Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1064 av den 9 april 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 11 augusti 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 30 juni 2023 av ICL Europe U.A., Lanxess Deutschland GmbH och PCC Rokita SA (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för vissa alkylfosfatestrar i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Den 21 december 2023 inledde kommissionen en separat antisubventionsundersökning beträffande import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Kina genom att offentliggöra ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (3).

(4)

Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommissionen, om den i den mening som avses i artikel 5 inte har tillräckliga bevis för att kraven antingen i artikel 10.4 c eller d inte uppfylls, registrera import som är föremål för en antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.

(5)

Kommissionen registrerade inte importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, eftersom importkvantiteterna inte ökade efter inledandet av undersökningen och villkoren i artikel 10.4 därför inte var uppfyllda.

(6)

Unionsindustrin begärde registrering av import enligt artikel 14.5 i klagomålet och inlagan av den 11 december 2023. Begäran avslogs eftersom importkvantiteterna minskade efter inledandet av undersökningen.

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klagandena, kända exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta.

(8)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(9)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(10)

I tillkännagivandet om inledande gav kommissionen möjlighet att göra ett urval av unionsproducenter. Eftersom de tre producenter som agerade som klagande ansågs företräda hela unionsindustrin beslutade kommissionen preliminärt att ett urval inte var nödvändigt.

(11)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära beslutet att undersöka alla tre kända unionsproducenter. Inga synpunkter inkom och beslutet att undersöka alla tre kända unionsproducenter bekräftades.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Två icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Mot bakgrund av det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt och uppmanade de samarbetsvilliga importörerna att lämna in svar på frågeformuläret.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

14 exporterande producenter i Kina lämnade den begärda informationen och samtyckte till att ingå i urvalet.

(16)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(17)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med alla kända exporterande producenter och med de kinesiska myndigheterna om urvalet.

(18)

En exporterande producent som inte ingick i urvalet, Zhejiang Wansheng Co., Ltd, besvarade samrådet och begärde att få ingå i urvalet, vilket innebar att urvalet utvidgades till fyra exporterande producenter.

(19)

Begäran godtogs inte, eftersom detta skulle vara orimligt betungande med motiveringen att Zhejiang Wansheng var en stor företagsgrupp, och om Zhejiang Wansheng lades till i urvalet skulle antalet företag som skulle inspekteras i praktiken fördubblas.

(20)

Det ursprungliga urvalet bekräftades därför och skälen till att inte ändra urvalet lades till i de öppna ärendehandlingarna (4).

(21)

Två kinesiska exporterande producenter, Zhejiang Wansheng Co., Ltd (som också begärde att få ingå i urvalet) och Futong Chemical Co., Ltd, ansökte om enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen.

(22)

Granskningen av dessa begäranden under undersökningens preliminära skede skulle ha varit orimligt betungande med tanke på behovet av att undersöka de tre exporterande producenter som redan ingick i urvalet.

(23)

Ett slutgiltigt beslut om att godta båda eller ingen av dessa begäranden om enskild undersökning kommer att fattas i undersökningens slutliga skede.

(24)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(25)

Klagandena lämnade tillräcklig bevisning i klagomålet för råvarurelaterade snedvridningar i Kina med avseende på den berörda produkten. Såsom angavs i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att fastställa om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen skulle tillämpas. Därför skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär till den kinesiska regeringen.

(26)

Kommissionen sände frågeformulär till unionsproducenter, importörer och exporterande producenter. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (5) på dagen för inledandet.

(27)

Svar på frågeformuläret mottogs från tre unionsproducenter, en importör, åtta användare och fem kinesiska exporterande producenter. Inget svar på frågeformuläret mottogs från de kinesiska myndigheterna.

(28)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(29)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2022 till och med den 30 juni 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(30)

Den undersökta produkten är vissa alkylfosfatestrar, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2919 90 00 (Taric-nummer 2919900050 och 2919900065) och KN-nummer ex 3824 99 92 (Taric-nummer 3824999238) (den undersökta produkten).

(31)

Produkten definieras som vissa alkylfosfatestrar baserade uteslutande på sidokedjor med en längd av två eller tre kolatomer (även klorerade alkylkedjor) och med en fosforhalt på minst 9 % (per vikt) och en viskositet mellan 1 och 100 mPa.s (vid 20–25 °C) som klassificeras enligt CAS-numren 13674-84-5, 1244733-77-4 och 78-40-0.

(32)

Produkten omfattar två produkttyper, tris(2-klor-1-metyletyl)fosfat (TCPP) och trietylfosfat (TEP). De används vanligen som flamskyddsmedel i hård- och mjukskum.

(33)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.

(34)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(35)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(36)

Intresseorganisationen China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF), två importörer av den berörda produkten, Prochema och Quimidroga, och en användare, Kingspan, lämnade in påståenden om produktdefinitionen och begärde att TEP skulle undantas från produktdefinitionen.

(37)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att TCPP och TEP har olika användningsområden och inte är utbytbara. CPCIF påpekade skillnaderna i deras respektive produktionsprocesser, i deras distributionskanaler och i deras tekniska och kemiska egenskaper.

(38)

Organisationen hävdade att TCPP främst används som flamskyddsmedel i hårt och mjukt polyuretanskum, medan TEP används som mjukgörare i polymerer, gummi och plast och endast i sekundär begränsad omfattning som flamskyddsmedel.

(39)

Enligt CPCIF är TEP 60 % dyrare att producera än TCPP och därför skulle det inte vara ekonomiskt lönsamt att ersätta TCPP med TEP. CPCIF framförde också att TCPP och TEP klassificeras enligt olika kapitel i Kombinerade nomenklaturen.

(40)

Två importörer av den berörda produkten, Prochema och Quimidroga, och en användare, Kingspan, lämnade liknande synpunkter.

(41)

De framförde de tekniska och kemiska egenskaperna och bestred åsikten att TCPP och TEP skulle vara utbytbara på grund av skillnader i deras tekniska egenskaper och flamhämmande beteende.

(42)

Kingspan hävdade också att Kina är den enda producenten av TEP i världen och att om det är tekniskt möjligt att ersätta TEP med TCPP, skulle det fortfarande krävas en avsevärd mängd omformuleringar, omcertifiering och betydande kapitalutgifter.

(43)

Kingspan och Quimidroga hävdade vidare att införandet av TEP i produktdefinitionen är godtyckligt, eftersom det finns ett antal andra produkter som har samma fysiska, kemiska och tekniska egenskaper som TEP och TCPP, såsom kresyldifenylfosfat (CDP), tris(2-etylhexyl)fosfat (TEHP) och tributylfosfat.

(44)

Kommissionen analyserade dessa påståenden. För det första, även om produktionsprocessen, molekylstrukturen och vissa kemiska egenskaper hos TCPP och TEP skiljer sig åt, har de båda liknande väsentliga fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som definieras i skälen 31–32.

(45)

Övriga produkter som namnges av Kingspan och Quimidroga (CDP, TEHP och tributylfosfat) omfattas inte av produktdefinitionen för alkylfosfatestrar enligt definitionen i klagomålet och i skälen 31–32. Dessa produkter är inte alkylfosfatestrar och är inte lika effektiva som flamskyddsmedel. Det lades inte heller fram någon bevisning för att CDP, TEHP och tributylfosfat faktiskt kunde användas i samma tillämpningar som TCPP eller TEP.

(46)

För det andra bestred ingen av parterna att TCPP och TEP är utbytbara för tillämpningar av hårdskum, vilka utgör cirka två tredjedelar av den totala förbrukningen av TCPP och TEP i unionen. TEP har en högre fosforhalt än TCPP och är därför mer svårantändligt. Enligt en inlaga från Kingspan behövs en mindre mängd TEP för att ersätta TCPP (omkring 1,8 kg TCPP behövs för att ersätta 1 kg TEP), vilket delvis skulle kompensera för den högre produktionskostnaden för TEP.

(47)

Även om det skulle krävas en omformulerings- och omcertifieringsprocess för att ersätta TCPP med TEP i nya produkttyper eller sammansättningar, fanns det inga bevis för att denna process skulle behöva betydande eller extraordinära kapitalutgifter. Dessutom är sådana omcertifieringar vanligtvis engångskostnader och inte återkommande kostnader.

(48)

För det tredje innebär skillnaderna i produktionsprocess, distributionskanaler och klassificering i Kombinerade nomenklaturen inte att både TCPP och TEP faller inom ramen för den produktdefinition som anges i skälen 30–32 och har liknande väsentliga fysiska och tekniska egenskaper och samma huvudsakliga användningsområden.

(49)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att TEP inte borde undantas från produktdefinitionen.

(50)

Mot bakgrund av att det fanns tillräcklig bevisning tillgänglig vid inledandet av undersökningen som visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen när det gäller Kina, ansåg kommissionen det vara lämpligt att inleda en undersökning för de kinesiska exporterande producenterna med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(51)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen därför alla exporterande producenter i Kina, i tillkännagivandet om inledande, att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera den berörda produkten. Tio exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(52)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(53)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen mottogs från de kinesiska myndigheterna inom den angivna tidsfristen.

(54)

Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(55)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(56)

Den 25 oktober 2023 informerade kommissionen berörda parter i en notering om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet (den första noteringen). I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av den berörda produkten. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen att Brasilien och Turkiet var möjliga lämpliga representativa länder.

(57)

Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från två kinesiska exporterande producenter (Shandong Yarong och Anhui RunYue) och den kinesiska intresseorganisationen CPCIF.

(58)

Den 19 januari 2024 informerade kommissionen de berörda parterna genom en andra notering (den andra noteringen) om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet och om valet av Brasilien som representativt land i detta skede av undersökningen.

(59)

Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av de finansiella uppgifter för 2022 som fanns tillgängliga för det brasilianska företaget Elekeiroz, en producent av en produkt i samma allmänna kategori som den undersökta produkten

(60)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från Shandong Yarong och Anhui RunYue och den kinesiska intresseorganisationen CPCIF. Alla mottagna synpunkter behandlas ingående i avsnitt 3.2.

(61)

Kommissionen drog därför slutsatsen att normalvärdet borde konstrueras med den metod som anges i artikel 2.6a i grundförordningen och att kostnader och priser i Kina bör avvisas.

(62)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(63)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(64)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(65)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(66)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(67)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(68)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(69)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (6), med belägg för förekomsten av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten lades till i undersökningens ärendeakt i det inledande skedet. Klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(70)

Klagomålet visade närmare bestämt att inhemska priser och kostnader för vissa alkylfosfatestrar i Kina inte kan godtas eftersom de strider mot de fria marknadskrafterna och snarare är resultatet av ett komplext och allomfattande statligt ingripande.

(71)

Klagomålet påpekade att snedvridningar inom den kinesiska industrin av vissa alkylfosfatestrar i första hand härrör från själva organisationen av Kina, som bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi.

(72)

Den socialistiska marknadsekonomin utvecklas under ledning av det kinesiska kommunistpartiet (kommunistpartiet), som styr alla aspekter av staten, inklusive ekonomin och rättssystemet. Kommunistpartiets befogenheter att ingripa gäller på alla nivåer, inbegripet affärsbeslut i enskilda företag, både statsägda företag och privatägda företag.

(73)

Även om den kinesiska ekonomin till stor del består av icke-statliga aktörer har kommunistpartiet och staten följaktligen en dominerande roll i landets ekonomiska styrning. De viktigaste kanalerna för de kinesiska myndigheternas ingripande i den kinesiska ekonomin är den administrativa, finansiella och regleringsmässiga kontrollen av staten.

(74)

När det gäller fördelningen av finansiella resurser i Kina driver fem stora affärsbanker, som är majoritetsägda av staten, stora filialnät på nationell nivå och står för nästan hälften av de totala banktillgångarna. Utöver statligt ägande av dessa banker utser kommunistpartiet chefer i statsägda banker och andra statsägda finansinstitut.

(75)

När det gäller regleringskanalen upprätthåller staten en betydande kontroll och ett betydande inflytande – särskilt inom offentlig upphandling och investeringar – för att uppnå offentliga och industripolitiska mål snarare än ekonomisk effektivitet. Liksom andra sektorer är sektorn för vissa alkylfosfatestrar föremål för statligt ingripande och de snedvridningar som detta leder till.

(76)

Till följd av många olika subventioner och statliga ingripanden är den kinesiska marknaden för vissa alkylfosfatestrar frikopplad från det normala marknadsbeteendet, och därför kan de inhemska priserna och kostnaderna för den kinesiska industrin för vissa alkylfosfatestrar inte användas.

(77)

Klagomålet pekade dessutom på följande faktorer som ledde till betydande snedvridningar.

(78)

Sektorn för alkylfosfatestrar betjänas i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter. Såsom nämns i rapporten säkerställer de kinesiska myndigheterna ett starkt inflytande över både statligt ägda och privata företag, särskilt inom industrier som anses vara strategiska, vilket är fallet med vissa alkylfosfatestrar.

(79)

På det hela taget utövar de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet kontroll över statliga företag och formar deras företagsstruktur samt det övergripande konkurrensläget i syfte att uppnå strategiska ekonomiska mål. Kommunistpartiet utser de viktigaste cheferna för de statliga företagen, och de statliga företagen får förmånlig tillgång till viktiga insatsvaror (t.ex. mark och kapital) och andra konkurrensfördelar.

(80)

De kinesiska myndigheterna inrättade dessutom statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC). Till dess grundläggande uppgifter hör att vägleda reformen av statsägda företag och dagligen ansvara för tillsynspaneler som tilldelats stora statsägda företag. De kinesiska myndigheterna fortsätter att ha full befogenhet över hur statsägda företag använder tilldelningar av statligt kapital och vilka projekt statligt ägda företag bedriver.

(81)

När det gäller sektorn för vissa alkylfosfatestrar kvarstår ett betydande ägande från de kinesiska myndigheternas sida. För det första tyder tillgängliga uppgifter på att ett stort antal viktiga producenter av vissa alkylfosfatestrar i Kina är statsägda företag.

(82)

Zhejiang Wansheng Co., Ltd, Jiangsu Yoke Technology Co., Ltd, Yangzhou Chenhua New Material Co., Ltd, Shouguang Weidong Chemical Co., Ltd och Shandong Tianyi Chemical Co. Ltd är de största statsägda flamskyddsproducenterna i Kina.

(83)

I klagomålet påpekades att Zhejiang Wansheng Co. Ltd, Yangzhou Chenhua New Material Co. Ltd och Jiangsu Yoke Technology Co. Ltd producerade och exporterade TCPP till EU under 2022. Zhejiang Wansheng Co. Ltd och Jiangsu Yoke Technology Co. Ltd producerar också TEP.

