Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/809 av den 13 april 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Taiwan, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/141 (2) införde kommissionen slutgiltiga antidumpningstullar på mellan 30,7 % och 64,9 % på import av vissa stumsvetsrördelar med ursprung i Kina och slutgiltiga antidumpningstullar på mellan 5,1 % och 12,1 % på import med ursprung i Taiwan.

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden för de gällande åtgärderna (3) snart kommer att löpa ut, mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(3)

Begäran om översyn ingavs den 26 oktober 2021 av Defence Committee of the Stainless steel butt-welding fittings industry of the European Union (sökanden), som svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av vissa stumsvetsrördelar. Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(4)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 26 januari 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina och Taiwan. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (4) (tillkännagivandet om inledande).

(5)

Den 8 juni 2022 inledde kommissionen, i enlighet med artikel 13.3 i grundförordningen, en undersökning rörande eventuellt kringgående av de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigarbetade, med ursprung i Kina, och gjorde denna import till föremål för registrering (5).

(6)

Undersökningen visade att de gällande åtgärderna beträffande import av vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigarbetade, med ursprung i Kina, kringgicks. Åtgärderna utvidgades till att omfatta import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål, även inte färdigarbetade, som avsänts från Malaysia, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/453 (6).

(7)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med översynsperiodens utgång (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända exporterande tillverkarna, de kinesiska myndigheterna, de taiwanesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(10)

Zhejiang Jndia Pipeline Industry Co. Ltd. (Zhejiang Jndia), en exporterande tillverkare av stumsvetsrördelar av rostfritt stål och den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (CCCMC) lämnade synpunkter på begäran om översyn och inledandet av undersökningen.

(11)

När det gäller de allmänna påståendena om att begäran inte innehöll tillräcklig bevisning noterade kommissionen att den rättspraxis från Världshandelsorganisationen (WTO) som citeras av Zhejiang Jndia och CCCMC är irrelevant, eftersom den inte uppfyller de beviskrav som ställs för att inleda ett förfarande (7). Sökanden lade fram ”tillräcklig bevisning” för att motivera inledandet av en undersökning i den mening som avses i artikel 11.2 i grundförordningen, som är den lämpliga rättsliga standarden. Detta påstående avvisas därför.

(12)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen inte var motiverad med hänsyn till begäran och att det inte förelåg några betydande snedvridningar i Kina. Dessa påståenden behandlas i skälen 84–87 nedan.

(13)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade att sökanden föreslog Thailand som representativt land utan att lägga fram några bevis för att landet uppfyller kriterierna i artikel 2.6a a.

(14)

Kommissionen var av annan åsikt. I begäran om översyn vid giltighetstidens utgång undersökte sökanden fyra länder som potentiella representativa länder med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, nämligen Thailand, Indonesien, Malaysia och Turkiet (8). Samtliga fyra länder konstaterades ha en industri som exporterar minst 500 ton stumsvetsrördelar av rostfritt stål per år (9). Sökanden valde Thailand bland de fyra länderna på grundval av tillgången till relevanta offentliga uppgifter (10). Valet av Thailand som representativt land styrktes av tillräcklig bevisning, exempelvis import- och exportstatistik, källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader och belägg för kända tillverkare med offentligt tillgänglig finansiell information.

(15)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade också att Thailand inte är ett lämpligt val. De hävdade närmare bestämt att gaspriset i Thailand är snedvridet, eftersom gasindustrin domineras av endast två aktörer, och att det thailändska företag som sökanden valt för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst också framställer andra produkter, och att detta företags representativitet därför behöver förtydligas ytterligare.

(16)

När det gäller naturgas gick den bevisning som Zhejiang Jndia och CCCMC lämnat tillbaka till 2011, dvs. tio år före översynsperioden (11). Dessutom lade de berörda parterna inte fram några belägg för snedvridningar i Thailand, utan uppgav bara att marknaden var snedvriden eftersom den domineras av två aktörer. Vidare grundade sökanden referensvärdet för gas på priset på importen till Thailand. De berörda parterna förklarade inte varför den påstådda marknadsdominansen skulle leda till snedvridna importpriser (12). Zhejiang Jndia och CCCMC lade inte fram någon bevisning avseende produktsortimentet för det företag som sökanden valt och förklarade inte heller varför det inte var lämpligt. Under alla omständigheter innehöll begäran tillräcklig bevisning för att med hjälp av offentligt tillgänglig information slå fast att det företag som användes i denna för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst är en tillverkare av stumsvetsrördelar av rostfritt stål (13), vilket var tillräckligt för att motivera inledandet av undersökningen.

(17)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade också att sökanden inte hade beräknat normalvärdet korrekt, eftersom Thailand, såsom anges i begäran, inte har några uppgifter om förpackning, andra direkta kostnader, produktionsutrustning och fabriksomkostnader, och därför konstruerade dessa på grundval av unionsindustrins tillverkningskostnader.

(18)

Kommissionen var av annan åsikt. Sökanden hade svårt att få tillgång till information om förpackningar, andra direkta kostnader, produktionsutrustning och fabriksomkostnader i Thailand. I den ursprungliga undersökningen fastställdes att de stumsvetsrördelar som tillverkas i unionen och de som exporteras från Kina har samma grundläggande egenskaper. Zhejiang Jndia och CCCMC lade inte fram någon bevisning som motiverade en annorlunda slutsats. För att fastställa normalvärdet och ta hänsyn till den potentiella inverkan av skillnaden i ekonomisk utveckling mellan Thailand och unionen använde sökanden i stället för absoluta värden därför dessa posters andel av unionsindustrins tillverkningskostnader, som sökanden därefter tillämpade på de icke snedvridna värden som fastställts med Thailand som representativt land.

(19)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade också att sökanden i sin begäran inte hade lagt fram några faktiska belägg för att skadan sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna tilläts upphöra. När det gäller fortsatt skada hävdade dessa parter att förbrukningen på unionsmarknaden, unionsindustrins produktion och produktionskapacitet och unionsindustrins försäljningstrender, enligt vad som anges i begäran, var positiva och att industrin överlag inte skadades längre, samtidigt som man också pekade på de exceptionella marknadssvårigheter som orsakats av covid-19-pandemin. De pekade vidare på de offentliggjorda lönsamhetssiffrorna för en stor unionstillverkare under de tre år som föregick covid-19-pandemin, som låg i samma intervall som det vinstmål som fastställdes i samband med den undersökning som ledde till åtgärderna. På grundval av detta påstod de att unionsindustrin inte led väsentlig skada. När det gäller sannolikheten för återkommande skada hävdade Zhejiang Jndia och CCCMC att begäran visade att det var osannolikt att skadan skulle återkomma eftersom unionsindustrins marknadsandel låg på en konsekvent hög nivå, samtidigt som marknadsandelen för importen från Kina var för liten för kunna påverka unionsindustrins situation.

(20)

Som preliminär kommentar erinras det om att det för att dra en slutsats om tillräcklig bevisning när det gäller väsentlig skada bland annat krävs en undersökning av relevanta faktorer i enlighet med vad som anges i artikel 5.2 d i grundförordningen. I artikel 5.2 i grundförordningen anges det uttryckligen att klagomålet ska innehålla uppgifter om ändringar i volymen av den påstått dumpade importen, verkningarna av denna import på priset för den likadana produkten på unionsmarknaden och följderna av denna import för unionsindustrin, enligt vad som framgår av relevanta (men inte nödvändigtvis alla) faktorer och förhållanden som är av betydelse för unionsindustrins tillstånd, t.ex. de som räknas upp i artikel 3.3 och 3.5. Detta är i tillämpliga delar tillämpligt på sannolikheten för fortsatt eller återkommande analys i samband med översyner vid giltighetstidens utgång, där fokus ligger på vad som skulle hända om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(21)

När det gäller Zhejiang Jndias och CCCMC:s påståenden om den positiva utvecklingen för unionsindustrins produktion och produktionskapacitet, försäljningsvolymer och lönsamhet noterade kommissionen att antidumpningsåtgärderna ofta har en positiv inverkan på unionsindustrins tillstånd – en faktor som naturligtvis beaktades i kommissionens analys innan den inleddes.

(22)

Enligt den bevisning som lämnades i begäran och som analyserats av kommissionen skulle volymerna av den produkt från Kina och Taiwan som översynen gäller, och som skulle komma in på unionsmarknaden om det inte fanns några åtgärder, sannolikt öka på grund av den outnyttjade kapaciteten i de länderna. Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att styrka att inverkan av sådana volymer, till priser som med all sannolikhet skulle fortsätta att underskrida unionsindustrins priser, troligtvis skulle leda till att skadan återkom för unionsindustrin.

(23)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade vidare att den öppna versionen av begäran inte gjorde det möjligt att få en korrekt förståelse för unionsindustrins resultat, eftersom flera mikroekonomiska indikatorer för de tre unionstillverkarna rapporterades i indexerat format enbart av sekretesskäl.

(24)

När det gäller detta påstående ansåg kommissionen att den version i begäran som berörda parter kan begära att få ta del av innehöll all väsentlig bevisning och icke konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som beviljats konfidentiell behandling, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet.

(25)

Det erinras om att artikel 19 i grundförordningen och artikel 6.5 i avtalet om tillämpning av artikel VI i Allmänna tull- och handelsavtalet (14) medger skydd av konfidentiella uppgifter under omständigheter där utlämnande av uppgifter skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller innebära en påtaglig nackdel för den person som lämnar uppgifterna eller för den person från vilken uppgiftslämnaren har erhållit dem. De uppgifter som har tillhandahållits i konfidentiellt format faller inom dessa kategorier. Sökanden har på ett tillfredsställande sätt sammanfattat innehållet i dessa bilagor utan att röja känsliga företagsspecifika uppgifter. Det är helt motiverat att indexera siffror i de fall där det endast finns ett fåtal tillverkare i unionen.

(26)

På grundval av ovanstående bekräftade kommissionen att sökanden tillhandahöll tillräcklig bevisning för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och skada och därmed uppfyllde kraven i artikel 11.2 i grundförordningen. Begäran uppfyllde därmed kraven för ett inledande.

(27)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen sig eventuellt komma att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(28)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den preliminärt hade gjort ett urval av tre unionstillverkare i tre olika medlemsstater. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den tillverknings- och försäljningsvolym för den likadana produkten inom EU under perioden mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2021 som unionstillverkarna hade rapporterat i samband med analysen av representativitet före inledandet. Urvalet stod för [56–62 %] av den beräknade produktionen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen underrättade alla berörda parter om detta provisoriska urval genom en notering i akten den 26 januari 2022. I den noteringen uppmanades berörda parter att inkomma med synpunkter på det preliminära urvalet.

