Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1102 av den 6 juni 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Efter en antidumpningsundersökning införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien (den ursprungliga undersökningen) genom förordning (EG) nr 1629/2004 (2). Efter en antisubventionsundersökning införde rådet även slutgiltiga utjämningstullar på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien genom förordning (EG) nr 1628/2004 (3).

(2)

Efter en partiell interimsöversyn på eget initiativ av utjämningsåtgärderna, ändrade rådet genom förordning (EG) nr 1354/2008 (4) förordning (EG) nr 1628/2004 och förordning (EG) nr 1629/2004.

(3)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen förlängde rådet antidumpningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EU) nr 1186/2010 (5). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna förlängde rådet utjämningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EU) nr 1185/2010 (6).

(4)

Efter översynen vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen förlängde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EU) 2017/422 (7). Efter översynen vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna förlängde kommissionen utjämningsåtgärderna genom genomförandeförordning (EU) 2017/421 (8).

(5)

De antidumpningsåtgärder som för närvarande är i kraft uppgår till 9,4 % och 0 % på import från individuellt namngivna exportörer och en tullsats på 8,5 % på import från alla övriga företag från Indien.

(6)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (9) mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(7)

Begäran om översyn ingavs den 9 december 2021 av de unionstillverkare som svarar för omkring 90 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa grafitelektrodsystem (sökandena). Begäran om översyn grundades på att ett upphörande av åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och återkommande skada för unionsindustrin.

(8)

Den 9 mars 2022 fastslog kommissionen efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (10) (tillkännagivandet om inledande) att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen.

(9)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning av den 9 mars 2022 (11) inledde kommissionen även en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (12) av de gällande slutgiltiga antisubventionsåtgärderna avseende import till unionen av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien.

(10)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från den 1 januari 2021 till den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med översynsperiodens utgång (skadeundersökningsperioden).

(11)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också sökandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna och de indiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(12)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(14)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna för den likadana produkten i unionen. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. Unionstillverkarna i urvalet stod för omkring 61 % av den uppskattade totala unionstillverkningen och 64 % av den uppskattade försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(15)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angetts i tillkännagivandet om inledande.

(16)

Inga importörer gav sig till känna.

(17)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Indien att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen har inom utsatt tid mottagit svar avseende stickprovsförfarandet från två tillverkare av grafitelektrodsystem i Indien: HEG Limited och Graphite India Limited, och därför behövdes inte något stickprovsförfarande. Kommissionen beslutade att undersöka de två exporterande tillverkare som lämnade den begärda informationen.

(18)

Vid inledandet av översynen gjordes frågeformulären tillgängliga i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av samt på GD Handels webbplats (13).

(19)

Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionstillverkarna i stickprovet. Ingen av de exporterande tillverkarna skickade in svar på frågeformuläret. Ingen av användarna besvarade frågeformulär eller gav sig till känna under undersökningen.

(20)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och därav följande skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(21)

Den produkt som översynen gäller är grafitelektroder av ett slag som används för elektrougnar, med en skenbar täthet av minst 1,65 g/cm3 och en elektrisk resistans på högst 6,0 μ.Ω.m, och nipplar som används för sådana elektroder, oavsett om de importeras tillsammans eller separat, med ursprung i Indien (den berörda produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8545 11 00 och ex 8545 90 90 (Taric-nummer 8545110010 och 8545909010) (den produkt som översynen gäller eller grafitelektrodsystem).

(22)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i tidigare översyner vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(23)

Kommissionen beslutade att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(24)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av den gällande åtgärden sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Indien.

(25)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte man om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(26)

Som framgår av skäl 19 lämnade ingen av de exporterande tillverkarna in svar på frågeformuläret. På grund av den bristande samarbetsviljan från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, och i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, måste kommissionens analys göras på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(27)

De indiska myndigheterna informerades om att kommissionen, på grund av det bristande samarbetet från de indiska exporterande tillverkarnas sida, kan tillämpa artikel 18 i grundförordningen. Inga synpunkter lämnades i detta hänseende.

(28)

Resultaten i avsnitten 3 och 4 grundades således på tillgängliga uppgifter. I detta syfte användes de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och den statistik som fanns tillgänglig i databaserna från Eurostat och Global Trade Atlas (14) (GTA) samt andra offentligt tillgängliga källor.

(29)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2 i grundförordningen.

(30)

Normalvärdet baserades på de uppgifter som sökandena lämnat, från i) Mordor Intelligence (15) och ii) Valuates Reports (16). De två källorna visade på ett liknande genomsnittligt inhemskt pris för grafitelektrodsystem i Indien på 3 788 euro per ton fritt fabrik under översynsperioden. Detta pris dubbelkontrollerades och överensstämde med de uppskattningar som gjorts, på grundval av de offentligt tillgängliga pristabeller som SteelMint.com (17) offentliggjort under samma period, vilket visar på ett genomsnittligt pris på 3 630 euro per ton.

(31)

Kommissionen använde det genomsnittliga priset från de två källor som sökandena tillhandahållit för att fastställa normalvärdet till 3 788 euro per ton.

