Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/934 av den 11 maj 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 och en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Antidumpningsåtgärder på import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) infördes ursprungligen genom förordning (EU) nr 1105/2010 (2) (de ursprungliga åtgärderna).

(2)

De ursprungliga åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 5,1 % och 9,8 %.

(3)

De ursprungliga åtgärderna tillämpades på all import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Kina med undantag för import av högstyrkegarn av polyestrar som tillverkas av de kinesiska exporterande tillverkarna Zhejiang Hailide New Material Co. Ltd (Hailide) och Hangzhou Huachun Chemical Fiber Co. Ltd (Huachun). Dessa företag ålades ingen tull (förordning (EU) nr 1105/2010) eftersom ingen dumpning konstaterades.

(4)

Efter den första översynen vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (3) (grundförordningen) bibehöll kommissionen de ursprungliga åtgärderna genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/325 (4), i dess ändrade lydelse enligt framför allt kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/1159 (5). I linje med rapporten om Mexiko från WTO:s överprövningsorgan Mexiko – Definitive Anti-dumping Measures on Beef and Rice (6) (rapporten från WTO:s överprövningsorgan) granskades inte Hailide och Huachun vid denna översyn vid giltighetstidens utgång.

(5)

Den 30 juni 2022 inledde kommissionen också en undersökning enligt artikel 5 i grundförordningen beträffande import av högstyrkegarn av polyestrar som tillverkas och exporteras till unionen av Hailide (den parallella undersökningen enligt artikel 5.4) (7). Importen från Hailide omfattas inte av denna översyn vid giltighetstidens utgång eller av interimsöversynerna. Huachun, den andra exporterande tillverkare som inte heller erhöll någon tull i den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga antidumpningsåtgärderna, lades ner 2021. Huachun anses därför inte längre vara en exporterande tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar.

(6)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (8) för de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Kina lämnades en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen in till kommissionen den 24 november 2021 (översynen vid giltighetstidens utgång).

(7)

Dessutom ingavs en begäran om en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen den 1 april 2022 (den partiella interimsöversynen). Begäran var begränsad till dumpning. Skadeanalysen i denna förordning avser således endast översynen vid giltighetstidens utgång.

(8)

Båda begärandena ingavs av CIRFS – European Manmade Fibres Association (sökanden) förunionsindustrin för högstyrkegarn av polyestrars räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen.

(9)

Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång motiverades med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och fortsatt skada för unionsindustrin.

(10)

Begäran om en partiell interimsöversyn grundar sig på tillräcklig bevisning från sökanden för att de omständigheter som låg till grund för införandet av de gällande åtgärderna har förändrats vad gäller dumpningen och att dessa förändringar är av bestående karaktär.

(11)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 och en interimsöversyn enligt artikel 11.3 i grundförordningen, och offentliggjorde den 23 februari 2022 respektive den 30 juni 2022 tillkännagivanden om inledande av dessa översyner i Europeiska unionens officiella tidning (9).

(12)

En användarorganisation kommenterade inledandet av båda förfarandena och betonade användarnas behov av försörjningsstabilitet. Användarorganisationen hävdade vidare att de europeiska tillverkarna har ökat sin export av högstyrkegarn av polyestrar till Kina, och kan därför inte samtidigt påstå att de har skadats av importen från Kina. Användarorganisationen hävdar vidare att den skada som de europeiska tillverkarna ska ha åsamkats inte har bevisats. Kommissionen har analyserat alla påståenden om unionens intresse i avsnitt 3.10 nedan. Det allmänna påståendet att unionsindustrins skada inte har bevisats i begäran om översyn styrktes inte och avvisades därför.

(13)

Kommissionen beslutade att ta sig an de två separata undersökningarna i denna rättsakt genom att först och främst (i den ordning som undersökningarna inleddes) titta på bedömningen i översynen vid giltighetstidens utgång, och sedan på undersökningsresultaten från den partiella interimsöversynen.

(14)

Undersökningen av dumpning och sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada omfattade perioden mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2021 (översynsperioden eller ÖP i tabeller).

(15)

Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 fram till översynsperiodens slut (skadeundersökningsperioden).

(16)

Den produkt som omfattas av översynerna är högstyrkegarn av polyestrar, inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilament av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex (utom sytråd och Z-tvinnat [flertrådigt] garn, avsett för framställning av sytråd, redo för färgning och slutbearbetning, löst lindad om en perforerad plasthylsa), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 5402 20 00 (Taric-nummer 5402200010) (den produkt som översynen gäller). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(17)

Högstyrkegarn av polyestrar används i ett antal olika tillämpningar, såsom däckförstärkning, breda tyger, säkerhetsbälten, krockkuddar, rep, nät och ett antal industriella tillämpningar.

(18)

Den produkt som berörs av översynen vid giltighetstidens utgång och de partiella interimsöversynerna är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(19)

Undersökningarna visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(20)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(21)

I tillkännagivandet om inledande av översynen vid giltighetstidens utgång uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, kända unionstillverkare, tillverkare i Kina, importörer och de användare i unionen som berörs samt de kinesiska myndigheterna om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(22)

Alla berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(23)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna enligt artikel 17 i grundförordningen.

(24)

I tillkännagivandet om inledande av översynen vid giltighetstidens utgång uppgav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av produktions- och försäljningsvolymerna, med hänsyn till deras geografiska läge. Urvalet bestod av tre unionstillverkare. De unionstillverkare som ingick i urvalet stod för mer än 50 % av den uppskattade totala produktions- och försäljningsvolymen i EU av den likadana produkten. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Ingen berörd part lämnade synpunkter på det preliminära urvalet, som bekräftades som det slutgiltiga urvalet. Urvalet är representativt för unionsindustrin.

(25)

För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt avseende exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i unionen, ombads de ovannämnda parterna att ge sig till känna och till kommissionen inkomma med de upplysningar som begärdes i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen uppmanade dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna ha intresse av att delta i undersökningen. Ingen exporterande tillverkare gav sig till känna. En icke-närstående importör gav sig till känna som berörd part, men lämnade inte de uppgifter som efterfrågades med avseende på stickprovsförfarandet. Något stickprovsförfarande var därför inte nödvändigt vare sig för de exporterande tillverkarna eller för de icke-närstående importörerna. Inga kinesiska tillverkare samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina när det gäller översynen vid giltighetstidens utgång drogs på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(26)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(27)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionstillverkare som ingick i urvalet och till användarna. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt via internet på dagen för inledandet.

(28)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet och två användare.

(29)

Kontrollbesök gjordes på plats hos följande företag i samband med översynen vid giltighetstidens utgång:

(30)

Den 20 februari 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(31)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(32)

Såsom framgår av skäl 25 samarbetade ingen av exportörerna/tillverkarna i samband med översynen vid giltighetstidens utgång. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på undersökningsresultaten för Kina.

(33)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades därför undersökningsresultaten om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter.

(34)

Den bevisning som fanns tillgänglig när översynen vid giltighetstidens utgång inleddes tydde på att betydande snedvridningar förekom i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att inleda undersökningen med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

För att inhämta de nödvändiga uppgifterna för en möjlig tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen alla exporterande tillverkare i det berörda landet att lämna uppgifter om de insatsvaror som används för att tillverka högstyrkegarn av polyestrar. Inga relevanta uppgifter lämnades i samband med översynen vid giltighetstidens utgång.

(36)

Kommissionen uppmanade även alla berörda parter att senast 37 dagar efter det att respektive tillkännagivande offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter på, uppgifter om och relevant bevisning för lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(37)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande underrättade kommissionen de berörda parterna, på grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i det skedet, om att Turkiet var ett möjligt lämpligt representativt land enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(38)

Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(39)

Den 19 juli 2022 utfärdade kommissionen en första notering angående källorna till fastställandet av normalvärdet (den första noteringen), genom vilken kommissionen informerade de berörda parterna om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet.

(40)

I den första noteringen tillhandahöll kommissionen en preliminär förteckning över alla kända produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av högstyrkegarn av polyestrar. Dessutom identifierade kommissionen Turkiet, Brasilien och Thailand som möjliga lämpliga representativa länder. Kommissionen gav alla berörda parter möjlighet att lämna synpunkter. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden till stöd för Turkiet som representativt land.

(41)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.4.4.2 nedan.

(42)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för sin undersökning av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. Inget svar på frågeformuläret mottogs från myndigheterna i fråga. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(43)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(44)

Följande anges dock i artikel 2.6.a a i grundförordningen: ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(45)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen att det på grundval av den tillgängliga bevisningen och med tanke på de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(46)

Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(47)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera att betydande snedvridningar föreligger. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av fri utveckling av marknadskrafterna.

(48)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(49)

Enligt denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landrapport om Kina (rapporten) (10), som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (såsom mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (såsom stål och kemikalier). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten lades till i undersökningens ärendehandlingar i det inledande skedet.

(50)

I begäran om interimsöversyn hävdades det närmare bestämt att produktionsfaktorerna, inklusive de viktigaste råvarorna och energin för att producera högstyrkegarn av polyestrar, är kraftigt snedvridna. I begäran hänvisades det till rapporten och de snedvridningar som identifieras i den med avseende på den kemiska sektorn, inbegripet industrin för monoetylenglykol och renad tereftalsyra. Dessutom framhölls i begäran – med hänvisning till rapporten – befintliga snedvridningar när det gäller energikostnaderna. I begäran noterades också att de kinesiska myndigheterna stöder genomförandet av förmånlig skatte- och finanspolitik för den kemiska industrin, inte minst i linje med det trettonde femåriga vägledande yttrandet för syntetfiberindustrin. I begäran noterades vidare det statliga inflytandet över arbetsmarknaden och markanvändningsrättigheterna.

(51)

Såsom anges i skäl 42 lämnade de kinesiska myndigheterna inga synpunkter på eller någon bevisning till stöd för eller som motbevisning av den bevisning som framlagts i ärendehandlingarna, inklusive rapporten samt den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, i fråga om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller huruvida det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(52)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda inhemska priser och kostnader i Kina med anledning av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den tillgängliga bevisningen i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(53)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (11). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (12).

(54)

Enligt den kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av det kinesiska kommunistpartiet. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig nivå, institutionell nivå och personlig nivå), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara. Genom en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 gavs det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (13). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder, där regeringarna utövar en allmän makroekonomisk kontroll inom vilken de fria marknadskrafterna får spela.

(55)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (14). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(56)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste på ett ändamålsenligt sätt anpassa sina affärsverksamheter efter planeringssystemets villkor. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.4.4.1.5 nedan) (15).

(57)

För det andra, när det gäller fördelningen av finansiella resurser, domineras Kinas finansiella system av de statsägda affärsbankerna. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.4.4.1.8) (16). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Även de andra delarna av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (17).

(58)

För det tredje, när det gäller lagstiftningen, utövar staten inflytande över ekonomin på en rad olika sätt. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I den tillämpliga lagstiftningen föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (18). På investeringsområdet utövar de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (19).

(59)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (20).

(60)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(61)

Även om det statliga ägandet inom sektorn för högstyrkegarn av polyestrar verkar vara begränsat äger de kinesiska myndigheterna aktier i ett antal tillverkare, t.ex. en andel på mer än 12 % i Unifull-gruppen (21). Dessutom lovar företagen att samarbeta med statliga myndigheter i syfte att förbättra sina affärsutsikter, vilket till exempel framgår av Zhejiang Unifull Industrial Fibres årsredovisning för 2021 (22), där följande anges: ”Företaget kommer att fortsätta att stärka samarbetet och utbytet med externa intressenter såsom lokala myndigheter på alla nivåer, externa finansinstitut, kunder och leverantörer för att uppnå en situation som alla parter vinner på och som gynnar externa intressenters och aktieägares intressen.”. Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen även i privata företag (23), där kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi, leder statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företag i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas politiskt av regeringen, med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(62)

Detta framgår också tydligt av intresseorganisationen China Chemical Fiber Association (CCFA) (24), som b.la. Guxiandao är medlem i, där Guxiandaos chef fungerar som organisationens vice ordförande. Enligt artikel 2 i CCFA:s bolagsordning har organisationen bland annat som syfte att ”genomföra landets industripolitik”. I artikel 3 bekräftas att CCFA är underordnat det kinesiska kommunistpartiet genom att det föreskrivs att ”organisationen följer kommunistpartiets övergripande ledarskap, inrättar organisationer som lyder under kommunistpartiet, utvecklar partiaktiviteter och tillhandahåller de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationernas verksamhet i enlighet med bestämmelserna i kommunistpartiets konstitution”.

(63)

Till och med privatägda tillverkare inom sektorn för högstyrkegarn av polyestrar hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning, vilket även beskrivs i avsnitt 3.4.4.1.5.

(64)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg har de kinesiska myndigheterna möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (25), men kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (26)) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (27), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (28). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen, och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom sina respektive företag (29). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive tillverkarna av högstyrkegarn av polyestrar och leverantörerna av deras insatsvaror.

(65)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (30) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.”. I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare vid de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.”. Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (31).

(66)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner är vanligt förekommande inom sektorn för syntetfiber. Till exempel innehar Unifulls verkställande direktör parallellt posten som sekreterare för partiavdelningen (32), medan den verkställande direktören vid Guxiandao också fungerar som partikommitténs sekreterare (33).

(67)

Statens närvaro på och inflytande över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.4.4.1.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (34). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för högstyrkegarn av polyestrar och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(68)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (35).

(69)

De kinesiska myndigheterna anser att syntetfiberindustrin är en nyckelindustri. Detta framgår tydligt av 2022 års vägledande yttranden om högkvalitativ utveckling av industrin för syntetfiber (de vägledande yttrandena) från ministeriet för industri och informationstekniks nationella utvecklings- och reformkommitté (36), enligt vilka ”industrin för syntetfiber är en viktig grund för en stabil utveckling och kontinuerlig innovation inom textilindustrin, en industri med internationella konkurrensfördelar och en viktig del av den nya materialindustrin”. I artikel I.2 i de vägledande yttrandena anges uttryckligen de kinesiska myndigheternas avsikt att fastställa sektorns geografiska struktur och företagsstruktur samt väsentliga produktionsparametrar (37). Det statliga ingripandet kan ske i form av omlokaliseringar av produktionsanläggningar (”genomföra den regionala utvecklingsstrategin, under förutsättning att man följer industri-, energi- och miljöskyddspolitik liksom annan politik, uppmuntra ledande företag att bygga integrerade baser för hela industrikedjan för syntetfiber i Guangxi, Guizhou, Xinjiang och andra centrala och västra regioner, och bilda effektiva och samarbetsbaserade försörjningskedjesystem med grannländer och grannregioner”), sammanslagningar som syftar till att skapa industriella ledare (”uppmuntra företag att optimera fördelningen av produktionsfaktorer genom sammanslagningar och omorganisering, och påskynda omstruktureringen av affärsprocesser och tekniska uppgraderingar. Stödja ledande företag så att dessa kan locka till sig högkvalitativa resurser som teknik, varumärken, kanaler och talanger”), utse företag till att vara berättigade till särskilt stöd genom särskilda statliga program (”främja integration och utveckling av stora, medelstora och små företag, skapa specialiserade och specifika nya ’små jättar’ och enskilda ledande företag”) osv (38).

(70)

Den statliga förvaltningens strategi bekräftas i flera planeringsdokument som är inriktade på syntetfiberindustrin och som utfärdats på provins- och kommunnivå.

(71)

Provinserna Zhejiang, Jiangsu, Fujian och Shandong samt kommunen Chongqing är bra exempel på detta.

