|
officiella tidning |
SV Serien L |
|
2023/2757 |
14.12.2023 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2023/2757
av den 13 december 2023
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Genom förordning (EG) nr 1631/2005 (2) införde rådet slutgiltiga antidumpningstullar på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Amerikas förenta stater (Förenta staterna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas därför nedan den ursprungliga undersökningen. |
|
(2) |
Efter en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen sänkte rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 855/2010 (3) den individuella tull som är tillämplig på ett företag från 14,1 % till 3,2 %. |
|
(3) |
Efter en översyn vid giltighetstidens utgång av de åtgärder som begränsats till import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina (den första översynen vid giltighetstidens utgång) återinförde rådet genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1389/2011 (4) de slutgiltiga antidumpningstullar som är tillämpliga på import av triklorisocyanursyra med ursprung i detta land. |
|
(4) |
Den 28 augusti 2013 respektive den 1 juli 2014 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) översyner avseende två nya exportörer enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Genom genomförandeförordning (EU) nr 569/2014 (5) införde kommissionen en individuell tull på 32,8 % för triklorisocyanursyra som tillverkas av en ny kinesisk exporterande tillverkare (6). Den andra kinesiska exporterande tillverkaren (7) drog formellt tillbaka sin begäran under undersökningens gång och kommissionen avslutade därför undersökningen genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/392 (8). |
|
(5) |
Efter en översyn vid giltighetstidens utgång återinförde kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina genom kommissionens förordning (EU) 2017/2230 (9) (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång). |
|
(6) |
De individuella antidumpningstullar som för närvarande gäller för import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina varierar mellan 8,1 % och 32,8 %. De antidumpningstullar som tillämpas på alla andra exporterande tillverkare uppgår till 42,6 %. |
|
(7) |
Kommissionen inledde genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1209 (10) en översyn avseende tre nya exportörer enligt artikel 11.4 i grundförordningen. Begärandena ingavs av Hebei Xingfei Chemical Co., Ltd (Hebei Xingfei), av Inner Mongolia Likang Bio-Tech Co., Ltd (Mongolia Likang) och av Shandong Lantian Disinfection Technology Co., Ltd (Shandong Lantian) (sökandena). Den 13 april 2022 avslutades undersökningen för alla sökande genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/619 (11). |
1.2 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(8) |
Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 5 december 2022, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (12) (tillkännagivandet om inledande). |
1.3 Separat översyn avseende ny exportör
|
(9) |
Den 30 mars 2023 inledde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2023/712 (13) en översyn avseende ny exportör av de slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina som införts avseende en kinesisk exporterande tillverkare genom genomförandeförordning (EU) 2017/2230, genom vilken tullen på import från den exporterande tillverkaren upphävdes och registrering av denna import infördes. Denna översyn avseende en ny exportör begärdes av Hebei Xingfei och är begränsad till en undersökning av dumpning när det gäller den sökande. |
1.4 Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(10) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (14) mottog kommissionen en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs den 5 september 2022 av Ercros SA och Electroquímica de Hernani SA (sökandena) som företrädare för unionsindustrin för triklorisocyanursyra i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Sökandena är de enda tillverkarna av triklorisocyanursyra i unionen. Deras tillverkning under översynsperioden motsvarade 100 % av unionens tillverkning av triklorisocyanursyra. |
|
(11) |
Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin. |
1.5 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(12) |
Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 oktober 2021 till och med den 30 september 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från den 1 januari 2019 till slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden). |
1.6 Berörda parter
|
(13) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen de sökande, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer och de användare i unionen som den visste var berörda samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att samarbeta. |
|
(14) |
De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.7 Synpunkter på inledandet
|
(15) |
Efter inledandet hävdade Hebei Jiheng Chemical Co., Ltd (Hebei Jiheng), Heze Huayi Chemical Co., Ltd (Heze Huayi) och Puyang Cleanway Chemicals Co., Ltd (Puyang Cleanway), som registrerat sig som berörda parter i förfarandet, att begäran om översyn inte innehöll någon faktisk bevisning för att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma. De tre berörda parterna hävdade att de uppgifter som använts i begäran för att beräkna frakt- och försäkringsavgifterna inte motsvarade de faktiska kostnader som kinesiska exportörer och tillverkare ådragit sig, och att sökanden inte lämnat tillräckliga uppgifter om de utvalda fakturor som använts för att beräkna exportpriset, vilket påverkade deras rätt till försvar i förfarandet. De kinesiska tillverkarna hävdade därför att begäran om översyn inte innehöll en rimlig beräkning av exportpriset och dess dumpningsmarginal. De berörda parterna gjorde också ett allmänt påstående om att det inte är motiverat att använda uppgifter från ett representativt land för beräkningen av normalvärdet, eftersom sektorn i Kina inte är snedvriden. |
|
(16) |
Kommissionen ansåg att de tre metoder för att beräkna exportpriset som sökanden tillhandahållit, baserade på Comext, Taric och utvalda exportfakturor till EU, utgör en rimlig grund för beräkningen av det exportpris som används vid bedömningen av sannolikheten för att dumpningen återkommer. När det gäller den metod som bygger på utvalda fakturor innehöll den version av begäran som berörda parter kan begära att få ta del av all väsentlig bevisning och icke-konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som beviljats konfidentiell behandling, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet. Det erinras om att artikel 19 i grundförordningen och artikel 6.5 i avtalet om tillämpning av artikel VI i allmänna tull- och handelsavtalet medger skydd av konfidentiella uppgifter under omständigheter där utlämnande av uppgifter skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller innebära en påtaglig nackdel för den person som lämnar uppgifterna eller för den person från vilken uppgiftslämnaren har erhållit dem. De uppgifter som har beviljats konfidentiell behandling faller inom dessa kategorier. I alla händelser tillhandahöll sökanden sammanfattningar av innehållet i de konfidentiella delarna av begäran och angav relevanta sifferuppgifter inom parentes. Parternas rätt till försvar respekterades därför genom att det tillhandahölls en version av begäran som berörda parter kan begära att få ta del av som innehöll all väsentlig bevisning. Påståendena om användningen av uppgifter, inklusive fraktkostnader, var allmänna och hade inget samband med de särskilda omständigheterna för företagen eller sektorn i fråga. Sökanden åberopade Drewrys World Container Index som ett tillförlitligt referensvärde för beräkning av internationella fraktkostnader, men lade inte fram några bevis för att dessa fraktkostnader var oskäliga. Med tanke på den stora dumpningsmarginal som beräknats av sökanden (över 110 %) ansågs den specifika kostnaden för inhemsk frakt i Kina inte vara en brist som undergrävde kravet på tillräcklig bevisning för att inleda förfarandet. Dessa påståenden från de berörda parterna avvisades därför. |
|
(17) |
När det gäller påståendena att unionsindustrin har återhämtat sig från all påstådd skada och att påståendena om fortsatt eller återkommande skada är ogrundade, erinras det om att ett beslut om väsentlig skada bland annat kräver en undersökning av de relevanta faktorer som beskrivs i artikel 5.2 d i grundförordningen. I artikel 5.2 i grundförordningen anges det uttryckligen att begäran ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5. Detta gäller i tillämpliga delar för sannolikhetsanalysen. |
|
(18) |
Alla faktorer måste inte heller ha försämrats för att väsentlig skada (och därmed sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada) ska kunna fastställas. Vidare innebär det faktum att det finns andra faktorer som kan påverka unionsindustrins situation inte nödvändigtvis att den dumpade importens inverkan på denna industri inte är väsentlig (återigen gäller detta sannolikhetsanalysen på samma sätt). Detta gäller särskilt vid en översyn vid giltighetstidens utgång, där fokus ligger på vad som skulle hända om åtgärderna upphävdes. Vid översyner vid giltighetstidens utgång kan antidumpningsåtgärder dessutom ha en viss positiv verkan (t.ex. på enhetsvärdet fritt fabrik för unionsförsäljningen, lager i viss utsträckning och bidragsmarginaler) även om skadan totalt sett fortsätter. |
|
(19) |
När det gäller påståendena att det inte ligger i unionens intresse att fortsätta antidumpningsåtgärderna mot den produkt som översynen gäller erinrade kommissionen om att det inte finns någon rättslig skyldighet att undersöka unionens intresse i samband med en begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. I artikel 11.2 i grundförordningen anges att ”[e]n översyn vid giltighetstidens utgång ska inledas om begäran innehåller tillräckliga bevis för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer”. Sammanfattningsvis anser kommissionen att sökanden i form av tre exportprisberäkningar lade fram tillräcklig bevisning för att det var sannolikt att dumpningen och skadan skulle fortsätta eller återkomma i samband med import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina, vilket motiverade att en undersökning inleddes i enlighet med lagstiftningen. |
1.8 Stickprovsförfarande
|
(20) |
I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.8.1 Stickprovsförfarande avseende icke-närstående importörer
|
(21) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(22) |
Tre icke-närstående importörer gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna, Productos QP SA, Fluidra Comercial Portugal och Chimigien SRL. Med hänsyn till att det endast fanns ett litet antal samarbetsvilliga importörer beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. |
1.8.2 Stickprovsförfarande avseende exporterande tillverkare i Kina
|
(23) |
För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(24) |
Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen. |
|
(25) |
Ingen exporterande tillverkare gav sig till känna och lämnade de begärda uppgifterna. |
1.9 Frågeformulär, svar på frågeformulären
|
(26) |
Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. Inget svar på frågeformuläret mottogs. |
|
(27) |
Kommissionen sände frågeformulär till de två kända unionstillverkare vars tillverkning under översynsperioden motsvarade 100 % av unionstillverkningen av triklorisocyanursyra. På dagen för inledandet gjordes samma frågeformulär tillgängliga online på GD Handels webbplats (15). Frågeformulär gjordes också tillgängliga för icke-närstående importörer och användare på samma webbplats för GD Handel. |
|
(28) |
Svar på frågeformuläret mottogs från de två unionstillverkarna. De exporterande tillverkarna lämnade inte in något svar på frågeformuläret. Tre icke-närstående importörer och en användare besvarade frågeformuläret. |
|
(29) |
Eftersom varken de kinesiska exporterande tillverkarna eller de kinesiska myndigheterna samarbetade grundades slutsatserna om dumpning och skada på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kinas delegation vid Europeiska unionen underrättades om detta. Inga synpunkter inkom. |
1.10 Kontrollbesök
|
(30) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade de uppgifter som de samarbetsvilliga parterna lämnat för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. |
|
(31) |
Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes på följande företag:
|
1.11 Efterföljande förfarande
|
(32) |
Den 26 oktober 2023 lämnade kommissionen uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka kommissionen avsåg att bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. |
|
(33) |
Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
|
(34) |
Den produkt som översynen gäller är triklorisocyanursyra, även känd under den internationella generiska benämningen symklosen (INN-benämning), och beredningar därav. |
2.2 Berörd produkt
|
(35) |
Den berörda produkten i översynen vid giltighetstidens utgång är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2933 69 80 och ex 3808 94 20 (Taric-nummer 2933698070 och 3808942020). |
2.3 Likadan produkt
|
(36) |
Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(37) |
Kommissionen fastställde att dessa produkter därför anses vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Inledande anmärkningar
|
(38) |
I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning från Kina om de gällande åtgärderna upphörde att gälla. |
|
(39) |
Under översynsperioden visade statistiska uppgifter att importen av triklorisocyanursyra från Kina till unionen uppgick till cirka 40 000 ton. Kommissionen drog slutsatsen att dessa kvantiteter var representativa, eftersom de utgjorde mellan 60 och 70 % av den totala importen av den produkt som översynen gäller till unionen. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för fortsatt dumpning. |
3.2 Bristande samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna
|
(40) |
Såsom nämns i skäl 29 deltog ingen exportör/tillverkare från Kina i översynen vid giltighetstidens utgång. Den 16 januari 2023 informerade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna om att den på grund av att ingen av de exporterande tillverkarna i Kina var villiga att samarbeta, hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen på sina undersökningsresultat. Kommissionen uppmanade Kina att lämna synpunkter. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande av förhörsombudet i detta avseende. |
|
(41) |
I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades undersökningsresultaten beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn och statistiska uppgifter från Eurostat, Global Trade Atlas (GTA) (16), databasen USITC DataWeb (17), Comisión Federal de Electricidad (18), Comisión Reguladora de Energía (19), Instituto Nacional de Estadística y Geografía (20), webbplatsen för Rot Química (21) samt allmänt tillgängliga uppgifter från den officiella webbplatsen för det mexikanska företaget CYDSA (22). |
|
(42) |
