Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/301 av den 24 februari 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte, samt om avslutande av undersökningen beträffande eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Egypten genom import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller inte

(1)

I juni 2020 införde kommissionen genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 (2) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial (nedan kallade GFM) med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och Egypten (nedan kallad den ursprungliga antisubventionsundersökningen). Antidumpningsåtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 17 % och 30,7 % för import med ursprung i Kina och en värdetull på 10,9 % för import med ursprung i Egypten.

(2)

Kommissionen har tagit emot en begäran enligt artiklarna 23.4 och 24.5 i grundförordningen om undersökning av eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts på import av GFM med ursprung i Kina och Egypten och om registrering av sådan import.

(3)

Begäran ingavs den 19 maj 2021 av TECH-FAB Europe e.V., en sammanslutning av unionstillverkare av GFM (nedan kallad sökanden).

(4)

Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Kina, Egypten och Marocko till unionen efter det att det infördes åtgärder avseende GFM. Ändringen i handelsmönstret förefaller härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen.

(5)

Begäran innehöll dessutom tillräcklig bevisning för att sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning undergrävde de gällande utjämningsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om kvantiteter och priser. Betydande importvolymer av den undersökta produkten föreföll ha förts in på EU-marknaden. Dessutom fanns det tillräcklig bevisning för att importen av GFM skedde till skadevållande priser.

(6)

Slutligen innehöll begäran tillräcklig bevisning för att den undersökta produkten och/eller delar av den fortfarande omfattas av subventionering. Den undersökta produkten och delar därav tillverkades och exporterades till Marocko av företag i Kina och Egypten som konstaterats få utjämningsbara subventioner för tillverkning och försäljning av den undersökta produkten enligt de gällande åtgärderna.

(7)

Den produkt som berörs är vävda och/eller sydda material av ändlösa glasfiberfilament i form av roving och/eller garn, med eller utan annat material, med undantag av produkter som är impregnerade eller förimpregnerade, och med undantag av produkter med öppna maskor med en storlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, som den dag då kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7019 39 00, ex 7019 40 00, ex 7019 59 00 och ex 7019 90 00 (Taric-nummer 7019390080, 7019400080, 7019590080 och 7019900080) och med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (nedan kallad den berörda produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(8)

Den undersökta produkten är densamma som den som definieras i föregående skäl och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 61 00, ex 7019 62 00, ex 7019 63 00, ex 7019 64 00, ex 7019 65 00, ex 7019 66 00, ex 7019 69 10, ex 7019 69 90, ex 7019 72 00, ex 7019 73 00, ex 7019 80 10, ex 7019 80 90, och ex 7019 90 00, men som avsänds från Marocko, oavsett om det ursprung som deklareras är Marocko eller inte (Taric-nummer 7019 61 00 81, 7019 62 00 81, 7019 63 00 81, 7019 64 00 81, 7019 65 00 81, 7019 66 00 81, 7019 69 10 81, 7019 69 90 81, 7019 72 00 81, 7019 73 00 81, 7019 80 10 81, 7019 80 90 81 och 7019900081) (nedan kallad den undersökta produkten) (3).

(9)

Det framgick av undersökningen att GFM som exporteras från Kina och Egypten till unionen och GFM som avsänds från Marocko, oavsett om produkternas ursprung är Marocko eller inte, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och följaktligen är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

(10)

Kommissionen fastställde, efter att ha underrättat medlemsstaterna, att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 23 i grundförordningen och inledde en undersökning om eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som infördes genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/863 av den 28 maj 2021 (4) (nedan kallad förordningen om inledande). I enlighet med artiklarna 23.4 och 24.5 i grundförordningen instruerade kommissionen genom förordningen om inledande också tullmyndigheterna att registrera import av GFM som avsänds från Marocko, oavsett om denna import deklareras ha sitt ursprung i Marocko eller ej.

(11)

LM Wind Power, en tillverkare av turbinblad som är etablerad i unionen, hävdade att det inte var motiverat att inleda undersökningen om kringgående av utjämningsåtgärder eftersom det saknades tillräcklig bevisning avseende de faktorer som anges i artikel 23.1–23.3 i grundförordningen.

(12)

LM Wind Power hävdade att i enlighet med artikel 23.3 andra stycket måste det finnas tillräckliga bevis för sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning, vilka definieras som

(13)

LM Wind Power noterade vidare att den begäran som avses i skäl 2 särskilt innehöll påståenden om sammansättningsverksamhet och omlastning och att kommissionen inledde undersökningen på grundval av dessa. LM Wind Powers främsta argumentet var att påståendena om sammansättningsverksamhet i Marocko var irrelevanta för inledandet av en undersökning om kringgående av antisubventionsåtgärder. Enligt LM Wind Power anges sammansättningsverksamhet inte som ett sådant bruk, en sådan process eller en sådan bearbetning som utgör kringgående enligt artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen, till skillnad från vad som anges i artikel 13.1 fjärde stycket i den grundläggande antidumpningsförordningen (5). LM Wind Power begärde därför att kommissionen omedelbart skulle avsluta undersökningen.

(14)

De egyptiska myndigheterna hävdade att de hade blivit orättvist involverade i den aktuella undersökningen, då det inte förekommit något kringgående i Egypten. De egyptiska myndigheterna hävdade att alla nödvändiga åtgärder hade vidtagits i Egypten för att förhindra kringgående efter den ursprungliga antidumpningsundersökningen. De hävdade också, i likhet med LM Wind Power, att det saknades bevis för kringgående i form av antingen

(15)

De marockanska myndigheterna uppmanade kommissionen att dra slutsatsen att PGTEX Morocco SARL inte kringgår de åtgärder som unionen infört och att avsluta den pågående undersökningen. De marockanska myndigheterna uppgav att inrättandet av PGTEX Morocco SARL i Marocko var resultatet av ett äkta och långsiktigt partnerskap mellan PGTEX Group (6) och Marocko. De uppgav också att produktionsprocessen för PGTEX Morocco SARL inbegrep betydande investeringar och omfattande verksamhet och bidrog till den marockanska ekonomin. Även om en förändring i handelsmönstret skulle kunna fastställas, skulle den följaktligen inte ha orsakats av kringgående. Slutligen hävdade de marockanska myndigheterna att deras officiella statistik vederlade sökandens påstående om att PGTEX Morocco SARL kringgick gällande åtgärder genom omlastning.

