Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/58 av den 14 januari 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål med ursprung i Amerikas förenta stater, Japan, Folkrepubliken Kina, Ryska federationen och Republiken Korea till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) 2015/1953 (2) införde kommissionen antidumpningstullar på import av vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål (kornorienterade elektroplåtar) med ursprung i Amerikas förenta stater (nedan kallat Förenta staterna), Japan, Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina), Ryska federationen (nedan kallat Ryssland) och Republiken Korea (nedan kallat Sydkorea) (nedan kallade de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

På grundval av de särskilda omständigheterna i den ursprungliga undersökningen beslutade kommissionen att den lämpligaste formen av åtgärder var rörliga tullar i form av tre minimiimportpriser för tre olika produktkategorier av kornorienterade elektroplåtar av följande skäl:

(3)

De tre minimiimportpriser som för närvarande är tillämpliga varierar mellan 1 536 euro/ton och 2 043 euro/ton. De gäller för de individuellt namngivna exporterande tillverkare för vilka individuella dumpningsmarginaler har fastställts från alla berörda länder, dvs. Kina, Japan, Sydkorea, Ryssland och Förenta staterna enligt följande:

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (3) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översynen ingavs den 29 juli 2020 av European Steel Association (nedan kallad Eurofer eller sökanden) såsom företrädare för tillverkare som svarar för mer än 50 % av unionens sammanlagda produktion av kornorienterade elektroplåtar. Begäran om översyn grundas på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(6)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 30 oktober 2020 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Ryssland och Förenta staterna (nedan kallade de berörda länderna) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (nedan kallat tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från den 1 juli 2019 till den 30 juni 2020 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med utgången av översynsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(8)

Detta ärende inleddes den 30 oktober 2020, under den övergångsperiod som avtalats mellan Förenade kungariket och EU då Förenade kungariket fortfarande omfattades av unionsrätten. Denna period upphörde den 31 december 2020. Från och med den 1 januari 2021 betraktas därför företag och intresseorganisationer från Förenade kungariket inte längre som berörda parter i detta förfarande.

(9)

Genom en notering till handlingarna i ärendet (5) den 14 januari 2021 uppmanades de aktörer i Förenade kungariket som ansåg att de ändå var berörda parter att kontakta kommissionen. Inga synpunkter inkom från aktörer i Förenade kungariket.

(10)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen sökanden, kända unionstillverkare, kända exporterande tillverkare i de berörda länderna, importörer, användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda om översynen och uppmanade dem att delta.

(11)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(12)

Kommissionen hörde flera användare, flera intresseorganisationer för användare och exporterande tillverkare under översynen vid giltighetstidens utgång.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare som skulle undersökas. Kommissionen utfärdade emellertid samma dag som tillkännagivande om inledande offentliggjordes, den 30 oktober 2020, en notering till ärendehandlingarna där det angavs att något stickprovsförfarande av unionstillverkare inte ansågs nödvändigt på grund av det begränsade antalet kända tillverkare i Europeiska unionen och uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Inga synpunkter inkom. Alla fyra kända unionstillverkare ombads därför att inkomma med ett detaljerat svar på frågeformuläret och godkänna en kontroll av svaren på frågeformuläret.

(15)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade den icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande.

(16)

Endast en icke-närstående importör gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna. Kommissionen beslutade därför att det inte behövdes något stickprovsförfarande.

(17)

Mot bakgrund av det till synes stora antalet tillverkare i de länder som berörs av denna översyn vid giltighetstidens utgång planerades ett stickprovsförfarande i tillkännagivandet om inledande.

(18)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt, och i så fall göra ett urval, ombad kommissionen alla tillverkare i de berörda länderna att lämna de uppgifter som efterfrågades i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen de berörda ländernas beskickningar att identifiera och/eller kontakta andra eventuella tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(19)

Fyra exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare (två företag i Japan, ett företag i Kina och ett i Ryssland) lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Ingen av de amerikanska eller sydkoreanska tillverkare som kontaktades gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna. Med tanke på det låga antalet samarbetsvilliga tillverkare beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt avseende något av de berörda länderna.

(20)

Kopior av frågeformulären fanns tillgängliga på GD Handels webbplats (6) när ärendet inleddes.

(21)

Kommissionen skickade även ett frågeformulär till den kinesiska regeringen om förekomsten i Kina av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Den kinesiska regeringen svarade inte på frågeformuläret och informerades därför om att kommissionen skulle tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(22)

Svar på frågeformuläret erhölls från alla fyra kända unionstillverkare och den samarbetsvilliga icke-närstående importören. Sju användare gav sig till känna och förklarade sig villiga att delta i undersökningen. De ombads fylla i det frågeformulär som var avsett för användarna. Emellertid samarbetade endast fyra av dem fullt ut i denna undersökning genom att lämna in ifyllda svar på frågeformuläret i både öppna och konfidentiella versioner.

(23)

En grupp exporterande tillverkare i Kina, China Baowu Steel Group Co. Ltd (Baoshan Group) – bestående av två exporterande tillverkare, Baoshan Iron & Steel Co., Ltd (Baosteel) och Wuhan Iron & Steel Co., Ltd, (WISCO) – och en grupp exporterande tillverkare i Japan, Nippon Steel & Sumitomo Metal Corporation, Tokyo, Japan (Nippon Steel) har inkommit med svar på frågeformuläret. Den ryska tillverkaren Novolipetsk Steel (NLMK), som ursprungligen hade gått med på att ingå i urvalet, lämnade inte ett fullständigt svar på frågeformuläret, men lämnade i sitt yttrande av den 10 december 2020 uppgifter som var begränsade till dess specifika kapacitet och tillverkning. Kommissionen underrättade följaktligen företaget och Ryssland om att den skulle tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. NLMK svarade efter att den angivna tidsfristen löpt ut, men svaret hade ändå inte ändrat kommissionens bedömning.

(24)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade NLMK att kommissionen inte hade angett någon uttrycklig tidsfrist för inlämnande av synpunkter om kommissionens tillämpning av artikel 18 i grundförordningen. Vidare hävdade NLMK att kommissionen inte skulle ha tillämpat artikel 18 med avseende på denna del av företagets svar på frågeformuläret.

(25)

Det är korrekt att kommissionen inte angav någon uttrycklig tidsfrist för att besvara skrivelsen i vilken avsikten att tillämpa artikel 18 tillkännagavs. Emellertid hade NLMK redan i sitt yttrande av den 10 december 2020 angett att företaget hade avbrutit besvarandet av frågeformuläret på grund av särskilda omständigheter och inte skulle lämna ett fullständigt svar på frågeformuläret. Sammantaget tillhandahöll NLMK endast fragmentarisk information som var begränsad till dess särskilda produktionskapacitet och produktionsvolym.

(26)

Eftersom NLMK inte tillhandahöll tillräckligt tillförlitlig information i fråga om produktionskapacitet och produktionsvolym, såsom förklarats i skälen 241 och 245, använde kommissionen andra tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna. Såsom anges i skäl 242 använde kommissionen emellertid så långt som möjligt den information som NLMK lämnat i detta avseende.

(27)

Den andra gruppen exporterande tillverkare i Japan, JFE Steel Corporation (JFE Steel), som ursprungligen hade gått med på att ingå i urvalet, inkom med ett ofullständigt svar på frågeformuläret, som var begränsat till exportförsäljningen till EU och till resten av världen. Följaktligen underrättade kommissionen nämnda tillverkare om att den skulle tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen vad gällde de uppgifter som saknades.

(28)

Inga tillverkare i Förenta staterna och Sydkorea samarbetade. Kommissionen underrättade följaktligen Förenta staterna och Sydkorea om att den skulle tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(29)

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen, inhämtade och kontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada, samt för att fastställa unionens intresse.

(30)

På grund av covid-19-utbrottet och de isoleringsåtgärder som infördes av olika medlemsstater och tredjeländer kunde kommissionen inte göra några kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen. I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess beslut på distans i linje med tillkännagivandet om covid-19-utbrottets konsekvenser för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (7). Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans hos följande berörda parter:

(31)

Den 21 oktober 2021 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Den 22 november 2021 skickade kommissionen ett ytterligare slutligt utlämnande av uppgifter till Nippon Steel om en korrigering av beräkningarna av dumpningen. Inga synpunkter inkom.

(32)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(33)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål, med en tjocklek av mer än 0,16 mm, med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Ryssland och Förenta staterna, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7225 11 00 (Taric-nummer 7225110011, 7225110015 och 7225110019) och ex 7226 11 00 (Taric-nummer 7226110012, 7226110014, 7226110016, 7226110092, 7226110094 och 7226110096) (nedan kallade produkt som översynen gäller).

(34)

Kornorienterade elektroplåtar framställs av olika tjocka varmvalsade ringar eller rullar av kisellegerat stål, vilkas kristallkorn är riktade åt samma håll, vilket gör den magnetiska ledningsförmågan mycket effektiv. Bristande magnetisk ledningsförmåga kallas järnförlust, som är den främsta indikatorn på produktens kvalitet och denna uttrycks i W/kg. Kornorienterade elektroplåtar kan tillverkas antingen som kornorienterade elektroplåtar med hög permeabilitet eller som vanliga eller konventionella kornorienterade elektroplåtar. När det gäller de högpermeabla typerna kan en lägre grad av järnförlust uppnås för varje given plåttjocklek. Dessutom kan högpermeabla typer tillverkas som typer med ännu lägre järnförlust (DR-typer, av engelskans domain refined), genom att tunna linjer ristats in på stålets yta.

(35)

Trots skillnaderna i permeabilitet, tjocklek och bredd har alla typer av den produkt som översynen gäller i stort sett samma grundläggande fysiska egenskaper och i huvudsak samma grundläggande användningsområden.

(36)

Kornorienterade elektroplåtar används huvudsakligen i elektrisk utrustning där det magnetiska flödet kan riktas i den ”orienterade” riktningen, såsom när elektrisk energi överförs över stora avstånd. Följaktligen används den produkt som översynen gäller som huvudsakligt material i kraft- och distributionstransformatorer.

(37)

Kornorienterade elektroplåtar används också i shuntreaktorer, som används i överföringssystem för högspänning för att stabilisera spänningen vid belastningsvariationer. Den produkt som översynen gäller kan även användas i utrustning där mindre transformatorer används, bland annat i hushållsapparater, flyg- och luftfartsutrustning samt elektronisk utrustning. Vidare kan kornorienterade elektroplåtar användas i stora, högpresterande generatorer där utformningen tillåter en effektiv användning av de riktade magnetiska egenskaperna.

(38)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(39)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(40)

NLMK och den ryska regeringen hävdade att de lägre genomsnittliga importpriserna från Ryssland förklaras av en betydande andel exporterade kornorienterade elektroplåtar av andra- och tredjesortering (med flera defekter, fogar och brist på planhet) och att de senare typerna inte konkurrerar med andra typer av den produkt som översynen gäller. De kornorienterade elektroplåtar av andra- och tredjesortering som exporterats utgör olika produkter och uppfyller inte de europeiska tekniska standarderna. De hävdade därför att deras material av andra- och tredjesortering antingen borde undantas från produktdefinitionen eller tilldelas en separat (fjärde) minimiimportprisnivå som återspeglar deras mycket låga värde på marknaden.

(41)

Kommissionen avvisade detta krav, eftersom varken produktdefinitionen eller minimiimportpriset kan ändras inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång.

(42)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav NLMK att en opartisk undersökande myndighet skyndsamt skulle ha inlett en partiell interimsöversyn som var begränsad till produktdefinitionen och/eller åtgärdernas form. Kommissionen avvisade detta påstående, eftersom den inte hade tillräcklig bevisning för att inleda en sådan undersökning.

(43)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om dumpningen från de berörda länderna skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle tillåtas upphöra.

(44)

Ingen av tillverkarna i Ryssland, Förenta staterna och Sydkorea samarbetade i undersökningen.

(45)

Kommissionen informerade myndigheterna i alla tre berörda länder att den på grund av den bristande samarbetsviljan kan komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen vad gäller resultaten i förhållande till Ryssland, Förenta staterna och Sydkorea. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet för de tre ländernas myndigheter i detta avseende.

(46)

Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning med avseende på Ryssland, Förenta staterna och Sydkorea måste därför grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen, särskilt offentligt tillgänglig information såsom offentliga företagswebbplatser, uppgifter i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter. Kommissionen använde också olika importstatistik, inbegripet importstatistik från Eurostats COMEXT och Global Trade Atlas (GTA).

(47)

Med avseende på Baoshan Group och efter dubbelkontroller på distans tillämpade kommissionen dessutom artikel 18.1 i grundförordningen när det gäller arbetskraftskostnader. Såsom förklaras i skäl 207 underlät företaget att tillhandahålla kontrollerad och tillförlitlig bevisning för beräkningen av antalet arbetstimmar som hänförts till tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar.

(48)

Endast en japansk exporterande tillverkare (Nippon Steel) samarbetade helt och hållet i den aktuella undersökningen. Efter inledandet av undersökningen gav sig den andra kända japanska exporterande tillverkaren (JFE Steel) till känna med ett ofullständigt svar på frågeformuläret, vilket var begränsat till exportförsäljning, tillverkning och kapacitet. Kommissionen underrättade därför JFE Steel och Japans regering om sin avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(49)

Undersökningsresultaten i detta avsnitt baserades därför delvis på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen med avseende på den inhemska försäljningen. För detta ändamål användes de uppgifter som Nippon Steel lämnat, de uppgifter som JFE Steel lämnat om exportförsäljning, begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, statistik från Eurostat och offentligt tillgängliga uppgifter.

(50)

De två japanska exporterande tillverkarna stod för 100 % av exporten från Japan till unionen under översynsperioden.

(51)

Kommissionen fastställde normalvärdet för Nippon Steel på grundval av följande: Kommissionen undersökte först huruvida den fullt ut samarbetsvilliga exporterande tillverkarens totala försäljningsvolym på hemmamarknaden var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande tillverkare motsvarar minst 5 % av företagets totala exportförsäljning av den produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden. På grundval av detta konstaterades det att den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkarens totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(52)

Därefter identifierade kommissionen de produkttyper som såldes på hemmamarknaden och som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen för den exporterande tillverkare som hade en representativ försäljning på hemmamarknaden.

(53)

Kommissionen undersökte sedan huruvida den fullt ut samarbetsvilliga exporterande tillverkarens försäljning på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av den till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen fastslog att dessa produkttyper var representativa.

(54)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden för Nippon Steel som helhet för att avgöra om man kunde använda det faktiska försäljningspriset på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(55)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(56)

I detta fall är normalvärdet det vägda genomsnittet av priserna för all försäljning på hemmamarknaden av produkttypen under översynsperioden.

(57)

Normalvärdet är det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp enbart för den lönsamma försäljningen på hemmamarknaden av produkttypen under översynsperioden, om någondera av följande villkor uppfylls:

(58)

Analysen av försäljningen på hemmamarknaden visade att över 90 % av den totala försäljningen på hemmamarknaden var lönsam och att det vägda genomsnittliga försäljningspriset var högre än tillverkningskostnaden. Beroende på produkttyp beräknades normalvärdet därför som ett vägt genomsnitt av priserna för all försäljning på hemmamarknaden under översynsperioden i den situation som beskrivs i skäl 56, eller som ett vägt genomsnitt av den lönsamma försäljningen endast i den situation som beskrivs i skäl 57.

(59)

När ingen försäljning eller endast otillräcklig försäljning av en typ av den likadana produkten förekommit vid normal handel, konstruerade kommissionen normalvärdet i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen.

(60)

För sådana produkttyper konstruerades normalvärdet genom att man till den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkarens genomsnittliga tillverkningskostnad för den likadana produkten under översynsperioden adderade

(61)

För de produkttyper som inte sålts alls på hemmamarknaden lades de vägda genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna och vinsten till för alla transaktioner som skett vid normal handel på hemmamarknaden.

(62)

När det gäller JFE Steel använde kommissionen, eftersom bolaget inte samarbetade, tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen när det gäller inhemsk försäljning. Eftersom det inte fanns några tillförlitliga uppgifter om företagets priser på hemmamarknaden, fastställde kommissionen ett konstruerat normalvärde med hjälp av metoden och värdena i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(63)

Nippon Steel exporterade endast till unionen genom närstående handlare. Exportpriset fastställdes därför på grundval av artikel 2.9 i grundförordningen, dvs. på grundval av det pris till vilket de importerade produkterna första gången såldes vidare till en oberoende köpare. Justeringar av priset skedde för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, samt förväntad vinst.

(64)

JFE Steel exporterade direkt till EU och dess exportpris var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(65)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset som fastställts enligt ovan fritt fabrik.

(66)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för kostnader för transport, försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader och bankavgifter som betalats av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, när detta var tillämpligt och berättigat.

(67)

Nippon Steel hade ingen inhemsk försäljning för vissa av de produkttyper som bolaget exporterade till EU. Med tanke på den stora exportförsäljningsvolym för vilken en jämförelse kunde göras och med hänsyn till att det i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång inte är nödvändigt att fastställa dumpningens exakta storlek, utan endast huruvida dumpningen sannolikt skulle fortsätta eller återkomma i framtiden, ansåg kommissionen att den fastställda jämförelsen var korrekt.

(68)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Nippon Steel att kommissionen borde ha beräknat den dumpningsmarginal som var tillämplig på Nippon Steel på grundval av all exportförsäljning till EU och hänvisade till befintlig rättspraxis (9).

(69)

Kommissionen erinrade om att dumpningsmarginalen inte omfattade all exportförsäljning till EU, eftersom (såsom förklarats i skäl 67) det inte förelåg någon motsvarande inhemsk försäljning av vissa av de produkttyper som företaget exporterade till EU. Dessa produkttyper (vilka utgjorde 38 % av den sammanlagda exportkvantiteten) togs inledningsvis inte med vid beräkningen av dumpningen, eftersom företaget inte hade angett de motsvarande tillverkningskostnaderna för dem. För att kunna beräkna en dumpningsmarginal för all exportförsäljning till EU och i avsaknad av mer exakta uppgifter från företaget, beslutade kommissionen att dela in produkttyperna i grupper på grundval av deras bredd, vilken är ett kriterium som har mindre inverkan på tillverkningskostnaderna och försäljningspriserna än järnförlust och tjocklek. På denna grundval konstruerade den normalvärdet för alla produkttyper. De korrigerade beräkningarna av dumpningen lämnades ut till företaget och inga synpunkter inkom.