(84)

Ett annat exempel på statsägda företag som producerar TCPP är CMEC Wuxi Machinery Engineering Co. Ltd, som är ett helägt dotterbolag till China Machinery Engineering Corporation (CMEC) som i sin tur ägs av det statsägda företaget Sinomach.

(85)

I stället för att minska antalet statsägda företag inom industrin för vissa alkylfosfatestrar, har de senaste initiativen som syftar till att pressa privata företag att investera i eller slå sig samman med statsägda företag snarare visat att de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet valde att ytterligare koncentrera marknaden.

(86)

Jiangsu Yoke Technology Co., Ltd, som producerar både TCPP och TEP, har till exempel utöver privata aktieägare bland sina aktieägare National Industry Integrated Circuit Industry Investment Fund Co., Ltd och Wuxi Equity Investment Centre of Agricultural Bank II. Dessa två enheter kontrolleras direkt av de kinesiska myndigheterna.

(87)

På liknande sätt står privatägda företag fortfarande under nära kontroll av de kinesiska myndigheterna. Privatägda producenter av vissa alkylfosfatestrar understryker sin nära anpassning till de kinesiska myndigheternas mål och står fortfarande under direkt inflytande av de kinesiska myndigheterna.

(88)

Exempelvis innehas den största andelen (45 %) av Futong Chemical Co., Ltd av Hubei Xingfa Chemicals Group Co., Ltd. Den största aktieägaren (19,5 %) i Hubei Xingfa Chemicals Group Co., Ltd är SASAC i Xingshan County. Hubei Xingfa Chemicals Group Co., Ltd producerar även TEP utöver TCPP.

(89)

Dessutom var VD:n för Hubei Xingfa Chemicals Group Co., Ltd delegat vid kommunistpartiets 20:e nationella kongress, vilket i sin tur visar på ett starkt band mellan de kinesiska myndigheterna och företaget. Han är också medlem av kommunistpartiet.

(90)

Dessutom erhöll en medlem av högsta ledningens personal vid Jiangsu Yoke Technology Co., Ltd utmärkelsen som framstående medlem av kommunistpartiet i Wuxi. Han är också vice ordförande i China Petroleum and Chemical Industry Federations expertkommitté för flamskyddande material, en enhet inom China Petroleum and Chemical Industry Federation, som i sin tur följer kommunistpartiets ledarskap (7). Det är möjligt att räkna upp ett antal exempel på personliga förbindelser mellan ledningen för producenter av TCPP och TEP och kommunistpartiet, inbegripet förekomsten av medlemmar i kommunistpartiet i den högre ledningen för producenter av TCPP, bland annat i Hubei Xingfa Chemical Group Co. Ltd och Jiangsu Yoke Technology Co. Ltd.

(91)

När det gäller råvaror som används vid produktionen av TCPP har Kina dessutom aggressivt utvecklat sin egen produktionsbas för propenoxid. Bland de kinesiska producenterna av propenoxid är Sinochem ett statsägt företag.

(92)

SASAC i Wuhan är också majoritetsägare i Hangjin Technology Co., Ltd. Ningbo ZRCC Lyondell Chemical Co., Ltd är ett gemensamt företag som tar emot investeringar från Sinopec. SASAC i Yantai är också majoritetsaktieägare i Wanhua Chemical Group Co., Ltd. Wudi Xinyue Chemical Group Co., Ltd är ett dotterbolag till det statsägda företaget Lubei Enterprise Group.

(93)

Sinochem är en av de kinesiska producenterna av fosforoxiklorid, en viktig råvara som används vid tillverkningen av både TEP och TCPP.

(94)

När det gäller etanol, en annan viktig råvara i produktionen av TEP, har de kinesiska producenterna också stor statlig närvaro: SDIC Biological Jilin Co., Ltd är en del av State Development and Investment Corporation, ett stort kinesiskt statsägt investmentbolag, medan 40 % av aktierna i Henan Tianguan Fuel Ethanol Co., Ltd kontrolleras av Sinopec.

(95)

De kinesiska myndigheternas inflytande över ekonomin sträcker sig dessutom bortom ägandet, eftersom de icke-offentliga sektorerna också betraktas som en del av den socialistiska marknadsekonomin.

(96)

Därför har även privatägda producenter av vissa alkylfosfatestrar incitament att anpassa sin verksamhet till den statliga politik som fastställs i de relevanta planerna, eftersom det är mer sannolikt att en anpassning till planerna leder till en gynnsam behandling av de statliga myndigheterna, vanligtvis i form av ekonomisk behandling eller marknadstillträde.

(97)

Sammanfattningsvis betjänas Kinas marknad för vissa alkylfosfatestrar i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna.

(98)

Den statliga närvaron i företag som producerar den berörda produkten gör det möjligt för de statliga myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader. De kinesiska myndigheterna bevarar sitt inflytande i statsägda företag genom att utse och avsätta nyckelpersoner i ledande ställning, vilket är SASAC:s huvudansvar. Både statsägda företag och privata företag hyser också interna partikommittéer som kan utöva regerings- och partiinflytande över företagens företagsstyrning och affärsbeslut.

(99)

Kommunistpartiets celler har möjlighet att få ett betydande inflytande även över privatägda företag, där de fastställer den ekonomiska agendan, kontrollerar alla aspekter av genomförandet och utövar ett växande tryck för att ha sista ordet när det gäller affärsbeslut. Detta innebär att affärsbeslut, inklusive sådana som rör kostnader och priser, i hög grad påverkas av statens offentliga politik och därmed inte är föremål för fria marknadskrafter.

(100)

Detta gäller även industrin för vissa alkylfosfatestrar. Till exempel är flera av Hubei Xingfa Chemical Group Co. Ltd:s högre chefer anslutna till kommunistpartiet. Sådana ledamöter är bland annat styrelseledamöter, inbegripet verkställande ställföreträdande generaldirektör, och andra. Detta bekräftar betydelsen av kommunistpartiets inflytande inom TCPP- och TEP-producerande företag, även privatägda sådana.

(101)

De kinesiska myndigheterna kan också påverka kostnaderna och priserna för TCPP och TEP genom sin närvaro och sitt ingripande i råvaru- och insatsvarusektorerna i tidigare led. Till exempel är högre chefer för Sinochem Pharmaceutical Co., Ltd, en producent av propenoxid och fosforoxiklorid, medlemmar i kommunistpartiet.

(102)

Sinochems ordförande och tillsynsnämndens ordförande är medlemmar i kommunistpartiet. Liknande kopplingar till kommunistpartiet finns i Wanhua Chemical Group Co., Ltd, t.ex. koncernens direktör har tjänstgjort i flera statliga befattningar i över 30 år innan han gick med i koncernen. Sedan 2018 har han också varit partikommitténs sekreterare i egenskap av styrelseordförande.

(103)

I detta avseende tillåter den kinesiska staten genom sitt ingripande i råvarupriserna industrin för vissa alkylfosfatestrar att ha onormala kostnader, eftersom den kinesiska regeringen genom sin närvaro har möjlighet att effektivt kontrollera det operativa beslutsfattandet i både statsägda och privatägda företag.

(104)

De kinesiska myndigheterna lägger sig vidare i priserna och energikostnaderna. Den kinesiska elmarknaden kännetecknas av förekomsten av statsägda företag i olika led i leveranskedjan, eftersom omkring 50 % av produktionskapaciteten ägs av staten medan hela överföringsnätet ägs av två statligt ägda företag. Statens närvaro på energimarknaden och dess inflytande på prissättningen gör det därför möjligt för de kinesiska myndigheterna att avsevärt sänka elkostnaderna till förmån för TCPP- och TEP-producenterna.

(105)

De kinesiska myndigheterna bedriver offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna Utvecklingen av ekonomin bestäms av ett detaljerat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste fokusera på och sträva efter att genomföra. Planeringsmekanismen styr fördelningen av resurser, som är inriktad på sektorer som betecknas som strategiska eller politiskt viktiga snarare än att fördelningen sker i enlighet med marknadskrafterna.

(106)

I den centrala 14:e femårsplanen fastställs de kinesiska myndigheternas strategiska visioner för omvandling och uppgradering av traditionella industrier och utvecklingsinriktningen för strategiska framväxande industrier, inbegripet industrierna för kemikalier, byggnadsmaterial, nya material och kemiska fibrer. I 2019 års version av den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (8) stöds produktionen av flamskyddsmedel.

(107)

Följaktligen omfattas TCPP- och TEP-produkter av förmånsbehandling, särskilt när det gäller tillgång till finansiering. Genom att stimulera utveckling och tillämpning av teknik för produkter med högre prestanda och av hög kvalitet vägleder de statliga myndigheterna omstruktureringen av den berörda produktindustrin till en globalt konkurrerande industri. Hela sektorns struktur påtvingas därför av planeringssystemet och genomförandebesluten i stället för att utvecklas fritt i linje med marknadskrafterna.

(108)

När det gäller flamskyddsmedel sker generellt de statliga ingripandena på två olika sätt: i) Stöd till industrins utveckling. ii) Aktiv kontroll och reglering av industrin och dess råvaror.

(109)

När det gäller TCPP tillhandahåller de kinesiska myndigheterna många subventioner och ekonomiskt stöd till flamskyddsindustrin genom offentliga finanser, beskattning, krediter, import och export samt mark.

(110)

I yttrandena om genomförandet av den 14:e årsplanen för utveckling av byggmaterialindustrin anges till exempel att de kinesiska myndigheterna avser att förbättra den intelligenta nivån på produktion och drift av byggmaterial och bredda finansieringskanalerna, fullt ut utnyttja de nationella finansfondernas vägledande roll och samordna stödet från finansinstituten.

(111)

De kinesiska myndigheterna reglerar inte bara TCPP-industrin utan även dess insatsvaror. Till exempel är gul fosfor ett råmaterial i tidigare led som används vid produktionen av fosforoxiklorid, som används som insatsvara för att framställa TCPP och TEP. Dessutom finns det en exportrestriktion för export av gul fosfor i form av exportlicenser. Enligt exportlicenshanteringskatalogen för varor (2023 års version) omfattas export av fosforit av en exportlicens utfärdad av handelsministeriet. Produktionen och försäljningen av denna viktiga insatsvara för vissa alkylfosfatestrar kontrolleras och regleras därför aktivt i Kina.

(112)

När det gäller TEP:s insatsvaror syftar de kinesiska myndigheterna till att kraftfullt stödja produktionen och kommersialiseringen av sådana produkter. De kinesiska myndigheterna planerar till exempel att utveckla etanolindustrin. I den 14:e femårsplanen för utveckling av förnybar energi konstateras att de kinesiska myndigheterna fortsätter att främja kommersialiseringen av bränsleetanol […]. Myndigheterna noterar också att man planerar att aktivt utveckla etanol för cellulosa och annat icke-livsmedelsbränsle.

(113)

Industrin, inklusive TCPP och TEP, stöds och regleras aktivt av de kinesiska myndigheterna genom olika politiska instrument på ett sätt som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer och påverkar de fria marknadskrafterna.

(114)

Den berörda produktsektorn påverkas också av avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt. Det kinesiska konkurssystemet är otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers rättigheter.

(115)

Systemet kännetecknas av statens aktiva roll i konkurser genom bland annat den långtgående bestämmanderätten för statsoberoende domstolar, den nära relationen mellan insolvensförvaltare och lokala myndigheter eller den statliga vägledningen om insolvens. Framför allt påverkar den bristande efterlevnaden av konkurslagstiftningen den kinesiska finans- och lånemarknaden, vilket innebär implicita statliga garantier till vissa företag, vilket i sin tur snedvrider kreditkostnaderna och tillgången till finansiering.

(116)

När det gäller egendomsrätt är bristerna i systemet särskilt tydliga i fråga om markägande och markanvändningsrättigheter. All mark ägs av staten och markanvändningen beror därför uteslutande på staten, som kan följa politiska mål snarare än principer för den fria marknaden.

(117)

Den trettonde femårsplanen för markresurser styr tilldelningen av och priserna för markanvändning och föreskriver förmånlig marktilldelning till framväxande strategiska industrier och moderna tjänsteföretag. Eftersom låga priser för marktilldelning karakteriserar den kinesiska produktionssektorn som helhet gäller de även för TCPP- och TEP-industrin.

(118)

I likhet med alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas vissa producenter av alkylfosfatestrar av de kinesiska konkurs-, bolags- och ägandereglerna och är därför också föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig kontroll av efterlevnaden av dessa lagar.

(119)

Lönekostnaderna snedvrids även inom sektorn för den berörda produkten. Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Faktum är att endast en fackförening är juridiskt erkänd – ACFTU – som saknar självständighet från staten eftersom den är underställd kommunistpartiets ledning och inte deltar i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter på ett tillfredsställande sätt.

(120)

Dessutom innehas ledande befattningar inom fackföreningen vanligtvis av höga partifunktionärer i statliga företag, vilket hämmar deras förmåga att effektivt företräda arbetstagarnas intressen. Den kinesiska arbetskraftens rörlighet påverkas dessutom av systemet för hushållsregistrering, som innebär att endast de som är bosatta i ett visst administrativt område har tillgång till alla socialförsäkringsförmåner och offentliga välfärdsförmåner.

(121)

Dessa arbetstagare, som inte har någon lokal bosättningsstatus, befinner sig i en utsatt anställningssituation och får därmed en lägre inkomst. Industrin för vissa alkylfosfatestrar omfattas också av kinesisk arbetslagstiftning och därmed av dessa snedvridningar av lönekostnaderna.

(122)

Snedvridningen av lönekostnaderna förstärks ytterligare genom arbetssubventioner, särskilt till producenter av TCPP och TEP. Flera företag rapporterade om sådana subventioner, inklusive utbildningssubventioner, subventioner för att anställa praktikanter, subventioner för att stabilisera sysselsättningen i företaget, införande av talangfonder och subventioner för kompetenshöjning (9).

(123)

Företag inom sektorn för den berörda produkten har tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten. Relevanta snedvridningar omfattar en stark statlig närvaro i finansinstituten samt artificiellt låga lånekostnader för att stimulera investeringstillväxten.

(124)

För det första kännetecknas det kinesiska finansiella systemet, som domineras av banksektorn, av den starka ställning som tre kategorier av statligt ägda eller kontrollerade banker har: stora affärsbanker, aktiebaserade affärsbanker och statliga policybanker. Den kontrolleras inte bara genom ägarskap utan också genom den kinesiska regeringens befogenhet att utse ledande befattningar med starka beslutsbefogenheter.

(125)

Dessutom innehåller den kinesiska rättsliga ramen en uttrycklig rättslig skyldighet för finansinstituten att bedriva sin verksamhet i enlighet med den nationella ekonomiska och sociala utvecklingens behov och under ledning av statens industripolitik.

