|
19.12.2022 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 324/1 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2022/2453
av den 30 november 2022
om ändring av de tekniska genomförandestandarder som fastställs i genomförandeförordning (EU) 2021/637 vad gäller offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (1), särskilt artikel 434a, och
av följande skäl:
|
(1) |
I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637 (2) anges enhetliga format för offentliggörande och tillhörande instruktioner för de upplysningar som krävs enligt avdelningarna II och III i förordning (EU) nr 575/2013. Förordning (EU) nr 575/2013 ändrades genom förordning (EU) 2019/876 (3), bland annat för att införa en ny artikel 449a. Enligt den artikeln ska stora institut som har emitterat värdepapper som är upptagna till handel på en reglerad marknad i en medlemsstat från och med den 28 juni 2022 offentliggöra information om risker avseende miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-risker), inbegripet fysiska risker och omställningsrisker. Denna ändring av förordning (EU) nr 575/2013 bör återspeglas i genomförandeförordning (EU) 2021/637, som utöver de befintliga enhetliga formaten för offentliggörande och tillhörande instruktioner bör innehålla ytterligare enhetliga format för offentliggörande och tillhörande instruktioner för offentliggörande av ESG-risker. |
|
(2) |
När enhetliga format för offentliggörande fastställs bör man beakta väsentligheten totalt hos den information som ska offentliggöras. Detta innebär att institutens upplysningar bör omfatta å ena sidan ESG-faktorernas finansiella inverkan på institutens ekonomiska och finansiella verksamhet (utifrån och in-perspektivet), å andra sidan de ESG-faktorer som kan utlösas av institutens egen verksamhet, som i sin tur blir finansiellt väsentlig när den påverkar institutens intressenter (inifrån och ut-perspektivet). Till följd av detta bör de tabeller och mallar som används för dessa upplysningar ge tillräckligt omfattande och jämförbar information om ESG-risker, så att användarna av denna information kan bedöma institutens riskprofil. |
|
(3) |
Det är nödvändigt att säkerställa samstämmigheten och överensstämmelsen med övrig unionslagstiftning om ESG-risker. Reglerna om offentliggörande av ESG-risker bör därför ta hänsyn till de kriterier, klassificeringar och definitioner som fastställs i relevant unionslagstiftning. Dessa regler bör i synnerhet beakta de kriterier för identifiering och klassificering av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (4) och i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (5). När det gäller offentliggörandet av information om energiprestandan hos institutens fastighetsportfölj bör man beakta den information som tillhandahålls genom ett energicertifikat enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (6). |
|
(4) |
Enligt artiklarna 19a och 29a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (7) ska vissa stora företag som är företag av allmänt intresse respektive företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern i sin förvaltningsberättelse inkludera upplysningar om konsekvenserna av företagets verksamhet i frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor. Denna skyldighet gäller dock inte för andra företag. Till följd av detta är företag som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU inte skyldiga att offentliggöra sådan information och kan eventuellt inte lämna ut sådan information till instituten. Sådana företag som är motparter till instituten kan därför endast förväntas tillhandahålla denna information och dessa uppgifter på frivillig basis. Det är dock lämpligt att ge dessa företag vägledning om hur man beräknar procentandelen exponeringar mot verksamhet som är miljömässigt hållbar ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2020/852, så att denna information och dessa uppgifter kan presenteras i ett standardiserat och jämförbart format. Om denna information och dessa uppgifter inte tillhandahålls frivilligt bör instituten kunna beräkna procentandelen taxonomianpassade exponeringar med hjälp av skattningar eller proxyvariabler. |
|
(5) |
Enligt artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 ska informationen om ESG-risker offentliggöras från och med den 28 juni 2022, årsvis det första året och därefter halvårsvis. Av dessa skäl bör det första årliga referensdatumet för offentliggörande fastställas till den 31 december 2022. |
|
(6) |
Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen. |
|
(7) |
Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen grundas på, gjort en analys av möjliga kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (8). |
|
(8) |
Genomförandeförordning (EU) 2021/637 bör därför ändras i enlighet med detta. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2021/637
Genomförandeförordning (EU) 2021/637 ska ändras på följande sätt:
|
(1) |
Följande artikel ska införas som artikel 18a: ”Artikel 18a Offentliggörande av miljö-, samhällsansvars- och bolagsstyrningsrisker (ESG-risker) 1. Instituten ska offentliggöra den information som avses i artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 enligt följande:
2. Instituten får välja att offentliggöra kvantitativ information om begränsningsåtgärder och exponeringar mot klimatförändringsrelaterade risker kopplade till ekonomiska verksamheter som anses vara miljömässigt hållbara enligt artikel 3 i förordning (EU) 2020/852, gentemot motparter som är icke-finansiella företag i den mening som avses i del 1 punkt 42 e i bilaga V till genomförandeförordning (EU) 2021/451 och som inte omfattas av den skyldighet att lämna upplysningar som fastställs i artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU och i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2178 (*4), genom att använda mall 9 i bilaga XXXIX till denna förordning och genom att följa instruktionerna i bilaga XL till denna förordning. Vid beräkning av procentandelen exponeringar mot verksamheter som uppfyller kraven i artikel 3 i förordning (EU) 2020/852 (taxonomianpassade exponeringar) gentemot dessa motparter får instituten
Vid tillämpning av led a ska instituten informera sina motparter om att tillhandahållandet av denna information är frivilligt. 3. Om inget annat anges i instruktionerna i bilaga XL till denna förordning ska instituten från och med den 31 december 2022 offentliggöra den information som avses i artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 på följande datum:
(*1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13)." (*2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19)." (*3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/451 av den 17 december 2020 om tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts tillsynsrapportering och om upphävande av genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 (EUT L 97, 19.3.2021, s. 1)." (*4) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).” " |
|
(2) |
Texten i bilaga I till den här förordningen ska läggas till som bilaga XXXIX. |
|
(3) |
Texten i bilaga II till den här förordningen ska läggas till som bilaga XL. |
Artikel 2
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 november 2022.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637 av den 15 mars 2021 om fastställande av tekniska standarder för genomförande vad gäller instituts offentliggörande av den information som avses i del åtta avdelningarna II och III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013, kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1555, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/200 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/2295 (EUT L 136, 21.4.2021, s. 1).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/876 av den 20 maj 2019 om ändring av förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller bruttosoliditetsgrad, stabil nettofinansieringskvot, krav för kapitalbas och kvalificerade skulder, motpartsrisk, marknadsrisk, exponeringar mot centrala motparter, exponeringar mot företag för kollektiva investeringar, stora exponeringar, rapporteringskrav och krav på offentliggörande av information, samt av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 150, 7.6.2019, s. 1).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).
