Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/453 av den 2 mars 2023 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom genomförandeförordning (EU) 2017/141 på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina, till import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, som avsänts från Malaysia, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller inte

(1)

I januari 2017 införde Europeiska kommissionen (kommissionen) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/141 (2), ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/659 (3), en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) och Taiwan. De gällande antidumpningstullarna uppgår till mellan 30,7 % och 64,9 % för import med ursprung i Kina och 5,1 % och 12,1 % för import med ursprung i Taiwan. Den undersökning som ledde till dessa tullar inleddes i oktober 2015 (den ursprungliga undersökningen) (4).

(2)

I januari 2022 inledde kommissionen en översyn vid giltighetstidens utgång av de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen genom att offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning (5). Denna översyn pågår fortfarande.

(3)

Kommissionen har tagit emot en begäran enligt artiklarna 13.3 och 14.5 i grundförordningen om undersökning av ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina genom import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål som avsänds från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, och om registrering av denna import (begäran).

(4)

Begäran ingavs den 25 april 2022 av Defence Committee of the Stainless Steel Butt-welding Fittings Industry of the European Union (sökanden).

(5)

Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Kina och Malaysia till unionen efter införandet av åtgärderna beträffande stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina.

(6)

Begäran innehöll dessutom bevisning för att det är osannolikt att denna förändring beror på sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det finns en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningstullen. Sökanden hävdar att den faktiska tillverkningen av den undersökta produkten i Malaysia är begränsad till endast två tillverkare vars sammanlagda export till unionen genomgående har varit mycket lägre än de volymer av den undersökta produkten som exporterats från Malaysia till unionen sedan åtgärderna infördes för den berörda produkten. Enligt den bevisning som lämnats av sökanden förefaller förändringen bero på att den berörda produkten med ursprung i Kina omlastas via Malaysia till unionen. Sökanden har lämnat bevisning som ifrågasätter att kinesiska bolag har faktiska produktionsanläggningar i Malaysia. Vidare har sökanden lämnat bevisning för att kinesiska tillverkare öppet föreslår att den berörda produktens ursprung ska ändras från kinesiskt till malaysiskt.

(7)

Begäran innehöll dessutom tillräcklig bevisning för att detta bruk, dessa processer eller denna bearbetning undergrävde de gällande antidumpningsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om kvantiteter och priser. Betydande importvolymer av den undersökta produkten föreföll ha förts in på EU-marknaden. Dessutom fanns det tillräcklig bevisning för att importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål skedde till skadevållande priser.

(8)

Slutligen innehöll begäran tillräcklig bevisning för att stumsvetsrördelar av rostfritt stål som avsändes från Malaysia exporterades till dumpade priser i förhållande till det normalvärde som tidigare fastställts för stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina.

(9)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är stumsvetsrördelar av rostfritt stål av austenitiska standardkvaliteter, motsvarande AISI-typerna 304, 304L, 316, 316L, 316Ti, 321 och 321H och deras motsvarigheter i andra standarder, med en yttre diameter av högst 406,4 mm och med en väggtjocklek av högst 16 mm, med ett Ra-värde för den inre ytjämnheten på högst 0,8 mikrometer, ej flänsade, även inte färdigbearbetade, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2017/141 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer ex 7307 23 10 och ex 7307 23 90 (Taric-nummer 7307231015, 7307231025, 7307239015, 7307239025) och som har sitt ursprung i Kina (den berörda produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(10)

Den produkt som är föremål för undersökningen är samma produkt som definieras i föregående skäl, men avsänd från Malaysia, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, som för närvarande klassificeras enligt samma KN-nummer som den berörda produkten (Taric-nummer 7307231035, 7307231040, 7307239035, 7307239040) (den undersökta produkten).

(11)

Det framgick av undersökningen att stumsvetsrördelar av rostfritt stål som exporteras från Kina till unionen och stumsvetsrördelar av rostfritt stål som avsänds från Malaysia, oavsett om produkternas ursprung är Malaysia eller inte, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden och följaktligen ska betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(12)

Pantech Steel Industries Sdn. Bhd (PSI) ett av företagen i Pantech-gruppen, kontaktade kommissionen för att förvissa sig om att en av deras produkttyper – långa högfrekventa böjar – inte omfattades av den ursprungliga produktdefinitionen. Efter en analys av produktbeskrivningen och samråd med sökanden bekräftade kommissionen att långa högfrekventa böjar inte omfattades av den ursprungliga produktdefinitionen.

(13)

Paul Meijering Metalen B.V. (PMM B.V.), en unionsimportör, invände mot den produktdefinition som användes i undersökningen. Företaget lämnade synpunkter på detta och även på inledandet och begärde att bli hörd av kommissionen. Hörandet hölls den 7 juli 2022. Vid hörandet förklarade kommissionen att syftet med denna undersökning var att fastställa om det förekommer kringgående via Malaysia. Det fanns ingen rättslig grund för att ändra åtgärdernas tillämpningsområde inom ramen för denna undersökning. Produktdefinitionen fastställdes i den ursprungliga undersökningen, som visade att alla rördelar inom produktdefinitionen är likadana produkter.

(14)

Efter att ha underrättat medlemsstaterna fastslog kommissionen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en undersökning enligt artikel 13.3 i grundförordningen. Kommissionen inledde därför den 8 juni 2022 en undersökning och gjorde importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/894 (6) (förordningen om inledande).

(15)

I förordningen om inledande anges att om det i samband med undersökningen skulle konstateras kringgående som omfattas av artikel 13 i grundförordningen, annat än sådant som nämns i skäl 7 i denna, kan undersökningen även omfatta ett sådant kringgående.

(16)

PMM B.V. påpekade att det fanns en skillnad mellan exporten från Malaysia till unionen för 2017 och motsvarande import till unionen från Malaysia i begäran. Parten instämde inte heller i sökandens påstående att den enda förklaringen till skillnaden mellan exporten från Kina till Malaysia och exporten från Malaysia till unionen var omlastning. Slutligen pekade företaget på att det saknades hänvisningar i begäran.