(70)

För både Nippon Steel och JFE Steel visade jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset att deras försäljning till EU skedde till dumpade priser under översynsperioden. Dumpningsmarginalen för Nippon Steel uppgick till cirka 31 %, medan den för JFE Steel var cirka 19 %.

(71)

Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(72)

Eftersom dumpning konstaterats under översynsperioden analyserade kommissionen om det fanns någon sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna avseende import av kornorienterade elektroplåtar från Japan skulle tillåtas att upphöra gälla. Följande faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Japan samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(73)

På grundval av svaren på frågeformuläret från de två kända japanska exporterande tillverkarna fastställde kommissionen att den japanska produktionskapaciteten uppgick till [350 000–410 000] ton under översynsperioden.

(74)

På grundval av samma uppsättning data fastställde kommissionen att den outnyttjade kapaciteten för kornorienterade elektroplåtar i Japan uppgick till omkring [50 000–110 000] ton.

(75)

Nippon Steel hävdade att Japans outnyttjade kapacitet hade överskattats, eftersom kommissionen inte tog hänsyn till att Japan fokuserar på de typer av kornorienterade elektroplåtar med tunnast tjocklek som ger mindre volym är den typ av kornorienterade elektroplåtar som unionsindustrin och andra berörda länder tillverkar.

(76)

Analysen av de modeller som exporteras till unionen och till de andra huvudsakliga exportländerna, såsom Indien och Mexiko, visade att de flesta av dessa modeller som Nippon Steel tillverkade hade en liknande eller högre tjocklek än de produkter som unionsindustrin tillverkade. Andelen kornorienterade elektroplåtar av typer med tunnare tjocklek som exporterades till EU var dessutom betydande och det fanns verkligen en efterfrågan på denna typ av produkt på unionsmarknaden. Även om den outnyttjade kapaciteten uteslutande hänförde sig till produkter med tunnare tjocklek, vilket inte var fallet, skulle det med andra ord finnas en efterfrågan på sådana produkter på unionsmarknaden.

(77)

Kommissionen grundade vidare sin bedömning av den outnyttjade kapaciteten på de uppgifter som de japanska exporterande tillverkarna hade tillhandahållit. Således kan kommissionen inte se hur den skulle ha kunnat överskatta den outnyttjade kapaciteten när uppgifterna härstammade från de exporterande tillverkarna själva. I vilket fall som helst ansåg kommissionen att påståendet beträffande avkastningen varken var tillräckligt detaljerat eller hade styrkts, eftersom det inte medförde en motsvarande skillnad i produktionskapacitet eller outnyttjad kapacitet knuten till den påstådda skillnaden i avkastning. Detta påstående framfördes endast av Nippon Steel och innehöll inte någon information om spannet vad gäller tjockleken från den andra huvudsakliga japanska exporterande tillverkaren. Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen detta påstående.

(78)

Dessutom beaktade kommissionen att japanska exporterande tillverkare även tillverkar icke-kornorienterade elektroplåtar. Både dessa och kornorienterade elektroplåtar tillverkas med hjälp av samma utrustning. Detta innebär att det är tekniskt möjligt att frigöra kapacitet från icke-kornorienterade elektroplåtar och övergå till kornorienterade elektroplåtar. En sådan övergång skulle kunna äga rum i framtiden om de japanska exporterande tillverkarna har ekonomiskt incitament, vilket skulle kunna leda till en ytterligare ökning av den outnyttjade kapaciteten.

(79)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den japanska regeringen och Nippon Steel att japanska tillverkare inte kan frigöra kapacitet som är avsedd för tillverkning av icke-kornorienterade elektroplåtar till förmån för tillverkning av kornorienterade elektroplåtar för export till EU, eftersom Nippon Steel är bunden att tillverka icke-kornorienterade elektroplåtar genom avtal med elfordonstillverkare. I detta sammanhang hävdas det att bedömningen av outnyttjad kapacitet inte bör grundas på detta kriterium.

(80)

Kommissionen noterade att det förelåg bindande avtal med tillverkare av elfordon om tillverkning av icke-kornorienterade elektroplåtar, vilka i sig gör att det inte är möjligt att omedelbart frigöra kapacitet för kornorienterade elektroplåtar. Kommissionen ansåg emellertid att japanska exporterande tillverkare skulle kunna dirigera mer kapacitet till kornorienterade elektroplåtar om elfordonsmarknaden utvecklades negativt, eftersom tillverkarna använder samma utrustning för att tillverka både kornorienterade elektroplåtar och icke-kornorienterade elektroplåtar. Emellertid ansåg kommissionen, oberoende av hur efterfrågan på icke-kornorienterade elektroplåtar utvecklas under kommande år, att dess slutsatser om outnyttjad kapacitet som anges i skäl 74 fortfarande var aktuella, eftersom de baserades på att det förelåg en betydande outnyttjad kapacitet enbart när det gällde kornorienterade elektroplåtar, utan något tillägg för ytterligare frigjord kapacitet knuten till tillverkningen av icke-kornorienterade elektroplåtar.

(81)

Storleksmässigt är unionsmarknaden (med över 265 000–280 000 ton förbrukning under översynsperioden) en av de största marknaderna för kornorienterade elektroplåtar i världen. Bland de berörda länderna är det bara Kina som har en större hemmamarknad än EU, medan Förenta staterna, Sydkorea, Ryssland och Japan har en mycket mindre inhemsk förbrukning.

(82)

Den fastställda outnyttjade kapaciteten motsvarar [28–31 %] av förbrukningen i unionen under översynsperioden (se skäl 259). Samtidigt kommer den outnyttjade kapaciteten sannolikt att riktas mot unionsmarknaden i stora mängder om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Den japanska hemmamarknaden absorberar ungefär en fjärdedel av den japanska produktionskapaciteten och tillgodoses traditionellt till nästan till 100 % av den inhemska produktionen.

(83)

Den japanska industrin för kornorienterade elektroplåtar är dessutom exportinriktad eftersom mer än [70–80 %] av all tillverkning är avsedd för export. Slutligen har Kina och Förenta staterna handelspolitiska skyddstullar som i praktiken minskar de japanska exporterande tillverkarnas tillgång till dessa viktiga marknader. Den japanska exporten till Kina minskade särskilt kraftigt efter det att Kina införde åtgärder.

(84)

Dessutom har de japanska exporterande tillverkarna ett etablerat distributionssystem inom EU och kan därför enkelt öka sändningarna till unionsmarknaden.

(85)

Mot bakgrund av ovanstående kan det rimligen förväntas att en betydande del av den nuvarande japanska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionen om åtgärderna upphävdes.

(86)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den japanska regeringen och Nippon Steel att unionsmarknaden inte längre var lika attraktiv som under den ursprungliga undersökningen och att de japanska tillverkarna aktivt riktar sig mot de växande asiatiska marknaderna och att export från Japan inte kommer att översvämma unionsmarknaden om åtgärderna upphävs.

(87)

Nippon Steel ansåg vidare att kommissionen inte hade styrkt sin slutsats om unionsmarknadens attraktivitet, eftersom den endast grundades på dess storlek. I detta hänseende hänvisade företaget till andra särskilda faktorer med koppling till unionsmarknadens attraktivitet, såsom prisnivån, den starka inhemska industrin, efterfrågan på en viss typ av produkt, handelspolitiska skyddsåtgärder och/eller hinder relaterade till transport.

(88)

Kommissionen ansåg att det saknades styrkande bevisning för påståendet beträffande de asiatiska marknaderna. Trots alla faktorer till vilka Nippon Steel har hänvisat, den minskade förbrukningen och de gällande åtgärderna, så fortsatte de japanska exporterande tillverkarna ändå att exportera betydande kvantiteter och bibehöll sin marknadsandel i unionen under skadeundersökningsperioden.

(89)

Dessutom var EU-marknaden den tredje största exportmarknaden för japanska exporterande tillverkare under översynsperioden (10). Vidare visade en analys av utvecklingen av de två japanska exporterande tillverkarnas exportförsäljning att deras export till länder utanför EU minskade mycket mer under skadeundersökningsperioden (– [25–35] %) än exporten till EU (– [5–15] %) under samma period.

(90)

Utöver dess storlek och de stora volymer som de japanska exporterande tillverkarna kan sälja på EU-marknaden, noterade kommissionen även att höga prisnivåer och en betydande import är kännetecknande för unionsmarknaden, vilket visar att den är attraktiv för tillverkare av kornorienterade elektroplåtar utanför EU. På grundval av detta avvisades dessa påståenden.

(91)

Baserat på det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle fortsätta i framtiden om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Med tanke på de dumpade prisnivåerna på kornorienterade elektroplåtar till unionen under översynsperioden, den outnyttjade kapaciteten i Japan och unionsmarknadens attraktionskraft, drog kommissionen också slutsatsen att betydande kvantiteter kornorienterade elektroplåtar från Japan sannolikt skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade prisnivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(92)

Eftersom ingen koreansk exporterande tillverkare var samarbetsvillig, såsom nämns i skäl 28, grundade kommissionen sin övergripande analys, inklusive beräkningen av dumpning, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(93)

Sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning bedömdes därför med hjälp av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i kombination med uppgifter från Eurostat och exportstatistiken i GTA.

(94)

För att fastställa ett normalvärde använde kommissionen samma metod som den som använts av sökanden i begäran. Eftersom det saknades tillförlitliga uppgifter om priserna på den sydkoreanska hemmamarknaden, fastställde kommissionen ett konstruerat normalvärde med hjälp av metoden och värdena i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(95)

Exportpriser till unionen fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(96)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. Mot denna bakgrund drogs leverans- och försäkringskostnader av på grundval av information som fanns tillgänglig i begäran (115,82 euro/ton). Det normalvärde fritt fabrik som fastställdes på detta sätt var 1 893 euro/ton, medan exportpriset fritt fabrik var 1 880 euro/ton under översynsperioden.

(97)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen att dumpningsmarginalen för den sydkoreanska exporten till unionen låg på miniminivån, dvs. mindre än 2 %, uttryckt i procent av exportpriset.

(98)

Kommissionen analyserade sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas löpa ut. I samband med detta undersökte kommissionen de sydkoreanska exportörernas beteende på andra marknader, tillverkning och outnyttjad kapacitet i Sydkorea och unionsmarknadens attraktionskraft.

(99)

Kommissionen analyserade exportpriserna från Sydkorea till andra tredjelandsmarknader under översynsperioden, såsom de rapporterades enligt den officiella koreanska exportstatistiken från GTA, och jämförde dessa prisnivåer med importpriserna. Analysen visade att den sydkoreanska exporten till flera av dess andra huvudsakliga exportmarknader skedde till lägre priser än exportpriserna till EU. Det genomsnittliga exportpriset till tredjeländer fastställdes till 1 442 euro/ton under översynsperioden, vilket är lägre än det lägsta minimiimportpris som tillämpas i EU och mycket lägre än det genomsnittliga priset fritt fabrik till EU. En jämförelse mellan dessa priser till tredjelandsmarknader med det konstruerade normalvärdet visade på en prisskillnad på omkring 30 %.

(100)

Det ansågs därför sannolikt att de koreanska exporterande tillverkarna skulle börja sälja till unionen till dumpade priser om de nuvarande åtgärderna upphävdes.

(101)

Enligt tillgängliga uppgifter som ingick i begäran om översyn har Sydkorea en beräknad produktionskapacitet på 280 000 ton och en beräknad outnyttjad kapacitet på 24 000 ton under översynsperioden. Sydkoreas outnyttjade kapacitet motsvarade därför omkring [7–10] % av unionens förbrukning av kornorienterade elektroplåtar under översynsperioden.

(102)

Kommissionen har fastställt att unionsmarknaden är attraktiv för sydkoreanska tillverkare av följande skäl:

(103)

För det första (se skäl 81) är unionsmarknaden en av de största marknaderna i världen. För det andra tillgodoses den sydkoreanska inhemska förbrukningen huvudsakligen av den inhemska tillverkningen, eftersom endast omkring 19 % av den utgörs av import. Mot denna bakgrund är de exporterande tillverkarna främst exportorienterade.

(104)

För det tredje har den sydkoreanska exporten till Kina minskat kraftigt under de senaste åren efter införandet av antidumpningsåtgärder mot bland annat Sydkorea och ökningen av den kinesiska inhemska produktionskapaciteten. Detta skulle i sin tur göra unionsmarknaden mer attraktiv, vilket skapar risken att viss omläggning av handeln sker till EU.

(105)

Baserat på det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle återkomma i framtiden om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Med hänsyn till den outnyttjade kapaciteten i Sydkorea, de låga prisnivåerna för export av kornorienterade elektroplåtar till tredjeländer under översynsperioden, som skedde till dumpade priser jämfört med normalvärdet, och unionsmarknadens attraktionskraft, drog kommissionen också slutsatsen att betydande mängder kornorienterade elektroplåtar från Sydkorea sannolikt skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(106)

Eftersom ingen amerikansk exporterande tillverkare var samarbetsvillig, såsom nämns i skäl 28, grundade kommissionen sin övergripande analys, inklusive beräkningen av dumpning, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(107)

Sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning bedömdes därför med hjälp av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i kombination med andra informationskällor såsom Eurostat och GTA.

(108)

För att fastställa ett normalvärde använde kommissionen samma metod som den som använts av sökanden i begäran. Eftersom det saknades tillförlitliga uppgifter om priserna på den amerikanska hemmamarknaden, fastställde kommissionen ett konstruerat normalvärde med hjälp av metoden och värdena i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(109)

Exportpriser till unionen fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(110)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. I detta syfte drogs leverans- och försäkringskostnader av på grundval av den information som fanns tillgänglig i begäran (166,66 euro/ton). Normalvärdet fritt fabrik fastställdes således till 2 310 euro/ton, medan exportpriset uppgick till 1 880 euro/ton under översynsperioden.

(111)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen en dumpningsmarginal på omkring 21 %. Kommissionen slog därför fast att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(112)

Kommissionen analyserade sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om de nuvarande antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas löpa ut. I samband med detta beaktade kommissionen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Förenta staterna samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(113)

Enligt den information som tillhandahölls i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång hade Förenta staterna en beräknad produktionskapacitet på 265 000 ton och en beräknad outnyttjad kapacitet på 77 000 ton under översynsperioden. Den outnyttjade kapaciteten i Förenta staterna kan därför i sig redan täcka [27–30] % av unionens totala förbrukning av kornorienterade elektroplåtar.

(114)

Undersökningen bekräftade att unionsmarknaden är attraktiv för amerikanska tillverkare av följande skäl:

(115)

För det första (se skäl 81) är unionsmarknaden en av de största marknaderna i världen.

(116)

Vidare tillfredsställs den inhemska förbrukningen i Förenta staterna redan till största delen genom den inhemska produktionen, eftersom endast omkring 15 % av den bestod av import under översynsperioden. Mot denna bakgrund är de exporterande tillverkarna exportorienterade.

(117)

Baserat på det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle fortsätta i framtiden om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Med hänsyn till de dumpade prisnivåerna för kornorienterade elektroplåtar till unionen under översynsperioden, den stora outnyttjade kapaciteten i Förenta staterna och unionsmarknadens attraktionskraft, drog kommissionen också slutsatsen att betydande mängder kornorienterade elektroplåtar från Förenta staterna sannolikt skulle komma in på unionsmarknaden till dumpade prisnivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(118)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(119)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(120)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen med avseende på Kina, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande tillverkarna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(121)

För att samla in nödvändiga uppgifter för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande exporterande tillverkare i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att tillverka den produkt som översynen gäller. En exporterande tillverkare lämnade de begärda uppgifterna.

(122)

I syfte att erhålla den information som kommissionen ansåg nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen även ett frågeformulär till den kinesiska regeringen. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från den kinesiska regeringen, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen.

(123)

Den 30 november 2020 utfärdade kommissionen en första notering till ärendehandlingarna (nedan kallad den första noteringen) i syfte att inhämta de berörda parternas synpunkter på de relevanta källor som kommissionen kan använda sig av för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a e andra strecksatsen i grundförordningen. I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. På grundval av de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden fastställde kommissionen även två möjliga representativa länder, nämligen Brasilien och Ryssland.

(124)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter. Synpunkter inkom från Eurofer och Baoshan Group.

(125)

Synpunkterna på den första noteringen behandlades i en andra notering (nedan kallad den andra noteringen) som kommissionen antog den 20 juli 2021 och genom vilken den informerade berörda parter om vilka relevanta källor den hade för avsikt att använda för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst baserat på Aperam Inox América so Sul SA (Aperam), en tillverkare i det representativa landet. Synpunkter inkom från Eurofer och Baoshan Group.

(126)

Vid inledandet av undersökningen på grundval av artikel 2.6a a i grundförordningen skickade kommissionen ett frågeformulär angående förekomsten av snedvridningar till den kinesiska regeringen. De svarade emellertid inte. Kommissionen underrättade den kinesiska regeringen genom en verbalnot av den 24 september 2021 om att den hade för avsikt att använda artikel 18 i grundförordningen med avseende på den möjliga förekomsten av betydande snedvridningar på den kinesiska hemmamarknaden för kornorienterade elektroplåtar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen uppmanade den kinesiska regeringen att lämna synpunkter på tillämpningen av artikel 18. Inga synpunkter inkom.

(127)

I nyligen genomförda undersökningar rörande stålsektorn i Kina (11) har kommissionen konstaterat att det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen drog i denna undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning också var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(128)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (12). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att stålsektorn, i vilken kornorienterade elektroplåtar ingår, inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av den kinesiska regeringen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (13), utan att den kinesiska regeringen dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (14). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som den kinesiska regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (15). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att kinesiska konkurs- och egendomsrätt inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (16). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (17), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (18).

