Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1123 av den 7 juni 2023 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/969 (2) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). De utjämningstullar som för närvarande är i kraft sträcker sig från 4,6 % till 35,9 % (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan för den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/649 (3) införde kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina. De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 0 och 31,3 %.

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande utjämningsåtgärderna (4) en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna enligt artikel 18 i grundförordningen.

(4)

Begäran om översyn efter giltighetstidens utgång (begäran) ingavs den 9 mars 2022 av European Steel Association (Eurofer) (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål i den mening som avses i artikel 10.6 i grundförordningen.

(5)

Sökanden hävdade att utjämningsåtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande subventionering och skada för unionsindustrin.

(6)

Efter att ha fastställt att bevisningen var tillräcklig för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång inledde kommissionen den 8 juni 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina på grundval av artikel 18.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

Innan kommissionen inledde översynen underrättade den de kinesiska myndigheterna (6) om att den den 12 maj 2022 hade mottagit en korrekt underbyggd begäran och bjöd in de kinesiska myndigheterna till ett samråd i enlighet med artikel 10.7 i grundförordningen. Samma dag lämnade de kinesiska myndigheterna också skriftliga synpunkter och hävdade att begäran i allmänhet inte innehåller tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång, särskilt när det gäller selektiviteten hos de påstådda subventionerna till tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter. Kommissionen noterade de kinesiska myndigheternas synpunkter och ägnade särskild uppmärksamhet åt dessa aspekter under översynen vid giltighetstidens utgång.

(8)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 5 april 2022 (7), offentliggjorde kommissionen även inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (8) av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder som är i kraft när det gäller import till unionen av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina.

(9)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 fram till översynsperiodens slut (skadeundersökningsperioden).

(10)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, alla kända unionstillverkare, de kända tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta.

(11)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(12)

I sitt meddelande om inledande meddelade kommissionen att den övervägde att utföra stickprov av de berörda parterna i enlighet med artikel 27 i grundförordningen.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. I enlighet med artikel 27 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval på grundval av den största representativa försäljningsvolymen av den likadana produkten under översynsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet omfattade tre unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för omkring 29 % av den uppskattade totala tillverkningen i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom och kommissionen bekräftade det preliminära urvalet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen kända icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Ingen icke-närstående importör gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna.

(15)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt med avseende på de exporterande tillverkarna och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande av en översyn. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. Ingen av tillverkarna i Kina lämnade de begärda uppgifterna.

(16)

Kommissionen informerade följaktligen de kinesiska myndigheterna genom en verbalnot av den 2 september 2022 om att den kunde komma att använda tillgängliga uppgifter enligt artikel 28.1 i grundförordningen när den undersökte om subventioneringen fortsätter eller återkommer. De kinesiska myndigheterna besvarade inte noten.

(17)

Kommissionen sände frågeformulär till de tre unionstillverkarna i urvalet, sökanden och de kinesiska myndigheterna. De tre unionstillverkarna i urvalet och sökanden besvarade frågeformuläret.

(18)

Kommissionen kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:

(19)

Den 4 april 2023 lämnade kommissionen ut de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att införa utjämningstullar. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som meddelats.

(20)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta. CISA begärde och beviljades att bli hörd av kommissionens avdelningar den 12 april 2023.

(21)

Den produkt som är föremål för denna översyn är densamma som i den ursprungliga undersökningen, dvs. vissa valsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål, även i ringar eller rullar (inklusive produkter skurna i längder och ”smala band”), inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag (den produkt som översynen gäller).

Följande produkter omfattas inte av denna översyn:

Den berörda produkten klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 7208 10 00, 7208 25 00, 7208 26 00, 7208 27 00, 7208 36 00, 7208 37 00, 7208 38 00, 7208 39 00, 7208 40 00, 7208 52 10, 7208 52 99, 7208 53 10, 7208 53 90, 7208 54 00, 7211 13 00, 7211 14 00, 7211 19 00, ex 7225 19 10 (Taric-nummer 7225191090), 7225 30 90, ex 7225 40 60 (Taric-nummer 7225406090), 7225 40 90, ex 7226 19 10 (Taric-nummer 7226191091, 7226191095), 7226 91 91 och 7226 91 99. Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(22)

Varmvalsade platta stålprodukter tillverkas genom varmvalsning. Detta är en process för bearbetning av metall där upphettad metall förs genom ett eller flera par av varmvalsar för att minska tjockleken och göra den enhetlig, varvid metallens temperatur ligger över dess rekristallisationstemperatur. De kan levereras i olika former, dvs. i ringar eller rullar (oljade eller inte oljade, betade eller inte betade), i skurna längder (plåtar) eller i smala band.

(23)

Det finns två huvudsakliga användningsområden för varmvalsade platta stålprodukter. För det första utgör de råvaran för produktionen av olika stålprodukter i senare led i förädlingskedjan med ett mervärde, som börjar med kallvalsade platta stålprodukter försedda med överdrag. För det andra används de som industriell insatsvara som köps av slutanvändarna för en rad olika tillämpningsområden, bland annat inom byggverksamhet (produktion av stålrör), varvsindustri, gasbehållare, bilar, tryckkärl och energiledningar.

(24)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(25)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

(27)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen och såsom anges i tillkännagivandet om inledande undersökte kommissionen först om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering.

(28)

Den 12 juli 2022 skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. De kinesiska myndigheterna ombads att vidarebefordra ett frågeformulär för banker och andra finansinstitut som enligt vad de kinesiska myndigheterna kände till hade beviljat lån till industrin i fråga samt till tillverkare och distributörer av varmvalsat och kallvalsat stål som tillhandahåller insatsvaror för tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(29)

Kommissionen mottog inga svar.

(30)

Genom en verbalnot av den 2 september 2022 informerade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna om att den till följd av bristande samarbete från de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna av den produkt som översynen gäller hade för avsikt att i enlighet med artikel 28.1 i grundförordningen fatta sitt beslut om avgöranden på grundval av tillgängliga uppgifter. De informerades även om att ett avgörande på grundval av tillgängliga uppgifter kan bli mindre gynnsamt än om de hade samarbetat.

(31)

Inga kommentarer mottogs i detta avseende. Kommissionen övervägde att, i enlighet med artikel 28 i grundförordningen, använda tillgängliga uppgifter för att fastställa om Kina fortsatt subventionerade sin industri för varmvalsade platta stålprodukter.

(32)

Följaktligen baserade kommissionen sin analys på alla tillgängliga uppgifter, särskilt följande:

(33)

Innan kommissionen började analysera den påstådda subventioneringen i form av selektiva subventioner eller subventionsprogram (se avsnitt 3.3 och följande) gjorde den en bedömning av statliga planer, projekt och andra dokument som var relevanta för fler än en av subventionerna eller subventionsprogrammen. Av de skäl som anges nedan kom kommissionen fram till att alla subventioner eller subventionsprogram som bedömningen avsåg ingick som ett led i den kinesiska statens centralplanering.

(34)

Kommissionen fastställde i den aktuella undersökningen att det huvudsakliga dokument som var relevant under översynsperioden var den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, såsom stålindustrin. Stålindustrin är en viktig del av råvaruindustrin och utgör därför ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft och det ”viktigaste slagfältet” för omstrukturering av industribasen och grön industriell utveckling. Planen är inriktad på att odla en grupp ledande företag i industrikedjan med ekologiskt ledarskap och central konkurrenskraft.

(35)

I Hebeiprovinsens treåriga handlingsplan för klusterutveckling i stålindustrins kedja (2020–2022) beskrivs reformen av det blandade ägandet av statligt ägda företag, med fokus på att främja en regionöverskridande sammanslagning och omorganisation av privata stålföretag.

(36)

I Shangdongprovinsens fjortonde femårsplan för utvecklingen av stålindustrin betonas stålindustrins konkurrenskraft som mål, eftersom en strikt kontroll av produktionskapaciteten tidigareläggs. Dessutom har den som mål att optimera den industriella utformningen, stärka innovationsförmågan, främja grön utveckling och bygga upp en avancerad ståltillverkningsbas med inhemsk förstklassig konkurrenskraft och internationellt inflytande.

(37)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CISA att kommissionen starkt förlitade sig på den fjortonde femårsplanen för att visa den berörda industrins strategiska betydelse, och därmed påvisade förekomsten av subventioner inom den berörda sektorn. CISA framhöll att ”femårsplaner” endast är vägledande dokument med politiska visioner för framtiden och att planerna som sådana inte är bindande eftersom de inte innehåller klausuler om överträdelser eller sanktioner. I detta avseende hänvisade CISA även till likvärdiga dokument från kommissionens sida, såsom kommissionens egen publikation En ny industristrategi för EU, där kommissionen själv fastställer flera prioriteringar rörande offentliga investeringar i ett tydligt försök att styra den framtida utvecklingen för EU:s viktiga industrier.

(38)

Detta argument kunde inte godtas. De femårsplaner som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna är först och främst inte bara är allmänna vägledningsdokument, utan de är rättsligt bindande. I den fjortonde femårsplanen påminns uttryckligen alla myndigheter om att omsorgsfullt genomföra planerna: ”Vi kommer att stärka planeringssystemen, t.ex. kataloger och förteckningar, sammanställning och arkivering samt anpassning och samordning, utarbeta förteckningar och kataloger såsom de särskilda ’fjortonde femårsplanerna’ på nationell nivå, främja planarkivering som bygger på den nationella informationsplattformen för integrerad planering och samla olika planer under en enhetlig förvaltning. Vi kommer att upprätta och förbättra planerings- och samordningsmekanismerna, anpassa planer som godkänts av kommunistpartiets centralkommitté och statsrådet samt provinsiella utvecklingsplaner till denna plan innan de lämnas in för godkännande, se till att fysisk planering på nationell nivå, särskild planering, regional planering och andra planeringsnivåer samordnas med denna plan när sett till huvudsakliga mål, utvecklingsriktningar, övergripande utformning, viktiga strategier, större projekt samt riskförebyggande och riskkontroll (16)”. Dessutom föreskrivs det i den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att ”alla lokala myndigheter måste bli bättre på att genomföra denna plan och inkludera dess huvudsakliga innehåll och större projekt i sina primära lokala uppgifter”, samtidigt som ”stålsektorn och andra nyckelsektorer ska utarbeta särskilda yttranden om genomförandet baserat på de mål och uppgifter som anges i planen”. Därför avvisades detta påstående.

