Kommissionens Genomförandeförordning (EU) 2023/112 av den 18 januari 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa aluminiumhjul med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 964/2010 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av vissa aluminiumhjul med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen förlängde Europeiska kommissionen (kommissionen) de ursprungliga åtgärderna med ytterligare fem år från och med den 25 januari 2017 genom genomförandeförordning (EU) 2017/109 (3) (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

De åtgärder som infördes fick formen av en värdetull på 22,3 % på import från Kina.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 21 oktober 2021 av Association of European Wheel Manufacturers (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för vissa aluminiumhjul i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(6)

De klagande bad att deras namn skulle hemlighållas eftersom de befarade repressalier från kunder. Kommissionen ansåg att det förelåg en allvarlig risk för repressalier och godkände begäran om att inte lämna ut namnen på klagandena. För att vara säker på att anonymiteten bevarades hemlighölls även namnen på de andra unionstillverkarna, så att det inte indirekt skulle gå att sluta sig till namnen på klagandena.

(7)

Den 20 januari 2022 fastslog kommissionen efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning (5) (tillkännagivandet om inledande) att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av vissa aluminiumhjul med ursprung i Kina på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen.

(8)

Undersökningen av fortsatt dumpning omfattade perioden från och med den 1 oktober 2020 till den 30 september 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 fram till översynsperiodens slut (skadeundersökningsperioden).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökandena, andra kända unionstillverkare, kända tillverkare i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt är berörda av inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(10)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Inga synpunkter lämnades och ingen begäran om att bli hörd mottogs.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 17 i grundförordningen var det urvalskriterium som användes de största representativa tillverkningskvantiteterna av den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden, dvs. den 1 oktober 2020–den 30 september 2021. Detta preliminära urval bestod av tre unionstillverkare från tre olika medlemsstater. Urvalet stod för nästan 20 % av de kända unionstillverkarnas totala tillverkningskvantitet av den likadana produkten, och det säkerställer en god geografisk spridning. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, men har inte mottagit några synpunkter. Kommissionen bekräftade därför det preliminära urvalet som det slutgiltiga urvalet.

(13)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval ombads icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer gav sig till känna.

(14)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

En exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(16)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

Kommissionen skickade ut frågeformulär till tre unionstillverkare, klaganden och en exporterande tillverkare. Vid inledandet gjordes samma frågeformulär tillgängliga på nätet på GD Handels webbplats (6).

(18)

Svar på frågeformulären mottogs från alla de tre unionstillverkare som ingick i urvalet. Den exporterande tillverkare som gav sig till känna under stickprovsförfarandet besvarade inte frågeformuläret. Inget svar mottogs från någon av de icke-närstående importörerna. Ingen av användarna besvarade frågeformulär eller gav sig till känna under undersökningen. De kinesiska myndigheterna lämnade inte heller in något svar på frågeformuläret.

(19)

Eftersom varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller de kinesiska myndigheterna samarbetade baserades slutsatserna om dumpning och skada på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kinas delegation vid Europeiska unionen underrättades om detta. Inga synpunkter inkom.

(20)

Kommissionen inhämtade alla uppgifter som bedömdes vara nödvändiga för undersökningen. I enlighet med tillkännagivandet om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar verifierades en unionstillverkare i urvalet genom dubbelkontroller på distans (7).

(21)

Kommissionen gjorde kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen hos två unionstillverkare som ingick i urvalet.

(22)

Den 18 november 2022 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(23)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(24)

Den produkt som översynen gäller är aluminiumhjul till motorfordon som omfattas av KN-nummer 8701–8705, med eller utan tillbehör och med eller utan däck, med ursprung i Kina (den berörda produkten eller aluminiumhjul), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8708 70 10 och ex 8708 70 50 (Taric-nummer 8708701015, 8708701050, 8708705015 och 8708705050).

(25)

Den berörda produkten säljs inom unionen via två distributionskanaler: till OEM-segmentet (tillverkare av originalutrustning) och till eftermarknadssegmentet. Inom OEM-segmentet anordnar biltillverkare anbudsförfaranden för aluminiumhjul och utvecklar ofta nya hjul som har anknytning till deras märken. Både unionstillverkare och kinesiska exportörer kan konkurrera i samma anbud. Inom eftermarknadssektorn utformar och utvecklar tillverkarna vanligtvis aluminiumhjul som förses med varumärke för att därefter säljas till grossister, återförsäljare, tuningföretag, bilverkstäder osv.

(26)

Precis som i den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att även om OEM-aluminiumhjul och eftermarknadsaluminiumhjul har olika distributionskanaler har de samma fysiska och tekniska egenskaper och är utbytbara mot varandra. De anses därför utgöra en enda produkt.

(27)

Såsom fastställdes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(28)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(29)

Kommissionen mottog inga invändningar gällande produktdefinitionen.

(30)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(31)

Såsom nämns i skäl 19 deltog ingen exportör/tillverkare från Kina i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Inget svar inkom och kommissionen beslutade därför att tillämpa artikel 18.

(32)

Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, grundas på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökanden och de unionstillverkare som ingick i urvalet).

(33)

Under översynsperioden fortsatte importen av vissa aluminiumhjul från Kina, om än på lägre nivåer än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Enligt Eurostat motsvarade importen av vissa aluminiumhjul från Kina omkring 3,4 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 12,4 % under den ursprungliga undersökningen och 3,2 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång.

(34)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, som när det gäller Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen.

(36)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke-snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(37)

Den 12 maj 2022 informerade kommissionen de berörda parterna genom en notering om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den hade för avsikt att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företagen Iochpe Maxion SA och Neo Rodas SA, som är tillverkare i det representativa landet. Inga synpunkter inkom.

(38)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(39)

Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska omfatta ett skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst”.

(40)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(41)

I de senaste undersökningarna rörande aluminiumsektorn i Kina (8) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(42)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (9). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att aluminiumsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (10), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (11). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (12). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (13). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i aluminiumsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (14), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (15).