(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).
BILAGA I
”BILAGA XXXIX
Tillsynsrapportering om ESG-risker (artikel 449a i kapitalkravsförordningen)
|
INDEX – Tillsynsrapportering om ESG-risker (artikel 449a i kapitalkravsförordningen) |
|
Tabell 1 – Kvalitativ information om miljörisker |
|
Tabell 2 – Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker |
|
Tabell 3 – Kvalitativ information om bolagsstyrningsrisker |
|
Mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid |
|
Mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet |
|
Mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått |
|
Mall 4: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringar mot de 20 mest koldioxidintensiva företagen |
|
Mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk |
|
Mall 6. Sammanfattning av centrala resultatindikatorer för exponeringar som är förenliga med taxonomikraven |
|
Mall 7 – Begränsningsåtgärder: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar |
|
Mall 8 – Andelen gröna tillgångar (%) |
|
Mall 9 – Begränsningsåtgärder: Andel verksamhet utanför handelslagret som är förenlig med taxonomin (BTAR) |
|
Mall 10 – Andra åtgärder för att begränsa klimatförändringar som inte ingår i förordning (EU) 2020/852 |
Tabell 1 – Kvalitativ information om miljörisker
i enlighet med artikel 449a i kapitalkravsförordningen
|
Rad nr |
Kvalitativ information – Fri text |
|
|
|
Affärsstrategi och affärsprocesser |
|
|
a) |
Institutets affärsstrategi för att integrera miljöfaktorer och miljörisker, med beaktande av miljöfaktorernas och miljöriskernas inverkan på institutets affärsmiljö, affärsmodell, strategi och finansiella planering |
|
|
b) |
Syften, mål och gränser för bedömning och hantering av miljörisker på kort, medellång och lång sikt samt resultatbedömning gentemot dessa syften, mål och gränser, inbegripet framåtblickande information om utformningen av affärsstrategi och affärsprocesser |
|
|
c) |
Nuvarande investeringsverksamhet och (framtida) investeringsmål för miljömål och verksamheter som är förenliga med EU-taxonomin |
|
|
d) |
Riktlinjer och förfaranden för direkt och indirekt samarbete med nya eller befintliga motparter om deras strategier för att mildra och begränsa miljörisker |
|
|
|
Bolagsstyrning |
|
|
e) |
Ledningsorganets ansvar för att fastställa riskramen, samt övervaka och hantera genomförandet av målen, strategin och riktlinjerna inom ramen för miljöriskhantering som omfattar de relevanta överföringskanalerna |
|
|
f) |
Ledningsorganets integrering av miljöfaktorers och miljöriskers inverkan på kort, medellång och lång sikt, organisationsstruktur inom både affärsområden och interna kontrollfunktioner |
|
|
g) |
Integrering av åtgärder för att hantera miljöfaktorer och miljörisker i de interna styrningsarrangemangen, inbegripet kommittéernas roll, fördelningen av uppgifter och ansvar, och återkopplingsfunktionen från riskhanteringen till ledningsorganet som omfattar relevanta överföringskanaler |
|
|
h) |
Rapporteringsvägar och rapporteringsfrekvens avseende miljörisker |
|
|
i) |
Anpassning av ersättningspolicyn till institutets riskrelaterade miljömål |
|
|
|
Riskhantering |
|
|
j) |
Integrering av miljöfaktorers och miljöriskers inverkan på kort, medellång och lång sikt i riskramen |
|
|
k) |
Definitioner, metoder och internationella standarder som ramen för miljöriskhantering bygger på |
|
|
l) |
Processer för att identifiera, mäta och övervaka verksamheter och exponeringar (och i tillämpliga fall säkerheter) som är känsliga för miljörisker, omfattande relevanta överföringskanaler |
|
|
m) |
Verksamheter, åtaganden och exponeringar som bidrar till att minska miljöriskerna |
|
|
n) |
Införande av verktyg för identifiering, mätning och hantering av miljörisker |
|
|
o) |
Resultat av de riskverktyg som tillämpats och den uppskattade inverkan av miljörisken på kapital och likviditetsriskprofil |
|
|
p) |
Uppgifternas tillgänglighet, kvalitet och korrekthet samt insatser för att förbättra dessa aspekter |
|
|
q) |
Beskrivning av fastställda gränser för miljörisker (som drivkrafter för tillsynsrisker), och gränser som utlöser eskalering och uteslutning om dessa gränser överskrids |
|
|
r) |
Beskrivning av kopplingen (överföringskanaler) mellan miljörisker och kreditrisk, likviditetsrisk och finansieringsrisk, marknadsrisk, operativ risk och anseenderelaterad risk i riskhanteringsramen |
|
Tabell 2 – Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker
i enlighet med artikel 449a i kapitalkravsförordningen
|
Rad nr |
Kvalitativ information – Fri text |
|
|
|
Affärsstrategi och affärsprocesser |
|
|
a) |
Justering av institutets affärsstrategi för att integrera sociala faktorer och samhällsansvarsrisker, med beaktande av samhällsansvarsriskernas inverkan på institutets affärsmiljö, affärsmodell, strategi och finansiella planering |
|
|
b) |
Syften, mål och gränser för bedömning och hantering av samhällsansvarsrisker på kort, medellång och lång sikt samt resultatbedömning gentemot dessa syften, mål och gränser, inbegripet framåtblickande information om utformningen av affärsstrategi och affärsprocesser |
|
|
c) |
Riktlinjer och förfaranden för direkt och indirekt samarbete med nya eller befintliga motparter om deras strategier för att mildra och begränsa verksamhet som är skadlig i socialt hänseende |
