|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2024/1268 |
7.5.2024 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/1268
av den 6 maj 2024
om utvidgning av de slutgiltiga utjämningstullar som genom genomförandeförordning (EU) 2022/433 införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien till att även omfatta import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (den grundläggande antisubventionsförordningen), särskilt artikel 23, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Efter en antisubventionsundersökning (den ursprungliga antisubventionsundersökningen) (2) införde Europeiska kommissionen 2022, genom genomförandeförordning (EU) 2022/433, slutgiltiga utjämningstullar på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i bland annat Indonesien. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 0 och 21,4 %, med en övrig tull på 20,5 % för alla icke-samarbetsvilliga indonesiska företag (de ursprungliga åtgärderna). |
1.2 Begäran
|
(2) |
Kommissionen tog emot en begäran i enlighet med artiklarna 23.4 och 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen om undersökning av eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien genom import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och om registrering av sådan import (begäran). |
|
(3) |
Begäran ingavs den 3 juli 2023 av Föreningen för europeiska stålproducenter – Eurofer (sökanden). |
|
(4) |
Begäran innehöll tillräcklig bevisning för att det förekommit en förändring i handelsmönstret när det gäller exporten från Indonesien, Taiwan, Turkiet och Vietnam till unionen efter införandet av åtgärder avseende kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien. Denna förändring föreföll bero på att kallvalsade platta produkter av rostfritt stål sändes via Taiwan, Turkiet och Vietnam (de berörda länderna) till unionen efter sammansättningsverksamhet eller färdigställande i dessa länder. Begäran innehöll även tillräcklig bevisning för att sammansättningsverksamheten eller färdigställandet utgör kringgående, eftersom de indonesiska delarna utgör mer än 60 % av det sammanlagda värdet av den sammansatta eller färdigställda produkten i de berörda länderna och värdeökningen genom sammansättningsverksamheten eller färdigställandet understiger 25 % av produktionskostnaden. |
|
(5) |
Begäran innehöll dessutom tillräcklig bevisning för att det bruk som beskrivs ovan undergräver de gällande utjämningsåtgärdernas positiva verkningar i fråga om kvantiteter och priser. Det fanns dessutom tillräcklig bevisning för att priserna på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam fortfarande omfattades av subventioner. Den undersökta produkten och delar därav produceras och exporteras till Taiwan, Turkiet och Vietnam av företag i Indonesien som konstaterats få utjämningsbara subventioner för produktion och försäljning av den undersökta produkt som omfattas av de gällande åtgärderna. |
1.3 Berörd produkt och undersökt produkt
|
(6) |
Den produkt som berörs av det eventuella kringgåendet är valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som den dag då kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2012 (3) trädde i kraft klassificerades enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7219 90 20, 7219 90 80, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81, 7220 20 89, 7220 90 20 och 7220 90 80, med ursprung i Indonesien (den berörda produkten). Detta är den produkt som de gällande åtgärderna är tillämpliga på. |
|
(7) |
Den undersökta produkten är densamma som den som definieras i föregående skäl, men avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och klassificeras för närvarande enligt samma KN-nummer som den berörda produkten (Taric-nummer 7219310010, 7219321010, 7219329010, 7219331010, 7219339010, 7219341010, 7219349010, 7219351010, 7219359010, 7219902010, 7219908010, 7220202110, 7220202910, 7220204110, 7220204910, 7220208110, 7220208910, 7220902010 och 7220908010) (den undersökta produkten). |
|
(8) |
Det framgick av undersökningen att kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporteras från Indonesien till unionen och kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och användningsområden och följaktligen bör betraktas som likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
1.4 Inledande
|
(9) |
Kommissionen fastställde, efter att ha underrättat medlemsstaterna, att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning enligt artikel 23.4 i den grundläggande antisubventionsförordningen och inledde en undersökning genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1631 (4) av den 15 augusti 2023 (förordningen om inledande) och gjorde importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänds från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, till föremål för registrering i enlighet med artikel 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
1.5 Synpunkter på inledandet av undersökningen
|
(10) |
Efter inledandet mottog kommissionen synpunkter från fyra berörda parter: Posco Assan TST Celik Sanayi A.Ş. (Posco Assan), Posco VST Co., Ltd (Posco VST), Yongjin Metal Technology (Vietnam) Company Limited (Yongjin) och European Association of Non-Integrated Metal Importers & Distributors (Euranimi). |
|
(11) |
Posco Assan, Posco VST och Yongjin lämnade allmänna synpunkter på inledandet av undersökningen liksom företagsspecifika synpunkter inom ramen för denna undersökning. Mot bakgrund av undersökningsresultaten i avsnitt 4 är Posco Assans och Posco VST:s synpunkter inte längre relevanta och behandlas därför inte i denna förordning. Yongjins synpunkter behandlas i avsnitt 4.3.3. |
|
(12) |
Posco Assan, Posco VST och Euranimi lämnade även synpunkter på förändringen i handelsmönstret och avsaknaden av bevis på att de ursprungliga tullarnas positiva verkningar undergrävs. Posco Assan, Posco VST och Yongjin hävdade dessutom att begreppet sammansättningsverksamhet eller färdigställande inte omfattas av den grundläggande antisubventionsförordningen. Vidare inkom Posco Assan, Posco VST, Yongjin och Euranimi med liknande synpunkter på hur reglerna om kringgående tillämpas på sammansättningsverksamhet för eller färdigställande av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål samt huruvida det finns tillräcklig grund eller ekonomisk motivering. Slutligen hänvisade Posco Assan och Posco VST till de befintliga skyddsåtgärderna för stål som redan begränsar importen från de länder som berörs av åtgärderna. |
|
(13) |
För det första hävdade företagen att det inte hade skett någon förändring i handelsmönstret, i motsats till vad som påstods i begäran. För att påvisa detta tillhandahöll parterna uppgifter från olika perioder. Euranimi använde uppgifter från juli 2019 till juni 2023, medan Posco Assan och Posco VST använde uppgifter från flera längre eller kortare perioder, och jämförde antingen 2020, eller perioden juli 2021–juni 2022, med rapporteringsperioden, eller det första halvåret 2022 med det första halvåret 2023. |
|
(14) |
Sökandens begäran utgick emellertid från perioden 1 januari 2019–31 december 2022. I denna period ingick tiden före inledandet av den ursprungliga antisubventionsundersökningen (den 17 februari 2021) och efter införandet av utjämningstullarna, två tidsperioder som måste analyseras och jämföras för att kunna avgöra huruvida det har skett ”en förändring i handelsmönstret […] som härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning, för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av utjämningstullen” (5). Sökanden visade att det hade skett en förändring i handelsmönstret under denna period. Att denna slutsats kan förändras beroende på vilka perioder som läggs till eller tas bort från analysen påverkar inte det faktum att sökanden lämnade tillräcklig bevisning för att det förekom en förändring i handelsmönstret i den mening som avses i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen (6). |
|
(15) |
För det andra gjorde Posco Assan och Posco VST gällande att de positiva verkningarna av tullarna inte undergrävdes eftersom det inte förekom någon förändring i handelsmönstret eller någon enorm eller snabb ökning av importen från de berörda länderna. Företagen pekade dessutom ut Kina som en möjlig orsak till skada eller undergrävande av tullarnas positiva verkningar eftersom importen från Kina till unionen hade ökat mycket mer än importen från tre berörda länderna. Euranimi, samt Trinox efter utlämnandet av uppgifter, hävdade att de positiva verkningarna inte hade undergrävts eftersom unionsindustrin hade gjort betydande vinster 2021 och 2022. |
|
(16) |
Enligt den grundläggande antisubventionsförordningen förekommer det kringgående av åtgärder bland annat om ”det finns bevisning för skada eller för att verkningarna av denna tull undergrävs i fråga om priser på eller kvantiteter av den likadana produkten”. Sökanden visade i sin begäran att importen från de tre berörda länderna hade ökat avsevärt, med åtföljande låga priser, och att importen utgör en icke-försumbar andel av förbrukningen i unionen (7). Att importen är ännu större från Kina, eller att unionsindustrin har varit lönsam under de senaste åren, ändrar inte denna slutsats. Kommissionen tillbakavisade därför dessa påståenden. |
|
(17) |
För det tredje hävdade Posco Assan, Posco VST och Yongjin att verksamheten i fråga inte omfattas av artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen. Parterna anförde att det uttryckligen hänvisas till sammansättningsverksamhet i artikel 13.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (8) (den grundläggande antidumpningsförordningen), medan begreppet saknas i artikel 23 i den grundläggande antisubventionsförordningen. När det gäller sammansättningsverksamhet eller färdigställande förtecknas dessa inte i artikel 23.3 andra stycket i den grundläggande antisubventionsförordningen specifikt som sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning som utgör kringgående. I artikel 23.3 andra stycket i den grundläggande antisubventionsförordningen används dock uttryckligen formuleringen ”bland annat”, vilket innebär att denna bestämmelse innehåller en icke-uttömmande förteckning över möjliga bruk som utgör kringgående. Följaktligen omfattas även andra former av kringgående, som inte uttryckligen anges i artikeln i fråga, såsom sammansättningsverksamhet eller färdigställande. Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
|
(18) |
För det fjärde hade samtliga fyra parter synpunkter på begreppet sammansättningsverksamhet, som fastställs i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, och hävdade att detta begrepp inte gäller för verksamheten i de berörda länderna med avseende på produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Enligt parterna utgör omvandlingen av plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål inte sammansättningsverksamhet eftersom inga delar sätts ihop, och eftersom den aktuella omvandlingen är irreversibel. Produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål kan dessutom inte anses vara slutbehandling eller färdigställande eftersom detta är något som borde ske i slutet av produktionsprocessen, t.ex. i form av polering, trimvalsning eller bandskärning. Parterna hävdade att de viktigaste delarna av produktionsprocessen för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, såsom den faktiska kallvalsningen eller glödgning och betning, inte kan omfattas av en sådan definition. De hävdade även att sammansättningsverksamhet inte är detsamma som färdigställande eftersom det sistnämnda äger rum först efter att produkten har satts ihop. Enligt Posco Assan och Posco VST ska begreppet färdigställande bara beaktas vid beräkningen av värdeökningen enligt artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen, och kan därför inte anses vara ett bruk, processer eller bearbetning i enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
|
(19) |
Kommissionen tillbakavisade dessa påståenden. Det bruk som beskrivs i avsnitt 5.3.2 i begäran konstaterades vara ett färdigställande som omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Kommissionen har dessutom kommit fram till samma slutsats vad gäller liknande situationer i tidigare undersökningar (9). |
|
(20) |
I den grundläggande antidumpningsförordningen definieras inte begreppen ”sammansättningsverksamhet” eller ”färdigställande”. ”Färdigställande” nämns dock uttryckligen i artikel 13.2 b. Av detta följer att begreppet ”sammansättningsverksamhet” i den mening som avses i artikel 13.2 inte enbart är avsett att omfatta hopsättning av delar av en sammansatt vara, utan det kan även omfatta all ytterligare bearbetning av halvfärdiga insatsvaror till en färdig produkt. |
|
(21) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Yongjin att varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål inte kan betraktas som en halvfärdig produkt, utan att det snarare är fråga om en färdig produkt som inte nödvändigtvis behöver bearbetas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Till stöd för detta argument hänvisade Yongjin till ordalydelsen i de rättsliga anmärkningarna till kapitel 72 i Harmoniserade systemet, enligt vilka varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål inte kan anses utgöra ett halvfärdigt material. Kommissionen anser emellertid att bearbetningen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är ett av de steg som krävs för att bearbeta plattor till den färdiga produkten, dvs. kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Både plattor och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses därför vara insatsvaror, oavsett om de är halvfärdiga eller inte, som kräver ytterligare bearbetning eller färdigställande för att erhålla den färdiga produkten, dvs. kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. |
|
(22) |
Dessutom hänvisade Yongjin konsekvent till varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som en ”råvara” i sin inlaga. I Harmoniserade systemet klassificeras emellertid råvaror som ännu mindre bearbetade än halvfärdiga material: ”Varor rangordnas i regel enligt bearbetningsgrad: råvaror, obearbetade produkter, halvfärdiga produkter och färdiga produkter.” (10) Av Yongjins formuleringar framgår det tydligt att företaget ser varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som halvfärdiga produkter som behöver bearbetas ytterligare, trots att de inte officiellt klassificeras som halvfärdiga insatsvaror. |
|
(23) |
Kommissionen avvisade därför detta argument. |
|
(24) |
Kommissionen godtog dessutom inte parternas argument att polering, trimvalsning eller bandskärning kan anses vara färdigställande, medan själva kallvalsningen inte skulle vara det. Alla dessa åtgärder ingår i samma process för att omvandla delvis bearbetade material (plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Det skulle vara ologiskt att beskriva vissa delar av denna process som färdigställande, och andra som sammansättningsverksamhet. Såsom förklaras i skäl 48 ansågs inte företag som utför mindre arbeten såsom tillskärning och bandskärning vara självständiga producenter. De konstaterades vara servicecenter och undantas därför inte från utvidgningen av åtgärderna i en undersökning om kringgående. Detta överensstämmer med tanken att sådana mindre arbeten inte kan anses vara färdigställande, eftersom de kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som levereras till dessa servicecenter redan är färdiga eller färdigställda produkter. |
|
(25) |