(17)

Vid det hörande som nämns i skäl 13 förklarade kommissionen att den granskade begäran i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen och drog slutsatsen att kraven för att inleda en undersökning var uppfyllda, dvs. att det fanns tillräcklig bevisning för att inleda undersökningen. Enligt artikel 13.3 i grundförordningen ska en begäran innehålla sådana uppgifter som rimligen är tillgängliga för sökanden. De beviskrav som ska vara uppfyllda för att inleda en undersökning (”tillräcklig” bevisning) skiljer sig från de som ställs när det gäller att slutligt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller kringgående.

(18)

Skillnaden i statistik för 2017, eller påståendena om omlastning på grundval av skillnaden i statistik mellan Kina och Malaysia, ändrade inte det faktum att begäran visade på en tydlig förändring i handelsmönstret mellan Kina, Malaysia och unionen. Sökanden lade också fram bevis för omlastning.

(19)

Kommissionen förklarade dock att syftet med undersökningen är att ta reda på om förändringen i handelsmönstret, inbegripet förändringen mellan Kina och Malaysia, beror på metoder som utgör kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, och är inte begränsat till omlastning.

(20)

Mot bakgrund av ovanstående innehöll begäran tillräcklig bevisning avseende de faktorer som anges i artikel 13.1 i grundförordningen för att motivera att en undersökning inleds i enlighet med artikel 13.3.

(21)

Undersökningsperioden omfattade perioden från och med den 1 januari 2014 till och med den 31 december 2021 (undersökningsperioden eller UP i tabeller). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bl.a. undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter införandet av åtgärderna för den berörda produkten samt förekomsten av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Mer detaljerade uppgifter har inhämtats för perioden 1 januari 2021–31 december 2021 (referensperioden eller RP i tabeller) för att undersöka om importen undergrävde de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om priser och/eller kvantiteter och om dumpning förekom.

(22)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Kina och Malaysia, de kända exporterande tillverkarna i dessa länder, unionsindustrin samt de kända importörerna i unionen om inledandet av undersökningen.

(23)

Kommissionen bad dessutom Malaysias beskickning vid Europeiska unionen att tillhandahålla namn på och adresser till exporterande tillverkare och/eller intresseorganisationer som skulle kunna vara intresserade av att samarbeta i undersökningen, utöver de malaysiska exporterande tillverkare som sökanden hade identifierat i begäran. Malaysias beskickning lämnade en förteckning till kommissionen. Kommissionen kontaktade alla företag i samband med inledandet.

(24)

Formulär för ansökan om tullbefrielse för tillverkare/exportörer i Malaysia samt frågeformulär för tillverkare/exportörer i Kina och för importörer i unionen gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats.

(25)

Fyra malaysiska exporterande tillverkare lämnade in formulär för ansökan om befrielse. Dessa var följande:

(26)

Dessutom besvarade fyra malaysiska företag som var närstående Pantech eller SPI frågeformuläret.

(27)

Därtill lämnade sex unionsimportörer in svar på frågeformuläret. Ett av dessa företag importerade inte stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia, så dess svar analyserades inte vidare. Kommissionen använde importörernas svar på frågeformuläret för att dubbelkontrollera handelsflödena och namnen på leverantörer från Malaysia.

(28)

Vid kontrollen av uppgifter och statistik från sökanden och de samarbetsvilliga malaysiska företagen höll kommissionen samråd på plats med malaysiska myndigheter, närmare bestämt med handels- och industriministeriet, kungliga tullverket, finansministeriet och företrädare för frihandelszonerna Klang och Penang.

(29)

I enlighet med artikel 16 i grundförordningen utförde kommissionen dessutom kontrollbesök på plats i följande företags lokaler:

(30)

Kommissionen genomförde även dubbelkontroller på distans hos följande företag:

(31)

Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som fastställs i förordningen om inledande. Alla parter underrättades om att underlåtenhet att lämna alla relevanta uppgifter eller lämnande av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande upplysningar kan leda till att artikel 18 i grundförordningen tillämpas och att avgöranden träffas på grundval av tillgängliga uppgifter.

(32)

Ett hörande hölls den 7 juli 2022 med unionsimportören PMM B.V., såsom förklaras i skälen 13 och 16–19. Efter utlämnandet av uppgifter hördes MAC och PMM B.V. den 8 respektive den 12 december 2022.

(33)

För att bedöma om ett kringgående eventuellt föreligger bör enligt artikel 13.1 i grundförordningen följande aspekter undersökas:

(34)

I begäran påstods det att den berörda produkten omlastades från Malaysia till unionen (se skäl 6).

(35)

När det gäller omlastning fann undersökningen inga bevis för att någon av de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, som stod för all export till unionen under referensperioden (se skäl 39), ägnade sig åt omlastning. Kommissionen jämförde de uppgifter som rapporterats av de fyra samarbetsvilliga företagen med statistik, som visade att de stod för den allra största delen av exporten av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen under större delen av undersökningsperioden och all denna export under rapporteringsperioden. Undersökningen visade att inget av de fyra företagen ägnade sig åt omlastning. Deras inköp av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina var minimala och såldes på den inhemska marknaden i Malaysia. Detta påstående kunde därför inte bekräftas genom denna undersökning.

(36)

Såsom nämns i skäl 5 innehöll dock begäran tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Kina och Malaysia till unionen efter införandet av åtgärder avseende stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina. Begäran innehöll konkret bevisning, som grundades på officiell statistik, för en ökad import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia till unionen och en parallell ökning av importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina till Malaysia (7), vilket utgjorde en förändring av handelsmönstret i enlighet med artikel 13 i grundförordningen. Såsom noterades i skäl 6 innehöll begäran dessutom bevisning, baserat på vad som är känt om den faktiska tillverkningen i Malaysia, för att det är osannolikt att denna förändring beror på sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det finns en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningstullen. Enligt begäran berodde förändringen på omlastning, och detta påstående stöddes av tillräcklig bevisning, närmare bestämt av erbjudanden från malaysiska företag om att leverera kinesiska stumsvetsrördelar av rostfritt stål genom att ändra ursprunget för att undvika antidumpningstullarna (8). Såsom anges i skäl 35 fann undersökningen inga bevis för att malaysiska företag faktiskt antog det påstådda erbjudandet om att återförsälja kinesiska stumsvetsrördelar av rostfritt stål, men den bekräftade att en förändring i handelsmönstret hade ägt rum. Mot bakgrund av bevisningen, särskilt den kända faktiska produktionskapaciteten i Malaysia, var det osannolikt att en sådan förändring skedde på grund av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering. Kommissionen fortsatte därför undersökningen.

