Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2743 av den 8 december 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2019 vad gäller vissa växter för plantering av Quercus petraea och Quercus robur med ursprung i Förenade kungariket och av genomförandeförordning (EU) 2020/1213 vad gäller växtskyddsåtgärder för införsel av dessa växter för plantering till unionens territorium

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 (2) upprättas, på grundval av en preliminär riskvärdering, en förteckning över högriskväxter, högriskväxtprodukter och andra högriskföremål.

(2)

Efter en preliminär värdering förtecknades 34 släkten och en art av växter för plantering med ursprung i tredjeländer preliminärt som högriskväxter igenomförandeförordning (EU) 2018/2019. Ett av de förtecknade släktena är Quercus L.

(3)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1213 (3) fastställs växtskyddsåtgärder för införsel till unionens territorium av vissa växter, växtprodukter och andra föremål som strukits från bilagan till genomförandeförordning (EU) 2018/2019, men för vilka växtskyddsriskerna ännu inte har värderats fullt ut. Detta beror på att en eller flera skadegörare för vilka dessa växter är värdar ännu inte är upptagna i förteckningen över EU-karantänsskadegörare i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 (4), men en ny fullständig riskvärdering kan visa att de uppfyller villkoren för upptagande i den förteckningen.

(4)

Den 16 juni 2022 lämnade Förenade kungariket (5) in två begäranden till kommissionen om att till unionen få exportera följande växter för plantering (de berörda växterna):

Till dessa begärandena bifogades relevant teknisk dokumentation.

(5)

Den 19 september 2023 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (livsmedelsmyndigheten) två vetenskapliga yttranden om riskvärdering av de berörda växterna med ursprung i Förenade kungariket (6) , (7). Livsmedelsmyndigheten identifierade Coniella castaneicola, Cronartium quercuum, Cryphonectria parasitica, Meloidogyne mali, Phytophthora kernoviae, Phytophthora ramorum, Thaumetopoea processionea och Trinophylum cribratum som skadegörare av betydelse för dessa växter.

(6)

Livsmedelsmyndigheten utvärderade de riskreducerande åtgärder som angavs i dokumentationen med avseende på de identifierade skadegörarna. Den drog slutsatsen att sannolikheten var hög för att de berörda växterna är fria från dessa skadegörare, förutsatt att de relevanta riskreducerande åtgärderna vidtas.

(7)

På grundval av det yttrandet anses växtskyddsrisken vid införsel till unionens territorium av de berörda växterna ha reducerats till en acceptabel nivå, förutsatt att lämpliga åtgärder vidtas för att hantera skadegörarrisken vad gäller dessa växter.

(8)

De åtgärder som Förenade kungariket beskriver i den tekniska dokumentationen anses vara tillräckliga för att reducera risken till en acceptabel nivå vid införsel av de berörda växterna till unionens territorium. Dessa åtgärder bör därför antas som importkrav gällande växtskydd i syfte att säkerställa växtskyddet på unionens territorium vid införsel av de berörda växterna till det territoriet.

(9)

Växtskyddsrisken vid införsel till unionens territorium av 15 år gamla växter för plantering med bara rötter av Quercus petraea och Quercus robur anses vara lägre än eller samma som risken vid införsel av lika gamla växter för plantering av Quercus petraea och Quercus robur i odlingssubstrat.

(10)

Upp till 15 år gamla växter för plantering av Quercus petraea och Quercus robur med en diameter på högst 80 mm, inklusive de berörda växterna, bör därför inte längre betraktas som högriskväxter.

(11)

Genomförandeförordning (EU) 2018/2019 bör därför ändras i enlighet med detta.

(12)

Cronartium quercuum och Phytophthora ramorum (icke-EU-isolat) är förtecknade som EU-karantänskadegörare i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072, och Cryphonectria parasitica och Thaumetopoea processionea är förtecknade som karantänskadegörare för skyddad zon i bilaga III till den genomförandeförordningen.

(13)

Coniella castaneicola och Phytophota kernoviae är ännu inte upptagna i förteckningen över EU-karantänskadegörare i genomförandeförordning (EU) 2019/2072. En fullständig riskvärdering av Coniella castaneicola och en uppdaterad fullständig riskvärdering av Phytophthora kernoviae måste bli tillgängliga för att fastställa om villkoren är uppfyllda för att förteckna skadegörarna i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2019/2072 och de berörda växterna med ursprung i Förenade kungariket i bilaga VII till den genomförandeförordningen, tillsammans med respektive särskilda krav.

(14)

Genomförandeförordning (EU) 2020/1213 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15)

När det gäller Trinophylum cribratum anges det i livsmedelsmyndighetens yttrande att det inte finns några belägg för att de berörda växterna utgör en spridningsväg för introduktion av skadegöraren till unionens territorium. Dessutom har ingen betydande inverkan av skadegöraren registrerats på dess värdväxter. Det krävs därför inga importkrav vad gäller den skadegöraren.

(16)

Meloidogyne mali är inte upptagen i förteckningen över EU-karantänskadegörare. En riskanalys av skadegöraren offentliggjordes av Växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet i september 2017 (8). Slutsatsen drogs att skadegöraren varken bör regleras som en EU-karantänskadegörare eller som en reglerad EU-icke-karantänskadegörare, eftersom den har förekommit i vissa medlemsstater under lång tid utan offentliga kontrollåtgärder och dess växtskyddsrisk i dessa medlemsstater anses vara liten. Det krävs därför inga importkrav vad gäller den skadegöraren.

(17)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.