Parternas argument om att omvandlingen är irreversibel måste avvisas. För det första saknar detta argument rättslig grund. Reversibilitet är med andra ord ingen förutsättning för att en process ska anses vara sammansättning eller färdigställande. För det andra har parterna själva hävdat att färdigställande inbegriper till exempel bandskärning, som också är en irreversibel process. Bandskärning innebär i princip att en stor rulle skärs i smalare band, där bredden är en viktig egenskap hos produkten. Det går inte att återskapa den ursprungliga rullen genom att svetsa ihop banden på nytt, dels på grund av materialförlust i samband med bandskärningen, dels eftersom nytt material tillförs vid svetsningen. För att backa processen helt och hållet utan synliga spår måste de skurna stålbanden smältas samman igen, vilket i sig skulle innebära att materialet förändras samtidigt som alla tidigare steg i processen måste göras om, inbegripet kallvalsningen. |
|
(26) |
Efter utlämnandet av uppgifter angav Euranimi, Yongjin och handlaren Gerber Steel GmbH (Gerber) ytterligare argument mot tillämpningen av begreppet sammansättningsverksamhet i denna undersökning. Samtliga tre parter hänvisade till att kallvalsningen ändrar alla grundläggande fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper hos produkten. Parterna hänvisade specifikt till en tidigare undersökning gällande vissa sömlösa rör av rostfritt stål (11). I den undersökningen konstaterade kommissionen att ”den kallformning som utförs i Indien innebär en förädling av produkten som oåterkalleligen förändrar dess väsentliga egenskaper. Under processens gång ändras produktens dimensioner och dess fysikaliska, mekaniska och metallurgiska egenskaper” (12). |
|
(27) |
Kommissionens slutsatser om processen, insatsvarorna och slutprodukten i den undersökningen (kallformning av rör) gäller dock enligt kommissionens förmenande inte kallvalsning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, och var inte heller orsaken till att undersökningen avslutades. Kommissionen anger tydligt följande i sin förordning om avslutande (13): ”I sin bedömning konstaterade kommissionen att konstaterandet om icke-kringgående i enlighet med artikel 13.1 i grundförordningen i detta fall grundade sig på förekomsten av en tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för den bearbetning som utförs i Indien.” Euranimi bekräftar i punkt 8 i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter att ”kommissionen avslutade undersökningen, utan att ha slagit fast att kallformning skulle utgöra sammansättningsverksamhet eller färdigställande”. |
|
(28) |
Kommissionen höll dessutom inte med om att produktens grundläggande egenskaper förändras vid kallvalsning. Vissa egenskaper förändras kanske, medan andra (lika eller mer grundläggande) fastställs redan i insatsvaruskedet. Eurofer bekräftar detta i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter och anger att ”de grundläggande egenskaperna hos produkter av rostfritt stål fastställs i början av produktionen, vid smältning och gjutning, genom urvalet och kvantiteten av råvaror såsom nickel och krom. Råvarorna och deras kemiska sammansättning avgör de grundläggande egenskaperna hos slutprodukten av rostfritt stål, t.ex. dess motståndskraft mot oxidering. Mer specifikt kommer produktens kemiska sammansättning inte att förändras i samband med ytterligare bearbetning såsom kallvalsning”. |
|
(29) |
Kommissionen avvisade därför argumenten om förändringar i produktens egenskaper. |
|
(30) |
Enligt Euranimi skulle inte resten av bestämmelserna i den grundläggande antidumpningsförordningen (och på motsvarande sätt den grundläggande antisubventionsförordningen) få avsedd verkan om begreppet sammansättningsverksamhet tolkas i alltför vid bemärkelse. I stället borde kommissionen, i ett fall som avses i denna undersökning, inleda en ny antidumpnings- eller antisubventionsundersökning. Det är emellertid väl dokumenterat att domstolen har gett artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen (som tillämpas på motsvarande sätt i denna undersökning) en vid tolkning mot bakgrund av dess kontext och behovet av att bevara dess effektivitet (14). Syftet med de undersökningar som utförs i enlighet med artikel 23 i den grundläggande antisubventionsförordningen är att säkerställa att utjämningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås. Syftet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen (som tillämpas på motsvarande sätt i antisubventionsundersökningar) är följaktligen att fånga upp sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning som huvudsakligen använder delar från det land som omfattas av åtgärderna och sätter samman eller färdigställer dem genom en begränsad ökning av dessa delars värde. Olika undersökningar kan inte ersätta varandra eftersom utgångspunkten och syftet med undersökningar om kringgående skiljer sig markant åt från utgångspunkten och syftet med nya antidumpnings- eller antisubventionsundersökningar. |
|
(31) |
För det femte anförde Euranimi flera argument vad gäller tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för den påstådda förändringen i handelsmönstret enligt begäran. Parten hävdade att covid-19-pandemin var en orsak till den ökade importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från de berörda länderna och att användningen av indonesiska insatsvaror redan hade börjat öka innan inledandet av den ursprungliga antisubventionsundersökningen. Tabellen i begäran, som visar marknadsandelarna och förbrukningen i unionen, var dessutom felaktig eftersom den innehöll ”indirekt import”, samtidigt som den senaste tidens händelser hade gett upphov till en begränsad tillgång på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från unionsleverantörer. |
|
(32) |
De relevanta tabellerna i begäran visade emellertid att importen hade ökat från de berörda länderna mellan 2019 och 2022. Under 2020 och 2021 påverkades handelsflödet av covid-19-pandemin, men det förekom likväl en betydande ökning 2022 jämfört med det sista ”normala” året före pandemin. Vad gäller användningen av indonesiska insatsvaror före 2019 inkom Euranimi inte med några uppgifter till stöd för detta argument. Den tabell om förbrukning och marknadsandelar som parten hänvisade till innehåller visserligen begreppet indirekt import. Importen visas dock på en separat rad och det framgår tydligt av tabellen att uppgifterna utan detta begrepp uppvisar liknande tendenser som för den indirekta importen. Vad gäller bristen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från unionsleverantörer framlades ingen bevisning till stöd för detta påstående. |
|
(33) |
Efter utlämnandet av uppgifter pekade Euranimi på de 23 skrivelser som organisationen hade lämnat in efter inledandet från slutanvändare som vittnade om bristen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Dessa skrivelser var emellertid från 2021 och sammanföll i tid med den ursprungliga antidumpningsundersökningen mot Indonesien. Såsom Euranimi framhöll i sin inlaga inför hörandet den 12 oktober 2023 hängde bristen 2021 samman med ”den naturliga återhämtningen efter pandemin”. Ingen bevisning framlades för att den påstådda bristen skulle ha fortsatt efter detta och under rapporteringsperioden. Kommissionen avvisade därför dessa argument. |
|
(34) |
För det sjätte hävdade både Posco VST och Posco Assan att de befintliga skyddsåtgärderna mot stålimport (inbegripet kallvalsade platta produkter av rostfritt stål) från alla tre berörda länder (15) redan begränsar importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från dessa länder och tillhandahåller nödvändigt och tillräckligt skydd för unionsindustrin. |
|
(35) |
Skyddsåtgärder är emellertid per definition tillfälliga och har en annan bakgrund och ett annat syfte än antisubventionsåtgärder eller artikel 23 i den grundläggande antisubventionsförordningen, som syftar till att säkerställa att utjämningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås. Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
|
(36) |
Utöver dessa påståenden lämnade Gerber, en importör av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, in nedanstående synpunkter efter utlämnandet av uppgifter, däribland om inledandet av ärendet. |
|
(37) |
För det första borde kommissionen inte använda den exempellösa prisökningen på nickel 2022 som grund för eventuella beräkningar i denna undersökning. Kommissionen använde emellertid inte nickelpriserna i sina beräkningar. |
|
(38) |
För det andra framförde Gerber att stålimporten till unionen har legat på samma nivå de senaste tio åren. Det saknar emellertid betydelse om stålimporten till unionen har legat på samma nivå under åren eller inte. Det som däremot har betydelse är om det skedde en förändring i handelsmönstret mellan unionen, Indonesien och de tre berörda länderna. Såsom anges i begäran, vilket också bekräftades under undersökningen, skedde det en sådan förändring i handelsmönstret. |
|
(39) |
För det tredje hävdade Gerber att slutsatsen från både begäran och undersökningen att värdeökningen vid framställningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål understiger 10 % är felaktig och att kommissionen inte har lämnat någon bevisning för detta. Det bör emellertid noteras att tröskelvärdet i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen är en värdeökning på 25 %, inte 10 %. Kommissionen använde i sin analys de uppgifter som lämnats av enskilda samarbetsvilliga företag och som hade kontrollerats på plats. Värdeökningen översteg inte 10 % för merparten av dessa företag, och låg långt under 25 % för samtliga. I motsats till vad Gerber påstod byggde undersökningsresultatet inte på att bearbetning eller färdigställande, såsom glödgning, eller vissa typer av rostfritt stål hade utelämnats (Gerber nämnde 200- och 400-stål) eller på ”annat siffertrolleri” eller till och med ”bedrägeri”. Kommissionen beräknade ökningen av delarnas värde i enlighet med artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen genom att uttrycka ”ökningen av de införda delarnas värde” (i detta fall andra produktionskostnader än materialkostnader) som en procentandel av den totala produktionskostnaden. Inget av de samarbetsvilliga företag som tillhandahöll uppgifterna ifrågasatte denna metod eller kommissionens undersökningsresultat vad gäller värdeökningen baserat på företagens uppgifter. |
|
(40) |
För det fjärde hävdade Gerber att vissa åtgärder som vidtagits av unionens industri för rostfritt stål står i strid med unionens antitrustlagstiftning eller till och med utgör ett brott. Sådana påståenden omfattas emellertid inte av den aktuella undersökningen. Om Gerber anser att unionsindustrin uppvisar ett olämpligt beteende borde företaget ta upp frågan med behöriga myndigheter, t.ex. den avdelning inom kommissionen som ansvarar för konkurrensfrågor, Olaf (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) eller behöriga nationella myndigheter. |
|
(41) |
Kommissionen avvisade därför dessa fyra argument som framfördes av Gerber. |
|
(42) |
Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen påståendena vad gäller inledandet av undersökningen och konstaterade att begäran innehöll tillräcklig bevisning för att motivera inledandet av undersökningen. |
1.6 Undersökningsperiod och rapporteringsperiod
|
(43) |
Undersökningsperioden omfattade perioden 1 januari 2020–30 juni 2023 (undersökningsperioden). Uppgifter inhämtades för undersökningsperioden för att bl.a. undersöka den påstådda förändringen i handelsmönstret efter införandet av åtgärderna för den berörda produkten samt förekomsten av sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Mer detaljerade uppgifter har inhämtats för perioden 1 juli 2022–30 juni 2023 (rapporteringsperioden eller RP i tabellerna) för att undersöka om importen undergrävde de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om priser och/eller kvantiteter och om subventionering förekom. |
1.7 Undersökning
|
(44) |
Kommissionen underrättade officiellt myndigheterna i Taiwan, Turkiet, Vietnam och Indonesien, de kända exporterande producenterna i dessa länder, unionsindustrin samt de kända importörerna i unionen om inledandet av undersökningen. |
|
(45) |
Formulär för ansökan om befrielse från tull för exporterande producenter i Taiwan, Turkiet och Vietnam samt frågeformulär för producenter/exportörer i Indonesien och för importörer i unionen gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats. |
|
(46) |
Kontrollbesök gjordes på plats hos följande exporterande producenter som hade lämnat in ansökningar om befrielse från tull:
|
|
(47) |
Dessutom lämnade följande servicecenter i Taiwan och Turkiet in formulär för ansökan om befrielse från tull:
|
|
(48) |
Kommissionen drog emellertid slutsatsen, på grundval av en analys av uppgifterna i ansökningarna, att dessa tre företag under undersökningsperioden hade tillhandahållit tjänster såsom tillskärning och bandskärning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som producerats av andra företag, vilket inte inbegriper någon faktisk produktion av den undersökta produkten. Dessa företag anses därmed inte vara producenter och kan följaktligen inte undantas från utvidgningen av åtgärderna enligt artikel 23.6 i den grundläggande antisubventionsförordningen, som endast medger en sådan möjlighet för producenter av den berörda produkten. Inga kontrollbesök gjordes på plats hos dessa företag. |
|
(49) |
Dessutom besvarade följande företag frågeformuläret:
|
|
(50) |
Kommissionen kontrollerade inte företagens svar på frågeformuläret, men använde den inlämnade informationen för att dubbelkontrollera handelsflödena och namnen på de indonesiska leverantörerna. |
|
(51) |
I samband med kontrollen av den information och statistik som lämnats av sökanden och samarbetsvilliga företag genomförde kommissionen samråd på plats med de taiwanesiska och vietnamesiska myndigheterna, dvs. med Taiwans utrikeshandelsförvaltning och myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument under Vietnams industri- och handelsministerium. |
|
(52) |
De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som fastställs i förordningen om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda. Alla parter informerades om att underlåtenhet att lämna all relevant information eller lämnande av ofullständiga, oriktiga eller vilseledande uppgifter kan leda till att artikel 28 i den grundläggande antisubventionsförordningen tillämpas och att resultaten grundas på tillgängliga uppgifter. |
|
(53) |
Flera parter inkom med inlagor efter utgången av den tidsfrist som anges i förordningen om inledande. Kommissionen underrättade parterna om att deras inlagor inte kunde godtas av denna anledning, samt informerade dem om möjligheten att lämna synpunkter efter utlämnandet av de viktigaste omständigheterna och övervägandena i undersökningen. |
|
(54) |
Euranimi hördes den 12 oktober 2023. Efter utlämnandet av uppgifter hördes Eurofer den 14 mars 2024, Lam Khang den 18 mars 2024 och Yongjin den 20 mars 2024. |
2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT
2.1 Allmänna överväganden
|
(55) |
För att bedöma om ett kringgående eventuellt föreligger bör följande aspekter undersökas successivt i enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen:
|
|
(56) |
I denna undersökning tydde den bevisning som lämnats av sökanden i begäran på sammansättningsverksamhet eller färdigställande i Taiwan, Turkiet och Vietnam. Såsom förklaras i skäl 17 förtecknas inte specifikt sammansättningsverksamhet eller färdigställande i artikel 23.3 andra stycket i den grundläggande antisubventionsförordningen som sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning som utgör kringgående. I artikel 23.3 andra stycket i den grundläggande antisubventionsförordningen används dock uttryckligen formuleringen ”bland annat”, vilket innebär att denna bestämmelse innehåller en icke-uttömmande förteckning över möjliga bruk som utgör kringgående. Följaktligen omfattar den även andra former av kringgående, som inte uttryckligen anges i artikeln i fråga, såsom sammansättningsverksamhet eller färdigställande. Eftersom den bevisning som lämnats av sökanden i begäran tydde på sammansättningsverksamhet eller färdigställande i de berörda länderna analyserade kommissionen specifikt, i analogi med detta, huruvida kriterierna i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen var uppfyllda, särskilt följande:
