Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2659 av den 27 november 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av visst slag av polyetentereftalat med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 30 mars 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av polyetentereftalat med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 14 februari 2023 av PET Europe (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens PET-industris räkning i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och en därav följande risk för skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Den 31 maj 2023 lämnade klaganden in en begäran om registrering av import av PET med ursprung i Kina i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. Såsom framgår av tabell 1 ökade inte importen i det aktuella ärendet vid en jämförelse av importen från och med inledandet av undersökningen (dvs. april till juli 2023) till och med undersökningsperioden (dvs. kalenderåret 2022) och samma månader under undersökningsperioden baserat på statistik från Eurostat, och därför var det rättsliga villkoret enligt artikel 10.4 d inte uppfyllt. Kommissionen beslutade därför att inte registrera import av PET med ursprung i Kina.

Tabell 1

Import från Kina under undersökningsperioden och efter inledandet (ton)

(4)

Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommissionen registrera import som är föremål för en antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand såvida inte tillräcklig bevisning enligt artikel 5 föreligger för att kraven enligt artikel 10.4 c eller d inte har uppfyllts. Eftersom ingen ökning av importen ägde rum, såsom anges ovan, beslutade kommissionen att inte registrera importen av PET med ursprung i Kina under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.

(5)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(6)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(7)

Efter inledandet mottogs synpunkter från den kinesiska intresseorganisationen China Petroleum and Chemical Industry Federation (CPCIF), användarorganisationen Union of European Soft Drinks Associations (UNESDA) och en icke-närstående importör (Svepol). Klaganden svarade på dessa synpunkter.

(8)

Båda organisationerna hävdade att klaganden inte hade tillhandahållit några meningsfulla icke-konfidentiella sammanfattningar av specifik information, särskilt avseende en rapport från ICIS om prisutvecklingen på paraxylen, en av råvarorna vid tillverkning av PET, och om nedläggningar av och outnyttjad kapacitet från produktionsanläggningar i unionen. UNESDA hävdade dessutom att vissa bilagor saknades.

(9)

I den öppna versionen av klagomålet lämnas en redogörelse för slutsatserna från ICIS-rapporten om prisutvecklingen på paraxylen i punkt 141 och förklaras att priset på paraxylen ökade betydligt under 2022, vilket påverkade importpriset på PET från alla importdestinationer. I sammanfattningen av den relevanta öppna bilagan till klagomålet angavs att denna bilaga innehöll information om outnyttjad kapacitet och nedläggningar från vissa unionstillverkare under skadeundersökningsperioden och undersökningsperioden för detta klagomål. UNESDA uppgav inte vilka specifika bilagor som saknades. Kommissionen ansåg därför att klagomålet innehöll en meningsfull icke-konfidentiell sammanfattning av samtliga uppgifter i klagomålet och påståendet avvisades.

(10)

Dessutom hävdade båda intresseorganisationerna att klagomålet var inkonsekvent och felaktigt med avseende på antalet PET-tillverkare i unionen, och att det i en del av klagomålet hävdas att det finns tolv tillverkare och på andra ställen att det finns omkring 40 tillverkare.

(11)

Som klaganden förklarade orsakades denna inkonsekvens av ett skrivfel. Klaganden klargjorde att unionsindustrin består av tolv företag som tillverkar ny PET (vPET) och att det förutom dessa finns omkring 40 mindre unionstillverkare som endast tillverkar återvunnen PET (rPET). De företag som klaganden har kännedom om har inkluderats i en öppen bilaga till klagomålet.

(12)

UNESDA hävdade att de ekonomiska indikatorerna gällande den inhemska industrins situation inte presenteras på ett enhetligt sätt. I samband med liknande information hänvisas till ”klagande”, ”EU-producenter”, ”närstående parter” och ”icke-närstående parter”, utan någon förklaring av vilka som omfattas av varje benämning, vilket gör informationen obegriplig. Uppskattade uppgifter lämnas utan någon förklaring av vilken metod som använts.

(13)

Eftersom UNESDA inte preciserade i vilka delar av klagomålet hänvisningarna till de olika aktörerna på unionsmarknaden var obegripliga och vilka uppgifter som lämnades utan någon förklaring, kunde kommissionen inte bedöma detta påstående och avvisade det.

(14)

UNESDA hävdade att de uppgifter som tillhandahölls i klagomålet till stöd för påståendet om risk för skada inte innehöll uppgifter om rPET-industrin, vilka, om de beaktades, skulle medföra att slutsatserna om grundläggande skadefaktorer ändrades.

(15)

Klagomålet innehöll uppskattade uppgifter om rPET-industrin i bedömningen av risken för skada. Dessa uppgifter baserades på detaljerade uppgifter om kapacitet per rPET-tillverkare som erhållits genom marknadsinformation om PET i Europa och genom de klagande tillverkarna, och som extrapolerades till andra skadeindikatorer (såsom tillverkning och försäljning). Klaganden företrädde elva tillverkare, som huvudsakligen tillverkade vPET. Enligt artikel 5.2 i grundförordningen ska ett klagomål innehålla de uppgifter som rimligen är tillgängliga för klaganden. Kommissionen ansåg därför att de uppskattade uppgifterna om rPET-industrin utgjorde tillräcklig bevisning i klagomålsskedet.

(16)

Svepol hävdade att undersökningen endast hade inletts för att sätta konkurrensen ur spel och skydda en av de klagande tillverkarnas internationella PET-investeringar.

(17)

Kommissionen ansåg att detta påstående utgjorde ren spekulation för vilken importören inte tillhandahöll någon faktisk bevisning. Därför avvisade kommissionen påståendet.

(18)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(19)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av tre unionstillverkare som stod för 35 % av den beräknade totala tillverkningen i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(20)

En av användarna, Refresco, hävdade att urvalet endast omfattade en liten del av PET-tillverkningen. Användaren begärde vidare att stickprovet skulle utvidgas med ytterligare två tillverkare (JBF och Plastiverd), som har moderna anläggningar och borde kunna producera ekonomiskt. Dessa är placerade närmare användarna i Frankrike och Spanien, och skulle därmed täcka en större del av den europeiska produktionen och i geografiskt hänseende en större kundbas för tillverkarna.

(21)

Genom att välja ut de tre största unionstillverkarna och säljarna under undersökningsperioden i tre olika medlemsstater täckte kommissionen den största representativa produktions- och försäljningsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. De utvalda företagen står för 35 % av den beräknade totala tillverkningen i unionen och utgör således en betydande och representativ del av tillverkningen i unionen. Urvalet av tillverkare i tre olika medlemsstater säkerställer även en bred geografisk täckning. Refresco lade inte heller fram någon bevisning för att de utvalda företagen inte hade några moderna anläggningar som kunde tillverka produkten mer ekonomiskt och förklarade inte heller hur detta skulle ha varit ett relevant kriterium för ett representativt urval. Refrescos begäran om ändring av urvalet avvisades därför.

(22)

Kommissionen drog därför slutsatsen att urvalet av unionstillverkare var representativt för unionsindustrin.

(23)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(24)

En icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Eftersom endast ett företag svarade beslutade kommissionen att det inte krävdes något stickprovsförfarande.

(25)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(26)

Nio exporterande tillverkare i det berörda landet lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre företagskoncerner på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet.

(27)

En av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, Hainan Yisheng Petrochemical Co Ltd, drog tillbaka sitt samarbete. Kommissionen beslutade därför att ersätta detta företag i urvalet med China Resources Chemical Innovative Materials Group, som enligt vad som rapporterades i frågeformuläret hade de största exportkvantiteterna av den undersökta produkten till unionen av de övriga samarbetsvilliga exporterande tillverkarna. Det slutliga urvalet av exporterande tillverkare stod för omkring 65 % av den export som rapporterades av samarbetsvilliga exporterande tillverkare från Kina till unionen under undersökningsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om det slutgiltiga urvalet med alla kända berörda exporterande tillverkare och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter inkom.

(28)

Fem exporterande kinesiska tillverkare begärde en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Ingen av dem besvarade dock frågeformuläret.

(29)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(30)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionstillverkare och de exporterande tillverkare som ingick i urvalet samt till kända importörer och användare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga via internet (3) på dagen för inledandet.

(31)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

(32)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden 1 januari 2022–31 december 2022 (undersökningsperioden eller, i tabeller, UP). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattar perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(33)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är polyetentereftalat (PET) med en viskositet på minst 78 ml/g enligt ISO-standard 1628-5, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 3907 61 00 (den undersökta produkten).

(34)

PET är en kemisk produkt som normalt används inom plastindustrin för att tillverka flaskor och plastfolie. Den tillhör familjen termoplaster, dvs. familjen av plaster som kan smältas när de upphettas och härdas när de kyls. Dessa egenskaper är reversibla. Det innebär att materialet går att värma upp igen, forma om och frysa ned upprepade gånger, vilket gör PET är helt återvinningsbart.

(35)

Den berörda produkten är PET med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(36)

Undersökningen visade att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(37)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(38)

En invändning avseende den produktdefinition som är föremål för undersökningen inkom från Jiangsu Ceville New Materials Technology Co., Ltd (Ceville), en exporterande tillverkare som återvinner PET efter konsumentledet för produktion av PET-pelletar för direkt kontakt med livsmedel. I sin inlaga begärde Ceville att rPET skulle undantas från den undersökta produkten och hävdade att de fysiska och kemiska egenskaperna, användningen, råvarorna, tillverkningsprocessen och tillverkarna av rPET skiljer sig avsevärt från vad som gäller för vPET.

(39)

För det första ska det noteras att rPET och vPET, beroende på återvinningsprocessens kvalitet, kan ha exakt samma fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och är utbytbara för samma slutanvändningar. För det andra består PET (oavsett om det är frågan om vPET eller rPET) i slutänden av samma sammansatta molekyl, och tillverkningsprocessen saknar betydelse, eftersom båda typerna av PET har samma fysiska och kemiska egenskaper. För det tredje konstaterade kommissionen att även om tillverkarna av rPET skiljer sig från tillverkarna av vPET och även om importen av rPET från Kina var begränsad, hade ett antal samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkare produktionskapacitet för såväl vPET som rPET och förmåga att exportera rPET till unionen under undersökningsperioden, vilket de i vissa fall också gjorde. För det fjärde är vPET och rPET utbytbara och konkurrerar med varandra. Dessutom påverkar varje förändring av priset på vPET priset på rPET och vice versa. Cevilles påstående avvisades därför.

(40)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen med avseende på Kina, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande tillverkarna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(41)

För att samla in de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen därför alla exporterande tillverkare i Kina, i tillkännagivandet om inledande, att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att tillverka PET. Tio exporterande tillverkare lämnade relevanta uppgifter.

(42)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna för att erhålla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna. Inget svar inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(43)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke-snedvridna priser eller referensvärden.

(44)

Den 12 maj 2023 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet.

(45)

I denna notering tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av PET, såsom råvaror, arbetskraft och energi. Baserat på de kriterier som ligger till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden identifierade kommissionen dessutom två möjliga representativa länder, nämligen Turkiet och Malaysia. Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från den kinesiska producentorganisationen CPCIF, den icke-närstående importören Svepol, den exporterande tillverkaren Wankai Group och klaganden.

(46)

Den 27 juli 2023 behandlade kommissionen de synpunkter som mottagits från berörda parter genom en andra notering (den andra noteringen) och underrättade berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Malaysia som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget MPI Polyester Industries Sdn. Bhd. (MPI), en tillverkare från det representativa landet.

