Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1040 av den 27 mars 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst slag av polyetentereftalat med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 30 mars 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av polyetentereftalat (PET) med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen) (1). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 14 februari 2023 av PET Europe (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens PET-industri i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och en därav följande risk för skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Såsom anges i skälen 3 och 4 i förordningen om provisorisk tull beslutade kommissionen att inte registrera import av PET med ursprung i Kina i enlighet med artikel 14.5 och 14.5a i grundförordningen.

(4)

I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade klaganden att kommissionen i skäl 3 i förordningen om provisorisk tull förväxlade beslutet om registrering och retroaktiv tillämpning. Som skäl för att inte införa registrering angav kommissionen att importen inte hade ökat. Klaganden hävdade att detta är ett kriterium som är relevant för artikel 10.4 (retroaktivt införande) och inte för artikel 14.5 i grundförordningen. Kommissionen har därför, enligt klagandens åsikt, tillämpat grundförordningen på ett felaktigt sätt.

(5)

Det bör noteras att det i artikel 14.5 i grundförordningen inte uttryckligen hänvisas till artikel 10.4 i grundförordningen. I artikel 14.5 anges dock tydligt att syftet med registrering av import är att åtgärder senare ska kunna vidtas mot denna import. För att registrering av import enligt artikel 14.5 ska vara berättigad måste det därför finnas tillräcklig bevisning för att villkoren i artikel 10.4 i grundförordningen kan uppfyllas. Klagandens påstående avvisas därför.

(6)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen försåg kommissionen den 31 oktober 2023 parterna med en sammanfattning av de föreslagna provisoriska tullarna och närmare uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalerna och de marginaler som är lämpliga för att undanröja skadan för unionsindustrin. Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. Inga synpunkter beträffande beräkningarnas riktighet inkom.

(7)

Den 27 november 2023 införde kommissionen en provisorisk antidumpningstull på import av PET med ursprung i Kina genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2659 (3) (förordningen om provisorisk tull).

(8)

Efter det att de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder hade meddelats (det preliminära utlämnandet av uppgifter) lämnade klaganden, de exporterande producenterna och deras intresseorganisation, användarna och en icke-närstående importör synpunkter.

(9)

De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Svepol och PET Europe hördes.

(10)

Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. För att komma fram till de slutgiltiga undersökningsresultaten beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt. För att kommissionen skulle få tillgång till mer omfattande uppgifter om unionens försäljningspriser, produktionskostnader och lönsamhet under tiden efter undersökningsperioden ombads de unionsproducenter som ingick i urvalet att lämna ytterligare uppgifter. Samtliga unionsproducenter i urvalet lämnade den begärda informationen.

(11)

Efter såväl det preliminära som slutliga utlämnandet av uppgifter vidhöll UNESDA (4), en användarorganisation, att kommissionen borde ha avslutat undersökningen när det stod klart att klagomålet inte visade på någon skada och att uppgifterna om segmentet för återvunnen PET (rPET) var felaktiga och ofullständiga.

(12)

Det erinras om att det i klagomålet hävdades att det förelåg risk för skada snarare än att det förelåg väsentlig skada och att påståendena i klagomålet bekräftades av den efterföljande undersökningen. Såsom anges i skäl 204 i förordningen om provisorisk tull är det, för att kommissionen ska kunna införa antidumpningstullar, tillräckligt att undersökningen visar att det föreligger risk för väsentlig skada i enlighet med artikel 3.9 i grundförordningen. Såsom anges i skäl 15 i förordningen om provisorisk tull ansåg kommissionen att de uppskattade uppgifterna om rPET-industrin utgjorde tillräcklig bevisning i klagomålsskedet. UNESDA:s påståenden avvisas därför.

(13)

UNESDA hävdade att förordningen om provisorisk tull antogs i strid med de processuella rättigheterna. UNESDA hänvisade till att skadeuppgifterna ändrades i oktober 2023 och att beslutet att införa provisoriska tullar fattades när de berörda parterna inte längre kunde lämna synpunkter. UNESDA uppgav att användarna inte gavs möjlighet att lämna synpunkter efter det att klaganden hade lagt fram skadeuppgifterna i oktober 2023. UNESDA upprepade detta argument i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(14)

För det första bör det noteras att de slutliga skadeuppgifterna om makroekonomiska indikatorer lämnades först i oktober 2023, då kommissionen gjorde en kompletterande analys av rPET-segmentet, som är mycket dynamiskt och omfattar mer än 50 producenter av varierande storlek och med kapacitet som ofta ändras, behandlade en rad inlagor från berörda parter och genomförde en omfattande kompletteringsprocess med klaganden för att komma fram till objektivt fastställda och representativa makroekonomiska indikatorer för hela PET-industrin, inklusive rPET-segmentet. Vidare gavs både användare och andra berörda parter gott om möjligheter att utöva sina processuella rättigheter under hela förfarandet, bland annat genom att höras av kommissionens avdelningar, inkomma med flera skriftliga inlagor så sent som i oktober 2023 och lämna synpunkter på förordningen om provisorisk tull. De uppgifter om skada som lämnades i oktober 2023 återgavs dessutom i det preliminära utlämnandet av uppgifter, som alla berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på. UNESDA lämnade synpunkter på dessa uppgifter. Påståendet att UNESDA nekades möjlighet att lämna synpunkter ansågs därför vara felaktigt och ogrundat.

(15)

Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av PET i Kina (det slutliga utlämnandet av uppgifter). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(16)

Parter som begärde att bli hörda gavs även möjlighet till detta efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. Svepol hördes den 29 februari 2024.

(17)

Svepol hävdade i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att två aspekter av kommissionens agerande i denna undersökning kränkte Svepols och andra berörda parters rätt till försvar.

(18)

För det första ifrågasatte Svepol att det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter offentliggjordes på kvällen innan den kinesiska nyårsledigheten inleddes, trots att det inte fanns någon omedelbar och brådskande förfaranderelaterad tidsbegränsning för att göra detta. Enligt Svepol påverkade och begränsade den kinesiska helgdagsperioden avsevärt Svepols och de exporterande tillverkarnas möjligheter att utöva sin rätt att bli hörda och att inkomma med skriftlig bevisning om det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter inom kommissionens tidsfrist.

(19)

Kommissionen erinrade om att de undersökningar som inletts enligt artikel 5 i grundförordningen måste slutföras inom strikta rättsliga tidsfrister som föreskrivs i grundförordningen, vilket också omfattar ett antal interna och externa steg i förfarandet. Kommissionen noterade att den tidsfrist på minst 10 dagar för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter som föreskrivs i artikel 20.5 i grundförordningen respekterades i det aktuella fallet. I enlighet med samma artikel ska tidsfristen också fastställas ”med beaktande av hur brådskande ärendet är”. Fastställandet av tidsfristen för de berörda parternas svar på det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter måste ses mot denna bakgrund.

(20)

Dessutom beaktas omständigheter som kan innebära begränsningar för de berörda parterna att hålla de tidsfrister som fastställts av kommissionen, och förlängningar av tidsfristerna beviljas i vederbörligen motiverade fall. Detta förklarades i punkt 9 i tillkännagivandet om undersökning, där det anges att ”[v] ad gäller tidsfristerna för inlämnande av andra uppgifter som anges i detta tillkännagivande, ska förlängningar av dessa vara begränsade till tre dagar, såvida det inte kan påvisas att det föreligger särskilda omständigheter” (5). I förevarande fall beviljades Svepol en förlängning på tre dagar på grundval av den motivering som lämnats och i avsaknad av särskilda omständigheter. Kommissionen agerade helt i linje med tillkännagivandet om inledande och sin normala praxis. Påståendet att kommissionen skulle ha åsidosatt Svepols eller andra berörda parters rätt till försvar var därför ogrundat och måste avvisas.

(21)

För det andra ifrågasatte Svepol det faktum att meningsfulla icke-konfidentiella sammanfattningar av unionstillverkarnas frågeformulär efter undersökningsperioden endast gjordes tillgängliga för berörda parter efter Svepols begäran och två månader efter det att unionsproducenterna lämnat in de berörda känsliga uppgifterna. Enligt Svepol påverkade det faktum att de berörda parterna inte fick de meningsfulla icke-konfidentiella sammanfattningarna av de känsliga uppgifterna – som kommissionen förlitade sig på och hänvisade till i det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter – förrän fyra dagar efter offentliggörandet av dokumentet, vilket självklart påverkade de berörda parternas möjlighet att lämna in bevisning och lämna synpunkter på det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter inom kommissionens tidsfrist.

(22)

För det första bör det noteras att det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter tillhandahöll korrekta aggregerade uppgifter från de unionsproducenter som ingick i urvalet om försäljningspris, produktionskostnad och lönsamhet, medan de meningsfulla icke-konfidentiella sammanfattningarna av svaren på frågeformuläret endast innehöll index eller intervall för dessa känsliga och företagsspecifika uppgifter. För det andra, och såsom Svepol har påpekat, åtgärdades avsaknaden av meningsfulla sammanfattningar fyra dagar efter utlämnandet av det allmänna dokumentet om utlämnande av uppgifter, vilket gav Svepol nio dagar att beakta det och göra relevanta kommentarer i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. För det tredje, och såsom anges i skäl 20, beviljades Svepol en förlängning på tre dagar för att svara på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Eftersom denna processuella aspekt åtgärdades utan dröjsmål kan den inte ha påverkat de berörda parternas processuella rättigheter i detta fall och Svepols argument måste därför avvisas.

(23)

Inga synpunkter inkom på stickprovsförfarandet. Slutsatserna i skälen 18–27 i förordningen om provisorisk tull bekräftades därför.

(24)

I skäl 33 i förordningen om provisorisk tull anges definitionen av den berörda produkten. Den undersökta produkten är polyetentereftalat (PET) med en viskositet på minst 78 ml/g enligt ISO-standard 1628-5. Utöver bestämningen av viskositeten mäts viskositetskvoten för PET på en lösning av PET i ett visst lösningsmedel. I ISO-standarden anges fem olika kombinationer av lösningsmedel som kan användas för mätningen:

(25)

Även om vart och ett av de använda lösningsmedlen kan ge en något annorlunda viskositetskvot, kan matematiska formler användas för att omvandla den viskositetskvot som erhållits med ett lösningsmedel till den viskositetskvot som skulle ha erhållits med ett annat lösningsmedel.

(26)

Det bör noteras att det i den tidigare tillämpliga standarden DIN 53728, som ersatts av ISO 1628-5, endast hänvisades till lösningsmedlet fenol/1,2-diklorbensen (50/50), som anges i led a i skäl 24 ovan.

(27)

Av tydlighetsskäl och för att medlemsstaternas tullmyndigheter ska kunna tillämpa standarden på ett enhetligt sätt och för att den ska överensstämma med den tidigare industristandarden klargörs det därför ytterligare för detta förfarande att viskositeten hos PET ska mätas i eller omvandlas till lösningsmedlet fenol/1,2-diklorbensen (50/50).

(28)

När det gäller produktdefinitionen upprepade den exporterande producenten Ceville, med stöd av den exporterande producenten INCOM Resources Recovery (Tianjin) Co., Ltd, som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter sin begäran i skäl 38 i förordningen om provisorisk tull om att rPET skulle uteslutas från undersökningens produktdefinition. Båda de berörda parterna hänvisade till en annan prissättning för rPET jämfört med ny PET (vPET), till unionens hållbarhetsmål kopplade till en ökad användning av rPET och till det faktum att det för närvarande inte förekommer någon import av rPET från Kina till unionen.

