Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1535 av den 24 juli 2023 om ändring av genomförandeförordningarna (EU) 2018/2019 och (EU) 2020/1213 vad gäller vissa växter för plantering av Acer campestre, Acer palmatum, Acer platanoides och Acer pseudoplatanus med ursprung i Förenade kungariket

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (2) upprättas, på grundval av en preliminär riskvärdering, en förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål.

(2)

Efter en preliminär värdering förtecknades 34 släkten och en art av växter för plantering med ursprung i tredjeländer preliminärt som högriskväxter i genomförandeförordning (EU) 2018/2019. Ett av de förtecknade släktena är Acer L.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1213 (3) fastställs växtskyddsåtgärder för införsel till unionens territorium av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som strukits från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019, men för vilka växtskyddsriskerna ännu inte har värderats fullt ut. Detta beror på att en eller flera skadegörare för vilka dessa växter är värdar ännu inte är upptagna i förteckningen över EU-karantänsskadegörare i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (4), men en ny fullständig riskvärdering kan visa att de uppfyller villkoren för upptagande.

(4)

Den 3 maj 2022 lämnade Förenade kungariket (5) in en begäran till kommissionen om att till unionen få exportera följande växter för plantering (de berörda växterna):

Till dessa begäranden bifogades relevant teknisk dokumentation.

(5)

Den 24 maj 2023 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) fyra vetenskapligt yttranden om riskvärdering av de berörda växterna med ursprung i Förenade kungariket (6) (7) (8) (9). Livsmedelsmyndigheten identifierade Bemisia tabaci, Coniella castaneicola, Cryphonectria parasitica, Entoleuca mammata, Eulecanium excrescens, Meloidogyne fallax, Meloidogyne mali, Phytophthora ramorum, Scirtothrips dorsalis och Takahashia japonica som skadegörare av betydelse för varje art av de berörda växterna.

(6)

Livsmedelsmyndigheten utvärderade de riskreducerande åtgärder som angavs i dokumentationen och uppskattade sannolikheten för att uppnå frihet från dessa skadegörare vad gäller de berörda växterna. Den drog slutsatsen att sannolikheten var hög för att de berörda växterna skulle uppnå frihet från dessa skadegörare.

(7)

På grundval av dessa yttranden anses växtskyddsrisken vid införsel till unionens territorium av de berörda växterna ha reducerats till en acceptabel nivå, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att hantera skadegörarrisken vad gäller dessa växter.

(8)

De åtgärder som Förenade kungariket beskriver i den tekniska dokumentationen anses vara tillräckliga för att reducera risken till en acceptabel nivå vid införsel av de berörda växterna till unionens territorium. Dessa åtgärder bör därför antas som importkrav gällande växtskydd i syfte att säkerställa växtskyddet på unionens territorium vid införsel av de berörda växterna till det territoriet.

(9)

De berörda växterna bör därför inte längre betraktas som högriskväxter.

(10)

Genomförandeförordning (EU) 2018/2019 bör därför ändras i enlighet med detta.

(11)

Bemisia tabaci, Cryphonectria parasitica och Entoleuca mammata förtecknas som karantänskadegörare för skyddad zon för vissa skyddade zoner inom unionens territorium i bilaga III till genomförandeförordning (EU) 2019/2072. Meloidogyne fallax, Phytophthora ramorum och Scirtothrips dorsalis förtecknas som EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072.

(12)

Coniella castaneicola, Eulecanium excrescens och Takahashia japonica är ännu inte upptagna i förteckningen över EU-karantänskadegörare i genomförandeförordning (EU) 2019/2072. En fullständig riskvärdering av dessa skadegörare måste bli tillgänglig för att fastställa om villkoren är uppfyllda för att förteckna skadegörarna i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och de berörda växterna med ursprung i Förenade kungariket i bilaga VII till den genomförandeförordningen, tillsammans med respektive åtgärder.

(13)

Genomförandeförordning (EU) 2020/1213 bör därför ändras i enlighet med detta.

(14)

Meloidogyne mali är inte upptagen i förteckningen över EU-karantänskadegörare. En riskanalys av skadegöraren offentliggjordes av Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet (EPPO) i september 2017 (10). På grundval av diskussioner med medlemsstaterna drogs slutsatsen att skadegöraren inte bör regleras som en EU-karantänskadegörare eller som en reglerad EU-icke-karantänskadegörare, eftersom skadegöraren har förekommit i vissa medlemsstater under lång tid utan offentliga kontrollåtgärder och dess inverkan i dessa medlemsstater anses vara liten. Det krävs därför inga importkrav vad gäller den skadegöraren.

(15)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.