Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/558 av den 6 april 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 17 februari 2021 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2).

(2)

Eftersom villkoren i artikel 14.5a i grundförordningen inte var uppfyllda gjordes importen av den berörda produkten under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand inte till föremål för registrering.

(3)

Den 17 september 2021 tillhandahöll kommissionen parterna en sammanfattning av de föreslagna provisoriska tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan för unionsindustrin i enlighet med artikel 19a i grundförordningen (förhandsutlämnande av uppgifter). Tre parter inkom med synpunkter. Synpunkterna var dock generella och avsåg inte beräkningarnas riktighet. De synpunkterna behandlades därför först i det slutgiltiga skedet.

(4)

Den 14 oktober 2021 införde kommissionen en provisorisk antidumpningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Folkrepubliken Kina genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1812 (3) (förordningen om provisorisk tull).

(5)

Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (det preliminära utlämnandet av uppgifter) lämnade klagandena, de exporterande tillverkare som ingår i urvalet, den kinesiska handelskammaren (CCCME), flera användare inklusive European Steel Association (Eurofer), flera importörer och de kinesiska myndigheterna in skriftliga inlagor med synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull.

(6)

Efter införandet av provisoriska åtgärder gavs de berörda parter som begärde detta möjlighet att bli hörda. Höranden ägde rum med klagandena, Eurofer, NLMK Europe (NLMK), Misano SpA (Misano) och Imerys France (Imerys).

(7)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. För detta ändamål organiserades ytterligare dubbelkontroller på distans med två unionstillverkare som ingick i urvalet, nämligen GrafTech France S.N.C.(GrafTech France) och Showa Denko Europe GmbH (Showa Denko), samt en exporterande tillverkare, nämligen Nantong Yangzi Co., Ltd (Yangzi Group).

(8)

Den 19 januari 2022 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(9)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter gavs de berörda parter som begärde att bli hörda möjlighet till detta. Höranden ägde rum med klagandena, CCCME och Fangda Carbon New Material Co., Ltd (Fangda Group).

(10)

De synpunkter som lämnades av de berörda parterna övervägdes och har tagits i beaktande i denna förordning där så var lämpligt. På grundval av de synpunkter som lämnats av Liaoning Dantan Technology Group Co., Ltd (Liaoning Dantan) ändrade kommissionen sina slutsatser om beräkningen av dumpningsmarginalen och underrättade parten om detta.

(11)

CCCME hävdade att klagomålet i alltför hög grad var baserat på konfidentiella uppgifter och bad kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder i detta förfarande och i framtida förfaranden för att säkerställa att parterna kan lämna relevanta och meningsfulla synpunkter.

(12)

Kommissionen ansåg att den version av klagomålet som fanns tillgänglig för berörda parter innehöll all väsentlig bevisning och icke-konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som hade markerats som konfidentiella, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att lämna meningsfulla synpunkter och utöva sin rätt till försvar under hela förfarandets gång.

(13)

Kommissionen påminde dessutom om att artikel 19 i grundförordningen och artikel 6.5 i WTO:s antidumpningsavtal (antidumpningsavtalet) medger skydd för konfidentiella uppgifter under omständigheter där utlämnandet av dem skulle medföra en betydande konkurrensfördel för en konkurrent eller ha en betydande ogynnsam verkan för den som lämnat uppgifterna, eller för den från vilken uppgifterna har erhållits.

(14)

Därför tillbakavisades påståendet.

(15)

Efter det preliminära och slutliga utlämnandet av uppgifter menade Misano, Fangda Group och CCCME att antidumpningsåtgärderna tillfälligt borde upphävas enligt artikel 14.4 i grundförordningen på grund av marknadsförändringar efter slutet av undersökningsperioden.

(16)

Utan att det påverkar kommissionens exklusiva befogenhet att besluta om tillämpningen av artikel 14.4 i grundförordningen noterade kommissionen i detta skede att dessa parter inte lade fram någon bevisning till stöd för slutsatsen att unionsindustrin inte längre lider skada. Parterna hänvisade snarare till tillväxtförväntningar, prisökningar och förväntade minskningar av importvolymen för att underbygga sitt påstående att det är osannolikt att skadan kommer att fortsätta eller återkomma. Såsom förklaras i skäl 138 nedan fann kommissionen att de påstådda prisökningarna på importen från Kina inte nödvändigtvis innebar att skadan hade upphört eller skulle upphöra. Kommissionen ansåg därför att det inte krävdes några ytterligare åtgärder i detta skede.

(17)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande stickprovsförfarandet bekräftades skälen 12–17 i förordningen om provisorisk tull.

(18)

Såsom anges i skäl 24 i förordningen om provisorisk tull omfattade undersökningen av dumpning och skada perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (undersökningsperioden eller UP i tabeller). Undersökningen av den utveckling som är av betydelse för bedömningen av skada omfattade perioden från den 1 januari 2017 fram till slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(19)

Vissa berörda parter, bland annat Trasteel International SA (Trasteel), påpekade att skadeundersökningsperioden omfattade en period med ovanligt höga priser på grund av bristande utbud och ökade priser på den viktigaste råvaran (2017–2018) och avslutades med en period som påverkades av covid-19-pandemin (2020). De begärde att skadeundersökningsperioden skulle omfatta 2016, när marknaden ansågs vara ”normal”. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Trasteel sin begäran.

(20)

Denna begäran avslogs. Skadeundersökningsperioden fastställdes i samband med inledandet och omfattade, enligt väletablerad praxis, undersökningsperioden och de tre föregående kalenderåren. Analysen av denna period gav kommissionen de uppgifter som behövdes för att dra korrekta slutsatser, varigenom eventuella exceptionella omständigheter kunde beaktas.

(21)

I det preliminära skedet framfördes fyra påståenden angående produktdefinitionen av en unionstillverkare (Sangraf Italy), en användare (NLMK), en icke-närstående importör (CTPS Srl) och CCCME. Såsom förklaras i skälen 30–38 i förordningen om provisorisk tull avvisade kommissionen tre av begärandena om undantag, men godtog att nipplar som importerades separat skulle undantas från undersökningen.

(22)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade de kinesiska myndigheterna, Eurofer, NLMK, Imerys, Misano, Fangda Group och Liaoning Dantan att kommissionen inte fullt ut hade beaktat skillnaderna mellan olika typer av grafitelektrodprodukter. Enligt dessa berörda parter är å ena sidan de flesta grafitelektroder som Kina exporterar till unionen elektroder med liten diameter och hög effekt (HP) eller superhög effekt (SHP), som används i skänksugnar, plus ett litet antal elektroder med stor diameter och ultrahög effekt (UHP). Å andra sidan tillverkar unionsindustrin främst UHP-elektroder med stor diameter som används i ljusbågsugnar. Dessa berörda parter tillade att HP-/SHP-elektroderna och UHP-elektroderna skiljer sig åt när det gäller insatsvaror (koks), produktionsteknik, produktanvändning och kvalitet, och att de tillhör olika marknadssegment. Det är inte ömsesidigt utbytbara. De begärde att de små elektroderna (med olika definitioner), med en diameter på högst 500 mm för Eurofer, med en diameter på högst 350 mm för NLMK, med en diameter på högst 500 mm för Imerys, med en diameter på 130–250 mm för Comap och med en diameter på högst 450 mm för Fangda Group och CCCME, skulle undantas från definitionen.

(23)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Eurofer, Fangda Group och CCCME sina påståenden. Dessutom begärde CTPS Srl att elektroder med en diameter på 400 mm skulle undantas. Trasteel begärde dock att elektroder med en diameter på högst 450 mm skulle undantas. Företaget hävdade att unionstillverkningen av dessa elektroder med liten diameter var otillräcklig. Dessutom hävdade företaget att ett stort antal grafitelektroder med en diameter på mer än 350 mm är HP-elektroder som används i skänkugnar och att de också borde undantas från definitionen. Kommissionen avvisade dessa påståenden mot bakgrund av undersökningsresultaten i skälen 27–31 nedan.

(24)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter motsatte sig unionstillverkarna samtidigt att grafitelektroder med en diameter på högst 350 mm skulle undantas från produktdefinitionen. Unionstillverkarna hävdade att de kan öka tillverkningen av grafitelektroder med en diameter på 350 mm. De ansåg att den minskade tillverkningen och försäljningen i unionen av grafitelektroder med en diameter på 350 mm under skadeundersökningsperioden var resultatet av, och inte orsaken till, det ökande flödet av illojal lågprisimport från Kina.

(25)

Kommissionen noterade dock att unionstillverkningen av grafitelektroder med en diameter på högst 350 mm började minska under 2018, vid en tidpunkt då unionsindustrins marknadsandel ökade och den kinesiska marknadsandelen minskade. När den kinesiska marknadsandelen började öka 2019 och 2020 minskade unionstillverkningen av alla elektrodstorlekar. Denna utveckling gjorde det inte möjligt för kommissionen att bekräfta unionstillverkarnas uttalanden i detta avseende.

(26)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde Henschke GmbH att man skulle använda klassificeringen RP/HP/SHP/UHP och att RP-/HP-/SHP-grafitelektroder skulle undantas från införandet av antidumpningsåtgärderna. Kommissionen avvisade detta påstående. Såsom förklaras i skäl 37 i förordningen om provisorisk tull finns det inte någon officiell industristandard som skulle kunna användas för att göra en tydlig åtskillnad mellan de olika klasserna av grafitelektroder, särskilt mellan HP-/SHP- och UHP-klasserna.

(27)

Kommissionen konstaterade att grafitelektroder med mindre diameter huvudsakligen är grafitelektroder av HP-/SHP-klass, medan större grafitelektroder tillhör UHP-klassen. I avsaknad av en exakt definition av de olika klasserna tycktes det emellertid förekomma en överlappning mellan storlekar på cirka 400–500 mm. Kommissionen fann också att grafitelektroder av HP-/SHP-klass vanligtvis används i skänkugnar, medan grafitelektroder av UHP-klass nästan uteslutande används i ljusbågsugnar. Även om klagandena tillhandahöll exempel på situationer där så inte är fallet visade det sig ändå att utbytbarheten är mycket begränsad.

(28)

Kommissionen konstaterade också att man för mindre elektroder ofta använde sig av petroleumkoks av lägre klass i tillverkningsprocessen, medan högkvalitativ och dyr nålkoks används för att tillverka UHP-elektroder av större storlek. Det visade sig också att tillverkningsprocessen, även om den skilde sig åt mellan tillverkarna, i allmänhet var kortare och enklare för HP-/SHP-elektroder än för UHP-elektroder (t.ex. kortare grafiteringsprocess, färre impregnerings- och ombakningsomgångar). Kommissionen drog därför slutsatsen att det således i viss mån finns en skillnad mellan grafitelektroder med mindre och större diameter, sett till både tekniska egenskaper och användningsområden.

(29)

Vissa unionsanvändare rapporterade att de hade svårt att köpa in grafitelektroder med liten diameter från unionstillverkarna och hävdade att unionsindustrin inte tillverkade denna typ av elektroder i tillräckliga mängder eftersom den fokuserade på elektroder med större diameter/av högre klass. De hävdade också att det, bortsett från Kina, finns få tillgängliga alternativa försörjningskällor som tillhandahåller lämplig kvalitet. Kommissionen noterade samtidigt att unionsindustrins kapacitetsutnyttjande under undersökningsperioden var 55,8 % och att unionsindustrin därför har outnyttjad kapacitet att tillverka större kvantiteter av samtliga diametrar.

(30)

Kommissionen noterade också att unionstillverkningen av grafitelektroder med en nominell diameter på högst 350 mm var minimal och stod för mindre än 1 % av unionstillverkningen av grafitelektroder. Undersökningen visade dessutom att grafitelektroder med en nominell diameter på minst 400 mm tillverkades i unionen i mer betydande mängder.

(31)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det, även om det inte finns någon tydlig gräns i fråga om storlek mellan HP-/SHP-elektroder och UHP-grafitelektroder, verkade som att grafitelektroder med en nominell diameter på högst 350 mm främst, om inte enbart, var HP-/SHP-elektroder. Dessa har olika användningsområden, tillverkningsprocesser och tekniska egenskaper jämfört med UHP-elektroder. UHP-elektroder är också de elektroder som tillverkas av unionsindustrin och som den dumpade importen i viss grad kan påverka negativt.

(32)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden fann kommissionen det lämpligt att utesluta grafitelektroder med en nominell diameter på högst 350 mm från produktdefinitionen.

(33)

Kommissionen bekräftade slutsatserna om att undanta nipplar från produktdefinitionen i skälen 32–33 i förordningen om provisorisk tull.