(29)

Ingen part lämnade några synpunkter. Under samråden med sökanden efter det att ovannämnda notering hade förts in i akten blev det uppenbart att en av de tillverkare som ursprungligen ingick i urvalet inte var lämpad för att ingå i urvalet av unionstillverkare, eftersom företaget av företagskänsliga skäl inte kunde betraktas som en representativ tillverkare under hela referensperioden. Kommissionen ansåg därför att det var nödvändigt att ändra urvalet.

(30)

Berörda parter underrättades om det reviderade urvalet genom en notering i akten den 18 februari 2022 och uppmanades att lämna synpunkter. Det reviderade urvalet bestod av de tre tillverkarna Erne Fittings GmbH (Österrike), OSTP Finland Oy och OSTP Sweden AB, som stod för ungefär [44–50 %] av de beräknade totala produktionsvolymerna av den likadana produkten i unionen.

(31)

Ingen part lämnade några synpunkter och urvalet bekräftades genom en notering i akten den 28 februari 2022.

(32)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(33)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända tillverkare/exporterande tillverkare i Kina och Taiwan att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen och relevanta myndigheter i Taiwan att uppge och/eller kontakta eventuella andra tillverkare/exporterande tillverkare som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(34)

Inga tillverkare/exporterande tillverkare i Kina lämnade de begärda upplysningarna och/eller samtyckte till att ingå i urvalet. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(35)

Eftersom endast en taiwanesisk exporterande tillverkare lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet beslutade kommissionen att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt med avseende på Taiwan.

(36)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(37)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de unionstillverkare som ingick i urvalet och till den enda samarbetsvilliga taiwanesiska exporterande tillverkaren. Samma frågeformulär liksom frågeformulär för icke-närstående importörer gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats (15) samma dag som undersökningen inleddes. Under undersökningens gång skickade kommissionen ett frågeformulär till sökanden där den begärde makroekonomiska uppgifter från unionsindustrin.

(38)

Svar på frågeformuläret inkom från en taiwanesisk exporterande tillverkare, de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och sökanden.

(39)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(40)

Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

(41)

Kommissionen genomförde också en dubbelkontroll på distans av svaren på frågeformuläret från följande företag:

(42)

Den produkt som översynen gäller är stumsvetsrördelar av rostfritt stål av austenitiska standardkvaliteter, motsvarande AISI-typerna 304, 304L, 316, 316L, 316Ti, 321 och 321H och deras motsvarigheter i andra standarder, med en yttre diameter av högst 406,4 mm och med en väggtjocklek av högst 16 mm, med ett Ra-värde för den inre ytjämnheten på högst 0,8 mikrometer, ej flänsade, även inte färdigbearbetade, med ursprung i Kina och Taiwan (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7307 23 10 och ex 7307 23 90 (Taric-nummer 7307231050, 7307231055, 7307239050 och 7307239055).

(43)

Den produkt som översynen gäller tillverkas huvudsakligen genom att rördelar skärs till och formas. Den används för att foga samman rör och förekommer i flera olika utföranden, t.ex. som knärör, förminskningsrör, T-rör och ändar. Vissa stumsvetsrördelar, enligt definitionen ovan, används inom en rad olika konsumentindustrier och sluttillämpningar, t.ex. den petrokemiska industrin, dryckes-, livsmedels- och läkemedelsindustrin, varvsindustrin samt energiproduktion, liksom vid kraftverk, byggnader och industrianläggningar.

(44)

I samband med ett hörande som hölls den 3 mars 2022 påpekade Euranimi, som företräder en grupp importörer, att marknaden för stumsvetsrördelar av rostfritt stål naturligt är uppdelad i två specifika segment som knappt överlappar: europeiska och asiatiska material. Parten tillade att slutanvändarna för vissa användningsområden i regel efterfrågar europeiska material. Å andra sidan användes asiatiska material för miljöer med bl.a. begränsad korrosion och reducerade temperaturer.

(45)

Kommissionen noterade att ingen särskild begäran om undantag från produktdefinitionen hade koppling till denna synpunkt. Kommissionen klargjorde trots detta att någon sådan begäran om undantag från produktdefinitionen inte kunde behandlas inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen .

(46)

Den 23 augusti 2022 upprepade Euranimi sina tidigare synpunkter och tillade tekniska specifikationer, t.ex. att vissa asiatiska material behövde värmebehandlas medan europeiska inte gjorde det. Dessa synpunkter ändrade inte slutsatserna i skäl 45.

(47)

Såsom framgår av den undersökning som ledde till införandet av de gällande åtgärderna (16) har följande produkter samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(48)

Under översynsperioden fortsatte importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina, ehuru på lägre nivåer än under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod. Enligt Comext (Eurostat) stod importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Kina för cirka 5,6 % av unionsmarknaden under översynsperioden, vilket är att jämföra med 22,9 % under den ursprungliga undersökningsperioden. I absoluta tal uppgick importen av den produkt som översynen gäller och som har sitt ursprung i Kina till 719 ton under översynsperioden jämfört med 3 238 ton under den ursprungliga undersökningen.

(49)

Såsom anges i skäl 34 samarbetade ingen av de kända tillverkarna/exporterande tillverkarna i Kina i undersökningen. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna om Kina. Kommissionen fick i detta avseende inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(50)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför de undersökningsresultat om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn, offentligt tillgängliga uppgifter från thailändska tillverkare av stumsvetsrördelar av rostfritt stål, det thailändska nationella statistikkontoret, uppgifter från Thailands regionala vattenmyndighet, det thailändska energiministeriet, Eurostats Comext-databas, ILO:s statistikdatabas och Global Trade Atlas (17).

(51)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, som när det gäller Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(52)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna och de lämnade inga synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Därför informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(53)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Det angavs också att Thailand är ett möjligt representativt tredjeland för Kina i detta fall, men att kommissionen skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med kriterierna i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(54)

Den 24 juni 2022 utfärdade kommissionen en notering i akten om källorna för fastställandet av normalvärdet (noteringen om källor).

(55)

I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen avsåg därför att använda uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, tillsammans med andra uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, enligt vad som anges nedan.

(56)

I noteringen om källor informerade kommissionen också berörda parter om att den avsåg att använda Thailand som representativt land och om de relevanta källor som den avsåg använda för att fastställa normalvärdet med Thailand som det representativa landet.

(57)

I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den, med tanke på den bristande samarbetsviljan, skulle basera andra direkta kostnader och tillverkningsomkostnader på de uppgifter om unionsindustrin som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och uttrycka dem som procentsatser.

(58)

Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgängliga uppgifter för två thailändska tillverkare, Thai Benkan Co. Ltd. och Thairungrueng Fitting & Value Co. Ltd.

(59)

I noteringen om källor uppmanade kommissionen också berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Thailands lämplighet som representativt land, och även att föreslå andra länder, förutsatt att de lämnade tillräcklig information om de relevanta kriterierna. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden, Zhejiang Jndia och CCCMC. Sökanden invände inte mot noteringen om källor. Synpunkterna från Zhejiang Jndia och CCCMC analyseras nedan i de relevanta avsnitten.

(60)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(61)

Följande anges dock i artikel 2.6.a a i grundförordningen: ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(62)

Som förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och den exporterande tillverkarens/de exporterande tillverkarnas sida, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(63)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (18) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(64)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (19). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (20), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom förekomst av statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (21). Kommissionen fann dessutom att den statliga förekomsten och statens ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (22). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket framför allt ger upphov till snedvridningar när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (23). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (24), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (25).

(65)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i akten, däribland bevisningen i begäran, samt i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (26) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(66)

I begäran hävdades det att kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och eftersträvar mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad. I begäran framhölls i detta avseende inte bara snedvridningarna inom sektorn för rostfritt stål (rostfritt stål utgör omkring 50 % av tillverkningskostnaden för den produkt som översynen gäller), utan det hävdades även att alla andra produktionsfaktorer – mark, kapital och arbetskraft – är lika snedvridna. Till följd av detta konstaterades i begäran att det inte bara är de inhemska försäljningspriserna på rostfritt stål som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan att alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering och arbetskraft) också påverkas, eftersom deras prisbildning påverkas av ett betydande statligt inflytande.

(67)

För att styrka denna ståndpunkt hänvisades det i begäran till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor, t.ex. rapporten, slutsatserna från Europeiska unionens handelskammare i Kina (27), kommissionens nyligen genomförda undersökningar av den kinesiska stålsektorn (28), liksom de handelspolitiska utredningar som utförts av relevanta myndigheter i Kanada och Australien (29), samt slutsatserna från G20-gruppens globala forum om överkapacitet i stålsektorn (30).

(68)

Mot denna bakgrund betonades följande i begäran:

(69)

Såsom anges i skäl 52 har de kinesiska myndigheterna varken kommenterat eller motbevisat den befintliga bevisningen i akten, inbegripet rapporten och den kompletterande bevisning som sökanden lagt fram, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller om lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella fallet.

(70)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, dvs. stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet. Nominellt sett uppskattas antalet statsägda företag och antalet privatägda företag vara nästan jämnt fördelat, men fyra av de fem kinesiska ståltillverkare som hör till världens tio största är statsägda (31). Samtidigt som de tio största tillverkarna endast stod för omkring 36 % av industrins sammanlagda produktion 2016 satte de kinesiska myndigheterna samma år upp målet att konsolidera 60–70 % av järn- och ståltillverkningen till cirka tio storskaliga företag senast 2025 (32). Myndigheterna upprepade sin avsikt i april 2019, när de tillkännagav offentliggörandet av riktlinjer om konsolidering av stålindustrin (33). En sådan konsolidering kan medföra påtvingade sammanslagningar av lönsamma privata företag med underpresterande statsägda företag (34). Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte var samarbetsvilliga kunde den exakta andelen privata och statligt ägda ståltillverkare inte fastställas. Även om specifik information kanske inte finns tillgänglig för den produkt som översynen gäller utgör den en undersektor till stålindustrin, och undersökningsresultaten för stålsektorn anses därför även gälla för den produkt som översynen gäller.

