|
15.9.2023 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 228/199 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/1776
av den 14 september 2023
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökning och gällande åtgärder
|
(1) |
Efter en undersökning (den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EU) nr 457/2011 (2) slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). |
|
(2) |
Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1171 (3) återinförde kommissionen slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång). |
|
(3) |
Åtgärderna infördes i form av en fast tull på 415 euro/ton på all import från Kina med undantag för tre samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare som beviljats ett minimiimportpris på 1 153 euro/ton. |
|
(4) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande åtgärderna (4) snart kommer att löpa ut, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets grundförordning. |
|
(5) |
Begäran ingavs den 31 mars 2022 av Borealis Agrolinz Melamine GmbH, OCI Nitrogen BV och Grupa Azoty Zaklady Azotowe Pulawy SA (sökandena) såsom företrädare för unionsindustrin för melamin i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. |
1.2 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(6) |
Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 1 juli 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import till EU av melamin med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (tillkännagivandet om inledande). |
1.3 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(7) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med översynsperiodens utgång (skadeundersökningsperioden). |
1.4 Berörda parter
|
(8) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökandena, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta. |
|
(9) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd. |
1.5 Påståenden om inledandet
|
(10) |
Den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (den kinesiska handelskammaren) lämnade synpunkter med anledning av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång eller de aspekter av inledandet av denna undersökning som anges i punkt 5.2 i tillkännagivandet om inledande. |
|
(11) |
Den kinesiska handelskammaren lämnade synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, förekomsten av påtagliga snedvridningar i Kina och valet av ett lämpligt representativt land. Dessa synpunkter behandlas i avsnitten 3.2.2, 3.2.2.1 och 3.2.2.2. |
|
(12) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att begäran innehöll en felaktigt beräknad dumpningsmarginal. I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att även om sökandena konstruerade normalvärdet för två olika produktionstekniker som används i Kina, tog de inte hänsyn till olika produktionsprocesser (t.ex. helt integrerade melamintillverkare jämfört med tillverkare som använder inköpt karbamid) och olika råvaror (melamin som tillverkas av naturgas eller kol som de två potentiella slutliga råvarorna). När det gäller exportpriset var det enligt kinesiska handelskammaren fel av sökandena att använda priserna på melamin med ursprung i Kina när de exporterades till tredjeländer eftersom dessa priser påverkades av situationen på respektive lokala marknader och därför inte var representativa för prissättningsbeslut för export till unionen. |
|
(13) |
Kommissionen noterade att kinesiska handelskammaren inte identifierade några faktiska fel i beräkningen av dumpningsmarginalen. Företaget hävdade endast att de uppgifter som användes för att konstruera normalvärdet var otillräckliga eftersom de inte omfattade alla potentiella produktionsprocesser och råvaror som användes i tillverkningen. När det gäller detta utförde kommissionen sin granskning av begäran i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång var uppfyllda, dvs. att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda förfaranden. Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska en begäran på motsvarande sätt innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för sökandena. De beviskrav som ska vara uppfyllda för att inleda en översyn (”tillräcklig” bevisning) skiljer sig från de som ställs när det gäller att preliminärt eller slutligt fastställa förekomsten av dumpning. Därför kan bevisning som är otillräcklig sett till kvantitet eller kvalitet för att motivera ett preliminärt eller slutligt fastställande av dumpning trots det vara tillräcklig för att motivera att en undersökning ska inledas (6). |
|
(14) |
När det gäller exportpriset noterade kommissionen dessutom att sökandena mot bakgrund av de överväganden som förklaras i skäl 13 inte var felaktiga när de förlitade sig på exportpriser till tredjeländer för att fastställa om dumpningen återkommer i en situation där exportpriset till unionen styrs av ett minimiimportpris. |
|
(15) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påstående om en felaktigt beräknad dumpningsmarginal i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(16) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att påståendena om sannolikheten för återkommande dumpning i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång saknade grund. Den kinesiska handelskammaren tog särskilt upp förekomsten av outnyttjad kapacitet i Kina och nivån på exportpriserna till tredjeländer. |
|
(17) |
I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att sökandena felaktigt antog att kinesiska tillverkare skulle mobilisera sin stora outnyttjade kapacitet om åtgärden skulle upphöra att gälla. Enligt den kinesiska handelskammaren skulle det krävas en övergångsperiod på flera år för ytterligare tillverkare för att uppfylla unionens kunders tekniska krav och för att få erfarenhet av handelspraxis i unionen. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren att ett av de kinesiska företag som det hänvisas till i begäran endast byggde en ny anläggning för att ersätta sin befintliga produktionskapacitet. Den kinesiska handelskammaren begärde därför att kommissionen skulle kontrollera riktigheten, tillförlitligheten och sannolikheten för de planerade ökningar av produktionskapaciteten som anges i begäran (7). |
|
(18) |
Den kinesiska handelskammaren kritiserade dessutom sökandenas antagande att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle de kinesiska tillverkarna omdirigera sin lågprisexport från tredjeländer till unionsmarknaden till samma pris. Enligt den kinesiska handelskammaren kunde sökandena inte förklara varför de kinesiska exportpriserna till tredjeländer var en tillförlitlig indikator på framtida exportpriser till unionen. Organisationen hävdade vidare att de kinesiska tillverkarna skulle sälja till det nuvarande höga exportpriset till unionen även om åtgärderna upphörde och att de inte skulle överge redan utvecklade tillförlitliga exportmarknader i tredjeländer. |
|
(19) |
Kommissionen noterade att den kinesiska handelskammaren inte tillhandahöll någon bevisning till stöd för sina påståenden vare sig när det gäller outnyttjad kapacitet eller exportpriset till tredjeländer. Tvärtom tydde utvecklingen av importen med ursprung i Kina under perioden 2018–2021, vilket framgår av tabell 9 i begäran, på att de kinesiska tillverkarna är väl förmögna och villiga att antingen mobilisera sin outnyttjade kapacitet eller omdirigera sin export från tredjeländer till unionen beroende på priset på unionsmarknaden. Slutligen noterade kommissionen att den analys som sökandena lämnade i begäran också måste granskas mot bakgrund av de krav på tillräcklig bevisning som fastställs i artiklarna 11.2 och 5.2 i grundförordningen. Vid granskningen av begäran drog kommissionen slutsatsen att analysen av outnyttjad kapacitet i Kina och av exportpriser till tredjeländer utgjorde tillräcklig bevisning för sannolikheten för återkommande dumpning i samband med begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(20) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påståenden om sannolikheten för återkommande dumpning som ingår i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(21) |
Den kinesiska handelskammaren lämnade dessutom synpunkter på sannolikheten för återkommande skada. I detta avseende hänvisade den kinesiska handelskammaren till sökandenas argument i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Den kinesiska handelskammaren försökte för det första motbevisa betydelsen av att den kinesiska importens marknadsandelar ökade från 5 % till 6 % mellan 2018 och 2021, såsom sammanfattas i tabell 14 i begäran. För det andra hävdade den kinesiska handelskammaren att eventuella skillnader mellan unionsindustrins försäljningspriser och de kinesiska importpriserna berodde på skillnader i tillverkningskostnader. För det tredje ifrågasatte den kinesiska handelskammaren att unionstillverkarnas vinstnivåer kunde bli negativa om unionsindustrins priser sjönk till samma nivåer som de kinesiska importpriserna. |
|
(22) |
Kommissionen noterade att sökanden endast påpekade att importen från Kina hade ökat, vilket faktiskt var fallet mellan 2018 och 2021, utan att betona betydelsen av denna ökning. Kommissionen noterade dock också att samma tabell visade att ökningen var betydligt mer uttalad om 2019 eller 2020 användes som utgångspunkt. Den kinesiska handelskammarens påstående avvisades därför. När det gäller påståendet om eventuella skillnader mellan unionsindustrins försäljningspriser och de kinesiska importpriserna noterade kommissionen för det första att den kinesiska handelskammarens påstående inte styrktes av någon bevisning om de kinesiska exporterande tillverkarnas produktionskostnader och för det andra att produktionskostnaderna för melamin främst beror på kostnaden för karbamid som i sin tur främst styrs av kostnaden för naturgas. Både karbamid och naturgas är råvaror vars priser, i avsaknad av statliga snedvridningar, till stor del är anpassade till världsmarknaderna. Påståendet avvisades därför. När det gäller det tredje påståendet noterade kommissionen att eftersom unionstillverkarnas tillverkningskostnader låg på ungefär samma nivåer som eller över de kinesiska importpriserna kunde unionstillverkarnas vinster faktiskt bli negativa eller i bästa fall endast leda till ett nollresultat om unionsindustrins priser sjönk till samma nivåer som de kinesiska importpriserna. |
1.6 Stickprovsförfarande
|
(23) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.6.1 Stickprovsförfarande avseende unionstillverkare
|
(24) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den preliminärt hade gjort ett urval av tre unionstillverkare i tre olika medlemsstater. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den tillverknings- och försäljningsvolym för den likadana produkten inom EU under perioden mellan den 1 juli 2021 och den 30 juni 2022 som unionstillverkarna hade rapporterat i samband med analysen av representativitet före inledandet. Urvalet stod för 82 % av den beräknade produktionen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom och urvalet ansågs representativt för unionsindustrin. |
1.6.2 Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
|
(25) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Endast en icke-närstående importör, nämligen Borghi SpA, Grandate/Italien, gav sig till känna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och begärde att Borghi SpA skulle fylla i frågeformuläret för icke-närstående importörer. Borghi SpA besvarade dock inte frågeformuläret. |
1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
|
(26) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen. |
|
(27) |
En tillverkare i det berörda landet, företaget Xinjiang Xinlianxin Energy Chemical Co., Ltd (Xinjiang XLX), lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Tillverkaren stod för mindre än 3 % av den totala importen av melamin med ursprung i Kina under översynsperioden. |
|
(28) |
Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja ansåg kommissionen att det var lämpligt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen på de icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina och att basera sina landsomfattande undersökningsresultat på sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada på tillgängliga uppgifter. |
|
(29) |
I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om kommissionens överväganden med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet. Dessutom informerade kommissionen Xinjiang XLX om att kommissionen för den administrativa ekonomins skull kanske inte genomför kompletteringsförfarandet och kontrollerar svaren på frågeformuläret. Eventuella uppgifter från företaget kan dock användas som tillgängliga uppgifter när så är lämpligt. Inga synpunkter lämnades. |
1.7 Svar på frågeformuläret
|
(30) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
|
(31) |
Kommissionen skickade frågeformulär till den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, till de unionstillverkare som ingick i urvalet, till den icke-närstående importör som gav sig till känna under stickprovsförfarandet och till alla kända användare av melamin. Alla tillämpliga frågeformulär gjordes även tillgängliga på webbplatsen för generaldirektoratet för handel (8) samma dag som översynen inleddes. Under undersökningens gång skickade kommissionen ett frågeformulär till sökandena där de begärde makroekonomiska uppgifter från unionsindustrin. |
|
(32) |
Svar på frågeformuläret mottogs från en samarbetsvillig exporterande tillverkare, de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, sökandena, en icke-närstående importör och tre användare. |
1.8 Kontroll
|
(33) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. |
|
(34) |
Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes på följande företag: Unionstillverkare:
|
|
(35) |
En dubbelkontroll på distans av de uppgifter som användes i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång för att konstruera normalvärdet genomfördes online med följande unionstillverkare:
|
1.9 Efterföljande förfarande
|
(36) |
Den 14 juni 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter fick en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut och begära att bli hörd. |
|
(37) |
Synpunkter inkom från Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren. Kommissionen övervägde och tog hänsyn till synpunkterna i förekommande fall. De unionstillverkare som ingick i urvalet välkomnade kommissionens slutsats och lämnade inga ytterligare synpunkter. Ingen av parterna begärde att bli hörd. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
|
(38) |
Den produkt som är föremål för översyn är melamin (produkt som översynen gäller) som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00. |
|
(39) |
Melamin är ett vitt kristallint pulver som främst framställs av karbamid och används huvudsakligen för tillverkning av laminat, harts, trälim och formmassor samt för behandling av papper och textil. |
2.2 Berörd produkt
|
(40) |
Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller (se skäl 38) med ursprung i Kina. |
2.3 Likadan produkt
|
(41) |
Som framgår av den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (9) har följande produkter samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Inledande anmärkningar
|
(42) |
Under skadeundersökningsperioden fortsatte importen av melamin från Kina. Under första hälften av skadeundersökningsperioden var den lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från den 1 januari 2009 till den 31 december 2009). Under den andra hälften av skadeundersökningsperioden ökade emellertid importvolymerna betydligt och överskred kraftigt de volymer som noterades under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Under översynsperioden var importen av melamin från Kina nästan fyra gånger högre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen. Samtidigt var den åttafaldig jämfört med översynsperioden för den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(43) |
Enligt Eurostats Comext-databas utgjorde importen av melamin från Kina omkring 15 % av unionsmarknaden under översynsperioden (se tabell 3) jämfört med en marknadsandel på 6,5 % under den ursprungliga undersökningen och 2 % under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal minskade importvolymen av melamin med ursprung i Kina först från 17 434 ton under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen till 7 938 ton under översynsperioden för den första översynen vid giltighetstidens utgång, för att sedan öka till 64 673 ton under översynsperioden för den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång. |
|
(44) |
Som nämns i skäl 27 samarbetade endast en tillverkare från Kina i undersökningen och denne svarade för mindre än 3 % av importen av den berörda produkten under översynsperioden. På grund av den väldigt låga graden av samarbetsvilja meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den kan komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna när det gäller att fastställa sannolikheten för fortsatt och återkommande dumpning. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande av förhörsombudet i detta avseende. |
|
(45) |
I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, lättillgängliga uppgifter från turkiska tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, uppgifter från det Turkiets statistikinstitut, Kocaeli City Water and Sewerage General Directorate och Global Trade Atlas. |
3.2 Fortsatt dumpning under översynsperioden
3.2.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av melamin med ursprung i Kina
|
(46) |
Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(47) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna för att erhålla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret mottogs från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(48) |
De synpunkter som lämnats av den kinesiska handelskammaren behandlas i avsnitt 3.2.2.1. |
|
(49) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Det angavs också att Turkiet är ett möjligt representativt tredjeland för Kina i detta fall men att kommissionen skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med kriterierna i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(50) |
Den 24 februari 2023 utfärdade kommissionen en notering om källorna för fastställandet av normalvärdet (noteringen om källor). |
|
(51) |
I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen avsåg därför att använda uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, tillsammans med andra uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen. |
|
(52) |
I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den avsåg att använda Turkiet som representativt land och om de relevanta källor som den avsåg använda för att fastställa normalvärdet med Turkiet som det representativa landet. |
|
(53) |
I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den med tanke på den bristande samarbetsviljan skulle basera andra direkta kostnader och tillverkningsomkostnader på de uppgifter om unionsindustrin som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(54) |
Kommissionen underrättade vidare berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter för tre turkiska tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, nämligen Ege Gübre Sanayii A.Ş., Tekfen Holding A.Ş. och Bagfaş Bandirma Gübre Fabrikalari A.Ş. |
|
(55) |
I noteringen om källor uppmanade kommissionen slutligen också berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Turkiets lämplighet som representativt land samt att föreslå andra länder förutsatt att de skulle lämna tillräckliga uppgifter om de relevanta kriterierna. |
|
(56) |
Kommissionen erhöll synpunkter från den kinesiska handelskammaren. Organisationen hävdade att kommissionen borde använda Xinjiang XLX svar på frågeformuläret som tillgängliga uppgifter, beakta de olika produktionsprocesserna och råvarorna för att konstruera normalvärdet och kritiserade icke snedvridna värden för vissa insatsvaror, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessa synpunkter behandlas i avsnitten 3.2.2.2, 3.2.2.3.1, 3.2.2.3.2 och 3.2.2.3.5 i denna förordning. |
3.2.2 Normalvärde
|
(57) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(58) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som icke återspeglar snedvridna priser eller referensvärden” och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(59) |
Som förklaras vidare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(60) |
I enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen konstruerades normalvärdet. I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång konstruerade sökandena normalvärdet för två produktionstekniker, nämligen den Tsinghua-teknik som uteslutande används i Kina och den Eurotecnica-teknik som används i Kina men även av tillverkarna i unionen. I denna undersökning begränsade kommissionen sina undersökningsresultat till Eurotecnica-tekniken, för vilken förteckningen över produktionsfaktorer och deras förbrukningskvantiteter kunde dubbelkontrolleras mot de uppgifter sökandena lämnade i samband med begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen ansåg att ett normalvärde som konstruerats på grundval av den genomsnittliga förbrukningen, hämtad från en broschyr från tillverkaren av den utrustning som används i tillverkningsprocessen och angiven i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, var mer representativt när det gäller utnyttjandegraden för de landsomfattande undersökningsresultaten än den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkarens individuella förbrukning under dennes särskilda driftsförhållanden. |
3.2.2.1
3.2.2.1.1 Inledning
|
(61) |
Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:
|
|
(62) |
Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling. |
|
(63) |
Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.” |
|
(64) |
I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (10) som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakten. Rapporten lades till i undersökningens ärendeakt i det inledande skedet. Begäran innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten. |
|
(65) |
Närmare bestämt angavs i begäran, med hänvisning till rapporten, att strukturella snedvridningar inom många kinesiska industrisektorer har bidragit till de särskilt låga kostnaderna för naturgas och statlig inblandning på karbamidmarknaden (karbamid är en av de viktigaste komponenterna i melamin). Det låga priset på naturgas har gjort det möjligt för melamintillverkarna att tillverka den produkt som översynen gäller till en artificiellt låg kostnad. I begäran beskrivs vidare olika typer av statligt ingripande på karbamidmarknaden, till exempel förekomsten av strikta importkvoter för karbamid, höga exportskatter under högsäsong, befrielse från mervärdesskatt för inhemsk försäljning av karbamid och den kinesiska regeringens strategiska lager av karbamid genom det statliga gödselmedelssystemet. Dessutom tog begäran upp Förenta staternas olika undersökningsresultat beträffande de kinesiska myndigheternas ingripanden till förmån för den kinesiska melaminindustrin, till exempel förmånliga lån, inkomstskatteprogram, skatteprogram för tullbefrielse, mervärdesskatteavdrag, befrielse från administrativa avgifter, statliga leveranser och ett flertal bidrag, samt det exportsubventionsprogram för melaminmarknaden som fastställts av Förenta staternas myndigheter. I begäran påpekades vidare att de kinesiska myndigheternas politik, till exempel den som beskrivs i den nationella fjortonde femårsplanen, har bekräftat statens fortsatta inblandning i den petrokemiska och kemiska sektorn, som beskrivs som ”en nyckelindustri för den nationella ekonomin”; detsamma gäller tidigare femårsplaner, till exempel de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen, där man hänvisar till den socialistiska marknadsekonomin som övergripande princip och mål i syfte att skapa kinesiska nationella förkämpar. Med hänvisning till rapporten noterades dessutom betydande snedvridningar genom otillräcklig användning av konkurs-, bolags- och egendomslagar samt tillgång till kapital genom det finansiella systemet. Enligt begäran har dessa snedvridningar sannolikt en väsentlig inverkan på melaminindustrin. |
|
(66) |
Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn även beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
3.2.2.1.2 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina
|
(67) |
Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna. Den statsägda ekonomin är den ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt (11). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin utan att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (12). |
|
(68) |
Enligt den kinesiska rätten utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistiska parti. Den kinesiska statens och Kinas kommunistiska partis strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev Kinas kommunistiska partis ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är ledarskapet hos Kinas kommunistiska parti” (13). Detta åskådliggör Kinas kommunistiska partis absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder. |
|
(69) |
Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av Kinas kommunistiska parti i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (14). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket. |
|
(70) |
För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.2.1.5) (15). |
|
(71) |
För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.2.1.8) (16). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och Kinas kommunistiska parti (17). |
|
(72) |
För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (18). På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (19). |
|
(73) |
Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (20). |
3.2.2.1.3 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: Den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under ägarskap, kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.