(39)

De kinesiska myndigheterna har inte lagt fram några bevis eller argument för motsatsen i den aktuella undersökningen.

(40)

Föreskrift nr 35 från den nationella utvecklings- och reformkommissionen – Strategier för utvecklingen av järn- och stålindustrin (2005) (föreskrift nr 35) är ett annat strategidokument som styr den kinesiska stålsektorn. Det antogs av statsrådet och täcker flera aspekter av de kinesiska myndigheternas kontroll över industrin, bland annat följande:

(41)

Beslut nr 40 är en föreskrift från statsrådet enligt vilket industrisektorer klassificeras i olika kategorier för investeringsändamål, nämligen ”främjade, begränsade och avskaffade projekt”, I detta beslut anges att den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning, som innehåller tillämpningsföreskrifter till beslut nr 40, är en viktig grund när det gäller utformningen av investeringsriktlinjer. Den utgör även en vägledning för de kinesiska myndigheterna vad gäller förvaltningen av investeringsprojekt och utformning och genomförande av strategier inom områdena offentliga finanser, beskattning, krediter, mark, import och export (17). Stålindustrin anges som en främjad industri i kapitel VIII i den vägledande katalogen. Vad gäller dess rättsliga karaktär noterar kommissionen att beslut nr 40 är en föreskrift från statsrådet, dvs. Kinas högsta förvaltningsorgan. Det är därför rättsligt bindande för andra offentliga organ och för de ekonomiska aktörerna (18).

(42)

Planen för anpassning av och återhämtning i stålindustrin (2009) är en handlingsplan för stålindustrin. Planen syftar till att hantera den internationella finanskrisen och omfattar de kinesiska myndigheternas övergripande politiska krav för att upprätthålla tillväxt. Ett annat syfte med planen är att ”se till att stålindustrin fungerar väl”, eftersom den ”anses vara en viktig nyckelindustri för den nationella ekonomin”. Följande anges i dokumentet:

(43)

Enligt kapitel VIII i den vägledande katalogen över industriell strukturanpassning (2019) är stålsektorn en främjad sektor.

(44)

Med beaktande av de ovannämnda dokumenten och bestämmelserna i dessa, för vilka det inte finns någon bevisning för att de inte längre finns på plats, upprepade kommissionen sin slutsats från den ursprungliga undersökningen att den kinesiska stålindustrin fortsatte att vara en nyckelindustri/strategisk industri under översynsperioden, vars utveckling fortsätter att drivas aktivt och styras av de kinesiska myndigheterna som ett politiskt strategiskt mål.

(45)

Mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkare som anges i skälen 27 och 30 beslutade kommissionen att gå till väga enligt följande för att undersöka om subventioneringen fortsatte. Först undersökte kommissionen om de subventioner som var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen fortsatt gav industrin för varmvalsade platta stålprodukter en förmån. Därefter analyserade kommissionen om industrin åtnjöt subventioner som inte var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen (ytterligare subventioner eller nya subventioner), såsom hävdades i begäran.

(46)

Eftersom det hade bekräftats att merparten av den subventionering som var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen fortsatte samt att vissa ytterligare subventioner förekom, har kommissionen beslutat att det inte finns något behov av att undersöka alla de andra subventioner som sökanden hävdade fanns.

(47)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CISA att de undersökningsresultat som fastställts i tidigare antisubventionsundersökningar inte bara kan överföras till kommissionens aktuella undersökning, eftersom sådana omvända bevisbördor avviker från de godkända rättigheterna till försvar för svarande i sådana undersökningar. Enligt CISA använde kommissionen tidigare undersökningsresultat i andra separata undersökningar som inte har samband med denna undersökning för att måla upp en bild av ekonomisk praxis i Kina som exempel på subventionering. Detta tillvägagångssätt bevisar dock inte förekomsten av subventionering när det gäller den produkt som översynen gäller.

(48)

Kommissionen ansåg att sökanden har lämnat tillräcklig bevisning vad gäller förekomst, omfattning, art, förmån och selektivitet med hänsyn till de uppgifter som klaganden rimligen hade tillgång till. Kommissionen ansåg också att på grund av den bristande samarbetsviljan hade kommissionen i de senaste antisubventionsundersökningar rörande samma subventionsprogram som angavs begäran även undersökt förmåner, selektivitet och subventionsbelopp i samma program. De tidigare undersökningsresultaten om subventionering, tillsammans med den mycket omfattande informationen i begäran, som bekräftats av kommissionen i den aktuella undersökningen, utgjorde tillgängliga uppgifter med avseende på fortsatt subventionering i enlighet med artikel 28 i grundförordningen. Detta påstående avvisades därför.

(49)

I den ursprungliga undersökningen (19) fastställde kommissionen att statsägda banker är offentliga organ eftersom de utför statliga funktioner och i och med detta utövar offentliga befogenheter.

(50)

När det gäller de banker som tillhandahöll lån till de tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen var de allra flesta statsägda. De tillgängliga uppgifterna i den ursprungliga undersökningen visade att åtminstone 35 av 45 rapporterade banker var statsägda, däribland de större affärsbankerna i Kina, såsom Bank of China, China Construction Bank och Industrial and Commercial Bank of China. Det konstaterades även att dessa statsägda affärsbanker hade dominerande ställning på marknaden och att de i egenskap av offentliga organ erbjöd lån till lägre räntor än marknadsräntorna. Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att de kinesiska myndigheterna hade en politik för att ge förmånliga lån till sektorn för varmvalsade platta stålprodukter.

(51)

På grundval av bland annat artiklarna 34 och 38 i lagen om affärsbanker och artiklarna 17 och 18 i föreskrift nr 40 fastställde kommissionen även att privatägda affärsbanker i Kina uppmanas eller får direktiv av de kinesiska myndigheterna att ge förmånliga lån till tillverkare i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.

(52)

Kommissionen drog därför följande slutsatser: Det förekom ett finansiellt bidrag till tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter i form av en direkt överföring av medel från de offentliga myndigheterna i den mening som avses i artikel 3.1 a i) i grundförordningen. Privatägda banker anförtroddes eller ålades också av myndigheterna att lämna finansiella bidrag till samma tillverkare i den mening som avses i artikel 3.1 a iv i grundförordningen.

(53)

En förmån i enlighet med artiklarna 3.2 och 6 b i grundförordningen konstaterades föreligga i det avseendet att statliga lån gavs till mer förmånliga villkor än mottagaren hade kunnat få på marknaden. Eftersom det fastställdes att icke-statliga lån i Kina inte ger något lämpligt marknadsreferensvärde (eftersom privatägda banker får uppmaningar och direktiv av de kinesiska myndigheterna) konstruerades ett sådant referensvärde på grundval av Kinas folkbanks standardutlåningsränta. Denna ränta justerades för att avspegla normal marknadsrisk genom att lägga till en lämplig premie som kan förväntas på obligationer som utfärdats av företag som betygsatts som låntagare utan tillfredsställande kreditbetyg (”Non-investment grade”, betyget BB).

(54)

Detta subventionsprogram ansågs vara selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom stålsektorn tillhör den främjade kategorin enligt beslut nr 40 och tillhandahållandet av lån begränsades till endast de stålföretag som fullt ut följer den nationella utvecklingspolitiken för järn- och stålindustrin (föreskrift nr 35).

(55)

Programmet ansågs dessutom vara selektivt enligt artikel 4.2 b i grundförordningen, eftersom vissa statliga planer och handlingar uppmuntrar till och ger instruktioner om det finansiella stödet till stålindustrin även i angivna geografiska områden i Kina.

(56)

Den subventionsnivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet varierade mellan 1,99 % och 27,91 %.

(57)

I begäran och motsvarande bilagor (20) lämnade sökanden bevisning för att kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fortsatt gynnades av förmånliga lån och lägre räntor än marknadsräntorna från inhemska banker i Kina.

(58)

Sökanden lämnade bevisning för statsägda bankers betydande närvaro och fortsatta marknadsdominans inom den kinesiska banksektorn. I punkt 67 i begäran angavs de största statsägda banker som har tillhandahållit lån på förmånliga villkor till tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter i Kina.

(59)

Sökanden uppgav att privatägda banker fortsatte att uppmanas och få direktiv av de kinesiska myndigheterna att tillhandahålla subventionerade lån i enlighet med artikel 3.1 a iv i grundförordningen. Kommissionens slutsatser i den ursprungliga undersökningen är således fortfarande giltiga i detta avseende.

(60)

Eftersom de kinesiska myndigheterna inte samarbetade framfördes inga argument som kunde bestrida den bevisning som sökanden lagt fram med avseende på den rådande situationen i det kinesiska banksystemet.

(61)

De kritiska frågorna för att fastställa detta subventionsprogram och dess fortsättning, nämligen att statsägda banker agerar som offentliga organ, att de är dominerande inom banksektorn samt att privatägda banker får uppmaningar och direktiv, bekräftades dessutom av rapporten om Kina (21) och resultaten av de senaste undersökningarna av däck (22), elcyklar (23), stålprodukter belagda med organiskt material (24), fiberglas (25) och aluminiumfolie (26).

(62)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. Även om storleken på subventioneringen under översynsperioden inte kunde fastställas exakt på grund av bristande samarbete, på grundval av begäran, resultaten från de tidigare undersökningar som avses i skäl 61, och i avsaknad av tecken på motsatsen, kunde slutsatsen dras att de kinesiska tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter fortsatte att subventioneras.