(43)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende aluminiumsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet den bevisning som finns i begäran, samt i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (16) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(44)

I begäran i detta ärende hänvisades till rapporten, särskilt till avsnitten om aluminiumsektorn och statsägda företag, en momspolicy och en exportskatt som påverkar exporten samt kommissionens tidigare undersökningar av aluminiumprodukter och produkter i senare led (17). I begäran hänvisades dessutom till oberoende studier där det konstateras att den kinesiska aluminiummarknaden är snedvriden, såsom rapporten om överkapacitet i Kina från Europeiska unionens handelskammare i Peking och OECD:s studie från 2019 med benämningen Measuring distortions in international markets: the aluminium value chain (18). Dessa studier infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet. Ingen berörd part lämnade några synpunkter på undersökningarna.

(45)

Inom aluminiumsektorn kvarstår en betydande del av ägande och kontroll från den kinesiska regeringen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Många av de största tillverkarna ägs av staten. Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte var samarbetsvilliga kunde den exakta kvoten mellan de privata och statligt ägda tillverkarna inte fastställas. I undersökningen bekräftades dock att ett antal stora tillverkare inom aluminiumhjulssektorn är statsägda företag, däribland CITIC Dicastal Wheel Manufacturing (världens största tillverkare av aluminiumhjul enligt företagets webbplats (19)) och Dongfeng Motors Group (inklusive två dotterbolag som tillverkar aluminiumhjul: Dongfeng Automotive Wheel Suizhou och Dongfeng Maxion Wheels Suizhou).

(46)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, är både offentliga och privata företag inom aluminiumsektorn föremål för politisk övervakning och vägledning. Under undersökningen fastställde kommissionen att det fanns personliga kopplingar mellan tillverkare av den produkt som översynen gäller och det kinesiska kommunistpartiet, såsom partimedlemmar i den högsta ledningen eller bland styrelseledamöterna för ett antal företag som tillverkar den produkt som översynen gäller. I exempelvis CITIC Dicastal Wheel Manufacturing är styrelseordföranden även sekreterare i partikommittén, medan vice styrelseordföranden arbetar som vice sekreterare i partikommittén och tillsynsstyrelsens ordförande är vice sekreterare i partikommittén. Partiet påverkar även privatägda företag inom aluminiumhjulsindustrin; i till exempel Zhejian Wanfeng Aowei Auto Wheel är tillsynsstyrelsens ordförande även vice sekreterare i partikommittén och minst en av styrelseledamöterna är också medlem i partiorganisationen.

(47)

Både offentliga och privatägda företag inom aluminiumhjulssektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. Många tillverkare av den produkt som översynen gäller betonar uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser, har partimedlemmar i företagsledningen och understryker att de är anslutna till kommunistpartiet. Enligt undersökningen förekom partibyggande verksamhet hos ett antal aluminiumhjulstillverkare, både inom statsägda och privatägda företag. CITIC-koncernen har till exempel en aktiv partikommitté som anordnar regelbundna evenemang. På företagets webbplats kan man läsa följande: ”Alla anställda bör se [de äldre partimedlemmarna] som goda exempel och bevara sin uppriktighet och lojalitet mot partiet för evigt […] Partiorganisationer på alla nivåer bör upprätthålla och stärka partiets övergripande ledarskap, ge fullt spelrum åt partiavdelningarnas roll som stridsfästningar […] Under de senaste 40 åren […] har CITIC varit aktivt involverat i testreformer och strävat efter att delta positivt i de centrala myndigheternas beslutsfattande och förvaltning […] Partiets banderoll visar riktningen för utvecklingen och vi måste alltid följa partibanderollens riktning. Partiet ger den strategiska inriktningen och vi måste genomföra den nationella strategin utan undantag.”

(48)

Ett annat exempel på partikommittéernas närvaro i företag och därmed politisk övervakning och vägledning är Zhongnan Wheel, ett privatägt företag som på sin webbplats informerar om att det 2020 inrättade en partikommitté (20). I artikeln beskrivs partikommitténs roll på följande sätt: ”Partiavdelningen bör se till att [företagets] utveckling leds av partibyggande verksamhet. […] Som ett privat företag håller sig Zhongnan (Foshan) alltid till principen om att partiet leder allt när det kommer till utvecklingen av företagets verksamhet.”

(49)

Zhejiang Wanfeng Aowei Auto Wheel är ett annat privatägt företag som tillverkar aluminiumhjul och har en partikommitté. Enligt företagets webbplats grundades partiavdelningen 1994, samma år som företaget, och den har mer än 470 medlemmar (21).

(50)

Utöver partinärvaron på företagsnivå är partiet även närvarande i branschorganisationerna. Den kinesiska sammanslutningen av biltillverkare har inrättat en hjulkommitté som har följande officiella arbetsregler: ”Artikel 3: Syftet med denna kommitté är att följa statens lagar och förordningar, att aktivt sprida och genomföra partiets riktlinjer, politiska åtgärder och dekret vad gäller bilindustrins utveckling, samt de nationella riktlinjerna, politiska åtgärderna och dekreten på detta område, att skydda industrins övergripande intressen och dess medlemmars legitima rättigheter och intressen samt att bistå ministerierna och den kinesiska sammanslutningen av biltillverkare med att säkerställa en god förvaltning av industrin” och vidare i artikel 4.2: ”Att aktivt delta i eller bistå ministerierna med forskning, demonstration, utvärdering, formulering och publicitet avseende relevanta standarder och föreskrifter för hjulindustrin, och göra ett bra arbete med kvalitetsstyrning och kvalitetskontroll av industrin (22).” Detta är i linje med stadgarna för den kinesiska sammanslutningen av biltillverkare, där följande anges i artikel 2: ”Syftet med denna sammanslutning är att genomföra de nationella riktlinjerna och politiska åtgärderna, […] att tjäna ministerierna” och i artikel 3: ”Sammanslutningen ansluter sig till det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap och inrättar en partiorganisation, utformar partiaktiviteter och sörjer för nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamheter i enlighet med bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets stadgar (23).”

(51)

Dessutom förekommer en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom aluminiumsektorn.