|
(74) |
I Kina utgör företag som ägs, kontrolleras eller övervakas av staten en väsentlig del av ekonomin. |
|
(75) |
En analys av de största kinesiska melamintillverkarna, Henan Zhongyuan Dahua Co., Ltd (21)., Henan Haohua Junhua Co., Ltd (22), Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemical Co., Ltd (23). och Xinjiang Xinlianxin Chemical Energy Co., Ltd (24)., visar på betydande statlig inblandning. Medan Henan Zhongyuan Dahua Co., Ltd är ett statsägt företag som helt ägs av Henan Energy and Chemical Industry Group (ett statsägt företag inom ramen för SASAC (25)) har de kinesiska myndigheterna en andel på 35 % i Henan Haohua Junhua Co., Ltd (26), som innehas av Sinochem Holding, som är ett statsägt företag under tillsyn av SASAC, genom dess dotterbolag Haohua Chemical Co. Sinochem Holding (27). Utöver det formella ägandet kan statliga myndigheter kontrollera och övervaka företag genom informella kanaler vilket illustreras av det privatägda melaminproducerande företaget Sichuan Golden-Elephant Sincerity Co., Ltd (28) som enligt offentliga källor fick ekonomiskt stöd genom ett förmånligt lån från Meishan City Market Supervision Administration och Meishan Central Sub-branch of the People’s Bank of China (29)”för att främja kvalitetsutveckling, stabilisera ekonomin och stabilisera marknadsaktörerna” (30). Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, Xinjiang XLX (31) betonar också på sin webbplats att ”under politisk vägledning och starkt stöd från den autonoma regionen, delstatsregeringen, länspartikommittén och regeringen har Xinlianxin Company bevittnat de stora framstegen i vårt distrikt […] under kraftfull ledning av partiets centralkommitté med kamrat Xi Jinping som kärna och med fullt stöd från den autonoma regionen, distriktet, länskommittén och regeringen.” (32) Med tanke på att Kinas kommunistiska partis ingripanden i det operativa beslutsfattandet dessutom har blivit normen även i privata företag (33) och att partiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi leder statens inflytande genom partiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas av regeringen på ett politiskt plan med hänsyn till hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina. |
|
(76) |
Detta är uppenbart även när det gäller sektorns branschorganisation China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). Enligt artikel 3 i CPCIF:s bolagsordning ”accepterar organisationen den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (34). |
|
(77) |
Till och med privatägda tillverkare inom den aktuella sektorn hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning vilket även beskrivs i avsnitt 3.2.2.1.5. |
3.2.2.1.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader.
|
(78) |
Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (35), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en organisation med koppling till Kinas kommunistiska parti upprättas inom varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar (36)) och företaget ska skapa nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har Kinas kommunistiska parti stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (37), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (38). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (39). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna. |
|
(79) |
Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från partiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (40) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda arbetet enligt Förenade fronten inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”[V]i måste ytterligare trappa upp partibyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna betonar därför och syftar till att stärka partiets roll i företag och andra enheter inom den privata sektorn (41). |
|
(80) |
Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i partiet/partifunktioner är vanligt förekommande inom sektorn för melamin. De respektive styrelseordförandena för Henan Zhongyuan Dahua Co., Ltd, Henan Haohua Junhua Co., Ltd, Sichuan Golden Elephant Sincerity Co., Ltd och Xinjiang Xin Lian Xin Chemical Energy Co., Ltd är också partikommittésekreterare i respektive företag. |
|
(81) |
Statens närvaro på och inflytande över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.2.1.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (42). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för melamin och andra sektorer (till exempel finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader. |
3.2.2.1.5 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna
|
(82) |
Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av planerna genom motsvarande lägre förvaltningsnivåer. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (43). |
|
(83) |
De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den produkt som översynen gäller ska fungera. |
|
(84) |
Till att börja med anges i den fjortonde femårsplanen för råvaror (44) att ”den intensiva utvecklingen av kemiska industriparker kommer att förbättras avsevärt vilket ger upphov till en grupp petrokemiska industribaser” (45). I planen uppmanas dessutom industrin att ”strikt kontrollera den nya produktionskapaciteten för karbamid”, en av melaminets huvudkomponenter, och ”höja standarderna för att eliminera föråldrad produktionskapacitet och använda omfattande standarder för att främja att föråldrad produktionskapacitet överges i enlighet med lagar och andra författningar” (46). Dessutom måste ”alla lokala myndigheter stärka efterlevnaden av denna plan och integrera planens huvudsakliga innehåll och viktigaste projekt i sina centrala lokala uppgifter. Den petrokemiska och den kemiska industrin, […] ska utarbeta särskilda yttranden om genomförandet med fokus på planens mål och uppgifter och med beaktande av de faktiska förhållandena inom ovannämnda sektorer” (47). I den fjortonde femårsplanen för grön utveckling av industrin (48) anges dessutom att ”ny kapacitet bör ställas under strikt kontroll inom industrier såsom karbamidindustrin” (49). Detta är i linje med 2019 års vägledande katalog för industriell strukturanpassning (50) där karbamidproduktionsanläggningar förtecknas bland de anläggningar som ”ska elimineras” och därmed hållas under kontroll (51). På provinsnivå beskriver Jiangsus 14:e femårsplan för avancerad utveckling av den kemiska industrin (52) de lokala myndigheternas avsikt att ”fortsätta kontrollera ny produktionskapacitet i industrier med överskottskapacitet som oljeraffinering, karbamid, ammoniumfosfat, kaustiksoda, polyvinylklorid, natriumkarbid, kalciumkarbid och vit fosfor” (53). Shandongs 14:e femårsplan om utvecklingen av den kemiska industrin (54) anger att ”man ska förbättra mervärdet och förfiningen av produkter och påskynda bildandet av ett kolbaserat kemiskt industrisystem med tre huvudkategorier: kolbaserade syrehaltiga kemikalier, kolbaserade kemiska mellanprodukter och kolbaserade kemiska nya material” samt ”fokusera på utvecklingen av industrikedjan för kolbaserade finkemikalier” (55). |
|
(85) |
I det vägledande yttrandet om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen (56) kvantifieras dessutom följande ytterligare parametrar för sektorns planerade utveckling: ”Senast 2025 kommer den petrokemiska och kemiska industrin i grunden att bilda ett högkvalitativt utvecklingsmönster med stark inhemsk innovationsförmåga, en rimlig strukturell utformning, en grön, säker och koldioxidsnål utveckling. Det kommer också att förbättra kapaciteten avsevärt för att säkerställa högkvalitativa produkter, avsevärt öka kärnkonkurrensen och ta beslutsamma steg mot självförtroende och självförbättring på hög nivå” (57). Här fastställs också flera mål för den kemiska sektorn, bl.a. följande: ”Produktionskoncentrationen av bulkkemikalier kommer att öka ytterligare och kapacitetsutnyttjandet kommer att nå över 80 % […] omkring 70 kemiindustriparker med konkurrensfördelar kommer att inrättas” (58). Dessutom betonas behovet av att ”stärka samordningen av skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitik, energi-, miljö-, pris- och övrig politik med industripolitik” samt att ”fullt ut främja den roll som den nationella samarbetsplattformen för industrifinansiering spelar och främja förbindelser mellan banker och företag liksom samarbete mellan industri och finansiering” (59). |
|
(86) |
I den nationella utvecklings- och reformkommissionens tillkännagivande om att göra ett bra arbete med att underteckna och prestera kolkontrakt på medellång och lång sikt 2021 (60) krävs dessutom att de relevanta marknadsaktörerna ”stärker bygget av industrins självdisciplin. Alla berörda branschorganisationer bör vägleda företagen att stärka självdisciplinen, genomföra kraven i avtal på medellång och lång sikt och att avstå från att underteckna orättvisa avtal genom att dra nytta av marknadsutbudet och efterfrågan samt industrins dominerande ställning. Storskaliga företag bör spela en exemplarisk roll och medvetet reglera sina beslut att underteckna avtal” (61). Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom de insatser som ligger före. |
|
(87) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn för melamin. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
3.2.2.1.6 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt.
|
(88) |
Enligt tillgängliga uppgifter tycks det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärernas och gäldenärernas lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (62). |
|
(89) |
Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (63). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (64). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (65), bland annat genomförandet av ekonomiska planer. |
|
(90) |
I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den produkt som översynen gäller av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för melamin. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. |
|
(91) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller. |
3.2.2.1.7 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader.
|
(92) |
Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och kollektivavtal (66). I enlighet med nationell lagstiftning finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (67). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (68). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina. |
|
(93) |
Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för melamin inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina). |
3.2.2.1.8 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: Tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.