(63)

Subventionsprogrammet i fråga är fortfarande selektivt i den mening som avses i artikel 4.2 a och 4.2 b i grundförordningen, eftersom den rättsliga situation som beskrivs i skäl 54 inte har förändrats och mot bakgrund av den fjortonde femårsplanen för stålsektorn, där det bekräftas att stålindustrin är en främjad industri.

(64)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att förmånliga lån som en utjämningsbar subvention fortsatte under översynsperioden.

(65)

I den ursprungliga undersökningen (27) fastställde kommissionen att de kinesiska myndigheternas tillhandahållande av markanvändningsrättigheter bör anses utgöra en subventionsåtgärd i den mening som avses i artikel 3.1 a iii och 3.2 i grundförordningen. Eftersom det inte finns någon fungerande marknad för mark i Kina tillhandahåller de kinesiska myndigheterna markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning, och ger därmed de mottagande företagen en förmån. Användningen av ett externt referensvärde visade att det belopp som tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter betalade för markanvändningsrättigheter ligger långt under den normala marknadsnivån.

(66)

Kommissionen fastställde även att subventionen är selektiv enligt artikel 4.2 a och 4.2 c i grundförordningen, eftersom tillgången till industrimark enligt lag är begränsad till de företag som följer statens industripolitik. Dessutom omfattas endast vissa transaktioner av ett anbudsförfarande, priserna fastställs ofta av myndigheterna och de offentliga förfarandena på detta område är otydliga och icke-transparenta.

(67)

Med referensvärdet för markpriser i Taiwan som grund fastställdes subventionsnivån för denna åtgärd i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet till mellan 1,20 % och 7,63 %.

(68)

I begäran och motsvarande bilagor (28) lämnade sökanden bevisning för att kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fortsatt gynnades av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning.

(69)

Sökanden uppgav att den lag som reglerar denna fråga inte hade ändrats sedan den ursprungliga undersökningen. Privat ägande av mark är förbjudet i Kina. Enligt markförvaltningslagen, särskilt artikel 2, ägs fortfarande all mark av den kinesiska staten, eftersom mark tillhör den kinesiska befolkningen kollektivt. I egendomslagen (artiklarna 45–48) anges att all mark i Kina antingen är ”kollektivt ägd” eller ”statsägd”. Ingen mark kan säljas, men markanvändningsrättigheter kan tilldelas genom offentlig anbudsinfordran, kvotering eller auktionering.

(70)

Varken de kinesiska myndigheterna eller tillverkarna lämnade bevisning som visar att industrin för varmvalsade platta stålprodukter upphörde att gynnas av tillhandahållande av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning.

(71)

På grundval av tillgänglig information, inbegripet slutsatserna i rapporten om Kina (29) i detta avseende samt slutsatserna i de senaste undersökningarna avseende utjämningstullar om däck (30), elcyklar (31) och optiska fiberkablar (32) drog kommissionen slutsatserna att de räntor som betalas för markanvändning fortsatte att vara subventionerade, eftersom det system som införts av de kinesiska myndigheterna inte följer marknadsprinciperna.

(72)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. Även om storleken på subventioneringen inte kunde fastställas exakt på grund av bristande samarbete, på grundval av begäran, resultaten från de tidigare undersökningar som avses i skäl 71, och i avsaknad av tecken på motsatsen, kunde slutsatsen dras att kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fortsatte att subventioneras.

(73)

Subventionen är selektiv i den mening som avses i artikel 4.2 a och 4.2 c i grundförordningen. Markanvändningsrättigheter beviljas endast till en begränsad grupp av företag. Stålsektorn, som ingår i kategorin främjade företag enligt statsrådets beslut nr 40, är dessutom en av de sektorer som har tillgång till markanvändningsrättigheter.

(74)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att tillhandahållandet av markanvändningsrättigheter mot för låg ersättning som en utjämningsbar subvention fortsatte under översynsperioden.

(75)

I den ursprungliga undersökningen (33) fastställde kommissionen att tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter erhöll utjämningsbara subventioner som förmånsbehandling enligt program och politik för inkomstskatt och andra direkta skatter.

(76)

Detta gällde tre specifika program: Förmåner från bolagsskatt (EIT) för resursprodukter från Synergistic Utilisation, EIT-kompensation för forsknings- och utvecklingskostnader och skattebefrielse för markanvändning, kommissionen grundade sina slutsatser om den rättsliga grunden, berättigandet, subventionens art och selektivitet på de kontrollerade frågeformulärssvaren och kunde beräkna individuella subventionsnivåer för de företag som ingick i urvalet.

(77)

Programmen för inkomstskatt och andra direkta skatter ansågs vara subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån.

(78)

Subventionssystemen ansågs även vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till vissa företag och industrier som klassificeras som främjade, exempelvis sådana som tillverkar varmvalsade platta stålprodukter.

(79)

Den subventionsnivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet varierade mellan 0,00 % och 0,66 %.

(80)

I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (34) lade sökanden fram bevisning för att många kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fortsätter att dra nytta av flera förmånsprogram för bolagsskatt som var föremål för utjämning i den ursprungliga undersökningen. Den rättsliga grunden för EIT-förmånsprogrammet är artikel 28 i bolagsskattelagen och artikel 93 i genomförandebestämmelserna för Kinas bolagsskattelag. Sökanden lade dessutom fram bevis för EIT:s kompensation för bidrag till forskning och utveckling med rättslig grund i artikel 30.1 i EIT-lagen, tillsammans med genomförandebestämmelserna för Kinas bolagsskattelag.

(81)

Undersökningar av optiska fiberkablar (35) och aluminiumfolie (36) bekräftade att systemen fortfarande användes och att deras karaktär inte hade förändrats.

(82)

På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida framfördes inga argument som kunde bestrida den bevisning som sökanden lagt fram med avseende på de fortsatta förmåner som tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fick genom program och politik för inkomstskatt och andra direkta skatter.

(83)

De berörda systemen anses utgöra subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån.

(84)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. Även om storleken på subventioneringen inte kunde fastställas exakt på grund av bristande samarbete, på grundval av begäran, resultaten från tidigare undersökningar som avses i skäl 81, och i avsaknad av tecken på motsatsen, kunde slutsatsen dras att kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fortsatte att subventioneras.

(85)

Systemen är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till vissa företag och industrier.

(86)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att några av skatteprogrammen fortsatte som utjämningsbara subventioner under översynsperioden.

(87)

I den ursprungliga undersökningen (37) fastställde kommissionen att tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter erhöll utjämningsbara subventioner som förmånsbehandling enligt två program för indirekt beskattning och importtullar:

(88)

Programmen för indirekt beskattning och importtullar ansågs vara subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån.

(89)

Subventionssystemen ansågs även vara selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom den lagstiftning som den beviljande myndigheten omfattas av begränsar tillgången till detta system till vissa företag och industrier. På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida kunde kommissionen inte heller dra någon slutsats om huruvida det fanns objektiva kriterier för rätten att omfattas av vissa system, vilket innebär att de även var selektiva enligt artikel 4.2 b i grundförordningen.

(90)

Den subventionsnivå som fastställdes för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen var 1,01 %.

(91)

Begäran och resultaten av kommissionens senaste antisubventionsundersökningar rörande främjade industrier i Kina, såsom undersökningar av däck (38), stålprodukter belagda med organiskt material (39) och aluminiumfolie (40), bekräftade att systemen fortfarande användes och att deras karaktär inte hade ändrats.

(92)

På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheternas sida framfördes inga argument som kunde bestrida den bevisning som sökanden lagt fram med avseende på de fortsatta förmåner som tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fick genom program och politik för indirekt beskattning och importtullar.

(93)

De berörda systemen anses utgöra subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen i form av uteblivna statliga intäkter som innebär att de mottagande företagen beviljas en förmån.

(94)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. Även om storleken på subventioneringen inte kunde fastställas exakt på grund av bristande samarbetsvilja, på grundval av begäran, resultaten från tidigare undersökningar som avses i skäl 91, och i avsaknad av tecken på motsatsen, kunde slutsatsen dras att tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter fortsatte att subventioneras.

(95)

Systemen är selektiva i den mening som avses i artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom tillgången till systemen endast begränsas till vissa företag och industrier.

(96)

Kommissionen drar därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att programmen för indirekt beskattning och importtullar som utjämningsbara subventioner fortsatte under översynsperioden.

(97)

I den ursprungliga undersökningen (41) drog kommissionen slutsatsen att alla de företag som ingick i urvalet åtnjöt en rad olika bidrag med anknytning till miljöskydd och minskade utsläpp samt bidrag i samband med FoU, teknisk uppgradering och innovation.

(98)

I den ursprungliga undersökningen drogs också en positiv slutsats om förekomsten av ett antal ad hoc-subventioner som beviljats vissa tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter från olika myndighetsnivåer, dvs. lokala, regionala och nationella. Andra bidrag utgjordes till exempel av patentmedel, medel och stipendier för vetenskap och teknik, medel för näringslivsutveckling, bidrag till grundläggande infrastruktur, stöd på distrikts- eller provinsnivå, medel för import av järnmalm, medel för omlokalisering av företag, särskilda medel för införande av utländsk avancerad teknik och ränterabatter för lån till importerade utrustning.

(99)

De bidrag som beviljats inom ramen för detta program medför subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a i och artikel 3.2 i grundförordningen, dvs. en överföring av medel från de kinesiska myndigheterna i form av bidrag till tillverkarna av den berörda produkten.

(100)

De befanns också vara selektiva antingen enligt artikel 4.2 a i grundförordningen, eftersom de förefaller vara begränsade till vissa företag eller särskilda projekt i vissa regioner och/eller stålindustrin, eller enligt artikel 4.2 b, eftersom villkoren för stödberättigande och de faktiska urvalskriterierna för företag inte är transparenta, inte objektiva och inte gäller automatiskt.

(101)

Den subventionsnivå som fastställdes i den ursprungliga undersökningen för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet varierade mellan 0,09 % och 1,45 %.