(72)

Den fjortonde femårsplanen för högkvalitativ utveckling av den kemiska industrin (39) i Jiangsu innehåller inte bara utförliga bestämmelser om utvecklingsmål för ett stort antal delsektorer inom den kemiska sektorn (40), utan återspeglar också ovannämnda politiska inriktning i de vägledande yttrandena om industristrukturen:

När det gäller den geografiska fördelningen av produktionen:

(73)

På samma sätt innehåller den särskilda planen för utveckling av strategiska framväxande industrier i Fujianprovinsen under den fjortonde femårsplanen (44) ett mandat för provinsmyndigheterna att stödja sektorn för syntetfiber och vägleda dess utveckling:

(74)

Fujians myndigheters ingripanden i utvecklingen av sektorn för syntetfiber framgår ytterligare av den fjortonde provinsiella femårsplanen för utveckling av en högkvalitativ tillverkningsindustri, som riktar följande instruktioner till berörda parter:

(75)

Även i Shandongs fjortonde femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (47) betonas behovet av att ”fokusera på att utveckla etylenbaserade polyolefiner och syntetiska hartser som slutanvändningsprodukter, propen-polypropen, annan industriplast samt modifierade material, syntetiska material och gummimaterial av buten och C4, högpresterande slutprodukter tillverkade av polyuretanisocyanat och toluen, nya material av bensenpolyamidnylon, textilmaterial och tekniska material gjorda av nylon, bensen och polyamid, PX-PTA-polyester och sex andra stora industrikedjor” (48), där liknande uttalanden också återfinns i Zhejiangs fjortonde femårsplan om utveckling av den nya materialindustrin (49): ”När det gäller avancerade basmaterial, genomföra ett antal projekt för digital och grön omställning och projekt för utbyggnad av produktionen för exklusiva och sällsynta produkter. När det gäller viktiga strategiska material såsom avancerade halvledarmaterial, nya visningsmaterial, biomedicinska material, högpresterande fiber och kompositmaterial, genomföra ett antal utvidgningsprojekt riktade mot industrialisering och tillämpning” (50) eller Chongqings fjortonde femårsplan om högkvalitativ utveckling av tillverkningsindustrin (51): ”Använda råvarubasen för att uppmuntra relevanta företag att forska om, utveckla och tillverka högpresterande funktionella PVA-fiber (polyvinylalkohol), differentierad spandex, särskilda polyesterfiber, polyamidfiber, polyuretanmikrofiber och andra produkter.” (52).

(76)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion.

(77)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de viktigaste råvaror som används vid tillverkningen av högstyrkegarn av polyestrar. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(78)

Enligt den tillgängliga informationen tycks det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärernas och gäldenärernas lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena, som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (53).

(79)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (54). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd stadsmark) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs, och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (55). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark (56), bland annat genomförandet av ekonomiska planer.

(80)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att dessa företag även är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och uppstår till följd av diskriminerande eller olämplig tillämpning av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av den tillgängliga bevisningen förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för syntetfiber. Under denna undersökning avslöjades ingenting som kunde ifrågasätta dessa slutsatser.

(81)

Mot bakgrund av det som nämns ovan drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för syntetfiber, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

(82)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (57). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (58). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (59). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(83)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för syntetfiber, inklusive tillverkarna av högstyrkegarn av polyestrar, inte skulle omfattas av det kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn för syntetfibrer påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller den huvudsakliga råvaran för tillverkningen av produkten) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(84)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(85)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (60), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av kommunistpartiet (61)), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag, genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt behoven i fråga om den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och att följa statens industripolitik (62). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (63).

(86)

Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordna roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(87)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (64). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (65).

(88)

Särskilt inom sektorn för syntetfiber är det tydligt att sektorerna prioriteras på grundval av kriterier som rör industripolitik snarare än kreditvärdighet för ett visst projekt, vilket framgår av ett antal policydokument, t.ex. Shandongprovinsens fjortonde femårsplan för utveckling av den kemiska industrin, som föreskriver följande för respektive kemiska industri (66):

(89)

På samma sätt är de lokala myndigheterna enligt den fjortonde femårsplanen för den högkvalitativa utvecklingen av den kemiska industrin (68) i Jiangsuprovinsen skyldiga att ”främja den vägledande rollen för statliga investeringsfonder, utvidga finansieringskanalerna på ett flexibelt sätt och styra investeringarna i socialt kapital” (69).

(90)

Denna politik för ekonomiskt stöd till strategiska industrier genomförs sedan på företagsnivå, vilket till exempel framgår av avtalet mellan Bank of China och Guxiandao om partiuppbyggnad. Såsom förklaras på företagets webbplats skulle avtalet om partiuppbyggnad, enligt vilket Guxiandao och den lokala grenen av Bank of China ”ytterligare skulle fördjupa samarbetet och förverkliga den djupare integrationen av partiuppbyggnadsarbetet i affärsutvecklingen”, endast utgöra ett första steg, som skulle följas av att Bank of China ”ytterligare utökar kreditförlängningen till [Guxiandao] med beaktande av företagets faktiska behov, för att öka den internationella betalningsvolymen ännu mer”, vilket i sin tur ”kommer att säkerställa ny affärsutveckling under det ledarskap som utövas genom partiuppbyggnaden” (70).

(91)

Obligations- eller kreditbetygen snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från staten. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (71).

(92)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (72). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(93)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(94)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (73). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (74). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(95)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalallokeringen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som kunde ha förväntats under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(96)

Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det omfattande statliga inflytandet över det finansiella systemet leder till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(97)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.4.4.1.1–3.4.4.1.5 och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.4.4.1.6–3.4.4.1.8 ovan och i del II i rapporten.

(98)

Kommissionen erinrar om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka högstyrkegarn av polyestrar. När tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar köper in/kontrakterar dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka redovisas som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(99)

Till följd av detta är det inte bara försäljningspriserna på hemmamarknaden för högstyrkegarn av polyestrar som inte är lämpliga att använda i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också till följd av det betydliga statliga inflytandet över deras prisbildning, i enlighet med beskrivningen i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare. Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande tillverkarna åberopade någon bevisning eller framförde några argument för motsatsen i denna undersökning.

(100)

Analysen i avsnitten 3.4.4.1.2–3.4.4.1.9, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning gällande Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och sektorn för syntetfibrer (även den produkt som översynen gäller), visar att priserna på eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(101)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(102)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(103)

Kommissionens bedömning av valet av lämpligt representativt land kan sammanfattas enligt följande:

(104)

Under översynsperioden klassificerade Världsbanken länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas som ”högremedelinkomstländer” baserat på bruttonationalinkomsten. I den första noteringen konstaterades att en betydande produktion av den produkt som översynen gäller endast identifierades i fem av dessa länder, nämligen Belarus, Brasilien, Mexiko, Thailand och Turkiet.

(105)

Med tanke på att Belarus varken är WTO-medlem eller en marknadsekonomi undersöktes emellertid landet inte ytterligare som potentiellt representativt land.

(106)

Kommissionen analyserade därför närmare Brasilien, Mexiko, Thailand och Turkiet som potentiella representativa länder.

(107)

För de länder som avses ovan kontrollerade kommissionen tillgången till offentliga uppgifter närmare, inbegripet uppgifter om import av produktionsfaktorer och finansiella uppgifter från tillverkarna av den produkt som översynen gäller i de potentiella representativa länderna.

(108)

Analysen av importen av de viktigaste produktionsfaktorerna visade att Turkiet totalt sett importerade större och mer representativa icke snedvridna volymer av de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av högstyrkegarn av polyestrar (dvs. renad tereftalsyra, monoetylenglykol och PET-flingor) jämfört med Brasilien, Mexiko eller Thailand.

(109)

Analysen visade vidare att importen från Turkiet inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (77). Dessutom är produktionen av högstyrkegarn av polyestrar betydande i Turkiet och det förekommer inga särskilda snedvridningar av handeln varken när det gäller produktionsfaktorerna eller högstyrkegarn av polyestrar i landet. Dessutom finns detaljerade och tillräckligt representativa uppgifter om importpriserna på insatsvarorna tillgängliga i Global Trade Atlas (GTA) för Turkiet.

(110)

När det gäller tillverkarna i representativa länder och tillgången till deras uppgifter identifierade kommissionen en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar, KORDSA TEKNIK TEKSTIL A.S. (Kordsa Türkiye), för vilken det finns konsoliderade räkenskaper för 2021. Det finns å sidan finansiella uppgifter för de brasilianska (KORDSA BRASIL SA), mexikanska (Monosuisse, Performance Fibers Mexiko Operations och Akra Polyester SA DE CV) och thailändska företagen (THAI TORAY SYNTHETICS CO LTD och TEIJIN POLYESTER (THAILAND) CO LTD.), som framställer högstyrkegarn av polyestrar, men inte lättillgängligt för hela undersökningsperioden och de överensstämmer inte heller helt med internationella finansiella rapporteringsstandarder (när det gäller de thailändska tillverkarna)

(111)

Det observeras att Kordsa Türkiye inte bara framställer högstyrkegarn av polyestrar, utan att omkring 86 % av intäkterna för 2021 genererades inom det segment som omfattar högstyrkegarn av polyestrar (78). Kommissionen noterade i detta avseende att om det inte finns några finansiella uppgifter lättillgängliga som specifikt och bara avser den produkt som översynen gäller (vilket nästan alltid är fallet), söker kommissionen efter det närmaste lättillgängliga substitutet, inklusive konsoliderade uppgifter från tillverkare som bland annat är verksamma inom det verksamhetsområde som omfattar den produkt som översynen gäller. Under dessa omständigheter anses de konsoliderade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som konstaterats för Kordsa Türkiye vara tillräckligt representativa för att kunna användas i de aktuella undersökningarna.

(112)

Med tanke på att Kordsa Türkiyes fullständiga och omfattande årsredovisning för 2021 (79) fanns offentligt tillgänglig använde sig kommissionen därför av uppgifterna i denna.

(113)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(114)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(115)

På grund av de kinesiska exporterande tillverkarnas bristande samarbetsvilja, vilket gjorde att det saknades specifika uppgifter om de kinesiska priserna, fastställdes dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(116)

För att beräkna dumpningsmarginalen skulle kommissionen i regel konstruera normalvärdet genom att multiplicera förbrukningsvolymerna för varje produktionsfaktor (enligt sökandens uppgifter) med de icke snedvridna kostnader per enhet som fastställts i Turkiet, såsom anges i avsnitt 4.5.4, sedan lägga till tillverkningsomkostnaderna på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna (se avsnitt 4.5.9) och de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt den vinst som fastställts för Turkiet (se avsnitt 4.5.8). Dessutom skulle exportpriset fastställas på grundval av offentligt tillgänglig importstatistik.

(117)

I stället för att förlita sig på de uppgifter som lämnats av sökanden och/eller importstatistiken i detta fall, mot bakgrund av interimsöversynen (med tanke på att graden av samarbetsvilja var hög och omfattade en betydande andel av importen av högstyrkegarn av polyestrar till unionen (80)), förlitade sig kommissionen dock på det offentliggjorda resultatet av denna interimsöversyn och de dumpningsmarginaler som fastställdes i denna (se skäl 356).

(118)

På denna grundval fastställdes de vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till mellan 9,7 % och 23,7 %. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(119)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att den dumpning som fastställts på grundval av artikel 18 i grundförordningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(120)

För detta ändamål tittade kommissionen närmare på den kinesiska produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten, hur de kinesiska exportörerna betedde sig på andra marknader, situationen på den kinesiska hemmamarknaden och hur pass attraktiv unionsmarknaden är.

(121)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynen vid giltighetstidens utgång har den outnyttjade kapaciteten i Kina huvudsakligen fastställts på grundval av offentligt tillgängliga statistiska uppgifter (uppgifter som hämtats från Eurostat), begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, begäran om interimsöversyn och en oberoende branschrapport som utfärdats av ett allmänt erkänt globalt forsknings- och konsultföretag (81) (Wood Mac), som bland annat är verksamt inom kemikaliesektorn. Tillförlitligheten hos de siffror som tillhandahölls i branschrapporten från Wood Mac kontrollerades mot, och deras riktighet bekräftades till stor del av, resultaten från den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (82) (2017 års översyn vid giltighetstidens utgång).

(122)

Kommissionen utförde en detaljerad beräkning av den outnyttjade kapaciteten, med hänsyn tagen till produktionskapaciteten hos de kinesiska tillverkare som omfattas av åtgärder, deras produktionsvolymer, deras export till andra länder och förbrukningen på hemmamarknaden.

(123)

Under 2018 uppgick produktionskapaciteten till omkring [2 126 000–2 716 000] ton (som överensstämde med kapaciteten 2015, enligt beskrivningen i 2017 års översyn vid giltighetstidens utgång), men ökade till [2 508 000–3 205 000] ton under översynsperioden. I själva verket har kapaciteten hos de kinesiska tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar som omfattas av åtgärder under översynsperioden överskridit den globala förbrukningen av högstyrkegarn av polyestrar under samma period. Denna kraftiga ökning av produktionskapaciteten är emellertid kopplad till en stagnerande produktion, som varierade mellan omkring [1 187 000–1 746 000] ton under perioden 2018–2021, en produktionsvolym som är jämförbar med översynsperioden från och med 2017 års översyn vid giltighetstidens utgång. Samtidigt var förbrukningen på hemmamarknaden under perioden 2018–översynsperioden stabil, på omkring [1 048 000–1 566 000] ton, och rörde sig i samma intervall som 2015.

(124)

När det gäller den kinesiska exporten av högstyrkegarn av polyestrar ökade exporten, mot bakgrund av den kinesiska exportstatistiken, från 458 246 ton 2018 till 514 141 ton under översynsperioden. Jämfört med ökningen av produktionskapaciteten hade denna blygsamma uppgång en försumbar inverkan på förmågan att absorbera den enorma kinesiska produktionskapaciteten.

(125)

Till följd av detta ledde den stagnerande förbrukningen och produktionen på hemmamarknaden i Kina och den blygsamma exporttillväxten, i kombination med en kraftig ökning av produktionskapaciteten, till en ökning av den redan enorma outnyttjade kapaciteten hos de kinesiska tillverkarna av högstyrkegarn av polyestrar.

(126)

Närmare bestämt, och sett till omfattningen, uppgick den outnyttjade kapaciteten hos de kinesiska tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar som omfattas av åtgärder till [1,3–1,5] miljoner ton under översynsperioden, vilket är omkring sex gånger mer än förbrukningen av högstyrkegarn av polyestrar i unionen 2021 och omkring tolv gånger mer än unionstillverkarnas produktionsvolymer.

(127)

Dessutom förväntas produktionskapaciteten bibehållas under perioden efter 2021 fram till 2025, och ligga kvar på [2 508 000–3 210 000] ton.

(128)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de kinesiska tillverkarna, jämfört med unionsmarknadens storlek, har en enorm överkapacitet som sannolikt inte absorberas av förbrukningen på hemmamarknaden eller exporten till övriga tredjeländer. Om bara en del av denna kapacitet helt och hållet riktades mot unionens marknad skulle betydande volymer exporteras till unionen.

(129)

Kina har konsekvent betraktat unionsmarknaden som en av de mest attraktiva exportmarknaderna, och utgör landets främsta exportdestination under översynsperioden, både med och utan den export som inte omfattas av de gällande åtgärderna. Den kinesiska exporten (som omfattas av åtgärder) till unionen var inte bara konstant hög mellan 2018 och översynsperioden, utan stod totalt för över 25 % av marknadsandelen i unionen. Faktum är att exporten nästan fördubblades när det gäller de kinesiska export som omfattas av åtgärder mellan översynsperioden i den ursprungliga undersökningen och 2021. På global nivå motsvarade försäljningen till unionen också nästan 25 % (83) av den totala kinesiska exporten av högstyrkegarn av polyestrar.

(130)

När man tittar på de enskilda priserna på stora exportdestinationer för kinesiskt högstyrkegarn av polyestrar sänkte de kinesiska tillverkarna sina exportpriser till unionen med mer än 13 % för att hålla sin exportvolym stadig under perioden 2018–översynsperioden. Av statistiken framgår därtill att även om priset i Förenta staterna (den näst största exportmarknaden under översynsperioden) har legat på en liknande nivå som priserna i unionen, var priset på den sydkoreanska marknaden ungefär 10 % lägre än exportpriserna till unionen. Samtidigt ökade exportkvantiteterna till Sydkorea med mer än 50 % under perioden 2018–2021. Ett sådant beteende är ett uttryck för en aggressiv prispolitik på de exportmarknader som verksamheten riktas mot i syfte att öka kapacitetsutnyttjandet.