|
(94) |
Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt. |
|
(95) |
För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (69), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av Kinas kommunistiska parti (70)), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (71). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (72). |
|
(96) |
Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten. |
|
(97) |
De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av Kinas kommunistiska parti och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (73). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (74). |
|
(98) |
Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (75). |
|
(99) |
Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (76). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden. |
|
(100) |
För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis. |
|
(101) |
För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (77). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att Kinas kommunistiska parti uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (78). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning. |
|
(102) |
Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker. |
|
(103) |
Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(104) |
Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
3.2.2.1.9 De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär
|
(105) |
Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.2.1.2–3.2.2.1.5 och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.2.2.1.6–3.2.2.1.8 och i del II i rapporten. |
|
(106) |
Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av melamin köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
|
(107) |
Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning. |
|
(108) |
Kommissionen mottog synpunkter från den kinesiska handelskammaren som företräder de tre kinesiska melamintillverkarna Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemicals Co., Ltd, Shandong Holitech Chemical Industry Co., Ltd och Henan Junhua Development Ltd (79). |
|
(109) |
För det första hävdade den kinesiska handelskammaren att artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal inte erkänner begreppet betydande snedvridningar. Även om begreppet betydande snedvridningar skulle omfattas av artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, vilket inte är fallet enligt den kinesiska handelskammarens uppfattning, skulle EU:s beräkning av det konstruerade normalvärdet också behöva vara förenlig med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och med överprövningsorganets tolkning av detta vilket anges i ärendet EU – Biodiesel (Argentina) (DS473). Att konstruera ett normalvärde skulle därför enligt den kinesiska handelskammaren endast vara tillåtet i situationer där ingen försäljning av den likadana produkten sker vid ”normal handel” eller i situationer där en ”särskild marknadssituation” råder. De påstådda betydande snedvridningarna i exportlandet skulle därför behöva omfattas av en av dessa kategorier för att kommissionen ska kunna genomföra översynen vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen. Detta är inte fallet enligt den kinesiska handelskammaren, eftersom metoden enligt 2.6a i grundförordningen gör det möjligt att konstruera normalvärdet efter att ha konstaterat betydande snedvridningar snarare än i linje med principerna i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet. Den kinesiska handelskammaren hävdade vidare att det inte finns någon artikel i antidumpningsavtalet som gör det möjligt att för fastställande av normalvärdet använda uppgifter från ett tredjeland som inte på lämpligt sätt återspeglar priserna eller kostnadsnivån i ursprungslandet. Normalvärdet i antidumpningsundersökningar måste fastställas på grundval av försäljningspriserna eller kostnaderna för företagen i ursprungslandet eller åtminstone på grundval av priser eller kostnader som återspeglar priset eller kostnadsnivån i ursprungslandet. I detta avseende hänvisade den kinesiska handelskammaren särskilt till WTO:s panelrapport i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies II (Russia) (DS494) som ett exempel på ett framgångsrikt rättsligt bestridande av metodens förenlighet med WTO enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Av alla ovan angivna skäl ansåg den kinesiska handelskammaren att artikel 2.6a i grundförordningen inte var förenlig med antidumpningsavtalet och inte borde tillämpas i detta fall. |
|
(110) |
Beträffande den kinesiska handelskammarens argument om WTO:s förenlighet med artikel 2.6a i grundförordningen anser kommissionen att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter gentemot WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. I början noterar kommissionen att förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktionen av normalvärdet. Under dessa omständigheter kan man enligt artikel 2.6a i grundförordningen konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med exportlandet. Dessutom berörde WTO:s rapport om EU – Biodiesel inte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen utan en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Under alla omständigheter möjliggör WTO:s lagstiftning så som denna tolkas av överprövningsorganet i EU – Biodiesel användning av uppgifter från ett tredjeland som är vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. När det gäller tvisten EU – Cost Adjustment Methodologies II ansåg panelen i sin rapport särskilt att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattades av tvisten. Kommissionen erinrade dessutom om att både EU och Ryska federationen överklagade panelens slutsatser som inte är slutgiltiga och därför, enligt gällande WTO-rättspraxis, inte har någon rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har godkänts av tvistlösningsorganet genom ett beslut av WTO-medlemmarna. Den kinesiska handelskammarens argument kunde inte godtas. |
|
(111) |
För det andra, när det gäller bevisningen för förekomsten av betydande snedvridningar, hävdade den kinesiska handelskammaren att de sökande har lämnat otillräcklig bevisning för att motivera eventuella slutsatser om ”betydande snedvridningar” i den kinesiska melaminindustrin och att kommissionens egen analys under undersökningens gång därför skulle kräva betydligt större belägg, inte minst för att komplettera unionsindustrins påståenden om snedvridningar som enligt den kinesiska handelskammaren inte kunde kontrolleras på grund av deras allmänna karaktär utan otillräckliga hänvisningar till underliggande källor. Som ett exempel hänvisar den kinesiska handelskammaren till det faktum att unionsindustrins hänvisning till den fjortonde femårsplanen endast hävdar att den ”syftar till att skapa kinesiska nationella mästare”. På samma sätt kritiserar den kinesiska handelskammaren unionsindustrins hänvisning till vägledande yttranden om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen. Enligt den kinesiska handelskammaren är de vägledande yttrandena vägledande dokument som inte fastställer bindande regler och som dessutom innehåller ett antal mål som inte nämns av unionsindustrin, däribland målen att ”fullt ut utnyttja marknadens avgörande roll för resursfördelning, bättre spela regeringens roll” och ”skapa ett marknadsorienterat, legaliserat och internationaliserat företagsklimat […], främja en effektiv global fördelning av faktorresurser och stärka samordningen i tidigare och senare led av den industriella kedjan och kopplad utveckling mellan närliggande industrier”. Mot denna bakgrund drog den kinesiska handelskammaren en parallell mellan de vägledande yttrandena och EU:s nuvarande industripolitiska initiativ. |
|
(112) |
I detta sammanhang betonade den kinesiska handelskammaren också att rapporten inte längre är uppdaterad, särskilt med tanke på den betydande ekonomiska utvecklingen både i EU och i Kina sedan den offentliggjordes. Den kinesiska handelskammaren påpekade kommissionens skyldighet enligt artikel 2.6a c i grundförordningen att regelbundet uppdatera rapporten och hävdade att upprepade slaviska hänvisningar till rapporten – oavsett om de görs av EU-industrin eller i kommissionens avgöranden – inte skulle vara tillräckliga. Den kinesiska handelskammaren hänvisade i detta avseende till WTO:s överprövningsorgans avgörande i ärendet US – Countervailing Measures (DS437) där det anges att påståendet om att priserna är snedvridna måste vara från fall till fall och måste fastställas och förklaras på lämpligt sätt i den undersökande myndighetens rapport. |
|
(113) |
När det gäller den kinesiska handelskammarens argument rörande analysen av bevisningens tillräcklighet höll kommissionen inte med. För det första, när det gäller den påstådda otillräckligheten i bevisningen i unionsindustrins inlagor har kommissionen under den aktuella undersökningen faktiskt samlat in ytterligare uppgifter för att komplettera de tillgängliga källorna, inklusive begäran och rapporten, i syfte att kontrollera de påståenden som gjordes vid inledandet och slutligen för att avgöra om det förekommer betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen inom melaminsektorn. Resultaten av kommissionens undersökning anges i skälen 67–104 och berörda parter har möjlighet att lämna ytterligare synpunkter på dem. När det gäller tillräcklig bevisning i inledningsskedet erinrar kommissionen under alla omständigheter om att det i punkt 4.1 i tillkännagivandet om inledande hänvisas till ett antal faktorer på den kinesiska melaminmarknaden för att styrka att marknaden påverkades av snedvridningar. Kommissionen ansåg att den bevisning som anges i tillkännagivandet om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Även om fastställandet av den faktiska förekomsten av betydande snedvridningar och den efterföljande användningen av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen först sker vid tidpunkten för det slutliga utlämnandet av uppgifter anges i artikel 2.6a e en skyldighet att inhämta de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. I detta fall ansåg kommissionen att den bevisning som sökanden lagt fram om betydande snedvridningar var tillräcklig för att inleda undersökningen på denna grund. Kommissionen vidtog därför de åtgärder som var nödvändiga för att den skulle kunna tillämpa metoden i artikel 2.6a i grundförordningen om förekomsten av betydande snedvridningar skulle bekräftas under undersökningen. |
|
(114) |
För det andra, när det gäller argumentet om de kinesiska policydokumenten, påpekar kommissionen att den kinesiska ekonomin omfattas av ett komplicerat nät av femårsplaner som driver beslut av offentliga myndigheter på alla nivåer. I motsats till den kinesiska handelskammarens argument anser kommissionen att de femårsplanerna är bindande eftersom den nationella fjortonde femårsplanen till exempel ägnar ett helt avsnitt åt att ”förbättra mekanismen för genomförande av planeringen” och anger följande: ”När det gäller bindande indikatorer, större byggnadsprojekt och uppgifter inom offentliga tjänster, miljöskydd, säkerhet och andra områden som anges i denna plan är det nödvändigt att klargöra de ansvarsområden som parterna och tidsplaneringskraven, att anslå offentliga resurser, vägleda och kontrollera sociala resurser och se till att de fullgörs som planerat. När det gäller de förväntade indikatorerna och uppgifterna på områdena industriell utveckling och strukturanpassning som anges i denna plan är det nödvändigt att främst förlita sig på marknadsaktörernas roll för att uppnå dem. Regeringar på alla nivåer måste skapa en gynnsam politisk miljö, en institutionell miljö och en rättslig miljö” (80). Dessutom pekar det vägledande yttrandet om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen också på konkreta statliga ingripanden utöver argumentet i begäran, genom att det anges att kinesiska företag ska ”påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier och kraftfullt utveckla nya kemiska material och fina kemikalier. Påskynda industrins digitala omvandling, förbättra den inre säkerheten och den rena produktionen, påskynda den petrokemiska industrins kvalitet, effektivitet och energiomvandling och främja Kinas framsteg från ett stort petrokemiskt land till ett starkt petrokemiskt land” (81). |
|
(115) |
För det tredje kunde kommissionen inte se hur relevant denna punkt är i samband med bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen när det gäller de påstådda likheterna mellan EU:s nuvarande industripolitik och politiken i Kina. |
|
(116) |
För det fjärde noterar kommissionen, när det gäller påståendet att bevisningen i denna rapport är föråldrad, att rapporten är ett omfattande dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inbegripet lagstiftning, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av Kinas regering, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. I och med att rapporten gjordes tillgänglig för allmänheten redan i december 2017 hade alla berörda parter goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på, men varken de kinesiska myndigheterna eller andra parter har inkommit med argument eller bevisning för att motbevisa de källor och uppgifter som ingår i rapporten. |
|
(117) |
För det femte erinrar kommissionen slutligen om att tvisten US – Countervailing Measures (China) inte berörde tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, som är den relevanta rättsliga grunden för fastställandet av normalvärdet i denna undersökning. Den tvisten rörde en annan faktisk situation och tolkningen av WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder. |
|
(118) |
Slutligen erinrade kommissionen om att de kinesiska myndigheterna hade möjlighet att lämna synpunkter på de påstådda snedvridningar som beskrivs i rapporten och i översynen vid giltighetstidens utgång och lägga fram bevisning för att motbevisa påståendena. Enligt förklaringen i skäl 47 besvarade de kinesiska myndigheterna inte respektive frågeformulär och kommissionen grundade därför sina slutsatser om förekomsten av betydande störningar på den kinesiska marknaden på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. |
|
(119) |
Efter meddelandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren sina argument och hänvisade uttryckligen till sin tidigare inlaga. Xinjiang XLX lade dessutom fram samma argument som den kinesiska handelskammaren. |
|
(120) |
För det första hävdade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO:s lagstiftning och särskilt oförenlig med artikel 2.2 i antidumpningsavtalet och de kritiserade kommissionen för att den inte förklarade hur dess praxis vid tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen överensstämmer med resonemanget i flera av WTO:s överprövningsorgans samstämmiga beslut som har funnit att liknande EU-praxis och andra medlemmars praxis när det gäller att konstruera normalvärdet är oförenlig med skyldigheterna i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet. Dessutom begärde den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att kommissionen inte skulle avvisa deras argument genom att hävda att WTO tillåter användning av uppgifter från ett tredjeland utan i stället förklara hur kommissionen gjorde den anpassning som krävs enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet för att komma fram till produktionskostnaden ”i ursprungslandet”. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX hänvisade i detta avseende till överprövningsorganets slutsatser i ärendena EU – Biodiesel (Argentina) (DS473) och Ukraine – Anti-Dumping measures on ammonium nitrate (DS493). Därför är, enligt Kina, den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX, den metod som kommissionen tillämpar i denna undersökning oförenlig med EU:s skyldigheter enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet så länge kommissionen konstruerar ett normalvärde baserat på tillverkningskostnaden i Turkiet utan någon justering eller förklaring av hur dessa uppgifter slutligen har anpassats för att återspegla tillverkningskostnaden i ursprungslandet. Enligt den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX åligger det därför kommissionen att i grunden se över sin metod för normalvärde och tillhörande slutsatser. |
|
(121) |
Dessa argument kan inte godtas. Som kommissionen redan erinrat om i skäl 110 avser överprövningsorganets rättspraxis som åberopas av den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX inte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Argumentet att kommissionens metod för att konstruera normalvärdet enligt den artikeln inte skulle vara förenlig med WTO-lagstiftningen mot bakgrund av överprövningsorganets resonemang är därför felaktigt. I detta avseende avvisar kommissionen inte bara parternas argument utan uttrycker sin rättsliga ståndpunkt att bestämmelserna i artikel 2.6a är helt förenliga med Europeiska unionens WTO-åtaganden. Kommissionen kan därför inte instämma med den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX i deras begäran om översyn av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(122) |
För det andra ansåg den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att kommissionens resonemang om betydande snedvridningar och den tillhörande bevisning som kommissionen hänvisade till var otillräcklig. Närmare bestämt uttryckte den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX sin oro över att kommissionen fortsätter att i hög grad förlita sig på den rapport som offentliggjordes i december 2017 och som följaktligen nu är ganska daterad jämfört med världsekonomin, särskilt både EU:s och Kinas ekonomier, som genomgår en betydande ekonomisk omvälvning och redan genomför viktiga politiska och strukturella förändringar som är avsedda att anpassas till de nya inhemska och globala omständigheterna. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX påpekade i detta sammanhang att EU:s egen industristrategi, som antogs i mars 2020, måste uppdateras redan i maj 2021 för att ta hänsyn till de nya krissituationerna. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX ansåg därför att de faktorer som beskrivs i rapporten som relevanta för att fastställa betydande snedvridningar nu måste ses över och uppdateras med specifika nya slutsatser om huruvida de är giltiga i dag. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX hänvisade i detta sammanhang även till artikel 2.6a c i grundförordningen enligt vilken kommissionen bland annat är skyldig att regelbundet uppdatera rapporten. |
|
(123) |