Den 5 december 2022 skickade kommissionen ett frågeformulär om antidumpning till den kinesiska regeringen, avsett för de kinesiska myndigheterna. Syftet med frågeformuläret var att ge de kinesiska myndigheterna möjlighet att lämna sina synpunkter på bevisningen i den begäran på grundval av vilken kommissionen hävdade att det förelåg betydande snedvridningar på den kinesiska marknaden för den produkt som översynen gäller, vilket motiverar tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Såsom anges i skäl 26 svarade de kinesiska myndigheterna varken på frågeformuläret eller kommenterade den bevisning i ärendet som sökanden lämnat, som bland annat utgjordes av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (rapporten). |
|
(43) |
Den 16 januari 2023 underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och grunda sina undersökningsresultat avseende de nämnda snedvridningarna i Kina på tillgängliga uppgifter. Kommissionen fick inte in några synpunkter. |
|
(44) |
I enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen grundades därför de undersökningsresultat om förekomsten av betydande snedvridningar som anges nedan på tillgängliga uppgifter. Kommissionen förlitade sig särskilt till uppgifterna i begäran om översyn och andra källor med allmänt tillgänglig information, såsom databaser och relevanta webbplatser. |
3.3 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen för importen av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina
|
(45) |
Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes och som beträffande Kina visade på betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(46) |
För att erhålla de nödvändiga uppgifterna för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna, skickade kommissionen ett frågeformulär till den kinesiska regeringen. I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen (23). Såsom anges i skäl 26 inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna och de berörda parterna lämnade inga synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inom tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(47) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att Mexiko, mot bakgrund av den bevisning som kommissionen hade tillgång till, var ett möjligt representativt land för Kina i detta fall, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(48) |
Den 10 mars 2023 informerade kommissionen de berörda parterna genom en notering om de källor som den avsåg att använda vid fastställandet av normalvärdet om att den valt Mexiko som representativt land. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för företaget CYDSA, en mexikansk tillverkare som tillverkar produkten i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller. Det fanns inga offentligt tillgängliga uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för den enda mexikanska tillverkaren av triklorisocyanursyra, Rot Química. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter. Synpunkter inkom från tre kinesiska berörda parter och behandlas i avsnitt 3.4.3. |
3.4 Normalvärde
|
(49) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(50) |
I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att detta normalvärde ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. |
|
(51) |
Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande tillverkarnas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.4.1 Förekomst av betydande snedvridningar
3.4.1.1 Inledning
|
(52) |
Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:
|
|
(53) |
Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling. |
|
(54) |
Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.” |
|
(55) |
I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (24), i vilken den samlade in information om förekomsten av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Rapporten lades till ärendehandlingarna i undersökningen i inledningsskedet och berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningsakten vid tidpunkten för inledandet. |
|
(56) |
Begäran innehöll ytterligare belägg för betydande snedvridningar inom sektorn för triklorisocyanursyra enligt artikel 2.6a b, som ett komplement till rapporten. I begäran angavs närmare bestämt att den kinesiska industrin för triklorisocyanursyra kännetecknas av ett omfattande statligt ingripande och att det förekommer betydande snedvridningar när det gäller alla delar av produktionskostnaden för triklorisocyanursyra. I begäran hänvisades särskilt till snedvridningar avseende
|
|
(57) |
De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökandena, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet, och kommissionen har inte heller mottagit några synpunkter från de kinesiska exporterande tillverkarna. |
|
(58) |
Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men också av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
3.4.1.2 Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina
|
(59) |
Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (25). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör ett betydande statligt inflytande i ekonomin, utan också att staten uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (26). |
|
(60) |
Enligt den kinesiska rätten utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av det kinesiska kommunistpartiet. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt), och bildar en överbyggnad där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartietets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (27). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder. |
|
(61) |
Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (28). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket. |
|
(62) |
För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomins inriktning av ett komplext system av industriell planering som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på regional nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.4.1.5) (29). |
|
(63) |
För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.4.1.8) (30). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och det kinesiska kommunistpartiet (31). |
|
(64) |
För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (32). På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (33). |
|
(65) |
Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (34). |
3.4.1.3 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter
|
(66) |
I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. Inom sektorn för den produkt som översynen gäller är graden av statligt ägande fortfarande betydande, och ett antal tillverkare av triklorisocyanursyra är helt eller delvis statsägda, såsom Sinopec Jianghan Salt Chemical Hubei (ägs ytterst till 100 % av SASAC (35)), China Salt Changzhou Chemical (ägs ytterst delvis av Changzhou Municipality Investment Group och Jiangsu Province Bureau of Finances (36)) eller Nanning Chemical Industry Co (vars kontrollerande aktieägare är den till 100 % statsägda Nanning Chemical Industry Group (37)). Med tanke på att det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet dessutom har blivit normen även i privata företag (38) och att partiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi leder statens inflytande genom partiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas av regeringen på ett politiskt plan med hänsyn till hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina. |
|
(67) |
En liknande nivå av kontroll och politisk övervakning kan iakttas hos de relevanta branschorganisationerna, såsom sektorns branschorganisation China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF). Enligt artikel 3 i CPCIF:s bolagsordning ”accepterar organisationen affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (39). Även China Chemical Enterprise Management Association (CCEMA), som beskriver sig själv som en organisation bestående av ”mer än 200 medlemsföretag inom den kemiska industrin” (40), anger i artikel 2 i sin bolagsordning att den ”följer konstitutionen, lagar, förordningar och nationell politik, praktiserar socialismens kärnvärden, främjar patriotismens anda, följer den sociala moralen och medvetet stärker uppbyggnaden av integritet och självdisciplin”. Enligt artikel 3 i bolagsordningen inrättar CCEMA ”en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet”, och organisationen – precis som i fallet med CPCIF – ”godtar vägledning, övervakning och förvaltning när det gäller verksamheten av de organ som ansvarar för registrering och förvaltning, av organ som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för branschens förvaltning” (41). |
|
(68) |
Till och med privatägda tillverkare inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för överinseende och styrning på ett politiskt plan, vilket även beskrivs i avsnitt 3.4.1.5. |
3.4.1.4 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader
|
(69) |
Utöver att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg har de kinesiska myndigheterna möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (42), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en organisation med koppling till Kinas kommunistiska parti upprättas inom varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar (43)) och företaget ska skapa nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (44), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (45). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (46). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för tillverkare av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna. |
|
(70) |
Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från partiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (47) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”[v]i måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (48). |
|
(71) |
Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i partiet/partifunktioner är vanligt förekommande inom sektorn för triklorisocyanursyra. För att ta det ovan nämnda Sinopec Jianghan Salt Chemical Hubei som exempel har så många som sju medlemmar av företagets ledning samtidigt poster i det kinesiska kommunistpartiet (49). |
|
(72) |
Det kinesiska kommunistpartiets inblandning i affärsbesluten är uppenbar även på koncernnivå, vilket framgår av tillgängliga företagshandlingar. I Sinopec-koncernens årsredovisning för 2022 påpekas att ”företaget kontinuerligt förbättrar kvaliteten på det partibyggande arbetet, stärker de anställdas anda, stärker arbetet med disciplininspektion och tillsyn, hjälper styrelsen att effektivt genomföra olika beslut och arrangemang och främjar en högkvalitativ utveckling av företaget” (50), medan Sinopecs webbplats beskriver partiets roll inom koncernen på följande sätt: ”[s]tärka partiets ledarskap i processen att förbättra företagsstyrningen, […] främja partiorganisationen att besluta om listan över viktiga frågor som rör partiuppbyggnad och andra aspekter, och tillåta partiorganisationen att i förväg undersöka och diskutera listan över viktiga affärs- och förvaltningsfrågor som samtidigt omfattas av den interna kontrollen, att integrera i […] listan över beslutsärenden, att utveckla ett system för beslutsfattande och information vid huvudkontoret som främjar upprättandet av en lista över beslutsbefogenheter, införandet av denna lista i beslutsprocessen och informatiseringen av denna process. Se förundersökningen och diskussionen av större företagsledningsfrågor som en viktig aspekt av partigruppens fulla utövande av sina ledarskapsuppgifter […]” (51). |
|
(73) |
Den statliga närvaron och inflytandet över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.4.1.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (52). Den statliga närvaron i företag inom den kemiska industrin för vattenrening och andra industrier (såsom finansindustrin och industrin för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader. |
3.4.1.5 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna
|
(74) |
Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (53). |
|
(75) |
De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den produkt som översynen gäller ska fungera. I den 14:e femårsplanen för råvaror (54) tas sektorn för den produkt som översynen gäller direkt upp: ”Kapacitetsökningen inom sektorerna för urea, ammoniumfosfat, kalciumkarbid, kaustiksoda och gul fosfor kommer att kontrolleras strikt. Nya projekt ska följa principen om att ersätta samma mängd befintlig produktionskapacitet eller ersätta mer produktionskapacitet.” (55) Enligt 2019 års vägledande katalog för strukturanpassning av industrin (56) listas dessutom kaustiksoda, en av de viktigaste råvarorna för tillverkning av den produkt som översynen gäller, bland de begränsade industrierna: ”[n]yframställd natriumkarbonat (utom underjordisk cirkulerande sodaproduktion och trona-baserad produktion), kaustiksoda (utom anläggning för kaustiksoda med jonmembran för omfattande utnyttjande av avfallssalt) och svavelsyraproduktion med en årlig produktion på mindre än 300 000 ton.” (57) |
|
(76) |
På regional nivå uppmanar Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (58) de lokala myndigheterna att ”fullt ut utnyttja produktionskapacitetsfördelarna med kaustiksoda och samproduktion av klor och väte, den vertikala utvidgningen och horisontella kopplingen av industrin för kemiska salter, förbättra djupbearbetningen av kloralkali, natriumkarbonat och brom, […] styra den traditionella kloralkaliindustrin i senare led mot finkemikalier och säkerställa utformningen av djupbearbetningsprojekt för klor i senare led” (59). Avsnitt III.2.3 i planen fokuserar på industrin för kemiska salter och föreskriver följande statliga åtgärder: ”Främja ersättning av minskad produktionskapacitet för kloralkali och strikt kontroll av produktionskapaciteten. […] Uppmuntra omfattande användning av avfallshydroklorsyra för att producera klor och väte.” (60) |
|
(77) |
I Jiangsus 14:e femårsplan för en avancerad utveckling av den kemiska industrin anges följande (61): ”Med utgångspunkt i industrins grund och fördelar ska nyttan med industriell koncentration, markanvändning samt insatser och produktion förbättras avsevärt, genom justering och optimering […] och utvidgningen av industrikedjan mot avancerade produkter kommer att leda till högkvalitativ utveckling av provinsens kloralkaliindustri.” (62) Dessutom har de statliga myndigheterna för avsikt att utforma sektorns struktur enligt följande: ”I enlighet med den nationella industripolitikens krav på strikt kontroll av den nya produktionskapaciteten i industrier med överkapacitet, och genomförande av likvärdig eller minskad ersättning för projekt för avancerad teknisk omvandling och uppgradering som uppfyller de politiska kraven, ska den totala produktionskapaciteten för produkter som kaustiksoda kontrolleras, och den totala volymen ska ligga kvar på nuvarande nivå. Genom sammanslagningar och omorganisationer, genom avveckling av föråldrad utrustning, genom kapacitetsersättning och horisontella allianser, ska statligt styrda åtgärder och frivilliga företagsåtgärder genomföras baserade på att locka investeringar och på marknadsinriktade transaktioner för kapacitetsersättning, och produktionskapacitet, resurser och marknader ska styras mot kraftfulla företag och integreras. Inom kloralkaliindustrin ska man bilda ledande basföretag, optimera den industriella strukturen och resursfördelningen och öka koncentrationsnivån.” (63) |
|
(78) |