(102)

I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (42) lade sökanden fram bevisning för att många tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter fortsätter att omfattas av bidragsprogram.

(103)

Resultaten av kommissionens senaste antisubventionsundersökningar av främjade industrier i Kina, såsom undersökningar av stålprodukter belagda med organiskt material (43) och aluminiumfolie (44), bekräftade att systemen fortfarande användes och att deras karaktär inte hade ändrats.

(104)

De flesta bidragen gavs för att finansiera vissa projekt eller tillgångar, belöna energihushållning eller miljöskydd och för modernisering av stålverk.

(105)

Sökanden lade också fram bevisning, baserad på en analys av årsredovisningen för specifika företag, för att minst tolv tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter erhöll subventioner mellan 2018 och 2021.

(106)

Samtliga bidrag och andra ad hoc-subventioner som analyserades översynen vid giltighetstidens utgång ansågs utgöra en subvention i den mening som avses i artikel 3.1 a i) i grundförordningen, i form av en direkt överföring av medel avseende bidrag och liknande överföringar av resurser.

(107)

I avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheterna och tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter lades inga argument fram som skulle ifrågasätta den bevisning som sökanden lagt fram när det gäller de fortsatta fördelarna för tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter genom bidrag eller beviljade ad hoc-stöd.

(108)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen ingen företagsspecifik information som kunde läggas till grund för att beräkna subventionsbeloppet under översynsperioden. Även om storleken på subventioneringen inte kunde fastställas exakt på grund av bristande samarbete, på grundval av begäran, undersökningsresultaten i de tidigare undersökningar som avses i skäl 103, och eftersom det inte fanns något som tydde på motsatsen, kunde slutsatsen dras att tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter fortsatte att subventioneras.

(109)

Dessa subventioner ansågs vara selektiva i såväl rättsligt som faktiskt avseende i enlighet med villkoren i artikel 4.2 i grundförordningen. I avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter anses de ha beviljats ett begränsat antal tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter och/eller på grund av det sätt på vilket de beviljande myndigheternas skönsmässiga bedömning har utövats för att bevilja varmvalsade platta stålprodukter.

(110)

Kommissionen drar därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att tillverkarna fortsatt mottog bidrag i form av utjämningsbara subventioner under översynsperioden.

(111)

Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (45) innehöll omfattande bevisning för att flera kinesiska tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter var inblandade i den andra generationen skulder för egetkapitalinstrument som genomfördes 2016–2019, för sammanlagt 237 miljarder renminbi yuan i skulder. Det hävdas att statligt ägda stålproducenters utestående skulder till statsägda affärsbanker annullerades i utbyte mot eget kapital genom medverkan av olika typer av genomförandeorgan som är finansiella institut som inte är banker och som lyder under den kinesiska bank- och försäkringskommissionens jurisdiktion. Den vanligaste formen av utbyte av skulder mot aktier är investeringsbolag för finansiella tillgångar som avknoppas från banker eller försäkringsbolag. I begäran angavs vidare att tillgångsförvaltningsföretagen hade bildats särskilt för att hantera enorma nödlidande lån i nyckelindustrier, däribland stålsektorn, och omstrukturera statligt ägda företags skulder, bland annat genom utbyte av skulder mot aktier.

(112)

Eftersom de kinesiska myndigheterna inte lämnade någon information om detta program drog kommissionen sina slutsatser om detta program på grundval av informationen i begäran och informationen från den antisubventionsundersökning som kommissionen genomfört avseende stålsektorn i Kina, dvs. stålprodukter belagda med organiskt material (46).

(113)

Såsom undersökts i skäl 91 fastställde kommissionen att varmvalsade platta stålprodukter är en främjad industri och i avsnitt 3.4.1 fann den att tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter utnyttjar förmånlig finansiering tack vare att de kinesiska myndigheterna hade en policy att tillhandahålla förmånliga lån till sektorn för varmvalsade platta stålprodukter via statsägda banker och att även privatägda banker fick i uppdrag av de kinesiska myndigheterna att tillhandahålla sådana förmånliga lån till tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter. Kommissionen fastställde dessutom att de kinesiska myndigheterna har byggt upp ett helt regelsystem kring konceptet DES som omfattar ett växande antal och många olika kreditgivare, målföretag, genomförandeorgan, investerare, tjänsteplattformar och tillsynsinstitutioner. Även om de kinesiska myndigheternas dokument konsekvent belyser systemets marknadsorientering påminner de också deltagarna om att de förväntas bidra till de bättre och mer långtgående nationella målen för den ekonomiska politiken.

(114)

Enligt det vägledande yttrandet om reglering av finansinstituts verksamhet avseende förvaltning av tillgångar, som det hänvisas till i begäran, uppmuntras finansinstitut att anskaffa medel genom att emittera kapitalförvaltningsprodukter för att investera i områden som uppfyller kraven i nationella strategier och industripolitik och uppfyller kraven i den nationella politiken för strukturreformer på utbudssidan under förutsättning att lagar och andra författningar följs och att företagen är hållbara. Dessutom uppmuntras finansinstituten att anskaffa medel genom att emittera kapitalförvaltningsprodukter för att stödja omvandlingen av den ekonomiska strukturen, stödja marknadsorienterade, legaliserade utbyte av skulder mot aktier och minska företagens skuldsättning.

(115)

I begäran hänvisades också till ”Yttranden om att åtgärda överskottskapaciteten inom stålindustrin och förverkliga en återhämtning”, där man betonade behovet av att öka finansieringsstödet till stålföretag och behovet av att attrahera investeringskapital från andra källor än den statliga budgeten och finansinstituten, såsom förmögenhetsförvaltningsprodukter, pensionsfonder osv. I detta dokument uppmanas dessutom till att utveckla marknadsbaserade strategier för hantering av företagsskulder och hjälpa banker att avyttra osäkra skulder genom att överföra osäkra lånepositioner till kapitalförvaltningsbolag.

(116)

I ”Opinions on Support the Steel and Coal Industries in Resolving Excess Capacity and Realising a Recovery”, som offentliggjordes 2016 av Kinas folkbank och de tillsynskommissioner som övervakar bank-, försäkrings- och värdepapperssektorerna, ges instruktioner om hur stål- och kolindustrin kan hjälpa till att lösa problem med överkapacitet och insolvens. Detta uppnås genom företagens ”vägledande roll för finansiella tjänster”, vilket skulle göra det möjligt för kol- och stålindustrin att förbättra sin finansiella, tekniska och miljömässiga prestanda. Företag som följer nationell industripolitik och som kan uppfylla flera vagt definierade villkor för omstrukturering, solvens och miljöskydd kan dessutom dra nytta av en ändring av kreditperioderna.

(117)

I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång finns information om inrättandet av ett gemensamt konferenssystem under statsrådets ledning som såg över och godkände reglerings- och stödpolitiken, inbegripet genomförandet av en ny omgång skuldswappar. Samtidigt utarbetade kommissionen gemensamma sanktionsmekanismer för att bestraffa överträdelser av reglerna. Dessutom har den gemensamma konferensen efterlyst DES-transaktioner för att gynna företag och industrier med stor betydelse för den ekonomiska omvandlingen och för den nationella säkerheten.

(118)

Vid 2017 års konferens om finansiellt arbete i Kinas kommunistpartis centralkommitté (CPCCC) bekräftade generalsekreterare Xi Jinping långvariga ståndpunkter att finansinstituten först och främst måste förstå sin roll som att de tjänar realekonomin och måste göra sitt yttersta för att stärka dess svaga punkter. I sitt uttalande redogjorde han för finanssektorns skyldighet att tjäna realekonomin genom att skydda den från finansiella risker. På så sätt bör finanssektorn förbättra tjänsternas effektivitet och kvalitet och kanalisera mer resurser till viktiga och svaga områden av ekonomisk och social utveckling. Dessutom arbetar de kinesiska myndigheterna med att minska skuldsättningen i ekonomin genom att beslutsamt föra en försiktig penningpolitik och prioritera en minskning av skuldsättningen i statsägda företag.

(119)

Vid mötet i Kinas statsråds ständiga kommitté 2017 placerades skuldsaneringen av statsägda företag i centrum för den allmänna uppgiften att minska företagens skuldsättning. Ständiga kommittén föreslog utveckling av relevanta finanspolitiska stödåtgärder för överbelånade statligt ägda tillgångar i stål- och kolindustrin. Man diskuterade också inrättandet av en kompletterande mekanism för statligt ägt kapital och tillhandahållande av det kapital som behövs för omvandling och uppgradering.

(120)

Mot bakgrund av ovanstående överväganden drog kommissionen slutsatsen att utbytet av skulder mot aktier utgör ett finansiellt bidrag i form av kapitaltillskott och/eller lån i den mening som avses i artikel 3.1 a i) i grundförordningen eller i form av uteblivna intäkter till följd av annullerad eller ej återbetald skuld i den mening som avses i artikel 3.1 a ii. Myndigheterna tillhandahöll detta finansiella bidrag genom offentliga organ som var involverade i dessa transaktioner, dvs. de fyra genomförandeorganen och olika statsägda affärsbanker. I avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida under översynen vid giltighetstidens utgång drog kommissionen slutsatsen att bevisen i handlingarna i tillräcklig utsträckning visade att genomförandeorganen var offentliga organ, eftersom de särskilt inrättats av de kinesiska myndigheterna för att avyttra massiva nödlidande lån i nyckelindustrier, inbegripet stålsektorn, och för att omstrukturera de statsägda företagens skulder. Det ansågs därför att deras beteende motsvarade utövande av myndighetsbefogenheter.