|
2.2 Förändring i handelsmönstret mellan Indonesien och unionen
|
(57) |
Tabell 1 visar hur importen från Indonesien till unionen har utvecklats under undersökningsperioden. Tabell 1 Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(58) |
Av tabell 1 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien minskade från 106 483 ton 2020 till 7 634 ton under rapporteringsperioden. Importen ökade mellan 2020 och 2021 med 1 %, men minskade kraftigt 2022 med 53 % jämfört med 2020. Utvecklingen av handelsmönstret, såsom framgår av tabell 1, bör inte endast ses mot bakgrund av införandet av utjämningsåtgärder i mars 2022, utan även mot införandet av antidumpningsåtgärder i november 2021 för samma produkt i den antidumpningsundersökning som delvis genomfördes parallellt med den ursprungliga antisubventionsundersökningen (16). Analysen av uppgifter vad gäller antisubventionsundersökningen gjordes därför med beaktande av effekterna av både inledandet av antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna och införandet av åtgärder. |
|
(59) |
Införandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder den 19 november 2021 hade redan påverkat importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen från Indonesien (17), och denna effekt förstärktes av införandet av antisubventionsåtgärder den 17 mars 2022. Uppgifterna i tabell 1 visar en kraftig nedgång i importen från Indonesien 2022, en utveckling som sammanföll tidsmässigt med införandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder i slutet av 2021 för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien och införandet av utjämningsåtgärder i början av 2022. Från 2022 och fram till rapporteringsperioden fortsatte importvolymen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien att minska kraftigt, vilket innebar en total minskning på nästan 93 % under hela undersökningsperioden. Dess andel av den totala importen minskade samtidigt från 14 % till 1 %. |
2.3 Undersökningsresultat för Taiwan
2.3.1 Grad av samarbetsvilja
|
(60) |
Såsom anges i skäl 49 lämnade sex taiwanesiska exporterande producenter in ansökningar om befrielse från tull och samarbetade under hela undersökningen. Under rapporteringsperioden stod dessa företag endast för 50 % av den totala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan. Resultaten vad gäller export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen, samt råvaror från Indonesien till Taiwan, bygger därför på statistik från Eurostat och Global Trade Atlas (18). |
2.3.2 Förändring i handelsmönstret för Taiwan
|
(61) |
Tabell 2 visar hur importen från Taiwan till unionen har utvecklats under undersökningsperioden. Tabell 2 Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(62) |
Av tabell 2 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen ökade från 125 072 ton 2020 till 186 872 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 75 %, från 125 072 ton till 218 784 ton. Denna ökning sammanföll med inledandet av de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna, i september 2020 och februari 2021, och införandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder i november 2021. Mellan 2021 och 2022 fortsatte importen från Taiwan att öka och uppgick till 251 304 ton, en utveckling som sammanföll tidsmässigt med införandet av utjämningsåtgärder i mars 2022. Importen minskade slutligen igen till 186 872 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade importvolymen från Taiwan med 49 % under undersökningsperioden. |
|
(63) |
Importvolymen från Taiwan till unionen, från andra exporterande producenter än de som inlämnade ansökningar om befrielse från tull, ökade dessutom avsevärt efter inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Före inledandet av antidumpningsundersökningen stod de samarbetsvilliga producenterna för merparten (över 90 %) av all export till unionen, medan de under rapporteringsperioden bara stod för strax över 50 %. |
|
(64) |
I tabell 3 redovisas utvecklingen av exporten från Indonesien till Taiwan av de råvaror som är nödvändiga för produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under undersökningsperioden. Dessa råvaror omfattar antingen plattor av rostfritt stål eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. Tabell 3 Export av råvaror från Indonesien till Taiwan under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(65) |
Den huvudsakliga insatsvaran vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är i allmänhet varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. Vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål kan dock även plattor av rostfritt stål användas. Plattorna varmvalsas då till varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, som därefter valsas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Av tabell 3 framgår det att exporten av plattor av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan ökade från 93 085 ton 2020 till 141 041 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 105 %, från 93 085 ton 2020 till 190 908 ton 2021. Exporten av plattor från Indonesien började minska från 2021 och uppgick till 140 272 ton 2022, för att därefter öka något till 141 041 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade exporten av plattor från Indonesien till Taiwan med 52 % under undersökningsperioden. |
|
(66) |
Under undersökningsperioden stod exporten från Indonesien för 95–99,8 % av den totala importen av plattor av rostfritt stål till Taiwan. Under rapporteringsperioden motsvarade exporten från Indonesien av plattor av rostfritt stål 99,8 %. |
|
(67) |
Exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan ökade likaså från 529 143 ton 2020 till 631 208 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 55 %, från 529 143 ton till 817 705 ton. Mellan 2021 och 2022 minskade exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till 563 534 ton, för att därefter återigen öka till 631 208 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan med 19 % under undersökningsperioden. |
|
(68) |
Såsom förklaras i skäl 63 exporteras stora mängder varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan. De taiwanesiska exporterande producenter som har lämnat in ansökningar om befrielse från tull står bara för en del av inköpen. Före inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen utgjorde importen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från de samarbetsvilliga producenterna cirka 97 %, medan denna siffra under rapporteringsperioden bara uppgick till 84 %. Över 100 000 ton varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerade från Indonesien, köptes av företag som inte hade inlämnat någon ansökan om befrielse från tull. |
|
(69) |
Den kombinerade exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan ökade från 622 228 ton 2020 till 772 249 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade med 62 %, från 622 228 ton till 1 008 614 ton. Från 2021 minskade den kombinerade exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien. 2022 uppgick exporten till 703 805 ton, för att därefter öka till 772 249 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade den kombinerade exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan med 24 % under undersökningsperioden. |
|
(70) |
Ökningen av exportvolymerna av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan tydde på en ökad efterfrågan på denna insatsvara i Taiwan, vilket åtminstone delvis kunde förklaras av den ökade produktionen och exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen under rapporteringsperioden. Detta bekräftades även av de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga företagen. |
2.3.2.1 Slutsats om förändringen i handelsmönstret för Taiwan
|
(71) |
I undersökningen fastställdes det att de betydande volymer av rostfritt stål, antingen i form av plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, som exporterades från Indonesien, ytterligare bearbetades till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Taiwan för att senare exporteras till unionen. Ökningen av exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Taiwan till unionen (se tabell 2) tillsammans med den betydande ökningen av exporten av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Taiwan under undersökningsperioden, såsom framgår av tabell 3, utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan Indonesien, Taiwan och unionen i den mening som avses i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
2.3.3 Bruk, processer eller bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen
|
(72) |
Enligt artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar bland annat sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar eller färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Såsom anges i skäl 56 tillämpas denna artikel på motsvarande sätt i denna undersökning. |
|
(73) |
Plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses vara halvfärdiga produkter, vilka ytterligare bearbetas till färdiga produkter såsom kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Denna ytterligare bearbetning av plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. |
|
(74) |
De ursprungliga antidumpningstullarna infördes den 19 november 2021 och de ursprungliga utjämningsåtgärderna den 17 mars 2022. Såsom beskrivs i avsnitt 2.3.2 ökade Taiwans exportförsäljning till unionen avsevärt under undersökningsperioden, och en betydande del av de huvudsakliga insatsvarorna, plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerades från Indonesien. |
|
(75) |
Såsom förklaras ovan (skälen 63 och 68) kunde stora mängder insatsvaror från Indonesien inte inräknas i inköpen från samarbetsvilliga producenter, samtidigt som exporten av (sammansatta eller färdigställda) kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen, som inte exporterades av de samarbetsvilliga producenterna, ökade avsevärt. |
|
(76) |
Undersökningen har visat att plattor av rostfritt stål och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien till Taiwan, bearbetades ytterligare i Taiwan till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen, vilket ledde till en förändring i handelsmönstret. Enligt undersökningen fanns det dessutom ingen annan ekonomisk motivering för den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.3.2 än inledandet av den ursprungliga antisubventionsundersökningen och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna. |
|
(77) |
I artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen föreskrivs att det ska finnas ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det kringgående som konstaterades för Taiwan var således sammansättningsverksamhet eller färdigställande, som i sin tur ledde till en förändring i handelsmönstret utan ekonomisk motivering. Kravet i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen uppfylldes därför för hela Taiwan. |
2.3.4 Undergrävande av tullens positiva verkningar
|
(78) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser. |
|
(79) |
Vad gäller kvantiteter utgjorde marknadsandelen för importen från Taiwan omkring 4,7 % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden, som uppskattades till 400 000 ton (19). Importvolymen ansågs därför vara betydande. |
|
(80) |
När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antisubventionsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (20), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av statistik från Eurostat, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Denna prisjämförelse visade att importen från Taiwan underskred unionens målpriser med mer än 19 %. |
|
(81) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes både när det gäller kvantiteter och priser. |
2.3.5 Bevisning för subventionering
|
(82) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen också om den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventioner. |
|
(83) |
Såsom beskrivs i genomförandeförordning (EU) 2022/433 fastställdes det att indonesiska exporterande producenter omfattades av en rad subventionssystem som beviljats av såväl den indonesiska som den kinesiska staten (se skäl 1). Produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, liksom de delar som användes för att producera produkterna, däribland varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål och plattor, omfattades av subventioner, bland annat tillhandahållandet av nickelmalm och mark mot för låg ersättning, stöd till kapitalinvesteringar, icke-marknadsmässiga lån, förmånliga skattesystem och ordningar för förmånstullar. Subventionerna påverkade all försäljning av produkterna oavsett kund, omfattade företagens totala produktion eftersom de inte var kopplade till en specifik produkt och var, åtminstone i viss utsträckning, knutna till exportresultat. |
|
(84) |
Inga nya uppgifter framkom i denna undersökning som skulle ge anledning att ifrågasätta slutsatsen från den ursprungliga undersökningen och som skulle tyda på att dessa subventionssystem inte längre var giltiga. Ingen bevisning framlades under undersökningen som skulle visa att plattor och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål producerade i Indonesien, eller sådana delar importerade till Taiwan, inte längre omfattades av subventionerna. Kommissionen drog därför slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av subventionerna. |
2.4 Undersökningsresultat för Turkiet
2.4.1 Grad av samarbetsvilja
|
(85) |
Såsom anges i skäl 49 lämnade två turkiska exporterande producenter in ansökningar om befrielse från tull och samarbetade under hela undersökningen. Under rapporteringsperioden stod dessa två företag endast för 52 % av den totala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet. Resultaten vad gäller export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen, samt råvaror från Indonesien till Turkiet, bygger därför på statistik från Eurostat och Global Trade Atlas. |
2.4.2 Förändring i handelsmönstret för Turkiet
|
(86) |
Tabell 4 visar hur importen från Turkiet till unionen har utvecklats under undersökningsperioden. Tabell 4 Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(87) |
Av tabell 4 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen ökade från 73 835 ton 2020 till 105 116 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen ökade från 73 835 ton till 105 619 ton. Denna ökning sammanföll med inledandet av de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna, i september 2020 och februari 2021, och införandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder i november 2021. År 2022 ökade importen från Turkiet ytterligare och uppgick till 125 072 ton, vilket sammanföll med införandet av utjämningsåtgärder i mars 2022, för att därefter återigen minska till 105 116 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade importvolymen från Turkiet med 42 % under undersökningsperioden. |
|
(88) |
I tabell 5 redovisas utvecklingen av exporten från Indonesien till Turkiet av de råvaror som är nödvändiga för produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under undersökningsperioden. Tabell 5 Export av råvaror från Indonesien till Turkiet under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(89) |
Den huvudsakliga insatsvaran vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål är i allmänhet varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. Vid produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål kan dock även plattor av rostfritt stål användas. Plattorna varmvalsas då till varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, som därefter valsas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Av tabell 5 framgår det att exporten av plattor av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet minskade mellan 2020 och rapporteringsperioden från 24 241 ton till en försumbar mängd. Detta beror till stor del på att åtgärderna för varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien utvidgades 2022, efter en undersökning om kringgående (21), till att även gälla importen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål avsända från Turkiet. |