(16)

Beträffande de påståenden om inledandet som avses ovan erinrade kommissionen om att undersökningen inleddes på grundval av den bevisning som lämnades i begäran. Även om det inte var möjligt att i undersökningen belägga förekomsten av omlastning utan sammansättningsverksamhet, hittades bevis för sammansättningsverksamhet eller färdigställande. I detta avseende erinrade kommissionen om att artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen innehåller den uttryckliga formuleringen ”bland annat”, vilket omfattar kringgående, såsom sammansättningsverksamhet, som inte uttryckligen anges i artikeln. Begäran innehöll tillräcklig bevisning (7) för förekomsten av sammansättningsverksamhet och för att denna utförs med glasfiberroving från Kina och Egypten (8).

(17)

Begäran innehöll också tillräcklig bevisning för att det inte fanns någon annan ekonomisk motivering än tullarna, såsom PGTEX Chinas årsrapport för 2019. I årsrapporten anges att huvudsyftet med inrättandet av PGTEX Morocco SARL var att ”aktivt bemöta EU:s antidumpningsundersökning mot Kina, att optimera och anpassa internationaliseringsstrategin, konsolidera och öka marknadsandelen för kinesiska produkter i Europa och Förenta staterna, möta efterfrågan från konsumenterna och sörja för leveranssäkerhet till kunderna” och att PGTEX ”beslutat att skapa ett helägt dotterbolag i Marocko i syfte att bryta igenom EU:s antidumpningsundersökningar, komma närmare kunderna, tillgodose efterfrågan på marknaden och anpassa sig till en hållbar utveckling” (9). Den separata antidumpningsundersökning som det uttryckligen hänvisas till genomfördes parallellt med antisubventionsundersökningen som ledde till införandet av utjämningstullar. Detta uttalande visar således på att det finns en avsikt att kringgå de tullar som blev resultatet av kommissionens undersökning.

(18)

Kommissionen avvisade därför de påståenden som framförts av LM Wind Power och av de marockanska och egyptiska myndigheterna om att begäran inte innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av undersökningen.

(19)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2020 (nedan kallad undersökningsperioden). Före 2019 exporterades inga betydande volymer av GFM från Marocko till unionen. Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bl.a. undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter införandet av åtgärderna för den berörda produkten samt förekomsten av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Mer detaljerade uppgifter har inhämtats för perioden 1 januari 2020–31 december 2020 (nedan kallad referensperioden eller RP i tabeller) för att undersöka om importen undergrävde de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om priser och/eller kvantiteter och om subventionering förekom.

(20)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina, Egypten och Marocko, de exporterande tillverkarna i dessa länder, unionsindustrin samt ordföranden för associeringsrådet EU-Marocko om inledandet av undersökningen.

(21)

Kommissionen bad dessutom Marockos beskickning vid Europeiska unionen att tillhandahålla namn och adress för de exporterande tillverkare och/eller intresseorganisationer som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen, utöver PGTEX Morocco SARL, som enligt begäran är den enda tillverkaren av den undersökta produkten. De marockanska myndigheterna inkom med en förteckning med tre andra företag. Två av dessa företag gav sig inte till känna; det tredje företaget gav sig till känna, men förklarade att det inte exporterade GFM till unionen.

(22)

Formulär för ansökan om tullbefrielse för tillverkare/exportörer i Marocko, frågeformulär för tillverkare/exportörer i Kina och Egypten samt för importörer i unionen gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats.

(23)

Endast PGTEX Morocco SARL lämnade in ett formulär för ansökan om befrielse och begärde även ett hörande, vilket ägde rum den 21 juni 2021. Såsom nämns i skäl 45 begärde PGTEX Group att bli hörd och bjöds in till ett hörande med kommissionen den 10 januari 2022 och ett hörande med förhörsombudet för handelsförfaranden den 12 januari 2022.

(24)

Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som fastställs i förordningen om inledande. Alla parter underrättades om att underlåtenhet att lämna all relevant information eller lämnande av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter kan leda till att artikel 28 i grundförordningen tillämpas och att avgöranden fattas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(25)

Den 20 december 2021 (dagen för utlämnandet av uppgifter) mottog kommissionen en inlaga (daterad den 16 december 2021) från de marockanska myndigheterna, vilken inkom för sent för att kunna beaktas i samband med utlämnandet av uppgifter. Efter utlämnandet av uppgifter skickade de marockanska myndigheterna en andra inlaga, i vilken de sammanfattade sin inlaga av den 16 december 2021. De marockanska myndigheterna upprepade i huvudsak sin begäran om att undersökningen skulle avslutas och framförde följande argument:

(26)

För det första hävdade de marockanska myndigheterna att PGTEX Morocco SARL tillverkar GFM genom verksamhet som inte kan betraktas som färdigställande eller sammansättning. För det andra hävdade de att dessa produkter har ursprung i Marocko i den mening som avses i artikel 29 (10) i associeringsavtalet mellan EU och Marocko (11), samt angav de regler som anges i bilaga II till protokoll 4 till associeringsavtalet mellan EU och Marocko. I artikel 9 i associeringsavtalet mellan EU och Marocko anges att ”[p]rodukter med ursprung i Marocko får importeras till gemenskapen utan att beläggas med tullar eller avgifter med motsvarande verkan och utan kvantitativa begränsningar eller åtgärder med motsvarande verkan”; dessutom innehåller associeringsavtalet mellan EU och Marocko endast vissa undantag. Detta förmånsberättigande ursprung bekräftades också av de marockanska tullmyndigheterna, som utfärdade ursprungscertifikat som medför förmånsbehandling (EUR.1) för PGTEX:s export av GFM till EU i enlighet med artikel 17 i protokoll 4 till associeringsavtalet mellan EU och Marocko.

(27)

Kommissionen avvisade påståendet om att bearbetningen i Marocko av importerad glasfiberroving till GFM inte kunde betraktas som sammansättning eller färdigställande. Som anges i skäl 16 kan bestämmelserna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen tillämpas per analogi vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen. I detta sammanhang omfattar artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen inte bara sammansättning av (flera) delar till en färdig produkt, utan även färdigställande/omvandling av halvfabrikat till den berörda produkten. Detta följer särskilt av artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen, i vilken det anges att ”… ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet överstiger …”. Det faktum att de marockanska tullmyndigheterna utfärdade varucertifikat EUR.1 till PGTEX Morocco SARL och därmed bekräftade förmånsursprunget enligt associeringsavtalet är inte relevant, då det är grundförordningen som är den tillämpliga rättsliga grunden för denna undersökning av kringgående, särskilt artikel 23 (12).