(32)

Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna från Indien var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-priser enligt Eurostats uppgifter, justerade till nivån från fabrik. Såsom framgår av skäl 44 var importvolymerna från Indien betydande under översynsperioden och priserna ansågs därför vara representativa. Cif-priset på 2 747 euro per ton (18) justerades för kostnaden för sjöfrakt och försäkring, inhemska transportkostnader i Indien och EU:s tullhantering för att komma fram till 2 558 euro per ton på nivån från fabrik. Justeringarna baserades på OECD:s uppgifter (19) och information som tillhandahölls i begäran om översyn.

(33)

Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriset från fabrik såsom fastställts ovan.

(34)

På grundval av detta fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till 44,7 % för Indien. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(35)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(36)

Undersökningen visade att den indiska importen fortsatte att komma in på unionsmarknaden till kraftigt dumpade priser under översynsperioden och att den bibehöll sina kvantiteter och marknadsandelar på samma sätt som vid de två senaste översynerna. Analysen av produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Indien, exportvolymer och priser från Indien till övriga tredjelandsmarknader, gällande åtgärder i övriga tredjeländer och unionsmarknadens attraktionskraft i skälen 107–115 visar också att det är sannolikt att den dumpade exporten skulle öka dess redan betydande närvaro på unionsmarknaden ytterligare om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följaktligen dras slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(37)

Den likadana produkten tillverkades av sju unionstillverkare under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(38)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 219 330 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och uppgifterna från de tillverkare som inte ingick i urvalet och de sökande (20). Såsom anges i skäl 14 svarade de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för mer än 61 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

(39)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av försäljningsvolymen för unionsindustrins produktion för unionsmarknaden och importvolymerna enligt uppgifter från Eurostat.

(40)

Enligt dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (ton)  (21)

(41)

Unionens förbrukning av grafitelektrodsystem minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Under 2018 noterades en hög förbrukning som drevs på av en hög efterfrågan från EU:s stålindustri, som höll på att återhämta sig från stålkrisen. I en situation med plötsliga prisökningar på grafitelektrodsystem byggde ståltillverkare dessutom upp lager av grafitelektrodsystem, eftersom de förväntade sig ytterligare ökningar.

(42)

Under 2019 minskade tillverkningen av stål i elektriska ljusbågsugnar jämfört med 2018 (med 6,6 % enligt siffror från Eurofer). Följaktligen minskade efterfrågan på grafitelektrodsystem. Eftersom priset på grafitelektrodsystem sjönk betydligt var det inte längre nödvändigt för industrin i senare led i förädlingskedjan att bygga upp lager, eftersom användarna inte längre oroade sig för en ytterligare prisökning. Som en följd av detta började ståltillverkarna minska sina lager av grafitelektrodsystem. Dessutom sjönk efterfrågan ytterligare – men denna gång tillfälligt under 2020, efter covid-19-utbrottet.

(43)

Såsom anges i skäl 39 fastställde kommissionen importvolymen från Indien på grundval av statistik från Eurostat. Marknadsandelen fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 40.

(44)

Importen från Indien utvecklades enligt följande:

Tabell 2

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(45)

Importen av den produkt som översynen gäller från det berörda landet minskade 2019 och 2020, till följd av den minskade förbrukningen i EU, och återhämtade sig under översynsperioden. Totalt sett ökade importvolymen under skadeundersökningsperioden från 5 802 ton 2018 till 6 540 ton under översynsperioden, dvs. med 13 %. Importen av grafitelektrodsystem från Indien utgjorde omkring 16 % av den totala importen av grafitelektrodsystem till unionen under översynsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 5 %.

(46)

Sammantaget ökade importen från Indien och dess marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Trots att förbrukningen i unionen minskade fortsatte volymen av dumpad import från Indien att öka under skadeundersökningsperioden (med 13 %), medan unionsindustrins försäljning minskade.

(47)

De genomsnittliga priserna för importen från Indien utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importpriser (i euro/ton)

(48)

Det genomsnittliga importpriset (22) på grafitelektrodsystem från Indien sjönk med 80 % under hela skadeundersökningsperioden, från 13 756 euro/ton 2018 till 2 747 euro/ton under översynsperioden.

(49)

På grund av den stora globala efterfrågan på grafitelektrodsystem översteg de indiska priserna unionsindustrins priser under första halvan av skadeundersökningsperioden, men sjönk sedan med 60 % mellan 2018 och 2020 och förblev genomgående lägre än unionspriserna under 2020 och översynsperioden.

(50)

Eftersom de indiska exporterande tillverkarna inte samarbetade, fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(51)

Resultatet blev en genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 33,2 %. Dessa priser ansågs också vara en rimlig indikator på framtida möjliga prisnivåer om åtgärderna skulle upphävas.

(52)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de indiska myndigheterna att den prisunderskridandemarginal som kommissionen beräknat inte är representativ, eftersom den inte baseras på faktiska marknadspriser i unionen. De indiska myndigheterna anser att den försäljning som härstammar från GrafTech Iberica och gjordes inom ramen för långfristiga avtal har medfört ett försäljningspris som är artificiellt högt och inte avspeglar marknadspriset på grafitelektrodsystem i unionen.

