Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1267 av den 6 maj 2024 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom genomförandeförordning (EU) 2021/2012 på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien till import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan och Vietnam eller inte, samt om avslutande av undersökningen beträffande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som infördes genom den förordningen genom import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (den ursprungliga antidumpningsundersökningen) införde Europeiska kommissionen 2021, genom genomförandeförordning (EU) 2021/2012 (2), en slutgiltig antidumpningstull på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i bland annat Indonesien. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 10,2 och 20,2 %, med en övrig tull på 20,2 % för alla icke-samarbetsvilliga indonesiska företag (de ursprungliga åtgärderna).

(2)

Europeiska kommissionen införde 2022, genom genomförandeförordning (EU) 2022/433 (3) (förordningen om subventioner), slutgiltiga utjämningstullar på mellan 0 och 21,4 % på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i bland annat Indonesien. För att undvika att belägga kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien med både antidumpnings- och utjämningstull i syfte att råda bot på en och samma situation, minskade kommissionen, genom förordningen om subventioner, antidumpningstullarna med de subventionsbelopp som konstaterats i samband med subventioner som är knutna till exportresultat, i enlighet med artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 (4) (den grundläggande antisubventionsförordningen). Nivån på de ursprungliga antidumpningsåtgärderna sänktes således och uppgick till mellan 9,3 och 20,2 %, med en övrig tull på 19,3 %.

(3)

Kommissionen tog emot en begäran i enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen om undersökning av eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien genom import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och om registrering av sådan import (begäran).

(4)

Begäran ingavs den 3 juli 2023 av Föreningen för europeiska stålproducenter – Eurofer (sökanden).

(5)

Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Indonesien, Taiwan, Turkiet och Vietnam till unionen efter införandet av åtgärder avseende kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien. Denna förändring föreföll bero på att kallvalsade platta produkter av rostfritt stål avsändes från Taiwan, Turkiet och Vietnam (de berörda länderna) till unionen efter sammansättningsverksamhet eller färdigställande i dessa länder. Begäran innehöll även tillräcklig bevisning för att sammansättningsverksamheten eller färdigställandet utgör kringgående, eftersom de indonesiska delarna utgör mer än 60 % av det sammanlagda värdet av den sammansatta eller färdigställda produkten i de berörda länderna och värdeökningen genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet understiger 25 % av produktionskostnaden.

(6)

Begäran innehöll dessutom tillräcklig bevisning för att det bruk som beskrivs ovan undergräver de gällande antidumpningsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om kvantiteter och priser. Det fanns dessutom tillräcklig bevisning för att priserna på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam är dumpade i förhållande till det normalvärde som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen om produkterna.

(7)

Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som den dag då genomförandeförordning (EU) 2021/2012 trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7219 90 20, 7219 90 80, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81, 7220 20 89, 7220 90 20 och 7220 90 80, med ursprung i Indonesien (den berörda produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på.

(8)

Den undersökta produkten är densamma som den som definieras i föregående skäl, men avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och klassificeras för närvarande enligt samma KN-nummer som den berörda produkten (Taric-nummer 7219310010, 7219321010, 7219329010, 7219331010, 7219339010, 7219341010, 7219349010, 7219351010, 7219359010, 7219902010, 7219908010, 7220202110, 7220202910, 7220204110, 7220204910, 7220208110, 7220208910, 7220902010 och 7220908010) (den undersökta produkten).

(9)

Det framgick av undersökningen att kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporteras från Indonesien till unionen och kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden och följaktligen bör betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(10)

Kommissionen fastställde, efter att ha underrättat medlemsstaterna, att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 13.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen och inledde en undersökning genom genomförandeförordning (EU) 2023/1632 (5) (förordningen om inledande) av den 15 augusti 2023 och gjorde importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, till föremål för registrering i enlighet med artikel 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(11)

Efter inledandet mottog kommissionen synpunkter från fyra berörda parter: Posco Assan TST Celik Sanayi A.Ş. (Posco Assan), Posco VST Co., Ltd (Posco VST), Yongjin Metal Technology (Vietnam) Company Limited (Yongjin) och European Association of Non-Integrated Metal Importers & Distributors (Euranimi).

(12)

Posco Assan, Posco VST och Yongjin lämnade allmänna synpunkter på inledandet av undersökningen liksom företagsspecifika synpunkter inom ramen för denna undersökning. Mot bakgrund av undersökningsresultaten i avsnitt 4 är Posco Assans och Posco VST:s synpunkter inte längre relevanta och behandlas därför inte i denna förordning. Yongjins synpunkter behandlas i avsnitt 5.2.3.

(13)

Posco Assan, Posco VST och Euranimi lämnade även synpunkter på förändringen i handelsmönstret och avsaknaden av bevis på att de ursprungliga tullarnas positiva verkningar undergrävs. Vidare inkom Posco Assan, Posco VST, Yongjin och Euranimi med liknande synpunkter på hur reglerna om kringgående tillämpas på sammansättningsverksamhet för eller färdigställande av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål samt huruvida det finns tillräcklig grund eller ekonomisk motivering. Slutligen hänvisade Posco Assan och Posco VST till de befintliga skyddsåtgärderna för stål som redan begränsar importen från de länder som berörs av åtgärderna.

(14)

För det första hävdade företagen att det inte hade skett någon förändring i handelsmönstret, i motsats till vad som påstods i begäran. För att påvisa detta tillhandahöll parterna uppgifter från olika perioder. Euranimi använde uppgifter från juli 2019 till juni 2023, medan Posco Assan och Posco VST använde uppgifter från flera längre eller kortare perioder, och jämförde antingen 2020, eller perioden juli 2021–juni 2022, med rapporteringsperioden, eller det första halvåret 2022 med det första halvåret 2023.

(15)

Sökandens begäran utgick emellertid från perioden 1 januari 2019–31 december 2022. I denna period ingick tiden före inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen (den 30 september 2020) och efter införandet av antidumpningstullarna, två tidsperioder som måste analyseras och jämföras för att kunna avgöra huruvida det har skett ”en förändring i handelsmönstret […] som härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av antidumpningstullen” (6). Sökanden visade att det hade skett en förändring i handelsmönstret under denna period. Att denna slutsats kan förändras beroende på vilka perioder som läggs till eller tas bort från analysen påverkar inte det faktum att sökanden lämnade tillräcklig bevisning för att det förekom en förändring i handelsmönstret i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen (7).

(16)

För det andra gjorde Posco Assan och Posco VST gällande att de positiva verkningarna av tullarna inte undergrävdes eftersom det inte förekom någon förändring i handelsmönstret eller någon enorm eller snabb ökning av importen från de berörda länderna. Företagen pekade dessutom ut Kina som en möjlig orsak till skada eller undergrävande av tullarnas positiva verkningar eftersom importen från Kina till unionen hade ökat mycket mer än importen från tre berörda länderna. Euranimi, samt Trinox efter utlämnandet av uppgifter, hävdade att de positiva verkningarna inte hade undergrävts eftersom unionsindustrin hade gjort betydande vinster 2021 och 2022.

(17)

Enligt den grundläggande antidumpningsförordningen förekommer det kringgående av åtgärder bland annat om ”det finns bevis för skada eller för att verkningarna av denna tull undergrävs i fråga om priser på eller kvantiteter av den likadana produkten”. Sökanden visade i sin begäran att importen från de tre berörda länderna hade ökat avsevärt, med åtföljande låga priser, och att importen utgör en icke-försumbar andel av förbrukningen i unionen (8). Att importen är ännu större från Kina, eller att unionsindustrin har varit lönsam under de senaste åren, ändrar inte denna slutsats. Kommissionen tillbakavisade därför dessa påståenden.

(18)

För det tredje hade samtliga fyra parter synpunkter på begreppet sammansättningsverksamhet, som fastställs i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, och hävdade att detta begrepp inte gäller för verksamheten i de berörda länderna med avseende på produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Enligt parterna utgör omvandlingen av plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål inte sammansättningsverksamhet eftersom inga delar sätts ihop, och eftersom den aktuella omvandlingen är irreversibel. Produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål kan dessutom inte anses vara slutbehandling eller färdigställande eftersom detta är något som borde ske i slutet av produktionsprocessen, t.ex. i form av polering, trimvalsning eller bandskärning. Parterna hävdade att de viktigaste delarna av produktionsprocessen för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, såsom den faktiska kallvalsningen eller glödgning och betning, inte kan omfattas av en sådan definition. De hävdade även att sammansättningsverksamhet inte är detsamma som färdigställande eftersom det sistnämnda äger rum först efter att produkten har satts ihop. Enligt Posco Assan och Posco VST ska begreppet färdigställande bara beaktas vid beräkningen av värdeökningen enligt artikel 13.2 b och kan därför inte anses vara ett bruk, processer eller bearbetning i enlighet med artikel 13.1 d.