(28)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de marockanska myndigheterna, med stöd av PGTEX Morocco SARL, att undersökningen om kringgående inte var tillåten på grundval av artikel 24 i associeringsavtalet mellan EU och Marocko, eftersom artikeln i fråga endast tillåter införande av antidumpningsåtgärder mot marockanska produkter om villkoren i artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet (Gatt) är uppfyllda.

(29)

Kommissionen avvisade detta påstående eftersom artikel 24 i associeringsavtalet mellan EU och Marocko inte utesluter någon undersökning av kringgående, även med tanke på att artikel 24 även hänvisar till den relaterade interna lagstiftningen. När Marocko och EU ratificerade associeringsavtalet år 2000 innehöll den tillämpliga grundförordningen redan bestämmelser för att motverka kringgående.

(30)

Slutligen hävdade de marockanska myndigheterna, liksom PGTEX Morocco SARL, att kommissionens undersökning av kringgående inte var tillåten enligt WTO:s regler, särskilt enligt artikel VI i Gatt och avtalet om tillämpning av artikel VI.

(31)

Kommissionen avvisade påståendet med hänvisning till punkt 18 i ingressen till grundförordningen (13), där kommissionens tillvägagångssätt i detta avseende beskrivs. Unionslagstiftningen innehåller, i likhet med lagstiftningen hos många andra WTO-medlemmar, bestämmelser för att motverka kringgående.

(32)

I enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen gjordes en bedömning av huruvida ett eventuellt kringgående förekom genom att man i tur och ordning undersökte följande:

(33)

I artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen förtecknas inte sammansättningsverksamhet specifikt som bruk, process eller bearbetning som utgör kringgående. I artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen används dock uttryckligen formuleringen ”bland annat”, vilket innebär att den innehåller en icke uttömmande förteckning över möjliga bruk som utgör kringgående. Följaktligen omfattar den även andra former av kringgående, som inte uttryckligen anges i artikeln i fråga, såsom sammansättningsverksamhet. Eftersom den bevisning som lämnats av sökanden i begäran tydde på sammansättningsverksamhet i Marocko analyserade kommissionen även, per analogi, huruvida kriterierna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen var uppfyllda, särskilt följande:

(34)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade PGTEX Group att det inte fanns någon grund för att per analogi tillämpa standarden i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen för att bedöma om kringgående skett i den mening som avses i artikel 23.3 i grundförordningen. Företaget hävdade särskilt att om lagstiftaren hade avsett att det bruk, den process eller den bearbetning som avses i artikel 23.3 första stycket i grundförordningen skulle omfatta sammansättningsverksamhet, skulle lagstiftaren ha angett detta uttryckligen, som i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Syftet med de regler i vilka artikel 23.3 i grundförordningen ingår är ”att kompensera för en subvention som direkt eller indirekt har beviljats för tillverkning, export eller transport av en produkt vars övergång till fri omsättning inom unionen vållar skada (14)”. I enlighet med artikel 2 a i grundförordningen ska en produkt anses vara subventionerad endast om en subvention har beviljats ”av de offentliga myndigheterna antingen i den importerade produktens ursprungsland eller i ett mellanliggande land från vilket produkten exporteras till unionen”. PGTEX Group ansåg att Marocko är både ursprungsland och exportland.

(35)

Kommissionen avvisade detta påstående. Såsom redan nämnts i skäl 16 medgav kommissionen att det i artikel 23.3 andra stycket i grundförordningen inte specifikt anges att sammansättningsverksamhet är ett sådant bruk, en sådan process eller en sådan bearbetning som utgör kringgående, men att dessa omfattas av den uttryckliga formuleringen ”bland annat”. Då inga exakta begränsningar anges torde artikel 23.3 följaktligen omfatta andra former av kringgående som inte uttryckligen anges i artikeln i fråga, såsom sammansättningsverksamhet. I annat fall skulle utjämningstullar enkelt kunna kringgås.

(36)

Endast PGTEX Morocco SARL lämnade in en ansökan om befrielse i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen. PGTEX Morocco SARL tillhör den kinesiska gruppen PGTEX och ligger i en frihandelszon i Tanger, Marocko.

(37)

De två närstående kinesiska företagen Chongqing Polycomp International Corporation (nedan kallat CPIC) och PGTEX China Co., Ltd (nedan kallat PGTEX China) besvarade också frågeformuläret. PGTEX Morocco SARL är ett helägt dotterbolag till PGTEX China, som omfattas av en utjämningstull på 17 % som infördes genom förordning (EU) 2020/776.

(38)

Svaren på frågeformuläret, inbegripet svaret på begäran om komplettering, från PGTEX Morocco SARL och dess två kinesiska närstående företag (nedan kallade PGTEX Group) befanns vara bristfälliga av följande skäl:

(39)

I enlighet med artikel 28.4 i grundförordningen underrättade kommissionen därför PGTEX Group den 5 oktober 2021 om att den bristfälliga förteckning över faktorer som beskrivs i föregående skäl kunde leda till att artikel 28 i grundförordningen tillämpas och att tillgängliga uppgifter används. Kommissionen uppmanade också PGTEX Group att inkomma med synpunkter på den eventuella tillämpningen av artikel 28 i grundförordningen.

(40)

Den 12 oktober 2021 hävdade PGTEX Group att det inte var rättsligt motiverat att använda tillgängliga uppgifter i detta ärende av följande skäl:

(41)

Kommissionen analyserade de uppgifter och handlingar som PGTEX Group inkom med i sin skrivelse av den 12 oktober 2021. Kommissionen drog slutsatsen att inga tillfredsställande svar eller övertygande uppgifter inkommit angående de flesta frågor som togs upp i skrivelsen av den 5 oktober 2021.

(42)

Kommissionen ansåg därför att de uppgifter som lämnats av PGTEX Group var delvis ofullständiga och motsägelsefulla och att kommissionen därför inte kunde lita på dem fullt ut. Kommissionen bortsåg dock inte helt och hållet från uppgifterna från PGTEX Group, utan använde både de tillhandahållna försäljningsuppgifterna och kostnadsuppgifterna som utgångspunkt för sin analys.

(43)

I enlighet med artikel 28.1 första meningen och artikel 28.5 i grundförordningen kompletterades de uppgifter som tillhandahållits av PGTEX Group med uppgifter från databaser som Global Trade Atlas (nedan kallad GTA) (15) och Eurostat (se avsnitt 2.3 nedan). Importuppgifter hämtades från Eurostat, och GTA användes för att fastställa exportvolymerna för roving av glasfiber från Kina och Egypten till Marocko.