(71)

De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av ett utkast till ett vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålsektorn, där ytterligare konsolidering av den industriella grunden och betydliga förbättringar av moderniseringen av industrikedjan anges som mål (35), eller den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn kommer att verka enligt ”en kombination av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”skapa en grupp av ledande företag med miljömässigt ledarskap och betydande konkurrenskraft” (36). Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Shandong, som inte bara planerar att ”bygga upp en miljövänlig stålindustri […], anlägga tillverkningsparker, bredda industrikedjan och skapa industrikluster”, utan även vill att stålindustrin ska ”tjäna som exempel för omställning och uppgradering […] i vår provins och till och med i hela landet” (37).

(72)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns personliga kopplingar mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga. Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor till stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om ståltillverkarna dock även relevanta för den produkt som översynen gäller. Som specifikt exempel kan nämnas att Baowus styrelseordförande samtidigt tjänstgör som sekreterare i partikommittén, medan företagets generaldirektör även är vice sekreterare i partikommittén (38). På liknande sätt innehar Baosteels styrelseordförande posten som partikommitténs sekreterare, medan den verkställande direktören är vice sekreterare i partikommittén (39). Med tanke på att lagstiftningen om det kinesiska kommunistpartiets närvaro i företag är allmänt tillämplig kan det inte antas att de kinesiska myndigheternas möjligheter att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen skulle skilja sig när det gäller den produkt som översynen gäller jämfört med stålsektorn i allmänhet.

(73)

Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för rördelar är föremål för politisk övervakning och vägledning. Följande exempel illustrerar den ovan beskrivna tendensen att de kinesiska myndigheterna i allt högre utsträckning ingriper i sektorn för den produkt som översynen gäller. Tillverkarna av rördelar framhåller i sina företagsdokument att det förekommer partibyggande verksamhet, t.ex. Zhejiang Good Fittings Co., Ltd., som i sin rapport om företagens sociala ansvar betraktar partiuppbyggnad som en åtgärd för att utveckla företagens sociala kultur (40): Kommunistpartiets inblandning kan också observeras hos regionala branschorganisationer, t.ex. Shanghai Tube industry association (41). Såsom rapporterades på intresseorganisationens webbplats 2019: ”Eftermiddagen den 17 april […]. Biträdande sekreterare för partikommittén för Shanghai Federation of Industry and Economics och berörd personal från partikommitténs kansli besökte intresseorganisationen för att undersöka partiuppbyggnaden och intresseorganisationens arbete […]. Därefter rapporterade intresseorganisationens ordförande till [kommunistpartiets] sekreteraren […] om intresseorganisationens partibyggande arbete. [Intresseorganisationens] ordförande sade att dess partiuppbyggnad sker på två nivåer. Å ena sidan, på vertikal nivå, dvs. när det gäller inrättandet av intresseorganisationens partigren. […]. Ett antal nya partimedlemmar har tillkommit. Den andra typen av partiuppbyggnad sker på horisontell nivå för att kunna åstadkomma bra partiuppbyggnad på direktörsnivå. Under de senaste åren har kansliet för intresseorganisationens ordförande tillsammans med styrelsen organiserat utbyten för att studera den centrala regeringens anda [och] förmedla den kommunala partikommitténs krav för partiuppbyggnad” (42). I intresseorganisationens senaste rapport anges även följande: ”Under 2021 överfördes intresseorganisationens partigren till partikommittén vid kommunförbundet för industri och ekonomi. Intresseorganisationen bör ta initiativ till att acceptera industri- och ekonomiförbundets ledning och vägledning, både när det gäller parti- och regeringsrelaterat arbete. Efter det att ordföranden [för förbundet] vände sig till intresseorganisationen för att undersöka och vägleda arbetet förra året ökade intresseorganisationen intensiteten i det gemensamma arbetet och utnyttjade det för att leda de tekniska framstegen och den innovativa utvecklingen av medlemsenheterna, genom att inse att medlemmarna och intresseorganisationen båda utvecklades på detta sätt” (43).

(74)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Även om det under undersökningen inte har varit möjligt att hitta några specifika policydokument avseende utvecklingen av industrin för rördelar omfattas den av statliga riktlinjer och ingripanden i stålsektorn med tanke på att sektorn för den produkt som översynen gäller är en undersektor till stålsektorn.

(75)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri (44). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen, som antogs i mars 2021, prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (45). I den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn på liknande sätt som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom fortsatta företagskoncentrationer) eller digital omställning (46). I den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (2019 års version) (47) anges stålindustrin dessutom som en främjad industri. Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(76)

I denna undersökning har det inte framkommit några bevis för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för rördelar (se skäl 64 ovan) inte skulle påverka tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(77)

Sektorn för rördelar påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 64. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (48).

(78)

Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket även anges i skäl 64 ovan. Det betydande statliga inflytandet i finanssystemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(79)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkarna av rördelar köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror i Kina påverkas de priser som de betalar (och som registreras som deras kostnader) uppenbarligen av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(80)

Det är därmed inte bara de inhemska försäljningspriserna för stumsvetsrördelar av rostfritt stål som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, i enlighet med beskrivningen i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(81)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna. Den 9 mars 2022, i sina skrivelser angående inledandet av undersökningen, lämnade dock Zhejiang Jndia och CCCMC in en parallell uppsättning synpunkter, där de först och främst hävdade att artikel 2.6a i grundförordningen är oförenlig med WTO och därefter att det i vilket fall som helst inte förekommer några betydande snedvridningar inom stålsektorn i Kina. Båda parterna upprepade sina åsikter i sina synpunkter av den 7 juli 2022, som inkom som svar på noteringen om källor.

(82)

När det gäller det första argumentet ansåg parterna mer specifikt att WTO:s antidumpningsavtal inte erkänner begreppet ”betydande snedvridningar” i sin artikel 2.2, som endast gör det möjligt att konstruera normalvärdet när ingen försäljning äger rum vid normal handel eller i händelse av en särskild marknadssituation. Parterna noterade att begreppet betydande snedvridningar inte omfattas av någon av de kategorier som gör det möjligt att konstruera normalvärdet. EU introducerade därför, i parternas mening, ett begrepp som inte existerar i WTO:s bestämmelser. I detta sammanhang hänvisade parterna till farhågor som även tagits upp av andra WTO-medlemmar, särskilt när det gäller ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies II (Russia) (DS494). Parterna ansåg följaktligen att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen strider mot WHO:s bestämmelser.

(83)

När det gäller det andra argumentet hänvisade parterna till den påstådda bristen på bevisning för betydande snedvridningar. Enligt parterna är den rapport som sökanden och kommissionen hänvisar till icke-objektiv och föråldrad. Att använda rapporten som grund för att dra en slutsats om betydande snedvridningar gav dessutom, enligt parterna, upphov till ett cirkelresonemang. Parterna påpekade vidare att inte alla företag inom sektorn ägs av staten och att även de företag som kontrolleras av regeringen på något sätt fortfarande är verksamma på den fria marknaden. I detta sammanhang hänvisade parterna till artikel 6 i den kinesiska lagen om statsägda företagstillgångar, som föreskriver att offentliga myndigheter och företag ska vara separerade. Parterna ifrågasatte också det faktum att Kinas konkurs- och egendomsrätt skulle ha något samband med den aktuella undersökningen, samtidigt som de när det gäller den trettonde femårsplanen för mineralresurser hävdade att denna bara är en riktlinje utan bindande verkan.

(84)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. När det gäller det första argumentet ansåg kommissionen att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med EU:s WTO-skyldigheter. Det faktum att begreppet betydande snedvridningar i sig inte uttryckligen används i WTO:s antidumpningsavtal begränsar inte unionens användning av detta begrepp. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktionen av normalvärdet. Under dessa omständigheter är det enligt artikel 2.6a möjligt att konstruera kostnaderna för tillverkning och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land med en liknande utvecklingsnivå som exportlandet. Vad gäller målet DS 494 erinrade kommissionen om att både EU och Ryska federationen överklagade panelens utslag, vilket inte är slutgiltigt och enligt WTO:s gällande rättspraxis följaktligen saknar rättslig status i WTO-systemet, eftersom det inte har godkänts av tvistlösningsorganet genom ett beslut av WTO-medlemmarna. I alla händelser anges det uttryckligen i panelens rapport när det gäller denna tvist att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte faller inom ramen för denna tvist.

(85)

När det gäller det andra argumentet noterade kommissionen att rapporten är ett övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, bland annat rättsakter, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och forskningsartiklar, liksom andra tillförlitliga oberoende källor. Rapporten har varit offentligt tillgänglig sedan december 2017, vilket innebär att alla berörda parter har haft gott om tid att motbevisa, komplettera eller lämna synpunkter på rapporten och den bevisning som ligger till grund för den. Varken de kinesiska myndigheterna eller någon annan part har lämnat in argument eller bevisning för att motbevisa de källor som ingår i rapporten. Dessutom noterade kommissionen särskilt att de viktigaste policydokumenten och bevisningen i rapporten, vilket inbegriper de relevanta femårsplanerna och tillämplig lagstiftning för den produkt som översynen gäller, som successivt ersattes av motsvarande dokument från den fjortonde planeringscykeln, var relevanta under översynsperioden.

(86)

När det gäller påståendet att företag i Kina, oavsett om de är statsägda eller inte, är verksamma på den öppna marknaden, var kommissionen av annan åsikt. Kommissionen noterade att de fakta och egenskaper hos det kinesiska systemet som beskrivs ovan i analysen i skälen 63 och 64 och 70–81, i kombination med den bevisning som sökanden lagt fram, visar att de betydande snedvridningarna förekommer i hela landet och i alla ekonomiska sektorer, oavsett vem som äger företagen i fråga. Hänvisningen till artikel 6 i den kinesiska lagen om statsägda företagstillgångar (49) till stöd för parternas argument är därför felaktig. Framhållas kan att det snarare än att föreskriva att regeringen och företagen ska vara separata i artikel 7 i Kinas konstitution (50) föreskrivs att ”den statligt ägda ekonomin, dvs. den socialistiska ekonomi som ägs av hela folket, är den ledande kraften i den nationella ekonomin. Staten säkerställer den statligt ägda ekonomins konsolidering och tillväxt”, samtidigt som staten enligt artikel 7 i den kinesiska lagen om statsägda företagstillgångar ges mandat att ”vidta åtgärder för att främja centraliseringen av statligt ägt kapital till viktiga industrier och nyckelområden som har en inverkan på den nationella ekonomiska livlinan och statens säkerhet, optimera utformningen och strukturen av den statligt ägda ekonomin, främja reformen och utvecklingen av statligt ägda företag, förbättra den övergripande kvaliteten på den statligt ägda ekonomin och stärka kontrollen av och inflytandet över den statligt ägda ekonomin”. I kombination med artikel 36 i den kinesiska lagen om statsägda företagstillgångar, enligt vilken ”ett företag som staten investerat i, som gör investeringar, ska iaktta den nationella industripolitiken”, skapar dessa – och andra (51) – bestämmelser i själva verket en rättslig miljö där en separation mellan regering och företag är omöjlig. Kommissionen förstod inte heller hur den konkurs- eller egendomsrätt, som är allmänt tillämplig och som parterna därför också omfattas av, inte var relevant för denna undersökning. Kommissionen höll inte heller med om att den trettonde femårsplanen för mineralresurser endast skulle utgöra en icke-bindande riktlinje. Tvärtom är de mål som fastställs genom planeringsinstrumenten i Kina bindande, och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar genomförandet av planerna på motsvarande lägre myndighetsnivå och anslår på så sätt resurser till sektorer som har utsetts som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga av regeringen, i stället för att fördela dem i linje med marknadskrafterna (52).