(47)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från en icke-närstående importör (Svepol JSC), en kinesisk producentorganisation (CPCIF) och två exporterande tillverkare som ingick i urvalet (Wankai Group och Sanfame Group).

(48)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Malaysia var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.2.2.

(49)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(50)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att detta normalvärde ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(51)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(52)

Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(53)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(54)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(55)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (4) som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Rapporten lades till ärendehandlingarna i undersökningen i inledningsskedet och berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningsakten vid tidpunkten för inledandet.

(56)

I klagomålet gavs ytterligare belägg för betydande snedvridningar i PET-sektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b, som ett komplement till rapporten. Mer specifikt angavs i klagomålet att förekomsten av statsägda företag i Kina och det kinesiska kommunistpartiets inflytande och kontroll över privata företag medför att priserna på den undersökta produkten inte bestäms av marknadskrafterna. I klagomålet hävdades även att den statliga interventionspolitiken på ett konstlat sätt pressar ner de inhemska råvarupriserna i Kina, vilket leder till lägre produktionskostnader för färdiga produkter såsom PET.

(57)

I klagomålet angavs vidare att det dominerande statliga ägandet och kommunistpartiets interventionistiska statliga politik inom den privata sektorn ledde till att resursfördelningen inte var marknadsbaserad samt till att det saknades en rättvis konkurrens. Enligt klaganden gynnar den rättsliga miljön i Kina snedvridande metoder såsom förmånlig tillgång till finansiering, mark, energi och begränsningar för marknadstillträde, vilket leder till överkapacitet i främjade industrier. Dessutom kontrollerar staten och kommunistpartiet konkurrensvillkoren i Kina och uppmuntrar resursfördelning inom strategiska sektorer. I klagomålet hävdades vidare att kommunistpartiet utövar direkt inflytande över privat- och statsägda företags beslutfattande och att alla deras investeringar måste godkännas av den nationella utvecklings- och reformkommissionen.

(58)

Klaganden hänvisade särskilt till snedvridningar inom följande områden:

(59)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av klaganden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller om lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet. En grupp av exporterande tillverkare hävdade i sitt svar på frågeformuläret att företagen i gruppen gjorde flera inköp av material från utländska leverantörer, vilket innebar att dessa gjordes till icke snedvridna värden. Detta argument medför emellertid inte att förekomsten av betydande snedvridningar ifrågasätts, eftersom de inte enbart berör råvaror, utan tillverkningsprocessen för PET i dess helhet. Dessutom köpte den berörda exporterande tillverkaren även råmaterial från den inhemska marknaden och tillhandahöll inga ytterligare uppgifter för att underbygga sitt påstående.

(60)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade undersökningen av betydande statliga ingripanden i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(61)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (5). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (6).

(62)

Enligt den kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av det kinesiska kommunistpartiet. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig nivå, institutionell nivå och personlig nivå), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (7). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(63)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (8). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(64)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.2.1.5) (9).

(65)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.2.1.8) (10). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och Kinas kommunistiska parti (11).

(66)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I den tillämpliga lagstiftningen föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (12). På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (13).

(67)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (14).

(68)

I Kina utgör företag som ägs av staten eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. Inom sektorn för den undersökta produkten är graden av statligt ägande fortsatt betydande, och ett antal PET-tillverkare är helt eller delvis statsägda, såsom Zhuhai China Resources Chemical Innovative MATERIALS Co., Ltd (som ägs till 100 % av China Resources Group, ett centralt statsägt företag (15)) eller Sinopec, en tillverkare av PTA (som ägs till 100 % av SASAC (16)). Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen även i privata företag (17), eftersom kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi, leder statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas på ett politiskt plan av regeringen, med hänsyn till hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(69)

Liknande kontrollnivå och politisk tillsyn kan observeras hos berörda branschorganisationer, såsom China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF), som är sektorns branschorganisation. Enligt artikel 3 i CPCIF:s bolagsordning ”accepterar organisationen den affärsvägledning, tillsyn och ledning som säkerställs av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (18). Även China Chemical Enterprise Management Association (CCEMA) som beskriver sig själv som en organisation som består av ”över 200 medlemsenheter i sammanslutningen som är flaggskeppsföretag inom den kemiska industrin” (19), uppger i artikel 2 i sin bolagsordning att organisationen ”följer konstitutionen, lagar, förordningar och nationell politik, tillämpar socialismens grundläggande värderingar, främjar patriotismens anda, följer social moral och medvetet stärker uppbyggnaden av integritet och självdisciplin”. Enligt artikel 3 i stadgarna utgör CCEMA dessutom ”en organisation från Kinas kommunistiska parti, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet”, och – precis som är fallet med CPCIF – ”accepterar organisationen den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (20).

(70)

Till och med privatägda tillverkare inom den aktuella sektorn hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning, vilket även beskrivs i avsnitt 3.2.1.5.

(71)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (21), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en organisation med koppling till Kinas kommunistiska parti upprättas inom varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar (22)) och företaget ska skapa nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (23), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (24). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (25). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av den undersökta produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(72)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (26) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (27).

(73)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner är vanligt förekommande inom PET-sektorn. Direktören för Chongqing Wankai New Material är även avdelningssekreterare för kommunistpartiet. Jiangsu Sanfame Ltd:s vice styrelseordförande och verkställande direktör är medlem i kommunistpartiet. Företaget undertecknade även ett avtal med kommunistpartiets kommitté i staden Zhouzhuang (Jiangsu). Chongqing Wankai New Materials deltar även i en gemensam kommitté från kommunistpartiet tillsammans med andra företag i industrikedjan och distriktsmyndigheterna, vilket visar hur offentliga myndigheter kan forma hela industrikedjan via kommunistpartiets organisationer (28).

(74)

Kommunistpartiets ingripande i affärsbeslut är också uppenbar på koncernnivå, vilket framgår av de tillgängliga företagshandlingarna. I årsrapporten för 2022 från Sinopec Group, en PTA-tillverkare, påpekas att ”[f]öretaget kontinuerligt förbättrar kvaliteten på det partibyggande arbetet, stärker de anställdas anda samt arbetet med disciplininspektion och tillsyn, hjälper styrelsen att genomföra olika beslut och arrangemang på ett effektivt sätt och främjar en högkvalitativ utveckling av företaget” (29). På Sinopecs webbplats beskrivs den roll som partiet har inom gruppen på följande sätt: ”[s]tärka partiets ledarskap i processen för att förbättra företagsstyrningen, […] främja partiorganisationens beslutsfattande om förteckningen över viktiga frågor rörande partiuppbyggnad och andra aspekter, och bereda partiorganisationen möjlighet att göra efterforskningar i förväg och diskutera förteckningen över viktiga affärs- och förvaltningsfrågor som samtidigt täcks av den interna kontrolledningen, som ska upptas i […] förteckningen över frågor för beslutsfattande, utveckla ett system för beslutsfattande och information för huvudkontoret som främjar upprättandet av en förteckning över beslutskompetenser, inkluderandet av denna förteckning i beslutsprocessen och datoriseringen av denna process. Inkludera efterforskningar i förväg och diskussionen om större företagsledningsfrågor som en viktig aspekt av partigruppens fullständiga genomförande av ledarskapsuppgifter […]” (30).

(75)

Den statliga närvaron och inflytandet över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.2.1.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare. (31) Den statliga närvaron i företag inom den kemiska och petrokemiska sektorn och andra sektorer (till exempel finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(76)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (32).

(77)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera. Inledningsvis ingår PET i de avancerade petrokemiska material och avancerade lätta industrimaterial på vilka färdplanen för Made in China 2025 är tillämplig (33). Dessutom förtecknas PET-industrin bland de industrier som ska uppmuntras, såsom under kategorierna ”lätt industri” och ”textilindustri” i 2019 års vägledande katalog för industriell strukturanpassning. Detta signalerar att myndigheternas målsättning är att skapa ett regelverk som gynnar sektorns utveckling, vilket även potentiellt banar väg för industrins tillgång till finansiering (34). I 2019 års vägledande katalog för industriell strukturanpassning förtecknas också vissa specifika konventionella enheter för PET-produktion (kontinuerlig polymerisering med en tillverkningslinje vars kapacitet understiger 200 000 ton/år) som ett industrisegment som ska begränsas, vilket innebär att de kinesiska myndigheterna strikt försöker kontrollera dess utveckling (35). Samtidigt förtecknas även PET (konventionell tillverkningsteknik och utrustning för polymerisering av polyesterpartier) bland de industrier som ska avvecklas, vilket innebär att de kinesiska myndigheterna kommer att stödja en demontering för att säkerställa att industrin uppgraderas och detta ger ytterligare belägg för att kinesiska myndigheternas inblandning i sektorn. Dessutom är den fjortonde femårsplanen om råvaror (36) direkt tillämplig på den petrokemiska sektorn genom att följande fastställs:”[i]nom sektorer som omfattar petrokemiska produkter och kemikalier, stål, icke-järnmetaller och byggnadsmaterial, ska vi främja ett antal banbrytande industriföretag som utövar ledarskap inom ekosystemet och som kännetecknas av sin gedigna konkurrenskraft, […]. Den vägledande roll som ledande företag inom den kemiska sektorn och sektorn för byggnadsmaterial har ska utnyttjas för att främja företagsreformer och omstruktureringar.”

(78)

I den fjortonde femårsplanen anges också att ”de petrokemiska och kemiska sektorerna, stålsektorn och andra viktiga sektorer ska ta fram särskilda yttranden om genomförandet på grundval av målen och uppgifterna i denna plan och de faktiska förhållandena inom dessa sektorer”. I det vägledande yttrandet om främjande av en utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin av hög kvalitet (37) föreskrivs dessutom att utbudskapaciteten ska förbättras för högkvalitativa polymerer och specialkemikalier och att avvecklingen av ineffektiv och eftersatt produktionskapacitet ska påskyndas.

(79)

På provinsnivå uppmanas de lokala myndigheterna i Shandongs fjortonde femårsplan om utveckling av den kemiska industrin (38) att ”[ö]ka den tekniska omvandlingen av befintliga företag, effektivisera energi- och resursanvändningen och förbättra företagens grundläggande konkurrenskraft. Inrätta en mekanism för att företag ska kunna lämna industriparker, målmedvetet avveckla föråldrad produktionskapacitet, strikt kontrollera begränsad produktionskapacitet och genomföra differentierade strategier och åtgärder för tilldelning av resursfaktorer som mark, el och vatten för att tvinga företag att omvandlas och utvecklas”. Planen uppmanar även till att ”öka det ekonomiska stödet. Stärka de finanspolitiska incitamenten, samordna och involvera särskilda fonder, stödja kemiska företag att påskynda den tekniska omvandlingen, intelligent omvandling, industriella överföringar, omlokaliseringar till industriparker, avveckling av föråldrad utrustning osv. samt genomföra skattebefrielser för import av viktig teknisk utrustning, återbetalning av moms, forsknings- och utvecklingsstrategier såsom ytterligare avdrag för utgifter och ersättning från försäkringen för den första uppsättningen teknisk utrustning. Aktivt styra olika finansinstitut och socialt kapital mot att investera i den kemiska industrin, främja fördelarna med politisk finansiering, utvecklingsfinansiering och kommersiell finansiering och öka det ekonomiska stödet till de viktigaste kemitekniska områdena”.