(19)

Kommissionen tillbakavisade dessa påståenden. Det bruk som beskrivs i avsnitt 5.3.2 i begäran konstaterades vara ett färdigställande som omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Kommissionen har dessutom kommit fram till samma slutsats vad gäller liknande situationer i tidigare undersökningar (9).

(20)

I den grundläggande antidumpningsförordningen definieras inte begreppen ”sammansättningsverksamhet” eller ”färdigställande”. ”Färdigställande” nämns dock uttryckligen i artikel 13.2 b. Av detta följer att begreppet ”sammansättningsverksamhet” i den mening som avses i artikel 13.2 inte enbart är avsett att omfatta hopsättning av delar av en sammansatt vara, utan det kan även omfatta all ytterligare bearbetning av halvfärdiga insatsvaror till en färdig produkt.

(21)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Yongjin att varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål inte kan betraktas som en halvfärdig produkt, utan att det snarare är fråga om en färdig produkt som inte nödvändigtvis behöver bearbetas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Till stöd för detta argument hänvisade Yongjin till ordalydelsen i de rättsliga anmärkningarna till kapitel 72 i Harmoniserade systemet, enligt vilka varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål inte kan anses utgöra ett halvfärdigt material. Kommissionen anser emellertid att bearbetningen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är ett av de steg som krävs för att bearbeta plattor till den färdiga produkten, dvs. kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Både plattor och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses därför vara insatsvaror, oavsett om de är delvis bearbetade eller färdigställda eller inte, som kräver ytterligare bearbetning eller färdigställande för att erhålla den färdiga produkten, dvs. kallvalsade platta produkter av rostfritt stål.

(22)

Dessutom hänvisade Yongjin konsekvent till varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som en ”råvara” i sin inlaga. I Harmoniserade systemet klassificeras emellertid råvaror som ännu mindre bearbetade än halvfärdiga material: ”Varor rangordnas i regel enligt bearbetningsgrad: råvaror, obearbetade produkter, halvfärdiga produkter och färdiga produkter.” (10) Av Yongjins formuleringar framgår det tydligt att företaget ser varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som halvfärdiga produkter som behöver bearbetas ytterligare, trots att de inte officiellt klassificeras som halvfärdiga insatsvaror.

(23)

Kommissionen avvisade därför detta argument.

(24)

Kommissionen godtog dessutom inte parternas argument att polering, trimvalsning eller bandskärning kan anses vara färdigställande, medan själva kallvalsningen inte skulle vara det. Alla dessa åtgärder ingår i samma process för att omvandla delvis bearbetade material (plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Det skulle vara ologiskt att beskriva vissa delar av denna process som färdigställande, och andra som sammansättningsverksamhet. Såsom förklaras i skäl 48 ansågs inte företag som utför mindre arbeten såsom tillskärning och bandskärning vara självständiga producenter. De konstaterades vara servicecenter och undantas därför inte från utvidgningen av åtgärderna i en undersökning om kringgående. Detta överensstämmer med tanken att sådana mindre arbeten inte kan anses vara färdigställande, eftersom de kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som levereras till dessa servicecenter redan är färdiga eller färdigställda produkter.

(25)

Parternas argument om att omvandlingen är irreversibel måste avvisas. För det första saknar detta argument rättslig grund. Reversibilitet är med andra ord ingen förutsättning för att en process ska anses vara sammansättning eller färdigställande. För det andra har parterna själva hävdat att färdigställande inbegriper till exempel bandskärning, som också är en irreversibel process. Bandskärning innebär i princip att en stor rulle skärs i smalare band, där bredden är en viktig egenskap hos produkten. Det går inte att återskapa den ursprungliga rullen genom att svetsa ihop banden på nytt, dels på grund av materialförlust i samband med bandskärningen, dels eftersom nytt material tillförs vid svetsningen. För att backa processen helt och hållet utan synliga spår måste de skurna stålbanden smältas samman igen, vilket i sig skulle innebära att materialet förändras samtidigt som alla tidigare steg i processen måste göras om, inbegripet kallvalsningen.

(26)

Efter utlämnandet av uppgifter angav Euranimi, Yongjin och handlaren Gerber Steel GmbH (Gerber) ytterligare argument mot tillämpningen av begreppet sammansättningsverksamhet i denna undersökning. Samtliga tre parter hänvisade till att kallvalsningen ändrar alla grundläggande fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper hos produkten. Parterna hänvisade specifikt till en tidigare undersökning gällande vissa sömlösa rör av rostfritt stål (11). I den undersökningen konstaterade kommissionen att ”den kallformning som utförs i Indien innebär en förädling av produkten som oåterkalleligen förändrar dess väsentliga egenskaper. Under processens gång ändras produktens dimensioner och dess fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper” (12).

(27)

Kommissionens slutsatser om processen, insatsvarorna och slutprodukten i den undersökningen (kallformning av rör) gäller dock enligt kommissionens förmenande inte kallvalsning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, och var inte heller orsaken till att undersökningen avslutades. Kommissionen anger tydligt följande i sin förordning om avslutande (13): ”I sin bedömning konstaterade kommissionen att konstaterandet om icke-kringgående i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen i detta fall grundade sig på förekomsten av en tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för den bearbetning som utförs i Indien.” Euranimi bekräftar i punkt 8 i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter att ”kommissionen avslutade undersökningen, utan att ha slagit fast att kallformning skulle utgöra sammansättningsverksamhet eller färdigställande”.

(28)

Kommissionen höll dessutom inte med om att produktens grundläggande egenskaper förändras vid kallvalsning. Vissa egenskaper förändras kanske, medan andra (lika eller mer grundläggande) fastställs redan i insatsvaruskedet. Eurofer bekräftar detta i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter och anger att ”de grundläggande egenskaperna hos produkter av rostfritt stål fastställs i början av produktionen, vid smältning och gjutning, genom urvalet och kvantiteten av råvaror såsom nickel och krom. Råvarorna och deras kemiska sammansättning avgör de grundläggande egenskaperna hos slutprodukten av rostfritt stål, t.ex. dess motståndskraft mot oxidering. Mer specifikt kommer produktens kemiska sammansättning inte att förändras i samband med ytterligare bearbetning såsom kallvalsning”.

(29)

Kommissionen avvisade därför argumenten om förändringar i produktens egenskaper.

(30)

Enligt Euranimi skulle inte resten av bestämmelserna i den grundläggande antidumpningsförordningen få avsedd verkan om begreppet sammansättningsverksamhet tolkas i alltför vid bemärkelse. I stället borde kommissionen, i ett fall som avses i denna undersökning, inleda en ny antidumpnings- eller antisubventionsundersökning. Det är emellertid väl dokumenterat att domstolen har gett artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen en vid tolkning mot bakgrund av dess kontext och behovet av att bevara dess effektivitet (14). Syftet med de undersökningar som utförs i enlighet med artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen är att säkerställa att antidumpningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås. Syftet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen är följaktligen att fånga upp sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning som huvudsakligen använder delar från det land som omfattas av åtgärderna och sätter samman eller färdigställer dem genom en begränsad ökning av dessa delars värde. Olika undersökningar kan inte ersätta varandra eftersom utgångspunkten och syftet med undersökningar om kringgående skiljer sig markant åt från utgångspunkten och syftet med nya antidumpnings- eller antisubventionsundersökningar.

(31)

För det fjärde anförde Euranimi flera argument vad gäller tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för den påstådda förändringen i handelsmönstret enligt begäran. Parten hävdade att covid-19-pandemin var en orsak till den ökade importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från de berörda länderna och att användningen av indonesiska insatsvaror redan hade börjat öka innan inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Tabellen i begäran, som visar marknadsandelarna och förbrukningen i unionen, var dessutom felaktig eftersom den innehöll ”indirekt import”, samtidigt som den senaste tidens händelser hade gett upphov till en begränsad tillgång på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från unionsleverantörer.

