Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1927 av den 11 oktober 2022 om åtgärder för att innesluta Aleurocanthus spiniferus (Quaintance) inom vissa avgränsade områden

12.10.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/72

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/1927

av den 11 oktober 2022

om åtgärder för att innesluta Aleurocanthus spiniferus (Quaintance) inom vissa avgränsade områden

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG (1), särskilt artikel 28.1 d och e och 28.2, och

av följande skäl:

(1)	I del B i bilaga II till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (2) fastställs en förteckning över EU-karantänskadegörare som har påvisats inom unionens territorium.

(2)	Aleurocanthus spiniferus (Quaintance) (den angivna skadegöraren) har tagits upp i den förteckningen, eftersom den har påvisats i vissa delar av unionens territorium. Den är en polyfag skadegörare som rapporterats angripa flera grödor och prydnadsväxter på unionens territorium (de angivna växterna).

(3)	De inventeringar som har genomförts i enlighet med artikel 19.1 i förordning (EU) 2016/2031 visar att det inte längre är möjligt att utrota den angivna skadegöraren i vissa avgränsade områden.

(4)	Därför bör åtgärder fastställas för inneslutning av den angivna skadegöraren inom dessa områden, bestående av angripna zoner och buffertzoner. Dessa åtgärder bör överensstämma med tillgängliga tekniska och vetenskapliga uppgifter om de angivna växterna.

(5)	De behöriga myndigheterna bör öka allmänhetens medvetenhet för att säkerställa att den allmänhet och de yrkesmässiga aktörer som berörs av inneslutningsåtgärderna i de avgränsade områdena är medvetna om de åtgärder som vidtagits och avgränsningen av de avgränsade områdena för det ändamålet.

(6)	Om den angivna skadegöraren påträffas i en buffertzon som omger en angripen zon som omfattas av åtgärder för att innesluta skadegöraren, bör detta nya fynd leda till att den behöriga myndigheten inrättar ett nytt avgränsat område där skadegöraren ska utrotas.

(7)

Årliga inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) 2016/2031 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 (3) bör genomföras för att säkerställa att den angivna skadegöraren påvisas så tidigt som möjligt i de områden av unionens territorium där den inte har någon känd förekomst.

(8)	Dessa inventeringar bör basera sig på det inventeringskort (pest survey card) för den angivna skadegöraren som Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet offentliggjort, eftersom det tar hänsyn till den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

(9)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Innehåll

I denna förordning fastställs åtgärder för att innesluta Aleurocanthus spiniferus (Quaintance) inom de avgränsade områden där skadegöraren inte kan utrotas.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.	den angivna skadegöraren: Aleurocanthus spiniferus (Quaintance).

de angivna växterna: växter för plantering av Citrus L., Fortunella Swingle, Poncirus Raf., och deras hybrider, Ceratonia siliqua L., Cercis siliquastrum L., Clematis vitalba L., Cotoneaster Medik., Crategus L., Cydonia oblonga L., Diospyros kaki L., Eriobotrya japonica (Thunb.) Lindl., Ficus carica L., Hedera L., Magnolia L., Malus Mill., Melia L., Mespilus germanica L., Myrtus communis L., Parthenocissus Planch., Photinia Lindley., Prunus cerasus L., Prunus laurocerasus L., Psidium guajava L., Punica granatum L., Pyracantha M. Roem., Pyrus L., Rosa L., Vitis L., Wisteria Nutt., utom fröer, pollen och växter i vävnadskultur.

3.	det avgränsade området för inneslutning: ett område som är upptaget i bilaga I, där den angivna skadegöraren inte kan utrotas.

4.	inventeringskortet (pest survey card): Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets publikation ”Pest survey card on Aleurocanthus spiniferus and Aleurocanthus woglumi” (4).

Artikel 3

Inrättande av avgränsade områden för inneslutning

De behöriga myndigheterna ska inrätta avgränsade områden för inneslutning av den angivna skadegöraren bestående av en angripen zon och en buffertzon med en bredd på minst 2 km omkring den angripna zonen.

Artikel 4

Åtgärder inom de avgränsade områdena för inneslutning

1. De behöriga myndigheterna ska i de angripna zonerna säkerställa att en eller flera av följande åtgärder vidtas:

a)	Biologisk bekämpning, t.ex. med hjälp av parasitoider, av den angivna skadegöraren.

b)	Lämpliga behandlingar mot den angivna skadegöraren.

c)	Beskärning och destruktion av de delar av de angivna växterna som angripits av den angivna skadegöraren, efter att de behandlingar som föreskrivs i led b har utförts.

d)	Utplacering av fällor för den angivna skadegöraren och, om den angivna skadegöraren påvisas, lämpliga behandlingar.

2. När förekomsten av den angivna skadegöraren officiellt har bekräftats i buffertzonen ska artiklarna 17 och 18 i förordning (EU) 2016/2031 gälla.

3. Inom de avgränsade områdena för inneslutning ska de behöriga myndigheterna öka allmänhetens medvetenhet om det hot som den angivna skadegöraren utgör och om de åtgärder som vidtagits för att förhindra att den sprids ytterligare utanför dessa områden.

De behöriga myndigheterna ska informera allmänheten och de yrkesmässiga aktörerna om avgränsningen av det avgränsade området för inneslutning.