|
(90) |
Den bevisning som kommissionen har tillgång till visar emellertid att det inte fanns några produktionsanläggningar för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Turkiet, där produktionen utgår från plattor. Det fanns inte heller några turkiska producenter som köper varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från turkiska producenter för att omvandla dem till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Utvecklingen av exporten av plattor till Turkiet anses därför inte vara relevant för denna undersökning. |
|
(91) |
Av tabell 5 framgår det även att exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet ökade från 23 560 ton 2020 till 77 544 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2020 och 2021, då volymen mer än tredubblades och uppgick till 84 443 ton. Exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien minskade något från 2021, och uppgick till 77 544 ton under rapporteringsperioden. Under undersökningsperioden mer än tredubblades exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet. |
|
(92) |
Ökningen av exportvolymerna av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet tydde på en ökad efterfrågan på denna insatsvara i Turkiet, vilket åtminstone delvis kunde förklaras av den ökade produktionen och exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen under rapporteringsperioden. |
|
(93) |
Slutsats om förändringen i handelsmönstret för Turkiet |
|
(94) |
I undersökningen fastställdes det att betydande volymer av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien, för att därefter ytterligare bearbetas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Turkiet som exporterades till unionen. Ökningen av exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Turkiet till unionen (se tabell 4) tillsammans med den betydande ökningen av exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Turkiet under undersökningsperioden, såsom framgår av tabell 5, utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan Indonesien, Turkiet och unionen i den mening som avses i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
2.4.3 Bruk, processer eller bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen
|
(95) |
Enligt artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar eller färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Såsom anges i skäl 56 tillämpas denna artikel på motsvarande sätt i denna undersökning. |
|
(96) |
Varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses vara halvfärdiga produkter, vilka ytterligare bearbetas till färdiga produkter såsom kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Denna ytterligare bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. |
|
(97) |
De ursprungliga antidumpningstullarna infördes den 19 november 2021 och de ursprungliga utjämningsåtgärderna den 17 mars 2022. Såsom beskrivs i avsnitt 2.4.2 ökade Turkiets exportförsäljning till unionen avsevärt under undersökningsperioden, och en betydande del av de huvudsakliga insatsvarorna, varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerades från Indonesien. |
|
(98) |
Undersökningen har visat att varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien till Turkiet, bearbetades ytterligare i Turkiet till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen, vilket ledde till en förändring i handelsmönstret. Enligt undersökningen fanns det dessutom ingen annan ekonomisk motivering för den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.4.2 än inledandet av de ursprungliga antisubventionsundersökningarna och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna. |
|
(99) |
I artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen föreskrivs att det ska finnas ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det kringgående som konstaterades för Turkiet, i enlighet med avsnitt 4.2, var således sammansättningsverksamhet eller färdigställande, som i sin tur ledde till en förändring i handelsmönstret utan ekonomisk motivering. Kravet i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen uppfylldes därför för hela Turkiet. |
2.4.4 Undergrävande av tullens positiva verkningar
|
(100) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och/eller priser. |
|
(101) |
Vad gäller kvantiteter utgjorde marknadsandelen för importen från Turkiet omkring 2,6 % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden, som uppskattades till 400 000 ton (22). Importvolymen ansågs därför vara betydande. |
|
(102) |
När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antisubventionsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (23), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av statistik från Eurostat, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Denna prisjämförelse visade att importen från Turkiet underskred unionens målpriser med 1,3 %. |
|
(103) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes när det gäller kvantiteter och priser. |
2.4.5 Bevisning för subventionering
|
(104) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen också om den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventioner. |
|
(105) |
Såsom beskrivs i genomförandeförordning (EU) 2022/433 (se skäl 1) fastställdes det att indonesiska exporterande producenter omfattades av en rad subventionssystem som beviljats av såväl den indonesiska som den kinesiska staten. Produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, liksom de delar som användes för att producera produkterna, däribland varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål och plattor, omfattades av subventioner, bland annat tillhandahållandet av nickelmalm och mark mot för låg ersättning, stöd till kapitalinvesteringar, icke-marknadsmässiga lån, förmånliga skattesystem och ordningar för förmånstullar. Subventionerna påverkade all försäljning av produkterna oavsett kund, omfattade företagens totala produktion eftersom de inte var kopplade till en specifik produkt och var, åtminstone i viss utsträckning, knutna till exportresultat. |
|
(106) |
Inga nya uppgifter framkom i denna undersökning som skulle ge anledning att ifrågasätta slutsatsen från den ursprungliga undersökningen och som skulle tyda på att dessa subventionssystem inte längre var giltiga. Ingen bevisning framlades under undersökningen som skulle visa att plattor och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål producerade i Indonesien, eller sådana delar importerade till Turkiet, inte längre omfattas av subventionerna. Kommissionen drog därför slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av subventionerna. |
2.5 Undersökningsresultat för Vietnam
2.5.1 Grad av samarbetsvilja
|
(107) |
Såsom anges i skäl 49 lämnade tre vietnamesiska exporterande producenter in ansökningar om befrielse från tull och samarbetade under hela undersökningen. Under rapporteringsperioden stod dessa tre företag för 82 % av den totala importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam. Resultaten vad gäller export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam till unionen, samt råvaror från Indonesien till Vietnam, bygger därför på statistik från Eurostat och Global Trade Atlas. |
2.5.2 Förändring i handelsmönstret för Vietnam
|
(108) |
Tabell 6 visar hur importen från Vietnam till unionen har utvecklats under undersökningsperioden. Tabell 6 Import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(109) |
Av tabell 6 framgår det att importen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam till unionen ökade från 35 345 ton 2020 till 96 668 ton under rapporteringsperioden. Den största ökningen ägde rum mellan 2021 och 2022, då volymen ökade från 51 566 ton till 87 606 ton. Denna ökning skedde samtidigt som slutgiltiga utjämningsåtgärder infördes den 17 mars 2022. Importvolymen från Vietnam ökade ytterligare 2022 och uppgick till 96 668 ton under rapporteringsperioden. Totalt sett ökade importvolymen från Vietnam med 174 % under undersökningsperioden. |
|
(110) |
I tabell 7 redovisas utvecklingen av exporten från Indonesien till Vietnam av de råvaror som är nödvändiga för produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål under undersökningsperioden. Tabell 7 Export av råvaror (24) från Indonesien till Vietnam under undersökningsperioden (ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(111) |
Av tabell 7 framgår det att importen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Vietnam har ökat avsevärt mellan 2020 och rapporteringsperioden från 184 018 ton till 397 923 ton. Den största ökningen ägde rum mellan 2021 och 2022, då volymen ökade från 245 603 ton 2021 till 361 082 ton 2022. Denna ökning skedde samtidigt som slutgiltiga åtgärder infördes den 17 mars 2022. Under undersökningsperioden mer än fördubblades importen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Vietnam. |
|
(112) |
Slutsats om förändringen i handelsmönstret för Vietnam I undersökningen fastställdes det att betydande volymer av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål exporterades från Indonesien, för att därefter ytterligare bearbetas till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Vietnam som exporterades till unionen. Ökningen av exporten av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Vietnam till unionen (se tabell 6) tillsammans med den betydande ökningen av exporten av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien till Vietnam under undersökningsperioden, såsom framgår av tabell 7, utgjorde en förändring i handelsmönstret mellan Indonesien, Vietnam och unionen i den mening som avses i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
2.5.3 Bruk, processer eller bearbetning för vilka det inte finns någon annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av tullen
|
(113) |
Enligt artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen måste förändringen i handelsmönstret härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av tullen. Bruket, processen eller bearbetningen omfattar sändning av den produkt som omfattas av gällande åtgärder via tredjeländer och sammansättning av delar eller färdigställande i ett tredjeland i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Såsom anges i skäl 56 tillämpas denna artikel på motsvarande sätt i denna undersökning. |
|
(114) |
Varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål anses vara halvfärdiga produkter, vilka ytterligare bearbetas till färdiga produkter såsom kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Denna ytterligare bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. |
|
(115) |
De ursprungliga antidumpningstullarna infördes den 19 november 2021 och de ursprungliga utjämningsåtgärderna den 17 mars 2022. Såsom beskrivs i avsnitt 2.5.2 ökade Vietnams exportförsäljning till unionen avsevärt under undersökningsperioden, och en betydande del av de huvudsakliga insatsvarorna, varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, importerades från Indonesien. |
|
(116) |
Undersökningen visade att varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål importerades från Indonesien till Vietnam, bearbetades ytterligare i Vietnam till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen, vilket ledde till en förändring i handelsmönstret. Enligt undersökningen fanns det dessutom ingen annan ekonomisk motivering för den förändring i handelsmönstret som beskrivs i avsnitt 2.5.2 än inledandet av de ursprungliga antisubventionsundersökningarna och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna. |
|
(117) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument under Vietnams industri- och handelsministerium att förändringen i handelsmönstret berodde på verksamhetens art och marknadsefterfrågan och inte på kringgående. Myndigheten lämnade emellertid ingen underbyggd analys av hur verksamhetens art och marknadsefterfrågan kunde förklara att exporten från Vietnam till unionen nästan hade tredubblats mellan 2020 och rapporteringsperioden. Det fanns heller ingen analys av ursprungslandet för leveranserna av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, huruvida varor från Indonesien hade prioriterats och i så fall om det fanns en annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering än införandet av utjämningsåtgärder. |
|
(118) |
Efter utlämnandet av uppgifter begärde Lam Khang att kommissionen skulle bedöma huruvida det fanns tillräcklig grund eller ekonomisk motivering för Lam Khangs specifika bearbetning. Oberoende av om denna analys är nödvändig eller inte konstaterade kommissionen att det argument som används i skäl 116 för Vietnam även gäller för Lam Khang. |
|
(119) |
Såsom beskrivs i skäl 161 ökade Lam Khang avsevärt sin import från Indonesien, sin bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och sin exportförsäljning till unionen under undersökningsperioden. Det fanns ingen annan ekonomisk motivering för denna förändring än inledandet av de ursprungliga antisubventionsundersökningarna och det efterföljande införandet av de ursprungliga åtgärderna. Detta påstående avvisades därför. |
|
(120) |
I artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen föreskrivs att det ska finnas ett samband mellan det bruk, de processer eller den bearbetning som berörs och förändringen i handelsmönstret, eftersom det senare måste ”härröra” från det förra. Det kringgående som konstaterades för Vietnam, i enlighet med avsnitt 4.3, var således sammansättningsverksamhet eller färdigställande, som i sin tur ledde till en förändring i handelsmönstret utan ekonomisk motivering. Kravet i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen uppfylldes därför för hela Vietnam. |
2.5.4 Undergrävande av tullens positiva verkningar
|
(121) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser. |
|
(122) |
Vad gäller kvantiteter utgjorde marknadsandelen för importen från Vietnam omkring 2,4 % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden, som uppskattades till 400 000 ton (25). Importvolymen ansågs därför vara betydande. |
|
(123) |
När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antisubventionsundersökningen med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av statistik från Eurostat, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Denna prisjämförelse visade att importen från Vietnam inte underskred unionens målpriser. Efter utlämnandet av uppgifter pekade Euranimi på att ett vietnamesiskt företag, Yongjin (se skäl 191), hade konstaterats underskrida målpriset. Även om inget genomsnittligt landsomfattande målprisunderskridande kunde konstateras fanns det bevisning om målprisunderskridande för åtminstone en av de exporterande producenterna, som dessutom befanns kringgå de ursprungliga antidumpningsåtgärderna. |
|
(124) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes när det gäller kvantiteter. |
2.5.5 Bevisning för subventionering
|
(125) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen också om den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventioner. |
|
(126) |
Såsom beskrivs i genomförandeförordning (EU) 2022/433 (se skäl 1) fastställdes det att indonesiska exporterande producenter omfattades av en rad subventionssystem som beviljats av såväl den indonesiska som den kinesiska staten. Produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, liksom de delar som användes för att producera produkterna, däribland varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål och plattor, omfattades av subventioner, bland annat tillhandahållandet av nickelmalm och mark mot för låg ersättning, stöd till kapitalinvesteringar, icke-marknadsmässiga lån, förmånliga skattesystem och ordningar för förmånstullar. Subventionerna påverkade all försäljning av produkterna oavsett kund, omfattade företagens totala produktion eftersom de inte var kopplade till en specifik produkt och var, åtminstone i viss utsträckning, knutna till exportresultat. |