(32)

De relevanta tabellerna i begäran visade emellertid att importen hade ökat från de berörda länderna mellan 2019 och 2022. Under 2020 och 2021 påverkades handelsflödet av covid-19-pandemin, men det förekom likväl en betydande ökning 2022 jämfört med det sista ”normala” året före pandemin. (15) Vad gäller användningen av indonesiska insatsvaror före 2019 inkom Euranimi inte med några uppgifter till stöd för detta argument. Den tabell om förbrukning och marknadsandelar som parten hänvisade till innehåller visserligen begreppet indirekt import. Importen visas dock på en separat rad och det framgår tydligt av tabellen att uppgifterna utan detta begrepp uppvisar liknande tendenser som för den indirekta importen. (16) Vad gäller bristen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från unionsleverantörer framlades ingen bevisning till stöd för detta påstående.

(33)

Efter utlämnandet av uppgifter pekade Euranimi på de 23 skrivelser som organisationen hade lämnat in efter inledandet från slutanvändare som vittnade om bristen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Dessa skrivelser var emellertid från 2021 och sammanföll i tid med den ursprungliga antidumpningsundersökningen mot Indonesien. Såsom Euranimi framhöll i sin inlaga inför hörandet den 12 oktober 2023 hängde bristen 2021 samman med ”den naturliga återhämtningen efter pandemin”. Ingen bevisning framlades för att den påstådda bristen skulle ha fortsatt efter detta och/eller under rapporteringsperioden. Kommissionen avvisade därför dessa argument.

(34)

För det femte hävdade både Posco VST och Posco Assan att de befintliga skyddsåtgärderna mot stålimport (inbegripet kallvalsade platta produkter av rostfritt stål) från alla tre berörda länder (17) redan begränsar importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från dessa länder och tillhandahåller nödvändigt och tillräckligt skydd för unionsindustrin.

(35)

Skyddsåtgärder är emellertid per definition tillfälliga och har en annan bakgrund och ett annat syfte än antidumpningsåtgärder eller artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som syftar till att säkerställa att antidumpningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(36)

Utöver dessa påståenden lämnade Gerber, en importör av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, in nedanstående synpunkter efter utlämnandet av uppgifter, däribland om inledandet av ärendet.

(37)

För det första borde kommissionen inte använda den exempellösa prisökningen på nickel 2022 som grund för eventuella beräkningar i denna undersökning. Kommissionen använde emellertid inte nickelpriserna i sina beräkningar.

(38)

För det andra framförde Gerber att stålimporten till unionen har legat på samma nivå de senaste tio åren. Det saknar emellertid betydelse om stålimporten till unionen har legat på samma nivå under åren eller inte. Det som däremot har betydelse är om det skedde en förändring i handelsmönstret mellan unionen, Indonesien och de tre berörda länderna. Såsom anges i begäran, vilket också bekräftades under undersökningen, skedde det en sådan förändring i handelsmönstret.

(39)

För det tredje hävdade Gerber att slutsatsen från både begäran och undersökningen att värdeökningen vid framställningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål understiger 10 % är felaktig och att kommissionen inte har lämnat någon bevisning för detta. Det bör emellertid noteras att tröskelvärdet i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen är en värdeökning på 25 %, inte 10 %. Kommissionen använde i sin analys de uppgifter som lämnats av enskilda samarbetsvilliga företag och som hade kontrollerats på plats. Värdeökningen översteg inte 10 % för merparten av dessa företag, och låg långt under 25 % för samtliga. I motsats till vad Gerber påstod byggde undersökningsresultatet inte på att bearbetning eller färdigställande, såsom glödgning, eller vissa typer av rostfritt stål hade utelämnats (Gerber nämnde 200- och 400-stål) eller på ”annat siffertrolleri” eller till och med ”bedrägeri”. Kommissionen beräknade ökningen av delarnas värde i enlighet med artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen genom att uttrycka ”ökningen av de införda delarnas värde” (i detta fall andra produktionskostnader än materialkostnader) som en procentandel av den totala produktionskostnaden. Inget av de samarbetsvilliga företag som tillhandahöll uppgifterna ifrågasatte denna metod eller kommissionens undersökningsresultat vad gäller värdeökningen baserat på företagens uppgifter.

(40)

För det fjärde hävdade Gerber att vissa åtgärder som vidtagits av unionens industri för rostfritt stål står i strid med unionens antitrustlagstiftning eller till och med utgör ett brott. Sådana påståenden omfattas emellertid inte av den aktuella undersökningen. Om Gerber anser att unionsindustrin uppvisar ett olämpligt beteende borde företaget ta upp frågan med behöriga myndigheter, t.ex. den avdelning inom kommissionen som ansvarar för konkurrensfrågor, Olaf (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) eller behöriga nationella myndigheter.

(41)

Kommissionen avvisade därför dessa fyra argument som framfördes av Gerber.

(42)

Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen påståendena vad gäller inledandet av undersökningen och konstaterade att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av undersökningen.

(43)

Undersökningsperioden omfattade perioden 1 januari 2020–30 juni 2023 (undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bl.a. undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter införandet av åtgärderna för den berörda produkten samt förekomsten av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Mer detaljerade uppgifter har inhämtats för perioden 1 juli 2022–30 juni 2023 (rapporteringsperioden eller RP i tabellerna) för att undersöka om importen undergrävde de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om priser och/eller kvantiteter och om dumpning förekom.

(44)

Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Indonesien, Taiwan, Turkiet och Vietnam, de kända exporterande producenterna i dessa länder, unionsindustrin samt de kända importörerna i unionen om inledandet av undersökningen.

(45)

Formulär för ansökan om befrielse från tull för exporterande producenter i Taiwan, Turkiet och Vietnam samt frågeformulär för producenter/exportörer i Indonesien och för importörer i unionen gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats.

(46)

Kontrollbesök gjordes på plats hos följande exporterande producenter som hade lämnat in ansökningar om befrielse från tull:

Taiwan:

Turkiet:

Vietnam:

(47)

Dessutom lämnade följande servicecenter in formulär för ansökan om befrielse från tull:

(48)

Kommissionen drog emellertid slutsatsen, på grundval av en analys av uppgifterna i ansökningarna, att dessa tre företag under undersökningsperioden hade tillhandahållit tjänster såsom tillskärning och bandskärning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som producerats av andra företag, vilket inte inbegriper någon faktisk produktion av den undersökta produkten. Dessa företag anses därmed inte vara producenter och kan följaktligen inte undantas från utvidgningen av åtgärderna enligt artikel 13.4 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som endast medger en sådan möjlighet för producenter av den berörda produkten. Inga kontrollbesök gjordes på plats hos dessa företag.

(49)

Dessutom besvarade följande företag frågeformuläret:

Importörer och användare i unionen:

Indonesiska producenter:

(50)

Kommissionen kontrollerade inte företagens svar på frågeformuläret, men använde den inlämnade informationen för att dubbelkontrollera handelsflödena och namnen på de indonesiska leverantörerna.

(51)

I samband med kontrollen av den information och statistik som lämnats av sökanden och samarbetsvilliga företag genomförde kommissionen samråd på plats med de taiwanesiska och vietnamesiska myndigheterna, dvs. med Taiwans utrikeshandelsförvaltning och myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument under Vietnams industri- och handelsministerium.

(52)

De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som fastställs i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter informerades om att underlåtenhet att lämna all relevant information eller lämnande av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter kan leda till att artikel 18 i den grundläggande antidumpningsförordningen tillämpas och att resultaten grundas på tillgängliga uppgifter.

(53)

Flera parter inkom med inlagor efter utgången av den tidsfrist som anges i förordningen om inledande. Kommissionen underrättade parterna om att deras inlagor inte kunde godtas av denna anledning, samt informerade dem om möjligheten att lämna synpunkter efter utlämnandet av de viktigaste omständigheterna och övervägandena i undersökningen.

(54)

Euranimi hördes den 12 oktober 2023. Efter utlämnandet av uppgifter hördes Eurofer den 14 mars 2024, Lam Khang den 18 mars 2024 och Yongjin den 20 mars 2024.

(55)

För att bedöma om ett kringgående eventuellt föreligger bör följande aspekter undersökas successivt i enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen:

(56)

Eftersom den bevisning som lämnats av sökanden i begäran tydde på sammansättningsverksamhet eller färdigställande i Taiwan, Turkiet och Vietnam analyserade kommissionen i denna undersökning speciellt huruvida kriterierna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen var uppfyllda, särskilt följande:

(57)

Tabell 1 visar hur importen från Indonesien till unionen har utvecklats under undersökningsperioden.