(87)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri. På grundval av detta, och på grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(88)

Efter utlämnandet av uppgifter upprepade Zhejiang Jndia och CCCMC sina tidigare synpunkter om att artikel 2.6a i grundförordningen strider mot WTO:s antidumpningsavtal, att det inte förekommer några betydande snedvridningar inom sektorn för stumsvetsrördelar av rostfritt stål, att kommissionens landsrapport om Kina är föråldrad och att de kinesiska policydokumenten inte har någon bindande inverkan på marknaden.

(89)

Såsom anges i skäl 62 drog kommissionen slutsatsen att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen var motiverad mot bakgrund av den bevisning som kommissionen hade tillgång till. Kommissionen ansåg dessutom att bestämmelsen i artikel 2.6a är förenlig med EU:s skyldigheter inom ramen för WTO. Det är kommissionens uppfattning, i linje med överprövningsorganets klargöranden i tvisten DS473 EU–Biodiesel (Argentina), att de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, särskilt artikel 2.5 andra stycket, tillåter att uppgifter från ett tredjeland används, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd.

(90)

När det gäller påståendet att landsrapporten är föråldrad har detta behandlats utförligt i skäl 85. Kommissionen påpekade dessutom att dess avgöranden rörande tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen grundar sig på all tillgänglig bevisning, där rapporten endast utgör en del. I detta avseende hänvisar kommissionen särskilt till skälen 70–75 som beskriver den ytterligare bevisning som är relevant i den aktuella undersökningen.

(91)

Förekomsten av betydande snedvridningar som föranleder tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen är inte kopplad till förekomsten av särskild sektorsspecifik information eller information om en särskild marknad som omfattar den produkt som översynen gäller. I detta avseende, vilket framgår av skälen 63–66 och 77–80, har kommissionen i denna undersökning fastställt att det förekommer betydande snedvridningar inom branschen för stumsvetsrördelar av rostfritt stål och de närstående insatsvarusektorerna. Användningen av inhemska kostnader för att konstruera normalvärdet är enligt artikel 2.6a a i grundförordningen endast tillåten om det under undersökningens gång fastställs att dessa kostnader inte är snedvridna. I detta avseende fanns det dock ingen faktisk bevisning för att enskilda exporterande tillverkares produktionsfaktorer inte var snedvridna.

(92)

De femårsplaner som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna är först och främst inte bara är allmänna vägledningsdokument, utan de är rättsligt bindande. I detta avseende hänvisade kommissionen till den detaljerade analysen av planerna i kapitel 4 i rapporten, där avsnitt 4.3.1 särskilt tillägnas planernas bindande karaktär. I den fjortonde femårsplanen påminns uttryckligen alla myndigheter om att genomföra planerna noggrant: ”Vi kommer att stärka planeringssystemen, t.ex. kataloger och förteckningar, sammanställning och arkivering samt anpassning och samordning, utarbeta förteckningar och kataloger exempelvis de särskilda ’fjortonde femårsplanerna’ på nationell nivå, främja planarkivering som bygger på den nationella informationsplattformen för integrerad planering och samla olika planer under en enhetlig förvaltning. Vi kommer att upprätta och förbättra planerings- och samordningsmekanismerna, anpassa planer som godkänts av kommunistpartiets centralkommitté och nationalrådet samt provinsiella utvecklingsplaner till denna plan innan de lämnas in för godkännande, se till att fysisk planering på nationell nivå, särskild planering, regional planering och andra planeringsnivåer samordnas med denna plan sett till huvudsakliga mål, utvecklingsriktningar, övergripande utformning, viktiga strategier, större projekt samt riskförebyggande och riskkontroll.” (53) Dessutom föreskrivs det i den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att ”alla lokala myndigheter måste bekanta sig med denna plan och inkludera dess huvudsakliga innehåll och större projekt i sina primära lokala uppgifter’, samtidigt som ”stålsektorn och andra nyckelsektorer ska utarbeta särskilda yttranden om genomförandet baserat på de mål och uppgifter som anges i planen”. (54)

(93)

På grundval av bevisningen i skälen 89–92 avvisade kommissionen därför de påståenden som anges i skäl 88.

(94)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(95)

Såsom förklaras i skäl 54 utfärdade kommissionen en notering om källor, där kommissionen beskrev de omständigheter och överväganden som låg till grund för de relevanta kriterierna, och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Thailand som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades.

(96)

I noteringen om källor förklarade kommissionen att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i kombination med andra informationskällor som ansågs lämpliga i enlighet med de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, inklusive GTA, Världsbankens rapport ”Doing Business” (57), det thailändska energiministeriet (58), den thailändska regionala vattenmyndigheten (59) och Thailands nationella statistikkontor (60).

(97)

När det gäller nivån på den ekonomiska utvecklingen undersökte sökanden i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång fyra länder som potentiella representativa länder med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina. De undersökta länderna var Thailand, Indonesien, Malaysia och Turkiet (61).

(98)

När det gäller tillverkningen av den produkt som översynen gäller konstaterades alla fyra länder ha en industri som exporterar minst 500 ton stumsvetsrördelar av rostfritt stål per år (62).

(99)

När det gäller tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet angav sökanden i sin begäran om översyn Thailand som lämpligt bland de fyra länderna på grundval av tillgången till relevanta offentliga uppgifter, t.ex. officiell importstatistik, energipriser och kända tillverkare med offentligt tillgänglig finansiell information. Sökanden nämnde fyra företag som tillverkade stumsvetsrördelar av rostfritt stål i Thailand (63).

(100)

Såsom förklaras i noteringen om källor gick två av företagen med förlust under de två år som föregick översynsperioden och kunde därför inte användas för att fastställa en rimlig vinst enligt artikel 2.6a i grundförordningen. De två andra företag som nämndes i begäran, Thai Benkan Co. Ltd. och Thairungrueng Fitting & Value Co. Ltd., hade lätt tillgängliga uppgifter för 2020, vilka visade på en vinst på uppskattningsvis 1,2 % och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på 32,6 %.

(101)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade att Thailand inte var ett lämpligt representativt land och att Malaysia skulle vara ett lämpligare val.

(102)

Inledningsvis noterar kommissionen att varken Zhejiang Jndia eller CCCMC påstod att Thailand inte skulle vara ett lämpligt val. De uppgav helt enkelt att Malaysia skulle vara ett lämpligare val. Varken Zhejiang Jndia eller CCCMC tillhandahöll eller föreslog dock ens några källor eller offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för Malaysia för många av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. Påståendet är därför ogrundat.

(103)

Enligt Global Trade Alert (64) har antidumpningstullar varit i kraft i Förenta staterna i flera år på import från Malaysia av den produkt som översynen gäller. Den 3 mars 2023 utvidgade kommissionen även den övriga antidumpningstullen som var tillämplig på Kina till att omfatta vissa malaysiska tillverkare som konstaterats kringgå de antidumpningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2017/141 på import av den produkt som översynen gäller. Det kunde inte uteslutas att dessa två faktorer kan påverka Malaysias ställning som representativt land, till exempel när det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för de företag som är verksamma på den malaysiska marknaden, deras potentiellt illojala handelsbeteende på stora exportmarknader som Förenta staterna och/eller unionen och mer allmänt när det gäller den malaysiska marknaden för den produkt som översynen gäller och eventuellt alla dess insatsvaror. Kommissionen ansåg att dessa omständigheter gör Malaysia olämpligt som representativt land.

(104)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade också att kommissionen inte hade lämnat några uppgifter om de volymer som tillverkades i Thailand.

(105)

Såsom förklaras i skäl 98 noterade kommissionen att begäran om översyn vid giltighetstidens utgång innehöll exportstatistik som visade att Thailand (och de tre andra potentiella representativa länderna) hade en betydande export av den produkt som översynen gäller (65). Kommissionen noterade vidare att dessa parter inte tillhandahöll någon bevisning för vilka volymer som faktiskt tillverkades i Thailand, och inte heller någon jämförelse med de volymer som tillverkades i Malaysia eller andra potentiella representativa länder. Detta påstående ansågs därför vara ogrundat och irrelevant.

(106)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade också att avkastningen i Thailand var för låg för att anses vara rimlig. De hävdade därför att Malaysia skulle vara ett bättre val och nämnde en tillverkare med offentligt tillgängliga finansiella uppgifter som sammanföll med översynsperioden.

(107)

Mer aktuella uppgifter om de lönsamma företagen i Thailand har blivit tillgängliga under undersökningens gång. Kommissionen reviderade därför uppgifterna. De uppdaterade uppgifterna för 2021, översynsperioden för denna undersökning, för de två thailändska företagen visade i genomsnitt på en vinst på 1,22 % och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på 19,64 %.

(108)

I noteringen om källor medgav kommissionen att en så pass liten vinst inte kunde anses vara rimlig. I en översyn vid giltighetstidens utgång finns det dock inget behov av att fastställa den exakta dumpningsnivån, eftersom det i undersökningen ska fastställas om det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna inte skulle förlängas. Kommissionen kan därför använda sig av en låg vinstnivå om dumpning redan har fastställts på denna grund. Detta gäller även de nyare, reviderade uppgifterna från de thailändska företagen. Såsom framgår av avsnitt 3.1.2.4 har dumpning fastställts i undersökningen på grundval av finansiella uppgifter från Thailand. Detta påstående avvisades därför. Vidare är vinsten för det malaysiska företag som föreslogs av de berörda parterna högre än vinsten för de thailändska företagen (66). Att godta påståendet och använda uppgifterna från det malaysiska företaget skulle därför endast leda till en ökning av normalvärdet och högre dumpningsnivåer.