(131)

Dessutom införde Indien, som var den fjärde största exportmarknaden för kinesiskt högstyrkegarn av polyestrar under översynsperioden, en antidumpningstull (som fortfarande gäller) på import av högstyrkegarn av polyestrar från Kina (84) under 2018. Dessa handelspolitiska skyddsåtgärder på andra exportmarknader gör unionen ännu mer attraktiv och skulle uppmuntra de kinesiska exporterande tillverkarna att rikta sin export till unionen om antidumpningsåtgärderna i EU upphörde att gälla.

(132)

Dessutom har två stora kinesiska aktörer inom industrin för högstyrkegarn av polyestrar (85), företagen Fujian Billion Polymerization Fiber Technology Industrial Co., Ltd och Zhejiang Sanwei Material Technology Co., Ltd, begärt och beviljades status som ny exporterande tillverkare av kommissionen i juni 2022 (86), vilket också visar hur pass attraktiv unionsmarknaden är för de kinesiska exporterande tillverkarna.

(133)

Det är därför sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle fortsätta att tillämpa aggressiva prissättningsmetoder om åtgärderna tilläts upphöra att gälla, för att öka sin (redan betydande) marknadsandel i unionen och för att rikta sin betydande överkapacitet mot unionsmarknaden.

(134)

Undersökningen visade att kinesiska tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar har dumpat sina priser under översynsperioden.

(135)

Det fastställdes därtill, i överensstämmelse med 2017 års översyn vid giltighetstidens utgång, att det i Kina finns en stor outnyttjad kapacitet jämfört med unionsmarknadens storlek.

(136)

Med tanke på den stagnerande förbrukningen på den kinesiska marknaden och den sedan länge mycket attraktiva unionsmarknaden för de kinesiska exporterande tillverkarna är det dessutom sannolikt att de kinesiska tillverkarna av högstyrkegarn av polyestrar skulle fortsätta att ta sig in på unionsmarknaden med allt större kvantiteter högstyrkegarn av polyestrar till dumpade priser, om åtgärderna tilläts att upphöra.

(137)

Därför drog kommissionen slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(138)

Den likadana produkten tillverkades av sex tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden: Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(139)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 117 000 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla uppgifter rörande unionsindustrin som fanns tillgängliga, som de uppgifter som lämnats av unionstillverkarna. Som anges i skäl 24 omfattade urvalet tre unionstillverkare som står för mer än 50 % av den totala unionstillverkningen av den likadana produkten.

(140)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden plus den volym högstyrkegarn av polyestrar som importerades. Eftersom importen av högstyrkegarn av polyestrar från Kina var föremål för åtgärder under skadeundersökningsperioden använde kommissionen den statistik som samlats in i enlighet med artikel 14.6 (87) i grundförordningen (artikel 14.6-databasen) för att fastställa volymen för och de genomsnittliga priserna på importen från detta land under skadeundersökningsperioden, eftersom den innehöll tillräckligt detaljerad information med avseende på de tiosiffriga Taric-numren och Taric-tilläggsnumren per företag.

(141)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 1

Förbrukning i unionen (i ton)

(142)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen under skadeundersökningsperioden minskade först med 6 procentenheter mellan 2018 och 2019, följt av en kraftig minskning med 10 procentenheter på grund av covid-19 2020. Förbrukningen återhämtade sig sedan och låg under översynsperioden 1 procentenhet högre än 2018.

(143)

Kommissionen fastställde importvolymen och marknadsandelen för importen på grundval av importstatistik från det berörda landet från artikel 14.6-databasen som tillhandahåller uppgifter per tiosiffrigt Taric-nummer och per exporterande tillverkare (Taric-tilläggsnummer).

(144)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt för de exportörer som för närvarande omfattas av tullar:

Tabell 2

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(145)

De kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar och som översynen gäller ökade sin exportvolym med 17 % under skadeundersökningsperioden. Den tillfälliga minskningen av exportvolymen 2020 beror på den lägre förbrukningen det året. Dessa exportörer kunde dock utöka sin marknadsandel med ytterligare 4 procentenheter under den berörda perioden. Att marknadsandelen minskade något mellan 2020 och översynsperioden kan förklaras med att det saknades transportcontainrar för försändelserna från Kina och med den sammanhängande kraftiga ökningen av transportkostnaderna för dessa försändelser.

(146)

Eftersom de exporterande tillverkarna inte samarbetade i översynen vid giltighetstidens utgång fastställde kommissionen importpriserna på grundval av importstatistiken i artikel 14.6-databasen. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan uppgifterna i artikel 14.6-databasen och de kontrollerade priserna för de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(147)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt för de exportörer som för närvarande omfattas av tullar samt totalt för alla exportörer:

Tabell 3

Importpriser (i euro/ton)

(148)

Importpriset för de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar var instabilt: det minskade med 28 % till ett pris på 1 195 euro/ton under 2020 och ökade sedan med 15 procentenheter under översynsperioden. Trots prisåterhämtningen under översynsperioden till 1 440 euro/ton visar detta ändå på en total minskning på 13 % under skadeundersökningsperioden. Den allmänna prisnedgången är kopplad till strategin för att vinna marknadsandelar, men ökningen under översynsperioden berodde på ökade transportkostnader och en hög efterfrågan under översynsperioden.

(149)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(150)

Dessutom kunde unionsindustrin inte heller höja sina priser över tillverkningskostnadsnivån på grund av prispressen från de kinesiska exporterande tillverkarna, vars priser låg under unionsindustrins tillverkningskostnader under hela den berörda perioden.

(151)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av unionsindustrins ekonomiska situation en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(152)

Som nämns i skäl 24 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(153)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av kontrollerade uppgifter som tillhandahållits av unionsindustrin och de kontrollerade svaren på frågeformulären från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Uppgifterna avsåg samtliga unionstillverkare. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionstillverkare som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionstillverkare som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(154)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(155)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(156)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 4

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(157)

Produktionsvolymen minskade först med 14 % från 2018 till 2020 och ökade sedan med 25 procentenheter från 2020 till översynsperioden, vilket visar en total ökning på 11 % under skadeundersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet minskade mellan 2018 och 2020 med 17 %, men ökade totalt sett med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(158)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)

(159)

Unionsindustrins totala försäljningsvolym på unionens marknad minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins marknadsandel minskade med 2 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen visar en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden, som avbröts av en uppåtgående trend under 2020 som kan förklaras av covid-19-pandemin och bristen på containrar under 2020, vilket försvårade sjöfarten från de östasiatiska länderna.

(160)

Mellan 2018 och översynsperioden ökade förbrukningen på den öppna marknaden i unionen med 1 %. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 5 %, vilket ledde till en förlust av marknadsandelar på 2 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(161)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Sysselsättning och produktivitet

(162)

I och med att efterfrågan återhämtade sig under översynsperioden ökade unionsindustrins sysselsättning med 1 % under skadeundersökningsperioden, trots en negativ trend mellan 2018 och 2020. På samma sätt minskade produktiviteten också mellan 2018 och 2020. Produktiviteten ökade dock under skadeundersökningsperioden som helhet.

(163)

Alla dumpningsmarginaler låg över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen och priserna på importen från de kinesiska exportörerna, som i nuläget omfattas av tullar.

(164)

Den kontinuerligt orättvisa prissättningen av kinesiska exportörer, som i nuläget omfattas av tullar, gjorde det också omöjligt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning. Med ett genomsnittspris på 1 440 euro/ton var deras pris också 31 % lägre än importpriset från Sydkorea, 6 % lägre än importpriset från Vietnam och 21 % lägre än importpriset från Taiwan.

(165)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionstillverkare som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningspris och tillverkningskostnad i unionen (i euro/ton)

(166)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen minskade mellan 2018 och 2020 med 16 % och fick bara tillbaka 12 procentenheter under översynsperioden, till 1 957 euro/ton. Det sjunkande försäljningspriset är främst kopplat till prispressen från den kinesiska exporten. Dessutom har den globala ekonomiska nedgången under 2019 och 2020 påverkat råvarupriserna och, till följd av detta, det industriella polyestergarnet negativt.

(167)

Tillverkningskostnaden utvecklades på ett liknande sätt, delvis på grund av de sjunkande råvarupriserna under den globala ekonomiska nedgången 2019 och 2020, och delvis på grund av rationaliseringar, som personalnedskärningar, under dessa år. Under 2019 och 2020 minskade kostnaden per enhet med 1 procentenhet respektive 13 procentenheter. Priserna sjönk dock snabbare, med mer än 16 procentenheter under dessa två år. Detta visar att unionsindustrin inte kunde dra fördel av dessa kostnadsminskningar. Under översynsperioden ökade enhetskostnaderna med 9 procentenheter, medan försäljningspriset ökade med 12 procentenheter. Jämfört med skadeundersökningsperiodens början minskade emellertid priserna i nästan samma utsträckning som kostnaderna per enhet, vilket visar att priserna pressades ner. Unionsindustrin kunde inte dra nytta av kostnadsminskningen, den kunde inte höja priserna och kunde inte ens upprätthålla priserna på deras ursprungliga nivå.

(168)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Genomsnittliga arbetskraftskostnader per anställd

(169)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd ökade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden, med 7 %. Denna trend bröts först 2020, delvis på grund av rationaliseringar och delvis på grund specifika åtgärder med koppling till av covid-19-pandemin, såsom korttidsarbete.

(170)

Lagernivåerna hos de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Lagerhållning

(171)

Den utgående lagernivån för de unionstillverkare som ingick i urvalet minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden utgjorde lagernivåerna omkring 12 % av produktionen.

(172)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(173)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionstillverkare som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Unionsindustrins lönsamhet var negativ under hela skadeundersökningsperioden: det började med en nedgång på 10 % under 2018, som under 2020 förvärrades till –17 %. Under översynsperioden kunde den förbättras något till –8 % på grund av den höga efterfrågan.

(174)

Nettokassaflödet visar unionstillverkarnas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet var negativt under hela skadeundersökningsperioden. Det förbättrades gradvis från 2018 till 2020, men sjönk igen under översynsperioden. Samtidigt som det uppvisade en förbättring på 40 % under skadeundersökningsperioden fortsatte nettokassaflödet att vara negativt. Förbättringen av kassaflödet tyder därför inte på någon stabilisering av unionsindustrins ekonomiska situation, eftersom den fortfarande är negativ.

(175)

Investeringarna minskade med 65 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna rörde förbättringar av efterlevnaden när det gäller hälso-, säkerhets- och miljökrav och ökning av produktionsanläggningarnas kapacitet och effektivitet. Under 2018 var det möjligt att investera i kapacitetsökningar, men inte under åren efter.

(176)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Räntabiliteten från produktionen och försäljningen av den likadana produkten följde en utveckling som liknade den för lönsamheten. Den sjönk från 2018 till 2020 och återgick sedan till en nivå som låg närmare 2018 under översynsperioden. Den förblev negativ under hela skadeundersökningsperioden. Räntabiliteten visar följaktligen att unionsindustrins ekonomiska situation var negativ under hela skadeundersökningsperioden.

(177)

På makronivå visade undersökningen att unionsindustrins situation inte förbättrades och att inte ens den ökade efterfrågan under översynsperioden ledde till högre försäljning på EU-marknaden än i början av skadeundersökningsperioden. Trots investeringarna för att öka kapaciteten lyckades unionen inte ens behålla sin marknadsandel.

(178)

Undersökningen har också visat att situationen för industrin på mikronivå inte nådde en hållbar nivå och att industrin gick med förlust under samtliga år av skadeundersökningsperioden, till och med under översynsperioden då efterfrågan hade återhämtat sig. Unionsindustrins ekonomiska situation var därför skadevållande trots att det fanns antidumpningsåtgärder på de nuvarande nivåerna på importen av den produkt som översynen gäller från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar.

(179)

De importerade volymerna från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar ökade med 17 % under skadeundersökningsperioden, samtidigt som priserna på dessa sjönk med ytterligare 13 %.

(180)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, fortsatte att lida väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(181)

Under hela skadeundersökningsperioden stod exporten från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar för en betydande andel av importen till EU. De ökade till och med sin marknadsandel med 4 procentenheter, från 27 % till 31 %. Prisnivån på deras export minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden: under översynsperioden, med sina 1 440 euro/ton, underskred företaget unionsindustrins priser med minst 26 %. De kinesiska exportörer som i nuläget omfattas av tullar höll därmed nere prisnivån för unionsindustrin och bidrog till en situation med fortsatta förluster för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. Det fanns ett tydligt tidsmässigt samband mellan prispressen från denna import, som stod för en betydande marknadsandel på 31 %, och skadan för unionsindustrin. På grund av den betydande volym- och prispress som utövades av denna export fanns det därför ett faktiskt och betydande orsakssamband mellan importen av högstyrkegarn av polyestrar från Kina som omfattades av antidumpningstullarna och den skada som unionsindustrin lidit.

(182)

Hangzhou Huachun Chemical Fiber upphörde 2021. Företagets export minskade med 99 % under skadeundersökningsperioden och var försumbar (mindre än 0,01 % av marknadsandelen i unionen) under översynsperioden. Dessutom låg exportpriset långt över unionsindustrins pris, liksom över unionsindustrins tillverkningskostnad. Denna export bidrog därför inte till skadan under översynsperioden.

(183)

Hailides import till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 11

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(184)

Det vägda genomsnittliga priset för Hailides import till unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 12

Importpriser (i euro/ton)

(185)

Genom att bibehålla en hög exportvolym till Europeiska unionen under skadeundersökningsperioden, som under översynsperioden stod för en marknadsandel på [18 %–23 %], till priser som understeg unionsindustrins priser, har Hailide bidragit till skadan för unionsindustrin. Hailide sålde till [1 500–1 600] euro/ton under översynsperioden och sänkte totalt sina priser med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(186)

Denna import försvagade dock inte det samband som konstaterats mellan den dumpade importen från de exportörer som i nuläget omfattas av tullar och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit, på ett sätt som innebär att detta samband inte längre kan betecknas som ett faktiskt och väsentligt orsakssamband. Exporten från de exportörer som för närvarande omfattas av tullar stod för en marknadsandel på [29 %–34 %] av unionsmarknaden under översynsperioden. Denna stora marknadsandel, tillsammans med de låga priserna, har en så pass stor betydelse på marknaden att den utövade en betydande fristående prispress på unionsindustrin.

(187)

Följaktligen minskade verkningarna av exporten från Hailide, även om den bidrog till skadan, inte väsentligt den relativa betydelsen av den dumpade importen från de exportörer som för närvarande omfattas av tullar när det gäller fortsatt skada.

(188)

Importen av högstyrkegarn av polyestrar till unionen från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Sydkorea, Vietnam och Taiwan.

(189)

Den sammanlagda volymen av importen till unionen liksom marknadsandelen och pristrenden för importen av högstyrkegarn av polyestrar från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 13

Import från tredjeländer

(190)

Under översynsperioden importerades 46 137 ton högstyrkegarn av polyestrar från andra tredjeländer än Kina – denna volym motsvarar 20 % av unionsmarknaden. Marknadsandelen minskade mellan 2018 och 2020, från 18 % till 13 %, och ökade sedan till 20 % under översynsperioden. Detta är mer i linje med hur förbrukningen i EU utvecklades. Det genomsnittliga importpriset från andra tredjeländer än Kina ökade under 2019 med 5 %, minskade sedan med 8 procentenheter 2020 och minskade med ytterligare 6 procentenheter under översynsperioden. Denna import kommer främst från Sydkorea (7 % av unionsmarknaden), Vietnam (5 % av unionsmarknaden) och Taiwan (3 % av unionsmarknaden). Eftersom alla dessa länder ligger i Östasien påverkades de av bristen på fraktcontainrar och de resulterande höga fraktkostnaderna, vilket förklarar varför dessa tredjeländers marknadsandel minskade 2020.

(191)

Marknadsandelen på unionsmarknaden för importen från alla tredjeländer tillsammans har ökat med 2 procentenheter. Det genomsnittliga priset på all import från tredjeländer under översynsperioden, men även under alla tidigare år under skadeundersökningsperioden, låg dock betydligt högre än det genomsnittliga försäljningspriset i EU. Alla tredjeländer tillsammans har därför inte bidragit till skadan för unionsindustrin. Kommissionen analyserade därför om importen från ett visst tredjeland har bidragit till skadan för unionsindustrin.

(192)

Importen från Sydkorea var mer i linje med hur förbrukningen i EU utvecklades och minskade mellan 2018 och 2020 och under översynsperioden, och återhämtade sig en nivå som låg något över 2018 års nivå. Marknadsandelen minskade gradvis mellan 2018 och 2020, från 7 % till 5 %, och återhämtade sig sedan till 7 % under översynsperioden. Prisnivån på importen från Sydkorea ökade gradvis under den berörda perioden, med undantag för 2020, vilket visar på en prisminskning som kan kopplas till den låga efterfrågan det året.

(193)

Prisnivån på importen från Sydkorea under översynsperioden och under de två föregående åren översteg unionsindustrins försäljningspris. På grund av den högre prisnivån drog kommissionen slutsatsen att importen från Sydkorea inte har bidragit till skadan.

(194)

Importen från Vietnam var mycket begränsad mellan 2018 och 2020 och stod för en marknadsandel som klart understeg 1 % under den perioden, men ökade under översynsperioden till en kvantitet som motsvarade en femprocentig andel av unionsmarknaden. Detta sammanföll med en prisminskning från nivåer som översteg unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris, till ett pris på 1 537 euro/ton under översynsperioden, vilket är betydligt lägre än unionsindustrins försäljningspris.

(195)

Importen till EU från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar under översynsperioden var dock betydligt större. Den uppgick till [69 000–74 000] ton medan importen från Vietnam endast uppgick till 12 231 ton, vilket innebär att den endast utgjorde en liten andel av importen till EU från Kina.

(196)

Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Vietnam visserligen kan ha bidragit till skadan för unionsindustrin, men att den inte försvagar orsakssambandet eftersom importvolymen från Vietnam bara utgör en bråkdel av exporten till unionen från de kinesiska tillverkare som i nuläget omfattas av tullar och kan inte jämförelsevis sätta press på unionsindustrin.

(197)

Importen från Taiwan hade en marknadsandel på 3 % i början av skadeundersökningsperioden liksom under översynsperioden. Även om importpriset på 1 816 euro/ton under översynsperioden var något lägre än unionsindustrins försäljningspris var det betydligt högre än priset för de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar, på 1 440 euro/ton.

(198)

Kommissionen drog därför slutsatsen att importen från Taiwan visserligen kan ha bidragit till skadan för unionsindustrin, men att den inte försvagar orsakssambandet eftersom importvolymen från Taiwan bara utgör en bråkdel av importen från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar och priset låg betydligt högre än priset på importen från de kinesiska exportörer som i nuläget omfattas av tullar, och den kan inte jämförelsevis sätta press på unionsindustrin.

(199)

Importen från Taiwan och Vietnam försvagade inte, när den beaktades tillsammans med Hailide, sambandet mellan den dumpade importen från de exporterande tillverkare som omfattas av tullar och den skada som unionsindustrin lidit, på ett sätt som innebär att detta samband inte kan betecknas som ett faktiskt och betydande orsakssamband. Exporten för de exporterande tillverkare som omfattas av tullar stod för en marknadsandel på [29–34 %] på unionsmarknaden under översynsperioden och såldes i genomsnitt till priser som påtagligt understeg unionsindustrins tillverkningskostnader. Med tanke på denna storlek och den resulterande prispressen minskade importen från Taiwan, Vietnam och Hailide inte påtagligt den relativa betydelsen av den dumpade importen från de exporterande tillverkare som omfattas av tullen har när det gäller att vålla skada.

(200)

Exportvolymen för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Exportresultat för de unionstillverkare som ingick i urvalet

(201)

Medan exportvolymerna under skadeundersökningsperioden utvecklades på ett liknande sätt som försäljningen på unionsmarknaden låg volymerna under översynsperioden bara 2 % under 2018 års siffror och återhämtade sig bättre än försäljningen på unionsmarknaden, som fortfarande understeg 2018 års volymer med 5 %.

(202)

Det genomsnittliga exportpriset under varje år låg klart över försäljningspriset på EU-marknaden, och under översynsperioden var det mer än 10 % högre. Det genomsnittliga exportpriset följde en utveckling som liknade priserna på EU-marknaden. Under 2020 sjönk exportpriset dock mer, medan det under översynsperioden återhämtade sig snabbare än priserna på EU-marknaden och nådde en nivå på 3 % mer än genomsnittspriset 2018, medan försäljningspriset på EU-marknaden under översynsperioden fortfarande var 4 % lägre än 2018 års pris.

(203)

Jämförelsen visar att unionstillverkarna är mycket engagerade på unionsmarknaden, samtidigt som de kan uppnå högre priser genom exportförsäljningen.

(204)

Kommissionen drog därför slutsatsen att unionsindustrins exportresultat inte har bidragit till skadan, utan tvärtom har bidragit till att begränsa förlusten.

(205)

Unionsindustrins företagsinterna förbrukning ökade avsevärt under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden ökade den med 39 %. Beslutet att öka den företagsinterna förbrukningen för att sälja produkter i senare led i förädlingskedjan på en högre tillverkningsnivå är emellertid ett direkt resultat av att man inte har kunnat nå ett rättvist marknadspris på den öppna marknaden för högstyrkegarn av polyestrar, på grund av prispressen från den dumpade importen. Kommissionen drog därför slutsatsen att detta inte är en faktor som bidrar till skadan.

(206)

Som svar på sökandens skrivelse om utvecklingen efter översynsperioden hävdade flera användare tillsammans med en användarorganisation att de ökade energikostnaderna och inflationskrisen bryter orsakssambandet mellan importen av kinesiska högstyrkegarn av polyestrar och den skada som unionsindustrin lidit. De stigande energikostnaderna och inflationen (enligt sökandens uppgifter) har dock uppstått efter översynsperioden. Användarna har inte angett att någon sådan utveckling ägde rum under översynsperioden. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(207)

Det fanns ett tydligt tidsmässigt samband mellan den betydande exporten från Kina från de exportörer som för närvarande omfattas av tullar och unionsindustrins försämrade situation.

(208)

Kommissionen har också undersökt andra skadefaktorer och har inte funnit någon annan faktor som skulle försvaga orsakssambandet mellan denna export från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(209)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den dumpade exporten från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar väsentligt bidrog till skadan för unionsindustrin och att inga andra faktorer, betraktade var för sig eller tillsammans, försvagar orsakssambandet mellan den dumpade exporten från de kinesiska exportörer som för närvarande omfattas av tullar och den skada som unionsindustrin lidit.

(210)

Kommissionen drar i skäl 180 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina fortsätter om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(211)

I detta hänseende analyserade kommissionen följande faktorer: Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt förhållandet mellan exportpriserna från Kina till tredjeländer och prisnivån i unionen.

(212)

Såsom analyseras i detalj i avsnitt 3.5.1 förfogar de kinesiska tillverkarna, jämfört med unionsmarknadens storlek, över omfattande överkapacitet som sannolikt inte kommer att absorberas av förbrukningen på hemmamarknaden eller exporten till övriga tredjeländer.

(213)

Såsom analyseras i detalj i avsnitt 3.5.2 är unionsmarknaden fortfarande den största exportmarknaden för de kinesiska exportörerna också på grund av dess attraktiva prisnivå. Trots de gällande antidumpningstullarna underskrider de kinesiska priserna unionsindustrins priser med i genomsnitt 26 %. Priset i Förenta staterna (den andra största exportmarknaden under översynsperioden) har legat på en nivå som liknar priserna i unionen, men det kinesiska exportpriset på den sydkoreanska marknaden var ungefär 10 % lägre än unionens exportpriser. De handelspolitiska skyddsåtgärderna på andra exportmarknader ökar unionsmarknadens attraktionskraft ytterligare.

(214)

Det är därför sannolikt att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle fortsätta att tillämpa aggressiva prissättningsmetoder om åtgärderna tilläts upphöra att gälla, för att öka sin (redan betydande) marknadsandel i unionen och för att styra sin betydande överkapacitet mot unionsmarknaden.

(215)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadliga prisnivåer, vilket skulle förvärra skadan för unionsindustrin ytterligare. Som en följd skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(216)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna på den reviderade tullnivån efter den kombinerade interimsöversynen skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berördes, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(217)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(218)

På denna grundval undersökte kommissionen först och främst om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna. Det erinras om att i den ursprungliga undersökningen ansågs införandet av åtgärder inte strida mot unionens intresse.

(219)

Dessutom undersökte kommissionen hur den ändrade nivån på åtgärderna till följd av interimsöversynen påverkade användarna. Även om interimsöversynen i sig inte omfattar någon analys av unionens intresse kommer de förlängda åtgärderna efter översynen vid giltighetstidens utgång att börja gälla i form av den tullnivå som fastställs i interimsöversynen, eftersom båda förfarandena sammanfaller tidsmässigt. Kommissionen har därför också beaktat den tullnivå som fastställdes i interimsöversynen, när den analyserade om det fanns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte låg i unionens intresse att bibehålla de gällande åtgärderna.

(220)

Såsom förklaras i skäl 215 skulle ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande prisnivåer och skulle därför ytterligare förvärra den skada som unionsindustrin lidit. Som en följd skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(221)

Därför skulle fortsatta åtgärder mot Kina gynna unionsindustrin.

(222)

Inga icke-närstående importörer samarbetade i de aktuella översynerna.

(223)

Kommissionen drog slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl till att icke-närstående importörer motsatte sig en förlängning av åtgärderna.

(224)

Det finns många användningsområden för högstyrkegarn av polyestrar, och två huvudsakliga grupper av olika användare av högstyrkegarn av polyestrar: däcktillverkare som står för uppskattningsvis 50 % av efterfrågan på högstyrkegarn av polyestrar i unionen samt tillverkare av tekniska tyger, remsor, band, remmar, rep och bälten, som också står för omkring 50 % av efterfrågan på högstyrkegarn av polyestrar i unionen. Tekniska tyger, band, remmar, rep och bälten används i fordons-, lyft-, transportskydds- och alla typer av maskintillämpningar. På grund av de många olika användningsområdena är användarindustrin i detta segment ganska fragmenterad.

(225)

När översynen vid giltighetstidens utgång inleddes kontaktades 64 kända användare och användarorganisationer i unionen och uppmanades att samarbeta.

(226)

Två användare besvarade frågeformuläret i samband med översynen vid giltighetstidens utgång och deras uppgifter kontrollerades av kommissionen. När interimsöversynen hade inletts gav sig ytterligare fem användare till känna tillsammans med en användarorganisation (som tillsammans representerade nio användare) för att delta i de parallella förfarandena. De användare som gav sig till känna tillhör det segment som tillverkar tekniska tyger, remsor, band, remmar, rep och bälten. De deltagande användarna står för mer än 10 % av unionens förbrukning av högstyrkegarn av polyestrar. Ingen användare i däcktillverkarsegmentet gav sig till känna.

(227)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter inkom tio användare, en intresseorganisation för användare samt en integrerad tillverkare, som också tillverkar vävda produkter, med synpunkter och motsatte sig kommissionens avsikt att öka nivån på antidumpningstullarna jämfört med de ursprungliga åtgärderna.

(228)

Flera användare samt användarorganisationen hävdade att kommissionens analys bygger på ofullständiga faktiska omständigheter, eftersom kommissionen endast kontrollerade svar från två användare som ingick i urvalet och inte beaktade inlagorna från de andra användarföretagen, som utgör små och medelstora företag, trots erbjudandet om att deras uppgifter kunde kontrolleras på plats eller på distans.

(229)

Kommissionen instämde inte i detta påstående. Kommissionen beaktade tvärtom inlagorna från samtliga användare när den analyserade unionens intresse. Eftersom de två användare som kommissionen kontrollerade även tillhörde kategorin små och medelstora företag, och eftersom deras affärsmodeller, leveransbehov och ekonomiska situation var jämförbara med de företag som intresseorganisationen företrädde, fann kommissionen att det inte krävdes någon ytterligare verifiering för att den skulle kunna dra sina slutsatser.

(230)

De deltagande användarna motsatte sig främst en höjning av tullen. Flera användare menade att kommissionen hade gjort en korrekt avvägning mellan intressena för unionstillverkarna av högstyrkegarn av polyestrar och användarindustrierna, när åtgärderna infördes i det ursprungliga förfarandet. En fortsatt tillämpning av åtgärderna på de ursprungliga nivåerna skulle därför kunna absorberas av användarindustrin.

(231)

Å andra sidan skulle en väsentlig höjning av tullnivån påtagligt skada segmentet för tillverkare av tekniska tyger, remsor, band, rep och bälten. Även om däckindustrin inte har lämnat några uppgifter har kommissionen inhämtat uppgifter från tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar som tyder på att detta högstyrkegarn endast utgör en mindre procentandel av tillverkningskostnaden för däcken. Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärdernas ekonomiska inverkan på användarindustrin kommer att bli minimal.

(232)

Av de användare som ingick i urvalet är det uppenbart att vinstnivån för bältesprodukter som innehåller högstyrkegarn av polyestrar är låg. Kommissionen fann dock också att måttliga prisökningar tidigare var möjliga på grund av ökade råvarukostnader. Ingen av de användare som ingick i urvalet tillverkar heller enbart produkter som innehåller högstyrkegarn av polyestrar, och deras övergripande ekonomiska situation är stabil. Detta motsades inte av de okontrollerade uppgifter som lämnades av de användare som inte ingick i urvalet. De reviderade tullarna varierar mellan 9,7 % och 23,7 %, vilket utgör en avsevärd ökning jämfört med de befintliga tullarna, från 5,1 % till 9,8 %. Kommissionen noterade dock att användarna ändå kan välja en exporterande tillverkare i det lägre tullintervallet.

(233)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de ekonomiska konsekvenserna för användarna genom det reviderade tullintervallet inte heller utgör något tvingande skäl mot att åtgärderna fortsätter på den reviderade nivån.

(234)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade tio användare, användarorganisationen samt den integrerade tillverkaren att en ytterligare kostnadsökning till följd av de ökade tullarna på deras huvudsakliga råvara ytterligare kommer att undergräva deras konkurrensställning som EU-baserade tillverkare. De tillhandahöll flera exempel på erbjudanden från kinesiska tillverkare av produkter i senare led i förädlingskedjan till europeiska kunder, vars priser låg mycket nära eller till och med under priset på högstyrkegarn av polyestrar efter tillägg av de föreslagna tullarna. De hävdade att det största problemet med de ökade antidumpningstullar på högstyrkegarn av polyestrar är att de inte omfattar produkter i senare led i förädlingskedjan såsom tyger, bälten, surrningsremmar, rundslingor och lyftband.

(235)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade sökandena också att användarna främst är oroliga för den illojala kinesiska konkurrensen på marknader i senare led. Denna oro skulle förvärras ytterligare om nivån på antidumpningstullarna på import av högstyrkegarn av polyestrar ökades. Användarna uppgav upprepade gånger att de inte motsatte sig en förlängning av de ursprungliga antidumpningsåtgärderna.

(236)

För att hantera frågan om illojal konkurrens avseende produkter i senare led begärde fem användare samt en användarorganisation att kommissionen skulle utvidga tullarna till att omfatta högstyrkegarn av polyestrar i importerade bandlinor och brandslangar. De hänvisade till kommissionens förordning om vindkraftstorn av stål från Kina (89), där antidumpningstullen inte bara var tillämplig på vindkraftstorn utan även på vindturbiner, där vindkraftstorn av stål ingår.

(237)

Inledningsvis medgav kommissionen att konkurrensen från kinesiska exportörer av produkter i senare led i förädlingskedjan begränsar användarnas möjlighet att höja priserna och överföra merkostnaderna för höjda tullar. Potentiell illojal konkurrens på användarnas nivå kan emellertid inte i sig utgöra något tvingande skäl för att inte ta itu med den skadevållande dumpning som konstaterats i tidigare led i förädlingskedjan. Användarna har visat att de höjda tullarna på högstyrkegarn av polyestrar leder till en konkurrensnackdel i förhållande till de kinesiska tillverkarna av samma produkt och har också uppgett att ett skydd mot denna import av produkter i senare led i förädlingskedjan kan uppnås genom antidumpningstullar på dessa produkter. Däremot har de inte visat att det inte är möjligt för användarindustrin att lämna in ett klagomål för att inleda en undersökning av potentiellt dumpad import av vävnader av högstyrkegarn av polyestrar eller andra sekundära produkter.

(238)

Dessutom har användarna fortfarande möjlighet att välja en kinesisk exporterande tillverkare i det lägre tullintervallet, och de har möjlighet att förvärva produkter från övriga tredjeländer såsom Sydkorea, Taiwan och Vietnam, som ökar sin produktionskapacitet.

(239)

När det gäller förslaget att åtgärderna ska utvidgas till att omfatta högstyrkegarn av polyestrar som ingår i produkter i senare led i förädlingskedjan noterade kommissionen att de produkter som skulle omfattas av tullarna, till skillnad från när det gäller vindkraftstorn av stål, inte omfattades av undersökningens produktdefinition. Definitionen av den berörda produkten när det gällde vindkraftstorn av stål omfattade redan de torn som importerades som en del av en vindturbin enligt följande: ”Den berörda produkten är vissa storskaliga vindkraftstorn av stål, […], som i nuläget omfattas av KN-nummer ex 7308 20 00 (Taric-nummer 7308200011) och ex 7308 90 98 (Taric-nummer 7308909811) och när de importeras som en del av en vindturbin, som i nuläget omfattas av KN-nummer ex 8502 31 00, ...” Kommissionen kan i princip inte införa tullar på en produkt som inte omfattades av undersökningen. I detta fall ansåg kommissionen särskilt att de många möjliga omvandlingar som omfattas av de föreslagna KN-numren skulle utvidga tillämpningen av tullarna så att de inte längre täcktes av undersökningen.

(240)

Kommissionen fann därför att användarnas begäran skulle ha utvidgat undersökningens omfattning utanför dess tillämpningsområde. Begäran avvisades således.

(241)

Kommissionen bekräftade följaktligen sin ursprungliga ståndpunkt om den reviderade tullsatsen.

(242)

Användarna har också påpekat att unionstillverkarna saknar kapacitet. Unionens förbrukning av högstyrkegarn av polyestrar uppgick till 230 000 ton under översynsperioden, 73 % mer än unionsindustrins produktionskapacitet, som endast uppgick till 134 000 ton. Detta visar på det sammantagna importbehovet.

(243)

Efter översynsperioden var det dessutom flera unionstillverkare som under 2022 tillfälligt minskade eller helt lade ner sin produktion som en reaktion på de ökade energipriserna i Europa. Detta var dock endast en tillfällig åtgärd och det är inte uppenbart att detta kommer att leda till en långsiktig minskning av unionstillverkarnas produktionsvolym.

(244)

Alla samarbetsvilliga användare har hävdat att det inom deras segment bara finns en unionstillverkare som tillhandahåller den kvalitet på högstyrkegarn av polyestrar som används i deras produkter, medan andra unionstillverkare i stor utsträckning är inriktade på att leverera till däckindustrin eller är integrerade konkurrenter. Användarna har vidare hävdat att övriga tredjeländer antingen tillverkar dyra specialiserade kvaliteter, t.ex. Sydkorea, eller inte erbjuder tillräcklig kapacitet eller kvalitet, med undantag för Vietnam.

(245)

Exporten från Vietnam hade en marknadsandel på 5 % i unionen under översynsperioden. Exporten från Vietnam uppgick dock endast till 12 000 ton och utgör endast en bråkdel av den import som behövdes för att tillgodose efterfrågan på unionsmarknaden. Kommissionen noterade därför att importen från Kina i allmänhet behövs för att säkerställa försörjningsstabiliteten på unionsmarknaden.

(246)

Kommissionen drog dock i föregående avsnitt slutsatsen att de reviderade tullarna på mellan 9,7 % och 23,7 % inte kommer att hindra att användarna fortsätter att köpa in produkter från Kina, särskilt med tanke på att de fortfarande har möjlighet att välja en exporterande tillverkare i det lägre tullintervallet. Följaktligen kommer försörjningsstabiliteten inte att äventyras av att tullarna förlängs med den reviderade tullsatsen.

(247)

Kommissionen drog därför slutsatsen att användarnas intresse av försörjningsstabilitet inte ger upphov till något tvingande skäl mot att åtgärderna förlängs.

(248)

Flera användare och den integrerade tillverkaren betonade att vävnings- och beläggningsindustrin för högstyrkegarn av polyestrar har stor betydelse för arbetsmarknaden och att de höjda tullarna på högstyrkegarn av polyestrar kan leda till en överföring av produktionskapacitet utanför EU. Den integrerade tillverkaren hävdade att produkter i senare led i förädlingskedjan tillverkas av en arbetskraft i EU som består av omkring 100 000 kvalificerade arbetstagare.

(249)

Kommissionen erkände att vävnings- och beläggningsindustrin för högstyrkegarn av polyestrar utgör en viktig arbetsgivare på EU:s arbetsmarknad. Såsom anges i skälen 238 och 240 har användarna dock fortfarande möjlighet att förvärva produkter i det lägre tullintervallet eller från övriga tredjeländer, och de reviderade tullarnas förväntade ekonomiska konsekvenser utgör inte något tvingande skäl för att inte införa dem. Dessutom ingavs inte någon konkret bevisning till stöd för dessa påståenden.

(250)

Kommissionen vidhöll därför sina slutsatser.

(251)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl i unionens intresse mot att upprätthålla åtgärderna beträffande import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Kina och att förlänga dem enligt de reviderade nivåerna.

(252)

Efter ovanstående synpunkter från användare, användarorganisationen och en integrerad tillverkare bekräftade kommissionen sin bedömning.

(253)

Två kinesiska exporterande tillverkare, Unifull och OTIZ, har hävdat att villkoren för tillfälligt upphävande av åtgärderna enligt artikel 14.4 i förordning (EU) 2016/1036 var uppfyllda. Påståendet bygger på de ökade kinesiska importpriserna efter översynsperioden och på argumentet att unionsindustrins skada orsakades av energikrisen, bristen på halvledare för fordonsindustrin (vilket ledde till minskad efterfrågan på produkter av högstyrkegarn av polyestrar för unionsindustrin) och minskade kostnader för internationell sjöfrakt.

(254)

Enligt dessa två exportörer skulle importen från Kina kunna hjälpa EU:s industri i senare led att komma till rätta med den rådande försörjningsbristen och undvika att unionstillverkarna höjde priserna på högstyrkegarn av polyestrar efter översynsperioden.

(255)

Enligt artikel 14.4 i grundförordningen får åtgärderna tillfälligt upphävas endast om marknadsförhållandena tillfälligt har ändrats i en sådan omfattning att det finns anledning att anta att skada inte kommer att återuppstå om åtgärderna tillfälligt upphävs och under förutsättning att upphävandet ligger i unionens intresse.

(256)

Det stämmer att de kinesiska priserna har ökat med 36 % efter översynsperioden. Dessa ökade kinesiska priser ligger dock fortfarande på en nivå som understiger unionsindustrins tillverkningskostnad under översynsperioden. De högre kinesiska priserna efter översynsperioden har därför inte gett upphov till en förändrad situation, där det inte är troligt att skadan återkommer. Tvärtom skulle ett tillfälligt upphävande av åtgärderna leda till en situation där den nuvarande skadevållande situationen för unionstillverkarna, utöver de höga energipriserna, skulle försämras om de behövde hantera dumpade priser från sina kinesiska konkurrenter. Även om det ligger i användarnas intresse att få tillgång till billigare högstyrkegarn av polyestrar har Unifull och OTIZ inte redogjort för att det skulle ligga i unionens sammantagna intresse att tillfälligt upphäva åtgärderna. Under alla omständigheter analyseras användarnas intresse i detalj i avsnitt 3.10.

(257)

OTIZ och Unifull förklarar inte heller hur den påstådda minskningen av de internationella sjöfraktskostnaderna hör ihop med den skadevållande situationen för unionsindustrin.

(258)

Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(259)

Mot denna bakgrund konstaterade kommissionen att den skadevållande dumpningen fortsatte, vilket innebar att det låg i unionens intresse att bibehålla antidumpningsåtgärderna beträffande import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(260)

I tillkännagivandet om inledande av en partiell interimsöversyn uppmanade kommissionen berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, tillverkarna i Kina, de importörer i unionen som berörs och de kinesiska myndigheterna om inledandet av den partiella interimsöversynen och uppmanade dem att delta i undersökningen.

(261)

Alla berörda parter fick tillfälle att lämna synpunkter om inledandet av den partiella interimsöversynen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(262)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att göra ett urval bland de berörda parterna enligt artikel 17 i grundförordningen.

(263)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i sådana fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina och icke-närstående importörer i unionen att lämna de uppgifter som anges i respektive tillkännagivande om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande tillverkare som skulle kunna ha intresse av att delta i undersökningen.

(264)

En icke-närstående importör gav sig till känna som berörd part, men lämnade inte de uppgifter som efterfrågades med avseende på stickprovsförfarandet. Åtta exporterande producenter i det berörda landet tillhandahöll de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i stickprovet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen valde kommissionen ut ett stickprov bestående av fyra företag som tillhör två företagsgrupper på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Dessa företag stod för över 70 % av den uppskattade totala importen till unionen den produkt som översynen gäller och som omfattades av åtgärder. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen gavs alla kända berörda exporterande tillverkarna och myndigheterna i det berörda landet möjlighet att lämna synpunkter på urvalet. Inga synpunkter inkom.

(265)

En exporterande tillverkare i Kina (Oriental Industries [Suzhou] Ltd, OTIZ) begärde en individuell undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen och besvarade frågeformuläret inom den fastställda tidsfristen. Det noteras att interimsöversynen genomfördes parallellt med undersökningen vid giltighetstidens utgång och en undersökning som inleddes på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Med tanke på att samtidiga och specifika bedömningar i tre undersökningar av högstyrkegarn av polyestrar gör saken komplicerad ansåg kommissionen att det, även i undersökningens slutliga skede, skulle ha varit orimligt betungande och oproportionerligt att granska begäran och att det skulle förhindra att undersökningen slutfördes i rätt tid. Därför beviljades OTIZ ingen individuell undersökning.

(266)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(267)

Kommissionen skickade frågeformulär till de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes även tillgängligt via internet på dagen för inledandet.

(268)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från tre grupper av exporterande tillverkare (från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet och från OTIZ).

(269)

Med tanke på covid-19-pandemin och de isoleringsåtgärder som infördes av flera tredjeländer kunde kommissionen inte genomföra några kontrollbesök på plats i enlighet med artikel 16 i grundförordningen i de exporterande tillverkarnas lokaler.

(270)

I stället dubbelkontrollerade kommissionen alla uppgifter som ansågs vara nödvändiga för dess beslut på distans i linje med tillkännagivandet om konsekvenserna av utbrottet av covid-19 för antidumpnings- och antisubventionsundersökningar (90).

(271)

Kommissionen genomförde dubbelkontroller på distans av följande exporterande tillverkare:

(272)

Såsom anges i skäl 253 hävdade två kinesiska exportörer, Unifull och OTIZ, att villkoren för att tillfälligt upphäva åtgärderna enligt artikel 14.4 i förordning (EU) 2016/1036 var uppfyllda.

(273)

Kommissionen avvisade detta påstående även när det gäller interimsöversynen av de skäl som anges i skälen 253–258.

(274)

Den 20 februari 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade se över nivån på antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(275)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. De parter som begärde att bli hörda beviljades detta.

(276)

Såsom anges i avsnitt 3.4.4.1 drog kommissionen slutsatsen att det inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina för att fastställa normalvärdet för importen av högstyrkegarn av polyestrar från Kina, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(277)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet i samband med den partiella interimsöversynen endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som återspeglar icke-snedvridna priser eller referensvärden, dvs. på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(278)

Som framgår av analysen i avsnitt 3.4.4.2 uppfyllde Turkiet kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land.

(279)

Utöver den första noteringen (se skälen 39–40) utfärdade kommissionen, efter att ha analyserat de synpunkter som mottagits, den 30 november 2022 en andra notering angående källorna till fastställandet av normalvärdet (den andra noteringen) (den första noteringen och den andra noteringen kallas tillsammans noteringarna).

(280)

I den andra noteringen uppdaterade kommissionen förteckningen över produktionsfaktorer och informerade de berörda parterna om sin avsikt att använda Turkiet som representativt land enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. Kommissionen informerade även de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av offentligt tillgängliga årsredovisningar från en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar i Turkiet. En ytterligare notering med reviderade växelkurser för ett antal referensvärden samt ett mer detaljerat utlämnande av uppgifter av referensvärdet för beräkning av arbetskraftskostnader utfärdades dessutom, och lades till i de öppna ärendehandlingarna den 16 december 2022.

(281)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på noteringarna. Synpunkter inkom från alla exporterande tillverkare som ingick i urvalet samt från sökanden (till stöd för Turkiet som representativt land) och en grupp användare (IVGT, Delcotex, Gleistein, Guth&Wolf, Heytex och Jakob Eschbach). Parternas argument behandlas i avsnitt 4.5.3 nedan.

(282)

Eftersom betydande snedvridningar har konstaterats föreligga i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, vilket beskrivs i avsnitt 3.4.4.1, mottogs följande synpunkter i samband med den partiella interimsöversynen och behandlades av kommissionen enligt följande.

(283)

Under undersökningens gång mottogs synpunkter från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, OTIZ och en grupp användare.

(284)

I sina synpunkter på den första noteringen hävdade Guxiandao, förutom att uppge att tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen skulle vara oförenlig med WTO, att analysen i begäran avseende förekomsten av betydande snedvridningar – både i Kina i allmänhet och när det gäller Guxiandao specifikt – var felaktig av följande skäl: i) Påståendena i begäran om interimsöversyn är av allmän karaktär – till exempel när det gäller energi- eller arbetskraftskostnaderna – och de rör Kina eller dess kemikaliesektor snarare än marknaden för högstyrkegarn av polyestrar. Påståendena bygger också uteslutande på rapporten snarare än på faktiska bevis. ii) Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar förlitar sig sökanden på bevisning som antingen är irrelevant – i regel föråldrad – eller sakligt felaktig – och som hänvisar till tidigare snedvridande skyldigheter som inte längre existerar enligt kinesisk lagstiftning. iii) Råvarorna renad tereftalsyra och monoetylenglykol är två råvaror som köps och säljs över hela världen och prissätts på ett öppet sätt och i linje med internationella priser, vilket innebär att påståendena i begäran om att priserna på dessa är snedvridna i Kina är felaktiga. iv) Sökanden underlät att lägga fram någon faktisk och konkret bevisning avseende de faktorer som anges i artikel 2.6a b i grundförordningen och därför kan ingen giltig slutsats dras om förekomsten av betydande snedvridningar.

(285)

I liknande ordalag menade Unifull och OTIZ att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med artikel 2.2 och 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och WTO:s rättspraxis, samt att det saknas bevisning för de påstådda betydande snedvridningarna inom den kinesiska industrin för högstyrkegarn av polyestrar. En grupp användare framförde ett liknande påstående till stöd för de exporterande tillverkarna.