(80)

På samma sätt främjar Jiangsus fjortonde femårsplan för högkvalitativ utveckling av den kemiska industrin (39) en intensiv bearbetningen av basråvaror, inbegripet utvecklingen av PTA i senare led.

(81)

Ett annat exempel på offentlig politik som påverkar de fria marknadskrafterna är Fujianprovinsens utvecklings- och reformkommissions yttrande avseende genomförandet om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin samt påskyndande av inrättandet av en nyckelindustri till ett värde av en biljon dollar (40). I detta yttrande föreskrivs att ”år 2025 ska de petrokemiska och kemiska företag som provinsen utpekat uppnå driftsintäkter på över en biljon renminbi yuan, påskynda inrättandet av sex karakteristiska industrikluster och sträva efter att ha fyra kemiska industriparker (koncentrerade områden) med driftsintäkter på över 100 miljarder renminbi yuan och åtta industriparker (koncentrerade områden) med driftsintäkter som överstiger 10 miljarder renminbi yuan 2025” och att ”år 2025 ska de kemiska industriparkernas (koncentrerade områden) utgående produktionsvärdebidrag öka till över 70 %. Den petrokemiska industrikedjan ska fortsätta att utökas och förbättras och utvecklas i riktning mot nya kemiska material, högkvalitativa petrokemiska produkter och finkemikalier, och andelen produkter med högt mervärde ska öka ytterligare.” Vidare föreskrivs även att myndigheterna ”[k]raftfullt ska utveckla en grupp ledande företag med gedigen konkurrenskraft. Uppmuntra ledande petrokemiska och kemiska företag att genomföra ytterligare koncentrationer, förbättra effektiviteten vad gäller resursfördelningen genom fusioner och omorganiseringar och utvidga den industriella kedjan ytterligare. Hjälpa stödberättigade företag att ansöka om och inrikta sig på att upptas bland de förtecknade provinsiella nyckelföretagen och tillhandahålla stegvisa belöningar för upptagande i förteckningen i överensstämmelse med strategin för provinsiella finansieringsincitament för förtecknade provinsiella nyckelföretag. Om företagets årliga rörelseintäkter för första gången överstiger 10 miljarder renminbi yuan ska den provinsiella finansförvaltningen bevilja en engångsersättning på 3 miljoner renminbi yuan. Hjälpa stödberättigade företag att emittera olika finansieringsinstrument i form av obligationer såsom medelfristiga skuldförbindelser, kortfristiga obligationer för finansiering och företagsobligationer. Stödja upptagande i förteckningen, finansiering och refinansiering av stödberättigade högkvalitativa nyckelföretag.”

(82)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av utvecklingen och funktionen från sektorn från den undersökta produkten liksom insatsvaror i tidigare led.

(83)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för den kemiska industrin och PET-industrin. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(84)

Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (41).

(85)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (42). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd stadsmark) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (43). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (44), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(86)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. Dessa överväganden, som grundar sig på tillgängliga uppgifter, förefaller vara fullt tillämpliga även inom sektorn för kemisk industri. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(87)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den undersökta produkten.

(88)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen, bland annat konventionerna om föreningsfrihet och kollektivavtal (45). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (46). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (47). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(89)

Ingen bevisning har lagts fram om att den kemiska industrin och PET-industrin inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(90)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt. För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (48), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna knutna till staten inte bara genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (49), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik utformad av de kinesiska myndigheterna. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet i enlighet med behoven för den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och med vägledning av statens industripolitik (50). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (51).

(91)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder (52), tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(92)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (53). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (54).

(93)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (55).

(94)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (56). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(95)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(96)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (57). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (58). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(97)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(98)

Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna.

(99)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den undersökta produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(100)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.2.1.2 till 3.2.1.8 och i del I rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.1 och 3.2 och i del II i rapporten.

(101)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den undersökta produkten. När PET-tillverkare köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(102)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande tillverkarna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(103)

Analysen i avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den undersökta produkten i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den undersökta produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(104)

Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i Malaysia, ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(105)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(106)

Som förklaras i skälen 44–48 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna, och de synpunkter som inkommit från de berörda parterna om dessa aspekter och deras relevanta källor bemöttes. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Malaysia som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(107)

Under undersökningsperioden klassificerade Världsbanken länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas som ”högre medelinkomstländer” baserat på bruttonationalinkomsten. I den första noteringen konstaterades att en betydande tillverkning av den undersökta produkten endast identifierades i sju av dessa länder, nämligen Argentina, Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand, Turkiet och Sydafrika.

(108)

Svepol, CPCIF och Wankai Group föreslog att Vietnam skulle betraktas som det lämpligaste representativa landet trots att landet inte klassificerades som ett högre medelinkomstland, men hävdade att Vietnam på grund av en nylig ökning av BNI per capita ligger nära det lägre tröskelvärdet för att betraktas som ett högre medelinkomstland.

(109)

Enligt grundförordningen ska det representativa landet ha en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. Vid tillämpningen av denna bestämmelse beslutade kommissionen att Världsbankens databas var den lämpligaste källan för att detta krav skulle vara uppfyllt. Denna databas gjorde att kommissionen hade ett tillräckligt antal potentiellt lämpliga representativa länder att välja bland och hitta den lämpligaste källan till icke snedvridna kostnader och priser i varje enskilt fall. Denna rangordning baseras dessutom på ett objektivt kriterium och används konsekvent i alla antidumpningsärenden där fastställandet av normalvärdet grundas på bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen såg i detta fall inte några skäl till att avvika från sin praxis att endast beakta länder som omfattas av Världsbankens definition av en ekonomi med högre medelinkomst. Kommissionen ansåg därför inte att Vietnam var ett lämpligt representativt land.

(110)

För de länder som beaktades och som avses ovan kontrollerade kommissionen tillgången till offentliga uppgifter närmare, inbegripet uppgifter om import av produktionsfaktorer samt finansiella uppgifter från tillverkarna av den undersökta produkten i de potentiella representativa länderna.

(111)

Analysen av importen av de viktigaste produktionsfaktorerna visade att det endast fanns representativa uppgifter för Malaysia om representativa icke snedvridna volymer av de viktigaste insatsvarorna för PET-tillverkning (dvs. renad tereftalsyra eller PTA) samt representativa företagsuppgifter för undersökningsperioden, i motsats till Argentina, Brasilien, Mexiko, Thailand, Turkiet och Sydafrika.

(112)

Analysen visade vidare att importen från Malaysia inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (60). Dessutom är produktionen av och produktionskapaciteten för PET betydande i Malaysia, och det förekommer inga särskilda snedvridningar av handeln varken när det gäller produktionsfaktorerna eller PET i landet.

(113)

Avseende tillverkarna i representativa länder och tillgången till deras uppgifter identifierade kommissionen en PET-tillverkare, MPI, för vilken ekonomiska resultat fanns tillgängliga för räkenskapsåret från tredje kvartalet 2021 till andra kvartalet 2022, och således omfattade två kvartal under undersökningsperioden.

(114)

Det kan konstateras att MPI inte uteslutande tillverkar PET, men PET-produktionen utgör dess huvudsakliga verksamhet. Därför anses de konsoliderade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som konstaterats för MPI vara representativa för att kunna användas i den aktuella undersökningen.

(115)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från en icke-närstående importör (Svepol JSC), en kinesisk producentorganisation (CPCIF) och två exporterande tillverkare som ingick i urvalet (Wankai Group och Sanfame Group).

(116)

Svepol JSC godtog valet av Malaysia som representativt land, men begärde att kommissionen skulle fastställa en rimlig vinst och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på grundval av Recron Malaysia SDN (Recron). Svepol JSC och Sanfame Group hävdade att Recron i fråga om ekonomisk storlek liknar PET-tillverkarna i Kina mer än MPI som en mindre PET-tillverkare med mindre exportverksamhet. Dessutom ansåg de att Recrons uppgifter var mer representativa, eftersom de omfattade hela undersökningsperioden, medan uppgifterna från MPI endast omfattade den första hälften av undersökningsperioden. Sanfame Group hävdade att Recron, liksom Sanfame-gruppen, baserar sin tillverkning på paraxylen (PX). CPCIF och Wankai Group instämde i att Malaysia var ett lämpligt representativt land även i fråga om tillgången till relevanta företagsuppgifter, såsom uppgifterna från MPI.

(117)

Kommissionen noterade att ingen part motsatte sig användningen av Malaysia som representativt land. När det gäller de uppgifter om malaysiska företag som ska användas har kommissionen analyserat uppgifterna från Recron och MPI. Av dessa uppgifter framgick emellertid att Recrons försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader endast uppgick till 1,4 %, vilket inte kan anses vara ett skäligt belopp enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Såsom Sanfame Group medgav i sin inlaga kan man med hjälp av Recrons allmänt tillgängliga uppgifter inte exakt fastställa vilken betydelse PET har i förhållande till företagets totala omsättning. Såsom anges i skäl 114 söker kommissionen det närmaste riktmärket som är lättillgängligt, inklusive konsoliderad information från tillverkare som bland annat är verksamma inom den bransch där den undersökta produkten ingår. Recron är ett storskaligt företag, men på dess webbplats anges att det är ett av världens största integrerade polyester- och textilföretag med fokus på komplexa produkter av polyester. MPI:s huvudsakliga verksamhet är däremot tillverkning av PET-harts. Kommissionen drog därför slutsatsen att MPI utgör det närmaste lättillgängliga riktmärket och beslutade att inte använda uppgifterna från Recron. Kommissionen bekräftade därför sitt beslut att använda uppgifterna från MPI.

(118)

Ovanstående analys visade att Malaysia uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(119)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(120)

I den andra noteringen angav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (61) (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda sig av avdelningen för statistik vid Malaysias ekonomiministerium för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader (62) och uppgifter från elleverantören Tenaga Nasional Berhad och Malaysias energikommission för energi (63).

(121)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att på grund av det stora antalet produktionsfaktorer hos den samarbetsvilliga exporterande tillverkare som lämnade fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av vissa råvaror i den totala produktionskostnaden, grupperades dessa försumbara poster under ”förbrukningsvaror”. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke-snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(122)

Med beaktande av alla uppgifter som lämnats av de berörda parterna och insamlats under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 2

Produktionsfaktorer för PET

(123)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA på en åttaställig kodnivå till vilket import- och transportkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 (68). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skälen 103 och 104 drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina i detta ärende. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. De återstående volymerna ansågs vara representativa.

(124)

Kommissionen uttryckte transportkostnaderna för leverans av råvaror för de exporterande tillverkare som ingår i urvalet som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(125)

Kommissionen behandlade ett fåtal produktionsfaktorer som förbrukningsvaror på grund av deras obetydliga andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel, inbegripet en försumbar mängd råvaror, genom tillverkningskostnaderna för varje exporterande tillverkare i urvalet. Procentsatsen varierade mellan cirka 1 % och cirka 7 % beroende på vilken exporterande tillverkare det rör sig om. Kommissionen tillämpade denna procentsats därefter vid beräkningen av normalvärdet för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(126)

Den källa som kommissionen använde för att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader baseras på den senaste statistik som offentliggjorts av avdelningen för statistik vid Malaysias ekonomiministerium (69). Denna källa användes för att fastställa de anställdas löner (70), inklusive sociala förmåner och sociala avgifter från de anställda inom sektorn för petroleum, kemiskt gummi och plast i Malaysia under undersökningsperioden. Uppgifterna delades med de genomsnittliga arbetstimmarna per vecka per anställd 2022 (71) och delades sedan upp på 52 (72) arbetsveckor i Malaysia för att beräkna den genomsnittliga timlön som de anställda erhöll. Arbetsgivarens del av de tillämpliga sociala avgifterna (73) lades till för att beräkna arbetskraftskostnaden per timme.

