Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1281 av den 7 maj 2024 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/1208 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 | Laglig.se

Europeiska unionens
officiella tidning

L-serien

2024/1281

17.5.2024

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/1281

av den 7 maj 2024

om ändring av genomförandeförordning (EU) 2020/1208 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (1), särskilt artiklarna 19.5, 26.7 och 38.3, och

av följande skäl:

(1)

När medlemsstaterna rapporterar data från växthusgasinventeringen till kommissionen ska de använda den gemensamma rapporteringstabell och den innehållsförteckning för inventeringsdokument för växthusgaser som används i samband med Parisavtalet. Under 2021 antog partskonferensen, i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, beslut 5/CMA.3 som fastställer den gemensamma rapporteringstabell och den innehållsförteckning för inventeringsdokument för växthusgaser som parterna ska använda när de lämnar in sina nationella inventeringsrapporter. Det är nödvändigt att ändra definitionerna i artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 (2) för att uppdatera hänvisningarna till partskonferensens beslut som fastställer ovannämnda tabell och innehållsförteckning.

(2)

Artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999 har ändrats så att det införs krav på att kommissionen genomför en omfattande granskning av nationella inventeringsdata om växthusgaser under 2025, utöver de omfattande granskningar som ska genomföras under 2027 och 2032. Det är därför nödvändigt att ändra artiklarna 30 och 32 i genomförandeförordning (EU) 2020/1208 samt bilaga XXII till den genomförandeförordningen, som fastställer förfarandet och tidsplanen för de omfattande granskningar som ska genomföras enligt artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999.

(3)

I enlighet med artikel 19.2 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna lämna information om användningen av intäkter som har genererats genom auktionering av utsläppsrätter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (3). Formaten för rapportering av denna information fastställs i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2020/1208.

(4)	Direktiv 2003/87/EG har ändrats genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 (4), och flera ändringar har införts när det gäller användningen av auktionsintäkter. Dessa ändringar bör återspeglas i formaten i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2020/1208.

(5)

I artikel 10.3 första stycket i direktiv 2003/87/EG föreskrivs nu att alla auktionsintäkter som inte förs in i unionens budget i form av egna medel, eller motsvarande ekonomiska värde av sådana auktionsintäkter, ska användas för de klimatrelaterade syften som förtecknas i den artikeln, med undantag för intäkter som används för att kompensera för indirekta koldioxidkostnader. Här ingår ökade auktionsintäkter för medlemsstaterna till följd av att sjöfart inkluderas i EU:s utsläppshandelssystem, som leder till att medlemsstaterna uppmuntras att öka sin användning för att bidra till skydd, återställande och bättre förvaltning av marina ekosystem, särskilt marina skyddsområden. För att följa framstegen mot det obligatoriska målet att använda alla intäkter för de syften som anges i artikel 10.3 första stycket bör en ny tabell 2 införas i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering om den samlade utbetalningen av intäkterna för varje år.

(6)

Artikel 10.3 femte stycket i direktiv 2003/87/EG föreskriver nu att rapporteringen om auktionsintäkter ska vara tillräckligt detaljerad för att kommissionen ska kunna bedöma medlemsstaternas efterlevnad av kravet i första stycket i den artikeln. Kommissionen bör därför kräva att medlemsstaterna lämnar in ny information om användningen av intäkter om den anser att informationen inte är tillräckligt detaljerad för att bedöma medlemsstaternas efterlevnad, och kräva att medlemsstaterna åtgärdar denna brist inom rimlig tid.

(7)

Förteckningen över klimatrelaterade syften i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG har utvidgats så att den omfattar ytterligare syften med positiv miljöpåverkan. Dessutom är medlemsstaterna nu, i enlighet med artikel 10.3 fjärde stycket, skyldiga att årligen rapportera om användningen av auktionsintäkter och, i förekommande fall och när så är lämpligt, närmare ange vilka intäkter som använts och åtgärder som vidtagits för att genomföra deras integrerade nationella energi- och klimatplaner och deras territoriella planer för en rättvis omställning. När medlemsstaterna fastställer hur intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätter ska användas måste de också ta hänsyn till behovet av att fortsätta att öka den internationella klimatfinansieringen i utsatta tredjeländer. Tabellen för rapportering om användningen av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för syften på nationell nivå och unionsnivå enligt artiklarna 3d och 10 i direktiv 2003/87/EG bör anpassas för att återspegla dessa nya krav och syften, som en ny tabell 3. För att ge en mer detaljerad förståelse av användningen av auktionsintäkter inom de bredare syften som anges i förteckningen i artikel 10.3 bör medlemsstaterna i denna tabell ange den exakta utgiftskategorin, inbegripet syften på internationell nivå och internationell klimatfinansiering, och de bör ange när intäkterna har använts till ett projekt eller program för framställning av nettonollteknik.

(8)

Enligt artikel 30m.3 i direktiv 2003/87/EG ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa synlighet för finansieringskällan för de åtgärder eller projekt som finansieras genom de auktionsintäkter för vilka de bestämmer användningen i enlighet med artikel 3d.4, artikel 10.3 och artikel 30d.6 i det direktivet, med hänsyn tagen till nationella omständigheter. I den nya tabellen 3 bör det vara möjligt för medlemsstaterna att rapportera om hur de strävat efter att säkerställa sådan synlighet.

(9)

Medlemsstater med ansvar för en hög andel rederier jämfört med sin befolkning tilldelas en andel utsläppsrätter och bör använda intäkterna från auktioneringen av den andelen utsläppsrätter för de syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG, första stycket led g, med avseende på sjöfartssektorn, och leden f och i i det stycket. I den nya tabellen 3 bör det vara möjligt för de berörda medlemsstaterna att rapportera om användningen av sådana ytterligare intäkter för sjöfartssyften.

(10)

Sedan den 1 januari 2021 får både verksamhetsutövare vid anläggningar och luftfartygsoperatörer överlämna allmänna utsläppsrätter och utsläppsrätter för luftfart i enlighet med artikel 12 i direktiv 2003/87/EG. I kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 (5) har dessutom definitionen av allmänna utsläppsrätter ändrats så att den efter den 1 januari 2025 omfattar alla utsläppsrätter som utfärdas i enlighet med kapitel III i direktiv 2003/87/EG, alla utsläppsrätter som utfärdas för sjötransportverksamhet i enlighet med artikel 3ga i det direktivet och alla utsläppsrätter som utfärdas för luftfartsverksamhet i enlighet med artikel 3c och artikel 3d i det direktivet. Dessa utsläppsrätter ska auktioneras ut gemensamt under samma budgivningsperioder från och med den 1 januari 2025. Till följd av detta bör all åtskillnad mellan rapportering om luftfartsintäkter och icke-luftfartsintäkter i bilaga II till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 tas bort.

(11)

Rapporteringen av auktionsintäkter enligt genomförandeförordning (EU) 2020/1208 bör förenklas på grundval av erfarenheterna från den rapportering som ägt rum enligt dess bestämmelser. För det första bör tabellerna 1a och 1b för att förenkla rapporteringen slås ihop till en ny tabell 1 som ger en översikt över de intäkter som genererats och deras användning under rapporteringsåret. För det andra har tabellerna 3, 4, 5 och 6 i bilaga II till den genomförandeförordningen visat sig vara alltför detaljerade för att kunna användas för korrekt rapportering och möjliggöra jämförelser. Tabellerna 3, 4 och 5 bör därför ersättas med en enda tabell, där användningen av alla intäkter från auktionering av utsläppsrätter för syften på internationell nivå slås samman till en enda översikt som ny tabell 4, och tabell 6 bör utgå.

(12)

I genomförandeförordning (EU) 2020/1208 fastställs formatet för de rapporter som medlemsstaterna ska lämna till kommissionen i enlighet med artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999. Sådana rapporter gäller bland annat växthusgasutsläpp som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 (6).

(13)	Tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/842 definieras genom hänvisning till bilaga I till direktiv 2003/87/EG, där de verksamheter som omfattas av direktiv 2003/87/EG förtecknas.

(14)

Bilaga I till direktiv 2003/87/EG har ändrats genom tillägg av verksamheten ”sjötransporter” samt, från och med den 1 januari 2024 och för tillämpningen av artiklarna 14 och 15 i det direktivet, verksamheten ”förbränning av bränslen i anläggningar för förbränning av kommunalt avfall med en sammanlagd tillförd effekt på mer än 20 MW”. Artikel 2.1 i förordning (EU) 2018/842 har ändrats för att säkerställa att en sådan ändring av bilaga I till direktiv 2003/87/EG inte ändrar tillämpningsområdet för förordning (EU) 2018/842.

(15)

I de rapporteringsmallar som fastställs i bilagorna XII och XV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 ingår fält där medlemsstaterna ska ange mängden utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG. Det är nödvändigt att, genom att lägga till en fotnot 5 i bilaga XII och genom att ändra fotnot 7 i bilaga XV, fastställa att de utsläpp som orsakas av verksamheten ”sjötransporter” samt utsläpp från verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG för tillämpningen av artiklarna 14 och 15 i det direktivet inte ska ingå i de mängder som medlemsstaterna anger i dessa fält.

(16)

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 (7), som fastställer bestämmelser för övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp från de verksamheter som omfattas av direktiv 2003/87/EG, har ändrats för att anpassas till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (8) som reglerar främjande av användning av energi från förnybara energikällor. Från och med den 1 januari 2023 (utsläppsåret) ska därför inte alla utsläpp från förbränning av biomassa rapporteras som nollutsläpp enligt genomförandeförordning (EU) 2018/2066, utan endast de utsläpp där den använda biomassan uppfyller hållbarhetskriterierna i artikel 29.2–29.7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001. Den ändringen påverkar beräkningen av utsläppen enligt förordning (EU) 2018/842, eftersom utsläpp från förbränning av biomassa som inte ska rapporteras som nollutsläpp enligt genomförandeförordning (EU) 2018/2066 skulle leda till en ökning av utsläppen enligt direktiv 2003/87/EG som ska räknas för tillämpningen av förordning (EU) 2018/842, och till motsvarande minskning av beräknade utsläpp enligt förordning (EU) 2018/842. Det bör därför klargöras i bilagorna XII och XV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 att koldioxidutsläpp från användning av all biomassa i stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG kommer att redovisas som noll vid tillämpningen av bilagorna XII och XV till den genomförandeförordningen.

(17)	Partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) beslutade 2021 att, från och med 2024 och för tillämpningen av Parisavtalet, ska permanent lagrade växthusgasutsläpp som avskiljs vid förbränning av biomassa eller industriprocesser dras av från varje parts totala utsläpp.

(18)

I skäl 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 (9) erkändes vikten av ett unionssystem för certifiering av säker och permanent lagring av koldioxidupptag baserad på tekniska lösningar, vilket skapar tydlighet för medlemsstaterna och marknadsoperatörerna i fråga om ökningen av sådana koldioxidupptag. När ett sådant certifieringssystem är i kraft kan en analys göras av hur dessa koldioxidupptag kan bokföras enligt unionsrätten.

(19)

I kommissionens meddelande ”Mot en ambitiös industriell koldioxidhantering för EU” av den 6 februari 2024 betonas att värdekedjor för industriella koldioxidupptag är avgörande för att uppnå det klimatneutralitetsmål som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (10). Samtidigt konstateras det i meddelandet att industriella koldioxidupptag för närvarande inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) 2018/842 eller förordning (EU) 2018/841 (11), och att det är viktigt att utvärdera hur man på bästa sätt skapar incitament för industriella koldioxidupptag inom ramen för befintlig EU-lagstiftning eller genom nya instrument.

(20)	För att säkerställa en korrekt redovisning av växthusgasutsläppen enligt förordning (EU) 2018/842, som inte möjliggör avdrag, bör negativa utsläpp som rapporteras till UNFCCC inte beaktas vid beräkningen av de utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842.