(126)

Dessutom finns det bindande rättsliga bestämmelser för alla ekonomiska institutioner om främjande och stöd till främjade industrier, där flamskyddsindustrin uttryckligen anges som en främjad industri.

(127)

När bankerna beviljar tillgång till finansiering beaktas därför andra kriterier än ekonomisk bärkraft, eftersom de genomför offentlig politik som utformats av staten.

(128)

Obligationsmarknaden domineras av statliga aktörer och den icke-statliga obligationsmarknaden domineras i stor utsträckning av statsägda företag. Tillträdet till marknaden regleras noggrant av statliga institutioner, och de största aktörerna på marknaden (användare, innehavare, obligationsgivare) är huvudsakligen statligt ägda enheter.

(129)

Obligations- och kreditbetygen är därför kraftigt snedvridna av olika skäl, t.ex. hur företagets strategiska betydelse påverkar riskbedömningen och hur stark en eventuell implicit garanti från staten är. Den berörda industrin har gynnats av snedvridningarna på obligationsmarknaden eftersom kinesiska producenter av TCPP och TEP hade beviljats höga kreditbetyg.

(130)

Förekomsten av betydande snedvridningar i det kinesiska finansiella systemet har redan fastställts av kommissionen i nyligen genomförda antidumpningsundersökningar och bekräftas ytterligare av Förenta staternas handelsdepartement. Det finns dessutom starka bevis för att kinesiska producenter av vissa alkylfosfatestrar direkt gynnades av förmånliga lån både från statsägda och privata banker (flera producenter av den berörda produkten har rapporterat att de fått kort- och långfristiga lån från kinesiska banker på icke-marknadsmässiga villkor).

(131)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda inhemska priser och kostnader i Kina med anledning av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen (se skäl 65). Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor.

(132)

Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(133)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna.

(134)

Den statsägda ekonomin är den ledande kraften i den nationella ekonomin och staten har i uppdrag att säkerställa dess konsolidering och tillväxt (10). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(135)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (11).

(136)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av kommunistpartiet. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(137)

Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(138)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (12). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(139)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(140)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (13). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(141)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(142)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(143)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(144)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (14).

(145)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (15).

(146)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och Kinas kommunistiska parti (16).

(147)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (17).

(148)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (18).

(149)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (19).

(150)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. Inom sektorn för den berörda produkten är graden av statligt ägande fortsatt betydande, och ett antal producenter är helt eller delvis statsägda, såsom Shandong Yarong Chemical Co., Ltd (tidigare känt som Taian Yarong Biotechnology Co., Ltd (20)); Nantong Jiangshan Agrochemical & Chemicals Co., Ltd (21); Wengfu (Group) Co., Ltd (22); Zhejiang Wansheng Co., Ltd (23).

(151)

Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet dessutom har blivit normen även i privata företag (24) och att partiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi leder statens inflytande genom partiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas av regeringen på ett politiskt plan med hänsyn till hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(152)

En liknande nivå av kontroll och politisk övervakning kan iakttas hos de relevanta branschorganisationerna, såsom sektorns intresseorganisation China Petrochemical and Chemical Industry Federation (CPCIF).

(153)

Enligt artikel 3 i CPCIF:s bolagsordning accepterar organisationen affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin (25).

(154)

Även China Chemical Enterprise Management Association (CCEMA), som beskriver sig själv som en organisation bestående av mer än 200 medlemsföretag inom den kemiska industrin (26), anger i artikel 2 i sin bolagsordning att den följer konstitutionen, lagar, förordningar och nationell politik, praktiserar socialismens kärnvärden, främjar patriotismens anda, följer den sociala moralen och medvetet stärker uppbyggnaden av integritet och självdisciplin.

(155)

Enligt artikel 3 i bolagsordningen inrättar CCEMA en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet, och organisationen – precis som i fallet med CPCIF – godtar vägledning, övervakning och förvaltning när det gäller verksamheten av de organ som ansvarar för registrering och förvaltning, av organ som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för branschens förvaltning (27).

(156)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(157)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (28), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut.

(158)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (29)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt.

(159)

Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (30), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (31).

(160)

År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (32). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.

(161)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (33) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(162)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”. I avsnitt III.6 anges följande: ”[v]i måste ytterligare trappa upp partibyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna betonar därför och syftar till att stärka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter inom den privata sektorn (34).

(163)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för den berörda produkten. Som exempel kan nämnas att i företaget Nantong Jiangshan Agrochemical & Chemicals Limited Liability Co., (35) innehar medlemmar av företagsledningen samtidigt befattningar i kommunistpartiet (36).

(164)

Det kinesiska kommunistpartiets inblandning i affärsbesluten är uppenbar även på koncernnivå, vilket framgår av tillgängliga företagshandlingar. I Sinopec-koncernens årsredovisning för 2022 påpekas att företaget kontinuerligt förbättrar kvaliteten på det partibyggande arbetet, stärker de anställdas anda, stärker arbetet med disciplininspektion och tillsyn, hjälper styrelsen att effektivt genomföra olika beslut och arrangemang och främjar en högkvalitativ utveckling av företaget (37).

(165)

Sinopecs webbplats beskriver kommunistpartiets roll inom koncernen enligt följande: ”[s]tärka partiets ledarskap i processen att förbättra företagsstyrningen, […] främja partiorganisationen att besluta om listan över viktiga frågor som rör partiuppbyggnad och andra aspekter, och tillåta partiorganisationen att i förväg undersöka och diskutera listan över viktiga affärs- och förvaltningsfrågor som samtidigt omfattas av den interna kontrollen, att integrera i […] listan över beslutsärenden, att utveckla ett system för beslutsfattande och information vid huvudkontoret som främjar upprättandet av en lista över beslutsbefogenheter, införandet av denna lista i beslutsprocessen och informatiseringen av denna process. Se förundersökningen och diskussionen av större företagsledningsfrågor som en viktig aspekt av partigruppens fulla utövande av sina ledarskapsuppgifter […]” (38).

(166)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (39). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för den berörda produkten och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(167)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(168)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (40).

(169)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera.

(170)

Till att börja med tar den 14:e femårsplanen för råvaror (41) direkt upp sektorn för den produkt som översynen gäller och anger att ”[k]apacitetsökningen inom sektorerna för urea, ammoniumfosfat, kalciumkarbid, kaustiksoda och gul fosfor kommer att kontrolleras strikt. Nya projekt ska följa principen om att ersätta samma mängd befintlig produktionskapacitet eller ersätta mer produktionskapacitet” (42).

(171)

Dessutom förtecknas flamskyddsmedel i de vägledande katalogerna för 2019 och 2024 för industriell strukturanpassning (43) som en främjad industri.

(172)

I 2023 års arbetsplan för ministeriet för industri och informationsteknik för en stadig tillväxt av den petrokemiska och kemiska industrin (44) anges dessutom att ett av planens huvudmål är att stödja de nationella demonstrationsbaserna för den nya industrialiseringsmodellen inom den petrokemiska och kemiska industrin för att förbättra kvaliteten på utvecklingen och främja Ningbos gröna petrokemiska kluster och andra nationella kluster för avancerad tillverkning inom den petrokemiska och kemiska industrin att utvecklas till kluster i världsklass, bygga en industriell bas för effektivt och högvärdigt utnyttjande av fosforresurser, påskynda strukturanpassningen av traditionella industrier som fosfatgödselmedel och gul fosfor, och förbättra leveranskapaciteten för kemiska fosforprodukter som krävs för ny energi, livsmedel och hälsa (45).

(173)

Dessutom syftar 2022 års vägledande yttranden om högkvalitativ utveckling av industrin för syntetfiber (46) från den nationella utvecklings och reformkommissionen till att främja högkvalitativ utveckling av nya fibermaterial, ”[u]tveckla nya funktionella polyesterfibrer, högkvalitativa kemiska monomerer och supersimulatorer, flamskyddsmedel samt antibakteriella och antivirala, ledande, fasförändrande och energilagrande, temperaturreglerande, fotokroma, vätskefärgade, absorberande och separerande, biomedicinska och andra typer av funktionella fibrer. […] Forskning och utveckling av viktiga material och kringutrustning. Forskning och utveckling av viktiga material, hjälpmaterial och tillsatser såsom flamskyddsmedel, modifierare, förblandning, katalysatorer och oljor som används för funktionella fibrer.” (47)

(174)

På provinsnivå uppmanar Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av den kemiska industrin (48) de lokala myndigheterna att ”fullt ut utnyttja produktionskapacitetsfördelarna med kaustiksoda och samproduktion av klor och väte, den vertikala utvidgningen och horisontella kopplingen av industrin för kemiska salter, förbättra djupbearbetningen av kloralkali, natriumkarbonat och brom, […] styra den traditionella kloralkaliindustrin i senare led mot finkemikalier och säkerställa utformningen av djupbearbetningsprojekt för klor i senare led” (49). Avsnitt III.2.3 i planen planerar för följande statliga åtgärder: ”Främja ersättning av minskad produktionskapacitet för kloralkali och strikt kontroll av produktionskapaciteten. […] Uppmuntra omfattande användning av avfallshydroklorsyra för att producera klor och väte.” (50)

(175)

I Jiangsus 14:e femårsplan för en avancerad utveckling av den kemiska industrin anges följande (51): ”Med utgångspunkt i industrins grund och fördelar ska nyttan med industriell koncentration, markanvändning samt insatser och produktion förbättras avsevärt, genom justering och optimering […] och utvidgningen av industrikedjan mot avancerade produkter kommer att leda till högkvalitativ utveckling av provinsens kloralkaliindustri” (52).

(176)

Dessutom har de statliga myndigheterna för avsikt att utforma sektorns struktur enligt följande: ”I enlighet med den nationella industripolitikens krav på strikt kontroll av den nya produktionskapaciteten i industrier med överkapacitet, och genomförande av likvärdig eller minskad ersättning för projekt för avancerad teknisk omvandling och uppgradering som uppfyller de politiska kraven, ska den totala produktionskapaciteten för produkter som kaustiksoda kontrolleras, och den totala volymen ska ligga kvar på nuvarande nivå. Genom sammanslagningar och omorganisationer, genom avveckling av föråldrad utrustning, genom kapacitetsersättning och horisontella allianser, ska statligt styrda åtgärder och frivilliga företagsåtgärder genomföras baserade på investeringsattraktion och marknadsorientering för transaktioner för kapacitetsersättning, och produktionskapacitet, resurser och marknader ska styras mot kraftfulla företag och integreras. Inom kloralkaliindustrin ska man bilda ledande basföretag, optimera den industriella strukturen och resursfördelningen och öka koncentrationsnivån” (53).

(177)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(178)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(179)

Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll.

(180)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (54).

(181)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (55). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (56). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (57).

(182)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för den berörda produkten. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(183)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller.

(184)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (58).

(185)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (59). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(186)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (60). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(187)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för den berörda produkten inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(188)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(189)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (61), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av Kinas kommunistiska parti (62)), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(190)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (63). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (64).

(191)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(192)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (65). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (66).

(193)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (67).

(194)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (68). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(195)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(196)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (69). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till en sänkning av marknadsräntan för lån (70). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(197)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(198)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(199)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(200)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i rapporten.

(201)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i skälen 167–199. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av den berörda produkten omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(202)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten.

(203)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(204)

Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(205)

Den 6 november 2023 lämnade CPCIF in en rad synpunkter som svar på den första noteringen, bland annat när det gäller tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(206)

För det första ansåg CPCIF att artikel 2.6a i grundförordningen inte är tillämplig på grund av dess oförenlighet med WTO-avtalen och avgörandet från WTO:s tvistlösningsorgan. När det gäller oförenlighet med WTO-avtalen hävdade CPCIF att eftersom vissa bestämmelser i Kinas anslutningsprotokoll som är relevanta för beräkningen av dumpning löpte ut den 11 december 2016 måste EU fullgöra sina motsvarande skyldigheter enligt WTO-lagstiftningen. När det gäller oförenligheten med tvistlösningsorganets avgöranden hävdade CPCIF att de undersökande myndigheterna, i linje med överprövningsorganets slutsatser i DS 473, i syfte att beräkna kostnaderna för att få fram normalvärdet för den berörda produkten när det inhemska priset i exportlandet inte kan användas, inte får utvärdera de kostnader som anges i exportörens/producentens bokföring enligt ett referensvärde som inte är kopplat till produktionskostnaderna i ursprungslandet.

(207)

När det gäller CPCIF:s argument om förenlighet med WTO-lagstiftningen erinrade kommissionen om att i antidumpningsförfaranden rörande produkter från Kina är de delar av avsnitt 15 i protokollet om Kinas anslutning till WTO som inte har löpt ut fortfarande tillämpliga vid fastställandet av normalvärdet, med avseende på såväl marknadsekonomisk status som användningen av en metod som inte grundas på en strikt jämförelse med kinesiska priser eller kostnader.

(208)

När det gäller CPCIF:s hänvisning till DS 473 erinrade kommissionen om att överprövningsorganets rapport i DS 473 inte avsåg genomförandet av artikel 2.6a i grundförordningen, utan av en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Under alla omständigheter möjliggör WTO:s lagstiftning så som denna tolkas av överprövningsorganet i DS 473 användning av uppgifter från ett tredjeland som är vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. CPCIF:s argument kunde därför inte godtas.

(209)

För det andra hävdade CPCIF att de påstådda snedvridningarna inte är välgrundade och, även om de skulle förekomma, inte påverkade alla aspekter av produktionskostnaderna för alkylfosfatestrar, vilket innebär att de kinesiska exporterande producenternas totala kostnader inte behöver fastställas på en annan grund.

(210)

CPCIF hävdade särskilt följande:

(211)

När det gäller CPCIF:s argument om tillräcklig bevisning för förekomsten av betydande snedvridningar och i vilken utsträckning de påverkar produktionskostnaderna erinrade kommissionen inledningsvis om att kommissionen enligt artikel 2.6a e i grundförordningen kan inleda undersökningen på denna grundval om den anser att klagandena lagt fram tillräcklig bevisning om de betydande snedvridningarna.

(212)

För att bedöma förekomsten och de potentiella följderna av de betydande snedvridningarna har kommissionen i enlighet med artikel 2.6a e i grundförordningen samlat in de uppgifter som är nödvändiga för att fastställa förekomsten och följderna av betydande snedvridningar och följaktligen använt den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen.

(213)

De uppgifter som kommissionen har samlat in och de slutsatser som dragits, oavsett om det gäller förekomsten av statsägda företag inom sektorn för den berörda produkten, kopplingarna till kommunistpartiet eller förekomsten av politiska åtgärder som påverkar kostnadsstrukturen, redovisas i detalj i denna förordning. CPCIF:s argument om bevisningen i klagomålet med påståenden om tvivelaktigt bevisvärde eller om att kommissionens slutsatser görs automatiskt är därför missriktade.