Ett annat exempel på offentlig politik som påverkar de fria marknadskrafterna är Jiangxis 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av den petrokemiska industrin (64), där specifika produktionsmål för sektorn fastställdes: ”Övergripande mål: Sträva efter att uppnå en industriell volym på cirka 500 miljarder renminbi till 2025. Däribland 150 miljarder renminbi inom den petrokemiska industrin, 100 miljarder renminbi inom den finkemiska industrin, 80 miljarder renminbi inom industrin för nya kemiska material och 80 miljarder renminbi inom kloralkaliindustrin.” (65) Följande ytterligare industripolitiska mål beskrivs: ”Till fullo utnyttja fördelarna med Jiangxis bergsaltresurser, förbättra kvaliteten på Jiangxis kloralkaliprodukter, öka andelen klor- och väteförbrukande produkter i kloralkaliindustrin i senare led, optimera kloralkaliindustrins produktstruktur och omvandla resursfördelar till konkurrensfördelar på marknaden.” (66) |
|
(79) |
Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av utvecklingen och funktionen av sektorn för den produkt som översynen gäller, liksom insatserna i tidigare led. |
|
(80) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för den kemiska industrin för vattenrening. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
3.4.1.6 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt
|
(81) |
Enligt tillgängliga uppgifter tycks det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärernas och gäldenärernas lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (67). |
|
(82) |
Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (68). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städer) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (69). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (70). |
|
(83) |
I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den produkt som översynen gäller av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för kemikalier för vattenrening. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. |
|
(84) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller. |
3.4.1.7 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen: snedvridna lönekostnader
|
(85) |
Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen, bland annat konventionerna om föreningsfrihet och kollektivavtal (71). I enlighet med nationell lagstiftning finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (72). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (73). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina. |
|
(86) |
Ingen bevisning har lagts fram om att den kemiska industrin för vattenrening inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina). |
3.4.1.8 Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten
|
(87) |
Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt. För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (74), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (75), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (76). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (77). |
|
(88) |
Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, såsom undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder (78), tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten. |
|
(89) |
De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (79). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (80). |
|
(90) |
Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (81). |
|
(91) |
Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (82). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden. |
|
(92) |
För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis. |
|
(93) |
För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (83). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (84). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning. |
|
(94) |
Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir allt ineffektivare, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker. |
|
(95) |
Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. |
|
(96) |
Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det omfattande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
3.4.1.9 De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär
|
(97) |
Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.4.1.2–3.4.1.5 och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.4.1.6–3.4.1.8 och i del II i rapporten. |
|
(98) |
Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av triklorisocyanursyra köper/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
|
(99) |
Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning. |
3.4.1.10 Inkomna synpunkter om förekomsten av betydande snedvridningar
|
(100) |
Efter meddelandet av uppgifter lämnade Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway ett antal synpunkter rörande förekomsten av betydande snedvridningar. |
|
(101) |
För det första hävdade Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway att rapporten inte längre är aktuell, särskilt med tanke på den betydande ekonomiska utvecklingen både i EU och i Kina sedan rapporten offentliggjordes, inklusive tillhandahållandet av subventioner till EU:s industrier för att främja deras anpassning till nya industripolitiska mål eller ingripande i företagens investeringar och beslutsfattande. |
|
(102) |
Argumentet att rapporten skulle vara föråldrad kan inte godtas. Kommissionen konstaterade att rapporten är ett övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, däribland rättsakter, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar av forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Även om rapporten offentliggjordes i december 2017 är slutsatserna i rapporten i stort sett fortfarande giltiga, och de kompletterades i alla händelser av ytterligare bevisning som samlades in i den aktuella undersökningen, vilket särskilt anges i skälen 66–67, 69–72 eller 75–78. Dessutom hade alla berörda parter goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera rapporten och den bevisning som den grundar sig på, men inga parter har inkommit med argument eller bevisning för att motbevisa de källor och uppgifter som ingår i rapporten. När det gäller argumenten rörande EU:s industripolitik och subventioner noterade kommissionen att i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska den potentiella inverkan av en eller flera av de snedvridande faktorer som anges i den bestämmelsen analyseras med avseende på priser och kostnader i exportlandet. Kostnadsstrukturen och prisbildningsmekanismerna på andra marknader, t.ex. i EU, har ingen som helst relevans för det aktuella undersökningsförfarandet. Därför avvisades även detta argument. |
|
(103) |
För det andra hävdade Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway att kommissionen gjort en felaktig tolkning av den kinesiska doktrinen om socialistisk marknadsekonomi och inte heller gjort någon omfattande analys av den kinesiska ekonomins struktur samt av förhållandet mellan den fria marknaden och kommunistpartiets ledarskap. Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway stödde sina argument på att det i yttrandet från kommunistpartiets centralkommitté och statsrådet från maj 2020 om att påskynda förbättringen av det socialistiska marknadsekonomiska systemet i den nya eran bland annat upprepades att reformen av den socialistiska marknadsekonomin bör visa stor respekt för den allmänna regeln för marknadsekonomi, minimera statens direkta fördelning av marknadsresurser och direkta ingripande i mikroekonomisk verksamhet, fullt ut utnyttja marknadens avgörande roll i resursfördelningen och stärka statens roll när det gäller att på ett effektivt sätt åtgärda marknadsmisslyckanden. |
|
(104) |
Detta argument måste avvisas. Begreppet socialistisk marknadsekonomi genomsyrar hela den rättsliga och ekonomiska strukturen i Kina och ger i praktiken kommunistpartiet ledarskap i alla väsentliga ekonomiska frågor, inbegripet kontroll över det finansiella systemet och kapitalresurser, utpekande av ekonomiska sektorer beroende på deras strategiska betydelse, kontroll av personalfrågor inbegripet alla viktiga utnämningar, samordning av den ekonomiska politiken genom ett formellt nätverk av partienheter/kommittéer inom statliga myndigheter och ekonomin osv. Citat utanför sammanhanget från utvalda policydokument kan inte ändra slutsatsen att partiet/staten helt dominerar landets ekonomi, vilket framgår inte bara av bevisen i avsnitten 3.4.1.2–3.4.1.9, utan också av just de policydokument som hänvisar till respekt för marknadskrafterna samtidigt som de underordnar dem det kinesiska kommunistpartiets strategiska mål (85). |
|
(105) |
För det tredje ifrågasatte Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway kommissionens slutsats att den kinesiska ekonomin är föremål för en övergripande administrativ kontroll med hjälp av ett system för industriell planering. De exporterande tillverkarna hävdade att planerna endast är riktlinjer och inte har någon bindande verkan för de kinesiska företagen. Enligt de exporterande tillverkarna hade kommissionen inte heller beaktat de underliggande grundläggande principerna som betonar betydelsen av att planerna är marknadsorienterade. Enligt de exporterande tillverkarna betonas det dessutom i den 14:e femårsplanen att de grundläggande marknadsreglerna bör respekteras samtidigt som regeringen bör ge den avgörande rollen vid fördelningen av resurser fullt spelrum och stärka företagens huvudställning i beslutsfattandet. Kommissionen bör därför göra en omfattande analys av bakgrunden till den 14:e femårsplanen och andra industriplaner i stället för att hänvisa till enstaka och isolerade uttalanden för att dra partiska slutsatser. |
|
(106) |
Som svar på argumentet om de kinesiska planeringsdokumentens karaktär påpekar kommissionen att den kinesiska ekonomin omfattas av en komplex väv av femårsplaner som styr de offentliga myndigheternas beslut på alla nivåer. I motsats till vad de exporterande tillverkarna hävdar anser kommissionen att femårsplanerna är bindande dokument. Detta framgår av den tillämpliga lagstiftning som avses i avsnitt 4.3 i rapporten och av själva planeringsdokumenten. Den 14:e femårsplanen, till exempel, innehåller ett särskilt avsnitt om att förbättra mekanismen för genomförande av planeringen: ”När det gäller bindande indikatorer, större ingenjörsprojekt och uppgifter inom offentliga tjänster, miljöskydd, säkerhet och andra områden som anges i denna plan är det nödvändigt att klargöra ansvarsfördelningen och kraven på tidsplaner, att fördela offentliga resurser, styra och kontrollera sociala resurser och säkerställa att de slutförs enligt planerna. När det gäller de förväntade indikatorerna och uppgifterna på områdena industriell utveckling och strukturanpassning som anges i denna plan är det nödvändigt att främst förlita sig på marknadsaktörernas roll för att uppnå dem. Regeringar på alla nivåer måste skapa en gynnsam politisk, institutionell och rättslig miljö.” (86) |
|
(107) |
För det fjärde hävdade Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway att inte alla tillverkare av triklorisocyanursyra är statsägda företag, och att även om det finns vissa företag som är föremål för statligt ägande eller statliga investeringar, så är detta inte ett bevis på statligt ingripande i dessa företags verksamhet. De exporterande tillverkarna tillade vidare, med hänvisning till artikel 11 i den kinesiska bolagslagen, att kopplingar mellan det kinesiska kommunistpartiet och de berörda företagen inte nödvändigtvis är ett tecken på att regeringen kontrollerar ett företags verksamhet. |
|
(108) |
Kommissionen erinrade om att enligt artikel 2.6a b i grundförordningen är det faktum att den berörda marknaden i betydande utsträckning betjänas av företag som är verksamma under exportlandets myndigheters ägande, kontroll eller politiska övervakning eller ledning en av de faktorer vars inverkan ska beaktas vid bedömningen av om det föreligger betydande snedvridningar. Även om de statsägda företagen inte dominerar inom en viss sektor är statligt ägande bara en av indikatorerna på betydande snedvridningar. Statligt ingripande kan mycket väl ta sig andra former – i linje med de indikatorer som anges i artikel 2.6a b i grundförordningen – vilka beskrivs i avsnitten 3.4.1.2 och 3.4.1.4–3.4.1.9. Även om relevansen av artikel 11 i den kinesiska bolagslagen inte är helt klar i detta sammanhang, påpekade kommissionen att även artikel 1 i nämnda bolagslag hänvisar till målet att skydda den sociala och ekonomiska ordningen och främja utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin. Argumentet avvisas därför. |
|
(109) |
För det femte hävdade Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway att kommissionerna inte lagt fram tillräckliga bevis för att motivera sina slutsatser om otillräcklig tillämpning av bolags-, fastighets- och konkurslagstiftningen i Kina. De exporterande tillverkarna hävdade särskilt att Kina regelbundet har övervakat genomförandet av konkurslagen, inbegripet prövningen av konkursärenden och förslag till ändringar, och därför inte har underlåtit att tillämpa och verkställa lagen på ett korrekt sätt. De tre exporterande tillverkarna hävdar vidare att det inte har nämnts några exempel som visar att tillgången till kapital och investeringar är snedvriden. Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway ifrågasatte dessutom kommissionens slutsats beträffande betydande snedvridningar i fråga om löner. De exporterande tillverkarna påpekade i detta avseende att Kina har ratificerat ett antal ILO-konventioner och hävdade att kommissionen inte hade genomfört en sektorsspecifik analys som visade att arbetstagarna inom sektorn för triklorisocyanursyra har en utsatt anställningssituation och får snedvridna löner. |
|
(110) |
Dessa argument har inte kunnat godtas. När det gäller genomförandet av konkurslagarna påpekade kommissionen att även om Kina kan ha genomfört vissa reformer av insolvensförfarandena tyder tillgänglig information på att det fortfarande finns statliga ingripanden och andra problem som pekar på en otillräcklig tillämpning av konkurslagarna. Även om det jämförelsevis låga antalet insolvensfall i sig är ett tecken på att marknadskrafterna inte tillåts eliminera de icke livskraftiga ekonomiska aktörerna, är det pågående statliga ingripandet särskilt väl illustrerat av olika tolkningsåtgärder från Högsta folkdomstolen som betonar ekonomisk kontinuitet och social stabilitet som prioriteringar som domstolarna på lägre nivå bör ta hänsyn till i samband med konkursförfaranden. När det gäller snedvridningen av lönerna betonade kommissionen, utöver de andra faktorer som beskrivs i avsnitt 3.4.1.7, att det inte är det faktum att Kina ratificerat vissa grundläggande ILO-konventioner som är relevant i detta sammanhang. Det faktum att ett antal grundläggande ILO-konventioner fortfarande inte ratificerats av Kina talar snarare för att lönerna är snedvridna. |
|
(111) |
För det sjätte hävdade Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway att kommissionens undersökningsmetod och resonemang måste uppfylla de normer som fastställs i de principer och den praxis som utvecklats inom WTO. De exporterande tillverkarna hävdade att kommissionen måste bära en större bevisbörda när det gäller fastställandet av en snedvridande marknad, särskilt när det gäller att förklara hur statliga befogenheter eller mandat leder till faktiska och påvisbara snedvridningar av produktionskostnaden. |
|
(112) |
