Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/926 av den 15 juni 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EU) 2016/388 (2) (den ursprungliga förordningen) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en slutgiltig antidumpningstull på import av rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit) med ursprung i Indien (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Den antidumpningstull som infördes uppgick till mellan 0 % för Electrosteel Castings Ltd och 14,1 % för Jindal Saw Limited och ”alla övriga företag”.

(3)

Genom förordning (EU) 2016/387 (3) införde kommissionen också en slutgiltig utjämningstull på import av den berörda produkten till unionen. Den utjämningstull som infördes uppgick till mellan 8,7 % för Jindal Saw Limited och 9 % för Electrosteel Castings Ltd och ”alla övriga företag”.

(4)

Till följd av tribunalens domar i målen T-300/16 och T-301/16 (4) rättade kommissionen till de fel tribunalen funnit vid beräkningen av antidumpningstullen och utjämningstullen för Jindal Saw Limited. Genom förordning (EU) 2020/526 (5) och förordning (EU) 2020/527 (6) återinförde kommissionen en ny slutgiltig antidumpningstull och utjämningstull för Jindal Saw Limited, på 3 % respektive 6 %.

(5)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller uppgår till mellan 0 % för Electrosteel Castings Ltd, 3 % för Jindal Saw Limited och 14,1 % för ”alla övriga företag”. De utjämningstullar som för närvarande gäller uppgår till mellan 6 % för Jindal Saw Limited och 9 % för Electrosteel Castings Ltd och ”alla övriga företag”.

(6)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (7) mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning.

(7)

Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång ingavs den 21 december 2020 av Saint-Gobain PAM, Saint-Gobain PAM Deutschland GmbH och Saint-Gobain PAM España SA (sökandena) såsom företrädare för unionstillverkare som svarar för mer än 50 % av unionens totala produktion av rör av duktilt gjutjärn. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(8)

Kommissionen fastslog att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 17 mars 2021 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import av rör av duktilt gjutjärn med ursprung i Indien (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (8) (tillkännagivandet om inledande).

(9)

Samma dag inledde kommissionen även en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna för importen av samma produkt (9).

(10)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med den 31 december 2020 (översynsperioden). Undersökningen av de trender som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2017 till och med utgången av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen unionstillverkarna, de kända tillverkarna i Indien och de indiska myndigheterna, kända importörer, användare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(12)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att utföra stickprov bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den preliminärt hade gjort ett urval av tre unionstillverkare. Dessa unionstillverkare ingår i samma företagsgrupp. Kommissionen gjorde urvalet baserat på volymen av tillverkning och försäljning av den likadana produkten i unionen under översynsperioden, dvs. den 1 januari 2020–31 december 2020. Det slutgiltiga urvalet av unionstillverkare svarade för [70–85] % av unionens uppskattade totala tillverkning och [70–85] % av unionens uppskattade totala försäljning av den likadana produkten och det säkerställde också en god geografisk spridning.

(15)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, men har inte mottagit några synpunkter. Det preliminära urvalet bekräftades därför och ansågs representativt för unionsindustrin.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Eftersom icke-närstående importörer gav sig till känna var ett stickprovsförfarande inte nödvändigt.

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Indien att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen de indiska myndigheterna att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(18)

Eftersom endast tre tillverkare besvarade stickprovsformuläret inom den fastställda tidsfristen beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(19)

Kommissionen skickade frågeformulär till gruppen av tre unionstillverkare som ingick i urvalet och de tre exporterande tillverkare som hade besvarat stickprovsformuläret. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet (10) på dagen för inledandet av undersökningen.

(20)

Kommissionen fick svar på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och från en av de exporterande tillverkarna, Tata Metaliks Limited (TML). Trots att de två andra exporterande tillverkarna hade inkommit med svar på stickprovsformuläret besvarade de inte frågeformuläret och samarbetade således inte i undersökningen.

(21)

Med tanke på covid-19-pandemin och de isoleringsåtgärder som infördes av flera tredjeländer kunde kommissionen inte genomföra några kontrollbesök på plats i enlighet med artikel 16 i grundförordningen hos den exporterande tillverkaren. I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess beslut på distans i linje med tillkännagivandet om covid-19-utbrottets konsekvenser för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (11). Kommissionen genomförde en dubbelkontroll på distans hos den följande exporterande tillverkaren:

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för undersökningen. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes hos följande unionstillverkare och en närstående försäljningsenhet i Italien:

(23)

Den 18 mars 2022 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(24)

Endast Tata Metaliks Limited inkom med synpunkter inom tidsfristen. Kommissionen övervägde och tog hänsyn till synpunkterna i förekommande fall. Ingen av parterna begärde att bli hörd.

(25)

En användare, dvs. Hydro Mat Benelux, och en exporterande tillverkare, dvs. Tata Metaliks Limited, inkom med synpunkter på inledandet av undersökningen.

(26)

Kommissionen konstaterade att Tata Metaliks Limited inkom med sina synpunkter på inledandet av undersökningen den 17 februari 2022, över nio månader efter tidsfristen på 37 dagar efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande enligt punkt 5.2 i detta. Kommissionen beaktade följaktligen inte denna inlaga.

(27)

Kommissionen konstaterade att Hydro Mat Benelux visserligen inkom med synpunkter på inledandet av undersökningen, men inte samarbetade fullt ut i undersökningen. Företaget besvarade inte frågeformuläret för användare, som kunde ha använts för att dubbelkontrollera några av de påståenden som anges nedan, t.ex. de exporterande tillverkarnas försäljningspriser eller handlingar avseende offentlig upphandling.

(28)

Hydro Mat Benelux hävdade för det första att förfarandet borde avslutas eftersom begäran inte hade ingetts tre månader före det datum då åtgärden upphör att gälla, vilket anges i tillkännagivandet om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (12).

(29)

Kommissionen klargjorde att det inlämningsdatum som anges i tillkännagivandet om inledande inte motsvarar det datum då begäran ingavs. Såsom framgår av den icke-konfidentiella versionen av begäran om översyn som har funnits tillgänglig i de icke-konfidentiella handlingarna sedan den 17 mars 2021 och som alla berörda parter har haft tillgång till, ingavs begäran i vederbörlig ordning den 18 december 2020, dvs. inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 11.2 i grundförordningen. Påståendet avvisades därför.

(30)

För det andra gjorde Hydro Mat Benelux gällande att begäran innehåller alltför många konfidentiella uppgifter. Unionsindustrin hade i synnerhet indexerat samtliga indikator för sitt ekonomiska resultat. Parten hänvisade till genomförandeförordning (EU) 2020/1336, där kommissionen lämnar ut mikroekonomiska uppgifter för en enda unionstillverkare (13).

(31)

Kommissionen konstaterade att i genomförandeförordning (EU) 2020/1336 lämnades alla uppgifter om mikroindikatorer (försäljningspriser och volymer, tillverkningskostnad per enhet, arbetskraftskostnader, utgående lager, räntabilitet osv.) i intervall eller index.