Tabell 1

Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)

(58)

Av tabell 1 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien minskade från 106 483 ton 2020 till 7 634 ton under rapporteringsperioden. Importen ökade mellan 2020 och 2021 med 1 %, men minskade kraftigt 2022 med 53 % jämfört med 2020. Denna minskning skedde samtidigt som slutgiltiga antidumpningsåtgärder infördes i slutet av 2021 för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien. Från 2022 och fram till rapporteringsperioden fortsatte importvolymen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien att minska kraftigt, vilket innebar en total minskning på nästan 93 % under hela undersökningsperioden. Dess andel av den totala importen minskade samtidigt från 14 % till 1 %.

(59)

Såsom anges i skäl 46 lämnade sex taiwanesiska exporterande producenter in ansökningar om befrielse från tull och samarbetade under hela undersökningen. Under rapporteringsperioden stod dessa företag endast för 50 % av den totala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan. Resultaten vad gäller export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen, samt råvaror från Indonesien till Taiwan, bygger därför på statistik från Eurostat och Global Trade Atlas (18).

(60)

Tabell 2 visar hur importen från Taiwan till unionen har utvecklats under undersökningsperioden.

Tabell 2

Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)

(61)

Av tabell 2 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen ökade från 125 072 ton 2020 till 186 872 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 75 %, från 125 072 ton till 218 784 ton. Denna ökning sammanföll med inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen i september 2020 och införandet av slutgiltiga åtgärder i november 2021. Mellan 2021 och 2022 fortsatte importen från Taiwan att öka och uppgick slutligen till 251 304 ton, för att därefter minska till 186 872 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade importvolymen från Taiwan med 49 % under undersökningsperioden.

(62)

Importvolymen från Taiwan till unionen, från andra exporterande producenter än de som inlämnade ansökningar om befrielse från tull, ökade dessutom avsevärt efter inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Före inledandet av antidumpningsundersökningen stod de samarbetsvilliga producenterna för merparten (över 90 %) av all export till unionen, medan de under rapporteringsperioden bara stod för strax över 50 %.

(63)

I tabell 3 redovisas utvecklingen av exporten från Indonesien till Taiwan av de råvaror som är nödvändiga för produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under undersökningsperioden. Dessa råvaror omfattar antingen plattor av rostfritt stål eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål.

Tabell 3

Export av råvaror från Indonesien till Taiwan under undersökningsperioden (ton)

(64)

Den huvudsakliga insatsvaran vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är i allmänhet varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. Vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål kan dock även plattor av rostfritt stål användas. Plattorna varmvalsas då till varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, som därefter valsas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Av tabell 3 framgår det att exporten av plattor av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan ökade från 93 085 ton 2020 till 141 041 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 105 %, från 93 085 ton 2020 till 190 908 ton 2021. Exporten av plattor från Indonesien började minska från 2021 och uppgick till 140 272 ton 2022, för att därefter öka något till 141 041 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade exporten av plattor från Indonesien till Taiwan med 52 % under undersökningsperioden.

(65)

Under undersökningsperioden stod exporten från Indonesien för 95–99,8 % av den totala importen av plattor av rostfritt stål till Taiwan. Under rapporteringsperioden motsvarade exporten från Indonesien av plattor av rostfritt stål 99,8 %.

(66)

Exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan ökade likaså från 529 143 ton 2020 till 631 208 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 55 %, från 529 143 ton till 817 705 ton. Mellan 2021 och 2022 minskade exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till 563 534 ton, för att därefter återigen öka till 631 208 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan med 19 % under undersökningsperioden.

(67)

Såsom förklaras i skäl 62 exporteras stora mängder varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan. De taiwanesiska exporterande producenter som har lämnat in ansökningar om befrielse från tull står bara för en del av inköpen. Före inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen utgjorde importen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från de samarbetsvilliga producenterna cirka 97 % av all import, medan den under rapporteringsperioden bara uppgick till 84 %. Över 100 000 ton varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerade från Indonesien, köptes av företag som inte hade inlämnat någon ansökan om befrielse från tull.

(68)

Den kombinerade exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan ökade från 622 228 ton 2020 till 772 249 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 62 %, från 622 228 ton till 1 008 614 ton. Från 2021 minskade den kombinerade exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien. 2022 uppgick exporten till 703 805 ton, för att därefter öka till 772 249 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade den kombinerade exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan med 24 % under undersökningsperioden.

(69)

Ökningen av exportvolymerna av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan tydde på en ökad efterfrågan på denna insatsvara i Taiwan, vilket åtminstone delvis kunde förklaras av den ökade produktionen och exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen under rapporteringsperioden. Detta bekräftades även av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga företagen.

(70)

I undersökningen fastställdes det att de betydande volymer av rostfritt stål, antingen i form av plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, som exporterades från Indonesien, ytterligare bearbetades till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Taiwan för att senare exporteras till unionen. Ökningen av exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen (se tabell 2) tillsammans med den betydande ökningen av exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan under undersökningsperioden, såsom framgår av tabell 3, utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan Indonesien, Taiwan och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(71)

Enligt artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar bland annat sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar eller färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(72)

Plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses vara halvfärdiga produkter, vilka ytterligare bearbetas till färdiga produkter såsom kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Denna ytterligare bearbetning av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet sammansättning av delar eller färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(73)

De ursprungliga antidumpningstullarna infördes den 19 november 2021. Såsom beskrivs i avsnitt 2.3.2 ökade Taiwans exportförsäljning till unionen avsevärt under undersökningsperioden, och en betydande del av de huvudsakliga insatsvarorna, plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerades från Indonesien.

(74)

Såsom förklaras ovan (skälen 62 och 67) kunde stora mängder insatsvaror från Indonesien inte inräknas i inköpen från samarbetsvilliga producenter, samtidigt som exporten av (sammansatta eller färdigställda) kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen, som inte exporterades av de samarbetsvilliga producenterna, ökade avsevärt.

(75)

Undersökningen har visat att plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien till Taiwan, bearbetades ytterligare i Taiwan till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen, vilket ledde till en förändring i handelsmönstret. Enligt undersökningen fanns det dessutom ingen annan ekonomisk motivering för den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.3.2 än inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna.

(76)

I artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen föreskrivs att det ska finnas ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det kringgående som konstaterades för Taiwan var således sammansättningsverksamhet eller färdigställande, som i sin tur ledde till en förändring i handelsmönstret utan ekonomisk motivering. Kravet i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen uppfylldes därför för hela Taiwan.

(77)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(78)

Vad gäller kvantiteter utgjorde marknadsandelen för importen från Taiwan omkring 4,7 % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden, som uppskattades till 400 000 ton (19). Importvolymen ansågs därför vara betydande.

(79)

När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (20), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av statistik från Eurostat, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Denna prisjämförelse visade att importen från Taiwan underskred unionens målpriser med mer än 19 %.

(80)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes både när det gäller kvantiteter och priser.

(81)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen också huruvida det fanns bevisning om dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten.

(82)

I detta syfte jämförde kommissionen de genomsnittliga exportpriserna från Taiwan till unionen, baserat på statistik från Eurostat och justerade för pris från fabrik enligt uppgifter från de samarbetsvilliga företagen, med de normalvärden som fastställdes under den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien efter den ursprungliga antidumpningsundersökningen. I enlighet med metoden i begäran och uppgifter från Global Trade Atlas utgick kommissionen från prisökningen på den globala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien. Exporten från Indonesien till unionen och Kina togs inte med i denna analys, eftersom det för dessa två destinationer har konstaterats att snedvridningar föreligger på grund av den dumpning och subventionering som fastställts i de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna (21).

(83)

Jämförelsen mellan det exportpris som fastställts enligt ovan och de tidigare fastställda normalvärdena i den ursprungliga antidumpningsundersökningen för den likadana produkten, justerade såsom beskrivs i skäl 82, visade att det förekom dumpning under rapporteringsperioden i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(84)

Såsom anges i skäl 46 lämnade två turkiska exporterande producenter in ansökningar om befrielse från tull och samarbetade under hela undersökningen. Under rapporteringsperioden stod dessa två företag endast för 52 % av den totala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet. Resultaten vad gäller export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen, samt råvaror från Indonesien till Turkiet, bygger därför på statistik från Eurostat och Global Trade Atlas.