(53)

Kommissionen håller inte med om denna bedömning. Långfristiga avtal utgör inte någon ovanlig affärspraxis, utan ett affärsbeslut där en kund accepterar att binda sig till en viss prisnivå i utbyte mot försörjningstrygghet. Då långfristiga avtal användes vid handel på den relevanta marknaden medför det faktum att dessa har inkluderats i urvalet inte att urvalet inte skulle vara representativt. Dessutom omfattades endast en del av GrafTechs försäljning av långfristiga avtal, medan försäljningen för de andra två unionstillverkarna i urvalet under översynsperioden inte omfattades av liknande långfristiga avtal. Kommissionen anser därför att de långfristiga avtal som GrafTech Iberica använde inte får någon större påverkan på beräkningen av prisunderskridandet, eftersom de var representativa för en del av marknaden. Påståendet avvisades därför.

(54)

Importen av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer kom huvudsakligen från Kina, Mexiko och Ryssland.

(55)

Importvolymen från övriga tredjeländer samt marknadsandelen och pristendenserna utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Import från andra tredjeländer än Indien

(56)

Inverkan av import från övriga tredjeländer har analyserats, eftersom den utgjorde omkring 84 % av den totala importen av grafitelektrodsystem till unionen under översynsperioden. Trots den minskade förbrukningen ökade importvolymen från övriga tredjeländer med 19 %, från nästan 29 000 ton 2018 till omkring 35 000 ton under översynsperioden.

(57)

Importen från tredjeländer följde delvis den minskade förbrukningen 2019 och 2020, men återhämtade sig snabbt och nådde den högsta nivån under översynsperioden, med en ökning på 19 % jämfört med 2018. Det genomsnittliga priset på import från övriga tredjeländer följde den globala trenden och minskade med 72 % mellan 2018 och översynsperioden.

(58)

Den största andelen av denna import under översynsperioden, 76 %, utgjordes av import från Kina. Importvolymen från övriga tredjeländer utom Kina och Indien ökade med 22 % under skadeundersökningsperioden. Importvolymen av grafitelektrodsystem från Indien ökade från 5 800 ton 2018 till 6 500 ton under översynsperioden, medan den från Kina ökade från 22 054 ton 2018 till 26 065 ton under översynsperioden, med en marknadsandel på 25 %, respektive 31 %.

(59)

Under samma period var importpriserna från Kina lägre än både de indiska exportörernas priser och unionstillverkarnas priser (utom 2018).

(60)

Den 7 april 2022 (23) införde kommissionen dessutom antidumpningstullar på import av grafitelektrodsystem från Kina (mellan 23 % och 74,9 %) (24).

(61)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(62)

Som nämns i skäl 14 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(63)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på antidumpningsfrågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet samt makroekonomiska uppgifter från de tillverkare som inte ingick i urvalet och sökandena, vilka dubbelkontrollerades mot uppgifterna i begäran om översyn. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(64)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(65)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital.

(66)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(67)

Till följd av den minskade förbrukningen sjönk unionsindustrins produktionsvolym med 34 % mellan 2018 och 2020, och återhämtade sig delvis under översynsperioden, men låg kvar under 2018 års nivå. Totalt sett minskade tillverkningsvolymen med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(68)

Minskningen av produktionsvolymen beror på den minskade förbrukningen i kombination med unionsindustrins minskade försäljningsvolym, såsom förklaras i skäl 70.

(69)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(70)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 18 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade stadigt fram till 2020 (med 38 %) och återhämtade sig endast delvis under översynsperioden. Denna ökning överensstämde dock inte med den liknande utvecklingen av förbrukningen i unionen, vilket totalt sett medförde en förlust av unionsindustrins marknadsandel från 77 % 2018 till 70 % under översynsperioden (minus 9 %), medan marknadsandelen för importen från Indien ökade med 25 % under samma period.

(71)

Under skadeundersökningsperioden minskade förbrukningen av grafitelektrodsystem i EU med 10 %. Denna minskning av förbrukningen på 15 000 ton drabbade endast unionsindustrin, som förlorade 21 000 ton av försäljningen. Under samma period fortsatte volymen dumpad import från Indien, Kina och övriga tredjeländer att öka under skadeundersökningsperioden, med 13 %, 18 % respektive 19 %.

(72)

Såsom förklaras ovan förlorade unionsindustrin en försäljningsvolym på 21 000 ton under skadeundersökningsperioden, medan importen ökade med mer än 6 200 ton. Detta ledde till att unionsindustrin förlorade marknadsandelar på 9 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin hade således ingen tillväxt under skadeundersökningsperioden.

(73)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(74)

Antalet anställda i unionsindustrin låg kvar på en relativt stabil nivå under skadeundersökningsperioden (minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden). Med hänsyn till den minskade tillverkningen som förklaras i avsnitt 5.4.2.1 följde därför produktiviteten för arbetskraften inom unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per anställd, samma utveckling och sjönk med 11 % under samma period.

(75)

I skäl 34 fastslog kommissionen att dumpningen från Indien fortsatte under översynsperioden. Kommissionen drog även slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för fortsatt dumpning från Indien om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(76)

Trots de antidumpningsåtgärder som har varit i kraft sedan 2009 har unionsindustrin förlorat en betydande försäljningsvolym, vilket återspeglas i en förlust av marknadsandelar på 9 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Det har inte kunnat konstateras någon full återhämtning från tidigare dumpning varför unionsindustrin förblir sårbar för de mycket skadliga verkningarna av eventuell dumpad import på unionsmarknaden.