(32)

Kommissionen ansåg dessutom att den version av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång som ingick i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av innehöll all väsentlig bevisning och icke-konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som hade markerats som konfidentiella, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att lämna meningsfulla synpunkter och utöva sin rätt till försvar under hela förfarandets gång.

(33)

I detta avseende erinrade kommissionen även om att det enligt artikel 19 i grundförordningen är tillåtet att behandla uppgifter konfidentiellt när deras utlämnande skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller leda till väsentlig skada för den person som lämnar uppgifterna, eller för en person från vilken denne har erhållit uppgifterna. Dessa påståenden avvisades således.

(34)

För det tredje hävdade parten att första halvåret 2020 inte avspeglade normala ekonomiska förhållanden och ansåg att perioden inte var representativ för att göra en framåtblickande bedömning av konsekvenserna av att de berörda åtgärderna kommer att upphöra. Parten hävdade att unionsindustrins negativa resultat under första halvåret 2020 orsakades av de negativa ekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin och de ökade råvarukostnaderna på världsmarknaderna som inte kunde överföras till konsumenter i senare led. Parten gjorde dessutom gällande att de huvudsakliga indikatorerna för perioden 2017–2019 inte visade att unionsindustrin befann sig i en utsatt situation utan att den snarare var sund, särskilt om man analyserade tillverkning, produktionskapacitet, lager, investeringar, försäljningspriser och lönsamhet.

(35)

Kommissionen erinrade om att enligt artikel 11.2 i grundförordningen ska en begäran om översyn vid giltighetstidens utgång innehålla tillräcklig bevisning för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer. I det aktuella ärendet innehöll den specifika skadebedömningen i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång bevisning som pekar på ett betydande intrång på unionens marknad av import från Indien som säljs till priser som betydligt underskrider unionsindustrins priser. Kommissionen ansåg därför att begäran om översyn vid giltighetstidens utgång innehöll tillräcklig bevisning för fortsatt skada och avvisade påståendet.

(36)

För det fjärde analyserade parten perioden 2017–2020 och hävdade att de tillgängliga importuppgifterna inte styrkte påståendet om sannolikhet för återkommande skada. Parten hävdade dessutom att de indiska exportpriserna och de marginaler för prisunderskridande och målprisunderskridande som sökanden hade beräknat inte var tillförlitliga eftersom exportpriset avspeglade internpriset mellan närstående parter, dvs. de indiska tillverkarna och deras närstående dotterföretag. Parten gjorde slutligen gällande att de indiska tillverkarna har ökat sin produktionskapacitet för att kunna tillgodose behoven hos den växande indiska inhemska marknaden, och att de största indiska exporterande tillverkarna inte planerade att utöka sin produktionskapacitet.

(37)

Kommissionen ansåg att inget av påståendena motbevisade slutsatsen att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda en antidumpningsöversyn. Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång innehöll i själva verket tillräcklig bevisning på att dumpad import hade en väsentlig skadevållande inverkan på unionsindustrins tillstånd. Sökandena lämnade inte bara beräkningar av prisunderskridande vid gränsen, utan även vid leverans till kundens lokaler, vilka visade ett prisunderskridande på hela 14,9 %. Den särskilda bedömning av skada som gjordes i samband med begäran om översyn vid giltighetstidens utgång visade på ett ökat intrång på unionens marknad (både i absoluta och relativa termer) av import från Indien till priser som betydligt underskred unionsindustrins priser. Detta verkar ha haft en väsentligt skadevållande inverkan på unionsindustrins tillstånd, vilket till exempel kan ses genom minskningar i försäljning och marknadsandelar eller genom en försämring av de finansiella resultaten. Påståendet avvisades därför.

(38)

Vad gäller påståendet att den ökade indiska produktionen endast kommer att riktas mot den indiska marknaden inkom parten inte med någon bevisning för detta. Påståendet avvisades därför.

(39)

För det femte hävdade parten att allmänna konkurrensproblem inte borde utgöra skäl för slutsatsen om fortsatt eller återkommande skada. Parten framförde flera argument, t.ex. att unionens förbrukning hade minskat sedan krisen i euroområdet då de offentliga utgifterna minskade, vilket hade en negativ inverkan på unionsindustrins konkurrenskraft, konkurrensen från plaströr, svårigheter att finna arbetskraft, unionsindustrins fortsatta dominerande ställning och pressen från billigare kinesisk import på upphandlingsförfarandena.

(40)

Detta påstående behandlas i skäl 155.

(41)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Tata Metaliks Limited att uppgifterna avseende unionsindustrin och import i begäran om översyn omfattade perioden juli 2019–juni 2020. Enligt tillkännagivandet om inledande omfattade översynen dock perioden januari 2020–december 2020. Enligt företagets åsikt borde sökandena ha uppdaterat sin begäran om översyn vid giltighetstidens utgång baserat på den översynsperiod som fastställs i tillkännagivandet om inledande, och dessa uppgifter borde ha gjorts tillgängliga för parterna. Företaget ansåg att kommissionen åsidosatte artikel 6.1.2 och 6.4 i WTO:s antidumpningsavtal genom att inte informera parterna om en sådan uppdaterad begäran om översyn.

(42)

För det första är det kommissionens gällande praxis att grunda sina undersökningsresultat på senaste tillgängliga uppgifter. Dessa uppgifter måste inte nödvändigtvis motsvara den period som anges i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, eftersom uppgifterna kanske inte fanns tillgängliga vid den tidpunkt då begäran om översyn ingavs. WTO:s antidumpningsavtal innehåller ingen bestämmelse som kräver att kommissionen ska grunda sina undersökningsresultat på samma period som anges i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. För det andra hade alla parter möjlighet att under undersökningens gång inkomma med sina synpunkter på undersökningsresultaten och bevisningen avseende den översynsperiod som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen ansåg därför att den varken hade åsidosatt några processuella rättigheter eller WTO:s antidumpningsavtal och avvisade påståendet.

(43)

Tata Metaliks Limited hänvisade också till att kommissionen hade avvisat företagets synpunkter på inledandet av undersökningen eftersom de inkom efter den tidsfrist som fastställs i tillkännagivandet om inledande (se skäl 26). Företaget ansåg att tidsfristen borde börja löpa efter mottagandet av sökandenas reviderade uppgifter, som borde avse den översynsperiod som fastställs i tillkännagivandet om inledande. Tata Metaliks Limited hävdade också att det är en ”fast rättsprincip” och en ”rättslig ståndpunkt i alla jurisdiktioner” att inlagor rörande lagfrågor kan inges efter tidsfristen.