När det gäller de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen hävdade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX dessutom att kommissionen underlåtit att ta hänsyn till att i) detta dokument är ett vägledande dokument, inte en bindande förordning med detaljerade skyldigheter eller regler för de berörda sektorerna samt ii) att det omfattar målsättningar eller mål – till exempel mål om att ”ge marknaden en avgörande roll för resursfördelning, bättre spela regeringens roll” eller ”skapa ett marknadsorienterat, legaliserat och internationaliserat företagsklimat” – vilket strider mot kommissionens slutsatser om snedvridningar. När det gäller de femårsplaner som kommissionen citerade ifrågasatte den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX kommissionens tolkning av systemet med planer i Kina och påpekade att dessa femårsplaner inte visar att offentliga myndigheter skulle driva på bindande beslut utan snarare att femårsplanerna syftar till att klargöra de respektive ansvariga parterna medan regeringens roll särskilt anges vara att ”skapa en gynnsam politisk miljö, institutionell miljö och rättslig miljö” – vilket är regeringarnas roll överallt, även i EU. På samma sätt upprepade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang argumentet att de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen låter de kinesiska företagen vidta lämpliga åtgärder för att omvandla och uppgradera sektorn på ett sätt som liknar EU:s industripolitik. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX att kommissionen inte tog upp det argument som tidigare framförts, nämligen att enligt överprövningsorganets slutsats i målet US – Countervailing Measures måste förekomsten av prissnedvridning till följd av ett statligt ingripande fastställas och på lämpligt sätt förklaras av den undersökande myndigheten i dess rapport. Den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX anser att det är ett krav för kommissionen att lägga fram aktuella faktauppgifter och en detaljerad analys av den påstådda kinesiska regeringens ingripande vilket leder till följder för marknadseffekterna och påverkar beteendet på tillverkarnivå. Slutligen betonade den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX sin ståndpunkt att kommissionen är skyldig att lägga fram bevis för ett specifikt statligt utövande av alla påstådda befogenheter att ingripa på melaminmarknaden och som har lett till en faktisk och påvisbar snedvridning av respektive melamintillverkares prissättning och att kommissionens hänvisningar till kinesiska statliga planer, vägledande yttranden eller andra kinesiska statliga politiska initiativ inte kan likställas med ett faktiskt statligt ingripande. |
|
(124) |
Dessa argument har inte kunnat godtas. När det gäller kommissionens beroende av rapporten och det faktum att den offentliggjordes 2017 upprepar kommissionen sin ståndpunkt som förklaras i skäl 116. Kommissionen erinrar dessutom om att ett avgörande om förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen inte är beroende av att rapporten finns, än mindre på dagen för offentliggörandet av den. Kommissionen noterar vidare att den kinesiska ekonomins grundläggande axiom, t.ex. paradigmen i den socialistiska marknadsekonomin, planeringssystemet eller Kinas kommunistiska partis ledarskap över ekonomin – i kombination med partiets närvaro inom enskilda marknadsaktörer som medför befogenhet att ingripa i ledningsbeslut – inte har ändrats sedan rapporten offentliggjordes, förutom att det kan hävdas att det är ännu mer distinkt. Slutsatserna i rapporten är därför i stort sett giltiga men kommissionen har i alla händelser kompletterat dem i den aktuella undersökningen med ytterligare bevisning som beskrivs närmare i t.ex. skälen 76, 77, 79, 80 och 84–86. Mot bakgrund av detta är även den kinesiska handelskammarens och Xinjiang XLX:s argument om kommissionens skyldighet att uppdatera rapporten i enlighet med artikel 2.6a c i grundförordningen grundlöst eftersom kommissionen faktiskt har undersökt de relevanta omständigheterna när det gäller förekomsten av betydande snedvridningar särskilt i denna undersökning med hänsyn tagen till den senaste tillgängliga bevisningen (82). |
|
(125) |
När det gäller de paralleller som den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX drar mellan de kinesiska policydokumenten och EU:s industristrategier noterar kommissionen att parterna inte lägger fram några ytterligare argument utöver att insistera på den påstådda relevansen av EU:s industripolitik i samband med bedömningen av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen i Kina. Följaktligen upprepar kommissionen sin ståndpunkt som redan uttryckts i skäl 115. |
|
(126) |
När det gäller argumenten rörande i vilken utsträckning de kinesiska policydokument som kommissionen hänvisar till, exempelvis de som nämns i skälen 84–86, är vägledande dokument, i vilken utsträckning det kinesiska planeringssystemets och den ekonomiska strukturens karaktär leder till bindande beslut hos de offentliga myndigheterna och i vilken utsträckning det relevanta policydokumentet överlåter åt enskilda företag att vidta lämpliga åtgärder, noterar kommissionen att den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX bortser från de otvetydiga kraven i de relevanta kinesiska policydokument som ska genomföras av de mottagande myndigheterna som beskrivs i skäl 84. I kombination med förekomsten av specifika numeriska mål för hur en sektor bör utvecklas (83) är det till stor del irrelevant om enskilda marknadsaktörer kan välja operativa metoder och därför eftersträva dessa politiska mål på ett effektivt, ”marknadsbaserat” sätt för att uppnå de fastställda politiska målen och utvecklingsmålen. Kommissionen erinrar vidare om de strukturer för en allomfattande miljö av statliga ingripanden i ekonomin som finns i Kina och som beskrivs utförligt i avsnitten 3.2.2.1.1–3.2.2.1.9. I denna miljö förbinder sig både enskilda marknadsaktörer, t.ex. Xinjiang XLX, och branschorganisationer att vara lojala mot Kinas kommunistiska parti och mot de utvecklingsmål som fastställts av partiet/staten (84), och de kan i gengäld förvänta sig stöd för sin affärsverksamhet, bland annat genom skattepolitik, finanspolitik, investeringspolitik, zonindelning samt statliga myndigheters eller statligt kontrollerade bankers osv. övriga politik. Följaktligen utövar de statliga myndigheterna sin makt för att forma melaminmarknaden, även inom enskilda ekonomiska aktörer. Denna slutsats gäller oavsett den specifika rättsliga karaktären hos enskilda policydokument, till exempel de vägledande yttrandena om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen. |
|
(127) |
När det gäller hänvisningen från den kinesiska handelskammaren och Xinjiang XLX till överprövningsorganets slutsats i målet US – Countervailing Measures noterar kommissionen att detta argument redan behandlats i skäl 117. |
|
(128) |
Mot bakgrund av ovanstående avvisades den kinesiska handelskammarens och Xinjiang XLX argument. |
3.2.2.1.10 Slutsats
|
(129) |
Analysen i avsnitten 3.2.2.1.2–3.2.2.1.9 som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den produkt som översynen gäller i synnerhet visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. |
|
(130) |
Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet. |
3.2.2.2
|
(131) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(132) |
Såsom förklaras i skäl 50 utfärdade kommissionen en notering om källor, där kommissionen beskrev de omständigheter och överväganden som låg till grund för de relevanta kriterierna, och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades. |
|
(133) |
I noteringen om källor förklarade kommissionen att den på grund av den frånvaron av meningsfullt samarbete skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i kombination med andra informationskällor som ansågs lämpliga i enlighet med de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, inklusive importstatistik, det representativa landets nationella statistik, marknadsinformationskällor, avgifter som tas ut av leverantörer i det representativa landet och ekonomiska uppgifter från tillverkare i det representativa landet. |
|
(134) |
När det gäller tillverkningen av den produkt som översynen gäller undersökte sökandena i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång sju länder (Indien, Iran, Japan, Qatar, Ryssland, Trinidad och Tobago samt Förenta staterna) där tillverkning av melamin ägde rum (87). |
|
(135) |
När det gäller den ekonomiska utvecklingen var det endast Ryssland som kvalificerade sig som ett land på en liknande utvecklingsnivå som Kina under översynsperioden. Med tanke på den senaste geopolitiska och ekonomiska utvecklingen i Ryssland, tillsammans med de gällande sanktionerna och det faktum att Ryssland beslutade att inte offentliggöra detaljerade import- och exportuppgifter från och med april 2022, ansåg kommissionen dock inte att Ryssland skulle utgöra ett lämpligt representativt land. |
|
(136) |
I detta avseende identifierade sökandena Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas med tillverkning i samma allmänna produktkategori, nämligen produkter i ammoniakvärdekedjan, där melamin också ingår (88). |
|
(137) |
När det gäller tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet fanns enligt begäran lätt tillgängliga uppgifter om viktiga produktionsfaktorer för Turkiet. Dessutom var relevanta uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst allmänt tillgängliga för samma allmänna produktkategori. Sökandena identifierade en tillverkare i samma allmänna produktkategori, företaget Ege Gübre Sanayii A.S. (Ege Gübre). I noteringen om källor identifierade kommissionen två andra tillverkare i samma allmänna produktkategori, nämligen företagen Tekfen Holding A.S. (Tekfen) och Bagfaş Bandirma Gübre Fabrikalari A.Ş. (Bagfaş). Alla tre företagen var tillverkare av kvävegödselmedel (89), hade offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för översynsperioden och var lönsamma under den perioden. |
|
(138) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen borde ta hänsyn till de olika produktionsprocesser och råvaror som används vid melamintillverkning. Dessutom hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen borde använda Xinjiang XLX svar på frågeformuläret som tillgängliga uppgifter. |
|
(139) |
Kommissionen noterade att den i brist på samarbetsvilja hos de kinesiska melamintillverkarna grundade sina slutsatser på tillgängliga uppgifter i form av de olika produktionsprocesser och råvaror som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Som förklaras i skäl 60 ansåg kommissionen i detta fall att det var lämpligare att basera sina slutsatser på uppgifterna i begäran än på uppgifterna från ett enda kinesiskt företag. Dessutom använde kommissionen vissa uppgifter i den kinesiska tillverkarens svar på frågeformuläret som tillgängliga uppgifter. Påståendena avvisades därför. |
3.2.2.3
|
(140) |
Med hänsyn tagen till alla uppgifter som baseras på begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, och efter att ha analyserat synpunkterna från berörda parter, har följande produktionsfaktorer, deras källor och icke snedvridna värden tagits fram för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för melamin
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.2.2.3.1 Råvaror
|
(141) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull (91) och transportkostnader (92). Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (93). |
|
(142) |
Kommissionen beslutade att utesluta import från Kina till det representativa landet eftersom den i avsnitt 3.2.2.1 drog slutsatsen att det inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ. |
|
(143) |
Kommissionen undersökte om de insatsvaror för vilka importstatistik användes som källa till icke snedvridna kostnader omfattades av exportrestriktioner i Turkiet som potentiellt kunde snedvrida de inhemska priserna och därmed även importpriserna (94). Kommissionen fann att Turkiet inte tillämpade några exportrestriktioner på export av karbamid och ammoniak under översynsperioden. |
|
(144) |
Kommissionen undersökte vidare om importpriserna kunde ha snedvridits genom import från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO (95). Kommissionen fann att mindre än 14,5 % av importen av karbamid hade sitt ursprung i Kina och länder som inte är medlemmar i WTO under översynsperioden. När det gäller ammoniak översteg andelen import med ursprung i Kina och länder som inte är medlemmar i WTO inte 0,01 % under översynsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att importpriserna sannolikt inte påverkades av importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO. |
|
(145) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kommissionen inte borde använda importpriserna för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för råvaror i Turkiet eftersom dessa priser påverkades av olika faktorer, t.ex. importkvantitet samt avstånd till ursprungslandet och därför inte återspeglade de inhemska råvarupriserna i Turkiet. |
|
(146) |
Kommissionen var av annan åsikt. Importerade råvaror konkurrerar med inhemska råvaror på den turkiska marknaden. Kommissionen ansåg därför att det vägda genomsnittliga importpriset i tillräcklig utsträckning återspeglade det inhemska råvarupriset i Turkiet. |
|
(147) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren dessutom att om kommissionen fortsatte att använda importpriserna som ett mått på de inhemska råvarupriserna i det representativa landet bör den minska deras värde med värdet på den sjöfrakt och försäkring som ingår i den importstatistik som registrerats på cif-nivå. |
|
(148) |
Kommissionen var av annan åsikt. Som fastställs i skäl 146 återspeglar importpriserna den prisnivå som råder på det representativa landets inhemska marknad. Den totala kostnad för en råvara som bärs av en producent i det representativa landet omfattar dock alla kostnader för att förvärva råvaran och transportera den till fabriken. Detta är också den punkt där priserna på importerade och inhemska råvaror konkurrerar. Importpriset för råvaror på cif-nivå höjdes därför ytterligare med den tillämpliga importtullen och transportkostnaden i det representativa landet (se skäl 141). |
|
(149) |
Slutligen hävdade den kinesiska handelskammaren i sina synpunkter på noteringen om källor att det vägda genomsnittliga importpriset på karbamid inte var ett lämpligt referensvärde och därför borde justeras av följande tre skäl:
|
|
(150) |
När det gäller utvecklingen av importpriset för karbamid i Turkiet fann kommissionen att den till fullo följde utvecklingen av importpriset för karbamid på de fem största marknaderna för import av karbamid (Indien, Brasilien, Förenta staterna, unionen, Australien) som står för 60 % av världens import av karbamid (99). Importpriset på karbamid på dessa fem marknader minskade först något under 2020 och ökade sedan stadigt under 2021 och under översynsperioden. Under översynsperioden nådde den mer än dubbla priset 2019. |
|
(151) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att importpriset på karbamid i Turkiet inte var snedvridet. Priset följde snarare den globala prisutvecklingen för karbamid. |
|
(152) |
När det gäller importpriset för karbamid med ursprung i Förenta staterna noterade kommissionen att det alltför höga priset per enhet endast avsåg 8 kg av nästan 2 miljoner ton karbamid som importerades till Turkiet under översynsperioden. Det hade därför ingen inverkan på det vägda genomsnittliga importpris som användes som referensvärde för det icke snedvridna värdet av karbamid. |
|
(153) |
När det gäller import med ursprung i Qatar som omfattas av antidumpningstullar i Indien noterade kommissionen för det första att den kinesiska handelskammaren inte lade fram någon bevisning för att de indiska myndigheternas undersökningsresultat om dumpning borde utvidgas till att omfatta Qatars export till Turkiet. För det andra rörde de åtgärder som införts av Indien melamin och inte karbamid som är den berörda råvaran. |
|
(154) |
Efter de överväganden som omräknades i skälen 150–153 avvisade kommissionen den kinesiska handelskammarens påståenden som beskrivs i skäl 149. |
|
(155) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren att importen från Qatar borde undantas från beräkningen av icke snedvridna kostnader för karbamid eftersom Qatars export omfattades av antidumpningsåtgärder i Indien. Parten hänvisade till översynen vid giltighetstidens utgång av antidumpningsåtgärder beträffande import av vissa rör- och stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina där kommissionen avvisade Malaysia som potentiellt representativt land med motiveringen att Förenta staterna hade infört antidumpningsåtgärder på import av sådana rördelar med ursprung i Malaysia (100). |
|
(156) |
För det första noterade kommissionen att varje undersökning måste bedömas för sig och att ett beslut som fattas i en undersökning inte skapar ett prejudikat som är allmänt giltigt för någon annan efterföljande undersökning. För det andra, i det fall som den kinesiska handelskammaren hänvisade till, ansågs Malaysia vara ett av de potentiella representativa länderna. Slutsatserna om dumpning från en annan jurisdiktion var relevanta eftersom de malaysiska tillverkarnas prissättningsbeslut, som påverkades av deras dumpningsbeteende, kan ha snedvridit deras försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt lönsamhetsnivåer. I det aktuella fallet användes inte Qatar som källa till finansiell information, dvs. försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt icke snedvriden vinst. Det var bara ett av ursprungsländerna för karbamid som importerades till Turkiet och bidrog därmed till värdet av den icke snedvridna kostnaden för karbamid. Av detta följer att de två situationerna var helt icke-analoga. Det fanns inget som tydde på (och inga argument från de sökande om detta) att det påstådda dumpningsbeteendet på en tredje marknad skulle ha en snedvridande inverkan på priserna på Qatars export av karbamid till Turkiet. Följaktligen avvisades påståendet. |
|
(157) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade den kinesiska handelskammaren igen att kommissionen borde dra av sjöfrakt och försäkring från importpriset på råvaror. Enligt den kinesiska handelskammaren kunde kommissionen inte klargöra varför importpriserna återspeglade den prisnivå som rådde på det representativa landets inhemska marknad. I detta avseende hävdade den kinesiska handelskammaren att kostnaden för ett företag i det representativa landet endast inkluderade kostnaden för råvaror och inhemsk frakt. |
|
(158) |
Kommissionen var av annan åsikt. När en tillverkare av den produkt som översynen gäller i det representativa landet undersöker om den ska anskaffa en råvara från en inhemsk eller utländsk leverantör jämför tillverkaren den totala kostnaden för råvaran vid leverans till fabriken. För en råvara som levereras av en inhemsk leverantör i det representativa landet omfattar denna totala kostnad normalt priset på råvaran och den inhemska frakten. Om råvaran levereras av en utländsk leverantör omfattar den totala kostnaden normalt priset på råvaran, den inhemska frakten i exportlandet, hantering och lastning (dvs. priset på fob-nivå), sjöfrakt och försäkring (dvs. priset på cif-nivå i importstatistiken), importtull (dvs. pris i land) och inhemsk frakt. En tillverkare i det representativa landet kommer i allmänhet att besluta att köpa från utlandet först när importpriset till fabriken kan konkurrera med en inhemsk leverantörs pris. Kommissionen ansåg därför att importpriserna på cif-nivå, dvs. inklusive sjöfrakt och försäkring, av råvaror var ett lämpligt mått på de inhemska priserna (på fritt fabrik-nivå) på dessa råvaror i det representativa landet. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet. |
3.2.2.3.2 Energi/allmännyttiga tjänster
|
(159) |
Kommissionen avsåg att använda de genomsnittliga elpriser som var tillämpliga på industriella användare under andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 och som offentliggjordes av Turkiets statistikinstitut (101). Kommissionen använde taxor för förbrukningsintervallet 70 000–150 000 MWh. För att fastställa det tillämpliga förbrukningsintervallet använde kommissionen den elförbrukning som Xinjiang XLX rapporterade som tillgängliga uppgifter. |
|
(160) |
De elpriser som rapporterades av Turkiets statistikinstitut omfattade alla skatter. Kommissionen drog därför av mervärdesskatten på 18 % från det elpris som rapporterades i den nationella statistiken. |
|
(161) |