(29)

Den berörda produkten enligt kommissionens definition omfattade både import av vPET och rPET från Kina, som konkurrerar med vPET och rPET som produceras av unionsindustrin. Det faktum att två produkttyper kan ha olika prissättning motiverar inte att de utesluts från en undersökning. Kommissionen konstaterade att båda typerna har samma fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, att de konkurrerar med varandra och att det finns en viss grad av utbytbarhet mellan vPET och rPET (se t.ex. skälen 254 och 293 i förordningen om provisorisk tull). Dessa undersökningsresultat ifrågasätts inte av en skillnad i prissättning. Det skulle därför vara olämpligt och ineffektivt att utesluta rPET från undersökningen. Påståendet att det inte förekom någon import av rPET är dessutom felaktigt. Även om importen av rPET från Kina under undersökningsperioden var begränsad, så förekom den. Såsom anges ovan drog kommissionen under alla omständigheter slutsatsen att båda produkttyperna konkurrerade. Dumpad import av PET från Kina, oavsett om det rör sig om rPET eller vPET, konstaterades därför leda till risk för skada för unionens PET-producenter.

(30)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande produktdefinitionen och den likadana produkten bekräftades slutsatserna i skälen 33–39 i förordningen om provisorisk tull.

(31)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade en exporterande producent som ingick i urvalet, Sanfame Group, och en importör, Svepol, synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten rörande dumpning.

(32)

Närmare uppgifter om beräkningen av normalvärdet anges i skälen 40–138 i förordningen om provisorisk tull.

(33)

Efter offentliggörandet av de provisoriska åtgärderna lämnade Sanfame Group synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen i den aktuella undersökningen. Sanfame Group hävdade att vissa produktionsfaktorer för framställning av PET delvis importerades från andra tredjeländer än Kina och som inte påverkas av snedvridningar, och att kommissionen därför borde ha använt de faktiska importpriser som producenten betalade för de importerade råvarorna i stället för att tillämpa ett referensvärde på sådana kostnader, eftersom de faktiska kostnaderna återspeglade priser som inte är snedvridna då de drivs av marknadskrafterna.

(34)

Kommissionen avvisade detta argument. Även om Sanfame Group i sitt svar på frågeformuläret angav att företaget importerade vissa av de råvaror som används för att tillverka PET från andra länder än Kina, angav det inte tydligt och konsekvent vilken del av dessa kostnader som härrör från länder utanför Kina och vilka av dessa kostnader som inte är föremål för snedvridningar. Sanfame Group underbyggde således inte sitt påstående om att ta hänsyn till faktiska priser för vissa mängder råvaror som importerats under marknadsvillkor genom att tillhandahålla lämplig bevisning. Eftersom det inte fanns någon bevisning för att den importerade råvaran användes för att tillverka PET för import till unionen, beslutade kommissionen att använda riktpriser för hela den mängd råvaror som användes vid framställningen av PET och avvisade företagets påstående.

(35)

Efter offentliggörandet av de provisoriska åtgärderna lämnade Sanfame Group och Svepol synpunkter på kommissionens val att använda uppgifter från företaget MPI Polyester Industries (MPI) för att fastställa referensvärdet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i det representativa landet Malaysia.

(36)

Sanfame Group och Svepol upprepade sina kommentarer på den andra noteringen om de källor som använts för att fastställa normalvärdet. Utöver de tidigare argumenten hävdade Sanfame Group och Svepol att den integrerade karaktären hos Recrons produktion gjorde den till ett mer representativt riktmärke än MPI. Svepol hävdade också att Recron baserade sin produktion på paraxylen, i likhet med de kinesiska producenter som ingick i urvalet, vilket gjorde att Recrons försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader var jämförbara med kostnaderna för de kinesiska producenterna.

(37)

Svepol hävdade dessutom att kommissionen inte hade motiverat varför MPI:s och Recrons finansiella uppgifter skulle behandlas olika. Svepol hävdade att det, i motsats till kommissionens preliminära slutsatser, inte fanns något på Recrons webbplats som tydde på att företaget huvudsakligen var inriktat på komplexa produkter av polyester. Förutom att MPI:s webbplats angav produktionskapacitet visade den inte att dess huvudsakliga verksamhet i fråga om värde eller kostnader var PET-harts. I stället angavs på webbplatsen att både hartsfabriken och spinneriet aktivt förvaltades tillsammans. Svepol hävdade vidare att man aldrig hade hört talas om MPI före denna undersökning, medan Recron var en välkänd producent inom industrin.

(38)

Därtill hävdade Svepol att kommissionen, genom att preliminärt dra slutsatsen att Recrons vinst och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte var rimliga, inte gjorde en objektiv bedömning av uppgifterna.

(39)

Såsom Sanfame Group medgav i sin inlaga kunde man med hjälp av Recrons allmänt tillgängliga uppgifter inte exakt fastställa vilken betydelse PET har i förhållande till företagets totala omsättning. Med andra ord var de lättillgängliga uppgifterna inte specifika för PET-verksamheten. Kommissionen sökte det närmaste riktmärket som var lättillgängligt, inklusive konsoliderad information från producenter som bland annat är verksamma inom den bransch där den undersökta produkten ingår. Recron är mycket riktigt ett storskaligt företag och på sin webbplats (6) anger företaget att det är ett av världens största integrerade polyester- och textilföretag med fokus på komplexa produkter av polyester. MPI däremot är huvudsakligen inriktat på produktion av PET-harts, vilket anges på företagets webbplats (7). Kommissionen drog därför slutsatsen att MPI utgjorde det närmaste lättillgängliga riktmärket och beslutade att inte använda uppgifterna från Recron. Det nya argumentet att Recrons integrerade karaktär låg närmare karaktären hos de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet ändrade inte denna bedömning. Såsom redan beskrivits omfattar integrationen även komplexa derivatprodukter som står i fokus för Recrons verksamhet och som inte ingår i den undersökta produkten, och den integrerade produktionsstrukturen var därför inte jämförbar med den hos en producent av PET-harts.

(40)

Kommissionen bekräftade därför sitt beslut att använda uppgifter från MPI för att fastställa ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst och för att beräkna normalvärdet.

(41)

Närmare uppgifter om beräkningen av exportpriset anges i skälen 139–140 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina preliminära undersökningsresultat.

(42)

Närmare uppgifter om jämförelsen mellan normalvärdet och exportpriset anges i skälen 141–142 i förordningen om provisorisk tull. Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftade kommissionen sina preliminära undersökningsresultat.

(43)

Efter att ha avvisat de påståenden som beskrivs i skälen 33 och 35 bekräftade kommissionen beräkningen av dumpningsmarginalen enligt skäl 144 i förordningen om provisorisk tull.

(44)

De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(45)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande definitionen av unionsindustrin och unionsproduktionen bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 150–151 i förordningen om provisorisk tull.

(46)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen bekräftades slutsatserna i skälen 152–155 i förordningen om provisorisk tull.

(47)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande volym, marknadsandel och pris för importen från det berörda landet bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 156–164 i förordningen om provisorisk tull i dessa avseenden.

(48)

Inga synpunkter inkom beträffande denna del av förordningen om provisorisk tull.

(49)

Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter lämnade klaganden en reviderad version av de makroekonomiska uppgifterna för det första kvartalet 2023 (tabell 14 i förordningen om provisorisk tull), vilket återspeglade de uppdateringar som gjorts av de underliggande uppgifterna om rPET-produktion från Wood Mackenzies industriexperter, från vilka försäljningssiffrorna för rPET extrapolerades. Denna ändring ledde till en minskning av siffrorna för unionsindustrins PET-produktion med cirka 33 700 ton och en minskning av siffrorna för unionsindustrins PET-försäljningsvolym med över 32 100 ton under första kvartalet 2023. Detta ledde i sin tur till en motsvarande minskning av siffrorna för förbrukningen i unionen under det kvartalet, vilket framgår av tabell 14 i förordningen om provisorisk tull. Ändringen förändrade dock inte de trender som observerats och påverkade därför inte resultatet av kommissionens bedömning. Efter Eurostats uppdatering av importsiffrorna för första kvartalet 2023 (från 134 604 ton till 127 608 ton) minskade unionsindustrins marknadsandel med cirka 1 procentenhet under första kvartalet 2023 (från 63 % till 62 %), medan marknadsandelen för importen från Kina låg kvar på samma nivå.

(50)

Enligt UNESDA bortsåg man i de uppgifter som klaganden lämnade i oktober 2023 (uppgifterna från oktober) och som kommissionen använde för det preliminära fastställandet av skada från de uppgifter i ärendehandlingarna som UNESDA tillhandahöll. UNESDA pekade på betydande skillnader i de uppgifter som klaganden lämnat under undersökningens gång.

(51)

För det första utgjorde uppgifterna från oktober klagandens slutliga svar på kommissionens frågeformulär om makroindikatorer, vilket följde på ett antal uppmaningar till klaganden att åtgärda de brister i uppgifterna som kommissionen hade konstaterat. Det bör framhållas att uppmaningarna att lämna fullständiga svar härrörde från kommissionens ytterligare undersökning av fakta och olika inlagor som de berörda parterna, främst UNESDA, lämnat under undersökningens gång.

(52)

För det andra återspeglade uppgifterna från oktober kontrollerade uppgifter om de samarbetsvilliga företagen och de bästa tillgängliga och välgrundade uppgifterna om unionens rPET-producenter. UNESDA kunde inte motivera på vilka grunder uppgifterna från oktober skulle anses vara felaktiga eller icke-representativa. UNESDA kunde inte förklara varför kommissionen i stället skulle använda andra uppgifter, eller i vilken utsträckning de uppgifter som UNESDA hänvisade till var mer utförliga eller exakta än uppgifterna från oktober.

(53)

Såväl efter det preliminära som det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte UNESDA de revideringar som gjorts av de makroekonomiska uppgifterna och angav att klaganden underskattade unionens försäljning, produktion och förbrukning genom att använda information från olika källor, fördubbla den företagsinterna användningen och blanda uppgifter för vPET och rPET i detta syfte.

(54)

UNESDA:s anklagelser om manipulation av uppgifter var ogrundade. Kommissionen gjorde stora ansträngningar för att åtgärda de brister som konstaterats i de makroekonomiska uppgifterna, främst när det gäller rPET. Alla berörda parter lämnade sina synpunkter och uppgifter, och kommissionen beslutade att använda uppgifter från Wood Mackenzie respektive PRE (Plastic Recyclers Europe – en paraplyorganisation för rPET-producenter) av de skäl som anges i skälen 56 och 57 nedan. Kommissionen begärde de korrigeringar som ledde till uppdateringen i oktober för att säkerställa att de uppgifter som användes återspeglade svaren angående representativitet och/eller de kontrollerade uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(55)

UNESDA hänvisade dessutom till PET Market Report 2022 och utnyttjandegraden för rPET-producenter i denna som grund för uppskattningen av produktionen och ifrågasatte användningen av uppgifter från Wood Mackenzie för att uppskatta produktionen av rPET.