(44)

Såsom förklaras i skäl 42 avsåg översynsperioden den senaste period som det fanns tillgängliga uppgifter för, och den perioden motsvarar inte alltid den preliminära bedömning som görs i en begäran om översyn. Tidsfristen i tillkännagivandet om inledande avsåg dessutom uttryckligen dagen för offentliggörandet av tillkännagivandet, och inte något annat datum, t.ex. ett datum då parter inkommer med eventuell information. När det gäller tidsfristen i tillkännagivandet om inledande görs ingen åtskillnad mellan lag- och faktafrågor, dvs. tidsfristen gäller på samma sätt för båda. Kommissionen avvisade således detta påstående.

(45)

Den berörda produkten är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen rör av duktilt gjutjärn (även kallat gjutjärn med sfäroidiserad grafit), med undantag av rör av duktilt gjutjärn utan invändigt och utvändigt överdrag (slätrör), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7303 00 10 (Taric-nummer 7303001010) och ex 7303 00 90 (Taric-nummer 7303009010) (den berörda produkten), med ursprung i Indien.

(46)

Rör av duktilt gjutjärn används för dricksvattenförsörjning, bortledning av avloppsvatten och bevattning av jordbruksmark. Ledning av vatten genom rör av duktilt gjutjärn kan ske med hjälp av tryck eller bara tyngdkraften. Rören varierar mellan 60 mm och 2 000 mm i diameter och är 5,5, 6,7 eller 8 meter långa. Invändigt är de normalt inklädda med cement eller andra material och utvändigt överdragna med zink, målade eller tejplindade. Slutanvändarna är främst allmännyttiga företag.

(47)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(48)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(49)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen och i enlighet med tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning. Kommissionen undersökte för det första om dumpningen fortsatte under översynsperioden (avsnitt 3.1) och för det andra huruvida det är sannolikt att dumpningen fortsätter eller återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla (avsnitt 3.2).

(50)

Under den ursprungliga undersökningsperioden (14) exporterade Indien [80 000–100 000] ton av den berörda produkten till unionen (baserat på EU-27) (15). Mellan 2016 och 2018, efter införandet av slutgiltiga åtgärder i mars 2016, minskade importen och varierade från 38 000 till 55 000 ton per år. Under 2019 ökade importen från Indien igen, till [64 000–75 000] ton.

(51)

Under översynsperioden minskade importen av den berörda produkten till [44 000–52 000] ton. Efter översynsperioden, under 2021, ökade importen återigen till 2019 års nivåer.

(52)

Totalt sett låg importen av den berörda produkten från Indien kvar på en betydande nivå under översynsperioden och svarade för omkring [10–14] % av unionens marknad, jämfört med den marknadsandel på [15–20] % som den indiska importen stod för under den ursprungliga undersökningsperioden.

(53)

Från början uppgav tre indiska tillverkare att de var villiga att samarbeta. Två av dessa företag/företagsgrupper upphörde senare att samarbeta (se avsnitt 1.5). Det enda samarbetsvilliga företaget, Tata Metaliks Limited, sålde under översynsperioden det mesta av sin produktion på den inhemska marknaden. Företagets sammanlagda deklarerade exportvolym till unionen var obetydlig och uppgick till [< 1 %] av de totala importvolymerna av den berörda produkten från Indien till unionen (16). Mot bakgrund av de mycket små mängder som Tata Metaliks Limited exporterade till unionen ansåg inte kommissionen att exporten från Tata Metaliks Limited utgjorde en tillförlitlig grund för att fastställa huruvida importen från Indien till unionen fortfarande var dumpad.

(54)

Eftersom den totala exporten av den berörda produkten låg kvar på en förhållandevis hög nivå under översynsperioden (se skäl 51) grundade kommissionen sina slutsatser om fortsatt dumpad import från Indien till unionen på bästa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. I detta avseende grundade kommissionen sina slutsatser på statistiska importuppgifter från Eurostat.

(55)

För att fastställa normalvärdet granskade kommissionen först de uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga tillverkaren, Tata Metaliks Limited. Under översynsperioden sålde företaget betydande mängder av den berörda produkten på den inhemska marknaden. Tata Metaliks Limited angav de inhemska priserna i sträckmeter i sitt redovisningssystem. För fastställandet av dumpning använde Tata Metaliks Limited ett konversionsförhållande för att omvandla priserna från meter till kilogram. Undersökningen visade att metoden inte återgav produktens faktiska vikt på ett korrekt sätt, och priserna per kilogram var därför inte representativa för de faktiska försäljningspriserna. Kommissionen beslutade därför att inte använda de uppgifter som Tata Metaliks Limited inkommit med för att fastställa normalvärdet, utan i stället använda tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(56)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Tata Metaliks Limited att den metod som företaget använt för att omvandla måttenheten för den inhemska försäljningen från längd till kilo inte var felaktig. Företaget uppmanade därför kommissionen att beakta dess uppgifter för att fastställa normalvärdet.

(57)

Kommissionen konstaterade att Tata Metaliks Limited förutom detta allmänna påstående inte framförde några särskilda argument om riktigheten hos de uppgifter som företaget inkommit med. I motsats till Tata Metaliks Limiteds påstående konstaterade kommissionen under dubbelkontrollen på distans (se skäl 21) att det fanns betydliga skillnader mellan de sålda produkternas rapporterade och verkliga vikt. Kommissionen vidhöll därför sin uppfattning att Tata Metaliks Limiteds uppgifter inte kunde användas för att fastställa normalvärdet.

(58)

Eftersom det inte fanns några andra samarbetsvilliga tillverkare i Indien fastställde kommissionen således normalvärdet på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt informationen i begäran om översyn. Den informationen omfattade priser som erbjudits, överenskommits och betalats för ett antal mängder, diametrar och typer av den berörda produkten i flera olika länder och kommuner.

(59)

Eftersom kommissionen ansåg att Tata Metaliks Limiteds små exportmängder (se skäl 53) inte var representativa för den totala exporten av den berörda produkten till unionens marknad och eftersom det inte fanns några andra samarbetsvilliga tillverkare i Indien, fastställde kommissionen exportpriset på grundval av uppgifter på cif-nivå från Eurostat, justerade till nivån pris från fabrik.

(60)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Tata Metaliks Limited att den metod som kommissionen hade tillämpat var orättvis och felaktig, eftersom Tata Metaliks Limited kommer att straffas för eventuell dumpning från de exporterande tillverkarnas sida, medan dessa tillverkare skulle dra fördel av de individuella antidumpningstullsatser som de tilldelats.

(61)

Kommissionen erinrade om att den, på grund av att Tata Metaliks Limited exporterade mycket begränsade mängder till unionen under översynsperioden, inte kunde använda företagets uppgifter för att fastställa exportpriset. Eftersom det inte fanns några andra samarbetsvilliga exporterande tillverkare hade kommissionen inget annat val än att använda statistiska uppgifter. I alla händelser, vilket beskrivs närmare i skäl 193, undersöker kommissionen under denna översyn endast huruvida åtgärder är nödvändiga eller ej. De tullsatser som fastställdes i den ursprungliga undersökningen kommer därför inte att ändras. Kommissionen avvisade således detta påstående.