(34)

Dessutom beslutade kommissionen, såsom förklaras ovan, att utesluta grafitelektroder med en nominell diameter på högst 350 mm (4) från produktdefinitionen.

(35)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter tog kommissionen emot skriftliga synpunkter från de tre exporterande tillverkarna i urvalet, de kinesiska myndigheterna, CCCME och från klaganden om de provisoriska slutsatserna om dumpning.

(36)

Den detaljerade informationen om beräkningen av normalvärdet presenterades i skälen 47–168 i förordningen om provisorisk tull.

(37)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade de kinesiska myndigheterna samt CCCME och Liaoning Dantan in synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(38)

De kinesiska myndigheterna hävdade först och främst att den första landsrapporten om Kina (rapporten) (5) är felaktig och att beslut som grundas på den saknar faktisk och rättslig grund. De kinesiska myndigheterna hävdade närmare bestämt att de tvivlade på att rapporten kan representera kommissionens officiella ståndpunkt. Faktamässigt är rapporten, enligt de kinesiska myndigheterna, inte representativ, ensidig och verklighetsfrånvänd. Det faktum att kommissionen har utfärdat landsrapporter för ett fåtal utvalda länder ger anledning till farhågor rörande behandlingen av mest gynnad nation. Det faktum att kommissionen förlitade sig på bevisen i rapporten är, enligt de kinesiska myndigheterna, inte heller i linje med en anda av rättvis lagstiftning, eftersom det i praktiken innebär att man fattar beslut i målet innan det prövas.

(39)

Vad det gäller den första punkten om rapportens ställning enligt EU:s lagstiftning påminde kommissionen om att artikel 2.6a c i grundförordningen inte föreskriver något särskilt format för rapporterna om betydande snedvridningar och att det inte heller i denna bestämmelse fastställs var dessa ska offentliggöras. Kommissionen erinrade om att rapporten är ett faktabaserat tekniskt dokument som endast används i samband med undersökningar avseende handelspolitiskt skydd. Rapporten utfärdades därför på lämpligt sätt som ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar eftersom den är rent beskrivande och inte ger uttryck för några politiska åsikter, preferenser eller bedömningar. Detta påverkar inte dess innehåll, dvs. de objektiva informationskällor om förekomsten av betydande snedvridningar i den kinesiska ekonomin som är relevanta för tillämpningen av artikel 2.6a c i grundförordningen. När det gäller anmärkningarna om att rapporten skulle innehålla faktafel och vara ensidig noterade kommissionen att rapporten är ett detaljerat dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som har offentliggjorts av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Eftersom den offentliggjordes i december 2017 hade alla berörda parter goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på. Hittills har ingen part lagt fram någon bevisning för att de källor som använts i rapporten skulle vara felaktiga.

(40)

Som svar på de kinesiska myndigheternas påstående om att principen om behandling som mest gynnad nation ska ha överträtts påminde kommissionen om att en landsrapport enligt artikel 2.6a c i grundförordningen endast ska utarbetas för ett land om kommissionen har välgrundade indikationer på att det kan förekomma betydande snedvridningar i ett specifikt land eller i en specifik sektor i det landet. Efter ikraftträdandet av bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen i december 2017 fick kommissionen sådana indikationer på betydande snedvridningar för Kina. Kommissionen offentliggjorde också en rapport om snedvridningar i Ryssland i oktober 2020 och vid behov kan andra rapporter följa. Dessutom erinrade kommissionen om att rapporterna inte heller är obligatoriska för tillämpningen av artikel 2.6a. I artikel 2.6a c beskrivs på vilka villkor kommissionen utfärdar landsrapporter; vidare är klagandena enligt artikel 2.6a d inte skyldiga att använda rapporten och enligt artikel 2.6a e är förekomsten av en landsrapport inte heller ett villkor för att inleda en undersökning enligt artikel 2.6a. Enligt artikel 2.6a e räcker det med att klagandena lägger fram tillräcklig bevisning för betydande snedvridningar i ett land och att kriterierna i artikel 2.6a b är uppfyllda för att en undersökning ska kunna inledas på grundval av detta. Därför är reglerna om landsspecifika betydande snedvridningar tillämpliga på alla länder utan åtskillnad, oavsett om någon landsrapport finns eller inte. Detta innebär att reglerna om snedvridningar i landet per definition inte strider mot behandlingen som mest gynnad nation.

(41)

För det andra menade de kinesiska myndigheterna och CCCME att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är oförenliga med antidumpningsavtalet, i synnerhet artikel 2.2 i detta, som innehåller en uttömmande förteckning över situationer där normalvärdet kan konstrueras och där ”betydande snedvridningar” inte ingår. Vidare anser de kinesiska myndigheterna att det faktum att man använder uppgifter från ett lämpligt representativt land är oförenligt med artikel VI.1 b i Gatt och artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, enligt vilka tillverkningskostnaden i ursprungslandet måste användas när normalvärdet konstrueras.

(42)

För det tredje hävdade de kinesiska myndigheterna, liksom CCCME och Liaoning Dantan, att kommissionens undersökningsförfaranden enligt artikel 2.6a i grundförordningen är oförenliga med WTO:s regler eftersom kommissionen i strid med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet bortsåg från de kinesiska tillverkarnas bokföring utan att fastställa om denna bokföring är förenlig med allmänt vedertagna redovisningsprinciper i Kina. I detta sammanhang påminde de kinesiska myndigheterna om att överprövningsorganet i ärendet European Union – Anti-Dumping Measures on Biodiesel from Argentina (DS473) och panelrapporten i ärendet European Union – Cost Adjustment Methodologies II (Russia) (DS494) hävdade att enligt artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, så länge som den bokföring som förs av den exportör eller tillverkare som är föremål för undersökning – inom godtagbara gränser – på ett korrekt och tillförlitligt sätt speglar alla de faktiska kostnader som den berörda tillverkaren eller exportören ådragit sig för den undersökta produkten kan denna anses ”på ett rimligt sätt återspegla kostnaderna i samband med produktion och försäljning av den undersökta produkten”, och den undersökande myndigheten bör använda denna bokföring för att fastställa tillverkningskostnaden för de tillverkare som granskas.

(43)

När det gäller det andra och tredje argumentet om att artikel 2.6a i grundförordningen skulle vara oförenlig med WTO-rätten, särskilt bestämmelserna i artikel 2.2 och 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, liksom slutsatserna i DS473 och DS494, hänvisade kommissionen till skäl 54 i förordningen om provisorisk tull, i vilket liknande påståenden från berörda parter redan har avvisats. När det gäller påståendet om att begreppet betydande snedvridningar i artikel 2.6a i grundförordningen inte finns angivet bland de situationer där det är tillåtet att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.2 i antidumpningsavtalet erinrade kommissionen dessutom om att inhemsk lagstiftning inte behöver använda exakt samma termer som de avtal som omfattas för att överensstämma med dessa avtal, och att den anser att artikel 2.6a till fullo är förenlig med de relevanta bestämmelserna i antidumpningsavtalet (och i synnerhet möjligheterna att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.2 i detta). Eftersom dessa påståenden hur som helst inte innehåller några nya uppgifter avvisades de.

(44)

För det fjärde hävdade de kinesiska myndigheterna att kommissionen borde vara konsekvent och till fullo undersöka om det finns så kallade marknadssnedvridningar i det representativa landet. Att helt enkelt acceptera det representativa landets uppgifter utan en sådan utvärdering skulle vara ”dubbelmoral”. De kinesiska myndigheterna anser att detsamma gäller utvärderingen av EU-industrins priser och kostnader.

(45)

När det gäller den fjärde punkten, i vilken kommissionen ombads att förvissa sig om att de uppgifter från tredjeländer som användes i kommissionens förfaranden inte påverkades av marknadssnedvridningar, erinrade kommissionen om att den, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, endast konstruerar normalvärdet på grundval av andra utvalda uppgifter än inhemska priser och kostnader i exportlandet om den fastställer att sådana uppgifter är lämpligast för att återspegla icke snedvridna priser och kostnader. I denna process är kommissionen skyldig att endast använda icke snedvridna uppgifter. I detta avseende uppmanas berörda parter, i ett tidigt skede av undersökningen, att lämna synpunkter på de källor som föreslagits för fastställande av normalvärdet. I kommissionens slutliga beslut om vilka icke snedvridna uppgifter som ska användas för att beräkna normalvärdet beaktas dessa synpunkter fullt ut. När det gäller de kinesiska myndigheternas begäran om att kommissionen skulle bedöma eventuella snedvridningar på EU:s inre marknad kunde kommissionen inte se att detta skulle vara relevant för att bedöma förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen.

(46)

För det femte hävdade Liaoning Dantan att kommissionen gjorde ett mycket allmänt uttalande i skäl 54 i förordningen om provisorisk tull och inte uttryckligen förklarade den rättsliga grund i WTO-avtalen, inbegripet Kinas protokoll om anslutning till WTO, som stödde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Eftersom det saknas en uttrycklig förklaring till varför kommissionen intagit denna ståndpunkt uppfyller kommissionens utlämnande av uppgifter inte de rättsliga standarderna för en adekvat motivering för beslutet att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(47)

När det gäller det femte argumentet från Liaoning Dantan höll kommissionen inte med. I skäl 54 i förordningen om provisorisk tull angav kommissionen varför den gällande EU-lagstiftningen är förenlig med WTO. När det gäller Liaoning Dantans argument om Kinas anslutningsprotokoll erinrade kommissionen om att i antidumpningsförfaranden som rör produkter från Kina är de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte har löpt ut fortfarande tillämpliga vid fastställandet av normalvärdet, både med avseende på marknadsekonomisk status och användningen av en metod som inte grundas på en strikt jämförelse med kinesiska priser eller kostnader. Dessutom verkar Liaoning Dantan blanda ihop skyldigheten att motivera den materiella tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen med en påstådd skyldighet att förklara den WTO-rättsliga grunden för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen har i skälen 57–113 i förordningen om provisorisk tull förklarat varför artikel 2.6a i grundförordningen har tillämpats, och uppfyller därför helt och hållet sin rättsliga skyldighet att ange en adekvat motivering. Liaoning Dantans argument avvisades därmed.

(48)

Utöver sina argument om förenligheten mellan WTO och artikel 2.6a i grundförordningen hävdade CCCME också att femårsplanerna i Kina endast är vägledande dokument som uttrycker politiska åsikter inför framtiden. Eftersom planerna inte antas på samma sätt som lagar eller dekret är de enligt CCCME inte bindande. CCCME påpekade dessutom att liknande dokument också finns i Europa, till exempel i form av kommissionens policydokument.

(49)

Kommissionen erinrade om att det kinesiska planeringssystemet fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala och lokala myndigheter måste fokusera på. Det finns relevanta planer på alla förvaltningsnivåer som täcker praktiskt taget alla ekonomiska sektorer, och myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av planerna på motsvarande lägre myndighetsnivå. Såsom beskrivs i detalj i rapporten är de mål som fastställs i planeringsinstrumenten i själva verket bindande i och med att planeringssystemet leder till att resurser riktas mot de sektorer som staten har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (6). Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(50)

Liaoning Dantan invände dessutom mot att kommissionen åberopade ett antal övergripande faktorer som råder i Kina för att påvisa förekomsten av betydande snedvridningar. I synnerhet hävdade Liaoning Dantan att det faktum att Liaoning Dantan är medlem och permanent ledamot i China Carbon Industry Association inte innebär ett statligt ingripande i Liaoning Dantans verksamhet, och inte heller att något inflytande utövas över dess affärsbeslut. Liaoning Dantan hävdade likaså att det som ett privatägt företag var helt underställt moderna regler för marknadsinriktad företagsstyrning och att företagets privata aktieägare var exklusivt ansvariga för företagets operativa verksamhet enligt Kinas bolagsrätt. Liaoning Dantan hävdade att det faktum att det förekommer statliga ingripanden inte nödvändigtvis innebär att det råder betydande snedvridningar, och att kommissionen har en rättslig skyldighet att fastställa de påstådda statliga ingripandenas snedvridande effekt på företagets priser och kostnader.