|
(127) |
Inga nya uppgifter framkom i denna undersökning som skulle ge anledning att ifrågasätta slutsatsen från den ursprungliga undersökningen och som skulle tyda på att dessa subventionssystem inte längre var giltiga. Ingen bevisning framlades under undersökningen som skulle visa att plattor och varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål producerade i Indonesien, eller sådana delar importerade till Vietnam, inte längre omfattas av subventionerna. Kommissionen drog därför slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av subventionerna. |
3. ÅTGÄRDER
|
(128) |
På grundval av ovanstående undersökningsresultat, och bedömningen av dem med avseende på de tre länderna som helhet, drog kommissionen slutsatsen att den slutgiltiga utjämningstull som införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien kringgicks genom import av den undersökta produkten avsänd från Taiwan, Turkiet och Vietnam. |
|
(129) |
I enlighet med artikel 23.1 i den grundläggande antisubventionsförordningen bör därför de gällande utjämningsåtgärderna utvidgas till att även omfatta import av den undersökta produkten från Taiwan, Turkiet och Vietnam till unionen. |
|
(130) |
I enlighet med artikel 23.2 i den grundläggande antisubventionsförordningen är den åtgärd som bör utvidgas den som fastställs i artikel 1.2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/433 för ”[a]lla övriga indonesiska företag”, dvs. en slutgiltig utjämningstull på 20,5 % som tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull. |
|
(131) |
I enlighet med artiklarna 23.4 och 24.5 i den grundläggande antisubventionsförordningen, i vilka det föreskrivs att eventuella utvidgade åtgärder bör tillämpas på import till unionen som varit föremål för registrering i enlighet med förordningen om inledande, bör tull tas ut på denna registrerade import av den undersökta produkten i enlighet med undersökningsresultaten i denna undersökning. |
|
(132) |
Efter utlämnandet av uppgifter begärde Trinox att alla typer av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, för vilka insatsvarorna inte har köpts från Indonesien, bör undantas från utvidgningen av åtgärderna. Enligt artikel 23.6 i den grundläggande antisubventionsförordningen får emellertid befrielse från tull endast beviljas producenter av den berörda produkten, inte vissa produkter från sådana producenter. Om ett företag undantas från utvidgningen av åtgärderna kommer all import av den berörda produkten från detta företag att vara undantagen. Om ett företag inte beviljas befrielse från tull kommer all import av den berörda produkten att omfattas av utvidgade tullar – oavsett ursprungsland för de insatsvaror som används för att producera produkterna. Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
4. ANSÖKNINGAR OM BEFRIELSE FRÅN TULL
|
(133) |
Såsom anges i skäl 56 tillämpas artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen på motsvarande sätt i denna undersökning, inbegripet i analysen av ansökningarna om befrielse från tull. |
4.1 Taiwan
|
(134) |
Sex exporterande producenter från Taiwan ansökte om undantag från utvidgningen av åtgärderna. |
4.1.1 Påbörjande eller väsentlig utvidgning av verksamheten, delarnas värde och ökning av värdet
|
(135) |
Undersökningen visade att företagen Yieh United Steel Corporation, Tang Eng Iron Works Co., Ltd (YUSCO group), Chia Far Industrial Factory Co., Ltd, Yuan Long Stainless Steel Corp, Tung Mung Development Co., Ltd och Walsin Lihwa Corporation köpte vissa insatsvaror (plattor och/eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) från Indonesien, för att därefter bearbeta dem till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och exportera en del av dessa produkter till unionen. Undersökningen visade emellertid att denna verksamhet inte påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan i den mening som avses i artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen, vilken tillämpas på motsvarande sätt i denna subventionsundersökning. Såsom också anförs av Gerber i dess synpunkter på utlämnandet av uppgifter har vissa taiwanesiska producenter av rostfritt stål importerat och bearbetat råvaror från Indonesien sedan 2017. Detta betyder att den aktuella verksamheten inte kan anses utgöra kringgående av de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. |
|
(136) |
Eurofer hävdade i sina synpunkter på utlämnandet av uppgifter att kommissionen har ett stort tolkningsutrymme vad gäller bestämmelsen om kringgående. Enligt Eurofer måste kommissionen utnyttja detta stora tolkningsutrymme, i synnerhet när det gäller tidskravet i artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen, vilken tillämpas på motsvarande sätt i denna subventionsundersökning. Kommissionen måste därför försöka bortse från hur saker och ting sammanfaller tidsmässigt exakt, och i stället fokusera på om det finns ett styrkt orsakssamband med de åtgärder som kringgås, däribland om beteendet föregriper förväntade undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder. Eurofer hänvisar här till de antidumpnings- och antisubventionsundersökningar som kommissionen inledde 2019 om varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien (26), ett WTO-ärende mot Indonesien från 2019 gällande nickelmalm (27), de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna om kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från Indonesien 2020 och 2021 (28) och undersökningen om kringgående mot Turkiet vad gäller åtgärderna för varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien 2022 (29). |
|
(137) |
I artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen föreskrivs emellertid att det ska finnas en tydlig koppling mellan påbörjandet eller den väsentliga utvidgningen av sammansättningsverksamheten eller färdigställandet och inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Det tidsmässiga samband som bör fastställas, oavsett om det tolkas i vid bemärkelse eller ej, bör därför vara mellan 1) sammansättningsverksamheten eller färdigställandet, dvs. användning av indonesiska insatsvaror för bearbetning och försäljning till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och 2) inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Sammansättningsverksamheten eller färdigställandet bör ha väsentligt utvidgats efter inledandet eller påbörjats ”omedelbart dessförinnan”. |
|
(138) |
Kommissionen anser i detta fall att ”omedelbart dessförinnan” inte kan innebära att gå tillbaka till inledandet av andra undersökningar mot Indonesien vad gäller andra produkter (varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål eller nickelmalm), som ägde rum mer än ett år innan inledandet av den ursprungliga antidumpningsundersökningen. Eurofer bekräftar också i sin inlaga att parterna kan ha känt till att en eventuell antidumpningsundersökning om kallvalsade platta produkter av rostfritt stål skulle inledas mot Indonesien tidigast när klagomålet lämnades in av Eurofer i augusti 2020. Kommissionen avvisade därför detta argument. |
|
(139) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Eurofer även att den unionsimport från Taiwan som inte kom direkt från de undantagna producenterna ändå till största delen måste komma från dessa producenter indirekt, t.ex. via servicecenter, eftersom de står för en stor del av kallvalsningskapaciteten. På grundval av detta borde därför slutsatsen dras att det har skett en förändring i handelsmönstret för de enskilda undantagna producenterna. |
|
(140) |
För det första bekräftades Eurofers påstående inte av den information som hade samlats in och kontrollerats under undersökningen. Det bör noteras att de undantagna producenterna inte förfogade över hela kallvalsningskapaciteten i Taiwan under rapporteringsperioden, eftersom det finns betydande kallvalsningskapacitet hos företag som inte ansökte om befrielse från tull. De företag som ansökte om befrielse från tull stod dessutom inte för alla taiwanesiska inköp av indonesiskt rostfritt stål under rapporteringsperioden. Det fastställdes att över 100 000 ton av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som hade importerats från Indonesien till Taiwan under rapporteringsperioden inte hade köpts av de företag som hade ansökt om befrielse från tull. |
|
(141) |
För det andra, även om de undantagna taiwanesiska producenterna skulle sälja stora mängder kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen via servicecenter i Taiwan, ändrar detta inte det faktum att de berörda producenterna, på grundval av artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen, inte befanns vara inblandade i det kringgående som hade konstaterats för Taiwan. Såsom anges i skäl 135 använde de berörda enheterna inte insatsvaror från Indonesien eller, om de gjorde det, utvidgades denna användning inte väsentligt ”efter det att den [ursprungliga] antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan” (30). Sammansättningsverksamheten eller färdigställandet som de berörda enheterna konstaterades delta i kan därför inte anses utgöra kringgående av de gällande åtgärderna i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Även om de kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som producerades av de undantagna enheterna såldes till servicecenter, ytterligare bearbetades och därefter exporterades till unionen, var dessa produkter således inte ett resultat av det kringgående som hade konstaterats för Taiwan. |
|
(142) |
På grundval av detta avvisas därför Eurofers påstående om att förändringen i handelsmönstret på landsnivå beror på de undantagna producenternas indirekta försäljning. |
|
(143) |
Eftersom det första kriteriet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som tillämpas på motsvarande sätt i denna subventionsundersökning, inte uppfylldes drog kommissionen slutsatsen att dessa företags verksamhet inte bör betraktas som kringgående av de gällande åtgärderna. De ansökningar om befrielse från tull som har inlämnats av Yieh United Steel Corporation – Tang Eng Iron Works Co., Ltd (YUSCO group), Chia Far Industrial Factory Co., Ltd, Yuan Long Stainless Steel Corp, Tung Mung Development Co., Ltd och Walsin Lihwa Corporation bör därför bifallas. |
4.2 Turkiet
|
(144) |
Två exporterande producenter från Turkiet lämnade in ansökningar om befrielse från tull. |
4.2.1 Trinox Metal Sanayi ve Ticaret A.Ş. (Trinox)
4.2.1.1 Påbörjande eller väsentlig utvidgning av verksamheten
|
(145) |
Trinox grundades 2014, men påbörjade sin faktiska export- och produktionsverksamhet först i slutet av 2019 eller i början av 2020. Av företagets kontrollerade uppgifter framgick det att produktionen och försäljningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål nästan fördubblades mellan 2020 och rapporteringsperioden, samtidigt som försäljningen till unionen ökade med mer än en faktor 30. Företaget ändrade dessutom sin inköpsstrategi 2020 och övergick från främst kinesiska och sydkoreanska insatsvaror till indonesiska insatsvaror. I sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter hävdade Trinox att inköpsstrategin inte hade ändrats 2020. Under kontrollbesöket på plats förklarade företaget emellertid att Trinox började köpa insatsvaror från Indonesien i slutet av 2019 eller under 2020 i stället för från Kina och Sydkorea, och att detta berodde på att indonesiska varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål är mycket billigare än samma produkt från andra källor. Trinox sammansättningsverksamhet eller färdigställande inleddes således strax innan inledandet av de ursprungliga antidumpnings- och antisubventionsundersökningarna, den 30 september 2020 respektive den 17 februari 2021, och ökade avsevärt därefter. |
|
(146) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Trinox att dess produktion inte kan anses vara sammansättningsverksamhet eller färdigställande med tanke på investeringsnivån som krävs för en sådan produktion. I skäl 19–26 förklaras emellertid varför kommissionen drog slutsatsen att omvandlingen av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål utgjorde sammansättningsverksamhet eller färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen (som tillämpas på motsvarande sätt i denna undersökning). Investeringsnivån i ett företags produktionsanläggning förändrar inte denna slutsats och därför avvisades detta påstående. Investeringsnivån i form av avskrivningskostnader beaktades dessutom när värdeökningen beräknades. För att erinra om vad som tidigare har konstaterats så låg värdeökningen långt under tröskelvärdet på 25 %. |
4.2.1.2 Delarnas värde och ökning av värdet
|
(147) |
Över 60 % av alla delar som Trinox använde under rapporteringsperioden kom från Indonesien. Delarnas värdeökning var betydligt lägre än tröskelvärdet på 25 % av produktionskostnaden. Följaktligen drogs slutsatsen att även det andra kriteriet i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen var uppfyllt. |
4.2.1.3 Undergrävande av tullens positiva verkningar
|
(148) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen till unionen av den undersökta produkten hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser. |
|
(149) |
De kvantiteter av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som importerades till unionen från Trinox ökade avsevärt i absoluta volymer under undersökningsperioden, och uppgick till [7,5–8,5] % av importen till unionen från Turkiet och [0,2–0,4 %] av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden. |
|
(150) |
När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antisubventionsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (31), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av uppgifter från Trinox, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Prisjämförelsen visade att Trinox inte underskred unionens målpriser under rapporteringsperioden. |
|
(151) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om kvantiteter genom Trinox export från Turkiet till unionen. |
|
(152) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Trinox att det inte hade skett någon förändring i handelsmönstret och att det inte fanns någon bevisning för att Trinox undergräver de ursprungliga tullarnas positiva verkningar. I skäl 145–149 konstaterar emellertid kommissionen att inköpen av insatsvaror från Indonesien har ökat avsevärt, att Trinox exportvolymer har ökat avsevärt sedan 2020 (inbegripet att över 60 % av de kallvalsade platta produkterna av rostfritt stål producerades av indonesiska varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) och att importen från Trinox utgör mer än 7,5 % av importen från Turkiet till unionen. Sammantaget visar detta att det skedde en förändring i handelsmönstret och att de ursprungliga tullarnas positiva verkningar undergrävdes i fråga om kvantiteter. |
4.2.1.4 Importerad likadan produkt som omfattas av subventionering
|
(153) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionering. |
|
(154) |
Såsom anges i avsnitt 2.4.5 drog kommissionen slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av de subventioner som konstaterades i den ursprungliga antisubventionsundersökningen. Såsom anges i skäl 145 bekräftade Trinox under kontrollbesöket att de hade börjat köpa varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien på grund av de indonesiska leverantörernas mycket lägre priser. Kommissionen drog därför slutsatsen att den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionering. |
4.2.1.5 Slutsats om ansökan om befrielse från tull
|
(155) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Trinox ansökan om befrielse från tull bör avslås. |