(62)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset från fabrik som fastställts enligt vad som anges i avsnitten 3.1.3 och 3.1.4

(63)

På grundval av detta fastställdes dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 12 % under översynsperioden.

(64)

Kommissionen konstaterade därför att de indiska tillverkarna fortsatte att exportera den berörda produkten till dumpade priser under översynsperioden.

(65)

Eftersom fortsatt dumpning konstaterats under översynsperioden, undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen analyserade särskilt följande faktorer: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indien, priser från Indien till tredjeländer och attraktionskraft hos unionens marknad när det gäller marknadens storlek och priser.

(66)

Under översynsperioden uppgick de indiska tillverkarnas uppskattade totala tillverkning av den berörda produkten till omkring 2 miljoner ton per år. Den uppskattade produktionskapaciteten uppgick till omkring 2,5 miljoner ton. Den outnyttjade kapaciteten uppgick således till omkring 500 000 ton per år, vilket överstiger förbrukningen av den berörda produkten på unionens marknad under översynsperioden, som uppgick till [388 000–454 000] ton.

(67)

Av den bevisning som lämnats av den sökande och som bekräftats av uppgifterna från den samarbetsvilliga tillverkaren, Tata Metaliks Limited, framgår det att flera indiska tillverkare, även Tata Metaliks Limited (17) planerar att investera i ytterligare kapacitetsökningar (18). Den totala ytterligare kapacitet som kommer att tillföras under de närmaste åren uppskattas till omkring 1,5 miljoner ton.

(68)

Den förväntade kapacitetsökningen motsvarar den uppskattade ökningen av efterfrågan på den indiska marknaden. De största kända tillverkarna planerar dock även att inrikta sig på exportmarknaderna (19). Företaget ESL Steel Limited (som ingår i Vedanta-koncernen) nämner t.ex. uttryckligen i en genomförbarhetsstudie att företagets nya produktionsanläggning ligger nära en hamn, vilket ökar dess exportmöjligheter. Enligt rapporten finns det särskilt stor exportpotential till Östeuropa (20). I samband med dubbelkontrollen på distans av det samarbetsvilliga företaget Tata Metaliks Limiteds svar på frågeformuläret nämnde företaget också att det planerade att expandera till unionens marknad i framtiden.

(69)

Enligt en av de största aktörerna, företaget Srikalahasthi Pipes Limited (SPL), kommer tillgången även att vara större än efterfrågan på den indiska marknaden på medellång och lång sikt (7–10 år) när avloppsvatten- och vattenprojekten avslutas. Detta kommer att utgöra ett ytterligare incitament för de indiska tillverkarna att alltmer fokusera på exportmarknaderna.

(70)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de indiska exporterande tillverkarna hade betydande outnyttjad kapacitet som de kunde använda för tillverkning av den berörda produkten för export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla, och att denna outnyttjade kapacitet förväntas öka ytterligare.

(71)

Vad gäller Indiens priser till tredjeländer undersökte kommissionen dessa på grundval av exportstatistik i Global Trade Atlas (GTA) utifrån KN-numret, dvs. 7303 00 30. På grundval av denna statistisk fastställde kommissionen att unionens marknad vad gäller dess storlek och priser fortfarande är attraktiv för indiska tillverkare av rör av duktilt gjutjärn eftersom den är deras absolut största exportmarknad som svarar för 40 % av deras totala export. Exporten till unionen är dessutom 25 gånger högre än exporten till Indiens näst största exportmarknad, dvs. Qatar. Endast 2 % av den totala indiska exporten går till Quatars marknad. De indiska exporterande tillverkarnas importpriser till unionens marknad var dessutom något högre än priserna till andra länder under översynsperioden. Detta innebär att de exporterande tillverkarna skulle ha incitament att ytterligare öka sin export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(72)

Unionens marknad för rör av duktilt gjutjärn är stor ([388 000–454 000] ton, se skäl 66). Sökandena förväntar sig att marknaden kommer att öka ytterligare inom de fem närmaste åren (21).

(73)

Under översynsperioden uppgick det genomsnittliga priset på unionens marknad till [1 020–1 200] euro. Under samma period uppgick priset på den indiska inhemska marknaden till 595 euro per ton (från fabrik). Priserna på unionens marknad var därför ungefär två gånger högre jämfört med priserna på importen från Indien.

(74)

Unionens marknad var således fortfarande attraktiv för de indiska tillverkarna vad gäller dess storlek och priser. Detta styrks ytterligare av det faktum att de indiska exporterande tillverkarnas marknadsandel var fortsatt hög under översynsperioden (se tabell 2) och att, såsom nämns i skäl 71, unionens marknad svarade för 40 % av den totala exporten från Indien av den berörda produkten.

(75)

Undersökningen visade att den indiska exporten fortsatte att komma in på unionens marknad till dumpade priser under översynsperioden.

(76)

På grundval av artikel 18 i grundförordningen fann kommissionen även bevisning för att dumpningen sannolikt kommer att fortsätta om åtgärderna upphör att gälla. Indiens outnyttjade kapacitet var stor jämfört med unionens förbrukning under översynsperioden. Kommissionen konstaterade dessutom att det på grund av attraktionskraften hos unionens marknad, sett till storlek och priser, var sannolikt att den indiska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle omdirigeras till unionens marknad om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att det rådde stor sannolikhet för att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till en betydligt ökad dumpad export av den berörda produkten från Indien till unionen.

(77)

Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning.

(78)

I unionen finns det fem företag som tillverkar den berörda produkten. Tre av dessa företag ingår i samma grupp. På grundval av tillgängliga uppgifter från begäran finns det inga andra unionstillverkare av den berörda produkten i unionen. De utgör därför unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(79)

Eftersom uppgifterna för bedömningen av skada främst kom från samma grupp av tillverkare, såsom nämns i skäl 14, anges siffrorna för bedömningen av skada av konfidentialitetsskäl i intervall eller i indexerad form.

(80)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till [372 000–436 000] ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom makrodata från sökanden och uppgifter som inhämtats från de unionstillverkare som ingick i urvalet under undersökningen.

(81)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av unionsindustrins totala försäljning i unionen, produktionen för den företagsinterna marknaden utifrån de uppgifter som inhämtats från unionstillverkarna i urvalet samt uppskattningar för de återstående unionstillverkarna som lämnats av sökanden, plus den totala importen från alla länder till unionen enligt Eurostats uppgifter (Comext-databasen).

(82)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (1 000 ton)

(83)

Unionens förbrukning varierade under skadeundersökningsperioden. Överlag ökade den något med 3 % under 2018, ökade med 8 % under 2019 och minskade med 8 % under 2020. Därmed ökade förbrukningen med 3 % under skadeundersökningsperioden.