(37)

Undersökningen omfattade all praxis som omfattas av artikel 13 i grundförordningen (se skäl 15), och kommissionen analyserade därför även de berörda företagens sammansättningsverksamhet på grundval av användningen av kinesiska råvaror eller halvfabrikat.

(38)

När det gäller sammansättningsverksamheten analyserade kommissionen specifikt huruvida kriterierna i artikel 13.2 i grundförordningen var uppfyllda, särskilt följande:

(39)

Såsom anges i skäl 25 begärde fyra exporterande tillverkare i Malaysia befrielse från åtgärderna, om de utvidgas till att även omfatta Malaysia. De samarbetade under hela förfarandet genom att lämna in formulär för ansökan om tullbefrielse och besvara skrivelser med begäran om komplettering, och genom att samtycka till kontroller på plats. Samarbetsviljan hos de malaysiska exporterande tillverkarna var hög, eftersom de sammanlagda exportvolymer av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen som de rapporterade i sina ansökningar om tullbefrielse motsvarade hela importvolymen från Malaysia under referensperioden, enligt Eurostats importstatistik.

(40)

Tabell 1 visar hur importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina och Malaysia till unionen utvecklades under undersökningsperioden.

Tabell 1

Unionens import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål under undersökningsperioden (ton)

(41)

Den totala volymen av unionens import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia ökade mer än fem gånger under undersökningsperioden, från 297 ton 2014 till 1 626 ton under referensperioden.

(42)

Samtidigt minskade unionens import från Kina med 76 %, från 3 018 ton 2014 till 719 ton under referensperioden.

(43)

Eftersom kommissionen inte fann någon bevisning för omlastning från de fyra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna analyserades inte de malaysiska importvolymerna av den undersökta produkten från Kina.

(44)

De viktigaste insatsvarorna vid tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål är svetsade rör och sömlösa rör. Dessa insatsvaror bearbetas sedan vidare för att tillverka svetsade och sömlösa rördelar i enlighet med detta. Sömlösa rördelar i form av ändstycken tillverkas dessutom av plåtar. Dessutom använde ett av de samarbetsvilliga företagen även baffelplåt för tillverkning av svetsade rördelar med stor diameter. Ett av de samarbetsvilliga företagen importerade också under en del av undersökningsperioden halvfabrikat (rörkopplingar) för vidare bearbetning.

(45)

Tabell 2 visar hur importen från Malaysia av de delar som används för tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina har utvecklats, på grundval av kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga företagen. Kommissionen jämförde dessa siffror med den malaysiska importstatistik som erhållits från de malaysiska myndigheterna och den som finns tillgänglig i databasen Global Trade Atlas (GTA) (9). De siffror som företagen rapporterade visade sig dock vara mer tillförlitliga för analysen av handelsmönstret än importstatistiken. Råvarorna i fråga kan importeras till Malaysia med flera tiosiffriga tullkoder och kan även användas i andra senare led i produktionskedjan än för tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål. När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, och med tanke på den höga graden av samarbetsvilja, kunde kommissionen spåra den slutliga användningen av delarna och huruvida de användes för efterföljande export av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen. Kommissionen beslutade därför att förlita sig på de kontrollerade uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga företagen.

Tabell 2

Import till Malaysia av råvaror från Kina under undersökningsperioden (ton)  (10)

(46)

I siffrorna i tabell 2 anges sammanlagda importvolymer för alla dessa råvaror/halvfabrikat som importerats från Kina av de samarbetsvilliga malaysiska tillverkarna, vilka täcker 100 % av den malaysiska exporten av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen under rapporteringsperioden.

(47)

Tabell 2 visar att den malaysiska importen från Kina av råvaror/halvfabrikat ökade väsentligt under hela undersökningsperioden, nästan tio gånger. Denna ökning var särskilt synlig under perioden 2018–referensperioden.

(48)

Den betydande ökningen av de volymer råvaror som importerades från Kina till Malaysia tyder på en ökad efterfrågan på sådana insatsvaror i Malaysia, vilket åtminstone delvis kan förklaras av den ökade tillverkningen och exporten av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia till unionen under undersökningsperioden.

(49)

Den ökade exporten av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia till unionen, tillsammans med den ökade kinesiska exporten av delar till Malaysia under samma period, utgör en förändring i handelsmönstret mellan Kina, Malaysia och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(50)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav PMM B.V. att antidumpningsåtgärderna mot stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina infördes i januari 2017, medan EU:s import från Malaysia började öka redan mellan 2014 och 2017.

(51)

Företaget noterade också att Malaysias ökade import av insatsvaror från Kina under undersökningsperioden var mycket större än den ökade exporten från Malaysia av rördelar till unionen. Enligt PMM B.V. innebär detta att de malaysiska tillverkarna helt enkelt ökade sin tillverkning av stumsvetsrördelar av rostfritt stål, men att de inte nödvändigtvis hade unionsmarknaden som mål.

(52)

Det bör dock noteras att den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna inleddes i oktober 2015. Eftersom inledandet av antidumpningsförfarandet i sig kan påverka de ekonomiska aktörernas beteende, och för att få en fullständig bild och kunna göra en korrekt jämförelse av handelsflödena innan undersökningen inleddes med flödena efter detta och efter införandet av tullen, beslutade sig kommissionen att inleda den aktuella undersökningen av kringgående från och med den 1 januari 2014. Importen från Malaysia ökade visserligen redan mellan 2014 och 2017. Denna importvolym ökade dock snabbare mellan 2017 och referensperioden, dvs. efter införandet av tullen i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen.