4.2.2 Posco Assan TST Celik Sanayi A.Ş.
|
(156) |
Undersökningen visade att vissa varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som köptes in av Posco Assan var producerade av indonesiska insatsvaror. Posco Assan bearbetade varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål och exporterade därefter en del av dessa produkter till unionen. Undersökningen visade emellertid att denna verksamhet inte påbörjades eller väsentligt utvidgades efter det att den ursprungliga antidumpningsundersökningen inleddes eller omedelbart dessförinnan i den mening som avses i artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen. Detta betyder att den aktuella verksamheten inte kan anses utgöra kringgående av de gällande åtgärderna i enlighet med artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, vilken tillämpas på motsvarande sätt i denna antisubventionsundersökning. Posco Assans ansökan om befrielse från tull bör därför bifallas. |
|
(157) |
I sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter hävdade Eurofer att de turkiska importuppgifterna, kopplade till två införselställen i närheten av Posco Assan, visade att Posco Assans användning av indonesiska insatsvaror (varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) hade ökat avsevärt sedan 2020. Dessa uppgifter från Eurofer kan emellertid inte tjäna som bevis för att Posco Assan köper varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien, än mindre i de relevanta volymerna. De uppgifter som har tillhandahållits av Posco Assan, och som har kontrollerats på plats av kommissionen, visar att Posco Assan, under rapporteringsperioden, inte alls hade köpt några varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål direkt från Indonesien, vilket företaget också uppgav i den offentliga versionen av svaret på frågeformuläret (32). De turkiska importuppgifterna måste därför gälla import av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien av andra företag än Posco Assan. Posco Assan är ett av många företag som är verksamma inom stålindustrin i industriområden i närheten av Istanbul, och det är inte heller det enda företag som använder varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål i sin verksamhet. Kommissionen avvisar därför detta påstående. |
|
(158) |
Eurofer hävdade också att Trinox och Posco Assan är de två främsta eller enda kända producenterna i Turkiet. Eurofer drog därför slutsatsen att den unionsimport från Turkiet som inte kom direkt från dessa två företag måste komma indirekt från dem, dvs. via servicecenter. Ingen bevisning lämnades emellertid av Eurofer som styrker detta påstående, och inga sådana bevis hittades heller under undersökningen. Även om Posco Assan eventuellt säljer stora kvantiteter kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen via servicecenter i Turkiet, kvarstår faktum att Posco Assan inte väsentligt har utvidgat sin sammansättningsverksamhet eller sitt färdigställande sedan inledandet av undersökningen. Det bör noteras att det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen inte bara inbegriper export av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen, utan även inköp av indonesiska insatsvaror och användning av dessa varor för att framställa kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, oavsett om dessa exporteras till unionen eller inte. På grundval av företagets kontrollerade uppgifter drog kommissionen slutsatsen att ingen sådan väsentlig utvidgning har ägt rum. |
4.3 Vietnam
|
(159) |
Tre exporterande producenter från Vietnam lämnade in ansökningar om befrielse från tull. |
4.3.1 Lam Khang Joint Stock Company
4.3.1.1 Påbörjande eller väsentlig utvidgning av verksamheten
|
(160) |
Lam Khang påbörjade sin produktion av den undersökta produkten i augusti 2021 när företaget började hyra den fabrik som tillhörde Hoa Binh International Stainless Steel Joint Stock Company. Kommissionen drog därför slutsatsen att Lam Khangs verksamhet påbörjades efter inledandet av antisubventionsundersökningen den 17 februari 2021. |
|
(161) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Lam Khang att verksamheten inte hade påbörjats efter, utan före, inledandet av undersökningen. Kommissionen noterade att produktion av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål låg på i genomsnitt [7 000–11 000] ton per år under perioden 2014–2020. Under perioden 2021–2022 var produktionssiffrorna mer än tre gånger så höga. Kommissionen noterade även att leveranserna av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien hade ökat under undersökningsperioden, både i absoluta tal och som en andel av de totala leveranserna. Kommissionen konstaterade slutligen att försäljningen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål till unionen hade ökat under undersökningsperioden i absoluta tal. Kommissionen bekräftade därför sin slutsats att kringgåendet, på grundval av Lam Khangs sammansättningsverksamhet eller färdigställande, började efter inledandet av antisubventionsundersökningen den 17 februari 2021, eller åtminstone väsentligt utvidgades efter detta datum. |
4.3.1.2 Delarnas värde och ökning av värdet
|
(162) |
Över 60 % av alla delar som Lam Khang använde under rapporteringsperioden kom från Indonesien. Delarnas värdeökning understeg 10 % av produktionskostnaden. |
4.3.1.3 Undergrävande av tullens positiva verkningar
|
(163) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser. |
|
(164) |
De kvantiteter av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen av Lam Khang ökade avsevärt i absoluta volymer under undersökningsperioden, och uppgick till [3–7] % av importen till unionen från Vietnam och [0–0,2] % av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden. |
|
(165) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Lam Khang samt myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument under Vietnams industri- och handelsministerium att de kvantiteter som exporterades av företaget till unionen var för små för att undergräva de gällande åtgärdernas positiva verkningar. Kommissionen erinrade emellertid om slutsatsen i skäl 124 att de gällande åtgärdernas positiva verkningar undergrävdes i fråga om kvantiteter genom exporten från Vietnam till EU. Lam Khang exporterar till EU och därför undergräver företaget, genom sin export, tullens positiva verkningar. Små exportörer kan inte uteslutas på grund av sin storlek eftersom det är den kumulativa effekten av all export från Vietnam som måste beaktas. |
|
(166) |
När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antisubventionsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (33), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av uppgifter från Lam Khang, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Prisjämförelsen visade att Lam Khang inte underskred unionens målpriser under rapporteringsperioden. |
|
(167) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om kvantiteter genom Lam Khangs export från Vietnam till unionen. |
4.3.1.4 Importerad likadan produkt som omfattas av subventionering
|
(168) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionering. |
|
(169) |
Såsom anges i avsnitt 2.5.5 drog kommissionen slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av de subventioner som konstaterades i den ursprungliga antisubventionsundersökningen. Kommissionen drog därför slutsatsen att den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionering. |
|
(170) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Lam Khang samt myndigheten för handelspolitiska skyddsinstrument under Vietnams industri- och handelsministerium att företagets inköp gjordes på affärsmässiga villkor och att de därför inte omfattades av de subventioner som konstaterades i den ursprungliga antisubventionsundersökningen. |
|
(171) |
Kommissionen noterade först att det var helt klarlagt att de subventionssystem som hade införts av Indonesien, och som konstaterades i den ursprungliga undersökningen, fortfarande var i kraft. |
|
(172) |
Kommissionen noterade att Lam Khang främst anskaffar sina delar från Indonesien (mer än 60 % under rapporteringsperioden). |
|
(173) |
Kommissionen jämförde dessutom priserna på varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som importerades från Indonesien med priserna från Kina, som efter Indonesien är Lam Khangs enda andra betydande källa för jämförbara varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. För att kunna göra en rättvis prisjämförelse fokuserade kommissionen på de varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål som Lam Khang handlar mest med. Dessa varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål utgjorde 50 % av vikten och värdet av Lam Khangs leveranser. Kommissionen analyserade prisskillnaderna kvartalsvis för rapporteringsperioden och konstaterade att indonesiska varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål var mellan 2,3 % och 9,5 % billigare än motsvarande kinesiska produkter. |
|
(174) |
Kommissionen drog därför slutsatsen, på grundval av de låga priserna på indonesiska varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål, att delar av den importerade likadana produkten rimligtvis omfattades av de subventioner som konstaterades i den ursprungliga undersökningen. |
4.3.1.5 Slutsats om ansökan om befrielse från tull
|
(175) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Lam Khangs ansökan om befrielse från tull bör avslås. |
4.3.2 Posco VST Co., Ltd
|
(176) |
I undersökningen fastställdes det att mindre än 60 % av alla delar som användes av Posco VST under rapporteringsperioden kom från Indonesien. Eftersom det andra kriteriet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, som tillämpas på motsvarande sätt i denna subventionsundersökning, inte uppfylldes drog kommissionen slutsatsen att detta företags verksamhet inte bör betraktas som kringgående av de gällande åtgärderna. Posco VST:s ansökan om befrielse från tull bör därför bifallas. |
|
(177) |
Efter utlämnandet av uppgifter drog Eurofer slutsatsen, utifrån skäl 176, att kommissionen bedömde kriterierna i artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen (som tillämpas på motsvarande sätt i denna subventionsundersökning), och specifikt 60 %-regeln däri, på producentnivå snarare än produktnivå. Eurofer ansåg att en sådan strategi var oförenlig med det uttalade syftet och målet med bestämmelsen om kringgående. Även om kommissionen hade använt samma strategi i tidigare ärenden hävdade Eurofer att denna strategi inte var relevant eller lämplig i detta ärende, att den leder till absurda och orimliga resultat och att det skulle gå emot själva syftet med bestämmelsen om kringgående, eftersom de största volymerna som utgör kringgående inte skulle omfattas. Enligt Eurofer borde kommissionen tolka prövningen av sammansättningsverksamheten eller färdigställandet på grundval av hur kraven i den grundläggande antidumpningsförordningen och rättspraxis följs, och inte utifrån egen tidigare praxis. |
|
(178) |
Kommissionen erinrade om att lagstiftaren avsåg att ge EU-institutionerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning av definitionen av ”kringgående” och att syftet med de undersökningar som genomförs i enlighet med artikel 13 i den grundläggande antidumpningsförordningen är att säkerställa att antidumpningstullarna är effektiva och att förhindra att de kringgås (34), vilket också framgår av domstolens rättspraxis. Kommissionen konstaterade även att det är uppenbart att lagstiftaren inte avsåg att användningen av vissa delar från det land som omfattas av åtgärder, vid sammansättningsverksamhet eller färdigställande i ett annat land eller i unionen, skulle utgöra kringgående. När det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen omfattas av begreppet sammansättningsverksamhet eller färdigställande föreskrivs därför i artikel 13.2 b ett objektivt tröskelvärde på 60 % som ska tillämpas på verksamheten. |
|
(179) |
Det största problemet med Eurofers föreslagna strategi är att det bruk, de processer eller den bearbetning som avses i artikel 23.3, i detta fall sammansättningsverksamhet eller färdigställande, inte beaktas i sin helhet. I bedömningen av tröskelvärdet föreslår Eurofer i stället att fokus bara ska ligga på den del av sammansättningsverksamheten eller färdigställandet som uteslutande använder indonesiska insatsvaror, medan man bortser från resten. I detta fall skulle en sådan strategi, på grund av sin natur, göra att det tröskelvärde som införts av lagstiftaren i princip förlorar sin betydelse. Mot bakgrund av de särskilda omständigheterna i detta fall avvisade kommissionen därför denna strategi. |
|
(180) |