(51)

Liaoning Dantans argument om den påstådda avsaknaden av betydande snedvridningar trots befintliga statliga ingripanden kunde inte godtas. Liaoning Dantan inkom för det första inte med några uppgifter som kunde ifrågasätta kommissionens iakttagelser (se skäl 90 i förordningen om provisorisk tull) om att grafitelektroder anses vara en främjad sektor och därför är föremål för snedvridningar. Detsamma gäller snedvridningarna av priserna på de insatsvaror som är nödvändiga för att tillverka den undersökta produkten (se särskilt skälen 90 och 110 i förordningen om provisorisk tull). För det andra, medan Liaoning Dantan ansåg att det faktum att företaget är medlem och permanent ledamot i China Carbon Industry Association inte utgör något statligt ingripande, bestred det inte iakttagelsen i skäl 86 i förordningen om provisorisk tull om att sammanslutningens syfte var att ”införa partiets linje, riktlinjer och politik” och att sammanslutningen ”följer det övergripande ledarskapet hos Kinas kommunistparti”. För det tredje, när det gäller Liaoning Dantans påstående om att det är ett privatägt företag med en modern företagsstyrning, beskrev kommissionen i skälen 57–111 i förordningen om provisorisk tull de betydande statliga ingripanden i Kina som leder till snedvridning som omöjliggör effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna. Dessa snedvridningar påverkar näringsidkarna, oavsett ägarförhållanden eller ledningsformer. Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(52)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade de kinesiska myndigheterna samt CCCME, Liaoning Dantan och Fangda Group in ytterligare synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(53)

De kinesiska myndigheterna upprepade sin ståndpunkt att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med antidumpningsavtalet och att rapporten innehåller faktiska och rättsliga felaktigheter.

(54)

De kinesiska myndigheterna hävdade närmare bestämt att rapportens innehåll överskrider det korrekta tillämpningsområdet för antidumpningsundersökningar, att den feltolkar Kinas institutioner och behandlar de kinesiska företagens legitima konkurrensfördelar och de normala institutionella skillnaderna mellan Kina och EU som grunden för slutsatsen att den kinesiska ekonomin påverkas av betydande marknadssnedvridningar. I detta sammanhang kritiserade de kinesiska myndigheterna kommissionens praxis att ge alla parter möjlighet att motbevisa, komplettera eller kommentera rapporten. I stället hävdade de kinesiska myndigheterna att Kina redan från början hade begärt att kommissionen skulle dra tillbaka rapporten snarare än att komplettera eller ändra den, och att de kinesiska myndigheterna inte hade någon skyldighet eller något behov av att kommentera rapporten.

(55)

Dessutom ansåg de kinesiska myndigheterna att kommissionens undersökningspraxis var oförenlig med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och WTO:s tvistlösningsrapporter i DS473 och DS494 eftersom kommissionen inte hade uppfyllt sin skyldighet att bevisa att betydande snedvridningarpå marknaden leder till att kinesiska företags räkenskaper inte på ett rimligt sätt återspeglar tillverknings- och försäljningskostnaderna för de undersökta produkterna, eftersom denna analys avser enskilda företag, inte regeringar eller institutioner. Följaktligen kan Kinas allmänna makroekonomiska politik eller ett företags medlemskap i en branschorganisation inte förklara specifika problem, såsom att det saknas uppgifter om företagens kostnader.

(56)

Kommissionen höll inte med. För det första, när det gäller de påstådda faktabristerna i rapporten, upprepar de kinesiska myndigheterna endast de argument som framförts tidigare och som behandlas i skäl 39. När det gäller de kinesiska myndigheternas begäran om att rapporten skulle dras tillbaka i stället för att berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på dess innehåll erinrade kommissionen om att kommissionen enligt artikel 2.6a c i grundförordningen inte bara är skyldig att utarbeta och offentliggöra rapporter som beskriver de relevanta marknadsförhållandena när det finns välgrundade indikationer på betydande snedvridningar, vilket är fallet för Kina, utan kommissionen måste också ge de berörda parterna tillräckliga möjligheter att motbevisa, komplettera, kommentera eller förlita sig på sådana rapporter och underliggande bevisning. Kommissionen noterade på vederbörligt sätt de kinesiska myndigheternas val att avstå från att utnyttja denna möjlighet och noterade följaktligen att dess begäran om att rapporten skulle dras tillbaka utan att uttala sig om rapportens innehåll och bevisning inte kan godtas. För det andra, när det gäller frågan om huruvida kommissionens undersökningspraxis överensstämmer med WTO-rätten, har kommissionen redan och på ett uttömmande sätt behandlat de kinesiska myndigheternas argument i skäl 54 i förordningen om provisorisk tull, liksom i skäl 43, inbegripet kommissionens åsikt att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med unionens skyldigheter enligt WTO. Kommissionen erinrade om att förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för att konstruera normalvärdet.och att WTO-rätten, såsom den tolkas av WTO-panelen och överprövningsorganet i DS473, i princip gör det möjligt att använda uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd.

(57)

CCCME framförde i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter argument avseende rapporten och upprepade sina tidigare synpunkter om att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med antidumpningsavtalet. Detta argument upprepades i Fangda Groups inlaga. I egenskap av medlem i CCCME ställde sig Fangda Group uttryckligen bakom CCCME:s yttrande.

(58)

När det gäller rapporten upprepade CCCME att kommissionen genom att förlita sig på rapporten fortsatte med sitt cirkelresonemang, där exportörerna måste motbevisa påståendena i rapporten, vilken i vilket fall som helst hade utarbetats för att tjäna som grund för unionstillverkarna vid inledande av undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder och som i det aktuella fallet inte ens nämner den undersökta sektorn. CCCME erinrade därför om att det är den undersökande myndigheten som har bevisbördan.

(59)

Dessutom upprepade CCCME sitt argument om att femårsplanerna i Kina endast är vägledande dokument, i motsats till lagar, förordningar eller dekret, som är bindande. CCCME påpekade i detta avseende att liknande vägledande dokument också finns i Europa.

(60)

När det gäller förenligheten mellan artikel 2.6a i grundförordningen och WTO-rätten hävdade CCCME först och främst att begreppet ”betydande snedvridningar” i artikel 2.6a i grundförordningen inte förekommer i någon regel i WTO:s antidumpningsavtal eller i Gatt 1994. I synnerhet ingår begreppet ”betydande snedvridningar” inte i någon av de kategorier som anges i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet. När det gäller användningen av uppgifter från ett tredjeland hävdade CCCME att även om det enligt överprövningsorganet i ärendet DS473 inte är förbjudet att använda uppgifter från en källa utanför exportlandet, verkar kommissionen bortse från att överprövningsorganet också underströk att ”detta dock inte innebär att en undersökande myndighet helt enkelt kan ersätta tillverkningskostnaden i ursprungslandet med kostnaden från en källa utanför ursprungslandet liksom att när den förlitar sig på information från en källa utanför landet för att fastställa tillverkningskostnaden i ursprungslandet enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet måste en undersökande myndighet säkerställa att denna information används för att få fram tillverkningskostnaden i ursprungslandet, och att detta kan kräva att den undersökande myndigheten anpassar denna information”. Kommissionens tillvägagångssätt tycks därför i CCCME:s mening inte vara förenligt med EU:s skyldigheter enligt artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal. För det andra ansåg CCCME att artikel 2.6a i grundförordningen strider mot artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och avgörandet i ärendet DS437, eftersom det enligt artikel 2.6a i grundförordningen, när kommissionen väl har fastställt att ”betydande snedvridningar” förekommer, inte är nödvändigt att gå igenom de två villkoren i artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, nämligen huruvida bokföringen är förenlig med god redovisningssed i exportlandet, och huruvida bokföringen på rimligt sätt speglar de kostnader som hör ihop med tillverkningen och försäljningen av den undersökta produkten.

(61)

Dessutom upprepade CCCME sitt tidigare argument om att bedömningen av påstådda betydande snedvridningar måste göras separat för varje exportör och tillverkare enligt artikel 2.6a i grundförordningen och att kommissionen därför bör styrka sin bedömning för åtminstone varje exporterande tillverkare i urvalet. Samma argument framfördes också av Fangda Group.

(62)

CCCME:s argument kunde inte godtas. För det första, när det gäller påståendena om att kommissionens resonemang är ett cirkelresonemang och om bevisbördan, erinrade kommissionen – vilket redan anges i skälen 53 och 55 i förordningen om provisorisk tull – om att avsnitt 3.3.1 i förordningen om preliminär tull innehåller kommissionens fullständiga bedömning av förekomsten av betydande snedvridningar. Kommissionen kunde inte se hur denna bedömning skulle vara ett cirkelresonemang eftersom kommissionen förlitade sig på tillgänglig bevisning, inklusive rapporten, och att berörda parter hade möjlighet att lämna synpunkter på denna bevisning. För det andra, när det gäller de femåriga planernas karaktär, erinrade kommissionen, samtidigt som den noterade att förekomsten av och karaktären hos planeringsdokument i unionen inte är relevant inom ramen för den aktuella undersökningen, vilket redan har förklarats i detalj i skälen 73 och 74 i förordningen om provisorisk tull samt i skäl 49, om att den industriella planeringen i Kina inte bara är omfattande och omfattar praktiskt taget all industriell produktion i landet, utan också direkt påverkar marknadsaktörernas affärsbeslut på grund av ekonomiska mekanismer och andra mekanismer som förmår dessa aktörer att följa femårsplanerna. Som exempel kan det nämnas att kommissionen påminde om att följande anges i den trettonde femårsplanen: ”Alla lokala myndigheter och avdelningar måste arbeta hårt för att organisera, samordna och vägleda genomförandet av denna plan. Vi kommer att genomföra dynamisk övervakning och utvärdering av genomförandet av denna plan. […] Förfarandena för godkännande av projekten och initiativen i denna plan kommer att effektiviseras och de kommer att prioriteras vid urval av anläggningar, marktillgång och finansieringsarrangemang. Vi kommer att se till att revisionsmyndigheterna kommer att spela en roll i tillsynen av genomförandet” (7). För det tredje, när det gäller påståendet om att artikel 2.6a i grundförordningen skulle vara oförenlig med WTO-rätten, särskilt bestämmelserna i artikel 2.2 och 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet, liksom slutsatserna i DS473, upprepade kommissionen sin ståndpunkt som framfördes i skäl 54 i förordningen om provisorisk tull, liksom i skäl 56, att artikel 2.6a i grundförordningen är helt i linje med EU:s skyldigheter enligt WTO-rätten och att WTO-rätten, såsom den tolkas av WTO-panelen och överprövningsorganet i DS473, tillåter användningen av uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Vad gäller påståendet om att begreppet konkurrenssnedvridning í artikel 2.6a i grundförordningen inte ingår bland de situationer då det är tillåtet att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, har detta argument dessutom redan behandlats i skäl 43. För det fjärde, när det gäller den enskilda bedömningen av betydande snedvridningar för varje exporterande tillverkare, påminde kommissionen om att när det väl har fastställts, på grund av att det förekommer betydande snedvridningar i exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen, att det inte är lämpligt att använda exportlandets inhemska priser och kostnader kan kommissionen konstruera normalvärdet med hjälp av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Detta har fastställts på grundval av den bedömning som utfördes i skälen 57–111 i förordningen om provisorisk tull och tillämpades var för sig på varje exporterande tillverkare. Kommissionen påminde dessutom om att enligt artikel 2.6a a i grundförordningen är det endast möjligt att använda inhemska kostnader om det har slagits fast att de inte är snedvridna. Det finns dock inga bevis i ärendehandlingarna som visar att så skulle vara fallet.

(63)

Liaoning Dantan inkom med synpunkter på förenligheten mellan WTO-rätten och artikel 2.6a i grundförordningen samt på de rättsliga normerna om en adekvat motivering som motiverar tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(64)

Närmare bestämt hävdade Liaoning Dantan att i) kommissionen, genom att endast upprepa att artikel 2.6a i grundförordningen är förenlig med WTO-rätten, underlät att tillhandahålla ytterligare information om den exakta rättsliga grunden för att visa att artikel 2.6a är förenlig med WTO-rätten och att ii) ingen förklaring lämnades om vilken del av avsnitt 15 i Kinas anslutningsprotokoll till WTO som anses gälla fortfarande, för att inte tala om resonemanget bakom denna synpunkt. Liaoning Dantan ansåg därför att användningen av uppgifter från ett tredjeland för att konstruera normalvärdet på grundval av påstådd betydande snedvridning är oförenlig med artikel 2.2 och 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och med tvistlösningsrapporterna i DS473.

(65)

Vidare upprepade Liaoning Dantan att kommissionen har en rättslig skyldighet att fastställa den snedvridande effekten av de påstådda statliga ingripandena och att det därför inte är upp till Liaoning Dantan att lägga fram bevis som visar motsatsen. Enligt Liaoning Dantan uppfyllde kommissionen därför inte sin skyldighet att bedöma förekomsten av betydande snedvridningar för varje exportör och tillverkare separat i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(66)

Liaoning Dantans argument måste avfärdas. För det första har argumentet om förenligheten mellan WTO-rätten och artikel 2.6a i grundförordningen behandlats i detalj tidigare. Kommissionen upprepade därför sitt ställningstagande som den redan hade meddelat i skäl 54 i förordningen om provisorisk tull och som upprepas skälen 43 och 56. När det gäller Liaoning Dantans argument avseende avsnitt 15 i Kinas anslutningsprotokoll till WTO erinrar kommissionen om sin ståndpunkt som uttrycks i skäl 47. För det andra, när det gäller argumentet om individuell bedömning för varje exporterande tillverkare hänvisade kommissionen till skäl 62, där detta argument har behandlats.

