Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1394 av den 11 augusti 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av kisel som avsänts från Republiken Korea och från Taiwan, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea respektive Taiwan eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

De åtgärder som för närvarande är i kraft är en slutgiltig antidumpningstull på import av kisel med ursprung i Kina som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1077 (2) efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (3) (den föregående översynen). Åtgärderna består av tullar på mellan 16,3 % och 16,8 % av de importerade varornas värde.

(2)

Åtgärderna utvidgades till att även omfatta import som avsänts från Republiken Korea (Sydkorea), oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Sydkorea eller inte, genom rådets förordning (EG) nr 42/2007 (4).

(3)

Åtgärderna utvidgades vidare till att även omfatta import som avsänts från Taiwan, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan eller inte, genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 311/2013 (5).

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (6) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn lämnades in den 30 mars 2021 av Euroalliages (sökanden), en intresseorganisation som företräder alla tre unionstillverkarna och som därför svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda produktion av kisel, i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen, och därmed även skadan för unionsindustrin, skulle fortsätta.

(6)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång. Den 2 juli 2021 inledde den därför en översyn vid giltighetstidens utgång beträffande import till unionen av kisel med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (7) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 juli 2020 – 30 juni 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen de tre unionstillverkare som representerade 100 % av unionsindustrin, kända tillverkare i Kina och myndigheterna i det berörda landet, kända importörer, användare och intresseorganisationer som såvitt känt var berörda om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

Synpunkter inkom från Eusmet på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång.

(11)

Eusmet påstod att den icke-konfidentiella begäran om översyn inte uppfyllde kraven i artikel 19.1 och 19.2 i grundförordningen.

(12)

Detta påstående avvisades. Efter de relevanta synpunkterna från Eusmet lämnade sökanden kompletterande uppgifter för att ytterligare underlätta förståelsen av de omständigheter som presenterats i begäran. Dessa kompletterande uppgifter ingår i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av, vilket gör det möjligt för Eusmet att bilda sig en rimlig uppfattning om de konfidentiella uppgifterna i enlighet med artikel 19.2 i grundförordningen.

(13)

Kommissionen ansåg därför att uppgifterna i den icke-konfidentiella versionen av begäran var tillräckligt detaljerade för att de berörda parterna skulle kunna utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet.

(14)

I sina synpunkter rörande inledandet begärde Eusmet att kommissionen i utlämnandestadiet skulle lämna ut uppgifter om mängden produktionsfaktorer som använts för att beräkna normalvärdet samt att kommissionen även skulle lämna ut den rapport från AlloyConsult som det hänvisas till i begäran om översyn.

(15)

Eusmet upprepade dessa begäranden i sina synpunkter efter utlämnandet. Såsom anges i skälen 178–181 och skäl 191 avvisades båda dessa begäranden.

(16)

Eusmet hävdade att begäran om översyn inte innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång och att den innehöll felaktiga påståenden om dumpning, fortsatt dumpning, skada och fortsatt skada. Eusmet grundade sina påståenden på följande argument.

(17)

För det första hävdade Eusmet att det fanns en lucka på sex månader mellan utgången av den period som användes för att lägga fram uppgifterna och inlämnandet av begäran om översyn.

(18)

När det gäller detta argument påpekade kommissionen att det, med tanke på den tid det tar innan uppgifter från olika källor blir tillgängliga och den tid som krävs för att sammanställa dem i en begäran, finns en inneboende tidslucka på vanligtvis flera månader tills begäran inges. I detta fall är godtagandet av en tidsskillnad på sex månader förenligt med de fastställda riktlinjer som kommissionen tillhandahåller klagandena.

(19)

För det andra hävdade Eusmet att sökanden undantog importen från Kina inom ramen för förfarandet för aktiv förädling från beräkningen av dumpnings- och skademarginalen.

(20)

Före inledandet analyserade kommissionen både import inom och utanför ramen för förfarandet för aktiv förädling och gjorde i båda fallen de justeringar som var nödvändiga för att kunna jämföra normalvärdet och exportpriserna. Kommissionen noterade att såväl den metod som sökanden använde som en metod där förfarandet för aktiv förädling skulle inkluderas leder till ett fastställande av betydande dumpning. Sökandens metod kunde därför inte göra inledandet av denna översyn vid giltighetstidens utgång olagligt. Således tillbakavisas argumentet.

(21)

För det tredje hävdade Eusmet att användningen av artikel 2.6a i grundförordningen och valet av ett representativt land inte är förenligt med WTO-reglerna eftersom landsomfattande snedvridningar är oförenliga med begreppet dumpning, som tillämpas på enskilda företag. Eusmet hävdade vidare att snedvridningen av de inhemska kostnaderna för insatsvaror inte är en av de faktorer som gör det möjligt att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal. Genom att artikel 2.6a inför en skyldighet att använda endast icke snedvridna kostnader för insatsvaror som återspeglar kostnader/priser från ”källor” som inte är påverkade av några snedvridningar förhindras dessutom att beräkningen av produktionskostnaden för en exportör eller producent grundas på dennes bokföring även om denna är förenlig med god redovisningssed och återspeglar de registrerade kostnaderna för insatsvaror. Slutligen hävdade Eusmet att sökanden inte tillhandahöll tillräcklig bevisning för förekomsten av snedvridningar inom kiselmetallsektorn.

(22)

Eusmets argument om tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen kunde inte godtas. När det gäller argumentet att förekomsten av snedvridningar inte bör bedömas på landsomfattande nivå, utan individuellt för varje exporterande tillverkare, påminner kommissionen om att när det väl har fastställts att det inte är lämpligt att använda exportlandets inhemska priser och kostnader, på grund av att det förekommer betydande snedvridningar i exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, kan normalvärdet konstrueras med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land, för varje exporterande tillverkare, enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. I detta sammanhang, och även som svar på Eusmets argument om användningen av enbart icke snedvridna kostnader för insatsvaror som återspeglar kostnader/priser i ett representativt land som inte är påverkade av några snedvridningar, noterar kommissionen att artikel 2.6a a i grundförordningen uttryckligen tillåter användningen av inhemska kostnader, om det har slagits fast att de inte är snedvridna. Kommissionen granskade detta under undersökningen. Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna samarbetade gick det dock inte att slå fast att kostnaderna för produktion och försäljning av kisel inte var snedvridna på grundval av den tillgängliga bevisningen.

(23)

När det gäller Eusmets argument att begreppet snedvridningar inte hör till de faktorer som gör det möjligt att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal påpekar kommissionen att inhemsk lagstiftning inte behöver använda exakt samma termer som de berörda avtalen för att överensstämma med dessa avtal. Kommissionen anser därmed att artikel 2.6a i grundförordningen helt överensstämmer med de relevanta bestämmelserna i WTO:s antidumpningsavtal, inbegripet möjligheterna att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal. Kommissionen påminner vidare om att WTO-rätten, såsom den tolkats av WTO:s paneler och överprövningsorgan, gör det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktion av normalvärdet. Under dessa omständigheter är det enligt artikel 2.6a i grundförordningen möjligt att konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land på en liknande utvecklingsnivå som exportlandet.

(24)

När det gäller argumentet om bevisning för att det förekommer snedvridningar inom kiselmetallsektorn konstaterade kommissionen att sökanden tillhandahöll tillräcklig bevisning för snedvridningar inom kiselmetallsektorn, på grundval av kommissionens rapport om snedvridningar i Kina (8) och en mer specifik oberoende studie från 2018 på uppdrag av Euroalliages. Sökanden hänvisade visserligen uttryckligen till råvaru- och elrelaterade snedvridningar i den beskrivande delen av begäran, men tillhandahöll även de mer detaljerade rapporterna i en bilaga. Dessa rapporter innehåller omfattande bevisning för alla aspekter av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(25)

För det fjärde hävdade Eusmet att dumpningsmarginalen beräknats till ett för högt satt värde, eftersom sökanden valde ut ”de bästa” tidsperioderna för att beräkna det konstruerade normalvärdet.

(26)

Den metod som sökanden föreslår är rimlig eftersom den baserades på uppgifter som sökanden hade tillgång till och som avsåg den period som användes för beräkningen av dumpning (dvs. oktober 2019–juni 2020). Detta påstående avvisades därför.

(27)

För det femte noterade Eusmet, beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning, att den bevisning som sökanden lämnat uteslutande baserades på analysen av kinesiska exportpriser till Indien, Sydkorea och Japan, som hursomhelst var oriktiga.

(28)

Kommissionen noterade att sökanden inte bara beaktade kinesiska exportpriser till andra länder, utan även hänvisade till den mer detaljerade analysen i kapitel VI i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång vad gäller sannolikheten för återkommande skada. Detta kapitel rör outnyttjad kapacitet i Kina samt kinesiska exportvolymer till EU och till tredjeländer, vilket även är relevant för sannolikheten för fortsatt dumpning. Kommissionen ansåg därför att de uppgifter som sökanden lämnat var tillräckliga för att uppfylla de rättsliga kraven för ett inledande enligt artikel 11.2 i grundförordningen när det gäller sannolikheten för fortsatt dumpning. Sökanden tillhandahöll även en rimlig jämförelse mellan normalvärdet och exportpriserna till tredjeländer. De justeringar som föreslagits av Eusmet skulle inte ha lett till en annan slutsats, eftersom de kinesiska exportpriserna fortfarande skulle ha varit betydligt lägre än normalvärdet. Detta påstående avvisades därför.

(29)

För det sjätte hävdade Eusmet att volymen av kinesisk import av kisel till unionen mellan 2017 och 2020 minskade snabbare än unionens förbrukning av kisel. Med andra ord skulle de kinesiska exportörerna inte ha kunnat ta över försäljningen eller marknadsandelen från unionstillverkarna.

(30)

Kommissionen ansåg att den bevisning som presenterades i begäran utgjorde tillräcklig bevisning med hänsyn till vad sökanden rimligen hade att tillgå. Enligt den bevisning som lämnades i begäran och som analyserats av kommissionen skulle de importvolymer från Kina som skulle komma in på unionsmarknaden om det inte fanns några åtgärder sannolikt öka på grund av den outnyttjade kapaciteten i det berörda landet. Verkningarna av dessa volymer, till priser som med all sannolikhet skulle fortsätta att underskrida unionsindustrins priser, skulle sannolikt leda till fortsatt skada för unionsindustrin. Vidare innebär det faktum att det finns andra faktorer som kan påverka unionsindustrins situation inte nödvändigtvis att den dumpade kinesiska importens inverkan på unionsindustrin inte är väsentlig, i synnerhet vid en framtidsanalys där fokus ligger på vad som skulle hända om åtgärderna upphävdes. Eusmets argument tillbakavisas därför.

(31)

För det sjunde hävdade Eusmet att analysen av priseffekterna och beräkningarna av prisunderskridandet och målprisunderskridandet i begäran om översyn inte var representativa eftersom de inte tog hänsyn till priserna på importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling. Vidare hävdade Eusmet att beräkningarna av prisunderskridandet var felaktiga eftersom i) de kinesiska importpriserna på kisel av aluminiumkvalitet jämfördes med försäljningen i EU av all kiselmetall, inbegripet kisel av kemisk kvalitet, ii) kostnaderna efter importen inte har lagts ihop med de kinesiska importpriserna, iii) ingen justering för olika handelsled gjordes för den kinesiska importen, fastän den går via handlare till EU, medan försäljningen i EU vanligtvis sker mellan unionstillverkarna och slutanvändarna. Slutligen hävdade Eusmet att beräkningarna av målprisunderskridandet var felaktiga av samma skäl som när det gäller beräkningen av prisunderskridandet, och att de dessutom baserades på artificiellt höga produktionskostnader som bl.a. var kopplade till ett vinstmål på 15 %, utan någon rättslig grund.

(32)

Den analys som sökanden lade fram baserades på den bästa bevisning som sökanden hade tillgång till vid den tidpunkten och kommissionen ansåg att den var tillräckligt representativ och tillförlitlig samt innehöll tillräcklig bevisning som motiverade inledandet av undersökningen.