Eurofer hävdade även att kommissionen, när den slog fast att bruket, processerna eller bearbetningen inte uppnår tröskelvärdet i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen, borde ha bedömt huruvida bruket omfattas av den allmänna definitionen av kringgående i artikel 13.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen (artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen). Detta var emellertid precis vad kommissionen gjorde i avsnitt 2.5.3. I nämnda avsnitt slog kommissionen fast att ytterligare bearbetning av varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål till kallvalsade platta produkter av rostfritt stål omfattas av begreppet sammansättning av delar eller färdigställande i den mening som avses i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen. Kommissionen beaktade därmed vilka typer av bruk, processer eller bearbetning som ägde rum i Vietnam, i enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen, och drog slutsatsen att dessa bör anses utgöra sammansättningsverksamhet eller färdigställande. För ett antal företag uppfyllde sammansättningsverksamheten eller färdigställandet inte kriterierna för kringgående, men det innebär inte att kommissionen inte längre kommer att betrakta sådan verksamhet som sammansättningsverksamhet eller färdigställande för dessa företag. |
|
(181) |
Eurofer uppgav i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter att ”för att kunna anse att det inte förekommer kringgående, när kriterierna inte är uppfyllda vad gäller sammansättningsverksamhet, måste kommissionen också visa att den ’kallvalsning’ som konstaterats äga rum vid de undantagna företagen inte är ett bruk, processer eller bearbetning”. Detta är inte korrekt. För att fastställa att det förekommer kringgående måste kommissionen visa, i enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen, att den observerade förändringen i handelsmönstret ”härrör från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning, för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av utjämningstullen”. På grundval att detta slog kommissionen fast att det förekom kringgående på en landsomfattande nivå för Vietnam. |
|
(182) |
De undantag som beviljats på företagsnivå, såsom för Posco VST, bygger emellertid på att detta specifika företags bruk, processer eller bearbetning, som ansågs vara sammansättningsverksamhet eller färdigställande, inte uppfyllde de specifika kriterier i artikel 13.2 i den grundläggande antidumpningsförordningen som tillämpas på motsvarande sätt i denna undersökning. Detta innebär endast att det specifika företaget inte var involverat i kringgående. Det ändrar emellertid inte slutsatsen att kringgående förekommer för resten av landet, däribland hos de företag som inte undantogs från utvidgningen av åtgärderna. Det ändrar inte heller slutsatsen att det bruk, de processer eller den bearbetning som har lett till kringgående av åtgärderna för Vietnam anses vara sammansättningsverksamhet eller färdigställande. Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
|
(183) |
Eurofer hävdade dessutom i sin inlaga efter utlämnandet av uppgifter att kommissionen inte får bevilja några undantag ”om kringgående konstateras med avseende på produkten”. Detta påstående förefaller antyda att Eurofer anser att kommissionen olagligen har beviljat undantag. Detta är inte korrekt. Kommissionen har, som det beskrivs i tidigare avsnitt, tillämpat de regler som fastställs i artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen och på motsvarande sätt artikel 13.2 b i den grundläggande antidumpningsförordningen. Kommissionen har konstaterat att vissa producenter av den berörda produkten kan beviljas undantag på grundval av dessa regler. |
4.3.3 Yongjin Metal Technology (Vietnam) Company Limited
4.3.3.1 Påbörjande eller väsentlig utvidgning av verksamheten
|
(184) |
Yongjin inledde sin produktion av den berörda produkten i april 2022. Kommissionen drog därför slutsatsen att Yongjins verksamhet påbörjades efter inledandet av antisubventionsundersökningen den 17 februari 2021 och kort efter införandet av antidumpningsåtgärderna. |
|
(185) |
Efter utlämnandet av uppgifter hävdade Yongjin och Gerber att Yongjins kallvalsverk hade planerats sedan 2017 och att uppförandet därför inte hade någon koppling till inledandet av den ursprungliga undersökningen. Även om planerna för valsverket upprättades före den ursprungliga antidumpningsundersökningen, påbörjade och väsentligt utvidgade Yongjin sin faktiska verksamhet (dvs. inköp av insatsvaror från Indonesien och försäljning till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som innehåller indonesiska insatsvaror) först efter inledandet av den ursprungliga undersökningen, dvs. 2022. Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
|
(186) |
I sin inlaga efter inledandet av den aktuella undersökningen hävdade Yongjin att det finns en ekonomisk motivering till att, å enda sidan, inrätta en produktionsanläggning för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Vietnam (såsom konkurrenskraftiga arbetskraftskostnader, geografiskt läge, låga energikostnader, Vietnams miljöpolitik, ekonomiska politik och handelspolitik, däribland skatteincitament osv.) och, å andra sidan, köpa insatsvaror (varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) från Indonesien mot bakgrund av tillgången i Indonesien på nickel – en insatsvara i rostfritt stål – och förbindelserna med indonesiska företag. Efter utlämnandet av uppgifter upprepade Yongjin detta argument och pekade samtidigt på de låga driftskostnaderna i Vietnam och den växande inhemska efterfrågan på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. |
|
(187) |
Kommissionen konstaterade emellertid att dessa faktorer fanns sedan tidigare och att det inte hade skett någon annan specifik utveckling de senaste åren än införandet av tullen som kunde förklara utvecklingen av produktionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål. Kommissionen avvisade därför detta påstående. |
4.3.3.2 Delarnas värde och ökning av värdet
|
(188) |
Nästan 100 % av alla delar som Yongjin använde under rapporteringsperioden kom från Indonesien. Delarnas värdeökning understeg 10 % av produktionskostnaden. |
4.3.3.3 Undergrävande av tullens positiva verkningar och bevis för subventionering
|
(189) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida importen av den undersökta produkten till unionen hade undergrävt de positiva verkningarna av de gällande åtgärderna i fråga om kvantiteter och priser. |
|
(190) |
De kvantiteter av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som exporterades till unionen av Yongjin ökade avsevärt i absoluta volymer under undersökningsperioden, och uppgick till [26–30] % av importen till unionen från Vietnam och [0,5–1 %] av förbrukningen i unionen under rapporteringsperioden. |
|
(191) |
När det gäller priserna jämförde kommissionen det genomsnittliga icke-skadevållande pris som fastställdes i den ursprungliga antisubventionsundersökningen, justerat för prisökningen på kallvalsade platta produkter av rostfritt stål enligt Europeiska unionens producentprisindex (35), med de vägda genomsnittliga cif-exportpriser som fastställts på grundval av uppgifter från Yongjin, vederbörligen justerade för kostnader efter import. Prisjämförelsen visade att Yongjin underskred unionens målpriser med mer än 30 % under rapporteringsperioden. |
|
(192) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att de gällande åtgärderna undergrävdes i fråga om kvantiteter och priser genom Yongjins export från Vietnam till unionen. |
4.3.3.4 Importerad likadan produkt som omfattas av subventionering
|
(193) |
I enlighet med artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen undersökte kommissionen huruvida den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionering. |
|
(194) |
Såsom anges i avsnitt 2.5.5 drog kommissionen slutsatsen att delar av den importerade likadana produkten fortfarande omfattades av de subventioner som konstaterades i den ursprungliga antisubventionsundersökningen. Kommissionen drog därför slutsatsen att den importerade likadana produkten och/eller delar av den fortfarande omfattades av subventionering. |
4.3.3.5 Slutsats om ansökan om befrielse från tull
|
(195) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att Yongjins ansökan om befrielse från tull bör avslås. |
5. SKÄRPNING AV IMPORTKRAV OCH ÖVERVAKNING
|
(196) |
Befrielse från tull, när en begäran om övergång till fri omsättning lämnas in till den behöriga tullmyndigheten, bör endast beviljas under förutsättning att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig handelsfaktura och, för att minimera risken för kringgående, särskilt vid försäljning av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål via handlare eller servicecenter, ett giltigt valsverkscertifikat som uppfyller kraven i artiklarna i denna förordning. Importen bör omfattas av den utvidgade utjämningstullsatsen för alla övriga företag om ingen sådan faktura och inget sådant valsverkscertifikat uppvisas när begäran om övergång till fri omsättning lämnas in till den behöriga tullmyndigheten. |
|
(197) |
I detta fall, mot bakgrund av kringgåendets allvar, ansåg kommissionen att det var nödvändigt att införa ytterligare en åtgärd för att övervaka den andel av indonesiskt baserade kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som importeras till unionen. Övervakningssystemet kommer att fungera på följande sätt: en försäkran kommer att tillfogas det valsverkscertifikat som anges i skäl 196 vari det anges om Indonesien är den ursprungliga platsen för smältning och gjutning av det rostfria stål som används för att producera de kallvalsade platta produkterna av rostfritt stål. |
|
(198) |
Även om det är nödvändigt att uppvisa denna faktura och detta valsverkscertifikat för medlemsstaternas tullmyndigheter för att de ska kunna tillämpa befrielserna från tull, är sådana handlingar inte de enda faktorer som tullmyndigheterna bör beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i försäkran är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av befrielsen från tull är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(199) |
Efter utlämnandet av uppgifter begärde Posco VST och Posco Assan att kommissionen skulle inkludera en textmall för den försäkran som avses i skäl 197 i förordningen om slutgiltig tull. En sådan mall ingår i bilagorna till denna förordning. |
|
(200) |
Posco VST och Posco Assan begärde även att kommissionen skulle bekräfta att den inte hade för avsikt att förbjuda import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från de undantagna företagen, även om dessa produkter var producerade av plattor eller varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål från Indonesien. Såsom framgår av skäl 132 gäller det undantag som har beviljats vissa företag i denna undersökning alla kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som har importerats från dessa undantagna företag, oavsett varifrån deras insatsvaror kommer. Om kommissionen emellertid kan konstatera att det har skett en betydande ökning av importen till unionen av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål, producerade av indonesiska insatsvaror, efter att dessa åtgärder har trätt i kraft, kommer kommissionen att bedöma situationen igen mot bakgrund av en sådan utveckling. En eventuell bedömning kan leda till en översyn enligt artikel 19 i den grundläggande antisubventionsförordningen. |
6. UTLÄMNANDE AV UPPGIFTER
|
(201) |
Den 5 mars 2024 underrättade kommissionen alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden som ledde fram till de ovannämnda slutsatserna och inbjöd dem att inkomma med synpunkter. |
|
(202) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 25.1 i förordning (EU) 2016/1037. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. Den slutgiltiga utjämningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2022/433 på import av valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, med ursprung i Indonesien ska härmed utvidgas till att omfatta import av valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7219 31 00, 7219 32 10, 7219 32 90, 7219 33 10, 7219 33 90, 7219 34 10, 7219 34 90, 7219 35 10, 7219 35 90, 7219 90 20, 7219 90 80, 7220 20 21, 7220 20 29, 7220 20 41, 7220 20 49, 7220 20 81, 7220 20 89, 7220 90 20 och 7220 90 80, avsända från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte (Taric-nummer 7219310010, 7219310020, 7219321010, 7219321020, 7219329010, 7219329020, 7219331010, 7219331020, 7219339010, 7219339020, 7219341010, 7219341020, 7219349010, 7219349020, 7219351010, 7219351020, 7219359010, 7219359020, 7219902010, 7219902020, 7219908010, 7219908020, 7220202110, 7220202120, 7220202910, 7220202920, 7220204110, 7220204120, 7220204910, 7220204920, 7220208110, 7220208120, 7220208910, 7220208920, 7220902010, 7220902020, 7220908010 och 7220908020), med undantag för produkter som producerats av de företag som anges nedan:
|
Land |
Företag |
Taric-tilläggsnummer |
|
Taiwan |
Chia Far Industrial Factory Co., Ltd Tang Eng Iron Works Co., Ltd Tung Mung Development Co., Ltd Walsin Lihwa Corporation Yieh United Steel Corporation Yuan Long Stainless Steel Corp. |
89AH |
|
Turkiet |
Posco Assan TST Celik Sanayi A.Ş. |
89AK |
|
Vietnam |
Posco VST Co., Ltd |
89AJ |
2. Den tull som utvidgas är den utjämningstull på 20,5 % som är tillämplig på ”[a]lla övriga indonesiska företag”.
3. Den tull som utvidgas genom punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tas ut på import som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om dess deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och som registrerats i enlighet med artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1631 samt artiklarna 23.4 och 24.5 i förordning (EU) 2016/1037, med undantag av de produkter som producerats av de företag som nämns i punkt 1.