(67)

I avsaknad av andra synpunkter bekräftades slutsatserna i skälen 57–113 i förordningen om provisorisk tull beträffande förekomsten av betydande snedvridningar och att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(68)

Även om CCCME upprepade sina tvivel om huruvida Mexiko kunde anses vara ett lämpligt representativt land för att fastställa normalvärdet för de kinesiska exportörerna erkände den också kommissionens ansträngningar att välja ut ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket återspeglar kraven i artikel 2.6a i grundförordningen.

(69)

Eftersom inga nya argument lades fram och eftersom inga andra synpunkter har lämnats bekräftade kommissionen valet av Mexiko som representativt land enligt skälen 114–148 i förordningen om provisorisk tull.

(70)

Kommissionen redogjorde för detaljer om de källor som används för att fastställa normalvärdet i skälen 139–168 i förordningen om provisorisk tull. Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull har flera parter lämnat påståenden om de olika källorna som används för att fastställa normalvärdet.

(71)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade European Carbon and Graphite Association (ECGA) sitt påstående att kommissionen borde förlita sig på representativa priser för petroleumkoks (HS-nummer 2713 12) för att konstruera normalvärdet och att de priser som användes i det preliminära skedet var konstgjort låga, eftersom dessa priser huvudsakligen omfattade material av låg kvalitet som inte kan användas för att tillverka grafitelektroder.

(72)

Såsom anges i skälen 140 och 145 i förordningen om provisorisk tull beslutade kommissionen preliminärt att fastställa referensvärdet på grundval av det mexikanska importpriset, aggregerat på landsnivå. Informationskällan var Global Trade Atlas (GTA). Till följd av ECGA:s påstående analyserade kommissionen frågan och fann, på grundval av samma databas som användes i det preliminära skedet (dvs. GTA), mer detaljerade importuppgifter som skiljer mellan de olika importställen till Mexiko där petroleumkoks (HS-nummer 2713 12) importerades till Mexiko via sjötransport sjöss och via landvägen från Förenta staterna. I den mexikanska tullstatistiken i GTA angavs att importpriset var omkring 2 144 US-dollar per ton när det importerades via den mexikanska gränsstaden Nuevo Laredo (landvägen från Förenta staterna), medan importen till andra delar av Mexiko gav ett pris på omkring 200 US-dollar per ton. På grundval av offentligt tillgänglig information (8) ansåg kommissionen att priset på 200 US-dollar per ton inte kunde återspegla kostnaden för den petroleumkoks av hög klass som behövs för tillverkningen av grafitelektroder, utan återspeglade den betydligt lägre bränsleklass som används för elproduktion och i cementugnar. Dessutom noterade kommissionen att den mexikanska tillverkaren av grafitelektroder GrafTech Mexiko har sin anläggning nära Nuevo Laredo och att dess huvudsakliga leverantör av petroleumkoks också ligger nära den staden, på den amerikanska sidan. Den mexikanska tillverkaren bekräftade att dess petroleumkoks importerades i betydande mängder genom staden Nuevo Laredo och användes för att tillverka grafitelektroder. Kommissionen beslutade därför att förlita sig på importpriset i Nuevo Laredo för att fastställa att dess referensvärde för petroleumkoks var representativt för den koks av hög klass som särskilt används för att tillverka grafitelektroder.

(73)

I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Liaoning Dantan att kommissionen tillämpade en felaktig konverteringskoefficient fob/cif för de mexikanska fob-importuppgifterna från GTA. Parten hävdade särskilt att transportkostnaderna var för höga och att kommissionen borde använda en särskild koefficient för den mexikanska importen, eftersom majoriteten av den berörda importen kom från Förenta staterna.

(74)

Såsom förklaras i skäl 151 i förordningen om provisorisk tull fastställde kommissionen det icke snedvridna priset på råvarorna på grundval av ett vägt genomsnittligt importpris (cif). Medan de flesta länder rapporterar värdet för sin import vid tullgränsen (t.ex. cif vid leverans till sjöss), rapporterar Mexiko värdet för sin import utan att beakta kostnaderna för sjöfrakt (dvs. på fob-nivå). För de preliminära beräkningarna justerade kommissionen därför de värden som Mexiko rapporterat för att nå upp till gränstullvärdet (dvs. cif-nivån).

(75)

Kommissionen undersökte påståendet och ansåg att den använda omräkningskoefficienten fob/cif inte på ett rimligt sätt avspeglade ursprunget för de varor som importerades till Mexiko. Följaktligen beslutade kommissionen att fastställa koefficienten fob/cif på grundval av de importerade varornas faktiska ursprung. Vid import via Nuevo Laredo tillämpades ingen koefficient eftersom varorna importerades landvägen.

(76)

Tabellen över produktionsfaktorer för grafitelektroder i skäl 150 i förordningen om provisorisk tull ersattes därför med följande tabell:

Produktionsfaktorer för grafitelektroder

(77)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade Fandga Group och Liaoning Dantan att kommissionen, tvärtemot vad som anges i skäl 155 i förordningen om provisorisk tull, inte fastställde elpriset på grundval av de priser som offentliggjorts av den mexikanska federala elkommissionen (Comisión Federal de Electricidad eller CFE).

(78)

Kommissionen godtog påståendet och ändrade referenspriset för el i enlighet med skäl 155 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen använde sig av CFE:s sats för industriella användare av högspänningsnätet, som kallas för DIT (10).

(79)

Dessutom upprepade Liaoning Dantan det påstående man framförde efter den andra noteringen om att elpriserna i Mexiko är snedvridna uppåt eftersom den nya mexikanska förvaltningen enligt uppgift har undergrävt produktionen och investeringarna på området förnybar energi och därigenom gynnat det statsägda elbolaget CFE på bekostnad av privatägda operatörer av förnybar energi 2019. Parten hävdade vidare att de direkta konsekvenserna av denna snedvridning är att överföringsavgifterna i referenspriset på el måste justeras för att återspegla det icke snedvridna värdet innan den mexikanska staten ingrep på marknaden, dvs. före 2019, då den nya mexikanska förvaltningen kom till makten.

(80)

Kommissionen observerade att parten inte inkom med någon ny bevisning. Såsom anges i skäl 157 i förordningen om provisorisk tull hade parten tidigare endast hänvisat till ett antal pressartiklar, i vilka det påstås att förnybar energi motarbetas i Mexiko. Det lades dock inte fram någon konkret bevisning för att så verkligen var fallet och, vad som är viktigare, för att elpriserna i Mexiko har påverkats av den mexikanska regeringens påstådda politik. Följaktligen avvisade kommissionen detta påstående samt begäran om att justera överföringsavgifterna med värden från tiden före 2019.

(81)

Liaoning Dantan upprepade sitt påstående om att procentandelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som erhållits från GrafTech International Ltd:s årsrapport 2020 inte var lämplig att använda som referensvärde, eftersom de kom från konsoliderade finansiella uppgifter från olika företag som är etablerade i länder med olika inkomstnivåer, däribland höginkomstländer som Förenta staterna.

(82)

Kommissionen klargjorde att den beskrivna metoden tillämpades på grundval av de enda finansiella uppgifter som var lättillgängliga i det representativa landet och att ingenting i ärendehandlingarna tydde på att nivån för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte var rimlig. De berörda parterna underrättades om detta genom två noteringar om källorna till fastställandet av normalvärdet. Företaget hade alltså goda möjligheter att lägga fram bevis för att nivån på GrafTech International Ltd:s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte var rimlig eller att föreslå ett alternativt referensvärde för att ersätta den snedvridna procentandelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, men gjorde inte det. Därför avvisades detta påstående.

(83)

Samma part hävdade också att vissa kostnader som rapporterades i GrafTech International Ltd:s årsrapport 2020 bör strykas från den förteckning över försäljnings- och administrationskostnader samt andra allmänna kostnader som används för att fastställa procentandelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (dvs. lagerbaserad kompensation och marknadsjustering).

(84)

Kommissionen undersökte detta påstående och höll med. Efter avräkning av dessa kostnader fastställdes försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader till 10,4 % på grundval av tillverkningskostnaderna.

(85)

Liaoning Dantan hävdade att kommissionen borde ha identifierat referensvärdet för förbrukningsvaror och tillverkningsomkostnader separat från andra insatsvaror. Liaoning Dantan hävdade att kommissionen i stället borde ha använt dess faktiska kostnader för förbrukningsvaror och omkostnader. Liaoning Dantan och CCCME hävdade dessutom att dess påstående även stämde för beräkningen av transportkostnaderna för leveranser av råvaror, där kommissionen uttryckte denna transportkostnad som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och därefter tillämpade samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Parterna hävdade att eftersom kostnaderna för råvaror hade räknats om genom tillämpning av icke snedvridna priser innebar detta att även transportkostnaderna kopplades till råvarornas värdeökning, vilket företaget ansåg vara felaktigt eftersom det inte fanns någon sådan koppling.

(86)

Kommissionen noterade att för varje samarbetsvillig exporterande tillverkare utgjorde de sammanlagda kostnaderna för förbrukningsvaror mellan 0,01 % och 2,1 % av de totala tillverkningskostnaderna. Kommissionen ansåg därför att förbrukningsvarorna hade en mycket begränsad inverkan på produktionskostnaderna i sin helhet och därmed på beräkningen av normalvärdet. Som en följd hämtade den inte ett individuellt referensvärde för varje förbrukningsvara. De uttrycks i stället som en procentandel av den totala kostnaden för råvaror på grundval av de kostnadsuppgifter som rapporteras av de exporterande tillverkarna, och därefter tillämpas denna procentandel på de omräknade materialkostnaderna när de fastställda icke snedvridna priserna används. Kommissionen noterade vidare att betydande snedvridningar fastställs i avsnitt 3.3.1 i förordningen om provisorisk tull. I det fallet kan inhemska kostnader enligt artikel 2.6a i grundförordningen användas för att konstruera normalvärdet, men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. Parterna lade inte fram någon bevisning beträffande vilka produktionsfaktorer som grupperades under förbrukningsvaror och kommissionen hittade inte heller någon sådan bevisning. Kommissionen kunde därför inte använda de uppgifter som rapporterades av Liaoning Dantan. Kommissionen ansåg att den metod som den använde för att beräkna ett icke snedvridet värde för förbrukningsvaror var lämplig, och att ingen bättre information fanns tillgänglig i ärendehandlingarna. Liaoning Dantan föreslog inte heller något alternativ till användningen av GTA-importvärdena till det representativa landet, eller något alternativt icke snedvridet referensvärde för förbrukningsvaror. Påståendet avseende förbrukningsvaror avvisades därför.

(87)

Vad gäller Liaoning Dantan påstående om kommissionens metod för att fastställa det icke snedvridna värdet på företagets tillverkningsomkostnader enligt skäl 166 i förordningen om provisorisk tull, konstaterade kommissionen att uppgifterna om omkostnader inte var allmänt tillgängliga separat i redovisningen för tillverkaren i det representativa landet. När snedvridningar väl har konstaterats kan inhemska kostnader enligt artikel 2.6a i grundförordningen användas för att konstruera normalvärdet, men endast i den mån som det har slagits fast att de inte är snedvridna, på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. Ingen sådan bevisning avseende omkostnader lämnades in av Liaoning Dantan, och kommissionen fann inte heller någon sådan bevisning. Kommissionen ansåg därför att den metod som den använde för att beräkna ett icke snedvridet värde för omkostnader var lämplig, och att ingen bättre information finns tillgänglig. Liaoning Dantan föreslog inget alternativt icke snedvridet referensvärde för omkostnader. Påståendet avvisades därför.

(88)

När det gäller påståendet från Liaoning Dantan och CCCME om kommissionens metod för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för inlandstransporter i Kina för leveransen av råvaror (se skäl 153 i förordningen om provisorisk tull) noterade kommissionen att Liaoning Dantan och CCCME inte lade fram någon bevisning för att transportkostnaderna inte påverkades av de betydande snedvridningarna i Kina, och de föreslog inte heller någon alternativ strategi för hur kommissionen skulle kunna beräkna den icke snedvridna transportkostnaden för varje råvara individuellt. Påståendet avvisades därför.

(89)

Närmare uppgifter om beräkningen av exportpriset anges i skälen 169–170 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom inga synpunkter inkom bekräftades dessa skäl.