(77)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(78)

Försäljningspriserna ökade med 13 % mellan 2018 och 2019, innan de minskade kraftigt under 2020 och under översynsperioden till en nivå som var 45 % lägre än 2018.

(79)

Produktionskostnaden ökade, nådde sin högsta nivå 2020 och började minska under översynsperioden. Denna utveckling beror på den betydande prisökningen på den huvudsakliga råvaran, dvs. nålkoks. Priset på nålkoks ökade stadigt och kraftigt fram till 2019 på grund av den ökade efterfrågan från industrin för litiumjonbatterier och började minska först 2020.

(80)

Med beaktande av unionsindustrins försäljningspriser noterade kommissionen att en del av unionstillverkningen (särskilt GrafTech Ibericas och GrafTech Frances tillverkning) som stod för omkring 50 % av unionens totala försäljning och tillverkning till viss del tillfälligt var skyddad från direkt konkurrens på marknaden, medan den andra delen (de två andra unionstillverkarna som ingick i urvalet) var direkt utsatt för den dumpade indiska importen.

(81)

Denna situation berodde på att det fanns långfristiga avtal som täckte den försäljning av grafitelektrodsystem som härstammade från GrafTech Iberica. Dessa långfristiga avtal hade ingåtts efter en period med ovanligt höga priser under åren 2017–2018. Dessa avtal var inköpsavtal av ”take or pay”-typ, med en garanterad leveransnivå till ett fast pris och där köparen åtog sig att köpa de avtalade volymerna till ett förutbestämt och fast pris, med förbehåll för olika avtalsenliga rättigheter och skyldigheter. Giltighetstiden för dessa avtal var tre till fem år. Det framgick att en mycket stor del av försäljningen som härstammar från GrafTech Iberica under översynsperioden omfattades av dessa långfristiga avtal. Undersökningen visade inte att någon annan unionstillverkare omfattades av liknande långfristiga avtal under skadeundersökningsperioden. Mot bakgrund av de långfristiga avtalens begränsade varaktighet noterade kommissionen att deras effekt är av övergående karaktär.

(82)

Dessa långfristiga avtal härrör från perioden med hög prisvolatilitet under åren 2017–2018 som sträckte sig fram till 2019. Under dessa år ökade de globala priserna på grafitelektroder betydligt. Detta berodde på många faktorer, däribland ökad global efterfrågan. Unionsindustrin uppgav att den främsta orsaken till den ökade efterfrågan var den globala förändringen inom stålindustrin, där masugnar ersätts med elektriska ljusbågsugnar med grafitelektroder. Såsom förklaras i skäl 79 var dessutom den nya konkurrensen om nålkoks (den huvudsakliga råvaran vid tillverkningen av grafitelektroder) med litiumjonbatteriindustrin drivande för ökningen av råvarukostnaderna som bidrog till prisvolatiliteten. För att lösa detta problem med prisvolatilitet ingicks långfristiga avtal om leverans av den produkt som översynen gäller från GrafTech Iberica med en löptid på mellan tre och fem år. Tanken var att erhålla stabilare priser i utbyte mot ett stabilt utbud, vilket kunderna efterfrågade.

(83)

Tack vare de långfristiga avtalen kunde försäljningen från GrafTech Iberica därför äga rum på en stabil prisnivå ([25–50] % över det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen) under översynsperioden, trots den allmänna prisnedgången för resten av unionsindustrin som inte omfattades av långfristiga avtal. På grundval av tillgängliga uppgifter, såsom försäljningsvolymer av den produkt som översynen gäller som inte omfattades av långfristiga avtal och inte härstammade från GrafTech Iberica samt försäljningen från de två andra unionstillverkarna som ingår i urvalet, uppskattade kommissionen att det genomsnittliga priset på marknaden som inte omfattades av långfristiga avtal var omkring [25–50] % lägre än det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen på hela marknaden. Det genomsnittliga försäljningspriset i unionen under översynsperioden återspeglar därför inte på ett korrekt sätt konkurrensläget på unionsmarknaden, som i hög grad påverkades av lågprisimport och dumpad import både från Indien och Kina.

(84)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(85)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna minskade något under skadeundersökningsperioden. Totalt minskade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd med 5 %. Denna utveckling var främst ett resultat av den begränsade minskningen av sysselsättningstalen (se skäl 74).

(86)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(87)

Lagerhållningen kan inte betraktas som en relevant skadeindikator inom denna sektor, eftersom produktion och försäljning främst baseras på orderingång och tillverkarna följaktligen tenderar att hålla begränsade lager. Utvecklingstendenserna när det gäller lagerhållning nämns därför endast upplysningsvis.

(88)

Totalt sett påverkades lagerhållningen av den nedåtgående trenden för unionsindustrins produktion och försäljning. Utgående lager som procentandel av produktionen ökade betydligt under 2019 och 2020 (med 54 %, respektive 78 %) och minskade delvis under översynsperioden. Totalt sett ökade de utgående lagren med 25 % under skadeundersökningsperioden.

(89)

När man emellertid tittar på uppgifterna från de två unionstillverkare som inte ingick långfristiga avtal så framträder en annan bild. Under samma period ökade deras lager med [35–45] %.