(85)

Tabell 4 visar hur importen från Turkiet till unionen har utvecklats under undersökningsperioden.

Tabell 4

Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)

(86)

Av tabell 4 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen ökade från 73 835 ton 2020 till 105 116 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade från 73 835 ton till 105 619 ton. Denna ökning sammanföll med inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen i september 2020 och införandet av slutgiltiga åtgärder i november 2021. År 2022 ökade importen från Turkiet ytterligare och uppgick till 125 072 ton, för att därefter återigen minska till 105 116 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade importvolymen från Turkiet med 42 % under undersökningsperioden.

(87)

I tabell 5 redovisas utvecklingen av exporten från Indonesien till Turkiet av de råvaror som är nödvändiga för produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under undersökningsperioden.

Tabell 5

Export av råvaror från Indonesien till Turkiet under undersökningsperioden (ton)

(88)

Den huvudsakliga insatsvaran vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är i allmänhet varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. Vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål kan dock även plattor av rostfritt stål användas. Plattorna varmvalsas då till varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, som därefter valsas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Av tabell 5 framgår det att exporten av plattor av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet minskade mellan 2020 och rapporteringsperioden från 24 241 ton till en försumbar mängd. Detta beror till stor del på att åtgärderna för varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien utvidgades 2022, efter en undersökning om kringgående (22), till att även gälla importen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål avsända från Turkiet.

(89)

Den bevisning som kommissionen har tillgång till visar emellertid att det inte fanns några produktionsanläggningar för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Turkiet, där produktionen utgår från plattor. Det fanns inte heller några turkiska producenter som köper varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från turkiska producenter för att omvandla dem till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Utvecklingen av exporten av plattor till Turkiet anses därför inte vara relevant för denna undersökning.

(90)

Av tabell 5 framgår det även att exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet ökade från 23 560 ton 2020 till 77 544 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen mer än tredubblades och uppgick till 84 443 ton. Exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien minskade något från 2021, och uppgick till 77 544 ton under rapporteringsperioden. Under undersökningsperioden mer än tredubblades exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet.

(91)

Ökningen av exportvolymerna av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet tydde på en ökad efterfrågan på denna insatsvara i Turkiet, vilket åtminstone delvis kunde förklaras av den ökade produktionen och exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen under rapporteringsperioden.

(92)

I undersökningen fastställdes det att betydande volymer av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål exporterades från Indonesien, för att därefter ytterligare bearbetas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Turkiet som exporterades till unionen. Ökningen av exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen (se tabell 4) tillsammans med den betydande ökningen av exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet under undersökningsperioden, såsom framgår av tabell 5, utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan Indonesien, Turkiet och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(93)

Enligt artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar eller färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(94)

Varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses vara halvfärdiga produkter, vilka ytterligare bearbetas till färdiga produkter såsom kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Denna ytterligare bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet sammansättning av delar eller färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(95)

De ursprungliga antidumpningstullarna infördes den 19 november 2021. Såsom beskrivs i avsnitt 2.4.2 ökade Turkiets exportförsäljning till unionen avsevärt under undersökningsperioden, och en betydande del av de huvudsakliga insatsvarorna, varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerades från Indonesien.

(96)

Undersökningen har visat att varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien till Turkiet, bearbetades ytterligare i Turkiet till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen, vilket ledde till en förändring i handelsmönstret. Enligt undersökningen fanns det dessutom ingen annan ekonomisk motivering för den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.4.2 än inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna.

(97)

I artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen föreskrivs att det ska finnas ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det kringgående som konstaterades för Turkiet var således sammansättningsverksamhet eller färdigställande, som i sin tur ledde till en förändring i handelsmönstret utan ekonomisk motivering. Kravet i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen uppfylldes därför för hela Turkiet.

(98)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(99)

Vad gäller kvantiteter utgjorde marknadsandelen för importen från Turkiet omkring 2,6 % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden, som uppskattades till 400 000 ton (23). Importvolymen ansågs därför vara betydande.

(100)

När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (24), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av statistik från Eurostat, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Denna prisjämförelse visade att importen från Turkiet underskred unionens målpriser med 1,3 %.

(101)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes när det gäller kvantiteter och priser.

(102)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen också huruvida det fanns bevisning om dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten.

(103)

I detta syfte jämförde kommissionen exportpriserna från Turkiet till unionen, baserat på pris från fabrik för de två samarbetsvilliga företagen per produkttyp, med de normalvärden som fastställdes under den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Indonesien. I enlighet med metoden i begäran och uppgifter från Global Trade Atlas utgick kommissionen från prisökningen på den globala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien. Exporten från Indonesien till unionen och Kina togs inte med i denna analys, eftersom det för dessa två destinationer har konstaterats att snedvridningar föreligger på grund av den dumpning och subventionering som fastställts i de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna (25).

(104)

Jämförelsen mellan det exportpris som fastställts enligt ovan och de tidigare fastställda normalvärdena i den ursprungliga antidumpningsundersökningen för den likadana produkten, justerade såsom beskrivs i skäl 103, visade inte att det förekom dumpning under rapporteringsperioden i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(105)

Såsom anges i skäl 46 lämnade tre vietnamesiska exporterande producenter in ansökningar om befrielse från tull och samarbetade under hela undersökningen. Under rapporteringsperioden stod dessa tre företag för 82 % av den totala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam. Resultaten vad gäller export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam till unionen, samt råvaror från Indonesien till Vietnam, bygger därför på statistik från Eurostat och Global Trade Atlas.

(106)

Tabell 6 visar hur importen från Vietnam till unionen har utvecklats under undersökningsperioden.

Tabell 6

Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)

(107)

Av tabell 6 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam till unionen ökade från 35 345 ton 2020 till 96 668 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2021 och 2022, då volymen ökade från 51 566 ton till 87 606 ton. Denna ökning skedde samtidigt som slutgiltiga åtgärder infördes den 19 november 2021. Importvolymen från Vietnam ökade ytterligare 2022 och uppgick till 96 668 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade importvolymen från Vietnam med 174 % under undersökningsperioden.

(108)

I tabell 7 redovisas utvecklingen av exporten från Indonesien till Vietnam av de råvaror som är nödvändiga för produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under undersökningsperioden.

Tabell 7

Export av råvaror  (26) från Indonesien till Vietnam under undersökningsperioden (ton)

(109)

Av tabell 7 framgår det att exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Vietnam har ökat avsevärt mellan 2020 och rapporteringsperioden från 184 018 ton till 397 923 ton. Den största ökningen ägde rum mellan 2021 och 2022, då volymen ökade från 245 603 ton 2021 till 361 082 ton 2022. Denna ökning skedde samtidigt som slutgiltiga åtgärder infördes den 19 november 2021. Under undersökningsperioden mer än fördubblades exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Vietnam.

(110)

Slutsats om förändringen i handelsmönstret för Vietnam

(111)

I undersökningen fastställdes det att betydande volymer av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål exporterades från Indonesien, för att därefter ytterligare bearbetas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Vietnam som exporterades till unionen. Ökningen av exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam till unionen (se tabell 6) tillsammans med den betydande ökningen av exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Vietnam under undersökningsperioden, såsom framgår av tabell 7, utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan Indonesien, Vietnam och unionen i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(112)

Enligt artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar eller färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(113)

Varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses vara halvfärdiga produkter, vilka ytterligare bearbetas till färdiga produkter såsom kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Denna ytterligare bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(114)

De ursprungliga antidumpningsåtgärderna infördes den 19 november 2021. Såsom beskrivs i avsnitt 2.5.2 ökade Vietnams exportförsäljning till unionen avsevärt under undersökningsperioden, och en betydande del av de huvudsakliga insatsvarorna, varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerades från Indonesien.

(115)

Undersökningen visade att varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien till Vietnam, bearbetades ytterligare i Vietnam till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen, vilket ledde till en förändring i handelsmönstret. Enligt undersökningen fanns det dessutom ingen annan ekonomisk motivering för den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.5.2 än inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna.

