Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1159 av den 13 juni 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av okouméplywood med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EG) nr 1942/2004 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av okouméplywood med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas därför nedan för den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom förordning (EU) nr 82/2011 (3) förlängde rådet efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den första översynen vid giltighetstidens utgång) de ursprungliga åtgärderna med fem år. Genom förordning (EU) 2017/648 (4) förlängde Europeiska kommissionen (kommissionen) de ursprungliga åtgärderna med ytterligare fem år efter en andra översyn vid giltighetstidens utgång (den andra översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller uppgår till mellan 6,5 % och 23,5 % på import från fyra exporterande tillverkare och till 66,7 % för import från alla övriga företag.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) mottog kommissionen en begäran om en översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 16 december 2021 av European Panel Federation (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för okouméplywood i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter och/eller återkommer och att skadan för unionsindustrin återkommer.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 5 april 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import till EU av okouméplywood med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten av fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända (exporterande) tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde sitt urval på grundval av de största representativa produktions- och försäljningsvolymerna, samtidigt som man tog hänsyn till den geografiska spridningen. Tre unionstillverkare ingick i detta urval. De utvalda unionstillverkarna stod för 40 % av den uppskattade sammanlagda produktionen i unionen och 41 % av unionsindustrins sammanlagda försäljningsvolym. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet ansågs representativt för unionsindustrin.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(13)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända tillverkare/exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra tillverkare/exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(14)

Inga tillverkare/exporterande tillverkare från Kina lämnade de begärda upplysningarna inom tidsfristen och/eller samtyckte till att ingå i urvalet. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. De källor som har använts beskrivs närmare i skäl 28.

(15)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till kinesiska myndigheter.

(16)

Kommissionen sände frågeformulär till de unionstillverkare som ingick i urvalet. Samma frågeformulär och frågeformulär för icke-närstående importörer, användare och kinesiska exportörer gjordes tillgängliga online (7) samma dag som undersökningen inleddes. Under undersökningens gång skickade kommissionen ett frågeformulär till sökanden där den begärde makroekonomiska uppgifter från unionsindustrin.

(17)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och från sökanden.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(19)

Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(20)

Den 5 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Ingen part lämnade några synpunkter.

(21)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och tidigare översyner vid giltighetstidens utgång, nämligen okouméplywood, definierad som kryssfaner bestående enbart av träskikt som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med minst ett yttre skikt av okoumé, ej belagd med ett filmbelagt skikt av andra material, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 4412 31 10 (Taric-nummer 4412311010) (den produkt som översynen gäller).

(22)

Det finns två huvudsakliga typer av okouméplywood, nämligen kryssfaner som är gjord av enbart okoumé (hel okoumé) och kryssfaner med minst en av de yttre sidorna belagd med okoumé, medan resten utgörs av annat träslag (belagd okoumé, ibland även kallad combi eller twin). Båda typerna av okouméplywood har till det yttre samma utseende. Trots skillnader i mekaniska egenskaper har alla samma grundläggande fysiska och tekniska särdrag och används för samma grundläggande ändamål.

(23)

Okouméplywood används för en rad olika tillämpningar, exempelvis inom byggnadsindustrin i trähus- och byggnadssnickerier för boasering, fönsterluckor, socklar och balustrader utomhus samt strandpromenadpaneler. Den används även i mera dekorativa syften inom bl.a. vägtransport (t.ex. i bilar, bussar, husvagnar och campingbilar) och sjötransport (lustjakter) samt vid tillverkningen av möbler och dörrar.

(24)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(25)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i tidigare översyner vid giltighetstidens utgång har följande produkter samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(26)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(27)

Under översynsperioden försvann praktiskt taget importerad okouméplywood med ursprung i Kina från unionsmarknaden. Enligt Eurostat stod import av okouméplywood från Kina för omkring 0,04 % av unionsmarknaden. Läget var ungefär detsamma vid den föregående översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal uppgick importen av okouméplywood med ursprung i Kina till 74 m3 under översynsperioden, jämfört med 83 606 m3 vid den ursprungliga undersökningen, 12 620 m3 vid den första översynen vid giltighetstidens utgång och ingen import vid den andra översynen vid giltighetstidens utgång.

(28)

Såsom anges i skäl 14 samarbetade ingen av tillverkarna/de exporterande tillverkarna i Kina i undersökningen. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna om Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande av förhörsombudet i detta avseende.

(29)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn, offentligt tillgängliga uppgifter för en turkisk tillverkare av okouméplywood, uppgifter från sökanden och från unionstillverkarna i urvalet, uppgifter från den turkiska statistikmyndigheten, Eurostats databas Comext, Global Trade Atlas (GTA), internationella handelscentrumets marknadstillträdeskarta och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO).

(30)

Mot bakgrund av att det när undersökningen inleddes fanns tillräcklig bevisning som, när det gäller Kina, tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(31)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till den kinesiska regeringen. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därför informerade kommissionen den kinesiska regeringen om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(32)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(33)

Den 24 augusti 2022 utfärdade kommissionen en notering i akten om källorna för fastställandet av normalvärdet (noteringen om källor). I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den avsåg att använda Turkiet som representativt land och om de relevanta källor som den avsåg använda för att fastställa normalvärdet med Turkiet som det representativa landet. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Eksioglu Orman Urunleri, en tillverkare i Turkiet.