(286)

De argument som framfördes av parterna kunde inte godtas. Inledningsvis betonade kommissionen sin ståndpunkt att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med Europeiska unionens WTO-skyldigheter. När det gäller argumenten om den påstått bristfälliga analysen av betydande snedvridningar i begäran om interimsöversyn erinrade kommissionen först och främst om att artikel 2.6a e i grundförordningen innehåller en skyldighet att samla in de uppgifter som krävs för tillämpningen av denna metod när undersökningen har inletts på denna grund. Följaktligen ansåg kommissionen, utan att på något sätt dra slutsatser om förekomsten av betydande snedvridningar, att den bevisning som sökanden lämnat om de betydande snedvridningarna var tillräcklig för att inleda undersökningen. Kommissionen påpekade dessutom att vissa typer av snedvridningar i Kina – såsom snedvridning i fråga om energi eller arbetskraft – är övergripande och påverkar hela den kinesiska ekonomin och därmed även priser och/eller råvaror samt tillverkningskostnader för den produkt som översynen gäller. Angående påståendet att påståendena i begäran om interimsöversyn uteslutande bygger på rapporten och hur som helst är baserade på föråldrade eller felaktiga uppgifter påpekade kommissionen att syftet med begäran kan vara att visa att de betydande snedvridningarna är oförändrade genom att hänvisa till policydokument från den tolfte eller trettonde planeringscykeln. Dessutom erinrade kommissionen om att artikel 2.6a d i grundförordningen uttryckligen ger unionsindustrin möjlighet att stödja sig på uppgifterna i rapporten när den inger ett klagomål eller en begäran om översyn. Kommissionen ansåg därför att den bevisning som tas upp i begäran och som det hänvisas till i respektive tillkännagivande om inledande var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. När det gäller påståendet att råvarorna renad tereftalsyra och monoetylenglykol är två råvaror som köps och säljs över hela världen och att deras priser i Kina därför inte är snedvridna måste detta argument avvisas (utan att det påverkar bedömningen av ett specifikt påstående om att råvaror som köps in från utlandet inte är snedvridna, såsom anges i skälen 309–310, av de anledningar som anges ovan, i synnerhet i skälen 98–100).

(287)

När det gäller valet av representativt land föreslog en grupp användare som svar på den andra noteringen att Sydkorea är det lämpligaste representativa landet, med tanke på att landet har en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas, produktionen av högstyrkegarn av polyestrar, tillgången till relevanta offentliga uppgifter och landets adekvata nivå av social trygghet och miljöskydd.

(288)

Det erinras om att kommissionen, i syfte att identifiera länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas, på grundval av Världsbankens databas (91) endast tittar på ”högremedelinkomstländer” baserat på bruttonationalinkomsten. Sydkorea har dock både under och före översynsperioden klassificerats som ett ”höginkomstland” av Världsbanken och kan därför inte betraktas som ett potentiellt representativt land.

(289)

Guxiandao hävdade i sitt svar på anmärkningarna att uppgifterna från GTA om de huvudsakliga råvarorna för tillverkning av högstyrkegarn av polyestrar är felaktiga, jämfört med statistiken från det turkiska statistikinstitutets officiella dataportal. Kommissionen noterade att de uppgifter som rapporterats i GTA-systemet för Turkiet baseras på den allmänna handelsvyn, medan de uppgifter som samlats in från den officiella turkiska statistiken bygger på en särskild handelsvy (som utesluter varor som förs in i eller ut ur en frihandelszon eller ett tullager). Skillnaderna i siffrorna är därför vederbörligen motiverade och gör inte GTA-uppgifterna otillförlitliga. Guxiandao kan därför inte göra gällande att GTA-uppgifterna är felaktiga, och dess argument måste avvisas.

(290)

Guxiandao lämnade vidare som svar på den andra noteringen att de priser på råvaror i Turkiet som anges i bilaga I (förteckning över produktionsfaktorer och deras priser i Turkiet) är oförenliga med de priser som anges för Turkiet i bilaga II (jämförelse av importstatistik för potentiellt representativa länder). Kommissionen noterade att statistiken i bilaga II endast är rådata för jämförelsen mellan olika länder som aggregerats på gemensam HS6-nivå utan att de tillämpliga tullarna för enskilda importländer inkluderas. Uppgifterna i bilaga I visar å andra sidan värdena utifrån de turkiska nationella tullkoderna och omfattar även tullarna. Prisnivåerna i bilagorna I och II är därför inte identiska och partens argument måste avvisas som ogrundat.

(291)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Guxiandao att något kalkylblad inte tillhandahållits för beräkningen av justeringen för importtullar i bilaga I, vilket medförde att kommissionens utlämnande av uppgifter var otillräckligt. Kommissionen noterade att uppgifterna, inklusive priserna på produktionsfaktorer i Turkiet, automatiskt har genererats från GTA motsvarande turkiska nationella tullkoder (inklusive alla konventionella- och förmånstullsatser baserade på databasen över marknadstillträdeskartor – MacMap) och att de lämnats ut i vederbörlig ordning och använts av kommissionen i detta fall utan ytterligare ändringar. Det konstaterades att kommissionen inte hade tagit fram något ytterligare kalkylblad eller liknande för detta ändamål. Guxiandaos påstående måste därför avvisas.

(292)

Guxiandao hävdade att det inte är lämpligt att välja Turkiet som representativt land. Företaget hävdade för det första att valutadeprecieringen och den höga inflationen ledde till onormala marknadsförhållanden i Turkiet, vilket oundvikligen påverkade de lokala kostnaderna och i sin tur gjorde Turkiet uppenbart olämpligt som representativt land. Guxiandao upprepade sitt påstående som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter och lade till att lokala priser och/eller importpriser som påverkas av betydande deprecieringar av den lokala valutan till Turkiet inte kan återspegla icke snedvridna priser eller referensvärden. För det andra kan Kordsa Türkiye enligt Guxiandao inte anses vara en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar som är avsedda för den öppna marknaden, eftersom dess begränsade produktionskapacitet för polyestergarn främst, om inte uteslutande, används för företagsintern användning i sin egen tillverkning av kordväv i senare led. Denna uppfattning stöddes också av en grupp användare som hävdade att Kordsa Türkiye främst använder högstyrkegarn av polyestrar för sin egen tillverkning av däckmaterial. Guxiandao hävdade att högstyrkegarn av polyestrar endast är en marginell och underordnad verksamhet till stöd för kordväv och att de flesta, om inte alla, externa intäkterna i segmentet ”Industrigarn och kordväv” rör intäkter från försäljningen av industrivävar och nylongarn, och inte av högstyrkegarn av polyestrar. Guxiandao upprepade detta argument i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Parterna drog slutsatsen att företagets ekonomiska resultat därför inte är representativt för en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar och att det därför inte finns några lättillgängliga finansiella uppgifter för den verksamhet som omfattar högstyrkegarn av polyestrar i Turkiet. För det tredje vidhöll Guxiandao i den andra noteringen att Kordsa Türkiye endast tillverkar en specifik typ av högstyrkegarn av polyestrar (garn med hög modul och liten krympning med högt mervärde för användning inom fordonsindustrin), vilket gör företaget olämpligt som representativt land, eftersom rörelseresultatet från en enda produkttyp inte är representativt för det som gäller kinesiska tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar, som tillverkar en mängd olika produkttyper. Sammanfattningsvis hävdade Guxiandao att kommissionen borde bortse från Kordsa Türkiyes vinstmarginal och använda en mer skälig vinstmarginal som är representativ för kinesiska tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar. Guxiandao vidhöll i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att den vinstnivå på 15,3 % som kommissionen fastställt är överdrivet hög för en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar och att högst 6 % (motsvarande vinstmålmarginalen för de unionstillverkare som ingick i urvalet i detta fall, som fastställts genom tillämpning av artikel 7.2c i grundförordningen) är ett rimligt närmevärde för den icke snedvridna och rimliga vinst som en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar normalt kan uppnå.

(293)

Kommissionen noterade att valet av representativt land grundades på följande tre kriterier: den ekonomiska utvecklingsnivån, tillverkning av den berörda produkten och tillgången till relevanta offentliga uppgifter. De möjliga konsekvenserna av en devalverad valuta eller inflationsnivån hör inte till dessa kriterier. I vilket fall som helst har den part som lämnat in skrivelsen inte visat hur deprecieringen av den turkiska liran och den höga inflationen faktiskt skulle ha påverkat priserna på de insatsvaror som köptes i Turkiet, och hur normalvärdet som beräknas i CNY faktiskt påverkades. Parterna lämnade inte heller några uppgifter som tydde på att (och i vilken utsträckning) turkisk lira skulle användas i importtransaktioner för råvaror för att skapa en grund för att fastställa referensvärdena för icke snedvridna kostnader i detta fall. När referensvärden för beräkningen av normalvärdet enligt artikel 2.6a a i grundförordningen fastställs utifrån importpriserna omvandlas slutligen värdena på importen till de representativa länderna dessutom till exportlandets valuta, i detta fall CNY. Kommissionen fann därför att detta påstående var ogrundat och avvisade det.

(294)

När det gäller Kordsa Türkiyes produktportfölj och intäktskälla noterade kommissionen att om det inte finns några finansiella uppgifter lättillgängliga som specifikt och enbart rör den berörda produkten (i detta fall högstyrkegarn av polyestrar), vilket sällan är fallet, försöker kommissionen identifiera det närmaste lättillgängliga substitutet, inklusive konsoliderade uppgifter om den eller de tillverkare som bland annat är verksamma inom det affärsområde som omfattar den berörda produkten. Såsom anges i skäl 111 genererades i detta fall omkring 86 % av Kordsa Turkiets externa intäkter 2021 i det segment som omfattar högstyrkegarn av polyestrar. I motsats till vad parterna hävdar genererar Kordsa Türkiye dessutom faktiskt externa intäkter genom att även tillverka och sälja polyestergarn (92). Kordsa är i själva verket ”en av ledarna […] på marknaden för garn med hög modul och liten krympning” med ”en garnportfölj som lämpar sig för att användas i sådana tillämpningar som kordväv, grova textilier, industrivävar, chafertyg, enkelgarn och enkelrep (93)”, och används därmed inom andra industrier än fordonsindustrin. Detta gör parternas argument om företagsintern användning av högstyrkegarn av polyestrar ogrundat. Dessutom är däckförstärkning ett av de viktigaste användningsområdena för högstyrkegarn av polyestrar och de kinesiska tillverkarna av dessa produkter, däribland Guxiandao, som också tillverkar garn med hög modul och liten krympning och betjänar kunder inom fordonsindustrin. Det skulle därför vara vilseledande att hävda att Kordsa Türkiyes verksamhet på området högstyrkegarn av polyestrar inte är representativ för de kinesiska tillverkarnas affärsverksamhet inom samma område. Slutligen föreslog parterna inte någon annan lämplig tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar som ett alternativ till Kordsa Türkiye, för vilken finansiella uppgifter som specifikt och endast rör högstyrkegarn av polyestrar fanns lättillgängliga, eller någon tillverkare med bredare portfölj av högstyrkegarn av polyestrar än Kordsa Türkiye.

(295)

Under dessa omständigheter anses de konsoliderade försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt den vinst som konstaterats för Kordsa Türkiye vara tillräckligt representativa och lämpliga att tillämpa för den aktuella undersökningen och parternas argument måste avvisas. Det konstaterades vidare att det vinstmål på 6 % som Guxiandao föreslagit och vinsten i det representativa landet hänvisar till olika begrepp som styrs av olika regler som föreskrivs i olika rättsliga bestämmelser. Vinstmålet är i synnerhet den vinst som unionsindustrin gör på försäljningen på hemmamarknaden i unionen under normala konkurrensförhållanden, och det används för att beräkna skademarginalen enligt artikel 9.4 i grundförordningen. Vinsten i det representativa landet användes för beräkningen av normalvärdet med hänvisning till det lämpliga representativa landet enligt artikel 2.6a a i grundförordningen. Denna vinst ska återspegla vinsten för ett företag som tillverkar den undersökta produkten eller en jämförbar produkt i ett representativt land. Eftersom begreppet vinstmål och vinst i ett representativt land inte är jämförbara avvisades Guxiandao påstående som irrelevant. Guxiandao lade inte heller fram någon bevisning för att den vinstmarginal som ingår i det konstruerade normalvärdet inte var icke snedvriden och rimlig i den mening som avses i artikel 2.6a a.

(296)

Guxiandao ansåg att kommissionen borde välja Brasilien som lämpligt representativt land i stället för Turkiet, eftersom det finns lättillgängliga finansiella uppgifter för Kordsa-gruppens företag i Brasilien och eftersom Brasilien knappt hade någon import från Kina av de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av högstyrkegarn av polyestrar (renad tereftalsyra, monoetylenglykol, PET-flingor) jämfört med Turkiet 2021, och påverkas därför mindre sannolikt av de påstådda snedvridningarna. Guxiandao upprepade detta argument i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter och tillade att om Kordsa Türkiyes årsredovisning för 2021 på koncernnivå var godtagbar som källa för att fastställa icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i Turkiet, gäller samma sak för Kordsa Brazil, eftersom den konsoliderade redovisningen även omfattade Kordsa Brazils operativa resultat.

(297)

För det första finns finansiella uppgifter för Kordsa Brazil endast tillgängliga för 2019, medan översynsperioden i detta fall, som är den mest relevanta, omfattar 2021. Såsom anges ovan finns det dessutom lättillgängliga och lönsamma uppgifter för Kordsa Türkiye för 2021. Medan Kordsa Türkiyes årsredovisning för 2021, som används i detta ärende, även innehåller konsoliderade uppgifter från dess dotterbolag, inklusive Kordsa Brazil, är det uppenbart att uppgifterna om vinst och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i koncernredovisningen är mer representativa för Kordsa Türkiyes verksamhet än Kordsa Brazils verksamhet. Detta beror på att de intäkter som det geografiska segmentet Europa-Mellanöstern-Afrika (som endast omfattar verksamhet i Turkiet) genererar är nästan tre gånger högre än de intäkter som Kordsa Brazil (som representerar det sydamerikanska segmentet) genererar. (94) Under alla omständigheter krävs det enligt artikel 2.6a a i grundförordningen att beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som ingår i det konstruerade normalvärdet är icke snedvridet och rimligt. Guxiandao anförde inga bevis för att detta inte är fallet. För det andra var andelen icke snedvriden import av den totala importen av PET-flingor, renad tereftalsyra och monoetylenglykol till Turkiet lägre än andelen icke snedvriden import till Brasilien, samtidigt som den totala mängden icke snedvriden import av var och en av dessa insatsvaror till Turkiet var betydligt högre än den totala mängden icke snedvriden import till Brasilien. Även om det kan finnas tillräckligt representativa uppgifter om importen av PET-flingor och monoetylenglykol till Brasilien tillgängliga, så gäller detta gäller inte importen av renad tereftalsyra, vilken var obetydlig jämfört med Turkiet och endast stod för omkring 7 % av importen av denna till Turkiet. Guxiandaos argument måste därför avvisas.

(298)

När det gäller Kordsa Türkiyes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, som ska tillämpas i detta fall för att konstruera normalvärdet för de exporterande tillverkarna, hävdade Guxiandao att förpackningskostnaderna, som enligt Guxiandao utgör en del av försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna (enligt anmärkning 21 till Kordsa Türkiyes årsredovisning), för att säkerställa en rättvis jämförelse mellan det konstruerade normalvärdet och exportpriset, borde uteslutas.

(299)

För det första använde kommissionen resultaträkningen och de rörelsekostnader som anges där som grund för beräkningen av Kordsa Türkiyes försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Anmärkning 21 till de redovisningar som Guxiandao hänvisar till innehåller en förteckning över kostnader per typ, som uppenbarligen inte bara täcker rörelsekostnaderna utan även materialkostnaderna, inklusive förpackningskostnader som ingår i kostnaden för sålda varor. En enkel jämförelse mellan de totala rörelsekostnaderna i resultaträkningen och de totala kostnaderna i anmärkning 21 visar också att det senare beloppet är betydligt högre. Det skulle därför vara uppenbart fel att från hänvisningen till anmärkning 21 i resultaträkningen extrapolera att alla kostnader som förtecknas i denna anmärkning motsvarar rörelsekostnaderna. Mot denna bakgrund måste Guxiandaos argument avvisas.

(300)

Dessutom uppmanade en grupp användare kommissionen att använda de kinesiska exporterande tillverkarnas egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för att beräkna normalvärdet.

(301)

Kommissionen påpekade att när det väl har slagits fast att betydande snedvridningar föreligger för exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen konstrueras normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land (i detta fall Turkiet) för varje exporterande tillverkare enligt artikel 2.6a a. Kommissionen understryker att det i denna bestämmelse också uttryckligen krävs att det konstruerade normalvärdet omfattar ett skäligt belopp för icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det lämpliga representativa landet. När kommissionen väl fastställer att det förekommer betydande snedvridningar som påverkar den produkt som översynen gäller i exportlandet får den inte använda de faktiska försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten för enskilda exporterande tillverkare, eftersom de hade befunnits vara snedvridna De berörda parterna lade inte fram någon bevisning för att de kinesiska exporterande tillverkarnas faktiska försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst inte var snedvridna. Påståendet avvisas därför.

