Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2448 av den 13 december 2022 om fastställande av operativ vägledning vad gäller det underlag som visar att de hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som anges i artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 uppfylls (Text av betydelse för EES) | Laglig.se

14.12.2022

Europeiska unionens officiella tidning

L 320/4

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2448

av den 13 december 2022

om fastställande av operativ vägledning vad gäller det underlag som visar att de hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som anges i artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 uppfylls

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, särskilt artikel 29.8 (1), och

av följande skäl:

(1)

I direktiv (EU) 2018/2001 fastställs nya hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för energiproduktion, så att skogsbiomassan ska kunna räknas av mot europeiska mål och nationella bidrag samt de kvoter för energi från förnybara energikällor som följer av artiklarna 23 och 25 och komma i fråga för offentligt stöd. Vidare föreskrivs i direktiv (EU) 2018/2001 att medlemsstaterna vid utarbetandet av stödsystem för förnybara energikällor ska beakta vilket utbud av hållbar biomassa som finns att tillgå och ta vederbörlig hänsyn till principerna för den cirkulära ekonomin och den avfallshierarki som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG (2) för att undvika onödiga störningar på råvarumarknaderna.

(2)

I detta sammanhang ska skogsbiomassa som används för energiproduktion anses vara hållbar om den uppfyller de hållbarhetskriterier som anges i artikel 29.6 och 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001, som behandlar skörd av skogsbiomassa respektive utsläpp från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF).

(3)

För att säkerställa samstämmighet mellan målen i direktiv (EU) 2018/2001 och unionens miljölagstiftning och att medlemsstaterna och de ekonomiska aktörerna genomför de nya hållbarhetskriterierna för skogsbiomassa på ett robust och harmoniserat sätt, krävs det enligt direktiv (EU) 2018/2001 att kommissionen antar genomförandeakter som fastställer vägledning vad gäller det underlag som visar att dessa kriterier är uppfyllda.

(4)

För att minimera risken för användning av skogsbiomassa som inte uppfyller kriterierna för hållbar skörd bör ekonomiska aktörer göra en riskbaserad bedömning på grundval av befintlig lagstiftning om hållbart skogsbruk, inklusive övervaknings- och kontrollsystem, som gäller i det land där skogsbiomassan har sitt ursprung. Den skördade skogsbiomassan bör därför omfattas av nationella och regionala lagar och andra författningar som uppfyller de kriterier för skörd som fastställs i artikel 29.6 a i direktiv (EU) 2018/2001. De ekonomiska aktörerna bör också bedöma om det finns övervaknings- och kontrollsystem och om det inte finns några belägg för betydande brister i efterlevnaden av relevant nationell eller regional lagstiftning. För detta ändamål bör de ekonomiska aktörerna använda rättsliga bedömningar och rapporter som utarbetats av Europeiska kommissionen (3) eller internationella eller nationella statliga organisationer, inbegripet information från icke-statliga och vetenskapliga expertorganisationer på skogsområdet. Den riskbaserade bedömningen bör också ta hänsyn till eventuella relevanta pågående överträdelseförfaranden som inletts av kommissionen och som framgår av kommissionens allmänt tillgängliga överträdelsedatabas, och betrakta alla relevanta avgöranden i överträdelseförfaranden från Europeiska unionens domstol som bevis för bristande efterlevnad.

(5)

Om det saknas bevis för att ett eller flera av de kriterier för skörd som fastställs i artikel 29.6 a i direktiv (EU) 2018/2001 uppfylls på nationell nivå, bör skogsbiomassan anses utgöra hög risk i detta sammanhang. I sådana fall bör de ekonomiska aktörerna tillhandahålla mer detaljerade bevis för att de kriterier för skörd som anges i artikel 29.6 b i direktiv (EU) 2018/2001 uppfylls med hjälp av förvaltningssystem på ursprungsområdesnivå. I detta avseende är det nödvändigt att mer i detalj fastställa de bevis på hållbarhet som bör tillhandahållas av ekonomiska aktörer genom förvaltningssystem på ursprungsområdesnivå, jämfört med vad som krävs enligt bedömningen på nationell och regional nivå av uppfyllandet av kriterierna. Detta kommer att säkerställa att kriterierna för skörd verkligen uppfylls, särskilt kriterierna om skogsföryngring, bevarande av skyddade områden, minimering av skördens inverkan på jordbeskaffenheten och den biologiska mångfalden samt upprätthållande eller förbättring av skogens långsiktiga produktionskapacitet.