De exporterande tillverkarnas argument kunde inte godtas. Kommissionen anser att metoden enligt artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenlig med Europeiska unionens skyldigheter enligt WTO och att de exporterande tillverkarna inte underbyggde vilka principer och vilken praxis som kommissionen skulle ha underlåtit att följa. Under alla omständigheter innehåller avsnitten 3.4.1.2–3.4.1.9 en detaljerad förklaring av hur olika typer av snedvridningar – oavsett om de är övergripande och därför påverkar hela den kinesiska ekonomin eller specifikt förekommer inom sektorn för triklorisocyanursyra – påverkar marknadens funktion och därmed också produktionskostnaderna för den produkt som översynen gäller. |
3.4.1.11 Slutsats
|
(113) |
Analysen i avsnitten 3.3.2.1–3.3.2.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den produkt som översynen gäller i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. |
|
(114) |
Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för tillverkning och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för tillverkning och försäljning i Mexiko, ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt. |
3.4.2 Representativt land
3.4.2.1 Allmänna anmärkningar
|
(115) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(116) |
Såsom förklaras i skäl 48 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet den 10 mars 2023. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och bevis som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas. |
|
(117) |
Kommissionen analyserade ytterligare två möjliga representativa länder: Sydafrika och Turkiet. För att identifiera tillverkare av triklorisocyanursyra i dessa länder kontaktade kommissionen Europeiska unionens delegationer i Mexiko, Sydafrika och Turkiet. Kommissionen kunde inte identifiera några tillverkare av triklorisocyanursyra i Sydafrika och Turkiet och kunde inte heller fastställa att dessa länder är faktiska tillverkare av den produkt som översynen gäller. Mexiko identifierades som det enda land där den produkt som översynen gäller tillverkades under hela översynsperioden. Den enda bekräftade tillverkaren av triklorisocyanursyra i Mexiko var Rot Química. Det fanns dock ingen offentliggjord finansiell information om detta företag. Kommissionen undersökte och valde därför ett företag som tillverkar kemikalier för vattenrening, en produkt i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller. Kommissionen identifierade CYDSA som en lönsam kemikalietillverkare och förlitade sig på dess offentliggjorda, reviderade räkenskaper för år 2021 för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(118) |
Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway, de tre kinesiska berörda parterna, ansåg att Turkiet bör vara ett lämpligt representativt land. För det första identifierades en turkisk tillverkare av triklorisocyanursyra med offentligt tillgängliga uppgifter. För det andra hävdade de berörda parterna att uppgifterna om importen av råvaror från Turkiet var mer representativa än uppgifterna om importen från Mexiko. För det tredje har Turkiet en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina och en adekvat nivå av socialt skydd och miljöskydd. De kinesiska berörda parterna upprepade detta påstående efter meddelandet av uppgifter och tillade att Mexiko inte uppfyllde kriteriet för tillverkning av den produkt som översynen gäller, och kommissionen kunde därför inte beräkna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som exakt skulle återspegla produktionskostnaden i ursprungslandet. |
|
(119) |
Kommissionen beaktade de berörda parternas synpunkter. Efter ytterligare undersökningar konstaterades att det turkiska företag som identifierats av de tre berörda parterna inte hade tillverkat triklorisocyanursyra under hela översynsperioden. Påståendet att Turkiet var ett lämpligt representativt land avvisades därför. När det gäller påståendet om beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst (se skäl 117) övervägde kommissionen två andra möjliga representativa länder. Slutligen konstaterades att Mexiko var det enda land där den produkt som översynen gäller hade tillverkats under hela undersökningsperioden. Eftersom det emellertid inte fanns någon lättillgänglig finansiell information om det företag som tillverkar triklorisocyanursyra undersökte kommissionen om det i Mexiko fanns tillverkning av en produkt inom samma allmänna kategori eller sektor som den produkt som översynen gäller. Det identifierade mexikanska företaget (CYDSA) tillverkade kemikalier för vattenrening och identifierades som en lämplig källa för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Påståendet avvisades därför. |
|
(120) |
I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Mexiko som ett land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina. Världsbanken klassificerar Mexiko som ”högremedelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten. Mexiko identifierades dessutom som det enda land där det bekräftades att den produkt som översynen gäller hade tillverkats under hela översynsperioden. |
|
(121) |
Efter att ha fastställt att Mexiko var ett lämpligt representativt land och på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.4.2.2 Slutsats
|
(122) |
I avsaknad av samarbete och med tanke på att Mexiko uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen valde kommissionen Mexiko som lämpligt representativt land. |
3.4.3 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(123) |
I noteringen om relevanta källor förtecknade kommissionen de produktionsfaktorer, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som användes vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, i enlighet med uppgifterna från sökanden i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Kommissionen uppgav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA och databasen USITC DataWeb för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda uppgifter från det mexikanska Instituto Nacional de Estadística y Geografía (89) för att fastställa icke snedvridna arbetskostnader inom den industriella tillverkningssektorn, och offentliga tariffer för elektricitet från Comisión Federal de Electricidad (90) och från Comisión Reguladora de Energía (91) för naturgas. |
|
(124) |
Kommissionen uppgav slutligen att endast en tillverkare av triklorisocyanursyra hade identifierats i Mexiko, nämligen Rot Química. Eftersom ingen finansiell information fanns tillgänglig för det ovannämnda företaget, identifierade kommissionen en produkt i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller, nämligen kemikalier för vattenrening, för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på en rimlig nivå. Kommissionen identifierade CYDSA som en lönsam tillverkare av produkten i samma allmänna kategori och förlitade sig på dess offentliggjorda, reviderade räkenskaper för 2021 för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. De berörda parterna lämnade synpunkter på ett antal punkter i ovannämnda notering från kommissionen, enligt beskrivningen nedan. |
|
(125) |
De berörda parterna hävdade att Mexikos importpriser för klor och cyanursyra från Förenta staterna inte var representativa, eftersom de påverkas av faktorer som avstånd, tillgång och efterfrågan samt varornas kvantitet och kvalitet. Parterna hävdade därför att priserna från Förenta staterna inte borde behandlas som en approximation för importpriset från resten av världen och för Kina. Detta påstående upprepades efter meddelandet av uppgifter. |
|
(126) |
Kommissionen ansåg att det i det aktuella fallet var lämpligt att använda exportpriserna på klor och cyanursyra från Förenta staterna till Mexiko, eftersom det inte fanns några icke snedvridna uppgifter från GTA-databasen. De berörda parternas påstående var allmänt hållet och saknade grund. Kommissionen avvisade det därför. |
|
(127) |
De tre kinesiska berörda parterna hävdade att beräkningen av normalvärdet inte var korrekt. För det första hävdade de att importuppgifterna på sexsiffrig nivå omfattar ett brett spektrum av produkttyper som kan vara helt annorlunda än cyanursyra och klor som används för tillverkning av triklorisocyanursyra. För det andra hävdade parterna att avgifter för sjöfrakt och försäkring borde dras av från importpriset för de viktigaste produktionsfaktorerna (cyanursyra, kaustiksoda och klor). För kaustiksoda använde kommissionen cif-priser, eftersom det är ett material som handlas i stor utsträckning. För cyanursyra och klor användes exportpriser från Förenta staterna. När det gäller klor och cyanursyra förlitade sig kommissionen på fob-priser. Normalt sett bör även transportkostnaderna läggas till dessa priser. Dock beslutade kommissionen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och inriktningen för en översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, att det inte var nödvändigt att göra justeringar för transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen. |
|
(128) |
Kommissionen noterade att uppgifterna i databasen USITC DataWeb hämtades på sexsiffrig nivå, vilket är den högsta möjliga nivån. För att kontrollera att prisintervallet för de berörda produkterna var korrekt jämförde kommissionen dem med importpriserna för samma produkter för andra möjliga representativa länder (dvs. Brasilien, Sydafrika och Turkiet, med en bruttonationalinkomst som liknar Kinas, på grundval av Världsbankens databas). Det bekräftades vidare att de priser som erhållits från USITC DataWeb låg inom det intervall som erhållits från GTA-databasen. |
3.4.4 Icke snedvridna kostnader och referensvärden
3.4.5 Produktionsfaktorer
|
(129) |
Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran och efterföljande information som samlats in under förfarandet och efter att ha analyserat synpunkterna från berörda parter beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för triklorisocyanursyra
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
3.4.5.1 Råvaror
|
(130) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på kaustiksoda i Mexiko använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga tullbetalda priset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (97). För att fastställa det icke snedvridna priset på klor och cyanursyra i Mexiko använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga exportpriset för dessa produkter från Förenta staterna till Mexiko under översynsperioden. |
|
(131) |
Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 130 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. För kaustiksoda förlitade sig kommissionen på icke snedvridna priser som hämtats från GTA. I Mexiko kom mer än 98 % av importen av cyanursyra under översynsperioden från Kina, och priset på denna import ansågs vara snedvridet. De återstående 1,92 % av importen från övriga världen som registrerats i GTA, exklusive länder som inte är WTO-medlemmar, ledde till extremt höga priser. Kommissionen hämtade därför priserna på importen av cyanursyra till Mexiko under översynsperioden från amerikansk exportstatistik med hjälp av databasen USITC DataWeb, som innehåller uppgifter om amerikansk varuhandel och tullar (98). När det gäller klor fanns det inga uppgifter registrerade i GTA om import till Mexiko under översynsperioden. Kommissionen använde därför uppgifter baserade på exportpriser till Mexiko från Förenta staterna under översynsperioden, med hjälp av databasen USITC DataWeb. |
3.4.5.2 Arbetskraft
|
(132) |
För arbetskraft användes kostnadsstatistik från Instituto Nacional de Estadística y Geografía för att fastställa lönerna i Mexiko. Kommissionen använde den genomsnittliga timkostnaden för anställda inom den industriella tillverkningssektorn i Mexiko för översynsperioden. På grundval av detta beräknades en timlön på 4,89 euro/timme. |
3.4.5.3 Elektricitet
|
(133) |
Elpriset i Mexiko offentliggörs av Comisión Federal de Electricidad. Kommissionen använde 2021 och 2022 års uppgifter om industrins elpriser och fastställde ett pris på 0,05986 euro/kWh (för översynsperioden). |
3.4.5.4 Naturgas
|
(134) |
För att fastställa referensvärdet för gaskostnaden använde kommissionen det gaspris som offentliggjorts av Comisión Reguladora de Energía. Det pris som används är det genomsnittliga enhetspriset på gas för industriella användare i Mexiko, fastställt till 0,020 euro/kWh (för översynsperioden). |
3.4.5.5 Tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst
|
(135) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet innehålla ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer. |
|
(136) |
För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och den totala tillverkningskostnaden, inklusive arbetskraftskostnader. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna. |
|
(137) |
För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de senast tillgängliga finansiella uppgifterna från CYDSA (99) (räkenskapsåret 2021). |
3.4.6 Beräkningen av normalvärdet
|
(138) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(139) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade förlitade sig kommissionen på de uppgifter som de sökande lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för tillverkning av den produkt som översynen gäller. |
|
(140) |
När den icke snedvridna tillverkningskostnaden inklusive arbetskraft hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader och förpackning. Till den totala tillverkningskostnaden lades försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst (se skälen 136 och 137). Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökandena. Arbetskraftskostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter från Instituto Nacional de Estadística y Geografía. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av de värden som rapporterats i CYDSA:s årsredovisning för 2021 enligt företagets reviderade räkenskaper. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:
|
|
(141) |
På grundval av detta konstruerade kommissionen, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen och i avsaknad av samarbete, normalvärdet på nivån för den produkt som översynen gäller, fritt fabrik. Det normalvärde som fastställdes på denna grundval uppgick till 8 367,76 euro/ton för tabletter av triklorisocyanursyra och 9 709,68 euro/ton för bulk. |
3.5 Exportpris
|
(142) |
Exportpriserna från Kina fastställdes på grundval av Comext-databasens importvärden till unionen, justerade till nivån fritt fabrik. För detta ändamål drogs frakt, andra avgifter och försäkringskostnader av på grundval av de uppgifter som sökanden lämnat i sin begäran. |
3.6 Jämförelse
|
(143) |
Kommissionen har jämfört normalvärdet och exportpriserna fritt fabrik. |
3.7 Dumpningsmarginal
|
(144) |
Jämförelsen visade på en betydande landsomfattande dumpningsmarginal på mellan 240 och 275 % för kinesisk export av triklorisocyanursyra i bulk och i tablettform. |
3.8 Sannolikhet för fortsatt dumpning
|
(145) |
Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt unionsmarknadens attraktionskraft. Såsom förklaras i skäl 25 samarbetade ingen kinesisk exporterande tillverkare i undersökningen och kommissionen var tvungen att använda tillgänglig information för att fastställa om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta. Den kinesiska exporten till unionen uppgick enligt Eurostat till mer än 42 000 ton, vilket motsvarade mer än 60 % av den totala importen till unionen under översynsperioden. Kommissionen fann att dessa volymer utgjorde en tillräckligt tillförlitlig grund för en analys av fortsatt dumpning. |
3.8.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(146) |