(52)

Aluminiumsektorn är föremål för många planer, riktlinjer, direktiv och andra politiska dokument som utfärdats på nationell, regional och kommunal nivå. Eftersom översynsperioden infaller under en övergångsperiod mellan giltighetstiden för de 13:e och 14:e femårsplanerna är båda uppsättningarna dokument av intresse för den aktuella översynen. De 13:e femårsplanerna var officiellt i kraft mellan 2016 och 2020, men många av de 14:e femårsplanerna offentliggjordes först under andra halvåret 2021 och under loppet av 2022, vilket innebär att de 13:e femårsplanerna fortfarande är relevanta för den aktuella översynen.

(53)

Exempel på politiska dokument som vägleder utvecklingen av den kinesiska aluminiumindustrin inbegriper den 13:e femårsplanen för ekonomisk och social utveckling (24) eller utvecklingsplanen för icke-järnmetallindustrin (2016–2020) och annan politik på nationell nivå. Dessutom har ett antal regionala planer, t.ex. tillkännagivandet från Shandongprovinsens styrelse om genomförandeplanen för att påskynda den högkvalitativa utvecklingen av de sju energiintensiva industrierna, dokumenterats utförligt i kommissionens tidigare undersökning av sektorn (25). På samma sätt har kommissionen i detalj dokumenterat att aluminiumindustrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden avseende de viktigaste råvarorna och insatsvarorna, särskilt energi (26). Detsamma gäller för andra statliga åtgärder inom sektorn som stör marknadskrafterna, såsom exportrelaterad politik, lagerhållningspolitik, politik för ökad produktionskapacitet eller tillhandahållande av insatsvaror under marknadspriserna.

(54)

För närvarande är ett antal nyare politiska dokument om aluminiumindustrin i kraft i Kina, bland annat den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin (27) och den 14:e femårsplanen om en grön utveckling av industrin (28) på nationell nivå samt provinsplaner såsom Shandongprovinsens 14:e femårsplan om utveckling av aluminiumindustrin (29) och Henans genomförandeåtgärder för kapacitetsersättning inom industrierna för stål, elektrolytiskt aluminium, cement och glas 2021, på lokal nivå.

(55)

Den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin innehåller bestämmelser för att säkerställa tillgången till aluminium som råvara. Där står följande: ”Vidta åtgärder för att komma till rätta med bristen på viktiga råvaror. […] Vidta åtgärder för att konsolidera och förbättra grundläggande bulkmaterial och vägleda företag att använda den nya it-generationen på grundval av optimerade produktionsprocesser för att förbättra den övergripande konkurrenskraften hos […] höghållfast aluminiumlegering […].” I planen efterlyses dessutom kapacitetskontroll inom aluminiumsektorn: ”Strikt kontrollera den nyligen ökade produktionskapaciteten. Förbättra och strikt genomföra strategier för ersättning av produktionskapacitet för […] sektorn för elektrolytiskt aluminium, förhindra en oordnad utveckling av […] och aluminiumoxid.” Planen berör också den geografiska spridningen av olika industrier i Kina, i kapitlet ”Säkerställa vägledning för en rimlig utformning”. I kapitlet står följande: ”Utformningen av ny produktionskapacitet kommer att förbättras. […] Genomföra nationella och regionala nyckelstrategier, utvecklingsstrategier för regional samordning och strategier för viktiga funktionsområden samt uppmuntra råvaruindustrin att optimera och anpassa sin rumsliga utformning. […] Säkerställa en ordnad utformning av kustområden med projekt som använder resurser från utlandet såsom aluminiumoxid.” I planen nämns vidare skapandet av industrikluster: ”Främja standardiserade industrikluster. […], främja övergången avseende utformningen av sektorn för elektrolytiskt aluminium från ’kol – el – aluminium’ till ’ren energi, såsom vattenkraft och vindkraft – aluminium’.” I planen föreskrivs slutligen främjande av avancerad teknik inom aluminiumsektorn samt främjande av en omvandling inom sektorn. Såsom framgår av ovanstående förteckning övervakas och styrs aluminiumsektorn noga av de centrala myndigheterna, och sektorn präglas i stor utsträckning av statlig inblandning snarare än fria marknadskrafter.

(56)

Ett antal branschriktlinjer för aluminiumsektorn ingår även i den 14:e femårsplanen om en grön utveckling av industrin. I planen betonas vikten av kapacitetskontroll: ”Strikt genomföra strategin för kapacitetsersättning för industrier som stål, cement, planglas och elektrolytiskt aluminium”. I planen föreskrivs dessutom utrustning och tekniska reformer för att minska utsläppen av rödslam samt främjande av effektiv och koldioxidsnål elektrolytisk framställning av aluminium. Precis som med de andra industriutvecklingsmål som anges i planerna kan man förvänta sig att företagen kommer att få tillgång till finansiering för att genomföra den nödvändiga omvandlingen samt för att uppnå målen i planen (30).

(57)

De 14:e femårsplanerna på central nivå ger ganska allmän vägledning om aluminiumindustrins utveckling, medan de lokala planerna är betydligt mer detaljerade och specifika, med mycket detaljerade mål som omfattar alla aspekter av industrins utveckling. Kinas inblandning i aluminiumindustrin på lokal nivå framgår tydligt av de lokala vägledningsdokumenten. Ett sådant exempel är Shandongprovinsens 14:e femårsplan om utveckling av aluminiumindustrin. Planen inleds med en förteckning över de resultat som uppnåddes med avseende på aluminiumindustrins utveckling inom ramen för den 13:e femårsplanen, inbegripet skapandet av ledande aluminiumföretag: ”En samling flaggskeppsföretag inom aluminiumbearbetning har bildats, däribland Shandong Weiqiao Pioneering Group Co. Ltd (Weiqiao), Shandong Xin Fa Group Co. Ltd (Xinfa), Shandong Nanshan Aluminium Co. Ltd (Nanshan), Shandong Innovation Metal Co. Ltd (Chuangxin), Longkou Conglin Aluminium Material Co. Ltd (Conglin), Huajian Aluminium Industry (Huajian) och Shandong Sanxing Group (Sanxing).” Planen innehåller även allmänna mål för den lokala aluminiumindustrins utveckling, bland annat att ”[…] ge fullt spelrum åt aluminiumindustrins stordriftsfördelar i provinsen och fokusera på sammanhållningen inom industrin för djupbearbetning av aluminium, öka industrins innovationskapacitet på ett effektivt sätt, starkt främja en utvidgning av industrikedjorna i syfte att uppnå en rimlig struktur för aluminiumindustrin, optimera utformningen och förbättra kvaliteten och effektiviteten samt påskynda Shandongs omvandling till ett industricentrum för förstklassigt avancerat aluminium”.