(84)

Användningen av rör av duktilt gjutjärn kräver i sig investeringar i infrastruktur för vattenrening. Vattenrenings- och vattenförsörjningsföretag, vare sig de är offentligt eller privat ägda, står för den största efterfrågan på rör av duktilt gjutjärn i unionen. Rör av duktilt gjutjärn används huvudsakligen i stora infrastrukturprojekt. Utvecklingen av unionens förbrukning påverkades inte heller av covid-19-pandemin i någon större grad, eftersom förbättringar av vattennäten har varit en ständig prioritering för de offentliga myndigheterna. Utvecklingen av unionens förbrukning avspeglar därför utvecklingen av investeringar i infrastruktur.

(85)

Unionsindustrin rapporterade företagsintern användning av den berörda produkten, som utgjorde mindre än 5 % av unionens totala förbrukning 2017, minskade under skadeundersökningen och uppgick till mindre än 1 % under översynsperioden. Kommissionen ansåg därför att den företagsinterna användningen inte hade någon meningsfull inverkan på bedömningen av skada.

(86)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas Comext. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 81.

(87)

Importen av den berörda produkten till unionen från Indien utvecklades enligt följande:

Tabell 2

Importvolym (1 000 ton) och marknadsandel

(88)

De indiska importvolymerna varierade betydligt under skadeundersökningsperioden: importen minskade med 14 % under 2018, ökade med 68 % under 2019 och minskade slutligen med 31 % under översynsperioden.

(89)

Kommissionen fastställde de vägda genomsnittliga importpriserna på grundval av statistik från Eurostats Comext-databas.

(90)

Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Indien utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (euro/ton)

(91)

Under 2017–2018 låg importpriserna på en förhållandevis stabil nivå. Under 2019 ökade importpriserna med 5 % och låg sedan kvar på en stabil nivå under översynsperioden.

(92)

Såsom framgår av skäl 53 samarbetade endast en indisk tillverkare i undersökningen. Denna tillverkare rapporterade en försumbar mängd av export till unionen, som motsvarar mindre än 1 % av de totala importvolymerna av den berörda produkten från Indien till unionen. Kommissionen ansåg därför att denna exportvolym inte var representativ för exporten av den berörda produkten till unionen och beslutade att fastställa prisunderskridandet på grundval av tillgängliga uppgifter.

(93)

Kommissionen jämförde de indiska tillverkarnas vägda genomsnittliga cif-importpris, efter justeringar för kostnader efter import, med unionsindustrins vägda genomsnittspris. De indiska importpriserna underskred unionsindustrins priser med omkring [30–45] % under översynsperioden.

(94)

Under översynsperioden uppgick volymen och marknadsandelen för import från andra tredjeländer än Indien till [8 700–20 200] ton respektive [2–4] % av unionens förbrukning. Under skadeundersökningsperioden låg det vägda genomsnittliga priset på importen från tredjeländer på en jämförbar nivå med priserna för unionstillverkarna i urvalet under 2017–2018 och var omkring 25 % lägre under perioden 2019–2020 (se tabell 8). Importvolymen från tredjeländer ökade något, dvs. med 2 %, medan ursprunget av importerade rör av duktilt gjutjärn inte var stabilt under skadeundersökningsperioden. Under 2017 kom importen från tredjeländer t.ex. främst från Kina, Ryssland och Schweiz, medan de största importörerna under översynsperioden var Turkiet och Förenade Arabemiraten.

(95)

Den sammanlagda importvolymen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för import av rör av duktilt gjutjärn från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym och marknadsandel från alla övriga tredjeländer

(96)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(97)

Som nämns i skäl 13 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(98)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång som avser alla unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Uppgifterna avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(99)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(100)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(101)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(102)

Unionens produktionsvolym minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden efter att ha ökat med 10 % under 2018.

(103)

Tillverkningskapaciteten visade en liknande trend eftersom den minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(104)

Kapacitetsutnyttjandet låg på en stabil nivå eftersom produktionskapaciteten minskade i linje med den minskade tillverkningen i unionen.

(105)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Tata Metaliks Limited att importen från Indien inte kunde ha varit orsaken till unionens minskade produktionskapacitet, utan att detta snarare berodde på minskad efterfrågan jämfört med 2019.

(106)

Unionsindustrins beslut att minska sin produktionskapacitet fattades före covid-19-krisen och hade således inget samband med den minskade förbrukningen mellan 2019 och översynsperioden. Påståendet avvisades därför.

(107)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Unionstillverkarnas försäljningsvolym och marknadsandel

(108)

Unionsindustrins försäljningsvolym av den likadana produkten under skadeundersökningsperioden och marknadsandelen följde inte den ökade unionsförbrukningen, utom under 2019. I motsats till importen från Indien gynnades unionsindustrin inte av den ökade förbrukningen under 2019.

(109)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att unionsindustrins marknadsandel på 85 % fortfarande var hög och ökade under översynsperioden jämfört med tidigare år. Unionsindustrins försäljningsvolymer låg också konsekvent över 2017 års nivåer. Volymen kunde ha varit högre under översynsperioden om den inte hade påverkats av covid-19-krisen. Parten ansåg att kommissionens slutsats inte avspeglade de faktiska omständigheterna.

(110)

Kommissionen konstaterade att unionsindustrin inte gynnades av en högre marknadsandel. Såsom förklaras i skäl 133 gick unionstillverkarna i urvalet med förlust under hela skadeundersökningsperioden till följd av den betydande prispressen från den indiska importen (se skäl 151). Såsom förklaras i skäl 108 följde inte unionens marknadsandel ökningen av unionens förbrukning, och till skillnad från importen från Indien gynnades inte unionens försäljning av den ökade förbrukningen under 2019. Påståendet avvisades därför.

(111)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 3 %, medan försäljningsvolymen till icke-närstående kunder i unionen ökade med 2 %. Trots den ökade förbrukningen minskade således unionsindustrins marknadsandel något under skadeundersökningsperioden.

(112)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(113)

Antalet anställda i unionsindustrin inom tillverkningen av den berörda produkten låg kvar på en stabil nivå under perioden 2017–2018 och ökade med omkring 6 % under perioden 2019–2020.

(114)

Produktiviteten för de anställda inom unionsindustrin, mätt som produktion (ton) per anställd, ökade med 10 % under perioden 2017–2018 och minskade med 13 % under perioden 2018–2020. Detta kan förklaras som den kombinerade effekten av

(115)

Såsom förklaras i skäl 92 var de indiska exporterande tillverkarnas samarbetsvilja begränsad.

(116)

Skadeindikatorerna visar att, trots de antidumpningsåtgärder som varit i kraft sedan 2016, vilka inledningsvis ledde till viss lättnad och förbättrade resultat, förblev unionsindustrins ekonomiska situation sårbar. Någon återhämtning från tidigare dumpning kunde således inte konstateras.

(117)

Dumpningen översteg väsentligt miniminivån. Dumpningens inverkan på unionsindustrin var betydande på grund av den indiska importens volymer och priser.

(118)

Kontinuerlig orättvis prissättning av indiska exportörer gjorde det också omöjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den senaste dumpningen.