Kommissionen avsåg att använda de genomsnittliga elpriser som var tillämpliga på industriella användare under andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 som offentliggjordes av Turkiets statistikinstitut (102). Kommissionen använde taxor för förbrukningsintervallet 26 100 000–104 000 000 m3. För att fastställa det tillämpliga förbrukningsintervallet använde kommissionen den naturgasförbrukning som Xinjiang XLX rapporterade som tillgängliga uppgifter. |
|
(162) |
Den måttenhet som användes i den turkiska statistiken var kubikmeter. Den förbrukning som rapporterades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång mättes dock i gigajoule (GJ). Kommissionen använde omräkningsfaktorn på 0,0373 GJ/m3 för att beräkna den icke snedvridna kostnaden för en gigajoule i Turkiet. |
|
(163) |
De naturgaspriser som rapporterades av Turkiets statistikinstitut omfattade alla skatter. Kommissionen drog därför av mervärdesskatten på 18 % från det naturgaspris som rapporterades i den nationella statistiken. |
|
(164) |
För att fastställa den icke snedvridna kostnaden för ånga tillämpade kommissionen den metod som användes i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Sökandena fastställde den icke snedvridna kostnaden för ånga genom att multiplicera den icke snedvridna kostnaden för naturgas med en faktor baserad på det empiriska förhållandet mellan kostnaden för naturgas och den kostnad för ånga som sökandena observerat. |
|
(165) |
Kommissionen använde de tillämpliga priserna på vatten i Turkiet som togs ut av Kocaelis generaldirektorat för vatten och avlopp (103) som ansvarar för vattenförsörjning, uppsamling och rening av avloppsvatten i Kocaeliprovinsen för industriella användare. De tillämpliga priserna fanns lätt tillgängliga på den turkiska myndighetens webbplats. |
|
(166) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kostnaden för el och naturgas i Turkiet var snedvriden eftersom de hade ökat avsevärt under översynsperioden. Den kinesiska handelskammaren hävdade att energiprisökningarna orsakades av pristrycket på naturgas till följd av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina och citerade rapporten om melamin i Europa som offentliggjordes av Independent Commodity Intelligence Services (ICIS) (104) den 23 mars 2022. |
|
(167) |
Inledningsvis noterade kommissionen att den rapport som den kinesiska handelskammaren citerade inte innehöll någon omfattande analys av energiprisernas utveckling i Europa, särskilt inte jämfört med Kina. Den nämnde endast de stigande naturgaspriserna i samband med förhandlingarna om melaminpriser för andra kvartalet 2022, dvs. sista kvartalet av översynsperioden. |
|
(168) |
Dessutom störde Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina energimarknaderna världen över (105). Utvecklingen av de stigande energipriserna i Turkiet kan därför i sig knappast anses vara en isolerad händelse som endast kan tillämpas på den turkiska marknaden. |
|
(169) |
Även om den ursprungligen fastställda icke snedvridna kostnaden för el och naturgas endast utgjorde 5 % av det konstruerade normalvärdet var den icke snedvridna kostnaden för ånga kopplad till kostnaden för naturgas och uppgick till 15 % av det konstruerade normalvärdet. |
|
(170) |
Kommissionen undersökte därför utvecklingen av de energipriser som de industriella användarna betalade i Turkiet ytterligare. Den icke snedvridna kostnaden för el fastställdes ursprungligen till 0,65 renminbi/kWh och för naturgas till 80,91 renminbi/GJ. |
|
(171) |
Kommissionen fann att el- och naturgaspriserna ökade under översynsperioden i en takt som klart översteg den redan höga inflationstakten (78,6 % (106)) i Turkiet. Energipriserna ökade särskilt under första halvåret 2022 då elen kostade 3,5 gånger och gasen sex gånger mer än under första halvåret 2021. |
|
(172) |
Med hänsyn till den betydande andelen el, naturgas och ånga i förhållande till det konstruerade normalvärdet ansåg kommissionen därför att det var lämpligt att justera den ursprungligen fastställda icke snedvridna kostnaden för el och naturgas. Kommissionen använde det pris på el och naturgas som var tillämpligt på industriella användare i Turkiet under andra halvåret 2021 som utgångspunkt och höjde dessa taxor i linje med den energiprisökning som konstaterades vid Xinjiang XLX (107) för att fastställa referensvärdet för första halvåret 2022. Därefter beräknade kommissionen den genomsnittliga icke snedvridna kostnaden för el, gas och ånga med hjälp av de faktiska priser som gällde i Turkiet under andra halvåret 2021 och de justerade värdena för första halvåret 2022. Efter dessa justeringar minskade andelen el, naturgas och ånga i det konstruerade normalvärdet till 15 %. |
3.2.2.3.3 Arbetskraft
|
(173) |
I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång använde sökandena information om löner för både yrkesarbetare (tekniker inom industrisektorn) och okvalificerad arbetskraft (fabriksarbetare) i Turkiet som offentliggjorts av Ekonomiska forskningsinstitutet (108). De uppgifter som fanns tillgängliga antingen i den öppna versionen av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång eller på respektive webbplats gjorde det dock inte möjligt att bekräfta den period som uppgifterna omfattade. Dessutom innehöll det referensvärde som sökandena använde endast löner men inga extra arbetskostnader, t.ex. sociala avgifter. |
|
(174) |
Kommissionen beslutade därför att använda de uppgifter om arbetskraftskostnader inom den relevanta industrisektorn som fanns tillgängliga från Turkiets statistikinstitut (109). Kommissionen använde den senaste arbetskraftskostnaden per timme (110) i huvudgrupp 20 – Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter i Europeiska unionens statistiska näringsgrensindelning (Nace rev. 2) (111). Eftersom de senaste uppgifterna endast omfattade år 2020 justerade kommissionen arbetskraftskostnaden med hjälp av det arbetskraftskostnadsindex som var tillämpligt på tillverkning under tredje och fjärde kvartalet 2021 och första och andra kvartalet 2022 (112) och som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut. |
3.2.2.3.4 Biprodukter
|
(175) |
Enligt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång erhålls endast en biprodukt, ammoniak, vid tillverkningen av melamin. För att fastställa det icke snedvridna priset lade kommissionen också till importtullar och interna transportkostnader till det genomsnittliga importpriset till Turkiet enligt samma metod som för råvaror. |
|
(176) |
Ammoniak som erhålls som biprodukt återinförs i produktionsprocessen i karbamidanläggningen. Enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång är effektiviteten för sådan ammoniak i karbamidanläggningen lägre än effektiviteten för den ammoniak som ursprungligen tillverkades för användning i karbamidanläggningen. Sökandena minskade därför biproduktens icke snedvridna värde med en procentsats på grundval av sina tidigare erfarenheter. Kommissionen tillämpade samma justeringskoefficient. |
3.2.2.3.5 Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst
|
(177) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. |
|
(178) |
I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång uppskattade sökandena de fasta kostnaderna på grundval av de fasta kostnader som en av sökandena ådragit sig vid tillverkningen av ett ton melamin. Den beräknade fasta kostnaden justerades nedåt för att återspegla skillnaden i utvecklingsnivå mellan Turkiet och sökandens medlemsstat. |
|
(179) |
Kommissionen tog med dessa fasta kostnader i beräkningen av den icke snedvridna tillverkningskostnaden som tillverkningsomkostnader enligt den metod som sökandena använde. Det faktiska värdet på de fasta kostnaderna uppdaterades på grundval av det kontrollerade svar på frågeformuläret som lämnats av den sökande som nämns i skäl 178 och justerats för skillnaden i ekonomisk utvecklingsnivå. |
|
(180) |
Enligt förklaringen i skäl 137 fanns det inga tillverkare av melamin i Turkiet. Därför fastställdes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av ekonomiska uppgifter från tre turkiska tillverkare i samma allmänna produktkategori. I den aktuella undersökningen avser detta tillverkare av produkter i ammoniakvärdekedjan, där även melamin ingår, dvs. kvävegödselmedel. |
|
(181) |
Kommissionen använde den finansiella information som omfattade översynsperioden som offentliggjordes av företagen Ege Gübre (113), Tekfen (114) och Bagfaş (115) på deras webbplatser eller via en onlineplattform för offentliggörande. I förekommande fall förlitade sig kommissionen på uppgifter som rapporterats för ett segment som ligger närmast den produkt som översynen gäller. Intäkter och utgifter från investeringsverksamhet beaktades inte. |
|
(182) |
Alla tre företagen hade ekonomiska uppgifter tillgängliga för perioder som omfattade översynsperioden. Dessutom var alla tre företagen lönsamma under översynsperioden. Kommissionen beräknade därför ett vägt genomsnitt av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet. |
|
(183) |
Det tillämpliga vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes till 16,5 % respektive 21,6 %. |
|
(184) |
I sina synpunkter på noteringen om källor hävdade den kinesiska handelskammaren att kvävehaltiga gödselmedel utgör en produkt med andra fysiska och kemiska egenskaper än melamin, annan slutlig användning och riktade kunder. Finansiella uppgifter om melamintillverkare i Turkiet bör därför användas. Om sådana uppgifter inte finns tillgängliga bör kommissionen återgå till sökandenas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som faktiska tillverkare av melamin. Och slutligen, om kommissionen insisterar på att använda de turkiska företagens finansiella uppgifter, bör endast försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt Tekfens vinst beaktas eftersom de två andra företagen inte hade reviderad finansiell information. |
|
(185) |
Kommissionen noterade att kvävegödselmedel som tillverkas i ammoniakvärdekedjan mycket väl kunde beaktas i samma allmänna produktkategori. Unionstillverkarnas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst kunde inte användas i detta fall med tanke på de olika ekonomiska utvecklingsnivåerna mellan Kina och unionen. Slutligen kunde varken kommissionen eller den kinesiska handelskammaren avgöra om Ege Gübres och Bagfaş finansiella information hade reviderats eller inte. Eftersom kommissionen i denna undersökning förlitade sig på finansiell information från företag som faktiskt inte tillverkade den produkt som översynen gäller ansågs ett vägt genomsnitt av alla tre tillverkarna vara lämpligare och mer representativt. |
|
(186) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påståenden om icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(187) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att kommissionen borde utesluta Ege Gübre och Bagfaş från fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst eftersom det inte stod klart huruvida de två företagens årsredovisningar hade reviderats. |
|
(188) |
I detta avseende genomförde kommissionen ytterligare undersökningar och kunde bekräfta att bägge företagens, Ege Gübre (116) och Bagfaş (117), finansiella information reviderades under de perioder som användes för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Påståendet avvisas därför. |
3.2.2.4
|
(189) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(190) |
Eftersom melamin är en råvara utan ytterligare produkttyper konstruerades normalvärdet endast för en produkttyp. |
|
(191) |
Kommissionen fastställde de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna. I avsaknad av ett meningsfullt samarbete med de exporterande tillverkarna förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökandena lämnat i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång avseende användningen av alla faktorer vid tillverkning av melamin med hjälp av Eurotecnica-tekniken. |
|
(192) |
Den icke snedvridna tillverkningskostnaden minskades med biproduktens icke snedvridna värde justerat nedåt för effektivitetsförlusten (se skälen 175 och 176). |
|
(193) |
Kommissionen lade sedan till tillverkningsomkostnader till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för att komma fram till icke snedvridna tillverkningskostnader. Sökandena rapporterade tillverkningsomkostnader som fasta kostnader i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Värdet på de fasta kostnaderna uppdaterades i linje med svaret på frågeformuläret från respektive sökande och justerades nedåt för skillnaden i ekonomisk utvecklingsnivå. |
|
(194) |
Dessutom lade kommissionen till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på 16,5 % respektive 21,6 % till de icke snedvridna produktionskostnaderna (se skälen 180–183). |
|
(195) |
Slutligen konstaterade kommissionen att mervärdesskatten på export av melamin (13 %) i Kina endast återbetalades delvis (10 %). Skillnaden mellan den mervärdesskatt som betalades eller skulle betalas och återbetalningen ökade kostnaderna för tillverkarna i Kina när de tillverkade melamin för export. Kommissionen lade därför till ytterligare 3 % till det icke snedvridna värdet av melamin som fastställts i enlighet med skälen 191–194. |
|
(196) |
På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.2.3 Exportpris
|
(197) |
Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte samarbetade på ett meningsfullt sätt fastställdes exportpriset för all melaminimport på grundval av importuppgifter från Eurostat som registrerades på cif-nivå justerat till nivån fritt fabrik genom avdrag för sjöfrakt, försäkring och inhemska transportkostnader i Kina. |
|
(198) |
Den genomsnittliga kostnaden för sjöfrakt och försäkring baserades på en analys av den importstatistik som fanns tillgänglig i GTA (118). Kommissionen fastställde värdet av sjöfrakt och försäkring som skillnaden mellan importpriset per enhet till unionen av melamin med ursprung i Kina (som registrerades på cif-nivå) och exportpriset per enhet av melamin som exporterades från Kina till unionen (som registrerades på fob-nivå) under översynsperioden. |
|
(199) |
De inhemska transporterna i Kina baserades på Doing Business-landsrapporten om Kina (119). |
3.2.4 Jämförelse och dumpningsmarginaler
|
(200) |
Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det exportpris fritt fabrik som fastställs ovan. På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till mer än 40 %. |
|
(201) |
Kommissionen konstaterade därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden. |
3.3 Sannolikhet för fortsatt dumpning
|
(202) |
Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft. |
3.3.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(203) |
I avsaknad av samarbete fastställde kommissionen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (120). Den årliga produktionskapaciteten uppskattades på grundval av produktionskapaciteten 2020 och de kapacitetsökningsprojekt som pågick 2021 enligt sökandenas rapporter (121). Dessutom identifierade kommissionen ytterligare kapacitetsökningsprojekt (som inte ingår i Chemical Economics Handbook) på grundval av information som offentliggjorts av Eurotecnica (122). Följaktligen kommer den årliga produktionskapacitet som redan finns tillgänglig under översynsperioden på [2 600 000–2 800 000] ton sannolikt att öka till [3 000 000–3 200 000] ton under de kommande åren. |
|
(204) |
Kapacitetsutnyttjandet uppskattades till [40–45] % under översynsperioden och förväntas öka till [45 – 55] % fram till 2025 (123). Följaktligen uppgick produktionsvolymen till [1 040 000–1 260 000] ton under översynsperioden och kommer sannolikt att öka till [1 350 000–1 760 000] ton fram till 2025. |
|
(205) |
Den outnyttjade kapaciteten i Kina uppgick således till mer än 1 500 000 ton under översynsperioden och skulle kunna variera mellan 1 400 000 och 1 600 000 ton inom den närmaste framtiden. Detta är nästan fyra gånger så mycket som den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. |
|
(206) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som skulle kunna mobiliseras för export till unionen vilket innebär att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle exporten mycket sannolikt öka till dumpade priser. |
3.3.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(207) |
För att fastställa unionsmarknadens attraktionskraft undersökte kommissionen de kinesiska exportpriserna till unionen jämfört med exportpriserna till tredjelandsmarknader med unionsmarknadens storlek och de gällande åtgärder som införts av tredjeländer som stängde sina marknader för kinesiskt melamin. |
|
(208) |
I avsaknad av meningsfullt samarbete använde kommissionen GTA (124) för den kinesiska exporten av HS-nummer 2933 61 (melamin) på fob-nivå för att jämföra de kinesiska exportpriserna till unionen med exportpriserna till tredjelandsmarknader samt med unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris på unionsmarknaden. |
|
(209) |
Under översynsperioden exporterade kinesiska tillverkare 588 000 ton melamin, dvs. ungefär hälften av deras beräknade produktion. De viktigaste exportmarknaderna i tredjeländer var Indien (14 %), Turkiet (12 %), Ryssland (8 %), Brasilien (8 %), Vietnam (6 %) och Thailand (6 %). |
|
(210) |
Det vägda genomsnittliga kinesiska exportpriset (på fob-nivå) till unionen under översynsperioden var 10 % högre än det vägda genomsnittliga exportpriset till de sex största exportdestinationer som nämns i skäl 209. Dessutom var exportpriset till unionen upp till 12 % högre än exportpriset till Indien, den näst viktigaste exportmarknaden (efter unionen med en andel på 15 %). |
|
(211) |
Kommissionen justerade de kinesiska exportpriserna till de tredjelandsmarknader som förtecknas i skäl 209 (på fob-nivå) till cif-nivån vid unionens gräns ytterligare genom att lägga till den genomsnittliga sjöfrakts- och försäkringskostnaden från Kina till unionen (se skäl 198). Dessa exportpriser till tredjeländer var 27 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris på unionsmarknaden. Om åtgärderna skulle upphävas skulle den kinesiska exporterande tillverkaren ha ett incitament att exportera till unionen till priser som är högre än de som tas ut av kunder i tredjeländer men ändå lägre än unionstillverkarnas försäljningspris vilket skulle utöva ytterligare tryck på priset i unionen. |
|
(212) |
Dessutom uppgick unionens förbrukning under översynsperioden till omkring 430 000 ton och utgjorde därmed [35–40] % av den uppskattade melaminproduktionen i Kina. |
|
(213) |
Importen med ursprung i Kina hade en betydande marknadsandel på unionsmarknaden under andra hälften av skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen ökade 2021 (6,4 %) och särskilt under översynsperioden (14,9 %). Denna utveckling korrelerade med ökningen av priset på melamin på unionsmarknaden vilket visar att kombinationen av unionsmarknadens storlek och priser lockar till sig ett inflöde av kinesiskt melamin och man fastställde att det exporterades till dumpade priser under översynsperioden. |
|
(214) |
Slutligen bibehöll två tredjelandsmarknader – Förenta staterna och Eurasiska ekonomiska unionen (EAEU) – handelspolitiska skyddsåtgärder som helt eller delvis stängde deras marknader för import från Kina. Förenta staterna införde antidumpnings- och utjämningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Kina 2015 och förlängde tillämpningen av dem med ytterligare fem år 2021 (125). Den kinesiska exporten av melamin till Förenta staterna omfattas av en landsomfattande antidumpningstull på 363,31 % och en övrig antisubventionstull på 154,58 %. I april 2022 införde EAEU slutgiltiga antidumpningstullar på melamin från Kina på mellan 15,22 % och 19,08 % (126). |
|
(215) |
