Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1317 av den 27 juli 2022 om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller tillämpningen av normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normer) 7 och 8 för ansökningsåret 2023

(1)

Enligt artikel 13 i förordning (EU) 2021/2115 ska medlemsstaterna säkerställa att alla jordbruksarealer, inklusive mark som inte längre används för produktion, hålls i enlighet med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och att de på nationell eller regional nivå fastställer miniminormer för jordbrukare och andra stödmottagare för varje norm för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normer) som förtecknas i bilaga III till den förordningen i överensstämmelse med normernas mål enligt den bilagan. GAEC-normer är tillämpliga från och med ansökningsåret 2023, med undantag för GAEC 2 som endast äger tillämpning från och med ansökningsåret 2024 eller 2025, om detta är vederbörligen motiverat.

(2)

I meddelandet Säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen (2) redogjorde kommissionen för de allvarliga konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina för den globala livsmedelstryggheten. Rysslands invasion av Ukraina har lett till en kraftig ökning av råvarupriserna och effekter på utbudet av och efterfrågan på jordbruksprodukter i hela världen. Den globala veteproduktionen hotas både av tillgångskrisen som uppstår till följd av storleken på Ukrainas och Rysslands andel av vetemarknaderna och av krisen vad gäller insatskostnader, särskilt när det gäller naturgas, kvävegödselmedel och syre. Osäkerheten kring den globala livsmedelsförsörjningen är hög, vilket väcker farhågor om den globala livsmedelstryggheten. För att bidra till att åtgärda denna situation i tid genom att upprätthålla livsmedelsförsörjningen bör unionens potential till livsmedelsproduktion i jordbruket upprätthållas, samtidigt som man säkerställer en hållbar livsmedelsförsörjning på medellång och lång sikt genom att fortsätta omställningen till hållbar livsmedelsproduktion i enlighet med strategin Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald.

(3)

Både GAEC-norm 7 ”växelbruk på åkermark, utom för grödor som odlas under vatten” och det första kravet i GAEC-norm 8 ”Minimiandel jordbruksareal som används för icke-produktiva arealer eller element”, i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, som är tillämpliga från och med ansökningsåret 2023, påverkar användningen av åkermark för produktionsändamål. Genom minimikrav med avseende på mångfald i tid och rum vid odling av olika grödor, i syfte att bevara markpotentialen och öka jordens bördighet för att säkerställa långsiktig produktivitet, kan GAEC-norm 7 påverka jordbrukarnas val av grödor. Genom att kräva att en minsta andel jordbruksareal ska avsättas för icke-produktiva områden eller element för att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå som är nödvändig för sunda och produktiva ekosystem, i enlighet med det första kravet i GAEC-norm 8, får jordbrukare utöver landskapselement även låta en viss andel åkermark ligga i träda för biologisk mångfald.

(4)

Med tanke på behovet av att ta itu med problem med livsmedelsförsörjning i fråga om global tillgång till livsmedel till rimliga priser och upprätthålla unionens potential för livsmedelsproduktion och samtidigt bidra till målen i EU:s gröna giv, särskilt strategin Från jord till bord och strategin för biologisk mångfald, är det därför lämpligt att undantagsvis tillåta jordbrukare att använda sin tillgängliga åkermark för livsmedelsproduktion, och samtidigt mildra de negativa konsekvenserna av dessa val för miljön och klimatförändringarna. Medlemsstaterna bör därför bemyndigas att göra undantag från tillämpningen, för ansökningsåret 2023, av GAEC-norm 7 och det första kravet i GAEC-norm 8 i förteckningen i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115 enligt deras definition i deras strategiska GJP-plan. Eftersom undantaget syftar till att bidra till att åtgärda problem med livsmedelsförsörjningen i närtid är det lämpligt att fastställa att åkermark som inte skulle ha använts för icke-produktiva arealer till följd av undantaget från det första kravet i GAEC-norm 8 i förteckningen i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, såsom den definieras av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer, inte bör användas för odling av majs och sojabönor, då dessa grödor för det mesta inte är avsedda för livsmedelsproduktion. Dessutom bör de medlemsstater som utnyttjar något av undantagen från GAEC-normerna 7 eller 8 generellt främja användning av grödor för livsmedelsproduktion samt användningen av miljösystem och åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk enligt deras strategiska GJP-planer som syftar till att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå och bevara markens potential.

(5)

Med tanke på hur viktiga de ovannämnda GAEC-normerna 7 och 8 är för målen att bevara markpotentialen och förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå som en del av sektorns långsiktiga hållbarhet och upprätthålla potentialen för livsmedelsproduktion, bör undantaget bara gälla ansökningsåret 2023 och inte påverka reglerna under åren efter 2023, och bör begränsas till vad som är absolut nödvändigt för att ta itu med de globala problemen med livsmedelsförsörjningen. De övriga tre kraven enligt GAEC-norm 8 i bilaga III till förordning (EU) 2021/2115, inbegripet kravet på bibehållande av landskapselement, är därför fortfarande tillämpliga för ansökningsåret 2023 som en garanti för normens viktigaste mål att förbättra den biologiska mångfalden på gårdsnivå.

(6)

Möjligheten att göra undantag från tillämpningen av dessa GAEC-normer enligt medlemsstaternas definition i deras strategiska GJP-planer påverkar inte medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 109.2 a i) i förordning (EU) 2021/2115 att i sina strategiska GJP-planer ta med en beskrivning av genomförandet och relaterade delar av varje GAEC-norm som anges i bilaga III till den förordningen.

(7)

Eftersom GAEC-normer är en del av de grundläggande villkoren för miljösystem och miljöåtaganden, klimatrelaterade åtaganden och andra förvaltningsåtaganden inom jordbruket är det lämpligt att fastställa regler om iakttagande av de grundläggande villkoren när en medlemsstat utnyttjar undantagen för tillämpning av GAEC-norm 7 eller det första kravet i GAEC-norm 8. För att säkerställa stabiliteten i de strategiska GJP-planerna och upprätthålla interventionernas ambitionsnivå, som utgör en del av den gemensamma jordbrukspolitikens miljöstruktur från och med 2023, bör de grundläggande villkoren förbli oförändrade oavsett tillämpningen av undantaget. I synnerhet är det lämpligt att de grundläggande kraven i GAEC-norm 7 eller det första kravet i GAEC-norm 8 fortfarande är uppfyllda för att få stöd enligt interventioner där åtagandena omfattar eller bygger på dessa grundläggande krav.

(8)

Det är viktigt att övervaka effekterna av dessa undantag på den globala livsmedelstryggheten, på miljön och på klimatförändringarna, varför medlemsstaterna bör bedöma och rapportera till kommissionen om genomförandet av undantagen.

(9)

För att säkerställa att de undantag som medges genom denna förordning är ändamålsenliga, och med tanke på att jordbrukarna fattar beslut om sådd för 2023 års skörd från och med sommaren 2022, bör beslutet att utnyttja undantagen fattas snabbt. Medlemsstaterna bör därför fatta beslut och underrätta kommissionen om detta inom 30 dagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande, med hjälp av det informationstekniska system som kommissionen tillhandahåller i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1185 (3). Besluten bör tas med i de strategiska GJP-planerna så snart som möjligt, antingen när de lämnar in den strategiska GJP-planen på nytt i enlighet med artikel 118.3 andra stycket i förordning (EU) 2021/2115 eller i den första begäran om ändring av den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 119 i den förordningen. Med tanke på behovet av att säkerställa ett snabbt genomförande bör besluten inte vara föremål för godkännande av kommissionen.

(10)

Med tanke på att medlemsstaternas beslut behöver fattas i god tid före jordbrukarnas beslut om sådd, bör denna förordning av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för den gemensamma jordbrukspolitiken.