(109)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade att beräkningen av andra direkta kostnader, uttryckt som en procentandel på grundval av unionsindustrins tillverkningskostnader i enlighet med begäran, var orimlig eftersom tillverkningsprocessen skiljer sig åt i Thailand och unionen.

(110)

Zhejiang Jndia och CCCMC lämnade ingen bevisning för tillverkningsprocessen i Thailand, så påståendet var ogrundat. Detta var ännu mer relevant eftersom Zhejiang Jndia och medlemmarna i CCCMC kunde ha samarbetat i undersökningen genom att tillhandahålla sina tillverkningskostnader och sin förbrukning av produktionsfaktorer i Kina, som kommissionen kunde tillämpa referensvärdena på. De valde i stället att inte samarbeta, trots att Zhejiang Jndia var en exporterande tillverkare som exporterade betydande kvantiteter av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen under översynsperioden (67).

(111)

Kommissionen förlitade sig därför på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn. Den ursprungliga undersökningen visade att den berörda produkt som exporteras från Kina och den likadana produkt som tillverkas i unionen har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Det finns inga bevis för att tillverkningen av den produkt som översynen gäller följer en annan process i unionen, Kina och i de lämpliga representativa tredjeländerna.

(112)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade att Thailand inte är ett lämpligt val, eftersom det genomsnittliga priset på importen av sömlösa rör till Thailand inte är rimligt. De berörda parterna hävdade att priset är ”ovanligt” på grund av den betydande variationen mellan de genomsnittliga priserna på importen till Thailand från olika leverantörsländer. De hävdade att det genomsnittliga priset är orimligt högt jämfört med priserna på importen till andra länder eller block som tillverkar stumsvetsrördelar av rostfritt stål, exempelvis Malaysia, Indien och unionen. De hävdade också att referenspriset är högre än priserna mellan unionens medlemsstater, inte bara när det gäller insatsvaran utan även den färdiga likadana produkten. Enligt de berörda parterna ”bör kommissionen ta reda på varför importpriserna på thailändska sömlösa rör från vissa länder är onormala och utesluta eller justera dessa onormala priser”.

(113)

Kommissionen var av annan åsikt. Av de skäl som anges i skälen 97–100 är Thailand ett lämpligt representativt land. De berörda parterna kunde inte visa att de uppgifter som kommissionen använde inte gällde ”motsvarande kostnader för produktion” i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen. De hävdade bara att priset är ”onormalt” och hänvisade till andra källor, utan någon förklaring, och gav kommissionen i uppgift att fastställa varför priset skulle vara onormalt. Men ingen av tillverkarna i Kina samarbetade i undersökningen, och såsom anges i skäl 34 behövde man fastställa produktionsfaktorerna på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen. Med tanke på importvolymen för insatsvarorna i fråga till Thailand och uppgifterna i akten hade kommissionen inga belägg för att de uppgifter som användes var snedvridna eller att de avsåg insatsvaror som inte motsvarade kostnaderna i Kina. Det faktum att priserna varierar mellan olika källor och att det genomsnittliga priset är högt jämfört med andra källor gör inte detta pris orimligt. Mot denna bakgrund avvisades påståendet som ogrundat. Även om Zhejiang Jndia och CCCMC inte tillhandahöll någon grund för eller något förslag på justering eller ett alternativ noterade kommissionen dessutom att även om man använde det lägsta importvärdet till Thailand (32,81 CNY per kg från Indonesien) så skulle detta leda till en slutsats om dumpning.

(114)

Zhejiang Jndia och CCCMC hävdade vidare att sjöfrakt och försäkring borde dras av från importpriset.

(115)

Kommissionen var av annan åsikt. Importpriset på insatsvaror till representativa länder används som ett närmevärde för ett icke snedvridet pris på den inhemska marknaden i det representativa landet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Detta pris ingår i GTA på cif-nivå. Därför bör eventuell sjöfrakt och försäkring inte dras av, annars skulle det inte längre utgöra närmevärdet för priset på insatsvaror på den inhemska marknaden. Detta påstående avvisas därför.

(116)

Mot bakgrund av allt som nämns ovan och det handlingsutrymme som kommissionen har när det gäller att välja ett lämpligt representativt land bekräftade kommissionen sitt val av Thailand som lämpligt representativt land i enlighet med kriterierna i artikel 2.6a a i grundförordningen.

(117)

Efter att ha fastställt att Thailand var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, och efter att ha analyserat synpunkterna från berörda parter, var det inte nödvändigt att utföra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med den sista meningen i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(118)

Mot bakgrund av ovanstående analys uppfyllde Thailand de kriterier som fastställs i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att anses vara ett lämpligt representativt land.

(119)

Zhejiang Jndia och CCCMC upprepade efter utlämnandet av uppgifter att Malaysia var ett lämpligare representativt tredjeland än Thailand. Dessa påståenden besvarades i avsnitt 3.1.2.2.2 ovan. Thailand uppfyllde kriterierna för ett representativt land enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Såsom anges i skäl 107 använde sig kommissionen av offentligt tillgängliga uppgifter för översynsperioden för de två thailändska företagen. När det gäller de berörda parternas synpunkter på importpriset på sömlösa rör och avdrag för sjöfrakts- och försäkringsavgifter hänvisar kommissionen till slutsatserna i skälen 113 och 115.

(120)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran om översyn, och efter att ha analyserat synpunkterna från berörda parter, har följande produktionsfaktorer, deras källor och icke snedvridna värden tagits fram för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för vissa rördelar av rostfritt stål

(121)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket import- och transportkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (68).

(122)

Kommissionen beslutade att undanta importen från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.1.2.2 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet var importvolymen från övriga tredjeländer fortsatt representativ.

(123)

Såsom förklaras i noteringen om källor uteslöt kommissionen ett statistiskt fel i importen från Japan till Thailand enligt HS-undernummer 7306 11 (svetsade rör) under första halvåret 2021. Inga synpunkter inkom från berörda parter i detta avseende.

(124)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till tillverkarnas fabrik tillämpade kommissionen det representativa landets importtull på respektive nivå, beroende på ursprungslandet för de importerade volymerna. Kommissionen lade till inhemska transportkostnader i Thailand på grundval av Världsbankens rapport ”Doing Business” (69).

(125)

Kommissionen grupperade poster med försumbar vikt i tillverkningskostnaden, som t.ex. andra råvaror, förpackningskostnader, allmännyttiga tjänster och förbrukningsvaror, och uttryckte dem som en procentandel av de direkta kostnaderna.

(126)

Enligt uppgifterna i begäran om översyn erhålls endast en biprodukt, skrot, vid tillverkningen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål. För att fastställa det icke snedvridna priset lade kommissionen också till importtullar och interna transportkostnader till det genomsnittliga importpriset till Thailand, enligt samma metod som för råvaror.

(127)

För att beräkna arbetskraftens värde använde sig kommissionen av tillgängliga uppgifter från Thailands nationella statistikkontor och Internationella arbetsorganisationen (ILO). Det nationella statistikkontoret offentliggör detaljerade kvartalsvisa uppgifter om löner per bransch, region och område i Thailand. Kommissionen använde också den senaste tillgängliga statistiken (2020) från ILO (70) för att beräkna det genomsnittliga antalet arbetade timmar per vecka och månad i Thailand.

(128)

Kommissionen använde uppgifterna om elpriserna inom industrin i motsvarande förbrukningsintervall i kWh (71) enligt Världsbankens undersökning ”Doing Business” från 2020, som var de senaste tillgängliga uppgifterna.

(129)

Priset på naturgas för företag (industrianvändare) i Thailand offentliggörs av enheten för energi, politik och planering vid energiministeriet (72). Kommissionen använde sig av tillgängliga uppgifter för 2021, som omfattade översynsperioden.

(130)

Vattenförbrukningspriserna för industriell användning i Thailand erhölls från Thailands regionala vattenmyndighet (73). För företag prissätts vatten mellan ett visst intervall beroende på den månatliga förbrukningen. Kommissionen valde en genomsnittlig siffra från intervallet för att beräkna vattenkostnaden.

(131)

Övriga direkta kostnader baserades på de uppgifter om unionsindustrin som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (se skälen 57 och 109–111).

(132)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(133)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom tillverkarna/de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna på grundval av de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(134)

För försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen de finansiella uppgifterna för översynsperioden från två thailändska tillverkare, såsom fastställs i skäl 107.

(135)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(136)

Stumsvetsrördelar av rostfritt stål kan tillverkas antingen av svetsade eller sömlösa rör. Kommissionen fastställde ett normalvärde för sömlösa rördelar med hjälp av referensvärdet för sömlösa rör och ett normalvärde för svetsade rördelar med hjälp av referensvärdet för svetsade rör. Kommissionen fastställde också ett normalvärde för alla rördelar med hjälp av det vägda genomsnittliga importpriset för både svetsade och sömlösa rör till Thailand som referensvärde. Den metod som beskrivs i följande skäl är densamma i samtliga tre fall, där det icke-snedvridna värdet av den huvudsakliga produktionsfaktorn är den enda skillnaden.

(137)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor för produktionen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål.

(138)

Produkter med försumbar vikt i tillverkningskostnaden, exempelvis andra råvaror, förpackningskostnader, allmännyttiga tjänster och förbrukningsvaror, grupperades och uttrycktes som en procentandel av de direkta kostnaderna på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnader som fastställts i skäl 137.

(139)

Andra direkta kostnader fastställdes på samma grund. Deras procentandel av de totala direkta kostnaderna på grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång tillämpades på de icke snedvridna direkta kostnaderna.

(140)

Kommissionen lade sedan till följande poster till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(141)

Normalvärdet, beräknat enligt beskrivningen i skälen 137–140, minskades med biproduktens icke snedvridna värde.

(142)

På grundval av detta konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(143)

Eftersom inga exporterande tillverkare från Kina samarbetade fastställdes exportpriset för all import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik genom avdrag för kostnader för sjöfrakt, försäkring och inrikes transporter. Den genomsnittliga kostnaden för sjöfrakt och försäkring från Kina grundades på begäran om översyn (74). De inhemska transporterna i Kina baserades på landsrapporten om Kina i ”Doing Business” (75).

(144)

Kommissionen har inga uppgifter om produktmixen på grund av den bristande samarbetsviljan, och uppgifterna från Eurostat omfattar samtliga stumsvetsrördelar av rostfritt stål utan åtskillnad. Kommissionen använde därför även de exportpriser för sömlösa och svetsade rördelar som tillhandahölls i begäran, justerade till nivån fritt fabrik på samma grundval som Eurostats cif-pris.