(127)

Kommissionen fastställde referenspriset för el med hjälp av prissättningen för företag (industriella användare) i Malaysia som offentliggjorts av elbolaget Tenaga Nasional Berhad (74). Referenspriset för el fastställdes på grundval av det elpris som offentliggjordes för faktureringsmånaden januari 2014 och justerades till undersökningsperioden med den tillämpliga inflationstakten för energi i Malaysia, vilken offentliggjorts av Världsbanken (75). För att fastställa elkostnaden per kWh tillämpades

Referensvärdet fastställdes för varje företag på grundval av de exporterande tillverkarna i urvalets respektive topp- och lågbelastning, när dessa uppgifter fanns att tillgå. Den resulterande procentandelen fördelades på topp- och lågbelastningssatserna. Om en exporterande tillverkare i urvalet inte gjorde åtskillnad mellan topp- och lågbelastningen tillämpades allmänna tullar på deras totala förbrukning.

(128)

Kommissionen fastställde referensvärdet för gas genom att använda gaspriserna för företag (industriella användare) i Malaysia som offentliggjorts av Malaysias energikommission (Suruhanjaya Tenaga) (76).

(129)

De månatliga genomsnittliga värdena för år 2021 som var tillgängliga från källan (77) justerades med den årliga inflationstakten för energi enligt KPI (78) för Malaysia under undersökningsperioden.

(130)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer. Vidare beräknades en procentandel för förbrukningsvaror, inklusive ett antal råvaror, som endast utgör en obetydlig andel av de totala råvarukostnaderna, i förhållande till tillverkningskostnaderna för varje tillverkare.

(131)

De samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande tillverkarnas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(132)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning stödde sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för MPI:s räkenskapsår som löpte från tredje kvartalet 2021 till andra kvartalet 2022 som hämtades från Orbis (79).

(133)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(134)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna enhetskostnaderna på den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Den förbrukningskvot som sökanden tillhandahöll verifierades under kontrollen. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.4.1.

(135)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivning (se skälen 130–132). De fastställdes på grundval av MPI:s räkenskaper såsom förklaras i skäl 132.

(136)

Tillverkningsomkostnaderna identifierades inte separat i MPI:s tillgängliga resultaträkning, så de anses ingå i kostnaderna för sålda varor.

(137)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl tillämpade kommissionen MPI:s försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 2,51 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpad på de icke-snedvridna produktionskostnaderna uppgick till 14,84 %.

(138)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(139)

Exportförsäljningen till unionen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i urvalet skedde direkt till oberoende kunder.

(140)

Alla de exporterande tillverkarna i urvalet exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen och därför fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(141)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet på grundval av priset fritt fabrik.

(142)

När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till skillnader som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för kostnader för transport, försäkring, hantering och lastning, rabatter, provisioner, kreditkostnader och bankavgifter samt för skillnader beroende på försäljningskanaler.

(143)

För de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(144)

På denna grundval fastställdes de provisoriska vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till följande:

(145)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(146)

På denna grund fastställdes den provisoriska dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet till 19,7 %.

(147)

För alla övriga exporterande tillverkare i Kina har kommissionen fastställt dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta ändamål fastställde kommissionen de exporterande tillverkarnas grad av samarbetsvilja.

(148)

Graden av samarbetsvilja var låg i detta fall, eftersom importen från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde omkring 76 % av den totala exporten till unionen under undersökningsperioden, enligt statistik från Eurostat. På grundval av detta ansåg kommissionen att den övriga dumpningsmarginalen skulle fastställas till samma nivå som den högsta marginal som konstaterats bland enheterna från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(149)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(150)

Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av cirka 60 tillverkare i unionen. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(151)

Unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden fastställdes till omkring 3 250 000 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin från klaganden, tillverkarnas intresseorganisation Plastic Recyclers Europe (PRE) och Wood Mackenzie (Woodmac) industriexperter. Såsom anges i skäl 19 svarade unionstillverkarna i urvalet för 35 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten.

(152)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av

(153)

Kommissionen konstaterade även att omkring 2 % av unionstillverkarnas totala tillverkning (som inte återspeglas i förbrukningen i unionen och andra ekonomiska indikatorer som beskrivs i denna förordning) var avsedd för företagsintern användning under skadeundersökningsperioden.

(154)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukningen i unionen (i ton)

(155)

Beräknad på denna grundval ökade förbrukningen i unionen något under skadeundersökningsperioden.

(156)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostats databas. Den kinesiska importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden (se tabell 3).

(157)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(158)

Tabellen ovan visar att importen från Kina ökade i absoluta tal med 112 115 ton under skadeundersökningsperioden. Samtidigt ökade den totala marknadsandelen för den kinesiska importen till unionen med 2,7 procentenheter (eller med 53 %) under skadeundersökningsperioden. Under 2020 påverkades importen från Kina avsevärt av covid-19-pandemin, men återhämtade sig 2021 och nästan tredubblades under undersökningsperioden jämfört med föregående år. Den övervägande delen av denna import utgjordes av vPET, men fyra av de åtta samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgav i sitt svar inom ramen för stickprovsförfarandet att de hade kapacitet att tillverka rPET. Några av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna uppgav att de exporterade rPET till unionen under undersökningsperioden, men att denna export utgjorde mindre än 1 % av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas export till unionen.

(159)

En av unionstillverkarna sålde vidare PET som importerats från Kina på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden (import för vidareförsäljning). Tabellen nedan visar storleken på denna import under skadeundersökningsperioden och den kinesiska importens marknadsandel utan denna import. Detta visar att den kinesiska importens marknadsandel ökade med 1,0–1,5 procentenheter under skadeundersökningsperioden även utan den kinesiska importen från unionsindustrin.

Tabell 5

Import för vidareförsäljning (ton) och den kinesiska marknadsandelen utan sådan import

(160)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(161)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 6

Importpriser (i euro/ton)

(162)

Det genomsnittliga priset på den kinesiska importen minskade först 2020 och uppgick till 778 euro/ton (från 1 013 euro/ton 2019) och ökade sedan till 884 euro/ton 2021 och till 1 276 euro/ton under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga priset per enhet för den dumpade importen med 26 %. Under 2021 och undersökningsperioden var importpriserna omkring 9 % och 13 % lägre än unionspriserna, vilket framgår av tabell 10.

(163)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(164)

Prisjämförelsen gjordes för samma produkttyp (i detta fall endast vPET) för transaktioner i samma handelsled. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionstillverkare som ingick i urvalet under undersökningsperioden. På grundval av ovanstående konstaterades det att den dumpade kinesiska importen underskred unionsindustrins priser med 9,5 %.

(165)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(166)

Såsom anges i skäl 19 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(167)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i klagomålet och den klagandes svar på ett särskilt frågeformulär. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(168)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(169)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(170)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(171)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionsvolym med 2 %, trots att flera unionstillverkare av (främst) vPET minskade sin utnyttjandegrad mot slutet av skadeundersökningsperioden. Denna minskning av vPET-produktionen uppvägdes av en ökning av rPET-produktionen, som uppgick till 63 % (632 000 ton under undersökningsperioden från 388 000 ton 2019) under skadeundersökningsperioden och utgjorde omkring 20 % av unionsindustrins PET-kapacitet och PET-tillverkning under undersökningsperioden.

(172)

Den rapporterade kapaciteten avser installerad kapacitet, vilken ökade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Denna trend berodde på en stadig ökning av produktionskapaciteten vid produktionsanläggningar för rPET, medan produktionskapaciteten från tillverkare av vPET var fortsatt stabil.

(173)

Minskningen av kapacitetsutnyttjandegraden med 6 % under skadeundersökningsperioden berodde främst på en kraftig minskning av kapacitetsutnyttjandet under det sista kvartalet av undersökningsperioden.

(174)

CPCIF hävdade att produktionskapaciteten för PET ökade i unionen, eftersom ett antal unionstillverkare har utökat sina anläggningar eller planerade att göra det.

(175)

En ökning av produktionskapaciteten medför inte nödvändigtvis någon motsvarande ökning av produktionen. Såsom framgår av tabell 7 motsvarade produktionsökningen inte kapacitetsökningen, och siffrorna för kapacitetsutnyttjandet visade till och med en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden.

(176)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningsvolym och marknadsandel

(177)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden, dvs. mellan 2 750 000 och 2 950 000 ton. Unionens försäljningsvolym under 2019 var jämförbar med volymen under undersökningsperioden.

(178)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel av förbrukningen i unionen med 2,7 procentenheter, dvs. från 73,5 % till 70,8 %, med en avsevärd nedgång på 7,7 procentenheter mellan 2021 och undersökningsperioden.

(179)

Unionsförbrukningen minskade något under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden förblev stabil. Unionsindustrin upplevde därmed en viss förlust av marknadsandelar, i motsats till importen från det berörda landet vars marknadsandel ökade med 2,7 procentpunkter under skadeundersökningsperioden.

(180)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Sysselsättning och produktivitet

(181)

Under skadeundersökningsperioden ökade sysselsättningen i unionen med 12 %, medan produktiviteten minskade med 9 % under nämnda period, eftersom ökningen av sysselsättningen inte medförde någon motsvarade ökning av tillverkningen.

(182)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på volymen och priserna på importen från det berörda landet.

(183)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Försäljningspriser i unionen

(184)

Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet på unionsmarknaden och motsvarande tillverkningskostnad. Försäljningspriserna har i genomsnitt varit högre än tillverkningskostnaden per enhet.

(185)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen (80) ökade med 49 % från 2019 till undersökningsperioden, vilket främst berodde på den knappa tillgången på PET och det framgångsrika övervältrandet av de ökade råvarupriserna under 2022.

(186)

Unionsindustrins genomsnittliga tillverkningskostnader ökade under skadeundersökningsperioden, om än i mindre utsträckning än försäljningspriserna (med 46 %). Produktionskostnaderna följde emellertid i allmänhet samma utveckling som försäljningspriserna. Den viktigaste faktorn som påverkade ökningen av tillverkningskostnaden per enhet var det ökade råvarupriset (81) under skadeundersökningsperioden.

(187)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(188)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 18 %.

(189)

Lagernivåerna för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lagerhållning

(190)

Lagernivåerna ökade med 23 % under skadeundersökningsperioden. Lagernivåerna 2020 och 2021 understeg 2019 års nivåer, men den ökade lagerhållningen 2022 berodde till stor del på att tillverkarna ackumulerade lager under andra halvåret 2022, när efterfrågan på PET minskade.

(191)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(192)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten var positiv under hela skadeundersökningsperioden, med de högsta redovisade vinsterna 2021 och 2022, med en lönsamhet på 8 % respektive 7 %. Såsom nämns i skäl 197 drabbades unionsindustrin emellertid av förluster (–12 %) under undersökningsperiodens sista kvartal, med tanke på den fortsatta ökningen av den dumpade importen till lägre priser, vilket ledde till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades.

(193)

Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet förblev totalt sett i det stora hela positiv och följde en liknande trend som lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden.

