Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/893 av den 7 juni 2022 om ändring av bilaga VI till förordning (EG) nr 152/2009 vad gäller analysmetoderna för detektion av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur för offentlig kontroll av foder (Text av betydelse för EES)

1.

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.   SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Bestämningen av beståndsdelar av animaliskt ursprung i foder ska utföras med ljusmikroskopi eller polymeraskedjereaktion (PCR) i enlighet med bestämmelserna i denna bilaga.

Med hjälp av dessa två metoder är det möjligt att påvisa förekomsten av beståndsdelar av animaliskt ursprung i förblandningar, foderråvaror och foderblandningar. Däremot går det inte att med dessa metoder beräkna mängden av dessa beståndsdelar i förblandningar, foderråvaror och foderblandningar. Båda metoderna har en detektionsgräns under 0,1 % (w/w).

Med PCR är det möjligt att identifiera den taxonomiska gruppen för de beståndsdelar av animaliskt ursprung som finns i förblandningar, foderråvaror och foderblandningar.

Dessa metoder ska användas vid kontroll av att de förbud som fastställs i artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (*) och i bilaga IV till den förordningen och i artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 (**) efterlevs.

Beroende på vilken typ av foder som testas kan dessa metoder användas inom ett enda protokoll, antingen ensamma eller i kombination, i enlighet med de standardrutiner (SOP) som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats (***).

(*)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (EGT L 147, 31.5.2001, s. 1)."

(**)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1)."

(***)  https://www.eurl.craw.eu/legal-sources-and-sops/method-of-reference-and-sops/.” "

2.

Punkt 2.1 ska ersättas med följande:

”2.1   Ljusmikroskopi

2.1.1   Princip

De beståndsdelar av animaliskt ursprung som kan förekomma i de förblandningar, foderråvaror och foderblandningar som sänds för analys identifieras på grundval av typiska egenskaper som kan urskiljas med mikroskop, t.ex. muskelfibrer och andra köttpartiklar, brosk, ben, horn, hår, borst, hudfragment (kutikula) från ryggradslösa djur, insekters trakealstrukturer, blodprodukter, mjölkfettkulor, laktoskristaller, fjädrar, äggskal, fiskben och fiskfjäll.

Undersökning i mikroskop ska utföras efter beredning av proverna genom sedimentering.

Proverna ska genomgå ett sedimenteringssteg enligt följande:

2.1.2   Reagens och utrustning

2.1.2.1   Reagens

2.1.2.1.1   Koncentreringsmedel

2.1.2.1.2   Färgreagens

2.1.2.1.3   Monteringsmedium

2.1.2.1.4   Monteringsmedium med färgande egenskaper

2.1.2.1.5   Sköljmedel

2.1.2.1.6   Blekmedel

2.1.2.2   Utrustning

—

Konisk separertratt i glas med en volym på 250 ml och med en avstängningsventil i teflon eller slipat glas placerad i botten av tratten. Diametern på avstängningsventilen ska vara minst 4 mm. Alternativt, endast för ett enda sedimenteringssteg med TCE, får en sedimentbägare med konisk botten användas, förutsatt att laboratoriet har visat att detektionsgränsen är likvärdig med den som uppnås med den koniska separertratten i glas. Separertratt

2.1.3   Provtagning och provberedning

2.1.3.1   Provtagning

Ett representativt prov som tagits i enlighet med bestämmelserna i bilaga I ska användas.

2.1.3.1.1   Torkning av prov

Prov med en vattenhalt över 14 % ska torkas före beredning i enlighet med bilaga III.

2.1.3.1.2   Siktning av prov före beredning

För att samla in information om eventuell förorening av fodret från omgivningen rekommenderas det att pelleterat foder och palmkärnor siktas genom 1 mm maskor före beredning och att de två fraktionerna därefter bereds, analyseras och rapporteras separat, då de ska betraktas som separata prov.

2.1.3.2   Försiktighetsåtgärder

För att undvika korskontaminering i laboratoriet ska all utrustning som används flera gånger rengöras noggrant före användning. Separertrattar ska tas isär före rengöring. Separertrattar och glasvaror ska först diskas för hand och sedan i diskmaskin. Siktar ska rengöras med en borste med styva syntetiska hår. Efter siktningen av fett material såsom fiskmjöl rekommenderas en avslutande rengöring av sikten med aceton och tryckluft.

2.1.3.3   Beredning av prov bestående av fett eller olja

Följande protokoll ska användas vid beredning av prov bestående av fett:

Samma protokoll, med undantag för första och fjärde strecksatserna, tillämpas vid beredning av prover som består av olja.

2.1.3.4   Beredning av andra prov än fett eller olja

2.1.4   Undersökning i mikroskop

2.1.4.1   Preparering av objektglas

Objektglasen ska prepareras med sediment och antingen med flotat eller med råvara, enligt laborantens eget val. När det är lämpligt, endast för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur, ska objektglas även beredas av det slutliga flotat som erhållits enligt beskrivningen i punkt 2.1.3.4.4. De två fraktionerna (den fint och den grova fraktionen) ska beredas. De prov från fraktionerna som fördelas på objektglasen ska vara representativa för hela fraktionen.

Ett tillräckligt antal objektglas ska prepareras så att hela det undersökningsprotokoll som anges i punkt 2.1.4.2 kan utföras.