(116)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument under Vietnams industri- och handelsministerium att förändringen i handelsmönstret berodde på verksamhetens art och marknadsefterfrågan och inte på kringgående. Myndigheten lämnade emellertid ingen underbyggd analys av hur verksamhetens art och marknadsefterfrågan kunde förklara att exporten från Vietnam till unionen nästan hade tredubblats mellan 2020 och rapporteringsperioden. Det fanns heller ingen analys av ursprungslandet för leveranserna av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, huruvida varor från Indonesien hade prioriterats och i så fall om det fanns en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av antidumpningsåtgärder.

(117)

I artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen föreskrivs att det ska finnas ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det kringgående som konstaterades för Vietnam, i enlighet med avsnitt 5.2, var således sammansättningsverksamhet eller färdigställande, som i sin tur ledde till en förändring i handelsmönstret utan ekonomisk motivering. Kravet i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen uppfylldes därför för hela Vietnam.

(118)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(119)

Vad gäller kvantiteter utgjorde marknadsandelen för importen från Vietnam omkring 2,4 % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden, som uppskattades till 400 000 ton (27). Importvolymen ansågs därför vara betydande.

(120)

När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (28), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av statistik från Eurostat, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Denna prisjämförelse visade att importen från Vietnam inte underskred unionens målpriser. Efter utlämnandet av uppgifter pekade Euranimi på att ett vietnamesiskt företag, Yongjin (se skäl 168), hade konstaterats underskrida målpriset. Även om inget genomsnittligt landsomfattande målprisunderskridande kunde konstateras fanns det bevisning om målprisunderskridande för åtminstone en av de exporterande producenterna, som dessutom befanns kringgå de ursprungliga antidumpningsåtgärderna.

(121)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes när det gäller kvantiteter.

(122)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida det fanns bevisning om dumpning i förhållande till de normalvärden som tidigare fastställts för den likadana produkten.

(123)

I detta syfte jämförde kommissionen exportpriserna från Vietnam till unionen, baserat på pris från fabrik för de tre samarbetsvilliga företagen per produkttyp, med de normalvärden som fastställdes under den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Indonesien. I enlighet med metoden i begäran och uppgifter från Global Trade Atlas utgick kommissionen från prisökningen på den globala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien. Exporten från Indonesien till unionen och Kina togs inte med i denna analys, eftersom det för dessa två destinationer har konstaterats att snedvridningar föreligger på grund av den dumpning och subventionering som fastställts i de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna (29).

(124)

Jämförelsen mellan det exportpris som fastställts enligt ovan och de tidigare fastställda normalvärdena i den ursprungliga antidumpningsundersökningen för den likadana produkten, justerade såsom beskrivs i skäl 123, visade att det förekom dumpning under rapporteringsperioden i den mening som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

3.   ÅTGÄRDER

(125)

På grundval av ovanstående undersökningsresultat, och bedömningen av dem med avseende på de tre länderna som helhet, drog kommissionen slutsatsen att den slutgiltiga antidumpningstull som införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien kringgicks genom import av den undersökta produkten avsänd från Taiwan och Vietnam.

(126)

I enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen bör därför de gällande antidumpningsåtgärderna utvidgas till att även omfatta import av den undersökta produkten från Taiwan och Vietnam till unionen.

(127)

I enlighet med artikel 13.1 andra stycket i den grundläggande antidumpningsförordningen är den åtgärd som ska utvidgas den som fastställs i artikel 1.2 i genomförandeförordning (EU) 2021/2012 för ”[a]lla övriga indonesiska företag”, i dess ändrade lydelse enligt artikel 2.1 i förordningen om subventioner, dvs. en slutgiltig antidumpningstull på 19,3 % som ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull.

(128)

Sedan den 27 augusti 2015 finns det antidumpningstullar på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan, vilka infördes efter en antidumpningsundersökning (30), och från och med den 16 september 2021, efter en översyn vid giltighetstidens utgång (31), har dessa tullar fortsatt att gälla. Tullarna fastställdes till 6,8 % för alla taiwanesiska företag, med undantag av Chia Far Industrial Factory Co., Ltd Den tull på 6,8 % som ska betalas av de företag som inte är undantagna från utvidgningen av åtgärderna i den aktuella undersökningen bör tillfälligt upphävas under den tid som utvidgningen är i kraft i syfte att undvika dubbla antidumpningstullar.

(129)

I enlighet med artiklarna 13.3 och 14.5 i den grundläggande antidumpningsförordningen, i vilka det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på denna registrerade import av den undersökta produkten i enlighet med undersökningsresultaten i denna undersökning.

(130)

I sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter uppmanade Eurofer kommissionen att tillämpa de särskilda bestämmelserna enligt artikel 14.3 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Eurofer uppmanade också kommissionen att på eget initiativ inleda interimsöversyner av åtgärderna för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien, för att ersätta de tillämpliga reglerna för ursprung som inte medför förmånsbehandling med alternativa åtgärder på grundval av information om platsen för smältning av det rostfria stålet, genom ett valsverkscertifikat. Beslutet att inleda sådana undersökningar bör emellertid grundas på en grundlig analys av den tillgängliga informationen, i enlighet med de regler för interimsöversyn som fastställs i den grundläggande antidumpningsförordningen. Eurofers begäran och eventuella åtgärder från kommissionens sida, på grundval av en sådan begäran, omfattas således inte av den aktuella undersökningen om kringgående och kan inte tas upp i denna förordning.

(131)

Mot bakgrund av resultaten i skälen 102–104 bör undersökningen avslutas beträffande eventuellt kringgående av antidumpningsåtgärder genom import till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål avsända från Turkiet. Registreringen av import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål avsända från Turkiet, vilken infördes genom förordningen om inledande, bör följaktligen upphöra.

(132)

Sex exporterande producenter från Taiwan ansökte om undantag från utvidgningen av åtgärderna.

(133)

Undersökningen visade att företagen Yieh United Steel Corporation, Tang Eng Iron Works Co., Ltd (YUSCO group), Chia Far Industrial Factory Co., Ltd, Yuan Long Stainless Steel Corp, Tung Mung Development Co., Ltd och Walsin Lihwa Corporation köpte vissa insatsvaror (plattor och/eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) från Indonesien, för att därefter bearbeta dem till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och exportera en del av dessa produkter till unionen. Undersökningen visade emellertid att denna verksamhet inte påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan i den mening som avses i artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen. Såsom också anförs av Gerber i dess synpunkter på utlämnandet av uppgifter har vissa taiwanesiska producenter av rostfritt stål importerat och bearbetat insatsvaror från Indonesien sedan 2017. Detta betyder att den aktuella verksamheten inte kan anses utgöra kringgående av de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(134)

Eurofer hävdade i sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter att kommissionen har ett stort tolkningsutrymme vad gäller bestämmelsen om kringgående. Enligt Eurofer måste kommissionen utnyttja detta stora tolkningsutrymme, i synnerhet när det gäller tidskravet i artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen. Kommissionen måste därför försöka bortse från hur saker och ting sammanfaller tidsmässigt exakt, och i stället fokusera på om det finns ett styrkt orsakssamband med de åtgärder som kringgås, däribland om beteendet föregriper förväntade undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder. Eurofer hänvisade här till de antidumpnings- och antisubventionsundersökningar som kommissionen inledde 2019 om varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien (32), ett WTO-ärende mot Indonesien från 2019 gällande nickelmalm (33), de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna om kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien 2020 och 2021 (34) och undersökningen om kringgående mot Turkiet vad gäller åtgärderna för varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien 2022 (35).

(135)

I artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen föreskrivs emellertid att det ska finnas en tydlig koppling mellan påbörjandet eller den väsentliga utvidgningen av sammansättningsverksamheten eller färdigställandet och inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Det tidsmässiga samband som bör fastställas, oavsett om det tolkas i vid bemärkelse eller ej, bör därför vara mellan 1) sammansättningsverksamheten eller färdigställandet, dvs. användning av indonesiska insatsvaror för framställning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och försäljning till unionen av dessa produkter och 2) inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Sammansättningsverksamheten eller färdigställandet bör ha väsentligt utvidgats efter inledandet eller påbörjats ”omedelbart dessförinnan”.

(136)

Kommissionen anser i detta fall att ”omedelbart dessförinnan” inte kan innebära att gå tillbaka till inledandet av andra undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder mot Indonesien vad gäller andra produkter (varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål eller nickelmalm), som ägde rum mer än ett år innan inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Eurofer bekräftar också i sin inlaga att parterna kan ha känt till att en eventuell antidumpningsundersökning om kallvalsade platta produkter av rostfritt stål skulle inledas mot Indonesien tidigast när klagomålet lämnades in av Eurofer i augusti 2020. Kommissionen avvisade därför detta argument.