(58)

I Shandongprovinsens plan anges vidare några mycket specifika mål, till exempel följande: ”Senast 2025 kommer aluminiumindustrin att uppgå till 800 miljarder renminbi yuan, slutprodukternas marknadsstorlek kommer att fortsätta att öka, med produkter med högt förädlingsvärde motsvarande över 60 %, och förhållandet mellan produktionsvolymen för aluminiummaterial och produktionsvolymen för elektrolytiskt aluminium kommer att vara högre än det nationella genomsnittet och uppgå till 2,5:1. Provinsen kommer att utvecklas till ett stort industrikluster för aluminium med betydande inflytande både i Kina och utomlands.” Dessutom står följande: ”Senast 2025 kommer produktionskapaciteten för elektrolytiskt aluminium och aluminiumoxid att kontrolleras, elektrolysanläggningarna kommer att nå en hög produktionskapacitet på minst 400 kA och energiförbrukningen (likström) per ton aluminium för elektrolytiskt aluminium kommer att minska till cirka 12 500 kWh.”

(59)

Shandongplanen innehåller även vissa mycket specifika geografiska föreskrifter om var aluminiumanläggningarna är belägna. Enligt planen ska följande särskilda områden stärkas: ”de tre huvudområdena Binzhou, Liaocheng och Yantai samt de två funktionella områdena Weifang och Linyi.” För vart och ett av dessa områden är planen mycket specifik när det gäller produktionsanläggningarna och de material som ska tillverkas på varje plats. Som ett exempel på planens detaljnivå anges följande beträffande platsen i Binzhou: ”Bygga kärnområdet i Binzhou, som kännetecknas av hela industrikedjans närvaro, och utforma stadsindustrin med Zouping, och Binzhous ekonomiska och tekniska utvecklingszoner runt Beihais ekonomiska utvecklingszon. Involvera ledande företag och flaggskeppsföretag för att ytterligare öka fördelarna med storskalig produktion och den övergripande industrikedjan samt fokusera på utvecklingen av fem huvudområden, såsom lätta och höghållfasta aluminiumlegeringar, aluminiumplåt och aluminiumfolie, 3C-elektronik, lättare konstruktioner inom bilindustrin och heminredning i aluminium. Säkerställa genombrott i utvecklingen av produkter i mellan- till högprissegmentet, såsom kolvar, bilhjul och nav, plattor till fordon samt högpresterande aluminiumlegeringar för fordonschassin. Ersätta stål, trä, plast och andra slutprodukter med aluminium. Med stöd av vetenskapliga och tekniska forsknings- och utvecklingsplattformar såsom vetenskaps- och teknikparken i Weiqiao Guoke Binzhou kommer genombrott att göras inom områdena aluminium med hög renhetsgrad, aluminiumbaserade kompositmaterial, teknik för framställning av komponenter av specialstorlek och teknik för svetsning av aluminiumlegering. Påskynda upprättandet av Shandong Aluminium Valley-plattformen för offentliga tjänster och frigöra de stödjande och drivande krafter som utgörs av offentliga tjänster, råvaruhandel, finans, logistik och teknisk innovation för att skapa ett ’China Aluminium Valley’.” (Understrykning tillagd.)

(60)

I Shandongplanen identifieras fyra områden inom aluminiumindustrin som behöver utvecklas/stärkas: smältning av aluminium, aluminiumlegeringar, aluminiumbaserade kompositer samt bearbetning och djupbearbetning av aluminium. För var och en av dessa former av aluminiumbearbetning fastställs mål som ska uppnås under de kommande fem åren. I Shandongplanen föreskrivs även att kommunerna ska utarbeta sina egna femårsplaner för att säkerställa samordning inom industriell utveckling på alla nivåer: ”Kommunerna bör bygga vidare på denna plan för att utveckla regionala planer för aluminiumsektorn och för att få till stånd en synergistisk utveckling av industrin”.

(61)

Slutligen innehåller Shandongplanen (ekonomiska) stödåtgärder för de lokala aluminiumföretagen: ”Öka det politiska och regleringsmässiga stödet. Aktivt genomföra olika nationella och provinsiella stödåtgärder, tillhandahålla förstärkning till kvalificerade industrikluster, centrala produkter och central teknik samt stödja företag i genomförandet av större nationella och provinsiella projekt. Använda nya och gamla former av energi på ett flexibelt sätt för att omvandla större ingenjörspaket och stödja utvecklingen av nyskapande företag, inklusive skatteincitament, tillgång till mark, grön energifördelning, skattesänkningar och tekniska innovationer samt införa skatteincitament för aluminiumåtervinning. Uppmuntra investeringsfonder på provinsnivå för att främja forskning och utveckling samt industrialiseringen av nya, prioriterade produkter och därigenom locka och utnyttja större investeringar i socialt kapital.”

(62)

Av exemplen ovan framgår tydligt att statens inblandning sträcker sig långt utöver det allmänna stödet till ett lands industri. Det rör sig om strikt kontroll och statlig förvaltning av varje enskild aspekt som rör industrin på alla nivåer – från nationell nivå till provinsnivå och kommunal nivå. Utöver det som nämns ovan erhåller tillverkare av aluminiumhjul även statligt stöd, vilket tydligt visar statens intresse av denna sektor. Under undersökningen fastställde kommissionen att ett antal tillverkare av aluminiumhjul erhöll direkta statliga subventioner, däribland Zhejiang Wanfeng Aowei Auto Wheel (31) och Dongfeng Motors (32).

(63)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga insatsvarorna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(64)

I denna undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom aluminiumsektorn som avses i skäl 42 inte skulle påverka tillverkare av den produkt som översynen gäller.

(65)

Aluminiumsektorn påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, i enlighet med vad som anges i skäl 42. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(66)

Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att aluminiumsektorn inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 42. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(67)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av den produkt som översynen gäller köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(68)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(69)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av någon av de berörda parterna.