(145)

Kommissionen jämförde det genomsnittliga exportpriset från Eurostat fritt fabrik enligt ovan med normalvärdet för alla rördelar. På grundval av detta fastställdes den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till mer än 100 %.

(146)

Kommissionen jämförde också exportpriserna för sömlösa och svetsade rördelar på grundval av begäran om översyn och justerade till nivån fritt fabrik med normalvärdet för sömlösa och svetsade rördelar. På grundval av detta är dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, 63,3 % för svetsade rördelar och över 100 % för sömlösa rördelar. Denna beräkning är försiktig eftersom kommissionen använde de högsta exportpriser som angavs i begäran.

(147)

Kommissionen konstaterade därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(148)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(149)

På grund av den bristande samarbetsviljan fastställde kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (76), där produktionen uppskattades till 119 000 ton per år och produktionskapaciteten till minst 170 000 ton per år. Den outnyttjade kapaciteten i Kina uppskattas därför till 51 000 ton. Detta är nästan fyra gånger så mycket som den totala förbrukningen i EU under översynsperioden.

(150)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som de skulle kunna använda för att tillverka stumsvetsrördelar av rostfritt stål för export till unionen, vilket innebär att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle exporten mycket sannolikt öka till dumpade priser.

(151)

För att fastställa unionsmarknadens attraktionskraft jämförde kommissionen först de kinesiska exportpriserna till unionen med exportpriserna till tredjelandsmarknader.

(152)

På grund av den bristande samarbetsviljan använde kommissionen GTA-statistik (77) för den kinesiska exporten av HS-nummer 7307 23 (svetsade rördelar av rostfritt stål) på fob-nivå för att jämföra de kinesiska exportpriserna till unionen med exportpriserna till tredjeländer samt med unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspris på unionsmarknaden. Det genomsnittliga kinesiska exportpriset till unionen under översynsperioden var 12 % högre än priserna till andra tredjelandsmarknader. När den genomsnittliga kostnaden för sjöfrakt och försäkring från Kina till unionen lades till på grundval av begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (78) för att anpassa den till cif-priset vid unionens gräns, var det genomsnittliga kinesiska exportpriset till andra tredjelandsmarknader under översynsperioden 15,9 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. Utan tullar kunde de kinesiska exportörerna därför exportera till unionen till priser som var högre än priserna på marknader i andra tredjeländer, men fortfarande lägre än unionsindustrins priser, vilket gjorde en ökning av exporten till dumpade priser mycket trolig om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(153)

Unionsmarknaden är också attraktiv med tanke på dess storlek, med en total förbrukning på 12 819 ton.

(154)

Trots de gällande antidumpningsåtgärderna hade importen från Kina ändå en marknadsandel på 5,6 % under översynsperioden (se skäl 48), ytterligare ett tecken på att unionsmarknaden är attraktiv för kinesiska exporterande tillverkare. Såsom förklaras i skäl 6 har kommissionen dessutom konstaterat att åtgärderna kringgås genom sammansättningsverksamhet i Malaysia. Kringgåendet visar tydligt de kinesiska exporterande tillverkarnas intresse av att få tillträde till unionsmarknaden utan begränsningar och därmed unionsmarknadens attraktionskraft för kinesisk export.

(155)

Mot bakgrund av sina slutsatser om fortsatt dumpning under översynsperioden enligt vad som fastställs i skäl 147 och om den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla så som förklaras i skälen 149–154, drog kommissionen slutsatsen att sannolikheten för att dumpningen skulle fortsätta är betydande om antidumpningsåtgärderna gällande import från Kina upphörde att gälla.

(156)

Under översynsperioden fortsatte importen från Taiwan av den produkt som översynen gäller, men importnivåerna var lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. från den 1 oktober 2014 till den 30 september 2015). Enligt statistik från Comext (Eurostat) uppgick importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Taiwan till 203 ton under översynsperioden, jämfört med omkring 1 102 ton under den ursprungliga undersökningsperioden. Importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål från Taiwan stod för omkring 1,6 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 7,8 % under den ursprungliga undersökningsperioden.

(157)

Endast ett taiwanesiskt företag (Ta Chen (79)) samarbetade under översynen och lämnade in ett komplett svar på antidumpningsfrågeformuläret. Ta Chens försäljning stod för 91 % av den taiwanesiska importen av stumsvetsrördelar av rostfritt stål till unionen under översynsperioden.

(158)

På grund av avsaknaden av inhemsk försäljning av den produkt som översynen gäller konstruerades normalvärdet för Ta Chen i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen genom att man lade till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en rimlig vinst till tillverkningskostnaden för de relevanta produkttyperna.

(159)

Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes i enlighet med artikel 2.6 b i grundförordningen på grundval av företagets inhemska försäljning av samma allmänna produktkategori.

(160)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Ta Chen att de procentsatser för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som användes vid beräkningen av normalvärdet, dvs. de som grundar sig på företagets inhemska försäljning av samma allmänna produktkategori, inte är representativa. Företaget menade att denna försäljning inte var representativ i fråga om volym, rörde helt andra produkter än den produkt som översynen gäller och omfattade försäljning av skrot. Företaget påpekade att det var försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för den produkt som översynen gäller vid export till tredjeländer som borde användas vid beräkningen av normalvärdet.

(161)

Det bör noteras att den enda rättsliga grund som skulle göra det möjligt för kommissionen att potentiellt använda försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för exportförsäljning vid beräkningen av normalvärdet skulle vara artikel 2.6 c i grundförordningen. Denna artikel kräver dock en jämförelse mellan den vinst som används som riktmärke för vinst ”som andra exportörer eller producenter normalt får vid försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på hemmamarknaden i ursprungslandet”. På grund av den bristande samarbetsviljan hos övriga taiwanesiska tillverkare samlade kommissionen inte in tillförlitliga uppgifter i detta avseende, särskilt med tanke på att tillräckliga uppgifter inhämtades från Ta Chen för att kunna beräkna normalvärdet på grundval av artikel 2.6 b i grundförordningen.

(162)

Det bör dessutom betonas att den inhemska omsättning som användes som beräkningsgrund var representativ sett till volym (mer än 25 % av företagets totala omsättning när det gäller oberoende försäljning), främst avsåg produkter av rostfritt stål och att försäljningen av skrot endast utgjorde en liten del av denna omsättning (80). Slutligen skulle ett godtagande av påståendet inte påverka slutsatserna om fortsatt dumpning.

(163)

Påståendet avvisades därför.

(164)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren genomförde sin exportförsäljning till unionen direkt till oberoende kunder i unionen.

(165)

Exportpriset fastställdes på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller vid export från det exporterande landet i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(166)

Jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset för den samarbetsvilliga exportören gjordes på priset fritt fabrik.

(167)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att ta hänsyn till olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten.

(168)

På grundval av detta gjordes justeringar för kostnader för transport, sjötransport och försäkringar, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader, rabatter och provisioner som hade visat sig påverka prisernas jämförbarhet. De totala justeringarna baserades på faktiska värden som rapporterats av Ta Chen och kontrollerats på plats. Dessa siffror är de som företaget rapporterat för de relevanta kostnadsposterna, och de lämnades ut i det specifika utlämnandet av uppgifter.

(169)

Det noteras att kommissionen i beräkningen avvisade en justering för valutaomräkning som begärts av Ta Chen. Företaget hade bett kommissionen att i stället för att använda växelkursen på faktureringsdagen använda växelkursen på betalningsdagen. I grundförordningen anges att fakturadatum normalt används för att fastställa växelkursen, men att det i extraordinära situationer är tillåtet att använda ett tidigare datum (t.ex. dagen för köpekontraktet). Grundförordningen innehåller emellertid inte någon rättslig grund för användningen av ett senare datum än fakturadatumet.

(170)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av stumsvetsrördel av rostfritt stål med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller.

(171)

På grundval av detta fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckt som en procentandel av cif-priset vid unionens gräns, före tull, till 39,67 %.

(172)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen fortsätter om åtgärderna skulle upphävas. Följande ytterligare faktorer analyserades: förekomsten av dumpad export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Taiwan och unionsmarknadens attraktionskraft.

(173)

Kommissionen beräknade dumpningsmarginalerna för Ta Chens försäljning till företagets tre andra huvudsakliga exportmarknader, dvs. Australien, Kanada och Förenta staterna.

(174)

Normalvärdet konstruerades på det sätt som beskrivs i skälen 158–159 ovan.

(175)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren genomförde sin exportförsäljning till Australien och Kanada direkt till oberoende kunder i dessa länder. Exportpriset fastställdes på grundval av det pris som faktiskt har betalats eller ska betalas för den produkt som översynen gäller vid export från det exporterande landet i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(176)

Eftersom exportförsäljningen till Förenta staterna skedde via en närstående importör konstruerades exportpriset för denna beräkning på grundval av återförsäljningspriserna till den första oberoende köparen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen.

(177)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet med det genomsnittliga exportpriset fritt fabrik vid export till tredjeland.

(178)

För att jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset skulle bli rättvis gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen vederbörliga justeringar för att ta hänsyn till olikheter som påverkar priserna och prisjämförbarheten.

(179)

På grundval av detta gjordes justeringar för kostnader för transport, sjötransport och försäkringar, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader, rabatter och provisioner som hade visat sig påverka prisernas jämförbarhet.

(180)

När det gäller försäljningen till Förenta staterna gjordes ytterligare justeringar för kostnader som uppkommit mellan importen och återförsäljningen och för vinst.

(181)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av stumsvetsrördel av rostfritt stål med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller.

(182)

På grundval av detta konstaterades det att Ta Chens försäljning till dess viktigaste marknader i tredjeländer var dumpad.

(183)

Med tanke på de taiwanesiska exporterande tillverkarnas begränsade samarbetsvilja gällande produktion och kapacitet fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Taiwan på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats av sökanden och av den enda samarbetsvilliga taiwanesiska tillverkaren.

(184)

Enligt dessa uppgifter finns det minst nio tillverkare av stumsvetsrördelar av rostfritt stål i Taiwan med en total produktionskapacitet på mer än 22 000 ton och en uppskattad outnyttjad kapacitet på 13 000 ton, vilket överstiger unionens sammanlagda förbrukning (81).