(34)

I noteringen om källor uppmanade kommissionen också berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Turkiets lämplighet som representativt land, och även att föreslå andra länder, förutsatt att de lämnade tillräcklig information om de relevanta kriterierna. Inga synpunkter inkom.

(35)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(36)

Följande anges dock i artikel 2.6.a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(37)

Som förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas eller tillverkarnas sida, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(38)

Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(39)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(40)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(41)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (8), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten infördes i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet. Begäran innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(42)

I begäran anges också med hänvisning till rapporten att strukturella snedvridningar inom många kinesiska industrisektorer har bidragit till överkapaciteten i den kinesiska sektorn för kryssfaner, inbegripet okouméplywood. I begäran påpekades det också att den kinesiska regeringens politik, såsom den som beskrivs i den trettonde femårsplanen för skogsbruk (femårsplanen), har främjat användningen av trä som råvara genom statligt ingripande. I den följande fjortonde femårsplanen, för åren 2021–2026, anger de kinesiska myndigheterna att man har för avsikt att ”förbättra infrastrukturen för statsägda skogsbruk och skogsområden”. I begäran konstateras det också, med hänvisning till rapporten, förekomsten av snedvridningar i tillgången till kapital, kemikalier och arbetskraft, liksom snedvridningar på energimarknaderna. Enligt begäran har dessa snedvridningar sannolikt en väsentlig inverkan på okouméplywoodindustrin. I begäran erinrades det också om att amerikanska myndigheter 2017 infört antidumpnings- och utjämningstullar för viss import av kryssfaner av lövträ från Kina till Förenta staterna, sedan man fastställt att de kinesiska myndigheternas ingripanden genom olika statliga program, subventioner, politiska lån till förmånliga villkor etc. direkt gynnade de kinesiska tillverkarna och exportörerna av vissa produkter i kategorin kryssfaner av lövträ.

(43)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. Kommissionen har inte heller mottagit några synpunkter från de kinesiska exporterande tillverkarna.

(44)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, även beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(45)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (9). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (10).

(46)

Enligt den kinesiska rätten utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt), och bildar en överbyggnad där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (11). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(47)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (12). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(48)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. I planerna anges även de verktyg som ska användas för att stödja de berörda industrierna/sektorerna samt tidsramar för när målen ska vara uppnådda. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.3.1.5) (13).

(49)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.3.1.8) (14). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även dessa andra delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (15).

(50)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (16). På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (17).

(51)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statliga ingripanden av olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (18).

(52)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(53)

Även om det statliga ägandet inom sektorn för okouméplywood verkar vara begränsat äger de kinesiska myndigheterna aktier i ett antal tillverkare, t.ex. en andel på mer än 40 % i Jiangsu High Hope Arser Co., Ltd (19). Vid sidan av formellt ägande kan statliga myndigheter kontrollera och övervaka företag via informella kanaler. Ett exempel på detta är den privatägda Luli-koncernen, som ”odlats” av provinsregeringen i Shandong (20). Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen även i privata företag (21) (se även avsnitt 3.3.1.4 nedan), där kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi, leder statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företag i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas politiskt av regeringen, med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(54)

Detta är uppenbart även när det gäller sektorns branschorganisation, China National Forest Product Industry Association (CNFPIA). Enligt artikel 4 i CNFPIA:s stadgar underställer sig organisationen ”den statliga skogsbruks- och gräsmarksmyndighetens och inrikesministeriets yrkesmässiga vägledning, övervakning och förvaltning” (22).

(55)

Till och med privatägda tillverkare inom den aktuella sektorn hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning, vilket även beskrivs i avsnitt 3.3.1.5 nedan.

(56)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg har de kinesiska myndigheterna möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (23), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas vid varje företag (med minst tre medlemmar från KKP enligt partiets stadgar (24)), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (25), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (26). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (27). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.

(57)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (28) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna betonar och försöker därmed öka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (29).

(58)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner är vanligt förekommande inom sektorn för kryssfaner. Exempelvis innehar verkställande direktören för Jiangsu High Hope Arser Co., Ltd parallellt posten som sekreterare för partiavdelningen medan ordföranden för moderbolaget Jiangsu High Hope Group också tjänstgör som sekreterare för koncernens partikommitté (30).

(59)

Den statliga närvaron och inflytandet över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.3.1.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (31). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för okouméplywood och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(60)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (32).