(119)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att det inte förekommer någon absolut ökning av den indiska importvolymen och att timorten endast hade en marknadsandel på omkring 15 %. Den berörda parten påpekade dessutom att unionsindustrins ekonomiska resultat förbättrades efter införandet av de ursprungliga åtgärderna och minskade därefter. Importen från Indien vållade därför inte unionsindustrin skada.

(120)

Kommissionen konstaterade att den berörda parten inte styrkte sitt påstående om att unionsindustrins ekonomiska resultat förbättrades efter införandet av de ursprungliga åtgärderna. Såsom nämns i skäl 133 var lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet negativ under hela skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.

(121)

De genomsnittliga vägda försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen och kostnad per enhet

(122)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, vilket ansågs avspegla den ökade tillverkningskostnaden per enhet (5 %).

(123)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att den påstådda minskningen av priset i land visade att importen varken orsakar sjunkande eller nerhållna priser.

(124)

Kommissionen konstaterade att den berörda parten inte styrkte sitt påstående om hur priserna i land, som under skadeundersökningsperioden underskred unionens priser med omkring 40 %, inte orsakade sjunkande eller nerhållna priser för unionstillverkarna. Påståendet avvisades därför.

(125)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd (euro/anställd)

(126)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd låg på en stabil nivå fram till 2019 och sjönk med 6 % under skadeundersökningsperioden. De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd minskade under översynsperioden, eftersom den franska staten finansierade arbetslöshetsunderstöd under nedstängningen på grund av covid-19-pandemin.

(127)

Efter det slutgiltiga utlämnandet påpekade Tata Metaliks Limited att det inte förekommer någon skada för unionsindustrin enligt denna parameter.

(128)

Kommissionen erinrade om, såsom förklaras i skäl 126, att minskningen av de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd berodde på extraordinarie finansiering från den franska staten under översynsperioden. Följaktligen avvisades detta påstående.

(129)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(130)

Nivån på de utgående lagren för unionstillverkarna i urvalet låg på en stabil nivå i förhållande till tillverkningen.

(131)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att lagerhållningen minskade betydligt under översynsperioden, vilket visar att unionsindustrin inriktade sig på att minska sin produktion. Den berörda parten gjorde gällande att lagren borde ha ökat i stället om den påverkades av import från Indien.

(132)

Såsom framgår av skäl 102 motsvarades de minskade lager som parten observerade under översynsperioden av en minskning i unionens tillverkning. Kommissionen fann inte heller något samband mellan den lagerminskning som främst observerats under översynsperioden och importen från Indien, eftersom inverkan av importen från Indien inte bara observerades under översynsperioden, utan under hela skadeundersökningsperioden. Påståendet avvisades därför.

(133)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(134)

Lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet beräknades som nettovinst före skatt vid försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen uttryckt i procent av omsättningen av denna försäljning. Lönsamheten för tillverkarna i urvalet var negativ under skadeundersökningsperioden, från omkring –5 % till –9 % under 2017 till –3 % till –7 % under översynsperioden.

(135)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödets trend visade en fortsatt negativ utveckling under hela skadeundersökningsperioden, med undantag för 2018.

(136)

Investeringarna (som främst inriktades på uppgraderingar av produktionsutrustningen samt ökad kvalitet, produktivitet och flexibilitet i produktionsprocessen) ökade under perioden 2017–2019 och sjönk till sin lägsta nivå under 2020.

(137)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet för investeringarna. Den följden en liknande trend som lönsamheten, minskade kraftigt under 2019 och förbättrades därefter marginellt under 2020. Den förblev negativ och försämrades med 53 % under skadeundersökningsperioden.

(138)

Trots de gällande antidumpningsåtgärderna förblev den indiska importen av rör av duktilt gjutjärn betydande, med stabila marknadsandelar på mellan [9 % och 18 %] under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden uppgick marknadsandelen till [10–14] %. Samtidigt visade importpriserna en sjunkande trend och underskred unionens priser med [30–45] % under översynsperioden, trots de befintliga antidumpnings- och utjämningsåtgärderna.

(139)

Utvecklingen när det gäller de makroekonomiska indikatorerna, särskilt produktions- och försäljningsvolym, sysselsättning och produktivitet, uppvisade stabila eller något minskande tendenser. Unionsindustrins marknadsandel minskade under översynsperioden och nådde en liknande nivå som 2017 års nivå. Att marknadsandelen ökade under 2018 trots den relativt stabila försäljningsvolymen berodde på den minskade förbrukningen under samma period. Unionsindustrin lyckades visserligen till stor del behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel, men detta skedde på bekostnad av lönsamheten och andra finansiella indikatorer, såsom förklaras i följande skäl.

(140)

Trots att unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris per enhet ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, vilket var mer än ökningen på 5 % av tillverkningskostnaderna, lyckades unionsindustrin ändå inte nå lönsamma vinstmarginaler. På grund av prispressen från den indiska importen kunde unionsindustrin inte öka sina försäljningspriser så att de täckte den genomsnittliga produktionskostnaden, och den gick därför med förlust under hela skadeundersökningsperioden (med undantag för 2018, då den låg nära ett nollresultat). Den indiska importen ledde således även till att unionstillverkarnas försäljningspriser hölls nere i betydande grad under översynsperioden. Andra finansiella indikatorer (kassaflöde och räntabilitet) följde en liknande utveckling som lönsamheten och uppvisade negativa eller låga värden under skadeundersökningsperioden. Investeringarna låg överlag på låga nivåer, även om de ökade något under 2017 och 2018.

(141)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att unionsindustrin led väsentlig skada.

(142)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att unionsindustrins försämrade resultat berodde på andra faktorer än den påstått dumpade importen.

(143)

Kommissionen konstaterade att parten inte inkom med några nya uppgifter som kunde ändra kommissionens slutsatser. Påståendet avvisades därför.

(144)

Tata Metaliks Limited gjorde också gällande att det inte fanns något samband mellan utvecklingen av importen och nivån på de förluster som unionsindustrin rapporterade, och att de således inte fanns något orsakssamband mellan importen och unionsindustrins ekonomiska resultat.

(145)

Såsom nämns i skäl 93 konstaterade kommissionen att priserna på den indiska importen betydligt underskred unionsindustrins priser. Kommissionen konstaterade dessutom att parten inte inkom med någon bevisning för att unionsindustrin påverkades av andra faktorer. Påståendet avvisades därför.

(146)

Tata Metaliks Limited hävdade vidare att företaget inte hade kunnat undersöka sambandet mellan prisunderskridandet och unionsindustrins ekonomiska resultat, eftersom kommissionen inte lämnade ut beräkningarna av prisunderskridandet för skadeundersökningsperioden.

(147)

Kommissionen påpekade att parten hade fått den information som var nödvändig för att fastställa förekomsten av prisunderskridande. Vad gäller översynsperioden anges slutsatserna om prisunderskridande i skälen 92 och 93. I skäl 91 anges enhetspriserna för den indiska importen för åren 2017, 2018 och 2019, och i skäl 121 anges de vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet som unionstillverkarna i urvalet tar ut från icke-närstående kunder. Parten hade därför tillgång till alla uppgifter på grundval av vilka kommissionen drog slutsatsen att prisunderskridande förekommer. Påståendet avvisades därför.