(121)

Dessutom innehöll begäran bevisning för att den enorma skuldavskrivningen inte omfattades av normala kommersiella överväganden eftersom de kinesiska myndigheterna inte gjorde en bedömning som en vanlig privat investerare skulle göra av den förväntade rimliga avkastning som detta utbyte av skulder mot aktier skulle ge med tiden. Begäran innehöll information om att de kinesiska myndigheterna utbytte enorma skuldbelopp mot eget kapital i syfte att minska förhållandet mellan skulder och tillgångar hos tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter för att öka deras konkurrenskraft, bortsett från kommersiella överväganden som en privat investerare skulle göra. Efter en noggrann analys av uppgifterna i begäran och i brist på andra uppgifter konstaterade kommissionen att åtgärderna medförde en förmån enligt artikel 6 a i grundförordningen.

(122)

Utbyte av skuld mot aktier är ett ekonomiskt bidrag i form av kapitaltillskott och/eller lån i den mening som avses i artikel 3.1 a i) i grundförordningen eller i form av uteblivna intäkter till följd av att skulder efterskänks eller inte betalas tillbaka i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen.

(123)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter inte samarbetade under denna översyn drog kommissionen, efter en noggrann analys av uppgifterna i begäran och i avsaknad av andra uppgifter i ärendehandlingarna, slutsatsen att åtgärderna därför medförde en förmån i den mening som avses i artikel 6 a i grundförordningen.

(124)

Subventionen var selektiv i enlighet med artikel 4.2 b i grundförordningen, eftersom det inte finns några objektiva kriterier för tillhandahållandet av subventionerna och det är oklart enligt vilka villkor tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter får eller inte får delta i programmet. Utbytena är också selektiva i enlighet med artikel 4.2 c i grundförordningen, eftersom de offentliga myndigheterna har stora skönsmässiga befogenheter att bevilja subventionen och att endast vissa sektorer har gynnats av subventionen, exempelvis företag med överkapacitet.

(125)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning för att tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter i Kina gynnades av utbytet av skulder mot aktier som en utjämningsbar subvention under översynsperioden i form av finansiellt stöd för att minska kraftigt skuldsatta företags skulder.

(126)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter i Kina fortsatt erhöll utjämningsbara subventioner under översynsperioden.

(127)

Sedan det konstaterats att subventionering förekommit under översynsperioden, undersökte kommissionen sannolikheten för att subventionerad import från det berörda landet skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(128)

Eftersom tillverkarna i Kina inte samarbetade grundade kommissionen sina slutsatser om de andra tillverkarnas kapacitet på tillgängliga uppgifter och förlitade sig på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra tillgängliga källor.

(129)

År 2020 stod Kina för 56,5 % av världens produktion av råstål, jämfört med 53,3 % 2019 (47). I september 2020 noterades i ett uttalande från det 88:e mötet i OECD:s stålkommitté att ”trots den globala negativa efterfrågechocken har produktionen och lagren ökat betydligt jämfört med för ett år sedan i Kina”. Stålkommittén noterade dessutom ”med oro skillnaden från [den] globala trenden i Kina, där stålproduktionen nådde rekordstora volymer under första halvåret 2020 och där lagren har nått historiskt höga nivåer. Denna utveckling utgör en risk för utbudsöverskott i Kina, vilket förvärrar de globala obalanserna till följd av efterfrågechockerna efter covid-19-pandemin”. Den ständigt växande stålproduktionskapaciteten i Kina har ytterligare underbyggts av ”mycket mindre stränga kreditvillkor”, i kombination med ökade investeringar från stora ståltillverkare, medan mindre aktörer fortfarande inte omfattas av systemet för kapacitetskontroll. I en OECD-rapport från februari 2021 noterades också en ökande överkapacitet inom stålsektorn i hela världen och särskilt orsakad av asiatiska länder, däribland Kina (48).

(130)

De kinesiska myndigheterna har ambitiösa planer för sin stålindustri (49) eftersom planerna syftar till att lägga ned föråldrade anläggningar och företag som inte är konkurrenskraftiga med alltför höga kostnader, och samtidigt fokusera på att stimulera och främja ståltillverkare som följer myndigheternas politik och prioriteringar. Tanken är att sanera industrin, stärka ledande aktörer och bekämpa underpresterande aktörer och de som inte följer (eller anpassar sig) till myndigheternas prioriteringar. Målet är att främja ”en ny generation av industriledare”. Detta uppnås genom strategier som system för kapacitetsswappar och skuldkapitalswappar, som ger staten ett mycket stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller enskilda företags verksamhet. Det underliggande syftet är att öka kapaciteten hos ”utvalda” aktörer, som är högpresterande tillverkare som uppfyller regeringens nuvarande mål för stålindustrin.

(131)

I uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång uppskattades den totala kinesiska kapaciteten för vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål till mer än 345 miljoner ton, medan tillverkningen och den kinesiska förbrukningen båda uppskattades till 314 miljoner ton 2020. På grundval av detta uppskattades den outnyttjade kapaciteten i Kina till 31 miljoner ton 2020, vilket är vägledande för den outnyttjade kapaciteten under översynsperioden och är nästan lika med den totala förbrukningen i unionen på den öppna marknaden (cirka 35 miljoner ton) under översynsperioden.

(132)

Den minskade efterfrågan på kinesiskt stål i början av 2021 är och kommer att vara en viktig drivkraft för ökad export. Den obalans mellan kapacitet och efterfrågan som detta leder till kommer sannolikt att öka trycket på producenterna att exportera. Den kinesiska kapaciteten är för stor jämfört med den kinesiska ekonomins faktiska behov.

(133)

På grundval av detta är det sannolikt att de kinesiska tillverkarna i stora mängder kommer att rikta sin outnyttjade kapacitet till unionens marknad och sälja till subventionerade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(134)

Unionens marknad är en av de största marknaderna för vissa varmvalsade platta stålprodukter i världen. Den kinesiska marknaden kan inte absorbera överskottskapaciteten för stål och stora tredjelandsmarknader är stängda för kinesisk export eftersom de har infört antidumpningsåtgärder, garantier eller andra skyddsåtgärder mot Kina (50). Dessutom ligger prisnivåerna i unionen (det genomsnittliga pris som unionsindustrin tog ut var 734 euro/ton under översynsperioden) över det genomsnittliga pris som kinesiska exporterande tillverkare tog ut från resten av världen (714 euro/ton på cif-nivå). Eftersom varmvalsade platta stålprodukter, såsom förklaras i skäl 206, är en mycket priskänslig råvara, skulle de kinesiska exportörerna ha ett starkt incitament att rikta sin export till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(135)

Sökanden hävdade i sin begäran att unionens skyddsåtgärder för stål, som är tillämpliga på den produkt som översynen gäller, i sig inte är tillräckliga för att skydda unionens marknad mot import i betydande mängder till subventionerade priser. Eftersom Kina inte tilldelats en landsspecifik kvot för den produkt som översynen gäller har de kinesiska tillverkarna tillgång till en stor mängd återstående kvotvolymer, genom vilka de kan rikta sin export till unionens marknad om utjämningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Om utjämningsåtgärderna skulle upphöra kommer de kinesiska exportvolymerna sannolikt att öka betydligt inom ramen för den återstående kvoten och således översvämma unionens marknad innan tullar utanför kvoten enligt skyddsåtgärderna skulle bli tillämpliga.

(136)

På grundval av tillgängliga uppgifter drog kommissionen slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning för att subventioneringen av industrin för varmvalsade platta stålprodukter i Kina fortsatte under översynsperioden och sannolikt kommer att fortsätta i framtiden. Det finns inga bevis för att de aktuella subventionerna och subventionsprogrammen kommer att avslutas inom en snar framtid.

(137)

Subventioneringen av industrin för varmvalsade platta stålprodukter gör det möjligt för de kinesiska tillverkarna att upprätthålla sin produktionskapacitet på en nivå som vida överstiger den inhemska efterfrågan och eventuellt skulle kunna täcka hela förbrukningen i unionen.

(138)

Därför fann kommissionen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna sannolikt skulle leda till att betydande importvolymer av den subventionerade produkten som översynen gäller skulle omdirigeras till unionens marknad. De kinesiska myndigheterna fortsätter att erbjuda flera subventionsprogram till industrin för varmvalsade platta stålprodukter, och kommissionen fastställde att industrin gynnades av ett antal av dessa program under översynsperioden.

(139)

Den likadana produkten tillverkades av 21 tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.

(140)

Unionens sammanlagda tillverkning av den produkt som översynen gäller under översynsperioden fastställdes till omkring 70 miljoner ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, kontrollerade svar på frågeformuläret och Eurofers svar på det makroekonomiska frågeformuläret. Såsom anges i skäl 13 stod de unionstillverkare som ingick i urvalet för 29 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten under översynsperioden.

(141)

Den produkt som översynen gäller betraktas som ett primärmaterial för tillverkning av olika produkter i senare led i förädlingskedjan, till att börja med kallvalsade produkter. Med tanke på att unionsindustrin främst är vertikalt integrerad och tillverkar både den produkt som översynen gäller och produkter i senare led, analyserades både den företagsinterna och den öppna marknaden separat, där så var lämpligt.

(142)

Åtskillnaden mellan den företagsinterna och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter som är avsedda för den företagsinterna marknaden inte är utsatta för direkt konkurrens från import och, i förekommande fall, internpriser fastställs inom grupperna enligt olika prisstrategier. Produktion avsedd för den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med importen av den berörda produkten och priserna fastställs i enlighet med marknadsvillkoren.

(143)

För att ge en så fullständig bild av unionsindustrin som möjligt inhämtade kommissionen uppgifter för hela verksamheten med den likadana produkten och fastställde om tillverkningen var avsedd för den företagsinterna eller den öppna marknaden. Kommissionen konstaterade att omkring 60 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten var avsedd för den företagsinterna marknaden under översynsperioden.

(144)

Kommissionen fastställde förbrukningen på den öppna marknaden i unionen på grundval av a) försäljningen på unionens marknad av alla kända tillverkare i unionen, enligt Eurofers svar på det makroekonomiska frågeformuläret, och b) importen till unionen från alla tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat. Förbrukningen på den företagsinterna marknaden i unionen fastställdes på grundval av företagsintern användning och företagsintern försäljning på unionens marknad för alla kända tillverkare i unionen, vilket framgår av Eurofers svar på det makroekonomiska frågeformuläret.