(129)

Precis som i tidigare undersökningar med avseende på stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i begäran samt rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(130)

Begäran innehåller information om vilka snedvridande effekter som den trettonde femårsplanen fått för stålindustrin. Dessutom hänvisades det i begäran till den amerikanska regeringens slutsatser om den statliga kontrollen med avseende på den relativt starka kontrollen över stålsektorn i Kina genom SASAC och absolut kontroll över elektricitet (19). I begäran konstaterades vidare att kornorienterade elektroplåtar i likhet med stålprodukter belagda med organiskt material tillverkas av varmvalsade ringar eller rullar. Samma snedvridningar som kommissionen noterade när det gäller stål belagt med organiskt material i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/687 (20) är därför även tillämpliga på kornorienterade elektroplåtar. I begäran konstaterades också att de två största kinesiska exporterande tillverkarna i undersökningen av kornorienterade elektroplåtar, Baosteel och WISCO, också är exporterande tillverkare av stålprodukter belagda med organiskt material som omfattas av de slutgiltiga åtgärderna för denna produkt. I slutet av 2016 fusionerade Baosteel och WISCO och blev Kinas största ståltillverkare. I begäran hänvisades även till antisubventionsförfarandet beträffande varmvalsade platta stålprodukter (21), där kommissionen fann ett antal subventioner som tyder på förekomsten av snedvridningar inom sektorn. Slutligen nämndes i begäran att Baosteel och andra tillverkare hade erhållit finansiellt stöd, vilket framgår av en rapport som utarbetats av Steel Industry Coalition (22) och av resultaten från flera undersökningar avseende utjämningstullar i Förenta staterna (23).

(131)

Såsom anges i skäl 126 lämnade den kinesiska regeringen inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisade den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(132)

Den kinesiska regeringen utövar fortfarande ett betydande ägarskap inom stålsektorn, i vilken kornorienterade elektroplåtar ingår. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Exempelvis är Baosteel, den huvudsakliga exportören av kornorienterade elektroplåtar, ett kinesiskt statsägt företag som är verksamt inom ståltillverkningen och som ingår i nyligen konsoliderade China Baowu Steel Group Co. Ltd (tidigare Baoshan Iron & Steel Co., Ltd och Wuhan Iron & Steel) (24). Nominellt sett uppskattas antalet statsägda företag och antalet privatägda företag vara nästan jämnt fördelat, men av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största är fyra statsägda (25). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins totala produktion 2016 satte den kinesiska regeringen samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag till 2025 (26). Den kinesiska regeringen upprepade sin avsikt i april 2019, när den tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (27). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (28). De två tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar i Kina, Baosteel och WISCO (båda ingår i Baoshan Group) ägs av staten.

(133)

När det gäller den kinesiska regeringens möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fastställdes det under undersökningens gång att det förekommer personliga band mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, såsom att dess medlemmar ingår i företagsledningen eller finns med bland styrelseledamöterna i Baoshan Group.

(134)

Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för kornorienterade elektroplåtar omfattas av politisk övervakning och vägledning. Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att den kinesiska regeringen i allt högre utsträckning ingriper i sektorn. De två tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till kommunistpartiet. Undersökningen visade på partibyggande verksamhet både i Baosteel och i WISCO. Baosteel beskriver den partibyggande verksamheten på följande sätt: ”Ta huvudansvaret för att administrera partiet på ett strikt och heltäckande sätt, leda företagets ideologiska och politiska arbete, leda den enade frontens arbete, främja en andlig gemenskap, främja en företagskultur och sammanslutningar för personalen som fackföreningar och kommunistiska ungdomsförbundet, leda uppbyggnaden av en partistyrd och ärlig regering, stödja disciplinkommittéerna så att de på ett effektivt sätt kan fullgöra sina tillsynsskyldigheter (29)”. WISCO anger på sin webbplats att den första partikongressen för det kinesiska kommunistpartiet WISCO Group Co., Ltd, som hölls den 22 januari 2021”har beslutat att låta partiutskottet ta den ledande rollen att ’fastställa verksamhetens inriktning och sörja för genomförandet av denna’, förbättra de politiska ståndpunkterna, stärka ansvarsskyldigheten och göra allt för att främja genomförandet av utvecklingsstrategi 1345 (30)”.

(135)

Dessutom finns det en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för kornorienterade elektroplåtar.

(136)

Även om industrin för kornorienterade elektroplåtar är en specialiserad industri och även om det under undersökningen inte har varit möjligt att identifiera några särskilda policydokument avseende utvecklingen av industrin för kornorienterade elektroplåtar omfattas den av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga om stål och de viktigaste råvarorna för tillverkning av kornorienterade elektroplåtar, nämligen stål och järnmalm.

(137)

Den kinesiska regeringen anser att stålindustrin är en nyckelindustri (31). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument som handlar om stål och som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå, såsom planen för anpassning och uppgradering av stålindustrin 2016–2020, vilken gällde under undersökningsperioden. I planen anges att stålindustrin är ”en viktig och grundläggande sektor i den kinesiska ekonomin och en nationell hörnsten” (32). De viktigaste uppgifter och mål som stakas ut i planen täcker alla aspekter av industrins utveckling (33). I den trettonde femårsplanen om ekonomisk och social utveckling (34), vilken gällde under undersökningsperioden, anges att företag som tillverkar stålprodukter i det högre marknadssegmentet ska stödjas. Planen inriktas även på att uppnå hållbara och tillförlitliga kvalitetsprodukter genom stöd till företag som använder teknik för ren stålproduktion, precisionsvalsning och kvalitetsförbättring (35).

(138)

I den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2011 års version) (2013 års ändring) (36) (nedan kallad katalogen) anges stålindustrin som en främjad industri. En viktig råvara som används för tillverkning av kornorienterade elektroplåtar är järn. Under undersökningsperioden omfattades järnmalm av den nationella mineralresursplanen för 2016–2020. I den planen anges bland annat målet att ”säkerställa företagskoncentration och utvecklande av stora och medelstora företag som är konkurrenskraftiga på marknaden” samt målen att ”säkerställa riktlinjer för lokala resurser så att dessa kan koncentreras till stora gruvkoncerner”, ”minska bördan för järnmalmsföretag och öka de inhemska järnmalmsföretagens konkurrenskraft” samt ”på lämpligt sätt kontrollera utvecklingen av gruvor som är tusen meter djupa och av småskaliga gruvor för utvinning av låghaltig järnmalm”.

(139)

Järnmalm nämns också i den trettonde femårsplanen för stål 2016–2020, vilken var i kraft under översynsperioden. Beträffande järnmalm anges följande i planen: ”Fortsätta att stödja prospekteringsarbeten i inhemska centrala mineralområden […], stödja ett antal befintliga och starkt konkurrenskraftiga inhemska järnmalmsföretag tack vare en bredare och intensifierad utveckling […] och stärka den roll som inhemska mineraltillgångar spelar när det gäller leveranssäkerheten”.

(140)

Järnmalmsindustrin klassificeras som en strategisk framväxande industri och omfattas därför av den trettonde femårsplanen för strategiska framväxande industrier. Järnmalm, tackjärn och ferrolegeringar förtecknas också i NRDC:s vägledande katalog för industriell anpassning 2019. Ferrolegeringar omnämns i MIIT:s Guiding Catalogue for Industry Development and Transfer från 2018.

(141)

Som framgår av exemplen ovan avseende stål och järn, ger den kinesiska regeringen riktlinjer för utvecklingen av sektorn för kornorienterade elektroplåtar med hjälp av ett brett spektrum av politiska verktyg och direktiv och kontrollerar praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion. Industrin för kornorienterade elektroplåtar omfattas av statliga riktlinjer och ingripanden i fråga om stål och den viktigaste råvaran för tillverkning av kornorienterade elektroplåtar, nämligen järnmalm.

(142)

Utöver det som nämns ovan erhåller tillverkare av kornorienterade elektroplåtar även statligt stöd, vilket tydligt visar på statens intresse av denna sektor. Under undersökningen fastställde kommissionen att de två tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar, Baosteel (37) och WISCO (38), fick direkta statliga subventioner.

(143)

Sammanfattningsvis har den kinesiska regeringen infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive tillverkningen av stål och järn, vilket även omfattar kornorienterade elektroplåtar. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(144)

Det har inte framkommit någon bevisning i den aktuella undersökningen som skulle kunna bevisa att diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för kornorienterade elektroplåtar som avses i skäl 128 inte skulle påverka tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(145)

Sektorn för kornorienterade elektroplåtar påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 128. Snedvridningen påverkar sektorn, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (39).

(146)

Dessutom har det inte lagts fram någon bevisning i den aktuella undersökningen som visar att sektorn för kornorienterade elektroplåtar inte påverkas av något statligt ingripande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 128. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(147)

Kommissionen erinrar om att det krävs ett antal insatsvaror för att tillverka kornorienterade elektroplåtar. När tillverkare av kornorienterade elektroplåtar köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas priserna som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörerna av insatsvaror använder till exempel arbetskraft som är föremål för snedvridningarna, de kan låna pengar som är föremål för snedvridningarna av finanssektorn/kapitalallokeringen och omfattas av planeringssystemet som tillämpas på alla förvaltningsnivåer och i alla sektorer.

(148)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för kornorienterade elektroplåtar som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas, eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen i delarna A och B i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina påverkas av betydande snedvridningar genom en kombination av olika produktionsfaktorer. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(149)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av den kinesiska regeringen. En grupp exporterande tillverkare, nämligen Baosteel och WISCO (nedan kallad Baoshan Group), lämnade in en rad synpunkter på förekomsten av betydande snedvridningar.

(150)

Inledningsvis underströk Baoshan Group att påståendet om ”betydande snedvridningar” i Kina inte skulle utgöra en förutbestämd slutsats. Baoshan Group hävdade att kommissionen inte borde samla in de uppgifter som behövdes för att beräkna normalvärdet på grundval av metoden med representativt land i början av undersökningen, dvs. innan de betydande snedvridningarna konstateras och bekräftas i en viss undersökning. Enligt Baoshan Group bör sådana uppgifter samlas in först när kommissionen har bekräftat de uppgifter som krävs för att tillämpa bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen. Bolaget noterade också att begäran i hög grad förlitade sig på rapporten om Kina, som enligt Baoshan Group inte uppfyller normerna för opartisk och objektiv bevisning, eftersom den utarbetades i syfte att underlätta för den europeiska industrin att inge klagomål. Dessutom hävdade Baoshan Group att det är mycket tveksamt om de uppgifter som ingår i kommissionens rapport är korrekta och relevanta för det aktuella förfarandet, eftersom rapporten offentliggjordes 2017 och omfattar innehåll och hänvisningar från 2016 och åren före och därför inte är tillämplig på undersökningsperioden i den aktuella undersökningen. Dessutom konstaterade Baoshan Group att rapporten om Kina inte omfattar kornorienterade elektroplåtar, utan endast stålsektorn och att undersökningsresultaten om stål inte nödvändigtvis är relevanta för kornorienterade elektroplåtar.

(151)

Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den efterföljande användningen av metoden i artikel 2.6a a först sker vid tidpunkten för det preliminära och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter, anges i artikel 2.6a e en skyldighet att inhämta de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. I detta fall ansåg kommissionen att den bevisning som sökanden lagt fram om betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund. Detta angavs tydligt i punkt 3 i tillkännagivandet om inledande, i enlighet med den skyldighet som anges i artikel 2.6a e i grundförordningen. Kommissionen vidtog därför nödvändiga åtgärder för att göra det möjligt för den att tillämpa metoden i artikel 2.6a i grundförordningen om förekomsten av betydande snedvridningar skulle bekräftas under undersökningen.

(152)

När det gäller påståendet om bristande opartiskhet i rapporten noterar kommissionen att denna rapport är ett omfattande dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av Kinas regering, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Den offentliggjordes i december 2017 så att alla berörda parter hade goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på. När det gäller invändningen att rapporten var inaktuell erinrar kommissionen om att det hittills inte har lagts fram några bevis på att detta är fallet. Tvärtom konstaterar kommissionen särskilt att de huvudsakliga policydokument och den bevisning som nämns i rapporten, däribland tillämpliga femårsplaner och tillämplig lagstiftning för den produkt som översynen gäller fortfarande var relevanta under översynsperioden och att varken Baoshan Group eller andra parter har bevisat att detta inte längre var fallet.

(153)

När det gäller argumentet att kommissionens rapport inte innehåller något särskilt kapitel om kornorienterade elektroplåtar utan endast om stål i allmänhet, noterade kommissionen att kornorienterade elektroplåtar utgör en specialiserad typ av stål, vilket innebär att bestämmelserna om stål i stort även är tillämpliga på kornorienterade elektroplåtar. Dessutom är förekomsten av betydande snedvridningar som ligger till grund för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inte knuten till att det finns något särskilt sektoriellt kapitel om den undersökta produkten. I rapporten beskrivs olika typer av övergripande snedvridningar i Kina som förekommer i hela den kinesiska ekonomin och påverkar priser och/eller råvaror samt produktionskostnader för den undersökta produkten. Påståendena från Baoshan Group avvisades därför.

(154)

Den tillgängliga bevisningen visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(155)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(156)

Såsom anges i skälen 123 och 125 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 30 november 2020 (nedan kallad den första noteringen) och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 20 juli 2021 (nedan kallad den andra noteringen). I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(157)

I den första noteringen identifierade kommissionen Brasilien och Ryssland som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras båda av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst där det var känt att den produkt som översynen gäller tillverkas. Unionsindustrin hade också föreslagit Sydkorea som ett påstått lämpligt representativt land. Med hänsyn till Sydkoreas ekonomiska utvecklingsnivå, som den klassificerats av Världsbanken, kunde detta land emellertid inte beaktas.

(158)

Enligt den första noteringen hävdade unionsindustrin att artikel 2.6a i grundförordningen gav kommissionen ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid avgörandet vilket representativt land som kunde vara lämpligt och att den inte begränsade begreppet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå till länder som Världsbanken klassificerades i samma grupp när det gäller bruttonationalinkomst. I synnerhet hävdades det att även om Världsbankens grupperingar vad gäller bruttonationalinkomst är meningsfulla i många fall, är detta inte fallet med avseende på industrin för kornorienterade elektroplåtar som är föremål för denna översyn. Detta beror på att kornorienterade elektroplåtar utgör högteknologiska stålprodukter och att den kinesiska exporterande tillverkaren har upprättat fabriker i enlighet med den högsta internationella standarden och huvudsakligen exporterar kornorienterade elektroplåtar med hög permeabilitet (av premiumkvalitet) till Europeiska unionen. Unionsindustrin hävdade också att tillverkaren i Brasilien inte kunde uppnå liknande kvalitetsnivåer, medan den kinesiska exporterande tillverkaren befann sig på samma nivå i frågan om ekonomisk utveckling och teknik som den koreanska fabriken POSCO och att den ansåg att Korea var det lämpligaste representativa landet.

(159)

När det gäller användningen av Världsbankens klassificering fastställs det i artikel 2.6a a i grundförordningen att kommissionen får använda ett representativt land som har en med exportlandet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå när den ska konstruera normalvärdet för länder med betydande snedvridning. För att i varje enskilt fall fastställa vilka länder som har en med exportlandet jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå använder kommissionen länder som klassificerats i samma inkomstkategori av Världsbanken. Kommissionen gör detta genom att utnyttja sitt utrymme för skönsmässig bedömning vid tolkningen och tillämpningen av grundförordningen, vilket upprepade gånger bekräftats av EU-domstolen under omständigheter där det överlåts åt kommissionen att göra detta. Kommissionen ansåg att denna databas gör det möjligt att ha ett tillräckligt antal tänkbara lämpliga länder med jämförbar utvecklingsnivå för att kunna välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(160)

I detta fall var övre medelinkomstländer den relevanta kategori där Kina klassificeras enligt Världsbankens lista. Sydkorea hade därför inte en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina och ansågs inte uppfylla kriteriet i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(161)

Enligt den andra noteringen hävdade Eurofer att kommissionens bedömning på grundval av den landsomfattande ekonomiska utvecklingsnivån och hänvisningen till Världsbankens klassificering inte var meningsfull och borde omfatta den ekonomiska utvecklingen inom den kinesiska industrin för kornorienterade elektroplåtar. I detta sammanhang hävdade Eurofer att de sydkoreanska och japanska industrierna för kornorienterade elektroplåtar hade en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som den kinesiska. I avsaknad av samarbete från sydkoreanska exporterande tillverkare hävdade Eurofer att kommissionen kunde använda Japan som representativt land för Kina och de uppgifter som Nippon Steel lämnat för att fastställa normalvärdet.

(162)

Kommissionen ansåg att ordalydelsen i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen inte medger en sådan restriktiv tolkning, eftersom den inte hänvisar till ett sektorsspecifikt tillvägagångssätt. Dessutom tillhandahöll Eurofer inte någon oberoende källa som kommissionen kunde förlita sig på för att fastställa att de sydkoreanska och japanska industrierna för kornorienterade elektroplåtar hade en liknande ekonomisk utvecklingsnivå. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(163)

I den första noteringen angav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den produkt som översynen gäller tillverkas, dvs. Brasilien och Ryssland, var tillgången till offentliga uppgifter begränsad till en tillverkare av den produkt som översynen gäller i Brasilien, dvs. Aperam Inox América do Sul SA (nedan kallad Aperam) för kalenderåret 2019. I detta avseende uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter och, om så ansågs lämpligt, föreslå andra tillverkare av den undersökta produkten i ett representativt land som de själva valt som uppfyller kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, för vilka det finns lättillgängliga finansiella rapporter som innehåller relevanta uppgifter.

(164)

Enligt den första noteringen lämnade inga berörda parter synpunkter beträffande Aperam eller lämnade relevanta offentliga finansiella uppgifter från en tillverkare av kornorienterade elektroplåtar i ett potentiellt representativt land.

(165)

Enligt den andra noteringen höll Eurofer med om att Brasilien var lämpligare än Ryssland. Eurofer hävdade dock att Aperam tekniskt sett inte kunde tillverka de högkvalitativa produkter som Baoshan Group exporterade till EU till följd av avsaknad av investeringar i teknik, processer och kunskap som krävdes för dessa kvaliteter. I synnerhet hänvisade Eurofer till avskrivningsnivån, som påstods vara för låg och borde anpassas i enlighet med unionstillverkarnas eller de sydkoreanska tillverkarnas nivå.

(166)

Såsom förklaras i skäl 180 förlitade sig kommissionen inte på Aperams avskrivningsnivå för att konstruera normalvärdet. De uppgifter från Aperam som användes för att konstruera normalvärdet hänförde sig endast försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstprocent. När det gäller avskrivningar och andra omkostnader förlitade sig kommissionen på tillverkningskostnaderna från Baoshan Group, uttryckta som en procentandel av kostnaden för andra tillverkningskostnader, och tillämpade denna procentsats på den ”omräknade” tillverkningskostnaden. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(167)

Efter den andra noteringen hävdade Eurofer även att kommissionen borde integrera Aperams finansiella uppgifter för kalenderåret 2020 i sin beräkning av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för översynsperioden.