(148)

Parten hävdade slutligen att importvolymerna minskade mellan 2019 och översynsperioden. Parten ansåg därför att det inte fanns någon volymeffekt.

(149)

Kommissionen konstaterade att importen från Indien under översynsperioden återgick till 2017 års nivåer. Den största effekten av den indiska importen befanns dessutom vara de låga priserna, som orsakade en betydande press på de priser som togs ut på unionens marknad. Påståendet avvisades därför.

(150)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Indien vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats av andra faktorer än den dumpade importen från Indien inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande:

(151)

Kommissionen undersökte för det första om det fanns något orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit.

(152)

Den indiska importen av rör av duktilt gjutjärn förblev betydande med marknadsandelar över 10 % under hela skadeundersökningsperioden och skedde till låga priser under översynsperioden, trots de gällande antidumpningsåtgärderna. På grund av den betydande prispressen från den indiska importen kunde unionsindustrin inte överföra sina ökade tillverkningskostnader till kunderna, vilket ledde till förluster under hela skadeundersökningsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att volymerna och prisnivåerna för den berörda importen vållar väsentlig skada.

(153)

Importvolymerna från övriga tredjeländer utgjorde endast omkring [2–4] % av marknadsandelen under översynsperioden. Såsom framgår av tabell 4 var det genomsnittliga importpriset från tredjeländer under översynsperioden 50 % högre än det genomsnittliga importpriset från Indien.

(154)

Såsom anges i skäl 40 hävdade en part att allmänna konkurrensproblem borde utgöra skäl för en slutsats om att fortsatt eller återkommande skada inte förelåg. Parten nämnde olika faktorer, t.ex. att unionens förbrukning av rör av duktilt gjutjärn hade minskat sedan krisen i euroområdet, då de offentliga utgifterna minskade, svårigheter att finna arbetskraft, unionsindustrins fortsatta dominerande ställning och pressen från billigare kinesisk import på upphandlingsförfarandena. Parten hävdade dessutom att tillverkare av plaströr är unionsindustrins största konkurrenter, eftersom de är billigare och därför väljs som produkt i många offentliga upphandlingar.

(155)

Tvärtemot vad parten hävdar ökade unionens förbrukning och marknadsandel under skadeundersökningsperioden, samtidigt som sysselsättningen låg kvar på en stabil nivå. Det finns inte heller någon bevisning för att plaströr vann marknadsandelar jämfört med rör av duktilt gjutjärn under skadeundersökningsperioden. Det bör noteras att plaströr inte konkurrerar med rör med stora diametrar. Dessa faktorer bidrog således inte till den skada som påvisats. Den kinesiska importen skedde dessutom till betydligt högre priser än den indiska importen, och med mycket lägre volymer. Parten förklarade inte heller hur en eventuell dominerande ställning kunde ha vållat skada. Dessa påståenden avvisades därför.

(156)

Vad gäller unionsindustrins exportresultat utvecklades exportvolymerna på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionsindustrins exportresultat

(157)

Under skadeundersökningsperioden minskade volymerna till hälften. Även om exportpriserna ökade med 17 % var detta inte tillräckligt för att täcka tillverkningskostnaderna under hela skadeundersökningsperioden, vilket framgår av tabell 8. Exporten försvagade därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Indien och den skada som påvisats.

(158)

Andra möjliga faktorer, t.ex. covid-19-krisen, undersöktes också, men ingen av dem kunde försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som hade betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar.

(159)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att covid-19-krisen inverkade negativt på unionsindustrins ekonomiska situation under första halvåret 2020. Parten gjorde gällande att de inledande nedstängningarna av folkhälsoskäl tvingade många byggprojekt att avbryta arbetet.

(160)

Såsom beskrivs ovan påverkades unionens marknad för rör av duktilt gjutjärn under översynsperioden inte i någon större utsträckning av nedstängningarna till följd av covid-19-krisen. Unionens totala förbrukning under det året låg i linje med förbrukningen under 2018. Påståendet avvisades därför.

(161)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Indien vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan är framför allt uppenbar när det gäller utvecklingen inom tillverkning, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym på unionens marknad, marknadsandel, produktivitet, lönsamhet och räntabilitet.

(162)

Kommissionen drar i skäl 141 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som orsakats av dumpad import från Indien fortsätter om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(163)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indien, förhållandet mellan priserna i unionen och de indiska priserna. Attraktionskraften hos unionens marknad och inverkan av eventuell import från Indien på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(164)

Såsom redan beskrivs i skälen 66–71 uppgick den outnyttjade kapacitet som fanns tillgänglig i Indien till omkring 500 000 ton per år, vilket överstiger förbrukningen av den berörda produkten på unionens marknad, som under översynsperioden uppgick till [388 000–454 000] ton. De indiska tillverkarna planerade dessutom att investera i ny produktionskapacitet. Under de närmaste åren kommer tillgången därför att överstiga efterfrågan på den indiska marknaden. Detta kommer att utgöra ett ytterligare incitament för de indiska tillverkarna att alltmer fokusera på exportmarknaderna.

(165)

De indiska exporterande tillverkarnas tillgängliga och outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för att tillverka den berörda produkten för export till unionens marknad om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(166)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att det inte fanns någon bevisning för att den påstådda outnyttjade produktionskapaciteten i Indien nödvändigtvis kommer att användas för tillverkning av rör av duktilt gjutjärn för export på grund av att tillgången är högre än efterfrågan i Indien. Kommissionen undersökte inte heller andra exportmarknaders attraktionskraft och analyserade inga uppgifter från perioden efter översynsperioden. Parten gjorde avslutningsvis gällande att slutsatser om sannolikhet för fortsatt dumpning och skada måste grundas på faktisk bevisning (22). Parten konstaterade därför att slutsatsen om sannolikhet var felaktig.

(167)

Kommissionen konstaterade att parten bekräftade att det finns outnyttjad kapacitet i Indien. Såsom förklaras i skälen 66–70 slog kommissionen dessutom fast att det finns outnyttjad kapacitet för den berörda produkten. Såsom förklaras i samma skäl konstaterade kommissionen även att efterfrågan på den indiska marknaden kommer att avtal på lång sikt, och att parten själv bekräftade att den planerade att öka sin försäljning till unionens marknad. Såsom beskrivs i avsnitt 6.2 anses unionens marknad vara attraktiv för indiska tillverkare. Det var därför möjligt att dra slutsatsen att tillgänglig outnyttjad kapacitet i Indien åtminstone delvis skulle användas för att öka exporten till unionens marknad. Påståendet avvisades därför.