(90)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(91)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(92)

Efter den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång som nämns i skäl 1, där antidumpningsåtgärderna infördes, förbättrades unionsindustrins situation och dess vinstmarginal nådde 75 % under 2018, på grund av den prisökning som anges i avsnitt 5.4.3.1. Därefter försämrades situationen emellertid och från 2018 minskade vinstmarginalerna tills den nådde sin lägsta nivå 2020 (2 %) och återhämtade sig delvis under översynsperioden (31 %), vilket motsvarar en minskning med 58 % under skadeundersökningsperioden.

(93)

Orsaken till denna nedåtgående trend var den betydande minskningen av förbrukningen och försäljningsvolymen i unionen som unionsindustrin drabbats av till fördel för den dumpade indiska och kinesiska importen till unionen, som utövade ett betydande pristryck genom att underskrida unionsindustrins priser och tvinga den del av unionsindustrin som inte omfattades av långfristiga avtal att sänka sina priser, såsom förklaras i skäl 83.

(94)

Som angetts ovan sålde en av unionstillverkarna som ingick i urvalet, GrafTech Iberica, merparten av sina volymer inom ramen för långfristiga avtal. Därför såldes produkterna till stabila priser och under översynsperioden (innan de långfristiga avtalen löpte ut, en betydande del löpte ut i slutet av 2021, och en annan del i slutet av 2022), ansågs denna försäljning fortfarande delvis vara skyddad från externa faktorer såsom den allmänna prisnedgången.

(95)

Situationen är emellertid en annan för de två andra unionstillverkare som ingick i urvalet. Om man bortser från GrafTech Iberica visar mikroindikatorerna en annan bild, där lönsamheten för försäljningen i unionen sjönk från [+ 70–80] % 2018 till [0–10] % under översynsperioden.

(96)

Nettokassaflödet är unionsindustrins förmåga att investera i sin verksamhet. På grund av den nedåtgående utvecklingen för unionsindustrins vinst minskade kassaflödet med 68 % under skadeundersökningsperioden.

(97)

Tack vare att kassaflödet fortfarande var positivt ökade investeringarna med 25 % under skadeundersökningsperioden, vilket främst berodde på unionsindustrins ansträngningar att rationalisera sin tillverkning och öka effektiviteten och produktiviteten för att möta den ökande lågprisimporten. Under samma period sjönk räntabiliteten, uttryckt som vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde med 79 % och följde därför samma tendens som lönsamheten.

(98)

En liknande bild som den som beskrivs ovan framträder när man tittar på uppgifterna från de två unionstillverkare som inte hade någon försäljning inom ramen för långfristiga avtal under översynsperioden. Under samma period sjönk räntabiliteten och kassaflödet minskade till [0 + 10] %.

(99)

Den minskade lönsamheten och räntabiliteten kommer att göra det allt svårare för unionstillverkarna i urvalet att anskaffa kapital för framtida investeringar. Med en så snabbt sjunkande avkastning på investeringarna kommer det att bli svårare för tillverkarna i urvalet att anskaffa kapital i framtiden.

(100)

Undersökningen visade att åtgärderna åtminstone delvis gjorde det möjligt för unionsindustrin att behålla betydande marknadsandelar under hela skadeundersökningsperioden. De flesta skadeindikatorer visade att unionsindustrins ekonomiska situation var svår. Såsom förklarats ovan beror denna negativa utveckling på den minskade förbrukningen i kombination med följderna av covid-19-utbrottet och den dumpade importen från Kina och Indien som under samma period ökade sina marknadsandelar till nackdel för unionsindustrin, vars marknadsandel minskade. Situationen förvärrades ytterligare av den kraftiga ökningen av den dumpade importen från Kina och Indien. Unionsindustrin har reagerat på dessa utmaningar genom att sänka sina priser och minska vinsten, vilken trots detta förblev positiv under skadeundersökningsperioden.

(101)

I synnerhet minskade produktion, försäljningsvolymer och marknadsandelar samt försäljningspriser, vilket påverkade produktiviteten och lönsamheten negativt. Det ökade pristrycket från den dumpade importen från Indien och Kina tvingade unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser, vilket fick negativa effekter på dess lönsamhet, som minskade betydligt under skadeundersökningsperioden. Slutligen har den snabbt minskande avkastningen på investeringar en negativ inverkan på unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital och investeringar.

(102)

Emellertid lyckades unionsindustrin, trots de nedåtgående trenderna, fortfarande behålla en stor försäljningsvolym och en betydande marknadsandel. Även lönsamheten förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden, trots den negativa utvecklingen. Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin var föremål för viss negativ utveckling under skadeundersökningsperioden, vilket resulterade i en allmänt utsatt situation 2021, men inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(103)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de indiska myndigheterna att de ökade råvarupriserna, till följd av Ryska federationens militära aggression mot Ukraina, utgör en av de viktigaste faktorerna för unionsindustrins minskade lönsamhet.

(104)

Inga bevis lades fram som stöd för påståendet. Den militära aggressionen och den underliggande geopolitiska situationen utvecklades efter översynsperioden, från och med februari 2022, och påverkade därför inte unionsindustrins situation under skadeundersökningsperioden. Detta påstående ansågs därför vara ogrundat.