(6)

För att säkerställa att biogena utsläpp och upptag i samband med skörd av skogsbiomassa avräknas korrekt är det nödvändigt att skogsbiomassan uppfyller kriterierna på nationell nivå för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I synnerhet bör det land eller den regionala organisation för ekonomisk integration där biomassan har sitt ursprung vara en part i Parisavtalet. Dessutom bör det berörda landet eller den berörda regionala organisationen för ekonomisk integration ha lagt fram ett nationellt fastställt bidrag inom ramen för Parisavtalet, som omfattar utsläpp och upptag från markanvändning, jordbruk och skogsbruk, vilket säkerställer att förändringar i kollager i samband med skörd av biomassa räknas av mot det åtagande som landet eller den regionala organisationen för ekonomisk integration gjort om att minska eller begränsa utsläppen av växthusgaser, i enlighet med vad som anges i det nationellt fastställda bidraget. Alternativt bör landet eller organisationen ha nationell eller regional lagstiftning som är tillämplig på skördeområdet för att bevara och förbättra kollager och kolsänkor. Dessutom bör det styrkas att de rapporterade utsläppen från sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inte överskrider upptaget och att kolsänkorna i skogen bibehålls eller stärks under en relevant referensperiod.

(7)

Om det inte kan påvisas att de kriterier för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som fastställs i artikel 29.7 a i direktiv (EU) 2018/2001 uppfylls, måste de ekonomiska aktörerna lägga fram ytterligare bevis för att det finns förvaltningssystem på ursprungsområdesnivå, för att säkerställa att både kollager och kolsänkor i skogen bibehålls eller stärks på lång sikt. Sådana system bör åtminstone omfatta information från framåtblickande planering och periodisk övervakning av utvecklingen av skogarnas kollager och kolsänkor på ursprungsområdesnivå.

(8)

För att säkerställa att de nya hållbarhetskriterierna för skogsbiomassa kontrolleras på ett tillförlitligt sätt bör den information som lämnas av de ekonomiska aktörerna vara öppen, korrekt, tillförlitlig och skyddad mot bedrägerier, och de ekonomiska aktörerna bör kunna stödja sig på tillförlitliga certifieringsregler. Dessa regler bör ta hänsyn till den roll som spelas av de frivilliga nationella eller internationella certifieringssystem som erkänts av kommissionen i enlighet med artikel 30.4 i direktiv (EU) 2018/2001.

(9)	För att minimera den administrativa bördan bör medlemsstaterna underlätta de ekonomiska aktörernas arbete genom att tillhandahålla data, inbegripet rumsliga data och inventeringar, för planerings- och övervakningsändamål.

(10)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för hållbarhet för biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

I denna förordning fastställs operativ vägledning som medlemsstaterna ska tillämpa för att säkerställa ett robust och harmoniserat genomförande av de riskbaserade hållbarhetskriterier för produktion av biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen från skogsbiomassa som anges i artikel 29.6 och 29.7 i direktiv (EU) 2018/2001.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

—	kriterier för skörd på nationell eller regional nivå: de kriterier som fastställs i artikel 29.6 a i direktiv (EU) 2018/2001.

—	kriterier för skörd på ursprungsområdesnivå: de kriterier som fastställs i artikel 29.6 b i direktiv (EU) 2018/2001.

—	skördeland: det land eller territorium där skogsbiomassaråvaran skördats.

—

planterad skog: skog som till övervägande del består av träd och anlagts genom plantering och/eller avsiktlig sådd, förutsatt att de planterade eller sådda träden förväntas utgöra mer än femtio procent av timret på rot vid mognad. Den omfattar även skottskog från träd som ursprungligen planterats eller såtts.