(185)

Undersökningen visade att de taiwanesiska exporterande tillverkarna exporterade till sina främsta tredjelandsmarknader till priser som i genomsnitt var 25–45 % lägre än unionstillverkarnas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden. De är också lägre än de taiwanesiska exporterande tillverkarnas priser vid export till unionen. Med tanke på prisnivån är det därför potentiellt mycket mer attraktivt för de exporterande företagen att exportera till unionen än till alla andra länder.

(186)

Unionsmarknaden är också attraktiv med tanke på dess storlek, med en total förbrukning på 12 819 ton.

(187)

Undersökningen visade att importen från Taiwan fortsatte att komma in på unionens marknad till dumpade priser under översynsperioden. Importvolymerna var mycket lägre än under den ursprungliga undersökningsperioden, men fortfarande tillräckliga för att ge en rättvisande bild av det framtida prisbeteendet om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(188)

Dessutom visade en analys av exporten till tredjeländer att dumpning även förekom på tredjelandsmarknaderna.

(189)

Den outnyttjade kapaciteten i Taiwan är dessutom mycket stor och överstiger unionens totala förbrukning under översynsperioden.

(190)

Slutligen konstaterades det att det på grund av unionsmarknadens attraktionskraft, sett till storlek och priser, är troligt att den taiwanesiska exporten och den outnyttjade kapaciteten skulle (om)dirigeras till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(191)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen fortsätter om åtgärderna inte förlängs.

(192)

Baserat på uppgifterna i begäran tillverkades den likadana produkten av 14 unionstillverkare under översynsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(193)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 9 867 ton. Siffran beräknades på grundval av svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och på de svar på frågeformuläret om makroekonomiska indikatorer som sökanden lämnat.

(194)

Som nämns i skälen 28–31 tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa om den skada som unionsindustrin lidit möjligen skulle fortsätta. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för cirka [44–50 %] av unionens samlade uppskattade tillverkning av den likadana produkten.

(195)

Eftersom två av de tre unionstillverkare som ingick i urvalet är närstående måste alla uppgifter om mikroindikatorer indexeras av sekretesskäl enligt artikel 19 i grundförordningen.

(196)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) sökandens uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som delvis dubbelkontrollerats mot de försäljningsvolymer som rapporterats av unionstillverkarna i urvalet, och b) importen till unionen av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer enligt vad som rapporterats i Comext-databasen (Eurostat).

(197)

Enligt dessa uppgifter utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(198)

Översynen visade att förbrukningen i unionen ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Förbrukningen i unionen påverkades negativt av covid-19-pandemin, som bröt ut 2020, men återhämtade sig kraftigt under översynsperioden.

(199)

Kommissionen fastställde importvolymen från de berörda länderna på grundval av statistik från Eurostat, såsom förklaras i skäl 185 ovan. Deras marknadsandelar fastställdes genom att jämföra importen med förbrukningen i unionen enligt tabell 2.

(200)

Importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(201)

Importvolymerna från Taiwan omfattar inte import från det företag som hade en dumpningsmarginal på 0 %, dvs. King Lai (se fotnot 79).

(202)

Importvolymen från de berörda länderna låg på en stabil nivå under skadeundersökningsperioden, med en volym på omkring 1 000 ton under 2020 och översynsperioden. Medan importen från Kina ökade både volymmässigt och uttryckt i marknadsandel minskade importen från Taiwan.

(203)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna på grundval av statistik från Eurostat och det kontrollerade svaret på frågeformuläret från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren från Taiwan vars export till unionen utgör den absoluta majoriteten av importen från Taiwan under skadeundersökningsperioden. Av sekretesskäl har importvärdena från Taiwan och de ackumulerade siffrorna för de berörda länderna angetts i intervall.

(204)

De vägda genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro per ton)

(205)

Priserna från de berörda länderna ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar en högre total prisnivå, särskilt under översynsperioden.

(206)

Ingen tillverkare i Kina visade någon samarbetsvilja, däremot en taiwanesisk exporterande tillverkare.

(207)

Eftersom de exporterande tillverkarna i Kina inte var samarbetsvilliga fastställde kommissionen prisunderskridandet genom att jämföra a) de vägda genomsnittliga statistiska importpriserna från Kina under översynsperioden (se skäl 136), fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för den konventionella tullsatsen, antidumpningstullen och kostnaderna efter import, och b) de vägda genomsnittliga försäljningspriser som de tre unionstillverkarna tog ut av icke närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik.

(208)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under översynsperioden. Det visade inte på något prisunderskridande.

(209)

I linje med den metod för dumpningsberäkningar som beskrivs i skäl 137 använde kommissionen, som ett alternativ till de vägda genomsnittliga statistiska importpriserna som inte skiljer mellan sömlösa och svetsade rördelar, även de exportpriser för sömlösa och svetsade knäformade rördelar som anges i begäran, justerade till cif-nivån vid EU:s gräns, med lämpliga justeringar för den konventionella tullsatsen, antidumpningstullen och kostnaderna efter import, för att utföra kompletterande beräkningar av prisunderskridandet genom att särskilja mellan dessa två produktgrupper. Med hjälp av dessa priser och genom att jämföra dem med det genomsnittliga priset på den kvalitet och form som unionsindustrin tillverkade underskred den kinesiska importen inte unionsindustrins priser.

(210)

Kommissionen beräknade även prisunderskridandet i en situation utan antidumpningstullar. Prisunderskridandemarginalerna utan att tillämpa antidumpningstullarna uppgick till 17,7 % respektive 16,4 %.

(211)

Såsom nämns i skäl 150 stod importen från den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren Ta Chen för 91 % av importen av den produkt som översynen gäller från Taiwan under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför prisunderskridandet för importen från Taiwan under översynsperioden genom att jämföra a) de vägda genomsnittliga cif-priserna vid unionens gräns per produkttyp för importen från Ta Chen till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, med lämpliga justeringar för kostnader efter import, importtullar och antidumpningstullar (i tillämpliga fall), och b) de vägda genomsnittliga försäljningspriser som tas ut av icke närstående kunder på unionsmarknaden för samma produkttyper från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet, justerade till nivån fritt fabrik.

(212)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering baserat på de faktiska priserna där detta var nödvändigt, och efter avdrag för rabatter och liknande enligt uppgifter från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av unionstillverkarnas omsättning under undersökningsperioden.

(213)

På grundval av ovanstående konstaterades importen från Taiwan underskrida unionsindustrins priser med mer än 60 %.

(214)

Kommissionen fastställde importvolymerna och priserna på importen från tredjeländer enligt samma metod som för Kina och Taiwan (se avsnitt 4.3.1).

(215)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(216)

Importen från Malaysia och Schweiz är viktiga källor till import från tredjeländer. Importen från Malaysia ökade med 45 % under skadeundersökningsperioden. Såsom nämns i skäl 5 utför kommissionen en undersökning av kringgående som rör import från Malaysia.

(217)

Importen från Schweiz, som också var en viktig importkälla i den ursprungliga undersökningen, minskade med 36 % under skadeundersökningsperioden.

(218)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(219)

För fastställandet av skada gjorde kommissionen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter och information i sökandens svar på frågeformuläret, som vederbörligen kontrollerades mot uppgifterna i begäran och svaren på frågeformuläret från de tillverkare som ingick i urvalet, samt statistik från Eurostat. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret.

(220)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(221)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(222)

Av de skäl som anges i skäl 184 ovan har man för att skydda konfidentiella affärsuppgifter behövt presentera uppgifterna för de unionstillverkare som ingick i urvalet i intervall. Om man presenterar de exakta siffrorna skulle antingen unionstillverkaren kunna beräkna den andra tillverkarens exakta produktionssiffror, och det skulle finnas risk för att andra marknadsaktörer som förfogar över marknadsuppgifter skulle kunna göra detsamma.

(223)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(224)

Unionsindustrins produktion ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden, där produktionen var stabil mellan 2018 och 2020 och ökade under översynsperioden på grund av att förbrukningen ökade i unionen.

(225)

Unionsindustrins produktionskapacitet var fortsatt stabil under skadeundersökningsperioden och låg på mellan 18 000 och 19 000 ton.

(226)

Detta innebär att kapacitetsutnyttjandet förblev lågt, omkring 50 %, under skadeundersökningsperioden. Kommissionen noterade en ökning med fyra procentenheter under skadeundersökningsperioden, i linje med den konstaterade ökningen av produktionsvolymerna.

(227)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(228)

Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen var särskilt markant under översynsperioden, då unionsindustrin ökade sin försäljningsvolym i unionen med 1 521 ton eller 20 % jämfört med 2020.

(229)

Unionsindustrin har behållit sin andel av unionsmarknaden överlag. Efter en plötslig förlust av marknadsandelar 2019 återhämtade sig unionsindustrin året därpå, och under översynsperioden hade unionsindustrin en marknadsandel på 68,5 %.

(230)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 13 %, medan unionsindustrins försäljningsvolym till icke närstående kunder i unionen ökade med 19 %. Följaktligen har unionsindustrin ökat både i fråga om marknadsandel och i absoluta tal.

(231)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för unionstillverkarna till icke-närstående kunder i unionen och tillverkningskostnaden per enhet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen och tillverkningskostnad

(232)

Försäljningspriserna per enhet förblev stabila från början av skadeundersökningsperioden och fram till 2020. Under översynsperioden ökade priserna på grund av den ökade förbrukningen med 7 % jämfört med 2018 års nivå. Denna prisökning återspeglade dock inte helt ökningen av tillverkningskostnaderna under skadeundersökningsperioden, eftersom de ökade med 8 % från 2018 till översynsperioden.

(233)

Unionstillverkarnas genomsnittliga sysselsättning, produktivitet och arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Sysselsättning och produktivitet

(234)

Antalet anställda och arbetskraftens produktivitet förblev stabila under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin har sysselsatt omkring 500 anställda under hela skadeundersökningsperioden, med en produktion per anställd på omkring 18 ton.

(235)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade mot slutet av skadeundersökningsperioden, men eftersom arbetskraftskostnaderna ökade med 11 % under fyra års tid är detta inte en dramatisk ökning.

(236)

Unionstillverkarnas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(237)

Unionsindustrin har hållit sin lagernivå på ungefär samma nivå i absoluta tal under skadeundersökningsperioden.

(238)

På grund av den ökade produktionen minskade lagernivån i förhållande till produktionen under översynsperioden.

(239)

Unionstillverkarnas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(240)

Kommissionen fastställde unionstillverkarnas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. Unionsindustrins lönsamhet under översynsperioden låg nära 2018 års nivå, men minskade betydligt under 2019 och 2020. Unionsindustrin uppnådde en sund vinstnivå på 10–15 % under översynsperioden.