(61)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den produkt som översynen gäller ska fungera. Till att börja med finns teknik relaterad till träpaneler med i förteckningen över främjade industrier i den vägledande katalogen för industriell omstrukturering från 2019 (33). Detta signalerar att myndigheterna har för avsikt att skapa ett regelverk som främjar sektorns utveckling och kan också innebära ökade chanser för industrin att få tillgång till finansiering. I den fjortonde femårsplanen uppmanas myndigheterna dessutom när det gäller skogs- och gräsindustrins utveckling (34) att ”främja träbearbetningsindustrins genomgripande gröna omställning”, ”konsolidera och uppgradera traditionella fördelaktiga industrier, såsom tillverkning av trägolv, trämöbler, trädörrar, […] och påskynda utvecklingen av specialbeställda möbler, trästrukturer och byggnadsmaterial av trä”. I planen anges till och med specifika produktionsmål: ”Till år 2025 kommer produktionen av konstgjorda paneler att ha stabiliserats på omkring 300 miljoner kubikmeter, produktionen av golv kommer att ha stabiliserats på omkring 800 miljoner kvadratmeter och värdet av producerade trämöbler kommer att överstiga 800 miljarder renminbi” (35) . Vidare anges i det vägledande yttrandet från skogsbruks- och gräsmarksmyndigheten om främjande av en utveckling av skogsbruks- och gräsmarksindustri av hög kvalitet från februari 2019 (36) fler kvantifierade parametrar för sektorns planerade utveckling:”Till år 2025 ska grunden till den institutionella mekanismen för rationell användning av skogs- och gräsresurser vara lagd, bärkraften hos skogs- och gräsresurserna ska ha ökat avsevärt, den producerade volymen skogs- och gräsprodukter av hög kvalitet ska ha ökat avsevärt och handeln med skogsprodukter ska ha utökats ytterligare, samt att det sammantagna värdet av skogsbrukets produktion på nationell nivå ska öka för att till slut ha stigit med över 50 % jämfört med dagens situation, produktionen av ekonomiska skogsprodukter som är viktiga för ekonomin ska nå 250 miljoner ton, och import- och exporthandeln med skogsprodukter ska nå en volym motsvarande 240 miljarder US-dollar.” (37) Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion.

(62)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn för okouméplywood. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(63)

Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (38).

(64)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (39). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd stadsmark) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (40). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (41), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(65)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den produkt som översynen gäller av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på skogssektorn. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(66)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller.

(67)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner, bland annat konventionerna om föreningsfrihet och om kollektivavtal (42). I enlighet med nationell lagstiftning finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (43). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (44). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(68)

Ingen bevisning har lagts fram om att sektorn för okouméplywood inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(69)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(70)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (45), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av kommunistpartiet (46)), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (47). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (48).

(71)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(72)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (49). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (50).

(73)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (51).

(74)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (52). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(75)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(76)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (53). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån.” (54) Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(77)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(78)

Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(79)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(80)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.3.1.2 till 3.3.1.5 och i del I rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.3.1.6 till 3.3.1.8 och i del II i rapporten.

(81)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av okouméplywood köper/kontrakterar dessa insatsvaror är de priser som de betalar (och som bokförs som kostnader) helt klart utsatta för samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(82)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvaran och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument som skulle kunna bevisa motsatsen i denna undersökning.

(83)

Analysen i avsnitten 3.3.1.2–3.3.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den produkt som översynen gäller i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från den kinesiska regeringens sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(84)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(85)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(86)

Såsom förklaras i skäl 32 utfärdade kommissionen en notering om källor, där kommissionen beskrev de omständigheter och överväganden som låg till grund för de relevanta kriterierna, och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades.

(87)

I noteringen om källor förklarade kommissionen att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land gjordes på grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, tillsammans med andra uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen.

(88)

När det gäller nivån på den ekonomiska utvecklingen undersökte sökanden i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång fem länder som potentiella representativa länder med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina. De undersökta länderna var Thailand, Indonesien, Brasilien, Malaysia och Turkiet (57).

(89)

När det gäller tillverkningen av den produkt som översynen gäller var det endast Turkiet och Indonesien som i begäran uppgavs vara länder som tillverkar okouméplywood (58).

(90)

När det gäller tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet identifierade sökanden i sin begäran om översyn tre företag som tillverkar fanerade träprodukter, inklusive den produkt som översynen gäller, i Turkiet och inga i Indonesien (59). Såsom förklaras i noteringen om källor drog kommissionen i sin analys slutsatsen att två av de turkiska företagen inte hade tillräckligt aktuella finansiella uppgifter. Det tredje företaget hade tillgängliga uppgifter för 2020, men det var oklart om företaget tillverkade den produkt som översynen gäller. Kommissionen hittade dock ett företag i Turkiet, Eksioglu Orman Urunleri, som tillverkade den produkt som översynen gäller och som hade tillgängliga finansiella uppgifter för 2020. Turkiet uppfyllde därför kriterierna för tillgång till relevanta offentliga uppgifter.

(91)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a sista meningen första strecksatsen i grundförordningen.

(92)

I noteringen om källor uppmanades berörda parter att lämna synpunkter Turkiets lämplighet som representativt land, och även att föreslå andra länder, förutsatt att de lämnade tillräcklig information om de relevanta kriterierna. Inga synpunkter inkom.

(93)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(94)

I noteringen om källor förtecknade kommissionen produktionsfaktorerna, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen uppgav också i noteringen om källor att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt de viktigaste råvarorna.