|
|
|
Bolagsstyrning |
|
|
d) |
Ledningsorganets ansvar för att fastställa riskramen samt övervaka och hantera genomförandet av mål, strategi och riktlinjer inom ramen för hantering av samhällsansvarsrisker som omfattar motparternas strategier för |
|
|
i) |
verksamhet riktad mot lokalsamhället och samhället |
|
|
ii) |
anställningsförhållanden och arbetsnormer |
|
|
iii) |
kundskydd och produktansvar |
|
|
iv) |
mänskliga rättigheter |
|
|
e) |
Integrering av åtgärder för att hantera sociala faktorer och samhällsansvarsrisker i de interna styrningsarrangemangen, inbegripet kommittéernas roll, fördelningen av uppgifter och ansvar, och återkopplingsfunktionen från riskhanteringen till ledningsorganet |
|
|
f) |
Rapporteringsvägar och rapporteringsfrekvens avseende samhällsansvarsrisker |
|
|
g) |
Anpassning av ersättningspolicyn i linje med institutets mål rörande samhällsansvarsrisker |
|
|
|
Riskhantering |
|
|
h) |
Definitioner, metoder och internationella standarder som ramen för samhällsansvarsriskhantering bygger på |
|
|
i) |
Processer för att identifiera, mäta och övervaka verksamheter och exponeringar (och i tillämpliga fall säkerheter) som är känsliga för samhällsansvarsrisker, omfattande relevanta överföringskanaler |
|
|
j) |
Verksamheter, åtaganden och tillgångar som bidrar till att minska samhällsansvarsriskerna |
|
|
k) |
Införande av verktyg för identifiering och hantering av samhällsansvarsrisker |
|
|
l) |
Beskrivning av fastställande av gränser för samhällsansvarsrisker och fall som förorsakar eskalering och uteslutning om dessa gränser överskrids |
|
|
m) |
Beskrivning av kopplingen (överföringskanaler) mellan samhällsansvarsrisker och kreditrisk, likviditetsrisk och finansieringsrisk, marknadsrisk, operativ risk och anseenderelaterad risk i riskhanteringsramen |
|
Tabell 3 – Kvalitativ information om bolagsstyrningsrisker
i enlighet med artikel 449a i kapitalkravsförordningen
|
Rad nr |
Kvalitativ information – Fri text |
|
|
|
Bolagsstyrning |
|
|
a) |
Institutets integrering av motpartens bolagsstyrningsförmåga i sina styrformer, inbegripet kommittéer i det högsta ledningsorganet, kommittéer med ansvar för beslutsfattande i ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor |
|
|
b) |
Institutets beskrivning av motpartens högsta ledningsorgans roll i den icke-finansiella rapporteringen |
|
|
c) |
Institutets integrering av sina motparters bolagsstyrningsförmåga i styrformerna, inbegripet |
|
|
i) |
etiska överväganden |
|
|
ii) |
strategi och riskhantering |
|
|
iii) |
inkludering |
|
|
iv) |
öppenhet och insyn |
|
|
v) |
hantering av intressekonflikter |
|
|
vi) |
intern kommunikation om kritiska frågor |
|
|
|
Riskhantering |
|
|
d) |
Institutets integrering av sina motparters bolagsstyrningsförmåga i riskhanteringsarrangemangen med avseende på |
|
|
i) |
etiska överväganden |
|
|
ii) |
strategi och riskhantering |
|
|
iii) |
inkludering |
|
|
iv) |
öppenhet och insyn |
|
|
v) |
hantering av intressekonflikter |
|
|
vi) |
intern kommunikation om kritiska frågor |
|
Mall 1: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet efter sektor, utsläpp och återstående löptid
Mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet
Mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått
Mall 4: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringar mot de 20 mest koldioxidintensiva företagen
|
|
a |
b |
c |
d |
e |
|
|
Redovisat bruttovärde (aggregerat) |
Redovisat bruttovärde gentemot motparterna jämfört med det totala redovisade bruttovärdet (aggregerat) (*1) |
Varav miljömässigt hållbara (begränsning) |
Viktad genomsnittlig löptid |
Inkluderat antal av de 20 mest förorenande företagen |
|
1 |
|
|
|
|
|
Mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk
Mall 6. Sammanfattning av centrala resultatindikatorer för exponeringar som är förenliga med taxonomikraven
|
|
Central resultatindikator |
% täckning (över totala tillgångar) (*2) |
||
|
|
Begränsning av klimatförändringar |
Anpassning till klimatförändringar |
Totalt (begränsning av klimatförändringar + anpassning till klimatförändringar) |
|
|
Andelen gröna tillgångar i stocken |
|
|
|
|
|
Andelen gröna tillgångar i flödet |
|
|
|
|
Mall 7 – Begränsningsåtgärder: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar
Mall 8 – Andelen gröna tillgångar (%)
Mall 9 – Begränsningsåtgärder: Andel verksamhet utanför handelslagret som är förenlig med taxonomin (BTAR)
Mall 9.1 – Begränsningsåtgärder: Tillgångar för beräkning av BTAR
Mall 9.2 – BTAR i %
Mall 9.3 – Sammanfattningstabell – BTAR i %
Mall 10 – Andra åtgärder för att begränsa klimatförändringar som inte ingår i förordning (EU) 2020/852
(*1) För motparter bland de 20 företag som släpper ut mest koldioxid i världen
(*2) % av de tillgångar som täcks av den centrala resultatindikatorn genom bankernas alla tillgångar
BILAGA II
”BILAGA XL
Instruktioner för offentliggörande av ESG-risker
1.
Instituten ska offentliggöra den information som avses i artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 genom att följa instruktionerna i denna bilaga. Instruktionerna ska användas för att fylla i tabellerna och mallarna i bilaga XXXIX till denna förordning.
2.