(56)

Kommissionen beaktade de olika befintliga källorna och försökte identifiera det mest tillförlitliga och objektiva riktvärdet i avsaknad av exakta uppgifter om rPET. Användningen av PET Market Report 2022 ansågs vara olämplig av två skäl: Rapporten använde endast 2020 som referensår för att fastställa den operativa förmågan och innehöll uppgifter för Förenade kungariket, Schweiz och Norge. Å andra sidan innehöll uppgifterna från Wood Mackenzie årliga siffror för förbrukningen av flingor (dvs. rPET-produktion) och gällde specifikt unionsindustrins produktion. Wood Mackenzie skilde till och med mellan produktion av livsmedelsgodkänd och icke-livsmedelsgodkänd rPET samt kemisk återvinning och ansågs därför överlag vara en mer tillförlitlig och välgrundad informationskälla. Även om PET Market Report användes för en uppskattning av produktionen av rPET, skulle inverkan på indikatorerna vara minimal (8) och inte ändra de slutsatser som kommissionen drog för att fastställa om det förelåg risk för skada i detta fall.

(57)

UNESDA hävdade dessutom att kommissionen inte beaktade detaljerad information om rPET-producenter i unionen, inbegripet identifiering av företagen och deras produktionskapacitet för skadeundersökningsperioden. UNESDA motsade dock sig självt genom att hävda att den aggregerade årliga information om produktionskapacitet i unionen som PRE (9) tillhandahöll, och som i slutändan användes av kommissionen i dess bedömning, exakt motsvarade de uppgifter som lämnats av användarna. Som tidigare nämnts utvärderade kommissionen olika källor och beslutade att använda den som ansågs vara mest tillförlitlig – vilket i fallet med produktionskapaciteten för rPET var uppgifterna från en paraplyorganisation som företräder rPET-producenterna (PRE).

(58)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit bekräftades slutsatserna i skälen 170–182 i förordningen om provisorisk tull.

(59)

Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande de mikroekonomiska indikatorerna bekräftades slutsatserna i skälen 183–198 i förordningen om provisorisk tull.

(60)

Efter den bedömning som beskrivs i skäl 197 i förordningen om provisorisk tull analyserade kommissionen uppgifterna för tiden efter undersökningsperioden, enligt tabell 1 nedan (unionens försäljningspriser, unionens produktionskostnader, unionens lönsamhet samt kinesiska importvolymer och importpriser för andra och tredje kvartalet 2023).

Tabell 1

Unionens försäljningspriser/produktionskostnader/lönsamhet och kinesiska importvolymer/importpriser andra och tredje kvartalet 2023

(61)

Som svar på de berörda parternas argument (framför allt i skälen 82, 93 och 125) lade kommissionen dessutom i tabell 2 nedan fram uppgifter om mikroekonomiska indikatorer (unionens försäljningspriser och unionens produktionskostnader) på en mer detaljerad kvartalsnivå för undersökningsperioden.

Tabell 2

Försäljningspriser och produktionskostnader i unionen under undersökningsperioden och under första kvartalet 2023

(62)

Kommissionen drog den slutgiltiga slutsatsen att unionsindustrin påverkades negativt av importen från Kina, särskilt i slutet av undersökningsperioden, men inte i sådan utsträckning att unionsindustrin har lidit väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(63)

Kommissionen analyserade därför risken för väsentlig skada i enlighet med artikel 3.9 i grundförordningen.

(64)

Såsom anges i skäl 197 i förordningen om provisorisk tull fortsatte kommissionen sin framåtblickande analys efter införandet av de provisoriska åtgärderna genom att samla in uppgifter från andra och tredje kvartalet 2023, särskilt om unionsproducenternas lönsamhet, försäljningspriser och produktionskostnader för de unionsproducenter som ingick i urvalet jämfört med importpriserna från Kina (se tabell 1). Kommissionen analyserade sedan om dessa ytterligare uppgifter skulle bekräfta eller ogiltigförklara de slutsatser som grundades på uppgifterna från undersökningsperioden och första kvartalet 2023 (se särskilt skälen 79, 96, 119 och 126 för mer information om de slutsatser som dragits).

(65)

I avsnitt 5.3 behandlar kommissionen alla synpunkter som inkommit efter införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder och som fortfarande var relevanta efter de översyner och ytterligare analyser som utförts under det slutgiltiga skedet.

(66)

Såsom anges i skäl 210 i förordningen om provisorisk tull ökade importen från det berörda landet avsevärt från 192 941 ton till 305 055 ton mellan 2019 och undersökningsperioden.

(67)

Tillgängliga uppgifter för den ytterligare perioden juli–september 2023 visade att den dumpade importen från Kina började minska jämfört med undersökningsperioden och tiden efter undersökningsperioden fram till juni 2023, uttryckt som månatliga genomsnitt.

Tabell 3

Kinesiska importvolymer under tiden efter undersökningsperioden

(68)

Kommissionen konstaterade således att trenden med ökande volymer hade upphört efter det andra kvartalet 2023. När kommissionen bedömde betydelsen av och tillförlitligheten hos dessa siffror för att bekräfta eller ogiltigförklara analysen av risken för skada konstaterade den emellertid också att minskningen av de genomsnittliga månatliga importvolymerna från Kina från juli till september 2023 (jämfört med 2022) kunde tillskrivas den avkylande effekten av i) inledandet av det aktuella förfarandet den 30 mars 2023 med en påtaglig risk att provisoriska åtgärder skulle antas inom högst åtta månader och ii) klagandens begäran om registrering som lämnades in den 31 maj 2023. Med andra ord bekräftar uppgifterna för tiden efter undersökningsperioden fram till juni 2023, direkt efter det att klaganden ingett en begäran om registrering av import, den betydande ökningstakten för den dumpade import som konstaterats under skadeundersökningsperioden. Den betydande minskningen av importvolymen från juni 2023 motsäger inte denna slutsats, eftersom det är en sannolik effekt av begäran om registrering av import i syfte att tillämpa tullarna retroaktivt. Denna begäran hade oundvikligen en avkylande effekt på importvolymen, särskilt med tanke på att det vid den tidpunkten inte fanns någon uppgift om nivån på de eventuella tullar som skulle kunna införas. Av detta följer att den betydande ökningstakten för importen från och med 2021, som bekräftas av uppgifterna för tiden efter undersökningsperioden, tyder på sannolikheten för en starkt ökad import i den mening som avses i artikel 3.9 a i grundförordningen.

(69)

I sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade UNESDA på grundval av uppgifter från Eurostat att importen från Kina minskade med 20 % under 2023 och att det inte finns någon anledning att anta att den kommer att återgå till 2022 års nivåer. Såsom anges i skäl 68 hade den ökande importvolymen från Kina upphört efter det andra kvartalet 2023, men inledandet av denna undersökning och begäran om registrering hade en oundviklig avkylande effekt på importvolymen. UNESDA:s påstående avvisades därför.

(70)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter framförde CPCIF även följande argument avseende den ”avkylande effekt” som kommissionen fastställt i skäl 68.

(71)

CPCIF hävdade att den betydande minskningen av importen under det fjärde kvartalet av undersökningsperioden visar att de kinesiska importvolymerna redan var på väg ner innan någon påstådd ”avkylande effekt” kunde ha fått fäste. Kommissionen noterade att förekomsten av en avkylande effekt avsåg perioden efter undersökningsperioden och att en tillfällig minskning av importen under undersökningsperiodens sista kvartal inte påverkar giltigheten av slutsatsen i skäl 68. Importen från Kina hade faktiskt ökat betydligt under hela skadeundersökningsperioden, och nedgången i importen under fjärde kvartalet 2022 följde på en kontinuerlig och kraftig ökning av den dumpade importen under de föregående kvartalen och följdes av en ytterligare ökning under det första kvartalet efter undersökningsperioden. En sådan minskning under fjärde kvartalet 2022 kan således inte vederlägga kommissionens slutsatser vad gäller ytterligare importökningar inom den närmaste framtiden om åtgärder inte vidtas.

(72)

CPCIF menade också att när det gäller den ”avkylande effekten” av den aktuella undersökningen måste kommissionens resonemang underbyggas av konkret bevisning och inte bara antaganden. Enligt CPCIF utgör slutsatsen att en minskning av importvolymen är en ”sannolik effekt” av inledandet av en undersökning eller en begäran om registrering i sig inte någon faktisk bevisning eller objektiv undersökning.

(73)

För det första fastställde kommissionen, vilket tydligt framgår av skäl 68 i dess helhet, att inledandet av det nuvarande förfarandet och av begäran om registrering hade en avkylande effekt på importvolymen. För det andra grundar sig slutsatsen på en objektiv bedömning av positiva, bekräftande och kontrollerbara uppgifter om importen som offentliggjorts av Eurostat. Det är helt logiskt att inledandet av en undersökning, följt av en möjlighet att registrera import i syfte att retroaktivt införa eventuella tullar av okänd storlek, skulle ha en avkylande effekt på PET-importörer i unionen. Denna effekt framgår tydligt av importstatistiken. Såsom förklaras nedan lämnade de berörda parterna dessutom ingen annan giltig förklaring till de betydligt lägre importvolymerna efter inledandet av undersökningen och begäran om registrering av import. Detta påstående avvisades därför.

(74)

Slutligen hävdade CPCIF att tidigare importtrender (med hänvisning till den minskade PET-importen från Kina under 2018 eller 2021) visar att ihållande minskningar av importen inte har något samband med inledandet av antidumpningsundersökningar, och därför är påståendet om att inledandet av den aktuella undersökningen och begäran om registrering skulle haft en ”avkylande effekt” ogrundat, enligt CPCIF. Det ifrågasattes inte att även om det inte är uteslutet att andra faktorer som inte har något samband med antidumpningsundersökningen (såsom den dramatiska ökning av fraktpriserna som observerades 2021) tidigare har lett till en nedgång i importen. För perioden efter undersökningsperioden lämnade dock CPCIF ingen bevisning som visade att andra faktorer skulle ha orsakat minskningen i det aktuella fallet och att minskningen inte kan tillskrivas inledandet av denna undersökning eller ingivandet av en begäran om registrering, såsom förklaras i skäl 68. Påståendena från CPCIF avvisades därför.

(75)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Svepol att den minskning av importvolymerna som kommissionen iakttog för första gången i juni 2023 var en återspegling av en handelstrend som började flera månader innan den aktuella undersökningen inleddes, nämligen att containertransportkostnaderna återgick till normala nivåer, vilket ledde till att styckegodssändningarna upphörde. I detta sammanhang hänvisade Svepol till den avsevärda tidsförskjutningen mellan förhandlingarna om försäljning, dvs. den tidpunkt då produkten beställs från Kina, och importen till unionen. Svepol erinrade vidare om att den genomsnittliga tiden från orderbeställningen av en styckegodssändning till att sändningen ankom till EU varierade mellan fyra och sex månader.