(214)

Den 22 november 2023 inkom den exporterande producenten Anhui RunYue med synpunkter på den första noteringen, bland annat på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(215)

För det första hävdade Anhui RunYue att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med WTO:s och tvistlösningsorganets rättspraxis. Anhui RunYue hävdade att artikel 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal inte erkänner begreppet betydande snedvridningar, och även om begreppet skulle omfattas av artikel 2.2 i antidumpningsavtalet måste EU:s beräkning av det konstruerade normalvärdet överensstämma med artikel 2.2.1.1 i antidumpningsavtalet och med överprövningsorganets tolkning av denna, såsom anges i DS 473.

(216)

Med hänvisning till de situationer där artikel 2.2 i antidumpningsavtalet tillåter en konstruktion av normalvärdet hävdade Anhui RunYue att en undersökning enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle behöva falla under definitionen av antingen försäljning som inte sker vid ”normal handel” eller en ”särskild marknadssituation”. Eftersom grundförordningen i stället medger att normalvärdet konstrueras när det fastställs att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader på grund av betydande snedvridningar, påpekade Anhui RunYue att EU-lagstiftningen inför ett begrepp som inte finns i antidumpningsavtalet.

(217)

Anhui RunYue hävdade dessutom att användningen av uppgifter om produktionsfaktorer i ett representativt tredjeland leder till en situation där det konstruerade normalvärdet inte på något sätt kan återspegla pris- och kostnadsnivån i exportlandet och följaktligen är en annan oförenlighet med WTO-lagstiftningen.

(218)

För det andra hävdade Anhui RunYue att det inte fanns tillräcklig bevisning för att det förekom en betydande snedvridning inom sektorn för den undersökta produkten.

(219)

Enligt Anhui RunYue beror detta på följande:

(220)

Anhui RunYues argument kunde inte godtas. När det gäller påståendet att begreppet betydande snedvridning enligt artikel 2.6a i grundförordningen inte motsvarar något liknande begrepp enligt artikel 2.2 i antidumpningsavtalet, anser kommissionen att artikel 2.6a i grundförordningen är helt förenlig med de relevanta reglerna i antidumpningsavtalet, inbegripet de möjligheter att konstruera normalvärdet som anges i artikel 2.2 i antidumpningsavtalet.

(221)

När det gäller Anhui RunYues hänvisning till DS 473 och argumentet att det konstruerade normalvärdet inte återspeglar pris- och kostnadsnivån i exportlandet, togs detta redan upp ovan i skäl 208.

(222)

När det gäller påståendet om bevisningens daterade karaktär i rapporten och om behovet av att kommissionen tillhandahåller uppdaterad och giltig bevisning om betydande snedvridningar innan den fattar ett slutligt beslut, noterade kommissionen att rapporten är ett omfattande dokument som bygger på omfattande objektiva bevis, inklusive lagar, förordningar och andra officiella policydokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, tredjepartsrapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar från forskare och andra tillförlitliga oberoende källor.

(223)

Kommissionen noterade vidare att de lagstiftnings- och policydokument som det hänvisas till i rapporten, inklusive den lagstiftning som är tillämplig på den berörda produkten, till stor del fortfarande är i kraft eller har fortsatt att gälla i efterföljande lagstiftnings- och policydokument.

(224)

Denna mer aktuella utveckling dokumenteras i kommissionens slutsatser, som ytterligare kompletterar den information som tyder på att det förekommer betydande snedvridningar i begäran och i rapporten (se skälen 69 och 132). När det gäller Anhui RunYues kommentarer om politik inom EU som påstås likna Kinas femårsplaner, noterade kommissionen att enligt artikel 2.6a b i grundförordningen ska den potentiella inverkan av en eller flera av de snedvridande faktorer som anges i den bestämmelsen analyseras med avseende på priser och kostnader i exportlandet.

(225)

Kostnadsstrukturen och prisbildningsmekanismerna på andra marknader, t.ex. i EU, har ingen som helst relevans för detta förfarande.

(226)

När det gäller arten av den fjortonde femårsplanen påpekade kommissionen dessutom den kinesiska ekonomin omfattas av en komplex väv av femårsplaner som styr de offentliga myndigheternas beslut på alla nivåer.

(227)

När det gäller Anhui RunYues argument om de kinesiska policydokumentens karaktär anser kommissionen att de femårsplanerna är bindande, inte minst eftersom den fjortonde femårsplanen till exempel ägnar ett helt avsnitt åt att förbättra mekanismen för genomförande av planeringen (71) och anger följande: ”När det gäller bindande indikatorer, större byggnadsprojekt och uppgifter inom offentliga tjänster, miljöskydd, säkerhet och andra områden som anges i denna plan är det nödvändigt att klargöra parternas ansvar och krav på tidsplaner, att anslå offentliga resurser, vägleda och kontrollera sociala resurser och se till att de fullgörs som planerat. När det gäller de förväntade indikatorerna och uppgifterna på områdena industriell utveckling och strukturanpassning som anges i denna plan är det nödvändigt att främst förlita sig på marknadsaktörernas roll för att uppnå dem. Regeringar på alla nivåer måste skapa en gynnsam politisk miljö, en institutionell miljö och en rättslig miljö.”

(228)

När det gäller klagandenas påstått hycklande ståndpunkt noterade kommissionen att i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen ska de potentiella följderna av en eller flera av de snedvridande faktorer som anges i den bestämmelsen analyseras med avseende på priser och kostnader i exportlandet.

(229)

Den industripolitik som syftar till att främja viktiga sektorer på andra marknader, t.ex. i EU, är inte relevant i den aktuella undersökningen.

(230)

När det gäller argumentet att påståendena om statliga ingripanden är ogrundade, eftersom inte alla producenter är statsägda företag och kopplingen till kommunistpartiet inte är ett tecken på regeringens kontroll, höll kommissionen inte med.

(231)

Statligt ägande samt statlig kontroll och politisk övervakning eller vägledning förekommer till stor del inom sektorn för den berörda produkten. Det kinesiska kommunistpartiets närvaro i företag i den berörda produktsektorn och den omständigheten att företag underlättar partiuppbyggnadsaktiviteter och partiets deltagande i beslutsfattandet är en tydlig indikator på att företagen inte är oberoende gentemot staten och att de kan agera enligt kommunistpartiets politik snarare än marknadskrafterna.

(232)

Anhui RunYues hänvisningar till kinesisk lagstiftning är missriktade här.

(233)

För det första väljer Anhui RunYue att hänvisa till endast vissa delar av den kinesiska lagen om statsägda tillgångar i företag. Medan företaget betonade den formella uppdelningen mellan statens administrativa roll och aktieägarrollen enligt artikel 6 i lagen, valde det att utelämna en hänvisning till artikel 1 som definierar det övergripande syftet med lagen som bland annat att stödja den statsägda ekonomiska sektorns ledande roll i den nationella ekonomin och främja utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin.

(234)

Anhui RunYue underlåter också att hänvisa till artikel 7, enligt vilken staten ska främja ökade investeringar av statsägt kapital i viktiga industrier och områden som är viktiga för den nationella ekonomin och artikel 36, som föreskriver att statsägda företags investeringar ska överensstämma med den nationella industripolitiken. När det gäller artikel 11 i den kinesiska bolagslagen kunde kommissionen inte se varför kommunistpartiet inte skulle kunna ingripa i ett företags verksamhet, bara för att det inte deltog i utarbetandet av företagets bolagsordning.

(235)

I detta avseende påpekade kommissionen särskilt att den kinesiska bolagslagen, enligt artikel 1, antogs bland annat för att främja utvecklingen av den socialistiska marknadsekonomin.

(236)

Analysen i detta avsnitt, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den berörda produkten i synnerhet, visar att priser och kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(237)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(238)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket diskuteras i det följande avsnittet.

(239)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(240)

Kommissionen utfärdade två noteringar till ärendehandlingarna om källorna till fastställandet av normalvärdet: den första noteringen (73) och den andra noteringen (74).

(241)

I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor.

(242)

I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Brasilien som ett lämpligt representativt land, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(243)

Den undersökta produkten tillverkas endast i Kina, Europeiska unionen, Förenta staterna och Japan. Inget av dessa är ett land med en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas i enlighet med kriterierna i artikel 2.6a.

(244)

Kommissionen breddade därför sin analys för att hitta en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten och valde på grundval av detta ett representativt land.

(245)

I både den första och den andra noteringen förklarade kommissionen sin metod för att hitta en produkt i samma allmänna kategori eller sektor som producerades i ett högre medelinkomstland.

(246)

Kommissionen förklarade i den första noteringen att alkylfosfatestrar är flamskyddsmedel med organiskt fosfor och att analysen för att hitta ett representativt land därför skulle börja med att hitta produktion av denna produkt som tillhör samma allmänna kategori som alkylfosfatestrar, eftersom både TCPP och TEP är flamskyddsmedel med organiskt fosfor.

(247)

I den första noteringen angavs att produktion av flamskyddsmedel med organiskt fosfor förekom i både Ryssland och Turkiet. Ryssland ansågs inte längre vara ett möjligt representativt land på grund av bristen på tillförlitliga importuppgifter.

(248)

Såsom förklaras nedan fanns det inga lätt tillgängliga finansiella uppgifter om producenter av flamskyddsmedel med organiskt fosfor i Turkiet.

(249)

Kommissionen förklarade sedan i den första noteringen att mjukgörare kunde anses vara en produkt som är tillräckligt lik alkylfosfatestrar av följande skäl:

(250)

Produktion av mjukgörare konstaterades i Brasilien, och offentligt tillgängliga finansiella uppgifter konstaterades också för en lönsam producent. Kommissionen fann inga bevis för att mjukgörare producerades i ett annat övre medelinkomstland.

(251)

Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på det resonemang som använts för att hitta ett representativt land i den första noteringen.

(252)

Ingen berörd part kunde identifiera en annan kemikalie som kunde betraktas som en produkt i samma allmänna kategori som den berörda produkten.

(253)

CPCIF höll inte med om att mjukgörare i själva verket var en produkt som är tillräckligt lik och höll med kommissionen om att flamskyddsmedel med organiskt fosfor borde användas som en produkt som är mer lik. CPCIF höll dock med om att det inte fanns några lätt tillgängliga uppgifter om flamskyddsmedel med organiskt fosfor från Turkiet eller något annat övre medelinkomstland.

(254)

CPCIF förklarade att mjukgörare endast var en kemikalie i en större familj och att många andra estrar eller kemikalier uppfyller samma kriterier som anges i den första noteringen.

(255)

Kommissionen sammanfattade och besvarade dessa synpunkter i den andra noteringen och kom fram till att mjukgörare är den produkt som är mest lik den berörda produkten och flamskyddsmedel med organiskt fosfor i allmänhet, jämfört med andra estrar som inte delar den berörda produktens egenskaper.

(256)

I den andra noteringen drogs denna slutsats av följande skäl:

(257)

Kommissionen har därför för avsikt att betrakta Brasilien som ett representativt land på grundval av landets produktion av mjukgörare.

(258)

Kommissionen noterade att även om Turkiet kunde betraktas som ett representativt land på grundval av produktionen av flamskyddsmedel med organiskt fosfor, beskrevs i både den första och den andra noteringen problem med både offentligt tillgängliga importuppgifter och lätt tillgängliga finansiella uppgifter.

(259)

Importuppgifterna från Turkiet ansågs inte tillförlitliga på grund av de små importvolymerna av de viktigaste råvarorna, särskilt försumbara mängder propenoxid och fosfor.

(260)

Kommissionen och de berörda parterna kunde inte heller hitta några lätt tillgängliga finansiella uppgifter från företag i Turkiet som tillverkar en liknande produkt, varken flamskyddsmedel med organiskt fosfor eller mjukgörare.

(261)

Såsom förklaras ovan kunde Brasilien användas som lämpligt representativt land på grundval av produktionen av mjukgörare och med tanke på att importen av de viktigaste produktionsfaktorerna inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (75).

(262)

Kommissionen kunde också hitta ett företag i Brasilien som producerade mjukgörare med offentligt tillgängliga finansiella uppgifter som visade ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(263)

Kommissionen underrättade därför de berörda parterna i den andra noteringen om att den hade för avsikt att använda Brasilien som lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen för att inhämta icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(264)

De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Brasilien som representativt land och av Elekeiroz SA som producent i det representativa landet. Inga synpunkter har framförts på denna punkt.

(265)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Brasilien var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(266)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(267)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(268)

I den andra noteringen angav kommissionen därefter att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt propenoxid, etanol, fosfor och klor.

(269)

Kommissionen noterade också att en av de exporterande producenter som ingick i urvalet köpte fosforoxiklorid (en halvfärdig produkt som används vid tillverkningen av både TCPP och TEP) i stället för att tillverka den från klor och fosfor.

(270)

Eftersom handel med fosforoxiklorid skedde över hela världen i mycket begränsade mängder på grund av dess farliga karaktär meddelade kommissionen i den andra noteringen att den skulle fastställa sitt referensvärde genom att

(271)

Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda statistik från Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) (76) för att fastställa icke snedvridna arbetskostnader i Brasilien och de priser som offentliggjorts av Ministério de Minas e Energia (77) för elektricitet och ånga (tillverkad av naturgas).

(272)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att man på grund av den försumbara vikten av vissa råvaror i den totala produktionskostnaden grupperade dessa försumbara poster under ”förbrukningsvaror”, eftersom de stod för mindre än 0,6 % av den totala produktionskostnad som rapporterats av de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(273)

Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke-snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(274)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer

(275)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset i det representativa landet såsom det rapporterats i GTA plus importtull och transportkostnader, såsom förklaras i skälen 280 och 281.

(276)

Importpriset i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer med undantag av Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755.

(277)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till Brasilien, eftersom den i skäl 61 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(278)

Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(279)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 272.

(280)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar.

(281)

Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna.

(282)

Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna råvarukostnaderna när de levererades till fabriken i det representativa landet.

(283)

Som svar på den andra noteringen begärde Shandong Yarong att kommissionen skulle justera importpriset för propenoxid till Brasilien, eftersom förpackningskostnaderna för importen till Brasilien kanske inte var desamma som för den kinesiska hemmamarknaden.

(284)

Eftersom det saknades bevisning för denna begäran och det saknades uppgifter som skulle göra det möjligt för kommissionen att göra en sådan justering, avvisades detta påstående.

(285)

Anhui RunYue hävdade i sina synpunkter på både den första och den andra noteringen att GTA-importpriserna för råvarorna fastställdes på cif-nivå och därför innehöll sjöfraktkostnader och försäkringsavgifter, medan de kinesiska producenterna köpte råvaror från den lokala marknaden till priser som inte omfattade några sjöfraktkostnader och försäkringsavgifter.

(286)

Företaget anser därför att sjöfraktkostnader och försäkringsavgifter bör dras av från priserna i GTA för Brasilien för att uppnå en rättvis jämförelse.

(287)

Kommissionen noterade att den i sina tidigare antidumpningsundersökningar konsekvent använt de cif-priser som fanns tillgängliga i handelsstatistiken för att fastställa ett inköpspris för de insatsvaror som fanns tillgängliga på det representativa landets hemmamarknad.

(288)

Kommissionen ansåg att detta pris konkurrerade direkt med de inhemska priserna i det representativa landet och därför kunde användas som ett lämpligt referensvärde för undersökningen. På grundval av detta avvisades påståendet.

(289)

Anhui RunYue, den enda exporterande producent som köper fosforoxiklorid, begärde också att kommissionen skulle lämna ut mer information om metoden för att beräkna referensvärdet för denna produktionsfaktor. Kommissionen underrättade Anhui RunYue om denna referensvärdesberäkning vid tidpunkten för utlämnande av uppgifter på förhand.

(290)

Kommissionen använde den statistik som offentliggjorts av Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística (IBGE) (80) för att fastställa referensvärdet för arbetskraft i Brasilien. Statistiken från IBGE innehöll detaljerad information om löner, sociala avgifter och antalet anställda inom produktionssektorn för 2021. Dessa uppgifter lämnades årligen.

(291)

Kommissionen använde uppgifter för arbetskraftskostnader (begränsat till personal med anknytning till produktion) för den ekonomiska verksamheten ”Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter” enligt Nace rev. 2 (81).

(292)

Värdena indexerades till undersökningsperioden med hjälp av det nationella konsumentprisindexet (Índice Nacional de Preços ao Consumidor, INPC) som offentliggörs av IBGE (82).

(293)

Uppgifter om arbetade timmar i Brasilien fanns inte tillgängliga i statistiken från IBGE, och för att beräkna referensvärdet använde kommissionen därför uppgifter om timmar per vecka som arbetats i Brasilien enligt uppgifter från ILO (83).

(294)

Följaktligen beräknade kommissionen arbetskraftskostnaden per timme i Brasilien genom att dividera den årliga arbetskraftskostnaden enligt statistiken från IBGE med antalet arbetade timmar per år.

(295)

Såsom anges i skäl 331 i beräkningen av normalvärdet multiplicerades sedan arbetskraftskostnaden per timme i Brasilien med det antal arbetade timmar som rapporterats av de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna.

(296)

Efter den andra noteringen kommenterade CPCIF, Anhui RunYue och Shandong Yarong den källa som användes för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft.

(297)

CPCIF hävdade att den statistiska metod (företagsundersökning) och den typ av uppgifter (undersökningsuppgifter) som IBGE använde gjorde statistikens kvalitet beroende av företagens vilja att svara på undersökningen, vilket, i avsaknad av uppgifter om företagen i undersökningen, gjorde att uppgifternas representativitet för den berörda branschen kunde ifrågasättas.

(298)

Kommissionen konstaterade att IBGE är en enhet som drivs av den federala förvaltningen, under ekonomiministeriet, och utgör den viktigaste leverantören av uppgifter och information om landet. Kommissionen ansåg därför att de uppgifter som samlats in och de metoder som använts av enheten var tillräckligt tillförlitliga och utgjorde en primärkälla för statistiska uppgifter i Brasilien. Närmare uppgifter om de företag som deltog i en viss undersökning ansågs inte vara nödvändiga för att bekräfta tillförlitligheten hos ett sådant organ, dess statistiska metoder och de uppgifter det samlat in. Påståendet avvisades därför.

(299)

CPCIF hävdade också att den arbetskraftskostnad som beräknats av kommissionen uppblåstes av ett antal faktorer, nämligen en alltför hög andel sociala avgifter, inkluderande av icke-obligatoriska kostnader och dubbelräkning av andra kostnader. Dessutom ifrågasatte företaget att antalet anställda räknades vid årets slut, vilket uteslöt den personal som sagts upp under året, medan dess avgångsvederlag inkluderades, vilket ledde till att lönen per anställd överdrevs.

(300)

För det första tillämpade kommissionen på lönerna för den personal som var knuten till produktionen en procentsats för sociala avgifter och andra löneförmåner som beräknades som en andel av de totala avgifterna i förhållande till de totala lönerna. Enligt CPCIF bör kommissionen justera denna procentandel, eftersom kostnaderna för den personal som inte är kopplad till produktionen förväntades väga tyngre på grund av förväntad högre ersättningsnivå. CPCIF styrkte dock inte detta med någon bevisning och föreslog inte heller någon möjlig metod för att göra justeringen.

(301)

För det andra inkluderade IBGE i sin statistik detaljerade arbetskraftskostnader: utöver lagstadgade sociala justeringar även icke-obligatoriska kostnader som arbetsgivarna debiteras. Eftersom dessa var integrerade delar av arbetskraftskostnaderna och relevanta för beräkningen av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden fanns det ingen anledning att utesluta dem. Dessutom lämnade CPCIF inga övertygande bevis för att vissa kostnader räknades dubbelt i statistiken.

(302)

Slutligen noterade kommissionen att antalet anställda kopplade till produktionen förblev stabilt under 2021 och visade en mycket begränsad ökning på 2 %. Kommissionen ansåg därför att antalet vid årets slut var ett tillförlitligt mått på det genomsnittliga antalet anställda i produktionen under året.

(303)

Påståendena avvisades därför.

(304)

Anhui RunYue hävdade att arbetskraftskostnaderna påverkades av flera faktorer och varierade avsevärt mellan olika övre medelinkomstländer. Företaget begärde därför att kommissionen skulle anse att deras arbetskraftskostnader inte var snedvridna och inte borde ersättas.

(305)

Kommissionen noterade att när förekomsten av betydande snedvridningar som påverkar den undersökta produkten har fastställts i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen får den inte använda de faktiska kostnaderna för enskilda exporterande producenter, såvida det inte fastställs att de inte är snedvridna på grundval av tillförlitliga och lämpliga bevis. Så var inte fallet och de relevanta kostnaderna konstaterades därför vara snedvridna och påståendet avvisades.

(306)

Både CPCIF och Anhui RunYue begärde att kommissionen inte skulle använda konsumentprisindexet (INCP) för att justera uppgifterna från IBGE. CPCIF hävdade att det inte var lämpligt att använda detta index när de anställdas köpkraft minskade på grund av den höga inflationen och föreslog att man skulle använda den genomsnittliga lönen per kvartal i Brasilien som offentliggjorts av IBGE. Anhui RunYue ansåg att det inte fanns något exakt positivt samband mellan det nationella konsumentprisindexet och lönenivån, eftersom de påverkades av olika faktorer. Varken CPCIF eller Anhui RunYue underbyggde dock sitt påstående med bevisning.

(307)

Kommissionen noterade också att INCP i stor utsträckning användes i Brasilien i löneförhandlingar, eftersom det mätte prisförändringen för dem som befann sig i löneintervallet upp till 5 minimilöner (84). Kommissionen ansåg därför att det var ett lämpligt index för att mäta löneinflationen. Påståendet avvisades.

(308)

Shandong Yarong kritiserade kommissionen för att ha använt två olika källor för att fastställa arbetskraftskostnaden per timme i Brasilien, nämligen IBGE som källa till löner och sociala avgifter och uppgifter från ILO för antalet arbetade timmar i Brasilien per månad.

(309)

Shandong Yarong hävdade att kommissionen borde använda endast uppgifter från ILO i stället för att kombinera två olika källor, eller alternativt använda de kinesiska exporterande producenternas faktiska arbetade timmar.

(310)

Eftersom IBGE inte offentliggör sina beräkningar av antalet arbetade timmar i Brasilien per månad kunde kommissionen inte ta både kostnader och arbetade timmar från samma källa, och sådana begränsningar var onödiga. Shandong Yarong angav inte heller någon anledning till att någon av uppgiftskällorna inte skulle vara tillförlitlig.

(311)

Kommissionen konstaterade dessutom att ILO inte hade samma detaljnivå som IBGE, eftersom ILO samlade uppgifter för hela produktionssektorn, oavsett företagens storlek och undergrupp av verksamhet, och ansåg därför att IBGE var en mer tillförlitlig uppgiftskälla för att fastställa en icke snedvriden arbetskraftskostnad.

(312)

Kommissionen ansåg dessutom att det skulle vara metodologiskt felaktigt att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader i ett land, i detta fall Brasilien, med hjälp av antalet arbetade timmar i ett annat land. Statistiken över arbetskraftskostnader bör återspegla volymen av arbetsinsatsen, dvs. det antal timmar som faktiskt arbetats, och de motsvarande kostnaderna för arbetsgivaren för denna volym av arbetsinsats.

(313)

Påståendena avvisades därför.

(314)

Elpriset för industriella användare i Brasilien offentliggörs av gruv- och energiministeriet (Ministério de Minas e Energia). Kommissionen använde de genomsnittliga priser som offentliggjordes i Brasiliens månatliga energibulletin för undersökningsperioden.

(315)

CPCIF hävdade att bulletinen inte var en lämplig källa, eftersom den enligt det brasilianska gruv- och energiministeriet endast möjliggjorde en rimlig uppskattning av den månatliga och ackumulerade utvecklingen av den totala efterfrågan på energi i Brasilien. CPCIF begärde att kommissionen skulle använda uppgifter från en annan publikation (85) från gruv- och energiministeriet som hade använts i tidigare ärenden.

(316)

Kommissionen avvisade detta påstående. Gruv- och energiministeriet samlade in uppgifter till alla sina publikationer om el från samma källa, Agência Nacional de Energia Elétrica (ANEEL) (86), och därför hade den månatliga bulletinen samma tillförlitlighetsnivå som andra publikationer.

(317)

CPCIF antydde också att gruv- och energiministeriets månatliga bulletiner skulle kunna inkludera skatter och mervärdesskatt och att detta, om så var fallet, skulle tas bort.

(318)

Kommissionen undersökte denna fråga och drog slutsatsen att det inte togs ut någon mervärdesskatt på energi i Brasilien. De avgifter som offentliggjordes i den månatliga bulletinen omfattade dock Imposto sobre Circulação de Mercadorias e Serviços (ICMS), en skatt som tas ut av de brasilianska delstaterna på varutransporter och tillhandahållande av transport- och kommunikationstjänster mellan delstater och kommuner. Denna skatt kunde begäras tillbaka av de industriella användarna och betalades därför inte i praktiken. Eftersom de flesta delstater tog ut 17–18 % i ICMS under undersökningsperioden gjorde kommissionen en ny beräkning av referensvärdet för elektricitet och drog av ett genomsnitt på 17,5 % från de offentliggjorda priserna.

(319)

I den andra noteringen angav kommissionen att man hade för avsikt att beräkna priset på ånga i Brasilien med hjälp av den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (87). Denna metod ger en kostnad för ånga baserat på den värmemängd som krävs för att producera den. För detta ändamål använde kommissionen naturgas som insatsvara för värme och använde det gaspris för industriella användare i Brasilien som det brasilianska gruv- och energiministeriet (88) offentliggjort för undersökningsperioden.

(320)

CPCIF antydde att eftersom Brasilien hade stora kolreserver skulle ånga mer sannolikt komma från förbränning av ångkol än naturgas, och att kommissionens metod borde återspegla detta förslag.

(321)

CPCIF lade inte fram några bevis för att ångkol var en lämpligare insatsvara för att generera ånga i Brasilien och mer specifikt inom den kemiska sektorn. Tvärtom visade den brasilianska energibalansen (89), som offentliggjorts av Empresa de Pesquisa Energética (EPE), forskningsinstitutet vid gruv- och energiministeriet, att naturgas hade en mycket högre andel än ångkol i den energimix som används inom den kemiska sektorn, med naturgas som stod för 31 % av energiförbrukningen jämfört med 2,2 % för ångkol. Påståendet avvisades därför.

(322)

När det gäller el hävdade CPCIF att kommissionen borde använda gaspriset exklusive skatter, eftersom det pris som offentliggjordes i bulletinen omfattade skatter. Kommissionen ansåg att påståendet var välgrundat och att ICMS togs ut även på gas, men kunde återkrävas av de industriella användarna och betalades därför inte i praktiken. Kommissionen räknade därför om priset för gas genom att dra av 17,5 % av ICMS.

(323)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(324)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(325)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifter för 2022 för Elekeiroz SA som offentliggjorts på deras webbplats (90).

(326)

CPCIF noterade att dessa räkenskaper för 2022 delar upp företagets resultat i försäljning av organiska och oorganiska kemikalier. CPCIF hävdade att användningen av de finansiella uppgifterna för affärssegmentet för organiska kemikalier bättre skulle återspegla försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för en producent av den berörda produkten.

(327)

Eftersom den berörda produkten är en organisk förening betraktade kommissionen CPCIF:s påstående som välgrundat och beaktade därför endast uppgifterna om det ekologiska affärssegmentet vid beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(328)

Shandong Yarong begärde att kommissionen skulle begränsa företaget Elekeiroz SA:s vinst till unionsindustrins vinstmål enligt klagomålet.

(329)

Eftersom detta förslag i själva verket skulle göra användningen av Elekeiroz räkenskaper överflödig och inte skulle återspegla företagets vinster, avvisades detta påstående om att minska vinsten.

(330)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(331)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Den förbrukningskvot som tillhandahölls av de exporterande producenter som ingick i urvalet verifierades under kontrollbesöken. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet.

(332)

När den icke snedvridna produktionskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna såsom anges i skäl 324.

(333)

Kommissionen lade sedan till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på 8,49 % samt en vinst på 8,39 % för Elekeiroz SA, såsom förklaras i skäl 325, båda uttryckta i procent av kostnaderna för sålda varor.

(334)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenter som ingår i urvalet skedde antingen direkt till oberoende kunder eller via närstående företag.

(335)

För denna export av den berörda produkten direkt till oberoende kunder i unionen fastställdes exportpriset på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(336)

En exporterande producent som ingick i urvalet exporterade en liten mängd till unionen via en närstående handlare i ett tredjeland. I detta fall var exportpriset det pris till vilket produkten första gången såldes vidare till en oberoende köpare i unionen.

(337)

Kommissionen jämförde normalvärdet och exportpriset på grundval av priset fritt fabrik för de exporterande producenter som ingick i urvalet. När så var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten:

(338)

I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes justeringar för transport, försäkring, hantering, lastningskostnader, tull, kreditkostnader, bankavgifter och provisioner.