I dessa instruktioner gäller följande definitioner:|
a) |
miljö-, samhällsansvars- eller bolagsstyrningsrisker (ESG-risker): risken för förluster till följd av negativa finansiella konsekvenser för institutet som härrör från nuvarande eller framtida effekter av faktorer som rör miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning (ESG-faktorer) på institutets motparter eller investerade tillgångar. |
|
b) |
miljörisk: en risk för förluster till följd av negativa finansiella konsekvenser för institutet som härrör från nuvarande eller framtida effekter av miljöfaktorer på institutets motparter eller investerade tillgångar, inbegripet faktorer som rör omställningen till följande miljömål:
Miljörisker omfattar både fysiska risker och omställningsrisker. |
|
c) |
fysisk risk: en risk, som en del av den övergripande miljörisken, för förluster till följd av negativa finansiella konsekvenser för institutet som härrör från nuvarande eller framtida fysiska effekter av miljöfaktorer på institutets motparter eller investerade tillgångar. |
|
d) |
omställningsrisk: en risk, som en del av den övergripande miljörisken, för förluster till följd av negativa finansiella konsekvenser för institutet som härrör från nuvarande eller framtida effekter av omställningen till en miljömässigt hållbar ekonomi på institutets motparter eller investerade tillgångar. |
|
e) |
samhällsansvarsrisk: en risk för förluster till följd av negativa finansiella konsekvenser för institutet som härrör från nuvarande eller framtida effekter av sociala faktorer på institutets motparter eller investerade tillgångar. |
|
f) |
bolagsstyrningsrisk: en risk för förluster till följd av negativa finansiella konsekvenser för institutet som härrör från nuvarande eller framtida effekter av faktorer som rör bolagsstyrning på institutets motparter eller investerade tillgångar. |
3.
Hänvisningar görs i dessa instruktioner till följande internationella och unionspolitiska ramar samt tillgängliga riktmärken: Parisavtalet som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (*1) (Parisavtalet), kommissionens meddelande om den europeiska gröna given (*2), Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (*3), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU (*4), kommissionens meddelande om riktlinjer för icke-finansiell rapportering – tillägg avseende rapportering av klimatrelaterad information (*5), den vägledning som gjorts tillgänglig i rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar (TCFD) (*6), finansieringsprogrammet för Förenta nationernas miljöprogram (UNEP FI) (*7), Global Reporting Initiatives standarder för hållbarhetsrapportering (*8) och FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (UNPRI) (*9).
Tabell 1 – Kvalitativ information om miljörisker: Fält för fri text om offentliggörande av kvalitativ information i bilaga XXXIX.
|
4. |
Instituten ska använda följande instruktioner när de fyller i tabell 1 – ”Kvalitativ information om miljörisker” i bilaga XXXIX till denna förordning för att beskriva integreringen av miljörisker, inklusive särskild information om klimatförändringsrelaterade risker och andra miljörisker, i deras affärsstrategi och affärsprocesser, bolagsstyrning och riskhantering. Detta gäller vid tillämpning av artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 jämförd med artikel 435 i den förordningen.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tabell 2 – Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker: Fält för fri text om offentliggörande av kvalitativ information i bilaga XXXVII
|
5. |
Instituten ska använda följande instruktioner när de fyller i tabell 2 – ”Kvalitativ information om samhällsansvarsrisker” i bilaga XXXIX till denna förordning för att beskriva integreringen av samhällsansvarsrisker i deras affärsstrategi och affärsprocesser, bolagsstyrning och riskhantering i enlighet med artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 jämförd med artikel 435 i den förordningen.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tabell 3 – Kvalitativ information om bolagsstyrningsrisker: Fält för fri text om offentliggörande av kvalitativ information i bilaga XXXVII
|
6. |
Instituten ska använda följande instruktioner när de fyller i tabell 3 – ”Kvalitativ information om bolagsstyrningsrisker” i bilaga XXXIX till denna förordning för att beskriva integreringen av bolagsstyrningsrisker i deras bolagsstyrning och riskhantering, i enlighet med artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 jämförd med artikel 435 i den förordningen.
|
||||||||||||||||||||||||||||
Mall 1 – Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringarnas kreditkvalitet per sektor, utsläpp och återstående löptid. Fast format.
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att fylla i mall 1 i bilaga XXXIX till denna förordning för att tillhandahålla information om exponeringar som är mer utsatta för de risker som instituten kan ställas inför vid omställningen till en koldioxidsnål och klimatresilient ekonomi. Vid tillämpning av artikel 449a i förordning (EU) nr 575/2013 ska följande gälla:
|
|
2. |
Instituten ska i den beskrivning som åtföljer mallen inkludera förklaringar om den information som offentliggörs och om förändringarna jämfört med tidigare offentliggörandeperioder, samt om eventuella konsekvenser som dessa exponeringar kan få när det gäller kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker, anseenderelaterade risker och likviditetsrisker för instituten. |
|
3. |
Instituten ska i raderna i mallen inkludera uppdelningen av det redovisade bruttovärdet för lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument till icke-finansiella företag, annat än sådana som innehas för handel, per ekonomisk verksamhetssektor med hjälp av Nace-koderna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 (*11), baserat på motpartens huvudsakliga verksamhet. De ska också inkludera delsummor som aggregeras till det redovisade bruttovärdet av exponeringar mot sektorer och delsektorer som i hög grad bidrar till klimatförändringar. I synnerhet hänvisas till de sektorer som förtecknas i avsnitten A–H och avsnitt L i bilaga I till förordning (EG) nr 1893/2006, där olje-, gas-, gruv- och transportsektorerna ingår, såsom varande sektorer som i hög grad bidrar till klimatförändringar, i enlighet med skäl 6 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (*12), och en delsumma av exponeringar mot ”andra sektorer” som inte nämns i det skälet. |
|
4. |
Hänförandet av motparten till en Nace-sektor grundas på den direkta motpartens egenskaper. Om institutens motpart är ett holdingbolag ska instituten ange Nace-sektorn för den specifika gäldenär inom holdingbolaget (om den skiljer sig från holdingbolaget) som mottar finansieringen (dvs. det berörda holdingbolagets specifika dotterbolag) i stället för Nace-sektorn för holdingbolaget, särskilt i de fall då den gäldenär som gynnas av finansieringen är ett icke-finansiellt företag. Om ett instituts direkta motpart (gäldenären) är ett företag för särskilt ändamål ska instituten på samma sätt ange den relevanta informationen under den Nace-sektor som förknippas med den ekonomiska verksamheten i moderbolaget till företaget för särskilt ändamål. Klassificeringen av exponeringar som ingåtts gemensamt av mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant, eller bestämmande, för institutets beviljande av exponeringen. Uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar per Nace-kod ska styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären. Instituten ska offentliggöra information per Nace-kod på den detaljnivå som krävs enligt raderna i mallen.
|
Mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet Fast format.