(33)

För det åttonde hävdade Eusmet att unionsindustrin inte drabbades av några negativa effekter på grund av den kinesiska importen. Eusmet påstod att kisel av kemisk kvalitet och kisel av aluminiumkvalitet skiljer sig åt och att unionsindustrins försäljning huvudsakligen avser kisel av kemisk kvalitet, men att importen från Kina inom ramen för det normala systemet är av ganska låg kvalitet för marknaden för sekundärt aluminium. Eusmet begärde därför att kommissionen skulle utföra en segmenterad skadeanalys för kisel av kemisk kvalitet och kisel av aluminiumkvalitet. Denna begäran framfördes även i Eusmets synpunkter efter utlämnandet av uppgifter, men detta argument måste avvisas. Kommissionen hänvisar i detta avseende till avsnitt 2.3 nedan, där produktens homogenitet analyseras.

(34)

För det nionde påpekade Eusmet att förbrukningen i unionen minskade mellan 2018 och 2020, både av konjunkturella skäl och på grund av covid-19-pandemins utbrott. Eusmet hävdade därför att den kinesiska importen inte hade någon inverkan på den minskade förbrukningen i unionen.

(35)

Trots att kommissionen var enig med Eusmets analys av hur förbrukningen i unionen utvecklades ansåg den inte att den minskade förbrukningen kopplat till andra marknader ogiltigförklarade påståendet i begäran, som omfattade både fortsatt och återkommande skada, vilket ledde till att denna översyn vid giltighetstidens utgång inleddes. Även om förbrukningen i unionen minskade av skäl som är oberoende av den kinesiska importen ska kommissionen i en översyn vid giltighetstidens utgång ändå analysera vilka konsekvenserna skulle bli om åtgärderna upphör att gälla när det gäller försäljning och marknadsandelar.

(36)

För det tionde hävdade Eusmet att minskningen av unionsindustrins produktionsvolym och produktionskapacitet inte kan tillskrivas den kinesiska importen, utan att den snarare beror på en unionstillverkares beslut att tillfälligt lägga ned produktionen vid vissa anläggningar. Enligt samma linje hävdade Eusmet att unionsindustrins minskade försäljningsvolym inte är kopplad till den kinesiska importen, som sjönk mellan 2017 och tredje kvartalet 2020, utan snarare till en minskad efterfrågan samt ökad import från tredjeländer. Eusmet hävdade vidare i detta sammanhang att unionens försäljningspriser, trots den kinesiska importen, var stabila under perioden 2017–2019, för att sedan sjunka under de tre första kvartalen 2020, vilket sammanföll med en global nedgång av efterfrågan på kisel. Detta betyder med andra ord att i en situation med en minskande efterfrågan skulle unionsproducenterna hursomhelst inte kunnat höja priserna, oavsett den kinesiska kiselimporten. Av samma skäl kan den lägre lönsamheten inte tillskrivas importen från Kina.

(37)

Dessa argument kan inte godtas. Kommissionen erinrar om att förekomsten av åtgärder ofta är förknippad med en minskning av importen från det berörda landet och att befintliga antidumpningsåtgärder ofta har en positiv inverkan på unionsindustrins situation. I en översyn vid giltighetstidens utgång gör kommissionen en analys av vad som skulle hända om åtgärderna upphör att gälla. Det faktum att importen från Kina eventuellt inte är huvudorsaken till den negativa utvecklingen av vissa skadeindikatorer kan därför inte hindra inledandet av undersökningen.

(38)

För det elfte angav Eusmet vad man menade var viktiga faktorer som påverkade unionsindustrin och som enligt Eusmet förbisetts eller feltolkats i översynen. Bland dessa faktorer ingick unionsindustrins produktionsstrategi och dess kostnader, utvecklingen av efterfrågan på kisel, ökningen av importen från tredjeländer och brexits inverkan. Eusmet krävde att kommissionen beaktade dessa faktorer i översynen.

(39)

Kommissionen ansåg att det sätt på vilket sökanden tolkade faktorerna i begäran var tillräckligt för att inleda översynen vid giltighetstidens utgång. Under alla omständigheter beaktade kommissionen alla dessa faktorer inom ramen för sin analys i avsnitten om skada och unionens intresse i denna förordning.

(40)

För det tolfte hävdade Eusmet att sökanden underskattade utsikterna för efterfrågan på kisel, överskattade den kinesiska produktionen och kapaciteten och överdrev priseffekterna av den kinesiska importen.

(41)

Eusmet inkom dock inte med några uppgifter som skulle kunna leda till ett ifrågasättande av uppskattningarna i begäran om översyn. Således kunde argumentet inte godtas.

(42)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att inleda översynen.

(43)

I sina synpunkter på utlämnandet återupprepade Eusmet sitt påstående att användningen av artikel 2.6a i grundförordningen var oförenlig med WTO:s antidumpningsavtal, utan att lägga till några nya argument eller någon ny bevisning. Kommissionen avvisade därför detta påstående av samma skäl som de som anges i skälen 22–24.

(44)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att ett stickprovsförfarande kunde komma att tillämpas för de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(45)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(46)

Inga icke-närstående importörer gav sig till känna.

(47)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(48)

Inga svar inkom.

(49)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(50)

Kommissionen sände frågeformulär till unionsindustrin. Dessutom gjordes frågeformulären för unionsindustrin, icke-närstående importörer och användare tillgängliga på GD Handels webbplats (9).

(51)

Svar på frågeformuläret inkom från tre unionstillverkare och tre användare.

(52)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande samarbetsvilliga företags lokaler:

(53)

Den 17 juni 2022 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den avsåg att bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(54)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna i tillämpliga fall.

(55)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och föregående översyner vid giltighetstidens utgång, nämligen kisel (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2804 69 00.

(56)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftades i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(57)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(58)

Eusmet hävdade att kisel för kemisk användning och aluminiumanvändning inte är en homogen produkt och att kisel för de två slutanvändningarna inte är utbytbar.

(59)

För det första betonade Eusmet kislets olika sammansättning samt dess tekniska och kemiska egenskaper och uppgav att kisel består av elementärt kisel och andra bielement i olika koncentrationer och grader. Eusmet förklarade vidare att var och en av bielementen härrör från de grundläggande råvarorna eller produktionsprocessen för kisel och att kislet därför, baserat på de olika råvaror som används, har en viss kemisk sammansättning som är specifik för ett visst användningsområde.

(60)

Eusmet menade att olika renhetsgrader för kisel krävs för olika användningsområden inom både kemikaliesektorn och aluminiumsektorn. Användare av kisel av kemisk kvalitet och aluminiumkvalitet kan inte använda samma material och konkurrerar inte om samma material från leverantörer. Utbytbarheten och den konkurrensmässiga överlappningen mellan kisel av kemisk kvalitet och kisel som lämpar sig för aluminiumindustrin är därmed ytterst begränsade.

(61)

Eusmet betonade att priset på kisel som används i olika produkter påverkas av den kemiska sammansättningen av den kisel som efterfrågas. Mer specifikt har kisel som används för att tillverka silikonpolymerer i allmänhet det högsta priset och sekundär kisel av aluminiumkvalitet det lägsta priset. Eusmet hävdade att motiveringen för en sådan prisskillnad är att det krävs särskilda råvaror av hög kvalitet, som också är dyrare, för att tillverka kisel med högre renhetsgrad.

(62)

Eusmet pekade vidare på skillnaderna i distributionskanaler för de olika typerna av kisel. Eftersom kemiska användare köper specialanpassad kisel i enlighet med strikta kvalificeringsprocesser från sina leverantörer handlar de direkt hos kiseltillverkarna. De kemiska användarna köper dessutom kisel baserat på kortfristiga/långfristiga avtal och köper inte på spotmarknaden. Aluminiumanvändare – och i regel sekundära aluminiumanvändare – å andra sidan, köper kisel från handlare, distributörer eller importörer. Med undantag för vissa stora användare av kisel i segmentet användare av primäraluminium utgörs den största delen av den aluminiumrelaterade försäljningen av spotförsäljning.

(63)

Kisel har ända sedan den ursprungliga undersökningen beträffande import av kisel från Kina och i alla efterföljande översyner vid giltighetstidens utgång alltid har betraktats som en homogen produkt. Enligt artikel 11.9 i grundförordningen ska kommissionen vid varje översyn tillämpa samma metod som vid den undersökning som ledde till införandet av tullen i fråga, under förutsättning att omständigheterna är oförändrade. I detta fall lade Eusmet inte fram någon bevisning för att omständigheterna när det gäller den berörda produktens homogena karaktär har förändrats sedan den senaste översynen vid giltighetstidens utgång.

(64)

I sina synpunkter på utlämnandet noterade Eusmet att i kommissionen i de tidigare undersökningarna endast beaktat importen av kiselmetall av aluminiumkvalitet vid fastställandet av skada, vilket innebär att den därmed redan genomfört en segmenterad analys. Eusmet tillade att kommissionen har erkänt att kisel av kemisk kvalitet till största del importeras inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och att importen inom detta marknadssegment därför var befriad från tullen.

(65)

Kommissionen noterar för det första att enligt artikel 11.9 i grundförordningen bör man använda den metod som användes i den undersökning som ledde till införandet av tullen, eftersom omständigheterna inte förändrats (10). Det har inte genomförts någon segmentbaserad analys i den föregående interimsöversynen (11). Kommissionen har enbart gjort åtskillnad på två olika importordningar i syfte att fastställa prisunderskridandet och nivå för undanröjande av skada.

(66)

Såsom anges i skäl 48 samarbetade ingen exporterande tillverkare i undersökningen. Dessutom utgör den import som Eusmets medlemmar svarar för endast en liten andel av den totala importen av den berörda produkten. Följaktligen har det inte varit möjligt för kommissionen att fastställa hur stor andel av den totala importen av den berörda produkten som utgörs av kisel av aluminiumkvalitet och av kisel av kemisk kvalitet eller om det finns någon koppling mellan vilken typ av importordning som används och vilken typ av kiselkvalitet som importeras. Detta påstående avvisades därför.

(67)

Under översynsperioden fortsatte importen av kisel till unionen från Kina, om än med en lägre marknadsandel än under översynsperioden i den föregående översynen.

(68)

Inga tillverkare från Kina samarbetade i undersökningen. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen därför myndigheterna i det berörda landet att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande dessa. Kommissionen fick inte in några synpunkter på dessa uppgifter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(69)

Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning grundades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt uppgifter i begäran om översyn, uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga unionstillverkare och användare samt handelsstatistik från Eurostat om import och export.

(70)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, som när det gäller Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(71)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar från det att tillkännagivandet om inledande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(72)

Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter på dessa uppgifter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(73)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen, preliminärt hade valt Brasilien som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke-snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(74)

Den 23 februari 2022 informerade kommissionen de berörda parterna genom en notering (den första noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I denna not tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av kisel.

(75)

På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även ytterligare ett potentiellt lämpligt representativt land, nämligen Malaysia. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från sökanden och Eusmet.

(76)

Den 5 april 2022 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra notering (den andra noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Malaysia som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget PMB Silicon Bhd, som är en tillverkare av produkten i det representativa landet.

(77)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från sökanden och Eusmet. Eusmet lämnade även in synpunkter som svar på sökandens synpunkter.

(78)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(79)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att om det fastställs ”att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och det konstruerade normalvärdet ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(80)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(81)

I nyligen genomförda undersökningar rörande ferrokisel (12) och kalciumkisel (13) med ursprung i Kina konstaterade kommissionen att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen i Kinas metallsektor. Kommissionen drog i dessa undersökningar slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(82)

Kommissionen konstaterade att det förekommer ett betydande statliga inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (14).

(83)

Kommissionen drog även slutsatsen att de kinesiska myndigheterna fortfarande står för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (15).

(84)

Kommissionen slog också fast att de kinesiska myndigheterna kunde påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (16).

(85)

Kommissionen fann även att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Planeringssystemet i Kina leder också till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (17).

(86)

Kommissionen drog också slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar ordentligt i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar bland annat när insolventa företag hålls flytande samt i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (18).

(87)

Kommissionen fann även snedvridningar av lönekostnaderna inom metallsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (19), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (20).

(88)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende metallsektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(89)

Kommissionens analys baserades på tillgänglig bevisning i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran samt kommissionens rapport om betydande snedvridningar i Kina (21) (rapporten), som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den produkt som översynen gäller.