(53)

Exakt samma mönster kunde noteras i den malaysiska importen av råvaror från Kina. Det faktum att den ökade importen av kinesiska rör av rostfritt stål till Malaysia inte exakt motsvarar den ökade exporten av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia till unionen förändrar inte slutsatsen att den senare ökade mer än fem gånger under undersökningsperioden, vilket tillsammans med den nästan tiofaldiga ökningen av importen av insatsvaror från Kina till Malaysia utgör en förändring i handelsmönstret i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Eftersom de rör som importeras från Kina inte bara används för att tillverka rördelar, fanns ingen exakt motsvarighet.

(54)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade MAC också att kommissionen inte hade lyckats analysera eller kvalificera förändringen i handelsmönstret. Det faktum att importen av råvaror från Kina till Malaysia ökade nästan tiofaldigt, medan unionens import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia bara ökade mer än femfaldigt, tyder på att ungefär bara hälften av de råvaror som importerades till Malaysia från Kina i slutändan ingick i stumsvetsrördelar av rostfritt stål som exporterades till unionen. MAC hävdade vidare att eftersom de två samarbetsvilliga exportörer som redan hade konstaterats vara faktiska malaysiska tillverkare endast importerade en mycket liten andel av sina råvaror från Kina, men också ökade sin export till unionen efter införandet av tullen på stumsvetsrördelar av rostfritt stål, och eftersom MAC:s kontrollerade försäljningssiffror bekräftade att nästan 50 viktprocent av MAC:s försäljning av stumsvetsrördelar av rostfritt stål gick till andra marknader än unionen, skulle kommissionens slutsats om ”förändring i handelsmönstret” främst avse TP, och hur som helst inte vara baserad på konsekvent bevisning.

(55)

Påståendet avvisades. För det första har det på landsomfattande nivå, på grundval av officiell statistik och kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga företagen, fastställts i undersökningen att även om importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina till unionen minskade betydligt, så ökade importen av både insatsvaror från Kina till Malaysia och importen till unionen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia under undersökningsperioden. Denna bevisning visar tydligt att den ökade efterfrågan på sådana insatsvaror i Malaysia åtminstone delvis kan förklaras av den ökade tillverkningen och exporten av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia till unionen under undersökningsperioden (se skäl 48). För det andra, även efter MAC:s argument att endast ungefär hälften av de råvaror som importerades till Malaysia från Kina hamnade i stumsvetsrördelar av rostfritt stål som exporterades till unionen, hade handelsmönstret ändå förändrats i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. För det tredje analyserade kommissionen, förutom att analysera förändringen i handelsmönstret på landsomfattande nivå, förändringen i handelsmönstret enbart med hänsyn tagen till MAC och TP, på grundval av deras egna kontrollerade uppgifter, och betydande parallella ökningar skedde också (se tabell 3 nedan). Merparten av båda ökningarna kan huvudsakligen tillskrivas MAC, eftersom TP inledde sin verksamhet först under andra halvåret 2020 (se skäl 89). Dessutom utgjordes merparten av MAC:s export till unionen under undersökningsperioden av delar som importerades från Kina, eftersom företaget importerade nästan 100 % av sina råvaror från Kina (se skäl 58). På landsomfattande nivå visade undersökningen därför på en tydlig förändring i handelsmönstret. Dessutom visade undersökningen på företagsnivå, på grundval av kontrollerade uppgifter från företaget, att MAC var en av de största anledningarna bakom denna förändring. MAC tillhandahöll inte heller någon annan analys, något annat resonemang eller några andra belägg och föreslog inte heller vilken annan bevisning kommissionen borde ha utgått från.

(56)

Kommissionen analyserade först huruvida de samarbetsvilliga företagens verksamhet påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan och huruvida de berörda delarna kommer från det land som omfattas av åtgärderna.

(57)

De samarbetsvilliga företagen importerade råvaror och delar från Kina under undersökningsperioden och utförde därför möjligtvis sammansättningsverksamhet/färdigställande i Malaysia innan de avsände stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen.

(58)

MAC och TP inledde sin verksamhet efter införandet av åtgärderna mot Kina i januari 2017 (2018 respektive 2020). De importerade nästan 100 % av sina råvaror från Kina (11).

(59)

Dessutom ökade båda företagens försäljning till unionen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål och importen av råvaror från Kina betydligt från och med den tidpunkt då företagen bildades, med en toppnotering i referensperioden.

(60)

I tabell 3 visas tendenserna på grundval av sammanlagda uppgifter för båda företagen när det gäller deras export av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen och deras import av råmaterial/halvfabrikat från Kina under perioden 2018–referensperioden (12).

Tabell 3

Export- och importindikatorer för MAC och TP (2018 = 100)

(61)

Situationen för de två andra företagen (Pantech och SPI) var helt annorlunda. Båda företagen tillverkare stumsvetsrördelar av rostfritt stål redan före 2014. I sin begäran identifierade sökandena båda företagen som faktiska tillverkare (13). Deras export till unionen ökade efter införandet av åtgärderna, men undersökningen bekräftade att de var faktiska tillverkare (se avsnitt 2.5 nedan om testet av värdet av delarna). Endast sömlösa rör, som utgjorde en mindre andel av deras råvaror/delar, importerades från Kina under undersökningsperioden och användes därefter för tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål som exporterades till unionen.

(62)

I artikel 13.1 i grundförordningen krävs ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det är därför det bruk, de processer eller den bearbetning som leder till förändringen i handelsmönstret som måste ha en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen för att inte betraktas som kringgående i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(63)

Även om det kunde ha funnits andra skäl för att bilda företaget i Malaysia än de gällande åtgärderna, dvs. att försörja den malaysiska hemmamarknaden, pekar andra faktorer starkt på en förändring i handelsmönstret i samband med att tullarna infördes när det gäller MAC och TP:

(64)

Dessutom är TP ett helägt dotterbolag till det kinesiska företaget Sinotube, som i sin tur ingår i Tsingshan-gruppen, en kinesisk ståljätte som tillverkar ett mängd olika stålprodukter, bland annat stumsvetsrördelar av rostfritt stål.

(65)

Mot bakgrund av alla dessa faktorer drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen för MAC:s och TP:s bearbetningsverksamhet vid de två produktionsanläggningarna (14) i Malaysia. Förändringen i handelsmönstret var ett resultat av att verksamheten inleddes och sedan ökade väsentligt efter det att de ursprungliga åtgärderna infördes.