I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång drog kommissionen slutsatsen att produktionskapaciteten i Kina var 278 000 ton per år. Vid den tidpunkten var den outnyttjade kapaciteten för triklorisocyanursyra i Kina cirka 130 000 ton. Det fanns inget som tydde på att produktionskapaciteten i Kina skulle ha minskat under tiden. Enligt begäran om översyn var den kinesiska produktionskapaciteten 2022 i själva verket minst 755 000 ton per år, baserat på en beräkning av amerikanska tillverkare som lämnats till Förenta staternas internationella handelskommission, daterad den 2 november 2021, och som sökanden bifogat som bilaga. Kinesisk exportstatistik visade att den totala exporten från Kina uppgick till 225 334,50 ton per år. Endast en bråkdel av skillnaden mellan kapacitet och export, som uppgår till cirka 530 000 ton per år, kan absorberas av den inhemska marknaden, eftersom den inhemska förbrukningen uppskattades till 20 000 ton per år i Kina i den senaste översynen (100). Resten är tillgänglig för export till tredjeländer, särskilt till unionen, eftersom Förenta staternas marknad nu är stängd och välförsedd (skäl 151). |
3.8.2 Exportpriser till tredjeländer
|
(147) |
Statistik (101) visar att unionsmarknaden, den näst största marknaden för triklorisocyanursyra efter Förenta staterna, är attraktiv för kinesisk export när det gäller priser. År 2023 var prisnivån för kinesisk export till unionen betydligt högre jämfört med de kinesiska genomsnittliga exportpriserna till andra destinationer, Förenta staterna, Förenade kungariket, Saudiarabien osv. |
3.8.3 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(148) |
Kommissionen undersökte om det var sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle fortsätta sin exportförsäljning till dumpade priser på unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen analyserade därför de kinesiska exporterande tillverkarnas export och prissättning. |
|
(149) |
Att unionsmarknaden är attraktiv framgick av det faktum att de kinesiska exportvolymerna till unionen fortsatte att öka under skadeundersökningsperioden, trots de gällande antidumpningsåtgärderna. Kina exporterade mer än 42 000 ton triklorisocyanursyra till unionen under översynsperioden, jämfört med mer än 26 000 ton 2018, då den senaste översynen vid giltighetstidens utgång ägde rum. |
|
(150) |
Dessutom var de kinesiska exporterande tillverkarnas exportpriser till unionsmarknaden lägre än unionsindustrins försäljningspriser och de andra exportländernas försäljningspriser på unionsmarknaden. Till följd av detta kunde de kinesiska exporterande tillverkarna öka sin andel av unionsmarknaden. Det fanns ett fortsatt incitament för de kinesiska tillverkarna att översvämma unionsmarknaden med dumpad triklorisocyanursyra och konkurrera ut unionstillverkare och andra exportörer från denna marknad, eftersom den kinesiska exporten, även om den var lägre än unionsindustrins priser, infördes till unionen till betydligt högre priser jämfört med det genomsnittliga kinesiska exportpriset till andra bestämmelseorter. |
|
(151) |
När KIK/BIO LAB (BioLab) återupptar tillverkningen av triklorisocyanursyra i Förenta staterna efter att ha öppnat sin produktionsanläggning igen efter en brand i slutet av augusti 2020, och Förenta staterna den 22 februari 2023 beslutade att behålla antidumpningstullarna på triklorisocyanursyra från Kina, kommer en del av den kinesiska triklorisocyanursyra som för närvarande säljs i Förenta staterna (110 000 ton av den totala kinesiska exporten till Förenta staterna per år) att omdirigeras till unionen. |
|
(152) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden utgjorde en attraktiv marknad för kinesiska exporterande tillverkare av triklorisocyanursyra, både i fråga om priser och storlek ([60 000–70 000] ton under översynsperioden). |
3.8.4 Slutsats om sannolikheten för fortsatt dumpning
|
(153) |
Undersökningen visade att importen från Kina fortsatte att komma in på unionsmarknaden i stora volymer (jämfört med marknadens storlek) till dumpade priser under översynsperioden. |
|
(154) |
Dessutom var den outnyttjade kapaciteten i Kina betydande i jämförelse med förbrukningen i unionen (skäl 146) under översynsperioden. Unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek och priser pekade dessutom på att det var sannolikt att den kinesiska exporten skulle riktas mot unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla, och outnyttjad kapacitet skulle också användas för att öka produktionen och exporten till unionen. |
|
(155) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att det var sannolikt att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen av den produkt som översynen gäller från Kina till unionen på grund av den stora outnyttjade kapaciteten i Kina, det relativt stora utbudet på den största marknaden för kinesisk triklorisocyanursyra, Förenta staterna, och den höga prisnivån på unionsmarknaden jämfört med andra exportmarknader. |
|
(156) |
Mot bakgrund av det ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av antidumpningsåtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning. |
4. SKADA
4.1 Inledande anmärkning
|
(157) |
Eftersom det bara finns två tillverkare i unionen presenteras uppgifterna om förbrukningen i unionen, marknadsandelarna, priserna i unionen och beräkningarna av marginalerna för prisunderskridande inte i exakta siffror för att skydda konfidentiella uppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. I stället angav kommissionen intervall och indexerade intervall för att ändå garantera de berörda parternas rätt till försvar och ge dem möjlighet att förstå de underliggande uppgifter och den metod som kommissionen använt. |
4.2 Definition av unionsindustrin och unionstillverkningen
|
(158) |
Den likadana produkten tillverkades av två tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(159) |
Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till [30 000–40 000] ton, på grundval av uppgifter från de två enda unionstillverkarna som stod för 100 % av den totala tillverkningen i unionen av den likadana produkten. |
4.3 Förbrukning i unionen
|
(160) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat. |
|
(161) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukningen i unionen (i ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(162) |
Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med [10–20] % för att uppgå till [60 000–70 000] ton under översynsperioden. Under 2020 ökade förbrukningen med [5–10] %, följt av ytterligare en kraftig ökning med [15–20] % under 2021 innan den sjönk med [10–15] % under översynsperioden. |
|
(163) |
En mer detaljerad analys visar att förbrukningen ökade under 2020 och 2021 när många simbassänger byggdes. Fortsatt efterfrågan och globala logistikproblem (som stängning av Suezkanalen, brist på tillgängliga containrar) ledde till lagerhållning och en artificiell ökning av förbrukningen 2021. Denna trend avstannade under översynsperioden när efterfrågan på triklorisocyanursyra normaliserades. |
4.4 Import från det berörda landet
4.4.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(164) |
Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen från det berörda landet fastställdes på grundval av de kontrollerade svaren på frågeformuläret från unionsindustrin och uppgifter från Eurostat. Eurostats uppgifter kontrollerades mot tillgänglig information. |
|
(165) |
Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt för de exportörer som för närvarande omfattas av tullar: Tabell 3 Importvolym (i ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(166) |
Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen från Kina totalt sett med 76 %. Den ökade först med 22 % mellan 2019 och 2020, sedan med 61 % under 2021 och minskade slutligen med 11 % under översynsperioden, vilket återspeglar den minskade förbrukningen på unionsmarknaden under det året, vilket framgår av tabell 2 ovan. |
|
(167) |
Marknadsandelen för importen från Kina ökade med [10–30] procentenheter mellan 2019 och 2020. Den ökade ytterligare med [15–35] procentenheter 2021. Under översynsperioden låg marknadsandelen för importen från Kina kvar på samma nivå som 2021, trots en minskad förbrukning. Sammantaget ökade de kinesiska exportörernas marknadsandel med cirka [25–45] procentenheter under hela skadeundersökningsperioden och nådde en betydande marknadsandel på [50–70] % under översynsperioden. |
4.4.2 Priser för importen från det berörda landet
|
(168) |
Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(169) |
Under skadeundersökningsperioden ökade de kinesiska importpriserna avsevärt med 52 %. Priserna minskade först med 22 % mellan 2019 och 2020 och ökade sedan, först med 15 % 2021 och med ytterligare 71 % under översynsperioden. |
|
(170) |
Denna prisökning är exceptionell eftersom den är kopplad till en rad händelser som började med en brand hos en stor amerikansk tillverkare av triklorisocyanursyra som avbröt sin verksamhet i augusti 2020 (102) (se avsnitt 5.2.2) och därigenom skapade en brist på utbud på den amerikanska marknaden på medellång sikt. detta sammanhang och med tanke på de mycket lägre priser som gäller på unionsmarknaden jämfört med den amerikanska marknaden omfördelade unionsindustrin gradvis en del av sin produktionsvolym till den amerikanska marknaden på bekostnad av utbudet på unionsmarknaden, vilket därmed också skapade en gradvis brist på unionsmarknaden. I detta sammanhang utnyttjade de kinesiska exporterande tillverkarna den brist som rådde i unionen och sålde triklorisocyanursyra till högre priser än unionsindustrin under översynsperioden. |
|
(171) |
Dessa exceptionella omständigheter är inte bestående, eftersom den amerikanska tillverkaren återupptog sin verksamhet efter översynsperioden. I detta normaliserade sammanhang kunde vi konstatera en betydande nedgång i de kinesiska exportpriserna till unionen. Mellan översynsperiodens slut (september 2022) och maj 2023 sjönk det genomsnittliga kinesiska exportpriset till unionen från 2 559 euro/ton till 1 501 euro/ton, i linje med de genomsnittliga importpriserna före översynsperioden (se avsnitt 6.4). |
4.4.3 Prisunderskridande
|
(172) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra
|
|
(173) |
Denna jämförelse visade inget prisunderskridande från kinesisk import på unionsmarknaden under översynsperioden, oavsett om antidumpningstullarna beaktades eller inte. |
|
(174) |
Informationen i ärendet visar att unionsindustrin sålde en betydande del av sin produktion på grundval av långsiktiga avtal till priser som endast kunde höjas för att återspegla betydande kostnadsökningar för vissa råvaror (främst kaustiksoda och cyanursyra) och transporter (prissättningsmekanismen). Under översynsperioden kunde unionsindustrin också integrera betydande ökningar av elkostnaderna i prissättningsmekanismen. De långsiktiga avtalen är resultatet av nuvarande och tidigare dumpningspraxis och importpriser som underskrider unionspriserna. Unionstillverkarna var tvungna att ingå sådana avtal för att få betydande försäljningsvolymer på bekostnad av full flexibilitet i fråga om priser. |
|
(175) |
Importen från Kina skedde ofta på spotbasis eller på kort sikt, vilket innebar att priserna kunde återspegla oväntade marknadsförhållanden, t.ex. brist på utbud och ökade priser. |
|
(176) |
Dessa skillnader i prissättning och avtalsvillkor förklarar varför det inte förekom något prisunderskridande under översynsperioden. |
4.5 Import från andra tredjeländer än Kina
|
(177) |
Importen av triklorisocyanursyra från andra tredjeländer än Kina stod för [5–7] % av marknadsandelen 2019 och härrörde främst från Japan. |
|
(178) |
Den sammanlagda importvolymen till unionen samt marknadsandelen och priserna för importen av triklorisocyanursyra från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt: Tabell 5 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(179) |
Den totala importvolymen till unionen från andra länder än Kina minskade under skadeundersökningsperioden och låg kvar på en mycket låg nivå, vilket återspeglas i deras totala marknadsandel (mellan [1–3] %). De genomsnittliga priserna på denna import var högre än unionsindustrins genomsnittliga priser. |
4.6 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.6.1 Allmänna anmärkningar
|
(180) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av unionsindustrins ekonomiska situation en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(181) |
Vid fastställandet av skada har kommissionen inte gjort någon åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer, eftersom unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen utgörs av endast två tillverkare. Kommissionen utvärderade de ekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter som rörde dessa två tillverkare. |
|
(182) |
De ekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, sysselsättning, produktivitet, arbetskraftskostnader, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning, försäljningspriser per enhet, kostnad per enhet, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet, förmåga att anskaffa kapital, exportresultat och unionsindustrins totala lönsamhet. De analyseras i det följande. |
4.6.2 Ekonomiska indikatorer
4.6.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(183) |
Unionens sammanlagda produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
(184) |
Tillverkningen av triklorisocyanursyra ökade med [30–35] % under skadeundersökningsperioden. Närmare bestämt ökade tillverkningen med [10–15] % 2020, sedan med [5–10] % 2021 och slutligen med ytterligare [5–10] % under översynsperioden. Produktionsökningen berodde på den stora efterfrågan på unionsmarknaden och bristen på triklorisocyanursyra på den amerikanska marknaden. |
|
(185) |
Unionstillverkarna ökade sin installerade kapacitet under 2020 för att möta den ökade efterfrågan i unionen, vilket framgår av tabell 2 ovan. Totalt sett ökade produktionskapaciteten med [10–15] %. |
|
(186) |
Under skadeundersökningsperioden var kapacitetsutnyttjandet högt. Under översynsperioden var unionsindustrins kapacitetsutnyttjande nästan fullt. Detta optimala utnyttjande av produktionsanläggningarna är en viktig faktor för denna industris långsiktiga lönsamhet. |
4.6.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(187) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 7 Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)
|
|||||||||||||||||||||||||||
|
(188) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden med [15–20] %. Försäljningsvolymen ökade först med [10–15 %] mellan 2019 och 2020, till följd av den ökade förbrukningen. Den sjönk sedan kraftigt med [15–25 %] under 2021 och minskade ytterligare med [5–15 %] under översynsperioden. |
|
(189) |
Även om förbrukningen ökade har unionsindustrins marknadsandel i unionen minskat avsevärt med [6–31] procentenheter sedan 2019. Detta visar att unionsindustrin inte gynnades av den ökade förbrukningen i unionen, medan de kinesiska importörerna av triklorisocyanursyra gjorde det. Unionsindustrin stod för omkring [34–44] % av unionsmarknaden under översynsperioden, medan Kinas marknadsandel ökade till [50–70] % och dess marknadsandel ökade med [25–45] procentenheter totalt sett. |
|
(190) |
Övriga tredjeländers marknadsandel minskade, och alla låg individuellt under miniminivån under översynsperioden. |
4.6.2.3 Tillväxt
|
(191) |