(105)

I skäl 102 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Indien återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(106)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från Indien återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: i) produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Indien, ii) exportvolymer och priser från Indien till marknader i andra tredjeländer, iii) gällande åtgärder i övriga tredjeländer, iv) unionsmarknadens attraktionskraft och v) sannolika prisnivåer på importen från Indien och deras inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(107)

På grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (25) uppskattades den totala indiska produktionskapaciteten för grafitelektrodsystem till omkring 160 000 ton, produktionen till omkring 121 000 ton och den outnyttjade kapaciteten till omkring 39 000 ton under översynsperioden. Den outnyttjade kapaciteten motsvarade omkring 29 % av förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(108)

Dessutom visade uppgifterna i begäran (26) att en indisk tillverkare förväntades fortsätta att öka sin kapacitet med ytterligare 20 000 ton i början av 2023, vilket gör att den outnyttjade kapaciteten ökar till 59 000 ton (43 % av unionens förbrukning under översynsperioden). Det finns därför kapacitet att i betydande utsträckning öka exportkvantiteterna till unionen, särskilt som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera en eventuell ökning av tillverkningen.

(109)

På grund av bristande samarbete och således någon annan mer tillförlitlig källa för att fastställa den indiska exporten av grafitelektrodsystem från Indien till övriga tredjeländer utom unionen, baserades analysen på uppgifter från GTA för HS-nummer 8545 11. Detta HS-nummer omfattade omkring 82 % av den indiska exporten till unionen (jämfört med Taric-uppgifter från Eurostat), medan nästan ingen import till unionen från Indien skedde enligt HS-nummer 8545 90. Uppgifterna från GTA för HS-nummer 8545 11 ansågs därför vara den mest tillförlitliga källan för marknadsanalyser av tredjeländer.

(110)

Både GIL och HEG, de två kända tillverkarna av grafitelektrodsystem i Indien, konstaterades vara mycket exportorienterade och exporterade över 60 % av sin tillverkning 2021. Turkiet, Förenta staterna, unionen och Egypten var deras viktigaste exportmarknader. Totalt sett minskade de globala exportvolymerna från Indien med 14 % från 2018 till översynsperioden, medan de ökade med 16 % till de tre största exportmarknaderna (Turkiet, Förenta staterna och Egypten).

(111)

Analysen av exportpriserna till Indiens tio största exportländer under översynsperioden visade att exportpriset till unionen på fob-nivå vid den indiska gränsen (2 727 euro/ton) var högre än till Egypten, Sydkorea, Sydafrika, Mexiko och Förenade Arabemiraten, medan det var lägre än till Turkiet, Förenta staterna, Saudiarabien och Indonesien. Med hänsyn till de exportrestriktioner som den indiska industrin står inför, såsom förklaras i avsnitt 6.3, och med hänsyn till den nuvarande indiska outnyttjade kapaciteten, ansågs de indiska exportörerna emellertid ha ett incitament för att styra om betydande exportvolymer från tredjeländer till den mer attraktiva unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(112)

Efter USA:s sanktioner mot Iran i augusti 2018 förlorade Indien sin största exportdestination för grafitelektrodsystem (27). Innan sanktionerna infördes tillhörde Iran de tre främsta exportdestinationerna för grafitelektrodsystem för Indien med exportvolymer på omkring 9 000 ton/år. Efter sanktionerna minskade exportvolymerna från Indien till Iran till nästan noll ton 2019 och låg kvar på denna nivå under de följande åren.

(113)

Dessutom förlängde Eurasiska ekonomiska kommissionen antidumpningsåtgärderna på import av grafitelektrodsystem från Indien till september 2023 på 16,04 % för HEG och på 32,83 % för GIL och andra indiska tillverkare. Ryska federationen, en av medlemmarna i Eurasiska ekonomiska unionen, var en viktig konsument av grafitelektrodsystem med en årlig ståltillverkning i ljusbågsugnar på 24 miljoner ton 2019. Indiens export av grafitelektrodsystem till Ryssland minskade från omkring 840 ton 2018 till noll ton 2020 och 2021. Med den redan tillgängliga outnyttjade kapaciteten kommer detta därför att begränsa de potentiellt tillgängliga exportmarknaderna för de indiska tillverkarna och ytterligare öka unionsmarknadens attraktionskraft om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(114)

Att unionsmarknaden är attraktiv framgår av det faktum att grafitelektrodsystem från Indien fortsatte att importeras till unionsmarknaden, trots de gällande antidumpnings- och utjämningstullarna. Under skadeundersökningsperioden fortsatte Indien att vara det näst största exportlandet till unionen efter Kina. Trots en minskning mellan 2019 och 2020 på grund av covid-19-pandemin bibehöll och ökade Indien sin export till unionen, mellan 5 800 ton 2018 och 6 500 ton under översynsperioden, och sina marknadsandelar, mellan 4 % 2018 och 5 % under översynsperioden. Detta ligger i samma intervall som de exportvolymer och marknadsandelar som observerades i unionen under översynsperioden för de två tidigare översynerna vid giltighetstidens utgång. Såsom anges i skäl 51 underskred det indiska exportpriset till unionen i betydande utsträckning priserna på unionsmarknaden under översynsperioden.