Artikel 5

Inventeringar

1. De behöriga myndigheterna ska genomföra inventeringar i enlighet med punkterna 2 och 3, med beaktande av den information som anges på inventeringskortet (pest survey card).

2. De ska genomföra årliga riskbaserade inventeringar avseende förekomsten av den angivna skadegöraren i de områden på unionens territorium där den inte har påvisats men kan etablera sig.

3. I buffertzonerna i de avgränsade områdena för inneslutning ska de genomföra årliga inventeringar enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2016/2031 för att påvisa förekomst av den angivna skadegöraren.

Dessa inventeringar ska omfatta följande:

a)	Visuella undersökningar vid lämpliga tidpunkter för att påvisa den angivna skadegöraren eller symtom på skadegöraren.

b)	Utplacering av fällor.

c)	Provtagning och testning, om växter uppvisar symtom på eller misstänkt angrepp av den angivna skadegöraren.

Dessa inventeringar ska vara mer omfattande än de inventeringar som avses i punkt 2, med fler visuella undersökningar och fällor och, i förekommande fall, provtagning och testning.

Artikel 6

Rapportering

Senast den 30 april varje år ska medlemsstaterna till kommissionen och övriga medlemsstater lämna in resultaten av de inventeringar som genomfördes under föregående kalenderår i enlighet med

a)	artikel 5.2 i den här förordningen, med hjälp av en av mallarna i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2020/1231,

b)	artikel 5.3 i den här förordningen, med hjälp av en av mallarna i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 7

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 11 oktober 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 317, 23.11.2016, s. 4.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (EUT L 319, 10.12.2019, s. 1).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1231 av den 27 augusti 2020 om formatet på och anvisningarna för de årliga rapporter om resultaten av inventeringarna och om formatet på de fleråriga inventeringsprogram och de praktiska arrangemang som föreskrivs i artikel 22 respektive 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 (EUT L 280, 28.8.2020, s. 1).

(4) Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), 2019, ”Pest survey card on Aleurocanthus spiniferus and Aleurocanthus woglumi ”, EFSA supporting publication, EN-1565, 2019 [17 s.] (doi:10.2903/sp.efsa.2019.EN-1565). Tillgängligt på https://arcg.is/u5DTL.

BILAGA I

Förteckning över avgränsade områden för inneslutning enligt artikel 2

1. Kroatien

Det avgränsade områdets nummer	Zon i det avgränsade området	Region	Kommuner eller andra administrativa/geografiska avgränsningar
Det avgränsade områdets nummer	Zon i det avgränsade området	Region	Kommun	Delkommun
1.	Angripen zon	Distriktet Dubrovnik-Neretva	Konavle	Vitaljina, Ljuta, Đurinići
1.	Buffertzon	Distriktet Dubrovnik-Neretva	Konavle	Pločice, Pavlje Brdo, Vodovađa, Dubravka, Dunave, Popovići, Gruda, Lovorno, Pridvorje, Zastolje, Radovčići, Kuna Konavoska
2.	Angripen zon	Distriktet Split-Dalmatien	Jelsa	Vrisnik
	Angripen zon	Distriktet Split-Dalmatien	Milna	Milna
	Buffertzon	Distriktet Split-Dalmatien	Jelsa	Jelsa, Pitve, Vrbanj, Dol, Stari Grad, Svirče, Vrbovska
			Šolta	Gornje Selo
			Milna	Bobovišća
			Nerežišća	Nerežišća, Dračevica
			Sutivan	Sutivan

2. Grekland

Det avgränsade områdets nummer	Zon i det avgränsade området	Region	Kommuner eller andra administrativa/geografiska avgränsningar
1.	Angripen zon	Joniska öarna	Korfu (1)

(1) Ingen buffertzon eftersom hela ön är en angripen zon.

BILAGA II

Mallar för rapportering av resultaten av de inventeringar som genomförts i enlighet med artikel 5.3

DEL A

1. Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar

2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B till denna bilaga inte fyllas i.

Kolumn 1:

Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.

Kolumn 2:

Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.

Kolumn 3:

Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.

Kolumn 4:

Ange strategi: Inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.

Kolumn 5:

Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i buffertzonen där inventeringen genomfördes, på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill den angripna zonen, runt plantskolor).

Kolumn 6:

Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem, genom att välja en av följande poster för beskrivningen:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 7:

Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarens biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 8:

Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7.

Kolumn 9:

Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet).

Kolumn 10:

Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkt.

Kolumn 11:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 12:

Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumnerna 13 och 14:

Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 15:

Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (”Anmärkningar”).

DEL B

1. Mall för rapportering av resultaten av statistiskt baserade årliga inventeringar

2. Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Om denna mall är ifylld behöver mallen i del A i denna bilaga inte fyllas i.

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 1:

Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.

Kolumn 2:

Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.

Kolumn 3:

Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.

Kolumn 4:

Ange strategi: Inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.

Kolumn 5:

Kolumn 6:

Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem, genom att välja en av följande poster för beskrivningen:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 7:

Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 8:

Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna.

Kolumn 9:

Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet i de underliggande antagandena.

Kolumn 10:

Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 11:

Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 12:

Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 13:

Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen.

Kolumn B:

Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetoder”.

Kolumn 18:

Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 21:

Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 22:

Kolumn 23:

Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 24:

Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.