(21)

För att säkerställa öppenhet och rättssäkerhet är det lämpligt att i bilaga XV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 ange de datum då medlemsstaterna ska extrahera uppgifterna om de totala verifierade utsläppen från stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG för att fastställa de utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842.

(22)

Enligt artikel 29.5 i förordning (EU) 2018/1999 ska kommissionen årligen bedöma om medlemsstaterna har gjort tillräckliga framsteg när det gäller att uppfylla de skyldigheter som anges i artikel 4 i förordning (EU) 2018/841. Även om medlemsstaternas rapportering om utsläpp och upptag av växthusgaser som utarbetats för deras LULUCF-bokföring enligt artikel 26.5 i förordning (EU) 2018/1999 endast är obligatorisk under åren 2027 och 2032, skulle årlig rapportering av sådana uppgifter göra det möjligt för kommissionen att korrekt bedöma medlemsstaternas framsteg när det gäller att uppfylla skyldigheterna enligt artikel 4 i förordning (EU) 2018/841. Det är därför lämpligt att i bilaga XX ange att medlemsstaterna uppmanas att varje år rapportera de uppgifter som avses i den bilagan.

(23)

Det mesta av den information som krävs i tabell 1a i bilaga XX till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 kan genereras automatiskt från tabellerna i de gemensamma rapporteringsformaten som lämnats in för växthusgasinventeringen, förutsatt att rullgardinsmenyerna för val av underkategorier i dessa tabeller används. För att förenkla rapporteringskraven bör medlemsstaterna ges möjlighet att hänvisa till sina växthusgasinventeringsrapporter för att rapportera viss information som krävs i tabell 1a i bilaga XX, förutsatt att de använder rullgardinsmenyerna. Medlemsstaterna bör dock fortfarande vara skyldiga att rapportera information om brukad skogsmark och beskogad mark samt de uteslutna utsläppen/upptagen från naturliga störningar för dessa markkategorier, eftersom denna information inte kan hämtas av Europeiska miljöbyrån eller kommissionen från växthusgasinventeringsrapporterna. I bilaga XXV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 kommer tabell 1b inte längre att behövas från och med 2027, eftersom den information som krävs i den tabellen kan hämtas från växthusgasinventeringsrapporterna. Motsvarande sammanfattande tabell 5a kommer också att bli överflödig från och med det året. Tabellerna 1b och 5a i bilaga XXV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 bör därför utgå med verkan från och med den 1 januari 2028.

(24)	Förfarandet i bilaga XXII för genomförande av tekniska korrigeringar bör anpassas ytterligare till artiklarna 31 och 32 i genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för att bättre återspegla medlagstiftarnas betänkligheter när det gäller de metodändringar som tillåts enligt förordning (EU) 2018/841.

(25)

Efter ändringen av förordning (EU) 2018/841 genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/839 (12) ska medlemsstaternas efterlevnad under den första efterlevnadsperioden (2021–2025) bedömas på grundval av de bokförda utsläppen och upptagen av växthusgaser, medan medlemsstaternas efterlevnad under den andra efterlevnadsperioden (2026–2030) ska bedömas på grundval av de rapporterade utsläppen och upptagen av växthusgaser. Övergången från bokförda till rapporterade värden kommer att göra det möjligt att ytterligare harmonisera rapporteringsskyldigheterna mellan förordning (EU) 2018/841 och förordning (EU) 2018/1999. Eftersom tillämpningsområdet och strukturen ändras för den andra efterlevnadsperioden krävs också vissa smärre ändringar av tabellerna 1a och 5b i bilaga XXV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208.

(26)	Genomförandeförordning (EU) 2020/1208 bör därför ändras i enlighet med detta.

(27)

I enlighet med artikel 19.2 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna senast den 31 juli varje år rapportera om användningen av intäkter som har genererats av medlemsstaten genom auktionering av utsläppsrätter. För att säkerställa att medlemsstaterna respekterar denna tidsfrist och använder de ändrade rapporteringsmallarna i genomförandeförordning (EU) 2020/1208 bör den här förordningen tillämpas från och med den 14 maj 2024.

(28)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av genomförandeförordning (EU) 2020/1208

Genomförandeförordning (EU) 2020/1208 ska ändras på följande sätt:

Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1.	gemensam rapporteringstabell eller CRT: en tabell för uppgifter om utsläpp av växthusgaser från antropogena källor och minskning genom upptag som ingår i bilaga I till beslut 5/CMA.3 från partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (beslut 5/CMA.3).”

Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6.	innehållsförteckning för inventeringsdokument för växthusgaser: den innehållsförteckning som anges i bilaga V till beslut 5/CMA.3 från partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, i enlighet med beslut 18/CMA/1.”

I artikel 5 ska följande stycke läggas till:

”Om kommissionen anser att den information som avses i första stycket inte är tillräckligt detaljerad för en bedömning av efterlevnaden av artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG, ska kommissionen begära att den berörda medlemsstaten lämnar in en ny rapport med tillräckligt detaljerad information. Den nya rapporten ska lämnas in inom två månader från mottagandet av begäran.”

3.	I artikel 30 ska punkt 1 ersättas med följande: ”1. ”När kommissionen och Europeiska miljöbyrån utför de omfattande granskningar som avses i artikel 38.1 och 38.1a i förordning (EU) 2018/1999 ska de bistås av en teknisk expertgrupp och följa det förfarande som anges i bilaga XXII.”

Artikel 32 ska ersättas med följande:

”Artikel 32

Slutliga granskningsrapporter

Kommissionen ska informera den berörda medlemsstaten om att den omfattande granskningen har avslutats och ge medlemsstaten en slutlig rapport senast den 30 augusti 2025, den 30 augusti 2027 respektive den 30 augusti 2032.”

5.	Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

6.	Bilaga XII ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

7.	Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

8.	Bilaga XX ska ändras i enlighet med bilaga IV till den här förordningen.

9.	Bilaga XXII ska ändras i enlighet med bilaga V till den här förordningen.

10.	Bilaga XXV ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

11.	Tabellerna 1b och 5a i bilaga XXV ska utgå.

Artikel 2

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 14 maj 2024.

Artikel 1.11 ska dock tillämpas från och med den 1 januari 2028.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 7 maj 2024.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 328, 21.12.2018, s. 1. ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj.

(2) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (EUT L 278, 26.8.2020, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/1208/oj).

(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/2023-06-05).

(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (EUT L 130, 16.5.2023, s. 134, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/959/oj).

(5) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1122 av den 12 mars 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG vad gäller unionsregistrets funktion (EUT L 177, 2.7.2019, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2019/1122/oj).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/842/oj).

(7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/2066/oj).

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/857 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/842 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) 2018/1999 (EUT L 111, 26.4.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/857/oj)

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj)

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/oj).

(12) Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2023/839 av den 19 april 2023 om ändring av förordning (EU) 2018/841 vad gäller tillämpningsområdet, förenkling av reglerna för rapportering och efterlevnadskontroll och fastställande av medlemsstaternas mål för 2030 och av förordning (EU) 2018/1999 vad gäller förbättrad övervakning, rapportering, uppföljning av framsteg och översyn (EUT L 107, 21.4.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/839/oj).

BILAGA I

”BILAGA II

Information om användning av auktionsintäkter enligt artikel 5

Tabell 1

Intäkter från auktionering av utsläppsrätter som genererats och använts under år X-1

Belopp för år X-1

1 000 euro

1 000 i inhemsk valuta, om tillämpligt (1)

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter

Totala intäkter som genererats från ytterligare utsläppsrätter enligt artikel 3ga.3 andra stycket (2)

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som har betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som har avsatts (3) men inte betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG

Totala intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde som ännu inte har avsatts eller betalats ut

Finansieringsmetod

Förklara relevant nationell metod (fond, ad hoc-projekt, motsvarande ekonomiskt värde via den allmänna budgeten eller en kombination av dessa) och eventuella ändringar av metoden sedan den senaste rapporteringen

Förklaring: X = det år då rapporteringen sker.

Anmärkningar:

(1)	Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.

(2)

Enligt artikel 3ga.3 i direktiv 2003/87/EG ska, till och med den 31 december 2030, en andel utsläppsrätter tilldelas medlemsstater med en stor andel rederier som skulle ha stått under deras ansvar jämfört med deras respektive befolkning 2020. Intäkterna från auktioneringen av den andelen utsläppsrätter ska rapporteras separat här och inkluderas i det belopp som rapporteras på rad 4.

(3)	Ett åtagande innebär att medlemsstaten har avsatt ett belopp till ett visst program eller en viss åtgärd, till exempel i form av en budgetpost i en särskild fond eller i form av ett avtal med en stödmottagare, men ännu inte har betalat ut det.

Tabell 2

Intäkter från auktionering av utsläppsrätter sedan den 5 juni 2023, sammanlagt utbetalade under år X-1 för de syften som anges i artikel 10.3 med sikte på 100 % användning

Rapportering om

—	auktionsintäkter som genererats år X-1 och som betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3, i 1 000 euro (eller nationell valuta) år X-1 och som procentandel av de intäkter som genererades år X-1,

—	totala auktionsintäkter som genererats år X-2 och som betalats ut för de syften som anges i artikel 10.3, i 1 000 euro (eller nationell valuta) till år X-1, och även uttryckt som procentandel av de intäkter som genererades år X-2 (1).

Kommentarer

År

2023

2024

2025

2026

2027

2028

2029

2030

% totalt

Om 100 % ännu inte har uppnåtts, förklara varför och ange när målet på 100 % förväntas uppnås

2023 (2)

2024

2025

2026

2027

2028

2029

2030

Förklaring: X = det år då rapporteringen sker.

Anmärkningar:

(1)

Den andra vita cellen på raden för varje år visar summan av intäkterna från X-2 som betalats ut år X-1 och år X-2. Till exempel visar cellen för år 2023 och utbetalningen 2024 summan av intäkterna för 2023 som betalats ut under 2023 och 2024. Syftet med denna tabell är att följa utbetalningar av intäkter för ett visst år för att uppfylla 100 %-kravet.

(2)	Från och med den 5 juni till och med den 31 december 2023.

Tabell 3

Intäkter som betalats ut eller avsatts under år X-1 från intäkterna från auktionering av utsläppsrätter för syften på nationell nivå, unionsnivå eller internationell nivå i enlighet med artiklarna 3d och 10 i direktiv 2003/87/EG

Typ av användning (1)

Projektets eller programmets benämning

Kort beskrivning

Kategori (2)

Belopp för år X–1

Status som utbetalt och år (3)

Status som avsatt och år (4)

Synlighet (5)

Mekanism för omfördelning vad gäller sjötransporter (6)

NECP/

JTP (7)

Framställning av nettonollteknik

Kommentarer

T.ex. artikel 10.3 a i direktiv 2003/87/EG, artikel 10.3 b i direktiv 2003/87/EG osv.

T.ex. benämning på program, aktivitet, åtgärd eller projekt

Ange genomförandeorgan och hänvisning till webbaserad källa för mer detaljerad beskrivning

Ange den kategori som bäst motsvarar något av alternativen i listan

1 000 euro

1 000 inhemsk valuta

Ange det år då intäkterna genererades

Ange hur synlighet säkerställs och av vem (t.ex. stödmottagaren eller det relevanta offentliga organet)

Kryssa i om projektet eller programmet använder intäkter enligt artikel 3ga.3

Ange om åtgärden handlar om genomförande av den nationella energi- och klimatplanen eller en plan för rättvis omställning

Kryssa i rutan om projektet eller programmet gäller framställning av nettonollteknik (8)

T.ex. förklaring av dataluckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information

(Lägg till rader vid behov)

Totala intäkter eller motsvarande ekonomiskt värde som använts

Totalt kolumn D

Totalt kolumn E

Förklaring: X = det år då rapporteringen sker.

Anmärkningar:

(1)

Välj från följande lista över syften som anges i artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG. Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om ett enskilt program eller projekt bidrar till flera syften, välj det syfte där bidraget är störst.