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att offentliggöra de uppgifter som krävs i ”Mall 2: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Lån mot säkerhet i fast egendom – Säkerhetens energieffektivitet”, i enlighet med bilaga XXXIX till denna förordning. |
|
2. |
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (*16) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (*17) främjar politiska åtgärder som syftar till att uppnå ett mycket energieffektivt och koldioxidsnålt byggnadsbestånd senast 2050. Genom direktiv 2010/31/EU infördes energicertifikat som instrument för att förbättra byggnaders energiprestanda. Dessa certifikat definieras som ett certifikat som erkänns av en medlemsstat eller en juridisk person som har utsetts av denna stat, och som anger energiprestandan för en byggnad eller en byggnadsenhet, beräknad i enlighet med det direktivet. |
|
3. |
Denna mall visar det redovisade bruttovärdet, i den mening som avses i del 1 av bilaga V till genomförandeförordning (EU) 2021/451, av lån där säkerhet ställts i form av kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter samt återtagna säkerheter i fastigheter, inklusive information om graden av energieffektivitet hos säkerheterna mätt i kWh/m2 energiförbrukning (kolumnerna b–g i mallen) med avseende på märkningen på säkerhetens energicertifikat i den mening som avses i artikel 2.12 i direktiv 2010/31/EU för medlemsstaterna, eller enligt definitionen i en relevant lokal förordning för dessa exponeringar utanför unionen, om det finns en koppling till unionens energicertifikatmärkning (kolumnerna h–n). |
|
4. |
I kolumnerna b–g ska instituten i synnerhet redovisa det redovisade bruttovärdet av exponeringar per energieffektivitetsintervall baserat på säkerhetens specifika energiförbrukning i kWh/m2, såsom anges i säkerhetens energicertifikatmärkning eller uppskattas av instituten i avsaknad av en energicertifikatmärkning. Instituten ska på raderna 5 och 10 i mallen ange i vilken utsträckning dessa uppgifter uppskattas och inte baseras på energicertifikatmärkningar. I kolumnerna h–n ska instituten ange det redovisade bruttovärdet för exponeringar grupperade efter säkerhetens energicertifikatmärkning för de säkerheter där energicertifikatet är tillgängligt för institutet. |
|
5. |
När instituten offentliggör säkerheternas energicertifikatfördelning ska de i kolumn o separat redovisa de exponeringar för vilka de inte har någon information om säkerhetens energicertifikat. Om instituten inte har någon information om energicertifikatet utan använder interna beräkningar för att uppskatta säkerhetens energieffektivitet, ska instituten redovisa procentandelen av de exponeringar vars säkerhet inte har någon energicertifikatmärkning och för vilka de tillhandahåller skattningar (procentandelen ska beräknas på grundval av exponeringarnas redovisade bruttovärde). Instituten ska ange de totala redovisade bruttovärdena per energiförbrukningsnivå och energicertifikatmärkning, uppdelade efter plats (unionen eller utanför unionen), med åtskillnad mellan lån med säkerhet i kommersiella fastigheter, lån med säkerhet i bostadsfastigheter och säkerheter som erhållits genom återtagande. |
|
6. |
När det gäller exponeringar mot enheter belägna i tredjeländer där det inte finns någon likvärdig energicertifikatmärkning ska instituten lämna kolumnerna h–n tomma. Instituten ska dock ange de uppgifter som krävs i kolumnerna o och p och, i tillämpliga fall, fylla i kolumnerna b–g med skattade uppgifter. |
|
7. |
För de exponeringar som är kopplade till mer än en säkerhet, såsom två fastigheter, ska energieffektivitetsinformationen för de fastigheter som är kopplade till exponeringen delas upp och redovisas separat under energieffektivitetsnivåerna (både för säkerheten i kWh/m2 i kolumnerna b–g och för energicertifikatmärkningen i kolumnerna h–n, motsvarande varje säkerhets energieffektivitet). Mer specifikt ska instituten beräkna varje säkerhets andel av exponeringens redovisade bruttovärde baserat på säkerhetens värde, och ange detta under det energieffektivitetsintervall som är kopplat till varje säkerhet. Exempelvis har institutet ett lån med ett redovisat bruttovärde på 100 000 euro mot säkerhet i två fastigheter: fastighet A och fastighet B. Säkerheten för fastighet A har ett värde på 80 000 euro och energicertifikatmärkningen A, medan säkerheten för fastighet B har ett värde på 70 000 euro och energicertifikatmärkningen D. I detta exempel bör instituten redovisa 53 333 euro (det vill säga 100 000 euro * [80 000 / (80 000 + 70 000)]) under energicertifikatmärkning A och 46 667 euro (det vill säga 100 000 euro * [70 000 / (80 000 + 70 000)]) under energicertifikatmärkning D, som båda motsvarar det särskilda lånet i fråga. |
Mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått Flexibelt format (fasta kolumner, flexibla rader).