(66)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade MAC att det fanns tillräcklig grund och ekonomisk motivering för företagets bildande i slutet av 2017 och dess ökade tillverkning och internationella export under de följande åren.

(67)

Närmare bestämt hävdade MAC att grunden för bildandet av företaget i huvudsak rörde en affärsmöjlighet som inte hade något att göra med införandet av tullarna i den ursprungliga undersökningen. Företaget övertog en faktisk tillverkares (KT Fittings) verksamhet och ställde om verksamheten till bearbetning av sömlösa rör från Kina. Enligt MAC:s skrivelse tog det över denna verksamhet för att utföra den bearbetning som var tillräcklig för att uppfylla kraven för malaysiskt ursprung enligt unionens regler om ursprung som inte medför förmånsbehandling. Eftersom KT Fittings inte omfattades av antidumpningstullar påstods den nya ledningen ha goda skäl att tro att MAC:s framtida försäljning skulle vara fri från alla ”EU-tullar för stumsvetsrördelar av rostfritt stål” genom att föregångarens maskiner, produktionsanläggning och kundlista övertogs. Förtaget hävdade att omställningen från tillverkningen av svetsade rör till sömlösa rör berodde på att denna marknad dominerades av två andra vertikalt integrerade malaysiska tillverkare (Pantech och SPI). MAC ansåg att allt detta utgjorde tillräcklig grund och ekonomisk motivering enligt artikel 13.1 i grundförordningen, och att det faktum att MAC inrättades 2017, efter det att den ursprungliga undersökningen hade inletts, var en tillfällighet.

(68)

Vidare hävdade MAC att utlämnandet av uppgifter inte gav upphov till några tvivel om MAC:s fulla produktionskapacitet och faktiska tillverkning av rördelar från dess kontrollerade inköp av råvaror som alla faktiska tillverkare av stumsvetsrördelar av rostfritt stål behövde. När det gäller såväl MAC:s produktionskapacitet som den faktiska tillverkningen av hela produktionslinjen från råvaror, skilde sig detta inte från Pantech och SPI.

(69)

MAC hävdade också att det inte fanns någon faktisk likhet mellan MAC och TP och att påståendet om att MAC inriktade sig på unionsmarknaden var felaktigt i sak. Det faktum att MAC:s försäljning till unionen uppgick till 52 viktprocent (eller 54 % av värdet) kunde inte ses som att företaget ”inriktade sig på” unionsmarknaden.

(70)

Även PMM B.V. framhöll i sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter att MAC är en ”fortsättning” på företaget KT Fittings och därmed en ”faktisk tillverkare som tillverkade rördelar långt före undersökningsperioden”. En identisk synpunkt framfördes av en annan unionsimportör, Dacapo Stainless B.V. (DS B.V.).

(71)

Inledningsvis erinrade kommissionen om att den bland annat kontrollerade MAC:s faktiska tillverkning, produktionskapacitet och inköp av insatsvaror på plats, och att de fastställda omständigheterna beträffande dessa faktorer inte ifrågasattes. I enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen fastställdes i undersökningen därför en skillnad mellan MAC, SPI och Pantech. Såsom anges i skälen 87, 98 och 99 kom 99,99 % av de delar som MAC använde i sin tillverkning av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina, medan motsvarande andel för Pantech och SPI låg under 10 % respektive 30 %. När det gäller de faktiska likheterna mellan MAC och TP visade undersökningen att båda företagen agerade på liknande sätt, i och med att båda importerade de flesta insatsvarorna från Kina, ökade deras värde och exporterade de resulterande rördelarna till unionen. Dessutom baseras undersökningsresultaten när det gäller MAC på företagets faktiska verksamhet och inte på vad MAC hypotetiskt kunde ha gjort med sina maskiner och produktionsanläggningar.

(72)

Såsom anges i skäl 62 fastställs det i artikel 13.1 i grundförordningen ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det är därför det bruk, de processer eller den bearbetning som leder till förändringen i handelsmönstret som måste ha en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen för att inte betraktas som kringgående i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen.

(73)

Det kan finnas legitima skäl, såsom tillgången till utbildad arbetskraft och tillgångar, till att bilda ett företag. Det viktiga är dock inte bara bildandet av företaget utan hur det bedriver sin verksamhet. Med andra ord, om företagets verksamhet – dess bruk, process eller bearbetning – är orsaken till förändringen i handelsmönstret, måste den ekonomiska motiveringen och tillräckliga grunden för detta förfarande granskas enligt artikel 13.1.

(74)

Såsom förklaras i skäl 87 konstaterades det i undersökningen att den verksamhet som MAC är delaktig i är en sammansättningsverksamhet i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen. Företaget köpte huvudsakligen in sömlösa kinesiska rör, ökade deras värde något för att omvandla dem till stumsvetsrördelar av rostfritt stål och sålde dem på unionsmarknaden. Såsom diskuteras i skälen 57–60 konstaterades dessutom detta ligga bakom förändringen i handelsmönstret.

(75)

När det gäller den ekonomiska motiveringen och tillräckliga grunden bör det noteras att MAC, precis som TP, bildades efter det att tullarna hade införts. Såsom konstateras i skrivelsen var MAC:s verksamhet dessutom, till skillnad från dess föregångare KT Fittings, inriktad på tillverkning av sömlösa rör från Kina. Till skillnad från det ärende som beskrivs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2093 (15), som MAC:s hänvisar till, fann undersökningen ingen affärsmodell som baserades på försäljning till unionen av malaysiska stumsvetsrördelar av rostfritt stål som i stort sett uteslutande utgjordes av kinesiska delar som fanns före införandet av tullarna. Enligt MAC:s skrivelser bildades det dessutom med en förväntan på att det skulle uppnå en bearbetningsnivå som var tillräcklig för att ge produkterna malaysiskt ursprung som inte medför förmånsbehandling och att företaget skulle kunna köpa råvaror från Kina genom att förlita sig på tidigare förbindelser med en kinesisk leverantör. Syftet med MAC:s verksamhet var därför att nästan uteslutande kunna använda sig av kinesiska delar, tillföra ett litet värde och exportera produkter med malaysiskt ursprung till unionen, utan att betala antidumpningstullen för import från Kina. Såsom MAC angav i sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter var det i själva verket erhållandet av malaysiskt ursprung som inte medför förmånsbehandling som låg bakom företagets bildande, och detta tillkännagavs av företaget och krävdes av deras kunder.