—

skogsplantage: planterad skog som brukas intensivt och som vid plantering och mogen skog uppfyller samtliga följande kriterier: en eller två arter, samma åldersklass och regelbundna avstånd. Den omfattar plantager med kort växtföljd för trä, fiber och energi, men inte skog som planterats som skydd eller för återställande av ekosystem, samt skog som anlagts genom plantering eller sådd och som vid mogen skog liknar eller kommer att likna naturligt föryngrad skog.

—	stubbar och rötter: den del av hela trädvolymen om inte omfattar träbiomassan över stubbhöjd, dvs. den höjd där stammen kapas vid normal avverkning i det berörda landet eller regionen.

—	död ved: all icke-levande träbiomassa som inte ingår i förnan, antingen stående, liggande på marken eller i marken, inklusive trä som ligger på ytan, grova vedrester, döda rötter och stubbar som mäter minst 10 cm i diameter eller minst något annat diametervärde som används i det berörda landet.

—

långsiktig produktionskapacitet på lång sikt: skogens tillstånd och förmåga att kontinuerligt och på ett hållbart sätt tillhandahålla varor, såsom trä av olika kvalitetsklasser, och produkter och ekosystemtjänster som inte är träbaserade, däribland luft- och vattenrening, upprätthållande av livsmiljöer för vilda djur och växter, rekreation eller kulturellt kapital, under en lång tidsperiod och, i tillämpliga fall, över flera på varandra följande omlopp i skogen.

—	förvaltningssystem: information som samlas in om skogsområdet på ursprungsområdesnivå, t.ex. i form av text, kartor, tabeller och diagram, samt strategier eller förvaltningsåtgärder som planeras och genomförs för att nå målen för förvaltningen eller utvecklingen av skogsresurserna.

—	naturliga störningar: den betydelse som ges i artikel 3 led 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (4).

—	årlig nettoökning: den årliga volymökningen av det befintliga beståndet av levande träd minus den genomsnittliga naturliga dödligheten för det beståndet.

—	kriterier för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk på nationell nivå: de kriterier som fastställs i artikel 29.7 a i direktiv (EU) 2018/2001.

—	kriterier för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk på ursprungsområdesnivå: de kriterier som fastställs i artikel 29.7 b i direktiv (EU) 2018/2001.

—	kollager: den betydelse som ges i artikel 3 led 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841.

—	kolsänka: den betydelse som ges i artikel 3 led 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841.

—	första insamlingspunkt: den betydelse som ges i artikel 2.12 i genomförandeförordning (EU) 2022/996 (5).

—	förstapartsgranskning: en egen försäkran från en ekonomisk aktör som levererar till den första insamlingspunkten.

—	andrapartsgranskning: den granskning av en leverantör som utförs av den ekonomiska aktör som förvaltar den första insamlingspunkten.

—	tredjepartsgranskning: granskning av en ekonomisk aktör som utförs av en tredje part som är oberoende av den organisation som är föremål för granskning.

—	ekonomisk aktör: den betydelse som ges i artikel 2.11 i genomförandeförordning (EU) 2022/996.

Artikel 3

Bedömning av uppfyllandet av kriterierna för skörd på nationell eller regional nivå

1. Medlemsstaterna ska kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller granskade uppgifter som visar att kriterierna för skörd uppfylls på nationell eller regional nivå. För detta ändamål ska de ekonomiska aktörerna göra en riskbaserad bedömning som ger korrekta, aktuella och kontrollerbara bevis avseende samtliga följande faktorer:

a)	Skördelandet och, i tillämpliga fall, den region där skogsbiomassan skördats.