Förenta staterna och Ryssland (som är den största medlemmen i EAEU) stod vardera för [3–5] % av den globala melaminförbrukningen 2020 (127). Med tanke på den höga nivån på åtgärderna upphörde kinesiska melamintillverkare nästan helt att exportera till Förenta staterna. Exporten uppgick endast till 80 ton under översynsperioden och till och med mindre än 50 ton under de föregående åren av skadeundersökningsperioden. Efter EAEU:s införande av åtgärderna minskade den genomsnittliga månatliga volymen kinesisk melaminexport till regionen från 3 900 ton under översynsperioden (3 360 ton 2021, 2 200 ton 2020, 2 950 ton 2019) till cirka 230 ton under andra halvåret 2022. |
|
(216) |
Såsom visas i skälen 214 och 215 hade handelsåtgärder en avskräckande effekt på den kinesiska exporten av melamin till Förenta staterna och Ryssland. Det är sannolikt att de kinesiska tillverkarna skulle försöka kompensera förlusten av de två exportmarknaderna genom att söka nya exportmöjligheter i unionen om de åtgärder som för närvarande är föremål för översyn skulle upphöra att gälla. |
|
(217) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsmarknaden sannolikt skulle locka till sig ökade volymer av dumpad import av melamin med ursprung i Kina av följande skäl:
|
|
(218) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter påpekade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att slutsatsen om ett högre kinesiskt exportpris till unionen jämfört med tredjeländer var faktiskt korrekt men ändå inte specifik för exporten av melamin. De hävdade att de högre exportpriserna till unionen återspeglar de generellt högre försäljningspriserna i unionen på grund av högre produktionskostnader för arbetskraft, energi och miljökostnader. Dessutom skulle en lägre ekonomisk utvecklingsnivå i ett tredjeland inte tillåta ett högt exportpris. |
|
(219) |
Kommissionen noterade att oavsett orsakerna till ett högre exportpris till unionen ändrade det inte det faktum att de kinesiska tillverkarna av melamin kunde ta ut högre priser på unionsmarknaden jämfört med andra större exportmarknader och därmed uppnå en högre lönsamhet för försäljningen. Kommissionen drog slutsatsen att parterna inte lade fram några argument som skulle ändra dess slutsatser att det högre kinesiska exportpriset till unionen var en indikator på unionsmarknadens attraktionskraft. Parternas synpunkter bekräftade i själva verket kommissionens slutsatser i detta avseende. |
|
(220) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren vidare att de kinesiska tillverkarna av melamin inte var intresserade av att omdirigera sin export från tredjeländer till unionen. Enligt parterna utvecklades de kinesiska tillverkarna under årens lopp sunda exportmarknader i ett antal tredjeländer och skulle inte överge befintliga kunder på dessa marknader, bland annat för riskspridningens skull. Även om en del av exporten omdirigerades till unionen skulle tillverkarna inte motiveras att sänka sina exportpriser till unionen. |
|
(221) |
Kommissionen konstaterade att parten inte inkom med någon bevisning till stöd för sitt påstående. Kommissionen ansåg att det skulle vara ett bra affärsbeslut att rikta in sig på en marknad med högre priser. De kinesiska tillverkarna skulle faktiskt kunna höja sina exportpriser (jämfört med exportpriserna till tredjeländer) samtidigt som de håller sig under priserna i unionen vilket skulle ge dem en konkurrensfördel. Kommissionen avvisade detta påstående. |
|
(222) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter bekräftade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren dessutom att unionsmarknaden var attraktiv för kinesiska melamintillverkare i fråga om storlek. |
|
(223) |
Slutligen höll parterna inte med om att stängningen av marknaderna i Förenta staterna och EAEU/Ryssland efter införandet av antidumpningsåtgärder av respektive jurisdiktion skulle leda till ökad export till unionen. De hänvisade till det faktum att de kinesiska exportvolymerna till unionen förblev relativt låga efter det att de amerikanska åtgärderna antogs 2015. |
|
(224) |
Kommissionen noterade att när Förenta staternas åtgärder infördes skyddades unionsmarknaden redan av minimiimportpriset och/eller den fasta övriga tullen. Dessutom skapade de rådande internationella priserna på melamin under den perioden (128) inte någon möjlighet för kinesiska tillverkare att tränga in på unionsmarknaden för att kompensera för förlusten av den marknaden i Förenta staterna. Så snart melaminpriset ökade internationellt mycket över minimiimportpriset (2021 och översynsperioden) ökade den kinesiska exporten av melamin till unionen. Perioden 2021 och översynsperioden simulerar i praktiken en situation där inga antidumpningsåtgärder tillämpas på import av melamin med ursprung i Kina för de tre största exporterande tillverkare som omfattas av minimiimportpriset. |
|
(225) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av Förenta staternas åtgärder inte ledde till någon omedelbar ökning av exporten till unionen på grund av det låga internationella priset på melamin under den perioden vilket gjorde det möjligt att skydda unionsmarknaden genom minimiimportpriset och/eller den fasta övriga tullen. Kommissionen bekräftade därför sina slutsatser om unionsmarknadens attraktionskraft efter stängningen av marknaderna i Förenta staterna och EAEU/Ryssland. |
3.3.3 Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning
|
(226) |
Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden enligt vad som fastställs i skäl 201 och om den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som förklaras i skälen 202–217, drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta är betydande om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla. |
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
|
(227) |
På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i begäran tillverkades den likadana produkten under översynsperioden av de tre sökandena och två andra tillverkare. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. De två andra unionstillverkarna, BASF AG, Ludwigshafen/Tyskland och S.C. Azomures SA, Targu Mures/Rumänien, uttalade sig inte. |
|
(228) |
Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 382 186 ton. Siffran beräknades på grundval av svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och på de svar på frågeformuläret om makroekonomiska indikatorer som sökandena lämnat. |
|
(229) |
Som nämns i skäl 24 tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa om den skada som unionsindustrin lidit möjligen skulle fortsätta. De unionstillverkare som ingick i urvalet svarade för ungefär 82 % av unionens samlade uppskattade tillverkning av den likadana produkten. De tre tillverkare som ingick i urvalet är samma som sökandena. |
4.2 Förbrukning i unionen
|
(230) |
Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) sökandenas uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som delvis dubbelkontrollerats mot de försäljningsvolymer som rapporterats av de unionstillverkare som ingick i urvalet och b) importen till unionen av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer enligt vad som rapporterats i Comext-databasen (Eurostat). |
|
(231) |
Baserat på dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (i ton)
|
||||||||||||||||||||
|
(232) |
Översynen visade att förbrukningen i unionen ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen påverkades negativt av utbrottet av covid-19-pandemin 2020 men återhämtade sig kraftigt 2021 och under översynsperioden. |
4.3 Import från det berörda landet
4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(233) |
Kommissionen fastställde importvolymen från det berörda landet baserat på statistik från Eurostat enligt förklaringen i skäl 229. Den kinesiska marknadsandelen fastställdes genom att importen jämfördes med förbrukningen i unionen enligt tabell 2. |
|
(234) |
Importen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(235) |
Importvolymerna från Kina minskade avsevärt med 82 % mellan 2019 och 2020 vilket kan förklaras av produktionsstoppen i Kina efter covid-19-pandemins utbrott och den kraftigt minskade förbrukningen i unionen. Volymen kinesisk import återhämtade sig exponentiellt 2021 till en kvantitet som var mer än fyra gånger större än den kvantitet som importerades 2019. Importvolymen ökade betydligt igen under översynsperioden till en kvantitet som var mer än dubbelt så stor som den kvantitet som importerades 2021. |
|
(236) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att ökningen av den kinesiska importen till unionen berodde på försörjningsbrist på unionsindustrins nivå i kombination med stor efterfrågan från användarna efter covid-19, dvs. 2021 och under översynsperioden. Unionsindustrin kunde därför inte tillgodose denna efterfrågan och användarna var tvungna att övergå till import från Kina. Xinjiang XLX tillade att unionsindustrin dessutom ökade priserna avsevärt under den perioden och att användarna därför var tvungna att söka alternativa försörjningskällor. |
|
(237) |
Kommissionen noterade att den outnyttjade kapaciteten hos de unionstillverkare som ingick i urvalet under varje år under skadeundersökningsperioden uppgick till minst 80 000 ton (se tabell 6) vilket klart överstiger den totala volymen kinesisk import till unionen (se tabell 3). Av detta följer att unionsindustrin säkerligen kunde ersätta den totala import från Kina som observerats och därefter kunde tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden i den utsträckningen under skadeundersökningsperioden. När det gäller de priser som togs ut av unionsindustrin noterade kommissionen att dessa prisökningar, som tillämpades av unionsindustrin, var helt i linje med marknadssignalerna i en situation med hög efterfrågan och betydande kostnadsökningar, vilket observerades 2021 och under översynsperioden. Påståendena avvisades därför. |
4.3.2 Priser på importen från Kina och prisunderskridande
4.3.2.1
|
(238) |
Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat. |
|
(239) |
Det vägda genomsnittliga priset för importen från Kina utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (i euro per ton)
|
||||||||||||||||||||
|
(240) |
De genomsnittliga priserna på melaminimporten från Kina ökade med 93 % under skadeundersökningsperioden vilket visar att de kinesiska tillverkarna delvis följde den allmänt positiva prisutvecklingen på unionsmarknaden vilket framgår av tabell 8. |
4.3.2.2
|
(241) |
Eftersom den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpriser inte kunde anses vara representativa med tanke på att de underliggande exportkvantiteterna utgjorde mindre än 3 % av den totala exporten från Kina till unionen under översynsperioden (se skäl 27), fastställde kommissionen prisunderskridandet genom att jämföra a) de vägda genomsnittliga statistiska priserna för importen från Kina under översynsperioden enligt förklaringen i skäl 196 och fastställda på cif-nivån med lämpliga justeringar för den konventionella tullsatsen, antidumpningstullen (129) och kostnaderna efter importen och b) de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för de tre unionstillverkare som debiterades icke-närstående kunder på unionsmarknaden och justerade till nivån fritt fabrik. Den på detta sätt fastställda marginalen för prisunderskridande uppgick till 12,6 %. |
4.4 Volymer och priser beträffande importen från tredjeländer
|
(242) |
Kommissionen fastställde importvolymerna och priserna på importen från tredjeländer enligt samma metod som för Kina (se avsnitt 4.3.1). |
|
(243) |
Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(244) |
De viktigaste importkällorna utanför Kina var Qatar, Trinidad och Tobago och Japan. Importen från vart och ett av dessa länder minskade under skadeundersökningsperioden med minst 7 % och upp till 45 % medan den totala importen från tredjeländer, exklusive Kina, minskade med 26 %. |
|
(245) |
Under översynsperioden var de genomsnittliga importpriserna för de två andra länderna än Kina, med en individuell marknadsandel på mer än 2 % under översynsperioden, Qatar (7,3 %) och Trinidad och Tobago (3 %), mer än 200 euro per ton över de genomsnittliga importpriserna från Kina. |
|
(246) |
Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren hävdade att tabellen ovan visade att kommissionen inte hade bedömt betydelsen av Rysslands import av melamin till unionen. Rysslands import var betydande fram till Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina och därefter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att den ryska importen ersattes av import från Kina, en faktor som också skulle förklara ökningen av den kinesiska importen sedan dess. |
|
(247) |
Kommissionen var av annan åsikt. Den bedömde förvisso individuellt Rysslands import som en del av importen från ”övriga tredjeländer” (se tabell 5). Den ryska importen rapporteras dock inte individuellt i tabellen ovan eftersom Qatar, Trinidad och Tobago och Japan var de tre exportländer som hade de största exportvolymerna till unionen utanför det berörda landet under översynsperioden. Rysslands marknadsandel under översynsperioden var 1,4 % och dess högsta nivå under skadeundersökningsperioden var 2020 då den nådde en marknadsandel på 4,3 %. Rysslands förlust av marknadsandelar sedan detta toppår (minus 2,9 procentenheter) verkar således liten vid sidan av Kinas ökade marknadsandel (plus 14,6 procentenheter). Påståendet att den ryska importens förlust av marknadsandelar i betydande utsträckning bidrog till den kinesiska importens ökade marknadsandel avvisades därför. |
|
(248) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter noterade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att de genomsnittliga priserna på import från Kina under översynsperioden låg över motsvarande priser från Japan och Ryssland och att alla exportländer i stor utsträckning följde trenden med stigande priser under 2021 och översynsperioden. |
|
(249) |
Kommissionen höll med om att de genomsnittliga priserna på importen från Japan och Ryssland faktiskt låg under de genomsnittliga priserna på importen från Kina under översynsperioden enligt uppgifter från Eurostat. Deras sammanlagda marknadsandel på 3,2 % var dock mycket lägre än för importen från Kina. Kommissionen konstaterade vidare att de berörda parterna inte gjorde några påståenden som härrörde från dessa uppgifter. Följaktligen avvisades påståendet. |
|
(250) |
På grundval av ovanstående, dvs. utvecklingen av importvolymerna från tredjeländer och priserna på importen från de viktigaste källorna utom Kina, drog kommissionen slutsatsen att importen från tredjeländer inte hade någon skadevållande inverkan på unionsindustrin. |
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
|
(251) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(252) |
För skadeanalysens skull skiljde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna baserat på uppgifter och information i sökandenas svar på frågeformuläret som vederbörligen kontrollerades mot uppgifterna i begäran och svaren på frågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet samt statistik från Eurostat. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna baserat på uppgifter i svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet. |
|
(253) |
De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(254) |
De mikroekonomiska indikatorerna är Genomsnittliga försäljningspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital. |
4.5.2 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(255) |
Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(256) |
Unionsindustrins produktion minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins produktionskapacitet var fortsatt i det närmaste stabil under skadeundersökningsperioden med en mindre minskning på 2 %. Som en följd av detta minskade kapacitetsutnyttjandet med 4 %. |
4.5.3 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(257) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(258) |
Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder ökade med 12 % från 2019 till 2021 men minskade med 9 procentenheter mellan 2021 och översynsperioden till en nivå 3 % över nivån 2019. |
|
(259) |
Mellan 2019 och 2020 kunde unionsindustrin öka sin marknadsandel med 10 % vilket fyllde luckan som lägre importkvantiteter från Kina hade lämnat efter covid-19-pandemin (se skäl 234) och tabell 3). Mellan 2020 och översynsperioden förlorade unionsindustrin betydande marknadsandelar, närmare 12 procentenheter, och jämfört med 2019 förlorade unionsindustrin 4,8 procentenheter av sin marknadsandel under översynsperioden. |
4.5.4 Tillväxt
|
(260) |
Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 11 % (se tabell 2) medan unionsindustrins försäljningsvolym till icke närstående kunder i unionen ökade med 8 % (se tabell 7). Unionsindustrin ökade följaktligen i absoluta tal men minskade i relativa termer. Med andra ord kunde unionsindustrin inte dra nytta av marknadstillväxten i samma utsträckning som importen från Kina gjorde. |
4.5.5 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(261) |
De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna till icke-närstående kunder i unionen och tillverkningskostnaden per enhet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen och tillverkningskostnad
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(262) |
Efter en minskning med 8 % från 2019 till 2020 ökade produktionskostnaden per enhet exponentiellt till en nivå som under översynsperioden låg 130 % över nivån 2019. Denna kraftiga ökning av produktionskostnaderna berodde på den mycket kraftiga ökningen av gaspriserna från och med 2021. |
|
(263) |
Försäljningspriserna följde en liknande trend. Mellan 2019 och 2020 sjönk försäljningspriserna per enhet med 19 % till följd av den ekonomiska nedgången i samband med covid-19-pandemin. Från 2020 till översynsperioden steg försäljningspriserna emellertid per enhet tre gånger. |
4.5.6 Sysselsättning och produktivitet
|
(264) |
Unionstillverkarnas genomsnittliga sysselsättning, produktivitet och arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(265) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Antalet anställda och arbetskraftens produktivitet förblev stabila under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin sysselsatte omkring 650 anställda under hela skadeundersökningsperioden med en produktion per anställd på omkring 500 ton. |
4.5.7 Lagerhållning
|
(266) |
Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(267) |
Lagernivåerna varierade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden låg nivån 19 % över nivån 2019. Detta är ytterligare ett tecken på att unionsindustrin hade ökande svårigheter mot slutet av skadeundersökningsperioden att sälja sin produktion mot bakgrund av den dramatiskt ökande importen från Kina. |
4.5.8 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(268) |
Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(269) |
Kommissionen fastställde vinsten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för deras melaminförsäljning till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den underliggande försäljningen. Lönsamheten ökade på så sätt från 8 % 2019 till 17,3 % under översynsperioden. På grund av den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-pandemin gick unionsindustrin 2020 kraftigt med förlust men återhämtade sig därefter snabbt och kraftigt. |
|
(270) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödesutvecklingen under skadeundersökningsperioden var positiv och kassaflödet från dess verksamhet var 155 % högre under översynsperioden jämfört med 2019. |
|
(271) |