(137)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Eurofer även att den unionsimport från Taiwan som inte kom direkt från de undantagna producenterna ändå till största delen måste komma från dessa producenter indirekt, t.ex. via servicecenter, eftersom de står för en stor del av kallvalsningskapaciteten. På grundval av detta borde därför slutsatsen dras att det har skett en förändring i handelsmönstret för de enskilda undantagna producenterna.

(138)

För det första bekräftades Eurofers påstående inte av den information som hade samlats in och kontrollerats under undersökningen. Det bör noteras att de undantagna producenterna inte förfogade över hela kallvalsningskapaciteten i Taiwan under rapporteringsperioden, eftersom det finns betydande kallvalsningskapacitet hos företag som inte ansökte om befrielse från tull. De företag som ansökte om befrielse från tull stod dessutom inte för alla taiwanesiska inköp av indonesiskt rostfritt stål under rapporteringsperioden. Det fastställdes att över 100 000 ton av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som hade importerats från Indonesien till Taiwan under rapporteringsperioden inte hade köpts av de företag som hade ansökt om befrielse från tull.

(139)

För det andra, även om de undantagna taiwanesiska producenterna skulle sälja stora mängder kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen via servicecenter i Taiwan, ändrar detta inte det faktum att de berörda producenterna, på grundval av artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen, inte befanns vara inblandade i det kringgående som hade konstaterats för Taiwan. Såsom anges i skäl 133 använde de berörda enheterna inte insatsvaror från Indonesien eller, om de gjorde det, utvidgades denna användning inte väsentligt ”efter det att den [ursprungliga] antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan” (36). Sammansättningsverksamheten eller färdigställandet som de berörda enheterna konstaterades delta i kan därför inte anses utgöra kringgående av de gällande åtgärderna i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Även om de kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som producerades av de undantagna enheterna såldes till servicecenter, ytterligare bearbetades och därefter exporterades till unionen, var dessa produkter således inte ett resultat av det kringgående som hade konstaterats för Taiwan.

(140)

På grundval av detta avvisas därför Eurofers påstående om att förändringen i handelsmönstret på landsnivå beror på de undantagna producenternas indirekta försäljning.

(141)

Eftersom det första kriteriet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen inte uppfylldes drog kommissionen slutsatsen att dessa företags verksamhet inte bör betraktas som kringgående av de gällande åtgärderna. De ansökningar om befrielse från tull som har inlämnats av Yieh United Steel Corporation – Tang Eng Iron Works Co., Ltd (YUSCO group), Chia Far Industrial Factory Co., Ltd, Yuan Long Stainless Steel Corp, Tung Mung Development Co., Ltd och Walsin Lihwa Corporation bör därför bifallas.

(142)

Tre exporterande producenter från Vietnam ansökte om undantag från utvidgningen av åtgärderna.

(143)

Lam Khang påbörjade sin produktion av den undersökta produkten i augusti 2021 när företaget började hyra den fabrik som tillhörde Hoa Binh International Stainless Steel Joint Stock Company. Kommissionen drog därför slutsatsen att Lam Khangs verksamhet påbörjades efter inledandet av antidumpningsundersökningen den 30 september 2020.

(144)

Över 60 % av alla delar som Lam Khang använde under rapporteringsperioden kom från Indonesien. Delarnas värdeökning understeg 10 % av produktionskostnaden.

(145)

I enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(146)

De kvantiteter av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen av Lam Khang ökade avsevärt i absoluta volymer under undersökningsperioden, och uppgick till [3–7] % av importen till unionen från Vietnam och [0–0,2 %] av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden.

(147)

När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (37), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av uppgifter från Lam Khang, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Prisjämförelsen visade att Lam Khang inte underskred unionens målpriser under rapporteringsperioden.

(148)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om kvantiteter genom Lam Khangs export från Vietnam till unionen.

(149)

I enlighet med artikel 13.2 c i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida det fanns bevisning om dumpning i förhållande till de normalvärden som fastställdes under den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Indonesien (såsom förklaras i skäl 123).

(150)

Jämförelsen mellan normalvärden och exportpriser visade inte att Lam Khang bedrev dumpning under rapporteringsperioden.

(151)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Lam Khangs ansökan om befrielse från tull bör bifallas.

(152)

I undersökningen fastställdes det att mindre än 60 % av alla delar som användes av Posco VST under rapporteringsperioden kom från Indonesien. I enlighet med artikel 13.2 c i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen dessutom huruvida det fanns bevisning om dumpning i förhållande till de normalvärden som fastställdes under den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Indonesien (såsom förklaras i skäl 123). Jämförelsen mellan normalvärden och exportpriser visade inte att Posco VST bedrev dumpning under rapporteringsperioden.

(153)

Efter utlämnandet av uppgifter drog Eurofer slutsatsen, utifrån skäl 152, att kommissionen bedömde kriterierna i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen, och specifikt 60 %-regeln däri, på producentnivå snarare än produktnivå. Eurofer ansåg att en sådan strategi var oförenlig med det uttalade syftet och målet med bestämmelsen om kringgående. Även om kommissionen hade använt samma strategi i tidigare ärenden hävdade Eurofer att denna strategi inte var relevant eller lämplig i detta ärende, att den leder till absurda och orimliga resultat och att det skulle gå emot själva syftet med bestämmelsen om kringgående, eftersom de största volymerna som utgör kringgående inte skulle omfattas. Enligt Eurofer borde kommissionen tolka prövningen av sammansättningsverksamheten eller färdigställandet på grundval av hur kraven i den grundläggande antidumpningsförordningen och rättspraxis följs, och inte utifrån egen tidigare praxis.

(154)

Kommissionen erinrade om att lagstiftaren avsåg att ge EU-institutionerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning av definitionen av ”kringgående” och att syftet med de undersökningar som genomförs i enlighet med artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen är att säkerställa att antidumpningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås (38), vilket också framgår av domstolens rättspraxis. Kommissionen konstaterade även att det är uppenbart att lagstiftaren inte avsåg att användningen av vissa delar från det land som omfattas av åtgärder, vid sammansättningsverksamhet eller färdigställande i ett annat land eller i unionen, skulle utgöra kringgående. När det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet eller färdigställande föreskrivs därför i artikel 13.2 b ett objektivt tröskelvärde på 60 % som ska tillämpas på verksamheten.

(155)

Det största problemet med Eurofers föreslagna strategi är att det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i artikel 13.1, i detta fall sammansättningsverksamhet eller färdigställande, inte beaktas i sin helhet. I bedömningen av tröskelvärdet föreslår Eurofer i stället att fokus bara ska ligga på den del av sammansättningsverksamheten eller färdigställandet som uteslutande använder indonesiska insatsvaror, medan man bortser från resten. I detta fall skulle en sådan strategi, på grund av sin natur, göra att det tröskelvärde som införts av lagstiftaren i princip förlorar sin betydelse. Mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i detta fall avvisade kommissionen därför denna strategi.

(156)

Eurofer hävdade även att kommissionen, när den slog fast att bruket, processerna eller bearbetningen inte uppnår tröskelvärdet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, borde ha bedömt huruvida bruket omfattas av den allmänna definitionen av kringgående i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Detta var emellertid precis vad kommissionen gjorde i avsnitt 2.5.3. I nämnda avsnitt slog kommissionen fast att ytterligare bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet eller färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Kommissionen beaktade därmed vilka typer av bruk, processer eller bearbetning som ägde rum i Vietnam, i enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen, och drog slutsatsen att dessa bör anses utgöra sammansättningsverksamhet eller färdigställande. För ett antal företag uppfyllde sammansättningsverksamheten eller färdigställandet inte kriterierna för kringgående, men det innebär inte att kommissionen inte längre kommer att betrakta sådan verksamhet som sammansättningsverksamhet eller färdigställande för dessa företag.

(157)

Eurofer uppgav i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter att ”för att kunna anse att det inte förekommer kringgående, när kriterierna inte är uppfyllda vad gäller sammansättningsverksamhet, måste kommissionen också visa att den ’kallvalsning’ som konstaterats äga rum vid de undantagna företagen inte är ett bruk, processer eller bearbetning”. Detta är inte korrekt. För att fastställa att det förekommer kringgående måste kommissionen först visa, i enlighet med artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen, att den observerade förändringen i handelsmönstret ”härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av antidumpningstullen”. På grundval att detta slog kommissionen fast att det förekom kringgående på en landsomfattande nivå för Vietnam.