Att den nationella eller regionala rätt som är tillämplig på skördeområdet säkerställer följande:

i)	Skördeverksamhetens lagenlighet, som ska styrkas genom att bevis tillhandahålls för att skörden uppfyller kraven i den tillämpliga lagstiftningen i skördelandet, i enlighet med artikel 2 h i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 (6).

ii)	Skogsföryngring, som får styrkas genom att bevis tillhandahålls för att tillämplig lagstiftning kräver naturlig eller konstgjord föryngring, eller en kombination av båda, som syftar till anlägga en ny skog i samma område och inom en lämplig tidsperiod i enlighet med relevant nationell lagstiftning.

iii)	Effektivt skydd av arealer som enligt internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet avsatts för naturskyddsändamål, inklusive sådana arealer i våtmarker och torvmarker.

iv)

Att skörden av skogsbiomassa sker på ett sätt som minimerar negativ inverkan på jordbeskaffenheten och den biologiska mångfalden, vilket får styrkas genom att bevis tillhandahålls för att tillämplig lagstiftning eller relevanta regler för skogsbruket

kräver att primärskogar och områden som skyddas enligt punkt 1 b iii inte utarmas till eller ersätts med skogsplantager, vilket kan omfatta, men inte bör begränsas till, att säkerställa att det på det föryngrade skogsområdet finns en ur lokalt perspektiv lämplig och tillräcklig mängd växter och trädarter,

2)	föreskriver skydd av mark samt av arter och livsmiljöer, inbegripet sådana som skyddas i internationell eller nationell rätt; för att underlätta de ekonomiska aktörernas arbete ska medlemsstaterna sträva efter att tillhandahålla uppgifter om områdesspecifika miljöinslag,

3)	minimerar, i förekommande fall, avlägsnandet av stubbar, rötter och död ved.

Att skogens långsiktiga produktionskapacitet upprätthålls eller ökas, vilket kan styrkas genom att bevis tillhandahålls för att tillämplig lagstiftning på nationell eller regional nivå säkerställer att avverkningarna, baserat på genomsnittliga årliga uppgifter, inte överskrider nettoökningen under en lämplig period i enlighet med relevant nationell lagstiftning, utom i de fall då detta är tillfälligt motiverat på grund av dokumenterade skogsskadegörare, stormar eller andra naturliga störningar. Detta får styrkas med hjälp av

1)	rapporter från nationella skogsinventeringar

2)	som tillhandahåller de bevis som avses i artikel 5 ii, eller

3)	liknande inventeringsrapporter på regional nivå.

Förekomst av system för att säkerställa övervakning av genomförande och av kontroll av efterlevnaden av den nationella och regionala lagstiftning som avses i led b, inbegripet uppgifter om behöriga myndigheter för övervakning, genomförande och kontroller av efterlevnaden, påföljder vid bristande efterlevnad, system för överklagande av beslut och allmänhetens tillgång till information.

d)	Att det inte i någon betydande utsträckning förekommer bristande kontroll av efterlevnaden av de nationella och/eller regionala lagar och andra författningar som avses i led b.

2. När det gäller de bevis som krävs enligt punkt 1 d ska de ekonomiska aktörerna beakta alla rättsliga bedömningar och rapporter som utarbetats av nationella eller internationella statliga organisationer som anger bristande kontroll av efterlevnaden av den nationella eller regionala lagstiftning som avses i punkt 1 b. Eventuella pågående relevanta överträdelseförfaranden som Europeiska kommissionen inlett mot en medlemsstat på grundval av relevant unionslagstiftning ska också beaktas. Förekomsten av ett avgörande från domstolen mot en medlemsstat om överträdelse av relevant unionslagstiftning, såsom förordning (EU) nr 995/2010, ska betraktas som bevis avseende en sådan bristande efterlevnad.

3. För att minimera den administrativa bördan för ekonomiska aktörer får medlemsstaterna upprätta offentliga databaser med aktuell information om de faktorer som avses i denna artikel och de ska underlätta de ekonomiska aktörernas tillgång till information, inbegripet offentliga rumsliga data och offentliga inventeringar. Medlemsstaterna får tillhandahålla relevant utbildning i detta syfte.

4. Ekonomiska aktörer får besluta att direkt påvisa att kriterierna för skörd uppfylls på ursprungsområdesnivå i enlighet med artikel 4.