Objektglasen ska monteras med ett lämpligt monteringsmedium i enlighet med de standardrutiner som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats. Objektglasen ska täckas med täckglas.

2.1.4.2   Undersökningsflödesplan för att påvisa animaliska partiklar i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar.

De preparerade objektglasen ska undersökas i mikroskop i enlighet med undersökningsflödesplanerna i diagrammen 1 och 2.

Den mikroskopiska undersökningen ska utföras med ljusfältsmikroskop på sediment och på antingen flotat eller råvara, enligt laborantens eget val. Dessutom ska, endast för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur, även undersökning utföras på det slutliga flotat som erhållits enligt punkt 2.1.3.4.4 i enlighet med diagram 3. För de grova fraktionerna får utöver ljusfältmikroskopet även stereomikroskop användas Varje objektglas ska undersökas i sin helhet vid olika förstoringsgrader. Exakta beskrivningar av hur flödesplanerna används anges i standardrutiner (SOP) som fastställs av EU:s referenslaboratorium för animaliska proteiner i foder och som offentliggörs på dess webbplats.

Det minsta antalet objektglas som ska undersökas i varje steg av undersökningsflödesplanerna ska följas strikt, förutom om mängden fraktionsmaterial inte gör det möjligt att uppnå det föreskrivna antalet objektglas, t.ex. när inget sediment erhålls. Högst sex objektglas per bestämning ska användas för att registrera antalet partiklar.

Om ytterligare objektglas prepareras med hjälp av ett mer specifikt monteringsmedium med färgande egenskaper, i enlighet med punkt 2.1.2.1.4, med flotat eller råvara för att ytterligare karakterisera strukturer (t.ex. fjädrar, hår, muskler eller blodpartiklar) som har påvisats på objektglas som preparerats med andra monteringsmedier i enlighet med punkt 2.1.2.1.3, ska antalet partiklar beräknas på grundval av högst sex objektglas per bestämning, inräknat de ytterligare objektglasen med ett mer specifikt monteringsmedium. De ytterligare objektglas som beretts av det erhållna slutliga flotatet i enlighet med punkt 2.1.3.4.4 för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur ska inte beaktas för identifiering av andra typer (landlevande ryggradsdjur och fisk).

För att underlätta identifieringen av partiklarnas typ och ursprung får hjälpmedel användas såsom beslutsstödssystem, bildbibliotek och referensprov.

Diagram 1

Undersökningsflödesplan efter ett enda sedimenteringssteg med TCE för påvisande av partiklar med animaliskt ursprung från andra djur än landlevande ryggradslösa djur i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar för den första bestämningen

Diagram 2

Undersökningsflödesplan efter ett enda sedimenteringssteg med TCE för påvisande av partiklar med animaliskt ursprung från andra djur än landlevande ryggradslösa djur i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar för den andra bestämningen

Diagram 3

Undersökningsflödesplan efter ett dubbelt sedimenteringssteg med PE/TCE för påvisande av beståndsdelar av landlevande ryggradslösa djur i foderblandningar, foderråvaror och förblandningar

2.1.4.3   Antal bestämningar

Bestämningar ska utföras på olika analysprov på vardera 50 g.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 1, eller diagram 3 när detta är lämpligt, inte kan påvisa några animaliska partiklar ska ingen ytterligare bestämning behövas och analysresultatet ska rapporteras med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.1.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 1, kan påvisa en eller flera animaliska partiklar av en viss typ (dvs. landlevande ryggradsdjur eller fisk), och typen av påvisade partiklar bekräftar det deklarerade innehållet i provet, ska ingen ytterligare bestämning behövas. Om antalet animaliska partiklar av en viss typ som påvisats under den första bestämningen överstiger 5 ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3. Annars ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.2.

Om man efter den första bestämningen, som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 3, kan påvisa mer än fem partiklar av landlevande ryggradslösa djur, ska ingen ytterligare bestämning behövas och analysresultatet ska rapporteras med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3 för denna typ.

I alla övriga fall, inbegripet om ingen deklaration av innehållet har lämnats till laboratoriet, ska en andra bestämning utföras utifrån ett nytt analysprov. Om, efter den andra bestämningen som utförts i enlighet med undersökningsflödesplanen i diagram 2, eller diagram 3 när detta är lämpligt, summan av de animaliska partiklarna av en viss typ som påvisats vid de två bestämningarna överstiger 10 ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.3. Annars ska analysresultatet rapporteras per djurtyp med användning av ordalydelsen i punkt 2.1.5.2.

2.1.5   Redovisning av resultaten

Vid rapportering av resultaten ska laboratoriet ange på vilken typ av material analysen har utförts (sediment, flotat, slutligt flotat eller råvara). Rapporteringen ska tydligt ange hur många bestämningar som utförts och om siktning av fraktionerna före prepareringen av objektglas, i enlighet med punkt 2.1.3.4.3 första strecksatsen tredje stycket, eller punkt 2.1.3.4.4 första strecksatsen, inte har utförts.

Laboratorierapporten ska åtminstone innehålla uppgifter om huruvida beståndsdelar från landlevande ryggradsdjur och fisk förekommer.

De olika fallen ska rapporteras enligt följande: