Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/968 av den 16 maj 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av viss grovplåt av olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) 2017/336 (3) införde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningstullar på import av viss grovplåt av olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/1382 (4) (förordningen om skyddsåtgärder) ändrade kommissionen vissa förordningar om införande av antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder för vissa stålprodukter som omfattas av skyddsåtgärder.

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller uppgår till mellan 65,1 % och 73,7 % på import från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, 70,6 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 73,7 % för alla övriga företag från Kina.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) mottog kommissionen en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 26 november 2021 av European Steel Association Eurofer (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för viss grovplåt av olegerat stål eller annat legerat stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen.

(6)

Begäran om översyn grundades på att det är sannolikt att dumpningen och skadan för unionsindustrin skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(7)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 25 februari 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång av import till unionen av viss grovplåt av olegerat stål eller annat legerat stål med ursprung i Kina på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande).

(8)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2021 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten av fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2018 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden och andra kända unionstillverkare, kända tillverkare i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt är berörda av inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(10)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(11)

Ingen berörd part begärde att bli hörd av kommissionen.

(12)

Följande parter inkom med synpunkter på inledandet till kommissionen: China Iron and Steel Association (CISA) och Primex Steel Trading GmbH (Primex). Sökanden lämnade också synpunkter på inledandet.

(13)

Primex hävdade att begäran inte innehöll tillräcklig bevisning för att dumpningen sannolikt fortsätter eller återkommer. Primex hävdade i synnerhet att importnivån i unionen om åtgärderna upphävs inte bara kommer att bero på den outnyttjade kapaciteten i Kina, utan även på efterfrågan i unionen, pris- och kostnadsförhållanden samt konkurrensnivån på världsmarknaden, förekomsten av handelshinder på världsmarknaden och växelkursernas utveckling. Primex hyste också tvivel vad gällde giltigheten hos de olika källor för outnyttjad kapacitet som sökanden använde i begäran. Primex gjorde också gällande att importen till unionen på grund av ändringen av stålpolitiken i Kina, bland annat minskad återbetalning av mervärdesskatt för viss import, skulle bli måttlig om åtgärderna upphävdes. Primex hävdade dessutom att unionens marknad inte är så attraktiv för kinesiska exportörer som sökanden påstod i sin begäran om översyn.

(14)

Analysen av begäran visade att det fanns tillräcklig bevisning i det inledande skedet som pekade på att dumpning sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på Kina skulle upphöra att gälla. Sökanden grundade inte bara sin analys på den outnyttjade kapaciteten i Kina, utan även på unionsmarknadens attraktionskraft på grund av dess storlek och det etablerade nätverket av handelsföretag som de stora kinesiska tillverkarna av grovplåt har i unionen, de handelspolitiska skyddsåtgärder som tredjeländer infört och Kinas illojala prissättning på tredjelandsmarknader. Den rättsliga standarden avseende den bevisning som krävs för inledande (tillräcklig bevisning om dumpning, skada och orsakssamband) är lägre än den som krävs för ett slutgiltigt beslut (7). Kravet att lämna tillräcklig bevisning är begränsat till uppgifter som ”rimligen är tillgängliga” för den sökande parten (8). De uppgifter som lämnas i begäran måste inte utgöra ovedersäglig bevisning för de påstådda omständigheterna (9). Dessa påståenden avvisades därför.

(15)

Primex höll inte med om sökandens val av representativt land, dvs. Brasilien. Primex hävdade i synnerhet följande: Brasiliens marknad är mindre än Kinas marknad. Det brasilianska företaget Usinas Siderúrgicas de Minas Gerais SA (Usiminas), som sökanden använde för beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinstmarginalen, är inte lämplig, eftersom detta företag har en dominerande ställning på den inhemska marknaden. Den brasilianska marknaden är skyddad mot internationell importkonkurrens genom antidumpningstullar mot import från Ukraina, Kina, Sydafrika och Sydkorea (10) och Brasiliens import till unionen är liten.

(16)

På grundval av de uppgifter som sökanden lämnat analyserade kommissionen det föreslagna representativa landet och ansåg att Brasilien uppfyllde de lagstadgade kraven för att användas som representativt land för inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång. Brasilien har i synnerhet en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken, landet är en betydande tillverkare av grovplåt och det finns lätt tillgängliga uppgifter om motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader. Kommissionen ansåg därför att Brasilien var ett lämpligt val som representativt land i det inledande skedet.

(17)

Primex hävdade även att metoden för beräkning av dumpning i begäran om översyn inte var korrekt. Primex hävdade i synnerhet att undersökningsperioden (dvs. den 1 januari 2021 till den 31 december 2021) var för kort för att det skulle vara möjligt att fastställa ett representativt normalvärde, och att den skilde sig från perioden i begäran om översyn. Primex gjorde också gällande att priserna på de huvudsakliga råvarorna (järnmalm, kokskol och metallskrot) fluktuerade kraftigt 2021, särskilt priset på järnmalm, och att 2021 därför inte kunde anses vara ett representativt år. Primex hävdade dessutom att det var tveksamt om uppgifterna för de unionstillverkare som sökanden använde för förbrukningsfaktorer i undersökningen var representativa för hela marknaden. Primex hävdade likaså att den metod som sökanden använt för beräkningen av normalvärdet för Kina i begäran om översyn inte var lämplig, eftersom sökanden endast använde uppgifter för arbetskraftskostnader och försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för det brasilianska företaget Usiminas. Primex hävdade också att begäran om översyn inte innehöll bevisning för att kostnadsstrukturen för tillverkare i unionen, Brasilien och Kina var jämförbar. Primex hävdade vidare att begäran om översyn inte innehöll någon förklaring om huruvida priserna för de individuella produktionsfaktorerna i Brasilien var representativa. Primex hävdade att sökanden felaktigt hade beräknat procentandelen vinst som en procentandel av försäljningskostnaderna i stället för en procentandel av försäljningen. Primex hävdade även att den representativa vinstmarginalen borde ha beräknats för en längre tid och även borde ha omfattat 2019, eftersom det året inte påverkades av covid-19-pandemin. Primex hävdade att den vinstmarginal på 14 % som sökanden använde i begäran om översyn inte var möjlig att nå under normala marknadsförhållanden. Primex hävdade likaså att de två metoder som sökanden använt för att beräkna exportpriset i begäran om översyn inte var lämpliga.

(18)

En översyn vid giltighetstidens utgång ska inledas om begäran innehåller tillräckliga bevis för att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen och skadan fortsätter eller återkommer. Sökanden har lämnat tillräcklig bevisning om exportpriset och normalvärdet som visar att dumpningsmarginalerna skulle vara betydande om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Det fanns tillräcklig bevisning för de siffror utifrån vilka normalvärdet och exportpriset beräknades, vilket den egna analysen från kommissionens avdelningar bekräftade. I praktiken beräknades både normalvärdet och exportpriset i enlighet med principerna i artikel 2 i grundförordningen, vilket visade att begäran innehöll tillräcklig bevisning för dumpning av den berörda produkten på unionens marknad. I sin lagstadgade analys beaktade kommissionen endast de faktorer som det fanns användbar och korrekt bevisning för.

(19)

Kommissionen påpekade att grundförordningen inte innehåller något rättsligt krav på den period som sökanden väljer, och inte heller på att den period som väljs för undersökningen måste vara densamma som den som har valts av sökanden. Enligt artikel 6.1 i grundförordningen ska en undersökningsperiod väljas som i fråga om dumpning normalt ska omfatta en period om minst sex månader omedelbart innan förfarandet inleds. Den period som sökanden valde, dvs. den 1 juli 2020 till den 30 juni 2021, löpte ut strax innan begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lämnades in den 26 november 2021, och ansågs därför vara representativ för sannolikheten av fortsatt eller återkommande dumpning och skada i inledningsskedet.

(20)

I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att den berörda produkten och den produkt som tillverkas och säljs i unionen av unionsindustrin är likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. I begäran om översyn anges att unionsindustrins produktionsprocess, som användes av sökanden för förbrukningsfaktorerna, liknade tillverkningsprocessen i Kina och i det representativa landet. Kostnadsstrukturen och de förbrukningsfaktorer som användes i begäran ansågs därför vara representativa. I enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen konstruerade sökanden normalvärdet med hjälp av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett representativt land, dvs. Brasilien. Kostnaderna i detta land tillämpades på produktionsfaktorernas förbrukning för att beräkna tillverkningskostnaderna, medan försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst hämtades från offentligt tillgängliga årsredovisningar från en tillverkare i det representativa landet. Det bör noteras att till och med jämförelsen av de konstruerade tillverkningskostnaderna, utan några försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinst för tillverkaren i det representativa landet, med de kinesiska exportpriserna för den produkt som översynen gäller till tredjeländer, visade på dumpning. Primex påståenden om lönsamhetsnivån är därför inte relevanta.

(21)

För exportpriset användes tre metoder i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, nämligen det genomsnittliga kinesiska importpriset till unionen på Taric-nivå (11), det offentliggjorda genomsnittliga kinesiska exportpriset fob för en av de viktigaste produkttyperna till alla tredjeländer och det genomsnittliga kinesiska exportpriset till alla tredjeländer. Dessa tre metoder befanns vara tillräckligt väl underbyggda för att uppfylla den rättsliga normen i inledningsskedet.

(22)

CISA hävdade att konfidentialitet användes på ett överdrivet sätt i begäran om översyn, vilket hindrade dem från att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation och bemöta sökandens påståenden i begäran om översyn. CISA påstod att detta ledde till ett åsidosättande av företagets rätt till försvar. CISA hänvisade till exempel särskilt till följande i begäran om översyn: Bilaga F1 (Kapacitet), bilaga F2 (Export), närmare bestämt den kinesiska exporten av grovplåt från augusti 2020 till juli 2021, och bilaga N (beräkning av prisunderskridande och målprisunderskridande), närmare bestämt när det gäller unionsindustrins försäljning och kostnadsuppgifter till EU-27.

(23)

Kommissionen påpekar att den icke-konfidentiella bilaga F1 innehöll uppgifter om kinesisk förbrukning, kapacitet och produktion av grovplåt. Den icke-konfidentiella bilagan F2 innehöll en omfattande sammanfattning av det genomsnittliga kinesiska exportpriset och den totala kinesiska exportvolymen till resten av världen samt till de fem främsta exportdestinationerna. Den icke-konfidentiella bilagan N innehöll fullständiga beräkningar av prisunderskridande och målprisunderskridande samt aggregerade uppgifter om unionsindustrins genomsnittliga pris och kostnader. Den icke-konfidentiella bilagan M innehöll alla sökandes skadeindikatorer som indexerats per företag och den icke-konfidentiella bilagan K innehöll aggregerade värden för alla uppgifter som krävdes för beräkningen av förbrukningen i EU, däribland försäljning, samt indexerade per företag. Uppgifterna i den icke-konfidentiella versionen av begäran om översyn ansågs därför vara tillräckligt detaljerade för att göra det möjligt att bilda sig en rimlig uppfattning om innehållet i de konfidentiella uppgifterna.

(24)

I enlighet med artikel 19 i grundförordningen är det möjligt att skydda konfidentiella uppgifter om deras utlämnande skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent eller leda till väsentlig skada för den person som lämnar uppgifterna, eller för en person från vilken den person som lämnar uppgifterna har erhållit uppgifterna. Den information som lämnades i de begränsade bilagorna till begäran tillhörde dessa kategorier. Kommissionen ansåg att den version av begäran som berörda parter kunde begära att få ta del av innehöll all väsentlig bevisning. De icke-konfidentiella sammanfattningarna av de konfidentiella uppgifterna var tillräckligt detaljerade för att möjliggöra en rimlig förståelse av innehållet i de konfidentiella uppgifter som lämnats in för att berörda parter skulle kunna utöva sin rätt till försvar under förfarandet. Därför avvisades detta påstående.

(25)

CISA hävdade att begäran om översyn innehöll motstridiga uppgifter, särskilt när det gäller exportpriset från Kina till unionen, vilket påverkade undersökningsresultaten om dumpning.

(26)

Begäran om översyn innehöll inte motstridiga uppgifter. Sökanden konstruerade normalvärdet för två produkttyper (S235 och S355) och använde det kinesiska importpriset på Taric-nivå för klass S235 och det offentliggjorda genomsnittliga kinesiska exportpriset för kvalitet S355. Sökanden beräknade därför dumpningsmarginalerna genom att jämföra liknande produkttyper. Dessutom fann sökanden dumpning när man jämförde det genomsnittliga kinesiska försäljningspriset för den produkt som översynen gäller till alla tredjeländer med båda konstruerade normalvärden. Denna invändning måste därför avvisas.

(27)

CISA hävdade att begäran inte innehöll tillräcklig bevisning för att skadan sannolikt skulle fortsätta eller återkomma. CISA hävdade särskilt att det inte fanns någon bevisning i begäran som visade att åtgärdernas upphörande kunde leda till fortsatt skada. CISA tvivlade också på unionsindustrins påstådda bräckliga situation och hävdade att om det var sant att situationen var bräcklig kunde detta helt och hållet tillskrivas den minskade förbrukningen och den minskade efterfrågan. CISA hävdade också att det inte fanns några tecken på återkommande skada på grund av unionens skyddsåtgärder för vissa stålprodukter, däribland grovplåt, och det faktum att exporten av kinesisk grovplåt inte längre var berättigad till återbetalning av mervärdesskatt.

(28)

Kommissionen ansåg att den bevisning i begäran som sökanden rimligen hade tillgång till var tillräcklig för att påvisa dumpning, skada och orsakssamband. De viktigaste skadeindikatorerna i begäran visade en negativ trend för den referensperiod som sökanden valt, och sökanden hävdade därför att företaget fortsatte att lida väsentlig skada.

(29)

Sökanden medgav dock även i sin begäran om översyn att importen från Kina i allt väsentligt hade upphört sedan de ursprungliga åtgärderna infördes, och att den skadevållande situationen för unionsindustrin samt den minskade förbrukningen orsakades av andra faktorer, t.ex. tillståndet för den allmänna ekonomin, särskilt inom bygg- och rörledningsprojekt, och covid-19-pandemins negativa effekter. Företaget hävdade därför också att det var sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla och lade fram tillräcklig bevisning för att importen från Kina sannolikt skulle öka till prisunderskridande priser utan åtgärder. CISA:s påstående måste därför avvisas.

(30)

Primex hävdade att importpriset cif och det försäljningspris till unionen som sökanden använde för beräkningen av prisunderskridande och målprisunderskridande i begäran om översyn var felaktiga och att det inte borde finnas några marginaler för prisunderskridande eller målprisunderskridande. Primex hävdade dessutom att den vinstmarginal som användes för beräkningen av målprisunderskridandet inte hade uppnåtts, inte ens med gällande åtgärder under de senaste åren.

(31)

Kommissionen höll inte med om att beräkningarna av prisunderskridande och målprisunderskridande i begäran var felaktiga. Sökanden tillhandahöll en jämförelse mellan exportpriset och unionens försäljningspris för de vanligaste produkttyperna, vilket är en jämförelse på en mer detaljerad nivå än den jämförelse mellan det genomsnittliga exportpriset och unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris som föreslagits av Primex. Sökandens metod förklaras tydligt i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång enligt punkt 3.6 och i bilaga N, som innehåller en beräkning för varje representativ produkttyp som visar prisunderskridande och målprisunderskridande. När det gäller den vinstmarginal som sökanden använde för beräkningen av målprisunderskridandet ansåg kommissionen dessutom i den ursprungliga undersökningen att denna vinstmarginal rimligen kunde uppnås under normala konkurrensförhållanden. Det bör noteras att även om sökanden inte hade lämnat några beräkningar av målprisunderskridandet fanns det fortfarande tillräcklig bevisning för att den skada som vållats av dumpad import från Kina skulle återkomma om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Därför avvisades detta påstående.

(32)

CISA hävdade att den rapport som kommissionen stödde sig på inte uppfyllde kraven på opartisk och objektiv bevisning och tillräcklig bevisning, särskilt med tanke på att den utarbetades av kommissionen i det specifika syftet att underlätta för unionens industrier att lämna in ett klagomål på handelsområdet. CISA hävdade vidare att eftersom rapporten offentliggjordes 2017 kunde den inte återspegla de påstådda snedvridningarna för undersökningsperioden som omfattade kalenderåret 2021.

(33)

Kommissionen höll inte med. Kommissionen konstaterade att rapporten är ett omfattande dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, däribland lagar, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggjorts av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare och andra tillförlitliga oberoende källor. Den offentliggjordes i december 2017, så alla berörda parter skulle ha haft goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på, och varken de kinesiska myndigheterna eller andra parter har inkommit med argument eller bevisning som motbevisar de källor som ingår i rapporten. Vad gäller argumentet att rapporten var föråldrad påpekade kommissionen särskilt att de viktigaste policydokumenten och den viktigaste bevisningen i rapporten, inklusive de relevanta femårsplanerna och den lagstiftning som är tillämplig på den produkt som översynen gäller, till största delen fortfarande var relevanta under översynsperioden, och att inga parter har bevisat att så inte längre var fallet. Kina började offentliggöra nya femårsplaner först under 2021 och en stor del av dessa planer offentliggjordes först under årets andra hälft. Detta bekräftades även genom den utredning i ärendet som utfördes av kommissionen och som sammanfattas ovan.

(34)

För det andra hävdade CISA att begreppet betydande snedvridningar i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet inte erkänns i WTO:s antidumpningsavtal. Bestämmelsen gör det i stället möjligt att konstruera normalvärdet enligt ett begränsat antal särskilda villkor, och betydande snedvridningar förekommer inte bland dessa villkor. Dessutom hävdade CISA att det enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet endast är tillåtet att använda tillverkningskostnaden i ursprungslandet plus ett skäligt belopp för administrativa kostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, medan artikel 2.6a i grundförordningen tillåter användning av uppgifter från ett lämpligt representativt land, vilket innebär att WTO är inkonsekvent. CISA hävdade vidare att ett konstruerat värde skulle behöva beräknas i enlighet med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och i linje med den tolkning som WTO:s överprövningsorgan gjorde i ärendet EU – biodiesel (DS 473) och av WTO-panelen i ärendet EU – Cost Adjustment Methodologies II (Ryssland) (DS494), där varken begreppet betydande snedvridningar eller möjligheten att bortse från det exporterande företagets uppgifter omnämns.

(35)

Kommissionen ansåg att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenliga med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som CISA hänvisar till. För det första anser kommissionen att begreppet ”betydande snedvridningar” är förenligt med antidumpningsavtalet. Dessutom anser kommissionen, i enlighet med WTO-panelens och överprövningsorganets beslut i DS473, att de bestämmelser i grundförordningen som är allmänt tillämpliga på alla WTO-medlemmar, t.ex. artikel 2.5 andra stycket, tillåter användning av uppgifter från ett tredjeland, vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktion av normalvärdet. Under dessa omständigheter kan man enligt artikel 2.6a i grundförordningen konstruera kostnaderna för produktion och försäljning på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, bland annat i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med exportlandet. När det gäller DS 494 ansåg panelen i sin rapport om denna tvist särskilt att bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen inte omfattades av tvisten. Kommissionen erinrade dessutom om att både EU och Ryska federationen överklagade panelens slutsatser, som inte är slutgiltiga och därför, enligt gällande WTO-rättspraxis, inte har någon rättslig status i WTO-systemet eftersom de inte har godkänts av tvistlösningsorganet genom ett beslut av WTO-medlemmarna. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(36)

För det tredje hävdade CISA att den praxis att hänvisa till tidigare undersökningar som ”bevisning” för vissa påståenden, såsom sökanden gjorde i begäran i den aktuella undersökningen, sannolikt inte skulle stå emot överprövningsorganets strategi för bevisbördan, såsom anges i WTO:s överprövningsorgans avgörande i ärendet US – Definitive Antidumping and Countervailing Duties on Certain Products (Kina) (DS 379).

(37)

Kommissionen erinrade om att överprövningsorganets avgörande i ärende DS 379 uttryckligen anger att korshänvisningar från ett fastställande till ett annat är tillåtet, där det finns en nära tidsmässig och materiell överlappning mellan de två undersökningarna. Det finns en sådan väsentlig överlappning mellan den aktuella undersökningen och den undersökning av kornorienterade elektroplåtar (kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål) som avses i begäran, eftersom båda undersökningarna inte bara gäller stålsektorn i Kina, utan det endast fanns en skillnad på sex månader mellan undersökningsperioden för kornorienterade elektroplåtar (1 juli 2019–30 juni 2020) och översynsperioden i den aktuella undersökningen (1 januari 2021–31 december 2021).

(38)

För det fjärde tog CISA upp frågan om den 13:e femårsplanen (femårsplanen) och påpekade att planen å ena sidan inte bör betraktas som bindande lagstiftning utan snarare som ett allmänt policydokument som också finns i EU och att översynsperioden å andra sidan faller utanför den period som omfattas av den 13:e femårsplanen. CISA hävdar vidare att begäran fortsätter att hänvisa till den 13:e femårsplanen, vilket tyder på att det inte finns något i den 14:e femårsplanen som minskar statens kontroll över den kinesiska ekonomin i allmänhet eller stålsektorn i synnerhet.

(39)

Detta argument kunde inte godtas. För det första tillämpar Kina en periodisk planeringscykel på fem år. I den cykeln utarbetas enskilda planeringsdokument för följande cykel redan under den föregående cykeln, samtidigt som enskilda planeringsdokument från följande cykel formellt kan utfärdas med viss fördröjning efter det att motsvarande planeringsdokument för den föregående cykeln har löpt ut. Det faktum att det formella slutdatumet för den 13:e femårsplanen kan ligga i mitten av undersökningsperioden eller att de relevanta 14:e femårsplanerna offentliggjordes med viss eftersläpning efter det att den föregående planeringsperioden hade löpt ut förändrar inte karaktären hos det kinesiska planeringssystemet, där myndigheterna och företagarna alltid befinner sig i en planeringscykel. Kommissionen underströk vidare att de femårsplaner som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna inte bara är allmänna vägledningsdokument, utan rättsligt bindande. I detta avseende hänvisade kommissionen till den detaljerade analysen av planerna i kapitel 4 i rapporten, där avsnitt 4.3.1 särskilt tillägnas planernas bindande karaktär. Både den 14:e och den 13:e femårsplanen påminner uttryckligen alla myndigheter om att omsorgsfullt genomföra planerna: ”Vi kommer att stärka planeringssystemen, t.ex. kataloger och förteckningar, sammanställning och arkivering samt anpassning och samordning, utarbeta förteckningar och kataloger som t.ex. de särskilda ’fjortonde femårsplanerna’ på nationell nivå, främja planarkivering som bygger på den nationella informationsplattformen för integrerad planering och samla olika planer under en enhetlig förvaltning. Vi kommer att upprätta och förbättra planerings- och samordningsmekanismerna, anpassa planer som godkänts av kommunistpartiets centralkommitté och nationalrådet samt provinsiella utvecklingsplaner till denna plan innan de lämnas in för godkännande, se till att fysisk planering på nationell nivå, särskild planering, regional planering och andra planeringsnivåer samordnas med denna plan sett till huvudsakliga mål, utvecklingsriktningar, övergripande utformning, viktiga strategier, större projekt samt riskförebyggande och riskkontroll”. (12) Dessutom föreskrivs det i den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin att ”alla lokala myndigheter måste bli bättre på att genomföra denna plan och inkludera dess huvudsakliga innehåll och större projekt i sina primära lokala uppgifter”, samtidigt som ”stålsektorn och andra nyckelsektorer ska utarbeta särskilda yttranden om genomförandet baserat på de mål och uppgifter som anges i planen”. (13) CISA:s påstående måste därför avvisas.

(40)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(41)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillverkare. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av bestämmelserna i artikel 17 i grundförordningen. Kommissionen gjorde urvalet baserat på volymen av tillverkning och försäljning av den likadana produkten i unionen under översynsperioden, dvs. den 1 januari 2021 till den 31 december 2021. Det preliminära stickprovet bestod av tre unionstillverkare. Unionstillverkarna i urvalet svarade för över 25 % av den uppskattade sammanlagda produktionen och 31 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom.

(42)

I noten av den 8 mars 2022 bekräftade kommissionen det preliminära urvalet som det slutgiltiga urvalet, som anses vara representativt för unionsindustrin.

(43)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(44)

Inga icke-närstående importörer gav sig till känna.

(45)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen alla kända exporterande tillverkare i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att fastställa och/eller kontakta andra eventuella exporterande tillverkare som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(46)

Ingen av de exporterande tillverkarna i det berörda landet lämnade den begärda informationen eller samtyckte till att ingå i urvalet.

(47)

Kommissionen sände ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(48)

Kommissionen sände skrivelser med en länk till ett frågeformulär till de unionstillverkare som ingick i urvalet:

(49)

Samma frågeformulär hade också gjorts tillgängligt i den akt som berörda parter kan begära att få ta del av och på GD Handels webbplats (14) på dagen för inledandet.

(50)

Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionstillverkarna i stickprovet.

(51)

I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen även användare och deras intresseorganisationer, fackföreningar och konsumentorganisationer att lämna uppgifter om unionens intresse och att fylla i ett särskilt frågeformulär.

(52)

Svar på frågeformuläret avsett för användare av den produkt som översynen gäller mottogs från tre företag:

(53)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och unionens intresse. Kontrollbesök enligt artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(54)

Kommissionen hade för avsikt att genomföra ett kontrollbesök på plats hos den huvudsakliga oberoende användaren (Vestas), men företaget visade inte tillräcklig samarbetsvilja för att ett sådant besök skulle kunna äga rum.

(55)

Den 28 februari 2023 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av grovplåt med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Kommissionen mottog synpunkter från sökanden och CISA.

(56)

Efter det slutliga utlämnandet gavs de berörda parterna möjlighet att bli hörda i enlighet med bestämmelserna i punkt 5.8 i tillkännagivandet om inledande. Ett muntligt hörande om det slutliga utlämnande av uppgifter hölls med CISA.

(57)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen platta produkter av olegerat eller legerat stål (utom rostfritt stål, kisellegerat stål, verktygsstål och snabbstål), varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag, inte i ringar eller rullar, med en tjocklek av mer än 10 mm och en bredd av minst 600 mm eller en tjocklek av minst 4,75 mm men högst 10 mm och en bredd av minst 2 050 mm (den produkt som översynen gäller eller grovplåt).

(58)

Grovplåt används vid tillverkning av bygg- och anläggningsutrustning, gruvutrustning och avverkningsutrustning, tryckkärl, olje- och gasledningar, fartyg samt broar och byggnader.

(59)

Den berörda produkten är den produkt som översynen gäller, med ursprung i Kina, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7208 51 20, ex 7208 51 91, ex 7208 51 98, ex 7208 52 91, ex 7208 90 20, ex 7208 90 80, 7225 40 40, ex 7225 40 60 och ex 7225 99 00 (Taric-nummer: 7208512010, 7208519110, 7208519810, 7208529110, 7208902010, 7208908020, 7225406010 och 7225990045). Dessa KN-nummer och Taric-nummer nämns endast upplysningsvis och tullklassificeringen kan komma att ändras senare.

(60)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(61)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(62)

Under översynsperioden importerades grovplåt från Kina i försumbar volym, vilket inte kunde ligga till grund för fastställandet av fortsatt dumpning. Kommissionens analys av sannolikheten för återkommande dumpning finns i nästa avsnitt.

(63)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriser till tredjelandsmarknader samt eventuell absorptionsförmåga på tredjelandsmarknader.

(64)

Som framgår av skäl 46 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna i undersökningen. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att kommissionen på grund av bristande samarbetsvilja kan tillämpa artikel 18 i grundförordningen när det gäller undersökningsresultaten avseende de exporterande tillverkarna i Kina. Kommissionen fick inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande av förhörsombudet i detta avseende.

(65)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades följaktligen undersökningsresultaten om sannolikheten för återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter i begäran om översyn som vederbörligen uppdaterats, uppgifter från sökanden och uppgifter från andra allmänt tillgängliga källor, särskilt Global Trade Atlas (GTA) (15).

(66)

Enligt de uppgifter som sökanden lämnade i begäran om översyn baserades tillverkningskapaciteten för grovplåt i Kina under översynsperioden på två informationskällor, exempelvis CRU (16) och MCI (17). Enligt CRU-rapporten hade Kina en produktionskapacitet för grovplåt på 94 miljoner ton 2021 med en faktisk produktion på 86 miljoner ton, vilket ger en outnyttjad kapacitet på minst 8 miljoner ton. Enligt MCI hade Kina en produktionskapacitet för grovplåt på 113 miljoner ton 2021 med en faktisk produktion på 99 miljoner ton, vilket ger en outnyttjad kapacitet på minst 14 miljoner ton.

(67)

Av detta följer att den outnyttjade kapaciteten i Kina uppgår till mellan 8 och 14 miljoner ton, vilket är tillräckligt för att täcka hela unionens förbrukning under översynsperioden, som var 8,2 miljoner ton, såsom anges i tabell 2 i skäl 177. Sökanden ansåg att med tanke på en så stor outnyttjad kapacitet skulle importen till unionen från Kina kunna öka till över 1 miljon ton per år, precis som under undersökningsperioden (2015) i den ursprungliga undersökningen (18).

(68)

Såsom anges i skäl 13 hävdade Primex att den kinesiska kapaciteten för grovplåt angavs mycket olika beroende på källa, att ursprunget till de ursprungliga uppgifterna inte angavs och att nedgången i outnyttjad kapacitet mellan 2018 och 2021 tydde på att den potentiella kinesiska exporten till unionen har blivit mindre under de senaste åren.

(69)

Sökanden klargjorde att kapacitetsuppskattningarna baserades på två detaljerade rapporter från oberoende tredje parter, dvs. CRU och MCI, på grundval av uppgifter från ett betydande antal kinesiska företag. Dessutom hävdade sökanden att minskningen av den outnyttjade kapaciteten var kopplad till en ökning av den synbara kinesiska förbrukningen fram till 2020, följt av en minskning av förbrukningen från 2021 och en prognos om fortsatt svaghet i den kinesiska ekonomin. Den kinesiska förbrukningen av grovplåt uppgick till omkring 85 miljoner ton 2021. Sökanden har även anfört att Internationella valutafonden rapporterade att tillväxten i Kina hade försvagats avsevärt sedan början av 2022 (19). Enligt OECD inleddes dessutom nedgången i stålförbrukningen i juli 2021 när byggsektorn upplevde en avmattning (20). Enligt en av unionstillverkarna som har marknadskännedom förväntas Kina registrera en negativ ökning av efterfrågan på grovplåt på medellång sikt.

(70)

Sökanden hävdade därför att den kinesiska förbrukningen av grovplåt sannolikt skulle minska ytterligare, vilket skulle leda till en fortsatt ökning av den outnyttjade kapaciteten, som i sin tur skulle leda till ett större tryck på kinesiska tillverkare att hitta tredjelandsmarknader för sin överskottskapacitet av stål.

(71)

Sökanden hävdade vidare att en kraftig ökning av importen av kinesiska stålplattor (KN-nummer 7207 12 10) till unionen under perioden juni–augusti 2022 visar att Kina har stor outnyttjad kapacitet och kan flytta mycket stora mängder stål till unionen på mycket kort tid.

(72)

Kommissionen ansåg att de uppgifter som lämnats i begäran, såsom de förtydligats av sökanden, samt den bevisning som lämnats om en förväntad minskning av förbrukningen i Kina och den senaste tidens ökning av importen av plattor, tyder på att den outnyttjade kapaciteten för grovplåt i Kina är betydande och sannolikt inte kommer att minska på medellång sikt. Kommissionen avvisade därför Primex argument.

(73)

Kommissionen fann därför att det fanns en betydande outnyttjad kapacitet för att öka exporten till unionen i betydande mängder, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(74)

Enligt de uppgifter som sökanden lämnade i begäran om översyn är unionens marknad för grovplåt bland de största marknaderna i världen. Dessutom överskrider de kinesiska tillverkarnas kapacitet, såsom anges i skäl 66, den kinesiska förbrukning som anges i skäl 69 med minst 9 miljoner ton, så de kinesiska tillverkarna söker efter exportmarknader för att absorbera sin överskottskapacitet.

(75)

Sökanden angav i begäran om översyn att stora kinesiska grovplåtstillverkare, såsom Baoshan Iron Steel Co., Ltd. (Baosteel) och Wuhan Iron Steel Co., Ltd. (WISCO), har etablerat handelsföretag i unionen för att underlätta sin import till unionen. Detta bekräftades i kommissionens genomförandeförordning om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kornorienterade elektroplåtar med ursprung i bland annat Kina. (21)

(76)

Såsom nämns i skäl 67 uppgick importen av grovplåt från Kina till över 1 miljon ton 2015, innan antidumpningstullar infördes. Det är därför sannolikt att de kinesiska exportörerna, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, återigen skulle lockas att exportera i betydande volymer till unionsmarknaden.

(77)

Primex hävdade att skyddsåtgärderna för grovplåt (justerade genom genomförandeförordning (EU) 2022/434 (22)) begränsade importen till unionen till och med den 30 juni 2024. De hävdade att importen från Kina omfattas av kvoten för andra länder och att importen i den kategorin 2021 uppgick till omkring 370 000 ton. De hävdade att eftersom andra länder inte kommer att sluta exportera till unionen kommer Kina inte att få tillgång till hela den kvot som tilldelats andra länder.

(78)

Sökanden påpekade också i begäran om översyn att EU:s nuvarande skyddsåtgärder för import av vissa stålprodukter inte på ett meningsfullt sätt begränsar importvolymerna för grovplåt.

(79)

För perioden 1 juli 2022–30 juni 2023 fastställdes emellertid den totala tullkvoten för olegerade och andra legerade kvartoplåtar till mer än 3,2 miljoner ton, varav omkring 2,2 miljoner ton av denna mängd tilldelades ”andra länder”, däribland Kina. Dessutom fastställdes kvoten för perioden 1 juli 2023–30 juni 2024 till cirka 3,4 miljoner ton, varav cirka 2,3 miljoner ton tilldelades ”andra länder”, inklusive Kina (23). Importen av grovplåt från länder som klassificeras som ”andra länder” (dvs. exklusive Ukraina) uppgick till mindre än 0,8 miljoner ton under översynsperioden (se tabellerna 3 och 5), så det finns utrymme för Kina att öka importen till mer än 1 miljon ton utan att påverkas av skyddsåtgärderna.

(80)

Kommissionen anser därför att den kvot som är tillgänglig för import från Kina är betydande och att förekomsten av en kvot inte skulle minska unionsmarknadens attraktionskraft om antidumpningstullarna tilläts upphöra att gälla, samtidigt som import inom den betydande kvoten fortfarande fanns tillgänglig.

(81)

För att få en indikation på det sannolika prissättningsbeteendet gentemot unionen i avsaknad av åtgärder jämförde kommissionen också det kinesiska exportpriset till tredjeländer med det kinesiska normalvärdet.

(82)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna och de kinesiska myndigheterna inte samarbetade fastställde kommissionen normalvärdet på grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och annan lättillgänglig information som förklaras i följande avsnitt.

(83)

Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tenderade att visa på förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(84)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret mottogs från den kinesiska regeringen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(85)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden och föreslog Brasilien i detta avseende. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra potentiellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(86)

Den 16 december 2022 informerade kommissionen genom en notering till berörda parter om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Brasilien som representativt land. Den underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företagen Usinas Siderúrgicas de Minas Gerais (Usiminas) och Gerdau S/A (Gerdau), som är tillverkare av den produkt som översynen gäller i det representativa landet.

(87)

I sina synpunkter på noteringen hävdade sökanden att kommissionen även borde beakta andra produktionsfaktorer som används vid tillverkningen av grovplåt, t.ex. tråd av olegerat aluminium, avfall och skrot av aluminium, ferrolegering, ferrokisel, vatten, tungoljor, acetylen osv.

(88)

I noteringen redogjorde kommissionen för de viktigaste produktionsfaktorerna. Utöver dessa produktionsfaktorer lade kommissionen också till förbrukningsvaror och allmänna omkostnader, vilket förklaras i skälen 139 och 149. Med tanke på att den aktuella undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, som inte kräver en exakt beräkning av dumpningsmarginalen, utan snarare syftar till att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning, ansåg kommissionen att den i detta fall undantagsvis kunde fokusera på de viktigaste produktionsfaktorerna för beräkningen av normalvärdet. Såsom anges i skälen 184 och 185 var importen av den berörda produkten från Kina dessutom försumbar under översynsperioden. Det konstruerade normalvärdet kommer därför endast att användas för jämförelse med det kinesiska exportpriset till tredjeländer.

(89)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(90)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(91)

Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i denna undersökning slutsatsen att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(92)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (24) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(93)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (25). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att de kinesiska myndigheterna inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, inte bara fortfarande äger en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (26), utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (27). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (28). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (29). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (30), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (31).

(94)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i akten, däribland bevisningen i begäran, samt i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (32) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, även beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(95)

Sökanden hävdade i sin begäran att priserna och kostnaderna för stålprodukter i Kina, bl.a. den produkt som översynen gäller, inte är resultatet av fria marknadskrafter. I begäran hävdades att alla produktionsfaktorer – mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft – är lika snedvridna. För att styrka denna ståndpunkt innehöll begäran hänvisningar till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor. t.ex. rapporten, slutsatserna från Förenta staternas handelsministerium (33), kommissionens nyligen genomförda undersökningar av den kinesiska stålsektorn (34), den 13:e femårsplanen om Kinas nationella ekonomiska och sociala utveckling och den 14:e femårsplanen om Kinas nationella ekonomiska och sociala utveckling.

(96)

Mot denna bakgrund betonades följande i begäran:

(97)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(98)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, dvs. stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte samarbetade kunde den exakta andelen privata och statligt ägda tillverkare inte fastställas. Undersökningen bekräftade dock att när det gäller de två största tillverkarna inom stålsektorn, nämligen Angang Steel Group (Ansteel) och Baowu, äger staten dem antingen helt eller innehar staten en kontrollerande andel. Även om specifika uppgifter kanske inte finns tillgängliga för den produkt som översynen gäller utgör sektorn en delsektor av stålindustrin, och slutsatserna om stålsektorn anses därför vara vägledande även för den produkt som översynen gäller.

(99)

Både offentliga och privatägda företag inom stålsektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att den kinesiska regeringen fortfarande anser att sektorn är viktig och att den har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med regeringspolitiken. Detta exemplifieras av utkastet till vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en utveckling av stålindustrin av hög kvalitet, där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringsnivån i industrikedjan (35), av den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn ”kommer att följa kombinationen av marknadsledarskap och statligt främjande” och kommer att ”utveckla en grupp ledande företag med miljömässigt ledarskap och konkurrenskraft” (36), och även av den fjortonde femårsplanen för utveckling av stålskrotindustrin, vars huvudmål är att ”kontinuerligt öka användningsgraden för skrot, för att i slutet av den fjortonde femårsplanen uppnå en total andel skrot på 30 % från den nationella ståltillverkningssektorn” (37) .

(100)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionsöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med visst inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (38). Henans genomförandeplan för omläggning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen förskriver likaså att ”produktionsbaser med utmärkande drag ska byggas […], bygga sex produktionsbaser med utmärkande drag i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou, osv. samt förbättra industrins omfattning, intensifiering, specialisering och särdrag”. Bland dem ska, senast 2025, produktionskapaciteten för råjärn kontrolleras inom 14 miljoner ton, och produktionskapaciteten för råstål kontrolleras inom 15 miljoner ton.” (39) Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (40), Shandong (41), Shanxi (42), Liaoning Dalian (43) eller Zhejiang (44).

(101)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns personliga kopplingar mellan tillverkarna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga. Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor av stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om ståltillverkarna dock även relevanta för den produkt som översynen gäller.

(102)

Till exempel tjänstgör Ansteels ordförande samtidigt som partikommitténs sekreterare. På samma sätt är Ansteels direktör och verkställande direktör partikommitténs biträdande sekreterare. (45) När det gäller Baowu är ordföranden för Baosteel, som är ett dotterbolag som till 100 % ägs av Baowu, samtidigt partikommitténs sekreterare, medan verkställande direktören även fungerar som ställföreträdande sekreterare i partikommittén och vice verkställande direktören tjänstgör som ledamot i partikommitténs ständiga kommitté. (46)

(103)

Dessutom utfärdade Ansteel partikommitté den 22 juli 2022 en rapport om studien och genomförandet av andan från generalsekreterare Xi Jinpings viktiga tal ”juli 1”: ”Vi måste arbeta hårt för att genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings viktiga tal den 1 juli, noggrant jämföra arrangemangen och arrangemangen hos Ansteel-koncernens partikommitté, studera och utarbeta ’alternativa åtgärder’, nära följa den aktuella situationen i fråga om Ansteel-gruppens utvecklingsstrategi för den 14:e femårsplanen, och genomföra djupgående undersökande forskning, utföra praktiska uppgifter väl och även skapa nya affärsmöjligheter”. (47) Den 2 april 2021 betonades deras koppling till partiet under ett fackföreningsmöte vid Ansteel-gruppen: ”fackföreningsorganisationer på alla nivåer i Ansteel-gruppen ska följa partiets ledarskap, avspegla fackföreningarnas politiska ansvar och medvetet tjäna den allmänt högkvalitativa utvecklingen av Ansteel-koncernen”. (48)

(104)

Dessutom anges följande på Baowus webbplats: ”Baowu genomför fullt ut kraven i yttrandet om att stärka partiets ledarskap när det gäller att förbättra de centrala företagens företagsstyrning, optimerar systematiskt det viktigaste beslutssystemet och utformar genomförandeåtgärderna för ”tre viktiga och en stor”-beslutssystemet, förteckningen över beslutsbefogenheter och ansvar i viktiga frågor samt styrelsen” (49).

(105)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska tillverkare eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Även om inga policydokument som specifikt vägleder utvecklingen av grovplåtsindustrin som sådan kunde återfinnas under undersökningen, drar industrin nytta av statlig vägledning och statliga ingripanden i stålsektorn, eftersom den produkt som översynen gäller utgör en av dess delsektorer.

(106)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri (50). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen, som antogs i mars 2021, prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (51). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn på liknande sätt som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom fortsatta företagskoncentrationer) eller digital omställning (52).

(107)

Den andra viktiga råvaran för tillverkning av grovplåt är järnmalm. Järnmalm nämns också i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, där staten planerar att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar. Öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (53). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”Rabattstöd för nya projekt, undersöka och vägleda finansinstitut att tillhandahålla lån till låg ränta för järn- och stålföretag i syfte att ställa om till nya industrier, samtidigt som regeringen kommer att tillhandahålla rabattstöd” (54). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(108)

Vid denna undersökning har det inte framkommit någon bevisning för att den diskriminerande tillämpningen eller bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom grovplåtssektorn som avses i skäl 93 inte skulle påverka tillverkarna av den produkt som översynen gäller.

(109)

Grovplåtssektorn påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 93. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (55).

(110)

Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket även anges i skäl 93. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(111)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När tillverkare av grovplåt köper/kontrakterar dessa insatsvaror är de priser som de betalar (och som bokförs som kostnader) helt klart utsatta för samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(112)

Följaktligen är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för grovplåt som inte lämpar sig för användning i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas därför att deras prisbildning påverkas av ett betydande statligt inflytande, enligt beskrivningen i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvarorna för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(113)

I sina synpunkter på noteringen upprepade CISA sina synpunkter på inledandet av undersökningen (se skälen 32–39). Den tillade vidare att enligt artikel 2.6a a i grundförordningen bör bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar göras separat för varje exporterande tillverkare. Kommissionen var därför skyldig att analysera varje kinesisk tillverkares situation och besluta om någon av faktorerna för kostnader för produktion och försäljning är snedvridna för var och en av dem. CISA hävdade att även om enskilda kinesiska tillverkare inte samarbetade i detta fall, borde undersökningsresultat som gäller hela landet eller hela branschen inte tillåtas.