(90)

Liaoning Dantan hävdade att kommissionen borde räkna om procentandelen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på grundval av en detaljerad fördelning av kostnaderna (såsom transportkostnader och alla därmed sammanhängande kostnader), vilket gör det möjligt att fastställa en särskild procentandel för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för den inhemska försäljningen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(91)

Kommissionen klargjorde att den metod som beskrevs användes eftersom de tillgängliga finansiella uppgifterna i det representativa landet inte innehöll utförliga uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, och exkluderade alltså transportkostnader och därmed sammanhängande kostnader. De berörda parterna underrättades om detta genom två noteringar om källorna till fastställandet av normalvärdet. Företaget hade således goda möjligheter att föreslå ett lämpligt referensvärde för att ersätta de påstått snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna. Företaget gjorde dock inte det. Påståendet avvisades därför.

(92)

Yangzi Group hävdade att kommissionen inte använde uppgifterna från det utvalda representativa landet, dvs. Mexiko, utan använde amerikanska exportpriser. Parten hävdade att artikel 2.6a a i grundförordningen tydligt anger att när det representativa landet väl har valts ut måste kommissionen hålla sig till detta val, utom under mycket exceptionella och vederbörligen motiverade omständigheter. Genom att använda de amerikanska exportpriserna som lämpligt referensvärde följde kommissionen inte den regeln.

(93)

Såsom förklaras i skäl 72 fastställde kommissionen referensvärdet för petroleumkoks baserat på mexikansk importstatistik som avsåg importen till Nuevo Laredo och inte på amerikansk exportstatistik. Därför tillbakavisades påståendet.

(94)

Yangzi Group och Liaoning Dantan hävdade också att kommissionen inte borde begränsa informationskällan till ett införselställe i Mexiko och att importhamnen och transportslaget inte kan betraktas som ett objektivt kriterium eftersom detta leder till ett mycket snedvridet och icke representativt pris på petroleumkoks.

(95)

Enligt artikel 2.6a a får kommissionen använda motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land för att fastställa tillverkningskostnaderna, förutsatt att relevanta uppgifter finns lätt tillgängliga. Så länge informationen är lätt tillgänglig har kommissionen därför utrymme för skönsmässig bedömning när den väljer den lämpligaste informationskällan för att fastställa referensvärdet i ett lämpligt representativt land. Kommissionen ansåg att det inte finns något som hindrar användningen av företagsspecifika importuppgifter (till exempel för att fastställa vinsten eller försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader) eller användningen av importstatistik för ett införselställe när detta är lämpligast. Detta påstående avvisades därför.

(96)

Yangzi Group hävdade att kommissionen inte hade fastställt att GrafTech Mexiko är den enda tillverkaren av grafitelektroder i Mexiko och att andra företag kan tillverka grafitelektroder av lägre kvalitet med hjälp av importerad petroleumkoks av lägre kvalitet.

(97)

Under undersökningen identifierade kommissionen GrafTech Mexiko som den enda tillverkaren av den undersökta produkten i Mexiko. De berörda parterna underrättades om detta genom två noteringar om de källor som användes för fastställandet av det normalvärde som avses i skälen 43 och 44 i förordningen om provisorisk tull och uppmanades att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom varken efter den första eller andra noteringen. Dessutom konstaterade kommissionen att de berörda parterna inte lade fram några bevis för att det fanns andra tillverkare av grafitelektroder i Mexiko. I vilket fall som helst ansåg kommissionen att antalet grafitelektrodtillverkare inte påverkade fastställandet av det referensvärde för petroleumkoks som används för att tillverka grafitelektroder eftersom referensvärdet fastställs på importstatistiknivå och inte på tillverkarnivå. Därför tillbakavisades påståendet.

(98)

Yangzi Group hävdade att kommissionen inte hade bevis för att priserna omkring 200 US-dollar per ton gällde andra klasser av och användningsområden för petroleumkoks, som inte användes vid tillverkningen av den berörda produkten. Fangda Group och CCCME hävdade vidare att petroleumkoks som används för energiproduktion inte deklareras enligt HS-nummer 2713 12 utan enligt HS-nummer 2713 11.

(99)

Det bör noteras att Yangzi Group inte lade fram någon bevisning till stöd för sitt påstående. Kommissionen hänvisade till ECGA:s påstående om att de priser på petroleumkoks (HS-nummer 2713 12) som användes i det preliminära skedet var artificiellt låga (dvs. omkring 750 US-dollar per ton) och att dessa priser inte var representativa för de priser på petroleumkoks som olika företag betalade för tillverkningen av grafitelektroder världen över. ECGA hävdade särskilt att det lägsta priset för en sådan klass alltid låg långt över 750 US-dollar per ton under undersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 72 noterade kommissionen vid granskningen av detta påstående att statistiken över importen till Mexiko i GTA visade på en betydande skillnad mellan det genomsnittliga importpriset för petroleumkoks (HS-nummer 2713 12) som importerades via den mexikanska gränsstaden Nuevo Laredo (landvägen från Förenta staterna) och importen till andra delar av Mexiko, där det senare uppvisade ett tio gånger lägre genomsnittspris per ton för samma insatsvara.

(100)

Kommissionen jämförde importpriset på 200 US-dollar per ton med den bevisning som erhållits under undersökningen. Bevisen inkluderade bland annat följande: i) En förteckning över de köp av petroleumkoks som hade importerats av de kinesiska tillverkare som ingick i urvalet, ii) kopior av de indiska tillverkarnas inköpsfaktura som tillhandahållits av ECGA och som visar att priset på petroleumkoks inte understeg 800 US-dollar per ton, iii) de uppgifter som ECGA lämnat tillsammans med sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter, där sammanslutningen hänvisade till en kinesisk webbplats (11) med importstatistik. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter tillhandahöll Fangda Group och Liaoning Dantan dessutom importpriser i Kina som baserades på samma kinesiska webbplats där priserna på den petroleumkoksklass som användes för tillverkningen av grafitelektroder under undersökningsperioden rapporterades ligga i ett intervall mellan 900 US-dollar och 3 200 US-dollar per ton. Kommissionen ansåg därför att det låga priset på 200 US-dollar per ton inte kunde återspegla kostnaden för den typ av petroleumkoks som behövdes för tillverkningen av grafitelektroder. Såsom anges i skäl 72 ligger detta pris per enhet på 200 US-dollar per ton nära importpriset på petroleumkoks av lägre klass, som uteslutande används för energiproduktion (petroleumkoks, ej kalcinerat, HS-nummer 2713 11), till ett pris av 60 US-dollar per ton.

(101)

Slutligen lade ingen av de berörda parterna fram någon bevisning för att petroleumkoks som importeras till ett pris av 200 US-dollar per ton kunde användas för att tillverka grafitelektroder. Kommissionen avvisade därför påståendet och bekräftade sitt beslut att utesluta importen till de mexikanska tullkontor där det vägda genomsnittliga importpriset låg på omkring 200 US-dollar per ton.

(102)

Fangda Group och CCCME hävdade vidare att kommissionen inte lade fram någon faktisk bevisning eller rimlig förklaring till varför importen genom Nuevo Laredo i huvudsak användes som insatsvara för tillverkningen av grafitelektroder. Även om kommissionen har befogenhet att se till att användningen av importuppgifter på ett mer korrekt sätt återspeglar den exporterande tillverkarens produktion, för att ”säkerställa att denna information används för att nå fram till ’tillverkningskostnaden i ursprungslandet’”, måste en sådan selektiv användning av importuppgifter vara objektiv och rättvis och underbyggas av faktisk bevisning.

(103)

Dessutom hävdade de kinesiska myndigheterna att kommissionens praxis att utvärdera synpunkterna från alla parter vidare var resultatinriktad, särskilt när det gäller uppgifterna om (kalcinerad) petroleumkoks. Om kommissionen ansåg att det var nödvändigt att dela upp tulluppgifterna för import från Mexiko enligt HS-nummer 2713 12 ytterligare borde kommissionen eller klagandena ha föreslagit en vetenskaplig fördelningsmetod och grund för att skilja den (kalcinerade) petroleumkoks som används för grafitelektroder från andra användningsområden. Det var opålitligt att skilja mellan pris och tulldeklarationsplats. Dessutom hävdade de kinesiska myndigheterna att detta tillvägagångssätt inte är förenligt med det beslut som kommissionen fattade i fästdonsundersökningen (12), där kommissionen inte godtog CCCME:s och fästdonstillverkarnas bevisning för att bevisa att importuppgifterna från vissa länder borde uteslutas. De kinesiska myndigheterna kräver därför att EU upprätthåller objektiv neutralitet och antar en konsekvent behandlingsmetod i alla ärenden, i stället för att använda den metod som ger den högsta dumpningsmarginalen.

(104)

Såsom anges i skälen 140 och 145 i förordningen om provisorisk tull beslutade kommissionen att fastställa referensvärdet på grundval av det mexikanska importpriset, aggregerat på landsnivå baserat på GTA, eftersom det inte fanns någon annan informationskälla tillgänglig för det representativa landet och det inte heller fanns något lättillgängligt internationellt referensvärde. När det gäller HS-nummer 2713 12 finns det ingen uppdelning mellan olika typer av klasser i Mexikos tariffklassificering och ingen av de berörda parterna föreslog någon metod som gjorde det möjligt att skilja mellan den petroleumkoksklass som används för tillverkningen av grafitelektroder och andra klasser. Kommissionen fastställde att importen vid de mexikanska tullinförselställena gav den åtskillnad som behövdes mellan de olika typerna av klasser, där de som förs in via Nuevo Laredo så nära som möjligt speglar den petroleumkoks som kan användas för tillverkningen av grafitelektroder. Samtidigt var importen vid de andra införselställena antingen försumbar (se skäl 113) eller så skedde den till ett pris av 200 US-dollar per ton. När det gäller den sistnämnda, såsom förklaras i skäl 101, lade ingen av de berörda parterna fram någon bevisning för att denna billigare klass kunde användas för tillverkningen av grafitelektroder. Kommissionen fastställde därför att endast importen via Nuevo Laredo kunde beaktas vid fastställandet av ett referenspris för sådan petroleumkoks som används för att tillverka grafitelektroder. Kommissionen undersökte dessutom nivån på importpriserna via Nuevo Laredo och fann att det vägda genomsnittliga importpriset, som fastställts på grundval av en betydande importvolym, låg inom prisintervallet för det petroleumkoks som användes för tillverkningen av grafitelektroder under undersökningsperioden, och som de exporterande tillverkarna hade meddelat (se skäl 108). Dessutom uppgav den enda identifierade tillverkaren av den undersökta produkten i det representativa landet, nämligen GrafTech Mexiko, att merparten av dess behov importerades via Nuevo Laredo. I likhet med fästdonsundersökningen beaktade kommissionen därför alla de faktorer som beskrivs ovan och utgick inte enbart från prisskillnaden mellan de olika mexikanska tullinförselställena. Kommissionen avvisade därför påståendena att priserna på importen av petroleumkoks till Mexiko inte var representativa eller orimliga.

(105)

Fangda Group hävdade att man måste bortse från GrafTech Internationals skrivelse av den 21 december 2021 om GrafTech Mexikos import av nålkoks, eftersom GrafTech International inte var registrerad som en berörd part. Dessutom angavs att skrivelsen tillhandahölls efter det att tidsfristen för inlämning av synpunkter hade gått ut och att kommissionen underlät att undersöka riktigheten och lämpligheten hos den information som lämnades.

(106)

Enligt grundförordningen, särskilt artikel 2.6a e, ska kommissionen inhämta de uppgifter som krävs för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Detta innebär att kommissionen är skyldig att aktivt söka efter information i stället för att endast ta hänsyn till information som lämnas av berörda parter. Det finns inte heller någonting i grundförordningen som hindrar kommissionen i egenskap av undersökande myndighet från att förlita sig på information som inte har lämnats av en berörd part, så länge som all bevisning som kommissionen stöder sig på ingår i de ärendehandlingar som berörda parter får tillgång till, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19 i grundförordningen. Kommissionen har därför full rätt att som undersökande myndighet ta hänsyn till och granska all information som den förfogar över. Kommissionen ansåg att den skrivelse som nämns i föregående skäl innehöll relevant information och det är obestridligt att skrivelsen inkluderades i de icke-konfidentiella ärendehandlingar som berörda parter hade tillgång till. Dessutom kompletterades informationen i skrivelsen endast med de andra uppgifter som kommissionen tittade på för att komma fram till slutsatsen att importstället Nuevo Laredo borde användas som referens för de berörda insatsvarorna, särskilt att uppgifterna ligger i linje med kostnaderna för de insatsvaror av den kvalitet och den klass som används för tillverkningen av den undersökta produkten i det utvalda representativa landet och att de var lättillgängliga i det utvalda representativa landet.