Att minska växthusgasutsläppen, bland annat genom bidrag till den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi och till den anpassningsfond som nu tagits i drift genom beslut vid Poznankonferensen om klimatförändringarna (COP 14 och COP/MOP 4), att underlätta anpassning till klimatförändringarnas verkningar och att finansiera forskning och utveckling och demonstrationsprojekt för minskade utsläpp och anpassning till klimatförändringarna, inklusive deltagande i initiativ inom ramen för den strategiska EU-planen för energiteknik och de europeiska teknikplattformarna.

Att utveckla förnybar energi och elöverföringsnät, så att unionen kan uppfylla sitt åtagande rörande förnybar energi och sina sammanlänkningsmål samt att utveckla annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi och bidra till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten till de nivåer som fastställts i relevanta lagstiftningsakter, inbegripet elproduktion från egenanvändare av förnybar energi och gemenskaper för förnybar energi.

Att vidta åtgärder för att förhindra avskogning, stödja skydd och återställande av torvmark, skogar och andra landbaserade ekosystem eller havsbaserade ekosystem, inbegripet åtgärder som bidrar till skydd, återställande och bättre förvaltning av dessa, särskilt beträffande marina skyddsområden, och öka ny- och återbeskogning som gynnar den biologiska mångfalden, även i utvecklingsländer som har ratificerat Parisavtalet, och åtgärder om att överföra teknik och underlätta anpassningen till klimatförändringarnas negativa effekter i dessa länder.

d)	Att vidta åtgärder för koldioxidbindning i skog och mark i unionen.

Att vidta åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid, särskilt från kraftverk som försörjs av fasta fossila bränslen och från en rad industrisektorer och delsektorer, även i tredjeland, samt innovativa metoder för koldioxidupptag på teknisk väg, såsom direkt avskiljning från luft samt lagring.

Att investera i och påskynda övergången till transportsätt som avsevärt bidrar till utfasningen av fossila bränslen i sektorn, inbegripet utveckling av klimatvänlig person- och godstransport på järnväg, busstjänster och bussteknik, åtgärder för att fasa ut fossila bränslen i sjöfartssektorn, inbegripet förbättrad energieffektivitet för fartyg, hamnar, innovativ teknik och infrastruktur samt hållbara alternativa bränslen, såsom vätgas och ammoniak som framställs med förnybar energi, och utsläppsfri framdrivningsteknik, och att finansiera åtgärder för att stödja utfasningen av fossila bränslen på flygplatser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU och Europaparlamentets och rådets förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart.

g)	Att finansiera forskning och utveckling i fråga om energieffektivitet och ren teknik i de sektorer som omfattas av direktiv 2003/87/EG.

Att vidta åtgärder för att förbättra energieffektivitet, fjärrvärmesystem och isolering, för att stödja effektiva och förnybara värme- och kylsystem, eller för att stödja genomgripande och etappvis totalrenovering av byggnader i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU, med början i renoveringen av de byggnader som har sämst prestanda.

ha)	Att tillhandahålla ekonomiskt stöd för att hantera sociala aspekter i låg- och medelinkomsthushåll, inbegripet genom att minska snedvridande skatter, och riktade sänkningar av tullar och avgifter för förnybar el.

hb)	Att finansiera nationella klimatutdelningssystem med påvisad positiv klimatpåverkan enligt vad som dokumenterats i den årliga rapport som avses i artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999.

i)	Att täcka administrativa kostnader för förvaltningen av EU:s utsläppshandelssystem.

j)	Att finansiera klimatåtgärder i utsatta tredjeländer, inbegripet anpassning till klimatförändringarnas effekter.

Att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft i syfte att bidra till en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi, särskilt i de regioner där arbetsmarknaden påverkas mest av omställningen, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, och investera i kompetensutveckling och omskolning av arbetstagare som kan påverkas av omställningen, inbegripet arbetstagare inom sjötransport.

l)	Att hantera eventuella kvarstående risker för koldioxidläckage i de sektorer som omfattas av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/956, genom att stödja omställningen och främja utfasningen av fossila bränslen i dessa sektorer i enlighet med reglerna för statligt stöd.

(2)

Välj från följande lista: Om ett enskilt program eller projekt bidrar på flera områden, välj det område där bidraget är störst.

1.	Energiförsörjning, energinät och energilagring (t.ex. förnybar energi, egenanvändare).

2.	Energieffektivitet, värme och kyla i byggnader.

3.	Utfasning av fossila bränslen i industrin (koldioxidsnål teknik, avskiljning, lagring och användning av koldioxid (CCUS), och energieffektivitet i industrisektorer utom energisektorn).

4.	Permanent upptag (infångning, avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor [BECCS]/infångning och lagring av koldioxid från atmosfären [DACCS]).

5.	Socialt stöd och rättvis omställning.

6.	Internationella syften och internationell klimatfinansiering.

7.	Kollektivtrafik och rörlighet (järnväg, buss, tunnelbana, spårvagn, cykel, gång).

8.	Vägtransporter (bilar, lastbilar).

9.	Luftfart (inklusive alternativa bränslen).

10.	Sjötransporter (inklusive energieffektivitet, infrastruktur och alternativa bränslen).

11.	Klimatanpassning.

12.	Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF), jordbruk och koldioxidupptag på land.

13.	Avfallshantering.

14.	Administrativa utgifter.

15.

Övrigt.

(3)	Ange vilket år de utbetalade beloppen hänför sig till, dvs. vilket år de genererades av auktionerna. Denna upplysning behövs för att beräkna om 100 % av intäkterna för ett visst år har betalats ut.

(4)

Ange vilket år de avsatta beloppen hänför sig till, dvs. vilket år de genererades av auktionerna. Ett åtagande innebär att medlemsstaten har avsatt ett belopp till ett visst program eller en viss åtgärd, till exempel i form av en budgetpost i en särskild fond eller i form av ett avtal med en stödmottagare, men ännu inte har betalat ut det.

(5)

Enligt artikel 30m.3 i direktiv 2003/87/EG ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa synlighet för finansieringskällan för de åtgärder eller projekt som finansieras genom de auktionsintäkter från EU:s utsläppshandelssystem för vilka de beslutar om användningen i enlighet med artiklarna 3d.4, 10.3 och 30d.6 i det direktivet. Om synlighet för finansieringskällan inte har kunnat säkerställas, förklara vad som har gjorts för att försöka synliggöra den.

(6)

Enligt artikel 3ga.3 i direktiv 2003/87/EG ska, till och med den 31 december 2030, en andel utsläppsrätter tilldelas medlemsstater som har en stor andel rederier under sitt ansvar jämfört med sin respektive befolkning. Intäkterna från auktioneringen av den andelen utsläppsrätter bör användas för de syften som anges i artikel 10.3 första stycket led g, med avseende på sjöfartssektorn, och leden f och i. De berörda medlemsstaterna ska använda kolumn J för att ange var sådana intäkter har använts.

(7)

Enligt artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EU ska medlemsstaterna, i förekommande fall och när så är lämpligt närmare ange vilka intäkter som använts och åtgärder som vidtagits för att genomföra deras integrerade nationella energi- och klimatplaner som lämnats in i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 och deras territoriella planer för en rättvis omställning som utarbetats i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (EUT L 231, 30.6.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1056/oj). Ange numret på den åtgärd som genomförs (t.ex. åtgärd 1.1 i den nationella energi- och klimatplanen eller XX.1 i planen för en rättvis omställning).

(8)

Ange när intäkterna har använts för ett projekt eller program för framställning av någon av följande nettonolltekniker:

—	Solenergiteknik, inbegripet teknik för solceller, solvärmeel och solvärme.

—	Teknik för landbaserad vindkraft och havsbaserad förnybar energi.

—	Teknik för batterier och energilagring.

—	Teknik för värmepumpar och geotermisk energi.

—	Vätgasteknik, inbegripet elektrolysanläggningar och bränsleceller.

—	Teknik för hållbar biogas och biometan.

—	Teknik för avskiljning och lagring av koldioxid.

—	Elnätsteknik, inbegripet laddningsteknik för transport och teknik för att digitalisera nätet.

—	Teknik för fissionsenergi, inbegripet teknik för kärnbränslecykeln.

—	Teknik för hållbara alternativa bränslen.

—	Vattenkraftsteknik.

—	Teknik för förnybar energi, som inte omfattas av de föregående kategorierna.

—	Teknik för energisystemrelaterad energieffektivitet, inbegripet värmenätsteknik.

—	Teknik för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung,

—	Biotekniklösningar för klimat och energi.

—	Banbrytande industriteknik för utfasning av fossila bränslen som inte omfattas av de föregående kategorierna.

—	Teknik för transport och utnyttjande av koldioxid.

Tabell 4

Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter för syften på internationell nivå under år X-1

Belopp som har betalats ut under år X-1

Belopp som har avsatts under år X-1

Kommentarer

Användning av intäkter från auktionering av utsläppsrätter eller motsvarande ekonomiskt värde för syften på internationell nivå (1)

1 000 inhemsk valuta, i tillämpliga fall (2)

1 000 euro

1 000 inhemsk valuta, i tillämpliga fall (2)

1 000 euro

T.ex. förklaring av dataluckor, kvalitativ information om specifika användningsområden om det inte finns tillgänglig kvantitativ information, och annan tillhörande information

Totalt belopp som använts enligt artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG för att stödja andra tredjeländer än utvecklingsländer

Totalt belopp som använts enligt artiklarna 10.3 och 3d.4 i direktiv 2003/87/EG för att stödja utvecklingsländer

Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom multilaterala kanaler

Ange vilka och beloppen per kanal (3)

Totalt belopp för att stödja utvecklingsländer genom bilaterala kanaler eller regionala kanaler

Ge en kort beskrivning och ange i vilket tredjeland

Förklaring: X = det år då rapporteringen sker.

Anmärkningar:

(1)

De belopp som betalats ut eller avsatts för syften på internationell nivå ska återspegla de projekt och program som anges i tabell 3 i den mån de finansieras utanför unionen. Sådana belopp omfattar, men är inte begränsade till, poster som kategoriseras enligt artikel 10.3 j som intäkter som används för att finansiera klimatåtgärder i utsatta tredjeländer, inbegripet anpassning till klimatförändringarnas effekter, samt poster för vilka tabell 3 kolumn D kategori 6 ’Internationella syften och internationell klimatfinansiering’ i tabell 3 har valts.

(2)	Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X-1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.

(3)

Till exempel den globala fonden för energieffektivitet och förnybar energi (Geeref), anpassningsfonden enligt artikel 10.3 a i direktiv 2003/87/EG, UNFCCC:s särskilda klimatförändringsfond (SCCF), UNFCCC:s gröna klimatfond, fonden för de minst utvecklade länderna, UNFCCC:s förvaltningsfond för kompletterande verksamhet, för multilateralt stöd till verksamhet inom Redd+, den globala miljöfaciliteten, Världsbanken, Internationella finansieringsbolaget, Afrikanska utvecklingsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt Interamerikanska utvecklingsbanken.