(302)

Unifull instämde i valet av Turkiet som lämpligt representativt land, men ifrågasatte valet av uppgifterna om el/naturgas. Parten hävdade att deprecieringen av den turkiska liran mot euron och US-dollarn drev upp importpriset på naturgas/el, att Rysslands invasion av Ukraina 2022 påverkade Turkiets naturgas- och elpris och att de extraordinära väderförhållandena i Turkiet 2021 också hade drivit upp elpriset. Unifull hävdade att kommissionen därför borde avstå från att använda Turkiets uppgifter om naturgas-/elpriser och ersätta dem med uppgifter från Brasilien eller andra lämpliga länder för att spegla det faktiska och normala energipriset på ett rättvist sätt.

(303)

Kommissionen noterade att även om deprecieringen kunde ha bidragit till en ökning av gas- och elpriserna i Turkiet skulle en sådan prisökning inte vara ovanlig eftersom den motsvarade den övergripande tendensen i Europa, vilket bekräftas av just den artikel som Unifull citerade till stöd för sitt påstående. Dessutom är det torra vädret under 2021 och Rysslands invasion av Ukraina 2022 en utveckling som skulle ha påverkat energipriserna under 2022 snarare än under översynsperioden, om alls. Detta skulle framgå av de artiklar som citeras av Unifull samt av det faktum att Rysslands invasion av Ukraina ägde rum i februari 2022. Som Unifull beskrev importerade Turkiet dessutom omkring 45 % av gasen från Ryssland 2021 och var därför inte helt beroende av importen från Ryssland. Unifull kunde därför inte styrka sitt påstående om att gas-/elpriset borde ersättas och detta påstående måste därför avvisas.

(304)

Sökanden hävdade att Turkiet har en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas och att landet har mycket mer representativa uppgifter om produktionsfaktorerna jämfört med de andra länderna. Sökanden stödde därmed kommissionens slutsats.

(305)

Med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats av de berörda parterna (åtta exporterande tillverkare lämnade uppgifter om insatsvaror till högstyrkegarn av polyestrar) och andra relevanta uppgifter i ärendehandlingarna upprättade kommissionen, i den första noteringen, en första förteckning över de produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använder i produktionen av den produkt som översynen gäller.

(306)

I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen identifierade kommissionen även källor som kunde användas för att fastställa icke snedvridna priser och referensvärden. Som den viktigaste källan föreslog kommissionen Global Trade Atlas (GTA). Slutligen identifierade kommissionen produktionsfaktorernas koder i det harmoniserade systemet (HS), vilka enligt den första noteringen skulle användas för GTA-analysen på grundval av de uppgifter som lämnats av de berörda parterna.

(307)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i den första noten. I den andra noteringen uppdaterade kommissionen därefter klassificeringen enligt tulltaxan och utökade förteckningen med ett antal produktionsfaktorer på grundval av synpunkterna från de berörda parterna.

(308)

Mot bakgrund av ovanstående identifierades följande produktionsfaktorer och deras källor med avseende på Turkiet för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 15

Produktionsfaktorer för högstyrkegarn av polyestrar

(309)

Guxiandao hävdade att två av dess direkt eller indirekt importerade material har köpts in till icke snedvridna värden från tredjeländer. Guxiandao menade vidare att värdet på en annan viktig råvara inte påverkas av de påstådda betydande snedvridningarna eftersom inköpspriserna förhandlades fram med leverantörerna baserat på priser på mycket transparenta internationella marknader, och i och med att inköpspriserna ligger i linje med internationella priser. Guxiandao ansåg också att material från privatägda leverantörer och elkostnader från solenergi inte ska anses vara snedvridna.

(310)

Guxiandao lämnade relevant bevisning (dvs. fakturor, importdokument och avtal) för de fem råvaror som nämns i skäl (309) ovan. Bevisningen visade att inköpen för de allra flesta av det ena och en liten andel av det andra materialet gjordes i US-dollar och direkt från marknader som var fria från snedvridningar. Kommissionen godtog därför detta påstående i den mån det rör denna icke snedvridna import av de två råvarorna till Kina för denna specifika exporterande tillverkare under översynsperioden. När det gäller de övriga kostnaderna för material som köpts in i Kina (oberoende av vem som äger leverantören eller energikällan) kunde kommissionen emellertid inte på grundval av bevisningen i ärendet fastställa att de inte var snedvridna. Påståendet avvisades därför. Såsom anges i skäl 114 hade Turkiet fastställts som representativt land i detta fall och därför skulle de icke snedvridna kostnaderna för produktionsfaktorerna baseras på motsvarande icke snedvridna importpriser i Turkiet.

(311)

CIRFS hävdade i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att kommissionen borde förklara hur den kunde säkerställa att de båda råvaror som Guxiandao importerade och som användes för beräkningen av normalvärdet inte påverkades av någon betydande snedvridning. CIRFS noterade att sammanslutningen inte var i stånd att fullt ut utöva sin rätt till försvar för att lämna användbara synpunkter på den särskilda behandling som tillämpades på Guxiandao.

(312)

Den hänvisade till kommissionens bedömning av Guxiandaos påstående och de kriterier som använts för att undersöka och godkänna ett sådant påstående. Kommissionen vidhöll att den lämnat ut tillräcklig information om de faktiska omständigheterna, samtidigt som den respekterade att Guxiandaos inköpsuppgifter var konfidentiella. Den metod som tillämpades vid bedömningen av Guxiandaos påstående (för vilken kommissionen har redogjort) omfattade en noggrann undersökning av inköpsregister och avtal samt en analys av olika parametrar, såsom de försäljningskanaler som användes, ursprungscertifikat, faktureringsvaluta samt andra försäljningsvillkor. CIRFS kunde således lämna synpunkter på den metod som tillämpats och utöva sin rätt till försvar.

(313)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset (cif) till det representativa landet, så som det rapporterats i GTA, från alla tredjeländer med undantag av Kina och länder som inte är medlemmar i WTO, vilka förtecknas i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. Kommissionen beslutade att undanta importen från Kina, eftersom den drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte var lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina (se skäl 100 ovan). Eftersom det saknas bevisning om att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exporten. Det vägda genomsnittliga importpriset justerades för importtullar i tillämpliga fall. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(314)

Kommissionen angav att de samarbetsvilliga exporterande tillverkarnas transportkostnader för leverans av råvaror utgjorde en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade därefter samma procentsats på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(315)

Kommissionen behandlade ett fåtal produktionsfaktorer som förbrukningsvaror på grund av deras obetydliga andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden, oavsett vilken källa som användes, såsom förklaras i skäl 334.

(316)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Unifull att monoetylenglykol som förvärvats och använts av denna grupp importerades från utlandet via handlare och att den följaktligen inte påverkades av snedvridningarna på den kinesiska marknaden. Unifull hävdade därför att dess kostnad borde användas vid fastställandet av normalvärdet, i stället för de referensvärden som beskrivs ovan.

(317)

Kommissionen påpekade att den exporterande tillverkaren i antidumpningsfrågeformuläret uttryckligen uppmanas att ange om den anser att någon av produktionsfaktorerna hänför sig till icke snedvridna värden och i så fall lägga fram all relevant bevisning till stöd för detta påstående. Unifull har emellertid inte vid något tillfälle under undersökningen innan företaget lämnade sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter framfört något specificerat eller underbyggt påstående om att något material hade köpts in till icke snedvridna värden eller identifierat några transaktioner som skulle ha genomförts till icke snedvridna värden. Tvärtom hade Unifull rapporterat att alla inköp av monoetylenglykol gjordes från en kinesisk inhemsk leverantör utan någon hänvisning till import. De handlingar som skickades efter det slutliga utlämnandet av uppgifter, främst köpeavtal och fakturor från den kinesiska handlaren av monoetylenglykol, ger inte någon underbyggd motivering till varför inköpspriset på monoetylenglykol inte skulle påverkas av snedvridningar. Detta påstående, som grundades på ett påstående som inte var underbyggt och som inte kunde kontrolleras under undersökningen, avvisades därför.

(318)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Unifull också att referenspriset för tereftalsyra höjts på grund av exceptionella omständigheter (ovanligt höga fraktpriser från Asien till Turkiet 2021) som inte återspeglar normala marknadsförhållanden samtidigt som Unifull inte ådrog sig några internationella fraktkostnader för tereftalsyra eftersom företaget köpte inhemsk tereftalsyra i Kina. Unifull ansåg därför att referenspriset för tereftalsyra borde justeras nedåt med 0,24 CNY/kg eller åtminstone 0,15 CNY/kg för att uppväga de höga fraktkostnaderna.

(319)

Kommissionen instämde inte i detta påstående. I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen ska normalvärdet konstrueras med referensvärden som motsvarar kostnader för produktion i lämpligt representativt land. Till skillnad från vad Unifull hävdade är den metod som kommissionen använde strikt förenlig med denna princip och kommissionen tillämpade den motsvarande icke snedvridna kostnaden för tereftalsyra i Turkiet för att fastställa referensvärdet. Tillsammans med sina synpunkter tillhandahöll Unifull en analys av Turkiets importuppgifter från UN COMTRADE. Denna analys illustrerar endast importpriserna cif och fob och härleder således transportkostnaderna, men tillhandahåller ingen bevisning till stöd för Unifulls påstående att importpriserna i Turkiet skulle vara snedvridna eller att de inte skulle återspegla normala marknadsvillkor.

(320)

Kommissionen påpekade även att enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska normalvärdet återspegla det icke-snedvridna priset på råvaror i det representativa landet, i detta fall Turkiet. Det bör därför återspegla det pris som en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar skulle betala i Turkiet för en råvara som levereras fritt fabrik. Den metod som kommissionen har tillämpat återspeglar detta tillvägagångssätt. Om de justeringar som Unifull föreslagit genomfördes skulle det resulterande priset inte återspegla det icke snedvridna priset på den turkiska marknaden, utan snarare ett godtyckligt pris mellan det pris som en tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar skulle betala i Turkiet och priset fritt fabrik (vid exportförsäljning) i de länder som säljer till Turkiet. Detta skulle strida mot artikel 2.6a a i grundförordningen, och påståendet avvisades därför.

(321)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen den senaste statistik som offentliggjorts av det turkiska statistikinstitutet (98). Detta institut offentliggör detaljerad information om arbetskraftskostnader inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen fastställde referensvärdet på grundval av arbetskraftskostnader per timme under 2020 för den ekonomiska verksamheten Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, Nace-kod 20, enligt Nace rev. 2. Värdena justerades ytterligare för inflation med hjälp av det inhemska konsumentprisindexet (99) för att spegla kostnaderna under översynsperioden. Jämfört med den andra noteringen och efter ett påstående från Guxiandao ändrades referensvärdet för arbetskraft för att ta hänsyn till den årliga genomsnittliga inflationstakten.

(322)

För att fastställa referenspriset för elektricitet och gas använde kommissionen de priser för företag (industrianvändare) i Turkiet som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut (100). Referensvärdet fastställdes på grundval av det el- och gaspris som offentliggjordes den 31 mars 2022. Det pris som avses är genomsnittet för 2021. Kommissionen använde uppgifterna om el- och gaspriserna för industrin i motsvarande konsumtionsintervall, exklusive moms.

(323)

Guxiandao hävdade att elpriserna utöver den mervärdesskatt som tillämpas på de el- och gaspriser som identifierats för Turkiet inkluderar ytterligare skatter och avgifter (konsumtionsskatt, TRT och avgifter för Energifonden), som kommissionen bör dra av för att fastställa referenspriset för el. För det första noterades att det inte fanns någon bevisning i ärendehandlingarna som visade att företag (och i så fall i vilken utsträckning) i Turkiet skulle ha återkrävt någon av de nämnda skatterna och avgifterna, och som motiverade att de skulle dras av från referenskostnaderna. Dessutom kunde Guxiandao inte underbygga sitt påstående, särskilt med avseende på den datauppsättning som offentliggjorts av Turkiets statistikinstitut och som användes i detta ärende.

(324)

När det gäller kol använde kommissionen det genomsnittliga kolpriset i Turkiet 2021 baserat på GTA-statistik (101).

(325)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte CIRFS användningen av kol som energikälla vid fastställandet av normalvärdet och även huruvida miljökostnaden för kol avspeglas på ett rättvist sätt i det icke snedvridna priset på kol.

(326)

Kommissionen erinrade om att enligt den metod som fastställs i grundförordningen och i enlighet med artikel 2.6a a i nämnda förordning ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden. Av detta följer att förbrukningen av produktionsfaktorer ska avspegla varje exportörs och tillverkares faktiska förbrukning separat, trots att priserna på produktionsfaktorer ersatts med icke snedvridna referensvärden. Följaktligen hade kommissionen inte något handlingsutrymme att välja alternativa energikällor för att ersätta dem som varje exporterande tillverkare använde sig av eller för att lägga till godtyckliga faktorer till de icke snedvridna priser som observerats i det lämpliga representativa landet. Detta skulle strida mot artikel 2.6a a i grundförordningen. Beträffande avspeglingen av miljökostnaderna i det icke snedvridna priset på kol noterades att miljökostnaderna inte redovisas specifikt vid fastställandet av det konstruerade normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. Därför tillbakavisades detta påstående.

(327)

Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde CIRFS dessutom att kommissionen, mot bakgrund av kommissionens rapport om betydande snedvridningar i Ryssland (102), skulle utesluta kolimport från Ryssland till Turkiet från det genomsnittliga importpriset för kol till Turkiet som beaktats för att konstruera normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen. CIRFS hävdade närmare bestämt med hänvisning till kommissionens rapport att även om den ryska kolindustrin i stor utsträckning har privatiserats är marknaden koncentrerad och priserna påverkas av tillämpliga skatteåtgärder och av järnvägskostnader (som fastställs av de statligt ägda järnvägsföretagen). Dessutom inkom CIRFS med en ytterligare inlaga sex dagar efter att tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter löpt ut och upprepade sin begäran och hävdade dessutom att colombiansk kolimport skulle undantas från importpriset för kol för Turkiet. Kommissionen beslutade, med hänsyn till att inverkan på åtgärderna skulle vara försumbar oavsett om detta påstående godtogs eller avvisades, att det inte fanns något behov av att analysera det ytterligare. Vad gäller det ytterligare påståendet beträffande import av colombiansk kol hänvisades till punkt 7 i tillkännagivandet om inledande. Enligt denna bestämmelse kommer kommissionen inte att beakta inlagor från berörda parter efter det att tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter har löpt ut för att undersökningen ska kunna slutföras inom de fastställda tidsfristerna. CIRFS påståenden avvisades därför.

(328)

Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter uppgav CIRFS att kommissionen borde förklara varför det pris på gas i Turkiet för 2021 som valts ut för beräkningen av normalvärdet har minskat betydligt, medan det genomsnittliga enhetspriset för naturgas i Turkiet ökade kraftigt 2021 jämfört med 2020 enligt det turkiska statistikinstitutet. Såsom redan angetts i den andra noteringen som lämnades ut hämtade kommissionen uppgifterna om gaspriser direkt från det turkiska statistikinstitutets databas och använde genomsnittliga priser för 2021 för respektive förbrukningsintervall, samtidigt som siffrorna från turkiska lira räknades om till renminbi yuan med hjälp av den tillämpliga officiella växelkursen för att konstruera normalvärdet för de exporterande tillverkarna.

(329)

Vidare uppgav CIRFS som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att kommissionen när det gäller gas borde förklara vilken metod som använts för att välja det lämpligaste förbrukningsintervallet för varje kinesisk tillverkare. Det noterades i detta avseende att kommissionen, såsom anges i skäl 322, tillskrev varje tillverkare som ingick i urvalet gaskostnaden i det förbrukningsintervall som motsvarade företagets faktiska totala gasförbrukning under översynsperioden.

(330)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(331)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde sig kommissionen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (6,6 %) samt vinst (15,3 %) för den turkiska tillverkaren av högstyrkegarn av polyestrar Kordsa Türkiye, för vilket det fanns lättillgängliga siffror med koppling till 2021 års räkenskaper (dvs. för den period som helt överlappar översynsperioden).