(168)

Kommissionen godtog denna begäran men förlitade sig slutligen enbart på data från 2020, eftersom årsredovisningen för 2019 inte visade någon vinst efter avdrag för andra kostnader än rörelsekostnader (såsom anges i skäl 203).

(169)

I den första noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar. I samma notering fann kommissionen att det fanns handelsrestriktioner för vissa produktionsfaktorer på grundval av OECD:s förteckning över exportrestriktioner för industriråvaror (42), särskilt förteckningen över exportrestriktioner för industriråvaror för Brasilien (HS 7225 11 och 7226 11) och Ryssland (HS 7204 10 till 7204 50). När det gäller Ryssland hade kommissionen i sitt arbetsdokument om betydande snedvridningar av Ryska federationens ekonomi i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder (SWD (2020) 242) också identifierat betydande snedvridningar avseende naturgas (43) och el (44), höga nivåer av statligt ingripande och höga koncentrationsnivåer och vertikal integration i viktiga råvarusektorer, stålindustri och transporter (45) samt förekomsten av importtullar för kornorienterade elektroplåtar (HS 7225 11 och 7226 11). Mot bakgrund av dessa handelsrestriktioner och betydande snedvridningar ansåg kommissionen i detta skede att Brasilien skulle vara det lämpliga representativa landet och uppmanade parterna att lämna synpunkter på lämpligheten hos de eventuella representativa länderna.

(170)

Enligt den första noteringen lade unionsindustrin fram ytterligare argument utöver de som anges i den första noteringen om varför Ryssland var ett mindre lämpligt representativt land än Brasilien.

(171)

Kommissionen noterade vidare att ingen part bestred dess slutsatser i avsnitt 2 i den första noteringen beträffande de brister som konstaterats för Ryssland som ett representativt land. Kommissionen drog därför slutsatsen att Brasilien var ett lämpligt land, eftersom landet uppfyllde alla kriterier, dvs. har en utvecklingsnivå som är jämförbar med Kina, har en tillverkare av kornorienterade elektroplåtar samt att uppgifter från denna tillverkare är lättillgängliga för översynsperioden.

(172)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(173)

Mot bakgrund av ovanstående analys beslutade kommissionen att betrakta Brasilien som det lämpliga representativa landet för tillämpningen av artikel 2.6a a i grundförordningen.

(174)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som den exporterande tillverkaren använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke-snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(175)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen identifierade kommissionen även källor som kunde användas för att fastställa icke snedvridna priser och referensvärden. Som den viktigaste källan föreslog kommissionen Global Trade Atlas (nedan kallad GTA). I samma notering identifierade kommissionen slutligen HS-numren eller de varukoder som används i bland annat EU, Kanada eller Brasilien för de produktionsfaktorer vilka, på grundval av uppgifter från de berörda parterna, inledningsvis var tänkta att användas för GTA-analysen.

(176)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och lämna förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(177)

På grundval av förslaget om att använda Brasilien som representativt land informerade kommissionen de berörda parterna genom den andra noteringen om produktionsfaktorer om att den skulle komma att använda GTA för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för de flesta av råvarorna.

(178)

Kommissionen tog fram en förteckning över de produktionsfaktorer och källor som den avsåg att använda för alla produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen mottog inte några synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer.

(179)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna och insamlats under dubbelkontrollen beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för kornorienterade elektroplåtar

(180)

Dessutom inkluderade kommissionen ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan, såsom avskrivningar och andra fasta kostnader som inte kan kvantifieras. Eftersom det saknades relevanta uppgifter i Aperams offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för att fastställa beloppet för de allmänna omkostnaderna, användes i stället företagsspecifika uppgifter från den exporterande tillverkaren och tillämpades på den ”omräknade” tillverkningskostnaden. Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.5.1.6.

(181)

Efter den andra noteringen till ärendet begärde Eurofer att kommissionen skulle beräkna normalvärdet direkt i euro för att undvika snedvridningar till följd av växelkurser för CNY. När det gäller den valuta som användes för beräkningen av dumpning tillhandahöll Eurofer inga bevis för snedvridning. På grundval av detta gjorde kommissionen dumpningsberäkningen i enlighet med sin normala praxis, dvs. genom att använda exportlandets valuta.

(182)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket import- och transportkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (46). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 154 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns något som bevisar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ (i genomsnitt över 90 %).

(183)

För ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetande exporterande tillverkarnas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade sig kommissionen för att inkludera dessa produktionsfaktorer som förbrukningsvaror enligt förklaringen i skäl 209.

(184)

Kommissionen angav att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens transportkostnader för leverans av råvaror utgjorde en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(185)

Efter den första noteringen hävdade Baoshan Group att priserna i Brasilien var mycket högre än i Ryssland för vissa råvaror (väte, kväve, syre och tenn), främst på grund av mycket låg import till Brasilien. I detta sammanhang uppmanade bolaget kommissionen att använda alternativa källor på grundval av artikel 2.6a a i grundförordningen, såsom internationella priser eller inhemska kostnader i Kina.

(186)

Kommissionen ansåg att syre, kväve och tenn importerades i representativa mängder till Brasilien. Påståendet om dessa råvaror avvisades därför först. När det gäller väte konstaterade kommissionen dock att importnivåerna och prisskillnaderna verkligen var betydande. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligast att använda uppgifterna från den största globala exportören av väte, dvs. Kanada. I avsaknad av betydande skillnader i importnivåer och priser för tenn förlitade sig kommissionen på importen till Brasilien som helhet.

(187)

Efter den andra noteringen hävdade Baoshan Group att de beräknade importpriserna för kväve och syre till Brasilien var bristfälliga, eftersom det förelåg betydande skillnader i fråga om enhetspriser beroende på ursprungsland. Bolaget hävdade att importpriset för kväve och syre med ursprung i Paraguay var elva respektive åtta gånger lägre än det genomsnittliga importpriset, vilket tyder på betydande skillnader när det gäller importpriser beroende på ursprungsland. Baoshan Group hävdade vidare att Paraguay stod för över 98 respektive 70 % av importvolymen för kväve och syre. Dessutom hävdade Baoshan Group att kostnaden per enhet för dessa råvaror var betydligt lägre än det genomsnittliga importpriset. Mot denna bakgrund och med hänsyn till andelen från dessa båda råvaror föreslog Baoshan Group att kväve och syre skulle behandlas som förbrukningsvaror eller att endast importpriset för kväve och syre med ursprung i Paraguay skulle användas.

(188)

Mot bakgrund av den andel av tillverkningskostnaden som hänför sig till kväve och syre och de konstaterade prisskillnaderna ansåg kommissionen att det var lämpligt att betrakta dessa råvaror som förbrukningsvaror.

(189)

Efter den första noteringen hävdade unionsindustrin att det krävdes järnmalm och magnesiumoxid av särskilt hög kvalitet för tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar och att importstatistiken, baserad på HS eller det representativa landets koder, som vanligtvis omfattar alla kvaliteter, inte avspeglade detta.

(190)

Kommissionen ansåg att detta påstående var motiverat, eftersom kornorienterade elektroplåtar utgör mycket sofistikerade produkter som är betydligt dyrare än normala ståltyper och kräver särskilda recept och råvaror av mycket hög kvalitet även i tidigare led av järntillverkningen. Eftersom de uppgifter som den exporterande tillverkaren tillhandahållit inte gjorde det möjligt för kommissionen att skilja ut kvaliteten från den järnmalm som särskilt använts vid tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar, ansåg kommissionen att det pris på järnmalm med 66 % järnkoncentration som rapporterades av Fastmarkets (47) var det lämpligaste riktvärdet.

(191)

Kommissionen ansåg att den magnesiumoxid som används vid tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar håller mycket högre kvalitet än den som importeras till Brasilien. De representativa landstullkoderna för magnesiumoxid omfattar magnesiumoxid av flera olika kvaliteter och inte enbart den mycket specifika kvalitet som används vid tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar. Sådan magnesiumoxid tillverkas dessutom av mycket få tillverkare i mycket få länder, varav en är Frankrike. Den typ av magnesiumoxid som används för kornorienterade elektroplåtar och som rapporterats av den kinesiska exporterande tillverkaren och av unionsindustrin är många gånger dyrare än den magnesiumoxid som importeras till Brasilien. Den magnesiumoxid som importeras till Brasilien är därför inte ett lämpligt riktmärke för den magnesiumoxid som används vid tillverkning av kornorienterade elektroplåtar. Mot denna bakgrund ansåg kommissionen att export, såsom uppgavs i Comext, från Frankrike i egenskap av betydande tillverkare av magnesiumoxid för kornorienterade elektroplåtar till de länder där dessa tillverkas (48), förutom den som går till Kina och den som stannar i unionen, var ett lämpligt riktmärke som avspeglade internationella priser utanför unionen och Kina.

(192)

Kommissionen ansåg att importpriserna till Brasilien enligt Global Trade Atlas (GTA) inte var representativa för kokskol och tryckluft. Sådana priser medförde dessutom betydande omräkningsproblem.

(193)

I avsaknad av särskilda uppgifter om kvaliteterna på det kokskol som den kinesiska exporterande tillverkaren använde ansåg kommissionen att det pris som rapporterats av Fastmarkets för hårt kokskol av högsta kvalitet var lämpligt. Undersökningen visade att referenspriset för kokskol av högsta kvalitet fortfarande var lägre än det pris som den exporterande tillverkaren uppgett för sina inköp av kokskol. Detta är ytterligare ett tecken på att den exporterande tillverkaren använde kokskol av mycket hög kvalitet i sin produktionsprocess.

(194)

När det gäller tryckluft rapporterade den exporterande tillverkaren sin förbrukning i kubikmeter, medan importen till Brasilien endast rapporterades i kg och kommissionen inte kunde hitta någon lämplig omvandlingsfaktor. I vilket fall som helst stod tryckluften för en försumbar del av den exporterande tillverkarens totala tillverkningskostnad. Mot denna bakgrund behandlade kommissionen denna produktionsfaktor som en förbrukningsvara.

(195)

Under undersökningsperioden rapporterades ingen import av ferroniob till Brasilien. För ferroniob använde kommissionen därför uppgifterna från den största exportören i världen, dvs. Brasilien, enligt samma metod som anges för väte i skäl 186.

(196)

När det gäller kolgas rapporterade den exporterande tillverkaren sin förbrukning i kubikmeter, medan importen till Brasilien endast rapporterades i kilo och kommissionen kunde inte hitta någon omvandlingsfaktor för kolgas. Dessutom var importen av kolgas till Brasilien endast 58 kg. Kommissionen beräknade därför referenspriset för kolgas på grundval av priset på naturgas i det representativa landet, samtidigt som den kontrollerade värmevärdet för båda gaserna.

(197)

Efter den andra noteringen lämnade Eurofer synpunkter på vissa råvaror och förbrukningsvaror som används vid tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar. Eurofer begärde också att kommissionen skulle ta hänsyn till inhemska transporter till den kinesiska exporterande tillverkaren.

(198)

I detta avseende ansåg kommissionen att de uppgifter som Baoshan Group lämnat återspeglade alla relevanta produktionsfaktorer även om tillverkningsprocessen var annorlunda. Dessutom tar kommissionens beräkning hänsyn till inrikes transporter, såsom förklaras i skäl 184.

(199)

I den andra noteringen föreslog kommissionen att man skulle använda arbetskraftskostnaden för tillverkaren av kornorienterade elektroplåtar i det representativa landet, Aperam, för att fastställa det icke snedvridna värdet för arbetskraftskostnaden. Ingen berörd part lämnade synpunkter på detta. När finansiella uppgifter från 2020 blev tillgängliga räknade kommissionen om arbetskraftskostnaden som ett genomsnitt av uppgifterna från 2019 och 2020 för att avspegla översynsperioden.

(200)

I den andra noteringen föreslog kommissionen att man skulle använda den elpristaxa som rapporterats av CEMIG, elleverantören i den brasilianska delstaten Minais Gerais, där den enda brasilianska tillverkaren av kornorienterade elektroplåtar är belägen (49), för att fastställa det icke snedvridna värdet för elkostnaderna. Ingen berörd part lämnade synpunkter på detta.

(201)

I den andra noteringen föreslog kommissionen att det naturgaspris för industriella användare som rapporterats av GASMIG, en leverantör i den brasilianska delstaten Minais Gerais där tillverkaren av kornorienterade elektroplåtar är belägen, skulle användas (50). Närmare bestämt använde kommissionen uppgifterna om gaspriserna för industrin i motsvarande förbrukningsintervall. Kommissionen beräknade referenspriset på grundval av de taxor från GASMIG som var tillämpliga under undersökningsperioden. Referenspriset omfattar skatter (Tarifa com Impostos). Ingen berörd part lämnade synpunkter på detta.

(202)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska ”[d]et konstruerade normalvärdet […] omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(203)

I sina första och andra noteringar angav kommissionen att den skulle använda Aperams finansiella uppgifter och gjorde bolagets finansiella uppgifter för 2019 tillgängliga i detta avseende. Efter ytterligare analys och uteslutning av kostnader och intäkter som inte utgjorde driftskostnader föreföll det emellertid som om Aperam gick med förlust 2019. Således kunde bolagets uppgifter för 2019 inte användas.

(204)

Aperams finansiella uppgifter för kalenderåret 2020 blev tillgängliga för kommissionen under förfarandet. Efter att ha uteslutit kostnader och intäkter som inte utgjorde driftskostnader rapporterade Aperam en vinst. I linje med Eurofers begäran om att årsredovisningen för 2020 skulle användas beräknade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstprocent på grundval av Aperams årsredovisning för det året. Kommissionen ansåg vidare att det i det aktuella fallet var lämpligare att använda Aperams konsoliderade uppgifter än att förlita sig på finansiella rapporter för de närstående enheter som företaget kontrollerade. Den konsoliderade metoden ger en mer exakt bild av Aperams verksamhet och företagsinterna vinster, som inte kan identifieras i de enskilda räkenskaperna, dras av från dess finansiella resultat. Varken Aperams konsoliderade räkenskaper eller individuella räkenskaper hänför sig enbart till tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar. Användningen av konsoliderade uppgifter gör därför inte uppgifterna mindre korrekta. De icke-snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten baserades följaktligen på Aperams årsredovisning för 2020.

(205)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas indirekta tillverkningskostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande tillverkarnas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(206)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(207)

Först fastställde kommissionen de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna på den faktiska förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna som den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade. Den förbrukning som Baoshan Group uppgivit kontrollerades under dubbelkontrollen på distans. Utöver dubbelkontrollen sände kommissionen, såsom anges i skäl 47, en skrivelse (artikel 18-skrivelsen) till Baoshan Group med en redogörelse för sin avsikt att återgå till tillgängliga uppgifter och tillämpa artikel 18.1 i grundförordningen på beräkningen av antalet arbetstimmar som hänförts till tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar. I sak ansåg kommissionen att Baoshan Groups tilldelning av arbete inte styrktes genom kontrollerade och tillförlitliga bevis. I sina synpunkter på artikel 18-skrivelsen lade Baoshan Group fram samma styrkande bevisning som lämnats under dubbelkontrollen på distans. Eftersom dessa dokument inte visade hur många timmar varje anställd hade arbetat varje dag, bekräftade kommissionen sin avsikt och tillämpade tillgängliga uppgifter om fördelning av arbetstimmar till tillverkning av kornorienterade elektroplåtar. Därvid beräknade kommissionen om antalet arbetstimmar som fördelats till tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar genom att den totala arbetskraftskostnaden från Baosteel och WISCO delades med den respektive beräknade timkostnaden per arbetstagare för avdelningen för kisellegerat stål från båda företagen. De beräknade arbetstimmar som Baosteel och WISCO rapporterat ersattes följaktligen med de respektive värden som kommissionen hade beräknat om.

(208)

Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Brasilien enligt beskrivningen i avsnitt 3.5.1.5.

(209)

Som ett andra steg lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa de totala icke snedvridna tillverkningskostnaderna. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader ökades med kostnaderna för de råvaror och förbrukningsvaror som avses i skäl 187 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(210)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl tillämpade kommissionen Aperams försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 13,5 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor och pålagd de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna uppgick till 7,6 %.

(211)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(212)

Efter den andra noteringen föreslog Eurofer att normalvärdet skulle beräknas på grundval av de kinesiska exportpriserna till Förenta staterna i enlighet med artikel 2.3 i grundförordningen.

(213)

Såsom anges i skäl 154 konstaterade kommissionen att det inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen var därför tvungen att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, där det inte föreskrivs att exportpriserna till tredjeländer ska användas.

(214)

Eftersom Baoshan Group exporterade den produkt som översynen gäller till unionen via flera närstående företag som fungerar som importörer fastställdes exportpriset på grundval av den importerade produktens pris då den första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I sådant fall justerades priset för alla kostnader som tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst.

(215)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset fritt fabrik från Baoshan Group.

(216)

När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för kostnader för sjötransport, försäkring och krediter.

(217)

För Baoshan Group, den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(218)

Den ovan beskrivna jämförelsen visade inte på någon dumpning.

(219)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: Export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(220)

Kommissionen fann att Baoshan Group under översynsperioden exporterade mycket stora kvantiteter av sin totala exportförsäljning till andra marknader än EU, där minimiimportpriser inte tillämpas.

(221)

Vid en jämförelse mellan det konstruerade normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen och exportpriserna på koncernens största exportmarknader – Indien och Mexiko – som stod för omkring [35–70 %] av all exportförsäljning, fastställde kommissionen att exportpriserna var 20 % lägre än det normalvärde som fastställts för Baoshan Group.

(222)

Eftersom inga andra kinesiska exporterande tillverkare samarbetade var kommissionen tvungen att förlita sig på tillgängliga uppgifter. I detta avseende använde kommissionen den kinesiska exportstatistik som rapporterats i GTA för att bedöma exportpriserna till tredjeländer. I den kinesiska exportstatistiken rapporterades ett genomsnittligt kinesiskt exportpris som var lägre än det lägsta minimiimportpris som var tillämpligt i EU under översynsperioden och därmed lägre än exportpriset från Baoshan Group.

(223)

Det ansågs därför sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle börja sälja till unionen till dumpade priser om de nuvarande åtgärderna upphävdes.