(194)

Investeringarna ökade med 453 % under skadeundersökningsperioden, trots att de var relativt låga i början av perioden. Merparten av investeringarna hänförde sig till underhåll av produktionslinjer i syfte att öka anläggningarnas livslängd. De unionstillverkare som ingick i urvalet gjorde inga investeringar i ny PET-kapacitet under skadeundersökningsperioden.

(195)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Räntabiliteten följde lönsamheten, var positiv under skadeundersökningsperioden och ökade med 166 % under undersökningsperioden.

(196)

För unionstillverkarna i urvalet har förmågan att anskaffa kapital inte påverkats under skadeundersökningsperioden.

(197)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade skadeindikatorerna en stabil trend. Om indikatorerna för undersökningsperioden och första kvartalet 2023 bedöms på en mer detaljerad nivå framträder dock en negativ trend. Innan denna trend kan bekräftas kommer den att undersökas ytterligare i det slutgiltiga skedet av förfarandet, med beaktande av utvecklingen under 2023.

(198)

Såsom anges i tabell 14 minskade unionsindustrins förbrukning, tillverkning och försäljning i unionen under de två sista kvartalen av undersökningsperioden. Dessutom förlorade unionsindustrin efter en ökning av marknadsandelen under 2020 och 2021 4 procentenheter av sin marknadsandel under undersökningsperioden och ytterligare 7 procentenheter enbart mellan slutet av 2022 och första kvartalet 2023. Denna försämring återspeglas även i unionsindustrins lönsamhet; unionsindustrin började gå med förlust under det sista kvartalet av undersökningsperioden och denna trend fortsatte under det första kvartalet 2023.

Tabell 14

2022 och första kvartalet 2023: Unionens förbrukning/tillverkning/försäljning/marknadsandel/lönsamhet/import från Kina

(199)

Unionsindustrin uppnådde goda resultat under skadeundersökningsperioden och skadeindikatorerna och tendenserna var i stort sett stabila eller positiva, särskilt på mikroekonomisk nivå.

(200)

Mot slutet av undersökningsperioden visade dock ett antal skadeindikatorer (särskilt marknadsandel och lönsamhet) en kraftig försämring av unionsindustrins situation på marknaden, utöver vad som kunde förväntas vara en återgång till normala marknadsvillkor under 2019 och 2020. Förluster uppkom under sista kvartalet 2022 och låg på ohållbara nivåer (–12 %). Unionsindustrin, som drabbades av prisunderskridande under undersökningsperioden och av ökade kostnader, var tvungen att minska utnyttjandegraden mot bakgrund av den minskade efterfrågan och började förlora försäljningsvolymer mot slutet av 2022, vilket också återspeglades i förlusten av marknadsandelar 2022.

(201)

Importen från Kina påverkades under 2020 och 2021 på grund av de höga transportkostnaderna och de ekonomiska förhållandena under och efter covid-19-pandemin. Vid en jämförelse mellan skadeundersökningsperiodens början och undersökningsperioden framträder emellertid en ökning på 58 %. Särskilt under undersökningsperioden, när marknaden återgick till normala villkor efter covid-19-pandemin, visade den dumpade importen en ökande trend. I slutet av undersökningsperioden och under första kvartalet 2023 hölls unionsindustrins priser nere av den dumpade importen. Med tanke på de låga priserna på den kinesiska importen kunde unionsindustrin inte sälja över sin tillverkningskostnad, vilket ledde till förluster även under första kvartalet 2023 (–11 %). Jämfört med skadeundersökningsperioden har omständigheterna förändrats till följd av återgången till normala marknadsvillkor på unionsmarknaden; denna påverkas nu av den ökade importen från Kina, vilket ledde till en sårbar situation för unionsindustrin fram till första kvartalet 2023.

(202)

På grundval av ovanstående drar kommissionen i detta skede slutsatsen att ovannämnda uppgifter visar att unionsindustrin påverkades negativt av importen från Kina, särskilt i slutet av undersökningsperioden, men inte i sådan utsträckning att unionsindustrin har lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. Kommissionen analyserade därför risken för väsentlig skada i enlighet med artikel 3.9 i grundförordningen.

(203)

CPCIF hävdade att unionsindustrin med hänsyn till utvecklingen av indikatorer såsom lönsamhet, försäljning, marknadsandel, unionens tillverkning och tillverkningskapacitet, investeringar och sysselsättning under skadeundersökningsperioden inte led väsentlig skada under denna period. Svepol hävdade också, med hänvisning till de långsiktiga tendenserna för skadeindikatorerna under skadeundersökningsperioden, att unionsindustrin inte lider väsentlig skada.

(204)

För att kommissionen ska kunna införa antidumpningstullar räcker det med att man i undersökningen drar slutsatsen att det finns en risk för väsentlig skada. Även om ingen väsentlig skada konstaterades under skadeundersökningsperioden, bör det noteras att omständigheterna i ärendet bedöms mot bakgrund av artikel 3.9 i grundförordningen för att fastställa risken för skada.

(205)

I analysen av risk för väsentlig skada för unionsindustrin tas, i enlighet med artikel 3.9 andra stycket i grundförordningen, hänsyn även till följande faktorer:

(206)

Formuleringen ”bland annat” i artikel 3.9 andra stycket visar att det utöver dessa fyra faktorer kan finnas ytterligare faktorer att analysera för att fastställa risken för skada. Kommissionen utsträckte analysen särskilt till faktorer som den senaste utvecklingen i fråga om lönsamhet, för vilka det fanns uppgifter såväl för undersökningsperioden som för tiden efter undersökningsperioden.

(207)

Med avseende på skadeundersökningsperioden granskade kommissionen på nytt de uppgifter som samlats in för 2019 fram till undersökningsperioden, eftersom en förståelse av den situation som unionsindustrin för närvarande befinner sig i är nödvändig för att kunna fastställa om unionsindustrin riskerar att drabbas av skada (82). Därefter gjorde kommissionen en framåtblickande analys av samtliga faktorer. Dessutom samlade den in uppgifter om dumpade importvolymer och importpriser för de två första kvartalen 2023 för att bekräfta eller vederlägga prognoserna, såsom domstolens kräver (83). Beträffande lagerhållning och lönsamhet samlades omfattande uppgifter in fram till slutet av mars 2023. Dessa uppgifter kommer att uppdateras för ett slutgiltigt fastställande och om möjligt kommer även andra faktorer att analyseras. I detta skede var uppgifterna om outnyttjad kapacitet i Kina och lagerhållning de bästa tillgängliga uppgifterna.

(208)

Enligt artikel 3.9 första stycket andra meningen i grundförordningen måste förändringen i förhållandena klart ha kunnat förutses och risken måste vara nära förestående.

(209)

Alla dessa aspekter och de uppgifter som samlats in analyseras i nästa avsnitt.

(210)

Importen från det berörda landet ökade betydligt från 192 941 ton till 305 055 ton mellan 2019 och undersökningsperioden, vilket framgår av tabell 4. Ökningen var betydande mellan 2021 och undersökningsperioden. Samma trend observerades under första kvartalet 2023. Under 2021 och undersökningsperioden skedde denna import till ett lägre pris än unionsindustrins. Marknadsandelen för denna dumpade kinesiska import (+ 53 %) bekräftar den betydande ökningen av importen medan efterfrågan förblev stabil (+ 3 %). De kinesiska exporterande tillverkarna har vunnit marknadsandelar med lågprisimport på unionstillverkarnas bekostnad. Den kinesiska importvolymen ökade ytterligare (med 60 %) under första halvåret 2023 (223 558 ton) (källa: Eurostat), jämfört med första halvåret 2022 (139 672 ton). Av de tillgängliga uppgifterna framgår inte endast att den dumpade importen från Kina har uppvisat en betydande ökning under skadeundersökningsperioden, utan även att denna utveckling inte har stoppats eller vänts under tiden efter undersökningsperioden.

(211)

Såsom anges nedan tyder dessutom den kinesiska överkapaciteten och unionsmarknadens attraktionskraft för den kinesiska importen, på grund av avsaknaden av handelspolitiska skyddsåtgärder i unionen och i kombination med att åtgärder mot den kinesiska importen av PET tillämpas i många andra länder, på att en betydande ökning av den kinesiska importen till unionen är sannolik.

(212)

När det gäller den kinesiska PET-kapaciteten visar den tillgängliga informationen (Woodmac) att produktionskapaciteten för PET i Kina ökade från [11,3–12,3] miljoner ton 2020 till [11,6–12,6] miljoner ton under undersökningsperioden, medan den outnyttjade kapaciteten under undersökningsperioden uppgick till [1,5–2,5] miljoner ton, vilket motsvarar minst [40–60] % av förbrukningen i unionen. Såväl produktionskapaciteten som den fritt tillgängliga kapaciteten förväntas öka avsevärt till [21,0–23,0] miljoner ton respektive [10,5–11,5] miljoner ton 2026.

(213)

Den inhemska efterfrågan i Kina ökade under skadeundersökningsperioden i linje med kapacitetsökningen och utgjorde omkring [50–60] % av den kinesiska kapaciteten. Under de kommande åren förväntas kapacitetsökningen emellertid vara betydligt större än ökningen av den inhemska efterfrågan som förväntas sjunka under [35–45] % av kapaciteten 2026. Detta skulle således medföra att den kinesiska exportkapaciteten ökar från en nivå på [5–6] miljoner ton 2022 till [7,5–8,5] miljoner ton 2023 och över [13–15] miljoner ton 2026, medan unionen har haft en stabil förbrukning på omkring 3,8 miljoner ton under skadeundersökningsperioden.

(214)

CPCIF hävdade att efterfrågan på PET på den kinesiska marknaden har ökat betydligt, vilket har medfört en motsvarande ökning av produktionskapaciteten för att tillgodose de kinesiska konsumenternas behov. Såsom anges ovan förväntas kapacitetsökningen vara betydligt större än ökningen av den inhemska efterfrågan. CPCIF:s påstående måste därför avvisas.

(215)

UNESDA hävdade att tillverkningen i Kina inte förväntas öka i linje med den uppskattade ökningen av installerad kapacitet. Enligt UNESDA är uppskattningar om produktionen mer realistiska än de framtida prognoserna för installerad kapacitet, eftersom förstnämnda uppskattningar baseras på anläggningar som är i drift och utnyttjandegrader som justerats efter efterfrågan. UNESDA vidhöll dessutom att förhållandet mellan produktion och efterfrågan för åren 2023–2026 liknar det under skadeundersökningsperioden, när överkapaciteten i Kina inte vållade unionstillverkarna skada.

(216)

Såsom anges i skäl 212 förväntas PET-kapaciteten i Kina öka betydligt under de kommande åren, medan den inhemska förbrukningen i Kina inte förväntas öka i samma takt som kapaciteten. Ökningen av produktionskapaciteten medför oundvikligen ett tryck på de kinesiska PET-anläggningarna att öka produktionsnivåerna och kommer att ge dem incitament att söka efter marknadsmöjligheter utanför Kina med tanke på den begränsade inhemska efterfrågan. Med hänsyn till den förväntade kinesiska exporten och unionsmarknadens attraktionskraft (se skälen 217–220) är det sannolikt att en betydande del av den kinesiska tillverkningen skulle riktas mot unionsmarknaden. UNESDA:s påstående avvisades därför.