Artikel 4

Bedömning av uppfyllandet av kriterierna för skörd ursprungsområdesnivå

Om det saknas bevis avseende uppfyllandet av ett eller flera kriterier för skörd på nationell eller regional nivå ska medlemsstaterna kräva att de ekonomiska aktörerna lämnar granskade uppgifter om att dessa kriterier har uppfyllts genom förvaltningssystem som inrättats och genomförts på ursprungsområdesnivå. För detta ändamål ska de ekonomiska aktörerna tillhandahålla korrekta, aktuella och kontrollerbara bevis avseende samtliga följande faktorer:

a)	De fysiska gränserna för det ursprungsområde för vilket det måste påvisas att kriterierna uppfylls och på vilket de förvaltningssystem som avses i led b tillämpas, inbegripet med hjälp av geografiska koordinater eller skiften.

Förvaltningssystem som är tillämpliga på ursprungsområdet och säkerställer följande:

i)	Att skördeverksamheten sker på ett lagligt sätt, vilket ska styrkas genom att bevis tillhandahålls för att skörden är förenlig med det system för tillbörlig aktsamhet som definieras i artikel 6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010.

ii)

Att skogsföryngring utförs på ett sätt som åtminstone upprätthåller de avverkade skogsarealernas kvalitet och kvantitet, vilket får styrkas genom att bevis tillhandahålls för att en ny skog har anlagts i samma område senast tio år efter skörden. Detta får styrkas med hjälp av skogsbruksplaner, operativa protokoll, miljökonsekvensbedömningar och resultat av relevanta granskningar och inspektioner av huruvida kriterierna uppfylls.

iii)

Att skogsbiomassan inte härrör från arealer som enligt internationell eller nationell rätt eller av relevant behörig myndighet avsatts för naturskyddsändamål, inklusive sådana områden i våtmarker och torvmarker, såvida det inte finns belägg för att skörden av råvaran inte strider mot skyddsmålen för de utsedda arealerna. Detta får styrkas med hjälp av internationella och nationella databaser, officiella kartor, skogsbruksplaner, operativa protokoll, skördeprotokoll, satellitbilder, miljökonsekvensbedömningar och officiella avverkningstillstånd, inbegripet villkor eller begränsningar som säkerställer att det inte föreligger någon konflikt med de berörda naturskyddsmålen, samt resultaten av relevanta granskningar och inspektioner av huruvida kriterierna uppfylls.

iv)

Att skörden av skogsbiomassa sker på ett sätt som syftar till att åtminstone förhindra negativ inverkan på jordbeskaffenheten och den biologiska mångfalden. Detta får styrkas genom att bevis tillhandahålls för att de relevanta risker som är förknippade med skörd av skogsbiomassa för energiproduktion har identifierats i förväg, och att lämpliga försiktighetsåtgärder har vidtagits, t.ex. så att

1)	primärskogar och områden som skyddas enligt led b iii inte utarmas till eller ersätts med skogsplantager,

2)	skörd av stubbar och rötter minimeras,

3)	ingen skörd sker på känslig mark,

4)	skörden sker med hjälp av avverkningssystem som minimerar påverkan på jordbeskaffenheten, inbegripet packning,

5)	skörden sker på ett sätt som minimerar påverkan på den biologiska mångfaldens särdrag och livsmiljöer, inbegripet växter och djur som skyddas enligt internationell eller nationell lagstiftning,

6)	ur lokalt perspektiv lämplig mängd och lämpligt sortiment av död ved lämnas kvar i skogen, och

7)	stora kalavverkningar minimeras utom i fall där de är tillfälligt motiverade på grund av dokumenterade skogsskadegörare, stormar eller andra naturliga störningar.

Dessa försiktighetsåtgärder ska styrkas genom att använda internationella och nationella databaser, officiella kartor och satellitbilder, skogsbruksplaner, operativa protokoll och skördeprotokoll, samt resultat av relevanta granskningar och inspektioner av huruvida kriterierna uppfylls.

Att skörden upprätthåller eller förbättrar skogens produktionskapacitet på lång sikt. Detta får styrkas genom att bevis tillhandahålls för att de årliga avverkningarna inte överstiger den genomsnittliga årliga nettoökningen i det berörda ursprungsområdet under den tioårsperiod som föregår skörden, såvida inte avvikande mängder är vederbörligen motiverade med tanke på att öka skogens framtida produktionskapacitet, eller på grund av dokumenterade skogsskadegörare, stormar eller andra naturliga störningar. Detta får styrkas med hjälp av offentliga eller privata data från skogsinventeringar.