”

BILAGA II

”BILAGA XII

Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från EU:s system för handel med utsläppsrätter enligt artikel 14

Allokering av de verifierade utsläpp som rapporterats av anläggningar och verksamhetsutövare enligt direktiv 2003/87/EG till källkategorierna i den nationella växthusgasinventeringen

Medlemsstat:

Rapporteringsår:

Databas: Verifierade utsläpp i systemet för handel med utsläppsrätter och växthusgasutsläpp enligt den inventering som lämnats in för år X-2

	Totala utsläpp (koldioxidekvivalenter)
	Utsläpp enligt växthusgasinventeringen [kt CO2eq] (3)	Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG [kt CO2eq] (3) (5)	Kvot uttryckt i procent (verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3)	Kommentar (2)
Växthusgasutsläpp (för växthusgasinventeringen: totala växthusgasutsläpp , inklusive indirekta koldioxidutsläpp om de rapporteras, utan LULUCF, och exklusive utsläpp från inhemsk luftfart; för direktiv 2003/87/EG: växthusgasutsläpp från stationära anläggningar enligt artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG)
Koldioxidutsläpp (för växthusgasinventeringen: totala växthusgasutsläpp , inklusive indirekta koldioxidutsläpp om de rapporteras, utan LULUCF, och exklusive utsläpp från inhemsk luftfart; för direktiv 2003/87/EG: växthusgasutsläpp från stationära anläggningar enligt artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG)

Kategori (1)

Koldioxidutsläpp

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kt] (3)

Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG [kt] (3) (5)

Kvot uttryckt i procent

(verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3)

Kommentar (2)

1.A	Verksamheter med förbränning av bränslen, totalt

1.A	Verksamheter med förbränning av bränslen, stationär förbränning

1.A.1

Industrier inom energisektorn

1.A.1.a

Offentlig el- och värmeproduktion

1.A.1.b

Petroleumraffinering

1.A.1.c

Framställning av fasta bränslen och andra industrier inom energisektorn

Järn och stål (för växthusgasinventeringen, kombinerade

CRT-kategorierna 1.A.2.a + 2.C.1 + 1.A.1.c och andra relevanta CRT-kategorier som omfattar utsläpp från järn och stål

(t.ex. 1A1a, 1B1) (4))

1.A.2

Tillverknings- och byggindustri

1.A.2.a

Järn och stål

1.A.2.b

Icke-järnmetaller

1.A.2.c

Kemikalier

1.A.2.d

Pappers-, massa- och tryckeribranschen

1.A.2.e

Livsmedelsberedning, drycker och tobak

1.A.2.f

Icke-metalliska mineraliska produkter

1.A.2.g

Övrigt

1.A.3

Transporter

1.A.3.e

Övrig transport (pipelinetransport)

1.A.4

Andra sektorer

1.A.4.a

Kommersiella/institutionella sektorer

1.A.4.c

Jordbruk/skogsbruk/fiske

1.B	Flyktiga utsläpp från bränslen

1.C	Koldioxidtransport och -lagring

1.C.1

Koldioxidtransport

1.C.2

Injektion och lagring

1.C.3

Övrigt

2.A	Mineraliska produkter

2.A.1

Cementframställning

2.A.2

Kalkframställning

2.A.3

Glasframställning

2.A.4

Annan processanvändning av karbonater

2.B	Kemisk industri

2.B.1

Framställning av ammoniak

2.B.3

Framställning av adipinsyra (CO2)

2.B.4

Framställning av kaprolaktam, glyoxal och oxoättiksyra

2.B.5

Framställning av karbid

2.B.6

Framställning av titandioxid

2.B.7

Framställning av natriumkarbonat

2.B.8

Petrokemisk framställning och framställning av kimrök

2.C	Metallframställning

2.C.1

Framställning av järn och stål

2.C.2

Framställning av ferrolegeringar

2.C.3

Framställning av aluminium

2.C.4

Framställning av magnesium

2.C.5

Framställning av bly

2.C.6

Framställning av zink

2.C.7

Framställning av andra metaller

Kategori (1)

Utsläpp av dikväveoxid (N2O)

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kt CO2eq] (3)

Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG

[kt CO2eq] (3) (5)

Kvot uttryckt i procent

(verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3)

Kommentar (2)

2.B.2

Framställning av salpetersyra

2.B.3

Framställning av adipinsyra

2.B.4

Framställning av kaprolaktam, glyoxal och oxoättiksyra

Kategori (1)

PFC-utsläpp

Utsläpp enligt växthusgasinventeringen

[kt CO2eq] (3)

Verifierade utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG

[kt CO2eq] (3) (5)

Kvot uttryckt i procent

(verifierade utsläpp/utsläpp enligt inventeringen) (3)

Kommentar (2)

2.C.3

Framställning av aluminium

Förklaring: X = rapporteringsåret.

Anmärkningar:

(1)

Allokeringen av verifierade utsläpp till disaggregerade inventeringskategorier på fyrställig nivå måste rapporteras om sådan allokering av verifierade utsläpp är möjlig och om utsläpp förekommer. Följande förklaringskoder ska användas:

NO = ej förekommande (not occurring). IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere). C=konfidentiell (confidential).

Försumbar = en liten mängd verifierade utsläpp kan förekomma i respektive CRT-kategori, men mängden utgör mindre än 5 % av kategorin.

(2)	Kolumnen för kommentarer bör användas för att ge en kort sammanfattning av utförda kontroller och eventuella ytterligare förklaringar till allokeringen.

(3)	Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden.

(4)	Ifylles för kombinerade CRT-kategorier för järn och stål som varje medlemsstat själv fastställer; formeln utgör endast ett exempel.

(5)

”

BILAGA III

”BILAGA XV

Rapportering om utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842 (förordningen om ansvarsfördelning) i enlighet med artikel 19 (1)

X-2

X-3 (2)

X-4 (3)

X-5 (4)

X-6 (5)

Utsläpp av växthusgaser

kt CO2eq

Totala växthusgasutsläpp exklusive LULUCF (6)

Negativa utsläpp från koldioxid som fångas in vid förbränning av biomassa och som överförs till långsiktig förvaring plus biogent koldioxid som fångas in vid industriprocesser och som överförs till långsiktig lagring.

Sammanlagda verifierade utsläpp från stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG (7)

Koldioxidutsläpp från 1.A.3.a Civil luftfart

Totala utsläpp enligt ansvarsfördelningsförordningen (= C-Ca-D-E)

Årlig utsläppstilldelning enligt vad som fastställs i genomförandeakten i enlighet med artikel 4.3 i förordning (EU) 2018/842

Skillnad mellan årliga utsläppstilldelningsenheter och rapporterade totala utsläpp enligt ansvarsfördelningsförordningen (= G–F)

Förklaring: X = rapporteringsåret.

Anmärkningar:

(1)	Rapporteringen är obligatorisk för åren 2027 och 2032; rapporteringen är frivillig för åren 2023, 2024, 2025, 2026, 2028, 2029, 2030 och 2031.

(2)	Rapporteringen av utsläpp från år X-3 är inte tillämplig under åren 2023 och 2028.

(3)	Rapporteringen av utsläpp från år X-4 är inte tillämplig under åren 2023, 2024, 2028 och 2029.

(4)	Rapporteringen av utsläpp från år X-5 är inte tillämplig under åren 2023, 2024, 2025, 2028, 2029 och 2030.

(5)	Rapporteringen av utsläpp från år X-6 är inte tillämplig under åren 2023, 2024, 2025, 2026, 2028, 2029, 2030 och 2031.

(6)	Totala växthusgasutsläpp för unionens geografiska omfattningsområde, inklusive indirekta koldioxidutsläpp om sådana rapporteras, konsistent med de totala växthusgasutsläpp exklusive LULUCF som rapporteras i respektive sammanfattande tabell i CRT för samma år.

(7)

I enlighet med det tillämpningsområde som anges i artikel 2.1 i direktiv 2003/87/EG för de verksamheter som förtecknas i bilaga I till det direktivet, förutom luftfartsverksamhet, sjötransportverksamhet och verksamhet som endast förtecknas i den bilagan för tillämpningen av artiklarna 14 och 15 i det direktivet. Koldioxidutsläpp från användning av all biomassa i stationära anläggningar enligt direktiv 2003/87/EG ska redovisas som noll vid tillämpningen av denna bilaga. De uppgifter som rapporteras här ska vara konsistenta med verifierade utsläpp som redovisas i den EU-transaktionsförteckning som avses i artikel 20 i direktiv 2003/87/EG per den 8 januari och den 8 mars kl. 18:30 för inlämning av preliminära inventeringsrapporter respektive slutliga inventeringsrapporter.

”

BILAGA IV

”BILAGA XX”

Rapportering om bokförda utsläpp och upptag enligt artikel 24

Tabell 1a

Utsläpp och upptag av växthusgaser i LULUCF-sektorn enligt vad som har rapporterats i den nationella växthusgasinventeringen (1) (2) (3)

Del 1: LULUCF-sektorns upptag och utsläpp av växthusgaser på inventeringsnivå och motsvarande bokföringskategorinivå

Nettoutsläpp och nettoupptag separat för CO2, CH4, N2O

(kt CO2eq)

Nettoutsläpp och nettoupptag

(kt CO2eq)

(beräknas automatiskt)

Växthusgaskällor och -sänkor– underkategorier

Växthusgaskällor och -sänkor – kategorier

LULUCF-förordningen Bokföringsunderkategori

LULUCF-förordningen Bokföringskategori

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt

4.A.1

Skogsmark som fortfarande är skogsmark

4.A

Skogsmark

Skogsmark som fortfarande är skogsmark

Brukad skogsmark

4.A.2.1

Åkermark som konverterats till skogsmark

4.A

Skogsmark

Åkermark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.2

Betesmark som konverterats till skogsmark

4.A

Skogsmark

Betesmark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.3

Våtmark som konverterats till skogsmark

4.A

Skogsmark

Våtmark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.4

Bebyggd mark som konverterats till skogsmark

4.A

Skogsmark

Bebyggd mark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.5

Övrig mark som konverterats till skogsmark

4.A

Skogsmark

Övrig mark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.B.1

Åkermark som fortfarande är åkermark

4.B

Åkermark

Åkermark som fortfarande är åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.1

Skogsmark som konverterats till åkermark

4.B

Åkermark

Skogsmark som konverterats till åkermark

Avskogad mark

4.B.2.2

Betesmark som konverterats till åkermark

4.B

Åkermark

Betesmark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.3

Våtmark som konverterats till åkermark

4.B

Åkermark

Våtmark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.4

Bebyggd mark som konverterats till åkermark

4.B.

Åkermark

Bebyggd mark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.5

Övrig mark som konverterats till åkermark

4.B

Åkermark

Övrig mark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.C.1

Betesmark som fortfarande är betesmark

4.C

Betesmark

Betesmark som fortfarande är betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.1

Skogsmark som konverterats till betesmark

4.C

Betesmark

Skogsmark som konverterats till betesmark

Avskogad mark

4.C.2.2

Åkermark som konverterats till betesmark

4.C

Betesmark

Åkermark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.3

Våtmark som konverterats till betesmark

4.C

Betesmark

Våtmark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.4

Bebyggd mark som konverterats till betesmark

4.C

Betesmark

Bebyggd mark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.5

Övrig mark som konverterats till betesmark

4.C

Betesmark

Övrig mark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.D.1

Våtmark som fortfarande är våtmark

4.D

Våtmarker

Våtmark som fortfarande är våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.1.1