(107)

Fangda Group, CCCME, Liaoning Dantan och Yangzi Group hävdade att importpriset i Nuevo Laredo var snedvridet och inte representativt för premiumpetroleumkoks av den relevanta klassen. Dessa importpriser var högre än det normala marknadspriset och kunde inte anses vara priser på armslängds avstånd. De hävdade vidare att det höga priset berodde på den närstående amerikanska leverantörens incitament att höja sina priser på grund av skillnaden i inkomstskattesats mellan Förenta staterna och Mexiko. Importpriset kunde också återspegla priset på petroleumkoks i superpremiumklassen, medan de kinesiska tillverkarna använder sig av lägre klasser. Liaoning Dantan och Yangzi Group hävdade att det i GrafTech Internationals årsrapport för 2020 framgick att GrafTech använde blandningar av nålkoks av högre kvalitet. I GrafTech internationella årsrapport nämndes det att ”vår tillverkning av petroleumnålkoks, i synnerhet för grafitelektroder, ger oss möjlighet att framställa petroleumnålkoks av högsta kvalitet i superpremiumklassen.” Detta skulle (delvis) förklara det extremt höga priset på Förenta staternas export till Mexiko. De konstaterade också att importpriserna i Mexiko var relativt stabila under undersökningsperioden, medan priserna på importen till Kina sjönk.

(108)

Kommissionen ansåg att referensvärdet för det petroleumkoks som används för tillverkningen av grafitelektroder borde återspegla det representativa landets kostnader och inte importpriserna i andra länder. Kommissionen noterade att det vägda genomsnittliga importpriset på 2 144 US-dollar per ton låg väl inom det prisintervall som Fangda Group och Liaoning Dantan hade angett (se skäl 100).

(109)

Såsom förklaras i skäl 104 fastställde kommissionen att detta gränsvärde så nära som möjligt återspeglar den insatsvara som används av de exporterande tillverkarna av grafitelektroder. I motsats till vad parterna hävdade till stöd för sitt påstående att priserna var stabila fann kommissionen dessutom en prisvariation på omkring 20 % mellan de högsta och lägsta vägda månatliga importpriserna i Nuevo Laredo. Slutligen konstaterade kommissionen att GrafTech Internationals årsrapport inte innehöll några bevis för hur stora andelar av de olika klasser av petroleumkoks som köptes in av GrafTech Mexiko eller att den klass som tillverkas av GrafTech International är högre än den vanliga höga klass som används vid tillverkningen av grafitelektroder. Följaktligen bekräftade kommissionen att importpriset i Nuevo Laredo var ett lämpligt referenspris i det representativa landet.

(110)

Fangda Group och CCCME hävdade att kommissionen uteslöt import från andra länder utan att lämna förklaringar.

(111)

Tvärt emot detta påstående beaktade kommissionen alla ursprung (dvs. Förenta staterna och Tyskland). Den tyska importen ansågs dock vara försumbar, eftersom den stod för omkring 0,009 % av den totala kvantitet som importerades via Nuevo Laredo (13). Därför tillbakavisades dessa påståenden.

(112)

Dessutom hävdade Liaoning Dantan att kommissionen inte lade fram någon bevisning för att importen vid fem andra införselställen (14) inte var representativ för petroleumkoks som lämpade sig för tillverkningen av grafitelektroder.

(113)

De fem andra införselställen som nämndes av parterna stod för totalt 255 ton, eller 2,6 % av den totala mexikanska importen. Kommissionen ansåg därför att dessa kvantiteter var för små för att vara representativa. I vilket fall som helst skulle referenspriset nästan ha varit oförändrat (endast 0,1 % lägre) även om de andra fem införselställena hade beaktats. Därför tillbakavisades påståendet.

(114)

Liaoning Dantan hävdade att kommissionen inte borde ha beaktat enbart importen från Nuevo Laredo eftersom GrafTech International förklarade att majoriteten av, men inte all, petroleumkoks importerades via Nuevo Laredo.

(115)

Kommissionen erinrade om att den inte fastställde referensvärdet baserat på GrafTech Mexikos importpriser, utan snarare på Mexikos importstatistik. Såsom förklaras ovan bortsåg man från andra införselställen eftersom det vägda genomsnittliga importpriset per ton inte återspeglade priset på den kvalitet som användes vid tillverkningen av grafitelektroder, och de importerade mängderna var inte representativa. Påståendet avvisades därför.

(116)

Fangda Group, Liaoning Dantan och CCCME hävdade att kommissionen borde ha beaktat materialets art, egenskaper eller specifikationer och varornas användningsområde för att fastställa de icke snedvridna produktionskostnaderna. Parterna underströk särskilt att den kalcinerade petroleumkoks som används för tillverkningen av grafitelektroder har olika klasser och att prisskillnaderna mellan olika klasser är betydande. Fangda Group och CCCME hävdade vidare att man genom att använda Mexikos import av exklusiv och dyr petroleumkoks (i genomsnitt 2 144 US-dollar per ton, vilket är ungefär samma eller till och med högre än marknadspriset för exklusiv petroleumkoks) bortsåg från det faktum att kinesiska företag använder både vanlig kalcinerad petroleumkoks och exklusiv kalcinerad petroleumkoks.

(117)

Kommissionen erinrade om att parterna hade haft flera möjligheter att kommentera de föreslagna referensvärdena och att ingen av de berörda parterna lämnade tillförlitliga och lättillgängliga uppgifter om referenspriser i det representativa landet som avspeglar de påstådda olika klasserna av antingen kalcinerad petroleumkoks eller exklusiv petroleumkoks. Kommissionen noterade att de berörda parter som gjorde påståendet inte lade fram någon bevisning för att det finns tekniska och/eller kemiska skillnader mellan de påstådda olika klasserna av petroleumkoks och hur dessa skillnader återspeglas i de inköp som de berörda parterna rapporterat. Deras påståenden grundades enbart på skillnader i deras egna inköpspriser. En av de berörda exporterande tillverkarna underlät dessutom att rapportera att den använde sig av en annan typ av petroleumkoks vars inköpspris låg betydligt högre än det referensvärde som användes. Dessutom finns det, vilket alla berörda parter medger, inget internationellt referensvärde som är lätt tillgängligt för denna insatsvara. Mot bakgrund av dessa överväganden och såsom anges i skäl 104 ovan fastställde kommissionen ett tillförlitligt referensvärde för petroleumkoks som är lätt tillgängligt och som så exakt som möjligt återspeglar den produktionsfaktor som används för att tillverka grafitelektroder i det valda representativa landet. Därför tillbakavisades påståendet.

(118)

Fangda Group, CCCME och Liaoning Dantan upprepade sitt påstående i skäl 88 om de kinesiska transportkostnaderna. Parterna lämnade emellertid ingen ny bevisning till stöd för detta påstående. Påståendet avvisades därför.

(119)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Liaoning Dantan att kommissionen borde ha fastställt kostnaderna för gasförbrukningen på grundval av det icke snedvridna priset och inte tagit med det i förbrukningsvarorna. Kommissionen godtog påståendet och gjorde om beräkningen. Såsom nämns i skäl 9 informerade kommissionen parten om den slutliga beräkningen och inga synpunkter inkom.

(120)

Yangzi Group hävdade att kommissionen borde ha använt en annan omräkningsfaktor för skrot efter de ytterligare dubbelkontroller på distans som genomfördes i december 2021. Kommissionen undersökte detta påstående och fann att den föreslagna faktorn inte baserades på företagets fullständiga tillverkningsprocess för grafitelektroder, utan endast omfattade ett begränsat antal av många tillverkningssteg. Därför tillbakavisades påståendet.

(121)

Såsom beskrivs i skälen 35–90 beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter som lämnades in efter det preliminära utlämnandet av uppgifter och efter det slutliga utlämnandet av uppgifter (se skäl 119), och den beräknade dumpningsmarginalerna på nytt i enlighet med dessa.

(122)

Såsom även anges i skäl 179 i förordningen om provisorisk tull var graden av samarbetsvilja låg i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna endast stod för omkring 62 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden. På denna grund ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginal som var tillämplig för alla andra icke samarbetsvilliga exporterande tillverkare på samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för produkttyper som såldes i representativa volymer av den exporterande tillverkare som hade den högsta konstaterade dumpningsmarginalen. Dumpningsmarginalen fastställdes således till 74,9 %.

(123)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(124)

Eftersom inga synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 181–185 i förordningen om provisorisk tull.

(125)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av de uppgifter som lämnats av unionsindustrin och de importvolymer (på Taric-nivå) som rapporterats i Eurostat. Med tanke på att produktdefinitionen ändrades (skäl 34) ändrades också siffrorna, men de tendenser som fastställdes i förordningen om provisorisk tull förblev oförändrade.

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)

(126)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionens förbrukning av grafitelektroder med 25 %. Under 2017 och 2018 noterades en hög förbrukning som drevs på av en hög efterfrågan från unionens stålindustri, som höll på att återhämta sig från stålkrisen. Dessutom, i en situation med en plötslig prisökning på grafitelektroder, byggde ståltillverkarna upp lager av grafitelektroder av rädsla för ytterligare prisökningar. Under 2019 minskade tillverkningen av stål i elektriska ljusbågsugnar till en mycket låg nivå (–6,6 %) jämfört med 2018, enligt siffror från Eurofer. Efterfrågan på grafitelektroder gick ner. När priset på grafitelektroder sjönk var det inte längre nödvändigt för industrin i senare led att bygga upp lager. Som en följd av detta minskade ståltillverkarna sina lager av grafitelektroder. Efterfrågan föll ytterligare 2020, som ett resultat av utbrottet av covid-19.

(127)

En berörd part, Misano, ifrågasatte den metod som kommissionen använt för att justera importen enligt Taric-nummer 8545110090 för att exkludera grafitelektroder med en skenbar täthet av högst 1,5 g/cm3 eller en elektrisk resistans av minst 7,0 μ.Ω.m från denna import, som inte omfattades av denna undersökning. Misano lade dock inte fram någon alternativ metod som kommissionen skulle kunna använda. Kommissionen övervägde dock, som ett alternativ till att använda uppgifter från 2019, att använda genomsnittet för 2017–2019, men noterade att skillnaden jämfört med den metod som först användes skulle vara marginell och inte skulle ändra den övergripande tendensen. Denna justering via en alternativ metod skulle bestå i att dra av 8 % i stället för 7,5 % av den totala importen sett till volym och 2,8 % i stället för 3,3 % av den totala importen sett till värde. Följaktligen bekräftade kommissionen den metod som användes i förordningen om provisorisk tull för justeringen av import enligt Taric-nummer 8545110090 (se skäl 187 i förordningen om provisorisk tull).

(128)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas Comext. För att beakta uteslutandet av mindre grafitelektroder från produktdefinitionen drog kommissionen av 9,1 % från den totala volymen av den kinesiska importen enligt den metod som anges i föregående skäl. Denna uppskattning av den kinesiska importens andel (i volym) av grafitelektroder med en nominell diameter på högst 350 mm baserades på exportuppgifter från de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(129)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Fangda Group riktigheten i justeringen av den totala kinesiska importvolymen, som minskade med 9,1 % efter det att mindre grafitelektroder hade uteslutits, och bad kommissionen att granska den faktiska volymen för Kinas import av den berörda produkten närmare. Fangda Group angav dock inte på vilket sätt kommissionens metod skulle vara orimlig eller felaktig och föreslog inte heller en alternativ och riktigare metod. Det var inte ens tydligt om Fangda Group ansåg att kommissionen över- eller underskattade importen av mindre grafitelektroder. Påståendet avvisades därför.

(130)

De tendenser som fastställdes i förordningen om provisorisk tull påverkades inte av denna justering.

(131)

Importernas marknadsandel fastställdes på grundval av importuppgifterna och unionsindustrins uppgifter om försäljningen på unionsmarknaden.

(132)

Importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (ton) och marknadsandel

(133)

Mot bakgrund av den minskande förbrukningen ökade den kinesiska importen, till nackdel för unionsindustrin. Importvolymen från Kina ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, och landets marknadsandel ökade med 50 % till 33,8 % under undersökningsperioden (+ 11,3 procentenheter). Unionsindustrins marknadsandel minskade med 5,9 procentenheter, från 61,1 % under 2017 till 55,2 % 2020 (tabell 5).

(134)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostats databas Comext. För att ta hänsyn till ändringen av produktdefinitionen drog kommissionen av 6,5 % från den kinesiska importens totala värde. Denna uppskattning av den kinesiska importens andel (i volym) av grafitelektroderna med en nominell diameter på högst 350 mm baserades på exportuppgifter från de kinesiska exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(135)

De tendenser som fastställdes i förordningen om provisorisk tull påverkades inte av denna justering.