(115)

Enligt HEG:s offentliga uttalanden anser tillverkaren dessutom att unionen är en viktig exportmarknad för att öka sin närvaro om antidumpnings-/subventionsåtgärderna upphävs (28).

(116)

För att bedöma den framtida importens inverkan på unionsindustrins situation ansåg kommissionen att prisnivåerna för den indiska exporten utan antidumpningstullarna skulle vara en rimlig indikator på framtida prisnivåer till unionsmarknaden. På grundval av detta konstaterades, såsom anges i skäl 51, den genomsnittliga prisunderskridandemarginalen för den produkt som översynen gäller uppgå till 33,2 %, och anses därför vara den bästa indikatorn på de sannolika prisnivåerna i avsaknad av antidumpningsåtgärder.

(117)

Med hänsyn till den intensiva användningen och den snabba ersättningen tenderar användarna av den produkt som översynen gäller att hålla betydande lager som råvaror. Därför är den produkt som översynen gäller priskänslig. En ökning av importen till låga priser skulle tvinga unionsindustrin att sänka sina priser ytterligare, vilket redan har gjorts för att konkurrera med importen från Indien och Kina, såsom förklaras i avsnitt 5.4.3.1.

(118)

Från och med april 2022 omfattas dessutom import av vissa grafitelektrodsystem från Kina av den antidumpningstull som anges i skäl 58. Den produkt som berörs av dessa tullar omfattar i stor utsträckning den produkt som omfattas av denna undersökning, nämligen Taric-nummer 8545110010. Den kinesiska marknadsandelen förväntas därför minska (från 20 % under översynsperioden). Detta kommer att ytterligare öka unionsmarknadens attraktionskraft för den dumpade/subventionerade importen från Indien. Med den nuvarande eller till och med sannolikt ökade outnyttjade kapaciteten som anges i skäl 108, och utan konkurrensen från de kinesiska exporterande tillverkarna, är det mycket sannolikt att de indiska exporterande tillverkarna i betydande utsträckning kommer att öka sin import av den produkt som översynen gäller till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(119)

Såsom förklaras i skälen 81–83 påverkas unionsindustrins globala situation dessutom av den särskilda situation som är tillämplig på GrafTech Iberica, vilken är tillfällig. De långfristiga avtalen löpte ut (till övervägande del löpte de gällande avtalen redan ut 2022). Vissa av de befintliga långfristiga avtalen som härstammade från GrafTech Iberica förlängdes i ett eller två år efter 2022. De förlängda långfristiga avtalen omfattade emellertid endast en mindre del av den totala försäljningen från GrafTech Iberica. Den absoluta majoriteten av de försäljningsvolymer som härstammade från GrafTech Iberica kommer inte längre att omfattas av de befintliga långfristiga avtalen i slutet av 2023, även om man inkluderar de förlängda långfristiga avtalen. Denna andel kommer att öka ytterligare i slutet av 2024. Vidare noterade kommissionen att de genomsnittliga försäljningspriserna för produkter som härstammade från GrafTech Iberica under undersökningsperioden minskade jämfört med 2020 (även om man inkluderar försäljningen inom ramen för långfristiga avtal), vilket visade att den försäljning som härstammade från GrafTech Iberica påverkades av lågprisimporten av grafitelektroder från Indien och Kina. GrafTech Iberica kommer därför senast i slutet av 2023 att befinna sig i samma situation som de andra tillverkarna och utsättas fullt ut för effekterna av ökande volymer av dumpad import från Indien. Detta innebär att unionsindustrins ekonomiska situation skulle försämras ytterligare om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(120)

Med en förlust av lönsamhet skulle unionsindustrin inte kunna genomföra nödvändiga investeringar. I slutändan skulle detta också leda till förlorade arbetstillfällen och risk för nedläggning av produktionslinjer.

(121)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de indiska myndigheterna att det inte föreligger någon sannolikhet för återkommande skada i detta fall, främst på grund av att marknadsandelen för importen från Indien till unionen endast är 5 % och att den eventuella skadan för unionsindustrin beror på importen från Kina och inte på importen från Indien. De indiska myndigheterna hävdade vidare att de låga importpriserna från Indien är en reaktion på lågprisimporten från Kina.

(122)

Vid fastställandet av sannolikheten för återkommande skada till följd av den dumpade importen från Indien (se skäl 106) beaktade kommissionen flera faktorer såsom produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Indien, volymer och priser avseende exporten från Indien till andra tredjelandsmarknader, befintliga åtgärder i övriga tredjeländer, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolika prisnivåer för importen från Indien och deras inverkan på unionsindustrins situation, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. I sina synpunkter ifrågasatte de indiska myndigheterna inte kommissionens analys eller slutsats rörande någon annan av dessa faktorer än den som behandlas i skäl 125. I motsats till vad de indiska myndigheterna påstått i sina synpunkter grundade kommissionen inte sina slutsatser beträffande sannolikheten för återkommande skada på marknadsandelen för importen av grafitelektrodsystem från Indien till unionen under översynsperioden.

(123)

Påståendet avvisades därför.

(124)

De indiska myndigheterna hävdade vidare att unionsmarknaden inte är attraktiv i prishänseende för de indiska exporterande tillverkarna, eftersom deras exportpriser till unionen är lägre än exportpriset på grafitelektrodsystem till andra tredjeländer.