4. Befrielse från tull ska endast beviljas de specifika företag som nämns i punkt 1 under förutsättning att följande handlingar uppvisas för medlemsstaternas tullmyndigheter:
|
a) |
Om importören köper direkt från den taiwanesiska, turkiska eller vietnamesiska exporterande producenten ska en handelsfaktura med en försäkran från den exporterande producenten och ett valsverkscertifikat från samma producent tillhandahållas enligt bilaga 1 (producentförsäkran för direkt exportförsäljning). Valsverkscertifikatet ska vara utfärdat av ett av de företag som anges i punkt 1. |
|
b) |
Om importören köper från en handlare eller annan juridisk person som utgör mellanhand, oavsett om den är belägen i Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, ska en handelsfaktura från producenten till handlaren eller den andra juridiska person som utgör mellanhand tillhandahållas, med en försäkran från producenten och ett valsverkscertifikat från samma producent enligt bilaga 2 (producentförsäkran för indirekt exportförsäljning), samt en handelsfaktura till importören från handlaren eller den andra juridiska person som utgör mellanhand. Valsverkscertifikatet ska vara utfärdat av ett av de företag som anges i punkt 1. |
Om varken valsverkscertifikatet eller fakturan uppvisas, ska den tullsats som gäller för alla övriga företag tillämpas.
5. För övervakningsändamål ombeds importörer att uppge i de handlingar som nämns i artikel 1.4 om Indonesien är ursprungslandet för smältning och gjutning av de insatsvaror av rostfritt stål som används för att framställa produkten i Taiwan, Turkiet eller Vietnam. Beroende på vad importören uppger ska tullmyndigheterna redovisa sådana transaktioner som ”ursprungslandet för smältning och gjutning är Indonesien” eller ”ursprungslandet för smältning och gjutning är inte Indonesien”.
6. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
Tullmyndigheterna åläggs härmed att upphöra med den registrering av import som infördes genom artikel 2 i genomförandeförordning (EU) 2023/1631.
Artikel 3
1. När den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 (36) blir tillämplig på valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, och överskrider nivån på den utjämningstull som fastställs i artikel 1.2, ska endast den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 tas ut.
2. Under den period då punkt 1 tillämpas ska uttaget av de tullar som införs i enlighet med denna förordning tillfälligt upphävas.
3. Det tillfälliga upphävande som avses i punkt 2 ska tidsbegränsas till tillämpningsperioden för den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159.
Artikel 4
De ansökningar om befrielse från tull som har inlämnats av Trinox Metal Sanayi ve Ticaret A.Ş. (Turkiet), Lam Khang Joint Stock Company (Vietnam) och Yongjin Metal Technology (Vietnam) Company Limited (Vietnam) ska avslås.
Artikel 5
1. Ansökningar om befrielse från den tull som utvidgas genom artikel 1 ska göras skriftligen på ett av Europeiska unionens officiella språk och ska vara undertecknade av en person som är bemyndigad att företräda den enhet som ansöker om befrielse. Ansökan ska skickas till följande adress:
|
European Commission |
|
Directorate-General for Trade |
|
Directorate G Office: |
|
CHAR 04/39 |
|
1049 Bryssel |
|
BELGIEN |
2. I enlighet med artikel 23.4 i förordning (EU) 2016/1037 får kommissionen genom beslut tillåta att import från företag som inte kringgår de utjämningsåtgärder som infördes genom genomförandeförordning (EU) 2022/433 befrias från den tull som utvidgas genom artikel 1.
Artikel 6
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 6 maj 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 55.
(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/433 av den 15 mars 2022 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien och om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/2012 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien (EUT L 88, 16.3.2022, s. 24).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2012 av den 17 november 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indien och Indonesien (EUT L 410, 18.11.2021, s. 153).
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1631 av den 11 augusti 2023 om inledande av en undersökning beträffande eventuellt kringgående av de utjämningsåtgärder som införts genom genomförandeförordning (EU) 2022/433 på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien genom import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och om registrering av import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam (EUT L 202, 14.8.2023, s. 10).
(5) Artikel 23.3 i den grundläggande antisubventionsförordningen.
(6) Se avsnitt 5.1 i begäran om inledande, som finns tillgänglig i de offentliga ärendehandlingarna.
(7) Se avsnitt 6 i begäran om inledande.
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 21).
(9) Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1478 av den 6 september 2022 om utvidgning av den slutgiltiga utjämningstull som genom genomförandeförordning (EU) 2020/776 införts på import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial med ursprung i Folkrepubliken Kina och Egypten till att även omfatta import av vissa vävda och/eller sydda glasfibermaterial som avsänts från Turkiet, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L 233, 8.9.2022, s. 18), och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/825 av den 17 april 2023 om utvidgning av den antidumpningstull som införts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1408 om import av vissa varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål med ursprung i Indonesien till import av vissa varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål som avsänts från Turkiet, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Turkiet eller inte (EUT L 103, 18.4.2023, s. 12).
(10) Se Världstullorganisationens publikation Harmonized System Compendium – 30 Years On, en uppdaterad och utvidgad version av Customs Compendium, som finns tillgänglig på https://www.wcoomd.org/-/media/wco/public/global/pdf/topics/nomenclature/activities-and-programmes/30-years-hs/hs-compendium.pdf.
(11) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2093 av den 15 november 2017 om avslutande av undersökningen beträffande ett eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 införts på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina genom import avsänd från Indien, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Indien eller inte, och om avslutande av den registrering av sådan import som införts genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/272 (EUT L 299, 16.11.2017, s. 1).
(12) Ibidem, skäl 33.
(13) Ibidem, skäl 72.
(14) Se domstolens dom av den 12 september 2019, kommissionen/Kolachi Raj Industrial, C-709/17 P, ECLI:EU:C:2019:717.
(15) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/978 av den 23 juni 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2019/159 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 167, 24.6.2022, s. 58).
(16) Genomförandeförordning (EU) 2021/2012.
(17) I enlighet med den parallella undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärderna för kallvalsade platta produkter av rostfritt stål från de tre berörda länderna (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1632 av den 11 augusti 2023 om inledande av en undersökning beträffande eventuellt kringgående av de antidumpningsåtgärder som införts genom genomförandeförordning (EU) 2021/2012 på import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål med ursprung i Indonesien genom import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Taiwan, Turkiet och Vietnam eller inte, och om registrering av import av kallvalsade platta produkter av rostfritt stål som avsänts från Taiwan, Turkiet och Vietnam [EUT L 202, 14.8.2023, s. 16]).
(18) https://www.gtis.com/gta.
(19) Förbrukningssiffrorna bygger på sökandens uppskattningar för 2022 och har avrundats till 400 000 ton – se avsnitt 6.1 i begäran om inledande.
(20) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/sts_inpp_m__custom_8999915/default/table?lang=en.
(21) Genomförandeförordning (EU) 2023/825.
(22) Förbrukningssiffrorna bygger på sökandens uppskattningar för 2022 och har avrundats till 400 000 ton – se avsnitt 6.1 i begäran om inledande.
(23) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/sts_inpp_m__custom_8999915/default/table?lang=en.
(24) De råvaror som används för att producera kallvalsade platta produkter av rostfritt stål i Vietnam är varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål. Undersökningen visade inte att det skulle förekomma någon varmvalsning av plattor av rostfritt stål från Indonesien, som därefter återexporteras till EU.
(25) Förbrukningssiffrorna bygger på sökandens uppskattningar för 2022 och har avrundats till 400 000 ton – se avsnitt 6.1 i begäran om inledande.
(26) Tillkännagivande om inledande av ett antidumpningsförfarande beträffande import av vissa varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål, med ursprung i Folkrepubliken Kina, Taiwan och Indonesien (EUT C 269 I, 12.8.2019, s. 1), och tillkännagivande om inledande av ett antisubventionsförfarande beträffande import av vissa varmvalsade plåtar och rullar av rostfritt stål, med ursprung i Folkrepubliken Kina och Indonesien (EUT C 342, 10.10.2019, s. 18).
(27) WTO DS592/R, den 27 november 2019, Indonesien – Åtgärder rörande råvaror, begäran om samråd från Europeiska unionen.
(28) Se fotnoterna 2 och 4 ovan.
(29) Se fotnot 22 ovan.
(30) Artikel 13.2 a i den grundläggande antidumpningsförordningen.
(31) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/sts_inpp_m__custom_8999915/default/table?lang=en.
(32) Se Posco Assans svar på fråga D.3.6: ”Såsom framgår av tabell D.3 köptes inga råvaror (varmvalsade ringar eller rullar av rostfritt stål) från Indonesien under rapporteringsperioden”, som finns tillgängligt i de offentliga ärendehandlingarna på Tron.tdi under nummer t23.004403.
(33) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/sts_inpp_m__custom_8999915/default/table?lang=en.
(34) Se domstolens dom av den 12 september 2019, kommissionen/Kolachi Raj Industrial, C-709/17 P, ECLI:EU:C:2019:717, punkterna 46 och 109.
(35) https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/sts_inpp_m__custom_8999915/default/table?lang=en.
(36) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 av den 31 januari 2019 om införande av slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter (EUT L 31, 1.2.2019, s. 27).
BILAGA 1
Producentförsäkran för direkt exportförsäljning
1.
På den giltiga handelsfaktura som avses i artikel 1.4 a ska det finnas en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman hos den producent som utfärdar fakturan, utformad på följande sätt:|
a) |
Tjänstemannens namn och befattning hos producenten. |
|
b) |
Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att (volym i kg) av de valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (Taiwan, Turkiet eller Vietnam). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” |
|
c) |
Datum och underskrift. |
2.
Handelsfakturan ska åtföljas av ett giltigt valsverkscertifikat i enlighet med artikel 1.4 a som ska omfatta en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdar valsverkscertifikatet, utformad på följande sätt:|
a) |
Tjänstemannens namn och befattning vid den enhet som utfärdar valsverkscertifikatet. |
|
b) |
Följande försäkran: ” Jag intygar härmed att
|
|
c) |
Datum och underskrift. |
BILAGA 2
Producentförsäkran för indirekt exportförsäljning
1.
En försäkran från den taiwanesiska, turkiska eller vietnamesiska producenten, undertecknad av en tjänsteman hos den producent som utfärdar fakturan för denna transaktion till handlaren eller den andra juridiska person som utgör mellanhand, i följande format, ska finnas på producentens handelsfaktura till den andra juridiska person som utgör mellanhand eller handlaren i enlighet med artikel 1.4 b:|
a) |
Tjänstemannens namn och befattning hos producenten. |
|
b) |
Följande försäkran: ”Jag intygar härmed att (volym i kg) av de valsade platta produkter av rostfritt stål, inte vidare bearbetade efter kallvalsningen, som säljs till handlaren/den andra juridiska person som utgör mellanhand (namn på handlaren/den andra juridiska person som utgör mellanhand) (land för handlaren/den andra juridiska person som utgör mellanhand) och som omfattas av denna faktura har producerats av vårt företag (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (Taiwan, Turkiet eller Vietnam). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” |
|
c) |
Datum och underskrift. |
2.
Handelsfakturan ska åtföljas av ett giltigt valsverkscertifikat i enlighet med artikel 1.4 b som ska omfatta en försäkran som är undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdar valsverkscertifikatet, utformad på följande sätt:|
a) |
Tjänstemannens namn och befattning vid den enhet som utfärdar valsverkscertifikatet. |
|
b) |
Följande försäkran: ” Jag intygar härmed att
|
|
c) |
Datum och underskrift. |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1268/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)