Skogsmark som konverterats till torvutvinning

4.D

Våtmarker

Skogsmark som konverterats till våtmark

Avskogad mark

4.D.2.1.2

Åkermark som konverterats till torvutvinning

4.D

Våtmarker

Åkermark som konverterats till våtmark

Brukad åkermark

4.D.2.1.3

Betesmark som konverterats till torvutvinning

4.D

Våtmarker

Betesmark som konverterats till våtmark

Brukad betesmark

4.D.2.1.4

Bebyggd mark som konverterats till torvutvinning

4.D

Våtmarker

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.1.5

Övrig mark som konverterats till torvutvinning

4.D

Våtmarker

Övrig mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.2.1

Skogsmark som konverterats till översvämmad mark

4.D

Våtmarker

Skogsmark som konverterats till våtmark

Avskogad mark

4.D.2.2.2

Åkermark som konverterats till översvämmad mark

4.D

Våtmarker

Åkermark som konverterats till våtmark

Brukad åkermark

4.D.2.2.3

Betesmark som konverterats till översvämmad mark

4.D

Våtmarker

Betesmark som konverterats till våtmark

Brukad betesmark

4.D.2.2.4

Bebyggd mark som konverterats till översvämmad mark

4.D

Våtmarker

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.2.5

Övrig mark som konverterats till översvämmad mark

4.D

Våtmarker

Övrig mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.3.1

Skogsmark som konverterats till andra våtmarker

4.D

Våtmarker

Skogsmark som konverterats till våtmark

Avskogad mark

4.D.2.3.2

Åkermark som konverterats till andra våtmarker

4.D

Våtmarker

Åkermark som konverterats till våtmark

Brukad åkermark

4.D.2.3.3

Betesmark som konverterats till andra våtmarker

4.D

Våtmarker

Betesmark som konverterats till våtmark

Brukad betesmark

4.D.2.3.4

Bebyggd mark som konverterats till andra våtmarker

4.D

Våtmarker

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.3.5

Övrig mark som konverterats till andra våtmarker

4.D

Våtmarker

Övrig mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.E.1

Bebyggd mark som fortfarande är bebyggd mark

4.E	Bebyggd mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.E.2.1

Skogsmark som konverterats till bebyggd mark

4.E	Bebyggd mark

Skogsmark som konverterats till bebyggd mark

Avskogad mark

4.E.2.2

Åkermark som konverterats till bebyggd mark

4.E	Bebyggd mark

Åkermark som konverterats till bebyggd mark

Brukad åkermark

4.E.2.3

Betesmark som konverterats till bebyggd mark

4.E	Bebyggd mark

Betesmark som konverterats till bebyggd mark

Brukad betesmark

4.E.2.4

Våtmark som konverterats till bebyggd mark

4.E	Bebyggd mark

Våtmark som konverterats till bebyggd mark

Brukad våtmark

4.E.2.5

Övrig mark som konverterats till bebyggd mark

4.E	Bebyggd mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.F.2

Övrig mark som fortfarande är övrig mark

4.F	Övrig mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.F.2.1

Skogsmark som konverterats till övrig mark

4.F	Övrig mark

Skogsmark som konverterats till övrig mark

Avskogad mark

4.F.2.2

Åkermark som konverterats till övrig mark

4.F	Övrig mark

Åkermark som konverterats till övrig mark

Brukad åkermark

4.F.2.3

Betesmark som konverterats till övrig mark

4.F	Övrig mark

Betesmark som konverterats till övrig mark

Brukad betesmark

4.F.2.4

Våtmark som konverterats till övrig mark

4.F	Övrig mark

Våtmark som konverterats till övrig mark

Brukad våtmark

4.F.2.5

Bebyggd mark som konverterats till övrig mark

4.F	Övrig mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.G	Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från brukad skogsmark (2)

4.G	Avverkade träprodukter

Avverkade träprodukter från brukad skogsmark

Brukad skogsmark

4.G	Produkter från avverkad skog, varav kategorin papper enligt vad som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841

4.G	Avverkade träprodukter

Avverkade träprodukter i enlighet med artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841 från brukad skogsmark

Brukad skogsmark

4.G	Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från beskogad mark (2)

4.G	Avverkade träprodukter

Avverkade träprodukter från beskogad mark

Beskogad mark

4.G	Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från avskogad mark

4.G	Avverkade träprodukter

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.G	Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från övrig mark

4.G	Avverkade träprodukter

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.H	Övrigt (precisera)

4.H

Övrigt

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

Tabell 1a del 2: Sammanfattning för jämförelse med CRT (beräknas automatiskt)

Nettoutsläpp och nettoupptag separat för CO2, CH4, N2O

(kt CO2eq)

Nettoutsläpp och nettoupptag

(kt CO2eq)

(beräknas automatiskt)

Växthusgaskällor och -sänkor– kategorier

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt

4.A

Skogsmark

4.B

Åkermark

4.C

Betesmark

4.D

Våtmarker

4.E	Bebyggd mark

4.F	Övrig mark

4.G	Avverkade träprodukter

4.H

Övrigt

Tabell 1a del 3: Sammanfattning i bokföringskategorier (beräknas automatiskt)

Nettoutsläpp och nettoupptag separat för CO2, CH4, N2O

(kt CO2eq)

Nettoutsläpp och nettoupptag

(kt CO2eq)

(beräknas automatiskt)

LULUCF-förordningen

Bokföringskategori

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt

Summa beskogad mark

Summa avskogad mark

Summa brukad åkermark

Summa brukad betesmark

Summa brukad skogsmark

Summa brukad våtmark

Summa ej bokfört

Anmärkningar:

(1)	Medlemsstaterna uppmanas att lämna denna information, inklusive informationen i bokföringstabell 1b på årsbasis. Utsläpp ska uttryckas som positiva värden (+), upptag som negativa värden (–).

(2)	Avverkade träprodukter, inklusive kategorin papper enligt vad som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841.

(3)

Medlemsstaterna kan välja att hänvisa till data från växthusgasinventeringen för delar av informationen i denna tabell, förutsatt att de relevanta CRT-tabellerna för inventeringsrapporteringen har fyllts i med hjälp av rullgardinsmenyer, där sådana menyer finns. Detta alternativ finns för närvarande i CRT-tabellerna 4.A–4.F, 4(II) och 4(III).

Tabell 1b

Bokföringstabell

Markbokföringskategorier

NETTOUTSLÄPP/NETTOUPPTAG (10)

Bokföringsparametrar

Bokföringsmängd (3)

2021

2022

2023

2024

2025

Totalt (2)

Obligatoriska bokföringskategorier

A.1

Brukad skogsmark

varav skogsmark som fortfarande är skogsmark

överförs från tabell 1a

varav avverkade träprodukter från brukad skogsmark (8) (9)

överförs från tabell 1a

varav HWP i kategorin papper från brukad skogsmark (8) (9)

överförs från tabell 1a

varav död ved (8)

exkluderade utsläpp från naturliga störningar (4)

exkluderade efterföljande upptag från mark som är föremål för naturliga störningar (5)

Referensnivå för skog (FRL) (6)

Teknisk(a) korrigering(ar) av FRL (7)

Skogsförvaltningstak (8)

A.2

Beskogad mark

överförs från tabell 1a

varav avverkade träprodukter från beskogad mark (9) (11)

exkluderade utsläpp från naturliga störningar (4)

exkluderade efterföljande upptag från mark som är föremål för naturliga störningar (5)

A.3

Avskogad mark

överförs från tabell 1a

A.4

Brukad åkermark (1)

överförs från tabell 1a

A.5

Brukad betesmark (1)

överförs från tabell 1a

Valda bokföringskategorier

B.1

Brukad våtmark (om vald)

överförs från tabell 1a

TOTALT

Anmärkningar:

(1)	Bokföringsparameter för kategorierna brukad åkermark, brukad betesmark och/eller brukad våtmark (om vald): genomsnittet för basperioden 2005–2009 i enlighet med artikel 7.1–7.3 i förordning (EU) 2018/841.

(2)	Kumulativa nettoutsläpp och nettoupptag för samtliga år under den fullgörandeperiod som rapporteras i den aktuella inlämnade rapporteringen.

(3)	Bokföringsmängden är summan av de totala utsläppen och de totala upptagen inom medlemsstatens territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2 tillsammans, bokfört i enlighet med förordning (EU) 2018/841.

(4)	En medlemsstat som har angett att den har för avsikt att tillämpa bestämmelserna om naturliga störningar får välja att exkludera utsläpp från naturliga störningar när som helst fram till utgången av fullgörandeperioden, jfr. artikel 10 i förordning (EU) 2018/841.

(5)	Eventuella senare upptag på mark från vilken utsläpp från naturliga störningar har exkluderats ska dras av från bokföringsmängden för respektive aktivitet.

(6)	Referensnivå för skog i enlighet med den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 8.8 och 8.9 i förordning (EU) 2018/841, i kiloton koldioxidekvivalenter per år.

(7)	Tekniska korrigeringar i enlighet med artikel 8.11 i förordning (EU) 2018/841, rapporterade i kiloton koldioxidekvivalent per år. Medlemsstaterna är skyldiga att rapportera de tekniska korrigeringarna 2027, men uppmuntras att rapportera så snart uppgifter finns tillgängliga.

(8)

I enlighet med artikel 8.2 inte mer än motsvarande 3,5 % av medlemsstatens utsläpp under sitt basår eller sin basperiod i enlighet med vad som fastställs i bilaga III till förordning (EU) 2018/841. Undantag gäller för död ved och avverkade träprodukter, exklusive kategorin papper enligt vad som avses i artikel 9.1 a i förordning (EU) 2018/841.

(9)

Dessa utsläpp räknas inte in i utsläppen för den berörda bokföringskategorin (dvs. beskogad mark och brukad skogsmark). Uppskattningar för avverkade träprodukter lämnas separat i enlighet med led A.d i bilaga IV till förordning (EU) 2018/841: referensnivån ska innefatta kolpoolen för avverkade träprodukter och därigenom ge en jämförelse mellan antagen omedelbar koldioxidavgång och tillämpning av första ordningens nedbrytningsfunktion och halveringstid.

(10)	Utsläpp ska uttryckas som positiva värden (+), upptag som negativa värden (–).

Tabell 2

Information om utsläpp och upptag från naturliga störningar (1)

Identifieringskod för den geografiska positionen(2)

IDENTIFIERING AV NATURLIG STÖRNINGSHÄNDELSE

OMRÅDE SOM ÄR FÖREMÅL FÖR NATURLIGA STÖRNINGAR UNDER DET ÅR DÅ DET RAPPORTERADES FÖRSTA GÅNGEN

UTSLÄPP FRÅN OMRÅDEN SOM ÄR FÖREMÅL FÖR NATURLIGA STÖRNINGAR

Bakgrundsnivå

(7)

Marginal

(7)

Utlösningstest(8)

BOKFÖRINGSMÄNGDER

Område som är föremål för naturliga störningar under det år då det rapporterades första gången

Område som är föremål för naturliga störningar under inventeringsåret

Totala utsläpp

(4)

Förtida avverkning

(5)

Utsläpp från naturliga störningar

(6)

Utsläpp under inventeringsåret som kan exkluderas under inventeringsåret(9)

Efterföljande upptag under inventeringsåret(10)

År för naturliga störningar(3)

Typ av störning

CO2

CH4

N2O

Utsläpp

Upptag

(kha)

(kt CO2eq)

(kt CO2 eq)

(Ja/Nej)

(kt CO2 eq)

Totalt 2021 för naturliga störningar (11) (12)

År: 2021

Totalt 2021 för naturliga störningar (11) (12)

Totalt 2022 för naturliga störningar (11) (12)

År: 2022

Totalt 2022 för naturliga störningar (11) (12)

Totalt 2023 för naturliga störningar (11) (12)

År: 2023

Totalt 2023 för naturliga störningar (11) (12)

Totalt 2024 för naturliga störningar (11) (12)

År: 2024

Totalt 2024 för naturliga störningar (11) (12)

Totalt 2025 för naturliga störningar (11) (12)

År: 2025

Totalt 2025 för naturliga störningar (11) (12)

Dokumentationsruta

Parterna ska lämna en detaljerad förklaring av hur de efterföljande upptag som ska exkluderas från bokföringen beräknas i den relevanta bilagan till den nationella inventeringsrapporten. Använd denna dokumentationsruta för att lämna hänvisningar till relevanta avsnitt i den nationella inventeringsrapporten om det behövs eventuella ytterligare detaljer för att förstå innehållet i denna tabell.

Dokumentationsruta

Anmärkningar:

(1)	Rapportering i denna tabell ska göras av medlemsstater som tillämpar bestämmelsen om att exkludera utsläpp från naturliga störningar i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) 2018/841. Medlemsstaterna uppmanas att lämna denna information på årsbasis, om relevant.

(2)

Med geografisk position avses gränserna för de områden som omfattar den mark som är föremål för naturliga störningar på beskogad mark respektive brukad skogsmark. Informationen ska om lämpligt tillhandahållas i dokumentationsrutan. Behovet av geografiskt explicita uppgifter ska övervägas i enlighet med del 3 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999.