(125)

Kommissionen medgav i skäl 111 att de indiska exportpriserna till vissa tredjeländer är högre än exportpriserna till unionen. Emellertid är priserna till vissa andra viktiga exportmarknader för de indiska exporterande tillverkarna lägre än priserna till unionen. Såsom förklaras i avsnitten 6.1–6.5 ovan ökade dessutom den indiska exportens marknadsandel i unionen under skadeundersökningsperioden. Av de skäl som anges ovan drog kommissionen därför slutsatsen att detta påstående var ogrundat.

(126)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Indien till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket skulle förvärra unionsindustrins ekonomiska situation. Det är högst sannolikt att detta skulle leda till återkommande väsentlig skada och att unionsindustrins lönsamhet allvarligt skulle äventyras till följd av detta.

(127)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intresse, inbegripet unionsindustrins, importörernas, distributörernas och användarnas intresse.

(128)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(129)

Unionsindustrin består av fem grupper som tillverkar grafitelektroder i unionen. Alla grupper samarbetade till fullo i undersökningen. Såsom nämns i skäl 14 gjorde kommissionen ett urval av unionstillverkare. Urvalet bestod av tre unionstillverkare som besvarade frågeformuläret. Detta urval ansågs vara representativt för unionsindustrin.

(130)

Såsom anges ovan led unionsindustrin inte väsentlig skada under skadeundersökningsperioden, men befinner sig i en bräcklig situation, vilket bekräftas av skadeindikatorernas negativa utveckling. Ett avskaffande av antidumpningstullarna skulle sannolikt leda till återkommande väsentlig skada, vilket skulle leda till en förlust av försäljnings- och produktionsvolym samt marknadsandelar och således till en förlust av lönsamhet och sysselsättning.

(131)

Unionsindustrin har å andra sidan visat sig vara en livskraftig industri. Efter den senaste översynen vid giltighetstidens utgång lyckades den förbättra sin situation på unionsmarknaden under rättvisa förhållanden, investera och driva sin verksamhet med en vinst som var högre än det vinstmål som fastställdes i den ursprungliga undersökningen. En fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle förhindra att lågprisimporten från Indien översvämmar unionsmarknaden och därmed göra det möjligt för unionsindustrin att upprätthålla hållbara priser och lönsamhetsnivåer som är nödvändiga för framtida investeringar.

(132)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(133)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Ingen av de berörda parterna gav sig till känna.

(134)

Eftersom inga importörer, handlare eller användare samarbetade, fanns det inga tillgängliga uppgifter om tullarnas inverkan på dessa parter. Den ursprungliga undersökningen visade dock att en eventuell inverkan på andra berörda parter inte var sådan att åtgärderna måste anses strida mot unionens intresse och likaså visade den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång att bibehållandet av åtgärderna inte skulle ha någon betydande negativ inverkan på dessa parters situation.

(135)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna inte skulle få någon betydande negativ inverkan på importörer, handlare eller användare.

(136)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade de indiska myndigheterna att bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna inte ligger i unionens intresse. De indiska myndigheterna hävdade att det faktum att den försäljning som härstammade från GrafTech Iberica gjordes inom ramen för långfristiga avtal, vilket ledde till ett högt försäljningspris som är artificiellt och konkurrenshämmande och inte är vägledande för marknadspriset för grafitelektrodsystem i unionen. Följderna av denna försäljning till ett artificiellt högt pris skulle drabba användarna i senare led i unionen.

(137)

Såsom förklaras i skäl 53 är det inte frågan om någon ovanlig handelspraxis, utan långfristiga avtal ingås frivilligt och båda parterna är överens om villkoren, eftersom de utgår från att de kommer att vara fördelaktiga. Kommissionen anser därför att de långfristiga avtalen och de därav följande priserna inte kan anses vara konkurrenshämmande. Såsom förklaras i skäl 119 kommer merparten av de långfristiga avtal som GrafTech Iberica har undertecknat dessutom att löpa ut vid 2023 års utgång och GrafTech Iberica kommer att befinna sig i samma situation som de andra tillverkarna och utsättas fullt ut för effekterna av ökande volymer av dumpad import från Indien.

(138)

Påståendet avvisades därför.

(139)

De indiska myndigheterna hävdade vidare att fortsatta tullar inte skulle ligga i unionens intresse, eftersom tullarnas inverkan kommer att föras vidare till kunderna.

(140)

Detta argument ansågs ogrundat. Kommissionen bedömde användarnas intresse i skälen 134 och 135 och drog slutsatsen att bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna inte skulle få några betydande negativa verkningar för användarna.

(141)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende importen av den produkt som översynen gäller från Indien.

(142)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från Indien, sannolikheten för fortsatt skada och återkomst av den skada som vållades av dumpad import från Indien, samt om unionens intresse, anser kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa grafitelektrodsystem med ursprung i Indien bör bibehållas.

(143)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(144)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(145)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(146)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Indien och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. Den bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(147)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (29). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(148)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(149)

I enlighet med artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (30) ska återbetalningar som sker till följd av en dom av Europeiska unionens domstol omfattas av en räntesats som motsvarar den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner som offentliggörs i C-serien i Europeiska unionens officiella tidning den första kalenderdagen i varje månad.

(150)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.