(76)

Såsom anges i skäl 68 hade inledandet av det nuvarande förfarandet den 30 mars 2023 redan en avkylande effekt på importen från Kina under perioden efter undersökningsperioden. Även om transiteringstiden kunde vara längre för styckegodssändningar avbröts dessa till följd av normaliseringen av fraktpriserna och under perioden efter undersökningsperioden. De typiska transporttiderna för standardcontainertransporter var inte längre än 2–3 månader (10), och även efter att man tagit hänsyn till tidsfördröjningen mellan förhandlingarna om försäljningen och den faktiska importen, och även med beaktande av att den sista delsändningen anlände i mars 2023 (se skäl 103), stod sändningar i standardcontainrar för stora importvolymer under det andra kvartalet 2023. Därav följer att nedgången i importen i juni 2023 beror på händelser i april 2023. Minskningen av de kinesiska importvolymerna i juni 2023 kan därför snarare förklaras av den nedkylande effekten av inledandet av undersökningen i slutet av mars 2023 än av övergången från styckegodssändningar till normala containertransporter. Betydande importvolymer från Kina fortsatte att anlända i containrar i april och maj 2023, dvs. efter den sista styckegodssändningen i mars, och därför kunde minskningen av importvolymen från Kina från juni 2023 och framåt inte ha orsakats av denna omställning.

(77)

När det gäller betydelsen av styckegodssändningar och dess förhållande till containertransporter hävdade Svepol i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter att en faktamässigt korrekt analys skulle ha visat att ökningen under 2022 berodde på att Kina, till följd av de ökade kostnaderna för containerfrakt, var det enda exportlandet som kunde göra styckegodssändningar till EU och därmed fick en konkurrensfördel i förhållande till andra PET-exportländer. När kostnaderna för containerfrakt återgick till normala nivåer förlorade Kina denna fördel, vilket följaktligen ledde till en minskning av importvolymerna från Kina och en ökning av importen från andra källor. Enligt detta resonemang skulle importvolymerna från de andra PET-exporterande länderna före krisen (i viss utsträckning) ha tagits av Kina under 2022, på grund av dess kapacitet att göra styckegodssändningar, och sedan återtagits av de berörda tredjeländerna efter krisen och efter att Kina hade förlorat sin konkurrensfördel. Denna bedömning stöds inte av de faktiska omständigheterna i målet. Såsom framgår av tabell 16 i förordningen om provisorisk tull, och vilket inte bestritts av Svepol, snarare ökade än förlorade de viktigaste PET-exporterande länderna Egypten, Turkiet och Vietnam marknadsandelar under 2022. Därför är teorin om att Kina inte längre kunde utnyttja sin konkurrensfördel inom sjöfarten under det tredje kvartalet 2023 och att tredjeländer höll på att ta igen marknadsandelar som de tidigare förlorat felaktig. Kina tog aldrig marknadsandelar från dessa länder. Såsom framgår av tabell 14 i förordningen om provisorisk tull var det endast unionen som gjorde en betydande marknadsandelsförlust mellan det första kvartalet 2022 och det första kvartalet 2023; under den perioden förlorade unionen 11 procentenheter av sin marknadsandel. Av detta följer att minskningen av importen av kinesisk PET från och med juni 2023 inte orsakades av att andra PET-exporterande länder återtog marknadsandelar som de aldrig förlorade under 2022, utan av att antidumpningsundersökningen mot import från Kina inletts tre månader tidigare.

(78)

Såsom anges i skälen 230, 231 och 233 samt i tabell 14 i förordningen om provisorisk tull nådde lönsamheten för de utvalda unionsproducenterna ohållbara nivåer på –12 % och –11 % under fjärde kvartalet 2022 respektive första kvartalet 2023, när det kinesiska pristrycket var som mest kännbart efter den fortsatta ökningen av importen.

(79)

De ytterligare uppgifter som samlades in för tiden efter undersökningsperioden visade att unionsproducenternas negativa lönsamhetstrend fortsatte (se tabell 1), med förlustnivåer på –11 % och –13 % under andra respektive tredje kvartalet 2023.

(80)

Enligt Svepol bekräftades den omständighet att importen från Kina inte låg bakom unionsindustrins minskade lönsamhet under fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 av att unionsproducentens lönsamhet fortsatte att minska under 2023, trots att importvolymen från Kina minskade avsevärt från juni 2023.

(81)

Kommissionen instämmer inte i Svepols tolkning av omständigheterna. Kommissionen fann (på grundval av de berörda parternas förklaringar) att det finns en avsevärd tidsförskjutning mellan förhandlingarna om försäljningen, dvs. den tidpunkt då produkten beställs från Kina, och importen till unionen. Det är vid den tidpunkt då försäljningen förhandlas som den kinesiska försäljningen och unionsförsäljningen konkurrerar. Såsom förklaras i skäl 68 är den betydande nedgången i importvolymen från och med juni 2023 dessutom relaterad till antidumpningsundersökningen och i synnerhet en begäran om registrering snarare än någon särskild marknadskraft. Den minskning av importvolymen som observerades från juni 2023 återspeglade importörernas troliga strävan att begränsa sin exponering för eventuella retroaktiva antidumpningstullar, men undanröjde inte pristrycket från dumpad import från Kina, som vid den tidpunkten inte hindrades av någon åtgärd. Det är därför inte förvånande att unionsindustrin, även när statistiken visade en minskning av den dumpade importen, fortsatte att gå med förlust och inte omedelbart återhämtade sig.

(82)

I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF (de kinesiska PET-producenternas intresseorganisation) att kommissionen inte tillhandahöll några kvartalsuppgifter om unionsindustrins priser under undersökningsperioden och inte heller någon information om priserna i unionen efter undersökningsperioden, och att kommissionen därför inte objektivt undersökte priser och priseffekter på grundval av faktisk bevisning. CPCIF hävdade också att det i förordningen om provisorisk tull inte hade lämnats några uppgifter för tiden efter undersökningsperioden om den import från Kina som hade gjorts av de klagande företagen inom unionsindustrin.

(83)

Såsom fastställs i skäl 231 i förordningen om provisorisk tull sålde unionsindustrin under produktionskostnaderna under det sista kvartalet av undersökningsperioden och det första kvartalet efter undersökningsperioden. Kommissionen undersökte därför objektivt, på grundval av faktisk bevisning, verkningarna av den dumpade importen från Kina på priserna i unionen. Det faktum att de specifika uppgifterna om de kvartalsvisa försäljningspriserna i unionen under och efter undersökningsperioden, unionens produktionskostnader samt importpriser och importvolymer som visar importen från klagande unionsproducenter (som nu för fullständighetens och tydlighetens skull presenteras i tabell 1 respektive tabell 2) tidigare inte hade beskrivits i förordningen om provisorisk tull ändrade inte kommissionens slutgiltiga slutsats.

(84)

CPCIF hävdade att kommissionens bedömning i förordningen om provisorisk tull grundade sig på felaktiga importuppgifter. Enligt CPCIF rapporterade Eurostat att volymen av importen från Kina under det första halvåret 2023 uppgick till 216 560 ton, vilket skiljer sig från kommissionens påstående om 223 558 ton. Den registrerade importen för motsvarande period 2022 uppgick till 144 706 ton, jämfört med kommissionens uppgift om 139 672 ton. Följaktligen skulle den årliga ökningen av importen från Kina vara mindre än 50 %, snarare än de 60 % som kommissionen hävdar.

(85)

Kommissionens bedömning i förordningen om provisorisk tull grundades på importuppgifter som rapporterats vid tidpunkten för inhämtandet av uppgifter för undersökningens preliminära skede. Skillnaden mellan de uppgifter som användes av kommissionen och de uppgifter som togs fram av CPCIF låg i den tidpunkt då uppgifterna togs fram från Eurostat. Detta beror på de olika uppdateringar som emellanåt görs av de uppgifter som rapporteras i Eurostat. Oavsett detta skulle de reviderade uppgifterna under alla omständigheter inte kunna ogiltigförklara eller på annat sätt ändra kommissionens bedömning, och slutsatsen i skäl 210 i förordningen om provisorisk tull skulle i sak förbli densamma, dvs. att en betydande ökningstakt för den dumpade importen till unionsmarknaden har konstaterats, vilket tyder på sannolikheten för en starkt ökad import.

(86)

Svepol och UNESDA hävdade att den marginella ökningen på 1 till 1,5 % av marknadsandelen för importen från Kina under skadeundersökningsperioden inte kunde ligga till grund för slutsatsen att det fanns risk för skada. Svepol gjorde vidare en jämförelse mellan utvecklingen av marknadsandelen för importen från Kina och importen från andra tredjeländer och hänvisade till den snabbt ökande marknadsandelen för Turkiet, Vietnam och Egypten (en sammanlagd ökning av marknadsandelen på fem procentenheter).

(87)

För det första avsåg ökningen av den kinesiska marknadsandelen med 1 till 1,5 % marknadsandelen efter avdrag för unionsindustrins import från Kina. I detta sammanhang är det oklart hur stor andel av importen från andra tredjeländer som unionsindustrin och dess närstående företag stod för, och den jämförelse som Svepol gjorde kan därför inte anses vara rättvis och objektiv. Svepol aggregerade dessutom tillväxten i marknadsandel för de andra stora exportländerna och jämförde denna aggregerade siffra med importen från Kina.

(88)

Oberoende av ovanstående, och i motsats till vad parterna hävdade, förlitade sig kommissionen inte uteslutande på den ökade marknadsandelen för importen från Kina under hela skadeundersökningsperioden när den fastställde den betydande ökningstakten för den dumpade importen. Ett sådant tillvägagångssätt skulle vara olämpligt med tanke på omständigheterna i detta fall, särskilt att risken för skada blev synlig först i slutet av undersökningsperioden. Såsom anges i skäl 210 i förordningen om provisorisk tull gjordes en mer detaljerad analys av utvecklingen av den dumpade importens marknadsandel under relevanta perioder, dvs. en jämförelse mellan 2021 och undersökningsperioden och mellan första halvåret 2022 och första halvåret 2023. Denna bedömning visade på en betydande ökningstakt, vilket tyder på sannolikheten för en väsentligt ökad import från Kina. Därför avvisades Svepols och UNESDA:s argument.

(89)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade UNESDA (med hänvisning till det faktum att 45–62 % av den ökning av importen från Kina som ägde rum under undersökningsperioden gjordes av klaganden) att om unionsindustrin inte återupptar importen från Kina finns det ingen anledning att anta att importen återigen kommer att öka avsevärt. I detta avseende bör det noteras att slutsatsen om risken för skada inte är avhängig av importen från unionsindustrin såsom anges i skäl 252 i förordningen om provisorisk tull, och att denna import inte påverkar kommissionens skadeanalys.

(90)

CPCIF ifrågasatte kommissionens påstådda slutsats att vissa länders införande av handelspolitiska skyddsåtgärder har gjort det helt omöjligt för kinesiska exportörer att få tillgång till dessa marknader. CPCIF hävdade vidare att kommissionen inte hade undersökt alternativa exportmarknader under undersökningsperioden eller tiden efter undersökningsperioden. CPCIF hänvisade till marknader som Indonesien, Indien eller Japan och deras betydande importkapacitet och/eller deras betydande import från Kina i september 2023 trots handelspolitiska skyddsåtgärder. CPCIF upprepade sina argument efter det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(91)

För det första drog kommissionen inte slutsatsen att vissa länders införande av handelspolitiska skyddsåtgärder gjorde det helt omöjligt för kinesiska exportörer att få tillgång till dessa marknader. Kommissionen konstaterade snarare i skäl 217 i förordningen om provisorisk tull att vissa marknader har blivit allt svårare (dock inte helt omöjliga) att få tillgång till för de kinesiska exporterande producenterna. För det andra undersöktes, i motsats till vad CPCIF hävdade, exportmarknaderna för kinesisk PET i vederbörlig ordning. Såsom anges i skäl 220 i förordningen om provisorisk tull kom inga andra kinesiska exportdestinationer för PET, förutom Ryska federationen, i närheten av den exportvolym som gjordes till unionen under undersökningsperioden. Denna trend fortsatte även under tiden efter undersökningsperioden, under första halvåret 2023. Statistiken visade att unionen är Kinas främsta exportdestination för PET och att en stor del av den kinesiska överkapaciteten, i avsaknad av åtgärder, med stor sannolikhet kommer att riktas mot export till unionen. De berörda parterna lade inte fram några underbyggda argument mot denna slutsats. För denna analys ansågs dessutom siffrorna för den kinesiska exporten till unionen och jämförandet av dessa med exporten till andra marknader från och med andra halvåret 2023 inte vara representativa med tanke på den avkylande effekt som denna undersökning hade på importen från Kina (se skäl 68). Kommissionen hänvisade vidare till bedömningen i skälen 221 och 247 i förordningen om provisorisk tull, som fortfarande var giltig.

(92)

Som svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF att kommissionen genom att åberopa en avkylande effekt ogiltigförklarar syftet med artikel 3.9 b i grundförordningen om tillgång till andra exportmarknader för att absorbera eventuell ytterligare export när den bedömde sannolikheten för en väsentligt ökad dumpad export till unionen. Det erinrades om att kommissionen noga analyserade tillgången till andra exportmarknader, särskilt under den period som är avgörande för fastställandet av risken för skada, och beaktade eventuella väsentliga synpunkter i detta avseende (se skälen 217 och 220–221 i förordningen om provisorisk tull samt skäl 91). Såsom tydligt framgår av skäl 91 är hänvisningen till en avkylande effekt begränsad till perioden efter undersökningsperioden under andra halvåret 2023 och utgör inte den enda motiveringen till kommissionens slutsatser avseende artikel 3.9 b i grundförordningen.

(93)

Svepol betonade att ett fastställande av risk för väsentlig skada måste göras under den period för vilken den påstås föreligga, dvs. fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023. Svepol hävdade att kommissionen inte lade fram någon bevisning för prisunderskridande från kinesiska exporterande producenter under fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 och att sådant påstått prisunderskridande fick unionsindustrins priser och lönsamhet att sjunka. Svepol hävdade vidare att även om kommissionen skulle fastställa ett prisunderskridande under fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023, hade den inte fastställt att det under undersökningsperioden och särskilt under fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 förekom prisnedgångar eller pristryck till följd av importen av PET från Kina under skadeundersökningsperioden, trots den preliminära slutsatsen att detta var fallet.

(94)

Efter det slutligt utlämnandet av uppgifter vidhöll Svepol att kommissionen i sin analys av risken för skada skulle överväga huruvida de dumpade importprodukterna sålts till betydligt lägre pris än priset för den likadana produkten framställd av unionsindustrin, eller om denna import annars leder till att priserna sänks väsentligt eller till att väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras. I sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF också att de senaste uppgifterna från det tredje kvartalet 2023, som är avgörande för kommissionens analys av risken för skada, tyder på att de kinesiska importpriserna inte underskrider unionens försäljningspriser.

(95)

Kommissionen delar inte uppfattningen att den var skyldig att beräkna prisunderskridandet för kvartalsperioder inom undersökningsperioden. Såsom tribunalen påpekade i målet Giant Electric (11) är kommissionen inte alls skyldig att fastställa prisunderskridandemarginaler enligt artikel 3.3 i grundförordningen och har rätt att grunda sin skadeanalys och därmed orsakssambandet på andra prisfenomen som anges i artikel 3.3 i grundförordningen, såsom en väsentlig sänkning av unionsindustrins priser eller förhindrande av väsentliga prisökningar. Kommissionen instämmer inte heller i att dess prisanalys inte var tillräckligt detaljerad, eftersom den inte bara beaktade uppgifterna för undersökningsperioden utan även bedömde situationen för både den dumpade importen och unionsindustrin på kvartalsbasis under undersökningsperioden och tiden efter undersökningsperioden. Kommissionen tittade vidare på kvartalsuppgifter om kinesiska importvolymer och importpriser samt unionsindustrins produktion, försäljning, priser och kostnader (se tabell 14 i förordningen om provisorisk tull och tabellerna 1 och 2 i denna förordning). Som redan framgått av uppgifterna och analysen i skälen 222–224 i förordningen om provisorisk tull drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, på grund av det stora inflödet av dumpad import från Kina under undersökningsperioden till priser som underskred unionsindustrins priser, tvingades sänka sina priser under det sista kvartalet av undersökningsperioden och det första kvartalet efter undersökningsperioden, vilket ledde till en situation med förlust under de två kvartalen. Den fortsatt stora volymen av import från Kina till sjunkande priser efter undersökningsperioden, särskilt under det första kvartalet 2023, visade en ytterligare förskjutning mot denna dumpade import till priser som kraftigt pressade ned unionsproducenternas priser.

(96)

Utvecklingen av dessa negativa trender framgår ytterligare av uppgifterna om försäljningspriser, produktionskostnader och lönsamhet efter undersökningsperioden för andra och tredje kvartalet 2023 (se tabell 1). De genomsnittliga försäljningspriserna och produktionskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet visade att unionsproducenternas försäljningspriser, till skillnad från under de första tre kvartalen av undersökningsperioden, pressades ned under produktionskostnadsnivån av importen från Kina från och med sista kvartalet av undersökningsperioden till och med tredje kvartalet 2023.

(97)

Dessutom visade en jämförelse av unionens försäljningsuppgifter med exportpriserna för de exporterande producenter som ingick i urvalet för fjärde kvartalet 2022 att de kinesiska priserna underskred unionspriserna med 8 %. Unionsindustrin konfronterades därför inte bara med ett betydande prisunderskridande under undersökningsperioden som helhet, utan även i slutet av undersökningsperioden när risken för skada visade sig.

(98)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF att kommissionen inte kunde motivera varför den hänförde prisnedgången till den dumpade importen, särskilt med tanke på att prisnedgången sedan det fjärde kvartalet 2022 nära återspeglade minskningen av den inhemska industrins kostnader. Såsom anges i skäl 96 pressades unionsproducenternas försäljningspriser från och med det sista kvartalet av undersökningsperioden till och med det tredje kvartalet 2023 ner under produktionskostnaderna på grund av importen från Kina. Visserligen skulle unionsindustrins försäljningspriser ha kunnat minska i samma takt som till produktionskostnaderna, men en sådan trend förklarar inte varför försäljningspriserna låg kvar under produktionskostnaderna.

(99)

CPCIF ifrågasatte kommissionens slutsats i förordningen om provisorisk tull att ”importen från Kina [inte endast] har uppvisat en betydande ökning under skadeundersökningsperioden, utan även att denna utveckling inte har stoppats eller vänts under tiden efter undersökningsperioden”, med hänvisning till en betydande minskning av importen sedan juni 2023. CPCIF upprepade sitt argument efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och tillade att kommissionen i strid med förordningen om provisorisk tull medgett att trenden med ökande volymer hade upphört efter det andra kvartalet 2023.

(100)

Minskningen av de kinesiska importvolymerna från juni 2023 kan förklaras av den avkylande effekt av den föreliggande undersökningen som det hänvisas till i skäl 68. Denna minskning av importvolymerna är tillfällig och trenden skulle vända om inga åtgärder infördes. Det finns inte heller någon diskrepans mellan undersökningsresultaten i förordningen om provisorisk tull (där utvecklingen fram till och med det första kvartalet 2023 undersöktes) och de slutgiltiga undersökningsresultaten, där det konstateras att trenden med ökande volymer upphörde efter det andra kvartalet 2023. CPCIF:s påstående avvisades därför.

(101)

CPCIF hävdade vidare att de uppgifter efter undersökningsperioden som lämnades i förordningen om provisorisk tull, särskilt den positiva produktivitetsutvecklingen, unionens försäljningsvolymer och lönsamheten under första kvartalet 2023 i förhållande till fjärde kvartalet 2022, inte utgjorde någon bevisning för att det förelåg risk för skada på grund av den kinesiska PET-importen.

(102)

Även om de indikatorer som beskrivs av CPCIF visade en positiv trend, måste indikatorerna ses i ett större sammanhang och främst jämföras med situationen under den period som föregick fastställandet av risken för skada (se skäl 238 i förordningen om provisorisk tull). En sådan analys, som stöds av ytterligare uppgifter om lönsamheten under andra och tredje kvartalet 2023 (se tabell 1), visade tydligt att unionsindustrin befann sig i ett bräckligt tillstånd som omedelbart skulle kunna vändas till väsentlig skada om inga åtgärder vidtogs.

(103)

Svepol hävdade att förordningen om provisorisk tull inte tog upp effekterna av de kinesiska exporterande producenternas övergång till styckegodssändningar under undersökningsperioden. Enligt Svepol ledde de kraftigt ökade fraktkostnaderna under den senare delen av 2021 och under större delen av undersökningsperioden till att unionens PET-användare och importörer övergick till styckegodssändningar i stället för att använda vanliga containertransporter, vilket ökade importvolymerna från Kina. Svepol vidhöll att konkurrensfördelen med kinesiska styckegodssändningar endast var tillfällig och att den sedan dess har försvunnit i och med normaliseringen av kostnaderna för containerfrakt – något som tydligast framgick av nedgången i importen av PET från Kina under andra kvartalet 2023 efter den sista styckegodssändningen i mars 2023 (12). Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade UNESDA också att eftersom fraktkostnaderna återgått till normala nivåer och importen i bulk inte var framgångsrik, var det omotiverat att anta att det var sannolikt att importen från Kina skulle öka på nytt.

(104)

Även om det erkänns att en stor del av PET-sändningarna från Kina 2022 anlände i styckegodsfartyg, vilket konstaterades i förordningen om provisorisk tull (se skäl 228), började transportkostnaderna normaliseras efter den topp som varade till mitten av 2022. Trots detta observerades en kraftig ökning av importen från Kina ända fram till andra halvåret 2023 (13), dvs. långt efter det att fraktkostnaderna återgått till normala nivåer och efter klareringen av den sista påstådda styckegodssändningen. Kommissionen konstaterade således att även utan styckegodssändningarna anlände importen från Kina till unionen i stora mängder. Såsom anges i skäl 68 kan de minskade kinesiska importvolymerna mot slutet av det andra kvartalet 2023 dessutom förklaras av den avkylande effekten av denna undersökning, snarare än av övergången från styckegodssändningar till normala containertranporter. Även om det fanns ett samband mellan användningen av styckegodssändningar och ökningen av importen från Kina under 2021 och under en del av 2022, skulle en sådan omständighet inte kunna ogiltigförklara kommissionens bedömning i förordningen om provisorisk tull.

(105)

CPCIF hävdade efter det preliminära utlämnandet av uppgifter att undersökningsresultaten för fjärde kvartalet 2022 med den tydliga nedåtgående trenden i importen mot slutet av undersökningsperioden inte tydde på en ”förutsebar” eller ”nära förestående” skada, och inte heller på en ”överhängande” risk för skada. CPCIF hävdade vidare att om en risk för skada skulle uppstå under fjärde kvartalet 2022 kan det omöjligen tillskrivas kinesisk import. Enligt CPCIF bör kommissionen dessutom vederbörligen erkänna och objektivt granska den omständigheten att unionsindustrin kunde öka sin nettovinst, försäljning och sina försäljningspriser avsevärt under hela skadeundersökningsperioden när importen från Kina var betydligt högre än under fjärde kvartalet under undersökningsperioden. CPCIF upprepade sin ståndpunkt efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och antydde felaktigt att kommissionen avstod från att ta upp detta argument från CPCIF.

(106)

För det första kunde slutsatserna om importnivån för fjärde kvartalet 2022 inte behandlas isolerat för att fastställa risken för skada. För det andra hade importen från Kina, såsom anges i skäl 237 i förordningen om provisorisk tull, ökat betydligt under hela skadeundersökningsperioden, och nedgången i importen under fjärde kvartalet 2022 följde på en kontinuerlig och kraftig ökning av den dumpade importen under kvartalen före och följdes av en ytterligare ökning under det första kvartalet efter undersökningsperioden. Denna utveckling, bedömd i sin helhet och tillsammans med den dumpade importens effekt som förhindrade prisökningar i unionen mot slutet av undersökningsperioden och under tiden efter undersökningsperioden, visade på förändrade omständigheter som skapade en skadlig situation orsakad av den dumpade importen från Kina, som klart kunde förutses och var nära förestående.

(107)

Såsom anges i förordningen om provisorisk tull började nästan alla skadeindikatorer falla dramatiskt under sista kvartalet 2022, medan unionsindustrin hade en bra utveckling fram till tredje kvartalet 2022, och denna negativa situation fortsatte under första kvartalet 2023.

(108)

Ytterligare undersökningar i det slutgiltiga skedet bekräftade att unionsindustrin fortfarande befinner sig i ett bräckligt tillstånd och att den negativa trenden hos de unionsproducenter som fastställdes i förordningen om provisorisk tull fortsatte under andra och tredje kvartalet 2023. Mer specifikt visar försäljningspriserna och produktionskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet för den nämnda perioden att den dumpade importen från Kina fortsatte att förhindra ökningar av unionens försäljningspriser som annars skulle ägt rum under andra och tredje kvartalet 2023, vilket också var fallet i slutet av undersökningsperioden och under första kvartalet 2023. Unionsproducenternas försäljningspriser låg kvar under produktionskostnadsnivån och unionsindustrins förlustsituation fortsatte med –11 % respektive –13 % under andra och tredje kvartalet 2023.

(109)

Kommissionen bekräftade därför sina slutsatser i skälen 238–242 i förordningen om provisorisk tull om att det förelåg en risk för en klart förutsebar och nära förestående skada för unionsindustrin i slutet av undersökningsperioden.

(110)

I sina preliminära undersökningsresultat skilde kommissionen mellan alla kända faktorers inverkan på unionsindustrins situation (import från klagandena och närstående företag till klagandena, ökad användning av återvunnen PET av PET-användare, import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, kostnadsökningar i råvaru- och energipriser, ökade investeringskostnader och kundernas inköpspreferenser) och den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa andra faktorers inverkan på unionsindustrins negativa utveckling befanns dock vara begränsad, om det ens fanns någon, och försvagade inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och risken för skada.

(111)

Efter uppdateringen av uppgifterna efter undersökningsperioden i det slutgiltiga skedet visar kvartalsuppgifterna om unionsproducenternas produktionskostnader och försäljningspriser under andra och tredje kvartalet 2023 (se tabell 1) att unionsproducenterna fortsatte att tvingas sälja med förlust till följd av trycket från den dumpade importen från Kina, vilket stöder kommissionens preliminära undersökningsresultat. Svepol hävdade i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att det inte förklaras hur upphävandet av importvillkoren från det fjärde kvartalet 2022 till och med det tredje kvartalet 2023 inte minskade det påstådda trycket på unionstillverkarna.

(112)

När det gäller de senaste importuppgifterna (för andra och tredje kvartalet 2023) från Kina och andra tredjeländer fortsatte unionsproducenterna, trots minskningen av importen från Kina under den nämnda perioden på grund av att inledandet av denna undersökning hade en avkylande effekt (se skäl 68), att drabbas av effekterna av de kinesiska exporterande producenternas oförminskade pristryck, som hindrade unionsproducenterna från att sätta priser som översteg deras produktionskostnader.

(113)

Mot bakgrund av ovanstående och i enlighet med avsnitt 6.1 i förordningen om provisorisk tull bekräftade kommissionen sin slutsats att den dumpade importen från Kina hade en negativ inverkan på unionsindustrins situation och orsakade risk för väsentlig skada för unionsindustrin, medan andra faktorer inte kunde försvaga ett sådant orsakssamband.

(114)

CPCIF hävdade att kommissionen inte hade fastställt ett orsakssamband mellan den dumpade importen och risken för skada till följd av den dumpade importen. Enligt CPCIF (och utan någon detaljerad analys på denna punkt) saknade förordningen om provisorisk tull en meningsfull analys och innehöll inte något orsakssamband som stöddes av tillräcklig bevisning för att volymerna och/eller prisnivåerna var orsaken till en negativ inverkan på unionsindustrin. CPCIF upprepade sitt argument efter det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(115)

Kommissionen hänvisade till avsnitt 6 i förordningen om provisorisk tull där skälen till slutsatsen att orsakssambandet fastställts i enlighet med den rättsliga standard som krävs anges.

(116)

Svepol hävdade att kommissionen inte hade visat att det fanns ett positivt orsakssamband mellan de påstått ”låga priserna på importen från Kina” under fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023 och de förhindrade prisökningar i unionsindustrin som annars skulle ägt rum, vilket ledde till en betydande försämring av unionsindustrins lönsamhet under det sista kvartalet av undersökningsperioden och kvarstående förluster under första kvartalet 2023. I sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Svepol att kommissionen inte kunde förklara hur unionsproducenterna kunde prestera på topp och ”avvärja” pristryck när importvolymerna var som högst och importpriserna var låga under de första tre kvartalen 2022. Trots analysen i skäl 117 menade CPCIF också i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att faktumet att unionens PET-marknad fortfarande är utsatt för ett nedåtgående pristryck grund av en fortsatt svag efterfrågan inte återspeglas någonstans i kommissionens analys.

(117)

Såsom anges i skäl 249 i förordningen om provisorisk tull minskade unionsindustrins produktionsnivå och kapacitetsutnyttjande kraftigt under undersökningsperioden, direkt efter en period då importen från Kina hade ökat kraftigt. Unionsindustrin kunde visserligen stå emot den ökande volymen dumpad import från Kina under de tre första kvartalen av undersökningsperioden genom att upprätthålla en lönsam PET-verksamhet och relativt stabila försäljningsvolymer i unionen, men detta berodde på en ökad efterfrågan från kunderna under den första hälften av undersökningsperioden. Så snart som efterfrågan och unionens försäljningsvolymer började minska och unionens utnyttjandegrad sjönk kraftigt nådde trycket från den dumpade importen från Kina ohållbara nivåer, och ledde till en försämring av unionsproducenternas situation i slutet av undersökningsperioden och under tiden efter undersökningsperioden (se skäl 223 i förordningen om provisorisk tull), vilket återspeglades i sjunkande försäljningspriser och en negativ lönsamhet. Det positiva orsakssambandet mellan importen från Kina och den betydande försämringen av unionsindustrins situation fastställdes därför på vederbörligt sätt och Svepols påstående avvisades.

(118)

CPCIF hävdade att kommissionens fastställande av risk för skada grundade sig på dess slutsatser under fjärde kvartalet 2022 och tiden efter undersökningsperioden, till skillnad från dess slutsatser för skadeundersökningsperioden där ingen skada konstaterades. Vid utvärderingen av unionsproducenternas inverkan av importen från Kina jämfördes den dock enligt CPCIF med den övergripande importutvecklingen under skadeundersökningsperioden, snarare än att man fokuserade specifikt på fjärde kvartalet 2022 och tiden efter undersökningsperioden. CPCIF upprepade sitt argument efter det slutliga utlämnandet av uppgifter.

(119)

CPCIF:s påstående var felaktigt. För det första framgår det tydligt av avsnitten 5 och 6 i förordningen om provisorisk tull (särskilt skälen 210, 212, 213, 222, 223, 230, 233, 244–247, 252 och 255) att fastställandet av risk för skada var beroende av en undersökning av trenderna under undersökningsperioden med särskilt fokus på den kvartalsvisa utvecklingen. Samtidigt granskade kommissionen, i linje med skäl 207 i förordningen om provisorisk tull, även uppgifterna för skadeundersökningsperioden för att få en bättre förståelse av unionsindustrins situation under en längre period, vilket ledde till fastställandet av risken för skada. För det andra, särskilt när det gäller de klagande företagens import från Kina, i motsats till vad CPCIF hävdade (se skäl 252 i förordningen om provisorisk tull), utvärderade kommissionen situationen i förhållande till undersökningsperioden och för fjärde kvartalet 2022. Såsom anges i tabell 14 i förordningen om provisorisk tull och i tabell 1 i denna förordning kunde siffrorna för första och andra kvartalet 2023, som visade att unionsindustrins import stod för [10–20] % av den totala importen från Kina, inte försvaga orsakssambandet. CPCIF:s påstående avvisades därför.

(120)

Efter införandet av provisoriska åtgärder försökte CPCIF visa på en övergång från ny PET till återvunnen PET genom att jämföra kvartalssiffrorna för perioden fjärde kvartalet 2022 till första kvartalet 2023 för de två segmenten. CPCIF upprepade detta efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. UNESDA upprepade också sitt argument om att vPET ersätts med rPET, vilket leder till minskad försäljning för producenter av vPET.

(121)

För det första hänvisade kommissionen till slutsatserna i skäl 254 i förordningen om provisorisk tull, som fortfarande är giltiga. För det andra har siffrorna för produktionen av rPET för första kvartalet 2023 uppdaterats, såsom anges i skäl 49, med beaktande av de senaste tillgängliga uppgifterna från Wood Mackenzie, med en justering nedåt av produktionen av rPET. För det tredje, även om man tar hänsyn till de ursprungliga siffrorna, kan en tillfällig uppgång i produktionen av rPET till följd av EU:s hållbarhetsinsatser inte på ett trovärdigt sätt undergräva analysen av risken för skada i detta fall eller försvaga orsakssambandet med tanke på storleken på EU-industrins segment för rPET och dess inverkan på de ekonomiska indikatorerna under skadeundersökningsperioden, under undersökningsperioden eller under tiden efter undersökningsperioden. Under alla omständigheter lyckades CPCIF och UNESDA inte visa hur en tillfällig uppvägning av produktionsminskningen för vPET genom en ökning av produktionen av rPET under den period då risken för skada redan hade fastställts på något sätt skulle ha påverkat orsakssambandet i detta fall.

(122)

Svepol hävdade att kommissionen endast hade bedömt importvolymer och importpriser från tredjeländer för undersökningsperioden som helhet, utan att analysera situationen för denna import i fråga om priser och volymer för fjärde kvartalet 2022 och första kvartalet 2023. Enligt Svepol fanns det inga skäl att dra slutsatsen att importen från tredjeländer inte försvagade orsakssambandet mellan importen från Kina och risken för skada för unionsindustrin. Till stöd för detta påstående hävdade Svepol att importen från Turkiet, Vietnam och Egypten ökade under perioden fjärde kvartalet 2022 till första kvartalet 2023 och sammantaget var 80 000 ton högre än importen från Kina under samma period. Svepol upprepade sina argument efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och tillade att kommissionen också borde beakta uppgifter om import från tredjeländer för andra och tredje kvartalet 2023. På samma sätt borde kommissionen enligt CPCIF ha beaktat importuppgifter för fjärde kvartalet 2022 och uppgifter efter undersökningsperioden i sin bedömning av importen från tredjeländer. I sin analys hänvisade CPCIF till en betydande ökning av importen från Egypten under 2023 och till nya importuppgifter (juni–september 2023) som visade att volymen och ökningstakten för importen från olika andra tredjeländer väsentligt översteg volymen och ökningstakten för den import som hänfördes till Kina. CPCIF upprepade sin begäran efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. UNESDA hävdade också efter det slutliga utlämnandet av uppgifter att fyra av de viktigaste leverantörsländerna (Indonesien, Pakistan, Vietnam och Oman) som stod för 29,5 % av importen till unionen under 2023 hade lägre importpriser än priset på importen från Kina (som stod för 19,7 % av importen till unionen). Enligt UNESDA kunde unionens prisnivåer därför inte tillskrivas Kina.

(123)

I samband med ett fastställande av risk för skada måste importen från andra stora exportländer än Kina bedömas inte bara för undersökningsperioden som helhet, utan också på en mer detaljerad nivå och kvartalsvis under och efter undersökningsperioden.

(124)

Mot denna bakgrund var priserna på denna import från tredjeländer under de tre första kvartalen 2022, som ledde fram till att risken för skada uppstod och prisökningar i unionen som annars skulle ägt rum förhindrades, betydligt högre än priserna på importen med ursprung i Kina. Inget av dessa importpriser från andra tredjeländer var dessutom lägre än unionspriserna under tredje kvartalet, omedelbart före den betydande försämringen av unionsindustrins situation. Medan marknadsandelarna för denna import var relativt stabila mellan 2022 och första kvartalet 2023, ökade marknadsandelen för importen från Kina, exklusive importen från unionsindustrin, till [12–13] % under första kvartalet 2023 (jämfört med [4,5–5,5] % under första kvartalet 2022 eller fjärde kvartalet 2022), när risken för skada redan förelåg. Med hänsyn till prisnivån och stabiliteten i marknadsandelarna för importen från andra tredjeländer mellan 2022 och första kvartalet 2023 jämfört med importen från Kina konstaterades det därför att importen från tredjeländer (Turkiet, Egypten och Vietnam) inte kunde försvaga orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och risken för skada för unionsindustrin enligt vad som anges i skäl 259 i förordningen om provisorisk tull. När det gäller analysen av de senaste importuppgifterna från CPCIF och UNESDA gjorde den avkylande effekten av inledandet av denna undersökning (se skäl 68 i denna förordning) att analysen av sådana nya uppgifter, jämförelsen med siffrorna för den kinesiska importen till unionen och effekten på unionspriserna inte blev representativa. Påståendena från Svepol, CPCIF och UNESDA avvisades därför.

(125)

CPCIF hävdade att kommissionen inte hade tillhandahållit några kvartalsuppgifter om unionsindustrins produktionskostnader under undersökningsperioden och tiden efter undersökningsperioden, och att analysen av orsakssambandet i detta avseende följaktligen var spekulativ och saknade faktisk bevisning. Vidare hävdade CPCIF att produktionskostnaderna för PET före fjärde kvartalet 2022 upplevde en aldrig tidigare skådad uppgång, vilket gjorde det omöjligt för unionsproducenterna att anpassa sina försäljningspriser, särskilt mot bakgrund av den samtidiga nedgången i efterfrågan. Till stöd för sitt påstående hänvisade CPCIF till en plötslig och exceptionell prisökning på el, gas och renad tereftalsyra i september 2022.

(126)

För det första stödde kvartalsuppgifterna om unionsproducenternas produktionskostnader under undersökningsperioden och under tiden efter undersökningsperioden i tabellerna 1 och 2 kommissionens slutsatser i skäl 265 i förordningen om provisorisk tull. Kvartalsanalysen visade att även om produktionskostnaderna under andra och tredje kvartalet 2022 steg nästan till samma nivåer som under fjärde kvartalet, kunde unionsproducenterna sätta försäljningspriserna under den perioden (andra och tredje kvartalet 2022) långt över nivån för deras produktionskostnader. Under fjärde kvartalet 2022 och under första till tredje kvartalet 2023 tvingades dock unionsproducenterna att sälja till förlust till följd av trycket från den dumpade importen från Kina. För det andra hade CPCIF:s argument att det skedde en plötslig och märkbar ökning av råvaru- och energipriserna strax före eller i början av fjärde kvartalet 2022 inte stöd i de kontrollerade uppgifterna om produktionskostnaderna. Unionsindustrins produktionskostnader förändrades knappt mellan tredje och fjärde kvartalet 2022 (en ökning med 4 %), vilket innebar att CPCIF:s argument saknade grund.

(127)

Slutsatserna i skälen 270–271 i förordningen om provisorisk tull bekräftades.

(128)

Med hänvisning till skäl 163 i förordningen om provisorisk tull och justeringen av exportörernas cif-pris för kostnader efter import, frågade Svepol kommissionen varför dess kostnader efter import inte var representativa i denna undersökning. Det konstateras att Svepol som kostnader efter importen deklarerade företagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt de transportkostnader till kunder som uppkommit efter tullklareringen. Ingen av de kostnadskategorier som Svepol angav kunde emellertid betraktas som kostnader för vilka justering görs i samband med beräkningen av prisunderskridande och skademarginal.

(129)

PET Europe ansåg att användandet av det lägsta vinstmålet var orimligt och upprepade sitt argument efter det slutliga utlämnandet av uppgifter. Även om det vinstmål på 6 % som tillämpades är ett lagstadgat minimum (se skäl 275 i förordningen om provisorisk tull), återspeglade det enligt PET Europe inte behoven hos den kapitalintensiva unionsindustrin. Klaganden hänvisade till CSI Market Tracker, enligt vilken lönsamheten inom den kemiska industrin var 14,73 % (marginal före skatt) och noterade att kommissionen för att konstruera normalvärdet i detta fall tillämpade en vinstmarginal på 14,84 %. PET Europe drog därefter slutsatsen att en målvinstmarginal på minst 14 % är lämplig för denna undersökning.

(130)

För det första betraktas PET som en råvara, vilket också erinras om i de andra åtgärder som omfattar import av denna produkt (se skäl 170 i förordning (EU) 2019/1286 (14)), och unionsproducenterna uppnår vanligtvis en lönsamhet som ligger under den lagstadgade miniminivån. Detta framgick av siffrorna för de två första åren av skadeundersökningsperioden (2,9 % 2019 och 0,3 % 2020) samt av den tidigare undersökningen, där unionsindustrins lönsamhet uppgick till 3 % 2017 respektive 3,7 % mellan april 2017 och mars 2018 (se skäl 160 i förordning (EU) 2019/1286). Dessutom gällde uppgifterna om lönsamhet från CSI Market Tracker sektorn för kemisk tillverkning snarare än sektorn för plast- och gummiindustri, för vilken lönsamheten är 5,13 % för tredje kvartalet 2023 (den period som PET Europe hänvisar till). Slutligen avsåg den vinstmarginal som användes för att konstruera normalvärdet vinsten i det representativa land som anges i artikel 2.6a i grundförordningen, vilket inte kan användas som riktmärke för vinstmålet för unionsindustrins producenter. Mot bakgrund av ovanstående avvisades PET Europes påstående.

(131)

I enlighet med artikel 9.4 tredje stycket i grundförordningen, och med hänsyn till att kommissionen inte registrerade importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, analyserade kommissionen utvecklingen av importvolymerna för att fastställa om det under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand skett en ytterligare betydande ökning av import som är föremål för undersökningen och i så fall låta den ytterligare skada som uppstått till följd av denna ökning återspeglas i fastställandet av skademarginalen.

(132)

På grundval av uppgifter från databasen Surveillance 3 var importvolymerna från Kina under den fyra veckor långa perioden för utlämnande av uppgifter på förhand 42 % lägre än importvolymerna under undersökningsperioden under samma fyraveckorsperiod. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte hade förekommit en betydande ökning av import som är föremål för undersökningen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.

(133)

Kommissionen justerade därför inte nivån för undanröjande av skada i detta avseende, och eftersom inga synpunkter inkommit bekräftas skäl 279 i förordningen om provisorisk tull.

(134)

Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen:

(135)

Utöver bedömningen i förordningen om provisorisk tull noteras det att efter undersökningsperioden, under 2023, minskade flera unionsproducenter tillfälligt eller helt sin produktion som en reaktion på den svåra situation som orsakats av den dumpade importen. I avsaknad av åtgärder skulle därför inte bara PET-industrins existens i unionen vara allvarligt hotad, utan även stabiliteten i tillgången på PET för PET-användare skulle äventyras.

(136)

Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande unionsindustrins intresse bekräftades slutsatserna i skäl 284 i förordningen om provisorisk tull.

(137)

Användarna upprepade i sitt svar på det preliminära utlämnandet att följande omständigheter måste beaktas vid analysen av unionens intresse: i) PET som en procentandel av produktionskostnaderna varierade mellan 30 % och 60 % för producenter av buteljerat vatten och mellan 14 % och 30 % för producenter av läskedrycker, och hade därmed en stor inverkan på användarnas verksamhet och lönsamhet, ii) krav som följer av direktivet om engångsplast (dvs. korkar som är fästa vid flaskan från juli 2024 och införlivandet av 25 % rPET i dryckesflaskor av plast från 2025 som ökar till 30 % 2030) och förordningen om förpackningar och förpackningsavfall i samband med en högre kostnad för rPET eftersom priset på rPET följer priset på vPET men är betydligt högre och iii) det faktum att rPET-industrins tillväxt är skyddad från konkurrens med PET från Kina på grund av det befintliga och framtida regelverket såsom direktivet om engångsplast och Efsas (15) godkännanden för livsmedelsgodkänd rPET. I sitt svar på det slutliga utlämnandet hävdade UNESDA att införandet av antidumpningstullar skulle ha en hämmande verkan på PET-importen från Kina och hänvisade till införandet av en mest-gynnad-nation-tull (MGN-tull) på 6,5 % för Indien 2022 vilket innebar att den indiska PET-importen upphörde 2023.

(138)

Kommissionen erkände att PET är den enskilt största kostnadskomponenten för PET-användare. I enlighet med skäl 294 i förordningen om provisorisk tull har de införda tullarna emellertid fastställts på en nivå som gör det möjligt för användare och importörer att fortsätta att importera PET från Kina till rimliga priser. Eftersom tullarna är så låga som 6,6 % bör tullnivån, även om PET stod för 14–60 % av användarnas produktionskostnader, inte ha någon hämmande verkan eller i väsentlig grad påverka genomförandet och uppnåendet av hållbarhetsmålen och skulle kunna absorberas av de användare som vill fortsätta att köpa materialet från Kina. Dessutom kan leveranser säkras från andra producenter, t.ex. unionsindustrin och andra tredjeländer som Turkiet, Vietnam och Egypten. När det gäller UNESDA:s jämförelse med införandet av MGN-tullsatsen för import från Indien, vilket ledde till att importen till unionen upphörde, noterades att PET-importen från Kina redan före denna undersökning omfattades av en tull enligt Gemensamma tulltaxan på 6,5 %, vilket inte hindrade landet från att ta en betydande marknadsandel i unionen.

(139)

Kommissionen bestred inte att PET-användarna i senare led är verksamma i en krävande rättslig och makroekonomisk miljö och att de måste göra ytterligare investeringar eller bära extra kostnader för att uppfylla och genomföra kraven i samband med bl.a. direktivet om engångsplast och förordningen om förpackningar och förpackningsavfall. Dessa rättsliga krav, i likhet med andra faktorer som påverkar kostnaden för PET (t.ex. priset på råvaror eller påtryckningar från köpare), kan dock inte äventyra lika konkurrensvillkor i tidigare led på unionsmarknaden för PET genom att åtgärda situationen med skadevållande dumpning, särskilt när antidumpningstullarnas negativa inverkan på användarna anses vara ringa.

(140)

Även om rPET-segmentet har varit ett växande segment, också tack vare unionens lagstiftade hållbarhetskrav, var det absolut inte skyddat från illojal kinesisk konkurrens. Regelverket hindrade inte dumpad kinesisk rPET från att komma in i unionen – tvärtom skulle hållbarhetsagendan bara uppmuntra inflödet av kinesisk rPET och kinesiska exportörer hindras inte från att ansöka om (och för övrigt erhålla) godkännanden från Efsa.

(141)

Användarna betonade dessutom att konkurrensvillkoren kommer att påverkas negativt av införandet av antidumpningstullar i detta fall, eftersom marknaden på leverantörssidan domineras av unionsproducenten Indorama och åtgärderna skulle innebära att det enda stora tredjeland som inte domineras av Indorama skulle slås ut. UNESDA upprepade argumentet efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och tillade att antidumpningsåtgärdernas prispåverkan kommer att bli större på grund av marknadens oligopolstruktur. Svepol hävdade också i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att införandet av antidumpningstullar utöver tullen enligt Gemensamma tulltaxan skulle försvåra de kinesiska exportörernas tillträde till unionsmarknaden, särskilt med tanke på lågprisimporten från andra tredjeländer.

(142)

För det första kommer import från Kina till skäliga priser inte att hindras från att komma in i unionen. För det andra består PET-industrin i unionen av minst åtta oberoende aktörer som är involverade i vPET-produktionen och mer än 50 rPET-producenter, vilket i motsats till UNESDA:s argument inte kan betraktas som en oligopolmarknadsstruktur. Även om Indorama har ett starkt fotfäste i unionen och på den globala PET-marknaden utgör stora exportländer som Vietnam, Sydkorea och Turkiet och deras producenter en sund konkurrens för Indoramas enheter. Användarna lade inte heller fram någon underbyggd bevisning för att dessa länder inte skulle kunna tillgodose efterfrågan från användare och importörer i unionen.

(143)

Svepol hävdade i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter att de alternativa exportmarknaderna inte skulle kunna utöva något konkurrenstryck på Indoramas marknadsdominans i unionen. Likaså hävdade UNESDA att importen från Vietnam och Sydkorea inte skulle vara tillräcklig för att motverka den marknadskoncentration som skapas. Påståendena understöddes inte av några fakta, särskilt vad gäller importstatistiken för 2023 som till exempel visade att importen från Vietnam till unionen låg fem procentenheter högre än importen från Turkiet (där Indorama har marknadsnärvaro, men inte exklusiv) och 5,6 procent högre än importen från Egypten (en marknad som domineras av Indorama). Denna statistik visar tydligt på den sunda konkurrens som alternativa exportmarknader innebär för Indorama-företagen. Svepols argument måste därför avvisas.

(144)

Användarna hänvisade vidare till sysselsättningen inom dryckessektorn som en av de viktigaste faktorerna att ta hänsyn till och upprepade sin ståndpunkt i sitt svar på det slutliga utlämnandet av uppgifter. Användarindustrin hävdade att de befinner sig i en sårbar situation med i) sysselsättningsnivåer som påverkas efter de betydande kostnadsökningarna 2022, ii) fördubblingen av PET-priset jämfört med alla andra kostnader, och iii) stagnerande försäljningspriser (för PET-förpackade produkter). Särskild vikt lades vid små och medelstora företag, som står för 95 % av sektorn för buteljerat vatten, som i sin tur står för 37 % av förbrukningen av livsmedelsgodkänd PET, och som är mer sårbara för inflation och har en högre andel PET-kostnader av de totala produktionskostnaderna. Svepol hävdade också att införandet av antidumpningstullar skulle få katastrofala följder för unionsindustrin i senare led och riskera tusentals arbetstillfällen i unionen, och för EU:s konsumenter eftersom det skulle leda till en ökning av priserna på buteljerade drycker i samband med levnadskostnadskris och hög inflation, medan PET-producenternas situation troligen inte skulle förbättras efter antagandet av antidumpningsåtgärderna, även med tanke på att unionsproducenternas lönsamhet fortsatte att minska trots en mycket låg import från Kina. I sitt svar på det slutliga utlämnandet hävdade Svepol att kommissionen inte hade förklarat varför den fäster större vikt vid den jämförelsevis lilla sysselsättningen inom unionens PET-industri, samtidigt som den avfärdar risken för sysselsättningen för 300 000 personer i unionens användarindustri.

(145)

Den negativa inverkan av antidumpningstullar på sysselsättningen inom dryckesindustrin ansågs vara ringa av de skäl som anges i skäl 138 ovan. En avlägsen och omätbar risk för sysselsättningen inom användarindustrin kunde inte uppväga intresset av att ta itu med den specifika situationen med skadevållande dumpning som konstaterats på PET-marknaden i tidigare led. När det gäller unionskonsumenternas intresse är det, även om det inte ifrågasattes att de konfronteras med inflation och ökade levnadskostnader, svårt att se hur de skulle känna av antidumpningstullen, antingen i en situation där priset på råvaran för PET-förpackningar sjunker eller där, som PET-användarna hävdade, de senare inte kan lämpa över eventuella prisökningar (inklusive en hypotetisk ökning som beror på införandet av en antidumpningstull) på köparna, såsom detaljhandelskedjorna.

(146)

Användarna hävdade vidare att lönsamhetsnivån för producenterna av vPET var betydligt högre än lönsamhetsnivån för användarna. UNESDA upprepade argumentet efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och med hänvisning till perioden 2019–2022. Detta påstående var dock ogrundat avseende slutet av undersökningsperioden och tiden efter undersökningsperioden och kunde inte bekräftas mot bakgrund av unionsproducenternas nuvarande förlustsituation.

(147)

Användarna hänvisade också till problem och avbrott i PET-leveranserna från unionens PET-producenter under skadeundersökningsperioden som en av de faktorer som ska bedömas som en del av analysen av unionens intresse. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade UNESDA att störningarna berodde på marknadens oligopolstruktur. Kommissionen konstaterade att stabilitet i unionens PET-industri tillsammans med skäligt prissatt import från tredjeländer är avgörande för att säkerställa stabila leveranser till användarindustrin och för att mildra effekterna av eventuella framtida force majeure-händelser eller andra problem med PET-leveranserna. Dessutom består unionens PET-industri av minst åtta oberoende aktörer som är involverade i vPET-produktion och mer än 50 rPET-producenter, vilket i motsats till vad UNESDA påstår inte kan betraktas som en oligopolmarknadsstruktur.

(148)

Användarna hänvisade vidare till att det var omöjligt att lämpa över de exempellösa prisökningarna på PET till deras kunder och den negativa inverkan på deras redan låga eller till och med negativa lönsamhet, vilket var sammanflätat med trycket att undvika ytterligare inflation inom konsumentvarusektorn. Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter vidhöll UNESDA att antidumpningsåtgärderna kommer att leda till en prisökning på vPET och rPET i unionen samt till en ökning av importen av vPET, som domineras av Indorama.

(149)

Såsom anges i skäl 291 i förordningen om provisorisk tull finns det alternativa försörjningskällor för PET-användare. Även om PET-priset i unionen kan öka till följd av antidumpningsåtgärderna finns det många andra faktorer som väger tungt för PET-prisets utveckling, t.ex. fluktuationer i råoljepriset som ligger till grund för priset på renad tereftalsyra (den viktigaste råvaran för PET), priset på allmännyttiga tjänster eller lagerminskningen av PET. Som konstaterats i detta fall fluktuerade PET-priset i båda riktningarna, där 2023 års priser var minst 15–30 % lägre än 2022 års priser. Mot bakgrund av dessa fluktuationer och det aktuella PET-priset måste argumentet avvisas.

(150)

Ovanstående analys av de olika faktorer som påverkar användarindustrin bemötte de farhågor som användarindustrin och andra berörda parter uttryckt om att vissa uppgifter i förordningen om provisorisk tull skulle kunna vara tvetydiga, oklara eller förbisedda.

(151)

Enligt Svepol bör kommissionen ta hänsyn till de synpunkter på unionens intresse som lämnats av berörda parter innan den antar några slutgiltiga åtgärder. Svepol tillade också att kommissionen i skälen 288 och 291 i förordningen om provisorisk tull felaktigt angav att PET-harts utgör 15 % av den slutliga kostnaden för förformen.

(152)

För det första hänvisade kommissionen när det gäller skälen 288 och 291 i förordningen om provisorisk tull till uppgifter som härrörde direkt från en inlaga från användarorganisationen (UNESDA). För det andra tog kommissionen vederbörligen hänsyn till alla synpunkter från de berörda parterna i denna förordning och i förordningen om provisorisk tull, framhöll de vitt skilda aspekterna av de olika berörda parternas intresse och kom fram till en tydlig och motiverad slutsats som är identisk med den som anges i skälen 294–297 i förordningen om provisorisk tull.

(153)

Slutsatserna i skälen 294–297 i förordningen om provisorisk tull bekräftades.

(154)

Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå samt unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(155)

På grundval av ovanstående föreslås följande slutgiltiga antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:

(156)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De speglar således den situation som under denna undersökning konstaterades föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser är således uteslutande tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de angivna rättsliga enheterna. Import av den berörda produkt som tillverkats av något annat företag, som inte uttryckligen anges i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de som uttryckligen anges, omfattas inte av dessa tullsatser utan omfattas av den tullsats som tillämpas på ”alla övriga företag”.

(157)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (16). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(158)

För att minimera risken för kringgående av åtgärder till följd av skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av de individuella antidumpningstullarna. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(159)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om importen åtföljs av en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(160)

Om exporten för något av de företag som har en lägre individuell tullsats ökar betydligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, får en sådan volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som härrör från införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(161)

För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden.

(162)

Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden bör kunna be kommissionen om att omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden, ii) företaget är inte närstående någon exporterande producent som gjorde detta och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(163)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det aktuella ärendet och med tanke på att det inte kunde fastställas med säkerhet att risken för skada skulle ha utvecklats till väsentlig skada om de provisoriska åtgärderna inte hade införts, anser kommissionen att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av den provisoriska antidumpningstull som infördes genom förordningen om provisorisk tull bör återställas, i enlighet med artikel 10.2 i grundförordningen.

(164)

När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (17) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(165)

Den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036 har inte avgett något yttrande om de åtgärder som föreskrivs i denna förordning.