(3)	År när den naturliga störningen ägde rum.

(4)

Här ska medlemsstaten ange utsläpp från naturliga störningar. De värden som rapporteras här bör som ett minimum vara förenliga med internationella rapporteringskrav, t.ex. inom ramen för Parisavtalet. Oavsett vilken metod som används för att uppskatta förändring i kollager, ska medlemsstaten enligt vad som är lämpligt lämna information i den nationella inventeringsrapporten om hur koldioxidutsläppen från naturliga störningar har skiljts ut.

(5)	Utsläpp från förtida avverkning under inventeringsåret (information om hur utsläppen från förtida avverkning har uppskattats bör lämnas i den nationella inventeringsrapporten).

(6)	Utsläpp som rapporteras här ska inte omfatta utsläpp från förtida avverkning.

(7)	Information om beräkningen av bakgrundsnivån och marginalen bör lämnas i den nationella inventeringsrapporten, inbegripet eventuella omräkningar av bakgrundsnivån och marginalen för att bibehålla metodisk överensstämmelse med de rapporterade utsläppen.

(8)	Om utsläpp från naturliga störningar överskrider bakgrundsnivån plus marginalen, om det behövs en marginal, bör ’Ja’ anges i den här cellen.

(9)	Utsläpp som kan exkluderas från bokföringen under inventeringsåret är lika med ’utsläpp från naturliga störningar’ minus ’bakgrundsnivån’.

(10)

I dokumentrutan nedan och i den nationella inventeringsrapporten ska medlemsstaterna dokumentera hur de efterföljande upptag som ska exkluderas från bokföringen beräknas. Medlemsstaterna ska också dokumentera att den metod som används är konsistent med den som används för bakgrundsnivå och marginal, om sådan tillämpas. Medlemsstaterna ska ange i dokumentationsrutan var denna information finns i den nationella inventeringsrapporten.

(11)

Störningar ska förtecknas per år och typ av störning (i den ordningen, total uppskattning av effekten av störningarna per år). Flera naturliga störningshändelser av samma typ, t.ex. bränder till följd av en period med svår torka, kan grupperas tillsammans, förutsatt att all relevant information lämnas i den nationella inventeringsrapporten eller i bilagor till den rapporten. Om ett område är föremål för flera typer av störningar bör det även lämnas ytterligare information i den nationella inventeringsrapporten om hur dubbelräkning av utsläpp och upptag undviks. Om det området är föremål för störningar under flera år bör det även lämnas ytterligare information i den nationella inventeringsrapporten om hur dubbelräkning av utsläpp och upptag från sådana områden undviks.

(12)

Medlemsstaterna ska rapportera utsläpp från naturliga störningar som uppstått under inventeringsåret. Medlemsstaterna ska också rapportera fördröjda utsläpp från naturliga störningar som har uppstått under föregående år, om det stämmer överens med den metod som används i beräkningen av bakgrundsnivån.

BILAGA V

”BILAGA XXII”

Tidsplan och förfarande för att genomföra den omfattande granskningen i enlighet med artikel 30

De sekretariatsuppgifter som avses i artikel 30.2:

1.	Utarbeta arbetsplanen för den omfattande granskningen (även kallad bara ’granskningen’).

2.	Sammanställa och tillhandahålla den information som expertgruppen behöver för sitt arbete.

3.	Samordna granskningsarbetet enligt denna förordning, inklusive kommunikationen mellan expertgruppen och den kontaktperson eller de kontaktpersoner som utsetts av den medlemsstat som granskas, samt göra andra praktiska arrangemang.

4.	Övervaka framstegen i granskningen och informera medlemsstaterna om fall där medlemsstaternas växthusgasinventeringar innehåller allvarliga problem i den mening som avses i artikel 31, efter samråd med kommissionen.

5.	Sammanställa, kvalitetskontrollera och redigera utkast till och slutliga granskningsrapporter och sända dem till den berörda medlemsstaten och till Europeiska kommissionen.

De kontroller som avses i artikel 30:

6.	En detaljerad granskning av inventeringsuppskattningarna samt de metoder som medlemsstaten har använt för att göra inventeringen.

En detaljerad granskning av medlemsstatens genomförande av rekommendationer som avser förbättring av inventeringsuppskattningar enligt UNFCCC:s senaste årliga granskningsrapport som medlemsstaten har tagit del av före inlämningen av den inventering som genomgår granskning, om rekommendationer inte har genomförts.

8.	Om rekommendationer inte har genomförts ska en detaljerad analys göras av medlemsstatens motivering till att inte genomföra dem.

9.	En detaljerad bedömning av om tidsserierna för uppskattningarna av växthusgasutsläpp är konsistenta.

10.	En detaljerad bedömning av om en medlemsstats omräkningar i den aktuella inlämnade inventeringsrapporten jämfört med föregående rapport är transparent redovisade och gjorda i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser.

11.	Uppföljning av resultaten av de inledande kontrollerna och av eventuella kompletterande uppgifter som lämnats av den medlemsstat som är föremål för granskning som svar på frågor från den tekniska expertgruppen och andra relevanta kontroller.

12.	Andra relevanta kontroller som kompletterar de inledande kontrollerna.

Detaljer i tekniska korrigeringar enligt artikel 31:

13.

Endast tekniska korrigeringar av skattningar av utsläpp och upptag ska tas med i den granskningsrapport som avses i artikel 32 i den här förordningen, och ska åtföljas av en faktabaserad motivering. Under granskningen 2027 ska tekniska korrigeringar avseende utsläpp som omfattas av förordning 2018/842 omfatta utsläppen under åren 2021–2025.

14.	Under granskningen 2032 ska tekniska korrigeringar avseende utsläpp som omfattas av förordning 2018/842 omfatta utsläppen under åren 2026–2030.

15.

Om en teknisk korrigering av utsläpp överstiger tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse för minst ett år i den inventering som genomgått granskning, men inte för tidsseriernas samtliga år, ska den tekniska korrigeringen beräknas för alla de andra granskade åren så att tidsserierna blir konsistenta.

Tabell

Tidsplan för de omfattande granskningar 2025, 2027 och 2032 som avses i artikel 34

Delmoment	Arbetsbeskrivning	Tidpunkt
Beredning av granskningsmaterialet för de omfattande granskningarna av inventeringarna 2025, 2027 och 2032	Materialet för de omfattande granskningarna av inventeringarna 2025, 2027 och 2032 ska baseras på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april.	15–25 april
Skrivbordsgranskning och översändning av frågor till medlemsstaterna	Den tekniska expertgruppen (Tert) ska utföra kontroller och sammanställa frågor till medlemsstaterna baserat på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april. Frågor ska skickas till medlemsstaterna.	25 april–13 maj
Svar på frågorna från skrivbordsgranskningen	Medlemsstaterna ska besvara den tekniska expertgruppens frågor från den skrivbordsgranskningen.	13–27 maj
Centraliserad granskning och översändning av ytterligare frågor till medlemsstaterna	Den tekniska expertgruppen ska träffas för att diskutera medlemsstaternas svar, identifiera övergripande aspekter, säkerställa att resultaten är enhetliga för alla medlemsstater, komma överens om rekommendationer, utarbeta potentiella tekniska korrigeringar etc. Ytterligare frågor formuleras och sänds till medlemsstaterna.	En vecka under perioden 25 maj–15 juni
Svar på ytterligare frågor och potentiella tekniska korrigeringar	Medlemsstaterna ska besvara ytterligare frågor och kommentera potentiella tekniska korrigeringar under den centraliserade granskningen.	Under den centraliserade granskningen
Översändning av utkast till tekniska korrigeringar	Utkast till tekniska korrigeringar ska skickas till medlemsstaterna.	En dag efter det att den centraliserade granskningen har avslutats
Svar på utkast till tekniska korrigeringar	Medlemsstaterna ska ge kommentarer till utkasten till tekniska korrigeringar eller lämna in reviderade uppskattningar.	15 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats
Sammanställning av utkast till granskningsrapporter	Den tekniska expertgruppen ska sammanställa utkast till granskningsrapporter, inklusive oavslutade frågor och utkast till rekommendationer samt, i tillämpliga fall, närmare uppgifter och motivering vad gäller utkast till tekniska korrigeringar.	21 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats
Eventuella besök i landet	Ett besök i landet kan göras i exceptionella fall, då betydande kvalitetsproblem kvarstår i de inventeringar som rapporteras av medlemsstaterna eller om expertgruppen inte kan lösa en fråga.	29 juni–9 augusti
Översändning av utkast till granskningsrapporter till medlemsstaterna	Utkast till granskningsrapporter ska skickas till medlemsstaterna	21 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats
Kommentarer till utkast till granskningsrapporter	Medlemsstaterna ska ge sina kommentarer till utkasten till granskningsrapporter, inklusive eventuella kommentarer som de vill föra in i den slutliga granskningsrapporten.	40 dagar efter mottagandet av utkastet till granskningsrapport
Slutförande av granskningsrapporterna	Informella kontakter med medlemsstaterna för att följa upp eventuella oavslutade frågor. Den tekniska expertgruppen ska slutföra granskningsrapporterna. Granskningsrapporterna ska kvalitetskontrolleras och redigeras.	75 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats
Översändning av de slutliga granskningsrapporterna	De slutliga granskningsrapporterna ska skickas till kommissionen och medlemsstaterna.	83 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats

BILAGA VI

”BILAGA XXV

Rapportering om nationella prognoser enligt artikel 38

Tabell 1a

Prognostiserade växthusgasutsläpp per gas och kategori (1)

Kategori (2)

Separat för

CO2, CH4, N2O,

SF6, NF3 (kiloton) och HFC, PFC

ospecificerad blandning av HFC och PFC (kt CO2eq) (3)

Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq)

ETS-utsläpp (kt CO2eq) (4)

ESR-utsläpp (kt CO2eq) (5)

År

Prognos

Basår (6)

t-5 (7)

t+5

t+10

t+15

Prognos

Basår

t-5

t+5

t+10

t+15

Prognos

Basår

t-5

t+5

t+10

t+15

Prognos

Basår

t-5

t+5

t+10

t+15

Totalt exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

Totalt inklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

Energi

A.	Förbränning av bränslen

1.	Industrier inom energisektorn

a)	Offentlig el- och värmeproduktion

b)	Oljeraffinering

c)	Framställning av fasta bränslen och andra industrier inom energisektorn

2.	Tillverknings- och byggindustri

3.	Transporter

a)	Inhemsk luftfart

b)	Vägtransporter

Järnvägar

d)	Inhemsk sjöfart

e)	Övriga transporter

4.	Andra sektorer

a)	Kommersiella/institutionella sektorer

Hushåll

c)	Jordbruk/skogsbruk/fiske

Övrigt

B.	Flyktiga utsläpp från bränslen

1.	Fasta bränslen

2.	Olja och naturgas samt andra utsläpp från energiproduktion

C.	Koldioxidtransport och -lagring

2.	Industriprocesser

A.	Mineralindustri

varav framställning av 2.A.1 (cementframställning)

B.	Kemisk industri

C.	Metallindustri

varav 2.C.1 (framställning av järn och stål)

D.	Icke-energiprodukter från bränslen och användning av lösningsmedel

E.	Elektronikindustri

F.	Produktanvändning som ersättning för ODS8

G.	Övrig produkttillverkning och -användning

Övrigt

Jordbruk

A.	Metanbildning i mag-tarmkanalen

B.	Gödselhantering

Risodling

D.	Jordbruksmark

E.	Föreskriven bränning av savanner

F.	Förbränning på platsen av jordbruksavfall

G.	Kalkbehandling

H.	Tillförsel av urea

4.	Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF, rapporterade utsläpp och upptag) (9)

Skogsmark

Åkermark

Betesmark

Våtmarker

E.	Bebyggelse

F.	Övrig mark

G.	Avverkade träprodukter

Övrigt

I.	Atmosfäriskt nedfall

J.	Kväveläckage och avrinning

Avfall

A.	Deponering av fast avfall

B.	Biologisk behandling av fast avfall

C.	Förbränning och öppen eldning av avfall

D.	Rening och utsläpp av avloppsvatten

E.	Övrigt (precisera)

Memorandumposter

Internationell bunkring

Luftfart

Sjöfart

Koldioxidutsläpp från biomassa

Avskiljd koldioxid

Indirekt koldioxid (om tillgänglig) (10)

Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Anmärkningar:

(1)	Överensstämmelse med de uppgifter som rapporteras enligt artikel 8 i den här förordningen uppmuntras.