(145)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (1 000 ton)

(146)

Den totala förbrukningen i unionen minskade med 7 % under 2019 och minskade kraftigt med ytterligare 12 % under 2020 till följd av en nedgång i efterfrågan till följd av covid-19-pandemin. Denna minskning följdes dock av en god återhämtning till följd av en uppgång i efterfrågan på stål under översynsperioden, men låg fortfarande 6 % under 2018 års nivå.

(147)

Förbrukningen på den öppna marknaden följde en liknande trend som den totala förbrukningen i unionen. Den minskade kraftigt med 19 % fram till 2020 och återhämtade sig kraftigt under översynsperioden och nådde till och med en nivå på 1 % över 2018 års nivå.

(148)

Trenden för förbrukningen på den företagsinterna marknaden var nästan identisk med den totala förbrukningen i unionen och minskade kraftigt fram till 2020 med 18 %, följt av en återhämtning som dock endast nådde 89 % av 2018 års nivå.

(149)

Totalt sett minskade den totala förbrukningen i unionen med 6 % under skadeundersökningsperioden.

(150)

Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på den öppna marknaden i unionen enligt tabell 2.

(151)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Importvolym (1 000 ton), marknadsandel och priser (euro/ton)

(152)

Efter införandet av åtgärder 2017 minskade importen från Kina till en obetydlig nivå, med en försumbar marknadsandel på 0,002 % 2018. Från 2018 till 2020 minskade importen ytterligare. Under översynsperioden ökade dock importen från Kina i april 2021 jämfört med de låga nivåerna under de föregående tre åren. Marknadsandelen var dock fortfarande mycket låg (0,1 %).

(153)

Enligt Eurostats uppgifter var de priserna på importen från Kina exceptionellt höga under 2018, 2019 och 2020, även om de sjönk kraftigt under översynsperioden. De exceptionellt höga importpriserna mellan 2018 och 2020 hänger sannolikt samman med att Kina exporterade en försumbar volym till unionen som inte kan anses tillförlitlig.

(154)

Kommissionen ansåg att de priser på importen från Kina som rapporterades av Eurostat under skadeundersökningsperioden inte var representativa för de genomsnittliga priserna på varmvalsade platta stålprodukter på grund av den mycket låga importvolymen från Kina under den perioden och att de inte kunde användas för att dra meningsfulla eller relevanta slutsatser.

(155)

Importen av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Import från tredjeländer

(156)

Den totala importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än det berörda landet minskade med 26 % från 2018 till 2020 och ökade kraftigt under 2021 för att nå en marknadsandel på 28 %, vilket är 20 % över 2018 års nivå. Totalt sett importerar unionen varmvalsade platta stålprodukter från mer än 40 länder världen över. De fem största exportörerna av varmvalsade platta stålprodukter till EU under översynsperioden var Ryssland, Indien, Turkiet, Egypten och Taiwan, som stod för 18 % av unionens öppna marknad och 65 % av all import av varmvalsade platta stålprodukter. Ryssland var den största exportören med en marknadsandel på 5,8 %, medan de övriga fyra länderna hade en marknadsandel på mellan 2 % och 4 %. Inget annat land har en marknadsandel på över 2 %. Bland de största exportörerna omfattas importen från Ryssland (51) och Turkiet (52) för närvarande av antidumpningsåtgärder.

(157)

I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen omfattade granskningen av den subventionerade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(158)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från sökanden som gällde alla unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(159)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, storleken på de utjämningsbara subventionerna och återhämtning från tidigare subventionering.

(160)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(161)

Såsom förklaras i skälen 143–144 inhämtade kommissionen uppgifter för hela produktionen av den berörda produkten för att få en så fullständig bild som möjligt av unionsindustrin och fastställde om produktionen var avsedd för den företagsinterna marknaden eller för den öppna marknaden. När så var relevant och möjligt analyserade kommissionen separat skadeindikatorer för den öppna respektive den företagsinterna marknaden.

(162)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(163)

Unionsindustrins produktionsvolym följde en liknande trend som den totala förbrukningen i unionen och minskade totalt sett med omkring 8 % under skadeundersökningsperioden, med en betydande minskning 2020 följt av en återhämtning av de orsaker som anges i skäl 146.

(164)

Unionsindustrins produktionskapacitet ökade något med 3 % under skadeundersökningsperioden, medan kapacitetsutnyttjandet följde samma negativa trend som produktionsvolym och förbrukning och minskade med 10 % mellan 2018 och översynsperioden.

(165)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden (1 000 ton)

(166)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionens marknad följde utvecklingen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Den minskade mellan 2018 och 2020 av de orsaker som anges i skäl 146, följt av en återhämtning under översynsperioden. Återhämtningen under översynsperioden låg dock fortfarande under 2018 års nivåer.

(167)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins marknadsandel i form av förbrukning i unionen något från 2018 till 2020, från 77 till 79 %, för att sedan minska med sju procentenheter mellan 2020 och översynsperioden till 72 %. Såsom framgår av tabell 4 förklaras denna minskning av det faktum att marknadsandelen för importen från tredjeländer ökade med 7 % mellan 2020 och översynsperioden, vilket förklarar unionsindustrins förlust av den öppna marknadsandelen.

Tabell 6

Företagsintern volym och marknadsandel på unionens marknad (1 000 ton)

(168)

Unionsindustrins företagsinterna volym (bestående av företagsintern användning och företagsintern försäljning på unionens marknad) minskade med 18 % från 2018 till 2020 och återhämtade sig med 7 procentenheter 2021, vilket resulterade i en total minskning på 11 % under skadeundersökningsperioden, från cirka 45 miljoner ton till 40 miljoner ton från början till slutet av översynsperioden. På det hela taget följde den företagsinterna och den öppna marknaden samma trend. Kommissionen drog därför slutsatsen att utvecklingen av den företagsinterna marknaden inte hade någon betydande inverkan på unionsindustrins resultat på den öppna marknaden.

(169)

Unionsindustrins andel av den företagsinterna marknaden (uttryckt i procent av den totala tillverkningen) förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, och varierade mellan 58,1 % och 60,5 %.

(170)

Mot bakgrund av den minskade förbrukningen och tillverkningen förlorade unionsindustrin försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden. På det hela taget fanns det ingen tillväxt för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden.

(171)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(172)

Mellan 2018 och översynsperioden följde antalet anställda i tillverkningen av den produkt som översynen gäller utvecklingen av unionstillverkningen, och minskade kraftigt mellan 2018 och 2020 för att återhämta sig något under översynsperioden. Sammantaget ledde detta till en minskning med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(173)

Produktiviteten hos unionsindustrins personalstyrka, mätt som produktion (i ton) per anställd, förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden.

(174)

Kommissionen drog slutsatsen att det finns tillräcklig bevisning som visar att tillverkarna fortsatt mottog utjämningsbara subventioner under översynsperioden. De utjämningsbara subventionerna för Kina, som anges ovan i subventionsavsnittet, är av betydande storlek.

(175)

De utjämningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen gjorde det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare subventionering, vilket framgår av uppgifterna för 2018. Detta bekräftades också av kommissionens slutsatser i antidumpningsundersökningen avseende varmvalsade platta produkter från Turkiet (53).

(176)

De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna i urvalet till kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

(177)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser minskade med 17 % mellan 2018 och 2020 och ökade drastiskt med 34 % 2021. Trenden för försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden påverkades av de allvarliga störningar som orsakats av covid-19-pandemin och den återupptagna efterfrågan efter pandemin. År 2021 var den höga efterfrågan på stål, det ansträngda utbudet och de ökade produktionskostnaderna de faktorer som påverkade den plötsliga och betydande ökningen av försäljningspriset per enhet.

(178)

Tillverkningskostnaden per enhet ökade med 29 % under den berörda perioden. År 2019 ökade dock tillverkningskostnaden medan försäljningspriserna per enhet sjönk. Unionsindustrins oförmåga att återspegla den ökade tillverkningskostnaden i sitt försäljningspris berodde på stora volymer dumpad import från Turkiet, vilket pressade ned priserna. År 2020 sjönk både tillverkningskostnaderna och försäljningspriserna, men de förstnämnda minskade i mindre utsträckning. Detta berodde på nedgången på marknaden under covid-19-pandemin, som kraftigt pressade ned priserna medan produktionskostnaderna påverkades mindre. Tillverkningskostnaden per enhet ökade kraftigt 2021 på grund av en plötslig ökning av energi- och råvarupriserna. Men på grund av återhämtningen efter covid-19-pandemin ökade efterfrågan också kraftigt och följaktligen ökade också priserna betydligt (mer än 50 % mellan 2020 och översynsperioden), till och med mer än ökningen av produktionskostnaderna under samma period.

(179)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(180)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna i unionen med 22 %. Medan antalet anställda under översynsperioden minskade jämfört med 2018, ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd.

(181)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(182)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins lager av varmvalsade platta stålprodukter kontinuerligt, med en drastisk minskning 2020, vilket förklaras av effekterna av covid-19-pandemin, och en återhämtning under 2021. Industrin för varmvalsade platta stålprodukter i unionen kännetecknas av ramavtal (månadsvis, kvartalsvis, årligen) mellan tillverkare och kunder som fastställer kvantiteter och priser. Dessa ramavtal genomförs genom inköpsorder i enlighet med kundernas behov. Detta gör att unionsindustrin kan planera sin produktion och lagerhållning. Följaktligen, och såsom även fastställdes i den ursprungliga undersökningen, anses inte lager vara en viktig skadeindikator för denna industri, eftersom de flesta typerna av den likadana produkten tillverkas av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna.