Unionsindustrins investeringsnivå minskade under skadeundersökningsperioden (–13 % mellan 2019 och översynsperioden). Såsom framgår ovan under kapacitetsutnyttjande (tabell 6) har unionsindustrin inget omedelbart behov av att investera i ny produktionskapacitet. |
|
(272) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde och utvecklingen följde de analyserade lönsamhetstalen. |
|
(273) |
Ingen av de unionstillverkare som ingick i urvalet rapporterade några svårigheter att anskaffa kapital. Som framgår av tabell 11 överskred det tillgängliga kassaflödet avsevärt de investeringar som gjordes och 2020 var det enda undantaget. |
4.5.9 Slutsats beträffande unionsindustrins situation
|
(274) |
Mot bakgrund av den ökande förbrukningen ökade unionsindustrin sin försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade dock betydande marknadsandelar till Kina 2021 och översynsperioden vilket ledde till att dess marknadsandel i slutet av skadeundersökningsperioden låg nära 5 procentenheter under dess nivå i början av skadeundersökningsperioden. Med tanke på de exceptionellt gynnsamma marknadsförhållandena i unionen som orsakades av uppsvinget efter den tröga efterfrågan 2020 under covid-19-pandemin var priserna i unionen betydligt högre än de minimiimportpriser som de exporterande tillverkare som samarbetade i den ursprungliga undersökningen omfattades av. Detta ledde omedelbart till en avkastning på stora importvolymer från dessa exporterande tillverkare. Denna import underskred unionsindustrins priser betydligt. |
|
(275) |
Unionsindustrin förlorade således betydande marknadsandelar till Kina men dess finansiella indikatorer drabbades inte av denna ökning av den kinesiska importen eftersom den fortfarande kunde få ovanligt höga priser under 2021 och första halvåret 2022. Unionsindustrins vinster låg kvar på en sund nivå och nådde en topp under översynsperioden vilket visar att unionstillverkarna kunde föra över kostnadsökningarna på sina försäljningspriser. Under dessa omständigheter gav de gällande åtgärderna ett minimipris när priserna fortfarande var lägre (under 2019 och 2020) och därmed säkerställde de lika villkor på unionens melaminmarknad. När priserna därefter steg till en nivå som inte observerats sedan den ursprungliga undersökningen, förlorade unionsindustrin betydande marknadsandelar men fortsatte att uppnå sunda vinster. Faktum är att åtgärderna inte utestängde kinesiska tillverkare från unionsmarknaden, särskilt inte när priserna steg, och de fortsatte därför att vara närvarande och gynnades av den ökande förbrukningen. |
|
(276) |
De flesta skadeindikatorer, bl.a. produktion, försäljning, sysselsättning, lönsamhet och kassaflöde, utvecklades dock positivt och/eller låg på tillfredsställande nivåer. Vissa indikatorer tyder dock på en mindre gynnsam situation för unionsindustrin. Unionsindustrin förlorade i synnerhet marknadsandelar till förmån för kinesisk import. På samma sätt minskade den totala produktionen och kapacitetsutnyttjandet under skadeundersökningsperioden och lagernivåerna ökade. |
|
(277) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin som helhet inte lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE SKADA OM ÅTGÄRDERNA SKULLE UPPHÄVAS
|
(278) |
Eftersom kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin inte drabbats av någon väsentlig skada under översynsperioden (se skäl 276) bedömde den i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen om det fanns en sannolikhet för återkommande skada som ursprungligen orsakades av den dumpade importen från Kina om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. |
|
(279) |
Kommissionen förlitade sig på de uppgifter som gjorts tillgängliga av de samarbetsvilliga parterna och alla andra uppgifter i handlingarna om produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina för att undersöka unionsmarknadens attraktionskraft och den sannolika påverkan av importen från Kina om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
|
(280) |
Som konstateras i skälen 204 och 205 är den outnyttjade kapaciteten i Kina betydande och motsvarar ungefär fyra gånger den årliga förbrukningen i unionen. Såsom konstateras i skäl 216 är unionsmarknaden dessutom en attraktiv marknad för de kinesiska tillverkarna med tanke på priserna på unionsmarknaden och dess storlek. På grundval av detta är det mycket sannolikt att antidumpningsåtgärdernas upphörande kommer att leda till en ökning av den kinesiska exporten till unionen. |
|
(281) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX och den kinesiska handelskammaren att kommissionen inte gjorde någon analys av den sannolika omfattningen av en ökning av den kinesiska exportförsäljningen till unionen eller den sannolika tidsramen för denna ökning även om båda faktorerna skulle ha en direkt inverkan på omfattningen av den eventuella skada som vållats. |
|
(282) |
Kommissionen erinrade om att det i enlighet med artikel 11.2 inte är nödvändigt att fastställa omfattningen av fortsatt eller återkommande skada. Det är tillräckligt att fastställa att en sådan skada sannolikt kommer att fortsätta eller återkomma. |
|
(283) |
Den kinesiska handelskammaren tillade att kommissionen inte tog upp de synpunkter som tidigare lämnats av den kinesiska handelskammaren med den direkta hållningen att det inte skulle vara sannolikt att kinesiska tillverkare med ny eller ökad kapacitet snabbt eller enkelt skulle kunna utnyttja denna kapacitet och börja exportera till unionsmarknaden. Den kinesiska handelskammaren hänvisade också till sina synpunkter på sannolikheten för återkommande dumpning som enligt den kinesiska handelskammaren också skulle motbevisa farhågorna om att ny import kommer från Kina på grund av den kinesiska omdirigeringen från andra befintliga exportmarknader eller från stängningen av andra marknader på grund av införandet av antidumpningsåtgärder. |
|
(284) |
Kommissionen klargjorde att den hade behandlat alla synpunkter som lämnats. Synpunkter som gäller både sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada har behandlats i avsnitt 3.3 och är i tillämpliga delar giltiga för återkommande skada. När det gäller den kinesiska handelskammarens synpunkter efter inledandet hänvisar kommissionen till motbevisningen i skäl 22. |
|
(285) |
Trots detta bekräftade kommissionen att den totala outnyttjade kapaciteten i Kina enligt vad som anges i skälen 202–204 är av sådan omfattning att det är sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
|
(286) |
När det gäller den kinesiska handelskammarens påstående att den motbevisar farhågor om att ny import från Kina kommer in hänvisade kommissionen till dess motbevisning enligt avsnitt 3.3 i skäl 220. |
|
(287) |
Kommissionen analyserade de sannolika verkningarna av en sådan ökning av importen genom att undersöka dess sannolika prisnivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. När det gäller Kina ansåg kommissionen i detta avseende att importprisnivåerna under översynsperioden var en rimlig utgångspunkt eftersom den kinesiska importen hade en betydande marknadsandel på 14,9 % under översynsperioden. På grundval av detta och enligt förklaringen i skäl 240 fastställde kommissionen ett betydande prisunderskridande av unionsindustrins priser med 12,6 %. Detta prisunderskridande skulle till och med vara högre, dvs. 15,6 %, om den tillämpliga antidumpningstullen inte läggs till exportpriset. |
|
(288) |
I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX att kommissionen inte borde ha förlitat sig på den prisunderskridandenivå som beräknats för skadeundersökningsperioden för att motivera sannolikheten för återkommande skada eftersom unionsindustrins priser var exceptionellt höga från och med 2021 vilket i sin tur gjorde prisunderskridandet högre än utan en sådan hög prisnivå. |
|
(289) |
Kommissionen erinrade om att begreppet prisunderskridande, eftersom det ständigt används i antidumpningsundersökningar enligt grundförordningen, är objektivt till sin natur och består av en enkel jämförelse mellan unionsindustrins faktiska priser och exportpriserna från det berörda landet och justerade när så är motiverat. Dessutom var Xinjiang XLX:s påstående varken ytterligare underbyggt eller kvantifierat och avvisades därför. |
|
(290) |
När det gäller volymen och priserna på importen från Kina noterade kommissionen vidare att enligt de senaste statistiska uppgifterna från Eurostat fortsatte de kinesiska importvolymerna att öka kraftigt medan priserna på denna import började sjunka betydligt (130). Under de nio månaderna efter översynsperioden, dvs. från och med den 1 juli 2022 till och med den 31 mars 2023, nådde de kinesiska exportvolymerna till unionen en nivå på 93 345 ton, vilket extrapolerat till tolv månader är 92,4 % mer än under översynsperioden (131), till ett genomsnittligt pris på 1 585 euro vilket är 28,8 % lägre än under översynsperioden. |
|
(291) |
Dessutom analyserade kommissionen utvecklingen av importen från andra tredjeländer än Kina för samma perioder. Importen från andra länder än Kina uppgick till 61 668 ton under de nio månaderna efter översynsperioden, vilket extrapolerat på tolv månader är en ökning med 12,2 % jämfört med översynsperioden (132). De genomsnittliga priserna på importen från tredjeländer minskade med 20,4 % till 1 931 euro/ton jämfört med översynsperioden som fortfarande är betydligt högre än det genomsnittliga priset från Kina. |
|
(292) |
Följaktligen ökade importen från Kina dramatiskt under de nio månaderna efter översynsperioden och priserna på den sjönk betydligt och i mycket större utsträckning än importen från tredjeländer. |
|
(293) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Xinjiang XLX att kommissionens analys av faktorer efter skadeundersökningsperioden var bristfällig eftersom den inte beaktade effekterna av en fortsatt energikris i unionen och marknadseffekterna av Rysslands oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. |
|
(294) |
Kommissionen erinrade om att den för det första inte är skyldig att genomföra någon analys av skadefaktorer som förekommer efter skadeundersökningsperioden. I denna undersökning valde kommissionen att göra detta när det gäller importvolymer och priser från det berörda landet för att komplettera slutsatserna om en analys av alla relevanta skadefaktorer under skadeundersökningsperioden. Under alla omständigheter noterade kommissionen att energikällor är råvaror som handlas till världsmarknadspriser. Energipriserna skulle därför, i den mån som melamintillverkarna betalade icke snedvridna världsmarknadspriser, påverka dessa tillverkare lika mycket över hela världen. |
|
(295) |
Den 23 maj 2023 lämnade sökandena in uppgifter om utvecklingen av skadeindikatorerna efter översynsperioden (133). De uppgifter som lämnats visade på den omedelbara betydande negativa inverkan som den fortsatt kraftiga ökningen av importen från Kina och dess marknadsandel, till snabbt sjunkande priser, hade på unionsindustrins situation. Uppgifterna visade i synnerhet att detta ledde till en mycket markant minskning av försäljningsvolymerna och en kraftig prisnedgång vilket ledde till att unionsindustrin förlorade marknadsandelar och lönsamhet. |
|
(296) |
Baserat per det ovan nämnda drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydligt ökad dumpad import från Kina till skadevållande priser och att väsentlig skada troligen skulle återkomma. |
6. UNIONENS INTRESSE
6.1 Inledning
|
(297) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av åtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes utifrån en bedömning av de olika parternas intressen, det vill säga unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. |
|
(298) |
Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen. |
|
(299) |
På grundval av detta undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och sannolikheten för återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna. |
6.2 Unionsindustrins intresse
|
(300) |
Såsom konstateras i skäl 276 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i skäl 295 skulle dock ett avskaffande av åtgärderna sannolikt leda till en kraftig ökning av importen från Kina som underskrider unionsindustrins priser. Ett upphävande av åtgärderna skulle därför äventyra industrins långsiktiga ekonomiska bärkraft. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls. |
6.3 Icke-närstående importörers och användares intresse
|
(301) |
Alla kända icke-närstående importörer och användare informerades om inledandet av översynen. |
|
(302) |
En icke-närstående importör i Italien besvarade stickprovsformuläret men besvarade inte hela frågeformuläret. |
|
(303) |
Tre användare besvarade frågeformuläret. Dessa användares totala inköp, inklusive inköp från unionstillverkare, import från Kina och import från andra länder, utgjorde endast omkring 3 % av den totala förbrukningen. Endast en av de berörda användarna köpte melamin från Kina och under översynsperioden utgjorde denna import endast 1–4 % (intervall anges av sekretesskäl) av unionens totala import från Kina. På grundval av dessa inköpsvolymer kunde samarbetsviljan från användarna inte anses vara representativ för alla användare. |
|
(304) |
Deras svar analyserades dock. Svaret från den användare som också köpte små volymer från Kina tillhandahöll inte de viktigaste uppgifter som behövdes, som inköpspriser från Kina, försäljningspriser för produkter med melamininnehåll och kundnamn. På grundval av detta kunde ingen meningsfull slutsats dras annat än att företaget hade en mycket hälsosam vinst och att dess inköp av melamin, både från unionen (bulk) och från andra länder, endast utgjorde en mindre del av dess råvarukostnader (< 5 %). Svaren på frågeformuläret från de två andra användarna kunde inte analyseras på ett meningsfullt sätt eftersom de endast lämnade in de begärda tabellerna och inte besvarade de andra frågorna. |
|
(305) |
En av dessa användare begärde att antidumpningsåtgärderna inte skulle förlängas eftersom tillverkningskapaciteten i unionen var begränsad, de nuvarande prisnivåerna för melamin äventyrade spånskiveindustrin och importen därför kunde stabilisera prissituationen och trygga försörjningen. Kommissionen avvisade detta påstående. De gällande åtgärderna är inte sådana att de utesluter import från Kina vilket framgår av den kinesiska marknadsandelen 2021 och under översynsperioden. |
|
(306) |
Därför drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tecken på att upprätthållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användarna och/eller importörerna som vägde tyngre än de positiva effekterna av åtgärderna. |
6.4 Slutsats om unionens intresse
|
(307) |
Baserat på ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som visade att det inte låg i unionens intresse att bibehålla åtgärderna beträffande import av melamin med ursprung i Kina. |
7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(308) |
Baserat på kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina bibehållas. |
|
(309) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de olika minimiimportpriserna tillämpas. De företag som omfattas av minimiimportpriser måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.4 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
|
(310) |
Även om det är nödvändigt att uppvisa denna faktura för medlemsstaternas tullmyndigheter för att de ska kunna tillämpa minimiimportpriserna är en sådan faktura inte den enda faktor som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.4 i denna förordning måste medlemsstaternas tullmyndigheter likväl utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av minimiimportpriserna är berättigad och i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(311) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av minimiimportpriserna ökar väsentligt i volym efter införandet av berörda åtgärder skulle denna volymökning i sig kunna anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Vid en sådan undersökning kan man bl.a. granska behovet av att upphäva minimiimportpriserna och i stället fastställa en landsomfattande tull. |
|
(312) |
Minimiimportpriserna som anges i artikel 1.2 i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. |
|
(313) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (134). Begäran ska innehålla all relevant information som visar att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(314) |
Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla skrivelser och synpunkter beaktades noggrant. |
|
(315) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (135) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(316) |
Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har avgett ett positivt yttrande. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Härmed införs en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00 och har sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstull ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag.
|
Företag |
Minimiimportpris (euro/ton nettoproduktvikt) |
Tull (euro/ton nettoproduktvikt) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Sichuan Golden-Elephant Sincerity Chemical Co., Ltd |
1 153 |
|
A 986 |
|
Shandong Holitech Chemical Industry Co., Ltd |
1 153 |
|
A 987 |
|
Henan Junhua Development Company Ltd |
1 153 |
|
A 988 |
|
Alla övriga företag |
— |
415 |
A 999 |
3. För de individuellt omnämnda tillverkarna ska den slutgiltiga antidumpningstullen för den produkt som anges i punkt 1 uppgå till differensen mellan minimiimportpriset och nettopriset fritt unionens gräns, före tull, om det senare priset är lägre än minimiimportpriset. För dessa individuellt omnämnda tillverkare ska ingen tull uppbäras om nettopriset fritt unionens gräns, före tull, är lika med eller högre än motsvarande minimiimportpris.
4. De individuella minimiimportpriser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura med en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken hans eller hennes namn och befattning framgår, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att de (volym) melamin som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Folkrepubliken Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för ”alla övriga företag” tillämpas.
5. För de individuellt omnämnda tillverkarna, och om varorna skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 131 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (136), ska minimiimportpriset som anges ovan sänkas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt betalats eller ska betalas. Den tull som ska betalas kommer då att utgöra skillnaden mellan det nedsatta minimiimportpriset och det nedsatta nettopriset fritt unionens gräns, före tull.
6. För alla övriga företag, och om varorna skadats före övergången till fri omsättning och det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas därför fördelas vid fastställandet av tullvärdet i enlighet med artikel 131 i rådets förordning (EU) 2015/2447, ska storleken på antidumpningstullen, beräknad på grundval av punkt 2, minskas med en procentsats som motsvarar fördelningen av det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas.
Artikel 2
Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 september 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 457/2011 av den 10 maj 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutligt uttag av den provisoriska tull som införts på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 124, 13.5.2011, s. 2).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1171 av den 30 juni 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 170, 1.7.2017, s. 62).
(4) Tillkännagivande om att giltighetstiden för vissa antidumpningsåtgärder snart kommer att löpa ut (EUT C 396, 30.9.2021, s. 12).