(136)

Det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(137)

Eftersom någon betydande skillnad i tendenserna inte gick att avläsa i tabell 3 till följd av justeringen av produktdefinitionen och eftersom inga synpunkter inkommit beträffande detta avsnitt bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 194–196 i förordningen om provisorisk tull.

(138)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter noterade Fangda Group och CCCME att priserna på importen från Kina enligt deras beräkning ökade med 37,5 % mellan undersökningsperiodens slut och september 2021. Kommissionen noterade dock att slutsatserna om dumpning och skada baserades på undersökningsperioden. Dessutom innebär en prisökning i sig inte nödvändigtvis att importen inte längre sker till dumpade priser eller att skadan inte längre inträffar, särskilt i ett sammanhang där den globala prisökningen på olja, vilket Fangda Group och CCCME också medgav, ledde till en ökning av priserna på den huvudsakliga insatsvaran, petroleumnålkoks, och därmed ytterligare ökade tillverkningskostnaderna för grafitelektroder. Påståendet avvisades därför.

(139)

Eftersom inga synpunkter inkom avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 197–201 i förordningen om provisorisk tull.

(140)

När det gäller detta avsnitt justerade kommissionen produktionsvolymerna i linje med ändringen av produktdefinitionen. De tendenser som fastställdes i förordningen om provisorisk tull påverkades inte av denna justering.

(141)

I avsaknad av synpunkter bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 202–205 i förordningen om provisorisk tull.

(142)

Den totala unionsproduktionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion

(143)

I linje med ändringen av produktdefinitionen justerades unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel. Denna justering baserades på uppgifter från unionsindustrin. De tendenser som fastställdes i förordningen om provisorisk tull påverkades inte av denna justering.

(144)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel

(145)

Försäljningen ökade mellan 2017 och 2018, och minskade sedan under perioden 2018–2020. Den allmänna tendensen är i linje med utvecklingen av förbrukningen. Minskningen av försäljningen (–32 %) var emellertid mer uttalad än minskningen av förbrukningen (–25 %) under skadeundersökningsperioden.

(146)

Som en följd av detta sjönk unionsindustrins marknadsandel med 5,9 procentenheter. Marknadsandelen för de andra tredjeländerna utom Kina sjönk med 5,4 procentenheter. Unionsindustrin förlorade marknadsandelar till importen från Kina, som ökade sin marknadsandel med 11,3 procentenheter under samma period (se tabell 2).

(147)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Fangda Group och CCCME att förbrukningen i unionen minskade (42 955 ton mellan 2017 och undersökningsperiodens slut) och att förbrukningen i unionen i absoluta tal är större än motsvarande minskning av unionsindustrins försäljningsvolym (33 751 ton mellan 2017 och undersökningsperiodens slut). Kommissionen ansåg att den minskade försäljningen inte borde ses i absoluta tal utan i förhållande till den minskade förbrukningen. Det är marknadsandelen som är den relevanta indikatorn i detta avseende, som visade att unionsindustrin förlorade marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Invändningen avvisades därför.

(148)

I avsaknad av synpunkter på detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skäl 209 i förordningen om provisorisk tull.

(149)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter noterade Fangda Group och CCCME att sysselsättningen ökade under skadeundersökningsperioden, vilket stödde deras syn på att unionsindustrin kommer att växa inom en nära framtid. Kommissionen noterade dock att sysselsättningen följde tendenserna i fråga om tillverkning och förbrukning på unionsmarknaden. Efter den inledande ökningen mellan 2017 och 2018 fortsatte sysselsättningen att minska från 2018 till slutet av skadeundersökningsperioden. Till följd av detta kan man baserat på siffrorna om sysselsättningen inte dra slutsatsen att unionsindustrin förväntade sig framtida tillväxt, och påståendet avvisades.

(150)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 210–212 i förordningen om provisorisk tull.

(151)

Eftersom inga synpunkter inkom avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 213–215 i förordningen om provisorisk tull.

(152)

Ändringen av produktdefinitionen påverkade inte mikroindikatorerna. eftersom ingen av de unionstillverkare som ingick i urvalet tillverkade elektroder med en nominell diameter på högst 350 mm under skadeundersökningsperioden. Eftersom inga andra synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 216–240 i förordningen om provisorisk tull.

(153)

När det gäller unionsindustrins situation noterade kommissionen först och främst att de tendenser som fastställdes i förordningen om provisorisk tull inte förändrades till följd av justeringen av produktdefinitionen.

(154)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter noterade vissa berörda parter att vissa indikatorer (kapacitet, sysselsättning, försäljningspriser, lönsamhet, kassaflöde) uppvisade positiva tendenser under skadeundersökningsperioden och hävdade, med tanke på vinstnivån för unionsindustrin som helhet, att någon skada inte hade inträffat. Detta påstående, att de tillgängliga makroekonomiska och mikroekonomiska uppgifterna inte räckte för att se det som att unionsindustrin hade lidit väsentlig skada, upprepades efter det slutliga utlämnandet av uppgifter av Trasteel, Fangda Group och CCCME.

(155)

För det första erinras det om att alla större makroindikatorer uppvisade mycket negativa tendenser: marknadsandel (från 61,1 % till 55,2 %), försäljning i EU (–32 %) och tillverkning (–28 %) under skadeundersökningsperioden. Kommissionen bedömde alla relevanta ekonomiska faktorer och index av betydelse för industrins tillstånd, i enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen, och konstaterade samtidigt att inte alla skadeindikatorer uppvisade negativa tendenser, och drog slutsatsen att indikatorerna totalt sett påvisade väsentlig skada.

(156)

För det andra ansågs en del av industrin (företaget GrafTech) i viss utsträckning vara tillfälligt skyddad från direkt konkurrens på marknaden, vilket förklaras ingående i skälen 216–218 i förordningen om provisorisk tull, och i analysen gjordes det åtskillnad mellan de olika delarna av industrin. Totalt sett tecknade mikroindikatorerna (GrafTech exkluderat) en mycket negativ bild.

(157)

Ett antal berörda parter kommenterade den metod som kommissionen använde för den ekonomiska analysen av unionsindustrin, där kommissionen särskilt uppmärksammade GrafTechs resultat.

(158)

En part, Misano, ansåg först och främst att kommissionen av misstag hade ”betraktat” GrafTech Frances försäljning som ”skyddad från direkt konkurrens med import”. GrafTech Frances försäljning enligt långfristiga avtal skedde inte under förhållanden där konkurrens saknades, utan erbjöds till GrafTech Frances icke närstående kunder vid en tidpunkt då dessa kunder köpte in grafitelektroder från unionsindustrin och leverantörer utanför EU, inklusive kinesiska exporterande tillverkare.

(159)

Kommissionen ansåg dock att de långfristiga avtalen hade som mål och som resultat att säkra vissa försäljningsvolymer till vissa priser. Avtalen gav kunderna viss säkerhet i fråga om utbud/prissättning när efterfrågan och priserna var höga, samtidigt som de skyddade GrafTech mot en eventuell framtida minskning av efterfrågan samt möjliga illojala metoder från tredjeländers sida från och med den tidpunkt då dessa avtal slöts med GrafTechs kunder. Kommissionen noterade vidare att GrafTech France hade en mycket annorlunda vinstnivå än de två andra företagen i urvalet och att en stor skillnad och en viktig faktor som kunde förklara denna skillnad var att dessa avtal existerade.

(160)

För det andra hävdade vissa parter, däribland Eurofer, att i motsats till vad som angavs i förordningen om provisorisk tull skulle dessa långfristiga avtal inte löpa ut före utgången av 2022, eftersom vissa av dem antingen kommer att förlängas eller förnyas.

(161)

Kommissionen undersökte denna fråga närmare och det verkade faktiskt som om GrafTech förlängde de befintliga långfristiga avtalen med några av sina kunder i ett eller två år, efter diskussioner med dessa. Förekomsten av dessa förlängda avtal var i sig inte ett tecken på att de gynnsamma förhållandena för detta företag under undersökningsperioden skulle fortsätta, eftersom förlängningarna omfattade kontraktsändringar till följd av diskussioner med deras kunder. En detaljerad analys av de ytterligare uppgifter som GrafTech har lämnat på konfidentiell bas när det gäller dessa ändringar av de långfristiga avtalen, inklusive uppgifter om volymer och priser, gjorde det möjligt för kommissionen att bekräfta sina preliminära slutsatser i skälen 253 och 254, och att GrafTech utsattes för samma tryck från den dumpade importen som de andra unionstillverkarna vid den tidpunkt då avtalen omförhandlades. Dessutom omfattade de förlängda långfristiga avtalen endast en mindre del av GrafTechs totala försäljning. Den absoluta majoriteten av försäljningsvolymerna kommer i slutet av 2023 inte längre att omfattas av de befintliga långfristiga avtalen, även om man inkluderar de förlängda långfristiga avtalen. Denna andel kommer att öka ytterligare i slutet av 2024. Kommissionen noterade också att vissa långfristiga avtal hade löpt ut 2021 och inte förnyades. Slutligen noterade kommissionen att GrafTechs genomsnittliga försäljningspriser under första halvåret 2021 minskade jämfört med undersökningsperioden (även om man inkluderar försäljningen enligt långfristiga avtal), vilket visade att GrafTech påverkades av lågprisimporten av grafitelektroder från Kina. Förlängningen och förnyelsen av vissa långfristiga avtal ändrade därför inte slutsatsen om skada.

(162)

För det tredje hävdade en part, Trasteel, en importör av grafitelektroder, att villkoren för att använda sektorsanalys som ett analysverktyg inte var uppfyllda i detta fall och att kommissionen inte hade gjort någon ”objektiv granskning. Kommissionen grundade dock sin analys på ett objektivt kriterium, nämligen förekomsten av långfristiga avtal.

(163)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter motsatte sig Trasteel metoden och framhöll att endast en minoritet av unionstillverkarna kunde anses ha skadats, och inte unionsindustrin som helhet.

(164)

I enlighet med det tillvägagångssätt som beskrivs i skäl 218 i förordningen om provisorisk tull och som förklaras i skälen 253–254 i den förordningen, fann kommissionen att GrafTech också påverkades av lågprisimporten från Kina och att den lönsamma delen av industrin inte påverkade den olönsamma delen. Kommissionens bedömning avsåg således unionsindustrin som helhet. Trasteel kunde inte förklara varför denna granskning inte var objektiv och föreslog ingen alternativ metod. Detta påstående avvisades därför.

(165)

Mot bakgrund av ovanstående, och av de skäl som anges i skälen 241–254 i förordningen om provisorisk tull, drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(166)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter ifrågasatte vissa parter orsakssambandet med argumentet att unionsindustrin och den kinesiska industrin tillverkar olika produkter: stora elektroder av hög klass för den förstnämnda respektive små elektroder av låg klass för den sistnämnda. Undersökningen visade dock att det förekom betydande överlappning mellan grafitelektrodsystem som importerades från Kina och de som tillverkades av unionsindustrin. Även om kommissionen noterade att det inte finns någon industristandard och att klasserna anges via självdeklarationer noterade den att [80–90] % av exporten från de kinesiska tillverkare som ingick i urvalet var av UHP-kvalitet. Kommissionen noterade också att [70–80] % av de grafitelektroder som exporterades av de kinesiska tillverkare som ingick i urvalet hade en diameter på minst 500 mm. Överlappningen mellan den kinesiska importen och EU-tillverkningen är därmed omfattande. Argumentet att det inte finns någon direkt konkurrens och att unionen och den kinesiska industrin tillverkar olika produkter avvisades därför.

(167)

Dessutom undantogs vissa av de produkter som importerades från Kina och som inte, eller endast i små mängder, tillverkades av unionsindustrin från produktdefinitionen. Detta styrker orsakssambandet ännu mer.

(168)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter pekade Trasteel på de ökade försäljningspriserna i unionen under skadeundersökningsperioden och hävdade att marknadens normala svar på den kinesiska dumpningen borde innebära att unionsindustrin sänkte sina priser för att inte förlora sin marknadsandel. Enligt Trasteel visade detta att det inte förekom någon skada. Om unionsindustrin skadades borde den ha sänkt sina priser för att inte förlora marknadsandelar. Kommissionen påpekade prisfallet under undersökningsperioden redan i skälen 219 och 220 i förordningen om provisorisk tull. Såsom förklaras i skälen 221 och 223 i den förordningen var minskningen ännu större för försäljningen på den ”fria marknaden”, som påverkades av ett konkurrenstryck från importen. Inte ens en betydande sänkning av försäljningspriserna hindrade dock unionsindustrin från att förlora marknadsandelar till följd av den ökade dumpade importen från Kina.