(70)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i följande avsnitt.

(71)

Valet av representativt land bör baseras på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(72)

Såsom förklaras i skäl 37 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet den 12 maj 2022. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(73)

I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Brasilien som ett land som har en med Kina jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå. Världsbanken har klassificerat Brasilien som ett högremedelinkomstland på grundval av bruttonationalinkomsten. Brasilien identifierades dessutom som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter finns lätt tillgängliga.

(74)

Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Brasilien fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(75)

I och med den bristande samarbetsviljan, och i enlighet med vad som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, samt eftersom Brasilien uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Brasilien som lämpligt representativt land.

(76)

I noteringen om relevanta källor som ska användas för att fastställa normalvärdet redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen uppgav även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen förklarade även att den skulle använda uppgifter från den brasilianska statistikbyrån för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft, offentliga tariffer från elleverantörer i Brasilien och en tillgänglig databas för naturgas.

(77)

Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från de två brasilianska tillverkarna av den produkt som översynen gäller, såsom anges i skäl 37.

(78)

Kommissionen inbegrep ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av de uppgifter för unionstillverkare som tillhandahållits av sökanden, som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål.

(79)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande information som samlats in under förfarandet beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för vissa aluminiumhjul

(80)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA och till vilket importkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (35).

(81)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt [3.3.1] drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina i det aktuella ärendet. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(82)

För ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetande exporterande tillverkarnas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i alla andra råvaror. För att fastställa ett icke-snedvridet värde för alla andra råvaror, och eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför förhållandet mellan kostnaderna för alla andra råvaror och de totala råvarukostnaderna till 4,48 %. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för råvarorna för att erhålla det icke snedvridna värdet för andra råvaror.

(83)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Dock beslutade kommissionen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(84)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader i det representativa landet använde kommissionen tillgängliga uppgifter som offentliggjorts av det brasilianska statliga organet Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE). IBGE (36) offentliggör detaljerad information om lönerna inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde tillgänglig statistik för 2020 för genomsnittliga arbetskraftskostnader inom metallurgi-, stål- och tillverkningsindustrin (kategori 25 enligt Nace 2.0).

(85)

För att fastställa referensvärdet för elektricitet i det representativa landet använde kommissionen de senaste tillgängliga uppgifterna om industriella elpriser som togs ut av en av de största elleverantörerna i Brasilien, företaget EDP Brasil. Kommissionen använde uppgifter om de industriella elpriserna (37) i motsvarande konsumtionsintervall i brasilianska real/kWh för hela översynsperioden.

(86)

Priset på naturgas för företag (industriella användare) i Brasilien samlas in och offentliggörs av databasen Global Petrol Prices på dess webbplats (38). Kommissionen använde motsvarande prissättning från den publikation som omfattade översynsperioden.

(87)

För att fastställa referensvärdet för vattenkostnaden i det representativa landet använde kommissionen de tillämpliga priser i Brasilien som togs ut av företaget Sabesp (39), som ansvarar för vattenförsörjning samt uppsamling och rening av avloppsvatten i delstaten São Paulo.

(88)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(89)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna, beroende på den modell som tagits fram.

(90)

För att fastställa ett icke snedvridet och rimligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de senaste tillgängliga finansiella uppgifterna för företag i Brasilien som hade identifierats i noteringen som aktiva och lönsamma tillverkare av vissa aluminiumhjul. Finansiella uppgifter för följande företag hämtade från Orbis Bureau van Dijk användes:

(91)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(92)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för produktion av den produkt som översynen gäller.

(93)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skäl 88–90. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna samt vinsten fastställdes på grundval av genomsnittet av de värden som rapporterats i årsredovisningen för de två företagen i det representativa landet. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(94)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(95)

Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-priser som hämtats från Eurostats uppgifter, justerade till nivån från fabrik. Priset cif minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna. De inhemska kinesiska och internationella transportkostnaderna baserades på uppgifter från sökandena i begäran om översyn.

(96)

Kommissionen jämförde normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, och det ovan fastställda exportpriset från fabrik.

(97)

På grundval av detta konstaterades dumpningsmarginalerna vara betydande (över 10 %). Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(98)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt unionsmarknadens attraktionskraft. Kommissionen erinrar om att analysen grundades på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna inte samarbetade, särskilt begäran om översyn, GTA-statistik och tillgängliga uppgifter.

(99)

För att analysera produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina och med hänsyn till de kinesiska myndigheternas och de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i sin begäran om översyn, såsom specificeras i nedanstående skäl.

(100)

Undersökningen har visat att det finns en generell överkapacitet vad gäller tillverkningen av vissa aluminiumhjul i Kina. Produktionskapaciteten (40) i Kina för 2020 uppskattades till 189,8 miljoner hjul. Enligt sökandens marknadsinformation uppgick den kinesiska försäljningen till 153 miljoner hjul, varav 108 miljoner förbrukades i hemlandet och omkring 45 miljoner exporterades. Den outnyttjade kapaciteten uppskattas därför till över 36 miljoner hjul (eller mer än hälften av unionens förbrukning under översynsperioden), som skulle kunna avledas till unionen om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla.

(101)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som skulle kunna användas för export till unionen om åtgärderna upphörde att gälla.

(102)

Unionsmarknaden för vissa aluminiumhjul är bland de största i världen och drivs av den omfattande tillverkningen inom fordonsindustrin i unionen, som redan lockar betydande importvolymer från Kina. Dessutom har andra viktiga marknader, såsom Förenta staterna och Indien, infört handelspolitiska skyddsinstrument i förhållande till importen av aluminiumhjul från Kina. Införandet av handelsåtgärder på andra viktiga marknader anses därför sannolikt leda till en ytterligare ökning av EU:s importvolymer från Kina om de nuvarande åtgärderna skulle upphävas.

(103)

Även med de gällande åtgärderna visade den kinesiska exporten till unionen att unionsmarknaden fortfarande är attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare. Kommissionen analyserade prisnivån på den kinesiska exporten till andra marknader i tredjeländer på grundval av GTA-uppgifter. De vägda genomsnittliga kinesiska exportpriserna till tredjeländer, på 43,94 euro, var betydligt lägre än unionsindustrins priser (runt 13 %). Om åtgärderna upphörde att gälla är det därför sannolikt att unionsmarknaden skulle bli ännu mer attraktiv för kinesiska exportörer, och utan tullar skulle de kinesiska exportörerna kunna öka sin export till unionen.