Förbrukningen i unionen ökade med [10–20] % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin kunde inte dra nytta av denna ökade förbrukning och förlorade betydande marknadsandelar. De kinesiska exporterande tillverkarna var de som främst gynnades av denna utveckling på unionsmarknaden. |
4.6.2.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(192) |
Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||
|
(193) |
Under skadeundersökningsperioden ökade antalet anställda med [15–20] % totalt sett. Denna ökning återspeglar unionsindustrins ökade produktion och produktionskapacitet under översynsperioden, såsom förklaras i punkt 4.6.2.1. Under samma period optimerade unionsindustrin också sin produktion och ökade produktiviteten (mätt som produktion [ton] per anställd och år) med [10–15] %. |
4.6.2.5 Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(194) |
De dumpningsmarginaler som fastställdes var betydligt högre än miniminivån och den nuvarande nivån på åtgärderna (se skäl 144). |
|
(195) |
Under 2019 och 2020 visade unionsindustrin tecken på återhämtning från verkningarna av tidigare dumpning. Dessa tecken på återhämtning försvann dock 2021 när pristrycket från de ökade kinesiska importvolymerna blev ohållbart eftersom de kom in på unionsmarknaden till priser som låg långt under produktionskostnaden för unionstillverkarna av triklorisocyanursyra. |
4.6.2.6 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(196) |
De genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingår i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(197) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen sjönk först med [5–10] % under 2020 för att därefter öka med [5–15] % under 2021. Det ökade sedan kraftigt med över [25–30] % under översynsperioden och nådde ett genomsnittligt pris på [2 000–2 500 euro/ton] under översynsperioden. |
|
(198) |
Unionsindustrins produktionskostnad per enhet ökade med [55–60] % under skadeundersökningsperioden. Den minskade först med [5–10] % mellan 2019 och 2020 och började sedan öka, först med [20–30] % mellan 2020 och 2021 och sedan med ytterligare [35–45] % mellan 2021 och översynsperioden. |
|
(199) |
Såsom anges i skäl 174 baseras en betydande del av unionsindustrins försäljning på långsiktiga avtal som säkrar försäljningsvolymer över flera år och definierar en prissättningsmekanism. En sådan mekanism tillåter endast unionsindustrin att anpassa sina priser när det sker betydande förändringar i kostnaden för vissa variabler (kostnaden för vissa råvaror och logistikkostnader). Under översynsperioden lades även elektricitet till som en variabel i prissättningsmekanismen. |
|
(200) |
Unionsindustrin kunde höja sitt pris på unionsmarknaden genom att integrera den betydande ökningen av rörliga kostnader, i den mån sådana variabler ingick i prissättningsmekanismerna och kostnadsökningen var tillräckligt stor. Ökningen av försäljningspriset skedde dock endast till viss del och var inte tillräcklig för att uppväga den ännu mer betydande ökningen av produktionskostnaden som ägde rum 2021 och fortsatte under översynsperioden. Ökningen av produktionskostnaden berodde på den allmänna kostnadsökningen och i synnerhet på prisökningen på råvaror och elektricitet. |
|
(201) |
Unionsindustrins priser låg kvar över kostnaderna fram till 2020. Därefter sjönk unionsindustrins priser under kostnaderna. |
4.6.2.7 Arbetskraftskostnader
|
(202) |
Unionstillverkarnas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
|||||||||||||||||
|
(203) |
Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd var stabil under skadeundersökningsperioden. |
4.6.2.8 Lagerhållning
|
(204) |
Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||
|
(205) |
Unionsindustrins utgående lager minskade med [65–70] % under skadeundersökningsperioden och återspeglar inte bara den ökade efterfrågan på unionsmarknaden utan även följderna av den tillfälliga stängningen av BioLabs anläggning i Förenta staterna, som öppnade nya exportmöjligheter för unionsindustrin. |
4.6.2.9 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och förmåga att anskaffa kapital
|
(206) |
Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(207) |
Kommissionen fastställde unionstillverkarnas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. |
|
(208) |
Unionsindustrins lönsamhet minskade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin var lönsam under 2019 och 2020. Unionsindustrins lönsamhet försämrades kraftigt under 2021 och ännu mer under översynsperioden, eftersom produktionskostnaden per enhet ökade mycket mer än försäljningspriset per enhet, vilket ledde till stora förluster. |
|
(209) |
Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Under skadeundersökningsperioden återspeglade utvecklingen av kassaflödet lönsamhetsutvecklingen, med 2020 som det bästa året och översynsperioden som det sämsta året. |
|
(210) |
Investeringar gjordes regelbundet under skadeundersökningsperioden. Unionstillverkarna ökade sin installerade kapacitet under 2020. De nödvändiga investeringarna bokfördes under 2019 och 2020. Under 2021 gjordes endast underhållsinvesteringar. Investeringarna under översynsperioden avsåg främst miljöfrågor. |
|
(211) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda värdet av investeringarna. Den ökade mellan 2019 och 2020 och blev sedan negativ 2021 och under översynsperioden till följd av lönsamhetsutvecklingen. |
4.6.2.10 Exportresultat:
|
(212) |
Exportvolymen och det genomsnittliga försäljningspriset per enhet på marknader utanför unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Unionsindustrins export
|
||||||||||||||||||||||
|
(213) |
Unionsindustrins exportresultat berodde på de exceptionella omständigheter i Förenta staterna som förklaras i skäl 170. I ett läge med brist kunde unionsindustrin avsevärt öka sin exportförsäljningsvolym under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet på marknader utanför unionen följde också en positiv trend och låg kvar över det pris som tillämpades i unionen under hela översynsperioden. Denna prisskillnad förklaras av de omfattande handelsåtgärderna mot import med ursprung i Kina (103) på den amerikanska marknaden, som är unionsindustrins viktigaste exportmarknad. |
4.6.2.11 Lönsamhet för den produkt som översynen gäller
|
(214) |
Den totala lönsamheten för den produkt som översynen gäller på unionsmarknaden och på andra marknader än unionsmarknaden utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 14 Unionsindustrins totala lönsamhet
|
||||||||||||||||||||||
|
(215) |
Kommissionen fastställde unionstillverkarnas totala lönsamhet för den produkt som översynen gäller genom att uttrycka nettovinsten före skatt från försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i och utanför unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. |
|
(216) |
Under skadeundersökningsperioden kunde unionsindustrin avsevärt öka sin exportförsäljning till priser som låg långt över de priser som gäller i unionen. De vinster som genererats genom denna försäljning har förbättrat unionstillverkarnas resultat i allmänhet. |
4.7 Slutsats beträffande skada
|
(217) |
De kinesiska exportörernas marknadsandel ökade med cirka [25–45] procentenheter under skadeundersökningsperioden och nådde en betydande marknadsandel på [50–70] % under översynsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021 (+[15–35] procentenheter). |
|
(218) |
Samtidigt som förbrukningen i unionen ökade med [10–20] % under skadeundersökningsperioden, minskade unionsindustrins marknadsandel med [30–40] % under samma period till en marknadsandel på [34–44] % under översynsperioden. |
|
(219) |
I detta sammanhang sjönk de kinesiska importpriserna under skadeundersökningsperioden (2020–2021) till nivåer under unionsindustrins genomsnittliga kostnader och försäljningspris. Denna minskning sammanföll med den plötsliga ökningen av marknadsandelen för kinesisk import. Trots en betydande prisökning under översynsperioden behöll den kinesiska importen sin marknadsandel. |
|
(220) |
Även om vissa av skadeindikatorerna visar en gynnsam utveckling som främst beror på exportverksamheten (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, lagerhållning och genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen och utanför unionen), försämrades unionsindustrins ekonomiska situation på unionsmarknaden avsevärt under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av indikatorer som marknadsandel, försäljningsvolym i unionen, genomsnittlig produktionskostnad per enhet, lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet. |
|
(221) |
Framför allt började unionsindustrins situation försämras 2021 när kinesisk import kom in på unionsmarknaden i mycket större kvantiteter, till priser som låg under unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris per enhet och under unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad per enhet. I detta sammanhang blev unionsindustrin, som inte kunde konkurrera, förlustbringande på unionsmarknaden. |
|
(222) |
Trots ändringen av prissättningsmekanismen (inbegripet elektricitet) i dess viktigaste långsiktiga avtal under översynsperioden kunde unionsindustrin endast delvis överföra den stadiga kostnadsökningen till sina kunder. Följaktligen förvärrades situationen under översynsperioden. |
|
(223) |
För att säkerställa sin hållbarhet beslutade unionsindustrin att minska sin försäljning på unionsmarknaden och omfördela en del av sin produktionsvolym till exportmarknaderna där den kunde uppnå högre priser. |
|
(224) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, fortsatte att lida väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
|
(225) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. |
5.1 Verkningar av den dumpade importen
|
(226) |
Under skadeundersökningsperioden stod den kinesiska importen av triklorisocyanursyra för den övervägande delen av importen till unionen. De kinesiska exporterande tillverkarna drog stor nytta av tillväxten på unionsmarknaden och lyckades öka sin importvolym med 76 %, vilket ökade deras marknadsandel med [25–450] procentenheter på bekostnad av unionsindustrin och andra tillverkare i tredjeländer. Under översynsperioden var de kinesiska exporterande tillverkarna marknadsledare med en marknadsandel på över [50–70 %]. |
|
(227) |
Den kombinerade analysen av utvecklingen av importen från Kina och skadeindikatorerna mellan 2019 och 2021 visar ett tydligt orsakssamband mellan, å ena sidan, den kombinerade prisnedgången på importen från Kina som gick under unionsindustrins kostnad och dess massiva volymökning 2021 och, å andra sidan, den betydande försämringen av situationen för unionsindustrin, som förlorade försäljningsvolym, marknadsandel och även blev förlustbringande. |
|
(228) |
Undersökningsperioden återspeglar också de kinesiska exporterande tillverkarnas fortsatta skadevållande beteende. Såsom förklaras i skäl 174 beslutade unionstillverkarna, mot bakgrund av den nuvarande och tidigare dumpningen och de historiska importpriserna som underskred unionspriserna, att teckna långsiktiga avtal som omfattade betydande volymer men som begränsade prisflexibiliteten. Dessa avtal hindrade unionstillverkarna från att höja sina priser tillräckligt för att överföra den kraftiga ökningen av produktionskostnaderna, vilket ledde till en ytterligare försämring av deras situation under översynsperioden. Det faktum att inget prisunderskridande konstaterades trots unionsindustrins försämrade situation förklaras av att de kinesiska exporterande tillverkarna utnyttjade sin marknadsledande ställning för att höja sina priser över unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris som begränsades av de långsiktiga avtalen. |
|
(229) |
Den fortsatta försämringen av unionsindustrins situation under översynsperioden är således nära kopplad till det konstanta pristryck som de kinesiska importörerna utövat under tidigare år och till den kraftiga ökningen av importvolymerna med ursprung i Kina. |
|
(230) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina bidrog till den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2 Verkningar av andra faktorer
5.2.1 Import från tredjeländer
|
(231) |
Den totala importvolymen till unionen från andra länder än Kina minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden och låg kvar på en mycket låg nivå (se avsnitt 4.5). De genomsnittliga priserna på denna import var högre än unionsindustrins genomsnittliga priser. Importen från tredjeländer har därför inte bidragit till den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.2 Exceptionell situation under översynsperioden och unionsindustrins exportresultat
|
(232) |
Såsom nämns i avsnitt 4.6.2.10 berodde unionsindustrins exportresultat på de exceptionella omständigheterna i Förenta staterna. |
|
(233) |
Branden hos en stor amerikansk tillverkare av triklorisocyanursyra minskade det amerikanska utbudet med 30 % och ledde till ett underskott på den amerikanska marknaden, vilket skapade möjligheter för tillverkare utanför Förenta staterna, däribland unionsindustrin. Den ökade efterfrågan på triklorisocyanursyra, till följd av en ökning av antalet installerade simbassänger i Förenta staterna, och globala logistikproblem (stängning av Suezkanalen, brist på tillgängliga containrar) bidrog också till denna brist, som var mest synlig under andra halvåret 2021. Tillverkningen vid BioLab återupptogs efter skadeundersökningsperiodens slut i november 2022, vilket ledde till en sannolik ”normalisering” av den amerikanska marknaden. |
|
(234) |
Unionsindustrins exportresultat berodde på de ovan nämnda exceptionella omständigheterna. I ett läge med brist i Förenta staterna kunde unionsindustrin avsevärt öka sin exportförsäljningsvolym till en marknad som skyddades av höga handelsåtgärder mot Kina under skadeundersökningsperioden. |
|
(235) |
Exportförsäljningen skedde till priser som låg betydligt över det genomsnittliga försäljningspriset på unionsmarknaden och var lönsam. Unionsindustrins exportresultat har därför inte bidragit till skadan, utan tvärtom bidragit till att kompensera för de förluster som uppstått på unionsmarknaden. Om unionsindustrin hade sålt ytterligare kvantiteter på unionsmarknaden på spotbasis, skulle den inte ha nått samma prisnivå som på den amerikanska marknaden, eftersom den skulle ha utsatts för kinesisk konkurrens. |
5.2.3 Långsiktiga avtal med kunder
|
(236) |
Såsom förklaras i skälen 174 och 228 tecknade unionstillverkarna långsiktiga avtal med sina viktigaste kunder i ett försök att förbli konkurrenskraftiga med tanke på den tidigare och nuvarande dumpningen och det pristryck som den kinesiska importen följaktligen utövade. Priserna förhandlades årligen i början av försäljningskampanjen (hösten år 1) och kunde endast justeras för att återspegla betydande kostnadsfluktuationer för råvaror, transport och elektricitet. Mot bakgrund av det fortsatta pris- och volymtrycket från importen från Kina säkerställde dessa avtal inte bara en viss försäljningsvolym, utan också en ökning av unionsindustrins försäljningsvolym. Nackdelen var den minskade flexibiliteten när det gäller prispolitiken. |
|
(237) |
Under översynsperioden ökade produktionskostnaderna med [35–45] % jämfört med 2021 på grund av en oförutsedd händelse – en aldrig tidigare skådad ökning av elpriserna. Unionstillverkarna införde exceptionella prisökningar för sina kunder, men dessa ökningar var inte tillräckliga för att kompensera för den ihållande ökningen av produktionskostnaderna till följd av den fortsatta inflationen. |