(114)

Kommissionen noterade att när det väl har fastställts att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i exportlandet i enlighet med artikel 2.6a b inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet, får kommissionen konstruera normalvärdet med användning av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land för varje exporterande tillverkare i enlighet med artikel 2.6a a. Enligt artikel 2.6a i grundförordningen kan varje tillverkares inhemska kostnader användas om det på grundval av korrekta och lämpliga bevis fastställs att de inte är snedvridna. Inga kostnader för tillverkning och försäljning av den produkt som översynen gäller kunde dock fastställas som icke snedvridna mot bakgrund av tillgänglig bevisning om enskilda exporterande tillverkares produktionsfaktorer. Därför avvisades påståendet.

(115)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CISA än en gång sina synpunkter på inledandet av undersökningen och i sitt svar på noteringen (se skälen 32–39). CISA tillstod att kommissionen visserligen hade besvarat dess tidigare synpunkter, men var besviken över att kommissionen hade avvisat dess argument. Följaktligen insisterade CISA på i) att rapporten har ett tvivelaktigt bevisvärde och inte uppfyller kraven på opartisk och objektiv bevisning, ii) att de olika femårsplanerna endast är allmänna policydokument utan bindande rättsverkningar – vilket enligt CISA också framgår av avsaknaden av uttryckliga sanktioner vid överträdelser – och att EU har liknande typer av policydokument.

(116)

De argument som lagts fram av CISA har redan behandlats i skäl 33 om rapporten och i skäl 39 som rör femårsplanerna. När det gäller CISA:s kommentar om att EU har policydokument som liknar de kinesiska femårsplanerna påpekade kommissionen att dessa är helt irrelevanta för bedömningen av betydande snedvridningar i Kina enligt artikel 2.6a i grundförordningen. Påpekandet om avsaknaden av sanktioner i femårsplanerna kan inte heller ändra bedömningen i skäl 39. På grundval av specifika bestämmelser i de relevanta femårsplanerna, i kombination med de fakta som diskuteras i rapporten, visar bedömningen på de berörda kinesiska myndigheternas otvetydiga skyldighet att genomföra de aktuella femårsplanerna. Följaktligen kan CISA:s argument inte ändra kommissionens slutsatser i skälen 32–39.

(117)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, bl.a. kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(118)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(119)

Såsom förklaras i skäl 86 utfärdade kommissionen en notering om de relevanta källor som skulle användas för att fastställa normalvärdet. I denna notering beskrivs de faktiska omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. I noteringen underrättades de berörda parterna om kommissionens avsikt att betrakta Brasilien som lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades.

(120)

I enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a i grundförordningen utvalde kommissionen Brasilien som ett land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, vilket sökanden föreslog i sin begäran om översyn. Världsbanken har klassificerat Brasilien som ett högremedelinkomstland på grundval av bruttonationalinkomsten. Landet anses därför ha en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina.

(121)

Kommissionen har konstaterat att Brasilien är en viktig producent av grovplåt (installerad kapacitet på cirka 3,1 miljoner ton per år (58)). Kommissionen har också fastställt att Brasilien uppfyller alla kriterier som anges i artikel 2.6a i grundförordningen och att alla relevanta offentliga uppgifter är lättåtkomliga och tillgängliga, inklusive importstatistik, samt uppgifter om kostnader för råvaror och sådana produktionsfaktorer som naturgas, el och arbetskraft.

(122)

Den största brasilianska tillverkaren av grovplåt är Usinas Siderúrgicas de Minas Gerais (Usiminas). Enligt sökanden är Usiminas en stor integrerad ståltillverkare som tillverkar stål enligt samma process som de kinesiska tillverkarna (dvs. från kol och järnmalm, tackjärn genom masugnsreduktion, råstål genom LD-metoden och därefter stränggjutning och valsning). Kommissionen noterade att årsredovisningar för Usiminas för de räkenskapsår som slutade den 31 december 2020 och den 31 december 2021 finns tillgängliga i databasen Orbis Bureau van Dijk (Orbis-databasen). Gerdau S/A (Gerdau) är en annan brasiliansk tillverkare av grovplåt. Gerdaus årsredovisning för de räkenskapsår som slutade den 31 december 2020 och den 31 december 2021 finns också tillgänglig i databasen Orbis. Kommissionen har därför för avsikt att använda de finansiella uppgifterna från båda de brasilianska tillverkarna av grovplåt.

(123)

Synpunkter på det föreslagna representativa landet i begäran om översyn mottogs från importören Primex.

(124)

Såsom anges i skäl 15 motsatte sig Primex valet av Brasilien som representativt land i begäran om översyn. Primex hävdade särskilt att (1) den brasilianska marknaden var mindre än den kinesiska marknaden, (2) det brasilianska företaget Usiminas, som sökanden använde för att beräkna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler, inte var lämpligt eftersom detta företag hade en dominerande ställning på den inhemska marknaden, (3) den brasilianska marknaden skyddades från internationell importkonkurrens genom antidumpningstullar mot import av grovplåt från Ukraina, Kina, Sydafrika och Sydkorea och (4) det förekom mindre import av grovplåt från Brasilien till unionen.

(125)

Kommissionen noterade att det faktum att ett land har en mindre marknad än de kinesiska marknaderna inte utesluter landet från att vara ett representativt land. Kravet på ”lämplighet” i grundförordningen avser en liknande ekonomisk utvecklingsnivå, medan det inte finns någon hänvisning till marknadens storlek som sådan. Det noterades också att Brasilien, såsom den sökande nämnde i begäran, är en av de tre största tillverkarna av grovplåt i Världsbankens grupp av högremedelinkomstländer, tillsammans med Ryssland och Kina (som är föremål för detta förfarande). Såsom förklaras ovan finns det två lämpliga tillverkare av grovplåt i Brasilien med rimliga uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(126)

Påståendet att Usiminas har en dominerande ställning på den brasilianska marknaden styrks inte heller av bevisning som visar om och på vilket sätt denna omständighet skulle göra detta företag olämpligt för att fastställa icke snedvridna källor. Såsom förklaras ovan använde kommissionen under alla omständigheter, för beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler, de finansiella uppgifterna för båda de brasilianska tillverkarna av grovplåt, eftersom de finansiella uppgifterna för båda företagen är lättillgängliga.

(127)

Primex styrkte inte heller på vilket sätt införandet av antidumpningsåtgärder på import av grovplåt från Kina, Sydafrika och Sydkorea påverkade lämpligheten hos Usiminas försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som en icke snedvriden källa. När det gäller vinsten skulle förekomsten av antidumpningsåtgärder i Brasilien visserligen kunna påverka Usiminas vinstmarginal, men antidumpningsåtgärderna leder till att rättvis konkurrens återställs, bl.a. en regelbunden vinstnivå för de inhemska tillverkarna. Under alla omständigheter noterade kommissionen att årsredovisningarna för både Usiminas och Gerdau inte är begränsade till enbart grovplåt, utan återspeglar en aggregering av de stålprodukter som tillverkas av dessa företag. Kommissionen noterade också att Primex i detta skede inte föreslog något alternativt representativt land.

(128)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten i Brasilien som representativt land och i Usiminas och Gerdau som tillverkare i det representativa landet.

(129)

Efter noteringen om lämpligt representativt land lämnade ingen berörd part några synpunkter på valet av Brasilien som representativt land.

(130)

I sina synpunkter på noteringen hävdade CISA att kommissionen för att fastställa enhetspriset för de viktigaste produktionsfaktorerna borde använda de inhemska priserna och inte GTA-importuppgifterna, eftersom importpriserna påverkas av flera faktorer som t.ex. importmängden för en viss produkt, tillgången på denna produkt och avståndet mellan de exporterande och importerande länderna.

(131)

Kommissionen påpekade att i artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs användning av motsvarande uppgifter i ett lämpligt representativt land, ”under förutsättning att relevanta kostnadsuppgifter finns lätt tillgängliga”. Kommissionen har inte tillgång till uppgifter om inhemska priser för de relevanta produktionsfaktorerna i de tänkbara representativa länderna, och sådana uppgifter finns inte lätt tillgängliga. Det finns däremot lättillgängliga uppgifter om importpriserna i de möjliga representativa länderna. Om det på grundval av bevisningen är motiverat att tillämpa artikel 2.6a a i grundförordningen justerar kommissionen ytterligare dessa importpriser (t.ex. genom att lägga till relevanta tullar) för att komma fram till ett rimligt närmevärde som motsvarar ett icke snedvridet inhemskt pris i dessa länder. Kommissionen kontrollerar också att det finns tillräckligt med representativa och icke snedvridna kvantiteter av dessa importuppgifter så att det slutliga genomsnittet automatiskt minskar effekten av de potentiella onormala priserna i den lägre och övre delen av intervallet, vilket återspeglar en blandning av olika kvaliteter och tillgänglighet för en viss insatsvara. Dessutom undantar kommissionen uppgifter om import till det representativa landet från Kina och icke-WTO-medlemmar (59) för att fastställa de relevanta riktmärkena. Så länge importkvantiteterna av produktionsfaktorerna är tillräckligt representativa och det inte finns några andra särskilda omständigheter som gör dem olämpliga, finns det ingen objektiv grund för att utesluta dem. CISA lade inte heller fram någon bevisning till stöd för sitt påstående. I avsaknad av bevis för motsatsen avvisade kommissionen därför detta påstående.

(132)

Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Brasilien fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(133)

I avsaknad av samarbete och synpunkter på noteringen om lämpligt representativt land, i enlighet med förslaget i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, och med tanke på att Brasilien uppfyllde alla kriterier i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Brasilien som lämpligt representativt land.

(134)

I noteringen angav kommissionen de produktionsfaktorer som t.ex. material, naturgas, energi och arbetskraft som de exporterande tillverkarna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen uppgav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Kommissionen framförde även sin avsikt använda uppgifter från Internationella arbetsorganisationen (ILO) för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft och offentliga tariffer från elleverantörer i Brasilien.

(135)

Slutligen uppgav kommissionen att den skulle använda finansiella uppgifter från brasilianska tillverkare av den produkt som översynen gäller för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(136)

I noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att på grund av det stora antalet produktionsfaktorer hos de exporterande tillverkare i urvalet som lämnade fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av vissa råvaror i den totala tillverkningskostnaden, grupperades dessa försumbara poster under ”förbrukningsvaror”. Kommissionen meddelade vidare att den kommer att beräkna procentandelen ”förbrukningsvaror” av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentsats på den omräknade kostnaden för råvaror vid användning av de fastställda icke-snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(137)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande informationen som sökanden och berörda parter lämnat in beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för grovplåt

Råvaror

(138)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en tillverkare i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet såsom det rapporterats i GTA till vilket importkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 (60). Kommissionen beslutade att undanta importen från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 4.2.2.1 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen till det representativa landet från Kina och från länder som inte är medlemmar i WTO förblev importvolymen från andra tredjeländer representativ.

(139)

För ett antal produktionsfaktorer utgjorde sökandens faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i alla andra råvaror. För att fastställa ett icke snedvridet värde för alla andra råvaror, och med tanke på att de exporterande tillverkarna inte samarbetade, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av de uppgifter som lämnats av sökanden fastställde kommissionen därför förhållandet mellan alla övriga råvaror och de totala råvarukostnaderna till 7,5 %. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för råvarorna för att erhålla det icke snedvridna värdet för andra råvaror.

(140)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på arten av denna översyn vid giltighetstidens utgång, som är inriktad på att fastställa om dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla, snarare än att fastställa dess exakta omfattning, beslutade kommissionen att justeringar för inhemska transporter var onödiga. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

Arbetskraft

(141)

Kommissionen använde ILO-statistik för att fastställa lönerna i Brasilien (61). Dessa innehåller uppgifter om månadslöner för anställda inom tillverkningssektorn och genomsnittliga veckoarbetstimmar i Brasilien under undersökningsperioden (år 2021).

Elektricitet

(142)

För el använde kommissionen de lättillgängliga priserna från CEMIG Distribuição S.A, en av de största elleverantörerna i Brasilien (62). Denna källa gör det möjligt att fastställa priset på den genomsnittliga industritariffen för undersökningsperioden (år 2021).

Naturgas

(143)

För naturgas använde kommissionen det gaspris i Brasilien för översynsperioden som offentliggjorts av Companhia de Gás de Minas Gerais (GASMIG), vilket gör det möjligt att fastställa priset på naturgas som levereras till industriella användare (63).

(144)

I sina synpunkter på noteringen uppgav CISA att Brasilien användes som representativt land i två andra undersökningar, t.ex. AD683 – elektrolytiska krombelagda stålprodukter (64) och R728 – vissa kornorienterade valsade platta produkter av kisellegerat elektrostål (65). CISA uppgav att även om undersökningsperioderna i varje förfarande inte var exakt desamma, eftersom de två ovannämnda förfarandena är nya, borde kommissionen ha hämtat uppgifter från liknande källor i fråga om energi och kostnader och som en följd därav ha funnit liknande enhetskostnader för varje faktor. CISA hävdade att referensvärdet för naturgas i den aktuella undersökningen fastställdes på grundval av det gaspris i Brasilien som offentliggjorts av GASMIG och att det beräknades till 7,46 CNY/M3. I undersökningen avseende stål elektrolytiskt överdraget med krom fastställdes referensvärdet för gas på grundval av statistik från det brasilianska energiministeriet och det beräknades till 2,257 CNY/M3. I undersökningen av kornorienterade elektroplåtar fastställdes referensvärdet för gas på grundval av de priser som GASMIG rapporterat och det beräknades till 3,42–3,72 CNY/M3. CISA uppgav att trots det faktum att undersökningsperioderna för undersökningarna av exportorienterade elektroplåtar och kornorienterade elektroplåtar ligger mycket nära undersökningsperioden för den aktuella undersökningen, är prisskillnaden mellan den nuvarande undersökningen och ECCS-undersökningen och undersökningen av kornorienterade elektroplåtar mer än dubbelt så stor och överskred därför ett rimligt intervall. CISA har begärt att kommissionen ska jämföra priserna från dessa olika källor och således fastställa ett skäligt pris.

(145)

Dessutom kom CISA med en liknande synpunkt på arbetskraftskostnaden. CISA betonade att referensvärdet för arbetskraft i den aktuella undersökningen fastställdes på grundval av uppgifter från ILO:s statistik- och hållbarhetsrapport som offentliggjorts av Usiminas och att det beräknades till 46,69 CNY/timme. I undersökningen av exportkreditsystemet använde man endast statistik från ILO och beräknade till en genomsnittlig arbetskraftskostnad på 27,112 CNY/timme. CISA hävdade att arbetskraftskostnaden i Brasilien inte kunde ha ökat så mycket inom en kort tidsperiod och bad kommissionen att i den aktuella undersökningen använda samma metod som i undersökningen rörande stål elektrolytiskt överdraget med krom för att fastställa referensvärdet för arbetskraft.

(146)

Kommissionen noterade att undersökningsperioden för den aktuella undersökningen skiljer sig från de två undersökningar som nämns av CISA. Såsom anges i skäl 8 är undersökningsperioden för den aktuella undersökningen från den 1 januari 2021 till den 31 december 2021, medan undersökningsperioden för undersökningen av stål elektrolytiskt överdraget med krom var från den 1 juli 2020 till den 30 juni 2021 och för undersökningen av kornorienterade elektroplåtar från den 1 juli 2019 till den 30 juni 2020. Värdet på referensvärdena kan därför skilja sig åt eftersom det rör sig om olika perioder. Dessutom angav CISA inte huruvida någon av de metoder som kommissionen använde för att beräkna riktmärkena var felaktig. CISA verkade endast fokusera på riktmärkets värde. CISA preciserade inte vad ett rimligt värde på riktmärket var. CISA föreföll antyda att ett lägre riktmärke skulle vara ett rimligt riktmärke. Kommissionen noterade också att när det gäller gas hänvisade CISA till undersökningar av både ECCS och kornorienterade elektroplåtar, men när det gäller arbetskraft hänvisade CISA endast till undersökningen om stål elektrolytiskt överdraget med krom. I undersökningen av kornorienterade elektroplåtar beräknades referensvärdet för arbetskraft till 84,59 CNY/timme, vilket är dubbelt så högt som i den aktuella undersökningen. Kommissionen noterade vidare att CISA inte kommenterar värdet på referensvärdet för el i förhållande till ECCS- och kornorienterade elektroplåtar. I den aktuella undersökningen var riktmärket för el betydligt lägre än i de två andra undersökningarna. I den aktuella undersökningen beräknades referensvärdet för el till 0,79 kWh, medan det i undersökningen avseende stål elektrolytiskt överdraget med krom uppgick till 5,034 kWh och i undersökningen om kornorienterade elektroplåtar till 8,251 kWh.

(147)

I varje undersökning beräknar kommissionen riktmärkena på grundval av lättillgängliga uppgifter samt de uppgifter som är specifika för undersökningen och de kinesiska exporterande tillverkarna. Det erinras om att de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade i den aktuella undersökningen, medan de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i undersökningarna rörande stål elektrolytiskt överdraget med krom och kornorienterade elektroplåtar. Det är inte relevant huruvida värdet på ett riktmärke i en undersökning är lägre än i en annan undersökning. Därför avvisades detta påstående.

(148)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(149)

För att fastställa ett icke-snedvridet värde av tillverkningsomkostnader, och eftersom de kinesiska tillverkarna inte var samarbetsvilliga, förlitade sig kommissionen på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av de uppgifter som lämnats av en av unionstillverkarna i urvalet fastställde kommissionen därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna.

(150)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de senaste tillgängliga finansiella uppgifterna för de företag i Brasilien som i noteringen hade fastställts vara aktiva och lönsamma tillverkare av den produkt som översynen gäller. Finansiella uppgifter för följande företag som hämtats från Orbis Bureau van Dijk användes för räkenskapsåren 2021 och 2020: Usiminas och Gerdau.

(151)

Efter noteringen hävdade CISA att både Usiminas och Gerdau hade redovisat exceptionellt höga intäkter och vinster under 2020 jämfört med 2021. Mot denna bakgrund begärde CISA att kommissionen inte skulle använda de finansiella uppgifterna från 2021 utan ett genomsnitt av de finansiella uppgifterna för 2020 och 2021 för att på ett rimligt sätt återspegla de två brasilianska tillverkarnas normala ekonomiska situation.

(152)

Kommissionen ansåg att detta påstående var rimligt. I själva verket har både Usiminas och Gerdau redovisat mycket höga vinster under 2021. Kommissionen ansåg därför att det vore rimligare att använda de båda brasilianska tillverkarnas finansiella uppgifter för 2020 i stället för 2021, vilket föreföll vara ett exceptionellt år för båda företagen.

(153)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CISA att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och de vinstmarginaler som kommissionen använde fortfarande var höga. Företaget hävdade att det inom en industri som järn- och stålindustrin var mycket sällsynt, om inte omöjligt, att uppnå en tvåsiffrig vinst. CISA hävdade att kommissionen inte borde använda Orbis finansiella uppgifter för de två brasilianska företagen, som inte bara omfattade den berörda produkten, utan i stället borde förlita sig på resultaten av den översyn vid giltighetstidens utgång som offentliggjorts av Brasiliens ekonomiministerium (66) beträffande import av grovplåt med ursprung i Sydafrika, Kina, Sydkorea och Ukraina. CISA begärde att kommissionen skulle ta hänsyn till resultaten av denna undersökning när den justerade försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler.

(154)

Kommissionen påpekade att CISA i sina synpunkter på den första noteringen bad kommissionen att inte använda de finansiella uppgifterna från 2021 utan ett genomsnitt av de finansiella uppgifterna för 2020 och 2021 för att på ett rimligt sätt återspegla de två brasilianska tillverkarnas normala ekonomiska situation (se skäl 151). Kommissionen godtog detta påstående och använde, för vara ännu mer försiktig, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler endast för 2020, som var lägre än de genomsnittliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinstmarginaler för 2020 och 2021 som CISA föreslog. När det gäller den undersökning som CISA nämnde konstaterade kommissionen att denna undersökning avslutades i oktober 2019 och att den baserades på uppgifter för 2013 och 2017, medan undersökningsperioden för den aktuella undersökningen är 2021. CISA preciserade inte heller hur kommissionen skulle justera försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinstmarginaler på grundval av resultaten av den brasilianska undersökningen. Enligt 2.6a a i grundförordningen ska de belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och vinst som används vid konstruktionen av normalvärdet vara icke snedvridna och rimliga. CISA kunde inte visa att dessa värden var snedvridna eller oskäliga. Därför avvisades detta påstående.

(155)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(156)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för tillverkning av den produkt som översynen gäller.

(157)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skälen 149–152. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av Usiminas och Gerdaus årsredovisningar för 2020 enligt företagens årsredovisningar. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(158)

På grundval av detta konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(159)

I avsaknad av samarbete från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av fob-GTA-uppgifter för export från Kina till tredjeländer, justerat till fritt fabrik.

(160)

I detta avseende använde kommissionen exportstatistik från GTA för följande kinesiska varukoder: 7208 51 10, 7208 51 20, 7208 51 90, 7208 52 00, 7208 90 00, 7225 40 91, 7225 40 99 och 7225 99 90. Kommissionen noterar att dessa varukoder inte bara omfattar den berörda produkten utan även andra typer av produkter. Med tanke på att tillverkare från Kina inte samarbetade går det emellertid inte att utifrån uppgifterna i akten fastställa volymen av den berörda produkten i den totala exportvolymen för dessa kinesiska varukoder. De genomsnittliga exportpriserna varierar mellan 619 euro per ton och 1 163 euro per ton beroende på varukod. Det genomsnittliga exportpriset för alla åtta kinesiska varukoder var 749 euro per ton. Den största exportvolymen till tredjeländer skedde via det kinesiska råvarunumret 7225 40 99, som har det lägsta exportpriset på 619 euro per ton av de åtta kinesiska varukoderna.

(161)

Uppgifterna från FOB GTA justerades till nivån fritt fabrik. Priset fob minskades således med den inhemska transportkostnaden på grundval av de uppgifter som sökanden lämnade i begäran om översyn.

(162)

Kommissionen jämförde det normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen och det kinesiska exportpriset till tredjeländer fritt fabrik enligt ovan.

(163)

På grundval av detta varierar prisskillnaderna mellan normalvärdet och exportpriserna till tredjeländer, fastställda som en procentandel av priset cif vid gränsen, mellan 9 % och 97 %, beroende på det kinesiska råvarunumret. I genomsnitt var den prisskillnad som konstaterades i procent av priset cif vid gränsen 65 %.

(164)

Detta tyder på att om åtgärderna skulle upphöra att gälla och de priser till vilka de kinesiska exporterande tillverkarna skulle exportera den berörda produkten till unionen ligger i linje med de priser till andra tredjeländer som observerades under översynen, skulle dumpningsmarginalerna sannolikt vara betydande, i likhet med de nivåer som konstaterades i den ursprungliga undersökningen.

(165)

Såsom anges i skälen 13 och 27 hävdade CISA och Primex dessutom att för att begränsa exporten och omdirigera den kinesiska stålproduktionen till den kinesiska inhemska industrin meddelade det kinesiska finansministeriet att vissa stålprodukter, inklusive grovplåt, från och med den 1 augusti 2021 inte längre var berättigade till återbetalning av mervärdesskatt vid export (67). CISA hävdade att de kinesiska myndigheternas avsikt bakom denna politiska förändring var att minska exporten och omdirigera den kinesiska tillverkningen till den inhemska industrin. CISA hävdade att denna ändrade politik kan leda till en betydande minskning av exporten av grovplåt från Kina inom den närmaste framtiden, medan Primex hävdade att importen från Kina skulle öka något.

(166)

De kinesiska exporterande tillverkarna förlorade detta exportincitament från och med 2021 på grund av följande: 1) Minskad efterfrågan på den kinesiska marknaden, såsom anges i skäl 69. 2) Förekomsten av antidumpningsåtgärder på flera andra stora marknader, såsom förklaras i skäl 169. 3) Betydande outnyttjad kapacitet, såsom anges i skälen 66 och 69. Förlusten av detta incitament skulle dock inte hindra de kinesiska tillverkarna från att exportera grovplåt i stora volymer till dumpade priser till unionsmarknaden för att använda sin outnyttjade kapacitet om åtgärderna avslutas. Dessutom kvantifierade CISA och Primex inte den sannolika inverkan som avskaffandet av återbetalningen av mervärdesskatt kan ha på exportpriset. De har också motstridiga åsikter om inverkan på importvolymerna om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen avvisade därför dessa argument.

(167)

Kommissionen undersökte de prisnivåer som unionstillverkarna skulle kunna uppnå på unionsmarknaden jämfört med de kinesiska exporterande tillverkarnas prisnivåer till andra tredjelandsmarknader.

(168)

Eftersom de kinesiska tillverkarna inte samarbetade använde kommissionen GTA. Kommissionen konstaterade att unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris på den öppna marknaden (749/ton/euro) under översynsperioden enligt tabell 9 var detsamma som det genomsnittliga fob-priset till tredjeländer (749 euro per ton), men högre än det genomsnittliga priset på det kinesiska råvarunummer som har den största exportvolymen. De kinesiska exporterande tillverkarna skulle därför finna det fördelaktigt att flytta över exporten från tredjeländer till unionen, om åtgärderna skulle upphöra att gälla, och på så sätt ta tillfället i akt att utöka sin export till unionsmarknaden.

(169)

Enligt uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn, internetforskning och granskning av WTO-databasen konstaterade kommissionen att antidumpningsåtgärder införs på import av grovplåt från Kina till Brasilien, Kanada, Indonesien, Thailand, Förenta staterna (68) och Förenade kungariket (69). Med tanke på de kinesiska exportörernas svårigheter att sälja till alla dessa marknader skulle unionsmarknaden, om de nuvarande åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, bli mycket attraktiv för kinesiska exportörer som vill exportera sin överskottsproduktion och använda sin outnyttjade kapacitet.

(170)

Mot bakgrund av bedömningen i skälen 66–169 särskilt de kinesiska exportörernas betydande outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens attraktionskraft och tredjelandsmarknadernas låga absorptionsförmåga, drog kommissionen slutsatsen att dumpad import från Kina sannolikt kommer att återkomma om de gällande åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(171)

Primex hävdade att importnivån i unionen om åtgärderna skulle avslutas inte enbart beror på produktionskapaciteten i Kina, utan på många faktorer, av vilka den viktigaste var konsumenternas efterfrågan i unionen. Andra faktorer var pris- och kostnadsförhållandena, konkurrensintensiteten på världsmarknaden, förekomsten av handelshinder på världsmarknaden och utvecklingen av växelkurserna. Primex uppgav också att det inte går att förutsäga hur dessa faktorer kommer att utvecklas i framtiden.

(172)

Såsom anges i skäl 170 grundas kommissionens slutsats att dumpad import från Kina sannolikt kommer att återkomma i stora volymer om de gällande åtgärderna skulle löpa ut inte bara med tanke på den outnyttjade kapaciteten i Kina, utan också på unionsmarknadens attraktionskraft och den låga absorptionsförmågan på tredjelandsmarknader. Primex underbyggde inte sitt påstående om övriga faktorer som därför avvisades .

(173)

Den likadana produkten tillverkades av mer än 25 tillverkare i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa tillverkare utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(174)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 9,4 miljoner ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, t.ex. begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, kontrollerade svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet och den kontrollerade inlagan från Eurofer.

(175)

Såsom anges i skäl 41 valdes tre unionstillverkare ut till urvalet. De svarar för mer än 25 % av unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten och mer än 31 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen i unionen av den likadana produkten under översynsperioden.

(176)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av importstatistik från Eurostat och kontrollerade försäljningsuppgifter från unionsindustrin.

(177)

Förbrukningen i unionen av den produkt som översynen gäller utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (ton)

(178)

Den totala förbrukningen i unionen minskade först med 9 % under 2019 när BNP-tillväxten i unionen avtog betydligt, vilket drabbade sektorer med starka cykliska egenskaper, t.ex. stålindustrin. Därefter förvärrades nedgången av den ekonomiska nedgång som orsakats av covid-19-pandemin och förbrukningen minskade ytterligare under 2020. Under översynsperioden återhämtades förbrukningen, men var 10 % lägre än 2018 års nivå.

(179)

Den företagsinterna marknaden omfattar både företagsintern försäljning och företagsintern användning. Totalt sett minskade grovplåt avsedd för den företagsinterna marknaden med 23 % under skadeundersökningsperioden. Den företagsinterna marknaden stod endast för en marginell del av grovplåtsverksamheten och stod för mindre än 10 % av den totala förbrukningen under perioden. Denna försäljnings andel av den totala förbrukningen var ännu lägre under 2019, och under 2020 i samband med avmattningen i ekonomin och covid-19-pandemin var den omkring 6 % av förbrukningen. Detta berodde främst på en lägre efterfrågan från närstående företag som är verksamma inom rörsektorn.

(180)

Unionens förbrukning på den öppna marknaden följde en liknande trend som den för den totala förbrukningen. Den minskade stadigt med 18 % fram till 2020 av de orsaker som anges i skäl 178 och började återhämta sig under översynsperioden. Den nådde dock inte upp till 2018 års nivå. Undersökningen visade att vissa försäljningssegment, t.ex. bil- och vindturbiner, växte, särskilt under översynsperioden. Vissa av de viktigaste försäljningssegmenten, t.ex. stålrörsindustrin och varvsindustrin, påverkades däremot allvarligt av den ekonomiska avmattningen och återhämtade sig inte under översynsperioden. Detta ledde till att unionens totala förbrukning på den öppna marknaden minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(181)

Kommissionen fastställde importvolymen från Kina på grundval av Eurostats importstatistik. Marknadsandelen för importen fastställdes därefter genom att importvolymerna till den öppna marknaden jämfördes med den totala förbrukningen i unionen på den marknaden, vilket framgår av tabell 2 i skäl 177.

(182)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(183)

Importvolymen från Kina var så hög som 1,4 miljoner ton och marknadsandelen var över 14 % i den ursprungliga undersökningen.

(184)

Importen från Kina till unionen blev försumbar under skadeundersökningsperioden. Volymen låg redan på en mycket låg nivå 2018 och minskade med 86 % under skadeundersökningsperioden.

(185)

Marknadsandelen för den kinesiska importen förblev försumbar under skadeundersökningsperioden, dvs. mindre än 1 % av förbrukningen i unionen.

(186)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade fastställde kommissionen det genomsnittliga importpriset från Kina på grundval av Eurostats importstatistik.

(187)

Det genomsnittliga priset för importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpris (i euro/ton)

(188)

De genomsnittliga importpriserna från Kina fluktuerade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Såsom framgår av tabell 3 i skäl 182 var importvolymen fortfarande försumbar under skadeundersökningsperioden. Kommissionen ansåg därför att inga meningsfulla eller relevanta slutsatser kunde dras om en så begränsad importvolym.

(189)

Under hela skadeundersökningsperioden är det dessutom värt att notera att även om unionstillverkarna sålde sina grovplåtar på grundval av medellångsiktiga avtal, i princip ett-/tvååriga avtal med fastställda priser för avtalsperioden, tyder tillgängliga uppgifter på att kinesiska exportörer sålde sina grovplåtar på plats, nämligen på grundval av mycket korta kontrakt. Detta har gjort det möjligt för dessa exportörer att relativt snabbt anpassa sina priser till marknadsvillkoren och snabbt följa prisutvecklingen. Såsom nämns i skäl 185 låg dock de kinesiska produkternas marknadsandel systematiskt under miniminivån under skadeundersökningsperioden, och därför kan inga meningsfulla slutsatser dras om prissättningen för sådana begränsade kvantiteter.

(190)

Importen av grovplåt från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Ukraina, Indien, Ryska federationen och Sydkorea.

(191)

Den (aggregerade) importvolymen till unionen samt andelen av den öppna marknaden och prisutvecklingen för import av grovplåt från andra tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer och marknadsandelar

(192)

Den totala importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Kina minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden.

(193)

Eftersom importvolymen från andra tredjeländer totalt sett minskade i mindre utsträckning än förbrukningen i unionen under skadeundersökningsperioden, såsom beskrivs i skäl 178, ökade marknadsandelen för importen från andra tredjeländer med 6 % (eller 0,9 procentenheter) under skadeundersökningsperioden.

(194)

För att beräkna importen av grovplåt av olegerat stål använde sökanden uppgifter från Eurostat som omfattade samtliga KN-nummer som motsvarar dessa produkter, och inte bara de respektive Taric-numren. Detta beror enligt sökanden på att alla produkter som importeras enligt dessa KN-nummer bör vara den produkt som översynen gäller. När det gäller i synnerhet verktygsstål, som inte omfattas av produktdefinitionen, hävdade sökanden att verktygsstål enligt definitionen i Kombinerade nomenklaturen (70) endast kan tillverkas av legerat stål och att det därför inte kan finnas några verktygsstålprodukter som omfattas av KN-nummer som motsvarar olegerat stål. Under alla omständigheter hävdade sökanden att klagomålet i den ursprungliga undersökningen endast uteslöt verktygsstål av legerat stål. Sökanden ansåg att kommissionen inte borde ha fastställt tiosiffriga Taric-nummer för de viktigaste olegerade grovplåtarna KN-nummer 7208 51 20, 7208 51 91, 7208 51 98 och 7208 52 91 och att en beräkning som använder dessa Taric-nummer avsevärt skulle underskatta importen på grund av felaktig klassificering. En sådan underskattning skulle i sin tur leda till fel i beräkningen av andra skadefaktorer, t.ex. förbrukning och marknadsandel, och eventuellt till en skev bild av unionsindustrins situation i skadeanalysen.

(195)

Kommissionen konstaterade att verktygsstålprodukter även kan tillverkas av olegerat stål (dvs. kolstål) (71) och att åtminstone vissa kvantiteter av sådana produkter har importerats till unionen under skadeundersökningsperioden. Förekomsten av verktygsstål av olegerat stål strider inte mot definitionen av verktygsstål i Kombinerade nomenklaturen, eftersom denna definition endast ges för specifika undernummer (KN-nummer) som motsvarar legerade stålprodukter. Sökanden har inte heller lagt fram någon bevisning för felaktig klassificering av importen av den produkt som översynen gäller. Mot bakgrund av ovanstående bekräftade kommissionen att grunden, som är relevant för att beräkna importuppgifter, bör vara de respektive Taric-nummer där sådana nummer hade skapats. Slutligen noterade kommissionen att även om det fanns bevisning för att en högre uppskattning till följd av användningen av fullständiga KN-nummer skulle vara mer korrekt, skulle slutsatserna om skada inte ändras.

(196)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(197)

Som nämns i skäl 41 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(198)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i begäran om översyn och den kontrollerade inlagan från sökanden, nämligen uppgifter om alla unionstillverkare. Kommissionen fastställde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret från unionstillverkarna i urvalet, nämligen uppgifter om unionstillverkarna i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter befanns vara representativa för fastställandet av unionsindustrins ekonomiska situation.

(199)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(200)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, avkastning på investeringar och förmåga att anskaffa kapital.

(201)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6 A

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(202)

Undersökningen visade att tendenserna i unionsindustrins tillverkning nära följde utvecklingen av förbrukningen på den öppna marknaden. Totalt sett minskade tillverkningen med 8 % under skadeundersökningsperioden. Situationen var särskilt svår 2020, då produktionen minskade med 15 % på grund av en låg efterfrågan till följd av utbrottet av covid-19-pandemin det året. Produktionen återhämtade sig under översynsperioden, i linje med den ökade förbrukningen på den öppna marknaden och den företagsinterna användningen, men nådde inte samma nivå som 2018.

(203)

Produktionskapaciteten för grovplåt upprätthölls och ökade till och med något under perioden 2018–2020. Undersökningen visade dock att unionsindustrin var tvungen att stänga av en del av sin kapacitet eller överföra den till andra produkter under översynsperioden. Den totala kapaciteten minskade med 5 % eller med 727 000 ton under skadeundersökningsperioden.

(204)

Med tanke på minskningen av produktionskapaciteten med 5 % låg utnyttjandegraden i början och slutet av översynsperioden kvar på omkring 70 %. Utnyttjandegraden var dock särskilt låg under 2019 och 2020, då den var så låg som 59 %. Denna låga nivå orsakades av den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-krisen, som ledde till en betydande minskning av förbrukningen på den öppna marknaden och av den produktion som var avsedd för företagsintern användning och företagsintern försäljning.

Tabell 6 B

Unionstillverkning avsedd för företagsintern användning och företagsintern försäljning

(205)

Såsom nämns i punkt 5.2 ”Förbrukning i unionen” minskade förbrukningen av grovplåt under skadeundersökningsperioden. Effekterna av nedgången var särskilt påtagliga för den produktion som var avsedd för företagsintern användning och för den företagsinterna försäljningen, som minskade med 39 % 2019 och med ytterligare 4 procentenheter 2020. Återhämtningen under översynsperioden var inte tillräcklig för att återvinna den produktionsvolym som förlorats under de föregående åren.

(206)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(207)

Utvecklingen av unionsindustrins totala försäljningsvolym följde i stort sett utvecklingen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden. Den minskade med 8 % under 2019 och till och med ytterligare under 2020, det år då covid-19-pandemin inträffade. Även om efterfrågan återhämtade sig under översynsperioden gjorde den det inte möjligt för industrin att nå samma försäljningsnivå som 2018. Totalt sett gick nästan en miljon ton av försäljningen förlorade under skadeundersökningsperioden.

(208)

Undersökningen visade att den företagsinterna försäljningen påverkades hårdare än försäljningen på den öppna marknaden. Minskningen mellan 2018 och slutet av 2020 var så hög som 55 % (eller cirka 425 000 ton). Återhämtningen i den företagsinterna försäljningen under översynsperioden var relativt svag och denna försäljning låg fortfarande 37 % under 2018 års nivå.

(209)

Försäljningen på den öppna marknaden påverkades också av den allmänna nedgången på marknaden och försäljningstrenderna följde också utvecklingen av förbrukningen på den marknaden. Den uppenbara återhämtningen under översynsperioden var svag och inte tillräcklig för att återvinna den försäljningsvolym som förlorats under de föregående åren.

(210)

Eftersom utvecklingen av försäljningsvolymen nära följde utvecklingen av förbrukningen på den öppna marknaden drabbades unionsindustrin inte av någon förlust av marknadsandelar på den marknaden. Detta kan inte dölja det faktum att den minskade försäljningsvolymen på den öppna marknaden (- 683 000 ton) var betydande under skadeundersökningsperioden.

(211)

Såsom nämns i skäl 178 omfattade skadeundersökningsperioden år 2019, då den ekonomiska tillväxten avtog, och 2020 som förvärrade nedgången på grund av covid-19-pandemin. Marknaden och andra volymindikatorer växte därför inte under den perioden, även om det fanns positiva tecken på återhämtning på marknaden under översynsperioden.

(212)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(213)

Unionsindustrin behöll sin sysselsättning fram till slutet av 2020 men tvingades säga upp 14 % av sin personal under översynsperioden på grund av den allvarliga nedgången på marknaden. Detta inbegrep den personalstyrka som förlorades till följd av nedläggningen av en av unionstillverkarnas (ThyssenKrupp) grovplåtsverksamhet 2021.

(214)

Produktiviteten hos unionsindustrins anställda var mycket låg under 2019 och 2020 eftersom produktionen minskade betydligt (upp till –15 %) och sysselsättningen upprätthölls under dessa år. Produktivitetsåterhämtningen under översynsperioden berodde på ett lägre antal anställda och en återhämtning i produktionen (+7 %) jämfört med 2020.

(215)

Eftersom importvolymen från Kina var försumbar under översynsperioden gjorde kommissionen inte någon dumpningsberäkning för den perioden. Det erinras dock om att sådana beräkningar gjordes mot bakgrund av sannolikheten för återkommande dumpning i kapitel 4.

(216)

När det gäller återhämtningen från tidigare dumpning är det värt att notera att den nuvarande undersökningen är den första översynen av de ursprungliga åtgärderna, vars nivå varierar mellan 65,1 % och 73,7 %. Med tanke på att de kinesiska exportörerna då hade en marknadsandel på 14,4 % kan den negativa inverkan som tidigare dumpning haft på unionsmarknaden och på unionsindustrin på lång sikt inte underskattas, särskilt mot bakgrund av konjunkturnedgången.

(217)

Med tanke på den ogynnsamma ekonomiska situationen under skadeundersökningsperioden återhämtade sig unionsindustrin inte tillräckligt från effekterna av tidigare dumpning.

(218)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet till icke-närstående kunder i unionen och tillverkningskostnaden per enhet för unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser i unionen och tillverkningskostnad per enhet (euro/ton)

(219)

Unionsindustrin kunde öka försäljningspriset på den öppna marknaden med 9 % under skadeundersökningsperioden. Prisökningen var dock inte tillräcklig för att täcka den parallella kostnadsökningen under perioden. Såsom förklaras i skäl 189 säljer unionsindustrin på grundval av ett- eller tvååriga avtal där priserna fastställs under avtalstiden. Dessutom finns det effekter av covid-19-pandemin och dess inverkan på marknaden som inte kunde förutses.

(220)

Undersökningen visade att priserna i viss utsträckning kunde anpassas till kostnadsutvecklingen. Försäljningspriset per enhet på den öppna marknaden var dock 12 % lägre än tillverkningskostnaden per enhet under översynsperioden.

(221)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionstillverkare som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(222)

Under skadeundersökningsperioden fluktuerade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna något och uppvisade en total ökning med 4 %.

(223)

Lagernivåerna hos unionstillverkarna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

Källa: Svar på frågeformuläret från de unionstillverkare som ingick i urvalet.

(224)

Tabell 11 visar att lagren av grovplåt minskade med nästan 20 % från 2018 till 2019, förblev stabila under 2020 och ökade till 2018 års nivåer 2021, till omkring 12 % av den totala produktionen. Lager anses inte vara en viktig skadeindikator för industrin, eftersom den likadana produkten normalt tillverkas av unionsindustrin på grundval av specifika beställningar från användarna.

(225)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionstillverkarna i stickprovet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(226)

Kommissionen fastställde lönsamheten för unionstillverkarna i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen, dvs. försäljningen på den öppna marknaden, som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Som förväntat nådde lönsamheten sin lägsta nivå, nämligen –11 %, under 2020 i centrum för pandemin. Den återhämtade sig under översynsperioden men förblev negativ. Detta resultat kunde uppnås eftersom priserna höjdes med upp till 9 % jämfört med 2018 och vissa kostnader, t.ex. de totala arbetskraftskostnaderna, kunde sänkas under den perioden.

(227)

Nettokassaflödet är unionstillverkarnas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödet förblev negativt under skadeundersökningsperioden och försämrades avsevärt, särskilt under 2020. Den återhämtade sig något under översynsperioden men förblev i stort sett negativ.

(228)

Den ekonomiska nedgången, ökningen av de flesta tillverkningskostnaderna och unionsindustrins förluster under skadeundersökningsperioden fick allvarliga konsekvenser för investeringsnivån, som måste minskas konsekvent och drastiskt från och med 2020. Investeringsnivån under översynsperioden var mindre än hälften så hög som 2018 års nivå.

(229)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda värdet av investeringarna. Liksom övriga resultatindikatorer förblev den negativ under skadeundersökningsperioden. Det är inte förvånande att den lägsta nivån (-20 %) nåddes 2020. Marknadens återhämtning, minskningen av förlusten men också en lägre investeringsnivå under översynsperioden ledde till ett något förbättrat resultat, om än negativt.

(230)

Undersökningen visade att importen från Kina minskade och låg under miniminivån under skadeundersökningsperioden. Därför kunde inga meningsfulla slutsatser dras på grundval av volymen eller priset på sådana begränsade importerade kvantiteter.

(231)

Importvolymen från andra tredjeländer minskade också under skadeundersökningsperioden mot bakgrund av minskad efterfrågan. Det genomsnittliga importpriset för grovplåt som importeras från alla andra tredjeländer låg omkring 2,5 % under unionsindustrins genomsnittliga prisnivå. Deras marknadsandel förblev i stort sett stabil under denna period.

(232)

Skadeundersökningsperioden omfattar år 2020, som utlöste covid-19-pandemin, som ledde till en betydande allmän nedgång i världens ekonomier. I detta sammanhang visade undersökningen att alla skadeindikatorer för unionsindustrin på en krympande marknad utvecklades negativt och/eller förblev negativa under skadeundersökningsperioden. Tillverkningen minskade och försäljningen på den öppna marknaden minskade med 9 % och unionsindustrin tvingades minska sin sysselsättning med 14 %. Försäljningspriserna kunde höjas, men inte tillräckligt för att täcka de ökade produktionskostnaderna, vilket innebar att lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten förblev genomgående negativa under den perioden.

(233)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin befinner sig i en mycket sårbar situation och led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden. Samtidigt drog kommissionen slutsatsen att med tanke på den försumbara importvolymen av den berörda produkten från Kina kunde den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden inte ha orsakats av import från Kina.

(234)

Primex hävdade att den minskade efterfrågan var orsaken till unionsindustrins bräckliga situation och att det inte fanns några bevis för ett orsakssamband mellan importen från Kina och unionstillverkarnas tillstånd. De kinesiska exportörerna kunde därför inte anses vara ansvariga för den eventuella skada som unionsindustrin lidit på unionsmarknaden.

(235)

Den minskade förbrukningen spelade sannolikt en roll för unionsindustrins ekonomiska situation under skadeundersökningsperioden. Det erinras dock om att andra kriterier, särskilt sannolikheten för återkommande dumpning och skada orsakad av dumpad import från Kina, ska beaktas i en översyn vid giltighetstidens utgång som inleds enligt artikel 11.2 i grundförordningen. I detta avseende undersökte kommissionen vidare sannolikheten för att den skada som ursprungligen vållats av importen från Kina skulle återkomma.

Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter

(236)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter instämde sökanden i kommissionens slutsatser och hävdade att införandet av antidumpningsåtgärder har lett till en allmän förbättring av unionsindustrins ekonomiska situation jämfört med den ursprungliga undersökningsperioden, men påpekade att unionsindustrin fortfarande befinner sig i en ekonomiskt bräcklig och skadevållande situation.

(237)

I sina synpunkter påpekad CISA att det faktum att kommissionen medgav att den påstådda fortsatta skada som unionsindustrin lidit inte orsakades av kinesisk import är avgörande i detta ärende.

(238)

Samtidigt ifrågasatte CISA kommissionens fastställande av skada och hävdade att den inte uppfyllde de krav på objektiv granskning och faktisk bevisning som anges i artikel 3.1 i WTO:s antidumpningsavtal. För att styrka detta påstående redogjorde CISA för valet av skadeundersökningsperiod, tolkningen av de viktigaste makroekonomiska indikatorerna för unionsindustrin och importprisernas utveckling.

(239)

När det gäller skadeundersökningsperioden hänvisade CISA till WTO:s överprövningsorgans tolkning av standarden för ”objektiv granskning”. I sin rapport (72) anger överprövningsorganet att ”undersökande myndigheter inte får genomföra undersökningar på ett sådant sätt att det blir mer sannolikt att det, till följd av undersöknings- eller utvärderingsprocessen, fastställs att den inhemska industrin lider skada”. CISA hänvisade dessutom till artikel 6.1 i grundförordningen, där det anges att en undersökningsperiod ska väljas som säkerställer att ”undersökningsresultaten blir representativa”. CISA ansåg att den period som kommissionen övervägde (1 januari 2018–31 december 2021) inte var representativ på grund av covid-19-pandemins effekter på ekonomin under 2020 och 2021 i allmänhet och på stålindustrin i synnerhet, och att kommissionens skadeundersökningsperiod minst borde ha omfattat de två föregående åren samt perioden efter undersökningsperioden.

(240)

När det gäller tolkningen av unionsindustrins viktigaste makroekonomiska indikatorer upprepade CISA sina synpunkter på inledandet av undersökningen. CISA pekade särskilt på den minskade förbrukningen av grovplåt i unionen och hävdade att unionsindustrins indikatorer borde analyseras i förhållande till denna minskning. CISA hävdade att detta tillvägagångssätt skulle leda till slutsatsen att unionsindustrin befinner sig i en sund situation. CISA betonade dessutom att den negativa utvecklingen av sådana indikatorer inte kunde tillskrivas importen från Kina.

(241)

Vad gäller utvecklingen av importpriserna konstaterade CISA att priserna på importen från Kina var högre än unionsindustrins försäljningspriser och tillverkningskostnader under översynsperioden, och även att importpriserna från Kina mellan 2019 och 2021 var högre än importpriserna från andra tredjeländer, vilka konsekvent låg under unionsindustrins försäljningspriser och produktionskostnader. CISA ansåg att detta utgjorde prima facie-bevisning för de nuvarande exportörernas prisunderskridande och målprisunderskridande och lade fram ytterligare bevisning för att det, tvärtemot kommissionens slutsatser, inte är motiverat att bibehålla de gällande antidumpningsåtgärderna mot Kina.

(242)

Såsom anges i skäl 233 kan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden inte tillskrivas dumpad import från Kina. Följaktligen, och i motsats till vad CISA har anfört, är orsaken till skadan inte en avgörande fråga i denna undersökning Analysen av sannolikheten för återkommande skada har dessutom visat att avsaknad av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skada som ursprungligen vållats av dumpad import från Kina sannolikt skulle återkomma. Detta förklaras i detalj i skälen 249–263. CISA:s påståenden om slutsatsen om väsentlig skada saknar därför grund.

(243)

Under alla omständigheter och för fullständighetens skull instämde kommissionen, av de skäl som förklaras i följande skäl, inte heller i CISA:s påståenden om att fastställandet av skada inte uppfyllde kraven på objektiv granskning och faktisk bevisning. Kommissionen höll inte heller med om att de argument som CISA lagt fram styrker detta påstående.

(244)

Vad gäller valet av skadeundersökningsperiod har kommissionen, såsom CISA har medgett, ett stort utrymme för skönsmässig bedömning. I detta fall följde kommissionen sin normala praxis, dvs. att välja en period som omfattar undersökningsperioden (som valts i enlighet med artikel 6.1 i grundförordningen) och tre hela år före undersökningsperioden. Insinuationer om att skadeundersökningsperioden valdes ut så att det skulle bli mer sannolikt att skada skulle konstateras är därför fullständigt ogrundade och måste avvisas. Beträffade representativiteten skulle en period på fyra hela år normalt anses vara tillräckligt representativ. Det är normalt att marknadsvillkoren varierar under en sådan period och att de inbegriper tider med ekonomisk nedgång, oavsett om nedgången beror på konjunktursvängningar eller orsakas av oväntade händelser, såsom covid-19-utbrottet. Kommissionen betonade dessutom att den vederbörligen har beaktat marknadsförhållandena i sin bedömning, inbegripet den minskade förbrukningen, som ledde till slutsatsen att skadan inte kunde tillskrivas importen från Kina.

(245)

När det gäller tolkningen av de viktigaste makroekonomiska indikatorerna konstaterade kommissionen att det inte sägs något i grundförordningen om att unionsindustrins ekonomiska situation endast bör bedömas i förhållande till förbrukning och andra marknadsförhållanden. Grundförordningen kräver däremot att minskad efterfrågan och förändringar i konsumtionsmönstren beaktas vid bedömningen av orsakssamband. Som förklaras ovan uppfylls detta krav fullständigt i kommissionens analys.

(246)

Vad beträffar utvecklingen av importpriserna påpekade kommissionen att jämförelsen mellan volymer och priser för import från Kina med volymer och priser på import från tredjeländer inte är relevant för fastställandet av skada i sig, utan endast kan vara relevant för bedömningen av huruvida det föreligger ett orsakssamband.

(247)

Mot bakgrund av ovanstående bekräftade kommissionen sin slutsats om skada och påpekade att analysen av förekomsten av väsentlig skada under översynsperioden under alla omständigheter inte har något samband med ökad sannolikhet för återkommande skada om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Det senare grundar sig på en framåtblickande analys av olika faktorer, såsom förklaras i skälen 250–260.

(248)

Kommissionen drar i skäl 233 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Såsom anges i skäl 216 kan de negativa verkningarna av tidigare betydande dumpning inte underskattas och kommissionen ansåg att den skada som unionsindustrin lidit under översynsperioden inte kunde ha orsakats av import från Kina på grund av dess mycket begränsade volym under den perioden. Såsom nämns i skälen 185 och 230 låg den kinesiska importens marknadsandel under miniminivån, dvs. under 1 % av förbrukningen, under skadeundersökningsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Kina skulle återkomma om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(249)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, även förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen. Den undersökte dessutom de sannolika prisnivåerna på importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder samt dess inverkan på unionsindustrin.

(250)

Det erinras om att kinesiska exportörer i allt högre grad var närvarande på unionsmarknaden och hade en så stor marknadsandel som 14,4 % under den ursprungliga undersökningsperioden. Detta visar att dessa exportörer har ett särskilt intresse av unionsmarknaden. Såsom anges i skäl 170 är det, på grundval av den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft för kinesiska exporterande tillverkare och förekomsten av antidumpningsåtgärder i andra länder, vilket begränsar möjligheterna till export till dessa marknader, mycket sannolikt att upphörandet av antidumpningsåtgärderna skulle leda till en betydande ökning av exporten av grovplåt från Kina till unionen.

(251)

När det gäller de prisnivåer vid vilka denna import skulle föras in i unionen lämnade sökanden uppskattningar med hjälp av prisuppgifter från S ’P Global Platts, en oberoende marknadsanalytiker inom stålsektorn. Dessa uppgifter inkluderade priser på export (fob) från Kina (Shanghai), priser som togs ut av unionsindustrin (pris från fabrik) i nordliga och sydliga Europa samt priser på import (cif) vid en sydeuropeisk hamn. Priserna på exporten från Kina avser den grundläggande konstruktionsstålsorten Q355, medan de övriga priserna avser den jämförbara sorten S235 JR. Uppgifterna visade att under perioden efter översynen var exportpriserna från Kina generellt väsentligt lägre än de priser som unionsindustrin tog ut i norra och södra Europa samt priserna vid en sydeuropeisk hamn. I synnerhet för de tre sista månader som det finns uppgifter för, dvs. augusti, september och oktober 2022, beräknade sökanden att priserna på exporten från Kina (justerade för transportkostnader från Shanghai till Antwerpen) var 39 % lägre än det pris som unionsindustrin tog ut i norra Europa, 29 % lägre än de priser den tog ut i södra Europa och 20 % lägre än importpriserna i södra Europa. Till följd av detta uppskattade sökanden att en stor volym kinesisk export till unionsmarknaden sannolikt skulle leda till att priserna på EU-marknaden sjönk med minst 20 % till 29 % om försäljningsvolymerna skulle bibehållas.

(252)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att en betydande ökning av importen från Kina skulle innebära ett betydande ytterligare tryck på unionspriserna, som redan befinner sig på förlustbringande nivåer. Med tanke på unionsindustrins utsatta situation skulle denna kombination leda till ytterligare betydande förluster av försäljning, marknadsandel och lönsamhet, vilket skulle försämra dess situation ytterligare och i slutändan äventyra dess lönsamhet.

(253)

CISA gjorde ett antal påståenden om sannolikheten för återkommande skada. De hävdade först att grovplåt redan omfattas av det skydd som EU:s skyddsåtgärder ger och att enbart dessa åtgärder gjorde det mycket osannolikt att skadan skulle återkomma. De uppmanade kommissionen att ta hänsyn till detta dubbla skydd i sin bedömning av den aktuella översynen.

(254)

I detta sammanhang bör det erinras om två grundläggande principer. För det första, även om både skyddsåtgärder och antidumpningsåtgärder är avsedda att motverka skada, är de förstnämnda inte avsedda att ersätta de senare. För det andra finns det inget dubbelt skydd för unionsindustrin i detta fall. Som CISA nämner fastställdes skyddsåtgärderna till 25 %, medan antidumpningstullarna på grovplåt var högre och fastställdes till mellan 65,1 % och 73,7 %. Såsom tydligt nämns i bilaga 2.6 till förordningen om skyddsåtgärder skulle endast en bråkdel av antidumpningstullen tas ut efter det att skyddsåtgärderna har betalats för grovplåt. Dessa åtgärder är därför inte kumulativa och det finns inget dubbelt skydd.

(255)

För det andra framgår det av bilaga 2.6 till förordningen om skyddsåtgärder att skyddsåtgärderna inte har fastställts för att säkerställa att grovplåt importeras från Kina på den relevanta icke-skadevållande nivå som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen. En tilläggstull på minst 40,1 % skulle krävas för att uppfylla detta krav. Såsom nämns i skälen 79 och 80 noterade kommissionen dessutom att den globala kvot som tillhandahålls genom de nuvarande skyddsåtgärderna är betydande och att den därför inte på ett meningsfullt sätt skulle kunna begränsa importen från Kina till unionsmarknaden till skadevållande priser om antidumpningstullarna skulle upphöra att gälla.

(256)

På grundval av ovanstående överväganden avvisas påståendena om att unionsindustrin åtnjuter dubbelt skydd och att skyddsåtgärderna skulle förhindra att skadan upprepas.

(257)

CISA och Primex hävdade vidare att det kinesiska finansministeriet meddelade att vissa stålprodukter, inklusive grovplåt, inte längre är berättigade till återbetalning av mervärdesskatt vid export från och med augusti 2021 och att det till följd av denna åtgärd är osannolikt att skadan kommer att återkomma om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(258)

Såsom nämns i skäl 166 gjorde CISA och Primex inga anspråk på den sannolika inverkan som upphävandet av återbetalningen av mervärdesskatt skulle få på exportpriset till unionen, om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen ansåg, med tanke på behovet av att utnyttja deras outnyttjade kapacitet, att annulleringen av återbetalningen av mervärdesskatt vid export inte skulle hindra kinesiska tillverkare från att översvämma unionsmarknaden med dumpad export. Argumentet att skadan till följd av denna annullering sannolikt inte skulle återkomma underbyggdes därför inte.

(259)

På grundval av detta dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser, och att den väsentliga skada som ursprungligen vållats av dumpad import från Kina sannolikt skulle återkomma.

Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter

(260)

I sina synpunkter efter utlämnandet av uppgifter instämde sökanden i kommissionens slutsats att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser, och att den väsentliga skada som ursprungligen vållats av dumpad import från Kina sannolikt skulle återkomma.

(261)

CISA upprepade däremot i sina synpunkter att importen av grovplåt från Kina redan var försumbar och att annulleringen av återbetalningen av mervärdesskatt vid export skulle avskräcka dem ytterligare. Enligt CISA är den enda rimliga slutsatsen att påstådd skada eller återkommande skada för unionsindustrin inte kan orsakas av import från Kina.

(262)

När det gäller bedömningen av sannolikheten för återkommande skada ansåg kommissionen att den relevanta frågan inte var effekten av att återbetalning av mervärdesskatt vid export av mervärdesskatt annullerades medan åtgärderna var i kraft, utan dess inverkan på unionens marknad för grovplåt och på unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen påpekade att CISA inte kvantifierade effekterna av annulleringen på den möjliga volym och det exportpris till vilket kinesiska produkter kan komma att nå unionens marknad. CISA kom inte heller med några argument mot slutsatsen att annulleringen av återbetalningen av mervärdesskatt vid export inte skulle hindra kinesiska tillverkare från att översvämma unionsmarknaden med dumpad export om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen vidhöll därför slutsatsen i skäl 259 om sannolikheten för återkommande skada.