(44)

Med tanke på covid-19-pandemin och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen inte genomföra några kontrollbesök på plats i enlighet med artikel 26 i grundförordningen hos de samarbetsvilliga juridiska enheterna. Kommissionen beaktade de uppgifter som lämnats av PGTEX Group, såsom frågeformulärssvar och svar på skrivelser med begäran om komplettering, i enlighet med tillkännagivandet av den 16 mars 2020 om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (16). Dubbelkontroller på distans av uppgifterna mot bakgrund av vad som behandlas i föregående skäl ansågs inte nödvändiga.

(45)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade PGTEX Group sitt påstående om att tillämpningen av tillgängliga uppgifter var uppenbart ogrundad och inte motiverad mot bakgrund av den information som PGTEX Group tillhandahållit. PGTEX Group begärde dessutom att bli hörd och ett hörande med kommissionen genomfördes den 10 januari 2022 och därefter genomfördes ett hörande med förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden den 12 januari 2022 om användningen av tillgängliga uppgifter enligt artikel 28 i grundförordningen.

(46)

Vid hörandet den 12 januari 2022 gav kommissionen ytterligare förklaringar till sin slutsats att svaret på skrivelsen enligt artikel 28 inte hade undanröjt kommissionens farhågor. Såsom förklaras i skäl 42 vidhöll kommissionen sin ståndpunkt att den inte fullt ut kunde förlita sig på de uppgifter som tillhandahållits av PGTEX Group. Dessutom konstaterade förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden vid hörandet den 12 januari 2022 att kommissionen hade iakttagit PGTEX Groups rätt till försvar.

(47)

Tabell 1 nedan visar hur importen av GFM från Kina, Egypten och Marocko utvecklades mellan 2019 och 2020. Eftersom Taric-numren fastställdes först den 21 februari 2019 extrapolerade kommissionen uppgifterna för perioden 1 januari 2019–20 februari 2019 så att exakt samma period (tolv månader) användes för både 2019 och 2020.

Tabell 1

Import av GFM under åren 2019 och 2020 (ton)

(48)

Tabell 1 visar att importen av GFM från Marocko ökade från 277 ton 2019 till 2 809 ton 2020. Den betydande ökningen under 2020 jämfört med 2019 sammanföll i tid med att PGTEX Morocco SARL inledde sin produktion. Även om företaget officiellt etablerades den 2 oktober 2019 hävdade det i formuläret för ansökan om befrielse att det hade inlett tillverkning och exportförsäljning först i april 2020. I detta avseende visade importuppgifterna att den genomsnittliga månatliga importen under perioden april-december 2020 var ungefär femton gånger högre än den genomsnittliga månatliga importen mellan januari 2019 och mars 2020.

(49)

Kommissionen noterade också att den rapporterade exportförsäljningen för PGTEX Morocco SARL var högre än den totala importen till unionen från Marocko. Med tanke på att PGTEX Morocco SARL var det enda marockanska företag som samarbetade med kommissionen i denna undersökning och med tanke på de obetydliga exportvolymerna av GFM som exporterades från Marocko till unionen innan företaget inrättades, ansåg kommissionen att det var rimligt att dra slutsatsen att PGTEX Morocco SARL var den enda tillverkaren i Marocko som exporterade GFM till unionen under referensperioden.

(50)

Som framgår av tabell 1 ökade importen av GFM från Kina från 13 720 ton 2019 till 19 315 ton 2020 och importen av GFM från Egypten ökade från 146 ton 2019 till 4 302 ton 2020. Som nämns i skäl 48 ökade den genomsnittliga månatliga importvolymen för PGTEX Morocco SARL avsevärt från april 2020 och framåt, jämfört med tidigare perioder.

(51)

Tabell 2 visar, på grundval av marockansk importstatistik från GTA-databasen mellan 2019 och 2020, hur Marockos import av glasfiberroving från Kina och Egypten har utvecklats.

Tabell 2

Import till Marocko av glasfiberroving från Egypten och Kina under åren 2019 och 2020 (ton)

(52)

Den viktigaste insatsvaran för tillverkning av GFM är roving av glasfiber. Denna insatsvara vidarebearbetas till GFM. Den bevisning som kommissionen hade tillgång till visade att GFM som exporterades till unionen från Marocko huvudsakligen tillverkats av glasfiberroving.

(53)

Tabell 2 visar att importen av glasfiberroving från Kina till Marocko ökade från 2 378 ton 2019 till 7 839 ton 2020. Importen av glasfiberroving från Egypten till Marocko ökade också, från 1 297 ton 2019 till 3 687 ton 2020. Importen från både Kina och Egypten utgör omkring 90 % av den totala marockanska importen av glasfiberroving under både 2019 och 2020.

(54)

PGTEX Morocco SARL hävdade att all glasfiberroving som företaget använde för att tillverka GFM köptes från Kina (ingenting från Egypten), särskilt från moderbolaget PGTEX China. PGTEX Morocco SARL hävdade också att det importerade denna glasfiberroving enligt HS-nummer 7019 12. Importen enligt detta nummer uppvisade den största ökningen av importen från Kina till Marocko.

(55)

Den betydande ökningen av de volymer av glasfiberroving från Kina och Egypten som importerades till Marocko tyder på en ökad efterfrågan på sådana insatsvaror i Marocko, vilket åtminstone delvis kan förklaras av den ökade produktionen och exporten av GFM i och från Marocko under referensperioden. Detta bekräftades också genom den information som lämnats av PGTEX Morocco SARL.

(56)

Med tanke på att PGTEX Morocco SARL, som förefaller vara den enda exportören av GFM till unionen (se skäl 49), köpte all sin glasfiberroving från Kina fann kommissionen inga bevis för att glasfiberroving från Egypten användes av vare sig PGTEX Morocco SARL eller av någon annan tillverkare av GFM i Marocko för export till unionen. Importen av glasfiberroving från Kina ökade från och med det sista kvartalet 2019, dvs. det kvartal då PGTEX Morocco SARL etablerades. De månatliga genomsnittliga importvolymerna av glasfiberroving från Kina under det sista kvartalet 2019 var betydligt högre än de månatliga genomsnittliga importvolymerna under de föregående perioderna. De månatliga genomsnittliga importvolymerna av glasfiberroving under 2020 (det år då PGTEX Morocco SARL inledde sin produktion) var också mycket högre än de månatliga genomsnittliga importvolymerna under det sista kvartalet 2019. Trots den ökade importen av glasfiberroving från Egypten till Marocko under 2020 fann kommissionen inga bevis för att denna import användes för vidare bearbetning i Marocko till GFM för export till unionen. Den bevisning som kommissionen hade tillgång till stödde således inte påståendet om att förändringen i handelsmönstret för Egypten härrörde från ett förfarande vars syfte var att undgå antidumpningsåtgärderna avseende GFM från Egypten.