(217)

I enlighet med artikel 3.9 andra stycket b i grundförordningen analyserade kommissionen de kinesiska exporterande tillverkarnas tillgång till andra exportmarknader för att absorbera eventuell ytterligare export och fann att det blir allt svårare för de kinesiska exporterande tillverkarna att få tillgång till vissa (större) exportmarknader på grund av handelspolitiska skyddsåtgärder, däribland Argentina, Turkiet, Brasilien, Indonesien, Förenta staterna, Japan, Indien och Sydafrika. Mexiko införde tullar på import av PET med ursprung i Kina i augusti 2023. Under första kvartalet 2023 ökade den kinesiska exporten till unionen dessutom snabbare än den totala globala kinesiska exporten av PET.

(218)

UNESDA hävdade att en eventuell omläggning av handeln på grund av att tredjeländer har antagit handelspolitiska skyddsåtgärder redan har ägt rum, eftersom dessa åtgärder har varit i kraft i flera år. Organisationen ansåg därför att förekomsten av handelspolitiska skyddsåtgärder måste tolkas mot bakgrund av den senaste ökningen av den kinesiska PET-kapaciteten. Med handelspolitiska skyddsåtgärder på andra exportmarknader kommer den kinesiska exportkapaciteten sannolikt att riktas mot länder utan några handelspolitiska skyddsåtgärder, såsom unionen.

(219)

CPCIF hävdade att Ryssland var den största destinationen för kinesisk PET-export under undersökningsperioden och att de latinamerikanska länderna även fortsättningsvis utgjorde viktiga destinationer för kinesisk export. UNESDA hävdade också att det föreligger en bred spridning av länder utan någon särskild koncentration som kan anses vara onormal och att i proportion till befolkningen är den kinesiska exporten till unionen mindre än exporten till Ryssland, Filippinerna, Turkiet och Algeriet, som är de fyra näst största importörerna från Kina.

(220)

Kommissionen fann att exporten till unionen var större än den till Ryssland under undersökningsperioden, dvs. 305 000 ton respektive 274 000 ton, vilket visar på unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare. Ingen av de andra kinesiska exportdestinationerna för PET var i närheten av exportvolymen till unionen under undersökningsperioden. Dessutom fortsatte denna trend även under perioden efter undersökningsperioden. Importstatistiken visar att unionen är Kinas främsta exportdestination för PET och att en stor del av den kinesiska överkapaciteten med stor sannolikhet kommer att riktas mot export till unionen.

(221)

Sammanfattningsvis är det sannolikt att betydande volymer av den befintliga överskottskapaciteten på PET även fortsättningsvis kommer att riktas mot unionsmarknaden. Den nuvarande överkapaciteten och den otillräckliga absorptionsförmågan från tredjeländer eller Kina talar i sig för att en ytterligare väsentlig ökning av den kinesiska exporten till unionen är sannolik. Under skadeundersökningsperioden har det visat sig vara relativt enkelt att öka marknadsandelen i unionen, särskilt under undersökningsperioden och det första kvartalet 2023.

(222)

Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga importpriset i det berörda landet med 26 % under hela skadeundersökningsperioden. Såsom förklaras i skäl 164 fastställde kommissionen avseende undersökningsperioden att de kinesiska priserna underskred unionsindustrins priser. De kinesiska priserna började sjunka under det sista kvartalet av undersökningsperioden och denna trend fortsatte under de båda kvartalen efter undersökningsperioden.

Tabell 15

Importpris för den kinesiska importen efter undersökningsperioden

(223)

Unionsindustrins försäljningspris ökade med 49 % under skadeundersökningsperioden, medan produktionskostnaderna ökade med 46 %. Detta gjorde att vinstmarginalerna för 2021 och undersökningsperioden ökade. På grund av det stora inflödet av dumpad kinesisk import till priser som underskred unionsindustrins priser under undersökningsperioden tvingades emellertid unionsindustrin att sänka sina priser under det sista kvartalet av undersökningsperioden och det första kvartalet efter undersökningsperioden, vilket ledde till en förlustbringande situation under dessa två kvartal.

(224)

Den fortsatt stora volymen av kinesisk import till sjunkande priser efter undersökningsperioden visar en ytterligare förskjutning mot denna dumpade import till priser som pressar ned unionstillverkarnas priser.

(225)

En icke-närstående handlare hävdade att importpriserna från Kina har ökat under andra hälften av undersökningsperioden, medan unionsindustrins priser har minskat under samma period. Detta ledde till att de kinesiska importpriserna översteg unionsindustrins priser under det sista kvartalet av undersökningsperioden.

(226)

Kommissionen fann att det kinesiska importpriset under undersökningsperioden underskred unionsindustrins pris och att det kinesiska importpriset ökade mindre än den sammantagna ökningen av tillverkningskostnaden. När det gäller det sista kvartalet av undersökningsperioden tvingade den ökade importen från Kina under de föregående kvartalen unionsindustrin att sänka sina priser till en ohållbar förlustnivå för att förbli konkurrenskraftig (se skäl 223).

(227)

CPCIF hävdade att transportkostnaderna har stabiliserats sedan början av undersökningsperioden efter att ha nått historiska nivåer.

(228)

Kommissionens bedömning visade att en extrem ökning av fraktkostnaderna utgjorde ett hinder för den kinesiska exporten till unionen från 2021 till mitten av 2022. Nu när kostnaderna har sjunkit till tidigare nivåer hindrar detta inte längre den kinesiska dumpade importen från att översvämma den europeiska marknaden. Det är denna återgång till den normala kostnadsnivån för transporter, och det faktum att den tidigare ökningen försvunnit, som bidrar till risken för skada.

(229)

Utvecklingen av lagernivåerna från de unionstillverkare som ingick i urvalet har beskrivits närmare i skälen 189 och 190. Kommissionen ansåg att denna faktor inte har någon särskild betydelse för analysen, eftersom tillverkarna kan reagera relativt snabbt på förändringar av efterfrågan och därmed hålla lagren på hållbara nivåer. Den kunde inte hitta någon bevisning för att unionsindustrin eller de kinesiska exporterande tillverkarna hade ökat lagerhållningen i en sådan omfattning att det skulle kunna få en väsentlig påverkan på unionsmarknaden inom den närmaste framtiden.

(230)

Även om unionsindustrin uppvisade en ökad lönsamhet under skadeundersökningsperioden, inträdde en betydande försämring under det sista kvartalet av undersökningsperioden på grund av sjunkande försäljningspriser på unionsmarknaden till följd av den dumpade kinesiska importen. Även andra skadeindikatorer visade på att unionsindustrins situation försämrades. Unionens försäljningsvolym, tillverkningen i unionen och kapacitetsutnyttjandet minskade avsevärt under undersökningsperioden, vilket ledde till en minskning av unionsindustrins marknadsandel. Denna situation fick unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser under det sista kvartalet av undersökningsperioden, medan produktionskostnaderna fortsatte att öka, vilket ledde till en förlustsituation. Denna negativa trend fortsatte under första kvartalet 2023 (se tabell 14 för mer information).

(231)

Kommissionen kunde även fastslå att pristryck hade förekommit. Under det sista kvartalet av undersökningsperioden och det första kvartalet efter undersökningsperioden sålde unionsindustrin faktiskt till priser som låg under produktionskostnaderna. På grund av det betydande pristryck som orsakades av den dumpade lågprisimporten från Kina kunde unionsindustrin inte höja sina försäljningspriser för att uppnå en lönsam situation, vilket ledde till en förlust i slutet av undersökningsperioden, som fortsatte efter nämnda period.

(232)

I artikel 3.9 i grundförordningen föreskrivs att ”[…] den förändring i förhållanden som skulle kunna skapa en situation där dumpning skulle vålla skada måste klart ha kunnat förutses och vara nära förestående.”

(233)

Alla dessa faktorer har analyserats och kontrollerats med avseende på undersökningsperioden. Lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet nådde en ohållbar nivå på –12 % under fjärde kvartalet 2022, när det kinesiska pristrycket kändes som starkast efter den kontinuerliga ökningen av kinesiska import till priser som underskred unionsindustrins priser under de tre första kvartalen av undersökningsperioden. Dessutom visade uppgifterna för perioden efter undersökningsperioden att denna negativa situation fortsatte under första kvartalet 2023. Om denna trend fortsätter kommer unionsindustrins bräckliga situation omedelbart att övergå i väsentlig skada. Det faktum att det förväntas ske i det närmaste en fördubbling av den kinesiska kapaciteten under perioden 2020–2026, en kapacitet som inte kan absorberas av inhemsk efterfrågan i Kina eller av andra kinesiska exportmarknader, gör dessutom unionsmarknaden alltmer attraktiv för lågprisimport från Kina. På grundval av uppgifterna för undersökningsperioden drog kommissionen därför slutsatsen att det fanns en klart förutsebar och omedelbar förändring av förhållandena vid undersökningsperiodens slut, vilket skulle komma att skapa en situation där dumpningen skulle vålla skada. När marknadsvillkoren ändrades efter covid-19-pandemin började den kinesiska importen återvända till unionsmarknaden, vilket ledde till att unionsindustrins försäljning trängdes undan; unionsindustrin var därför tvungen att börja sänka priserna och ådrog sig förluster i slutet av undersökningsperioden och första kvartalet 2023, och tvingades sälja med förlust för att konkurrera med den dumpade importen.

(234)

Svepol hävdade att klaganden inte kunde anses befinna sig i en sårbar situation på grundval av de uppgifter som lämnats i klagomålet, utan att dessa uppgifter visade en återgång till normala marknadsförhållanden efter uppsvinget efter covid-19-pandemin. Svepol hävdade vidare att unionstillverkarnas vinstmarginaler faktiskt visade tecken på att industrin stabiliserats efter en period med exceptionellt hög lönsamhet, när unionstillverkarna har kunnat höja priserna över enhetskostnaderna, gjort stora investeringar och bibehållit en dominerande marknadsandel.

(235)

Kommissionen medgav att unionsindustrins vinstnivå under skadeundersökningsperioden, särskilt under 2021 och det första tre kvartalet av undersökningsperioden, var mycket högre än under åren tidigare. En mängd skadeindikatorer, t.ex. tillverkning, försäljning och lönsamhet, visar emellertid på en kraftig och extraordinär nedgång i slutet av undersökningsperioden till ohållbara nivåer. Kommissionen drog därför slutsatsen att situationen i slutet av undersökningsperioden inte enbart kunde betraktas som en återgång till normala marknadsvillkor.

(236)

CPCIF och Svepol hävdade att den kinesiska importen inte talade för någon planerad eller överhängande skada, eftersom den minskade med mer än hälften under det sista kvartalet av undersökningsperioden och ökningen av importen under det tredje kvartalet av undersökningsperioden utgjorde ett undantag. Svepol hävdade dessutom att det inte fanns något tidsmässigt samband mellan unionsindustrins minskade försäljning och utvecklingen av den kinesiska importvolymen.

(237)

Kommissionen fann att importen från Kina hade ökat betydligt under hela skadeundersökningsperioden. Minskningen av importen under det sista kvartalet av undersökningsperioden följde dessutom efter en kontinuerlig och kraftig ökning av den dumpade importen under de föregående kvartalen och följdes av en ytterligare ökning under det första kvartalet efter undersökningsperioden. I motsats till vad Svepol hävdar sammanföll detta med en kontinuerlig minskning av unionsindustrins försäljning under undersökningsperioden. Kommissionen drog därför slutsatsen att den dumpade importen ökade betydligt, vilket tyder på att importen sannolikt kommer att öka väsentligt.