(183)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(184)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen på den öppna marknaden av den likadana produkten i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(185)

Lönsamheten varierade under skadeundersökningsperioden, även om den totala lönsamheten ökade med 5,7 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Efter införandet av åtgärder 2017 återhämtade sig industrin och redovisade en vinst 2018. Förluster uppstod dock 2019 och lönsamheten nådde sin lägsta nivå, nämligen –18 %, 2020 mitt under pandemin, medan vinsten 2021 ökade kraftigt till 14,1 %. Efter införandet av åtgärder mot Kina ökade samtidigt den dumpade importen till låga priser från Turkiet snabbt, vilket förklarar den minskade lönsamheten 2019. Denna lönsamhetsminskning förvärrades sedan av de chocker som orsakades av den globala pandemin 2020, såsom störningar i leveranskedjan och minskad stålförbrukning. En ökning av efterfrågan på stål i kombination med ökade försäljningspriser ledde till ovanligt höga vinster under 2021, vilket var ett exceptionellt år för unionsindustrin.

(186)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet utvecklades på ett liknande sätt som lönsamheten: en drastisk nedgång under 2019–2020, följt av en stark återhämtning under översynsperioden.

(187)

Mellan 2018 och översynsperioden ökade investeringarna med 82 %. Totalt sett följde investeringsflödena under skadeundersökningsperioden en bimodal fördelning: investeringarna ökade betydligt under 2019, följt av en minskning 2020 och en andra topp 2021. I allmänhet syftade investeringarna till att förbättra kvaliteten och miljöanpassa produktionen.

(188)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringarna. Räntabiliteten förbättrades avsevärt under översynsperioden jämfört med 2018. Under skadeundersökningsperioden ökade avkastningen på investeringar med 8,3 procentenheter. Den utvecklades på ett liknande sätt som lönsamheten: en drastisk nedgång under 2019 och 2020, följt av en kraftig återhämtning under översynsperioden.

(189)

De utvalda unionstillverkarnas kapitalanskaffningsförmåga påverkades inte under översynsperioden, då det skedde en snabb återhämtning från pandemin.

(190)

Efter införandet av utjämningsåtgärder mot import av varmvalsade platta stålprodukter från Kina 2017 minskade importen från Kina och låg kvar under miniminivån under skadeundersökningsperioden, vilket gjorde det möjligt för unionsindustrin att börja återhämta sig från de skadevållande verkningarna av den subventionerade importen från Kina och, vilket bekräftas i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1100 (54) om import av varmvalsade platta stålprodukter med ursprung i Turkiet, hade återhämtat sig i slutet av 2018. Återhämtningen av unionsindustrins ekonomiska situation avbröts dock plötsligt och vände 2019, då unionsindustrin var tvungen att konkurrera med betydande volymer av dumpad lågprisimport från Turkiet, vilket tvingade den att sätta sina priser under kostnaderna för att behålla sin marknadsandel och därmed vållade unionsindustrin väsentlig skada (55). I juli 2021 införde kommissionen slutgiltiga åtgärder mot Turkiet och tack vare olika faktorer, såsom förklaras i skäl 185, förbättrades och återhämtade sig unionsindustrins situation i slutet av 2021 till en ekonomisk situation liknande den som rådde 2018. Under översynsperioden ansågs därför unionsindustrin inte längre vara skadad.

(191)

Närmare bestämt följde nästan alla skadeindikatorer, särskilt produktion, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym och försäljningspriser, sysselsättning och produktivitet, vinst, kassaflöde och räntabilitet en liknande trend under skadeundersökningsperioden. Denna trend kännetecknades av en minskning under 2019, en kraftigare minskning under 2020 och en återhämtning under översynsperioden till nivåer liknande dem i början av skadeundersökningsperioden 2018. Orsaken till denna oregelbundna trend är till stor del att ett betydande inflöde av dumpad lågprisimport av varmvalsade platta stålprodukter från Turkiet sammanföll med den unika dynamik som skapats av covid-19-pandemin. Nedstängningar och avbrott i den industriella verksamheten ledde till extremt låga förbrukningsnivåer och låg efterfrågan på stål 2020, medan efterfrågan och priserna på stål steg kraftigt 2021 under återhämtningen efter covid-19, vilket bland annat ledde till exceptionellt höga vinster för stålindustrin under översynsperioden.

(192)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 8 i grundförordningen.

(193)

Indikatorerna kan dock inte analyseras utan att man tar hänsyn till de exceptionellt gynnsamma stålmarknadsvillkoren 2021. Under 2020 ledde dock den pandemirelaterade avmattningen av industriaktiviteten och den därav följande minskningen av efterfrågan på stål till en allvarlig nedgång i resultaten inom stålindustrin och den globala ekonomin i allmänhet. År 2021, till följd av en uppgång i efterfrågan, pressade stålförbrukningen kraftigt tillbaka, liksom stålpriserna.

(194)

Såsom förklaras i skäl 192 drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Å andra sidan drog kommissionen, såsom förklaras i skäl 138, slutsatsen att upphävandet av utjämningsåtgärderna sannolikt kommer att leda till att betydande volymer av subventionerad import av den produkt som översynen gäller omdirigeras till unionens marknad. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som orsakats av subventionerad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(195)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolika kinesiska importpriser samt inverkan på unionsindustrin.

(196)

Såsom beskrivs i skäl 131 har tillverkarna i Kina betydande outnyttjad kapacitet. Kinas uppskattade outnyttjade kapacitet motsvarar 89 % av storleken på förbrukningen på den öppna marknaden i EU. Denna outnyttjade kapacitet skulle kunna användas för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Såsom anges i skäl 132 är dessutom den krympande kinesiska efterfrågan på stål, och kommer att vara, en viktig drivkraft för ökad export. Den resulterande obalansen mellan kapacitet och efterfrågan i Kina kommer sannolikt att öka trycket på kinesiska tillverkare att exportera.

(197)

Dessutom skyddas en av de viktigaste marknaderna, Förenta staterna, av antidumpningsåtgärder för den produkt som översynen gäller, vilket minskar de kinesiska tillverkarnas tillträde.

(198)

Såsom beskrivs i skäl 134 är unionens marknad en av de största marknaderna i världen för vissa varmvalsade platta stålprodukter. Dessutom kan den kinesiska marknaden inte absorbera överskottskapaciteten för stål och stora tredjelandsmarknader är stängda för kinesisk export eftersom de har infört antidumpningsåtgärder, skyddsåtgärder eller andra liknande åtgärder mot Kina. Prisnivåerna i unionen är också högre än det genomsnittliga pris som de kinesiska exportörerna tar ut från resten av världen. Unionens marknad utgör därför ett attraktivt mål för den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina om utjämningsåtgärderna upphävs.

(199)

Efter utlämnandet av uppgifter bestred CISA slutsatserna om unionsmarknadens attraktionskraft. CISA hävdade att den kinesiska stålindustrin förlitar sig på sin inhemska marknad, och att den inhemska förbrukningen i Kina är tio gånger större än på unionens öppna marknad. CISA påpekade dessutom att från och med den 1 augusti 2021 är flera stålprodukter, inklusive varmvalsade platta stålprodukter, inte längre berättigade till mervärdesskatterabatter vid export, vilket har en avskräckande effekt på exporten och innebär att den kinesiska stålproduktionen omdirigeras mot den kinesiska inhemska industrin.

(200)

Kommissionen bekräftade att den kinesiska inhemska förbrukningen av varmvalsade platta stålprodukter är betydligt större än unionens öppna marknad, men som förklaras i skäl 196, har tillverkarna i Kina en betydande outnyttjad kapacitet som de inte kan använda på sin inhemska marknad. Det finns således ingenting som förhindrar de kinesiska tillverkarna att använda denna outnyttjade kapacitet för att tillverka den produkt som översynen gäller för export till unionen om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Såsom anges i skäl 132 är och förblir dessutom den krympande kinesiska efterfrågan på stål en viktig drivkraft för ökad export. Den resulterande obalansen mellan kapacitet och efterfrågan i Kina kommer sannolikt att öka trycket på kinesiska tillverkare att exportera. Vad gäller den påstådda ändringen av mervärdesskattesystemet konstaterade kommissionen att CISA inte hade inkommit med någon bevisning som styrkte argumentet att ändringarna av mervärdesskatterabatterna har lett eller kommer att leda till några större förändringar i de kinesiska tillverkarnas exportbeteende. Kommissionen avvisade därför detta påstående som ogrundat.

(201)

Med hänsyn till de låga importvolymerna från Kina från 2018 till 2021 ansåg kommissionen att de importpriser som rapporterats av Eurostat inte kunde användas för att fastställa de sannolika priserna på import av varmvalsade platta stålprodukter från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder. I stället betraktade kommissionen som ett representativt närmevärde för exportpriserna från Kina till alla tredjeländer utom unionen (resten av världen).

(202)

Kommissionen fastställde att de kinesiska exportpriserna (fob) till resten av världen under översynsperioden i genomsnitt uppgick till 660 euro/ton. På grundval av detta pris och för att fastställa ett sannolikt pris till vilket kinesisk export skulle komma till unionens gräns lade kommissionen till kostnader för försäkring och frakt. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade använde kommissionen de kostnader som användes i den ursprungliga undersökningen, dvs. 52 euro/ton, eller 7,9 % av priset/ton, som bästa tillgängliga uppgifter. Kommissionen drog därför slutsatsen att det sannolika importpriset cif för den kinesiska exporten av varmvalsade platta stålprodukter till unionen, utan åtgärder, inte skulle överstiga 712 euro/ton.

(203)

Med tanke på att statistiska uppgifter användes, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade, kunde endast ett genomsnittligt pris per ton för ett stort antal produkttyper fastställas. I avsaknad av uppgifter om produkttypen kunde kommissionen därför inte göra en exakt beräkning av prisunderskridandet, utan den var tvungen att begränsa sig till en prisjämförelse mellan de genomsnittliga priserna per ton.

(204)

Det kinesiska exportpris som fastställdes på detta sätt jämfördes med de vägda genomsnittliga försäljningspriser som under översynen togs ut av de unionstillverkare som ingick i urvalet och som togs ut av kunder på unionens marknad, justerade till nivån fritt fabrik.