(57)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade PGTEX Group och LM Wind Power att det inte hade skett någon förändring i handelsmönstret. PGTEX Group hävdade att den nya importen av GFM från Marocko inte skedde på bekostnad av importen av GFM från Kina. Tvärtom var ökningen av importen av GFM från Marocko mindre än den parallella ökningen av importen av GFM från Kina.

(58)

Såsom förklaras i skälen 47–56 observerade kommissionen en ökning av exporten av GFM från Marocko till unionen samt en betydande ökning av importen av glasfiberroving från Kina till Marocko under 2020 jämfört med 2019. Detta utgör i sig en förändring i handelsmönstret.

(59)

Även om den totala exporten av GFM från Kina till unionen faktiskt ökade, visade de översiktstabeller som lämnats av PGTEX China inom ramen för denna undersökning av kringgående att exportvolymerna för PGTEX China, dvs. moderbolaget till PGTEX Morocco SARL och dess enda leverantör av glasfiberroving, till unionen hade mer än halverats 2020 jämfört med 2018 och att de var till och med tre gånger mindre 2020 jämfört med 2019.

(60)

Kommissionen kunde därför fastställa en förändring i handelsmönstret och avvisade påståendena.

(61)

Ökningen av exporten av GFM från Marocko till unionen utgör en förändring i handelsmönstret mellan Marocko och unionen i den mening som avses i artikel 23.3 i grundförordningen, tillsammans med den betydande ökningen under 2020 jämfört med 2019 av den kinesiska exporten av glasfiberroving till Marocko (se tabell 2). Å andra sidan fann man inga bevis för det påstådda kringgåendet av utjämningsåtgärderna avseende GFM från Egypten.

(62)

Enligt artikel 23.3 i grundförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen.

(63)

Kommissionen påpekade att bruket, processen eller bearbetningen omfattar sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar/färdigställande i ett tredjeland, som förklaras i skäl 16.

(64)

Enligt de uppgifter från de marockanska myndigheterna som avses i skäl 15 inleddes den första kontakten med PGTEX Group om inrättandet av en anläggning i Marocko så tidigt som den 20 mars 2019, dvs. en månad efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen (17) inleddes och två månader innan den ursprungliga antisubventionsundersökningen inleddes (18). PGTEX Morocco SARL etablerades den 2 oktober 2019, cirka fem månader efter det att antisubventionsundersökningen inleddes. Detta tidsmässiga samband tyder på att det eventuella införandet av tullar var orsaken till att PGTEX Morocco SARL etablerades.

(65)

Enligt den försäljningslista som lämnats in av PGTEX Morocco SARL gick all exportförsäljning från PGTEX Morocco SARL under 2020 till unionsmarknaden, och endast en liten del av tillverkningen såldes på hemmamarknaden under det året. Företagets samlade exportförsäljning under 2020 gick till kunder i unionen, som tidigare fick leveranser från PGTEX China. Detta tidsmässiga samband tyder återigen på att det eventuella införandet av tullar var orsaken till att PGTEX Morocco SARL etablerades. Detta bekräftades uttryckligen genom PGTEX Chinas årsrapport för 2019 (se skäl 17).

(66)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade PGTEX Group att det fanns tillräcklig grund och ekonomisk motivering för inrättandet av PGTEX Morocco SARL. Företaget hävdade att den marockanska anläggningen inrättades efter en utdragen process som omfattade genomförbarhetsstudier, ansökningar om nödvändiga tillstånd från de kinesiska och marockanska myndigheterna och beviljandet av dessa tillstånd.

(67)

Kommissionen noterade att den dokumentation som PGTEX Group lämnade in den 15 oktober 2021 visade att gruppen hade påbörjat sin bedömning av i vilket land företaget skulle placeras långt innan undersökningen inleddes. Ett antal potentiella länder övervägdes, bland andra Marocko. Faktum kvarstod att PGTEX Morocco SARL etablerades den 2 oktober 2019, cirka sju månader efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen inleddes. Detta tidsmässiga samband tyder på att den ursprungliga antidumpningsundersökningen var orsaken till att PGTEX Morocco SARL etablerades. Detta bekräftades ytterligare av ett uttalande från de marockanska myndigheterna om att deras kontakter med PGTEX angående inrättandet av en anläggning gick tillbaka till den 20 mars 2019, dvs. strax efter det att den ursprungliga undersökningen inleddes (19). Detta visade att formella kontakter med de marockanska myndigheterna om inrättandet av ett företag i Marocko gick så långt tillbaka som till mars 2019, dvs. strax efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen inleddes.

(68)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade LM Wind Power att PGTEX hade inrättat sin marockanska anläggning för att betjäna marknaderna i Marocko och Mellanöstern och därför hade andra ekonomiska skäl än att undvika tullar.

(69)

Kommissionen avvisade detta påstående. Kommissionen hänvisade till bevis som visade att det inte fanns några andra ekonomiska skäl än tullarna (se i detta sammanhang PGTEX Chinas årsrapport från 2019, vilken det hänvisas till i skäl 17). Dessutom kunde bevisningen inte styrka LM Wind Powers argument om att PGTEX Morocco SARL hade inrättats för att betjäna de marockanska marknaderna och marknaderna i Mellanöstern. Såsom förklaras i skäl 65 gick all exportförsäljning från PGTEX Morocco SARL till unionen och endast en mycket liten del av tillverkningen såldes på hemmamarknaden i Marocko.

(70)

Mot bakgrund av ovanstående visade undersökningen inte på någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för inrättandet av en produktionsanläggning för GFM i Marocko enligt beskrivningen ovan än att undvika att betala de gällande tullarna.

(71)

Enligt artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen (20) krävs det att sammansättningsverksamheten påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan och att de berörda delarna kommer från det land som omfattas av antidumpningsåtgärderna. Som anges i skäl 33 kan bestämmelserna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen tillämpas per analogi vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen.

(72)

Den ursprungliga antidumpningsundersökningen inleddes i maj 2019 och slutgiltiga utjämningstullar infördes i juni 2020 (se skäl 1). PGTEX Morocco SARL etablerades officiellt den 2 oktober 2019 och inledde sin tillverkning i april 2020 enligt formuläret för ansökan om befrielse. Detta sammanfaller med den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.3.