Artikel 5

Bedömning av uppfyllandet av kriterierna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk på nationell nivå

Medlemsstaterna ska kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller granskade uppgifter som bekräftar att kriterierna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk på nationell nivå uppfylls. För detta ändamål ska de ekonomiska aktörerna tillhandahålla korrekta, aktuella och kontrollerbara bevis för att det land eller den regionala organisation för ekonomisk integration som skogsbiomassan härrör från, är part i Parisavtalet och uppfyller någon av följande två uppsättningar av villkor:

Landet eller organisationen har lämnat in ett nationellt fastställt bidrag i enlighet med Parisavtalet från 2015 om klimatförändringar efter den 21:a partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, vilket uppfyller följande krav:

a)	Det nationella fastställda bidraget inbegriper sektorerna jordbruk, skogsbruk och markanvändning, antingen som en kombinerad sektor för jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning eller som separata sektorer för jordbruk respektive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.

b)	Det nationellt fastställda bidraget redogör för hur sektorerna jordbruk, skogsbruk och markanvändning har beaktats i bidraget.

c)	Det nationellt fastställda bidraget innehåller en beräkning av utsläpp och upptag från jordbruks-, skogsbruks- och markanvändningssektorerna i förhållande till landets övergripande utsläppsminskningsmål, inklusive utsläpp i samband med skörd av skogsbiomassa.

ii)

Det finns nationell eller regional lagstiftning, som är tillämplig på skördeområdet, för att bevara och förbättra kollager och kolsänkor i skog. Dessutom ska det styrkas att de rapporterade utsläppen från sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inte överstiger upptagen, vilket får ske genom att bevis tillhandahålls för att de rapporterade utsläppen inte överstiger de genomsnittliga upptagen under de tio år som föregår skörden av skogsbiomassan och att kollager och kolsänkor bevaras eller utökas mellan de två sista på varandra följande tioårsperioderna före skörden av skogsbiomassa.

För att minimera den administrativa bördan för ekonomiska aktörer får medlemsstaterna tillhandahålla de ekonomiska aktörerna aktuell information om de faktorer som avses i denna artikel.

Artikel 6

Bedömning av uppfyllandet av kriterierna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk på ursprungsområdesnivå

Om det inte finns bevis för att kriterierna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk uppfylls på nationell nivå ska medlemsstaterna kräva att de ekonomiska aktörerna tillhandahåller granskade uppgifter som bekräftar förekomsten och genomförandet av förvaltningssystem på nivån för ursprungsområde för att säkerställa att kollagren och kolsänkorna i skog bibehålls eller stärks på lång sikt. För detta ändamål ska de ekonomiska aktörerna tillhandahålla korrekta, aktuella och kontrollerbara bevis för att följande obligatoriska uppgifter genomförts:

Identifiera de fysiska gränserna för det ursprungsområde, inklusive skogsbestånd och markområden, för vilket det måste påvisas att kriterierna uppfylls, till exempel med hjälp av geografiska koordinater, ytor eller skiften, och identifiera de relevanta kolpoolerna i skogen, inbegripet biomassa ovan jord, underjordisk biomassa, förna, död ved och organiskt kol i marken.

Beräkna de genomsnittliga kollagren och kolsänkorna i skogen under en historisk referensperiod i syfte att fastställa ett riktmärke för jämförelse av bevarande eller förstärkning av kollager och kolsänkor i skogen i ett ursprungsområde. De ekonomiska aktörerna ska använda referensperioden 2000–2009, eller en annan period av liknande längd och så nära 2000–2009 som möjligt, för att underlätta användningen av data från skogsinventeringar eller för att mildra effekterna av naturliga störningar eller andra extrema händelser. De ekonomiska aktörerna ska vederbörligen motivera valet av referensperiod. De ekonomiska aktörerna ska uppskatta referensvärden för alla relevanta kolpooler som identifieras separat i enlighet med led a.