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att offentliggöra de uppgifter som krävs i ”Mall 3: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Anpassningsmått”, i enlighet med bilaga XXXIX till denna förordning. |
|
2. |
Instituten ska i denna mall offentliggöra information om sitt arbete med anpassning till målen i Parisavtalet för ett valt antal sektorer. Upplysningarna om anpassningen ska förmedla i vilken utsträckning de finansiella flödena är förenliga med en väg mot låga utsläpp av växthusgaser och en klimatresilient utveckling i enlighet med Parisavtalet. Det ekonomiska scenario som beskriver denna utfasningsväg för fossila bränslen är Internationella energiorganets (IEA) scenario för nettonollutsläpp senast 2050 (NZE2050) (*18). Instituten ska beakta detta scenario. Med tanke på att IEA tillhandahåller scenarier på global nivå och vissa specifika mått på europeisk nivå ska instituten mäta avståndet från riktmärkena i IEA-scenariot på global nivå och, om de specifika måtten på EU-nivå finns tillgängliga, på europeisk nivå. |
|
3. |
Institut som redan uppskattar information om sin sektoriella anpassning till Parisavtalet ska offentliggöra denna information i denna mall. Instituten ska i den beskrivande del som åtföljer mallen förklara den metod som använts och datakällan. De institut som ännu inte uppskattar sin sektoriella anpassning ska lämna information om sina planer för att införa en metod för att uppskatta och offentliggöra denna information. I vilket fall som helst ska instituten börja offentliggöra informationen i denna mall med den 30 juni 2024 som första referensdatum för offentliggörande. |
|
4. |
Instituten ska i denna mall lämna följande upplysningar:
|
Mall 4 – Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringar mot de 20 största koldioxidintensiva företagen Fast format
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att offentliggöra de uppgifter som måste anges i ”Mall 4: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad omställningsrisk: Exponeringar mot de 20 största koldioxidintensiva företagen”, i enlighet med bilaga XXXIX till denna förordning. |
|
2. |
Instituten ska i denna mall ange aggregerad information om exponeringar mot de mest koldioxidintensiva motparterna i världen. I uppgifterna ska ingå aggregerad och anonymiserad information om det redovisade bruttovärdet för exponeringar mot upp till 20 motparter som är bland de 20 mest koldioxidintensiva företagen i världen. Informationen ska baseras på offentligt tillgänglig, tillförlitlig och korrekt information. Exempel på datakällor som kan användas för att identifiera de mest koldioxidintensiva företagen är databasen Carbon Majors Database och rapporterna från projektet för redovisning av koldioxidutsläpp (Carbon Disclosure Project), institutet för klimatansvar (Climate Accountability Institute) och Thomson Reuters. |
|
3. |
Instituten ska i den beskrivning som åtföljer offentliggörandet redovisa källan till de uppgifter som de använder. Om instituten inte kan identifiera exponeringar mot de 20 mest koldioxidintensiva företagen i världen ska de förklara varför de inte har angett sådana exponeringar, inbegripet i det fall de inte har några exponeringar mot de 20 mest koldioxidintensiva företagen i världen.
|
Mall 5 – Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk Fast format.
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att offentliggöra de uppgifter som måste anges i ”Mall 5: Verksamhet utanför handelslagret – Indikatorer för potentiell klimatförändringsrelaterad fysisk risk: Exponeringar utsatta för fysisk risk”, i enlighet med bilaga XXXIX till denna förordning. |
|
2. |
Instituten ska i denna mall inkludera information om exponeringar utanför handelslagret, inklusive lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och som inte innehas för försäljning, gentemot icke-finansiella företag, om lån med säkerhet i fast egendom och om återtagna säkerheter i form av fastigheter, som utsätts för kroniska och akuta klimatrelaterade risker, med en uppdelning efter ekonomisk verksamhetssektor (Nace-klassificering) och efter den geografiska ort där motpartens verksamhet eller säkerheten är belägen, för de sektorer och geografiska områden som utsätts för akuta och kroniska klimatförändringsrelaterade händelser. |
|
3. |
För identifiering av geografiska områden som är benägna att utsättas för särskilda klimatrelaterade risker ska instituten använda särskilda portaler och databaser. För att få information om egenskaperna hos de platser som är känsliga för klimatförändringsrelaterade händelser får instituten använda de uppgifter som erbjuds av unionsorgan och nationella statliga myndigheter, inklusive organisationer för meteorologi, miljö, statistik eller geovetenskap. Exempel på datakällor för identifiering av geografiska områden som är utsatta för klimatförändringsrelaterade risker (*20): GFDRR – ThinkHazard! (omfattar värmeböljor, vattenbrist och vattenstress, översvämningar, skogsbränder, orkaner, jordskred), PREP – PREPdata (översvämning av kuster, extrem värme, jordskred, vattenbrist och vattenstress, skogsbränder), WRI – Aqueduct Water Risk Atlas (översvämning, översvämning av kuster, vattenbrist och vattenstress), Swiss Re – CatNet® (översvämning, tropiska cykloner (orkaner och tyfoner), skogsbränder), Världsbankens kunskapsportal om klimatförändringar (extrem värme, extrem nederbörd, torka), PCA – Global Drought Risk platform (torka), NOAA – Historical Hurricane Tracks (tropiska cykloner (orkaner och tyfoner)). |
|
4. |
Om motparten är ett holdingbolag ska instituten ange Nace-sektorn för den specifika gäldenär som kontrolleras av holdingbolaget (om den skiljer sig från holdingbolaget) och som mottar finansieringen, särskilt i de fall då gäldenären är ett icke-finansiellt företag. Om institutets direkta motpart (gäldenären) är ett företag för särskilt ändamål ska instituten på samma sätt offentliggöra den relevanta informationen under den Nace-sektor som förknippas med den ekonomiska verksamheten i moderbolaget till företaget för särskilt ändamål. Klassificeringen av gemensamma exponeringar mot mer än en gäldenär ska göras på grundval av egenskaperna hos den gäldenär som var mest relevant för institutets beviljande av exponeringen. Uppdelningen av gemensamt ingångna exponeringar per Nace-kod ska styras av egenskaperna hos den mest relevanta eller bestämmande gäldenären. |
|
5. |
Instituten ska offentliggöra informationen i denna mall efter bästa förmåga och i den beskrivning som åtföljer mallen ange de informationskällor och metoder som de har använt för att identifiera exponeringar som är utsatta för klimatförändringsrelaterad fysisk risk.
|
Mall 6 – Sammanfattning av centrala resultatindikatorer för exponeringar som är förenliga med taxonomikraven. Fast format.