(90)

Kommissionen kompletterade vidare denna dokumentation med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket är något den även kunnat konstatera i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(91)

I begäran hänvisades i detta fall till rapporten, särskilt avsnitt 12.4.2 om exportrestriktioner för kisel och avsnitten om elmarknaden. Sökanden hänvisade också till en upphovsrättsskyddad undersökning från AlloyConsult i begäran om översyn rörande snedvridningar genom statligt inflytande av de kinesiska ferrolegerings- och kiselindustrierna.

(92)

Inom kiselsektorn kvarstår en viss grad av ägande och kontroll från de kinesiska myndigheternas sida i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom det inte förelåg någon samarbetsvilja från kinesiska exportörer av den produkt som översynen gäller kunde andelen privatägda respektive statligt ägda kiseltillverkare inte fastställas närmare.

(93)

Kommissionen kom dock fram till att ett antal kinesiska kiseltillverkare är statsägda. En av dem är Yunnan Nujiang International Silicon Trade Co som är ett dotterbolag till Xiamen ITG Group Corp., Ltd (22). Den yttersta kontrollerande aktieägare när det gäller Xiamen ITG Group är staden Xiamens kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (23).

(94)

På samma sätt är Shanghai Puyuan Foreign Economic and Trading Company (24) (SPFC) ett helägt dotterbolag till Shanghai National Nuclear Puyuan Group, som i sin tur är helägt av China National Nuclear Corporation (CNNC), ett av de kinesiska statsägda företagen på central nivå.

(95)

I undersökningen konstaterades vidare att de kinesiska myndigheterna fortfarande utövar ett betydande ägarskap inom sektorn för elektricitet, som är en av de viktigaste produktionsfaktorerna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Enligt kommissionens rapport kännetecknas elmarknaden i Kina av betydande delaktighet från statsägda företag i olika led i försörjningskedjan; bland annat ägs hela transmissionsnätet av två statsägda företag, samtidigt som det även förekommer betydande statligt ägande på produktionsnivå.

(96)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjligheter att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fastställde kommissionen under undersökningen att det förelåg personliga kopplingar mellan det kinesiska kommunistpartiet och företag som tillverkar den produkt som översynen gäller, såväl som inslag i företagens organisationsstrukturer som gör det möjligt för kommunistpartiet att påverka företagens affärsverksamhet.

(97)

I ITG Xiamen Group står partikommittén högst i företagets organisatoriska hierarki, tillsammans med styrelsen och tillsynsstyrelsen, och över företagsledningen (25).

(98)

När det gäller SPFC innehar styrelseordföranden i Shanghai National Nuclear Puyuan Group samtidigt positionen som sekreterare för partikommittén, medan företagets verkställande direktör samtidigt tjänstgör som biträdande sekreterare för partikommittén (26).

(99)

I undersökningen avslöjades dessutom att både offentliga och privatägda företag i kiselindustrin även står under politisk styrning och vägledning. Liksom i andra sektorer i Kina är dessa tillverkare tvungna att organisera partiuppbyggande verksamhet och upprätthålla ett nära band till det kinesiska kommunistpartiet och dess ideologi. Följande exempel åskådliggör tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning utövar inflytande i kiselsektorn.

(100)

ITG Xiamen Group beskriver en omfattande partiuppbyggande verksamhet på sin webbplats. Med hänvisning till ett möte i kommunistpartiets studiegrupp i februari 2022 betonar företaget att det är nödvändigt att ”med beslutsamhet säkerställa att skapandet av den särskilda ekonomiska zonen går i rätt riktning, genomföra partiets omfattande ledarskap över China International Trade Holding Group, fortsätta att fördjupa den omfattande och strikta styrningen av partiet, gå den kinesiska socialismens väg och oförtröttligt följa generalsekreterare Xi Jinpings riktning framåt” (27).

(101)

Att svära trohet till ledningen för kommunistpartiet är inte bara något man gjort under den senaste tidsperioden, utan även under översynsperioden, vilket till exempel framgår av SPFC:s webbplats, där slutsatserna från mötet i koncernens partikommitté den 17 november 2020 beskrivs: ”Vi måste stärka det ideologiska innehållet, höja profilen, aktivt tänkande, självdisciplin och självrannsakan, fästa vikt vid inlärning, förbättra förståelsen, fördjupa studiet och genomförandet av andan vid det femte plenarsammanträdet i den 19:e centralkommittén i Kinas kommunistiska parti […] Vid det femte plenarsammanträdet i den 19:e centralkommittén i Kinas kommunistiska parti krävdes att fokus för den ekonomiska utvecklingen ska läggas på realekonomin och att ansträngningar bör göras för att förbättra moderniseringsnivån i industrikedjan och leveranskedjan, påskynda utvecklingen av ett modernt industrisystem […] Det är nödvändigt att studera och genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings viktiga anföranden samt andan vid det femte plenarsammanträdet i den 19:e centralkommittén i kommunistpartiet, […] med en hög grad av politisk medvetenhet, ideologisk medvetenhet och handlingsmedvetenhet; i enlighet med det integrerade genomförandet av partiets centralkommitté, koncernen och CNNC Puyuan är det i syfte att säkerställa genomförandet på fältet nödvändigt att fullt ut integrera andan vid det femte plenarsammanträdet i den 19:e centralkommittén i partiet […] Medlemmarna i CNNC:s ledningsgrupp för leveranskedjan, tjänstemän på mellannivå och medlemmar av olika avdelningar deltog i detta större studiemöte (28).”

(102)

Enligt arbetsreglerna för intresseorganisationen för kiselindustrin (29), som är en avdelning inom Kinas intresseorganisation för icke-järnmetallindustrin, har organisationen dessutom antagit kommunistpartiets grundlinje som sin egen riktlinje (30). Att följa partiets linje, principer och politik och visa god politisk kvalitet anges dessutom bland kraven för behörighet att verka som organisationens ordförande, vice ordförande eller generalsekreterare (31).

(103)

Vidare fastställdes det att politik som diskriminerar genom att gynna inhemska tillverkare eller på annat sätt påverka marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen föreligger i kiselsektorn. Kisel spelar en viktig roll vid produktionen av aluminium och halvledare (där den produkt som översynen gäller är en insatsvara), vilket i sin tur innebär att kiselsektorn klassificeras som en av de strategiska framväxande industrier (32) som omfattas av en rad olika stödåtgärder.

(104)

Staten påverkar även marknaderna för insatsvaror som används för tillverkning av kisel, särskilt elmarknaderna. El är en av de viktigaste insatsvarorna vid tillverkningen av kisel, men elpriserna är inte marknadsbaserade i Kina och påverkas även av betydande snedvridningar (genom central prissättning, prisdifferentiering och direkta inköp av el), såsom fastställs i rapporten (33).

(105)

Energimarknaden i Kina har visserligen genomgått ett antal förändringar och reformer, men vissa priser som är relevanta för energisystemet är fortfarande inte marknadsbaserade. Regeringen erkänner att priserna fortfarande till stor del regleras av staten: ”Den aktuella styrningen av elpriset bygger fortfarande på statligt fastställda priser. Prisjusteringarna släpar ofta efter förändringar av kostnader och det är svårt att på ett snabbt och rimligt sätt återspegla kostnaderna för elanvändning […] Det har ännu inte inrättats någon effektiv konkurrensbaserad mekanism för elförsäljning, marknadstransaktionerna mellan elproducenter och användare är begränsade till antalet och det är svårt att låta marknaden spela en avgörande roll för fördelningen av resurser” (34).

(106)

Denna svaghet hos marknaden på grund av statens påverkan ligger till grund för de fortsatta försöken att hantera marknaden, vilket återspeglas i ett antal senare administrativa dokument. I november 2020 publicerade t.ex. den nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) tillkännagivandet Notice on promoting the signing of mid to long-term 2021 electricity contracts (tillkännagivande om främjande av ingåendet av medel- och långfristiga elkontrakt 2021) (35).

(107)

I dokumentet föreskrivs att ”de behöriga avdelningarna vid lokala myndigheter […] [ska] sträva efter att säkerställa att den avtalade elvolymen inte understiger 80 % av den genomsnittliga volymen under de senaste tre åren”, och med avseende på prissättningen att de ska ”upprätta en mekanism för avräkning av avvikelser […] i förordningarna för den lokala marknaden för att hantera avvikelser mellan den avtalade elvolymen och det faktiska genomförandet” samt ”förbättra mekanismen för priser på medellång och lång sikt”. Alla platser ska strikt tillämpa de priser för transmission och distribution som har godkänts av regeringen.

(108)

Tillkännagivandet innehåller även specifika bestämmelser om genomförandet, bland annat genom upprättandet av en mekanism för att följa underskrivandet av avtal eller genom att stärka övervakningen, offentliggörandet och efterlevnaden av avtal (36).

(109)

I januari 2021 offentliggjorde statsrådet dessutom NDRC Opinion on standardising urban water, electricity and heating supplies fees to foster a high quality development of the sector (NDCR:s yttrande om standardisering av avgifterna för tillhandahållande av vatten, elektricitet och uppvärmning i städer i syfte att främja en högkvalitativ utveckling av denna sektor) (37). Tillkännagivandet innehåller specifika bestämmelser med avseende på statlig prissättning: ”[…] För projekt som är föremål för statligt fastställd prissättning eller statligt vägledda priser, fastställa en rimlig kostnadssammansättning, stärka övervakning och granskning av kostnaderna, förbättra prisbildningsmekanismen och vetenskapligt fastställa prisnivån […]”.

(110)

När det gäller de viktigaste målen i tillkännagivandet görs en särskild hänvisning till mekanismen för statens påverkan vad gäller prissättningen samt differentieringen av prissättningsmetoder mellan olika sektorer: ”Fram till 2025 ska tydliga resultat ha uppnåtts när det gäller att städa upp bland och standardisera avgifterna inom vatten-, el-, gas och värmeförsörjningssektorerna. En grund för en vetenskaplig, standardiserad och transparent prisbildningsmekanism ska ha upprättats, och mekanismen för statens påverkan ska ha förbättrats ytterligare. De prissättningsmetoder som är tillämpliga på relaterade sektorer, metoderna för övervakning och granskning av kostnader, prisbeteendet och standardtäckningen för tjänster, liksom kvaliteten på och effektiviteten hos försörjningen när det gäller vatten, el, värme och andra produkter och tjänster ska ha förbättrats väsentligt.”

(111)

Kol är en annan råvara som används vid tillverkning av den produkt som översynen gäller. Såsom konstaterades i rapporten är kolmarknaden i Kina föremål för snedvridningar, särskilt på grund av subventionering (38) och genom förvaltningen och styrningen av exploateringen av kolresurser (39).

(112)

I den nyligen genomförda undersökningen av kalciumkisel fastställdes ytterligare inslag av statligt inflytande på kolmarknaden. I maj 2021 offentliggjorde den nationella energiförvaltningen (NEA) och NDRC gemensamt tillkännagivandet Notice on Management measures for coal mine production capacity and approval criteria (tillkännagivande om förvaltningsåtgärder för kolgruvornas kapacitet och godkännandekriterier), med syftet att reglera kolgruvornas kapacitet och stärka relevant gränser, beräknade utifrån tillkännagivandet (40). I december 2020 offentliggjorde NDRC tillkännagivandet Notice on ensuring the signature and performance of medium and long-term coal contracts in 2021 (tillkännagivande om säkerställande av ingåendet och genomförandet av medel- och långfristiga kolkontrakt under 2021) (41).

(113)

I tillkännagivandet betonas uttryckligen målet att öka statens inflytande och övervakning av avtalsprocessen: ”Ge staten en mer framträdande roll, fokusera på att stärka systemuppbyggnaden, förbättra transaktionsreglerna, stärk kreditövervakningen och vägled relevanta parter för att öka medvetenheten om det generella läget, ta socialt ansvar, standardisera avtalsgenomförandet och säkerställ att kolmarknaden fungerar smidigt.”