(339)

För den exporterande producenten Nantong Jiangshan gjordes en justering enligt artikel 2.10 i) för försäljning genom ett närstående handelsföretag med säte i Singapore för att säkerställa prisjämförbarhet.

(340)

Kommissionen fastställde att det närstående företaget med säte i Singapore utförde funktioner som var jämförbara med dem för en agent som arbetar på provisionsbasis. Denna slutsats grundades på följande ”konsekventa indicier” (91):

(341)

Handlaren, som är etablerad i ett annat land, utförde viktiga försäljningsrelaterade funktioner som att hitta kunder, genomföra försäljningsförhandlingar, underteckna kontrakt, arrangera transporter och förbereda dokument för tullklarering i enlighet med kundens krav. Dessa funktioner utfördes i samband med all exportförsäljning till unionen där handlaren var involverad. Denna försäljning utgjorde en mindre del av Nantong Jiangshans totala exportförsäljning till unionen under undersökningsperioden.

(342)

Slutligen innehåller avtalet mellan Nantong Jiangshan och den närstående handlaren klausuler som bekräftar näringsidkarens oberoende i dess ekonomiska verksamhet och ”brist på solidaritet” mellan näringsidkaren och Nantong Jiangshan.

(343)

Denna handlares uppgifter var de som utfördes av en agent som arbetade på provisionsbasis, och därför var en justering enligt artikel 2.10 i) motiverad. Justeringen bestod av avdrag för handelsföretagets försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och ett teoretiskt vinstbelopp, som normalt skulle tas från samarbetsvilliga icke-närstående importörer.

(344)

Eftersom uppgifter om den samarbetsvilliga icke-närstående importörens (92) vinst inte kunde lämnas ut beslutade kommissionen att använda den vinstmarginal som användes i en nyligen genomförd undersökning om en kemisk produkt, nämligen en vinstmarginal på 6,89 % för en icke-närstående importör som fastställdes i undersökningen om polyvinylalkoholer (93). En sådan vinstmarginal ansågs lämplig mot bakgrund av tillgängliga uppgifter.

(345)

För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(346)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(347)

När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(348)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 59,1 %.

(349)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja.

(350)

Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(351)

Graden av samarbetsvilja var hög i detta fall, eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenternas export utgjorde mer än 80 % av den totala importen under undersökningsperioden. På denna grund ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter på samma nivå som för det företag som ingick i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen.

(352)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(353)

Den likadana produkten tillverkades av tre unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(354)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 18 274 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom svaren på antidumpningsfrågeformulären från alla tre unionsproducenter. Som anges i skäl 10 svarade de unionsproducenter som ingår i urvalet för unionens totala produktion av den likadana produkten.

(355)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(356)

Kommissionen konstaterade att en liten del av unionsproducenternas totala produktion var avsedd för den företagsinterna marknaden. Endast en av unionsproducenterna hade sålt eller använt produkten internt, och eftersom dessa uppgifter är konfidentiella kan de exakta volymerna inte lämnas ut i denna förordning. Den företagsinterna marknaden var stabil och låg under 2 % av den totala förbrukningen i unionen.

(357)

Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om försäljningen på den öppna marknaden. Dessa indikatorer är: försäljningsvolym och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolym och priser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(358)

Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning och försäljning. Det rör sig om produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om tillverkningen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

(359)

Eftersom endast en liten del av unionsproducenternas produktion var avsedd för den företagsinterna marknaden, fann undersökningen ingen meningsfull skillnad mellan de ekonomiska indikatorerna, vare sig de undersöktes med avseende på hela verksamheten eller på grundval av uppgifter för den öppna marknaden.

(360)

Importen av den berörda produkten omfattas av olika Taric-nummer och ett av dessa nummer omfattar även andra produkter än den berörda produkten. Det var därför nödvändigt att fastställa importen på grundval av statistik från Eurostat i kombination med specifika uppgifter om den berörda produkten från en leverantör av marknadsinformation (ThinkReal (94)). Eftersom marknadsinformationen endast är tillgänglig via abonnemang, fick kommissionen ett avtal om att endast lämna ut dessa uppgifter i intervall och/eller som indexerade.

(361)

Före 2020 klassificerades TCCP enligt Taric-nummer 2919900090, som omfattar ett bredare produktsortiment än TCPP. Sedan 2020 klassificeras TCPP enligt nummer 3824999238, som inte omfattar andra produkter. Importen av TCPP fortsatte dock att rapporteras med nummer 2919900090. För att fastställa importvolymen för TCPP använde kommissionen marknadsinformationen från ThinkReal, som innehåller kinesiska exportvolymer av endast TCPP. Kommissionen använde uppgifter från Eurostat i kombination med ThinkReal för att fastställa priset på TCPP under skadeundersökningsperioden. När det gäller import av TEP förlitade sig kommissionen på statistik från Eurostat enligt Taric-nummer 2919900050, eftersom detta nummer endast omfattar den berörda produkten.

(362)

Kommissionen underrättade de berörda parterna om den metod som den avsåg att använda för att fastställa importen genom att offentliggöra en notering den 15 november 2023 (95). I denna notering beskrev kommissionen metoden i detalj och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på metoden och de fastställda importvolymerna och importvärdena. CPCIF, en importör av den berörda produkten, Prochema, och en användare, Kingspan, lämnade synpunkter på denna notering.

(363)

Kingspan uppgav att det såvitt man vet inte finns någon tillverkning av TEP utanför Kina och att importvolymerna av TEP från tredjeländer med största sannolikhet är av kinesiskt ursprung.

(364)

Prochema lämnade uppgifter om den kinesiska export som samlats in av dess kinesiska partner. Prochema upprepade också sina tidigare argument mot införandet av åtgärder, vilka behandlas närmare i kapitel 7.2 i denna förordning.

(365)

Ingen av de synpunkter som nämns i skälen 362–364 tog upp eller ifrågasatte den metod som beskrivs i kommissionens notering om importstatistik eller de importvolymer och importvärden som fastställts där.

(366)

I detta skede tillämpar kommissionen därför den metod som beskrivs i noteringen av den 15 november 2023.

(367)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av a) försäljningen på den öppna unionsmarknaden (96) för alla kända producenter i unionen och b) importen till unionen från alla tredjeländer enligt Eurostats uppgifter i kombination med uppgifter från den tillhandahållare av marknadsinformation som anges i skäl 360, varvid även de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga exporterande producenterna i det berörda landet beaktades. På grundval av detta utvecklades förbrukningen i unionen på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(368)

Den totala förbrukningen i unionen av den undersökta produkten minskade först mellan 2019 och 2021. Denna minskning sammanföll med en avmattning av den ekonomiska verksamheten på grund av nedstängningar och minskade internationella handelsflöden under covid-19-krisen. Förbrukningen ökade något under 2022, men nådde inte upp till 2019 års nivå och minskade ytterligare under undersökningsperioden i samband med avmattningen av verksamheten inom byggsektorn. Totalt sett minskade förbrukningen av den berörda produkten med 21 % under skadeundersökningsperioden.

(369)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat och ThinkReal. Marknadsandelen för importen från Kina fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på den öppna marknaden i unionen enligt tabell 2.

(370)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(371)

Importvolymen från Kina utgjorde 60 % av unionens förbrukning 2019. Under 2020 och 2021 minskade importvolymen från Kina i samband med logistiska begränsningar och de avmattade internationella handelsflödena till följd av covid-19-krisen.

(372)

Efter 2021, efter lättnaden av de logistiska begränsningarna, ökade importvolymen från Kina snabbt. Den mest betydande ökningen registrerades mellan 2021 och 2022, med en årlig ökning på 56 %. Importvolymerna från Kina låg kvar på en hög nivå även under undersökningsperioden, trots den minskade förbrukningen i unionen.

(373)

Till följd av detta ökade marknadsandelen för importen från Kina från 60 % till 80 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med 32 % mellan 2019 och undersökningsperioden.

(374)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat och ThinkReal. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i det berörda landet och uppgifter om försäljningen på hemmamarknaden från unionsindustrin för undersökningsperioden.

(375)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(376)

De genomsnittliga importpriserna från Kina ökade först avsevärt. Denna ökning sammanföll med den minskade importvolymen i samband med logistiska begränsningar till följd av covid-19-krisen. Denna trend vände efter 2021. Parallellt med volymökningen sjönk priset på importen av den berörda produkten från Kina avsevärt jämfört med 2021. Med undantag för 2020 och 2021 låg importpriserna under försäljningspriserna och tillverkningskostnaderna under skadeundersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet, vilket framgår av tabell 8.

(377)

Importpriset för TCPP var lägre än importpriset för TEP under hela skadeundersökningsperioden. Priset på båda produkttyperna följde samma trend: en betydande ökning 2021 och 2022 och en minskning under undersökningsperioden. Importpriset för TEP ökade totalt med 28 % under skadeundersökningsperioden, medan importpriset för TCPP ökade med 5 %.

(378)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspriset per produkttyp som unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån från fabrik, och motsvarande vägda genomsnittliga importpriser per produkttyp från den samarbetsvilliga kinesiska producenten till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställda till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader som uppstår efter import.

(379)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för unionsproducenterna under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 32 % och 35,5 % för importen från samarbetsvilliga producenterna i det berörda landet på unionsmarknaden.

(380)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(381)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter från unionsproducenterna, vilka dubbelkontrollerades mot uppgifterna i klagomålet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna lämnat som svar på frågeformuläret. Eftersom de tre undersökta unionsproducenterna stod för hela unionsindustrin, befanns både makroekonomiska och mikroekonomiska uppgifter om alla unionsproducenter vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(382)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(383)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(384)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(385)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym med 56 %. Denna minskning av produktionen påverkade alla unionsproducenter. Utvecklingen av produktionsvolymerna visade en motsatt bild än importvolymerna från Kina; inledningsvis kunde unionsindustrin öka produktionen från 2019 till 2021 när importen från Kina minskade på grund av logistiska begränsningar till följd av covid-19-krisen. Efter 2021 ökade importen från Kina igen och unionens produktionsvolym minskade med 64 % från 2021 till 2022, även när förbrukningen i unionen ökade. Förbrukningen i unionen minskade under undersökningsperioden, och samtidigt minskade också unionsindustrins produktionsvolymer ytterligare.

(386)

Produktionskapaciteten förblev praktiskt taget oförändrad under skadeundersökningsperioden, med endast en liten ökning från 2020 på grund av små investeringar i avlägsnande av flaskhalsar. På grund av de minskade produktionsvolymerna minskade kapacitetsutnyttjandet från 69 % 2019 till endast 30 % under undersökningsperioden. Minskningen av kapacitetsutnyttjandet följde samma trend som minskningen av produktionsvolymen och under skadeundersökningsperioden noterades en sammanlagd minskning med 56 % av kapacitetsutnyttjandet.

(387)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(388)

Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 58 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning av unionsindustrins försäljningsvolym var mycket större än den 21-procentiga minskningen av unionens förbrukning under samma tidsperiod.

(389)

Detta ledde i sin tur till en minskning av unionsindustrins marknadsandel på den öppna marknaden, från 39 % år 2019 till 20 % under undersökningsperioden.

(390)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen minskade under skadeundersökningsperioden med omkring 21 % till följd av avmattningen i byggverksamheten. Samtidigt minskade unionsindustrins försäljningsvolym på unionens öppna marknad med 58 %. Unionsindustrin upplevde därmed en betydande förlust av sin marknadsandel, i motsats till importen från det berörda landet vars marknadsandel ökade betydligt under samma period.

(391)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(392)

Sysselsättningen inom unionsindustrin ökade först efter ökningen av försäljning och produktion. Efter nedgången i produktion och försäljning efter 2021 minskade även sysselsättningen och vände trenden från 2019 till 2021. Under hela skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen på grund av unionsproducenternas minskade tillverkning. Detta ledde till en minskning av arbetskraften med 14 %, utan beaktande av eventuell indirekt sysselsättning.

(393)

Mellan 2019 och 2021 ökade också produktiviteten. Produktiviteten minskade emellertid drastiskt efter 2021 i linje med minskningen av produktionsvolymerna. På grund av den kemiska bearbetningsindustrins särskilda egenskaper, där ett visst antal anställda behövs för att hålla produktionsprocesserna igång oavsett produktionsvolym, kunde sysselsättningen inte anpassas helt till de sjunkande produktionsnivåerna. Detta ledde till en minskning av produktiviteten med 49 % under hela skadeundersökningsperioden.

(394)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(395)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. En del av den berörda produkten (TCPP) undersöktes 2010 men undersökningen avslutades utan åtgärder. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(396)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(397)

Unionsindustrins försäljningspriser på unionens öppna marknad minskade först från 2019 till 2020 och ökade sedan till följd av den minskade importen från Kina och prispressen från denna import på unionsmarknaden. Under undersökningsperioden minskade priserna igen, till följd av ökade importvolymer och minskade importpriser från det berörda landet. Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen minskade totalt med 36 % under skadeundersökningsperioden.

(398)

Unionsindustrins tillverkningskostnad per enhet ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden. Kostnadsökningen berodde främst på högre kostnader för de viktigaste råvarorna, gul fosfor och propenoxid, som utgör mer än 50 % av den totala produktionskostnaden. Under samma period ökade försäljningspriserna med 36 %, men detta var inte tillräckligt för att uppväga höjningen av råvarupriserna på grund av att importen från Kina förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum.

(399)

Unionsproducenternas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(400)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd minskade med 7 % under 2020 och ökade sedan med 8 % under 2021, 2 % under 2022 och med ytterligare 2 % under undersökningsperioden, vilket innebär en total ökning med 5 % under skadeundersökningsperioden.

(401)

Unionsproducenternas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(402)

Lagernivåerna var ganska måttliga under skadeundersökningsperioden och utgjorde mindre än 10 % av produktionsvolymerna. Totalt sett minskade de utgående lagernivåerna med 33 % under skadeundersökningsperioden i linje med minskningen av produktionsvolymen. Undersökningen visade inga onormala lagernivåer under skadeundersökningsperioden, utan snarare normala fluktuationer, särskilt i jämförelse med produktionsnivåerna. Detta återspeglar unionsproducenternas förmåga att reagera flexibelt på föränderlig efterfrågan.

(403)

Unionsproducenternas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(404)

Kommissionen fastställde unionsproducenternas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen.