(224)

Förutom Baoshan Group, som är den enda exportören till EU, finns det minst åtta andra exporterande tillverkare av kornorienterade elektroplåtar i Kina. Enligt den kinesiska exportstatistik som rapporteras i GTA exporterade de andra kinesiska exporterande tillverkarna också till resten av världen (51).

(225)

Eurofers uppskattningar i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång avseende Baoshans produktionskapacitet låg mycket nära de faktiska uppgifterna från Baoshan Group. Eftersom inga andra kinesiska exporterande tillverkare samarbetade var kommissionen tvungen att grunda sina slutsatser på tillgängliga uppgifter för att bedöma de andra exporterande tillverkarnas kapacitet och förlitade sig på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(226)

Enligt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång uppskattades den kinesiska kapaciteten till 1 810 000 ton, medan produktionen uppskattades till 1 220 000 ton. Den kinesiska förbrukningen uppskattades till 1 020 000 ton. På grundval av detta uppskattades den outnyttjade kapaciteten i Kina till 600 000 ton, vilket klart överstiger den totala förbrukningen i EU (265 000–280 000) under översynsperioden. Dessutom skyddas vissa stora marknader som Förenta staterna av höga tullar på 25 %, vilket minskar de kinesiska exporterande tillverkarnas tillgång.

(227)

På grundval av detta är det sannolikt att de kinesiska tillverkarna i stora mängder kommer att rikta sin outnyttjade kapacitet till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla och börja sälja till dumpade priser.

(228)

Såsom redan konstaterats i skäl 82 är unionsmarknaden en av de största marknaderna för kornorienterade elektroplåtar i världen.

(229)

Prisnivåerna i unionen är i allmänhet betydligt högre än de kinesiska tillverkarnas exportpriser till tredjeländer.

(230)

Unionsmarknadens storlek och prisskillnaderna visar att unionsmarknaden är attraktiv.

(231)

På grundval av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(232)

Eftersom ingen rysk exporterande tillverkare var samarbetsvillig, såsom nämns i skäl 23, grundade kommissionen sin analys, inklusive beräkningen av dumpning, på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

(233)

Sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning bedömdes därför med hjälp av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i kombination med andra informationskällor såsom Eurostat och GTA.

(234)

Eftersom det saknades tillförlitliga uppgifter om priserna på den ryska hemmamarknaden, fastställde kommissionen ett konstruerat normalvärde med hjälp av metoden och värdena i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(235)

Exportpriset till unionen fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat under översynsperioden.

(236)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. I detta syfte drogs leverans- och försäkringskostnader av på grundval av information som fanns tillgänglig i begäran (202,67 euro/ton). Det normalvärde fritt fabrik som fastställdes på detta sätt var 1 642 euro/ton, medan exportpriset fritt fabrik var 797,5 euro/ton under översynsperioden.

(237)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen en prisskillnad på omkring 80 % och drog slutsatsen att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(238)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den ryska regeringen att nivån på den konstaterade dumpningsmarginalen var för hög och att kommissionen borde ha kontrollerat den information om normalvärdet som tillhandahölls i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång med särskild försiktighet. Vidare hävdade den att kommissionen när den använder sekundär information borde kontrollera sådan information mot bakgrund av andra oberoende källor i överensstämmelse med punkt 7 i bilaga II ”Best information available in terms of paragraph 8 of article 6” i avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (nedan kallat antidumpningsavtalet).

(239)

Kommissionen ansåg att den information som tillhandahölls i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång beträffande normalvärdet för ryska exporterande tillverkare var tillräckligt exakt och adekvat. Dessutom lämnade ingen berörd part synpunkter på de uppgifter som tillhandahölls i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Slutligen lämnade ingen rysk exporterande tillverkare några relevanta uppgifter om fastställandet av normalvärdet. Vidare har varken den ryska regeringen eller någon berörd part tillhandahållit andra oberoende källor. Mot denna bakgrund och i avsaknad av någon annan datakälla, ansåg kommissionen att den hade förlitat sig på bästa tillgängliga uppgifter om normalvärdet. Slutligen föreskrivs även i punkt 7 i bilaga II till antidumpningsavtalet att om någon berörd part inte samarbetar och relevant information således undanhålls från myndigheterna, kan en sådan situation leda till ett resultat som är mindre förmånligt än om parten hade samarbetat fullt ut. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(240)

Kommissionen analyserade sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta om de nuvarande antidumpningsåtgärderna skulle tillåtas löpa ut. I samband med detta undersökte kommissionen produktionen och outnyttjad kapacitet i Ryssland och unionsmarknadens attraktionskraft. Eftersom inga ryska tillverkare var samarbetsvilliga var kommissionen tvungen att förlita sig på tillgängliga uppgifter.

(241)

Enligt tillgängliga uppgifter som ingick i begäran om översyn har Ryssland en beräknad produktionskapacitet på omkring 332 000 ton. Kommissionen uppskattade den ryska produktionen till 274 000 ton. Den outnyttjade produktionskapaciteten fastställdes därför till omkring 58 000 ton, vilket motsvarar mer än [16–22] % av unionens förbrukning av kornorienterade elektroplåtar.

(242)

Även om kommissionen använde de uppgifter som NLMK lämnat i sitt yttrande av den 11 december 2020 skulle den outnyttjade produktionskapaciteten fortfarande uppgå till [20 000–50 000] ton och motsvara omkring [7–19] % av förbrukningen i unionen. I detta avseende ingav NLMK inte någon bevisning till stöd för sin produktionskapacitet. Under de senaste åren var produktionen dessutom högre än kapaciteten, vilket gör att den faktiska produktionskapacitet som NLMK rapporterat i sitt yttrande kan ifrågasättas.

(243)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade NLMK att kommissionen borde ha kontrollerat och förlitat sig på den information som företaget hade lämnat i vederbörlig ordning om den ryska kapaciteten, tillverkningen och kapacitetsutnyttjandet och att kommissionen genom en sådan kontroll hade kunnat klargöra de tvivel som framförts i skäl 242.

(244)

Såsom anges i skäl 23 uppgav NLMK själv i sitt yttrande av den 10 december 2020 att företaget tvingades avbryta arbetet med att besvara frågeformuläret och lämnade inte ett fullständigt svar på frågeformuläret inom den förlängda fristen, utan enbart fragmentariska uppgifter som var begränsade till dess specifika kapacitet och tillverkning.

(245)

I det aktuella fallet ansåg kommissionen att de uppgifter som NLMK lämnat var för fragmentariska för att några meningsfulla slutsatser skulle kunna dras. Såsom anges i skäl 242, beaktade kommissionen emellertid de uppgifter som NLMK lämnat i detta hänseende och drog en liknande slutsats när det gäller den befintliga outnyttjade kapaciteten. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(246)

Undersökningen bekräftade att unionsmarknaden är attraktiv för ryska tillverkare av följande skäl:

(247)

För det första är unionsmarknaden en av de största marknaderna i världen.

(248)

För det andra, i fråga om priser, såsom visas i skäl 271, ligger den genomsnittliga prisnivån på ryska importer till unionsmarknaden under prisnivån för unionstillverkare, och därför är det sannolikt att exporten kommer att fortsätta att öka om åtgärderna skulle upphävas.

(249)

För det tredje är en stor del av produktionen i Ryssland inriktad på export (mer än 86 % av tillverkningen är avsedd för export), medan den inhemska förbrukningen nästan helt tillgodoses av tillverkarna i Ryssland.

(250)

I sitt yttrande av den 11 december 2020 hävdade NLMK att EU inte är en prioriterad marknad, eftersom importen har minskat betydligt sedan den ursprungliga undersökningen. Kommissionen noterade att även om NLMK:s export till EU har minskat sedan den ursprungliga undersökningen, svarar den fortfarande för en betydande del av förbrukningen i EU och har ökat under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 3 nedan. I strid med vad NLMK påstår är unionsmarknaden därför fortfarande en viktig destinationsmarknad för export från Ryssland.

(251)

Efter utlämnandet av uppgifter påstod NLMK att kommissionens antagande att en viss marknad är attraktiv enbart på grund av dess storlek är felaktigt och missriktat. I detta avseende hänvisade NLMK även till det faktum att unionsmarknaden inte lockade till sig betydande extra import från tredjeländer som inte var föremål för åtgärderna, även om dessa länder hade tillgång till marknaden på förmånliga villkor jämfört med exportörer från de berörda länderna. Företaget hävdade även att argumentet om den låga prisnivån från den ryska importen är felaktigt, eftersom de genomsnittliga priserna från ryska tillverkare och unionstillverkare inte är jämförbara beroende på att de produkttyper som de säljer inte konkurrerar direkt med varandra. Vidare uppgav den ryska regeringen, efter utlämnandet av uppgifter, att den inte delade kommissionens uppfattning att unionsmarknaden är en attraktiv marknad för de ryska exporterande tillverkarna av följande skäl: Ryska exporterande tillverkare fokuserar på hemmamarknaden och deras export har huvudsakligen omriktats till de asiatiska länderna. Dessutom hävdades att förekomsten av antidumpningsåtgärder snedvrider bedömningen av importpriserna till unionen.

(252)

Kommissionen instämde inte i dessa påståenden. Storleken på en marknad är en materiell aspekt vid bedömningen av dess attraktivitet, eftersom det går att sälja stora volymer och erhålla stordriftsfördelar i fråga om tillverkning, marknadsföring och försäljningsrelaterade kostnader. Vidare ökade importen från Ryssland både när det gäller volym och marknadsandel under översynsperioden, oberoende av huruvida de ryska exporterande tillverkarnas fokus omriktades till den inhemska ryska marknaden och/eller de asiatiska marknaderna. Detta visade att unionsmarknaden fortsatte att vara mycket attraktiv för de ryska exporterande tillverkarna. Såsom anges i skäl 277, berodde minskningen av importen från övriga tredjeländer dessutom huvudsakligen på att den enda tillverkaren av kornorienterade elektroplåtar i Förenade kungariket permanent upphörde med sin verksamhet i november 2019.

(253)

Vidare godtogs inte NLMK:s påstående att kommissionens argument om de låga prisnivåerna är felaktigt av de skäl som anges i föregående skäl. Såsom förklaras i skäl 272 skedde dessutom importen från Ryssland i genomsnitt till priser som var omkring 30 % lägre än det tillämpliga minimiimportpriset (1 536 euro/ton) och omkring 23 % lägre än unionsindustrins priser under översynsperioden för jämförbara produkttyper. Även om de gällande antidumpningsåtgärderna beaktas, ger de ryska importpriserna en bra bild av de ryska exporterande tillverkarnas beteende när det gäller exportpriset till unionen och av deras sannolika prisnivå i avsaknad av åtgärder.

(254)

Baserat på det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att dumpningen sannolikt skulle fortsätta i framtiden om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Ryssland, de dumpade prisnivåerna för kornorienterade elektroplåtar till unionen under översynsperioden och unionsmarknadens attraktionskraft, drog kommissionen slutsatsen att betydande kvantiteter kornorienterade elektroplåtar från Ryssland sannolikt skulle fortsätta att komma in på unionsmarknaden till dumpade prisnivåer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(255)

I unionen tillverkar fyra företag den produkt som översynen gäller. På grundval av tillgängliga uppgifter från begäran finns det inga andra unionstillverkare av den produkt som översynen gäller i unionen. De utgör därför unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(256)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 249 000 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av uppgifter om unionsindustrin från alla kända tillverkare i unionen.

(257)

Kommissionen fastställde förbrukningen på grundval av alla kända unionstillverkares försäljning på unionsmarknaden och importen till unionen från samtliga tredjeländer enligt Eurostats databas (Comext).

(258)

Med avseende på Japan hölls en del av importen av den produkt som översynen gäller till Nederländerna konfidentiell under skadeundersökningsperioden (52). Av denna anledning anges intervaller i tabellen nedan för förbrukningen i unionen och i de andra relevanta tabellerna som avser importvolymer och importvärden.

(259)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (ton)

(260)

Förbrukningen i unionen fluktuerade under skadeundersökningsperioden och varierade mellan 265 000–280 000 ton under översynsperioden och 300 000–315 000 ton 2017. Totalt sett minskade förbrukningen i unionen med 11 % mellan 2017 och översynsperioden, även om det förelåg en tillfällig topp under 2019. Den minskade förbrukningen berodde på en kombination av faktorer såsom minskad import och minskad försäljning från unionstillverkarna under översynsperioden på grund av lägre efterfrågan på kornorienterade elektroplåtar.

(261)

Efter utlämnandet av uppgifter hänvisade sökanden till unionsimportörernas omfattande användning av aktiva förädlingssystem och den ökade importen av stållaminat och -kärnor via Turkiet. Båda dessa omständigheter tyder på att den faktiska mängden kornorienterade elektroplåtar som förbrukas i unionen underskattas. Kommissionen bekräftade att alla kornorienterade elektroplåtar som importerades via aktiva förädlingssystem beaktades vid beräkningen av förbrukningsuppgifterna. Dock noterade kommissionen att stållaminat och -kärnor inte omfattas av antidumpningsåtgärderna och därför inte undersöktes.

(262)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas Comext. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 257.

(263)

Importen till unionen från de berörda länderna och dess marknadsandel utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(264)

Åtgärderna infördes 2015. Importen av den produkt som översynen gäller från de berörda länderna sjönk med 17 % under skadeundersökningsperioden. Deras marknadsandel sjönk emellertid endast något (från 27,5–34,2 % år 2017 till 26,5–34,0 % under översynsperioden) beroende på den parallella minskningen av förbrukningen på unionens marknad.

(265)

Av de berörda länderna ökade endast importen från Sydkorea och Ryssland mellan 2017 och översynsperioden och endast med en respektive två procentenheter av marknadsandelen.

(266)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(267)

De vägda genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(268)

En minskning av det genomsnittliga priset för alla typer av kornorienterade elektroplåtar, både konventionella och högpermeabla produkter, observerades mellan 2017 och översynsperioden för importen från de berörda länderna. Importen från Ryssland avsåg konventionella typer av kornorienterade elektroplåtar, medan importen från de fyra andra länderna avsåg import av högpermeabla kornorienterade elektroplåtar.

(269)

De genomsnittliga importpriserna minskade från 1 865 euro/ton 2017 till 1 718 euro/ton under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga importpriset med ca 7,6 %.

(270)

Ingen tillverkare i Sydkorea, Ryssland och Förenta staterna samarbetade, medan en kinesisk och en japansk exporterande tillverkare samarbetade.

(271)

För all import från de berörda länderna förutom Ryssland påverkades importpriserna till unionen väsentligt av införandet av åtgärderna i form av de tre minimiimportpriserna av de skäl som anges i skäl 2. Såsom anges i skäl 3 tas ingen tull ut om priset cif vid unionens gräns är lika med eller högre än minimiimportpriset. Importpriserna från de berörda länderna, förutom Ryssland, var i nästan alla fall lika höga eller strax över minimiimportpriset under hela skadeundersökningsperioden och mycket högre än unionsindustrins priser under översynsperioden. Inget prisunderskridande konstaterades med avseende på de berörda länderna, förutom för Ryssland.

(272)

För Ryssland jämförde kommissionen, på grund av att ingen av de ryska exporterande tillverkarna samarbetade, de genomsnittliga importpriserna cif från Ryssland, baserat på uppgifter från Eurostat, justerade med kostnader efter import (65 euro/ton) till unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser för jämförbara produkttyper. Importen från Ryssland skedde i genomsnitt till priser som var omkring 30 % lägre än det tillämpliga minimiimportpriset (1 536 euro/ton) och omkring 23 % lägre än unionsindustrins priser under översynsperioden.

(273)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Nippon Steel att kommissionen borde räkna om prisunderskridandet och målprisunderskridandemarginalen av följande skäl: Inledningsvis beräknades dessa marginaler, vilka omfattade en justering enligt artikel 2.9 i grundförordningen, i den ursprungliga undersökningen i strid med artikel 3.1, 3.2, 3.3 och 3.6 i grundförordningen. Vidare beräknades dessa marginaler inte i överensstämmelse med EU-domstolens rättspraxis.

(274)

Kommissionen avvisade detta påstående. Kommissionen konstaterade inte något prisunderskridande för Japan under översynsperioden (se skäl 271). Således var Nippon Steels begäran att den prisunderskridandemarginal som fastställts i den ursprungliga undersökningen skulle räknas om inte relevant. Eftersom en översyn vid giltighetstidens utgång inte medför någon ändring av tullnivån är en översyn av den ursprungligen fastställda skademarginalen inte heller relevant. Vid analysen av priseffekterna om åtgärderna skulle tillåtas att upphöra gälla, såsom anges i skäl 336, fastställde kommissionen vidare de sannolika framtida prisnivåerna för import till unionen på grundval av de japanska exportpriserna till tredjeländer för vilka inga justeringar har, eller kunde ha, gjorts enligt artikel 2.9 i grundförordningen.

(275)

Under översynsperioden uppgick importen från övriga tredjeländer till [19 000–25 000] eller [7–10,5 %] av förbrukningen i unionen. Den största importen av kornorienterade elektroplåtar från andra länder än de berörda länderna kom från Brasilien och Förenade kungariket.

(276)

Den sammanlagda importvolymen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av kornorienterade elektroplåtar från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer (ton)

(277)

Importen av den produkt som översynen gäller från Förenade kungariket halverades mellan 2017 och översynsperioden, från omkring 25 000–35 000 ton till 10 000–20 000 ton. Denna minskning berodde på att den enda tillverkaren av kornorienterade elektroplåtar i Förenade kungariket permanent lade ned sin verksamhet i november 2019.

(278)

Å andra sidan ökade importen av den produkt som översynen gäller från Brasilien avsevärt under skadeundersökningsperioden. Den brasilianska marknadsandelen var emellertid fortsatt låg, dvs. under 2 %, under översynsperioden.

(279)

Den totala importen från andra tredjeländer än de berörda länderna minskade med 38 % mellan 2017 och översynsperioden och nådde en marknadsandel på 7,0–10,5 % under översynsperioden, vilket är att jämföra med en marknadsandel på 10,2–13,5 % år 2017.

(280)

När det gäller prisnivåerna skiljer sig situationen från ett land till ett annat, beroende på om konventionella produkter eller produkter med hög permeabilitet säljs på unionsmarknaden.