(73)

PGTEX Morocco SARL lämnade in en försäljningslista som visade att all dess exportförsäljning av egentillverkade GFM gick till unionen under referensperioden. Dessutom köptes 100 % av dess huvudsakliga insatsvaror (främst glasfiberroving) från dess närstående moderbolag i Kina. Företaget köpte inte någon glasfiberroving från Egypten.

(74)

Kommissionen drog därför slutsatsen att sammansättningsverksamheten inleddes efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen hade inletts i enlighet med artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen, och att de berörda delarna huvudsakligen kommer från Kina, ett av de två länder som omfattas av de ursprungliga antidumpningsåtgärderna.

(75)

I artikel 13.2 b i grundförordningen anges det att vad gäller sammansättningsverksamheten så är ett annat villkor för fastställandet av kringgående att delarna (med kinesiskt ursprung i detta fall) utgör 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten och att ökningen av de införda delarnas värde, under sammansättningsverksamheten eller färdigställandet, understiger 25 % av tillverkningskostnaden. De rättsliga standarderna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen kan tillämpas per analogi vid bedömningen av antisubventionsärendet inom ramen för artikel 23.3 i grundförordningen.

(76)

Den viktigaste råvaran för tillverkning av GFM är glasfiberroving. PGTEX Morocco SARL köpte 100 % av den glasfiberroving som företaget använde från sitt närstående moderbolag i Kina. Glasfiberrovingen omvandlades till GFM i Marocko genom en sömnads- och stickningsprocess, vilken utgör en färdigställandeprocess. Enligt de uppgifter som tillhandahållits av PGTEX Morocco SARL utgör glasfiberroving nästan 100 % av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta/färdigställda produkten i den mening som avses i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(77)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den process som äger rum i Marocko är en färdigställandeprocess (sammansättningsverksamhet) och att det kriterium på 60 % som anges i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen och som tillämpas analogt med hänsyn till ordalydelsen i artikel 23.3 i grundförordningen, vilket förklaras i skäl 33, var uppfyllt.

(78)

Efter meddelandet av uppgifter upprepade PGTEX Group och LM Wind Power sitt påstående att tillverkningen av GFM från den importerade huvudsakliga råvaran glasfiberroving inte utgör en sammansättning av delar genom sammansättningsverksamhet i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. De hävdade för det första att roving av glasfiber inte är att betrakta som delar till GFM utan snarare är varor som genomgår en process vid tillverkning av en annan vara och för det andra att roving av glasfiber inte sätts samman till GFM utan bearbetas till GFM genom hopvävning och hopsömnad av olika typer av glasfiberroving samt andra material med hjälp av komplexa maskiner.

(79)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. Det förfarande som beskrivs i skäl 76 kan karakteriseras som ett färdigställande som omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet enligt artikel 13 i grundförordningen, vilket förklaras i skäl 33.

(80)

PGTEX Morocco SARL hävdade att förädlingsvärdet skulle överstiga tröskelvärdet på 25 %. De två huvudsakliga kostnadsposterna vid beräkningen av förädlingsvärdet var deprecieringskostnaden och hyreskostnaden, som ingick i de finansiella uppgifter för referensperioden som PGTEX Morocco SARL tillhandahöll i sin ansökan om befrielse.

(81)

Vad gäller deprecieringskostnaden hävdade PGTEX Morocco SARL att det fanns färre än tio GFM-maskiner (21) installerade i företagets lokaler och att var och en av dessa maskiner hade körts under 300 av de 360 dagarna under 2020. Deprecieringsbeloppet för referensperioden beräknades på grundval av följande tre faktorer:

(82)

Kommissionen höll inte med om detta sätt att beräkna deprecieringskostnaden inom ramen för beräkningen av förädlingsvärdet i den mening som avses i artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Enligt internationella redovisningsstandarder är det möjligt att använda 300 dagar för att beräkna deprecieringsbeloppet, men detta ledde till att PGTEX Morocco SARL, av olika skäl, överskattade deprecieringsbeloppet inom ramen för beräkningen av förädlingsvärdet av PGTEX Morocco SARL. För det första, och som PGTEX Morocco SARL anger i sin ansökan om befrielse, var kapacitetsutnyttjandet för GFM-maskinerna (dvs. faktisk produktion i kg dividerat med den faktiska produktionskapaciteten i kg) lågt (23) under 2020. Med tanke på det låga kapacitetsutnyttjandet konstaterades därför att den rapporterade deprecieringskostnaden hade överskattats. För det andra skickades fyra av GFM-maskinerna först i november 2019 från Shanghai till Tanger och kunde inte ha varit i drift under 300 dagar under 2020, med beaktande av leveranstiden mellan Shanghai och Tanger, samt den tid som krävs för att lossa, installera och provköra var och en av de fyra GFM-maskinerna. För det tredje hävdade PGTEX Morocco SARL i sin ansökan om befrielse att tillverkningen inleddes först i april 2020. Om så var fallet kunde den totala driftstiden för var och en av de installerade GFM-maskinerna endast uppgå till högst 270 dagar (från april 2020 till december 2020), utan hänsyn tagen till eventuell tid då driften upphörde på grund nödvändigt underhåll, lediga dagar och semestrar. Till följd av detta drog kommissionen slutsatsen att den deprecieringskostnad som ska beaktas vid beräkningen av förädlingsvärdet bör vara betydligt lägre än den deprecieringskostnad som beräknats av PGTEX Morocco SARL.

(83)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade PGTEX Group att kommissionen gjorde sig skyldig till uppenbart oriktiga bedömningar och att den agerade i strid med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen vid beräkningen av förädlingsvärdet. PGTEX Group anser att hela deprecieringen bör beaktas, eftersom sådana kostnader faktiskt uppstod vid tillverkningen av GFM under 2020.

(84)

Kommissionen avvisade detta påstående av följande skäl:

(85)

Efter utlämnandet av uppgifter föreslog PGTEX Group att kommissionen, i den mån den avsåg att justera deprecieringskostnaden på grundval av kapacitetsutnyttjandegraden (vilken PGTEX Group hade meddelat i bilaga 7.2 till sin skrivelse av den 12 oktober 2021), borde använda en av de tre alternativa metoder som PGTEX Group föreslår i sina synpunkter efter utlämnandet av uppgifter, dvs.