(405)

Under skadeundersökningsperioden förbättrades lönsamheten först från 3 % 2019 till 29 % 2021 när importen från Kina minskade, och prisnivåerna ökade på grund av logistiska begränsningar till följd av covid-19-krisen. Efter 2021 ökade importvolymerna från Kina betydligt och importpriserna sjönk. Samtidigt ökade tillverkningskostnaden per enhet i unionsindustrin. På grund av prispressen från importen från Kina kunde unionsproducenterna inte höja priserna till följd av kostnadsökningar. Till följd av detta minskade unionsindustrins lönsamhet från 29 % 2021 till – 6 % under undersökningsperioden.

(406)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet under skadeundersökningsperioden följde lönsamhetsutvecklingen, som i sin tur påverkades av ökade produktionskostnader och negativ utveckling av försäljningsvolymer och unionsindustrins oförmåga att matcha priser med ökade tillverkningskostnader.

(407)

Unionsindustrins investeringar minskade först från 2019 till 2020 och ökade sedan, i linje med de ökade produktionsvolymerna och produktionsresultaten, från 2020 till 2022. Tillsammans med de försämrade resultaten minskade investeringarna under undersökningsperioden. Sammantaget minskade investeringarna med 28 % under skadeundersökningsperioden.

(408)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades på liknande sätt som lönsamheten, först förbättrades den från 2019 till 2021 och minskade sedan snabbt och blev negativ under undersökningsperioden.

(409)

Unionsproducenterna ingick i relativt stora koncerner som tillverkade en rad olika kemiska produkter. Den undersökta produkten utgjorde inte en stor del av dessa koncerners totala intäkter. På kort sikt påverkades därför inte förmågan att anskaffa kapital på koncernnivå i någon större utsträckning av de sjunkande vinsterna för den undersökta produkten under skadeundersökningsperioden.

(410)

Alla skadeindikatorer visade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 56 % och dess försäljningsvolym på den öppna marknaden minskade med 58 %. Denna minskning översteg avsevärt den 21-procentiga minskningen av förbrukningen under skadeundersökningsperioden och ledde till en minskning av marknadsandelen på den öppna marknaden från 39 % 2019 till 20 % under undersökningsperioden, dvs. en minskning med 19 procentenheter.

(411)

Importen från Kina ökade med 5 % mellan 2019 och undersökningsperioden, och medan förbrukningen på unionsmarknaden minskade med 21 % ökade marknadsandelen för import från Kina avsevärt. Importen från det berörda landet ökade sin marknadsandel avsevärt från 60 % till 80 % mellan 2019 och undersökningsperioden.

(412)

Dessutom ökade priserna på importen från Kina med endast 11 % under skadeundersökningsperioden när unionens tillverkningskostnader ökade med 42 % på grund av ökade råvarukostnader.

(413)

Priserna på importen från Kina låg också under unionsindustrins priser, utom 2020 och 2021 då importen hölls nere på grund av logistiska begränsningar under covid-19-krisen.

(414)

Under undersökningsperioden underskred importpriserna för de samarbetsvilliga exporterande producenterna unionsindustrins priser med i genomsnitt 34,6 %.

(415)

Oberoende av eventuellt prisunderskridande noterade kommissionen dessutom på grundval av trenderna i tabellerna 3, 4, 6 och 8 att den dumpade importen pressade ned unionsindustrins priser. Unionsindustrin kunde inte höja sina priser för att matcha de ökade tillverkningskostnaderna, särskilt under undersökningsperioden, då den dumpade importen ökade sin marknadsandel och unionsindustrin drabbades av förluster.

(416)

Covid-19-krisen orsakade en tillfällig minskning av importvolymerna från Kina 2020 och 2021, och under denna period uppvisade indikatorerna för unionsindustrin en positiv utveckling. Dessa positiva tendenser vände dock snabbt efter 2021 när importvolymerna från Kina ökade och importpriserna sjönk. Även om unionsindustrins försäljningspriser ökade under skadeundersökningsperioden var denna ökning lägre än ökningen av tillverkningskostnaden. På grund av prispressen från importen från Kina kunde unionsindustrin inte höja priserna för att återspegla de ökade tillverkningskostnaderna. Detta ledde till att unionsindustrin gick med förlust under undersökningsperioden.

(417)

Sammanfattningsvis minskade unionsindustrins försäljningsvolym dramatiskt, med nästan 60 % under skadeundersökningsperioden, vilket är mycket mer än den minskade förbrukningen på unionsmarknaden och unionsindustrin förlorade därmed hälften av sin marknadsandel. Importen från Kina var betydande under hela skadeundersökningsperioden, med en tillfällig nedgång 2020 och 2021, till priser som var lägre än unionsindustrins priser, utom tillfälligt under 2020 och 2021. På grund av trycket från importen från Kina som också förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum sjönk unionsindustrins försäljningsnivåer med mer än 50 % på kort tid mellan 2021 och undersökningsperioden. Under undersökningsperioden sålde unionsindustrin till priser som inte längre täckte dess kostnader och gick följaktligen med förlust.

(418)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(419)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är: import från andra länder, unionsindustrins exportresultat, självförvållad skada genom höga investeringskostnader, exceptionella marknadsförhållanden under och efter covid-19-pandemin och den minskade förbrukningen i unionen, unionsindustrins import, ökade kostnader för råvaror och energi i unionen samt inflation och bristande utbytbarhet.

(420)

Importvolymen från det berörda landet ökade (se tabell 3) med 5 % från 2019 fram till undersökningsperioden, och deras marknadsandel ökade följaktligen med 20 procentenheter, dvs. från 60 % till 80 %. Denna ökning överskred väsentligen utvecklingen av förbrukningen på unionsmarknaden under samma period, som minskade med 21 %. Samtidigt förlorade unionsindustrin 58 % av sin försäljningsvolym och 19 % av sin marknadsandel. Dessutom underskred priserna på importen från det berörda landet, även om de ökade tillfälligt mellan 2020 och 2022 innan de föll kraftigt efter 2022, unionsindustrins priser med mellan 32 % och 35,5 % och med i genomsnitt 34,6 %.

(421)

Trycket från den dumpade importen ledde också till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades, vilket bevisas av att unionsindustrin inte kunde höja sina priser i samma takt som kostnaderna ökade. Så som framgår av tabell 8 ökade unionsindustrins tillverkningskostnader under skadeundersökningsperioden med 42 % medan unionsindustrins försäljningspriser ökade med 36 %. Denna otillräckliga prisökning ledde till en betydande förlust av försäljningsvolymer och marknadsandelar. På grund av oförmågan att höja priserna och förlusten av försäljningsvolymer minskade unionsindustrins lönsamhet kraftigt efter det exceptionella året 2021, och förlusten uppgick till – 6 % under undersökningsperioden.

(422)

Analysen av skadeindikatorerna i skälen 353–418 visar att unionsindustrins ekonomiska situation förvärrades särskilt mot slutet av skadeundersökningsperioden och att detta sammanföll med en betydlig ökning av den dumpade importen från det berörda landet, som befanns underskrida unionsindustrins priser under undersökningsperioden och under alla omständigheter förhindrade väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum eftersom unionsindustrin inte kunde höja sina priser i linje med de ökade tillverkningskostnaderna, särskilt under undersökningsperioden.

(423)

Mot bakgrund av det som nämns ovan fastställde kommissionen preliminärt att den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade orsakats av den dumpade importen från Kina i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter.

(424)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att eventuell skada för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden inte skulle vållas av den kinesiska exporten utan av andra faktorer såsom import från tredjeländer, unionsindustrins import, en minskning av unionsindustrins export, unionsindustrins exceptionellt höga investeringskostnader, effekter på balansen på marknaden, ökade råvarukostnader i unionen, en kraftig ökning av energipriserna i unionen, inflation i unionen och en brist på utbytbarhet.

(425)

Kommissionen analyserade om och i vilken utsträckning dessa faktorer bidrog till skadan.

(426)

Importen från övriga tredjeländer uppgick till högst 2 861 ton under skadeundersökningsperioden och till endast 185 ton under undersökningsperioden.

(427)

Importen från övriga tredjeländer kunde därför inte vara orsaken till skadan.

(428)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att unionsindustrin uppvisade svaga resultat på exportmarknaden under undersökningsperioden och att unionsindustrins dåliga exportresultat är den främsta orsaken till den skada som unionsindustrin lidit.

(429)

Unionsproducenternas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(430)

Under skadeundersökningsperioden utgjorde exportvolymerna mindre än 20 % av unionsindustrins totala försäljningsvolym. Det genomsnittliga priset på denna export ökade först med 80 % mellan 2019 och 2022. Den nivån minskade sedan under undersökningsperioden, men var fortfarande 40 % högre än 2019 års nivå. Det genomsnittliga priset på denna export var högre än unionsindustrins pris på unionsmarknaden och förblev också högre än produktionskostnaden under hela skadeundersökningsperioden.

(431)

Exportpriserna gav därför en positiv vinstmarginal under hela skadeundersökningsperioden. Med tanke på att exportförsäljningsvolymerna utgjorde mindre än 20 % av unionsproducenternas totala försäljningsvolym drog kommissionen dessutom slutsatsen att exportresultatet inte bidrog till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(432)

Kommissionen avvisade därför CPCIF:s argument att unionsindustrins exportresultat har bidragit till skadan.

(433)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att unionsproducenterna gjorde stora investeringar 2022 och menade att dessa investeringar kunde ha haft en betydande inverkan på den totala produktionskostnaden och därmed vållat skada.

(434)

Undersökningen visade att även om investeringarna, i relativa termer, fördubblades mellan 2021 och 2022 förblev deras nivå i absoluta termer blygsam (mindre än 1 % av unionsindustrins försäljningsvärde) under hela skadeundersökningsperioden. Varken investeringarna eller den ökning av avskrivningarna som följde därav hade någon väsentlig inverkan på skadeindikatorerna, t.ex. produktionskostnad, lönsamhet eller kassaflöde.

(435)

Kommissionen avvisade därför argumentet att unionsindustrins investeringar har bidragit till skadan.

(436)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att skadan berodde på marknadsvillkor. CPCIF hävdade att den plötsliga ökningen av lönsamheten och marknadsandelen för unionsindustrin under 2021 berodde på de särskilda ekonomiska villkor och den marknadssituation som orsakades av covid-19 och att priserna på den berörda produkten från Kina sjönk när marknaden återgick till normala förhållanden, men att de fortfarande låg över prisnivån för 2019. Som en följd av den normala marknadsdynamiken var en minskning av klagandenas lönsamhet väntad.

(437)

Kommissionen instämde inte i denna analys. Även om den situation som orsakades av covid-19 faktiskt bidrog till att unionsindustrins marknadsandel och lönsamhet ökade under 2020 och 2021, kan den efterföljande minskningen inte beskrivas som att marknaden återgår till normala förhållanden. Såsom förklaras i skälen 360–373 ökade importen från Kina under skadeundersökningsperioden, medan förbrukningen i unionen minskade. Detta ledde, såsom förklaras i skälen 387–389, till att unionsindustrins marknadsandel minskade från 39 % till 20 %. Lönsamhetsnedgången under skadeundersökningsperioden berodde inte på förändringar i absoluta prisnivåer utan snarare på den bristande överensstämmelsen mellan unionsindustrins försäljningspriser och produktionskostnaden. Såsom förklaras i skälen 396–398 var ökningen av försäljningspriserna under skadeundersökningsperioden med 36 % inte tillräcklig för att kompensera för ökningen av råvarupriserna på grund av den betydande prispress som importen från Kina innebar.

(438)

Kommissionen avvisade därför argumentet att skadan berodde på normala marknadsvillkor.

(439)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att skadan berodde på en ökad kostnad för råvaror och energi i unionen och på inflationen i allmänhet. CPCIF hävdade att särskilt priserna på de viktigaste råvarorna, nämligen fosforoxiklorid och propenoxid, ökade betydligt i unionen, medan priserna i Kina inte upplevde sådana ökningar. På samma sätt hävdade CPCIF att unionsindustrins minskade lönsamhet sammanföll med en ökning av el- och gaspriserna och en ökad inflation i unionen.

(440)

Undersökningen visade att fosforoxiklorid och propenoxid utgör en betydande del av produktionskostnaden för den undersökta produkten, medan andelen av andra produktionsfaktorer är mindre uttalad. Såsom förklaras i skälen 396–398 registrerade det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen en total ökning på 36 % under skadeundersökningsperioden, medan unionsindustrins produktionskostnad per enhet ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom den viktigaste lönsamhetsfaktorn för unionsproducenterna är förmågan att överföra kostnadsökningarna på försäljningspriset, orsakade skillnaden mellan kostnads- och försäljningspriserna verkligen försämringen av unionsproducenternas lönsamhet.

(441)

Såsom förklaras i skäl 440 berodde unionsindustrins oförmåga att överföra kostnadsökningarna på de låga priserna på den dumpade importen från det berörda landet, som underskred unionsindustrins priser och under alla omständigheter förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum. Såsom framgår av tabell 8 förblev unionsindustrins produktionskostnad stabil från 2022 till undersökningsperioden, men samtidigt tvingades unionsindustrin att sänka sina försäljningspriser med 20 % under trycket av dumpad kinesisk export, vilket ledde till att lönsamheten sjönk från 15 % vinst till –6 % förlust.

(442)

Slutligen konstaterades det i undersökningen att andelen av de andra produktionsfaktorerna inte var betydande och att inflationens inverkan på dessa produktionsfaktorer därför inte kunde orsaka försämringen av unionsindustrins lönsamhet.

(443)

Kommissionen avvisade därför argumentet att skadan vållats av ökade råvaru- och energikostnader i unionen eller inflation.

(444)

CPCIF hävdade i sina synpunkter på inledandet att TCPP och TEP inte är utbytbara och att importen av TEP från Kina därför inte kunde ha vållat unionsindustrin väsentlig skada, eftersom den endast producerade och sålde TCPP.

(445)

Såsom förklaras i skäl 48 har TEP och TCPP liknande grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och är utbytbara för tillämpningar med hårdskum, som står för merparten av den totala förbrukningen i unionen. Eftersom de två produkttyperna konkurrerar direkt med varandra på unionsmarknaden vållades skadan inte bara av importen av TCPP utan även av TEP.

(446)

Därför avvisade kommissionen detta argument.

(447)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Verkningarna av alla övriga faktorer för unionsindustrins ogynnsamma utveckling i form av förlust av marknadsandelar, negativ lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde, var bara begränsade.

(448)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan utgörs huvudsakligen av förlorade marknadsandelar, prisunderskridande, förhindrade prishöjningar och sjunkande lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde.

(449)

Klagandena hävdade att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(450)

För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen.

(451)

Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal.

(452)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(453)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen vid fastställandet av det grundläggande vinstmålet följande faktorer: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(454)

Marknadsandelen för importen från Kina var 60 % under det första året av skadeundersökningsperioden och förblev hög under hela perioden. Under dessa omständigheter kunde en lönsamhet före ökningen av importen från Kina inte fastställas under skadeundersökningsperioden.