(281)

De genomsnittliga försäljningspriserna på import från tredjeländer minskade emellertid under skadeundersökningsperioden. Denna tendens överensstämmer med den tendens som observerats för importen från de berörda länderna i tabell 5 ovan och med den pristendens som observerats för unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden i tabell 9 nedan.

(282)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(283)

När det gäller fastställande av skada gjorde kommissionen inte någon åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, eftersom alla fyra kända unionstillverkare ingår i unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Kommissionen bedömde skadeindikatorerna på grundval av uppgifter i frågeformulärssvaren från de samarbetsvilliga unionstillverkarna.

(284)

De fyra samarbetsvilliga unionstillverkarna tillhör två företagsgrupper. Mot denna bakgrund övervägde kommissionen huruvida det var nödvändigt att tillhandahålla den information som erhållits i intervaller för att inte avslöja konfidentiella affärsuppgifter, men drog slutsatsen att de sammanställda uppgifterna inte var sådana att de avslöjade konfidentiella uppgifter. Därför tillhandahålls inga intervaller för skadeindikatorerna.

(285)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(286)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 15 %. Frånsett den lägre efterfrågan, enligt förklaringen i skäl 260, under skadeundersökningsperioden berodde den kraftiga minskningen av produktionsvolymen under översynsperioden även på

(287)

De rapporterade kapacitetsuppgifterna hänför sig till den tekniska kapaciteten, vilket innebär att man beaktat de justeringar som gjorts (och som industrin anser vara standard) för ställtid, underhåll, flaskhalsar och andra normala uppehåll. Kapaciteten minskade något under skadeundersökningsperioden. Två av de fyra unionstillverkarna investerade under skadeundersökningsperioden för att modernisera sin befintliga produktionsutrustning i syfte att tillverka proportionellt fler högpermeabla typer än konventionella typer av den berörda produkten. Till följd av dessa investeringar kunde unionstillverkarna, främst från och med 2019, tillverka proportionellt sett mer högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar som kännetecknades av en lägre tjocklek, vilket medförde en lägre produktionskapacitet i ton under skadeundersökningsperioden.

(288)

Den minskade kapacitetsutnyttjandegraden under översynsperioden trots en minskning av produktionskapaciteten berodde på en kraftig minskning av produktionsvolymen under översynsperioden, såsom förklaras i skäl 286. Minskningen var nästan 10 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(289)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(290)

Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder i unionen förblev stabil under perioden 2017–2019, men minskade något under översynsperioden. De minskade försäljningsvolymerna följde den nedåtgående utvecklingen av produktionsvolymen under översynsperioden av samma skäl som förklaras i skäl 286. Minskningen i produktionsvolym var emellertid betydligt större – 15 procentenheter mellan 2017 och översynsperioden – än unionstillverkarnas minskade försäljningsvolymer.

(291)

Under skadeundersökningsperioden ökade emellertid unionsindustrins marknadsandel något, från 55,9–62,6 % till 61,0–66,8 %, till följd av att förbrukningen minskade mer än unionsindustrins försäljningsvolym.

(292)

En annan orsak till att unionsindustrins marknadsandel ökade är de införda åtgärderna, i kombination med avbrott i de internationella handels- och leveranskedjorna under första halvåret 2020 till följd av effekterna från covid-19-pandemin.

(293)

Under den aktuella perioden minskade förbrukningen i unionen med 11 %, medan försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen minskade med 4 %. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden, trots den ökade marknadsandelen.

(294)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(295)

Antal anställda i unionsindustrin inom tillverkningen av den produkt som översynen gäller förblev stabilt under perioden 2017–2019, men minskade något under översynsperioden.

(296)

Produktiviteten från unionsindustrins anställda, mätt som produktion (i ton) per anställd, minskade betydligt under översynsperioden. Detta kan förklaras som den kombinerade effekten av

(297)

Såsom förklaras i skäl 44 förekom inget samarbete från exporterande tillverkare från Ryssland, Sydkorea och Förenta staterna. Endast en kinesisk och en japansk exporterande tillverkare samarbetade fullt ut under detta förfarande.

(298)

Trots att importpriserna till unionen påverkades väsentligt av den nuvarande utformningen av åtgärderna i form av de tre minimiimportpriserna, konstaterades det emellertid dumpning beträffande import från Japan (se skäl 70), Förenta staterna (se skäl 111) och Ryssland (se skäl 237) under översynsperioden. Ingen dumpning konstaterades för import från Kina och Sydkorea.

(299)

Skadeindikatorerna visar att, trots de antidumpningsåtgärder som varit i kraft sedan 2015, vilka inledningsvis ledde till viss lättnad och förbättrade resultat, förblev unionsindustrins ekonomiska situation bräcklig och sårbar. Någon återhämtning från tidigare dumpning kunde således inte konstateras.

(300)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(301)

Tabellen ovan visar att unionens försäljningspriser per enhet minskade något under översynsperioden, jämfört med tidigare år. Detta var huvudsakligen den kombinerade effekten av

(302)

Tabellen ovan visar också utvecklingen av produktionskostnaderna. Produktionsstoppet hos en viktig unionstillverkare och mindre tillverkning (se skäl 296) medförde ökade fasta kostnader för varje tillverkat ton av den produkt som översynen gäller under översynsperioden. Kombinationen av ökade produktionskostnader och unionsindustrins något minskade försäljningspriser ledde till betydande förluster för unionstillverkarna.

(303)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(304)

Mellan 2016 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 8,5 %. Denna variation medför ganska liten påverkan med tanke på att arbetskraftskostnaden endast utgör omkring 15 % av den totala tillverkningskostnaden under översynsperioden.

(305)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(306)

Under skadeundersökningsperioden varierade den utgående lagernivån, men sammantaget minskade den som procentandel av tillverkningen. De flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför kan lager inte anses vara en viktig skadeindikator för branschen.

(307)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(308)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna genom att nettoförlusten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttrycktes i procent av omsättningen.

(309)

Införandet av åtgärderna år 2015 hade en positiv effekt på unionsindustrins lönsamhet, i synnerhet år 2017 när unionsindustrin började återhämta sig. Unionstillverkarnas förluster under 2017 var fortfarande relativt blygsamma, dvs. 2,1 %. De förluster som gjordes under 2013 respektive undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen som omfattade perioden från den 1 juli 2013 till den 30 juni 2014, de två perioder som föregick införandet av de ursprungliga åtgärderna år 2015, uppgick till – 26,6 och – 22,3 %. Dessa var mycket högre än förlusten 2017 (– 2,1 %). Den ekonomiska situationen började emellertid försämras ytterligare därefter (53), vilket innebar att förlusterna uppgick till – 18,6 % under översynsperioden.

(310)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Det följde inte en liknande nedåtgående trend som lönsamheten och var positivt. Det positiva kassaflödet berodde i huvudsak på två viktiga avtal från en unionstillverkare, som uppvisade förluster, nämligen

(311)

Trots förlusterna under skadeundersökningsperioden uppgick investeringarna till över 21 miljoner euro under skadeundersökningsperiodens samtliga år. Investeringarna hade mestadels att göra med uppgraderingar av maskinerna för produktion av högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller.

(312)

Räntabiliteten är i princip vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. På grund av de uppkomna förlusterna var räntabiliteten negativ under skadeundersökningsperioden. I själva verket följde räntabiliteten samma nedåtgående trend som lönsamheten.

(313)

Kapitalanskaffningsförmågan är förmågan att anskaffa pengar för att investera, expandera eller reformera. Med hänsyn till de förluster som uppkommit under översynsperioden är finansiering genom lån eller eget kapital avgörande för att unionstillverkarna ska kunna fortsätta att investera. Såsom anges i skäl 310 ingick exempelvis en unionstillverkare ett avtal om resultatöverföring med sitt moderbolag, vilket innebär att de förluster som uppkommit absorberades av moderbolaget, vilket gjorde det möjligt för företaget att göra ytterligare nödvändiga investeringar, främst i maskiner för att tillverka högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller.

(314)

Såsom anges i skäl 309 hade införandet av åtgärderna under 2015 en positiv inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation, särskilt under 2017 när unionsindustrin började återhämta sig.

(315)

Den ekonomiska situationen började dock konstant försämras igen därefter, i en sådan omfattning att förlusterna uppgick till – 18,6 % under översynsperioden.

(316)

Försäljningsvolymerna på unionsmarknaden minskade med 4 %, och försäljningspriserna per enhet minskade något med 2 %. Produktionen minskade med 15 % och kapacitetsutnyttjandet minskade med 10 %. Mot bakgrund av de ökade tillverkningskostnaderna nådde förlusterna en ohållbar nivå.

(317)

På grund av förlusterna under skadeundersökningsperioden till följd av de faktorer som beskrivs ovan uppvisade de andra indikatorerna, såsom räntabilitet, samma nedåtgående trend som lönsamhetsindikatorn.

(318)

Efter utlämnandet av uppgifter påstod NLMK att den skadevållande situationen för unionsindustrin berodde på strukturella problem och inte hade något samband med import från de berörda länderna. NLMK hänvisade till sambandet mellan förlustnivån och de ökade produktionskostnaderna och till unionstillverkarnas försämrade resultat, inbegripet produktionsstoppet hos en viktig unionstillverkare, vilket ledde till ökade fasta kostnader per produktenhet. Efter utlämnandet av uppgifter hävdade den ryska regeringen dessutom att unionsindustrins huvudsakliga problem var den minskade förbrukningen, eftersom unionsindustrin enligt den ryska regeringen befann sig i en stabil situation, såsom framgick av antalet anställda och de ökade investeringarna.

(319)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Nippon Steel att det finns andra förklaringar till varje skadeindikator än import av kornorienterade elektroplåtar från de berörda länderna. Exempelvis påstod företaget att förlusterna på – 18,6 % kan förklaras av de ökade utgifterna för investeringar på 32 %, medan minskningen i försäljningsvolym på 4 % kan bero på att förbrukningen i unionen minskade med 11 % samt på den minskade tillverkningen i unionen.

(320)

Kommissionen avvisade dessa påståenden från NLMK och Nippon Steel av följande skäl: För det första har kommissionen inte hävdat att den skadevållande situationen under översynsperioden vållades, eller enbart vållades, av import från de berörda länderna. Såsom anges i skälen 330 och 331 beaktade kommissionen även andra potentiellt skadevållande faktorer som identifierats av berörda parter, men drog slutsatsen att dessa andra faktorer var tillfälliga. För det andra, såsom beskrivs i allmänhet i avsnitt 5 och särskilt i skäl 361, med hänsyn till unionsindustrins tidigare och nuvarande skadevållande situation, skulle en avsaknad av åtgärder med all sannolikhet leda till en betydande ökning av dumpad import från de berörda länderna till skadevållande priser, vilket skulle leda till ännu större förluster för unionstillverkarna. För det tredje beaktades alla skadeindikatorer vid analysen av unionsindustrins situation, varpå kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada, såsom anges i skäl 321. För det fjärde har dessa synpunkter inte styrkts i tillräcklig utsträckning. Slutligen gjorde kommissionen inte bara en heltäckande analys av den skada som unionsindustrin lidit (avsnitt 4), utan även en heltäckande analys av andra orsaker till skada och av vad som skulle hända i avsaknad av åtgärder (avsnitt 5). Såsom förklaras i skäl 361, drog kommissionen, med hänsyn till unionsindustrins tidigare och nuvarande skadevållande situation, slutsatsen att en avsaknad av åtgärder med all sannolikhet leda till en betydande ökning av dumpad import från de berörda länderna till skadevållande priser, vilket skulle leda till ännu större förluster för unionstillverkarna.

(321)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada, vilket framgår av alla huvudsakliga skadeindikatorer i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(322)

Såsom nämns i skäl 271 påverkades importpriserna till unionen i hög grad av införandet av åtgärderna i form av de tre minimiimportpriserna. Totalt sett importerades kornorienterade elektroplåtar från Kina, Japan, Sydkorea och Förenta staterna till priser som var lika med eller högre än minimiimportpriserna och betydligt högre än unionsindustrins försäljningspriser och tillverkningskostnader och därmed till icke-skadevållande priser. Å andra sidan skedde importen från Ryssland i genomsnitt till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspriser och tillverkningskostnader och därmed på en skadevållande prisnivå. Det genomsnittliga ryska importpriset konstaterades vara över 20 % lägre än unionsindustrins genomsnittliga priser för jämförbara produkter under översynsperioden.

(323)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade NLMK att typer av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland inte konkurrerade direkt med de produkttyper som huvudsakligen tillverkades i EU och att de låga priserna på den ryska importen avspeglade dess lägre kvalitet och begränsade användningsområden. Företaget hävdade att den bibehållna importvolymen av typer av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i Ryssland endast tillgodoser den fortsatta men minskade efterfrågan på kornorienterade elektroplåtar av lägre kvalitet.

(324)

Omständigheterna i undersökningen stödde emellertid inte påståendet att de typer av kornorienterade elektroplåtar som importerades från Ryssland inte konkurrerade direkt med de huvudsakliga produkttyper som tillverkades i EU. För det första förekom det fortfarande konkurrens mellan importen från Ryssland och de typer som unionstillverkarna tillverkade under undersökningsperioden, särskilt från två av de fyra unionstillverkarna som även tillverkade typer av kornorienterade elektroplåtar av lägre kvalitet. För det andra erinrar kommissionen om att den har fastställt tre minimiimportpriser för tre olika produktkategorier, på grundval av maximal järnförlust, vilket utgör ett objektivt och icke-diskriminerande kriterium som täcker alla olika produkttyper av kornorienterade elektroplåtar, inbegripet de som importeras från Ryssland. För det tredje ingår de typer av kornorienterade elektroplåtar som importeras från Ryssland i produktdefinitionen och de såldes och kan fortfarande användas på unionsmarknaden, även om det är sannolikt att efterfrågan på de högpermeabla typerna av den produkt som översynen gäller kommer att öka när fas 2 träder i kraft (se skäl 401) och att efterfrågan på de typer som de ryska exporterande tillverkarna producerar kommer att minska.

(325)

När det gäller dessa andra faktorer ledde covid-19-pandemin till försenade beställningar och orsakade en minskad efterfrågan i unionen under skadeundersökningsperioden, följt av sjunkande försäljningspriser. Därför påverkade även covid-19-pandemin unionsindustrins ekonomiska situation negativt.

(326)

Dessutom ledde den globala nedgången inom stålindustrin till en minskning av efterfrågan på stål och stålförbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden, följt av sjunkande försäljningspriser.

(327)

Dessutom minskade unionstillverkarnas exportförsäljning (i volym) till icke-närstående kunder med 35–38 % under skadeundersökningsperioden, från 100 000–115 000 ton år 2017 till 60 000–75 000 ton under översynsperioden. Unionstillverkarna blev emellertid mer selektiva och kunde öka sina exportpriser något under skadeundersökningsperioden.

(328)

De berörda parterna hävdade att unionstillverkarna inte var tillräckligt effektiva på grund av ökade kostnader och investeringar. En berörd part hävdade också att unionstillverkarna hindrades från att slutföra vissa omstruktureringsplaner, särskilt eftersom kommissionen förbjöd sammanslagningen mellan Tata Steel och ThyssenKrupp. Dessa påståenden har emellertid inte styrkts. Om unionsindustrin inte hade kunnat göra dessa investeringar skulle den dessutom inte ha kunnat fortsätta att konkurrera med de exporterande tillverkarna i de berörda länderna, vilka främst importerar högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar till unionen. Detta skulle ha lett till en ohållbar situation som hade äventyrat de fyra unionstillverkarnas överlevnad. De ökade investeringskostnaderna var därför nödvändiga för att unionsindustrin skulle förbli konkurrenskraftig och livskraftig.

(329)

De berörda parterna hävdade också att importvolymen från övriga tredjeländer också bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. I detta avseende hänvisade kommissionen till skälen 275–281 i denna förordning och erinrade om att den totala importen från andra tredjeländer än de berörda länderna minskade med 38 % mellan 2017 och översynsperioden till en marknadsandel på 7–10,5 % under översynsperioden jämfört med 10,2–13,5 % under 2017. Det finns därför inget som tyder på att annan import vållade unionsindustrin skada.

(330)

De andra faktorer som anges ovan anses vara tillfälliga och unionsindustrins situation såg redan mer lovande ut igen i slutet av översynsperioden, med tanke på den förväntade högre efterfrågan på kornorienterade elektroplåtar inom en snar framtid och unionsindustrins förmåga att i allt högre grad tillverka högpermeabla produkttyper av den produkt som översynen gäller.

(331)

Mot denna bakgrund bedömde kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om den skada som vållats av den fortsatt dumpade importen från Ryssland sannolikt skulle fortsätta och om den skada som vållats av importen från de andra berörda länderna skulle återkomma om åtgärderna tilläts upphöra att gälla utan dessa tillfälliga och exceptionella omständigheter. Kommissionen beaktade följande faktorer: 1) Outnyttjad kapacitet i de berörda länderna och unionsmarknadens attraktionskraft och 2) inverkan från potentiell import och potentiella prisnivåer för sådan import från dessa länder på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(332)

Som beskrivs i skälen 82, 101, 113, 226 och 241 är de mängder som skulle kunna exporteras av exporterande tillverkare från de berörda länderna betydande i jämförelse med unionsmarknadens storlek. Den outnyttjade kapaciteten motsvarade mer än tre gånger den totala unionsförbrukningen (54) under översynsperioden. Dessutom har exporterande tillverkare i Kina, Ryssland och Japan en andel på 97–100 % av hemmamarknaden, medan motsvarande siffra för amerikanska och koreanska exporterande tillverkare ligger på 83–86 %. Till följd av detta kan de exporterande tillverkarnas eventuella outnyttjade kapacitet inte absorberas ytterligare på deras respektive hemmamarknader, eftersom dessa marknader redan i mycket stor utsträckning tillgodoses av inhemsk tillverkning. Dessutom skyddas de kinesiska och amerikanska marknaderna av handelsåtgärder.