(104)

En ytterligare attraktiv egenskap hos unionsmarknaden är att exakt samma design för vissa hjul som används i unionen också används i Kina.

(105)

På grundval av den betydande överkapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft drog kommissionen därför slutsatsen att det, om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle omdirigera sin export till unionen till dumpade priser.

(106)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla.

(107)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten av cirka 30 tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(108)

Unionens sammanlagda tillverkning under översynsperioden uppskattades till cirka 64,3 miljoner enheter. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, däribland de svar på det makroekonomiska frågeformuläret som lämnats av klaganden. Såsom anges i skäl 12 stod unionstillverkarna i urvalet för nästan 20 % av den totala tillverkningskvantiteten från de kända unionstillverkarna av den likadana produkten.

(109)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen baserat på unionsindustrins totala försäljning i unionen plus den totala importen från tredjeländer till unionen. Uppgifterna om unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden hämtades från klagomålet och justerades på grundval av uppgifterna i svaren från unionstillverkarna i urvalet för översynsperioden. Vad gäller importen utgick kommissionen från Eurostats databas Comext. Eftersom databasen Comext endast innehåller uppgifter om vikten på importen och inte antalet importerade aluminiumhjul var det dock nödvändigt att omvandla vikten till antal enheter. I klagomålet använde klaganden det omräkningstal som tillämpats i den senaste undersökningen av samma produkt (41) (dvs. 10,9 kg/enhet). Omräkningstalets giltighet kontrollerades utifrån svaren på frågeformulären från de marockanska tillverkarna och de unionstillverkare som ingick i urvalet, såsom nämns i skäl 78 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1221 (42) om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa aluminiumhjul med ursprung i Marocko. Undersökningen visade att den vägda genomsnittliga vikt per enhet som för närvarande är tillämplig är 11,3 kg/enhet, eftersom utvecklingen på marknaden går mot större hjuldiametrar som leder till en högre vikt per hjul. Av den anledningen användes detta omräkningstal vid fastställandet av unionsförbrukningen per enhet.

(110)

Enligt dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (enheter)

(111)

Unionens förbrukning minskade med 5 % mellan 2018 och 2019, och med 19 % mellan 2019 och 2020. Under 2020 minskade bilindustrins tillverkning med omkring 4,2 miljoner fordon till följd av covid-19-pandemin, vilket direkt påverkade leverantörerna i tidigare led i och med att försäljningen av aluminiumhjul sjönk med 14 miljoner under 2020 jämfört med 2019. Nedgången i tillverkningen var särskilt markant under andra kvartalet 2020, men marknaden återhämtade sig under de kommande månaderna. Marknaden tog igen 5 miljoner hjul: från 59 miljoner under 2020 till 64 miljoner under översynsperioden. Förbrukningen nådde dock inte upp till 2019 års nivå på grund av bristen på halvledare som används av biltillverkarna.

(112)

Kommissionen fastställde importkvantiteten på grundval av uppgifter från Eurostats databas Comext. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av den andel som denna import utgjorde av den totala förbrukningen i unionen, såsom anges i skäl 109.

(113)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importkvantitet (enheter) och marknadsandel

(114)

Importen av den produkt som översynen gäller från Kina minskade under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Kina förblev stabil under 2018–2019, för att sedan sjunka med 29 % under översynsperioden. Denna utveckling bör dock ses som en följd av att en av de största kinesiska tillverkarna har etablerat sig i Marocko.

(115)

Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Genomsnittliga importpriser från Kina

(116)

Det genomsnittliga importpriset från Kina steg med omkring 4 euro/enhet mellan 2018 och översynsperioden. En del av försäljningspriset är dock knutet till aluminiumpriset på London Metal Exchange. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga försäljningspris som unionstillverkarna tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till priset från fabrik, med det vägda genomsnittliga importpriset för den produkt som översynen gäller från Kina från Eurostat, fastställt till cif-nivån.

(117)

Resultatet av jämförelsen visade att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris var lägre än det därigenom fastställda importpriset från Kina.

(118)

Importkvantiteten från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Import från andra tredjeländer än Kina

(119)

Importkvantiteterna från övriga tredjeländer svarade för en marknadsandel på 21,4 % under 2018 och 26,0 % under översynsperioden. Kvantiteten av denna import minskade 2019 och 2020, men återgick till 2018 års nivåer under översynsperioden, vilket resulterade i en ökning av importens marknadsandel med 21 % mellan 2018 och översynsperioden. Det genomsnittliga priset för denna import sjönk med 4 % och var högre än både unionsindustrins genomsnittliga pris (+ 8,9 %) och det genomsnittliga priset på importen från det berörda landet (+ 2,2 %). Två länder ökade sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden: Turkiet och Marocko. De turkiska genomsnittspriserna var något högre (+ 1,0 %) än unionsindustrins och betydligt högre (+ 14 %) än det genomsnittliga priset på importen från Marocko.

(120)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(121)

Som nämns i skäl 12 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(122)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på antidumpningsfrågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet samt makroekonomiska uppgifter från de tillverkare som inte ingick i urvalet och unionstillverkarnas intresseorganisation, vilka dubbelkontrollerades mot uppgifterna i begäran om översyn. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(123)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(124)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(125)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(126)

Unionsindustrins tillverkningskvantitet minskade överlag med 18 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade något, med 4 %, mellan 2018 och 2019. I samband med covid-19-pandemin sjönk tillverkningen med 12,3 miljoner enheter under 2020, men återhämtade sig under undersökningsperioden med 4 miljoner enheter.

(127)

Samtidigt som unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 2 % följde kapacitetsutnyttjandet samma negativa trend som tillverkningen och sjönk med 15 % under skadeundersökningsperioden.