(76)

Slutligen mottog kommissionen inte någon information om KT Fittings verksamhet innan MAC bildades. Varken det faktum att MAC tog över maskiner, personal, ledningserfarenhet och kundbas från KT Fittings, eller det faktum att företaget inte enbart inriktade sig på unionsmarknaden, kunde ändra slutsatserna från undersökningen avseende MAC.

(77)

Följaktligen lyckades MAC inte visa att det fanns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för sitt agerande än införandet av tullen i fråga.

(78)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade MAC att företagets bearbetning av kinesiska rör dessutom ger upphov till en ändring av tullnumren för alla råvaror och därmed ger MAC:s stumsvetsrördelar av rostfritt stål malaysiskt ursprung enligt EU:s relevanta ”särskilda” ursprungsregler. Enligt MAC ska EU:s ursprungsregler beaktas i EU:s undersökningar om kringgående.

(79)

Den rättsliga grunden för en undersökning av kringgående är artikel 13 i grundförordningen och inte tullagstiftningen om ursprung. Europeiska unionens domstol har i själva verket slagit fast att det enda syftet med en förordning som utvidgar en antidumpningstull är att säkerställa tullens fulla verkan och att förhindra kringgående (16). I rättspraxis har det klargjorts att användningen av ordet ”härkomst” snarare än ”ursprung” i artikel 13 i grundförordningen tyder på att ”unionslagstiftaren avsiktligt har valt att distansera sig från de ursprungsregler som följer av tullrätten, och att begreppet ’härkomst’ således, […] har ett självständigt innehåll som skiljer sig från begreppet ’ursprung’, i den mening som avses i tullrätten” (17). Detta påstående avvisades därför.

(80)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade PMM B.V. synpunkter på vissa undersökningsresultat rörande TP. Företaget uppgav närmare bestämt att TP inledde sin verksamhet nästan sex år efter det att den ursprungliga undersökningen inleddes, vilket det påstod inte kunde klassificeras som ett kringgående enligt definitionen i artikel 13.2 i grundförordningen. Dessutom konstaterade PMM B.V. att TP under 2022 sålde endast 50 % av sina rördelar till unionen, så företaget inriktade sig inte längre enbart på unionsmarknaden, vilket kommissionen konstaterade under referensperioden.

(81)

För det första bör det betonas att varken PMM B.V. eller deras rättsliga företrädare hade befogenhet att företräda TP i detta förfarande och att TP inte skickade in några synpunkter som ifrågasatte undersökningsresultaten efter utlämnandet av uppgifter. För det andra hänvisade PMM B.V. i sin skrivelse till konfidentiell korrespondens med en ”direktör/administrativ chef för TP”, som kommissionen inte kunde hitta bland styrelsen i TP:s årsredovisning. För det tredje var företagsspecifika uppgifter för tiden efter referensperioden inte relevanta, eftersom de inte kunde kontrolleras. Slutligen inledde TP sin verksamhet under andra halvåret 2020 (se skäl 89), så kravet i artikel 13.2 i grundförordningen uppfylldes tydligt eftersom verksamheten både inleddes och ökade väsentligt efter det att den ursprungliga undersökningen inleddes 2015.

(82)

PMM B.V. hävdade också att både TP och MAC inte satte samman utan tillverkade produkterna, och att artikel 13.2 i grundförordningen därför inte var tillämplig i deras fall, eftersom denna artikel inte omfattar modifiering och bearbetning av råvaror för att bilda en annan produkt, som i fallet med stumsvetsrördelar av rostfritt stål. Till stöd för detta påstående hänvisade företaget också till skäl 20 i grundförordningen. De anser att omnämnandet av ”enkel ihopsättning” i det skälet innebär att begreppet kräver en snäv tolkning.

(83)

Kommissionen noterade att begreppen ”sammansättningsverksamhet” eller ”färdigställande” inte definieras i grundförordningen. Det sätt på vilket artikel 13.2 i grundförordningen är utformad talar emellertid för en bred tolkning av begreppet ”sammansättningsverksamhet” som, i överensstämmelse med artikel 13.2 b, uttryckligen också är avsett att omfatta ”färdigställande”. Av detta följer att ”sammansättningsverksamhet” i den mening som avses i artikel 13.2 i grundförordningen inte enbart är avsett att omfatta verksamhet som består i att sätta samman delar av en sammansatt vara, utan även kan omfatta ytterligare bearbetning, dvs. slutbehandling av en produkt. När det gäller tolkningen av artikel 13.2 i grundförordningen framhåller domstolen i själva verket att ”[e]nligt fast rättspraxis ska vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara lydelsen beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i” (18).

(84)

Dessutom står det i skäl 20 i grundförordningen att ”det i unionslagstiftningen [bör] finnas bestämmelser för att reglera sådana tillvägagångssätt, inbegripet enkel ihopsättning av varor inom unionen eller i tredjeland, vars huvudsakliga syfte är att kringgå antidumpningsåtgärder”. Denna formulering tyder snarare på en bred tolkning av artikel 13.2, så att alla tillvägagångssätt som har som huvudsakligt syfte att kringgå tullarna, dvs. ”enkel” ihopsättning och andra tillvägagångssätt, omfattas.

(85)

Undersökningen visade att den verksamhet som bedrivs av MAC och TP uppfyllde alla krav i artikel 13.2 i grundförordningen för att en sammansättningsverksamhet ska utgöra kringgående. PMM B.V. lade inte fram några bevis för motsatsen. Kommissionen avvisade följaktligen påståendet.

(86)

I fråga om sammansättningsverksamhet anges det i artikel 13.2 b i grundförordningen att ett villkor för fastställandet av kringgående är att delarna (från de länder som omfattas av åtgärderna) utgör 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten och att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet underskrider 25 % av tillverkningskostnaden.

(87)

För MAC kom 99,99 % av alla delar som användes av företaget under referensperioden från Kina. Råvarornas värdeökning understeg 15 % av tillverkningskostnaden.