|
1. |
Instituten ska i mall 6 tillhandahålla en översikt över de centrala resultatindikatorer som beräknats på grundval av mallarna 7 och 8 i bilaga XXXIX, inklusive andelen gröna tillgångar i den mening som avses i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 (*21). |
|
2. |
Medan delegerad förordning (EU) 2021/2178 kräver att enheterna uppskattar och offentliggör andelen gröna tillgångar två gånger, en gång baserat på motpartens taxonomianpassning av omsättningen (för icke-finansiella företag) för de exponeringar vars syfte inte är att finansiera särskilda identifierade verksamheter (utlåning för allmänna ändamål), och ytterligare en gång baserat på motpartens taxonomianpassning av kapitalutgifterna (CapEx) för samma exponeringar för utlåning för allmänna ändamål, ska instituten i denna mall endast redovisa andelen gröna tillgångar en gång, på grundval av motpartens anpassning av omsättningen enbart för delen avseende utlåning för allmänna ändamål. |
|
3. |
För stocken ska andelen gröna tillgångar (begränsning av klimatförändringar), andelen gröna tillgångar (anpassning till klimatförändringar), andelen gröna tillgångar (begränsning av och anpassning till klimatförändringar) motsvara den centrala resultatindikator som anges i kolumnerna b, g respektive l i mall 8. På samma sätt ska för flödet andelen gröna tillgångar (begränsning av klimatförändringar), andelen gröna tillgångar (anpassning till klimatförändringar), andelen gröna tillgångar (begränsning av och anpassning till klimatförändringar) motsvara den centrala resultatindikator som anges på rad 1, kolumnerna r, w och ab i samma mall 8. |
|
4. |
Information om täckningen ska anges i mall 8, rad 1, kolumn p för andelen gröna tillgångar i stocken och i kolumn af för andelen gröna tillgångar i flödet. |
|
5. |
Instituten ska offentliggöra denna information med den 31 december 2023 som första referensdatum, vilket överensstämmer med det första referensdatumet för offentliggörande för den information om andelen gröna tillgångar som avses i delegerad förordning (EU) 2021/2178. |
Mall 7 – Begränsningsåtgärder: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar Fast format
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att offentliggöra de uppgifter som krävs i ”Mall 7 – Begränsningsåtgärder: Tillgångar för beräkningen av andelen gröna tillgångar”, i enlighet med bilaga XXXIX i denna förordning. |
|
2. |
Instituten ska i denna mall lämna information om det redovisade bruttovärdet av institutens lån och förskott, räntebärande värdepapper och egetkapitalinstrument utanför handelslagret, med en uppdelning av informationen per typ av motpart, inbegripet finansiella företag, icke-finansiella företag, hushåll, lokala myndigheter samt fastighetslån till hushåll, och huruvida exponeringarna omfattas av taxonomin samt deras förenlighet med taxonomikraven när det gäller miljömålen avseende begränsning av klimatförändringar och anpassning till klimatförändringar i den mening som avses i artikel 9 a och b i förordning (EU) 2020/852. |
|
3. |
Instituten ska i denna mall i synnerhet inkludera information som är nödvändig för beräkningen av andelen gröna tillgångar i enlighet med delegerad förordning (EU) 2021/2178. Medan den delegerade förordningen (EU) 2021/2178 kräver att instituten uppskattar och offentliggör andelen gröna tillgångar två gånger, en gång baserat på motpartens (för icke-finansiella företag) taxonomianpassning av omsättningen för de exponeringar vars syfte inte är att finansiera särskilda identifierade verksamheter (utlåning för allmänna ändamål), och ytterligare en gång baserat på motpartens taxonomianpassning av kapitalutgifterna för samma exponeringar för utlåning för allmänna ändamål, ska instituten i denna mall endast redovisa andelen gröna tillgångar en gång, enbart på grundval av motpartens anpassning av omsättningen för delen avseende utlåning för allmänna ändamål. |
|
4. |
På grundval av denna information ska instituten beräkna och offentliggöra sin andel gröna tillgångar (GAR) i den mening som avses i delegerad förordning (EU) 2021/2178. Den information som ingår ska avse begränsning av och anpassning till klimatförändringar i den mening som avses i artikel 9 a och b i förordning (EU) 2020/852. |
|
5. |
Instituten ska offentliggöra denna information med den 31 december 2023 som första referensdatum, vilket överensstämmer med det första referensdatumet för offentliggörande av information om andelen gröna tillgångar i den mening som avses i delegerad förordning (EU) 2021/2178.
|
Mall 8 – Andelen gröna tillgångar (%)
|
1. |
Instituten ska använda följande instruktioner för att offentliggöra de uppgifter som krävs i ”Mall 8 – Andelen gröna tillgångar (%)” i enlighet med bilaga XXXIX till denna förordning. |
|
2. |
På grundval av den information som ingår i mall 7 ska instituten i denna mall redovisa andelen gröna tillgångar i den mening som avses i delegerad förordning (EU) 2021/2178. |
|
3. |
Syftet med denna mall är att visa i vilken utsträckning institutens verksamhet anses vara miljömässigt hållbar i enlighet med artiklarna 3 och 9 i förordning (EU) 2020/852, så att intressenterna kan förstå de åtgärder som instituten har infört för att begränsa klimatförändringsrelaterade omställningsrisker och fysiska risker. |
|
4. |
Enligt delegerad förordning (EU) 2021/2178 ska instituten uppskatta och offentliggöra andelen gröna tillgångar två gånger. Den första gången baseras upplysningarna på motpartens taxonomianpassning av omsättningen (för icke-finansiella företag) för de exponeringar vars syfte inte är att finansiera särskilda identifierade verksamheter (utlåning för allmänna ändamål). Det andra offentliggörandet baseras på motpartens kapitalutgiftsanpassning till förordning (EU) 2020/852 för samma exponeringar för utlåning för allmänna ändamål. I denna mall ska instituten endast ange andelen gröna tillgångar en gång, baserat på motpartens omsättningsanpassning enbart för delen avseende utlåning för allmänna ändamål. |
|
5. |
Instituten ska börja offentliggöra denna information med den 31 december 2023 som första referensdatum, vilket är det första referensdatumet för offentliggörande för den information om andelen gröna tillgångar som avses i delegerad förordning (EU) 2021/2178.
|
Mall 9 – Begränsningsåtgärder: Andel verksamhet utanför handelslagret som är förenlig med taxonomin (BTAR)
|
1. |
Enligt artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2021/2178 ska kommissionen se över tillämpningen av den förordningen senast den 30 juni 2024. Kommissionen ska särskilt bedöma behovet av ytterligare ändringar när det gäller att inkludera
|
|
2. |
Instituten får välja att i denna mall inkludera följande information. För de motparter som är icke-finansiella företag och som inte omfattas av skyldigheten att offentliggöra information får instituten, med rimliga ansträngningar och på grundval av information som redan finns tillgänglig och som har samlats in på frivillig och ömsesidig basis från deras motparter eller som beräknats med hjälp av uppskattningar, offentliggöra utökade uppgifter om vad som omfattas av taxonomin och vad som är förenligt med taxonomikraven enligt vad som avses i förordning (EU) 2020/852 när det gäller miljömålen om begränsning av och anpassning till klimatförändringar i den mening som avses i artikel 9 a och b i förordning (EU) 2020/852, för de exponeringar mot europeiska icke-finansiella företag som inte omfattas av skyldigheten att offentliggöra information i direktiv 2013/34/EU och icke-europeiska icke-finansiella företag som inte omfattas av skyldigheten att offentliggöra information i direktiv 2013/34/EU. Denna information får endast offentliggöras en gång, baserad på motparternas omsättningsanpassning för lån vid utlåning för allmänna ändamål, såsom i fallet med andelen gröna tillgångar.