(86)

Kommissionen avvisade de tre alternativa metoder som PGTEX Group hade föreslagit på grund av ett antal inkonsekvenser med avseende på de föreslagna alternativa metoderna som kommissionen konstaterat i bilaga 7.2 till skrivelsen av den 12 oktober 2021, till exempel följande:

(87)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade sökanden att deprecieringskostnaden för GFM-maskinerna helt borde undantas vid beräkningarna av förädlingsvärdet, eftersom dessa maskiner inte köptes från en oberoende leverantör utan från moderbolaget.

(88)

Kommissionen avvisade detta påstående. Deprecieringskostnader är allmänt accepterade enligt lokala och internationella redovisningsprinciper. Enligt bokföringsprincipen om matchning ska utgifter bokföras under samma period som den period under vilken utgifterna leder till intäkter. Härmed avses att användningen av GFM-maskinerna innebär att GFM kan säljas och ge intäkter. Deprecieringen blir då de delar av de fasta tillgångarna (GFM-maskinerna) som man anser har förbrukats under den aktuella perioden och därför tas upp som kostnader, oavsett från vem maskinerna köptes. Avsikten med denna kostnad är att gradvis minska det redovisade värdet på anläggningstillgångar när deras värde förbrukas över tid.

(89)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade sökanden också att om kommissionen inte avsåg att helt enkelt ta bort den fullständiga deprecieringen av de GFM-maskiner som PGTEX överförde från sitt företag i Kina från beräkningen av förädlingsvärdet, måste man vid fastställandet av deprecieringsbeloppet ta hänsyn till den verkliga nyttjandeperioden för sådana maskiner och tillhörande utrustning. Sökanden angav att det är vanligt att maskiner av detta slag har en nyttjandeperiod på mer än 20 år.

(90)

Kommissionen avvisade detta påstående eftersom sökanden själv i begäran anger att GFM-maskinerna har en nyttjandeperiod på cirka tio år. Det har inte lagts fram några bevis för påståendet att det är vanligt att GFM-maskiner har en nyttjandeperiod på mer än 20 år.

(91)

När det gäller hyreskostnaden lämnade PGTEX Morocco SARL inte in några hyreskontrakt i formuläret för ansökan om befrielse, trots de betydande hyreskostnader som företaget hade under 2020 (26). I sin ansökan om befrielse informerade företaget kommissionen om att företaget hade installerat alla GFM-maskiner på en plats (anläggning – fas 1). Företaget uppgav inledningsvis att det endast hyrde anläggningen och uppgav dessutom att det endast hade en produktionsanläggning, trots att det i formuläret för ansökan om befrielse uppmanades att uppge adresserna till alla produktionsanläggningar. I ett senare skede tillhandahöll emellertid PGTEX Morocco SARL två hyreskontrakt som svar på kommissionens begäran om komplettering, där det angavs att PGTEX Morocco SARL hyrde två separata lokaler från två olika fastighetsägare under referensperioden. Eftersom PGTEX Morocco SARL tidigare, i ansökan om befrielse, hade hävdat att GFM-maskinerna, vilka var i drift under 2020, endast installerades i en av dessa två hyrda anläggningar, borde de hyresbelopp som uppkom 2020 för den andra anläggningen (anläggning – fas 2) ha undantagits från hyreskostnaderna och förädlingsvärdet. På grund av det låga kapacitetsutnyttjandet kunde kommissionen i sin beräkning av förädlingsvärdet inte heller godta den totala hyreskostnaden för anläggningen – fas 1, eftersom den inte utnyttjades fullt ut på grund av att GFM-maskinerna inte var i produktion under första kvartalet 2020 och inte drevs med full kapacitet under de andra kvartalen 2020. Kommissionen godtog inte den rapporterade totala hyreskostnaden av ovanstående skäl.

(92)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade PGTEX Group att kommissionen gjorde sig skyldig till uppenbart oriktiga bedömningar och agerade i strid med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen då kommissionen inte beaktade hela hyreskostnaden.

(93)

Kommissionen avvisade detta påstående på grundval av följande uttalanden som PGTEX Group hade gjort under undersökningens gång. För det första angav PGTEX Group i sitt svar på begäran om komplettering (27) endast att anläggningen – fas 1 användes för tillverkning, lagring av råvaror och färdiga produkter samt för administration. För det andra uppgav PGTEX Group i sitt svar på begäran om komplettering (28) att dess GFM-maskiner, som var i drift år 2020, alla befann sig i fabriken – fas 1. Följaktligen drog kommissionen slutsatsen att ingen av dessa maskiner, som var i drift 2020, var placerade i fabriken – fas 2. Detta bekräftades också genom andra uppgifter som PGTEX Group anger sitt svar på begäran om komplettering (29).

(94)

De rapporterade deprecierings- och hyreskostnaderna justerades och hänsyn togs till de problem som redovisas i det föregående, varefter det konstaterades att det genomsnittliga förädlingsvärde som fastställdes på detta sätt under referensperioden låg under det tröskelvärde på 25 % som fastställs i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen. Vissa andra kostnadsposter befanns också vara överskattade, men de justerades inte eftersom sådana justeringar endast skulle ha lett till en ännu lägre procentandel för förädlingsvärdet. Kommissionen drog därför slutsatsen att förädlingsvärdet för de delar som förts in vid sammansättning eller färdigställande underskrider 25 % av tillverkningskostnaden, vilket enligt artikel 13.2 b i grundförordningen är den procentandel som måste uppnås för att dessa verksamheter inte ska anses utgöra kringgående.

(95)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det andra kriterium som anges i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen, tillämpat per analogi med hänsyn till ordalydelsen i artikel 23.3 i grundförordningen, också var uppfyllt.

(96)

I enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(97)

Ökningen av de importerade kvantiteterna av GFM från Marocko var betydande såsom förklaras i skäl 48. Importen från Marocko 2020 var redan tio gånger större och hade ökat från endast 277 ton 2019 till 2 809 ton 2020. Samtidigt uppskattade sökanden unionens förbrukning för 2020 till mellan 135 000 och 140 000 ton. Marknadsandelen för importen från Marocko utgjorde i sig mer än 2 %.

(98)

Vad gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställts i den ursprungliga antisubventionsundersökningen med det vägda genomsnittliga exportpriset cif som fastställts på grundval av de uppgifter som lämnats av PGTEX Morocco SARL, justerat för att även inkludera kostnader efter klarering. Prisjämförelsen visade att importen från PGTEX Morocco SARL underskred unionens priser med mer än 10 %.