(128)

Unionsindustrins försäljningskvantitet och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningskvantitet och marknadsandel

(129)

Unionsindustrins försäljningskvantitet på unionsmarknaden minskade med 21 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 3 % mellan 2018 och 2019 och föll sedan med 12,4 miljoner enheter under 2020. Under översynsperioden återhämtade sig försäljningen med 2,2 miljoner enheter.

(130)

Unionsindustrins marknadsandel ökade något mellan 2018 och 2019, för att sedan minska under 2020 och vidare under översynsperioden.

(131)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(132)

Samtidigt som antalet anställda minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden sjönk produktiviteten med 13 %. Den lägre produktiviteten berodde främst på att tillverkningskvantiteten minskade under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till ökade arbetskraftskostnader per tillverkat aluminiumhjul.

(133)

Såsom förklaras i avsnitten 5.4.2.1–5.4.2.3 ovan minskade unionsindustrins tillverkningskvantitet och kapacitetsutnyttjande med 18 % respektive 16 % under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till högre fasta kostnader per produktionsenhet och lägre produktivitet. Unionsindustrins totala kostnader ökade med 1,7 euro/enhet (+ 3,4 %) under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris sjönk emellertid med 3,3 euro/enhet (– 6,1 %).

(134)

Vidare föll försäljningskvantiteten på unionsmarknaden med 21 % och marknadsandelen med 5 % mellan 2018 och översynsperioden. Detta innebar en försämring av unionsindustrins finansiella resultat. Såsom förklaras i avsnitt 4.4.3.1 nedan steg unionsindustrins tillverkningskostnader samtidigt som dess försäljningspriser inte kunde justeras i enlighet därmed.

(135)

Unionsindustrins tillväxtutsikter har därför försämrats.

(136)

Under översynsperioden fortsatte dumpningen och låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på kvantiteten av och priserna för importen från det berörda landet.

(137)

I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte längre led väsentlig skada och att den hade återhämtat sig från den tidigare dumpningen. I den pågående undersökningen rörande importen från Marocko (43) drog kommissionen dessutom den preliminära slutsatsen att importen från Marocko under översynsperioden vållade unionsindustrin väsentlig skada till vilken importen från Kina inte bidrog.

(138)

Följaktligen bekräftade kommissionen att unionsindustrin hade återhämtat sig från den tidigare dumpningen genom import från Kina innan den dumpade importen från Marocko började komma in på unionsmarknaden i allt större volymer från och med 2019.

(139)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen

(140)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden, trots att den genomsnittliga tillverkningskostnaden ökade med 4 % mellan 2018 och översynsperioden. Unionsindustrin kunde inte höja sina försäljningspriser för att täcka den ökade tillverkningskostnaden.

(141)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(142)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd i unionsindustrin ökade något, med 2 %, under skadeundersökningsperioden, med en liten ökning 2019 och en minskning med 6 % under 2020, främst på grund av produktionsavbrott i samband med covid-19-pandemin.

(143)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(144)

Lagerhållningen ökade med 40 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 21 % under 2019, med 12 % under 2020 och återhämtade sig under översynsperioden med +57 %. Unionsindustrin för aluminiumhjul kännetecknas av fleråriga ramavtal mellan tillverkare och kunder med fasta kvantiteter och priser. Dessa ramavtal genomförs genom inköpsorder, i enlighet med kundernas behov. Detta gör att unionsindustrin kan planera sin produktion och lagerhållning. Lagerhållningen är därför inte en viktig indikator för bedömningen av unionsindustrins resultat.

(145)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(146)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet stadigt.

(147)

Unionsindustrins lönsamhet ökade mellan 2018 och 2019 från 7,5 % till 8,2 %, men minskade sedan kraftigt mellan 2019 och översynsperioden, då förluster rapporterades (– 1,6 %). Unionsindustrin kunde inte höja sina försäljningspriser för att täcka den ökade tillverkningskostnaden, utan började gå med förlust.

(148)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades nedåt med en kraftig minskning med 72 % under skadeundersökningsperioden. Detta gjorde att unionsindustrin hade svårt att själv finansiera sin verksamhet, vilket är ytterligare en indikation på dess försämrade ekonomiska situation.

(149)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet för investeringarna. Den följde en liknande negativ trend som lönsamheten och nettokassaflödet. Räntabiliteten minskade avsevärt mellan 2018 och översynsperioden och blev negativ under översynsperioden. Därför kunde unionsindustrin inte skapa tillräckliga vinster för att täcka sina investeringar. Faktum är att unionsindustrin upprätthöll sina investeringar under skadeundersökningsperioden, främst på grund av behovet att uppfylla rättsliga krav och behoven på marknaden, utan att kunna skapa någon avkastning på dessa investeringar. Räntabilitetens negativa utveckling under skadeundersökningsperioden visade även att unionsindustrins övergripande ekonomiska situation hade försämrats i stor utsträckning.

(150)

Kapitalanskaffningsförmågan bland unionstillverkarna i urvalet påverkades av deras försämrade ekonomiska situation. Den betydande minskningen av lönsamheten och nettokassaflödet väckte allvarliga farhågor kring unionsindustrins likviditetssituation och dess förmåga att anskaffa kapital för att finansiera sin operativa verksamhet och nödvändiga investeringar.

(151)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visade att unionsindustrins ekonomiska situation försämrades. Sammantaget försämrades utvecklingen för de viktigaste ekonomiska indikatorerna under skadeundersökningsperioden.

(152)

Unionsindustrins produktionskapacitet låg på en stabil nivå, men kapacitetsutnyttjandet minskade med 16 % mellan 2018 och översynsperioden, vilket ledde till högre fasta kostnader per ton aluminiumhjul. Enligt samma trend minskade unionsindustrins försäljningskvantitet och marknadsandel under skadeundersökningsperioden.

(153)

Unionsindustrins ekonomiska situation försämrades framför allt på grund av höjda tillverkningskostnader som inte kunde täckas med en motsvarande höjning av försäljningspriserna.

(154)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden, trots att den genomsnittliga tillverkningskostnaden steg med 9 % under samma period. Unionsindustrin led förluster från och med 2020, vilka sedan ökade ytterligare under översynsperioden. Nettoinvesteringarna minskade med 42 % och räntabiliteten blev negativ under skadeundersökningsperioden. Kassaflödets utveckling var också negativ, vilket påverkade unionsindustrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet. Antalet anställda minskade under samma period med 6 %. Samtidigt minskade produktiviteten med 13 %, vilket ledde till en högre arbetskraftskostnad per enhet av produkten.