Det första referensdatumet för offentliggörande i denna mall är den 31 december 2024. Instituten behöver inte offentliggöra denna information före den 1 januari 2025. |
Mall 9.1 – Begränsningsåtgärder: Tillgångar för beräkning av BTAR
|
1. |
Instituten får i denna mall redovisa bruttoinnehavet av tillgångar som är relevanta för beräkningen av BTAR. Denna mall ska endast användas för motparter som inte omfattas av skyldigheten att offentliggöra information.
|
Mall 9.2 – BTAR i %
Instituten får i denna mall offentliggöra procentandelen för BTAR-tillgångar enligt vad som anges i mall 1 jämfört med de totala tillgångarna i nämnaren för BTAR enligt vad som anges på rad 17 i mall 9.1.
Mall 9.3 – BTAR i %
Denna mall innehåller en sammanfattning av den centrala resultatindikatorn för BTAR, med uppdelning efter klimatförändringsrelaterat miljömål, och totalt, samt med uppdelning för stock och flöde.
Mall 10 – Andra åtgärder för att begränsa klimatförändringar som inte ingår i förordning (EU) 2020/852
|
1. |
Denna mall omfattar andra åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och inbegriper institutens exponeringar som inte är förenliga med taxonomikraven enligt förordning (EU) 2020/852 i enlighet med mallarna 7 och 8 men som ändå stöder motparterna i omställnings- och anpassningsprocessen för att nå målen om begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Dessa begränsningsåtgärder och denna begränsningsverksamhet ska omfatta obligationer och lån som emitteras enligt andra standarder än unionens standarder, inklusive gröna obligationer, hållbara obligationer som är kopplade till klimatförändringsaspekter, hållbarhetsrelaterade obligationer som är kopplade till klimatförändringsaspekter, gröna lån, hållbarhetsrelaterade lån som är kopplade till klimatförändringsaspekter, hållbarhetsrelaterade lån som är kopplade till klimatförändringsaspekter. |
|
2. |
Instituten ska i den beskrivning som åtföljer denna mall lämna detaljerade förklaringar om arten och typen av begränsningsåtgärder som avspeglas i denna mall, inklusive information om vilken typ av risker de syftar till att begränsa, de klimatförändringsmål som de stöder och information om de berörda motparterna och tidpunkten för åtgärderna. De ska också förklara varför dessa exponeringar inte är helt anpassade till de kriterier som fastställs i förordning (EU) 2020/852 och inte är hållbara i enlighet med förordning (EU) 2020/852 men ändå bidrar till att minska den klimatförändringsrelaterade omställningsrisken eller de klimatförändringsrelaterade fysiska riskerna, samt all annan relevant information som kan bidra till att förstå institutets riskhanteringsram. |
|
3. |
Instituten ska börja offentliggöra informationen i mallarna med den 31 december 2022 som första referensdatum för offentliggörande.
|
(*1) EUT L 282, 19.10.2016, s. 4.
(*2) COM(2019) 640 final.
(*3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).
(*4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).
(*5) C(2019) 4490 final (EUT C 209, 20.6.2019, s. 1).
(*6) Rekommendationer från arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar (Task Force on Climate-related Financial Disclosures), https://www.fsb-tcfd.org/recommendations.
(*7) Finansieringsinitiativet för FN:s miljöprogram (United Nations Environment Programme Finance Initiative [UNEP FI]), https://www.unepfi.org.
(*8) Global Reporting Initiatives standarder för hållbarhetsrapportering, https://www.globalreporting.org/standards.
(*9) FN:s principer för ansvarsfulla investeringar (United Nations’ Principles for Responsible Investment [UNPRI]), https://www.unpri.org.
(*10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
(*11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).
(*12) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 av den 17 juli 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 vad gäller minimistandarder för EU-referensvärden för klimatomställning och EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet (EUT L 406, 3.12.2020, s. 17).
(*13) Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).
(*14) https://carbonaccountingfinancials.com/standard.
(*15) https://www.cdp.net/en.
(*16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda (EUT L 153, 18.6.2010, s. 13).
(*17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).
(*18) Net Zero Emissions by 2050 Scenario (NZE) – IEA (2021), World Energy Model, IEA, Paris https://www.iea.org/reports/world-energy-model
(*19) 2021 års rapport kan nås via denna länk.
(*20) För ytterligare exempel, se UNEP FI-rapporten och Acclimatise-rapporten: Chartering new climate: State-of-the-art tools and data for banks to assess credit risks and opportunities from physical climate change impacts, september 2020, https://www.unepfi.org/publications/banking-publications/charting-a-new-climate/. Rapporten innehåller detaljerad information om de tidsperioder som omfattas, användningen av framtidsscenarier, spatial upplösning och täckning, format för de resultat som erhålls utifrån särskilda datauppsättningar samt licensiering och kostnader (observera att de flesta portaler och databaser erbjuder gratis åtkomst för användning). Dessutom beskrivs i rapporten olika metoder för bedömning och mätning av fysisk risk, såsom värmekartläggning, korrelationsanalys, särskilda verktyg och analyser.
(*21) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2178 av den 6 juli 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom specificering av innehållet i och presentationen av de upplysningar som ska lämnas av företag som omfattas av artikel 19a eller 29a i direktiv 2013/34/EU vad gäller miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter samt specificering av den metod som ska användas i syfte att fullgöra denna upplysningsskyldighet (EUT L 443, 10.12.2021, s. 9).
(*22) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 av den 4 juni 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 genom fastställande av tekniska granskningskriterier för att avgöra under vilka villkor en ekonomisk verksamhet ska anses bidra väsentligt till begränsningen av eller anpassningen till klimatförändringarna och för att avgöra om den ekonomiska verksamheten inte orsakar någon betydande skada för något av de andra miljömålen (EUT L 442, 9.12.2021, s. 1).