(95)

Kommissionen upplyste berörda parter om att den hade för avsikt att gruppera poster med försumbar vikt i tillverkningskostnaden, såsom andra råvaror, förpackningskostnader, allmännyttiga tjänster och förbrukningsvaror, och uttrycka dem som en procentandel av de viktigaste råvarorna. Kommissionen meddelade vidare att den skulle tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror vid användning av de icke-snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(96)

Kommissionen förklarade även att den skulle använda uppgifter från den turkiska statistikbyrån (Turkstat) för att fastställa icke-snedvridna kostnader för elektricitet och arbetskraft.

(97)

Kommissionen inbegrep ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverkningskostnaderna på grundval av dels de uppgifter som lämnats i begäran om översyn, dels kontrollerade uppgifter från en unionstillverkare, Joubert Plywood, som lämnade specifika uppgifter för detta ändamål. Metoden förklaras vederbörligen i avsnitt 3.3.5 nedan.

(98)

Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från den turkiska tillverkaren av den produkt som översynen gäller, såsom anges i skäl 32 ovan.

(99)

Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter om förteckningen över produktionsfaktorer i noteringen om källor.

(100)

Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran om översyn och efterföljande information som lämnats av sökanden och kontrollerats på plats och mot bakgrund av att de kinesiska exporterande tillverkarna inte har samarbetat och att inga synpunkter på noteringen om källor inkommit beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för okouméplywood

(101)

För att fastställa det icke snedvridna priset på de viktigaste råvarorna vid leverans till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket import- och transportkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (63).

(102)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.3.1 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(103)

För ett antal produktionsfaktorer utgjorde de faktiska kostnaderna en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslöt kommissionen att föra dessa kostnader till förbrukningsvaror och vidare sammanföra dem med andra råvaror, förpackningskostnader och allmännyttiga tjänster och uttrycka dem som en procentandel av de viktigaste råvarorna, såsom förklaras i skäl 94. Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga fastställde kommissionen denna procentandel på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn och som sedan kontrollerats med hjälp av uppgifter från en av de unionstillverkare som samarbetade i undersökningen och som lämnade specifika uppgifter för detta ändamål (64), nämligen Joubert Plywood.

(104)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till tillverkarens fabrik tillämpade kommissionen det representativa landets importtull på respektive nivå, beroende på ursprungslandet för de importerade volymerna (65). Kommissionen lade till kostnader för inhemska transporter beräknade per m3 på grundval av uppgifter som framkommit i e-postväxling med European Panel Federation samt med en ledande tillverkare av träbaserade skivor i Turkiet (66).

(105)

Turkstat offentliggör detaljerade uppgifter om månatliga genomsnittliga arbetskraftskostnader (67) och komponenter efter ekonomisk verksamhet i Turkiet. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken (2020) för att beräkna en timlön.

(106)

Priset på el för företag (industrianvändare) i Turkiet offentliggörs av Turkstat. Kommissionen använde de uppgifter om de industriella elpriserna per kWh i motsvarande konsumtionsintervall som offentliggjordes den 31 mars 2022 (och som omfattar översynsperioden) (68) för att räkna fram en genomsnittskostnad för elektricitet.

(107)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(108)

Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade baserade kommissionen sin beräkning av tillverkningsomkostnaderna på den procentandel som erhålls om tillverkningsomkostnaderna divideras med den tillverkningskostnad som rapporterats av Joubert Plywood. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna.

(109)

För försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen finansiella uppgifter från den turkiska tillverkare som nämns i skäl 32.

(110)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp (dvs. hel okoumé och belagd okoumé, så som förklaras i skäl 21 ovan) fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(111)

Enligt informationen i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, som senare kontrollerats med hjälp av uppgifter från en av de unionstillverkare som samarbetade i undersökningen och som tillhandahöll specifika uppgifter för detta ändamål, används endast fanerskivor vid tillverkning av hel okoumé, medan både fanerskivor och timmer av poppel används vid tillverkning av belagd okoumé. Det icke snedvridna värdet för timmer av poppel användes därför, tillsammans med övriga råvaror, för att konstruera normalvärdet för belagd okoumé, medan det inte användes för att konstruera normalvärdet för hel okoumé. Tillvägagångssättet, som beskrivs i följande skäl, är detsamma i båda fallen.

(112)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna direkt kostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter (69) som Joubert Plywood lämnat, vilka kontrollerades på plats, avseende användningen av alla faktorer (råvaror, arbetskraft och elektricitet) för produktion av okouméplywood. Kommissionen multiplicerade förbrukningsvolymerna med de icke-snedvridna kostnader per enhet som observerats i Turkiet, såsom beskrivs i avsnitt 3.3.4.1. Ett antal produktionsfaktorer som utgjorde en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden uttrycktes som en procentandel av de viktigaste råvarorna (se skäl 94). Kommissionen tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för de viktigaste råvarorna för att komma fram till ett icke snedvridet värde.

(113)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skäl 107–108. I konkreta termer:

(114)

På denna grundval konstruerade kommissionen, såsom förklaras i skäl 110, normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(115)

Till följd av bristande samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av importuppgifter från Eurostat, på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt). Detta cif-pris, 619 euro per m3, minskades med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna samt kostnaderna för inhemska transporter i Kina för att komma fram till exportpriset fritt fabrik. Minskningsbeloppen grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (70).

(116)

Eftersom inga kinesiska exporterande tillverkare samarbetade hade kommissionen inga uppgifter om vilken produkttyp som exporteras. Kommissionen jämförde därför normalvärdena för hel okoumé och för belagd okoumé, vilka fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det ovan fastställda exportpriset fritt fabrik.

(117)

På grundval av detta var dumpningsmarginalen för import från Kina, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, över 100 %, oavsett vilket normalvärde som användes.

(118)

Importvolymen var dock försumbar, motsvarande 0,2 % av den totala importen till unionen och en marknadsandel på 0,04 % av unionsmarknaden. Till följd av bristande samarbetsvilja hade kommissionen inga uppgifter om produkttypen. Importen bestod dessutom av en enda transaktion, vilket väcker frågor om dess representativitet. Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att dessa låga volymer inte var en tillräcklig grund för en analys om fortsatt dumpning. Kommissionen undersökte därför sannolikheten för återkommande dumpning.

(119)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: möjliga dumpningsnivåer på unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla, en jämförelse mellan det normalvärde som fastställts i denna översyn vid giltighetstidens utgång (se avsnitt 3.3.5) och exportpriserna från Kina på grundval av de kommersiella erbjudanden om export till unionen och tredjeländer som tillhandahållits i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(120)

Mot bakgrund av de kinesiska tillverkarnas bristande samarbetsvilja fastställde kommissionen den sannolika exportprisnivån om åtgärderna skulle upphöra att gälla på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Närmare bestämt fastställdes exportpriset för båda de huvudsakliga produkttyper som beskrivs i skäl 21 på grundval av 64 kommersiella erbjudanden till unionsmarknaden och 26 kommersiella erbjudanden till andra tredjeländer (Mellanöstern, Turkiet och Förenade kungariket) som gjorts per e-post under översynsperioden och som inkluderats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(121)

De genomsnittliga priserna i de kommersiella erbjudandena för översynsperioden uppgick till 686 euro/m3 för hel okoumé och 458 euro/m3 för belagd okoumé för unionsmarknaden, respektive 371 euro/m3 för belagd okoumé för tredjeländer. Dessa prisnivåer ligger inom samma intervall som importpriset på okouméplywood från Kina under översynsperioden (se skäl 114). Även om de berörda kvantiteterna var marginella, bekräftar denna prisnivå representativiteten för de kommersiella erbjudandena som indikation på eventuella exportpriser för okouméplywood från Kina. Det genomsnittliga priset på kinesisk export till andra tredjeländer än unionen under HS-nummer 4412 31 från GTA ligger också inom samma intervall. HS-undernummer 4412 31 omfattar dock även andra produkter än den produkt som översynen gäller, så dessa uppgifter ansågs inte tillräckligt exakta för att ge användbar information.

(122)

Kommissionen justerade priserna till priser fritt fabrik enligt den metod som beskrivs i skäl 114 och jämförde dem med det normalvärde som fastställs i avsnitt 3.3.

(123)

Dumpningsmarginalerna för denna potentiella import från Kina, för båda produkttyperna, uttryckta som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, skulle ha varit över 100 % om alla dessa erbjudanden hade tagits in i unionen.

(124)

Eftersom de kinesiska tillverkarna/exporterande tillverkarna inte samarbetade och det inte fanns några andra tillgängliga uppgifter om den kinesiska industrin för okouméplywood, fastställdes tillverkningen i Kina på grundval av de uppskattningar som sökanden lämnat i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och som grundar sig på sökandens marknadskännedom.

(125)

Sökanden uppskattade den potentiella produktionen av okouméplywood i Kina på grundval av importen av okoumétimmer. Mellan 2017 och 2020 importerades ca 475 000 m3 till 1 miljon m3 okoumétimmer till Kina, varav 75 % uppskattas kunna användas för tillverkning av okouméplywood (71). Kinesiska tillverkare skulle därför utan problem kunna producera över 400 000 m3-4 miljoner m3 okouméplywood beroende på vilken typ som tillverkades. Det motsvarar som minst dubbelt och som mest 20 gånger så mycket som förbrukningen i unionen.

(126)

Eftersom de kinesiska tillverkarna av okouméplywood inte samarbetade och det inte finns några andra tillgängliga uppgifter om den kinesiska industrin för okouméplywood undersöktes situationen för den kinesiska industrin för kryssfaner i dess helhet (oavsett vilken typ av träslag som används), vilket även var fallet vid den tidigare översynen.

(127)

Enligt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, som bekräftats vid de tidigare undersökningarna, tillverkas kryssfaner av samma företag, med samma utrustning, oavsett vilket träslag som används. I den tidigare översynen fastställdes det också att okouméplywood är lönsammare än andra typer av kryssfaner.

(128)

Baserat på detta finns en betydande produktionskapacitet potentiellt tillgänglig i Kina, vilket indikeras av produktionsvolymen för alla typer av kryssfaner, som enligt den senaste statistiken från FAO år 2021 uppgick till 76,4 miljoner m3 (72). Enligt bevisning som från begäran (73) om översyn uppskattas produktionskapaciteten för kryssfaner ligga på 270 miljoner m3 om året vid översynsperiodens slut.

(129)

Givet den stora produktionskapaciteten i Kina, som vida översteg EU:s efterfrågan på 192 000 m3 under översynsperioden, oavsett vilken siffra som användes, och det faktum att en övergång från andra träslag till okoumé är allt som krävs för att kunna börja tillverka okouméplywood är sannolikheten att kinesiska tillverkare, om åtgärderna upphörde att gälla, skulle utnyttja sin omfattande produktionskapacitet och ställa om tillverkningen från andra typer av kryssfaner till den mer lönsamma okouméplywooden för export till unionen.

(130)

Den viktigaste faktorn för att fastställa unionsmarknadens attraktionskraft om åtgärderna skulle upphöra var prisnivån på kinesisk export till andra tredjeländer jämfört med prisnivån för kinesisk export till unionen. De kommersiella erbjudanden till unionsmarknaden och andra tredjeländer som nämns i skäl 119 visade att unionsmarknaden under översynsperioden var attraktiv, eftersom de kinesiska exportpriserna för okouméplywood till unionsmarknaden var högre än de kinesiska exportpriserna till alla andra marknader i tredjeländer för vilka det fanns kommersiella erbjudanden. Närmare bestämt var cif-exportpriserna i erbjudandena till unionsmarknaden i genomsnitt 23 % högre än cif-exportpriserna till tredjeländer. I avsaknad av åtgärder skulle därför de potentiellt högre exportpriserna till unionen göra unionsmarknaden attraktiv, eftersom export till unionen skulle ge högre vinster än export till andra tredjeländer.

(131)

Dessutom finns det handelspolitiska skyddsåtgärder mot import av kinesisk kryssfaner i Sydkorea (antidumpningsåtgärder på kryssfaner med minst ett yttre skikt av tropiska träslag med en tjocklek på mindre än 3,2 mm), Marocko (antidumpningsåtgärder på all kryssfaner), Förenta staterna (antidumpnings- och utjämningsåtgärder på kryssfaner av lövträ) och Turkiet (antidumpningsåtgärder på vissa typer av kryssfaner) (74). Dessa åtgärder bidrar till exportbegränsningar för kinesiska tillverkare av kryssfaner och till att det finns en betydande och varaktig outnyttjad kapacitet för tillverkning av kryssfaner i Kina samt gör unionsmarknaden mer attraktiv för kinesisk import av kryssfaner.

(132)

Om åtgärderna upphör att gälla i EU, medan andra länder bibehåller sina antidumpningsåtgärder, är det därför sannolikt att de kinesiska tillverkarna kommer att återuppta tillverkningen av okouméplywood i betydande volymer för export till unionsmarknaden.

(133)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla. Särskilt nivån på det normalvärde som fastställts för Kina, nivån på de kinesiska exportpriserna till marknader i tredjeländer och unionen, unionsmarknadens attraktionskraft och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder alla på att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna upphör att gälla.

(134)

Den likadana produkten tillverkades av 16 tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(135)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 174 000 m3. Kommissionen fastställde siffran på grundval av svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och på de svar på frågeformuläret om makroekonomiska indikatorer som sökanden lämnat.

(136)

Som nämns i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa om den skada som unionsindustrin lidit möjligen skulle fortsätta eller återkomma. De tre i unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för cirka 40 % av unionens samlade produktion av den likadana produkten.

(137)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) sökandens uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som delvis dubbelkontrollerats mot de försäljningsvolymer som rapporterats av unionstillverkarna i urvalet, och b) import av den produkt som översynen gäller från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(138)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (m3)

(139)

Översynen visade att förbrukningen i unionen ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen påverkades negativt av covid-19-pandemin, som bröt ut 2020, men återhämtade sig kraftigt under översynsperioden.

(140)

Kommissionen fastställde importvolymen från Kina på grundval av statistik från Eurostat, såsom förklaras i skäl 136. Marknadsandelen fastställdes genom att jämföra importen med förbrukningen i unionen enligt tabell 2.

(141)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(142)

Importvolymen från Kina var försumbar under hela skadeundersökningsperioden.

(143)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat.

(144)

Det vägda genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/m3)

(145)

Priserna från det berörda landet ökade med 67 % under skadeundersökningsperioden, men de importvolymer som dessa priser avsåg var under hela perioden oerhört små. På grund av att importvolymerna från Kina var så begränsade går det inte att göra några meningsfulla beräkningar av prisunderskridandet.

(146)

Kommissionen fastställde importvolymerna och priserna på importen från tredjeländer enligt samma metod som för Kina (se avsnitt 5.3.1).

(147)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(148)

När det gäller import från tredjeländer var importen från Gabon och Marocko mest omfattande. Båda länderna ökade sin försäljningsvolym med 31 % respektive 59 % och sina marknadsandelar med 1,7 respektive 1,6 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Importen från andra tredjeländer ökade betydligt (med mer än fem gånger) under skadeundersökningsperioden, men dess marknadsandel var under översynsperioden endast 1,3 %.

(149)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(150)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter och information i sökandens svar på frågeformuläret, som vederbörligen kontrollerades mot uppgifterna i begäran och svaren på frågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet, samt statistik från Eurostat. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(151)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(152)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital.

(153)

Unionens totala tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(154)

Unionsindustrins produktion ökade med 6 % under skadeundersökningsperioden. Den följde trenden för förbrukningen i unionen, det vill säga covid-19-utbrottets negativa inverkan kunde skönjas 2020, med en märkbar återhämtning under översynsperioden.

(155)

Även tillverkningskapaciteten ökade, med 7 % under skadeundersökningsperioden.

(156)

Eftersom produktionskapacitetens anpassning till den högre förbrukningsnivån i huvudsak ägde rum före skadeundersökningsperioden, har kapacitetsutnyttjandet varit stabilt men på en lägre nivå jämfört med de nivåer som fastställdes under översynsperioden i den tidigare översynen (80 %) (75).

(157)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(158)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden, dvs. mindre än förbrukningen, som ökade med 13 %, såsom redovisas i tabell 2. Trots en ökad försäljningsvolym förlorade unionsindustrins därmed, när den parallella ökning av importen från övriga tredjeländer som beskrivs i skäl 147 beaktas, 4,3 procentenheter av marknadsandelen. Unionsindustrins har dock fortfarande en stor marknadsandel.

(159)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 13 %, medan unionsindustrins försäljningsvolym till icke närstående kunder i unionen ökade med 7 %. Följaktligen har unionsindustrin vuxit i absoluta tal, men inte i fråga om marknadsandel. Försäljningsökningen åtföljdes emellertid av en ökning av produktionen, produktionskapaciteten och investeringarna.

(160)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(161)

Efter en viss minskning mellan 2018 och 2019 förblev antalet anställda relativt stabilt under den återstående delen av skadeundersökningsperioden; unionsindustrin har haft omkring 660 anställda. Produktiviteten per anställd ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(162)

Som anges i skäl 117 var det, till följd av den försumbara importvolymen från Kina, inte möjligt att på ett representativt sätt fastställa att dumpning förelåg under översynsperioden. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(163)

Under översynsperioden uppvisade ett antal skadeindikatorer för unionsindustrin gynnsamma tendenser. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin återhämtade sig från tidigare dumpning.

(164)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och tillverkningskostnad i unionen

(165)

Försäljningspriserna per enhet förblev stabila under den första delen av skadeundersökningsperioden och ökade sedan med 8 % mellan 2019 och översynsperioden. Denna prisökning återspeglade fullt ut ökningen av tillverkningskostnaden under skadeundersökningsperioden.

(166)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(167)

Mellan 2018 och översynsperioden var de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna i urvalet relativt stabila, och ökade totalt med 1 %.

(168)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(169)

Okouméplywood tillverkas vanligtvis på beställning och lagernivåerna är därför i typfallet låga. Under 2018 låg de kvar på en relativt hög nivå, men sjönk under skadeundersökningsperioden med 36 %, från 9,6 % av produktionsvolymerna 2018 till 6,1 % av produktionsvolymerna under översynsperioden.

(170)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(171)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet stadigt. Under hela skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrin lönsam, och lönsamheten tenderade att öka. Under översynsperioden nådde lönsamheten nästan 7 %.

(172)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Sammantaget låg kassaflödet i absoluta tal på en låg nivå under hela skadeundersökningsperioden och var lägre än under skadeundersökningsperioden för den tidigare översynen. Det fortsatte dock att vara positivt, med undantag för under översynsperioden.

(173)

Unionstillverkarna fortsatte sina investeringar under hela skadeundersökningsperioden. Investeringarna nådde sin högsta nivå 2019. Efter en minskning påföljande år, som tydligt påverkades av covid-19, ökade investeringarna igen under översynsperioden till en nivå som var 29 % högre än i början av skadeundersökningsperioden.

(174)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda värdet av investeringarna. Den utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden hade unionstillverkarna en avkastning på sina tillgångar som var fem gånger högre än 2018.

(175)

Ingen av unionstillverkarna i urvalet rapporterade några svårigheter att anskaffa kapital.

(176)

Importvolymen från den berörda landet under skadeundersökningsperioden var försumbar.

(177)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrin sin produktion, produktionskapacitet och försäljningsvolym. En minskning av marknadsandelen noterades, men detta ägde rum mot bakgrund av en totalt sett ökad förbrukning. Antalet anställda minskade marginellt, medan produktiviteten ökade.

(178)

När det gäller ekonomiska indikatorer bör det understrykas att unionsindustrin, trots konstant ökande produktionskostnader, förblev lönsam under alla de år som skadeundersökningsperioden omfattar. Under översynsperioden nådde lönsamheten nästan 7 %. Dessutom ökade unionsindustrin sina investeringar och fick mycket god avkastning på dessa.