(2)

Användning av förklaringskoder: När det gäller användningen enligt 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella växthusgasinventeringar (kapitel 8 – rapporteringsriktlinjer och tabeller), kan följande förklaringskoder användas om prognoserna inte ger uppgifter på en viss rapporteringsnivå (se 2006 års IPCC-riktlinjer): IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere), NO = ej förekommande (not occurring), C = konfidentiell (confidential) och NA = ej tillämplig (not applicable).

Förklaringskoden NE (ej uppskattad – not estimated) får bara användas då en oproportionerligt stor arbetsinsats skulle krävas för att samla in uppgifter för en kategori eller för en gas i en viss kategori och dessa uppgifter skulle ha en obetydlig roll för de totala nationella utsläppens nivå och trend. I sådana fall ska medlemsstaten förteckna alla kategorier och gaser i kategorier som undantagits av detta skäl tillsammans med en motivering till undantaget med angivande av sannolik nivå för utsläpp eller upptag, och markera kategorin som ’ej uppskattad’ med användning av förklaringskoden ’NE’ i rapporteringstabellen.

(3)	Ospecificerad blandning av HFC och PFC ska endast rapporteras om utsläppen beräknas, där det inte är möjligt att rapportera dem under HFC eller PFC.

(4)	Utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG.

(5)	Utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842.

(6)	Det ska anges vilken inlämnad inventeringsrapport (år, version) basåret har kalibrerats mot.

(7)	Värden för t–5 ska endast tillhandahållas när t–5 är efter basåret för prognosen.

(8)	ODS – ozonnedbrytande ämnen (ozon depleting substances).

(9)	Vid rapportering ska tecknen för upptag alltid vara negativa (–) och tecknen för utsläpp alltid vara positiva (+). Om den information som efterfrågas i tabell 1b lämnas i sin helhet behöver detta avsnitt inte rapporteras.

(10)	Rapportering om atmosfäriskt nedfall och kväveläckage och avrinning från och med 2026 i enlighet med artikel 2.2 i förordning (EU) 2018/841 ska göras per markkategori i enlighet med CRT-tabell 4.I

(11)	Beräknade indirekta koldioxidutsläpp som rapporteras i denna tabell är en del av de beräknade totala utsläppen av växthusgaser (exklusive och inklusive LULUCF) och ska rapporteras som sådana om de finns tillgängliga och beräknas separat från de andra rapporterade utsläppen.

Tabell 1b

Prognoser för rapporterade utsläpp och upptag av växthusgaser i LULUCF-sektorn enligt vad som har rapporterats i den nationella växthusgasinventeringen (ska rapporteras om tabell 5a inte fylls i fullständigt) (1) (2)

Del 1: LULUCF-sektorns upptag och utsläpp av växthusgaser på inventeringsnivå och motsvarande bokföringskategorinivå

Separat för CO2, CH4, N2O

(kt CO2eq)

Totala utsläpp av växthusgaser (kt CO2eq)

Växthusgaskällor och -sänkor– kategorier

Kategori som används i tabell 1a

LULUCF-förordningen Bokföringssunderkategori (som tabell 5a)

LULUCF-förordningen Bokföringskategori

Basår för prognosen (3)

t-5

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

4.A.1

Skogsmark som fortfarande är skogsmark

4.A Skogsmark

Skogsmark som fortfarande är skogsmark

Brukad skogsmark

4.A.2.1

Åkermark som konverterats till skogsmark

4.A Skogsmark

Åkermark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.2

Betesmark som konverterats till skogsmark

4.A Skogsmark

Betesmark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.3

Våtmark som konverterats till skogsmark

4.A Skogsmark

Våtmark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.4

Bebyggd mark som konverterats till skogsmark

4.A Skogsmark

Bebyggd mark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.A.2.5

Övrig mark som konverterats till skogsmark

4.A Skogsmark

Övrig mark som konverterats till skogsmark

Beskogad mark

4.B.1

Åkermark som fortfarande är åkermark

4.B Åkermark

Åkermark som fortfarande är åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.1

Skogsmark som konverterats till åkermark

4.B Åkermark

Skogsmark som konverterats till åkermark

Avskogad mark

4.B.2.2

Betesmark som konverterats till åkermark

4.B Åkermark

Betesmark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.3

Våtmark som konverterats till åkermark

4.B Åkermark

Våtmark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.4

Bebyggd mark som konverterats till åkermark

4.B Åkermark

Bebyggd mark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.B.2.5

Övrig mark som konverterats till åkermark

4.B Åkermark

Övrig mark som konverterats till åkermark

Brukad åkermark

4.C.1

Betesmark som fortfarande är betesmark

4.C Betesmark

Betesmark som fortfarande är betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.1

Skogsmark som konverterats till betesmark

4.C Betesmark

Skogsmark som konverterats till betesmark

Avskogad mark

4.C.2.2

Åkermark som konverterats till betesmark

4.C Betesmark

Åkermark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.3

Våtmark som konverterats till betesmark

4.C Betesmark

Våtmark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.4

Bebyggd mark som konverterats till betesmark

4.C Betesmark

Bebyggd mark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.C.2.5

Övrig mark som konverterats till betesmark

4.C Betesmark

Övrig mark som konverterats till betesmark

Brukad betesmark

4.D.1

Våtmark som fortfarande är våtmark

4.D Våtmarker

Våtmark som fortfarande är våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.1.1

Skogsmark som konverterats till torvutvinning

4.D Våtmarker

Skogsmark som konverterats till våtmark

Avskogad mark

4.D.2.1.2

Åkermark som konverterats till torvutvinning

4.D Våtmarker

Åkermark som konverterats till våtmark

Brukad åkermark

4.D.2.1.3

Betesmark som konverterats till torvutvinning

4.D Våtmarker

Betesmark som konverterats till våtmark

Brukad betesmark

4.D.2.1.4

Bebyggd mark som konverterats till torvutvinning

4.D Våtmarker

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.1.5

Övrig mark som konverterats till torvutvinning

4.D Våtmarker

Övrig mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.2.1

Skogsmark som konverterats till översvämmad mark

4.D Våtmarker

Skogsmark som konverterats till våtmark

Avskogad mark

4.D.2.2.2

Åkermark som konverterats till översvämmad mark

4.D Våtmarker

Åkermark som konverterats till våtmark

Brukad åkermark

4.D.2.2.3

Betesmark som konverterats till översvämmad mark

4.D Våtmarker

Betesmark som konverterats till våtmark

Brukad betesmark

4.D.2.2.4

Bebyggd mark som konverterats till översvämmad mark

4.D Våtmarker

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.2.5

Övrig mark som konverterats till översvämmad mark

4.D Våtmarker

Övrig mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.3.1

Skogsmark som konverterats till andra våtmarker

4.D Våtmarker

Skogsmark som konverterats till våtmark

Avskogad mark

4.D.2.3.2

Åkermark som konverterats till andra våtmarker

4.D Våtmarker

Åkermark som konverterats till våtmark

Brukad åkermark

4.D.2.3.3

Betesmark som konverterats till andra våtmarker

4.D Våtmarker

Betesmark som konverterats till våtmark

Brukad betesmark

4.D.2.3.4

Bebyggd mark som konverterats till andra våtmarker

4.D Våtmarker

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.D.2.3.5

Övrig mark som konverterats till andra våtmarker

4.D Våtmarker

Övrig mark som konverterats till våtmark

Brukad våtmark

4.E.1

Bebyggd mark som fortfarande är bebyggd mark

4.E Bebyggd mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.E.2.1

Skogsmark som konverterats till bebyggd mark

4.E Bebyggd mark

Skogsmark som konverterats till bebyggd mark

Avskogad mark

4.E.2.2

Åkermark som konverterats till bebyggd mark

4.E Bebyggd mark

Åkermark som konverterats till bebyggd mark

Brukad åkermark

4.E.2.3

Betesmark som konverterats till bebyggd mark

4.E Bebyggd mark

Betesmark som konverterats till bebyggd mark

Brukad betesmark

4.E.2.4

Våtmark som konverterats till bebyggd mark

4.E Bebyggd mark

Våtmark som konverterats till bebyggd mark

Brukad våtmark

4.E.2.5

Övrig mark som konverterats till bebyggd mark

4.E Bebyggd mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.F.1

Övrig mark som fortfarande är övrig mark

4.F Övrig mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.F.2.1

Skogsmark som konverterats till andra övrig mark

4.F Övrig mark

Skogsmark som konverterats till övrig mark

Avskogad mark

4.F.2.2

Åkermark som konverterats till övrig mark

4.F Övrig mark

Åkermark som konverterats till övrig mark

Brukad åkermark

4.F.2.3

Betesmark som konverterats till övrig mark

4.F Övrig mark

Betesmark som konverterats till övrig mark

Brukad betesmark

4.F.2.4

Våtmark som konverterats till övrig mark

4.F Övrig mark

Våtmark som konverterats till övrig mark

Brukad våtmark

4.F.2.5

Bebyggd mark som konverterats till övrig mark

4.F Övrig mark

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.G	Produkter från avverkad skog, varav Avverkade träprodukter från brukad skogsmark

4.G Avverkade träprodukter

Avverkade träprodukter från brukad skogsmark

Avverkade träprodukter

4.G	Produkter från avverkad skog, varav Avverkade träprodukter från beskogad mark

4.G Avverkade träprodukter

Avverkade träprodukter från beskogad mark

Avverkade träprodukter

4.G	Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från avskogad mark

4.G Avverkade träprodukter

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.G	Produkter från avverkad skog, varav avverkade träprodukter från övrig mark

4.G Avverkade träprodukter

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

4.H	Övrigt (precisera)

4.H Övrigt

som inte redovisats i enlighet med förordning (EU) 2018/841

Tabell 1b del 2: Sammanfattning för tabell 1a (beräknas automatiskt)

Separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq)

Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq)

Växthusgaskällor och -sänkor – kategorier (som tabell 1 a)

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

4.A

Skogsmark

4.B

Åkermark

4.C

Betesmark

4.D

Våtmarker

4.E	Bebyggd mark

4.F	Övrig mark

4.G	Avverkade träprodukter

4.H

Övrigt

Tabell 1b del 3: Sammanfattning för tabell 5 a (beräknas automatiskt)

Separat för CO2, CH4, N2O (kt CO2eq)

Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq)

LULUCF-förordningen Bokföringskategori

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

Summa beskogad mark

Summa avskogad mark

Summa brukad åkermark

Summa brukad betesmark

Summa brukad skogsmark

Summa brukad våtmark

Summa avverkade träprodukter

Summa ej bokfört

Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Anmärkningar:

(1)	Det är frivilligt att rapportera upp till t–10 på årsbasis.

(2)	Utsläpp ska uttryckas som positiva värden; upptag ska uttryckas som negativa värden.

(3)	Värden för t–5 ska endast tillhandahållas när t–5 är efter basåret för prognosen.