(168)

Vad gäller den faktiska bevisning som krävs enligt den rättspraxis som parten nämnde ansåg kommissionen att den uppfyllde alla krav i befintlig rättspraxis och att dess bedömning och slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada grundade sig på faktisk bevisning som samlats in under undersökningen. Påståendet avvisades därför.

(169)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Indien till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Till följd därav skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(170)

Unionens marknad är attraktiv, både sett till storlek och priser. Såsom nämns i skäl 71 är unionens marknad den absolut viktigaste exportmarknaden för indiska tillverkare av rör av duktilt gjutjärn, och svarar för 40 % av deras totala export. Exporten till unionen är 25 gånger högre än exporten till Indiens näst största exportmarknad, dvs. Qatar, som utgör 2 % av Indiens export av rör av duktilt gjutjärn. De indiska importpriser till unionens marknad var dessutom något högre än priserna till andra länder under översynsperioden, vilket gjorde unionens marknad något mer lukrativ än andra marknader.

(171)

Trots de gällande antidumpningsåtgärderna sålde de indiska exporterande tillverkarna stora volymer av rör av duktilt gjutjärn till unionen under skadeundersökningsperioden och hade fortfarande en betydande marknadsandel under översynsperioden (nära [10–14] %). Denna export såldes till ett pris som, även med antidumpningstullarna, väsentligt underskred unionsindustrins försäljningspriser på unionens marknad.

(172)

Unionens marknad anses därför vara attraktiv för indiska tillverkare, och man kan dra slutsatsen att tillgänglig outnyttjad kapacitet i Indien åtminstone delvis skulle användas för att öka exporten till unionens marknad. I detta sammanhang bör det erinras om att marknadsandelen för den indiska importen var stor [17–19] % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen, dvs. innan antidumpningstullar infördes.

(173)

På grundval av detta, och med hänsyn till unionsindustrins tidigare och nuvarande skadevållande situation, skulle en avsaknad av åtgärder med all sannolikhet leda till en betydligt ökad dumpad import från Indien till skadevållande priser, vilket skulle leda till ännu större förluster för unionstillverkarna. Därför drog kommissionen slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle detta med all sannolikhet leda till en betydligt ökad dumpad import från Indien till skadevållande priser och att den väsentliga skadan troligen skulle fortsätta.

(174)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse grundades på en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen samt det offentliga politiska intresset avseende den berörda produkten, som kommer till uttryck i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG (23) (ekodesigndirektivet) och dess produktspecifika förordningar. I enlighet med artikel 21.1 tredje meningen i grundförordningen togs särskild hänsyn till behovet av att skydda industrin från den skadevållande dumpningens negativa effekter.

(175)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(176)

Unionsindustrin bedriver verksamhet i tre medlemsstater (Frankrike, Tyskland och Spanien) och sysselsätter direkt över 2 200 anställda när det gäller den berörda produkten.

(177)

De gällande antidumpningsåtgärderna hindrade inte den dumpade importen från Indien att komma in på unionens marknad, och unionsindustrin led väsentlig skada under översynsperioden.

(178)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen att det är mycket sannolikt att den skada som vållats av import från det berörda landet skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Inflödet av betydande volymer dumpad import från Indien skulle vålla unionsindustrin ytterligare skada.

(179)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att unionsindustrin har skyddats i över sex år trots att den har en marknadsandel på 85 %. Det är således inte sannolikt att unionsindustrin skulle påverkas om de gällande åtgärderna upphävs. Om så skulle vara fallet kan unionsindustrin begära att kommissionen inleder en ny undersökning.

(180)

Tvärtemot vad den berörda parten hävdar slog kommissionen fast att unionsindustrin fortfarande lider väsentlig skada som orsakats av den dumpade importen från Indien. Kommissionen grundade denna slutsats på analysen av alla relevanta skadeindikatorer, inbegripet utvecklingen av unionsindustrins marknadsandel. Kommissionen konstaterade att skadan sannolikt kommer att fortsätta och förvärras om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Påståendet avvisades därför.

(181)

Kommissionen drar följaktligen slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Indien bibehålls.

(182)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Ingen av dem besvarade kommissionens frågeformulär.

(183)

Kommissionen fick inte in några synpunkter som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så stor negativ inverkan på importörer och användare att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(184)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av de befintliga åtgärderna avseende importen av den berörda produkten med ursprung i Indien.

(185)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning och skada samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot import av rör av duktilt gjutjärn med ursprung i Indien bibehållas.

(186)

Efter utlämnandet hävdade Tata Metaliks Limited att fortsatta åtgärder borde betraktas som ett undantag, inte en regel. Företaget hänvisade i synnerhet till artikel 11.1 i grundförordningen, där det fastställs att en antidumpningsåtgärd endast ska vara i kraft endast så länge som krävs och ska upphöra att gälla fem år efter det att den infördes. Eftersom tullarna har förlängts i avvaktan på denna översyn hävdade företaget att vid den tidpunkt då denna översyn sannolikt slutförs skulle tullarna redan ha gällt i över sju år. Företaget begärde därför att kommissionen skulle avsluta undersökningen.

(187)

Kommissionen erinrade om att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen ska ”en slutgiltig antidumpningsåtgärd […] upphöra att gälla fem år efter det att den infördes eller fem år från den dag då den senaste översynen av såväl dumpning som skada avslutades, om det inte vid en översyn konstateras att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer”. Beslutet om att åtgärderna ska fortsätta grundar sig på en noggrann bedömning av alla omständigheter som har fastställts under översynen vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Beslutet att åtgärderna skulle fortsätta att gälla var därför varken automatiskt eller utgjorde en ”regel”. Kommissionen avvisade således begäran om att åtgärderna skulle avslutas.

(188)

För att minimera risken för kringgående på grund av stora skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella antidumpningstullarna. Företagen med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla de krav som anges i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(189)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna måste beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, måste medlemsstaternas tullmyndigheter likväl utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullrätten.”

(190)

Om volymen av exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull.”

(191)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i Indien och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den berörda produkten tillverkad av något annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(192)

Efter utlämnandet begärde Tata Metaliks Limited att kommissionen skulle fastställa en individuell dumpningsmarginal för företaget. Alternativt ansåg företaget att kommissionen åtminstone borde överväga att förlänga de individuella antidumpningstullar som fastställdes för de andra samarbetsvilliga tillverkarna av den berörda produkten från Indien i den ursprungliga undersökningen, eftersom Tata Metaliks Limited hade samarbetat med kommissionen i denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(193)

Kommissionen erinrade om att syftet med en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen endast är att fastställa om de befintliga åtgärderna fortfarande är nödvändiga. I denna typ av översyner är det inte möjligt att fastställa individuella tullsatser för företag som inte samarbetade i den ursprungliga undersökningen. En individuell antidumpningstull kan endast fastställas efter en översyn i enlighet med artikel 11.3 eller 11.4 i grundförordningen. Begäran avslogs därför.

(194)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (24). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(195)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (25), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(196)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.