(114)

I tillkännagivandet föreskrivs även en ”stärkning av industrins självdisciplin. Alla relevanta intresseorganisationer inom industri ska vägleda företagen till stärkt självdisciplin, till att vederbörligen tillämpa kraven i medel- och långfristiga avtal och inte använda utbud och efterfrågan på marknaden och industrins gynnsamma läge för att skriva under obalanserade avtal. Storskaliga företag ska fungera som modeller, själva reglera underskrivandet av avtal, öka sin medvetenhet om att uppfylla åtaganden, ta initiativ till socialt ansvar genom att säkerställa leverans och erbjuda stabila priser och främja en smidigt fungerande kolmarknad på nationell nivå.”

(115)

Det är särskilt värt att lägga märke till det klara direktivet att inte använda utbud och efterfrågan på marknaden vid undertecknande av avtal. I april 2021 offentliggjorde NDRC ytterligare ett tillkännagivande, Notice on ensuring supervision and management of 2021 coal medium and long-term contracts (tillkännagivande om säkerställande av övervakning och förvaltning av 2021 års medel- och långfristiga kolkontrakt), som syftar till en bättre översyn av efterlevnaden av försäljningsavtal och att säkerställa kolutbudet (bland annat baserat på bestämmelserna i det tidigare citerade tillkännagivandet nr 902). På den grunden är det meningen att relevanta parter ska säkerställa en månatlig efterlevnadsgrad på minst 80 %, och efterlevnadsgraden på kvartals- och årsbasis ska vara minst 90 % (42).

(116)

Den statliga påverkan på kolmarknaden är även synlig i det nyligen fattade beslutet att förlänga provdriften i stängda kolgruvor med ett år i syfte att öka produktionen och utbudet för att motverka prishöjningar på råvaran (efter det att gruvproduktionen tillfälligt hade stoppats) (43).

(117)

Såsom framgår av exemplen ovan kontrollerar de kinesiska myndigheterna utvecklingen av kiselsektorn med ett brett spektrum av politiska verktyg och direktiv och styr i princip varje aspekt av sektorns funktion. Vägledningen och inflytandet från staten omfattar även de viktigaste insatsvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(118)

I den nu aktuella undersökningen har det inte framkommit någon bevisning för att den diskriminerande tillämpningen och bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom metallsektorn inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(119)

Metallsektorn påverkas även av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (vid tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(120)

Dessutom har det i den nu aktuella undersökningen inte lagts fram någon bevisning för att metallsektorn inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det omfattande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(121)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett många olika insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av den produkt som översynen gäller köper eller ingår avtal om att köpa dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna, och kan även låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen, samtidigt som de också påverkas av det planeringssystem som gäller på alla förvaltningsnivåer och i alla sektorer.

(122)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också eftersom deras prissättning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna I och II i rapporten.

(123)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(124)

Varken de kinesiska myndigheterna eller tillverkarna har lämnat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(125)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges.

(126)

På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(127)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i avsnittet nedan.

(128)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(129)

Kommissionen gjorde två noteringar i ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: I dessa noteringar beskrivs de fakta och den bevisning som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlas de synpunkter som inkommit från de berörda parterna rörande dessa aspekter och de relevanta källorna.

(130)

I den första noteringen identifierade kommissionen Brasilien och Malaysia som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken och där kisel produceras. Världsbanken klassificerar båda dessa länder som övre medelinkomstländer på grundval av bruttonationalinkomsten, där det var känt att den likadana produkten tillverkas.

(131)

Inga ytterligare representativa länder identifierades av någon berörd part.

(132)

I den första noteringen angav kommissionen att den kiseltillverkare i Brasilien som identifierats av sökanden, dvs. RIMA Industrial, inte var lönsam under kalenderåret 2020 och att inga andra brasilianska tillverkare hade identifierats i detta skede.

(133)

Den kiseltillverkare i Malaysia som identifierades av Eusmet, dvs. PMB Silicon Bhd, var lönsam under kalenderåret 2020. På grundval av detta ansåg kommissionen i den första noteringen att Malaysia kunde vara ett lämpligt representativt land.

(134)

Efter offentliggörandet av den första noteringen lämnade sökanden in en förteckning över kiseltillverkare i Brasilien, där det angavs att offentliga finansiella uppgifter fanns tillgängliga för var och en av dessa tillverkare.

(135)

I förteckningen från sökanden identifierades en kiseltillverkare i Brasilien, företaget MinasLigas, som var lönsam 2020.

(136)

Kommissionen hade därmed två lönsamma kiseltillverkare: en i Malaysia och en i Brasilien.

(137)

I den andra noteringen jämförde kommissionen de tillgängliga uppgifterna från Malaysia och Brasilien vad gäller produktionsfaktorer. Kommissionen drog slutsatsen att Malaysia hade en mer representativ datauppsättning för produktionsfaktorerna eftersom det inte förekom någon import av kol med medelhög askhalt till Brasilien och endast begränsad import av kvarts och träflis, för vilken priserna inte heller var representativa.

(138)

Kommissionen underrättade därmed, genom den andra noteringen, de berörda parterna om att den avsåg att använda Malaysia som lämpligt representativt land och att företaget PMB Silicon Bhd, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(139)

De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Malaysia som representativt land och av PMB Silicon Bhd som tillverkare i det representativa landet.

(140)

Synpunkter på den andra noteringen mottogs från Eusmet, som stödde kommissionens beslut att använda Malaysia, och från sökanden, som hävdade att Brasilien borde betraktas som ett lämpligt representativt land.

(141)

Sökanden ifrågasatte användningen av Malaysia som representativt land på grundval av de finansiella uppgifterna för företaget PMB Silicon Bhd. Sökanden hävdade att företaget gick med förlust 2020, men lade inte fram någon bevisning till stöd för detta.

(142)

I sin inlaga av den 1 april 2022 tillhandahöll Eusmet lokalt offentliggjorda räkenskaper för PMB Silicon Bhd som visade att de var lönsamma under 2020. Argumentet från Euroalliages avvisas därför.

(143)

Sökanden ifrågasatte också representativiteten hos vissa av de offentligt tillgängliga uppgifterna från Malaysia om biprodukter och begärde återigen att kommissionen skulle använda brasilianska uppgifter för de faktorer där det var lämpligt att göra detta och uppgifter från andra länder där så inte var fallet.

(144)

Kommissionen granskade därför uppgifterna från Malaysia på nytt och beaktade både sökandens och Eusmets synpunkter på dessa uppgifter. Kommissionen drog slutsatsen att de malaysiska uppgifterna om produktionsfaktorerna var tillförlitliga. Kommissionen noterade också att referensvärdena i den andra noteringen för biprodukter inte längre skulle användas eftersom en procentsats för att beräkna intäkter från biprodukter användes vid beräkningarna av normalvärdet.

(145)

Kommissionen noterar dessutom att sökanden medgav att vad gäller Brasilien så var vissa uppgifter inte lämpliga och att andra källor därför skulle behöva användas. Därför avvisade kommissionen detta argument från sökanden.

(146)

Efter att ha gjort den andra noteringen noterade kommissionen att det fanns ett fel i utdraget av uppgifter från GTA rörande import av träflis till Malaysia. Utdraget gjordes i euro i stället för i renminbi yuan, och priset per ton var därför felaktigt. Vid en närmare analys framkom det dock att det faktiska priset i renminbi yuan per ton var betydligt högre än det pris som unionsindustrin betalade och mycket högre än det genomsnittliga exportpriset per ton i GTA för alla länder.

(147)

Eftersom priserna på träflis inte ansågs vara representativa, och i avsaknad av ett icke snedvridet internationellt pris på träflis, konstaterade kommissionen att det genomsnittliga importpriset till Europeiska unionen i renminbi yuan per ton var ett lämpligt referensvärde för denna råvara.

(148)

Sökanden ifrågasatte även uppgiftskällorna för el och arbetskraftskostnader och ansåg att de var föråldrade (”obsolete”) (46).

(149)

Kommissionen kontrollerade dessa källor på nytt och noterade att de tariffer som anges i den andra noteringen fortfarande gäller. När det gäller arbetskraftskostnader avser emellertid den källa som anges i den andra noteringen år 2016. Kommissionen inhämtade därför nyare uppgifter och identifierade statistik över arbetskraftskostnader från Malaysias statistikavdelning i rapporten Salaries and Wages Survey Report 2020 (47), som offentliggjordes i juli 2021, som en lämplig uppgiftskälla.

(150)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(151)

Ovanstående analys visade att Malaysia uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(152)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, energi och arbetskraft, som använts vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen.

(153)

I den andra noteringen uppgav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen förklarade även att den skulle använda officiella malaysiska uppgifter för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (48) och energi (49).

(154)

Med beaktande av alla uppgifter i begäran om översyn samt efterföljande information som lämnats av sökanden och berörda parter beslöts att följande produktionsfaktorer och källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för kisel

(155)

Kisel framställs i elektriska ljusbågsugnar genom karbotermisk reduktion av kvarts i närvaro av olika typer av kolhaltiga reduktionsmedel såsom kol och träflis.

(156)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererat till en tillverkares fabrik i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA.

(157)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av priserna per enhet för importen från alla tredjeländer utom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (50).

(158)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den dragit slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning för att samma snedvridningar inte också påverkar produkter avsedda för export ansåg kommissionen att dessa samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(159)

De återstående importuppgifterna från andra länder än Kina ansågs vara representativa för alla insatsvaror utom träflis. Såsom anges i skäl 146 ansågs importpriset för träflis till Malaysia inte vara representativt, och därför användes i stället uppgifter från importen till Europeiska unionen.

(160)

För ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde unionstillverkarnas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden.

(161)

Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, och i avsaknad av uppgifter från samarbetsvilliga exporterande tillverkare, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvaror. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror som beräknats med användning av de fastställda icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(162)

När det gäller biprodukter beräknade kommissionen procentandelen av de intäkter från biprodukterna som rapporterats av unionsindustrin i förhållande till den totala produktionskostnaden och drog av denna procentandel från den omräknade produktionskostnaden som beräknats med användning av de fastställda icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(163)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden, eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(164)

Arbetskraftskostnaderna i Malaysia offentliggörs av Malaysias statliga statistikavdelning (51), och denna källa användes för att fastställa lönerna i Malaysia genom användning av de uppgifter som offentliggjorts för genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd inom tillverkningssektorn för 2020. Enligt statistikavdelningen uppgick denna till 2 542 ringgit (MYR) per månad. Med ett genomsnitt på 186 arbetstimmar per månad beräknade kommissionen att genomsnittslönen låg på 13,67 ringgit per timme.

(165)

Elpriserna för företag (industriella användare) i Malaysia offentliggörs av elbolaget Tenaga Nasional Berhad (TNB) (52). De senaste eltarifferna offentliggjordes den 1 januari 2014 och var fortfarande tillämpliga under översynsperioden. Kommissionen använde tarifferna för industrins elpriser i förbrukningsintervallet ”Tariff E2 - Medium Voltage Peak/Off-Peak Industrial Tariff” (Tariff E2 – industriell tariff mellanspänning höglasttid/låglasttid) från TNB för att fastställa elkostnaden per kWh.

(166)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(167)

För att fastställa ett icke snedvridet värde av tillverkningsomkostnader, och eftersom de kinesiska tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnader.

(168)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp på nivån från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(169)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av kisel. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna enhetskostnader som konstaterats i Malaysia enligt beskrivningen ovan.

(170)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten enligt ovan. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av årsredovisningen från PMB Silion Bhd för år 2020, vilken grundar sig på företagets reviderade räkenskaper (53).

(171)

Kommissionen använda följande procentsatser för att beräkna normalvärdet från den icke snedvridna tillverkningskostnaden:

(172)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet på nivån från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(173)

Efter utlämnandet lämnade Eusmet synpunkter på den metod som använts för att ta hänsyn till intäkterna från biprodukter, vilken grundade sig på en procentandel av produktionskostnaden snarare än på en procentandel av tillverkningskostnaden.

(174)

Den metod som använts i detta fall är lämplig, eftersom ingen kinesisk tillverkare var samarbetsvillig och beräkningen av normalvärdet därför grundades på formatet med förbrukningsuppgifter som lämnats av unionstillverkarna i urvalet, där intäkterna från biprodukter uttrycks som en procentandel av deras produktionskostnad.

(175)

Simuleringarna i Eusmets inlagor gör att det indexerade normalvärdet minskar från 122,87 till 119,92, dvs. en minskning med strax under tre procentenheter. Kommissionen anser att denna skillnad är för liten för att det ska krävas någon ändring av de förbrukningsuppgifter som mottagits från unionsindustrin, där intäkterna från biprodukter uttrycks som en procentandel av produktionskostnaden.

(176)

Hursomhelst är syftet med en beräkning av normalvärdet i en översyn vid giltighetstidens utgång att fastställa huruvida det förekommer fortsatt dumpning och oaktat de metoder som Eusmet föreslagit för att ta hänsyn till intäkterna från biprodukter kommer slutsatsen om fortsatt dumpning ändå inte att ändras.

(177)

I samband med att kommissionen granskade Eusmets påståenden om dumpningsberäkningarna noterade den dock att det faktiskt förekom ett fel i beräkningen (intäkterna från biprodukter hade inte dragits av från produktionskostnaden) och att normalvärdet därför satts för högt. Detta korrigerades och utlämnades på nytt till de berörda parterna. Inga synpunkter inkom.

(178)

Eusmet begärde även att få ett ytterligare detaljerat utlämnande när det gäller beräkningen av normalvärdet, särskilt vad gäller uppgifterna om vilken mängd av de olika produktionsfaktorerna som använts vid beräkningen av normalvärdet.

(179)

Kommissionen lämnade information om referensvärden och produktionsfaktorerna i de öppna ärendehandlingarna den 17 juni 2022 (54), vilken bifogades den verbalnot som sänts till Kinas delegation vid Europeiska unionen.

(180)

Kommissionen har inte lämnat ut uppgifter till någon berörd part om vilken mängd av varje produktionsfaktor som unionstillverkarna i urvalet använt för att producera ett ton kisel, eftersom denna information är en affärshemlighet.

(181)

Den metod som använts för att beräkna normalvärdet har tydligt förklarats för alla berörda parter i utlämnandedokumentet (återges också i skälen 168–172).

(182)

Eftersom tillverkarna från Kina inte var samarbetsvilliga fastställdes exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från Eurostat som justerades till nivån från fabrik genom att 5 % togs bort som en uppskattning av (sjö)frakt- och försäkringskostnader samt inhemska transportkostnader, på grundval av uppgifter från tidigare ärenden.

(183)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, och det ovan fastställda exportpriset från fabrik.

(184)

Kommissionen gjorde inga justeringar av normalvärdet eller exportpriset med hänsyn till olikheter som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, eftersom båda redan var på nivån från fabrik.

(185)

På grundval av de tillgängliga uppgifterna beräknade kommissionen en dumpningsmarginal på 26,9 %.

(186)

Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(187)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades:

(188)

I begäran om översyn uppskattades produktionskapaciteten i Kina till mellan 6 och 8 miljoner ton per år, och det anges också att det råder allmän enighet om att produktionskapaciteten i Kina är högre än den totala förbrukningen i världen. Sökanden uppskattade det kinesiska kapacitetsutnyttjandet till mellan 20 % och 40 % under 2020. I begäran påpekades också att produktionskapaciteten i Kina under 2014 var mellan 3 och 5 miljoner ton, vilket tyder på att kapaciteten i Kina har ökat betydligt under de senaste åren.

(189)

Även enligt en försiktig bedömning skulle Kina med en produktionskapacitet på 6 miljoner ton och ett kapacitetsutnyttjande på 40 %, ha en outnyttjad kapacitet på omkring 3,6 miljoner ton. Det är ungefär sju gånger så mycket som unionens hela förbrukning.

(190)

I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterade kommissionen också att det fanns en stor outnyttjad kapacitet i Kina och att denna outnyttjade kapacitet skulle kunna levereras till unionens marknad om åtgärderna upphörde att gälla (55). Det har inte inkommit någon bevisning som gör att denna slutsats kan ifrågasättas.

(191)

I sina synpunkter på utlämnandet ifrågasatte Eusmet storleken på den outnyttjade kapaciteten i Kina såsom den anges i begäran om översyn. Eusmet begärde på nytt att sökandena skulle lämna ut den rapport från AlloyConsult som det hänvisas till i begäran om översyn. Kommissionen noterar att denna rapport är upphovsrättsskyddad och att den öppna versionen av begäran om översyn innehåller en tillräcklig sammanfattning av rapportens slutsatser.

(192)

Eusmet hänvisade i stället till en rapport från CRU från april 2021 i vilken det anges att den teoretiska kapaciteten i Kina är 5 miljoner ton om året och att den ”faktiska” kapaciteten är 4 miljoner ton om året.

(193)

Eusmet ifrågasatte även kapacitetsutnyttjandet på 20 % till 40 %, vilket baseras på den uppskattade kapaciteten på 6 miljoner ton och produktionen på 2 miljoner ton som anges i begäran om översyn.

(194)

Eusmet tillhandahöll inga uppskattningar av kiselproduktionen i Kina 2020. Genom att använda den uppskattade produktionen av 2 miljoner ton i begäran om översyn och den uppskattade kapaciteten på 4 miljoner ton från CRU fås ett kapacitetsutnyttjande på 50 %, vilket betyder att det skulle finnas en uppskattad kapacitet på 2 miljoner ton som kan användas till export till unionens marknad.

(195)

Kommissionens slutsats om att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina som faktiskt kan användas för att försörja unionens marknad om åtgärderna tillåts upphöra förblir därför oförändrad.

(196)

Eusmet noterade även att de i sin inlaga av den 10 augusti 2021 lämnat bevisning för att efterfrågan på kisel i Kina ökar och att denna efterfrågan i framtiden därför kommer att tillgodoses från den outnyttjade kapaciteten i Kina, vilket kommer att minska den mängd kisel som finns tillgänglig för att försörja unionens marknad.

(197)

I Eusmets inlaga av den 10 augusti 2021 anges det att ”enligt CRU kommer den kinesiska efterfrågan på kiselmetall att öka i mycket hög takt under de kommande åren”. Det hänvisas till CRU Silicon Metal Market Outlook, April 2021.

(198)

Eusmet har inte lämnat någon sammanfattning av CRU Silicon Metal Market Outlook, April 2021 i sin inlaga eftersom denna rapport är upphovsrättsskyddad.

(199)

För närvarande tyder all bevisning som lämnats till kommissionen på att det i dagsläget finns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina som inte täcks av den existerande kinesiska efterfrågan. Om förutsägelsen i CRU:s rapport om att ”den kinesiska efterfrågan på kiselmetall att öka” realiseras så finns det ingen bevisning för att denna ökning skulle komma att täcka all outnyttjad kapacitet i Kina, och särskilt inte den teoretiska kapaciteten.

(200)

Förutsägelserna i CRU:s rapport ändrar därför inte på kommissionens slutsats att det finns outnyttjad kapacitet i Kina som kan användas till att försörja Europeiska unionen om åtgärderna tillåts upphöra.

(201)

Den fortsatta importen till unionen, trots de gällande åtgärderna, tyder på att unionsmarknaden fortfarande är attraktiv och att importen till dumpade priser skulle fortsätta om åtgärderna upphör att gälla.

(202)

Kommissionen noterar också att åtgärder mot kringgående fortfarande gäller för import som avsänts från Sydkorea och Taiwan (56). Sådana ansträngningar för att kringgå de gällande åtgärderna tyder på att unionsmarknaden fortsätter att vara attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare.

(203)

Förenade kungariket var den näst största konsumenten av kisel i unionen. Trots att unionens marknad har påverkats av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen är den fortfarande en attraktiv marknad för kinesiska exportörer. Detta framgår av den fortsatta importen av kisel från Kina till den återstående unionsmarknaden, såsom angetts ovan.

(204)

Kommissionen undersökte vidare om unionens marknad var attraktiv i fråga om prisnivåer.

(205)

För det första visade undersökningen, enligt vad som anges nedan under skada och prisunderskridande, att de kinesiska importpriserna, inklusive antidumpningstullarna, fortfarande underskred unionstillverkarnas priser med 9,2 % under översynsperioden. Utan tullarna skulle prisunderskridandet uppgå till 14,6 %.

(206)

För det andra analyserade kommissionen exportpriserna från Kina till andra länder som hämtats från GTA för 2020. I begäran om översyn identifierades de tre viktigaste öppna marknaderna för kinesiskt kisel: Japan, Sydkorea och Indien. Exporten till dessa tre länder stod 2020 för 46 % av all kinesisk export av kisel. Enligt GTA uppgick det genomsnittliga exportpriset till dessa länder på fob-nivå för 2020 till 1 800 US-dollar per ton.

(207)

Samma uppgifter från GTA för samma period visade att det genomsnittliga exportpriset till unionen på fob-nivå var 1 915 US-dollar per ton. Detta tyder på att unionsmarknaden förblir attraktiv i fråga om priser för kinesiska exportörer, trots de gällande åtgärderna.

(208)

I sina synpunkter på utlämnandet noterade Eusmet att fob-priset på 1 915 US-dollar per ton för den kinesiska exporten till länderna i Europeiska unionen var högre (efter omräkning till euro) än det cif-pris på 1 523 euro per ton för den kinesiska importen till Europeiska unionen som anges i tabell 4.

(209)

Kommissionen noterar att utdraget från GTA grundar sig på uppgifter som erhållits från de kinesiska tullmyndigheterna och endast använts som ett referensvärde för att jämföra exportpriserna till olika bestämmelseländer. Utdraget bör inte användas för att, och har inte gjorts för ändamålet att, göra jämförelser med uppgifter från Eurostat med hänblick på det exakta värdet i euro per ton för importen till unionen.

(210)

Slutligen ökar unionsmarknadens attraktionskraft ytterligare av Förenta staternas höga antidumpningstullar på import av kisel från Kina. Australien och Kanada har också infört antingen antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder mot importen av kisel från Kina.

(211)

På grundval av den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att den dumpade exporten skulle öka om antidumpningsåtgärderna upphör att gälla.

(212)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av den kinesiska exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta i betydande kvantiteter om antidumpningsåtgärderna avseende importen från Kina upphör att gälla.

(213)

Den likadana produkten tillverkades av tre tillverkare, varav två tillhörde samma koncern, i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Av sekretesskäl är siffror som är förknippade med unionsindustrin därför indexerade eller angivna som ett intervall.

(214)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden uppgick till [120 000–160 000 ton] (57). Siffran beräknades på grundval av svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som utgör unionsindustrin. Såsom anges i skäl 8 svarade de tre unionstillverkarna för 100 % av unionens totala tillverkning av den likadana produkten.

(215)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen genom att lägga ihop unionsindustrins försäljning på unionens marknad med importen från Kina och andra tredjeländer, på grundval av uppgifter från Eurostat och frågeformulärssvaren.

(216)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(217)

Förbrukningen i unionen minskade stadigt fram till 2020, men återhämtade sig något – med 3 procentenheter – mellan 2020 och översynsperioden. Unionens förbrukning sjönk med sammanlagt 16 % under skadeundersökningsperioden.

(218)

Den minskade efterfrågan drivs delvis av den lägre efterfrågan på kisel som används för aluminiumproduktion till följd av den minskade fordonstillverkningen i EU, som till stor del använder aluminiummaterial som framställts med kisel. Nedgången i fordonssektorn berodde på en mättnad på marknaden som påverkade de flesta industriländerna under 2018, utöver en minskning under 2020 och översynsperioden på grund av covid-19-pandemin. Under skadeundersökningsperioden minskade även efterfrågan på kisel i kemikaliesektorn, delvis till följd av de allmänna störningarna i handelsflödena under 2020 och översynsperioden på grund av covid-19-pandemin.

(219)

Kommissionen har fastställt importvolymen från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skälen 215 och 216.

(220)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(221)

Importvolymerna från det berörda landet minskade stadigt under skadeundersökningsperioden (en sammanlagd minskning på 61 %), vilket ledde till en halvering av marknadsandelen för denna import under skadeundersökningsperioden.

(222)

Merparten av kislet (60 % av den totala importen under översynsperioden) från Kina importeras inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och används som råvara inom framför allt kemikalieindustrin. För denna import betalas inga tullar (avtalsenliga tullar eller antidumpningstullar), förutsatt att produkterna i senare led exporteras.