(88)

För TP importerades alla delar som företaget använde vid tillverkningen av rördelar under referensperioden från Kina.

(89)

TP inledde sin verksamhet under andra halvåret 2020. Dess rapporterade kapacitetsutnyttjande understeg 5 % under 2020 och 25 % under referensperioden. Företaget angav dock felaktigt full avskrivning av maskiner och full hyra (mark och byggnader) som värdeökningen på de delar som användes för den extremt låga mängd som tillverkades.

(90)

Kommissionen justerade därför de två ovannämnda kostnadsfaktorerna för att på ett rimligt sätt återspegla värdeökningen mot bakgrund av företagets låga kapacitetsutnyttjande under referensperioden.

(91)

Dessutom sänkte kommissionen tillverkningskostnaden (och i sin tur värdeökningen) genom de kontrollerade intäkterna från försäljningen av skrot som genererats vid tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål.

(92)

Slutligen gjordes en justering för lagervariationer för pågående arbete. Denna justering gjorde det möjligt att isolera den tillverkningskostnad som hörde samman med mängden färdiga varor som tillverkades under referensperioden och att stryka den kostnad för råvaror och bearbetning som var kopplad till varorna, som ännu inte var färdiga när referensperioden löpte ut. Företaget förde inga register över pågående arbete. Kommissionen kunde dock uppskatta lagervariationen för de pågående arbetena på grundval av kontrollerade lagerrörelser för råvaror och färdiga varor. De respektive lagerhållningsrapporterna samlades in under kontrollen på plats.

(93)

Efter de justeringar som beskrivs i skälen 89–92 var den värdeökning som fastställdes för TP mindre än 18 % av tillverkningskostnaden.

(94)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde PMM B.V. (återigen på uppdrag av en ”okänd” direktör/administrativ chef för TP) (se skäl 81) detaljerad information om beräkningen av värdeökningen.

(95)

Beräkningen i fråga hade emellertid redan lämnats ut till TP som en del av kommissionens specifika utlämnande av känsliga uppgifter. TP lämnade inga synpunkter i detta avseende.

(96)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de delar som köptes in från Kina, vad gäller MAC och TP, utgjorde 60 % eller mer av det sammanlagda värdet av delarna i den sammansatta produkten och att ökningen av de införda delarnas värde genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet underskred 25 % av tillverkningskostnaden, vilket krävs enligt artikel 13.2 b i grundförordningen för att dessa transaktioner ska utgöra kringgående.

(97)

Båda företagen tillverkade sömlösa rördelar (standardrördelar (19) och ändstycken) och svetsade rördelar. Det är tre typer av råvaror/delar som används vid denna tillverkning: sömlösa rör för tillverkning av sömlösa standardrördelar, plåtar för tillverkning av ändstycken och svetsade rör för tillverkning av standardsvetsade rördelar.

(98)

Pantech är vertikalt integrerat i sin tillverkning av svetsade rördelar, dvs. företaget tillverkade sina egna svetsade rör. De plåtar som företaget använde för tillverkning av ändstycken var också egentillverkade (klyvning av svetsade rör) eller köptes huvudsakligen in från lokala malaysiska tillverkare (20). Företaget importerade 100 % av de sömlösa rören från Kina. Tillverkningen av sömlösa rördelar utgjorde dock en liten del av företagets verksamhet. Följaktligen stod de delar som importerades från Kina under referensperioden för mindre än 10 % av alla delar som användes i den totala tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål.

(99)

I likhet med Pantech använde SPI också sina egna svetsade rör (som köptes in från en närstående malaysisk tillverkare) i sin tillverkning. Plåtar köptes också in på den inhemska marknaden, medan sömlösa rör uteslutande importerades från Kina. Med hänsyn till företagets produktionsstruktur stod de delar som importerades från Kina under referensperioden för mindre än 30 % av alla delar som användes vid den totala tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål.

(100)

Därför utgör de delar från landet som omfattas av åtgärder mycket mindre än 60 % av det totala värdet av alla delar för Pantech och SPI.

(101)

För båda företagen bedrevs dessutom denna verksamhet redan innan åtgärderna infördes, och den var dessutom inte bara specifikt inriktad på unionsmarknaden. Den verksamhet som bedrevs av Pantech och SPI utgjorde därför inte kringgående i enlighet med artikel 13.2 i grundförordningen.

(102)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(103)

De kvantiteter stumsvetsrördelar av rostfritt stål som exporterades till unionen av MAC och TP ökade betydligt i absoluta volymer under undersökningsperioden och utgjorde omkring 6 % av unionens förbrukning under referensperioden. Förbrukningen i unionen uppskattades till över 12 000 ton, när all import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från alla ursprungsländer, som uppgick till över 4 000 ton, lades till den unionsförsäljning som sökanden tillhandahöll för denna undersökning, och som uppgick till mer än 8 000 ton.

(104)

Vad gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställts i den ursprungliga undersökningen, justerat efter inflation, med det vägda genomsnittliga exportpriset cif som fastställts på grundval av de uppgifter som lämnats av MAC och TP, justerat för att även inkludera kostnader efter klarering. Denna prisjämförelse visade att båda företagen i hög grad (med mer än 50 %) underskred unionens priser under referensperioden. Dessutom underskred MAC:s och TP:s nuvarande importpriser de unionspriser som sökanden uppgav i sin ansökan för 2021, och de är också lägre än unionsindustrins tillverkningskostnad under samma år (21).

(105)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävs i fråga om kvantiteter och priser av MAC:s och TP:s import från Malaysia.

(106)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav PMM B.V. att de kvantiteter som MAC och TP exporterade till unionen omöjligen kunde undergräva åtgärdernas positiva verkningar, eftersom dessa kvantiteter endast utgjorde 6 % av unionens förbrukning under referensperioden.

(107)

Vidare ifrågasatte PMM B.V. och DS B.V. kommissionens undersökningsresultat om prisunderskridande och målprisunderskridande när det gäller MAC:s och TP:s exportpriser. De grundade sina påståenden på en jämförelse mellan deras inköpsfakturor från malaysiska exportörer och unionstillverkare. De hävdade dessutom att dessa priser inte kunde jämföras, eftersom rördelar från Malaysia och de rördelar som tillverkades i unionen omfattades av olika standarder och inte är utbytbara.