(263)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrins, importörernas/handlarnas och användarnas intressen.

(264)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(265)

Unionsindustrin är belägen i flera medlemsstater, t.ex. Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Belgien, Grekland, Tjeckien, Polen och Österrike, och sysselsatte, exempelvis nämns i skäl 212, direkt över 16 000 personer i samband med grovplåt under översynsperioden.

(266)

Undersökningen visade att unionsindustrin, trots de gällande åtgärderna mot Kina, var fortsatt förlustbringande och förlorade produktions- och försäljningsvolym på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Såsom förklaras ovan är det mycket sannolikt att importen från Kina skulle återupptas i stora volymer till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Detta skulle sannolikt leda till en försämring av den redan utsatta situationen för unionsindustrin, vilket kan leda till att lönsamheten i tillverkningen av grovplåt ifrågasätts, vilket leder till förlust av arbetstillfällen och alternativa försörjningskällor i unionen.

(267)

Unionsindustrins intresse är att marknaden styrs av effektiva och rättvisa handelsvillkor. Om åtgärderna bibehålls förväntas unionsindustrin i och med återhämtningen på marknaden efter pandemin kunna öka sina priser, sin produktions- och försäljningsvolym och sin sysselsättning och gradvis återgå till vinst.

(268)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det skulle ligga i unionsindustrins intresse att bibehålla de gällande åtgärderna mot Kina.

(269)

Inga icke-närstående importörer eller handlare besvarade kommissionens relevanta frågeformulär.

(270)

Primex, en importör av grovplåt, motsatte sig en förlängning av åtgärderna, men lämnade inga synpunkter på icke-närstående importörers och handlares intresse.

(271)

I den ursprungliga undersökningen drogs slutsatsen att införandet av åtgärder inte skulle ha någon betydande negativ inverkan på unionsimportörernas intresse. Detta berodde på att grovplåt stod för högst 20 % av de samarbetsvilliga importörernas verksamhet och på det faktum att de flesta importörer handlar med varor från många olika källor, däribland unionsindustrin.

(272)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att om åtgärderna skulle bibehållas är det osannolikt att verkningarna för icke-närstående importörer och handlare kommer att bli betydande.

(273)

Tre användare samarbetade i undersökningen och svarade, åtminstone delvis, på kommissionens frågeformulär. Europipe GmbH (Europipe) uppgav att det var positivt till att bibehålla åtgärderna. Denna användare ägs dock av två unionstillverkare och dess ställning kan inte anses vara representativ för användarnas intresse.

(274)

De två andra användarna, Vestas Wind Systems A/S (Vestas) och Astilleros Gondán S.A. (Gondán), uppgav att de var emot att bibehålla åtgärderna.

(275)

Vestas, som är verksamt inom konstruktion av vindkraftverk, uppgav att den produkt som översynen gäller utgjorde en betydande del av kostnaden för dess slutprodukter. Även om företaget uppgav att det hade köpt grovplåt uteslutande från unionsindustrin under översynsperioden hävdade det att ett bibehållande av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på dess verksamhet. Denna användare vägrade dock att lämna information som skulle vara relevant för kontrollen av detta påstående.

(276)

För att bedöma den möjliga inverkan som förlängningen av åtgärderna kan få för denna användare, och för vindkraftverksverksamheten i stort, har kommissionen också konsulterat en rapport från WindEurope (73) som visar att vindkraftverksindustrin stadigt växte (+ 22 %) under perioden 2018–2020 trots den svåra ekonomiska situation som nämns i skäl 178 och fortsatte att växa under översynsperioden (+ 17 %). Prognosen fram till 2026 tyder på att denna verksamhet kommer att fortsätta att växa avsevärt.

(277)

Gondán, som är verksamt inom varvsindustrin, uppgav att företaget också hade köpt enbart från unionsindustrin under översynsperioden. Kostnaden för den produkt som översynen gäller har varit mindre än 5 % av den totala kostnaden för respektive slutprodukt.

(278)

Tillsammans utgjorde de motsatta användarnas förbrukning av grovplåt betydligt mindre än 10 % av den totala förbrukningen på den öppna marknaden i unionen under översynsperioden.

(279)

Mot bakgrund av ovanstående finns det inga belägg för att de eventuella effekterna av fortsatta åtgärder skulle vara betydande eller oproportionella för dessa användares verksamhet.

(280)

Vestas, CISA och Primex hävdade att fortsatta antidumpningsåtgärder inte skulle ligga i unionens intresse, särskilt med tanke på konsekvenserna av Rysslands oprovocerade och oberättigade anfallskrig mot Ukraina sedan den 24 februari 2022, på utbudet av grovplåt och av de efterföljande sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Enligt dessa parter har denna utveckling lett till att importen av grovplåt med ursprung i Ryssland och Belarus har upphört och till en betydande begränsning av importen från Ukraina, som förväntas bestå. Enligt Vestas och Primex skulle unionstillverkarnas produktionskapacitet också begränsas på grund av påstådd brist på stålplattor eller andra insatsvaror som t.ex. järnmalmspellets, kokskol, skrot och legeringsmetaller. Mot bakgrund av den minskade importen från de ovannämnda länderna hävdade CISA och Primex att import med ursprung i Kina skulle kunna ersätta det uteblivna utbudet.

(281)

Kommissionen medgav att kriget i Ukraina i februari 2022 hade lett till en betydande minskning av importen från Ryssland och Ukraina, och att det inte fanns några tecken på att denna situation skulle förändras inom den närmaste framtiden. Kommissionen noterade dock att importen från Ukraina och Ryssland till stor del har ersatts av import från Indien, Indonesien och Sydkorea. Såsom visas i skäl 201 bibehåller unionsindustrin dessutom en outnyttjad kapacitet på omkring 4 miljoner ton och kan tillgodose en betydande ökning av efterfrågan, medan de påstådda råvarubegränsningarna inte har styrkts. Slutligen erinrade kommissionen om att syftet med åtgärderna inte är att avskärma marknaden för kinesisk import och att kinesisk export alltid har tillåtits att sälja sina grovplåtar till ett icke-skadevållande pris. Påståendena om försörjningsbrist kunde därför inte godtas.

(282)

Sammanfattningsvis ansåg kommissionen att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon betydande inverkan på användarna, särskilt med tanke på behovet av att bevara produktionen av grovplåt i unionen.

(283)

Vestas hävdade att på grund av unionsindustrins kapacitetsbegränsningar kunde efterfrågan inom unionens vindkraftsektor på grovplåt, särskilt stora stålplattor, inte tillgodoses om åtgärderna bibehålls. Enligt Vestas skulle detta också påverka vindkraftens fortsatta genomslag i energimixen och därmed unionens förmåga att uppnå sina mål för förnybar energi och koldioxidreduktion.

(284)

Kommissionen noterade att Vestas inte styrkte de påstådda kapacitetsbegränsningarna för den särskilda typen av grovplåt. Såsom anges i skäl 281 bibehåller unionsindustrin dessutom en outnyttjad kapacitet som kan tillgodose en betydande ökning av efterfrågan, och dess produktion kompletteras med import från tredjeländer. Mot bakgrund av ovanstående finns det inga belägg för att ett bibehållande av åtgärderna skulle begränsa vindkraftssektorns utveckling i någon större utsträckning.

(285)

Undersökningen har dessutom visat att unionsindustrin har ambitiösa planer för investeringar i miljöanpassad stålproduktion, däribland en övergång från traditionella masugnar till ljusbågsugnar. Sådana investeringar förväntas ge ett betydande bidrag till unionens mål för minskade koldioxidutsläpp. De skulle dock endast förverkligas om unionsindustrin kan uppnå tillräcklig lönsamhet, vilket är en förutsättning för att åtgärderna ska kunna upprätthållas.

(286)

Sammanfattningsvis ansåg kommissionen att en fortsättning av åtgärderna på det hela taget inte skulle ha någon negativ inverkan på unionens miljömål.

(287)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse mot att bibehålla de gällande åtgärderna på import av grovplåt med ursprung i Kina.

Synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter

(288)

I sina synpunkter efter det slutliga utlämnandet av uppgifter instämde sökanden i kommissionens slutsatser och hävdade att fortsatta åtgärder skulle gynna hela unionsmarknaden, säkerställa en säker och stabil inhemsk försörjning av grovplåt och möjliggöra den pågående omställningen till miljövänlig stålproduktion och minskade utsläpp av växthusgaser.

(289)

CISA hävdade däremot att överväganden om unionens intresse kräver att åtgärderna i fråga upphör att gälla, av följande skäl: 1) det potentiella importunderskottet till följd av Rysslands och Ukrainas faktiska utträde från unionens marknad och bibehållandet av skyddsåtgärder för stål, 2) den föreslagna EU-mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna och 3) riskerna för ekonomisk recession i samband med hög inflation i unionen.

(290)

Vad beträffar det potentiella importunderskottet upprepade CISA sin åsikt att upphörandet av import från Ryssland och Ukraina skulle ge upphov till ett otillräckligt utbud. För att styrka sitt påstående lämnade sökanden en relevant artikel (74) som publicerats av en marknadsanalytiker.

(291)

Kommissionen noterade att de uppgifter som lämnats av CISA bekräftar slutsatsen att importen från Ukraina och Ryssland till stor del har ersatts av import från andra länder, däribland Indien och Indonesien. Med hänsyn till den omständigheten att CISA inte har lämnat några tillförlitliga uppgifter om utvecklingen av unionens efterfrågan eller unionstillverkarnas tillverkning av grovplåt ansåg kommissionen att påståendena om förekomsten av ett underskott inte var underbyggda och därför inte kunde beaktas.

(292)

När det gäller EU-mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna hävdade CISA att om den antas och tillämpas i enlighet med den preliminära överenskommelsen mellan Europaparlamentet och rådet (75) kommer den medföra betydande extrakostnader och kommer därför att avskräcka från import av grovplåt, särskilt import från Kina, Indien, Ryssland och Turkiet.

(293)

Som CISA själv medgav hade gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) ingen effekt under översynsperioden, eftersom den fortfarande var ett lagstiftningsförslag. I alla händelser erinrade kommissionen om att syftet med den föreslagna mekanismen är att förhindra koldioxidläckage, främja renare industriproduktion i länder utanför EU och säkerställa ett rättvist pris på den koldioxid som släpps ut under produktionen av ett begränsat antal energiintensiva varor som förs in i EU. De mål som eftersträvas med CBAM är därför helt i linje med unionens intresse att uppnå sina miljömål. Kommissionen erinrade dessutom om att den eventuella inverkan av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid på importen av grovplåt från Kina, Indien, Ryssland och Turkiet skulle bero på nivån på minskningarna av koldioxidutsläpp i dessa länders produktionsprocesser, vilket fortfarande är för tidigt att bedöma i detta skede. Kommissionen kommer i detta avseende att göra en översyn av mekanismens inverkan i slutet av övergångsperioden för genomförandet (december 2025) för att vid behov anpassa dess tillämpning innan det slutgiltiga systemet träder i kraft fullt ut i januari 2026. Mot bakgrund av ovanstående avvisades detta påstående.

(294)

Vad gäller inflationen hävdade CISA att mot bakgrund av de rekordhöga nivåerna i unionen under 2022 skulle prisökningen på den berörda produkten äventyra infrastrukturprojektens livskraft och äventyra BNP-tillväxten i EU:s medlemsstater.

(295)

Kommissionen erinrade om att syftet med åtgärderna var att säkerställa rättvisa marknadsvillkor i unionen och påpekade att ett ekonomiskt klimat där kostnaderna för insatsvaror ökar avsevärt, men tillverkarna inte kan justera sina priser efter detta på grund av dumpad import, inte skulle gynna den ekonomiska tillväxten i unionen och hota industrins livskraft.

(296)

Sammanfattningsvis vidhöll kommissionen sin ståndpunkt att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse mot att bibehålla de gällande åtgärderna på import av grovplåt med ursprung i Kina.

(297)

CISA hävdade att villkoren för tillfälligt upphävande av de gällande antidumpningsåtgärderna i enlighet med artikel 14.4 i grundförordningen är uppfyllda. CISA hävdade att båda villkoren i artikel 14.4 i grundförordningen är uppfyllda. CISA hävdade att marknadsvillkoren tillfälligt har ändrats i en sådan utsträckning att det är osannolikt att skadan kommer att fortsätta eller inträffa till följd av det tillfälliga upphävandet. CISA hänvisade därför till unionsindustrins förväntade tillväxt i senare led i förädlingskedjan och den ökande bristen på unionens marknad, den förväntade ekonomiska återhämtningen under perioden efter covid-19, prisökningarna på den berörda produkten, den förväntade minskningen av importvolymen från Ryssland och Ukraina och genomförandebeslutet om att tillfälligt upphäva de slutgiltiga antidumpningstullar som införts på valsade platta produkter av aluminium från Kina.

(298)

Kommissionen avvisade CISA:s påstående, eftersom det inte var styrkt. CISA lämnade inga uppgifter för att styrka huruvida villkoren i artikel 14.4 i grundförordningen är uppfyllda och att de gällande antidumpningsåtgärderna bör upphävas tillfälligt.

(299)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande grovplåt från Kina bibehållas.

(300)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(301)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(302)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(303)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatserna i denna förordning är uteslutande tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(304)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (76). Begäran ska innehålla all relevant information som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(305)

En exportör eller tillverkare som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullsats som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära att kommissionen ska omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande tillverkaren skulle behöva styrka att i) den inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) den inte är närstående ett företag som gjorde det och som därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) har exporterat den berörda produkten därefter eller har ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(306)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter.

(307)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (77), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(308)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 (78) införde kommissionen en skyddsåtgärd avseende vissa stålprodukter för en period på tre år. Skyddsåtgärden förlängdes till och med den 30 juni 2024 genom genomförandeförordning (EU) 2021/1029 (79). Den produkt som översynen gäller är en av de produktkategorier som omfattas av skyddsåtgärden. När de tullkvoter som fastställts inom ramen för skyddsåtgärden överskrids skulle följaktligen både tullen över kvoten och antidumpningstullen behöva betalas för samma import. Eftersom en sådan kumulering av antidumpningsåtgärder med skyddsåtgärder kan leda till en större påverkan på handeln än vad som är önskvärt beslutade kommissionen att förhindra att antidumpningstullen tillämpas samtidigt med ovannämnda kvottullar för den produkt som översynen gäller under den tid som skyddstullen tillämpas.

(309)

Detta innebär att när den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den produkt som översynen gäller ska den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 tas ut som ett tillägg till skillnaden mellan den tullen och de högre antidumpningstullar som införs enligt denna förordning. Uppbörden av de antidumpningstullar som inte tagits ut bör upphöra tillfälligt.

(310)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.