(158)

De undantag som beviljats på företagsnivå, såsom för Posco VST, byggde emellertid på att detta specifika företags bruk, processer eller bearbetning, som ansågs vara sammansättningsverksamhet eller färdigställande, inte uppfyllde de specifika kriterierna i artikel 13.2. Detta innebär endast att det specifika företaget inte var involverat i kringgående. Det ändrar emellertid inte slutsatsen att kringgående förekommer för resten av landet, däribland hos de företag som inte undantogs från utvidgningen av åtgärderna. Det ändrar inte heller slutsatsen att det bruk, de processer eller den bearbetning som har lett till kringgående av åtgärderna för Vietnam anses vara sammansättningsverksamhet eller färdigställande. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(159)

Eurofer hävdade dessutom i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter att kommissionen inte får bevilja några undantag ”om kringgående konstateras med avseende på produkten”. Detta påstående förefaller antyda att Eurofer anser att kommissionen olagligen har beviljat undantag. Detta är inte korrekt. Kommissionen har, som det beskrivs i tidigare avsnitt, tillämpat de regler som fastställs i artikel 13.1 och 13.2 b. Kommissionen har konstaterat att vissa producenter av den berörda produkten kan beviljas undantag på grundval av dessa regler.

(160)

Eftersom det andra och tredje kriteriet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen inte uppfylldes drog kommissionen slutsatsen att detta företags verksamhet inte bör betraktas som kringgående av de gällande åtgärderna. Posco VST:s ansökan om befrielse från tull bör därför bifallas.

(161)

Yongjin inledde sin produktion av den berörda produkten i april 2022. Kommissionen drog därför slutsatsen att Yongjins verksamhet påbörjades efter inledandet av antidumpningsundersökningen den 30 september 2020.

(162)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Yongjin och Gerber att Yongjins kallvalsverk hade planerats sedan 2017 och att uppförandet därför inte hade någon koppling till inledandet av den ursprungliga undersökningen. Även om planerna för valsverket upprättades före den ursprungliga antidumpningsundersökningen, påbörjade och väsentligt utvidgade Yongjin sin faktiska verksamhet (dvs. inköp av insatsvaror från Indonesien och försäljning till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som innehåller indonesiska insatsvaror) först efter inledandet av den ursprungliga undersökningen, dvs. 2022. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(163)

I sin inlaga efter inledandet av den aktuella undersökningen hävdade Yongjin att det finns en ekonomisk motivering till att, å enda sidan, inrätta en produktionsanläggning för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Vietnam (såsom konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader, geografiskt läge, låga energikostnader, Vietnams miljöpolitik, ekonomiska politik och handelspolitik, däribland skatteincitament osv.) och, å andra sidan, köpa insatsvaror (varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) från Indonesien mot bakgrund av tillgången i Indonesien på nickel – en insatsvara i rostfritt stål – och förbindelserna med indonesiska företag. Efter utlämnandet av uppgifter upprepade Yongjin detta argument och pekade samtidigt på de låga driftskostnaderna i Vietnam och den växande inhemska efterfrågan på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål.

(164)

Kommissionen konstaterade emellertid att dessa faktorer fanns sedan tidigare och att det inte hade skett någon annan specifik utveckling de senaste åren än införandet av tullen som kunde förklara utvecklingen av produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(165)

Nästan 100 % av alla delar som Yongjin använde under rapporteringsperioden kom från Indonesien. Delarnas värdeökning understeg 10 % av produktionskostnaden.

(166)

I enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser.

(167)

De kvantiteter av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen av Yongjin ökade avsevärt i absoluta volymer under undersökningsperioden, och uppgick till [26–30] % av importen till unionen från Vietnam och [0,5–1 %] av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden.

(168)

När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (39), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av uppgifter från Yongjin, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Prisjämförelsen visade att Yongjin underskred unionens målpriser med [23–43] % under rapporteringsperioden.

(169)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om kvantiteter och priser genom Yongjins export från Vietnam till unionen.

(170)

I enlighet med artikel 13.2 c i den grundläggande antidumpningsförordningen undersökte kommissionen huruvida det fanns bevisning om dumpning i förhållande till de normalvärden som fastställdes under den ursprungliga antidumpningsundersökningen, justerade för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Indonesien (såsom förklaras i skäl 123).

(171)

Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Yongjin att justeringen av normalvärdet, såsom förklaras i skäl 123, inte säkerställer en rättvis jämförelse eftersom växelkursskillnaden som påverkar prisernas jämförbarhet inte beaktas. Yongjin hävdade att växelkursskillnaden mellan den ursprungliga undersökningsperioden och rapporteringsperioden för de specifika valutorna kopplade till varje exportdestination borde ha beaktats. Kommissionen hade emellertid hämtat uppgifterna från Global Trade Atlas. Indonesien rapporterar sina uppgifter till Global Trade Atlas i US-dollar, oavsett exportdestination. Detta innebär att exportdestinationernas växelkursfluktuationer inte påverkade de indonesiska exportpriser som användes för att justera normalvärdet. Detta bekräftas även av att de samarbetsvilliga indonesiska företagen i den ursprungliga undersökningen använde US-dollar som faktureringsvaluta för sin export. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(172)

Jämförelsen mellan normalvärden och exportpriser visade att Yongjin bedrev dumpning under rapporteringsperioden.

(173)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Yongjins ansökan om befrielse från tull bör avslås.

6.   SKÄRPNING AV IMPORTKRAV OCH ÖVERVAKNING

(174)

Befrielse från tull, när en begäran om övergång till fri omsättning lämnas in till den behöriga tullmyndigheten, bör endast beviljas under förutsättning att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig handelsfaktura och, för att minimera risken för kringgående, särskilt vid försäljning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål via handlare eller servicecenter, en giltig handelsfaktura och ett giltigt valsverkscertifikat som uppfyller kraven i artiklarna i denna förordning. Importen bör omfattas av den utvidgade antidumpningstullsatsen för alla övriga företag om ingen sådan faktura och inget sådant valsverkscertifikat uppvisas när begäran om övergång till fri omsättning lämnas in till den behöriga tullmyndigheten.

(175)

I detta fall, mot bakgrund av kringgåendets allvar, ansåg kommissionen att det var nödvändigt att införa ytterligare en åtgärd för att övervaka den andel av indonesiskt baserade kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som importeras till unionen. Övervakningssystemet kommer att fungera på följande sätt: en försäkran kommer att tillfogas det valsverkscertifikat som anges i skäl 174 vari det anges om Indonesien är den ursprungliga platsen för smältning och gjutning av det rostfria stål som används för att producera de kallvalsade platta produkterna av rostfritt stål.

(176)

Även om det är nödvändigt att uppvisa denna faktura och detta valsverkscertifikat för medlemsstaternas tullmyndigheter för att de ska kunna tillämpa befrielserna från tull, är sådana handlingar inte de enda faktorer som tullmyndigheterna bör beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i försäkran är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av befrielsen från tull är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(177)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde Posco VST och Posco Assan att kommissionen skulle inkludera en textmall för den försäkran som avses i skäl 175 i förordningen om slutgiltig tull. En sådan mall ingår i bilagorna till denna förordning.

(178)

Posco VST och Posco Assan begärde även att kommissionen skulle bekräfta att den inte hade för avsikt att förbjuda import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från de undantagna företagen, även om dessa produkter var producerade av plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien. Det undantag som har beviljats vissa företag i denna undersökning gäller för alla kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som har importerats från dessa undantagna företag, oavsett varifrån deras insatsvaror kommer. Om kommissionen emellertid kan konstatera att det har skett en betydande ökning av importen till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, producerade av indonesiska insatsvaror, efter att dessa åtgärder har trätt i kraft, kommer kommissionen att bedöma situationen igen mot bakgrund av en sådan utveckling. En eventuell bedömning kan leda till en översyn enligt artikel 11 i den grundläggande antidumpningsförordningen.

(179)

Den 5 mars 2024 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till de ovannämnda slutsatserna och inbjöd dem att inkomma med synpunkter.

(180)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 15.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen.