|
14.7.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 179/57 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1452
av den 13 juli 2023
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 (2) (den ursprungliga undersökningen) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament (GFR, den berörda produkten eller den produkt som översynen gäller) med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). Tullen grundade sig på nivån för undanröjande av skada och uppgick till mellan 7,3 % och 13,8 %. |
|
(2) |
Till följd av en antisubventionsundersökning och partiell interimsöversyn av antidumpningsåtgärderna ändrade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014 (3) den ursprungliga antidumpningstullen till mellan 0 % och 19,9 % samt införde en ytterligare utjämningstull på mellan 4,9 % och 10,3 %. De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierade mellan 4,9 % och 30,2 %. |
|
(3) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/724 (4) beslutade kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärderna, att bibehålla dessa åtgärder i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014. |
|
(4) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 (5) beslutade kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång av utjämningsåtgärderna, att bibehålla dessa åtgärder i enlighet med genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014. |
|
(5) |
De kombinerade utjämnings- och antidumpningsåtgärderna varierar därför mellan 4,9 % och 30,2 %. |
|
(6) |
Åtgärder tillämpas också på import av GFR med ursprung i Egypten. Till följd av en antisubventionsundersökning införde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2020/870 (6) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten. Tullen fastställdes till 13,1 %, på grundval av subventionsnivån. |
1.2 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(7) |
Den 19 januari 2022 mottog kommissionen en begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande antidumpningstullarna av European Glass Fibre Producers Association (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för produkter av ändlösa glasfiberfilament i den mening som avses i artikel 5.4 i förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). |
|
(8) |
Den 21 april 2022 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import till unionen av GFR med ursprung i Kina, till följd av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande) (7). |
|
(9) |
Begäran om en översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen, och därmed även skadan för unionsindustrin, fortsatte. |
1.3 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(10) |
Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperiod). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten av fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden). |
1.4 Berörda parter
|
(11) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna i Kina, myndigheterna i det berörda landet samt kända importörer och användare om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta. |
|
(12) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.5 Stickprovsförfarande
|
(13) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.5.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
|
(14) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen baserade urvalet på den största representativa tillverknings- och försäljningsvolymen för GFR i översynsperioden som rimligtvis kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Tre unionstillverkare ingick i detta urval. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för 76 % av unionstillverkningen under översynsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet är representativt för unionsindustrin. |
1.5.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(15) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(16) |
En icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet beslutade kommissionen att något stickprovsförfarande inte var nödvändigt. |
1.5.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
|
(17) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att fastställa och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(18) |
En exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt. Kommissionen underrättade den enda exporterande tillverkare som svarat och Kinas delegation vid Europeiska unionen om detta. Inga synpunkter lämnades. |
1.6 Svar på frågeformuläret
|
(19) |
Kommissionen skickade de kinesiska myndigheterna ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(20) |
Kommissionen skickade frågeformulär till de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, unionstillverkarna, användarna och importörerna. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet (8) på dagen för inledandet av undersökningen. |
|
(21) |
Svar på frågeformulären mottogs från tre unionstillverkare. |
|
(22) |
Kommissionen fick inga svar från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, de kinesiska myndigheterna, den icke-närstående importören eller användarna. |
1.7 Kontroll
|
(23) |
Eftersom den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte samarbetade grundade kommissionen i enlighet med artikel 18 i grundförordningen sin analys av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter. I detta syfte användes uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och den statistik som fanns tillgänglig i Comext och Global Trade Atlas (GTA) samt andra offentliga källor. Alla berörda parter och de kinesiska myndigheterna underrättades om detta och framförde inga invändningar. |
|
(24) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler: Unionstillverkare
|
1.8 Efterföljande förfarande
|
(25) |
Den 28 april 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter avseende utlämnandet av uppgifter. |
|
(26) |
Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
|
(27) |
Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. huggen glasfiber i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887), och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00, ex 7019 12 00 (Taric-nummer 7019120022, 7019120025, 7019120026, 7019120039), 7019 14 00 och 7019 15 00 (9). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare. |
|
(28) |
Den berörda produkten är den råvara som oftast används för att förstärka termoplastisk och värmehärdande harts i industrin som tillverkar kompositmaterial. De kompositmaterial som blir resultatet (plast förstärkt av glasfiberfilament) används i många olika industrier: transport (fordonsindustrin, sjöfartsindustrin, rymdfartsindustrin, militärindustrin), elektriska och elektroniska tillämpningar, vindkraft, byggnation och byggprodukter, tankar/rör, konsumtionsvaror osv. |
2.2 Berörd produkt
|
(29) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina. |
2.3 Likadan produkt
|
(30) |
Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftades i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(31) |
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
|
(32) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina. |
3.1 Inledande anmärkningar
|
(33) |
Som nämns i skäl 22 deltog inga exporterande tillverkare från Kina i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Inget svar inkom och kommissionen beslutade därför att tillämpa artikel 18. |
|
(34) |
Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, basera på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökanden och de unionstillverkare som ingick i urvalet). |
3.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av GFR med ursprung i Kina
|
(35) |
Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(36) |
För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna i detta avseende. |
|
(37) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. På grundval av den information som kommissionen hade tillgång till vid den tidpunkten identifierades Brasilien och Turkiet som möjliga representativa länder för Kina. Kommissionen uppgav vidare att den också skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(38) |
Den 5 augusti 2022 informerade kommissionen berörda parter i en notering om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş., som är tillverkare i det representativa landet. Inga synpunkter inkom. |
3.3 Normalvärde
|
(39) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(40) |
Följande anges dock i artikel 2.6a a i grundförordningen: ”Om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden [och] ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.” |
|
(41) |
Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i denna undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning och med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de kinesiska myndigheterna och de exporterande tillverkarna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.4 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(42) |
I de senaste undersökningarna rörande glasfibersektorn i Kina (10) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(43) |
I den undersökningen konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (11). Kommissionen drog framför allt slutsatsen att glasfibersektorn, inklusive GFR, inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (12), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (13). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (14). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket framför allt ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (15). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i glasfibersektorn, inklusive GFR, i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (16), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (17). |
|
(44) |
På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende glasfibersektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i begäran samt rapporten (18), som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende. |
|
(45) |
Sökanden angav i begäran att den kinesiska GFR-sektorn kännetecknas av betydande snedvridningar på grund av statligt inflytande i ekonomin i allmänhet och i synnerhet inom sektorn för den produkt som översynen gäller. I begäran hävdades att alla produktionsfaktorer – mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft – är lika snedvridna, eftersom de är föremål för ingripanden från de kinesiska myndigheterna vilket i slutändan har lett till obetydliga snedvridningar inom den kinesiska GFR-sektorn. |
|
(46) |
För att styrka denna ståndpunkt hänvisades det i begäran till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor, såsom rapporten, kommissionens nyligen genomförda undersökning av GFM-sektorn och den därav följande förordning (EU) 2020/492, den 13:e femårsplanen för utveckling av byggnadsmaterialindustrin, den 13:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling i Kina, den 14:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långfristiga mål för 2035 samt industristrategin Made in China 2025. |
|
(47) |
På grundval av detta framhölls i begäran att de kinesiska myndigheterna äger den stora majoriteten av de största kinesiska tillverkarna av GFR, samt leverantörer i tidigare led och användare i senare led. De två största kinesiska tillverkarna av GFR: CPIC och Jushi, är stora statsägda konglomerat. Den berörda branschorganisationen, China Building Materials Federation, arbetar under ledning och övervakning av den statsägda kommittén för tillsyn och förvaltning av tillgångar. Ordföranden för Jushis styrelse och Jushis moderbolags CNBM:s vice ordförande innehar båda posten som vice ordförande i China Building Materials Federation. |
|
(48) |
Till följd av de omfattande statliga ingripandena i glasfiberindustrin och den stora andelen statsägda företag inom sektorn, förhindras även privatägda tillverkare att verka under marknadsförhållanden. |
|
(49) |
Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Planerna, såsom den 13:e femårsplanen för utveckling av byggnadsmaterialindustrin, den intelligenta utvecklingsplanen för tillverkning (2016–2020), den 13:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling i Kina, den 14:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långsiktiga mål för 2035, samt strategin Made in China 2025, uppmuntrar statliga myndigheter på alla nivåer och statsägda finansinstitut att främja utvecklingen av GFR-industrin i Kina. Inom ramen för den 14:e femårsplanen planerar de kinesiska myndigheterna att fokusera på nya material i samband med byggandet av en ny pelare i industrisystemet. De räknar med att ge fritt spelrum åt de industriella investeringsfonderna och öka finansieringsgarantierna och riskkompensationen. Planeringssystemet i Kina hindrar därför de fria marknadskrafterna från att råda inom GFR-sektorn. |
|
(50) |
Företag inom sektorerna ”nya material” – som inkluderar GFR – drar nytta av flera stödmekanismer, inklusive ekonomisk stödpolitik, skatte- och skatteförmånspolitik, FoU-stöd osv. |
|
(51) |
Kostnaderna för råvaror, t.ex. kaolin och dolomit, är inte resultatet av fria marknadskrafter, eftersom tillverkningen av dessa råvaror är föremål för statligt stöd i Kina. Det förekommer också betydande snedvridningar av systemet när det gäller tillgången till kapital, mark och arbetskraft. Kommissionens nyligen genomförda antisubventionsundersökning av GFR-importen från Kina visade att de kinesiska tillverkarna av GFR gynnades av förmånlig tillgång till mark samt av förmånliga lån, både från statsägda banker och privata banker (19). |
|
(52) |
De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, och om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. |
|
(53) |
Inom glasfibersektorn kvarstår en betydande del av ägande och kontroll från den kinesiska regeringen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte samarbetade kunde den exakta andelen privata och statligt ägda tillverkare inte fastställas. Undersökningen bekräftade dock att när det gäller de tre största tillverkarna inom glasfibersektorn, nämligen Jushi, Taishan Glassfiber och CPIC, äger staten dem antingen helt eller innehar en kontrollerande andel. Dessa tre tillverkare motsvarar omkring 75 % av de kinesiska tillverkarna av GFR. |
|
(54) |
Både offentliga och privatägda företag inom glasfibersektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för glasfibersektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa i sektorn för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta exemplifieras av den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, som innehåller en förteckning över sektorn, särskilt specialglasfiber, bland de material för vilka teknisk innovation kommer att stödjas av politik inom ramen för planen (20). Glasfiber förtecknas också bland de främjade sektorerna i 2019 års upplaga av den vägledande katalogen för strukturanpassning av industrin (21) samt i 2021 års vägledande katalog för viktiga nya material som är berättigade till system för första användning/demonstration. (22) .. |
|
(55) |
Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda sektorns utveckling kan ses på provinsnivå, t.ex. i Shandong som, särskilt när det gäller glasfiber- och kompositmaterialindustrin, planerar att ”aktivt främja ledande och konstitutiva företag med stark varumärkespåverkan och marknadsföringsinflytande, stark integrationskapacitet och driveffekt på industrikedjor och industrikluster, och stödja sektorsövergripande, tvärregionala och korsvisa fusioner och omorganisering av företag” och att ”utveckla högpresterande glasfiber och produkter av glasfiber [och att] uppmuntra utvecklingen av ultrafina, höghållfasta, högmodula, alkalifasta, lågdielektriska, lågexpansiva, nedbrytbara, med hög kiseldioxidhalt, specialformade sektorsövergripande och andra högklassiga glasfiber och glasfiberprodukter. Med fokus på behoven av elektronisk information, rymdfarkoster, ny energi, storskaliga gårdar för djuruppfödning, jordbruksväxthus och andra områden, forskning och utveckling och främjande av glasfiberförstärkta termoplastiska och värmehärdande produkter samt glasfiberkompositgaller för infrastrukturprojekt” (23). På samma sätt förutser Chongqings 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier en ”utvidgning av industrikedjorna för högpresterande fibrer och kompositmaterial” samt en ”acceleration av konstruktionen av projekt som […] produktionslinjen för högpresterande glasfiber med en årlig produktion på 150 000 ton, och av produktionsbasen för ultrafina glasfiber och kompositmaterial, för att öka produktionskapaciteten för högpresterande glasfiber och kompositmaterial” (24). Tonvikten på glasfiber kan även ses andra provinsers planeringsdokument, bl.a. Guanxis (25), Hubeis (26) och Zhejiangs (27). |
|
(56) |
När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag, i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, betonar många tillverkare av den produkt som översynen gäller uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser eller har partimedlemmar i företagsledningen och understryker sitt medlemskap i kommunistpartiet. |
|
(57) |
Jushi-koncernens ordförande är till exempel samtidigt vice sekreterare för partikommittén vid CNMB (28). På liknande sätt innehar ordföranden för Sinoma Science and Technology, som är holdingbolag för Taishan Fiberglass, ställningen som partikommitténs sekreterare, medan ordföranden för Sinoma Science and Technology är vice sekreterare i partikommittén (29). När det gäller CPIC innehar styrelsens vice ordförande och verkställande direktören samtidigt ställningen som vice sekreterare i partikommittén, medan koncernens ordförande för CPIC:s moderbolag också fungerar som sekreterare i partikommittén och koncernens vice ordförande fungerar som vice sekreterare i partikommittén (30). |
|
(58) |
Dessutom föreskriver Jushis bolagsordning uttryckligen en direkt partitillsyn över viktiga bolagsfrågor i artikel 195, enligt vilken ”företagets partikommitté ska diskutera och besluta om företagets viktigaste frågor i enlighet med bestämmelserna”, där partikommitténs huvudsakliga ansvar innebär att ”undersöka och diskutera viktiga företagsledningsfrågor, och stödja bolagsstämman, styrelsen, tillsynsstyrelsen samt ledningen i att utöva sina befogenheter i enlighet med lagen”, samt att ”stärka ledningen och kontrollen över företagets urval och anställning av personal, och bemöda sig om att bygga upp företagets ledningsgrupp, team av fast anställda och talangteam” (31). |
|
(59) |
Dessutom firade Taishan Fiberglass 99-årsdagen för kommunistpartiets grundande och sekreteraren i företagets partikommitté höll ett tal: ”Det är just för att Taishan Fiberglass alltid har hållit sig till partiets ledarskap, har fortsatt hålla fast vid ’två konsekvenser’ och alltid har hållit fast vid koncernens partibyggande arbete med ’en redogörelse’, ’fyra integreringar’ och ’fyra moderniseringar och integreringar’ och andra partiskapande koncept” (32). |
|
(60) |
Dessutom finns i GFR-sektorn strategier som är diskriminerande till inhemska tillverkares fördel eller på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Medan industripolitiken vanligtvis rör flera sektorer omfattas GFR-sektorn av många planer, riktlinjer, direktiv och andra politiska dokument som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå (se även skälen 47 och 48 ovan). Dessa politiska åtgärder strider ibland mot marknadskrafterna, t.ex. Guangxis treåriga handlingsplan för strategiska och framväxande industrier som administrativt fastställer framtida produktionsvolymer och tillväxttakt: ”Senast 2023 kommer produktionsvärdet för den nya materialindustrin att uppgå till 133 miljarder renminbi yuan, och mervärdet kommer att uppgå till 44 miljarder renminbi yuan” (33). |
|
(61) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga insatsvarorna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
|
(62) |
Det har inte framkommit någon bevisning i den aktuella undersökningen som skulle visa att diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom GFR-sektorn som avses i skäl 43 inte skulle påverka tillverkarna av den produkt som översynen gäller. |
|
(63) |
Sektorn för den berörda produkten påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 43 ovan. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina). |
|
(64) |
Dessutom har det inte lagts fram någon bevisning i den aktuella undersökningen som visar att GFR-sektorn inte påverkas av något statligt inflytande på det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 43. Det betydande statliga inflytandet i finanssystemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(65) |
Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av den produkt som översynen gäller köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
|
(66) |
Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
|
(67) |
Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning. |
|
(68) |
Sammanfattningsvis visade den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och på grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet. |
3.5 Representativt land
3.5.1 Allmänna anmärkningar
|
(69) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(70) |
Såsom förklaras i skäl 38 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet den 5 augusti 2022. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och bevis som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
|
(71) |
I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. Världsbanken har klassificerat Turkiet som ett högre eller medelinkomstland på grundval av bruttonationalinkomsten. Turkiet identifierades dessutom som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter finns lätt tillgängliga. |
|
(72) |
Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Turkiet fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.5.2 Slutsats
|
(73) |
I och med den bristande samarbetsviljan, och som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och med tanke på att Turkiet uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Turkiet som lämpligt representativt land. |
3.6 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(74) |
I noteringen om relevanta källor som ska användas för att fastställa normalvärdet redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen framförde även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Kommissionen förklarade vidare att den skulle använda uppgifter från Turkiets statistikmyndighet för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (36) och energi (37). |
|
(75) |
Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den på grund av de kinesiska exportörernas bristande samarbetsvilja inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader och förbrukningsvaror för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som nämns ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och förbrukningsvaror och de direkta tillverkningskostnaderna för varje kategori av GFR-produkter, på grundval av uppgifter som sökandena lämnade i begäran om översyn. |
|
(76) |
Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från den turkiska tillverkaren av den produkt som översynen gäller, såsom anges i skäl 38 ovan. |
3.7 Icke snedvridna kostnader och referensvärden
3.7.1 Produktionsfaktorer
|
(77) |
Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande informationen som sökanden och berörda parter lämnat in beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.7.2 Råvaror
|
(78) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket importkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (41). |
|
(79) |
Kommissionen beslutade att undanta importen från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.4 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ. |
|
(80) |
Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas andel av de direkta tillverkningskostnaderna under översynsperioden. Förbrukningsvaror inkluderade kostnaden för bindemedel, syre, reservdelar och förpackningar. För att fastställa ett icke snedvridet värde för sådana omkostnaderna, och eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Dessa procentandelar, som var specifika för varje kategori av GFR-produkter, tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att fastställa det icke snedvridna värdet av förbrukningsvaror. |
|
(81) |
Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till importpriser på råvaror. Dock beslutade kommissionen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transporter. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen. |
3.7.3 Arbetskraft
|
(82) |
För att fastställa riktmärket för arbetskraftskostnader i det representativa landet använde kommissionen den senaste statistiken från Turkiets statistikmyndighet Turkstat. Turkstat offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen använde tillgänglig statistik för 2020 för genomsnittliga arbetskraftskostnader för tillverkning inom glasfiberindustrin (kategori 23 enligt Nace 2.0) (42). Den resulterande timkostnaden för 2020 indexerades sedan för det genomsnittliga tillverkarprisindexet under översynsperioden. |
3.7.4 Elektricitet
|
(83) |
Elpriset för företag i Turkiet offentliggörs halvårsvis av Turkstat. Kommissionen använde de senast tillgängliga uppgifterna om elpriser för industriella slutanvändare i Turkiet (43) under perioden 1 januari 2021–31 december 2021 (översynsperioden). Eftersom den information som rapporterades om slutanvändarnas genomsnittspriser inbegrep alla skatter beräknade kommissionen slutanvändarens genomsnittspris exklusive moms. |
3.7.5 Naturgas
|
(84) |
Priset på naturgas för företag (industriella användare) i Turkiet offentliggörs halvårsvis av Turkstat. Kommissionen använde de senast tillgängliga uppgifterna om naturgaspriser för industriella slutanvändare i Turkiet (44) för översynsperioden. Eftersom den information som rapporterades om slutanvändarnas genomsnittspriser inbegrep alla skatter beräknade kommissionen slutanvändarens genomsnittspris exklusive moms. |
3.7.6 Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivning
|
(85) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Såsom förklaras i skäl 80 fastställdes dessutom ett värde för tillverkningsomkostnaderna för att täcka kostnader som inte ingick i de produktionsfaktorer som nämns ovan. |
|
(86) |
För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom tillverkarna av PRE inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverkningskostnaderna. Tillverkningsomkostnader omfattade kostnader för avfall, indirekt arbete, underhåll och avskrivning av materiella anläggningstillgångar. Dessa procentandelar, som var specifika för varje kategori av GFR-produkter, tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att fastställa det icke snedvridna värdet av tillverkningsomkostnader, beroende på vilken kategori av GFR som producerades. |
|
(87) |
För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de senaste tillgängliga finansiella uppgifterna för en tillverkare i Turkiet som i noteringen hade fastställts som en aktiv och vinstbringande tillverkare av GFR under översynsperioden. Finansiella uppgifter användes för följande företag som offentliga uppgifter som publicerats på deras webbplats:
|
3.8 Beräkningen av normalvärdet
|
(88) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje basprodukttyp på nivån fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(89) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende konsumtionskvoten av alla faktorer (material, energi och arbetskraft) för tillverkning av den produkt som översynen gäller. |
|
(90) |
När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader och förbrukningsvaror, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skälen 80 och 85–87. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:
|
|
(91) |
Även om inga synpunkter inkom i detta avseende efter offentliggörandet av noteringen till handlingarna om de relevanta källorna, noterade kommissionen att företaget Turkiet Şişe Ve Cam Fabrikalari A.S registrerade relativt höga intäkter och vinster 2021 jämfört med 2020. Även om samma företag använde vinsten för 2020, som uppgick till 10,4 %, skulle det vid fastställandet av normalvärdet inte ändra slutsatsen att den kinesiska exporten av GFR till unionen under översynsperioden gick till priser som var lägre än normalvärdet. |
3.9 Exportpris
|
(92) |
Eftersom ingen av de exporterande tillverkarna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-priser utifrån Eurostats uppgifter, justerade till nivån från fabrik. Cif-priset minskade således genom sjötransportfrakt, inhemska transportkostnader och EU:s tullhantering. Dessa kostnader baserades på uppgifter från sökandena i begäran om översyn. |
3.10 Jämförelse
|
(93) |
Kommissionen jämförde per GFR-kategori det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det exportpris fritt fabrik som fastställs ovan. |
3.11 Dumpningsmarginaler
|
(94) |
På denna grundval fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till mellan 50 % och 54 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. |
4. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT DUMPNING
|
(95) |
Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: i) utvecklingen av produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, ii) förhållandet mellan de kinesiska exportpriserna till andra tredjeländer och de kinesiska exportpriserna till unionen, och iii) unionsmarknadens attraktionskraft. |
4.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(96) |
För att analysera produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina och med hänsyn till de kinesiska myndigheternas och de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i sin begäran om översyn, såsom specificeras i nedanstående skäl. |
|
(97) |
Undersökningen har visat att det finns en generell överkapacitet vad gäller tillverkningen av vissa GFR i Kina. Produktionskapaciteten i Kina mellan 2020 och 2021 uppskattades till mellan 3,8 och 4,4 miljoner ton. Enligt sökandens marknadsinformation låg den kinesiska inhemska efterfrågan på GFR på mellan 2,4 och 2,9 miljoner ton, vilket innebär att överkapaciteten uppgick till minst 1,1 miljoner ton, vilket motsvarar över 100 % av EU:s förbrukning under översynsperioden. |
|
(98) |
Trots den strukturella överkapaciteten på den kinesiska hemmamarknaden fortsätter tillverkarna i Kina dessutom att öka sin befintliga kapacitet och bygga nya produktionsanläggningar både i Kina och utomlands. |
|
(99) |
Under 2020 lade Jushi 30 000 ton produktionskapacitet till sin ursprungliga produktionskapacitet vid en av sina produktionsanläggningar, vilket innebar att Jushis totala årliga GFR-produktion uppgick till 250 000 ton. Liknande tendenser har också observerats hos andra kinesiska exporterande tillverkare av GFR, såsom CPIP med ytterligare 88 000 ton, Hebei Jinniu Energy Resources Co. Ltd med ytterligare 100 000 ton och Weibo med ytterligare 15 000 ton. Dessutom håller nya kapacitetsökningar för GFR på att förberedas för de kommande åren i Kina med en förväntad GFR-produktion på 780 000 ton. Den kinesiska outnyttjade kapaciteten som uppskattats skulle därför kunna omdirigeras till unionsmarknaden om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla (46). |
|
(100) |
Med tanke på de lägre produktionsnivåerna i unionen jämfört med unionens förbrukningsnivåer, vilket framgår av skadeanalysen, och med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs nedan, drog kommissionen slutsatsen att den kinesiska överkapaciteten enkelt skulle kunna omledas till den europeiska marknaden för att tillgodose efterfrågan om de gällande åtgärderna upphävdes. |
4.2 Förhållandet mellan de kinesiska exportpriserna till övriga tredjeländer och de kinesiska exportpriserna till unionen
|
(101) |
För att fastställa en eventuell utveckling av importen till unionen om åtgärderna skulle upphöra analyserade kommissionen importpriserna på den kinesiska exporten till unionsmarknaden. Kommissionen analyserade exportuppgifter för vissa GFR från Kina på KN-nummernivå (47) under översynsperioden. |
|
(102) |
Det visade att unionsmarknaden är den näst största destinationen för import av vissa GFR från Kina (KN-nummer 7019 11 00, 7019 12 00, 7019 14 00, 7019 15 00) under översynsperioden, efter Förenta staterna. Såsom framgår av tabell 2 nedan är GFR-priserna i unionen fortfarande särskilt lönsamma för de kinesiska exporterande tillverkarna jämfört med andra större destinationer som Förenta staterna, Sydkorea, Indien, Ryssland, Japan och Turkiet. Tabell 2 Kinesisk GFR-export till större handelspartner
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
(103) |
På KN-nivå var unionsmarknaden den näst viktigaste när det gäller kvantiteter av huggen glasfiber exporterade från Kina under översynsperioden. Priserna i unionen (1,61 euro/kg) var betydligt högre än priserna på de viktigaste exportmarknaderna, i storleksordningen Sydkorea (0,85 euro/kg), Japan (0,82 euro/kg), Förenta staterna (1,05 euro/kg) och Indien (0,82 euro/kg). |
|
(104) |
Även för roving var unionsmarknaden den näst viktigaste destinationen efter Förenta staterna för kinesisk export i fråga om kvantiteter under översynsperioden. Även om priserna var ganska likartade världen över var de ändå högst i unionen, 1,11 euro/kg. Som jämförelse var de så låga som 0,77 euro/kg i Förenta staterna samt 0,88 euro/kg och 0,80 euro/kg i Sydkorea respektive Ryssland. Om man ser till priserna på de 18 viktigaste exportmarknaderna var priserna till unionen de högsta. |
|
(105) |
För mattor av glasfiber var unionsmarknaden tredje destinationen i fråga om kvantiteter för den kinesiska exporten under översynsperioden, efter Indien respektive Förenta staterna. Återigen var unionspriserna bland de högsta och 2021 låg de på 1,48 euro/kg, jämfört med de lägre nivåerna i Indien (1,25 euro/kg), Förenta staterna (1,11 euro/kg), Mexiko (1,34 euro/kg) och Turkiet (1,41 euro/kg). Om man ser till priserna till de 10 viktigaste exportmarknaderna var priserna till unionen de högsta i fråga om sålda kvantiteter. |
|
(106) |
Kommissionen grundade ovanstående analys på uppgifter på åttasiffrig KN-nummernivå för de tre GFR-kategorierna, dvs. huggen glasfiber (KN 7019 11 00), roving (KN 7019 12 00) och mattor (7019 14 00, 7019 15 00). På grund av de kinesiska myndigheternas och de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbete förfogade kommissionen inte över uppgifter på produktkontrollnummernivå, eftersom dessa inte var tillgängliga för analys. Prisuppgifter på produktkontrollnummernivå skulle ha varit mer exakta och inte föremål för eventuella felaktigheter till följd av stora prisvariationer inom en och samma produktkategori (t.ex. huggen fiber av olika diameter). |
|
(107) |
Trots denna begränsning visar tillgängliga uppgifter att priserna på de viktigaste destinationerna för den kinesiska GFR-exporten var lägre än priserna på unionsmarknaden under översynsperioden. Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om marknadsstorlek och historiska handelsflöden är det därför sannolikt att betydande kvantiteter som för närvarande säljs till andra marknader skulle omdirigeras till unionsmarknaden och att den befintliga outnyttjade kapaciteten från Kina skulle kunna skickas till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna upphävdes. |
4.3 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(108) |
För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft. Kommissionen analyserade exportuppgifter för vissa GFR på KN-nummernivå (48) till unionen under översynsperioden. |
|
(109) |
De analyserade uppgifterna visade att Kina är den tredje största exportören av GFR till unionen och att exporten med ursprung i Kina utgör omkring 13 % av den totala importen till unionen, efter Malaysia och Egypten i storleksordning. |
|
(110) |
Kommissionen noterade att importen av GFR ökade mellan 2018 och översynsperioden, vilket också bekräftas av den skadeanalys som beskrivs i avsnitt 5. |
|
(111) |
Unionsmarknadens attraktionskraft bekräftas också av de kinesiska exportörernas investeringar i tredjeländer, särskilt i Egypten, som utgör den näst största exportören av GFR i Europa. Såsom fastställdes i antisubventionsundersökningen riktas produkterna från dessa produktionsanläggningar mot unionsmarknaden och har också vunnit en betydande marknadsandel (49). De kinesiska tillverkarna fortsätter närmare bestämt att öka sin kapacitet i produktionsanläggningar utomlands. I mars 2021 tillkännagav Jushi en kapacitetsökning med 40 000 ton för en av Jushi Egyptens befintliga ugnar och i augusti 2021 tillkom en ny ugn med en kapacitet av 120 000 ton, vilket innebär att den totala kapaciteten där uppgår till 360 000 ton senast 2023 (50). Parallellt med detta meddelade CPIC Bahrain 2021 att företaget startade en av sina ugnar på nytt med en ökad kapacitet av 100 000 ton. Såsom fastställdes i den nyligen nämnda antisubventionsundersökningen konstaterades att de kinesiska tillverkarna särskilt investerade i anläggningar i Egypten för att få tillträde till unionsmarknaden, vilket bekräftar unionsmarknadens attraktionskraft. |
|
(112) |
Såsom förklaras i skäl 102 är unionsmarknaden den näst största destinationen för import av GFR från Kina, en import som uppgick till totalt 112 000 ton under översynsperioden, medan den totala förbrukningen i unionen under samma period låg på 941 000 ton, vilket framgår av tabell 3. Betydelsen av exporten till unionen, unionsmarknadens storlek och potentialen för ytterligare ökning av den kinesiska exporten till unionen är alla faktorer som gör unionsmarknaden attraktiv för de kinesiska exportörerna. |
4.4 Slutsats
|
(113) |
Mot bakgrund av slutsatserna om fortsatt dumpning under översynsperioden och om den sannolika exportutvecklingen om åtgärderna skulle upphöra att gälla drog kommissionen slutsatsen att det är högst sannolikt att betydande kvantiteter av GFR kommer att exporteras till unionen. Med tanke på de betydande dumpningsmarginaler som fastställdes under översynsperioden finns det ingen anledning att tro att dumpningen kommer att upphöra om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Därför är det mycket sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna beträffande import av den berörda produkten upphörde att gälla. |
5. SKADA
5.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
|
(114) |
Den likadana produkten tillverkades av nio tillverkare i unionen i början av skadeundersökningsperioden, varav en av tillverkarna avslutade sin verksamhet 2019. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(115) |
Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 594 500 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom uppgifter från sökanden och kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Såsom anges i skäl 14 stod de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för 76 % av den sammanlagda tillverkningen av den likadana produkten i unionen. |
5.2 Förbrukning i unionen
|
(116) |
Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av Eurostat, uppgifter som lämnats av sökanden och de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. |
|
(117) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Förbrukningen i unionen (ton)
|
||||||||||||||||||||
|
(118) |
Förbrukningen i unionen minskade med 8 % från 2018 till 2019 och föll sedan kraftigt (–16 %) 2020. Minskningen 2020 var tillfällig och främst ett resultat av de globala covidrelaterade statliga nedstängningsåtgärderna. Flera större användare av GFR i unionen, däribland havs- och byggindustrin, var tvungna att tillfälligt begränsa eller avsluta sin produktion. Fordonsindustrin, som står för upp till 45 % av EU:s efterfrågan, var den användarindustri av GFR som påverkades mest. Den blev nästan helt stillastående. Återhämtningen och ökningen av efterfrågan var dock redan uppenbara under översynsperioden (+ 20 % jämfört med 2020 och +1 % jämfört med 2018). |
5.3 Import från det berörda landet
5.3.1 Volym och marknadsandel av importen från det berörda landet
|
(119) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat som den dubbelkontrollerade mot de uppgifter som medlemsstaterna samlat in i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen (14.6-databasen). Marknadsandelen av importen fastställdes på grundval av Eurostat, uppgifter som lämnats av sökanden och de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. |
|
(120) |
Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importvolym (i ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(121) |
Importen av den berörda produkten från Kina minskade (–6 %) 2020 till följd av de covidrelaterade åtgärderna. Under översynsperioden ökade dock importen snabbare än efterfrågan (+ 31 % jämfört med 2020 och +23 % jämfört med 2018). Detta ledde till en ökning av den kinesiska importens marknadsandel till 6,5 % under översynsperioden (medan den låg på 5,3 % 2018). |
5.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
|
(122) |
Kommissionen fastställde priserna för importen på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet av importen fastställdes på grundval av Eurostat och de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet. |
|
(123) |
Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 5 Importpriser (EUR/ton)
|
||||||||||||||||||||
|
(124) |
Det genomsnittliga priset på importen från Kina utan tullar uppvisade en nedåtgående trend och låg konstant under unionstillverkarnas genomsnittliga pris i perioden före översynsperioden. De ökade dock med +46 % årligen under översynsperioden och uppgick till 1 363 euro per ton. Detta pris låg över unionstillverkarnas genomsnittliga pris (1 092 euro per ton) och över unionsindustrins tillverkningskostnad (1 181 euro per ton) under översynsperioden. Om man till dessa priser lägger kostnaderna efter importen och de kombinerade åtgärderna till de tullnivåer som faktiskt betalats per exporterande tillverkare, kommer importen från Kina enligt uppgifter från 14.6-databasen i unionen till priser som är 53 % högre än unionsindustrins. Det förekom därför inget prisunderskridande och inget pristryck orsakat av importen från Kina under översynsperioden. |
5.4 Import från andra tredjeländer än Kina
|
(125) |
Import av GFR från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Egypten och Malaysia. |
|
(126) |
Den sammanlagda volymen av importen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för importen av GFR från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt: Tabell 6 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(127) |
Importen från andra tredjeländer än Kina uppgick till totalt 454 000 ton under översynsperioden, eller 48 % av marknadsandelen. En fjärdedel, eller 26 % av importen från tredjeländer, kom från den utökade kinesiska produktionskapaciteten i Egypten, med gällande utjämningsåtgärder sedan juni 2020. Importen från Egypten utgjorde 12,7 % av unionens marknadsandel under översynsperioden. De egyptiska importpriserna var betydligt lägre än unionsindustrins priser. |
|
(128) |
Ytterligare 30 % av importen från tredjeländer utom Kina kom från Malaysia. De utgjorde 14,4 % av unionens marknadsandel under översynsperioden. Det konstaterades att de malaysiska genomsnittliga importpriserna var lägre än unionsindustrins genomsnittliga priser. I jämförelser på produktbasis var de malaysiska priserna (1 056 euro/ton) högre än unionsindustrins priser, eftersom importen endast bestod av en typ av produkt (huggen fiber), för vilken unionsindustrins pris låg på 1 015 euro/ton under översynsperioden. |
|
(129) |
Importen från Förenade kungariket, som stod för cirka 4,5 % av unionens marknadsandel under skadeundersökningsperioden, såldes till priser som var lägre än unionsindustrins priser endast under översynsperioden. |
|
(130) |
Importen från övriga tredjeländer minskade (–10 %) 2020 till följd av covidrelaterade åtgärder och ökade 2021 (+ 33 % från 2020 och +19 % från 2018). Importpriserna från övriga tredjeländer konstaterades vara högre än unionsindustrins priser under hela skadeundersökningsperioden. |
5.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
5.5.1 Allmänna anmärkningar
|
(131) |
Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(132) |
Som nämns i skäl 14 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(133) |
För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av data från sökanden. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(134) |
De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(135) |
De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital. |
5.5.2 Makroekonomiska indikatorer
5.5.2.1 Allmänna kommentarer
|
(136) |
Unionsindustrins ekonomiska situation var på nedåtgående under hela skadeundersökningsperioden. Från och med 2020 försämrades unionsindustrins situation kraftigt och den kunde inte återhämta sig helt 2021 (översynsperioden) på grund av covidrelaterade nedstängningar som ledde till upphörandet av användarnas verksamhet. |
5.5.2.2 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(137) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(138) |
Unionstillverkningen minskade med 23 % mellan 2018 och 2020 och ökade sedan igen med 18 % mellan 2020 och översynsperioden, vilket ledde till en minskning med 9 % under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(139) |
Unionsindustrin ökade sin kapacitet 2019 inom ramen för renoveringar (GFR-industrin behöver stora och långsiktiga investeringar för att kunna renovera sina ugnar regelbundet och fortsätta sin verksamhet). En unionstillverkare var dock tvungen att stänga sin anläggning permanent sommaren 2019. Sammantaget minskade investeringarna med 3 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(140) |
Kapacitetsutnyttjandet utvecklades i linje med förändringarna i produktion och kapacitet, dvs. minskade till 70 % 2020 på grund av covidrelaterade restriktioner. När dessa restriktioner hävdes ökade kapacitetsutnyttjandet till 87 % under översynsperioden. På grund av de tekniska begränsningarna vid omstart av den outnyttjade kapaciteten efter covidrelaterade restriktioner kunde unionstillverkarna dock inte öka sin produktion tillräckligt för att tillgodose den växande efterfrågan efter covid-19 i tid. |
5.5.2.3 Försäljningsvolym, marknadsandel och tillväxt
|
(141) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(142) |
Unionstillverkningen minskade med 14 % mellan 2018 och 2020 och ökade sedan igen med 6 % mellan 2020 och översynsperioden, vilket ledde till en minskning med 9 % under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(143) |
Tendensen visar att unionsindustrin inte till fullo kunde dra nytta av den förbättrade efterfrågan under översynsperioden, på grund av de tekniska begränsningarna vid omstart av den outnyttjade kapaciteten efter covidrelaterade restriktioner, såsom förklaras i skäl 140. Till följd av detta minskade unionsindustrins marknadsandel till 45,3 % i slutet av skadeundersökningsperioden, dvs. 5 procentenheter sedan början av perioden. Av dessa 5,0 procentenheter av marknadsandelen övertogs 1,2 procentenheter av importen från Kina och 3,8 procentenheter av övriga tredjeländer. |
5.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(144) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(145) |
Sysselsättningen ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktion och sysselsättning, dvs. minskade med 15 % från 2018 till 2020 och ökade sedan med 19 % mellan 2020 och översynsperioden. |
5.5.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(146) |
I denna undersökning fastställdes en dumpningsmarginal på mellan 50 % och 54 %, beroende på vilken GFR-kategori som övervägdes. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin kan ha dämpats av de kombinerade antidumpnings- och utjämningsåtgärderna. Unionsindustrin kunde ändå inte behålla sin marknadsandel och priserna förblev låga, även om detta kan ha påverkats av andra faktorer, såsom beskrivs i skälen 168–173. Slutsatsen kan därför dras att unionsindustrin ännu inte kunnat återhämta sig från tidigare dumpning. |
5.5.3 Mikroekonomiska indikatorer
5.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(147) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Försäljningspris och tillverkningskostnad i unionen (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(148) |
Det vägda genomsnittliga försäljningspriset per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder låg kvar på en liknande nivå under skadeundersökningsperioden och under produktionskostnadsnivån 2019–2021. Såsom fastställdes i den tidigare undersökningen om samma produkt (51) berodde unionstillverkarnas oförmåga att höja sina priser under hela skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar ett läge med pristryck, på de kinesiska exportörernas marknadsbeteende och pristryck under åren före översynsperioden, i kombination med import av GFR som exporterades av kinesiska tillverkare utanför Kina, såsom Egypten, vars importpriser var betydligt lägre än unionstillverkarnas försäljningspriser under hela skadeundersökningsperioden. |
|
(149) |
Under själva översynsperioden, trots att den kinesiska exporten till unionsmarknaden skedde till betydligt högre priser än unionsindustrins priser, vann Kina fortfarande marknadsandelar på grund av en plötslig ökning av efterfrågan efter avskaffandet av de flesta covidrelaterade åtgärderna i unionen, vilket ledde till en högre produktion på olika nivåer hos GFR-användarna i senare led. Material behövdes för produktion och för att fylla upp uttömda lager på alla nivåer. Samtidigt kunde unionsindustrin inte dra full nytta av en sådan förbättrad marknadssituation på grund av sina års-/halvårskontrakt med användarna, medan kinesiska GFR-tillverkare levererar på spotvillkor. Detta hindrade unionstillverkarna från att höja sina priser i linje med de ökande prisnivåerna på GFR på marknaden. Unionstillverkarna kunde öka sina försäljningspriser först under fjärde kvartalet av översynsperioden genom att förlita sig på klausuler om anpassning i sina avtal med användarna. |
|
(150) |
Den genomsnittliga tillverkningskostnaden per enhet ökade med +13 % under skadeundersökningsperioden. Den största ökningen på +16 % berodde på den tillfälligt outnyttjade kapaciteten till följd av de covidrelaterade nedstängningarna av användarindustrier 2020 (den höga andelen fasta kostnader i denna industri gör den mycket känslig för variationer i produktionsvolymerna). Under översynsperioden, trots att produktionsanläggningar började återgå till ett optimalt kapacitetsutnyttjande, var de genomsnittliga kostnaderna högre än 2018 och 2019 på grund av den kraftiga ökningen av energipriserna och vissa råvarupriser (munstycken av rodium och platina (52)). |
5.5.3.2 Arbetskraftskostnader
|
(151) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||
|
(152) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade med 8 % under skadeundersökningsperioden. |
5.5.3.3 Lagerhållning
|
(153) |
Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(154) |
Lagerhållningen låg på normala nivåer 2018 och 2019, medan den minskade med hälften 2020 och förblev lika låg under översynsperioden. Unionsindustrin var tvungen att sälja betydande kvantiteter från lager på grund av statliga nedstängningsåtgärder, medan produktionen fortfarande förhindrades av covidrelaterade restriktioner 2020. Den ökade efterfrågan 2021, den globala bristen och avbrott i leveranskedjan hindrade i sin tur företagen från att fylla på lagren till normala nivåer under översynsperioden. Lagren kunde således inte återgå till den normala nivån och motsvarade endast 10 % av produktionen, vilket är nästan hälften jämfört med början av skadeundersökningsperioden. |
|
(155) |
En unionstillverkare i urvalet noterade ett skrivfel i lagernivån i det slutliga utlämnandet av uppgifter. Lagerhållningen korrigerades. Den övergripande trenden för lagerhållningen hade inte förändrats. |
5.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(156) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(157) |
Kommissionen fastställde lönsamheten hos de unionstillverkare som ingick i urvalet i form av nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. |
|
(158) |
De ökande genomsnittliga kostnaderna och oförmågan att öka det genomsnittliga priset ledde till förluster för unionsindustrin under de två sista åren av skadeundersökningsperioden. Mellan 2018 och 2019 minskade lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet från 6,2 % till 2,1 % följt av en betydande minskning till –17,6 % 2020. Under översynsperioden gick unionsindustrin fortfarande med förlust (–3,6 %), fast i mindre utsträckning än året innan. |
|
(159) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Trenden för nettokassaflödet följde en liknande trend som för lönsamheten. Från 52 miljoner euro 2018 minskade kassaflödet till 29 miljoner euro 2019 och sedan till 0,5 miljoner euro 2020, följt av en ökning till cirka 31 miljoner euro under översynsperioden. Sammantaget minskade nettokassaflödet med mer än hälften under skadeundersökningsperioden. |
|
(160) |
En unionstillverkare i urvalet noterade ett skrivfel i nivån på dess kassaflöde i det slutliga utlämnandet av uppgifter. Kassaflödet korrigerades. Från 52 miljoner euro 2018 minskade kassaflödet till 48,7 miljoner euro 2019 och sedan till 7,4 miljoner euro 2020, följt av en ökning till cirka 21 miljoner euro under översynsperioden. Sammantaget minskade kassaflödet med mer än hälften under skadeundersökningsperioden, och trenden är oförändrad. |
|
(161) |
Unionsindustrin behöver stora och långsiktiga investeringar för att kunna renovera sina ugnar regelbundet och fortsätta sin verksamhet. På grund av det dåliga nettokassaflödet minskade dock investeringarna från 52 miljoner euro 2018 till 29 miljoner euro 2019 och ökade sedan till över 30 miljoner euro under de följande åren. Sammantaget minskade investeringarna med 41 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(162) |
Räntabiliteten motsvarar vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten minskade från 10 % 2018 till 6,2 % 2019 och minskade ytterligare till –16,3 % 2020. Totalt sett försämrades den under skadeundersökningsperioden och låg på -3,1 % under översynsperioden. |
5.6 Slutsats om skada
|
(163) |
Unionsindustrins vinster under skadeundersökningsperioden drabbades kraftigt och minskade från en vinst på 6,2 % 2018 till en förlust på 3,6 % under översynsperioden. Den negativa lönsamheten visar unionsindustrins i särklass besvärliga situation under översynsperioden. |
|
(164) |
De minskade försäljningsvolymerna tillsammans med sjunkande priser ledde till att alla resultatindikatorer försämrades. Samtidigt förlorade unionsindustrin en del av sin marknadsandel, vilket påverkade lönsamheten negativt. Utöver de förluster som uppkom minskade även sysselsättningen och kapacitetsutnyttjandet. Utgående lager kunde inte återhämta sig till normala nivåer. Kassaflödet under översynsperioden minskade med 62 % jämfört med 2018. Räntabiliteten minskade från 10 % till –3,1 % under 2018. |
|
(165) |
Den minskade produktionen hade en betydande inverkan på industrin, vilket återspeglades i förlustsituationen 2020–2021, på grund av de höga fasta kostnaderna och omöjligheten att skala tillbaka produktionen på ett flexibelt sätt då ugnar måste användas fullt ut i denna specifika tillverkningsprocess. |
|
(166) |
Även under sådana ogynnsamma omständigheter krävdes kontinuerliga investeringar, främst för att ersätta ugnar med begränsad livslängd. Detta satte ytterligare ekonomisk press på tillverkarna. |
|
(167) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden har fortsatt lida väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3 i grundförordningen. |
6. ORSAKSSAMBAND
|
(168) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. |
|
(169) |
Under åren före översynsperioden bidrog den fortsatta förekomsten av import från Kina som medförde prispress på EU-marknaden tydligt till den skadevållande situationen för unionsindustrin. Med tanke på de icke-skadevållande priserna på import från Kina under översynsperioden, som låg långt över unionsindustrins försäljningspriser och tillverkningskostnader, och därför inte utövade något tryck på unionsindustrin, analyserade kommissionen huruvida skadan orsakades av andra faktorer än den dumpade importen från Kina. Det rörde sig om följande faktorer: Import från Egypten till följd av ökad kinesisk produktionskapacitet. Ökade produktionskostnader i unionen. Avtalsvillkor med användarna. |
|
(170) |
De kinesiska tillverkare av GFR som var belägna utanför Kina, dvs. i Egypten, stod fortfarande för 12,7 % av marknadsandelen under översynsperioden. Deras importpriser låg långt under det pris som observerades för de andra länderna och unionsindustrins priser. Prispressen från kinesiska tillverkare av GFR utanför Kina förekom således under hela skadeundersökningsperioden. Denna slutsats är i linje med den tidigare undersökningen om samma produkt (53). |
|
(171) |
Dessutom gjorde den globala bristen, såsom förklaras i skäl 149 ovan, till följd av statliga åtgärder i samband med covid-19-pandemin det möjligt för unionsindustrin att börja återhämta sig på försäljningssidan under andra halvan av skadeundersökningsperioden (2020–översynsperioden), men samtidigt var den tvungen att klara de ökade produktionskostnaderna, såsom ökade fasta kostnader på grund av den tillfälligt outnyttjade kapaciteten till följd av covidrelaterade nedstängningar av användarindustrier, och ökade energikostnader och vissa råvarukostnader. Samtidigt kunde unionsindustrin inte omedelbart öka sina produktionsvolymer i större mängd, på grund av den tid som krävdes för att återuppta den outnyttjade kapaciteten. Till följd av detta tvingades användare i EU tillfälligt köpa importerade varor från Kina till mycket högre priser, vilket ledde till en ökad kinesisk marknadsandel på 6,5 % under översynsperioden. |
|
(172) |
Såsom förklaras i skäl 150 ovan hade unionsindustrin långvariga avtal med användarna och kunde inte omedelbart höja sina försäljningspriser för att dra nytta av den förbättrade marknadssituationen och avsaknaden av skadevållande kinesiska priser. Å andra sidan hade kinesiska GFR-tillverkare flexibiliteten att leverera på spotvillkor och därmed höja sina priser i linje med marknadsnivåerna. Till följd av detta var alla unionsindustrins ekonomiska resultatindikatorer negativa under översynsperioden. |
|
(173) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden inte kunde tillskrivas den dumpade importen från Kina och att andra faktorer, enskilt eller kollektivt, påverkade den skadevållande situationen för unionsindustrin under översynsperioden, vilket försvagade orsakssambandet mellan importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden. |
|
(174) |
Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. |
7. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA SOM URSPRUNGLIGEN VÅLLATS AV DUMPAD IMPORT FRÅN KINA
|
(175) |
För en bedömning av sannolikheten för återkommande skada till följd av dumpad import från Kina undersökte kommissionen följande faktorer: a) sannolika prisnivåer för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder, b) unionsmarknadens attraktionskraft och c) produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina. |
7.1.1 Sannolika prisnivåer på import från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder
|
(176) |
Undersökningen har visat att priserna på den kinesiska dumpade importen, som rapporterades på cif-nivå, ökade betydligt (+ 46 %) under det sista året av skadeundersökningsperioden, det vill säga mellan 2020 och översynsperioden. Denna ökning berodde dock främst på den exceptionella ökningen av fraktkostnaderna under översynsperioden. Det uppskattade kinesiska priset fritt fabrik ökade med 5 % endast mellan 2020 och 2021 och låg på cirka 907 euro per ton, vilket är betydligt lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga pris fritt fabrik (1 092 euro/ton). Om fraktkostnaderna hade förblivit oförändrade mellan 2020 och 2021 skulle importen från Kina utan tull ha underskridit unionsindustrins priser med 21,1 % och legat kvar under unionsindustrins tillverkningskostnad, liknande den situation som konstaterades under åren före översynsperioden. |
|
(177) |
Dessutom var ökningen av fraktkostnaderna exceptionell och tillfällig, eftersom den steg sjufaldigt från 2020 till 2021, medan den sjönk till 2020 års ursprungliga nivåer från och med november 2022 (54). Till följd av detta sjönk även priserna på import från Kina i november 2022, och i början av 2023 var priset på cif-nivå tillbaka på nivån för unionsindustrins pris under översynsperioden, nämligen 1 093 euro/ton. I början av 2023 underskred priserna på import från Kina återigen unionsindustrins priser efter översynsperioden med 14,9 % och låg långt under unionsindustrins tillverkningskostnad under översynsperioden (i genomsnitt 1 181 euro/ton 2022) och efter översynsperioden (i genomsnitt 1 445 euro/ton 2022) (55). |
|
(178) |
På grundval av ovanstående analys drog kommissionen slutsatsen att priserna på import från Kina på cif-nivå ökade tillfälligt på grund av de ökade fraktkostnaderna, men när denna kostnad återgick till ursprungliga nivåer i november 2022 började importpriserna återgå till samma nivåer som för perioden före översynen, och underskred avsevärt och pressade ned unionsindustrins priser. Med tanke på den exceptionella och tillfälliga ökningen av priserna på import från Kina under översynsperioden och utvecklingen efter översynsperioden, är det sannolikt att priserna på den dumpade importen från Kina skulle underskrida och pressa unionsindustrins priser om antidumpningsåtgärder saknades. |
7.1.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(179) |
Unionsmarknaden är attraktiv i fråga om storlek och priser, med tanke på förbrukningen i unionen och den högre prisnivån i unionen jämfört med andra viktiga kinesiska exportdestinationer. Exportstatistik från Global Trade Atlas databas (56) visade att de kinesiska exportpriserna till unionen i genomsnitt var 26 % högre än de kinesiska exportpriserna till de tre största exportmarknaderna (Förenta staterna, Sydkorea och Indien, förutom unionen) under översynsperioden. Detta gör unionsmarknaden till en mer lönsam destination än andra tredjelandsmarknader. Unionsmarknaden var redan den näst största destinationen för export av GFR från Kina under översynsperioden. Dessutom är Kina den tredje största exportören av GFR till unionen, efter Malaysia och Egypten. |
|
(180) |
Undersökningen av uppgifterna för perioden efter översynen visade dessutom att importen från Kina har ökat dramatiskt, från omkring 61 000 ton under översynsperioden till mer än 91 000 ton 2022 (en ökning med 50 %), vilket gör att unionsmarknaden är attraktiv för kinesiska GFR-tillverkare. |
|
(181) |
Unionsmarknadens attraktionskraft för tillverkare av GFR i Kina bekräftas också genom det faktum att CPIC och CNBM-koncernen (större tillverkare av GFR i Kina) investerade avsevärt för att inleda omfattande export av GFR från anläggningar i Bahrain respektive Egypten till den europeiska marknadens tjänst kort efter införandet av antisubventions- och antidumpningsåtgärder i december 2014. Såsom har bekräftats i en tidigare undersökning av samma produkt (57) öppnade CNBM-koncernen fabriken i Egypten i det uttalade syftet att sälja GFR till unionsmarknaden och undvika de gällande tullarna på import direkt från Kina. |
|
(182) |
Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om marknadsstorlek, historiska handelsflöden och utvecklingen efter översynsperioden av dessa handelsflöden är det sannolikt att betydande kvantiteter som för närvarande säljs till andra marknader skulle omdirigeras till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla. |
7.1.3 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(183) |
Enligt de uppgifter som sökanden lämnat uppgick överkapaciteten i Kina till minst 1,1 miljoner ton, vilket motsvarar över 100 % av unionens förbrukning under översynsperioden. Trots strukturell överkapacitet på Kinas inhemska marknad fortsatte tillverkarna att öka sin befintliga kapacitet eller tillkännage ny kapacitet efter översynsperioden. Om den tillkännagivna kapacitetsökningen äger rum skulle den kinesiska överkapaciteten uppgå till 2,6 miljoner ton, vilket motsvarar mer än dubbelt så mycket som den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. |
|
(184) |
Med tanke på unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs ovan är det sannolikt att den befintliga outnyttjade kapaciteten från Kina skulle kunna levereras till unionsmarknaden om antidumpningsåtgärderna upphävdes. |
7.2 Slutsats om sannolikheten för återkommande skada vållas av dumpad import från Kina
|
(185) |
Om åtgärderna skulle upphöra att gälla kan det rimligen förväntas att importen av GFR från Kina till unionen, till följd av unionsmarknadens attraktionskraft och den enorma tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina, skulle öka avsevärt till dumpade priser som underskrider och pressar unionsindustrins priser. Den kinesiska exporten till unionen skulle snabbt vinna ännu större marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin, som skulle drabbas av en omedelbar minskning av sin försäljningsvolym och en ökning av sina fasta kostnader per enhet. Ökningen av de fasta kostnaderna i kombination med en minskning av försäljningspriserna skulle omedelbart inverka negativt på unionsindustrins lönsamhet, som förblev negativ under översynsperioden. Följaktligen skulle unionsindustrin bli ännu mer förlustbringande och dess lönsamhet skulle hotas. |
|
(186) |
På grundval av detta dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser, som skulle underskrida och pressa unionsindustrins priser och därmed vålla väsentlig skada och ytterligare förvärra den redan skadevållande situation för unionsindustrin som konstaterades under översynsperioden. |
8. UNIONENS INTRESSE
|
(187) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas. |
8.1 Unionsindustrins intresse
|
(188) |
Undersökningen har visat att unionsindustrin befann sig i en skadevållande situation och att ett upphävande av åtgärderna sannolikt skulle leda till en betydande ökning av den dumpade kinesiska importen av GFR, vilket i stor utsträckning skulle underskrida och pressa ner unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra den väsentliga skada för unionsindustrin som konstaterades under översynsperioden. |
|
(189) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna. |
8.2 Icke-närstående importörers intresse
|
(190) |
Kommissionen uppmanade alla icke-närstående importörer att delta i undersökningen. Endast en importör registrerade sig som berörd part men besvarade inte frågeformuläret. |
|
(191) |
Kommissionen ansåg att produkten GFR i hög grad är standardiserad och att det är lätt att byta försörjningskälla för den. |
|
(192) |
På grundval av detta och med tanke på de alternativa försörjningskällorna som inte omfattas av åtgärder, drog kommissionen slutsatsen att de gällande åtgärderna inte hade några betydande negativa effekter på importörernas situation och att fortsatta åtgärder inte skulle påverka dem på ett otillbörligt sätt. |
8.3 Användarnas intresse
|
(193) |
Endast tre enskilda användare och en intresseorganisation för användare (58) registrerade sig som berörda parter, men ingen besvarade kommissionens frågeformulär. |
|
(194) |
Användarnas intresseorganisation tog ställning för åtgärderna och noterade att unionstillverkarna av GFR är FoU- och innovationsdrivande (59). Utan dem skulle tygindustrin i senare led och innovationen inom denna sektor upphöra. Om unionsindustrin upphör med sin verksamhet skulle tygindustrin i EU också vara nästan helt beroende av tillgången till statsägda företags roving i Kina, vilket skulle försätta tygindustrin i en mycket sårbar situation. Denna risk uppstod redan under covid-19-pandemin, när flera tygtillverkare i unionen fick avslag från leverantörer av roving i Kina, som meddelade att de inte skulle leverera till utländska kunder förrän den inhemska bristen hade lindrats. Överlevnaden för unionens tygindustri i senare led i förädlingskedjan är därför också beroende av lönsamheten för unionens GFR-industri. |
|
(195) |
Eftersom inga användare gav sig till känna är slutsatserna från tidigare undersökningar de bästa tillgängliga uppgifter som kommissionen förfogar över: översynen vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2017/724, i vilken konstaterades att en utvidgning av åtgärderna skulle få en begränsad inverkan på användarnas situation, och antisubventionsundersökningen i genomförandeförordning (EU) 2020/379, där det konstaterades att det mot bakgrund av de tillgängliga alternativa försörjningskällor som inte omfattas av åtgärder, och mot bakgrund av att det inte finns något som tydligt visar att tilläggskostnaderna till följd av åtgärder på import inte kan absorberas av användarna, så visade de negativa konsekvenserna för användarna inte tydligt att det inte ligger i unionens intresse att tillämpa åtgärderna. |
8.4 Slutsats om unionens intresse
|
(196) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av GFR med ursprung i Kina. |
9. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(197) |
På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, återkommande skada som orsakats av dumpad import från Kina och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot GFR från Kina bibehållas. |
|
(198) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de separata antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
|
(199) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(200) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull. |
|
(201) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatserna i denna förordning är uteslutande tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(202) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (60). Begäran ska innehålla all relevant information som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(203) |
Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan förefintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Mindre korrigeringar av unionsindustrins uppgifter beaktades i denna förordning och inga andra synpunkter inkom. |
|
(204) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (61), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(205) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av huggen glasfiber i längder om högst 50 mm, roving av glasfiber, utom roving av glasfiber som har impregnerats och behandlats med ett ytskikt och har en glödgningsförlust på mer än 3 % (enligt ISO-standard 1887), och mattor av glasfiberfilament, utom mattor av glasull som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7019 11 00, ex 7019 12 00 (Taric-nummer 7019120022, 7019120025, 7019120026, 7019120039), 7019 14 00 och 7019 15 00 (62) med ursprung i Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstull ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
|
Företag |
Antidumpningstull |
Taric-tilläggsnummer |
|
Jushi Group Co., Ltd Jushi Group Chengdu Co., Ltd Jushi Group Jiujiang Co., Ltd |
14,5 |
B990 |
|
Changzhou New Changhai Fiberglass Co., Ltd Jiangsu Changhai Composite Materials Holding Co., Ltd Changzhou Tianma Group Co., Ltd |
0 |
(A983) |
|
Chongqing Polycomp International Corporation. |
19,9 |
B991 |
|
Andra samarbetande företag enligt förteckningen i bilaga I till genomförandeförordning (EU) 2017/724 |
15,9 |
|
|
Alla övriga företag |
19,9 |
A999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (kvantitet) av (den produkt som översynen gäller) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av [företagets namn och adress] [Taric-tilläggsnummer] i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”alla övriga företag” tillämpas.
4. I de fall varor har skadats innan de övergår till fri omsättning och det pris som betalats eller ska betalas av denna anledning fördelas vid fastställandet av tullvärdet enligt artikel 131.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (63) ska antidumpningstullen, beräknad enligt ovan, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas.
5. Om de slutgiltiga utjämningstullar som införs genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2021/328 ändras eller upphävs ska de tullar som anges i punkt 2 ökas i motsvarande grad, begränsat till den faktiskt konstaterade dumpningsmarginalen eller den skademarginal som konstaterats, beroende på vad som är lämpligt, per företag och från och med ikraftträdandet av den här förordningen.
6. I de fall då utjämningstullen har dragits av från antidumpningstullen för vissa exporterande tillverkare ska en ansökan om återbetalning enligt artikel 21 i förordning (EU) 2016/1037 även föranleda en bedömning av den dumpningsmarginal som gällde för den exporterande tillverkaren under undersökningsperioden avseende återbetalning. Det belopp som ska återbetalas till den som ansöker om återbetalning får inte överstiga skillnaden mellan den tull som tagits ut och de kombinerade utjämnings- och antidumpningstullar som fastställts i undersökningen avseende återbetalning.
7. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 13 juli 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 av den 9 mars 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 67, 15.3.2011, s. 2).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1379/2014 av den 16 december 2014 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 248/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 367, 23.12.2014, s. 22).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/724 av den 24 april 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 107, 25.4.2017, s. 4).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 av den 24 februari 2021 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 65, 25.2.2021, s. 1).
(6) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/870 av den 24 juni 2020 om införande av en slutgiltig utjämningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska utjämningstull som införts på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten och om uttag av den slutgiltiga utjämningstullen på registrerad import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten (EUT L 201, 25.6.2020, s. 10).
(7) EUT C 167, 21.4.2022, s. 20.
(8) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2595.
(9) Sedan den 1 januari 2022 har klassificeringen av mattor ändrats från KN-nummer 7019 31 00 till KN-nummer 7019 14 00 och 7019 15 00. Till och med den 31 december 2021 var de tillämpliga Taric-numren 7019310010 och 7019310090. Sedan den 1 januari 2022 ersätts de av Taric-nummer 7019140010, 7019140090, 7019150010 och 7019150090.
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492 av den 1 april 2020 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar rörande import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten (EUT L 108, 6.4.2020, s. 1).
(11) Ibid., skälen 161–162 och 167.
(12) Ibid., skälen 116–119.
(13) Ibid., skälen 120–122. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, men kommunistparticeller i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas vid varje företag (med minst tre medlemmar i kommunistpartiet enligt partiets stadgar), och företaget ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens verksamheter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt, men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera statsägda företags affärsbeslut som en politisk princip. Det kinesiska kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att kommunistpartiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbesluten vid sina respektive företag. Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av aluminiumfolie och leverantörer av insatsvaror till dessa.
(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/492, skälen 123–138.
(15) Ibid., skälen 139–142.
(16) Ibid., skälen 143–145.
(17) Ibid., skälen 146–155.
(18) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD(2017) 483 final/2, 20.12.2017, tillgängligt på https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2017/december/tradoc_156474.pdf.
(19) Genomförandeförordning (EU) 2021/328.
(20) Se avsnitt IV underavsnitt 3 i den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin.
(21) Tillgänglig på www.gov.cn/xinwen/2019–11/06/content_5449193.htm (hämtad 26.10.2022).
(22) Tillgänglig på https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tg/art/2021/art_ba8afb04dc694ad8a5830f15bd5ffda7.html (hämtad 26.10.2022).
(23) Se Shandongprovinsens 14:e femårsplan för byggmaterial, kapitel IV, avsnitt 4. Tillgänglig på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211129/1190544.shtml (hämtad 26.10.2022).
(24) Se Chongqings 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier, tillgänglig på http://www.cq.gov.cn/zwgk/zfxxgkzl/fdzdgknr/ghxx/zxgh/202203/t20220318_10526318.html (hämtad 26.10.2022).
(25) Guangxis treåriga handlingsplan för strategiska och framväxande industrier: ”Kraftfullt utveckla den nya materialindustrin. Genom att fokusera på att utnyttja banbrytande teknik och främja högkvalitativa produkter riktar den in sig på att utveckla högpresterande stålmaterial, högkvalitativa icke-järnhaltiga metallmaterial, högkvalitativa kalciumkarbonatmaterial, nya energibatterimaterial, högpresterande kompositmaterial av glasfiber, grafen osv. Senast 2023 kommer den nya materialindustrins produktionsvärde att uppgå till 133 miljarder yuan, och mervärdet kommer att uppgå till 44 miljarder yuan.”
(26) Hubeis 14:e femårsplan om högkvalitativ utveckling av nya material: ”Fokus på att främja intelligent produktionsteknik för storskaliga glasfiberugnar, glasfiberprodukter och -tekniker för 5G osv. och stödja gemensam vetenskaplig forskning med företag som huvudorgan.”
(27) Zhejiangs 14:e femårsplan om utveckling av ny materialindustri: ”Främst förlita sig på Tongxiangs ekonomiska utvecklingszon [där Jushi är beläget (tillägg av kommissionen i förklarande syfte)], fokus på högpresterande fibrer och kompositmaterial, högpresterande kraftbatterimaterial, banbrytande nya material och andra delområden, för att skapa en industrikedja för högpresterande glasfiber- och kompositmaterial och högpresterande kraftbatterimaterial och industrikedja för produkter i senare led, för att uppnå förbättringar av värdekedjan.”
(28) Se f10.eastmoney.com/f10_v2/CompanyManagement.aspx?code = sh600176 (hämtad 26.10.2022).
(29) Se https://www.ctgf.com/contents/12/8897.html (hämtad 26.10.2022).
(30) Se https://www.cpicfiber.com/index/listr/s/107/id/2937.html (hämtad 26.10.2022) och f.dfcfw.com/pdf/H2_AN202202221548514546_1.pdf (hämtad 26.10.2022).
(31) Se företagets bolagsordning, tillgänglig på https://pdf.dfcfw.com/pdf/H2_AN202203181553440430_1.pdf?1647632338000.pdf (hämtad 26.10.2022).
(32) Taishans webbartikel, tillgänglig på https://www.ctgf.com/contents/16/6469.html (hämtad 26.10.2022).
(33) Se Guangxis treåriga handlingsplan för strategiska och framväxande industrier.
(34) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(35) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(36) TÜİK, Ekonomik faaliyete göre haftalık fiili çalışma süresi ve aylık ortalama işgücü maliyeti, 2020, https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Isgucu-Maliyeti-Istatistikleri-2020-37495.
(37) TÜIK, Elektrik ve Dogal Gaz Fiyatlari, II. Dönem: Temmuz-Aralık, 2021,https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Electricity-and-Natural-Gas-Prices-Period-II:-July-December,-2021-45566.
(38) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm
(39) TÜİK, Ekonomik faaliyete göre haftalık fiili çalışma süresi ve aylık ortalama işgücü maliyeti, 2020, https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Isgucu-Maliyeti-Istatistikleri-2020-37495
(40) TÜIK, Elektrik ve Dogal Gaz Fiyatlari, II. Dönem: Temmuz-Aralık, 2021,https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Electricity-and-Natural-Gas-Prices-Period-II:-July-December,-2021-45566.
(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).
(42) TÜİK, Ekonomik faaliyete göre haftalık fiili çalışma süresi ve aylık ortalama işgücü maliyeti, 2020, https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Isgucu-Maliyeti-Istatistikleri-2020-37495.
(43) TÜIK, Elektrik ve Dogal Gaz Fiyatlari, II. Dönem: Temmuz-Aralık, 2021,https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Electricity-and-Natural-Gas-Prices-Period-II:-July-December,-2021-45566.
(44) TÜIK, Elektrik ve Dogal Gaz Fiyatlari, II. Dönem: Temmuz-Aralık, 2021,https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Electricity-and-Natural-Gas-Prices-Period-II:-July-December,-2021-45566.
(45) Türkiye Şişe Ve Cam Fabrikalari A.Ş., årsrapport 2021: https://www.sisecam.com.tr/en/investor-relations/presentations-and-bulletins/annual-reports.
(46) Bilaga 10 till begäran om översyn.
(47) Information hämtad på åttasiffrig nivå för de tre GFR-kategorierna (dvs. huggen glasfiber, roving och mattor) från Global Trade Atlas. Uppgifter om priser baserade på KN-nivå.
(48) Uppgifter hämtade från Eurostat.
(49) Avsnitt 4.3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/379 av den 5 mars 2020 om införande av en provisorisk utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Egypten (EUT L 69, 6.3.2020, s. 14).
(50) Bilaga 10 till begäran om översyn.
(51) Skäl 283 i genomförandeförordning (EU) 2021/328.
(52) Munstycken av rodium och platina används för tillverkning av glasfiber för att kontrollera temperaturen på den varma glödtråden när den passerar genom fibern.
(53) Skäl 279–281 i genomförandeförordning (EU) 2021/328.
(54) Baserat på världens containerindex från Shanghai till Genua och Rotterdam.
(55) På grundval av de månatliga uppgifter som lämnades in av unionstillverkarna efter översynsperioden.
(56) Statistiken fanns tillgänglig på sexsiffrig HS-nummernivå och inbegrep därför produkten i mycket större omfattning än den produkt som översynen gäller.
(57) Skäl 296 i genomförandeförordning (EU) 2021/328.
(58) Tech-Fab Europe – en sammanslutning av tillverkare av tekniska tyger i EU.
(59) Ur ett tekniskt perspektiv är skapandet av nya och bättre produkter och tillämpningar beroende av samspelet mellan roving och harts och andra material och den styrka som vävningsprocessen kan ge till ett tyg.
(60) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(61) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(62) Sedan den 1 januari 2022 har klassificeringen av mattor ändrats från KN-nummer 7019 31 00 till KN-nummer 7019 14 00 och 7019 15 00. Till och med den 31 december 2021 var de tillämpliga Taric-numren 7019310010 och 7019310090. Sedan den 1 januari 2022 ersätts de av Taric-nummer 7019140010, 7019140090, 7019150010 och 7019150090.
(63) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).