(238)

Även om unionsindustrin hade en bra utveckling bra fram till tredje kvartalet 2022, började nästan alla skadeindikatorer falla dramatiskt under sista kvartalet 2022. Undersökningen visade preliminärt att denna negativa situation fortsatte under första kvartalet 2023.

(239)

Medan det fanns ett mycket starkt samband mellan unionstillverkarnas genomsnittliga kostnader och deras försäljningspriser under skadeundersökningsperioden, med en kostnadsökning på 46 % som motsvarade en ökning av det genomsnittliga försäljningspriset med 49 % under undersökningsperioden jämfört med 2019, hade de kinesiska priserna endast ökat med omkring 26 %. Under 2019 och 2020 var de genomsnittliga kinesiska importpriserna högre än unionsindustrins priser, medan den kinesiska importen under undersökningsperioden underskred unionsindustrins priser.

(240)

Även om importen från andra länder också ökade något under undersökningsperioden, särskilt från Turkiet, Egypten och Vietnam, var de genomsnittliga priserna för denna import i genomsnitt 1,2 % lägre till 2,0 % högre än unionens genomsnittliga försäljningspriser. Vid en sammantagen bedömning låg priserna för denna något högre än unionspriserna.

(241)

Unionsindustrins prognos avseende framtida lönsamhet och försäljning är negativ. Minskande försäljning och negativa marginaler kommer troligtvis att leda till stora förluster, tappade order och minskad sysselsättning. Som en följd av detta pekar alla faktorer som bedömts inom ramen för artikel 3.9 i grundförordningen, i synnerhet den betydande ökningen av dumpad import under 2022, som fortsatte under första halvan av 2023, till fortsatt sjunkande priser, överkapaciteten i Kina och den negativa utvecklingen av unionsindustrins lönsamhet, i samma riktning.

(242)

Mot bakgrund av denna analys kom kommissionen i detta skede till slutsatsen att det förelåg en risk för en klart förutsebar och omedelbart förestående skada för unionsindustrin i slutet av undersökningsperioden.

(243)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida risken för väsentlig skada för unionsindustrin orsakades av befintlig och framtida dumpad import från det berörda landet. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även om andra kända faktorer samtidigt kunde ha riskerat att vålla unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell risk för skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Det är frågan om följande faktorer: Klagandenas och närstående företags import till klagandena, PET-användarnas ökade användning av återvunnen PET-plast, import från andra tredjeländer, kostnadsökningar när det gäller råvaror och energipriser samt ökade investeringskostnader.

(244)

Såsom anges i skäl 210 ökade importvolymen av PET från Kina betydligt under skadeundersökningsperioden och uppvisade en ökande trend under undersökningsperioden och det första kvartalet efter undersökningsperioden, med undantag för det sista kvartalet av undersökningsperioden. Såsom visas i skäl 164 underskred den kinesiska importen unionsindustrins priser. Kommissionen fastställde också att den kinesiska PET-importen pressade ned unionsindustrins priser, särskilt i slutet av undersökningsperioden.

(245)

På grund av den betydande ökningen av den kinesiska PET-importen under undersökningsperioden, till priser som var lägre än unionsindustrins, förlorade unionsindustrin marknadsandelar till den kinesiska importen och dess lönsamhet upphörde under det sista kvartalet av undersökningsperioden.

(246)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att denna dumpade import inverkade negativt på unionsindustrins situation.

(247)

Såsom förklaras i skäl 212 har de kinesiska PET-tillverkarna vidare en betydande outnyttjad kapacitet som förväntas öka ännu mer under de kommande åren, men unionen har också varit den mest attraktiva destinationen för dumpad kinesisk import under undersökningsperioden, till nackdel för unionsindustrin, och inga andra tredjeländer skulle kunna absorbera den outnyttjade kinesiska PET-kapaciteten.

(248)

CPCIF hävdade, med hänvisning till kommissionens resonemang i ärendena Silico-Manganese och Styrene-Butadiene-Styrene, att det inte förelåg något tidsmässigt samband mellan utvecklingen av unionsindustrins lönsamhet och kapacitetsutnyttjande och ökningen av den dumpade importen från Kina, ett påstående som upprepades av Svepol. Vidare påstods den kinesiska importens ökade marknadsandel och prisunderskridandet vara alltför begränsade för att ha en väsentlig inverkan på unionsindustrin. Vid en jämförelse mellan Eurostats uppgifter om importpriserna från Kina och de försäljningssiffror från unionsindustrin som presenterades i klagomålet gjorde den icke-närstående importören gällande att unionsindustrin inte kunde hotas av import från Kina när importpriserna från Kina faktiskt ökade och sedan september 2022 översteg unionsindustrins försäljningspriser.

(249)

Kommissionen fann att unionsindustrins produktionsnivå och kapacitetsutnyttjande minskade kraftigt under undersökningsperioden, precis efter en period då en betydande ökning av den kinesiska importen kunde konstateras. De kinesiska priserna, som understeg unionsindustrins pris och priset från andra tredjeländer under de tre första kvartalen av undersökningsperioden, pressade ner unionsindustrins och tredjeländernas priser under det sista kvartalet av undersökningsperioden till den prisnivå som den kinesiska importen hade haft under föregående kvartal, vilket ledde till en förlustbringande nivå för unionsindustrin. Detta visade att de kinesiska priserna kunde ha en negativ inverkan på prisnivån på unionsmarknaden. Påståendet avvisades därför.

(250)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina hade en negativ inverkan på unionsindustrins situation och hotade att vålla unionsindustrin väsentlig skada.

(251)

Kommissionen undersökte också om andra kända faktorer, enskilt eller sammantaget, kan försvaga det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen och den risk för skada som konstaterats föreligga, i den utsträckning som ett sådant samband inte längre skulle vara faktisk och betydande.

(252)

UNESDA hävdade att unionstillverkarna Indorama och NEO som ingick i urvalet har importerat PET från Kina. Kommissionen fann att en del av importen från Kina gjordes av de klagande företag som stod för [15–25] % av importen från Kina 2022 och [25–35] % enbart under det sista kvartalet 2022. Även vid bedömningen av importutvecklingen utan denna import, ökade importen från Kina emellertid väsentligen under skadeundersökningsperioden. Klagandens import försvagade därför inte orsakssambandet.

(253)

UNESDA hävdade att EU:s politik för avfallshantering och minskad plastanvändning har lett till att vPET i allt högre grad har ersatts av rPET (trots att priserna på rPET systematiskt är högre i förhållande till vPET), vilket har lett till en hög utnyttjandegrad av rPET.

(254)

När skadeindikatorerna analyseras på en mer detaljerad nivå kan en ökande trend observeras under skadeundersökningsperioden i fråga om kapacitet, produktion och försäljning av rPET. Denna ökning på omkring 250 000 ton i tillverkningen och omkring 200 000 ton i försäljningen, vilken motsvarar omkring 20 % av unionsindustrins PET-kapacitet och tillverkning, kunde dock inte uppväga förlusten av produktion till den dumpade importen från Kina och stagnationen av försäljningen, och försvagade därför inte orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och risken för skada för unionsindustrin. Dessutom tillhandahöll klaganden uppgifter om att tillverkarna av rPET minskade sin tillverkning efter undersökningsperioden på grund av låga priser på PET på unionsmarknaden, vilka orsakats av den dumpade importen från Kina.

(255)

CPCIF och UNESDA hävdade att importvolymerna från Egypten, Turkiet och Vietnam har ökat avsevärt under skadeundersökningsperioden, men importvolymen minskade kraftigt för alla dessa länder under det sista kvartalet av undersökningsperioden. Importvolymerna från Kina minskade emellertid mycket kraftigare än för övriga tredjeländer under detta kvartal. CPCIF noterade vidare att importen från Indien förblev betydande och stabil under skadeundersökningsperioden och att importen från Sydkorea ökade under det sista kvartalet av undersökningsperioden. CPCIF hävdade därför att den eventuella skada som unionsindustrin lidit orsakades av import från andra länder och inte av importen från Kina, särskilt eftersom importen från dessa andra länder även underskred unionsindustrins priser i en liknande utsträckning som den kinesiska importen. Dessutom bör den tull på 6,5 % som tas ut på den kinesiska importen vid införseln till unionen införlivas i denna analys.

(256)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 16

Import från tredjeländer

(257)

Såsom anges i tabellen i skäl 157 ökade importen från Kina med 58 % under skadeundersökningsperioden. Även om tillväxttakten sammantaget var större för Egypten, Turkiet och Vietnam, var dessa länders enskilda importnivåer mycket lägre än för importen från Kina i absoluta tal.

(258)

Dessutom var de genomsnittliga priserna för alla övriga tredjeländer under undersökningsperioden högre än importpriset från Kina och motsvarade ungefär unionsindustrins pris. Vid en sammantagen bedömning låg priserna på denna import över unionsindustrins priser.

(259)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att förutom det faktum att denna import inte skedde till priser som var lägre än unionsindustrins priser, hade importvolymerna inte heller en sådan omfattning att de försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och risken för skada för unionsindustrin.

(260)

Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 17

Exportresultat för de unionstillverkare som ingick i urvalet

(261)

Unionsindustrins export ökade från 2019 till 2021, varefter den minskade men förblev betydligt högre än den kvantitet som såldes i början av skadeundersökningsperioden.

(262)

Exporten utgjorde endast en liten del av unionsindustrins totala försäljning och stod för mellan 7 % och 10 % av dess tillverkning 2019. Det genomsnittliga försäljningspriset för exporten följde fluktuationerna i unionsindustrins tillverkningskostnader.

(263)

Kommissionen drog därför den preliminära slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från det berörda landet och den risk för skada som konstaterats.

(264)

UNESDA hävdade att priset på PET under andra halvåret 2022 har påverkats av den energikris som Rysslands krig mot Ukraina har medfört. CPCIF hävdade också att de ökade råvarukostnaderna, energikostnaderna och inflationstrycket var faktorer som vållade unionsindustrin skada, och hävdade att unionsindustrins minskade lönsamhet sammanföll med en hög inflationstakt som orsakades av ökade energikostnader. Till följd av kriget i Ukraina har oljepriserna ökat betydligt i Europa, vilket har påverkat priset på råvarorna paraxylen, renad tereftalsyra och monoetylenglykol, medan de kinesiska tillverkarna av PET inte har påverkats lika mycket av de ökade energikostnaderna.

(265)

Såsom anges i skäl 183 minskade unionsindustrins tillverkningskostnader först 2020, varefter kostnaderna ökade betydligt under undersökningsperioden. Unionsindustrin kunde emellertid även höja sina priser i linje med de ökade produktionskostnaderna under större delen av 2021 och undersökningsperioden. När dessa uppgifter bedöms på kvartalsnivå för undersökningsperioden framgår det att unionsindustrin var tvungen att sänka sina priser under det sista kvartalet av undersökningsperioden till en nivå som understeg produktionskostnaden som svar på den illojala konkurrensen från den dumpade importen. Kostnadsökningen försvagade därför inte orsakssambandet.

(266)

CPCIF hävdade att unionsindustrins investeringar mer än fyrdubblades under skadeundersökningsperioden, till följd av en ökning av rörelsekapitalet på grund av högre lager och för att uppfylla de lagstadgade skyldigheterna enligt direktivet om engångsplast.