(332)

På grundval av ovanstående icke snedvridna priser och referensvärden konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(333)

För det första fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för varje rättslig enhet som tillverkar och exporterar den produkt som översynen gäller på grundval av de produktionsfaktorer som köpts in av vart och ett av företagen och som anges i tabell 15. Därefter tillämpade kommissionen de icke-snedvridna enhetskostnaderna på den faktiska förbrukningen av de olika produktionsfaktorerna för var och en av de exporterande tillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen drog från tillverkningskostnaderna av de icke snedvridna intäkter som genererades för biprodukter (i detta fall garnrester) som såldes vidare.

(334)

Som ett andra steg lade kommissionen till tillverkningsomkostnader för att fastställa en total icke snedvriden tillverkningskostnad. Tillverkningsomkostnaderna för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet ökades med kostnaderna för de förbrukningsvaror som avses i skäl 315 och uttrycktes därefter som en andel av de faktiska tillverkningskostnaderna för var och en av de exporterande tillverkarna. Denna procentandel tillämpades på de icke-snedvridna tillverkningskostnaderna.

(335)

Slutligen lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, som fastställts med utgångspunkt i den turkiska tillverkaren av högstyrkegarn av polyestrar (se skäl 331). Försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader samt vinst, båda uttryckta i procent av kostnaderna för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna, uppgick till 6,6 % respektive 15,3 %.

(336)

På denna grundval fastställde kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(337)

I sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Guxiandao att kommissionen utan grund kopplade värdet för förbrukningsvaror och tillverkningsomkostnader till det från andra insatsvaror. Enligt Guxiandao ska kommissionen fastställa referensvärdet för förbrukningsvaror och tillverkningsomkostnader separat från andra insatsvaror eller på annat sätt godta företagets faktiska kostnader för förbrukningsvaror och tillverkningsomkostnader. Ett liknande påstående framfördes av Guxiandao när det gäller beräkningen av transportkostnaderna för leverans av råvaror.

(338)

Såsom förklaras i skäl 100 visade undersökningen att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Guxiandao har inte kunnat visa att priserna på företagets förbrukningsvaror, tillverkningsomkostnader eller transportkostnader inte var snedvridna. Det kunde inte fastställas att dessa kostnader inte var snedvridna, och med hänsyn till artikel 2.6a a andra stycket tredje strecksatsen kan de därför inte användas för att konstruera normalvärdet. Kommissionen kunde inte hitta något rimligt riktmärke för dessa kostnader, och varken Guxiandao eller någon annan berörd part har föreslagit något rimligt referensvärde för dessa kostnader. När det inte går att hitta lämpliga referensvärden för en kostnad kan kommissionen i princip fastställa dem i förhållande till den kostnadsgrupp de hänför sig till (vare sig det utgör kostnaden för alla råvaror eller tillverkningskostnaderna). När de icke snedvridna kostnaderna för råvaror eller tillverkningskostnader har fastställts kommer kommissionen att tillämpa referensvärdet för att uppskatta de icke snedvridna kostnaderna i fråga och på så sätt bevara den exporterande tillverkarens kostnadsstruktur. Detta innebär att om förbrukningsvaror till exempel står för 1 % av alla råvarukostnader i en exporterande tillverkares bokföring, kommer de fortfarande att utgöra 1 % av råvarukostnaderna efter det att normalvärdet har konstruerats.

(339)

Såsom anges i skäl 334 tillämpades andelen av kostnaderna för förbrukningsvaror och tillverkningsomkostnader från de tillverkare som ingick i urvalet av de faktiska tillverkningskostnaderna för att komma fram till de icke snedvridna kostnaderna för förbrukningsvaror och omkostnader. Såsom förklaras i skäl 338 fastställde kommissionen, i avsaknad av specifika uppgifter om icke snedvridna omkostnader i de tillgängliga finansiella uppgifterna för tillverkare i det representativa landet, de icke snedvridna omkostnaderna för den exporterande tillverkaren enligt denna metod. Vidare fann kommissionen, med tanke på att ett stort antal produktionsfaktorer normalt sett stod för en obetydlig andel av de totala råvarukostnaderna i detta fall, att det var rimligt att inkludera sådana insatsvaror (med användning av tillverkarnas faktiska kostnader) bland förbrukningsvarorna och behandla dem på motsvarande sätt. När det gäller transportkostnaderna, såsom anges i skäl 314, och i avsaknad av uppgifter i ärendehandlingarna om de icke snedvridna transportkostnaderna i det representativa landet, ansåg kommissionen dessutom att förhållandet mellan den exporterande tillverkarens råvaror och de rapporterade transportkostnaderna rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvaror när de levererades till företagets fabrik. Guxiandaos påstående avvisades därför.

(340)

De exporterande tillverkare som ingick i urvalet exporterade den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset för Guxiandao och Unifull för denna direktförsäljning fastställdes därför i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(341)

Vid sidan av direktförsäljningen hade Unifull-gruppen även viss försäljning via den andra närstående tillverkaren i gruppen. För denna försäljning justerades exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen genom att dra av försäljningsenhetens respektive försäljningsutgifter och en skälig vinst (som fastställdes till 6,89 % i den nyligen genomförda undersökningen om vissa polyvinylalkoholer (103) och användes i den aktuella undersökningen på grund av industrins likheter och den bristande samarbetsviljan hos icke-närstående importörer).

(342)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet på grundval av priset fritt fabrik.

(343)

För att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet. Exportpriset justerades för transport, försäkring, hantering och lastning, rabatter, provisioner, kreditkostnader, bankavgifter och andra importavgifter.

(344)

I sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter begärde Guxiandao en justering av det konstruerade normalvärdet för att säkerställa en rättvis jämförelse med exportpriset enligt artikel 2.10 i grundförordningen. Enligt Guxiandao borde sådana faktorer dras av som frakt och försäkring som kunde ha inkluderats i de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes vid konstruktionen av normalvärdet, eftersom dessa drogs av från exportpriset och därmed skapade asymmetri mellan de båda.

(345)

Kommissionen noterade att Guxiandao inte kunde visa att frakt och försäkringar är inkluderade i de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes för att konstruera normalvärdet. Av detta följer att den begärda justeringen varken var underbyggd eller kvantifierad och således avslogs begäran.

(346)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Unifull att en justering i enlighet med artikel 2.10 i i grundförordningen inte är motiverad för försäljning genom närstående tillverkare i gruppen. Unifull hävdade särskilt att inget av koncernföretagen fungerar som agent vid försäljning av moderbolagets produkter. Unifull hävdade också att företaget agerar som en enda grupp och att såväl beslutsfattande, produktionsarrangemang och försäljning sker på koncernnivå samt under en enda verkställande direktör, snarare än i de enskilda företagen i gruppen. I den konfidentiella versionen av synpunkterna redogjorde Unifull också för skälen till att försäljningen ägde rum genom varje respektive part och hävdade att dessa skäl inte var kopplade till handlarens/agentens funktioner.

(347)

I detta avseende noterade kommissionen att en rättvis jämförelse måste göras mellan exportpriset och normalvärdet i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. I nämnda bestämmelse anges att om normalvärdet och exportpriset inte är direkt jämförbara ska hänsyn i form av justeringar tas till olikheter i de faktorer som påstås och konstateras påverka priserna och därmed prisernas jämförbarhet. Bland de faktorer för vilka justering kan göras anges det i artikel 2.10 i i grundförordningen att en justering ska göras för olikheter i provisioner som utbetalas för försäljningarna i fråga. Enligt bestämmelsen ska begreppet provisioner anses inbegripa handlarens pålägg för produkten eller den likadana produkten, om handlaren fyller liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis. Någon justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen kan emellertid inte göras om den tillverkare som är etablerad i ett tredjeland och dess närstående distributör som ansvarar för exporten till Europeiska unionen utgör en enda ekonomisk enhet.

(348)

Vid analysen av huruvida en tillverkare och dess närstående distributör utgör en enda ekonomisk enhet är beaktandet av den ekonomiska verkligheten i förhållandet mellan den tillverkaren och distributören av avgörande betydelse. Med hänsyn till att en slutsats måste återspegla den ekonomiska verkligheten i förhållandet mellan den tillverkaren och den distributören är kommissionen skyldig att beakta alla faktorer som är relevanta för fastställandet av huruvida distributören fyller funktionen som integrerad försäljningsavdelning inom denna tillverkare eller, i sin tur, fyller andra typer av funktioner. Eftersom alla relevanta faktorer måste beaktas och på grund av kommissionens allmänna utrymme för skönsmässig bedömning vid komplexa ekonomiska situationer måste kommissionen göra sin bedömning i varje enskilt fall och på ett övergripande sätt.

(349)

Vad gäller bevisbördan åligger det, om kommissionen har åberopat konsekventa indicier för att fastställa att en handlare som är anknuten till en tillverkare fyller liknande funktioner som en agent som arbetar på provisionsbasis, handlaren eller tillverkaren att lägga fram bevisning för att en justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen inte är motiverad.

(350)

I det aktuella fallet noterar kommissionen att båda företagen tillhör samma koncern och står under samma ledning. Båda de aktuella företagen sålde emellertid den berörda produkten de tillverkade samt sålde vidare de berörda produkter som tillverkats av det andra företaget. Kommissionen fann att varje tillverknings-, försäljnings- och återförsäljningsföretag borde betraktas som en agent som arbetar på provisionsbasis snarare än som det andra bolagets interna försäljningsavdelning. Det är obestritt att varje företag hade sin egen fullvärdiga försäljningsavdelning och ådrog sig relevanta kostnader. I fråga om återförsäljning fyllde varje företag en funktion som handlare som arbetade på provisionsbasis, vilket återspeglades i den exportpriskomponent som måste justeras för att undanröja asymmetri i förhållande till det inhemska pris som konstruerats på grundval av priset fritt fabrik. Kommissionen anförde därför konsekventa indicier för att fastställa att varje exporterande tillverkare i gruppen fyllde funktioner som var jämförbara med dem som fullgörs av en agent som arbetar på provisionsbasis när det gäller återförsäljning av den andra tillverkarens produkter. Unifull underlät i sin tur att anföra bevisning för att en justering enligt artikel 2.10 i i grundförordningen inte var motiverad. Påståendet avvisades därför.

(351)

Mot bakgrund av ovanstående, och eftersom det sker en överföring av medel mellan två närstående enheter, var det motiverat för kommissionen att undersöka om det faktiska värdet från pålägget skiljer sig från det pålägg som en icke-närstående handlare skulle erhålla. På grundval av den nominella vinst som identifierats i detta fall ansåg kommissionen inte att pålägget i tillräcklig utsträckning återspeglade en provision som skulle ha betalats vid en transaktion på marknadsmässiga villkor. Såsom anges i skäl 341 ansåg kommissionen därför att en justering borde baseras på handlarens försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt en nominell vinst som fastställts i detta fall.

(352)

För de exporterande tillverkare som ingick i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten för att beräkna dumpningsmarginalen, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(353)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen på grundval av marginalerna för de exporterande tillverkare som ingick i urvalet.

(354)

På denna grundval är den slutgiltiga dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet 17,2 %.

(355)

Graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna utgjorde den stora majoriteten, om inte all, export till unionen under översynsperioden. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att fastställa den landsomfattande dumpningsmarginal som ska tillämpas på alla övriga icke-samarbetsvilliga exporterande tillverkare på samma nivå som den högsta dumpningsmarginal som fastställts för den exporterande tillverkare som ingick i urvalet, nämligen Unifull-gruppen. Dumpningsmarginalen fastställdes således till 23,7 %.

(356)

Sammanfattningsvis konstateras de slutgiltiga dumpningsmarginalerna för ärendet enligt artikel 11.3, uttryckta som andel av cif-priset vid unionens gräns före tull, vara följande:

(357)

I enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen undersökte kommissionen om de förändrade omständigheterna beträffande dumpningen rimligen kunde anses vara av bestående karaktär.

(358)

Mellan översynsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. 1 juli 2008–30 juni 2009) och 2021 mer än tredubblades produktionskapaciteten för de kinesiska tillverkare av högstyrkegarn av polyestrar som omfattas av åtgärderna, från [747 000–955 000] ton 2009 till [2 508 000–3 205 000] ton 2021. Såsom framgår av de statliga strategierna och av de planeringsdokument som utfärdats på provins- och kommunnivå (se skälen 69–75) har den kinesiska industrin för högstyrkegarn av polyestrar dessutom omvandlats sedan den ursprungliga undersökningen, genom att inrikta sig på betydande investeringar i infrastruktur och påskyndad forskning om spjutspetsteknik och utveckling av högpresterande material. En sådan betydande ökning av investeringarna och kapaciteten påverkade oundvikligen kostnadsstrukturen och ledde till ökade fasta kostnader för de kinesiska exporterande tillverkarna. Detta måste i sin tur ha påverkat normalvärdet på ett övergripande sätt och därmed dumpningsmarginalen.

(359)

Med tanke på att den inhemska förbrukningen av högstyrkegarn av polyestrar har legat på en stabil nivå i Kina och därmed inte kunnat absorbera den ökade kapaciteten och späda ut de ökade fasta kostnaderna, hade de exporterande tillverkarna i Kina som mål att driva upp produktionsvolymen genom att öka exportförsäljningen, i huvudsak till unionen (som är den främsta exportdestinationen för de kinesiska exporterande tillverkarna). Produktionsvolymen för de kinesiska exporterande tillverkare som omfattas av åtgärder har i själva verket nästan fördubblats sedan den ursprungliga undersökningen, vilket överensstämmer med den fördubblade kinesiska exporten till unionen under den perioden. För att kunna öka exportförsäljningen måste tillverkarna ha justerat sina exportpriser till en nivå som lämpar sig för att säkra de volymvinster som krävs (se skäl 147 om prissänkningen på den import från Kina som omfattas av åtgärder). Detta framgår av det faktum att den kinesiska exporten (som omfattas av åtgärder) till unionen nästan fördubblades sett till volym mellan översynsperioden i den ursprungliga undersökningen och 2021, trots att den omfattades av antidumpningstullarna, och att den dumpades, vilket fastställdes i den aktuella undersökningen (och stämmer överens med slutsatserna i 2017 års översyn vid giltighetstidens utgång). Sammanfattningsvis ökade de kinesiska tillverkarna av högstyrkegarn av polyestrar sin produktionskapacitet avsevärt och anpassade sitt exportbeteende för att uppnå effektivitetsvinster som motiverade denna utvidgning. Dessa förändringar påverkade normalvärdet, de kinesiska exporterande tillverkarnas exportpris och därmed deras dumpningsmarginal på ett övergripande sätt som kan anses vara av bestående karaktär enligt artikel 11.3 i grundförordningen.

(360)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning och skada samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande import av högstyrkegarn av polyestrar med ursprung i Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bibehållas.

(361)

Till följd av den partiella interimsöversynen enligt artikel 11.3 i grundförordningen och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör en antidumpningstull dessutom införas på import av den berörda produkten med ursprung i Kina motsvarande den lägsta skademarginal som de gällande åtgärderna är baserade på och de dumpningsmarginaler som konstaterats i den aktuella översynen.

(362)

På grundval av ovanstående föreslås följande slutgiltiga antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:

(363)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(364)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om importen åtföljs av en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i försäkran är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(365)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om ett kringgående av åtgärderna inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(366)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkas av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(367)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (104). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämpligt på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(368)

En exportör eller tillverkare som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som i nuläget är tillämplig på dess export får be kommissionen om att omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande tillverkaren skulle behöva styrka att i) företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa nivån på tullen för dess export, ii) företaget inte är närstående ett företag som gjorde detta och därför omfattas av antidumpningstullarna och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(369)

Import från Zhejiang Hailide New Material Co. Ltd är föremål för en separat undersökning och tullar kan komma att införas i en separat förordning.

(370)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan befintliga åtgärderna bibehålls och att slutgiltiga antidumpningstullar införs på import av högstyrkegarn av polyestrar från Kina. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. De berörda parternas skriftliga synpunkter togs i beaktande, och undersökningsresultaten har där så varit lämpligt ändrats i enlighet med dessa.

(371)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (105), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(372)

Den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.