(205)

Prisjämförelsen gjordes i samma handelsled och i analogi med en exakt metod för beräkning av prisunderskridande uttrycktes resultatet av jämförelsen som en procentandel av de utvalda unionstillverkarnas teoretiska omsättning under översynsperioden. Den visade att den kinesiska exporten till unionen i genomsnitt skulle underskrida unionsindustrins genomsnittliga priser med omkring 8 %.

(206)

varmvalsade platta stålprodukter är en mycket priskänslig råvara och såsom konstaterades i den ursprungliga undersökningen rörande import av varmvalsade platta stålprodukter från Kina och även i undersökningen av den identiska produkten från Turkiet, kan relativt blygsamma prisunderskridandenivåer i kombination med stora volymer ha en betydande och omedelbar inverkan på unionsindustrins resultat (56). I båda dessa undersökningar tvingade prisunderskridandemarginalerna under 5 % unionsindustrin att sänka försäljningspriserna (eller förlora marknadsandelar) i en sådan utsträckning att den vållade väsentlig skada på kort sikt.

(207)

Med tanke på att unionsindustrin under översynsperioden precis hade återhämtat sig från en turbulent och ekonomiskt svår period, inbegripet covid-19-pandemin, med ackumulerade förluster, befinner sig den fortfarande i en bräcklig situation. De kinesiska myndigheterna fortsätter att erbjuda flera subventionsprogram till industrin för varmvalsade platta stålprodukter, och kommissionen fastställde att industrin gynnades av ett antal av dessa program under översynsperioden. Det är därför högst sannolikt att återkommande subventionerad lågprisimport från Kina i betydande volymer som underskrider unionspriserna skulle ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins resultat, särskilt när det gäller produktion, försäljningsvolym och priser, lönsamhet och investeringsbehov, vilket skulle leda till återkommande väsentlig skada.

(208)

Efter utlämnandet av uppgifter invände CISA mot valet av skadeundersökningsperiod för skadeanalysen. CISA hävdade att de ökade volymerna av dumpad import av varmvalsade platta stålprodukter från Turkiet 2019, den covid-relaterade ekonomiska avmattningen och uppsvinget efter pandemin hade en snedvridande effekt på den bevisning som låg till grund för dumpnings- och skadeanalysen. CISA hävdade att kommissionen borde ha analyserat en annan period och föreslog att en förlängd period skulle undersökas, som omfattade ett eller två år före skadeundersökningsperioden (2016–2018) samt perioden efter undersökningsperioden (2022).

(209)

Kommissionen avvisade detta påstående. Kommissionen erinrar om att flera av de omständigheter som enligt CISA kan snedvrida bevisningen under skadeundersökningsperioden har bekräftats och noggrant övervägts i kommissionens skadeanalys. Kommissionen påpekade vidare att även om översynsperioden hade förlängts enligt CISA:s förslag skulle samma omständigheter ändå ha funnits med. Vad beträffar den nya översynsperioden erinrade kommissionen om att enligt artikel 6.1 i grundförordningen ”ska en undersökningsperiod väljas som i fråga om dumpning normalt ska omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds. Uppgifter avseende en period som infaller efter undersökningsperioden ska normalt inte beaktas”. Det är fast rättspraxis att det inte kan åligga kommissionen att ta omständigheter som hänför sig till tiden efter undersökningsperioden i beaktande, om inte dessa omständigheter visar på en ny utveckling som gör det planerade införandet av en antidumpningstull uppenbart olämpligt (57). Samma resonemang bör på motsvarande sätt gälla för översyner som inleds enligt artikel 11.2 i grundförordningen. CISA inkom inte med någon bevisning som visade att utvecklingen efter översynen gjorde det uppenbart omöjligt att återinföra tullen.

(210)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad subventionerad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma.

(211)

I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande utjämningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda intressen.

(212)

Unionsindustrin finns i 15 medlemsstater (Belgien, Tjeckien, Tyskland, Spanien, Frankrike, Italien, Ungern, Nederländerna, Österrike, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Slovakien och Finland). Den sysselsätter över 38 000 anställda i fråga om den produkt som översynen gäller.

(213)

Utan åtgärderna kommer unionsindustrin inte längre att vara skyddad mot den sannolika ökningen av subventionerad import från Kina, som skulle vålla väsentlig skada. Effekten av utjämningsåtgärder kommer att vara positiv för unionstillverkarna, eftersom åtgärderna kommer att hjälpa unionsindustrin att fortsätta sin återhämtning från subventionerad import och effekterna av covid-19-pandemin. Det ligger därför klart i unionsindustrins intresse att bibehålla åtgärderna.

(214)

Kommissionen kontaktade alla kända användare och icke-närstående importörer. Inga användare eller icke-närstående importörer gav sig till känna och samarbetade i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret. Med tanke på användarnas och de icke-närstående importörernas bristande samarbetsvilja och eftersom det inte finns något som tyder på motsatsen, anses det inte strida mot användarnas och importörernas intresse att åtgärderna fortsätter att gälla.

(215)

Kommissionen analyserade dessutom huruvida åtgärder mot Kina skulle ha en negativ inverkan på försörjningstryggheten, eftersom det även finns åtgärder för varmvalsade platta stålprodukter mot Turkiet, Brasilien, Iran och Ryssland. Unionsindustrins kapacitetsutnyttjande var 75 % under översynsperioden, och den totala produktionskapaciteten överskred den totala förbrukningen i unionen med 18 miljoner ton, enligt Eurofers uppgifter i det makroekonomiska frågeformuläret. Trots åtgärder mot vissa av de största exportörerna av varmvalsade platta produkter av stål exporterade dessutom nästan 40 länder den produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden, vilket visar att införandet av åtgärder inte skulle påverka diversifieringen av utbudet. Av dessa skäl och i avsaknad av samarbete från användarnas och importörernas sida drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några potentiella risker när det gäller leveransnivån för nedströmsanvändare.

(216)

Efter utlämnandet av uppgifter hänvisade CISA bland annat till unionens skyddsåtgärder mot varmvalsade platta stålprodukter från Kina, som betydligt begränsar möjligheten för kinesiska tillverkare att exportera varmvalsade platta stålprodukter till unionens marknad och begränsar det fria handelsflödet, till nackdel för tillverkare i senare led och slutanvändare.

(217)

Kommissionen erinrade om att skyddsåtgärderna i fråga inte kan anses vara av bestående karaktär, och att de åtgärder som för närvarande gäller (58) inte påverkar bedömningen av sannolikheten för ökad import i avsaknad av utjämningstullar. När det gäller den tillfälliga karaktären hos skyddsåtgärderna mot stål, konstaterade kommissionen således att de inte påverkar slutsatserna i denna undersökning. Vad beträffar försörjningstrygghet överskred, såsom nämns i skäl 215, unionsindustrins totala produktionskapacitet unionens totala förbrukning, och flera andra tredjeländer exporterade varmvalsade platta stålprodukter till unionen under översynsperioden. Skyddsåtgärderna ses över regelbundet och justeras vid behov för att säkerställa tillräcklig försörjning av stål till unionens marknad. Skyddsåtgärderna utgör därför ingen risk för försörjningstryggheten för användare i senare led.

(218)

CISA hävdade också att införandet av gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) skulle försvåra tillträdet till unionens marknad med tanke på de betungande rapporteringsskyldigheterna och påslagen till följd av CBAM.

(219)

Kommissionen påpekade att CBAM inte kommer att träda kraft förrän i oktober 2023, och att importörer under en övergångsperiod till 2026 endast kommer att behöva rapportera utsläpp som rör deras varor, utan avgifter. Denna skyddsperiod införs för att ge parterna tid att anpassa sig innan det slutgiltiga systemet införs och för att minska risken för störningar i handeln. Kommissionen ansåg därför at det är för tidigt att bedöma CBAM:s potentiella effekt på framtida handelsflöden av varmvalsade platta produkter och avvisade påståendet.

(220)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl för unionens intresse som talar emot en fortsatt tillämpning av de gällande åtgärderna beträffande import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina.

(221)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade CISA att de gällande antisubventionsåtgärderna borde upphävas tillfälligt i enlighet med artikel 24.4 i grundförordningen med motiveringen att båda villkoren i artikel 24.4 i grundförordningen är uppfyllda. CISA hävdade att marknadsvillkoren tillfälligt har ändrats i en sådan utsträckning att det är osannolikt att skadan kommer att fortsätta eller återkomma till följd av det tillfälliga upphävandet. I detta hänseende hänvisade CISA till den förväntade minskningen av exportvolymerna från Ryssland och Ukraina, försörjningsbristen till följd av incidenter vid anläggningar för tillverkning av varmvalsade platta stålprodukter i EU och prisökningarna för den berörda produkten.

(222)

Kommissionen avvisade CISA:s påstående, eftersom det var generiskt och ogrundat. Å andra sidan har det vid översynen fastställts att skada sannolikt skulle återkomma om åtgärder inte införs och på motsvarande sätt, även i händelse av ett tillfälligt upphävande.

(223)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt subventionering, återkommande skada och unionens intresse bör utjämningsåtgärderna på import av vissa varmvalsade platta produkter av järn, olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina bibehållas.

(224)

För att minimera risken för kringgående på grund av stora skillnader i tullsatser krävs det särskilda åtgärder för att säkerställa tillämpningen av de individuella utjämningstullarna. Företagen med individuella utjämningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura ska omfattas av den utjämningstull som gäller för ”alla övriga företag”.

(225)

Även om uppvisande av denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för utjämningstullen på import, är uppvisandet av den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och bör, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(226)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 23.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(227)

De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De ska inte vara föremål för någon av de individuella utjämningstullsatserna.

(228)

Ett företag får begära att dessa individuella utjämningstullsatser ska tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. Denna begäran ska ställas till kommissionen (59). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(229)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan förefintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter.

(230)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (60), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(231)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.