|
(238) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de långsiktiga avtalen kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden. Ingen annan faktor försvagar orsakssambandet mellan den dumpade importen med ursprung i Kina och den skada som unionsindustrin lidit. |
5.2.4 Slutsats om orsakssamband
|
(239) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
6. SANNOLIKHET FÖR FORTSATT SKADA
|
(240) |
Kommissionen drog i avsnitt 4.7 slutsatsen att unionsindustrin led väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. |
|
(241) |
I detta avseende den outnyttjade kapaciteten i Kina, åtgärder på tredje marknader, unionsmarknadens attraktionskraft, utvecklingen efter översynsperioden och inverkan av importen från Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
6.1 Outnyttjad kapacitet i Kina
|
(242) |
Såsom anges i avsnitt 3.8.1 är Kina den största tillverkaren av triklorisocyanursyra i världen med en outnyttjad kapacitet på 550 000 ton per år, vilket är mer än åtta gånger förbrukningen i unionen. Den kinesiska industrin för triklorisocyanursyra, som är exportorienterad och alltid letar efter möjligheter att sälja sina varor utomlands, skulle därför lätt kunna öka exporten av triklorisocyanursyra till unionen om antidumpningstullarna upphörde att gälla. Detta skulle få ytterligare negativa konsekvenser för unionsindustrins ekonomiska situation och, på kort till medellång sikt, leda till att unionsindustrin helt försvinner. |
6.2 Handelsåtgärder på marknader i tredjeländer
|
(243) |
Den amerikanska marknaden är den största marknaden för triklorisocyanursyra i världen, före unionen. Den skyddas av höga handelspolitiska skyddsåtgärder mot Kina. Dessa åtgärder sågs över i februari 2023 och förlängdes med ytterligare 5 år (104). Med tanke på den höga nivån på dessa åtgärder är kinesiska exporterande tillverkare normalt inte närvarande i betydande kvantiteter på den amerikanska marknaden. Under 2021, efter bristen på den amerikanska marknaden i samband med branden hos den amerikanska tillverkaren BioLab, exporterade Kina dock ca 47 600 ton triklorisocyanursyra till Förenta staterna och 39 700 ton under 2022 (105). |
|
(244) |
I november 2022 återupptog BioLab tillverkningen, vilket innebär att efterfrågan på icke-inhemsk triklorisocyanursyra på den amerikanska marknaden kommer att minska avsevärt. I detta sammanhang kommer den amerikanska marknaden inte längre att utgöra en möjlighet för tillverkare av triklorisocyanursyra i tredjeländer och i synnerhet i Kina. Denna förändring på den amerikanska marknaden kommer att öka den outnyttjade kapaciteten i Kina och sannolikt leda till ytterligare importtryck på unionsmarknaden, eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna med stor sannolikhet kommer att omdirigera sin export till dumpade priser till unionen. |
6.3 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(245) |
Unionsmarknaden är attraktiv på grund av sin storlek, eftersom den är den näst största marknaden för triklorisocyanursyra i världen efter Förenta staterna. |
|
(246) |
Statistiken (106) visar att unionsmarknaden är attraktiv för kinesisk export även när det gäller priser. År 2023 kom den kinesiska exporten in i unionen till betydligt högre priser jämfört med det genomsnittliga kinesiska exportpriset till andra bestämmelseorter. |
6.4 Utvecklingen efter undersökningsperioden
Tabell 16
Försäljningspriser och prisunderskridande efter översynsperioden
|
|
Priser Kina–EU/ton |
Prisunderskridande |
||
|
Fjärde kvartalet 2022 |
2 139 |
[-5 -10 %] |
||
|
Första kvartalet 2023 |
1 727 |
[20 –30 %] |
||
|
Andra kvartalet 2023 |
1 507 |
[30 –40 %] |
||
|
Period 22 okt–23 maj |
1 731 |
[20 –25 %] |
||
|
||||
|
(247) |
De kinesiska exportpriserna till unionen minskade kraftigt efter översynsperioden och låg under andra kvartalet 2023 på omkring 1 500 euro/ton. Samtidigt förblev unionstillverkarnas produktionskostnader, särskilt energikostnaderna, höga och kommer förmodligen att förbli höga under en tid. Unionsindustrin kan därför inte sänka priserna för att konkurrera med billig kinesisk import av triklorisocyanursyra. Undersökningen visade också att vissa kunder redan vänt unionstillverkarna ryggen med hänvisning till den stora prisskillnaden jämfört med den kinesiska exporten. |
|
(248) |
De kinesiska exporterande tillverkarnas exportpriser på unionsmarknaden underskred unionsindustrins försäljningspris under hela perioden efter översynsperioden. Detta skedde med [30–40 %] under andra kvartalet 2023 och med [20–25 %] i genomsnitt under perioden efter översynsperioden. I det sannolika fallet att importen fortsätter att komma in i unionen till så låga priser skulle situationen för unionsindustrin, som redan lider väsentlig skada, försämras ytterligare. |
|
(249) |
Om åtgärderna tilläts upphöra att gälla skulle den kinesiska dumpade importen till skadevållande priser sannolikt utöva ett ytterligare nedåtriktat tryck på försäljningspriserna på unionsmarknaden. Unionsindustrin kommer med stor sannolikhet att registrera ytterligare förluster och kommer med all sannolikhet att förlora kunder och kan eventuellt bli utkastad från unionsmarknaden. |
|
(250) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade de tre kinesiska berörda parterna Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway att unionsindustrin hade återhämtat sig från all påstådd skada eftersom vissa av skadeindikatorerna visade en gynnsam utveckling (produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, sysselsättning, produktivitet, lagerhållning och genomsnittligt försäljningspris per enhet i unionen och utanför unionen). De tre kinesiska berörda parterna angav också att dessa indikatorer främst berodde på exportverksamheten. |
|
(251) |
Såsom de tre kinesiska berörda parterna medgav berodde den positiva utvecklingen av vissa indikatorer huvudsakligen på unionsindustrins resultat på exportmarknader där exceptionella omständigheter tillämpades och där handelsåtgärder är i kraft mot import med ursprung i Kina (se avsnitt 4.6.2.10), vilket således inte återspeglar situationen på unionsmarknaden. Såsom anges i avsnitten 4.7 och 5 och framgår av de flesta indikatorer som rör unionsmarknaden försämrades unionsindustrins situation dessutom avsevärt under översynsperioden, så att unionsindustrin led väsentlig skada till följd av den ökade importen från Kina. Dessutom tyder andra faktorer som nämns i avsnitten 6.1–6.47 på att det är sannolikt att skadan fortsätter och återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. På grundval av detta avvisades detta påstående. |
7. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER
|
(252) |
Kommissionen konstaterade dessutom att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till att skadan återkommer. Även om den fortsatta skada som unionsindustrin lidit inte kunde tillskrivas den berörda importen, konstaterade kommissionen att det är mycket sannolikt att skadan återkommer, på grundval av den stora outnyttjade kapaciteten i Kina (se punkt 6.1), unionsmarknadens attraktivitet (se punkt 6.3) och analysen av utvecklingen efter översynen av giltighetstiden för antidumpningstullarna (se punkt 6.4). Efter det slutliga meddelandet av uppgifter lämnade ingen berörd part några synpunkter på detta undersökningsresultat. Kommissionen vidhöll därför att även om unionsindustrin enligt påståendet skulle ha återhämtat sig från den skadevållande situationen, kommer den väsentliga skadan att återkomma om åtgärderna upphör att gälla. |
8. SLUTSATS OM SANNOLIKHETSANALYSEN
|
(253) |
Unionsindustrins situation skulle försämras ytterligare om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Om det inte införs några åtgärder skulle de kinesiska exporterande tillverkarna ha tillräcklig kapacitet för att öka sin dumpade export till unionen. Den senaste tidens utveckling av importpriserna efter översynsperioden bekräftar också att sådana dumpade priser också skulle underskrida unionspriserna. Sådan import skulle utöva ett nedåtriktat tryck på priserna i unionen, vilket skulle tvinga unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser för att inte förlora marknadsandelar. Unionsindustrins lönsamhet skulle försämras ännu mer om den sänkte sina priser. På kort till medellång sikt skulle en sådan utveckling inte vara hållbar, vilket skulle tvinga unionsindustrin att eventuellt upphöra med sin verksamhet. |
|
(254) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande prisnivåer och till att skadan fortsätter eller återkommer. Detta kommer att ytterligare förvärra unionsindustrins skadliga och i alla händelser bräckliga situation. Följaktligen skulle unionsindustrins livskraft utsättas för allvarliga risker om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
9. UNIONENS INTRESSE
|
(255) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna klart skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, inbegripet unionsindustrins, de icke-närstående importörernas, handlarnas och användarnas intressen. |
9.1 Unionsindustrins intresse
|
(256) |
Undersökningen visade att unionsindustrin led skada och befann sig i en sårbar situation. Såsom nämns i skäl 253 skulle unionsindustrins situation sannolikt försämras ytterligare om antidumpningsåtgärderna tilläts upphöra att gälla. En fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle därför gynna unionsindustrin. |
|
(257) |
Eftersom unionsindustrin är integrerad producerar den också råvaror i tidigare led på plats, som används i tillverkningsprocessen för triklorisocyanursyra. Detta är fallet med klor, en mycket instabil förening som är svår att lagra och transportera. Därför skulle en minskning av verksamheten med triklorisocyanursyra också direkt påverka verksamheter i tidigare led negativt. Deras produktion skulle inte kunna absorberas och deras produktionsvolym skulle därför minska, vilket skulle leda till en ökning av de fasta kostnaderna och en övergripande negativ inverkan på unionsindustrins lönsamhet. |
|
(258) |
På grundval av detta drar kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse. |
9.2 Icke-närstående importörers och handlares intresse
|
(259) |
Tre icke-närstående importörer besvarade frågeformuläret efter det att tillkännagivandet om inledande hade offentliggjorts. Medan en av dem slutade samarbeta, samarbetade de två andra fullt ut i undersökningen genom att lämna in ett fullständigt svar på frågeformuläret och svar på de frågor om brister som togs upp under undersökningen. |
|
(260) |
Importörerna (107) köpte huvudsakligen triklorisocyanursyra från Kina under översynsperioden. De köpte också begränsade kvantiteter triklorisocyanursyra från unionstillverkare. Triklorisocyanursyra stod för mellan 20 % och 30 % av deras totala omsättning. Undersökningen visade dessutom att importörerna var lönsamma trots de gällande åtgärderna. |
|
(261) |
En importör förespråkade fortsatt tillämpning av åtgärderna, medan den andra förblev tyst om sin ståndpunkt. |
|
(262) |
Av dessa skäl drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av åtgärderna inte skulle få några betydande negativa verkningar för importörerna. |
9.3 Användarnas intresse
|
(263) |
En användare besvarade frågeformuläret. Detta företag var en tillverkare av triklorisocyanursyra fram till 2017 då det ändrade sin affärsmodell från tillverkning av triklorisocyanursyra till omvandling av triklorisocyanursyra till tablettform. |
|
(264) |
Denna användare var positiv till en förlängning av åtgärderna eftersom de möjliggör lika konkurrensvillkor. |
|
(265) |
Ingen annan användare gav sig till känna efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande eller under undersökningen. Slutsatserna från tidigare undersökningar är därför fortfarande giltiga. En fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle inte ha någon negativ inverkan på konkurrensen på unionsmarknaden. |
9.4 Slutsats om unionens intresse
|
(266) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av triklorisocyanursyra med ursprung i Kina. |
|
(267) |
Efter det slutliga meddelandet av uppgifter hävdade de tre kinesiska berörda parterna, Hebei Jiheng, Heze Huayi och Puyang Cleanway, att ett bibehållande av åtgärderna skulle stärka unionsindustrins monopolställning och göra det möjligt för unionsindustrin att sälja till orimligt höga priser till nackdel för användarna. |
|
(268) |
Unionsmarknaden kännetecknas av att det finns flera aktörer som är etablerade i unionen men också i andra länder. Med beaktande av varje aktörs marknadsandel under skadeundersökningsperioden ansåg kommissionen att konkurrensnivån på EU-marknaden är hög och att unionsindustrin inte har någon monopolställning. Detta framgår också av den prisskillnad som konstaterats under och efter skadeundersökningsperioden mellan de kinesiska importpriserna och de priser som unionsindustrin tar ut. På grundval av detta avvisades detta påstående. |
10. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(269) |
På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, fortsatt skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot triklorisocyanursyra från Kina bibehållas. |
|
(270) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
|
(271) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(272) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull. |
|
(273) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(274) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar sitt namn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (108). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(275) |
Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter. |
|
(276) |
Kommissionen mottog en skriftlig inlaga från unionsindustrin som ytterligare underbyggde kommissionens slutsatser om att de kinesiska exporterande tillverkarna kunde sälja till priser som låg under unionens målpris. Det ansågs därför inte nödvändigt att ändra texten i den nuvarande förordningen. |
|
(277) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol bör den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (109), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(278) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av triklorisocyanursyra, även känd under den internationella generiska benämningen symklosen (INN-benämning), och beredningar därav, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2933 69 80 och ex 3808 94 20 (Taric-nummer 2933698070, 3808942020), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstull ska tillämpas på nettopriset fritt vid unionens gräns, före tull, för produkter tillverkade av följande företag:
|
Företag |
Antidumpningstull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Hebei Jiheng Chemical Co. Limited |
8,1 % |
A604 |
|
Puyang Cleanway Chemicals Limited |
7,3 % |
A628 |
|
Heze Huayi Chemical Co. Limited |
3,2 % |
A629 |
|
Zhucheng Taisheng Chemical Co. Limited |
40,5 % |
A627 |
|
Liaocheng City Zhonglian Industry Co. Ltd |
32,8 % |
A998 |
|
Alla övriga företag |
42,6 % |
A999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura som ska innehålla en försäkran, vilken är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes/dennas namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att (kvantitet) av (den produkt som översynen gäller) som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i [det berörda landet]. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska den tullsats som gäller för alla övriga företag tillämpas.