(179)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(180)

I skäl 178 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(181)

Med avseende på detta undersökte kommissionen produktionskapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och den potentiella importvolymens och importprisernas inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(182)

För det första, såsom beskrivs i skälen 125–128, är det med tanke på Kinas betydande produktionskapacitet sannolikt att importen från Kina skulle återupptas i avsevärd utsträckning om inga åtgärder gällde. Som en indikation på att de kinesiska exporterande tillverkarna snabbt kan öka produktionen och exporten av okouméplywood, erinras det om att de kinesiska exporterande tillverkarna i den ursprungliga undersökningen kunde öka sin export till unionsmarknaden från cirka 9 500 m3 till mer än 83 500 m3 på mindre än tre år (från 2001 till mitten av 2003). Denna siffra bör ses mot bakgrund av att förbrukningen i unionen var 192 000 m3 och unionsindustrins tillverkning 174 000 m3 under innevarande översynsperiod.

(183)

Inga uppgifter har påträffats som tyder på att användningen av okoumé i tillverkning av kryssfaner i Kina på ett stabilt sätt har ersatts av andra träslag. Såsom förklaras i skäl 126 använder de kinesiska tillverkarna fortfarande okoumé för att tillverka kryssfaner. Antidumpningstullarna gjorde att importen från Kina nästan upphörde under skadeundersökningsperioden, men i undersökningen bekräftas det emellertid att det fanns en avsevärd efterfrågan på okouméplywood på unionsmarknaden under samma period.

(184)

För det andra är priserna på unionsmarknaden relativt höga jämfört med de priser till vilka de kinesiska exporterande tillverkarna kan exportera sina produkter, vilket gör unionsmarknaden mycket attraktiv för exporterande tillverkare i Kina.

(185)

I detta sammanhang analyserade kommissionen den sannolika prisnivån för de kinesiska exporterande tillverkarnas export till unionsmarknaden.

(186)

Eftersom ingen exporterande tillverkare från Kina samarbetade samtidigt som den kinesiska importen enligt Eurostats uppgifter var mycket begränsad beräknade kommissionen prisunderskridandet på grundval av de kinesiska priserna i de kommersiella erbjudanden som lämnats in av sökanden i dennes begäran (vilka även användes för att beräkna dumpningsmarginalen, såsom beskrivs i skäl 119), för att få en fingervisning om den möjliga prisnivån för de kinesiska tillverkarnas export av den berörda produkten till unionen. Dessa priser justerades genom tillägg av den konventionella tullsatsen och kostnader efter import.

(187)

Efter en jämförelse mellan de kinesiska cif-priser som fastställdes enligt ovan, och de utvalda unionstillverkarnas försäljningspriser fritt fabrik konstaterades ett prisunderskridande på 40,8 % respektive 58,1 % för hel okouméplywood respektive belagd okouméplywood.

(188)

Dessutom visar de kinesiska kommersiella erbjudanden som beaktas i denna beräkning tydligt att priserna till tredjeländer är betydligt lägre (se skäl 129) än priserna till unionen, vilket ytterligare understryker unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om prisnivå.

(189)

Vid det sannolika scenariot att importen från Kina av den berörda produkten skulle återvända till unionsmarknaden till priser som är betydligt lägre än unionsindustrins priser och i betydande omfattning, skulle unionsindustrin inte ha möjlighet att behålla sina nuvarande priser. Detta sannolika prisfall skulle äventyra den pågående återhämtningen för unionsindustrin, och unionsindustrin skulle mycket snabbt ställas inför förluster.

(190)

Vidare skulle unionsindustrin snabbt tappa försäljning och marknadsandel på unionsmarknaden och produktionen skulle därmed minska. Till följd av detta skulle kapacitetsutnyttjandet minska igen.

(191)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma.

(192)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(193)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(194)

Mot denna bakgrund undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(195)

Såsom konstateras i skäl 178 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i skäl 190 skulle unionsindustrin emellertid inte kunna hantera ett upphävande av åtgärderna, då det sannolikt skulle leda till dumpad import av avsevärd omfattning till unionsmarknaden till priser som underskrider unionsindustrins priser. Ett upphävande av åtgärderna skulle därför äventyra industrins långsiktiga ekonomiska bärkraft. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls.

(196)

Alla kända icke-närstående importörer och användare informerades om inledandet av översynen. Kommissionen mottog dock inga synpunkter från icke-närstående importörer och användare.

(197)

Det fanns därför inget som tydde på att ett bibehållande av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användare och/eller importörer som väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan.

(198)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av okouméplywood med ursprung i Kina.

(199)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande import av okouméplywood med ursprung i Kina bibehållas.

(200)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i artikel 1.2 i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(201)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (76). Begäran ska innehålla all relevant information som visar att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(202)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(203)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(204)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter fortsättningen av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av fortsättningen av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull, tillämplig på det företag som omfattats av lägre individuella antidumpningstullsatser.

(205)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan befintliga åtgärderna bibehålls. Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Kommissionen har inte mottagit några synpunkter från berörda parter.

(206)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (77), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(207)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.