(241)

Nettokassaflödet är ett mått på unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödesutvecklingen under skadeundersökningsperioden var positiv och kassaflödet från dess verksamhet var 76 % högre under översynsperioden jämfört med 2018.

(242)

Unionsindustrins investeringsnivå minskade under skadeundersökningsperioden. Såsom framgår ovan under kapacitetsutnyttjande har unionsindustrin inget omedelbart behov av att investera i ny produktionskapacitet.

(243)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde och utvecklingen följer lönsamhetsutvecklingen.

(244)

Ingen av unionstillverkarna i urvalet rapporterade några svårigheter att anskaffa kapital.

(245)

Såsom konstateras i skälen 148 och 180 för Kina respektive Taiwan finns det tydliga belägg för fortsatt dumpning från båda de berörda länderna. Kommissionen fastställde dessutom att Kina kringgick antidumpningsåtgärderna genom omlastningar via Malaysia (82).

(246)

De indikatorer som presenteras ovan visar dock att unionsindustrin, trots fortsatt dumpning, lyckades återhämta sig från tidigare dumpning.

(247)

Unionstillverkarnas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Unionstillverkarnas exportresultat

(248)

Unionsindustrins exportvolymer till icke-närstående kunder minskade under skadeundersökningsperioden, särskilt under 2020 när covid-19-pandemin bröt ut. Under översynsperioden återhämtade sig unionsindustrins exportresultat till nästan samma nivå som under 2018.

(249)

De genomsnittliga exportpriserna var stabila under skadeundersökningsperioden. På exportmarknaden, som är selektiv på grund av den hårda konkurrensen, fokuserar unionsindustrin mer på den exklusiva marknaden.

(250)

Importvolymen från de berörda länderna var inte försumbar under skadeundersökningsperioden och underskrider fortfarande unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser med bred marginal.

(251)

De flesta skadeindikatorer, bl.a. produktion, försäljning, sysselsättning, lönsamhet och kassaflöde, utvecklades dock positivt och/eller låg på tillfredsställande nivåer. De indikatorer som undersökts visar därför att antidumpningsåtgärderna har lett till det avsedda resultatet att eliminera den skada som unionstillverkarna lidit.

(252)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin har återhämtat sig från den tidigare skadan och inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(253)

Eftersom kommissionen drog slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden bedömde den i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen huruvida det fanns en sannolikhet för återkommande skada på grund av den dumpade importen från Kina och Taiwan, om åtgärderna skulle upphöra.

(254)

I detta avseende undersökte kommissionen de berörda ländernas produktionskapacitet och outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och den sannolika inverkan av de berörda ländernas import om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(255)

Såsom konstateras i skälen 142–143 och 172–173 är den outnyttjade kapaciteten i Kina och Taiwan betydande och är tillsammans fem gånger större än den årliga förbrukningen i unionen. Såsom konstateras i skälen 144–147 och 174–175 är unionsmarknaden dessutom en attraktiv marknad för de kinesiska och taiwanesiska tillverkarna med tanke på priserna på unionsmarknaden och dess storlek. Mot denna bakgrund är det mycket sannolikt att exporten skulle öka till unionen om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(256)

Kommissionen analyserade de sannolika verkningarna av en sådan ökning av importen genom att undersöka dess sannolika prisnivåer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. När det gäller Kina ansåg kommissionen att importprisnivåerna under översynsperioden utan antidumpningstull var en rimlig indikation, eftersom den kinesiska importen ändå hade en marknadsandel på 5,6 % under översynsperioden. På grundval av detta, och såsom förklaras i skäl 199, fastställde kommissionen ett betydande prisunderskridande av unionsindustrins priser med upp till 17,7 % eller 16,4 %, beroende på metod, för Kina under översynsperioden, om det inte hade funnits någon antidumpningstull. Prisunderskridanden på samma nivåer är därför sannolika i avsaknad av åtgärder.

(257)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Zhejiang Jndia och CCCMC att skadan på grund av importen från Kina inte skulle återkomma eftersom den kinesiska importen till unionen endast hade en marknadsandel på 5,6 %, samtidigt som unionsindustrin hade en marknadsandel på omkring 70 % under översynsperioden. Zhejiang Jndia pekade också på den minskade importen från Kina mellan den ursprungliga undersökningsperioden (3 238 ton) och översynsperioden (719 ton).

(258)

Detta påstående avvisades. Kommissionen hade dragit slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada under översynsperioden (se skäl 252). Kommissionens slutsats om sannolikheten för återkommande skada grundades dock på en framåtblickande bedömning. Slutsatsen baserades därför inte på faktiska importvolymer eller marknadsandelar och hur de kunde jämföras med de under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod, utan på den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och prisunderskridandet under översynsperioden om ingen antidumpningstull skulle ha tillämpats på importen från Kina.

(259)

När det gäller Taiwan samarbetade endast en exporterande tillverkare, men eftersom denna part stod för mer än 90 % av importen från Taiwan under översynsperioden har kommissionen baserat sin beräkning av prisunderskridandet på den partens kontrollerade exportpriser. Importen från Taiwan hade dock totalt sett endast en liten marknadsandel på 1,6 % under översynsperioden (samtidigt som den dumpade importen från Taiwan hade en marknadsandel på 7,8 % under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen). I klagomålet med avseende på den ursprungliga undersökningen och i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång hade sökanden uppgett tio taiwanesiska exporterande tillverkare. Detta gör en framåtblickande analys av prisunderskridandet på grundval av uppgifter från Ta Chen meningslös, eftersom det sannolika prissättningsbeteendet hos merparten av de taiwanesiska exporterande tillverkarna, som försvann från unionsmarknaden efter det att åtgärderna infördes, inte skulle ha återspeglats, medan däremot många var verksamma på unionsmarknaden innan åtgärderna infördes.

(260)

De uppgifter som inhämtats inom ramen för översynen vid giltighetstidens utgång visade dessutom att merparten av den outnyttjade kapaciteten hos de taiwanesiska exporterande tillverkarna omfattas av den högre övriga antidumpningstullen, och under översynsperioden var de nästan helt frånvarande från unionsmarknaden. Detta visar att de gällande åtgärderna på ett effektivt sätt förhindrar att dumpad import tar sig in på unionsmarknaden. Samtidigt är detta ett tydligt tecken på att den export som unionen nu skyddas mot genom den övriga antidumpningstullen sannolikt kommer att återupptas om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(261)

Under skadeundersökningsperioden var unionsindustrins ekonomiska situation överlag sund, där de flesta skadeindikatorerna uppvisade positiva tendenser och/eller värden. Det bör dock understrykas att unionsmarknaden skyddades på ett effektivt sätt mot stora volymer dumpad import under den perioden på grund av de gällande antidumpningsåtgärderna, och unionsindustrin kunde uppenbart dra fördel av situationen. I avsaknad av åtgärder är det dock sannolikt att de kinesiska och taiwanesiska tillverkarna snabbt skulle öka sina marknadsandelar, på det sätt som förklaras ovan. De skulle utöva ett betydande pristryck på unionsindustrins försäljningspriser och samtidigt vinna marknadsandelar på bekostnad av unionsindustrin. Unionsindustrin skulle inte klara av pristrycket från de kinesiska och taiwanesiska exportörerna och därmed skulle unionsindustrins ekonomiska situation snabbt försämras, vilket skulle orsaka väsentlig skada.

(262)

Mot denna bakgrund drar kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydlig ökning av den dumpade importen från Kina och Taiwan till skadevållande priser och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

(263)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett bibehållande av åtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes utifrån en bedömning av de olika parternas intressen, det vill säga unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse.

(264)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(265)

På grundval av detta undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och sannolikheten för återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(266)

Såsom konstateras i skäl 241 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i skäl 249 skulle dock ett avskaffande av åtgärderna sannolikt leda till en kraftig ökning av den dumpade importen som unionsindustrin inte skulle kunna hantera. Ett upphävande av åtgärderna skulle därför äventyra industrins långsiktiga ekonomiska bärkraft. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls.

(267)

Alla kända icke-närstående importörer och användare informerades om inledandet av översynen. Kommissionen mottog dock inga synpunkter från icke-närstående importörer och användare.

(268)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hänvisade Zhejiang Jndia och CCCMC till Euranimis skrivelse av den 23 augusti 2022. Euranimi representerade ett antal importörer och Zhejiang Jndia och CCCMC betonade att importörerna därför hade uttryckt sin röst, om än gemensamt. Zhejiang Jndia och CCCMC noterade att Euranimi i denna skrivelse motsatte sig fortsatta antidumpningsåtgärder eftersom bibehållandet av de påstådda ”överdrivna” antidumpningsåtgärderna på importen av kinesiska stumsvetsrördelar av rostfritt stål skulle undergräva den internationella konkurrenskraften för den europeiska tillverkningsindustrin i senare led i förädlingskedjan som använder dessa produkter. Dessutom hade Euranimi hävdat att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle leda till minskad verksamhet för företagen, förlorade arbetstillfällen och minskade intäkter för de nationella skattemyndigheterna.

(269)

Kommissionen noterade att Euranimis påståenden inte styrktes av någon bevisning. Eftersom ingen icke-närstående importör eller användare hade samarbetat i undersökningen genom att besvara frågeformuläret kunde Euranimis påståenden om dessa parters inställning till åtgärderna och åtgärdernas inverkan på deras konkurrenssituation inte dubbelkontrolleras mot relevanta kontrollerade företagsspecifika affärsuppgifter. Dessa påståenden avvisades därför.

(270)

Det fanns därför inget som tydde på att ett bibehållande av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användare och/eller importörer som väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan.

(271)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som påvisar att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla åtgärderna beträffande import av stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina och Taiwan.

(272)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för fortsatt dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande vissa stumsvetsrördelar av rostfritt stål med ursprung i Kina och Taiwan bibehållas.

(273)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de separata antidumpningstullarna tillämpas. Företag med separata antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.5 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(274)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de separata satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.5 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(275)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre separata tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa separata tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(276)

De separata företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i artikel 1.2 i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och Taiwan och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som produceras av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de separata antidumpningstullsatserna.

(277)

Ett företag får begära att dessa separata antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (83). Begäran ska innehålla all relevant information som visar att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som gäller för det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(278)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av uppgifter och begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant.

(279)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (84) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(280)

Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har avgett ett positivt yttrande.