(455)

Klaganden hävdade att normala konkurrensvillkor rådde under 2021 och att kommissionen borde använda detta år för att fastställa den grundläggande vinsten. Lönsamheten på 29 % under 2021 förklaras dock av nedstängningar i Kina och de minskade internationella handelsflödena under covid-19-krisen. Kommissionen drog därför slutsatsen att den lönsamhetsnivå som uppnåddes i år inte var representativ för normala konkurrensvillkor.

(456)

Under 2020 och 2022 uppnådde unionsindustrin också en lönsamhet på 6 % eller högre, vilket framgår av skäl 403. Dessa år påverkades dock också åtminstone delvis av covid-19-krisens turbulenser och kan inte betraktas som år med normala konkurrensvillkor.

(457)

Kommissionen hade för avsikt att undersöka den lönsamhet som uppnåtts under de senaste tio åren för att söka efter en period med normala konkurrensvillkor. Endast en klagande lämnade dessa uppgifter. Det var därför omöjligt att fastställa en lönsamhet som skulle vara representativ för unionsindustrin som helhet under tioårsperioden. Dessutom var importen från Kina betydande (minst 47 000 ton) under hela tioårsperioden, så att inte ett enda år under denna period kunde anses ha föregåtts av en ökning av importen från Kina.

(458)

För att bedöma den normala grundläggande vinsten föreslog klagandena en alternativ metod som gick ut på att mäta lönsamheten för produkter som påstods likna den berörda produkten men som inte var föremål för dumpad import från Kina.

(459)

En klagande redogjorde för affärsenhetens vinstmarginal som omfattade den berörda produkten, andra fosforderivat och vissa mjukgörare.

(460)

Den andra klaganden redogjorde för vinstmarginalen för alla fosforderivat utom den berörda produkten.

(461)

En tredje klaganden redogjorde för den vinstmarginal som uppnåtts av ett distinkt fosforbaserat flamskyddsmedel.

(462)

Klagandena lyckades dock inte visa att de påstått liknande produkterna var föremål för samma konkurrens, marknadsstorlek, kundstruktur och andra faktorer som påverkade lönsamheten.

(463)

Den lönsamhet som uppnåddes för dessa närstående produkter kunde därför inte anses motsvara en normal grundläggande vinst för den berörda produkten, och kommissionen förkastade den alternativa metoden.

(464)

Eftersom det inte finns några bevis för att en lönsamhet på över 6 % skulle kunna uppnås under normala konkurrensförhållanden fastställde kommissionen den grundläggande vinsten till 6 %.

(465)

Ingen klagande visade att deras investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden.

(466)

På grundval av detta faller det icke-skadevållande priset inom intervallet (97)2 325–2 355 euro/ton, vilket är resultatet av att den ovannämnda vinstmarginalen på 6 % tillämpats på unionsproducenternas produktionskostnad under undersökningsperioden.

(467)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2.

(468)

En klagande tillhandahöll ett certifierat koldioxidavtryck för den berörda produkten och bevis på nivån av direkta och indirekta koldioxidutsläpp som leder till inköp av utsläppshandelscertifikat. På grundval av denna bevisning och de prognostiserade ökande priserna på utsläppshandelscertifikat enligt Bloomberg, beräknade kommissionen att efterlevnaden skulle medföra en genomsnittlig kostnad på 3,3 euro/ton under vart och ett av de kommande fem åren. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 466.

(469)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris inom intervallet 2 330–2 360 euro/ton för unionsindustrins likadana produkt.

(470)

Kommissionen fastställde sedan skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetande exporterande producenterna i Kina, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenterna sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(471)

Nivån för undanröjande av skada för ”andra samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag.

(472)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(473)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada är högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(474)

Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(475)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(476)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen.

(477)

Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(478)

Alla producenter av den undersökta produkten i unionen samarbetade i undersökningen och uttryckte sitt stöd för införandet av åtgärderna.

(479)

Undersökningen har visat att unionsindustrin lider väsentlig skada på grund av den dumpade importen från det berörda landet. Denna import underskred under alla omständigheter unionsindustrins priser avsevärt, förhindrade väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum – vilket framgår av de konstaterade marginalerna för målprisunderskridande – och orsakade betydande förluster av marknadsandelar och vinster mot slutet av skadeundersökningsperioden och under undersökningsperioden, vilket beskrivs närmare i skälen 380–448 ovan.

(480)

Införandet av åtgärder skulle sannolikt förhindra en ytterligare ökning av importen från Kina till mycket låga priser. Utan åtgärder kommer de kinesiska producenterna att fortsätta att dumpa den berörda produkten på unionsmarknaden och hindra unionsindustrin från att sälja till ett lämpligt pris och generera en tillräcklig vinst och därmed orsaka ytterligare väsentlig skada för unionsindustrin.

(481)

Därför drogs slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att åtgärder införs mot Kina.

(482)

Två icke-närstående importörer lämnade in stickprovsformuläret. Endast en av dem besvarade emellertid frågeformuläret. Dessutom lämnade en importör ett partiellt svar på frågeformuläret utan berättelser, och en importör och en handlare lämnade synpunkter.

(483)

Den samarbetsvilliga importör som besvarade frågeformuläret stod för mellan 25 % och 30 % av importen från Kina. Företaget motsatte sig införandet av åtgärder och hävdade att det skulle strida mot användarnas intressen av den berörda produkten i unionen. Företaget ansåg också att även om importörerna och handlarna skulle kunna förlora en viss marknadsandel till förmån för unionsproducenterna skulle de fortfarande behålla en del av sin marknadsandel, eftersom unionsindustrin inte har tillräcklig kapacitet för att täcka efterfrågan i unionen.

(484)

För den samarbetsvilliga importör som besvarade frågeformuläret var den vikt som den berörda produkten utgjorde av dess totala omsättning mellan 2 % och 5 %. De arbetstillfällen som fördelats till den berörda produkten uppskattades till omkring 15 anställda.

(485)

Sammantaget var den samarbetsvilliga importören lönsam. Med hänsyn till den berörda produktens begränsade andel av den totala omsättningen och det faktum att importörerna under alla omständigheter skulle behålla en del av marknadsandelen, ansåg kommissionen att införandet av åtgärder inte skulle få någon betydande negativ inverkan på importörerna.

(486)

Den importör som bara lämnade synpunkter motsatte sig också införandet av åtgärder och hävdade att det skulle strida mot användarnas intressen av den berörda produkten i unionen.

(487)

Enligt de uppgifter som finns tillgängliga står det därför klart att ett införande av åtgärder skulle ha en mycket begränsad inverkan på importörerna och att en sådan inverkan klart skulle uppvägas av de fördelar som åtgärderna kunde få för unionsindustrin.

(488)

Flera användare gav sig till känna i undersökningen och tio av dem besvarade åtminstone delvis frågeformuläret. Ett av de företag som gav sig till känna hade endast använt en försumbar mängd av den undersökta produkten för laboratorietestning och lämnade inga ytterligare synpunkter eller inlagor. Tre andra användare lämnade inga skriftliga synpunkter, även om de besvarade frågeformuläret. De användare som besvarade frågeformuläret köpte omkring 25 % av den totala importen av produkten från Kina under undersökningsperioden.

(489)

Även om vissa av svaren var bristfälliga kunde kommissionen uppskatta åtgärdernas inverkan på användarna. Den undersökta produkten utgjorde mindre än 5 % av produktionskostnaden för slutprodukter som innehåller den, såsom polyuretan och isoleringsmaterial av polyisocyanurat. Kommissionen drog därför slutsatsen att kostnaden för åtgärderna var av begränsad betydelse för slutpriset på produkter i senare led i förädlingskedjan och kunde absorberas eller åtminstone överföras till konsumenterna.

(490)

Sex användare som lämnade beskrivande synpunkter motsatte sig åtgärderna. Ingen av användarna var för detta.

(491)

Kingspan hävdade att unionens produktionskapacitet inte är tillräcklig för att tillgodose efterfrågan i unionen och att det för både TCPP och TEP inte finns några andra försörjningskällor än Kina. Enligt Kingspan skulle därför eventuella åtgärder endast öka kostnaderna för isolering och brandsäkerhet.

(492)

Arkema hävdade att ersättning av den berörda produkten inte är en hållbar lösning och att unionsindustrin regelbundet inte har kunnat leverera den undersökta produkten i tillräckliga mängder. Arkema hävdade också att priset på den undersökta produkten som produceras i unionen är högre än priset på den importerade produkten.

(493)

Recticel hävdade att ersättningen av den berörda produkten inte är lönsam och att efterfrågan i unionen är högre än unionsindustrins kapacitet.

(494)

Stepan (både Stepan Deutschland GmbH och Stepan Netherlands B.V) hävdade att åtgärder mot den berörda produkten skulle driva upp priset på produkter i senare led och urholka konkurrenskraften för polyuretan- och polyisocyanuratskum gentemot annan isoleringsteknik och att de också skulle ha en negativ inverkan på unionens mål för isolering och minskning av koldioxidutsläppen.

(495)

Dessutom hävdade Stepan att unionsindustrin inte har ingått långsiktiga avtal som skulle ha skyddat dem från fluktuationer i marknadspriserna.

(496)

Polinvent hävdade att det för närvarande inte finns några alternativa produkter på marknaden. Ersättning av den berörda produkten skulle vara tidskrävande och inte ekonomiskt lönsamt. Företaget hävdade att införandet av åtgärderna skulle leda till bristande utbud och öka kostnaderna för grossister, producenter och slutanvändare.

(497)

Kommissionen beaktade användarnas argument.

(498)

När det gäller påståendet att det skulle kunna vara opraktiskt eller ekonomiskt olönsamt att ersätta den berörda produkten i vissa tillämpningar bör det erinras om att syftet med antidumpningstullar inte är att förbjuda import, utan att återställa rättvisa handels- och konkurrensvillkor. Därför är frågan om huruvida den undersökta produkten kan ersättas med andra produkter irrelevant.

(499)

Importen från Kina är fortfarande en nödvändig källa för användarna av den berörda produkten. Under trycket från den dumpade importen från Kina finns det dock en risk för ytterligare nedskärningar eller nedläggning av produktionen i unionen. Detta skulle inverka negativt på användarnas försörjningstrygghet, särskilt eftersom den globala produktionen redan är mycket koncentrerad till Kina. Om rättvis konkurrens kan återupprättas genom att antidumpningsåtgärder införs, kan unionen å andra sidan få mer gynnsamma villkor för att öka sin produktionskapacitet och försörjningstrygghetsrisken kan minskas.

(500)

När det gäller påståendet att unionsindustrin vägrade att ingå långsiktiga avtal som skulle ha skyddat användarna från prisfluktuationer, fann undersökningen ingen bevisning för att någon av marknadsaktörerna, inbegripet kinesiska exportörer eller importörer, skulle ha erbjudit avtal där försäljningspriserna skulle ha fastställts för en lång tidsperiod. Detta är också ett rationellt val i en situation där priserna på de viktigaste råvarorna fluktuerar på marknaden.

(501)

På grundval av användarnas svar konstaterades det att även om inverkan på kostnaden för produkter i senare led i förädlingskedjan kunde vara högre, utgjorde den undersökta produkten mindre än 5 % av slutproduktens kostnad. Inverkan av eventuella antidumpningstullar på kunderna skulle därför vara begränsad.

(502)

Kommissionen drog slutsatsen att åtgärderna sannolikt kommer att öka användarnas produktionskostnader. På medellång och lång sikt kommer dock den förbättrade försörjningstryggheten i unionen sannolikt också att gynna användarna. Med hänsyn till att det planerade tullbeloppet inte kommer att ha en hämmande effekt på importen och endast utgör mindre än 5 % av slutprodukternas kostnad, drog kommissionen slutsatsen att inverkan på användarna kommer att vara begränsad och inte uppväger den positiva effekten på unionsindustrin.

(503)

Eftersom den undersökta produkten stod för mindre än 5 % av kostnaden för isoleringsmaterial, drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte skulle få någon betydande negativ inverkan på unionens mål för isolering och minskade koldioxidutsläpp.

(504)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av den berörda produkten med ursprung i Kina i detta skede av undersökningen.

(505)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(506)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Kina i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen drog slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(507)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(508)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna.

(509)

Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(510)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(511)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(512)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(513)

Den exporterande producenten Nantong Jiangshan reagerade på utlämnandet av uppgifter på förhand och lämnade fyra synpunkter. Först underrättade de kommissionen om en ändring av den engelska stavningen av företagets namn jämfört med vad de tidigare använt i sin korrespondens. Företagets engelska namn uppdaterades därför i förordningen.

(514)

För det andra kommenterade de beräkningen av normalvärdet med hjälp av referensvärden från den brasilianska importstatistiken, som offentliggörs vid gränsen. Kommissionen använder dock dessa importpriser justerade för att ta hänsyn till transportkostnaderna till fabriken och skulle därför inte använda referensvärdena direkt för att beräkna normalvärdet.

(515)

För det tredje kommenterade de om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som lagts till tillverkningskostnaden skulle leda till normalvärdet inklusive fraktkostnader som hade tagits bort från exportpriset. Kommissionen ansåg att normalvärdet inte omfattar fraktkostnader och att normalvärdet och exportpriset därför jämfördes på samma nivå fritt fabrik.

(516)

Slutligen noterade de att deras dumpningsmarginal var högre än en annan kinesisk exporterande producent som ingick i urvalet, vilket inte omfattas av de synpunkter som skulle behandlas vid utlämnandet av uppgifter på förhand.

(517)

Ingen ändring av dumpningsmarginalen var nödvändig efter analysen av deras synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand.

(518)

Den exporterande producenten Shandong Yarong bad kommissionen att kontrollera sin omräkning av priset på etylalkohol per liter till priset per ton.

(519)

Kommissionen bekräftar att den beräknade priset per ton enligt följande:

(520)

Ingen ändring av dumpningsmarginalen var nödvändig efter analysen av deras synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand.

(521)

Den kinesiska exporterande producenten Zhejiang Wansheng som inte ingick i urvalet begärde en ändring av sitt engelska namn i bilagan till denna förordning och ändringen gjordes.

(522)

Flera användare reagerade på utlämnandet av uppgifter på förhand och motsatte sig införandet av åtgärder och lämnade synpunkter på unionens intresse och på produktdefinitionen.

(523)

Eftersom ingen av synpunkterna har gett upphov till några farhågor beträffande riktigheten i de beräkningarna som lämnats ut kommer kommissionen att behandla dessa synpunkter i det slutliga skedet.

(524)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(525)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.