4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 13 december 2023.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets förordning (EG) nr 1631/2005 av den 3 oktober 2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina och Amerikas förenta stater (EUT L 261, 7.10.2005, s. 1).
(3) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 855/2010 av den 27 september 2010 om ändring av förordning (EG) nr 1631/2005 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i bland annat Folkrepubliken Kina (EUT L 254, 29.9.2010, s. 1).
(4) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1389/2011 av den 19 december 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 346, 30.12.2011, s. 6).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 569/2014 av den 23 maj 2014 om ändring av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1389/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn avseende en ny exportör i enlighet med artikel 11.4 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 157, 27.5.2014, s. 80).
(6) Liaocheng City Zhonglian Industry Co. Ltd.
(7) Juancheng Kangtai Chemical Co. Ltd.
(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/392 av den 9 mars 2015 om avslutande av en översyn, avseende en ny exportör, av rådets genomförandeförordning (EU) nr 1389/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, samt om återinförande av tullen på import från exportören och om avslutande av registreringen av denna import (EUT L 65, 10.3.2015, s. 18).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2230 av den 4 december 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 319, 5.12.2017, s. 10).
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1209 av den 22 juli 2021 om inledande av en översyn, avseende ny exportör, av genomförandeförordning (EU) 2017/2230 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina avseende tre kinesiska exporterande tillverkare, om upphävande av tullen på import från dessa exporterande tillverkare och om registrering av denna import (EUT L 263, 23.7.2021, s. 1).
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/619 av den 12 april 2022 om avslutande av översynen, avseende ny exportör, av genomförandeförordning (EU) 2017/2230 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina avseende tre kinesiska exporterande tillverkare, samt om införande av tullen på import från dessa tillverkare och om avslutande av registreringen av denna import (EUT L 115, 13.4.2022, s. 66).
(12) EUT C 462, 5.12.2022, s. 10.
(13) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/712 av den 30 mars 2023 om inledande av en översyn avseende ny exportör av genomförandeförordning (EU) 2017/2230 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av triklorisocyanursyra med ursprung i Folkrepubliken Kina, avseende en exporterande kinesisk tillverkare, samt om upphävande av tullen på import från den exporterande tillverkaren och om registrering av denna import (EUT L 93, 31.3.2023, s. 88).
(14) EUT C 113, 9.3.2022, s. 24.
(15) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2643.
(16) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm.
(17) https://dataweb.usitc.gov/.
(18) https://www.cfe.mx/.
(19) Índice de Referencia Nacional de Precios de Gas Natural al Mayoreo (IPGN) (cre.gob.mx).
(20) https://www.inegi.org.mx/.
(21) https://rotquimica.com/.
(22) https://cydsa.com/audited-financial-statements/?lang=en.
(23) Tillkännagivande, se fotnot 12.
(24) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 20 december 2017, Significant distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the purposes of Trade Defence Investigations (inte översatt till svenska), 20 december 2017, SWD 483 final/2.
(25) Rapporten – kapitel 2, s. 6–7.
(26) Rapporten – kapitel 2, s. 10.
(27) Se Kinas konstitution (npc.gov.cn) (hämtad den 12 september 2023).
(28) Rapporten – kapitel 2, s. 20–21.
(29) Rapporten – kapitel 3, s. 41 och 73–74.
(30) Rapporten – kapitel 6, s. 120–121.
(31) Rapporten – kapitel 6, s. 122–135.
(32) Rapporten – kapitel 7, s. 167–168.
(33) Rapporten – kapitel 8, s. 169–170 och 200–201.
(34) Rapporten – kapitel 2, s. 15–16, kapitel 4, s. 50 och 84 samt kapitel 5, s. 108–109.
(35) Se http://en.sasac.gov.cn/.
(36) Se https://www.qixin.com/company/65f3af24-40d6-4b1b-9096-f8e2d897bd2e (hämtad den 12 september 2023).
(37) Se http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESH_STOCK/2022/2022-4/2022-04-13/7978674.PDF, s 49 (hämtad den 12 september 2023).
(38) Se t.ex. artikel 33 i Kinas kommunistiska partis partiprogram, artikel 19 i den kinesiska bolagsrätten och riktlinjerna från partiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (fullständig hänvisning nedan).
(39) Se http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad den 12 september 2023).
(40) Se http://www.ccema.org.cn/wzsy (hämtad den 12 september 2023).
(41) Se http://www.ccema.org.cn/xhzc (hämtad den 12 september 2023).
(42) Rapporten – kapitel 5, s. 100–101.
(43) Rapporten – kapitel 2, s. 26.
(44) Se t.ex. Blanchette, J., Xi’s Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster, Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.
(45) Rapporten – kapitel 2, s. 31–32.
(46) Se https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad den 12 september 2023).
(47) Se www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 12 september 2023).
(48) Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise (inte översatt till svenska), finns på https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad den 22 mars 2023).
(49) Se http://jscc.sinopec.com/jscc/about_us/teammanagement/ (hämtad den 12 september 2023).
(50) Se http://www.sinopec.com/listco/Resource/Pdf/2023032507.pdf, s. 26 (hämtad den 12 september 2023).
(51) Se http://www.sinopecgroup.com/group/gywm/ddjs.shtml, http://jscc.sinopec.com/jscc/about_us/teammanagement/ (hämtad den 12 september 2023).
(52) Rapporten – kapitel 14.1–14.3.
(53) Rapporten – kapitel 4, s. 41–42 och 83.
(54) 14:e femårsplanen för råvaror, finns på: https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2021/art_2960538d19e34c66a5eb8d01b74cbb20.html (hämtad den 12 september 2023).
(55) Ibid., avsnitt IV.1.
(56) Se https://www.gov.cn/xinwen/2019-11/06/content_5449193.htm (hämtad den 6 september 2023).
(57) Ibid., artikel 4.
(58) Se https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211201/1191133.shtml (hämtad den 12 september 2023).
(59) Ibid., avsnitt III.1.3.
(60) Ibid., avsnitt III.2.3.
(61) Se http://gxt.jiangsu.gov.cn/art/2021/9/3/art_6197_10099378.html (hämtad den 12 september 2023).
(62) Ibid., avsnitt 5.2.6.1.
(63) Ibid., avsnitt 5.2.6.1.1.
(64) Se https://huanbao.bjx.com.cn/news/20211115/1187880.shtml (hämtad den 12 september 2023).
(65) Ibid., avsnitt II.3.
(66) Ibid., avsnitt III.4.
(67) Rapporten – kapitel 6, s. 138–149.
(68) Rapporten – kapitel 9, s. 216.
(69) Rapporten – kapitel 9, s. 213–215.
(70) Rapporten – kapitel 9, s. 209–211.
(71) Rapporten – kapitel 13, s. 332–337.
(72) Rapporten – kapitel 13, s. 336.
(73) Rapporten – kapitel 13, s. 337–341.
(74) Rapporten – kapitel 6, s. 114–117.
(75) Rapporten – kapitel 6, s. 119.
(76) Rapporten – kapitel 6, s. 120.
(77) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.
(78) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/328 av den 24 februari 2021 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av produkter av ändlösa glasfiberfilament med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (EUT L 65, 25.2.2021, s. 1), skälen 71–75, och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2287 av den 17 december 2021 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/2170 om införande av slutgiltiga antidumpningstullar beträffande import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 458, 22.12.2021, s. 344), skälen 151–188.
(79) Se det officiella policydokumentet från Kinas bank- och försäkringstillsynskommission (CBIRC) av den 28 augusti 2020: Three-year action plan for improving corporate governance of the banking and insurance sectors (2020–2022), finns på http://www.cbirc.gov.cn/cn/view/pages/ItemDetail.html?docId=925393&itemId=928 (hämtad den 22 mars 2023). I planen anges att man ska ”ytterligare genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av partiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”
(80) Se CBIRC:s meddelande Notice on the Commercial banks performance evaluation method, utfärdat den 15 december 2020. http://jrs.mof.gov.cn/gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm (hämtad den 22 mars 2023).
(81) Se IMF Working Paper, Resolving China’s Corporate Debt Problem, av Wojciech Maliszewski, Serkan Arslanalp, John Caparusso, José Garrido, Si Guo, Joong Shik Kang, W. Raphael Lam, T. Daniel Law, Wei Liao, Nadia Rendak, Philippe Wingender, Jiangyan, oktober 2016, WP/16/203.
(82) Rapporten – kapitel 6, s. 121–122, 126–128 och 133–135.
(83) Se OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, på https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad den 12 september 2023).
(84) Se http://www.gov.cn/xinwen/2020-04/20/content_5504241.htm (hämtad den 12 september 2023).
(85) Se t.ex. kapitlen 2–3, 8–9 och 58–60 i den 14:e femårsplanen.
(86) Se kapitel 65 i den 14e femårsplanen.
(87) https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(88) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå kan tillverkning av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(89) inegi.org.mx.
(90) https://app.cfe.mx/Aplicaciones/CCFE/Tarifas/TarifasCREIndustria/Tarifas/GranDemandaMTH.aspx.
(91) Índice de Referencia Nacional de Precios de Gas Natural al Mayoreo (IPGN) (cre.gob.mx).
(92) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm.
(93) https://dataweb.usitc.gov/.
(94) inegi.org.mx.
(95) https://app.cfe.mx/Aplicaciones/CCFE/Tarifas/TarifasCREIndustria/Tarifas/GranDemandaMTH.aspx.
(96) Índice de Referencia Nacional de Precios de Gas Natural al Mayoreo (IPGN) (cre.gob.mx).
(97) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33). Enligt artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(98) https://dataweb.usitc.gov/.
(99) https://cydsa.com/audited-financial-statements/?lang=en. I dag (den 6 oktober 2023) är länken inte längre tillgänglig. Europeiska unionens delegationer i tredjeländer har dock bekräftat att de har tillgång till den. Kommissionen har sparat skärmbilder av CYDSA:s räkenskaper för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.
(100) EUT L 319, 5.12.2017, s. 10.
(101) Tullstatistik från Kinas allmänna tullförvaltning, på 海关统计数据查询平台 (customs.gov.cn), http://stats.customs.gov.cn/indexEn.
(102) Chemical Fire Raises Concerns about Trichlor Supply| Pool & Spa News (poolspanews.com).
(103) Tillkännagivande om beslut om antidumpningstull: Chlorinated Isocyanurates from the People’s Republic of China, 70 Fed. Reg. 36,561 (24 juni 2005) 2022-01933.pdf (govinfo.gov); åtgärdernas nivå (285,6 %).
(104) https://www.govinfo.gov/content/pkg/FR-2023-02-22/pdf/2023-03652.pdf.
(105) Källa: GTA.
(106) Källa: Tullstatistik från Kinas allmänna tullförvaltning, på 海关统计数据查询平台 (customs.gov.cn).
(107) Importörerna omvandlar också triklorisocyanursyra till tabletter eller andra förpacknings- eller märkningsformat.
(108) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(109) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2757/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)