(223)

I sina synpunkter på utlämnandet hävdade Eusmet att det inte fanns någon konkurrens mellan importen och tillverkningen i unionen, eftersom mellan 56 % och 80 % av kiselimporten från Kina skedde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och avsåg en särskild kiselkvalitet som inte tillverkas i unionen.

(224)

Såsom fastställs i skäl 65 anses kisel vara en homogen produkt. Såsom noteras i skäl 48 samarbetade ingen exporterande tillverkare i Kina i undersökningen och kommissionen var därför tvungen att använda sig av importstatistiken. Alla kvaliteter av den produkt som översynen gäller rapporteras under samma KN-nummer och det finns ingen importstatistik att tillgå som skulle göra det möjligt att göra en uppdelning efter slutanvändning eller produktkvalitet, oavsett vilken importordning som använts. Såsom nämns i skäl 66 innebär det faktum att de exporterande tillverkarna inte samarbetade i den nu aktuella undersökningen att kommissionen för merparten av importen inte kan fastställa vilken produkttyp (eller kiselkvalitet) som importeras. Detta påstående avvisades därför.

(225)

Kommissionen fastställde priserna för importen från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat. Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(226)

Det genomsnittliga priset per enhet minskade med 15 % mellan 2018 och 2020, för att sedan stiga något, med 1 %, under översynsperioden. Totalt sett sjönk priset med 14 % under den berörda perioden.

(227)

Importpriserna för import av kisel inom ramen för förfarandet för aktiv förädling sjönk stadigt under skadeundersökningsperioden, medan den förtullade importen gick ned med 15 % mellan 2018 och 2020 samt upp med 12 % under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden var priserna för kisel som importerades inom ramen för förfarandet för aktiv förädling alltid högre än den förtullade importen.

(228)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(229)

Prisunderskridandet (uttryckt i procent av unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden) var 9,2 % när den avtalsenliga tullen och antidumpningstullen, i tillämpliga fall, tillämpades på importen.

(230)

I sina synpunkter på utlämnandet hävdade Eusmet att kommissionen borde ha reviderat sin beräkning av prisunderskridandet genom att beakta kostnaderna efter import, å ena sidan, och genom att justera försäljningspriserna i unionen, å andra sidan. Eusmet grundade sig härvid på antagandet att 40 % av importen från Kina huvudsakligen företogs av handlare/importörer, under det att unionstillverkarna säljer sina produkter till slutanvändarna i aluminiumsektorn. Eusmet menade vidare att vissa unionstillverkare hade företagsintern försäljning, vilket gör att det finns en skillnad i handelsled.

(231)

För det första bör det erinras om att ingen exporterande tillverkare i Kina samarbetade i undersökningen (se skäl 48). Prisunderskridandemarginalen har därför fastställts på grundval av tillgängliga uppgifter. För det andra förklarar Eusmet i sina synpunkter på utlämnandet inte hur det är möjligt att fastställa vilken typ av köpare det rör sig om med hjälp av uppgifter på Taric-nivå. För det tredje visar bevisningen i ärendehandlingarna att Eusmets påstående om att en betydande del av de samarbetsvilliga användarnas inköp skedde direkt från Kina (utan handlare och/eller distributörer) inte stämmer. För det fjärde har kommissionen inte beaktat företagsintern försäljning och det finns därför inte heller någon skillnad i handelsled. Följaktligen ger kommissionens undersökningsresultat inte stöd för Eusmets påståenden.

(232)

Dessutom har det prisunderskridande som fastställs i skäl 229 fastställts på grundval av all import från Kina. För att undanröja alla eventuella oklarheter konstaterade kommissionen att prisunderskridandet var 9,2 % när hela importen beaktats och 0,4 % när endast den förtullade importen beaktats.

(233)

Kommissionen beräknade även prisunderskridandet i en situation utan antidumpningstullar. Samtidigt som den beaktade synpunkterna efter utlämnandet noterade kommissionen dock att prisunderskridandet utan antidumpningstullar i den offentligt tillgängliga versionen innehöll ett skrivfel (dvs. tullarna hade faktiskt inte helt tagits bort). Efter att ha korrigerat detta skrivfel konstaterade kommissionen att prisunderskridandet var 14,6 % när hela importen beaktades och 13,9 % när endast den förtullade importen beaktades.

(234)

På grundval av bevisningen i ärendehandlingarna och den prisanalys som kommissionen utfört avvisades därför Eusmets påstående om att marginalen var för högt satt.

(235)

Importen av kisel från andra tredjeländer än Kina (förtullad och inom ramen för förfarandet för aktiv förädling) kom huvudsakligen från Norge, Brasilien och Malaysia.

(236)

Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelarna och prisutvecklingen för importen av kisel från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(237)

Importvolymerna från tredjeländer steg med 4 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom förbrukningen i unionen minskade med 16 % under samma period ökade marknadsandelen för importen från tredjeländer med 24 % mellan 2018 och översynsperioden. Den största delen av denna import hade sitt ursprung i Norge, Brasilien och Malaysia. Trots att importen från Norge ökade med 35 % minskade importen från Brasilien med 33 %, och importen från Malaysia, som var obefintlig 2018, nådde en marknadsandel på 5–10 % under översynsperioden.

(238)

Importpriset i euro per ton från tredjeländerna sjönk stadigt under perioden i fråga (en sammanlagd nedgång på 12 %). Under översynsperioden var importpriserna från Norge, Brasilien, Malaysia och alla övriga tredjeländer samtliga i genomsnitt högre än importpriserna från Kina.

(239)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(240)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(241)

Produktionsvolymen minskade med 34 % mellan 2018 och 2020 och ökade med 5 % under översynsperioden. Totalt sett sjönk produktionsvolymen med 29 % under skadeundersökningsperioden, då den anpassades till en lägre efterfrågan. Produktionsvolymens utveckling speglar även ett överskott i utbudet vid skadeundersökningsperiodens början, vilket också framgår av de utgående lagervolymerna 2018 (se skäl 256), som gradvis minskade.

(242)

Produktionskapaciteten minskade också, men framför allt mellan 2018 och 2019 (16 %), och var relativt stabil fram till översynsperioden, då den föll med ytterligare 1 %. Eftersom produktionsvolymerna sjönk snabbare än produktionskapaciteten minskade kapacitetsutnyttjandet med 17 % under skadeundersökningsperioden.

(243)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)

(244)

Försäljningsvolymen på unionsmarknaden följde ett liknande mönster som produktionen och minskade stadigt med 36 % mellan 2018 och 2020 samt ökade med 10 % under översynsperioden. Totalt sett sjönk försäljningen i unionen med 29 % under skadeundersökningsperioden. Under samma period minskade unionsindustrins marknadsandel med 15 %.

(245)

Medan förbrukningen minskade med 16 %, sjönk både unionsindustrins produktionsvolym och dess försäljning med 29 %, vilket ledde till att marknadsandelen minskade med 15 %. Unionsindustrins förluster i fråga om produktionsvolym och försäljning överskred krympningen av marknaden.

(246)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(247)

I linje med kapacitetstrenden minskade sysselsättningen med 12 % mellan 2018 och 2019 och var relativt stabil fram till översynsperioden. Eftersom produktionen gick ned ännu snabbare (med 29 %) sjönk produktiviteten med 19 % mellan 2018 och översynsperioden.

(248)

Trots de minskande importvolymerna från Kina hade den dumpade importen på 39,4 % en negativ inverkan på unionsindustrins resultat, vilket även gjorde det svårt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning.

(249)

Unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser per enhet vid försäljning till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

(250)

Unionsindustrins försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade med 12 % under 2019 jämfört med 2018, för att sedan sjunka med ytterligare 1 procentenhet mellan 2019 och översynsperioden.

(251)

Till skillnad från försäljningspriset per enhet var unionsindustrins produktionskostnad per enhet stabil under 2019, för att sedan sjunka med 5 % mellan 2019 och översynsperioden. Detta återspeglade delvis vissa tillverkares beslut att stänga ned vissa ugnar, med tanke på överutbudet till följd av den lägre efterfrågan.

(252)

På grund av detta sjönk försäljningspriset dubbelt så mycket (13 %) som produktionskostnaden (5 %) under skadeundersökningsperioden.

(253)

Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(254)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden. De bonusar till anställda som betalades ut 2018 samt programmet för social trygghet under perioder med lägre produktion förklarar den genomsnittliga kostnadsutvecklingen.

(255)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lager

(256)

De utgående lagren minskade med 91 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning berodde främst på att lagervolymerna 2018 var stora, med tanke på att den lägre efterfrågan på kisel i början av skadeundersökningsperioden hade skapat ett överutbud i unionen.

(257)

På samma sätt minskade förhållandet mellan utgående lager och produktionsvolymer med 87 % mellan 2018 och översynsperioden.

(258)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(259)

Kommissionen fastställde unionstillverkarnas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. Unionsindustrin gick från positiv lönsamhet 2018 till förlust 2019. Den genomsnittliga lönsamheten förbättrades långsamt under 2019 och 2020, men totalt sett minskade unionsindustrins lönsamhet med 88 % under skadeundersökningsperioden.

(260)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet visade på en nedgång med 111 % under 2019, för att sedan åter öka med 124 % under 2020, och därefter minska igen med 66 % under översynsperioden. Trots ökningen var kassaflödet under översynsperioden fortfarande 62 % lägre än 2018 och berodde främst på en betydande försäljningsminskning för en unionstillverkare under skadeundersökningsperioden.

(261)

Investeringsnivån sjönk till en mycket låg nivå under 2020 för att sedan återhämta sig något under översynsperioden. Totalt sett har investeringarna mer än halverats under skadeundersökningsperioden. Omkring 70–80 % av investeringarna avser en av tillverkarnas ersättning av viss utrustning. Som en reaktion på den sjunkande efterfrågan minskade företagen generellt sett de tillgångar som används i produktionen under skadeundersökningsperioden fram till översynsperioden, då vissa investeringar gjordes när efterfrågan visade tecken på att återhämta sig.

(262)

Den räntabilitet som krävs för att producera kisel i förhållande till den totala försäljningen av kisel följde den minskande vinsten.

(263)

Alla skadeindikatorer, bortsett från lagernivåerna, uppvisade ett negativt mönster under skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av den lägre efterfrågan (16 %) minskade både försäljningen och produktionen väsentligt (29 %). Detta ledde till en liknande minskning av kapaciteten (17 %) och sysselsättningen (12 %). Eftersom produktionsminskningen var snabbare (29 %) än minskningen av kapaciteten och sysselsättningen sjönk även kapacitetsutnyttjandet och produktiviteten under skadeundersökningsperioden.

(264)

Under samma period minskade även de genomsnittliga priserna per enhet (13 %). Till följd av detta sjönk lönsamheten med 88 %, trots en minskning av produktionskostnaden (5 %). Precis som för lönsamheten förekom även en betydande nedgång i investeringar, kassaflöde och räntabilitet under skadeundersökningsperioden.

(265)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(266)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada, särskilt importen från tredjeländer.

(267)

Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymen från Kina från 14 % under 2018 till 7 % under översynsperioden. Denna import fördes in till prisnivåer som under översynsperioden underskred unionens försäljningspriser med 9,2 % med beaktande av antidumpningstullarna, eller 14,6 % utan beaktande av tullarna. Mot bakgrund av att marknaden krympte under skadeundersökningsperioden fortsatte importen från det berörda landet därför att utöva ett pristryck på unionsindustrin, vars lönsamhet förblev mycket låg under hela skadeundersökningsperioden och ibland till och med nådde negativa nivåer.

(268)

Samtidigt fortsatte importen från andra länder som Norge och Malaysia att öka, och deras marknadsandel ökade från 53 % till 66 % mellan 2018 och översynsperioden. Importen från dessa länder såldes till priser som var lägre än eller ungefär samma som priserna på den kinesiska importen inklusive tullar, vilket också bidrog till den skada som unionsindustrin led. Inverkan av importen från tredjeländer på unionsindustrins negativa utveckling, särskilt vad gäller lönsamhet, försvagar i viss mån orsakssambandet mellan skadan och den dumpade importen från Kina.