(99)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser av den import från Marocko som är föremål för denna undersökning.

(100)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade PGTEX Group att kommissionens beräkning av det icke-skadevållande priset endast återspeglade den situation som rådde 2018. PGTEX Group lade emellertid inte fram någon bevisning för att det icke-skadevållande pris som kommissionen använde inte var korrekt och/eller hade gått ner sedan 2018. Påståendet avvisades därför.

(101)

I enlighet med artikel 23.3 i grundförordningen undersökte kommissionen också om den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionen.

(102)

Såsom beskrivs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 fastställdes det att kinesiska tillverkare omfattades av en rad subventionssystem som beviljat av såväl de kinesiska centrala myndigheterna som regionala och lokala myndigheter i Kina. Det konstaterades också att PGTEX China och CPIC gynnades av ett antal subventionssystem, såsom förmånsräntor på lån, bidragsprogram och skatteförmåner.

(103)

Inga nya uppgifter framkom i denna undersökning som kunde ifrågasätta slutsatsen från den ursprungliga subventionsundersökningen och bevisa att sådana subventionssystem inte längre var giltiga.

(104)

PGTEX China är moderbolag till PGTEX Morocco SARL och det sistnämnda företaget köpte 100 % av den glasfiberroving som det använde från moderbolaget PGTEX China, som i sin tur köpte glasfiberroving från tillverkaren CPIC.

(105)

En överföring av subventioner mellan närstående parter kan rättsligt antas föreligga (30), särskilt när det närstående företaget i senare led sätter samman och exporterar slutprodukten till unionen. Eftersom PGTEX China och PGTEX Morocco SARL tillverkar och exporterar GFM och använder glasfiberroving som tillverkas av CPIC bör man, beträffande storleken på de utjämningsbara subventioner som beviljats dessa företag, ta hänsyn till att de tack vare sitt inbördes förhållande kan överföra dessa förmåner till den berörda produkten som exporteras till unionen så som de önskar.

(106)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattas av subventionering.

(107)

Efter meddelandet av uppgifter hävdade PGTEX Group att det av följande skälsaknas bevisning för att import av GFM från Marocko fortfarande omfattas av subventioner som beviljas kinesiska GFM-tillverkare: För det första gällde den ursprungliga antisubventionsundersökningen (se skäl 1) inte subventionering av roving och garn av glasfiber, utan endast subventionering av GFM, som är en annan produkt. För det andra omfattas sammansättningsverksamhet inte av grundförordningen, eftersom den inte kan leda till att en subvention beviljas, varken av ursprungslandet eller exportlandet, för att gynna den produkt för vilken det påstås förekomma kringgående. För det tredje var de inköp som PGTEX Morocco SARL gjorde från PGTEX China och som PGTEX China gjorde från CPIC marknadsmässiga. I detta avseende hävdade PGTEX Group att PGTEX China ofta betalade ett högre pris till CPIC än andra kunder. Till följd av detta överförde inte CPIC några förmåner från subventioner till PGTEX China och följaktligen inte heller till PGTEX Morocco SARL.

(108)

Kommissionen avvisade dessa argument av följande skäl: För det första, även om den ursprungliga antisubventionsundersökningen i första hand gällde subventionering av GFM, samarbetade PGTEX Group fullt ut i undersökningen. I detta avseende visade den ursprungliga antisubventionsundersökningen att både CPIC och PGTEX China, som är närstående PGTEX Morocco SARL, fick subventioner från de kinesiska myndigheterna. För det andra, som redan nämnts i skäl 33, omfattar artikel 23.3 i grundförordningen också andra former av kringgående än de som uttryckligen anges i den artikeln, som sammansättningsverksamhet. Som anges i skäl 105 kan en överföring av subventioner mellan närstående parter rättsligen antas föreligga, särskilt när det närstående företaget i senare led sätter samman och exporterar slutprodukten till unionen. Dessutom kan en överföring till närstående företag ske på många sätt (t.ex. genom att vissa förvaltningsavgifter tas ut) och överföringen är inte nödvändigtvis begränsad till prisnivån förde insatsvaror som tas ut av kunderna. Under alla omständigheter visade en jämförelse avseende de priser på roving och garn av glasfiber som anges i svaret på frågeformuläret att PGTEX China sålde till lägre priser till PGTEX Morocco SARL än till andra kunder under undersökningsperioden.

(109)

På grundval av ovanstående undersökningsresultat drog kommissionen slutsatsen att de slutliga utjämningsåtgärder som införts på import av GFM med ursprung i Kina kringgicks genom import av den undersökta produkten som avsänds från Marocko av PGTEX Morocco SARL. Eftersom den rapporterade exportförsäljningen för PGTEX Morocco SARL var större än den totala importen till unionen från Marocko, och inget annat företag i Marocko gav sig till känna för att ansöka om befrielse, ansåg kommissionen att PGTEX stod för all export av GFM från Marocko till unionen. Kommissionen konstaterade därför att slutsatserna om kringgående som dragits i fråga om PGTEX Morocco SARL borde utvidgas till att omfatta hela landet.

(110)

Inga bevis framkom för det påstådda kringgåendet av utjämningsåtgärderna avseende GFM från Egypten. Som tidigare nämnts köpte PGTEX Morocco SARL all glasfiberroving från Kina och ingen från Egypten. Undersökningen om påstått kringgående vad gäller GFM med ursprung i Egypten bör därför avslutas.

(111)

I enlighet med artikel 23.1 i grundförordningen bör därför de gällande antisubventionsåtgärderna på import av GFM med ursprung i Kina utvidgas till att även omfatta import av den undersökta produkten.

(112)

I enlighet med artikel 23.2 i grundförordningen är den åtgärd som bör utvidgas den som fastställs i artikel 1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/776 för ”alla övriga företag”, dvs. en slutgiltig utjämningstull på 30,7 % som tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(113)

I enlighet med artiklarna 23.3 och 24.5 i grundförordningen, i vilka det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på den registrerade importen av den undersökta produkten.

(114)

PGTEX Morocco SARL var det enda marockanska företag som ansökte om befrielse från de eventuella utvidgade åtgärderna i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen.

(115)

Såsom beskrivs ovan befanns PGTEX Morocco SARL vara inblandat i kringgående. Företaget kan därför inte beviljas befrielse i enlighet med artikel 23.6 i grundförordningen.

(116)

Den 20 december 2021 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till de ovannämnda slutsatserna och uppmanade dem att inkomma med synpunkter.

(117)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 25.3 i förordning (EU) 2016/1037.