Beskriva scenariot för de förväntade skogsbruksmetoderna i ett ursprungsområde för en prognosticerad långsiktig period som omfattar minst 30 år efter den skörd från vilken biomassan kommer. Scenariot ska konstrueras på grundval av skogsbruksmetoder i ett ursprungsområde som dokumenterats för den historiska referensperioden, eller på befintliga skogsbruksplaner eller andra kontrollerbara bevis.

Uppskatta de genomsnittliga kollagren och kolsänkorna i ursprungsområdet under den prognosticerade långsiktiga perioden, som omfattar minst 30 år, beroende på skogens tillväxttakt, efter skörden av skogsbiomassan. För att säkerställa jämförbarhet med den historiska referensperioden ska vid dessa uppskattningar samma kolpooler, data och metoder som avses i leden a och b användas. Om de ekonomiska aktörerna inte kan kvantifiera en eller flera av de pooler som identifierats i enlighet med led a ska de vederbörligen motivera detta.

Jämföra de genomsnittliga kollagren och kolsänkorna i det berörda ursprungsområdet under den prognosticerade långsiktiga perioden med kollager och kolsänkor i skogen under den historiska referensperioden. Om den prognosticerade långsiktiga periodens genomsnittliga kollager och kolsänkor i skog är lika stora eller större än den historiska referensperiodens genomsnittliga kollager och kolsänkor i skog, uppfyller skogsbiomassan kriterierna för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk på ursprungsområdesnivå. De ekonomiska aktörerna ska införa lämpliga övervaknings- och kontrollsystem för den faktiska utvecklingen av kollager och kolsänkor för att påvisa att kraven i denna artikel uppfylls.

Artikel 7

Granskning och kontroll

1. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att de ekonomiska aktörerna

lämnar tillförlitlig information till stöd för sina påståenden rörande hållbarhet, som visar att kraven i artiklarna 3–6 vederbörligen har uppfyllts, och på begäran tillhandahåller de detaljerade uppgifter som använts för att sammanställa denna information; om andra bevis läggs fram för att visa att kriterierna för skörd och för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk är uppfyllda ska dessa bevis uppfylla högt ställda krav på tillförlitlighet och kontrollerbarhet,

b)	använder det massbalanssystem som avses i artikel 30.1 i direktiv (EU) 2018/2001,

ser till att det finns en tillfredsställande standard för oberoende tredjepartsgranskning av den inlämnade informationen, med undantag för uppfyllandet på nationell och regional nivå av kriterierna för skörd och för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, för vilka en förstaparts- eller andrapartsgranskning får göras fram till den första insamlingspunkten för skogsbiomassan,

d)	säkerställer en tillräcklig grad av öppenhet med beaktande av behovet av offentlig granskning av granskningsmetoden,

e)	tillhandahåller bevis för att relevanta granskningar genomförs regelbundet, bland annat genom regelbundna inspektioner där så är relevant.

2. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att se till att den granskning som avses i första stycket led c inbegriper en utvärdering av provtagningsfrekvensen och provtagningsmetoden samt av uppgifternas tillförlitlighet och kontrollerar att den information som lämnas av de ekonomiska aktörerna är korrekt, tillförlitlig och skyddad mot bedrägeri.

3. De ekonomiska aktörerna får använda nationella system eller internationella frivilliga system som erkänts av kommissionen i enlighet med artikel 30.4 i direktiv (EU) 2018/2001 för att visa att kriterierna i artiklarna 3–6 i denna förordning är uppfyllda.

4. Grupprevision får utföras på de villkor som anges i artikel 12 i genomförandeförordning (EU) 2022/996 för att bidra till att minska den administrativa bördan, särskilt för små ekonomiska aktörer.

Artikel 8

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 13 december 2022.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 328, 21.12.2018, s. 82.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(3) T.ex. projektet REDIIBIO: Technical Assistance for the preparation of the guidance for the implementation of the new bioenergy sustainability criteria set out in the revised Renewable Energy Directive, 2021.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/996 av den 14 juni 2022 om regler för att kontrollera hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp samt kriterier för låg risk för indirekt ändring av markanvändning (EUT L 168, 27.6.2022, s. 1).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EUT L 295, 12.11.2010, s. 23).