(269)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, men att importen från tredjeländer i viss mån försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(270)

I sina synpunkter på utlämnandet hävdade Eusmet att kommissionen använt sig av en ”checklista” vid sin skadebedömning och underlåtit att ta hänsyn till motstridig bevisning såsom den bevisning som tyder på att den kinesiska importen inte var förklaringsgrunden till den skada som unionsindustrin lidit. Eusmet menade i synnerhet att kommissionen inte beaktat bevisning för i) att importvolymen från Kina minskade under skadeundersökningsperioden, ii) att det inte fanns något samband mellan importvolymerna av kisel från Kina och priserna och unionsindustrins situation, iii) att minskningen av unionsindustrins produktion, försäljningsvolymer, försäljningspriser och andra ekonomiska indikatorer sammanföll med en period av minskande efterfrågan och priser både i unionen och globalt sett och för iv) att merparten av kiselimporten från Kina under översynsperioden skedde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och i princip avsåg en enda Eusmets-medlems import av kiselmetall av en särskild kvalitet, samt att v) kommissionen inte heller tagit hänsyn till den betydande importen av kiselmetall från Sydafrika till unionen under översynsperioden och att vi) kommissionen inte heller förklarat hur den betydligt högre importen från Norge till priser som underskred unionstillverkarnas priser inte påverkade unionsindustrins ekonomiska situation.

(271)

Det framgår av skäl 269 att kommissionen inte har angivit den kinesiska importen som förklaringsgrund till den skada som unionstillverkarna lidit. Inte heller har kommissionen dragit slutsatsen att den dumpade kinesiska importen är den främsta och enda orsaken till att priserna i unionen minskat. Kommissionen har inte heller bortsett från den minskade efterfrågan i unionen och på global nivå (se förklaringen i skäl 218), vilket tydligt framgår av tabell 2. Kommissionen har dock gjort faktakonstaterandet att denna kinesiska import, trots att den minskade under skadeundersökningsperioden, fortfarande skedde till dumpade priser under översynsperioden och fortfarande underskred unionspriserna, vilket innebär att den helt klart bidrog till den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(272)

Även om kommissionen instämmer i att merparten av importen från Kina skedde inom ramen för förfarandet för aktiv förädling så bestrider den att den hänförde sig till en viss kiselkvalitet som endast används av en Eusmet-medlem. Även om man skulle anta att Eusmet-medlemmarnas totala import under översynsperioden uteslutande utgjordes av den särskilda kiselkvaliteten så skulle denna endast uppgå till mindre än hälften av all import från Kina inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och mindre än en tredjedel av den totala importen från kina under översynsperioden.

(273)

Kommissionen undersökte, men särskiljde, verkningarna av importen från Sydafrika eftersom den var mindre volymmässigt än importen från andra länder såsom Norge, Brasilien och Malaysia, för vilka det lämnats detaljerade uppgifter. Verkningarna av importen från Sydafrika, liksom från andra mindre exportländer, framgår dock av de aggregerade siffrorna för ”annan import” i tabell 5.

(274)

Kommissionen håller även med Eusmet om att Norge, tillsammans med några andra länder såsom Kina, har bidragit till den skadevållande situationen för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Importvolymerna och priserna för den norska importen framgår tydligt av tabell 5.

(275)

Sammanfattningsvis hänförde kommissionen således skadan, såsom förklaras i skäl 269, till både kiselimporten från Kina och från andra tredjeländer. Tvärtemot Eusmets påståenden fokuserade kommissionen på en analys av återkommande skada (se skälen 276–294) i vilken den identifierade i vilken situation unionsindustrin sannolikt skulle lida skada om åtgärderna tillåts upphöra och importen från Kina ökar kraftigt till priser på samma nivå som det nuvarande prisunderskridandet.

(276)

I skäl 265 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Med tanke på den kinesiska importens sjunkande volym och marknadsandel under skadeundersökningsperioden bedömde kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, huruvida det var sannolikt att den skada som orsakats av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna mot den upphör att gälla.

(277)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, de sannolika prisnivåerna för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

(278)

Kapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina diskuteras i skäl 188. På grund av de kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja baserades undersökningsresultaten på de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. I begäran om översyn uppskattades den kinesiska produktionskapaciteten för kisel till mellan 6 och 8 miljoner ton per år, och det uppgavs att den kinesiska produktionskapaciteten för kisel är mycket högre än den totala förbrukningen i världen. Detta bekräftar slutsatserna i den senaste översynen vid giltighetstidens utgång om att Kina har betydande outnyttjad kapacitet som skulle kunna användas till att försörja unionens marknad om åtgärderna tillåts upphöra.

(279)

Unionsmarknadens attraktionskraft diskuteras i skälen 201–204. Under översynsperioden låg unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris långt över det genomsnittliga importpriset på kinesiskt kisel. Dessutom förblev andra marknader stängda på grund av handelspolitiska skyddsåtgärder (58), vilket tyder på att det är sannolikt att den kinesiska exporten i stora mängder som tar den outnyttjade kapaciteten i bruk skulle riktas mot unionen om åtgärderna upphör att gälla.

(280)

Prisnivåerna för den kinesiska exporten till unionen utan antidumpningstullar skulle vara en rimlig indikator på de framtida prisnivåerna på unionens marknad. Enligt uppgifterna från översynsperioden skulle prisunderskridandet om endast avtalsenliga tullar tillämpades uppgå till 14.6 % om all import beaktas och till 13,9 % om endast förtullad import beaktas.

(281)

Pristrycket skulle göra att det inte vara möjligt för unionsindustrin att fortsätta att vara lönsam. Unionsindustrin skulle i stället försämras ytterligare om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. I avsaknad av åtgärder skulle kinesisk dumpad import till skadevållande priser sannolikt utöva ett ytterligare nedåtgående tryck på försäljningspriserna på unionens marknad. Unionsindustrin skulle med största sannolikhet tvingas sänka sina försäljningspriser, vilket skulle leda till en ytterligare minskning av lönsamheten och, mycket troligt, betydande förluster på kort sikt.

(282)

Om unionsindustrin i stället skulle försöka höja sina försäljningspriser till lönsamma nivåer skulle den dumpade importen, med tanke på den stora överkapaciteten i Kina, sannolikt vinna betydande marknadsandelar i unionen på bekostnad av unionsindustrin.

(283)

Trots att importvolymen från Kina gradvis minskade under skadeundersökningsperioden framgår de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse för unionens marknad av den fortsatta importen under skadeundersökningsperioden, trots de gällande åtgärderna, till priser som underskred unionsindustrins priser. Såsom framgår av skäl 206 var dessutom exportpriserna från Kina till andra länder (dvs. 1 800 US-dollar per ton) lägre än de genomsnittliga exportpriserna till unionen under samma år (dvs. 1 915 US-dollar per ton).

(284)

I sina synpunkter på utlämnandet hävdade Eusmet på nytt sin synpunkt att kommissionen har överskattat kapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina.

(285)

Kommissionen noterade att Eusmet inte lämnat någon bevisning för detta och endast upprepade sina tidigare påståenden. Såsom klargörs i skälen 191–195 förblir kommissionens slutsats om att det finns en betydande outnyttjad kapacitet i Kina som kan användas för att försörja unionens marknad om åtgärderna tillåts upphöra oförändrad.

(286)

Eusmet noterade att analysen av unionsmarknadens attraktionskraft baserades på exportpriser för kinesiskt kisel till EU i förhållande till andra marknader. Eusmet begärde att dessa uppgifter skulle lämnas ut.

(287)

Såsom anges i skäl 209 baserade kommissionen sin analys på ett utdrag från GTA, vilket är lätt tillgängligt. Uppgifterna i GTA grundar sig på uppgifter som erhållits från de kinesiska tullmyndigheterna och har endast använts som ett referensvärde för att jämföra exportpriserna till olika bestämmelseländer.

(288)

Eusmet hävdade att kommissionen inte kunnat påvisa att den kinesiska importen skulle komma att översvämma unionens marknad om åtgärderna tillåts upphöra. Detta baserades på det faktum att under den kinesiska importen till unionen inte ökade under utbudsbristen på kisel under 2021 och 2022.

(289)

Kommissionen ansåg att situationen efter översynsperioden, och i synnerhet den kraftiga ökningen av efterfrågan och den därav följande utbudsbristen, var tillfällig till sin natur. Dessa efterfråge- och utbudschocker sammanhängde förvisso med covid-19-pandemin, Rysslands aggression mot Ukraina och ökningen av elpriserna (som delvis inträffade redan före Rysslands aggression mot Ukraina). Det finns dock inga faktorer som stödjer argumentet att dessa inte skulle vara tillfälliga och inte heller kunde Eusmet påvisa detta i sina inlagor. Kommissionen noterade vidare att en situation där efterfrågan tillfälligt ökar skiljer sig från en situation där tullarna avlägsnats permanent. Hur en exportör reagerar på den förstnämnda kan inte anses vara vägledande för hur denne kommer att reagera på den senare. Dessutom anser kommissionen på grundval av övervägandena rörande den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft fortfarande att den kinesiska kiselimporten skulle komma in på unionens marknad i betydande volymer till dumpade priser om åtgärderna tillåts upphöra.

(290)

Eusmet hävdade vidare att kommissionens antagande att den kinesiska importen skulle öka om åtgärderna upphävs var fel eftersom i) prisunderskridandemarginalen var för högt satt, ii) skillnaderna mellan olika kvaliteter av den berörda produkten inte återspeglades i analysen, iii) unionen inte var Kinas viktigaste exportmarknad och iv) den kinesiska kiselmetallen inte var förklaringsgrunden till den skada som unionsindustrin lidit.

(291)

Det lämnades ingen ny bevisning till stöd för dessa påståenden i synpunkterna på utlämnandet. Mot bakgrund av de fyra ovanstående faktorerna, som behandlas i de tidigare skälen om prisunderskridandemarginalen (se skäl 234), produktdifferentieringen (se skäl 65), att unionen inte är Kinas viktigaste exportmarknad (se skälen 206–2010) och orsakssamband (se skäl 275), förblir kommissionens analys oförändrad vad gäller den kinesiska importens potentiella volymer och prisverkningar på unionens marknad om åtgärderna upphävs.

(292)

Eusmet hävdade att kommissionen inte beaktat marknadsutvecklingen efter översynsperioden och särskilt inte den kraftiga ökningen av kiselpriserna i unionen och den globala utbudsbristen på kisel (inbegripet på unionsindustrinivån), vilket leder till betydande vinster för unionstillverkarna.

(293)

Kommissionen ansåg att både prisutvecklingen och den globala bristen på kisel efter översynsperioden var tillfälliga företeelser, vilka framför allt berodde på covid-19-pandemin och de geopolitiska händelserna 2021 och 2022. Den bevisning som lämnats av Eusmet, inbegripet prognosen om ökad efterfrågan på kisel och ökade priser, tyder inte på att den globala utbudsbristen och den kraftiga prisökningen kommer att vara av bestående karaktär.

(294)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma.

(295)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(296)

De tre unionstillverkare som står för 100 % av unionens tillverkning samarbetade i denna undersökning. Såsom anges i skäl 265 lider unionsindustrin, trots de gällande antidumpningsåtgärderna, väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(297)

De gällande åtgärderna har till stor del begränsat importvolymerna från Kina, som fortfarande skedde till skadevållande priser som underskred unionspriserna och som därför ytterligare bidrog till unionsindustrins svåra situation.

(298)

Om åtgärderna upphävdes skulle importvolymerna från Kina sannolikt öka betydligt, och med tanke på den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft skulle unionsindustrins ekonomiska situation äventyras ytterligare, vilket skulle leda till en ytterligare minskning av tillverkningen, försäljningen och sysselsättningen i unionen.

(299)

En ytterligare försämring av unionsindustrins ekonomiska situation skulle medföra risk för en nedtrappning av tillverkningen eller till och med en definitiv nedläggning av produktionsanläggningar i unionen. Därför kan slutsatsen dras att fortsatta åtgärder mot Kina ligger i unionsindustrins intresse.

(300)

Icke-närstående importörers intresse

(301)

Ingen importör gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande eller under undersökningen.