(169)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen slutsatserna i skälen 256–257 i förordningen om provisorisk tull.

(170)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade flera parter sina synpunkter om analysen av i vilken mån skadan kan tillskrivas andra faktorer, och särskilt om covid-19-pandemin och effekterna av GrafTechs långfristiga avtal. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Trasteel, Fangda Group och CCCME dessa synpunkter och insisterade på att unionsindustrins svårigheter var kopplade till konsekvenserna av covid-19 och den efterföljande minskningen av stålindustrins efterfrågan på grafitelektroder.

(171)

Covid-19-pandemin behandlades i skäl 258 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen upprepar att importen från Kina började öka före pandemin trots den minskade förbrukningen i EU, samt att Kinas marknadsandel har ökat konstant sedan 2018.

(172)

Kommissionen bekräftade därför de slutsatser som anges i skäl 258 i förordningen om provisorisk tull.

(173)

Vissa parter hävdade att GrafTechs långfristiga avtal – genom att de låste in vissa av företagets kunder – bidrog till den ekonomiska störningen i resten av industrin. Med andra ord påstods dessa avtal förhindra att efterfrågan på grafitelektroder spreds bland de olika unionstillverkarna, särskilt i svåra tider (minskad efterfrågan på grund av pandemin).

(174)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Trasteel att om något orsakssamband kunde konstateras så skulle det endast röra sig om en minoritet av unionens försäljning (de som inte omfattas av långfristiga avtal)m och inte om majoriteten av unionsindustrin.

(175)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. För det första, i motsats till vad Trasteel hävdade, var den ”överväldigande majoriteten” av försäljningen i unionen under undersökningsperioden inte ”skyddad” av långfristiga avtal. Tvärtom skedde merparten av försäljningen i unionen under undersökningsperioden utanför sådana avtal, enligt de siffror som unionsindustrin har tillhandahållit. För det andra kan långfristiga avtal inte betraktas som en källa till skada för unionsindustrin. Undersökningen visade snarare att det var den dumpade importen från Kina som var orsaken till den skada som industrin lidit. Dessutom noterade kommissionen att GrafTechs försäljning till icke närstående kunder minskade betydligt jämfört med 2019 under undersökningsperioden. Försäljningen bland andra unionstillverkare som ingick i urvalet utan långfristiga avtal till deras kunder minskade inte i lika hög utsträckning under samma period. Slutligen, såsom noterats i skäl 161, minskade GrafTechs genomsnittliga försäljningspriser för första halvåret 2021 jämfört med undersökningsperioden, vilket visade att GrafTech påverkades av lågprisimporten av grafitelektroder från Kina.

(176)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den ovannämnda dumpade importen har vållat unionsindustrin väsentlig skada under skadeundersökningsperioden och att orsakssambandet inte försvagades av GrafTechs långfristiga avtal i en sådan utsträckning att importen inte vållade väsentlig skada.

(177)

Eftersom inga synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 261 och 264 i förordningen om provisorisk tull.

(178)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Fangda Group och CCCME att en stor del av unionsindustrins tillverkning används för export, att detta påverkar unionsindustrins övergripande rörelseresultat och att exportresultatet bröt orsakssambandet. Kommissionen beaktade dock unionsindustrins exportresultat och erinrade om att, såsom förklaras i skäl 267 i förordningen om provisorisk tull, det totala exportresultatet uppvisade liknande tendenser som för unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden, men att exportförsäljningen relativt sett minskade mindre än försäljningen på unionsmarknaden.

(179)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 265–267 i förordningen om provisorisk tull.

(180)

I avsaknad av synpunkter på detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skäl 268 i förordningen om provisorisk tull.

(181)

I avsaknad av synpunkter på detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skäl 269 i förordningen om provisorisk tull.

(182)

Mot bakgrund av vad som nämns ovan konstaterade kommissionen att ingen av de faktorer som analyserades individuellt eller kollektivt försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit och som innebar att ett sådant samband inte längre skulle vara verkligt och väsentligt. Kommissionen bekräftade därför slutsatsen i skälen 270–274 i förordningen om provisorisk tull.

(183)

Efter det preliminära meddelandet av uppgifter hävdade Trasteel, en importör av grafitelektroder, att unionsindustrin inte behöver skyddas eftersom priserna på den berörda produkten ökar. Undersökningen visade emellertid att det förekom väsentlig skada under undersökningsperioden, och påståendet styrktes hur som helst inte med någon bevisning för att unionsindustrins ekonomiska situation hade förändrats. Påståendet avvisades därför som ogrundat.

(184)

I avsaknad av ytterligare synpunkter avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 276–280 i förordningen om provisorisk tull.

(185)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Trasteel och Misano att införandet av antidumpningstullar skulle skada importörernas ställning på marknaden eftersom kunder kan vara ovilliga att köpa till ett högre pris. En part uppgav att 50 % av omsättningen kommer från försäljningen av grafitelektroder som importeras från Kina.

(186)

När det gäller de ekonomiska konsekvenserna för importörerna visade undersökningen, vilket beskrivs i skäl 281 i förordningen om provisorisk tull, att importörerna i urvalet hade en lönsam verksamhet med en vägd genomsnittlig vinst på 4 % och att införandet av åtgärder bara skulle ha begränsad inverkan på deras lönsamhet.

(187)

Kommissionen noterade också att de slutgiltiga antidumpningstullsatserna för de samarbetsvilliga kinesiska företagen låg under prisunderskridandemarginalen. Det förväntas därför att icke-närstående importörer och handlare fortfarande bör kunna importera grafitelektroder från Kina till ett konkurrenskraftigt men ändå rättvist pris. Detta påstående avvisades därför.

(188)

Trasteel och Misano lämnade också synpunkter på importörernas och handlarnas intresse när det gäller unionsindustrins bristande kapacitet och risken för bristande utbud, särskilt för elektroder med små diametrar. Dessa synpunkter liknar dem som lämnades av vissa användare och behandlas i avsnitt 6.3 nedan.

(189)

I avsaknad av ytterligare synpunkter beträffande icke-närstående importörers intresse bekräftades slutsatserna i skälen 281–284 i förordningen om provisorisk tull.

(190)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade vissa parter att antidumpningstullarna skulle hota användarnas lönsamhet och konkurrenskraft. De hävdade också att industrin i senare led skulle ha problem att köpa de grafitelektroder den behöver för att kunna fortsätta sin verksamhet utan importen från Kina. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Eurofer, Fangda Group och CCCME att det finns en betydande risk för utbudsbrist, särskilt för grafitelektroder med liten diameter.

(191)

Användarna företräder främst stålindustrin, men även, vilket Imerys uppgav, vissa mindre användare, såsom tillverkare av smälta mineraloxider som smält aluminiumoxid och smält zirkonium.

(192)

När det gäller Imerys noterade kommissionen att en stor andel av de elektroder som företaget använder är vanliga kraftelektroder, som på grund av sina fysiska egenskaper inte omfattas av undersökningen. Efter att ha analyserat alla inlagor, inklusive inlagan från Imerys, noterade kommissionen också att Imerys använder små och mycket små elektroder, vilka uteslöts från produktdefinitionen (se skäl 32)..

(193)

Genom att anta att tillverkare av smälta mineraloxider, med tanke på deras fysiska egenskaper, hade liknande begränsningar eftersom de hade liknande produktionsanläggningar, förväntade sig kommissionen att uteslutandet från produktdefinitionen av grafitelektroder med en nominell diameter på högst 350 mm skulle begränsa de eventuella negativa konsekvenserna för sådana användare.

(194)

När det gäller stålindustrin bekräftades de relaterade slutsatserna i skälen 285–289 i förordningen om provisorisk tull, och kommissionen noterade också, såsom framgår av Eurofer synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, att vissa ståltillverkare i EU för närvarande har problem att köpa in grafitelektroder med liten diameter.

(195)

Kommissionen noterade också att klagandena i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade att unionstillverkarna hade tillgänglig kapacitet att tillverka grafitelektroder med små diametrar.

(196)

Slutligen erinrade kommissionen om att åtgärderna bara kommer att göra det möjligt att återupprätta rättvis konkurrens mellan unionstillverkarna och de kinesiska tillverkarna av grafitelektroder och inte kommer att hindra användarna från att fortsätta att köpa in grafitelektroder från Kina.

(197)

Påståendena om att antidumpningstullar skulle hota användarnas lönsamhet och konkurrenskraft och att industrin i senare led har svårt att köpa in grafitelektroder avvisades därför.

(198)

Eftersom inga synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 290 och 291 i förordningen om provisorisk tull.

(199)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde Fangda Group och CCCME att kommissionen skulle överväga åtgärdernas potentiella negativa verkningar på unionens miljömål. Kommissionen ansåg dock att åtgärderna inte kommer att utgöra påverka försörjningstryggheten (se skäl 288 i förordningen om provisorisk tull samt skälen 197 och 198) och därför inte kommer att hindra uppnåendet av unionens miljömål och den gröna omställningen. Tvärtom är syftet med åtgärderna att återställa lika villkor för unionstillverkarna och kommer att bidra till att säkerställa ett diversifierat utbud för användarna, vilket gynnar tillverkningen av stål i elektriska ljusbågsugnar i unionen.

(200)

Mot bakgrund av det som nämns ovan bekräftade kommissionen slutsatserna i skäl 292 i förordningen om provisorisk tull.

(201)

I enlighet med artikel 9.4 tredje stycket i grundförordningen bedömde kommissionen utvecklingen av importvolymerna under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, för att ta hänsyn till den ytterligare skadan i händelse av en ytterligare betydande ökning av den import som är föremål för undersökningen under den perioden. Enligt Surveillance 2-databasen visade en jämförelse av importvolymen för den berörda produkten under undersökningsperioden och uppgifterna under perioden för utlämnandet av uppgifter på förhand inte någon ytterligare betydande ökning av importen (denna uppgick bara till 5,5 %). Kraven för en ökning vid fastställandet av skademarginalen i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen uppfylldes därför inte och skademarginalen justerade inte.

(202)

I avsaknad av ytterligare synpunkter avseende detta avsnitt bekräftade kommissionen de slutsatser som anges i skälen 168–177 i förordningen om provisorisk tull, enligt ändringarna i tabellen i skäl 206.

(203)

När det gäller den övriga marginalen ansåg kommissionen, med tanke på att de kinesiska exportörernas samarbetsvilja var låg, såsom förklaras i skäl 179 i förordningen om provisorisk tull, att det var lämpligt att fastställa marginalen för övriga företag på grundval av tillgängliga uppgifter. Denna marginal fastställdes till nivån för det högsta målprisunderskridande som hade fastställts för en produkttyp som sålts i representativa volymer av den exporterande tillverkare som uppvisade det högsta konstaterade målprisunderskridandet. Den övriga marginal för målprisunderskridande som beräknades på detta sätt fastställdes till 187,1 %.

(204)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande skälen 308–309 i förordningen om provisorisk tull och eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skadan förblev högre än de dumpningsmarginaler som konstaterats även i det slutgiltiga skedet, ansåg kommissionen att artikel 7.2a i grundförordningen inte är tillämplig i det aktuella fallet och att artikel 7.2 i stället tillämpades.

(205)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband samt unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas för att förhindra att unionsindustrin vållats ytterligare skada på grund av den dumpade importen av den berörda produkten.

(206)

På grundval av ovanstående fastställs nivån på tullarna till följande:

(207)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De speglar alltså den situation för företagen som konstaterades föreligga enligt undersökningen. Tullsatserna är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkats av de rättsliga enheter som namnges. Import av den berörda produkten som tillverkats av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(208)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (15). Begäran ska innehålla all relevant information för att företaget ska kunna visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(209)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla de krav som anges i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(210)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, måste medlemsstaternas tullmyndigheter likväl utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullrätten.

(211)

För att säkerställa att antidumpningstullarna genomförs korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i denna undersökning, utan även tillverkare som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(212)

Mot bakgrund av de dumpningsmarginaler som har konstaterats och nivån på den skada som har vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska antidumpningstull som införts genom förordningen om provisorisk tull slutgiltigt tas ut.

(213)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning 2018/1046 (EU, Euratom) (16) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(214)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter påpekade Nantong Yangzi Carbon Group att gruppen består av tre tillverkare: nämligen Nantong Yangzi Carbon Co., Ltd, Nantong Jiangdong Carbon Co. Ltd och Wulanchabu Xufeng Carbon Technology Co. Ltd Förordningen om provisorisk tull måste därför ändras så att namnen på alla tillverkare i Nantong Yangzhi Carbon Group anges med avseende på uttaget av den provisoriska antidumpningstullen. Dessutom måste deras namn uppges för införandet av den slutgiltiga antidumpningstullen.

(215)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.