(108)

När det gäller kvantiteterna lämnade PMM B.V. inga argument för varför 6 % inte kunde anses undergräva åtgärdernas positiva effekt, utan uppgav bara att ”enligt deras uppfattning är 6 % inte undergrävande sett till volym, eftersom denna siffra är för låg för att man ska kunna tala om ett undergrävande”. Under alla omständigheter ansåg kommissionen att marknadsandelen på 6 % inte var obetydlig sett till volym. Tvärtom var denna importvolym som konstaterades kringgå åtgärderna nästan lika stor som Taiwans totala marknadsandel i den ursprungliga undersökningen. Detta räckte för att dra slutsatsen att dessa volymer vållade unionsindustrin skada och ledde till att åtgärder infördes mot Taiwan.

(109)

För det andra gjorde kommissionen sina beräkningar av prisunderskridande och målprisunderskridande på grundval av fullständiga uppgifter som kontrollerats på plats hos de företag som lämnade in frågeformulär/formulär om befrielse från tull. Importörerna i unionen hade inte tillgång till dessa siffror. Beräkningarna meddelades de malaysiska exportörerna i sin helhet. Ingen av dem lämnade några synpunkter i detta avseende. Ingen av de två unionsimportörer som bestred kommissionens beräkningar besvarade heller frågeformuläret under undersökningens gång. De uppgifter som de lämnade efter utlämnandet av uppgifter kunde därför inte kontrolleras av kommissionen.

(110)

Slutligen finns det ingen rättslig grund för att undersöka produktdefinitionens räckvidd och utbytbarheten för olika produkttyper enligt artikel 13 i grundförordningen. Tvärtom måste kommissionen, i enlighet med artikel 13 i grundförordningen, fastställa att ”tullens positiva verkningar undergrävs i fråga om priser eller kvantiteter av den hopsatta likadana produkten”. Den tull som avses i artikel 13 i grundförordningen är den ursprungliga antidumpningstullen. Denna tull fastställdes på grundval av produktdefinitionens räckvidd i den ursprungliga undersökningen (22). Bedömningen av huruvida dess effekter undergrävs måste därför göras på grundval av samma produktdefinition.

(111)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det fanns bevisning för dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten.

(112)

Kommissionen jämförde de genomsnittliga exportpriserna för stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Malaysia under referensperioden, på grundval av kontrollerade uppgifter från MAC och TP, med de normalvärden som fastställts för Kina i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade efter inflation.

(113)

Jämförelsen mellan normalvärdena och exportpriserna visade att de stumsvetsrördelar av rostfritt stål som exporterades av MAC och TP exporterades till dumpade priser under rapporteringsperioden.

(114)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade PMM B.V. sina argument när det gäller avsaknaden av utbytbarhet mellan de malaysiska och unionstillverkade rördelarna, mot bakgrund av dumpningsberäkningarna.

(115)

Påståendet avvisades av samma orsaker som förklaras i skäl 110. I enlighet med artikel 13 i grundförordningen måste kommissionen nämligen, för att fastställa kringgående, avgöra att det finns bevisning för dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana eller liknande produkten. Det normalvärde som fastställdes i den ursprungliga undersökningen baserades på den ursprungliga produktdefinitionen, som omfattade rördelar av olika standarder.

(116)

På grundval av ovanstående undersökningsresultat drog kommissionen slutsatsen att de antidumpningstullar som införts på import av stumsvetsrördelar av rostfritt stå med ursprung i Kina kringgås av importen av den undersökta produkten som avsänts från Malaysia av MAC och TP.

(117)

Med tanke på att samarbetsviljan var hög och omfattade all export till unionen under referensperioden, drog kommissionen slutsatsen att två av företagen är faktiska malaysiska tillverkare som inte ägnar sig åt kringgående och därför beviljades befrielse, och eftersom inget annat företag i Malaysia ansökte om befrielse från tull, drog kommissionen slutsatsen att undersökningsresultaten om kringgående när det gäller de två företagen borde utvidgas till att omfatta all import från Malaysia, med undantag av importen från faktiska malaysiska tillverkare.

(118)

I enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen bör därför de gällande antidumpningsåtgärderna på import av stumsvetsrördelar av rostfritt stå med ursprung i Kina utvidgas till att även omfatta import av den undersökta produkten.

(119)

I enlighet med artikel 13.1 andra stycket i grundförordningen är det lämpligt att utvidga den tull som inrättas i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2017/141, ändrad genom genomförandeförordning (EU) 2017/659, för ”alla övriga företag”, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 64,9 % som tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(120)

I enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen, i vilken det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på den registrerade importen av den undersökta produkten i enlighet med de slutsatser som dragits i denna undersökning.

(121)

Såsom beskrivs ovan befanns MAC och TP ägna sig åt kringgående. Dessa företag kunde därför inte beviljas befrielse från tull i enlighet med artikel 13.4 i grundförordningen.

(122)

Undersökningen visade att de två andra samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, Pantech och SPI, var faktiska tillverkare av stumsvetsrördelar av rostfritt stål i Malaysia, som inte ägnade sig åt kringgående. Dessa två exporterande tillverkare är vertikalt integrerade, var väl etablerade på marknaden innan de ursprungliga åtgärderna infördes och importerade endast begränsade mängder råmaterial från Kina.

(123)

Pantech och SPI bör därför undantas från utvidgningen av åtgärderna.

(124)

Tillämpningen av befrielse bör kräva uppvisande för medlemsstaternas tullmyndigheter av en giltig faktura som ska uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som anges i skäl 119.

(125)

Även om det är nödvändigt att uppvisa denna faktura för medlemsstaternas tullmyndigheter för att de ska kunna tillämpa befrielserna från tull, är en sådan faktura inte den enda faktor som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning måste medlemsstaternas tullmyndigheter likväl utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av befrielsen från tull är berättigad, i enlighet med tullrätten.

(126)

Den 30 november 2022 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till de ovannämnda slutsatserna och uppmanade dem att inkomma med synpunkter.

(127)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.