(302)

Därför fanns det inga tecken på att upprätthållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på importörerna som vägde tyngre än de positiva effekterna av åtgärderna.

(303)

Kommissionen mottog svar från tre användare: två från kemikaliesektorerna (Wacker och Evonik, som utgör konsortiet Eusmet) och en från aluminiumsektorn (Raffmetal). Kommissionen mottog dessutom synpunkter från European Aluminium Association, som företräder hela värdekedjan för aluminiumindustrin i Europa.

(304)

European Aluminium Association och Raffmetal stöder fortsatta åtgärder. Dessa användare betonade att kisel är en viktig råvara vid produktionen av aluminium. Om antidumpningsåtgärderna å ena sidan har en negativ inverkan på användarnas produktionskostnader leder de, å andra sidan, till att tillverkningen av kisel bevaras i unionen. Användarna drar därmed nytta av en tillförlitlig och geografiskt närbelägen försörjning av kisel.

(305)

Eusmet hävdade att antidumpningsåtgärderna inte bör fortsätta. För dessa användare är kisel mycket betydelsefullt och svarar för en stor del av deras råvarukostnader. Dessa användare importerar från Kina, och antidumpningstullarna ökar deras produktionskostnad för kiselbaserade produkter. De hävdade dessutom att åtgärdernas inverkan på de kemiska användarna eventuellt är större än inom aluminiumindustrin.

(306)

Den information som lämnats av de två samarbetsvilliga användare som tillverkar kemiska produkter visar dock att dessa importerar stora mängder inom ramen för förfarandet för aktiv förädling, vilket i stor utsträckning innebär undantag från antidumpningstullen. Åtgärderna anses därför ha en begränsad effekt på delar av dessa användares import.

(307)

Eusmet pekade vidare på unionstillverkarnas goda ekonomiska situation, särskilt efter översynsperioden.

(308)

Kommissionen noterar att den tydliga förbättringen av unionstillverkarnas ekonomiska situation sammanfaller med den senaste tidens globala ökning av efterfrågan på kisel. En sådan kortsiktig marknadsutveckling, som under alla omständigheter skett efter översynsperioden, kan inte betraktas som en indikation på unionsindustrins ekonomiska situation, särskilt med tanke på slutsatserna i skälen 211, 212 och 294. Eftersom unionsindustrin inte befinner sig i en stabil ekonomisk situation, och eftersom den skulle drabbas av framtida negativa effekter av dumpad import från Kina om åtgärderna upphör att gälla, avvisades därför argumentet.

(309)

Eusmet hävdade att efterfrågan på kisel har ökat medan utbudet i EU har minskat under de senaste åren. Eusmet uttryckte oro över försörjningstryggheten och särskilt över unionsindustrins oförmåga att fullt ut tillgodose efterfrågan i unionen. Detta skulle leda till en situation där den likadana produkten inte finns tillgänglig för att tillgodose efterfrågan, som växer snabbt, särskilt efter översynsperioden. Eusmet pekade även på den hårda konkurrensen på marknaderna för produkter i senare led, där de högre kiselkostnaderna gör Eusmet mindre konkurrenskraftigt jämfört med andra globala tillverkare.

(310)

Undersökningen visade dock att det finns en rad olika källor till kisel. För det första har unionsindustrin outnyttjad kapacitet som kan börja utnyttjas på nytt för att möta en växande framtida efterfrågan. Trots att unionsindustrin i viss utsträckning minskade sin produktion och produktionskapacitet till följd av den lägre förbrukningen av kisel finns det fortfarande en betydande ledig kapacitet (dvs. omkring 26 % under översynsperioden) i unionen om efterfrågan skulle öka igen, vilket framgår av tabell 2. Undersökningen visade att ugnar som har stängts ned skulle kunna återaktiveras på så kort tid som två veckor till två månader, beroende på hur länge de varit inaktiva.

(311)

Dessutom kan kisel införskaffas från andra länder, såsom Norge, Malaysia, Brasilien och Bosnien och Hercegovina. Såsom anges i skäl 236 importeras två tredjedelar av det kisel som köps i unionen från Norge, Brasilien, Malaysia och ett antal andra länder. Kommissionen noterade vidare att de gällande åtgärderna inte hindrade den kinesiska importen av kisel från att komma in på unionsmarknaden.

(312)

Sammanfattningsvis utgör kombinationen av andra försörjningskällor och den outnyttjade kapaciteten i unionen en rad olika alternativ för unionsanvändarna av kisel. Argumentet kunde därför inte godtas.

(313)

Eusmet hävdade att åtgärderna även borde avslutas med anledning av att kommissionen har klassificerat kisel som en råvara av avgörande betydelse (59) på grund av dess ekonomiska betydelse och försörjningsrisk. Eusmet hävdade att bibehållandet av åtgärderna skulle begränsa mängden kisel och de olika tillgängliga källorna på marknaden.

(314)

Kommissionen instämmer i att kisel har en avgörande betydelse i unionens industriella ekosystem. Förekomsten av import till dumpade priser på marknaden skulle dock innebära en betydande fara för unionsindustrin, och det skulle äventyra tillförlitligheten i unionens kiselförsörjning på lång sikt. Detta påstående avvisades därför.

(315)

I sina synpunkter på utlämnandet instämde Eusmet inte i kommissionens slutsats att den särskilda kiselkvalitet som vissa användare behöver för att producera produkter som kommer att möta en ökad efterfrågan i framtiden finns tillgänglig i tillräckliga kvantiteter på andra marknader än Kina. Eusmet hävdade dessutom att merparten av importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling avser denna särskilda kiselkvalitet som importeras av en av dess medlemmar.

(316)

Kommissionen konstaterade att tullarna på importen från Kina inte är prohibitiva och att om användarna behöver en särskild kiselkvalitet så finns detta att tillgå för import på villkor som garanterar rättvis konkurrens.

(317)

Såsom redan klargjorts i skäl 272, och baserat på Eurostats volymer, avser dessutom merparten av importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling annan import än den från den Eusmet-medlem som importerar den särskilda kiselkvaliteten, även om man antar att denna medlem endast köper den särskilda kiselkvaliteten inom ramen för förfarandet för aktiv förädling.

(318)

Eusmet hävdade att förfarandet för aktiv förädling endast är relevant i den utsträckning som varorna exporteras och att det inte kan användas i samband med flera av EU:s frihandelsavtal, bl.a. frihandelsavtalet mellan EU och Japan. Således gör tillgången till förfarandet för aktiv förädling inte att den konkurrensnackdel som Eusmet-medlemmarna har blir mindre.

(319)

Kommissionen anger i skäl 306 att vissa volymer som importeras av Eusmet-medlemmarna omfattas av förfarandet för aktiv förädling endast i syfte att framhålla att en del av deras import inte omfattas av tullen och att denna därför hade en begränsad inverkan under översynsperioden. Kommissionen är medveten om att Eusmet-medlemmarna inte har möjlighet att bara importera inom ramen för förfarandet för aktiv förädling och att deras övriga import inom ramen för den vanliga ordningen omfattas av tullen och således har en inverkan på importörerna. Det är emellertid ett faktum att om ett företag kan importera kisel inom ramen för förfarandet för aktiv förädling så begränsar detta tullens inverkan på de berörda användarna, även om det inte begränsar inverkan på hela den volym som importeras.

(320)

Eusmet noterade att unionsindustrins outnyttjade kapacitet inte är tillräcklig för att tillgodose den växande efterfrågan på kisel i unionen. Eusmet framhöll dessutom att utvecklingen av elpriserna i unionen gör att unionstillverkarna inte kommer att vara i stånd att öka sitt kapacitetsutnyttjande.

(321)

Den outnyttjade kapaciteten i unionen ansågs vara betydande (i genomsnitt 26 %, vilket motsvarar ca 10 % av den aktuella förbrukningen i unionen). Dessutom finns det andra källor att importera kisel från, bl.a. Kina. Eusmet kunde inte heller påvisa att den potentiella ökningen av elpriserna inte kommer att åtföljas av en ökning av försäljningspriserna för kisel, vilket skulle göra det möjligt för unionstillverkarna att öka sitt kapacitetsutnyttjande. Eftersom el är en av de viktigaste kostnadskomponenterna i tillverkningen finns det sannolikt en korrelation mellan dessa två och påståendet avvisas därför.

(322)

Eusmet hävdade för det första att kommissionen inte tagit hänsyn till ökningen av efterfrågan under perioden efter översynsperioden. Kommissionen hade framför allt inte tagit hänsyn till att efterfrågan på den särskilda kiselkvalitet som inte tillverkas i unionen och främst har sitt ursprung i Kina kommer att öka. Dessutom påstods kommissionen inte ha tagit hänsyn till bristen på kisel strax efter översynsperioden. För det tredje hade kommissionen inte tagit hänsyn till den ökade konkurrens som användarna i unionen möter från Förenade konungariket Storbritannien (Förenade kungariket och norra Irland) och Kina. För det fjärde hade kommissionen inte tagit hänsyn till verkningarna av sanktionerna på den ryska exporten.

(323)

Kommissionen hade tagit hänsyn till situationen efter översynsperioden och dragit slutsatsen (se skäl 293) att den var att anse som tillfällig till sin natur.

(324)

Kommissionen håller dessutom med Eusmet om att användarna i unionen behöver en diversifierad försörjning och försörjningstrygghet i syfte att säkerställa kontinuerlighet i produktionen. En sådan diversifiering och försörjningstrygghet är emellertid inte möjlig om unionstillverkarna slås ut på grund av den skadevållande importen av kisel från Kina till dumpade priser.

(325)

Vad gäller den ökade konkurrensen från Förenade kungariket konstaterar kommissionen att Eusmet inte lämnat tillräcklig information för att det ska vara möjligt att mäta verkningarna av den ökade konkurrensen från Förenade kungariket och detta påstående avvisades därför.

(326)

Vad gäller verkningarna av sanktionerna mot Ryssland konstaterade kommissionen att detta innebär att det kommer att finnas ännu färre potentiella kiselkällor för unionens marknad. Enligt uppgifterna från översynsperioden svarade Ryssland dock endast för 2 % av den totala importen av kisel till unionen. Med tanke på storleken på den ryska importen och tillgången till andra källor på global nivå ansåg kommissionen att verkningarna för användarna av kisel inte kommer att bli betydande på längre sikt.

(327)

Eusmet framhöll till sist att kiselmetallproducenter i olika länder i världen inte vill öka sin försäljning till Eusmet-medlemmarna på grund av rädsla för antidumpningsåtgärder.

(328)

Det lämnades ingen faktisk bevisning eller några fakta till stöd för påståendet att leverantörer utanför unionen kommer att vägra att leverera. Kommissionen konstaterade att importen från tredjeländer fortsatte och i vissa fall till och med ökade under skadeundersökningsperioden.

(329)

På det hela taget uppväger åtgärdernas positiva effekt på unionsindustrin och användarna inom aluminiumindustrin därmed den begränsade negativa effekt som de gällande åtgärderna har på andra användare.

(330)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av kisel med ursprung i Kina.

(331)

På grundval av slutsatserna om fortsatt dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot kisel från Kina bibehållas.

(332)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(333)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är det inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(334)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om ett kringgående av åtgärderna inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.

(335)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatserna i denna förordning är uteslutande tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. Den bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(336)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (60). Begäran ska innehålla all relevant information som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(337)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Endast en berörd part, dvs. Eusmet, lämnade synpunkter.

(338)

I sina synpunkter på utlämnandet begärde Eusmet att åtgärderna i det fall de bekräftas ska begränsas till en period av två år med tanke på de förändrade marknadsomständigheterna både vad gäller efterfrågan och utbud och unionens stora importberoende när det gäller vissa specifika kiselkvaliteter.

(339)

Kommissionen konstaterade emellertid att uppgifterna för översynsperioden inte ger stöd för en sådan slutsats. Såsom diskuterats i skälen 289 och 293 förefaller dessutom utvecklingen efter översynsperioden att vara tillfällig till sin natur. Om det finns det särskilda omständigheter som motiverar att det görs en ny bedömning av situationen i framtiden är det hursomhelst möjligt att begära en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen.

(340)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU), Eurotom, 2018/1046 (61) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(341)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.