(155)

Såsom framgår ovan försämrades ekonomiska indikatorer som lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet avsevärt under skadeundersökningsperioden. Lönsamheten blev negativ 2020 och under översynsperioden. Detta hade en negativ inverkan på unionsindustrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, att göra nödvändiga investeringar och att anskaffa kapital, vilket hindrade dess tillväxt och till och med hotade dess existens. Emellertid lyckades unionsindustrin, trots de nedåtgående trenderna, fortfarande behålla en stor försäljningsvolym och en betydande marknadsandel.

(156)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(157)

Kommissionen gjorde en bedömning av huruvida det fanns ett orsakssamband mellan importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit.

(158)

Såsom förklaras i skäl 114 minskade volymen från Kina med 29 % under skadeundersökningsperioden och nådde en marknadsandel på 3,4 % under översynsperioden. I skäl 117 konstaterade kommissionen även att det genomsnittliga priset på importen från Kina var högre än det genomsnittliga pris som unionsindustrin tog ut under översynsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att den skada som unionsindustrin led under översynsperioden inte orsakades av importen från Kina.

(159)

Samtidigt fastslog kommissionen preliminärt, i den separata pågående undersökningen rörande importen av aluminiumhjul från Marocko, att det var lågprisimporten från Marocko, som inte bara underskred utan även utövade pristryck på unionsindustrins priser och kom i betydande kvantiteter, som hade vållat den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(160)

Kommissionen undersökte därför sannolikheten för att skadan skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(161)

Kommissionen drar i skäl 156 slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada på grund av import med ursprung i Kina under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(162)

För att fastställa om det är sannolikt att den skada som ursprungligen vållades av den dumpade importen från det berörda landet återkommer, beaktade kommissionen följande faktorer: i) Produktionsvolym och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft. ii) Sannolika prisnivåer på importen från Kina och deras inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla. iii) Förekomsten av kringgående.

(163)

Såsom anges i skäl 101 överstiger produktionskapaciteten i Kina avsevärt produktionsvolymerna och efterfrågan på den kinesiska hemmamarknaden. Detta medför, i kombination med slutsatserna om unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs i skälen 104 och 105, att denna outnyttjade kapacitet med stor sannolikhet kommer att användas för att öka exporten till unionsmarknaden om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(164)

För att bedöma den framtida importens inverkan på unionsindustrins situation ansåg kommissionen att prisnivåerna för den kinesiska exporten till andra marknader i tredjeländer skulle vara en rimlig indikator på framtida prisnivåer till unionsmarknaden.

(165)

Såsom anges i skälen 102–105 analyserade kommissionen prisnivån för den kinesiska exporten till andra marknader i tredjeländer och konstaterade att dessa exportpriser var betydligt lägre än unionsindustrins priser (13 %). Unionsmarknaden är därför fortfarande mycket attraktiv för kinesiska tillverkare sett till prisnivå.

(166)

Mot bakgrund av ovanstående skulle unionstillverkarna, om de ställdes inför en ökning av lågprisimporten från Kina, tvingas sänka sina priser för att försöka behålla sina försäljningsvolymer och marknadsandelar. Detta skulle påverka industrins totala lönsamhet, vilken skulle försämras ytterligare i en redan förlustbringande situation (– 1,6 %) under översynsperioden.

(167)

Om unionsindustrin däremot behöll sina nuvarande prisnivåer skulle detta ha en nästan omedelbar negativ inverkan på dess försäljnings- och produktionsvolym samt dess marknadsandel. Dessutom skulle en minskning av produktionsvolymen leda till en ökning av produktionskostnaderna per enhet på grund av minskade stordriftsfördelar. Detta skulle ytterligare försämra unionsindustrins lönsamhet och innebära ytterligare förluster redan på kort sikt.

(168)

Med en förlust av lönsamhet skulle unionsindustrin inte kunna genomföra nödvändiga investeringar. I slutändan skulle detta också leda till förlorade arbetstillfällen och risk för nedläggning av produktionslinjer.

(169)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att upphörandet av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra den redan negativa situationen för unionsindustrin. Det är högst sannolikt att detta skulle leda till återkommande väsentlig skada och att unionsindustrins lönsamhet allvarligt skulle äventyras till följd av detta.

(170)

Om importen av aluminiumhjul med ursprung i Marocko blev föremål för antidumpningsåtgärder skulle den enda kvarvarande orsaken till väsentlig skada vara importen från Kina. Om åtgärderna mot Kina upphörde att gälla skulle därför den väsentliga skada som vållats av importen från det landet återupptas.

(171)

Antidumpningsåtgärderna kommer att ha positiva effekter för unionstillverkarna, eftersom de kommer att hjälpa unionsindustrin att anpassa sina försäljningspriser för att täcka den ökade produktionskostnaden. Åtgärderna skulle därmed hjälpa unionsindustrin att återgå till en hållbar situation så att den kan göra investeringar i framtiden, framför allt för att uppfylla miljömässiga och sociala krav.

(172)

Utan åtgärderna skulle unionsindustrin inte längre vara skyddad mot den sannolika ökningen av billig import från Kina, som skulle vålla väsentlig skada. En ytterligare försämring av dess ekonomiska situation skulle då vara att förvänta, i synnerhet när det gäller lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(173)

Kommissionen kontaktade alla kända icke-närstående importörer, handlare och användare. Ingen av dem besvarade kommissionens frågeformulär.

(174)

Kommissionen fick inte in några synpunkter som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så stor negativ inverkan på importörer och användare att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(175)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl eftersom det inte låg i unionens intresse att upprätthålla de befintliga åtgärderna beträffande import av den berörda produkten med ursprung i Kina.

(176)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning från Kina, fortsatt skada och återkomst av den skada som vållades av dumpad import från Kina, samt om unionens intresse, ansåg kommissionen att de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa aluminiumhjul med ursprung i Kina bör bibehållas.

(177)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(178)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (44) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(179)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.