(5) Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT C 252, 1.7.2022, s. 6).
(6) Tribunalens dom av den 11 juli 2017, Viraj Profiles Ltd/rådet, mål T-67/14, ECLI:EU:T:2017:481, punkt 98.
(7) Se punkt 103 och figur 1 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.
(8) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2609.
(9) Se fotnot 2.
(10) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 20 december 2017 om betydande snedvridningar av Kinas ekonomi i samband med undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, SWD(2017) 483 final/2.
(11) Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.
(12) Rapporten – kapitel 2, s. 10.
(13) Se www.npc.gov.cn/englishnpc/constitution2019/201911/1f65146fb6104dd3a2793875d19b5b29.shtml (hämtad 2.5.2022).
(14) Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.
(15) Rapporten – kapitel 3, s. 41 och 73–74.
(16) Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.
(17) Rapporten – kapitel 6, s. 122–135.
(18) Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.
(19) Rapporten – kapitel 8, s. 169–170 och 200–201.
(20) Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, kapitel 4, s. 50 och 84 samt kapitel 5, s. 108–109.
(21) Se http://www.gghy.org/ (hämtad 2.5.2023).
(22) Se https://www.sohu.com/a/427199857_120109837 (hämtad 2.5.2023).
(23) Se http://scaffi.com/news/2492.html (hämtad 2.5.2023).
(24) Se https://www.hnxlx.com.cn/About/subcompany/cid/155/id/87?btwaf=23932495 (hämtad 2.5.2023).
(25) Se https://aiqicha.baidu.com/company_detail_30432795595614 (hämtad 2.5.2023).
(26) Se https://aiqicha.baidu.com/company_detail_31950371346728 (hämtad 2.5.2023).
(27) Ibid.
(28) Se http://www.jxgf.com/ (hämtad 2.5.2023).
(29) Se https://sichuan.scol.com.cn/ggxw/202209/58612536.html (hämtad 2.5.2023).
(30) Se https://www.sohu.com/a/575647079_120952561 (hämtad 2.5.2023).
(31) Se http://www.xjxlx.com.cn/ (hämtad 2.5.2023).
(32) Se http://www.xjxlx.com.cn/News/detail/fid/3/cid/470/id/5404.html (hämtad 2.5.2023).
(33) Se t.ex. artikel 33 i Kinas kommunistiska partis partiprogram, artikel 19 i den kinesiska bolagsrätten och riktlinjerna från partiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (fullständig hänvisning nedan).
(34) Se http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad 2.5.2023).
(35) Rapporten – kapitel 5, s. 100–101.
(36) Rapporten – kapitel 2, s. 26.
(37) Se t.ex. Blanchette, J. – Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.
(38) Rapporten – kapitel 2, s. 31–2.
(39) Se https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad 2.5.2023).
(40) Se till exempel riktlinjerna från Kinas kommunistiska partis centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran, som finns på www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad 15.11.2022).
(41) Financial Times (2020). Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise, finns på https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad 2.5.2023).
(42) Rapporten – kapitel 14.1–14.3.
(43) Rapporten – kapitel 4, s. 41–42 och 83.
(44) 14:e femårsplanen för råvaror, finns på https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2021/art_2960538d19e34c66a5eb8d01b74cbb20.html (hämtad 2.5.2023).
(45) Ibid., avsnitt II.3.
(46) Ibid., avsnitt IV.I.
(47) Ibid., avsnitt VIII.1.
(48) 14:e femårsplanen för grön utveckling av industrin, finns på http://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/03/content_5655701.htm(miit.gov.cn) (hämtad 2.5.2023).
(49) Ibid., avsnitt III.2.
(50) Se avsnitt I.1.39 samt avsnitt I.1.56 i bilagan till den vägledande katalogen, som finns på www.gov.cn/xinwen/2019-11/06/5449193/files/26c9d25f713f4ed5b8dc51ae40ef37af.pdf (hämtad 2.5.2023).
(51) Avsnitt III i den vägledande katalogen.
(52) Jiangsus 14:e femårsplan om avancerad utveckling av den kemiska industrin, finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20210906/1175114.shtml (hämtad 2.5.2023).
(53) Ibid., punkt 2.2.2.
(54) Shandongs 14:e femårsplan om avancerad utveckling av den kemiska industrin, finns på https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml (hämtad 2.5.2023).
(55) Ibid., avsnitt III.4.
(56) Vägledande yttrande för att främja en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen, finns på http://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2022-04/08/content_5683972.htm#msdynttrid=WRmyf07ph0z74SHmXoOLKjRWl09BdZ4lGdYp9fiI9xU (hämtad 2.5.2023).
(57) Ibid., avsnitt I.3.
(58) Ibid.
(59) Ibid, avsnitt VIII.
(60) Tillkännagivande om att göra ett bra jobb med att underteckna och prestera kolkontrakt på medellång och lång sikt 2021, finns på http://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2020-12/09/content_5568450.htm (hämtad 2.5.2023).
(61) Ibid.
(62) Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.
(63) Rapporten – kapitel 9, s. 216.
(64) Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.
(65) Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.
(66) Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.
(67) Rapporten – kapitel 13, s. 336.
(68) Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.
(69) Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.
(70) Rapporten – kapitel 6, s. 119.
(71) Rapporten – kapitel 6, s. 120.
(72) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.
(73) Se det officiella policydokumentet från Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolag (CBIRC) av den 28 augusti 2020: Three-year action plan for improving corporate governance of the banking and insurance sectors (2020–2022), finns på http://www.cbirc.gov.cn/cn/view/pages/ItemDetail.html?docId=925393&itemId=928 (hämtad 2.5.2023). I planen anges att man ”ytterligare ska genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av partiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”
(74) Se Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolags tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod, offentliggjort 15.12.2020, finns på http://jrs.mof.gov.cn/ gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm (senast hämtad 2.5.2023).
(75) Se IMF Working Paper Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.
(76) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.
(77) Se OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, finns på https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad 2.5.2023).
(78) Se http://www.gov.cn/xinwen/2020-04/20/content_5504241.htm (hämtad 2.5.2023).
(79) Henan Haohua Junhua innehar 81 % av Henan Junhua Development. Se https://aiqicha.baidu.com/company_detail_31229783116721 (senast hämtad 5.6.2023).
(80) Den fjortonde femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och långfristiga mål för 2035, finns på http://www.gov.cn/xinwen/2021-03/13/content_5592681.htm (hämtad 2.5.2023).
(81) Ibid, avsnitt 1.1.
(82) Ett sådant tillvägagångssätt bekräftades av tribunalen i domen av den 21 juni 2023, Guangdong Haomei New Materials och Guangdong King Metal Light Alloy Technology/kommissionen, T-326/21, EU:T:2023:347, punkt 104.
(83) Se t.ex. skäl 85.
(84) Se skälen 75 och 76.
(85) Världsbankens öppna data – högre medelinkomst. ’Se https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income (senast hämtad 3.7.2023).
(86) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(87) Se punkt 59 och 60 och tabell 1 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.
(88) Avsnitt 5.2.3 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.
(89) De slutliga råvaror som används vid tillverkningen av melamin och kvävegödselmedel är naturgas eller kol. Naturgas eller kol används för att framställa ammoniak. Ammoniak kan bearbetas vidare till karbamid eller salpetersyra. Salpetersyra används för att framställa ammoniumnitrat som är ett kvävegödselmedel och kan blandas ytterligare för att framställa andra typer av kvävegödselmedel, t.ex. karbamidammoniumnitrat (ammoniumnitrat blandat med karbamid) eller kalciumammoniumnitrat (ammoniumnitrat blandat med kalcium från kalksten). Karbamid med tillsats av ammoniak kan också användas för att framställa melamin. Kvävegödselmedel, karbamid och melamin tillverkas ofta av samma vertikalt integrerade företag.
(90) Se https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 6.2.2023).
(91) International Trade Centre, Market Access Map. Se https://www.macmap.org/en/query/customs-duties (senast hämtad 5.4.2023).
(92) Doing Business 2020. Economy profile Turkey, s. 51. Se https://archive.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/t/turkey/TUR.pdf (senast hämtad 9.2.2023). Trading across Borders methodology. Se https://archive.doingbusiness.org/en/methodology/trading-across-borders (senast hämtad 9.2.2023).
(93) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33). Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(94) Global Trade Alert. Se https://www.globaltradealert.org/data_extraction (senast hämtad 6.2.2023).
(95) Azerbajdzjan, Belarus, Nordkorea, Turkmenistan, Uzbekistan.
(96) Den kinesiska handelskammaren använde FN:s databas Comtrade.
(97) Se bilaga III till anmärkningen om källor.
(98) Se https://www.dgtr.gov.in/anti-dumping-cases/anti-dumping-investigation-concerning-imports-melamine-originating-or-exported (senast hämtad 5.4.2023).
(99) Importstatistik från GTA, https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 4.4.2023).
(100) Skäl 103 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/809 av den 13 april 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 101, 14.4.2023, s. 22).
(101) Elektrik ve Doğal Gaz Fiyatları, I. Dönem: Ocak-Haziran 2022 (El- och naturgaspriser, första planeringsterminen: januari–juni 2022), tabell 1. Se https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Elektrik-ve-Dogal-Gaz-Fiyatlari-I.-Donem:-Ocak-Haziran-2022-45567 (senast hämtad 20.1.2023).
(102) Elektrik ve Doğal Gaz Fiyatları, I. Dönem: Ocak-Haziran 2022 (El- och naturgaspriser, första planeringsterminen: januari–juni 2022), tabell 3. Se https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Elektrik-ve-Dogal-Gaz-Fiyatlari-I.-Donem:-Ocak-Haziran-2022-45567 (senast hämtad 20.1.2023).
(103) Se https://www.isu.gov.tr/sufiyatlari/ (senast hämtad 30.1.2023).
(104) Se https://www.icis.com/explore/commodities/chemicals/melamine/ (senast hämtad 11.4.2023).
(105) Se t.ex. https://www.weforum.org/agenda/2022/11/russia-ukraine-invasion-global-energy-crisis/ (senast hämtad 9.6.2023), https://blogs.worldbank.org/developmenttalk/energy-shock-could-sap-global-growth-years (senast hämtad 9.6.2023), https://www.reuters.com/business/energy/year-russia-turbocharged-global-energy-crisis-2022-12-13/ (senast hämtad 9.6.2023).
(106) Konsumentprisindex, mars 2023, tabell 2. Se https://data.tuik.gov.tr/Bulten/Index?p=Consumer-Price-Index-March-2023-49652&dil=2 (senast hämtad 11.4.2023).
(107) Kommissionen medger att utvecklingen av energipriserna i Xinjiang XLX grundades på snedvridna kostnader och priser. Eftersom syftet med denna översyn vid giltighetstidens utgång inte är att beräkna en exakt dumpningsmarginal utan att fastställa om dumpningen fortsatte ansåg kommissionen att det var godtagbart att använda de ökade energipriser som Xinjiang XLX upplevde som ett lågt räknat mått på justeringen av den icke snedvridna kostnaden för el och naturgas.
(108) Se https://www.erieri.com/salary (senast hämtad 6.2.2023).
(109) Se https://data.tuik.gov.tr/Kategori/GetKategori?p=istihdam-issizlik-ve-ucret-108&dil=2 (senast hämtad 6.2.2023).
(110) Tabell över månadsvis genomsnittlig arbetskostnad och arbetskomponenter per näringsgren 2020, se https://data.tuik.gov.tr/Kategori/GetKategori?p=istihdam-issizlik-ve-ucret-108&dil=2 (senast hämtad 6.2.2023).
(111) Statistisk näringsgrensindelning i Europeiska unionen, https://ec.europa.eu/eurostat/documents/3859598/5902521/KS-RA-07-015-EN.PDF (hämtad 6.2.2023).
(112) Tabell över arbetskostnadsindex (2015 = 100), https://data.tuik.gov.tr/Kategori/GetKategori?p=istihdam-issizlik-ve-ucret-108&dil=2 (senast hämtad 6.2.2023).
(113) Se http://www.egegubre.com.tr/mali.html (senast hämtad 7.2.2023).
(114) Se https://www.tekfen.com.tr/en/financial-statements-4-22 (senast hämtad 7.2.2023).
(115) Se https://www.kap.org.tr/en/sirket-finansal-bilgileri/4028e4a240f2ef4701410810f53601c4 (senast hämtad 7.2.2023).
(116) Se revisionsrapporter för 1 januari–31 december 2021 och 1 januari–30 juni 2022, som finns på https://www.kap.org.tr/Bildirim/1004178 och https://www.kap.org.tr/tr/Bildirim/1056023 (senast hämtade 28.6.2023).
(117) Se revisionsrapporter för den 1 januari–31 december 2021 och den 1 januari–30 juni 2022, som finns på https://www.kap.org.tr/tr/Bildirim/1007098 och https://www.kap.org.tr/tr/Bildirim/1057306 (senast hämtade 28.6.2023).
(118) Se https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 22.2.2023).
(119) Economy Profile China. Doing Business 2020, s. 84, 88. Se https://archive.doingbusiness.org/content/dam/doingBusiness/country/c/china/CHN.pdf, (senast hämtad 22.2.2023).
(120) Avsnitt 5.3.1 samt bilagorna 8.1 och 8.2 i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Bilagorna 8.1 och 8.2 omfattar 2020 års handbok Melamine – Chemical Economics Handbook och dess dataarbetsbok. Eftersom handboken omfattas av tredje parts upphovsrätt tillhandahålls informationen i den och dess dataarbetsbok i intervall.
(121) Bilaga 8.2 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Se tabellerna över kinesiska tillverkare och ytterligare produktionskapacitet i Kina.
(122) References list 2023. Finns på https://www.eurotecnica.it/images/PDF/reflist.pdf (senast hämtad 12.4.2023).
(123) Bilaga 8.2 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Se tabellen över tillgång och efterfrågan i Kina.
(124) Se https://connect.ihsmarkit.com/gta/home (senast hämtad 12.4.2023).
(125) Melamine From the People’s Republic of China: Antidumping Duty and Countervailing Duty Orders. Se https://www.federalregister.gov/documents/2015/12/28/2015-32632/melamine-from-the-peoples-republic-of-china-antidumping-duty-and-countervailing-duty-orders (senast hämtad 10.5.2023).
(126) Tillkännagivande från avdelningen för försvar av den inre marknaden vid Eurasiska ekonomiska kommissionen om tillämpning av antidumpningsåtgärder mot melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina och som importeras till den eurasiska ekonomiska unionens tullområde. Se http://www.eurasiancommission.org/ru/act/trade/podm/investigations/PublicDocuments/AD34_notice_dated05042022.pdf (senast hämtad 10.5.2023).
(127) Bilaga 8.2 till begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Se tabellerna över ”melaminförbrukning per världsregion och melaminförbrukning per land i Central- och Östeuropa”.
(128) Till exempel låg de kinesiska exportpriserna till de sex största exportmarknaderna inom ett intervall på cirka 750 euro/ton till 850 euro/ton 2015 och 2016. Källa: Global Trade Atlas. Se https://my.ihs.com/ (senast hämtad 28.6.2023).
(129) När det gäller den tillagda antidumpningstullen består åtgärderna av minimiimportpriser för tre exporterande tillverkare och en fast specifik tull för alla övriga exporterande tillverkare. Importen från de tre parter som hade minimiimportpriser var, om den översteg minimipriset, befriad från antidumpningstull, medan de gällande antidumpningstullarna på import från dessa parter understeg minimiimportpriserna varierade beroende på nettofakturans värde före importen. Det förekom också import från andra exporterande tillverkare på vilka den övriga specifika tullen på 415 euro per ton tillämpades. Mot bakgrund av denna blandade bild fastställdes storleken på de antidumpningstullar som lagts till på grundval av de uppgifter om melaminimport som medlemsstaterna rapporterat i enlighet med artikel 14.6 i grundförordningen eftersom dessa uppgifter inkluderade de belopp som betalats.
(130) Fullständig extraktion finns i TRON t23.002667.
(131) 93 345/(9/12) = 124 459. 124 459/64 673 = 192,4 %.
(132) 61 668/(9/12) = 82 223. 82 223/73 288 = 112,2 %.
(133) TRON-referens: t23.002400 daterat den 23 maj 2023.
(134) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(135) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
(136) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 av den 24 november 2015 om närmare regler för genomförande av vissa bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 343, 29.12.2015, s. 558).