(267)

Såsom anges i skäl 191 konstaterade kommissionen att investeringarna faktiskt ökade avsevärt. Vid en jämförelse med försäljningsvärdet på unionsmarknaden var investeringskostnaderna emellertid begränsade och översteg aldrig 2,1 % av omsättningen från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Dessutom gjordes investeringar för att säkerställa efterlevnaden av befintliga unionsbestämmelser samt för att underhålla anläggningarna och öka deras livslängd. Dessa investeringskostnader kunde därför inte försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den konstaterade risken för skada.

(268)

Svepol hävdade att de sjunkande produktions- och försäljningsvolymerna berodde på förändrade köppreferenser hos kunderna (inbegripet övergång från långfristiga kontrakt till mer flexibla avistaavtal) och på att PET-kunderna i stor utsträckning minskat sina lager.

(269)

Kommissionen konstaterade att förbrukningen i unionen visserligen tillfälligt minskat under sista kvartalet 2022, men att den faktiskt ökat under undersökningsperioden jämfört med början av skadeundersökningsperioden och låg kvar på den genomsnittliga kvartalsnivån för undersökningsperioden även under första kvartalet 2023 (se tabellerna 3 och 14). Kundernas påstådda lagerminskning är således inte vederbörligen underbyggd. Dessutom kan en potentiell förändring av köppreferenser inte i sig betraktas som en faktor som automatiskt leder till en minskning av unionstillverkarnas produktion eller försäljning. Undersökningen visade preliminärt att den kinesiska importen skedde på grundval av avistaavtal, medan unionsindustrin historiskt sett främst sålt på grundval av långfristiga avtal. Den kinesiska importen skedde emellertid till dumpade priser som underskred unionsindustrins priser och förvärrade därmed potentiellt till och med denna övergång från långfristiga avtal till avistaavtal. Skillnaden avseende köpeavtal kan därför ha förvärrat verkningarna av den dumpade importen från Kina och den konstaterade risken för skada.

(270)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer som hade betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa andra faktorer hade emellertid endast en begränsad eller obefintlig inverkan på unionsindustrins negativa utveckling.

(271)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin risk för väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig eller tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(272)

För att kunna fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(273)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom försäljning till ett målpris i den mening som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(274)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Kina, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(275)

Under de två första åren av skadeundersökningsperioden var vinsten lägre än 6 % (2019 eller 2020) och marknadsförhållandena var inte normala under 2021, på grund av covid-19-pandemin i kombination med en aldrig tidigare skådad ökning av transportkostnaderna i samband med en total minskning av importen från tredjeländer 2021. Inget av dessa år skulle därför kunna användas för att beräkna ett vinstmål enligt artikel 7.2c i grundförordningen. Ingen av de unionstillverkare som ingick i urvalet framförde underbyggda påståenden om uteblivna investeringar eller FoU- och innovationskostnader. Mot bakgrund av dessa omständigheter använde sig kommissionen av det lägsta vinstmålet på 6 %, som lades till unionsindustrins faktiska tillverkningskostnader för att fastställa det icke-skadevållande priset.

(276)

Eftersom inga underbyggda påståenden gjordes i enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen om nuvarande eller framtida kostnader som är en följd av multilaterala miljöavtal och protokoll till dessa eller Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner som förtecknas däri, lades inga ytterligare kostnader till det icke-skadevållande pris som fastställdes på detta sätt.

(277)

Kommissionen fastställde sedan nivån för skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de enskilda samarbetande exporterande producenter i de berörda länder som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionstillverkarna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(278)

Svepol föreslog att man, om kommissionen skulle införa tullar, borde utgå från unionstillverkarnas faktiska priser och vinst under andra halvåret 2022 för att fastställa skademarginalen, eftersom unionsindustrins försäljningspriser varken var nedpressade eller undertryckta under 2022. Det bör noteras att 2022 var det år då importen från Kina ökade väsentligt och att den vinst som unionstillverkarna gjorde under undersökningsperioden eller någon period under 2022 därför inte ansågs lämplig att använda som vinstmål.

(279)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se avsnitt 3.5).

(280)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(281)

Kommissionen undersökte om införandet av åtgärder, trots att skadevållande dumpning konstaterats, skulle strida mot unionens intresse i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas, användarnas och konsumenternas.

(282)

I hela unionen tillverkade omkring 60 företag PET och sysselsatte omkring 1 500 personer. Sexton tillverkare samarbetade i undersökningen. Ingen av de kända tillverkarna motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom visas ovan vid analysen av skadeindikatorerna uppvisade unionsindustrin en nedåtgående trend i slutet av undersökningsperioden. Framför allt var påverkan mycket stor när det gäller de skadeindikatorer som sammanhänger med det ekonomiska resultatet för unionstillverkarna i urvalet, t.ex. lönsamhet. Unionsindustrin upplevde att dess situation försämrades i slutet av undersökningsperioden och påverkades negativt av den dumpade importen från Kina, vilket orsakade risk för skada i slutet av undersökningsperioden.

(283)

Införandet av provisoriska antidumpningstullar förväntas leda till att rättvisa handelsvillkor återställs på unionsmarknaden genom att det sätts ett stopp för prisnedgången så att unionsindustrin får en möjlighet att återhämta sig. Detta skulle leda till en förbättring av unionsindustrins lönsamhet. Om inga åtgärder vidtas är det mycket sannolikt att risken för skada förverkligas och att unionsindustrins ekonomiska situation kommer att försämras ytterligare och dess anläggningar stå stilla eller stängas.

(284)

Kommissionen drar därför i detta skede slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att antidumpningstullar införs.

(285)

En icke-närstående importör (Svepol) och ett antal stora användarföretag som Danone, Nestle Waters, Coca-Cola och Refresco har, tillsammans med organisationer som Soft Drinks Europe (UNESDA) och Natural Mineral Waters Europe (NWME), gett sig till känna och samarbetat i denna undersökning. UNESDA företräder stora företagsanvändare, nationella läskedryckstillverkare, tappningsföretag och distributörer, medan NWME representerar producenter av naturligt mineralvatten. Svepol och fyra användargrupper (Refresco, Danone, Nestle och Retal) lämnade strukturerade svar (som i detta skede kontrollerats för Svepol) på kommissionens frågeformulär. Vidare inkom över 30 andra användare (främst tappningsföretag) och nationella intresseorganisationer från Österrike, Bulgarien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och Polen med synpunkter och uttryckte invändningar mot eventuella tullar på PET-import.

(286)

PET-tappningsindustrin är betydande för sysselsättningen, med över 300 000 direkta arbetstillfällen på 1 000 tappningsplatser. Det är viktigt att notera att de flesta av dessa företag är små och medelstora företag, som ofta sysselsätter färre än 50 personer. Många av användarna hävdade att de redan har små marginaler och står inför stigande kostnader på grund av EU:s lagstiftningsåtgärder för engångsplast och andra skyldigheter i samband med förpackningar. De hävdade vidare att PET inte är en råvara som tillverkas i tillräckliga mängder i unionen, vilket gör att importen utgör en väsentlig del av unionens förbrukning.

(287)

Användarna och Svepol (importören) hävdade vidare att införandet av antidumpningsåtgärder på import av PET från Kina skulle påverka dessa europeiska företag negativt på flera sätt enligt vad som anges nedan.

(288)

Användarna hävdade att åtgärderna sannolikt kommer att medföra att priserna på vPET ökar. Detta framgår exempelvis av situationen i Förenta staterna, som har betydligt högre PET-priser än länder med lägre eller inga tullar som unionen eller Sydkorea. Detta skulle påverka små och medelstora företag som inte utan problem kan övervältra dessa ökade kostnader på sina kunder och hämma dryckesindustrin, där PET utgör en viktig kostnadskomponent. Användarna har (utan ytterligare belägg) uppgett att PET-priset för slutprodukten varierar mellan 8 och 15 % och att en prisökning inte kan övervältras fullt ut på köparna.

(289)

Läskedrycksindustrin uppgav att den försöker ställa om från vPET till rPET, som för närvarande är dyrare. Högre priser på vPET kan fördröja denna övergång och undergräva hållbarhetsinitiativen inom industrin.

(290)

Flera användare hävdade att antidumpningsåtgärderna mot PET-import från Kina ytterligare skulle befästa unionstillverkaren Indoramas kontroll över PET-marknaden, även med hänsyn till att Indorama äger PET-produktionsanläggningar i Turkiet och Egypten, de näst största exportörerna av PET till unionen. De hävdade därför att en sådan marknadskonstellation skulle kunna inverka negativt på konkurrensen och eventuellt inte var förenlig med unionens bredare intressen.

(291)

Även om antidumpningsåtgärderna sannolikt kommer att medföra att PET-priset ökar och ha en negativ inverkan på användarindustrierna och slutanvändarna av produkter med PET-förpackningar, medför detta inte nödvändigtvis att arbetstillfällen går förlorade bland PET-användarna, eftersom PET-kostnaderna utgör upp till 15 % av slutproduktpriserna. Det framgår vidare av den tillgängliga bevisningen att inte enbart unionstillverkarnas PET-produktionsanläggningar utnyttjades fullt ut, utan att även många andra länder som Turkiet, Egypten och Vietnam har kapacitet att leverera PET till användarindustrin i unionen.

(292)

I sin strävan att motverka föroreningar och engångsplast antog Europeiska unionen 2015 EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin. I denna plan utpekas plast som en prioritet och strategier eftersträvas som tar hänsyn till plastens hela livscykel. PET, en helt återvinningsbar plast, står i förgrunden för dessa insatser. Under 2016 samlades 72,7 % av plastavfallet in i unionen, men endast 31,1 % återvanns, vilket understryker vikten av ren plast som PET.

(293)

I unionens direktiv om engångsplast fastställs ambitiösa återvinningsmål för det kommande årtiondet, vilket tvingar unionens PET-tillverkare att investera i rPET-teknik. Denna utveckling hotas dock av inflödet av dumpad vPET från Kina. Denna dumpade import har gjort den europeiska produktionen av rPET mindre konkurrenskraftig, vilket har lett till en återgång till vPET, särskilt när energikostnaderna för rPET-produktion är höga. Den dumpade importen kan hindra innovation och uppbyggnad av produktionskapacitet för rPET samt försvaga kretsloppet för PET-återvinning, vilka är nödvändiga för unionens mål för koldioxidminskning och materialåtervinning.

(294)

Tullarna (se avsnitt 9) är dessutom fastställda på en nivå som möjliggör import av kinesisk PET till rättvisa priser.

(295)

Inom ramen för unionens engagemang för miljöskydd, som framgår av direktivet om en engångsplast, framhålls att investeringar i återvinning potentiellt skulle hindras av billig vPET.

(296)

Sammantaget konstateras preliminärt att åtgärdernas fördelar uppväger de potentiella negativa effekterna för importörer, användare och konsumenter.

(297)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder för import av PET från Kina i detta skede av undersökningen.

(298)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdsnivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den omedelbara risk för väsentlig skada som unionsindustrin utsätts för genom den dumpade importen realiseras.

(299)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas för import av PET med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen har jämfört skade- och dumpningsmarginalerna (se skäl 279). Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(300)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull, införas:

(301)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De återspeglar således den situation för företagen som konstaterades föreligga under undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten som har sitt ursprung i det berörda landet och har tillverkats av de rättsliga enheter som namnges. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(302)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(303)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(304)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(305)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes även tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(306)

Inga kommentarer rörande beräkningarnas riktighet togs emot.

(307)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(308)

Undersökningsresultaten avseende införande av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.