(333)

Mot bakgrund av ovanstående är det sannolikt att de exporterande tillverkarna från alla de berörda länderna kommer att börja sälja stora volymer på unionsmarknaden igen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(334)

Såsom anges i skälen 271 och 322 skedde importen från Kina, Japan, Sydkorea och Förenta staterna till en prisnivå som motsvarade, eller var högre än, det relevanta minimiimportpriset och som översteg unionsindustrins försäljningspriser och tillverkningskostnader. Importen från Ryssland gjordes till priser som var betydligt lägre än det relevanta minimiimportpriset (1 536 euro/ton) och föreföll därför till stor del inte påverkas av det, och även till priser som var lägre än unionsindustrins försäljningspriser och tillverkningskostnader. Kommissionen ansåg därför att minimiimportpriset hade en betydande inverkan på prisbeteendet från exporterande tillverkare från de fyra tidigare länderna och att deras faktiska importpriser inte kunde användas som en tillförlitlig uppskattning av de sannolika framtida priserna om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(335)

För kornorienterade elektroplåtar från dessa fyra länder (Kina, Japan, Sydkorea och Förenta staterna) (55) undersökte kommissionen under dessa omständigheter även den nuvarande prissättningen från de exporterande tillverkarna på deras exportmarknader i tredjeländer för att bedöma de sannolika prisnivåerna på importen till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(336)

För detta ändamål fastställde kommissionen de sannolika prisnivåerna på importen till unionen för de samarbetsvilliga tillverkarna i Kina och Japan genom att för produkttyperna med en maximal järnförlust på 0,9 W/kg jämföra följande:

(337)

Mot denna bakgrund fastställdes det att de japanska och kinesiska exporterande tillverkarna exporterade till sina viktigaste exportmarknader i tredjeländer till priser som var omkring 10 % lägre än motsvarande minimiimportpris.

(338)

Kommissionen jämförde dessutom de vägda genomsnittliga försäljningspriserna i unionen för de högsta kvalitetstyperna av kornorienterade elektroplåtar (kornorienterade elektroplåtar med en maximal järnförlust på 0,9 W/kg, vilket motsvarar merparten av importen – jämfört med de två andra produktkategorierna av kornorienterade elektroplåtar, såsom förklaras i skäl 2 – från de samarbetsvilliga kinesiska och japanska exporterande tillverkarna på unionsmarknaden) med motsvarande vägda genomsnittliga försäljningspriser för samma produktkategori som tillverkades av dessa samarbetsvilliga tillverkare i Kina och Japan vid försäljning i övriga världen, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(339)

Det fastställdes att de kinesiska och japanska exporterande tillverkarna exporterade till sina viktigaste exportmarknader i tredjeländer till priser som var ungefär 3 % högre än motsvarande försäljningspriser från unionstillverkarna.

(340)

I detta sammanhang bör det dock erinras om att unionstillverkarna redan under hela skadeundersökningsperioden sålde till priser som var lägre än deras tillverkningskostnad (se tabell 9, skäl 300), vilket ledde till betydande förluster och en redan skadevållande situation under översynsperioden. Om de japanska och kinesiska exporterande tillverkarna skulle tillämpa liknande priser på unionsmarknaden som på sina tredjelandsmarknader för sina högsta kvalitetstyper av kornorienterade elektroplåtar skulle detta ytterligare förvärra den skadevållande situationen för unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(341)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Nippon Steel att kommissionens analys av sannolika prisnivåer för import av kornorienterade elektroplåtar från Japan i avsaknad av åtgärder inte hade styrkts. Inledningsvis har importpriset från Japan genomgående varit betydligt högre än det högsta minimiimportpriset och därför borde kommissionen ha klargjort varför Japans faktiska importpriser inte kan användas för att fastställa de sannolika priser som Japan skulle ta ut om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Företaget bad även kommissionen att motivera sin jämförelse av Japans exportpriser till tredjelandsmarknader med dess respektive minimiimportpriser och exportpriserna till unionen. Slutligen hävdade Nippon Steel att dess försäljningspriser till Indien var högre än de till unionen, om man jämförde dess försäljning av motsvarande produkttyper till Indien, respektive unionen.

(342)

Kommissionen medgav att de japanska importpriserna till unionen konsekvent var högre än de högsta minimiimportpriserna under översynsperioden, såsom visas i tabell 4, skäl 267.

(343)

Kommissionen godtog emellertid inte Nippon Steels påstående att den borde ha använt Japans faktiska importpriser till unionen för att fastställa de sannolika priser som Japan skulle ta ut om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom förklaras i skäl 334 hade minimiimportpriset en betydande inverkan på prisbeteendet från exporterande tillverkare från de fyra berörda länderna, inbegripet Japan, som huvudsakligen exporterade högkvalitativa typer av kornorienterade elektroplåtar och att deras importpriser till unionen därför inte kunde användas som en tillförlitlig uppskattning av de sannolika framtida priserna om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I frågan om Japan framgår detta av det faktum att dess exportpriser till tredjeländer i genomsnitt var betydligt lägre än de till unionen.

(344)

Vad gäller styrkandet av dess jämförelse av Japans exportpriser till tredjelandsmarknader med deras respektive minimiimportpriser och exportpriser till unionen, förklarade kommissionen sin metod och skälen bakom den i skäl 336. Dessutom var påståendet att Nippon Steels försäljningspriser till Indien var högre än de till unionen felaktigt, eftersom försäljningsuppgifterna grundades på transaktioner mellan Nippon Steel och företagets närstående indiska och europeiska handlare, vilket inte ansågs utgöra en tillförlitlig grund för någon jämförelse för att dra slutsatser om de slutliga prisnivåerna till deras första oberoende kunder. Vad gäller de två japanska exporterande tillverkarna ska det vidare noteras att jämförelsen mellan minimiimportpriset och de genomsnittliga japanska försäljningspriserna till tredjeländer (se skäl 336), grundades på information som lämnats av båda de japanska exporterande tillverkarna och omfattade all deras icke-närstående exportförsäljning till samtliga tredjeländer.

(345)

Eftersom det inte förekom något samarbete från sydkoreanska och amerikanska tillverkare uppskattades den sannolika prisnivån för unionen genom att man jämförde de nuvarande sydkoreanska och amerikanska exportpriserna till tredjeländer, baserat på relevant landspecifik importstatistik från GTA och det genomsnittliga minimiimportpriset.

(346)

Det fastställdes att de icke-samarbetsvilliga sydkoreanska och amerikanska tillverkarnas exportpriser till tredjeländer var 20 respektive 15 % lägre i jämförelse med det genomsnittliga minimiimportpriset. Om dessa exportpriser från Förenta staterna och Sydkorea skulle jämföras med den högsta nivån för minimiimportpriset, vilket sannolikt är mer exakt eftersom majoriteten av exporten från dessa länder består av högpermeabla kornorienterade elektroplåtar, skulle dessa procentsatser till och med vara betydligt högre.

(347)

Kommissionen jämförde dessutom de vägda genomsnittliga försäljningspriserna i unionen för typerna av kornorienterade elektroplåtar med en maximal järnförlust på 0,9 W/kg med motsvarande sydkoreanska och amerikanska exportpriser till tredjeländer, på grundval av relevant importstatistik från GTA och baserat på antagandet att merparten av importen av kornorienterade elektroplåtar från Sydkorea och Förenta staterna består av högpermeabla kornorienterade elektroplåtar.

(348)

Det fastställdes att de sydkoreanska och amerikanska exportpriserna till tredjeländer var 22 respektive 14 % lägre jämfört med unionstillverkarnas försäljningspriser. Såsom redan nämnts i skäl 340 skulle liknande priser från de sydkoreanska och amerikanska exporterande tillverkarna ytterligare förvärra den skadevållande situationen för unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla, eftersom unionstillverkarna redan sålde till priser som var lägre än tillverkningskostnaderna.

(349)

Med hänsyn till dessa prisnivåer för exporten från de fyra berörda länderna till tredjeländer och unionsindustrins faktiska skadevållande situation ansåg kommissionen därför att det var sannolikt att de exporterande tillverkarna i de fyra berörda länderna i avsaknad av antidumpningsåtgärder skulle börja exportera till unionen till liknande prisnivåer som de tillämpar på sina tredjelandsmarknader och åtminstone till priser under de tillämpliga minimiimportpriserna, dvs. till skadevållande prisnivåer.

(350)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen till unionen från alla de berörda länderna, om åtgärderna skulle upphöra att gälla, skulle ske till skadevållande priser. Denna import skulle fortsätta att vålla skada när det gäller Ryssland och leda till återkommande skada när det gäller övriga berörda länder.

(351)

Kommissionen bedömde den eventuella inverkan av importen från de berörda länderna på unionsindustrins ekonomiska situation genom att ta fram två möjliga scenarier om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, nämligen följande:

(352)

I det första scenariot antog kommissionen också att 100 % av den totala importen från de berörda länderna skulle påverka unionsindustrin och inte importen från övriga tredjeländer, eftersom de sistnämnda ländernas marknadsandel är obetydlig. Vidare antog kommissionen att unionsindustrin skulle låta försäljningspriserna ligga kvar på samma nivå som under översynsperioden eftersom unionsindustrin redan går med förlust.

(353)

Resultatet av denna simulering i det första scenariot visar att ökningen av importen från de berörda länderna skulle ske på unionsindustrins bekostnad. Den senare skulle förlora försäljningsvolym och marknadsandel på unionsmarknaden, vilket skulle leda till en ytterligare minskning av dess tillverkning och en högre fast kostnad för varje tillverkat ton av den produkt som översynen gäller. Detta skulle påverka industrins totala lönsamhet. Till följd av detta skulle unionsindustrins förluster öka ytterligare från – 18,6 % till en ännu mer ohållbar nivå på – 22,6 %.

(354)

I det andra scenariot konstateras att en prisnedgång på 5 % potentiellt skulle ha en ännu skadligare effekt. Om unionens priser sjönk med 5 % (1 356 euro/ton) på grund av det ökade pristrycket från importen från de berörda länderna, skulle förlusterna öka ytterligare till – 29 %. Om unionspriserna skulle gå ner med 10 %, dvs. från 1 427 euro/ton till 1 285 euro/ton, skulle förlusterna uppgå till – 37 %.

(355)

I verkligheten, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, är det mycket sannolikt att en kombination av de två scenarierna ovan skulle inträffa på marknaden. Det skulle orsaka ännu större ohållbara förluster för unionsindustrin.

(356)

Efter utlämnande av uppgifter hävdade den japanska regeringen även att Japan borde undantas från antidumpningsåtgärderna, eftersom japanska produkter inte vållar någon skada eller utgör något hot mot unionsindustrin av följande skäl: För det första omfattar tillverkningen särskilda typer av en exceptionell kvalitet som används av vissa användare i unionen och blir allt viktigare för dem. För det andra visar det faktum att de japanska exportpriserna till unionen är betydligt högre än minimiimportpriset att importpriserna inte skulle minska om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla i förhållande till Japan.

(357)

Efter utlämnande av uppgifter, och i likhet med den japanska regeringens påståenden, hävdade Nippon Steel igen att antidumpningsåtgärderna inte skulle upprätthållas i förhållande till Japan, eftersom det är Kina som utgör ett betydande hot mot unionsindustrin och inte Japan, mot bakgrund av den relativt låga outnyttjade kapaciteten jämfört med Kina. De priser som de japanska exporterande tillverkarna tar ut på unionsmarknaden är högst i världen och högre än det högsta minimiimportpriset. För det tredje konkurrerar de japanska exportpriserna med andra tillverkare, inbegripet unionsindustrin, till rättvisa priser.

(358)

Kommissionen erkände att de japanska exporterande tillverkarna tillverkar högkvalitativa produkttyper, såsom anges i skäl 381. Dock har det, såsom anges i skäl 337, fastställts att de japanska exporterande tillverkarna exporterade till sina viktigaste exportmarknader i tredjeländer till priser som var ungefär 10 % lägre än de motsvarande minimiimportpriserna för dessa särskilda högkvalitativa typer. Mot denna bakgrund vidhöll kommissionen att den dumpade importen till lägre skadevållande priser sannolikt skulle öka väsentligen från alla berörda länder, inbegripet Japan, i avsaknad av åtgärder. Därför ansåg kommissionen att det inte förelåg någon grund för att utesluta Japan från undersökningens tillämpningsområde.

(359)

Såsom förklarats i de respektive avsnitten ovan fastställde kommissionen dessutom, trots den outnyttjade kapacitet som fastställts för Kina, att

(360)

Mot bakgrund av dessa överväganden avvisade kommissionen även detta påstående från Nippon Steel.

(361)

På grundval av detta, och med hänsyn till unionsindustrins tidigare och nuvarande skadevållande situation, skulle en avsaknad av åtgärder med all sannolikhet leda till en betydligt ökad dumpad import från de berörda länderna till skadevållande priser, vilket skulle leda till ännu större förluster för unionstillverkarna. Kommissionen drog därför slutsatsen att den skada som ursprungligen konstaterats med avseende på de berörda länderna skulle återkomma, oavsett om det fanns tillräckligt orsakssamband med importen från Ryssland under översynsperioden eller inte.

(362)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse grundades på en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen samt det offentliga politiska intresset avseende den produkt som översynen gäller, som kommer till uttryck i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (57) (nedan kallat ekodesigndirektivet) och dess produktspecifika förordningar. I enlighet med artikel 21.1 tredje meningen i grundförordningen togs särskild hänsyn till behovet av att skydda industrin från den skadevållande dumpningens negativa effekter.

(363)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(364)

Unionsindustrin driver verksamhet i fyra medlemsstater (Frankrike, Tyskland, Tjeckien och Polen) och sysselsätter direkt över 2 200 anställda som arbetar med den produkt som översynen gäller.

(365)

Vissa berörda parter hävdade att åtgärderna skulle tillåtas att upphöra att gälla eftersom unionstillverkarna inte längre står inför någon skadevållande situation. De hävdade till exempel att unionstillverkarna ökade sin försäljning av den produkt som översynen gäller på unionsmarknaden och kunde öka sin marknadsandel på unionsmarknaden med 3 % sedan 2017. Det hävdades också att unionsindustrins produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande och sysselsättningsnivåer har varit stabila sedan 2017. Unionsindustrin kunde också investera betydande belopp, vilket snarare påstås vara en indikation för en industri som är säker på sin framtida marknad.

(366)

Såsom anges i skäl 315 och följande uppvisade unionstillverkarna förluster på –18,6 % under översynsperioden. Dessutom minskade försäljningsvolymerna på unionsmarknaden med 4 % under skadeundersökningsperioden, i kombination med en liten minskning av försäljningspriserna per enhet med 2 %. Vidare minskade produktionen med 15 % och kapacitetsutnyttjandet inom produktionen med 10 %. Kommissionen drog därför i skäl 321 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada.

(367)

Dessutom fastställde kommissionen att det är mycket sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av import från dessa länder skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Inflödet av betydande volymer av dumpad import från de berörda länderna skulle leda till ökad illojal konkurrens för unionsindustrin och orsaka ytterligare skada för unionsindustrin. Detta skulle förvärra unionsindustrins redan skadevållande och mycket bräckliga ekonomiska situation och hota dess livskraft.

(368)

Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(369)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer. Endast en icke-närstående importör gav sig till känna och samarbetade i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret.

(370)

Kommissionen har därför inte tillräckliga uppgifter till sitt förfogande för att dra slutsatsen att fortsatta åtgärder skulle skada importörernas intresse. Det borde snarare vara tvärtom, eftersom importen från de berörda länderna aldrig upphörde till följd av åtgärderna utan fortsatte i betydande volymer.

(371)

Sju användare gav sig till känna och förklarade sig villiga att delta i undersökningen. Emellertid samarbetade endast fyra av dem fullt ut i denna undersökning genom att lämna in ifyllda svar på frågeformuläret i både öppna och konfidentiella versioner.

(372)

Bland de fyra användare som samarbetade fullt ut fanns en av de största användarna på unionsmarknaden, medan de tre andra användarna var relativt små när det gällde sysselsättning och omsättning.

(373)

Följande tre intresseorganisationer för användare gav sig också till känna och lämnade information till kommissionen om unionens intresse:

(374)

Kommissionen erkände att transformatorindustrin är en viktig industri på unionsmarknaden. T&D Europe uppgav att omsättningen på unionsmarknaden för transformatorer är omkring 3,7 miljarder euro, varav omkring 10 % består av import. EU:s transformatorproduktion har ett värde på cirka 4,7 miljarder euro, vilket gör EU till nettoexportör av transformatorer. T&D Europe uppgav också att EU:s transformatorindustri består av hundratals företag och sysselsätter mer än 30 000 personer inom EU, vilket inte omfattar underleverantörer och andra industrier som gynnas av EU:s transformatorindustri. När det gäller industrin i senare led uppgav WindEurope att den europeiska vindkraftsindustrin tillhandahöll över 160 000 direkta arbetstillfällen och stödde ytterligare 140 000 indirekta arbetstillfällen under 2019. Den ryska tillverkaren (NLMK) lämnade i sitt yttrande av den 11 december 2020 liknande synpunkter och hävdade att användarnas intresse bör ha företräde på grund av transformatorindustrins betydelse.

(375)

Den produkt som översynen gäller används främst som huvudsakligt material vid tillverkningen av kraft- och distributionstransformatorer. Transformatortillverkarna tillhör en väletablerad industriell sektor i Europa som traditionellt levererar till stora energileverantörer. Transformatorindustrin tillhör i allmänhet stora industrikoncerner som är representerade över hela världen. Det finns dock även några små oberoende företag på marknaden och några av dem är verksamma i vissa specifika nischmarknader, såsom inom kärnskärning.

(376)

Den produkt som översynen gäller anses utgöra en betydande kostnadspost för användarna. Zvei hävdade att kostnaden för transformatorkärnor (kornorienterade elektroplåtar) står för 20–40 % av den totala tillverkningskostnaden för en transformator. På grundval av insamlade uppgifter från användarnas frågeformulär svarar den produkt som översynen gäller i egenskap av insatsvara i genomsnitt för 7–17 % av den totala tillverkningskostnaden för transformatorer. I vissa undantagsfall kan denna siffra vara högre, särskilt för ett begränsat antal mellanhänder som befinner sig mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och transformatortillverkarna. Dessa mellanhänders verksamhet är begränsad till längsgående delning till en viss bredd samt till tillskärning av laminat på grundval av transformatortillverkarens specifikationer för ringarna eller rullarna och/eller hopsättning av transformatorkärnor.

(377)

Användarna hävdade att produkterna från de exporterande tillverkarna är bättre i kvalitativt hänseende vad gäller järnförlust. De hävdade också att unionsindustrin efter införandet av åtgärder under fem på varandra följande år fortfarande inte har tillräcklig kapacitet för att leverera till användarindustrin, särskilt när det gäller högpermeabla typer. T&D Europe påstod att transformatorindustrin är särskilt beroende av import av högpermeabla DR-typer av kornorienterade elektroplåtar och att unionstillverkarna inte kan tillverka den kvantitet och kvalitet av högpermeabla DR-typer av kornorienterade elektroplåtar som behövs på unionsmarknaden. Organisationen hävdade också att unionstillverkarna under överskådlig framtid endast kan tillgodose en mindre del av efterfrågan i EU. Den hävdade därför att det fortfarande finns och kommer att finnas en brist på unionsmarknaden, särskilt när det gäller högpermeabla typer.

(378)

Användarnas intresseorganisationer hävdade att bibehållandet av de gällande åtgärderna skulle minska de europeiska transformatortillverkarnas konkurrenskraft gentemot transformatortillverkare utanför unionen. Om åtgärderna skulle fortsätta i form av de tre minimiimportpriserna skulle det leda till ett snedvridet, alltför högt marknadspris och ha en väsentlig inverkan på kostnaderna för transformatorer och el i hela Europa. T&D Europe och Zvei hävdade också att priserna på kornorienterade elektroplåtar på marknader utan konstgjorda importåtgärder (såsom Indien) har sjunkit till historisk låga prisnivåer under det första kvartalet 2020. De hävdade slutligen att minimiimportpriserna ökar kostnaderna för transformatortillverkarna i EU och främst gynnar fabriker utanför EU som säljer kornorienterade elektroplåtar till EU till högre priser. Zvei tillade att detta skulle kunna leda till att de europeiska transformatortillverkarna omlokaliseras utanför unionsmarknaden.

(379)

Sammanfattningsvis var de två främsta argumenten mot fortsatta åtgärder följande:

För att kunna bedöma dessa två huvudargument tog kommissionen hänsyn till följande marknadsstruktur. Det finns färre än 20 betydande tillverkare av den produkt som översynen gäller i hela världen. Unionen är efter den kinesiska marknaden den marknad som har flest tillverkare. Det verkar som om inte alla tillverkare kan leverera vissa högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller. Tillverkarna av de högpermeabla typerna av den produkt som översynen gäller finns i unionen, Förenta staterna, Japan, Sydkorea och Kina.

(380)

Kommissionen ansåg inledningsvis att syftet med antidumpningstullar inte är att stänga av unionsmarknaden för all import. Importen från de berörda länderna minskade, men upphörde inte mellan 2015 och översynsperioden, utan fortsatte i betydande volymer. Importen förväntas därför inte upphöra om åtgärderna bibehålls utan snarare fortsätta.

(381)

När det gäller kvaliteten på den produkt som översynen gäller är det erkänt på marknaden att import från särskilt Kina, Sydkorea, Förenta staterna och Japan i allmänhet avser högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller. Två unionstillverkare kan emellertid också tillverka vissa kvalitetstyper med låg järnförlust av den produkt som översynen gäller. Den största samarbetsvilliga användaren uppgav att två av de fyra tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar i unionen har ökat sina ansträngningar för att producera högpermeabla kvalitetstyper av kornorienterade elektroplåtar mellan 2015 och 2020 och förbättrat sin produktportfölj avsevärt vad gäller järnförlust under samma period.

(382)

De produktionsuppgifter som inhämtades från unionsindustrin, fördelade per minimiimportpris för kategori av produkttyper, bekräftade faktiskt att unionstillverkarna av kornorienterade elektroplåtar har ökat sina ansträngningar att tillverka produkter med en maximal järnförlust på 0,9 W/kg. Medan den totala produktionen minskade betydligt under skadeundersökningsperioden, kunde unionstillverkarna tillverka proportionellt sett fler produkter med en maximal järnförlust på 0,9 W/kg under samma period, vilket medförde en ökning med 36 %, dvs. mer än 20 000 ton.

(383)

I avsaknad av åtgärder skulle det vara osäkert om unionsindustrin kan vidareutveckla sina högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar, med hänsyn till dess svåra ekonomiska situation.

(384)

Med tanke på unionstillverkarnas tillgängliga produktionskapacitet och deras pågående strategi för att tillverka proportionellt sett mer högpermeabla typer inom den närmaste framtiden, kan unionsindustrin i allt högre grad tillgodose användarindustrins behov, inbegripet med högpermeabla typer. Unionstillverkarna uppskattade att de skulle kunna öka produktionsnivåerna av högpermeabla typer ytterligare från och med år 2021.

(385)

Även om produktionsnivåerna av högpermeabla typer ökade ytterligare, uppskattade den största samarbetsvilliga användaren att tillverkningen av kornorienterade elektroplåtar i unionen fortfarande inte är tillräcklig för att tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden när det gäller högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller.

(386)

Vid prövningen avseende unionens intresse ställs emellertid inget krav på att efterfrågan i unionen måste tillgodoses helt av tillverkningen i unionen. Importen från de berörda länderna förväntas fortsätta att leverera till unionsmarknaden. Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att det är osannolikt att en fortsatt tillämpning av de gällande åtgärderna skulle leda till en brist på högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar på unionsmarknaden.

(387)

På grundval av de insamlade uppgifterna ansåg kommissionen att fortsatta åtgärder endast kommer att ha begränsad inverkan på priserna på transformatorer och sysselsättningen i användarnas industri. Den sannolika effekten är att kostnaderna för insatsvarorna, vilka motsvarar ungefär 7–17 %, skulle förbli oförändrade på samma nivåer sedan åtgärderna infördes i form av de tre minimiimportpriserna år 2015.

(388)

Vidare anser kommissionen att även om det antas att prisskillnaden mellan de högre priserna i unionen och lägre internationella priser är ungefär 20 %, skulle den eventuella inverkan på unionsindustrin vara liten, vilket följande exempel visar: Om åtgärderna skulle upphöra att gälla på unionsmarknaden och om unionens priser sjunka med 20 %, skulle användarnas kostnader för kornorienterade elektroplåtar i genomsnitt minska med mindre än 2,5 % (59).

(389)

När det gäller de samarbetsvilliga användarnas ekonomiska situation var dessutom två lönsamma och två gick med förlust. En av användarna som gick med förlust förstatligades under tiden. Den andra användaren, nämligen den största användaren när det gäller omsättning och anställda, uppgav att dess förluster under 2019 och under översynsperioden inte berodde på dess operativa verksamhet, utan snarare på två exceptionella händelser. Om dessa exceptionella händelser inte hade inträffat skulle detta företag också ha varit lönsamt. Därför drog kommissionen sammantaget slutsatsen att de samarbetsvilliga användarna hade en bättre ekonomisk ställning än tillverkarna av kornorienterade elektroplåtar.

(390)

Slutligen köpte användarna en betydande mängd kornorienterade elektroplåtar, inklusive högpermeabla typer, från unionsindustrin. Om de befintliga åtgärderna skulle upphöra att gälla kan det inte uteslutas att användarna skulle bli helt beroende av import, särskilt för högpermeabla typer, vilket säkert också skulle vara skadligt i den meningen att det skulle påverka deras mångfald av utbud. Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle få några oproportionerliga negativa effekter på användarindustrins konkurrenskraft.

(391)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade sökanden att det var riktigt av kommissionen att slå fast att det inte kunde uteslutas att användarna kunde bli helt beroende av import om de befintliga åtgärderna skulle upphöra gälla. Detta skulle med säkerhet även påverka utbudets mångfald till deras nackdel. Sökanden tillade att det inte enbart är frågan om utbudets mångfald, utan även om försörjningstrygghet. Sökanden hävdade att kornorienterade elektroplåtar, i egenskap av nödvändig komponent vid produktionen av transformatorkärnor, exempelvis är viktig för underhållet och utbyggnaden av unionens elnät, vilket inte kan vara beroende av leveranser från utländska företag i Asien, Ryssland eller Förenta staterna.

(392)

Kommissionen upprepade att syftet med antidumpningstullar inte är att stänga av unionsmarknaden för all import (se skäl 380). Genom att utöka åtgärderna i form av minimiimportpriser, men inte stänga av unionsmarknaden, går det att uppnå ett säkert och mångsidigt utbud från olika källor, inbegripet från exporterande tillverkare och unionstillverkare.

(393)

Efter utlämnandet av uppgifterna hävdade NLMK att det inte ligger i unionens intresse att fortsätta tillämpa åtgärderna i förhållande till Ryssland och att en sådan fortsatt tillämpning inte tar i tu med unionsindustrins strukturella problem, eftersom den skadar användarna.

(394)

Vad gäller dessa påståenden från NLMK hänvisade kommissionen till skäl 388, i vilket förklarades att en fortsatt tillämpning av åtgärderna endast skulle ha liten påverkan på användarnas kostnader. Beträffande påståendet om unionsindustrins strukturella problem, hänvisade kommissionen dessutom till sina överväganden i skäl 320.

(395)

Mot bakgrund av ovanstående dras därför slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna sammantaget skulle strida mot användarnas intressen. Kommissionen kunde emellertid inte godta påståendet att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle leda till en brist på högpermeabla kornorienterade elektroplåtar. Den drog också slutsatsen att användarindustrins konkurrenskraft eventuellt skulle påverkas negativt av fortsatta åtgärder, om än med mindre inverkan på kostnaderna än vad som hävdats.

(396)

I ekodesigndirektivet fastställs en ram för ekodesignkrav för energirelaterade produkter genom att obligatoriska minimikrav fastställs för dessa produkters energieffektivitet. Direktivet syftar till att minska energiförbrukningen i unionen genom att effektiviteten i elektriska apparater förbättras.

(397)

Ekodesigndirektivet genomförs genom produktspecifika förordningar som är direkt tillämpliga i alla EU-länder. Ekodesignförordningen (60) omfattar de nya kraven på ekodesign som gäller små, medelstora och stora krafttransformatorer. I artikel 1 i ekodesignförordningen anges dess tillämpningsområde (tillämpas för utsläppande på marknaden eller ibruktagande av krafttransformatorer med en märkeffekt på minst 1 kVA som används i 50 Hz överförings- och distributionsnät för el eller för industriella tillämpningar). Ekodesignförordningen gäller endast för transformatorer som köpts efter att förordningen trätt i kraft.

(398)

Fas 1 i ekodesignförordningen trädde i kraft den 1 juli 2015 och fas 2 (61) den 1 juli 2021. Kraven i fas 2 är strängare än kraven i fas 1.

(399)

Ett antal berörda parter hänvisade till ikraftträdandet av fas 2 i ekodesignförordningen. T&D Europe hävdade att de typer av kornorienterade elektroplåtar av högsta kvalitet som endast tillverkas i begränsad mängd av unionsindustrin, behövs för att utforma och tillverka transformatorer i fas 2 på ett kostnadseffektivt sätt och inom de utrymmesbegränsningar som krävs. Zvei hävdade att på grund av kommissionens gröna giv kommer den ökande elektrifieringen av alla delar av ekonomin och den digitala omvandlingen av hela EU-industrin att medföra en ökad efterfrågan på (mycket effektiva) transformatorer. Enligt WindEurope kommer efterfrågan på transformatorer med högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar att öka ytterligare till följd av ökad medvetenhet om transformatorers energiförluster under hela livscykeln, samt till följd av åtgärder från EU för att minska energikostnaderna och förbättra transformatorernas miljöprestanda, särskilt med tanke på genomförandet av fas 2 i EU:s ekodesigndirektiv om transformatorer.

(400)

Den största samarbetsvilliga användaren uppgav att de strängare kraven i fas 2 kan uppfyllas på följande båda sätt:

Därför ansåg denna användare också att en ytterligare övergång till högkvalitativa typer av kornorienterade elektroplåtar kommer att äga rum till följd av ikraftträdandet av fas 2 från ekodesignförordningen.

(401)

Kommissionen fann, på grundval av ovanstående argument, att det är mycket sannolikt att ikraftträdandet av fas 2 kommer att leda till ökad efterfrågan på de högpermeabla typerna av den produkt som översynen gäller. Transformatorer som använder konventionella typer av den produkt som översynen gäller kommer emellertid även fortsatt att efterfrågas och tillverkas.

(402)

Dessutom strävar kommissionen efter att öka kapaciteten från havsbaserad vindkraft genom EU:s strategi för havsbaserad förnybar energi (62) för att uppnå EU:s mål om klimatneutralitet senast 2050 (63). I EU:s strategi för havsbaserad förnybar energi förutspås en ökning av Europas kapacitet för havsbaserad vindkraft från dess nuvarande nivå på 12 GW till minst 60 GW fram till 2030 och till 300 GW fram till 2050. Denna strategi kommer också att bidra till ökad efterfrågan på högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller. WindEurope uppgav att den europeiska vindkraftsindustrin använder transformatorer i flera tillämpningar, nämligen i turbinen, på stationer till havs och i nätanslutningspunkter på land. I synnerhet angav WindEurope att högpermeabla typer av den produkt som översynen gäller är särskilt viktiga för transformatorer i turbinen, eftersom utrymmet är extra viktigt och massan måste minimeras.

(403)

Olika rättsligt bindande produktstandarder fastställer därför målet att det ska finnas ett tillräckligt utbud av högkvalitativa kornorienterade elektroplåtar, oavsett ursprung, för produktion och marknadsföring av transformatorer i Europa. Även om det står klart att efterfrågan på högpermeabla typer kommer att stiga, är det för närvarande emellertid oklart hur stor denna efterfrågan kommer att bli, eftersom berörda parter inte har kommit med några relevanta prognoser som stöds av bevis i frågan. Såsom anges ovan drog kommissionen emellertid slutsatsen att det inte finns några bevis för att fortsatta åtgärder skulle leda till en brist på högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar som undergräver de mål som föreskrivs i fas 2 i EU:s ekodesignförordning. Med tanke på det begränsade antalet tillverkare av kornorienterade elektroplåtar globalt skulle en fortsättning av åtgärderna snarare bidra till en mångfald av utbud, även av högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar, som blir allt viktigare med tanke på dessa mål.

(404)

Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att fortsatta åtgärder skulle göra det möjligt för unionsindustrin att gradvis återgå till lönsamhet och göra ytterligare investeringar som är nödvändiga för att tillverka och utveckla den kvalitet som krävs för att möta den ökade efterfrågan på högpermeabla kornorienterade elektroplåtar.

(405)

Om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det osannolikt att unionsindustrin skulle kunna vidareutveckla sina högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar och överleva, med hänsyn till dess svåra ekonomiska situation. En fortsatt tillämpning av åtgärderna ligger således tydligt i unionsindustrins intresse.

(406)

När det gäller användarnas intresse har bibehållandet av de gällande åtgärderna endast begränsad inverkan på priserna på transformatorer och sysselsättningen i användarnas industri.

(407)

När det gäller målet i ekodesignförordningen om att av energieffektivitetsskäl säkerställa tillräcklig tillgång på högpermeabla typer av kornorienterade elektroplåtar på unionsmarknaden har det inte kunnat fastställas att detta mål skulle undergrävas av en fortsatt tillämpning av åtgärderna.

(408)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen, vid en avvägning och med hänsyn till att åtgärderna i form av minimiimportpriserna var avsedda att tillgodose användarindustrins intressen när det gäller det fortsatta behovet av import av högpermeabla kornorienterade elektroplåtar, slutsatsen att det med hänsyn till unionens intresse inte fanns några tvingande skäl till att inte bibehålla de gällande åtgärderna avseende import av kornorienterade elektroplåtar med ursprung i de berörda länderna. Om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det kunna leda till en prissänkning för alla typer av kornorienterade elektroplåtar, varigenom unionsindustrin skulle behöva sänka sina försäljningspriser ytterligare för att förbli attraktiv. Under sådana omständigheter skulle unionsindustrins ekonomiska situation förvärras ytterligare och dess lönsamhet och överlevnad äventyras.

(409)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Nippon Steel att bibehållandet av åtgärderna inte ligger i unionens intresse, eftersom de har varit ineffektiva samtidigt som de i onödan har påverkat användarna negativt. Vidare påstod Nippon Steel att kommissionen inte hade tagit hänsyn till att vissa användare inom sektorn för vindenergi redan påverkas negativt av aktuella handelspolitiska skyddsåtgärder på insatsvaror, såsom tullar på glasfibermaterial och glasfiberroving.

(410)

Kommissionen avvisade dessa argument av följande skäl: För det första, såsom anges i skäl 309, hade införandet av åtgärderna under 2015 en positiv inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation, särskilt under 2017 när unionsindustrin började återhämta sig. För det andra hänvisade kommissionen till skäl 388 där det förklarades att en fortsatt tillämpning av åtgärderna endast skulle ha liten påverkan på användarnas kostnader. För det tredje syftar införandet av handelspolitiska skyddsåtgärder till att återställa lika villkor bland olika tillverkare. Slutligen noterade kommissionen att WindEurope, branschorganisationen för vindenergi i Europa, som företräder över 400 medlemsorganisationer, inte hävdade att dess medlemmar redan påverkats negativt av aktuella handelspolitiska skyddsåtgärder på insatsvaror. Detta påstående från Nippon Steel är därför ogrundat.

(411)

På grundval av slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada till följd av import från de berörda länderna och med hänsyn till unionens intresse drog kommissionen slutsatsen att antidumpningsåtgärderna på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina, Japan, Sydkorea, Ryssland och Förenta staterna bör bibehållas.

(412)

En berörd part begärde att åtgärderna skulle bibehållas under en begränsad period på ett eller två år om kommissionen skulle besluta att det är nödvändigt att behålla ett visst skydd för unionsindustrin trots antidumpningsåtgärdernas uppenbara misslyckande att åtgärda unionstillverkarnas strukturella problem.

(413)

Kommissionen avvisade denna begäran på grundval av den skada som unionsindustrin lidit, vilken inte motiverar införandet av åtgärder under en kortare period än fem år.

(414)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i de berörda länderna och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(415)

För att minimera risken för ett kringgående, anses det i detta fall krävas särskilda åtgärder för att trygga en korrekt tillämpning av antidumpningsåtgärderna. Dessa särskilda åtgärder omfattar följande: Uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura och ett giltigt fabriksintyg som uppfyller de krav som anges i artiklarna i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura och ett fabriksintyg ska omfattas av den tillämpliga värdetullsatsen för alla övriga företag utan hänvisning till minimiimportpriser.

(416)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (64). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att namnändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer en reglering om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(417)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (65) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(418)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i grundförordningen har inte avgett något yttrande.