Tabell 2

Indikatorer för att övervaka och utvärdera förväntad utveckling av styrmedel och åtgärder, om sådana används

Indikator (1)/täljare/nämnare

Enhet

Riktlinjer/definitioner

Riktlinjer/källa

Indikator används (ja/nej)

Med befintliga åtgärder

Med ytterligare åtgärder

Basår

t+5

t+10

t+15

Basår

t+5

t+10

t+15

Koldioxidintensitet för ekonomin som helhet

ton koldioxidekvivalenter/BNP

euro (2016) Koldioxidintensitet ska beräknas med BNP enligt Eurostats definition

Växthusgasintensitet för inhemsk kraft- och värmeproduktion

tCO2eq/MWh

MWh bruttoel- och värmeproduktion enligt Eurostats definition

Växthusgasintensitet för slutlig energianvändning per sektor

Industri

tCO2eq/toe

Hushåll

tCO2eq/toe

Tjänstesektorn

tCO2eq/toe

Transporter

tCO2eq/toe

Passagerartransporter (om tillgängligt)

tCO2eq/toe

Godstransporter (om tillgängligt)

tCO2eq/toe

Lägg till en rad för varje ytterligare indikator

Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Anmärkning:

(1)	Lägg till en rad per indikator som använts för prognoserna.

Tabell 3

Rapportering om parametrar/variabler för prognoserna, om sådana används (1) (2)

Använd parameter (3) (scenario ’med befintliga åtgärder’)

År

Värden

Standardenhet

Sektoriella prognoser för vilka parametern används (6)

Parameter/variabel del av prognoser (7)

Bas = referensår

t-5

t+5

t10

t15

Datakälla

Utgivningsår för datakälla

1 A:1 Industrier inom energisektorn

1:A:2 Tillverknings- och byggindustri

1:A:3 Transporter exklusive 1:A:3:a inhemsk luftfart

1:A:4:a Kommersiell = institutionell

1:A:4:b Bostadssektorn

1B Flyktiga utsläpp från bränslen

2. Industriprocesser och industriell produktanvändning

3. Jordbruk

4. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

5. Avfall

Internationell luftfart i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS)

1:A:3:a Inhemsk luftfart

Vägledande kommentar

1.	Allmänna parametrar och variabler

Befolkning

Antal

Bruttonationalprodukt (BNP)

Real tillväxttakt

euro (2016) (8)

Fasta priser

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – totalt

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – jordbrukssektorn

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – byggverksamhet

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – tjänster

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – energisektorn

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – industrin

euro miljoner

euro (2016)

Antalet hushåll

Tusental

Hushållens storlek

Antal personer per hushåll

Hushållens disponibla inkomst

euro/år

Antalet passagerarkilometer (alla transportsätt)

Miljoner passagerarkilometer

Antal passagerarkilometer – väg

Miljoner passagerarkilometer

Varav bussar

Miljoner passagerarkilometer

Antal passagerarkilometer – järnväg

Miljoner tonkilometer

Antal passagerarkilometer – inhemsk luftfart

Miljoner tonkilometer

Antal passagerarkilometer – internationell luftfart

Miljoner tonkilometer

Antal passagerarkilometer – inhemsk sjöfart

Miljoner tonkilometer

Tonkilometer godstransport (alla transportsätt)

Miljoner tonkilometer

Tonkilometer godstransport – väg

Miljoner tonkilometer

Tonkilometer godstransport – järnväg

Miljoner tonkilometer

Tonkilometer godstransport – inhemsk luftfart

Miljoner tonkilometer

Tonkilometer godstransport – internationell luftfart

Miljoner tonkilometer

Tonkilometer godstransport – inhemsk sjöfart (inre vattenvägar och nationell sjöfart)

Miljoner tonkilometer

Internationella bränsleimportpriser (grossist)

Kol

antingen

euro/GJ

euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts; för värmevärden används värden som offentliggörs av Eurostat

eller

euro/toe

Råolja

antingen

euro/GJ

euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts

eller

euro/toe

Naturgas

antingen

euro/GJ

euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts; för värmevärden används värden som offentliggörs av Eurostat

eller

euro/toe

EU ETS–pris på koldioxid

euro/EUA

euro (2016); ange om kommissionens rekommendation har följts

Växelkurser EUR (för länderna utanför euroområdet), i förekommande fall

euro/

valuta

euro (2016)

Växelkurser USD, om tillämpligt

USD/

valuta

USD (2016)

Antal graddagar för uppvärmning (HDD)

Antal

Antal graddagar för kylning (CDD)

Antal

2.	Energibalanser och indikatorer

För värmevärden används värden som offentliggörs av Eurostat

2.1	Energiförsörjning

Inhemsk produktion per bränsletyp (totalt)

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Naturgas

ktoe

Kärnkraft

ktoe

Förnybara energikällor

ktoe

Avfall och annat

ktoe

Nettoimport av el

ktoe

Inhemsk produktion per bränsletyp (totalt)

ktoe

Fasta fossila bränslen

ktoe

Råolja och petroleumprodukter

ktoe

Naturgas

ktoe

Kärnenergi

ktoe

Elektricitet

ktoe

Värme utvunnen från energikällor

ktoe

Förnybar energi

ktoe

Avfall

ktoe

Övrigt

ktoe

2.2	El och värme

Bruttoelproduktion (totalt)

GWh

Kärnenergi

GWh

Fasta ämnen

GWh

Olja (inkl. raffinaderigas)

GWh

Naturgas (inkl. härledda gaser)

GWh

Förnybar energi

GWh

Andra bränslen (väte, metanol)

GWh

Värmeproduktion från värmekraftproduktion

GWh

Värmeproduktion från kraftvärmeverk, inklusive industriell spillvärme

GWh

2.3	Omvandlingssektorn

Bränsletillförsel till värmekraftproduktion

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Gas

ktoe

Bränsle som insatsvaror i andra omvandlingsprocesser

ktoe

2.4	Energianvändning

Slutlig energianvändning

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Gas

ktoe

Elektricitet

ktoe

Värme utvunnen från energikällor

ktoe

Förnybar energi

ktoe

Varav omgivningsvärme

ktoe

Övrigt

ktoe

Industri

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Gas

ktoe

Elektricitet

ktoe

Värme

ktoe

Förnybar energi

ktoe

Övrigt

ktoe

Hushåll

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Gas

ktoe

Elektricitet

ktoe

Värme

ktoe

Förnybar energi

ktoe

Övrigt

ktoe

Tjänstesektorn

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Gas

ktoe

Elektricitet

ktoe

Värme

ktoe

Förnybar energi

ktoe

Övrigt

ktoe

Jordbruk/skogsbruk

ktoe

Transporter

ktoe

Fasta ämnen

ktoe

Olja

ktoe

Gas

ktoe

Elektricitet

ktoe

Värme

ktoe

Förnybar energi

ktoe

Övrigt

ktoe

varav passagerartransporter (om tillgängligt)

ktoe

varav godstransporter (om tillgängligt)

ktoe

varav internationell luftfart

Övrigt

ktoe

Slutlig användning utanför energiområdet

ktoe

2.5

Priser

Elpriser per typ av sektor som använder elen

Hushåll

euro (MWh)

euro (2016)

Industri

euro (MWh)

euro (2016)

Tjänstesektorn

euro (MWh)

euro (2016)

Nationella detaljhandelspriser på bränsle (inklusive skatter, per källa och sektor)

Kol, industri

euro/ktoe

euro (2016)

Kol, hushåll

euro/ktoe

euro (2016)

Dieselolja, industri

euro/ktoe

euro (2016)

Dieselolja, hushåll

euro/ktoe

euro (2016)

Dieselolja, transporter

euro/ktoe

euro (2016)

Dieselolja, privata transporter (om tillgängligt)

euro/ktoe

euro (2016)

Dieselolja, kollektivtransporter (om tillgängligt)

euro/ktoe

euro (2016)

Bensin, transporter

euro/ktoe

euro (2016)

Bensin, privata transporter (om tillgängligt)

euro/ktoe

euro (2016)

Bensin, kollektivtransporter (om tillgängligt)

euro/ktoe

euro (2016)

Naturgas, industri

euro/ktoe

euro (2016)

Naturgas, hushåll

euro/ktoe

euro (2016)

3.	Parametrar som avser annat än koldioxidutsläpp

3.1

Jordbruk

Boskap

Mjölkboskap

1 000 djur

Köttdjur

1 000 djur

Får

1 000 djur

Svin

1 000 djur

Fjäderfä

1 000 djur

Kvävetillförsel från spridning av konstgödsel

kt kväve

Kvävetillförsel från spridning av gödsel

kt kväve

Kväve bundet i kvävebindande grödor

kt kväve

Kväveinnehåll i skörderester som förs tillbaka i marken

kt kväve

Areal brukade organiska jordar

1 000 hektar

3.2

Avfall

Generering av fast hushållsavfall

Fast hushållsavfall för deponi

Andel återvunnen metan av total generering från deponier

4.	Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)

4.1	Brukad skogsmark

Skogsavverkning för energianvändning

1 000 kubikmeter

Skogsavverkning för icke-energianvändning

1 000 kubikmeter

Skogstillväxt

1 000 kubikmeter

Skogsstörningar ingår i modeller

Ja/nej

Skogsmark som fortfarande är skogsmark

1 000 hektar

4.2	Beskogad mark

Skogsavverkning för energianvändning

1 000 kubikmeter

Skogsavverkning för icke-energianvändning

1 000 kubikmeter

Skogstillväxt

1 000 kubikmeter

Åkermark som konverterats till skogsmark

1 000 hektar

Betesmark som konverterats till skogsmark

1 000 hektar

Våtmarker som konverterats till skogsmark

1 000 hektar

Bebyggd mark som konverterats till skogsmark

1 000 hektar

Övrig mark som konverterats till skogsmark

1 000 hektar

4.3	Avskogad mark

Skogsmark som konverterats till åkermark

1 000 hektar

Skogsmark som konverterats till betesmark

1 000 hektar

Skogsmark som konverterats till våtmark

1 000 hektar

Skogsmark som konverterats till bebyggd mark

1 000 hektar

Skogsmark som konverterats till övrig mark

1 000 hektar

4.4	Brukad åkermark

Åkermark som fortfarande är åkermark

1 000 hektar

Betesmark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark som konverterats till åkermark

1 000 hektar

Åkermark som konverterats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark (exklusive skogsmark)

1 000 hektar

4.5	Brukad betesmark

Betesmark som fortfarande är betesmark

1 000 hektar

Åkermark, våtmark, bebyggd mark eller övrig mark som konverterats till betesmark

1 000 hektar

Betesmark som konverterats till våtmark, bebyggd mark eller övrig mark

1 000 hektar

4.6	Brukad våtmark

Våtmark som fortfarande är våtmark

1 000 hektar

Bebyggd mark eller övrig mark som konverterats till våtmark

1 000 hektar

Våtmark som konverterats till bebyggd mark eller övrig mark

1 000 hektar

4.7	Produkter från avverkad skog

Vinster av avverkade träprodukter (4)

kt C

Förluster av avverkade träprodukter (4)

kt C

Halveringstid för avverkade träprodukter (5)

år

5.	Andra parametrar och variabler

Antaganden om teknikkostnader som används för viktig relevant teknik:

Lägg till rad för varje relevant teknik

Lägg till rader för varje annan relevant parameter

Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Anmärkningar:

(1)	Lägg till en rad per landsspecifik parameter som används i prognoserna sist i tabellen. Detta inkluderar även variabler eftersom några av de förtecknade parametrarna kan vara variabla för vissa prognosverktyg, beroende på vilka modeller som används.

(2)	Endast parametrar/variabler som ingår prognoserna som indata eller utdata behöver rapporteras.

(3)

Användning av förklaringskoder: Följande förklaringskoder får användas vid behov: IE = uppförd på annat ställe (included elsewhere), NO = ej förekommande (not occurring), C = konfidentiell (confidential), NA = ej tillämplig (not applicable) och NE = ej uppskattad/ej använd (not estimated/not used). Förklaringskoden NE (ej uppskattad – not estimated) får användas om den angivna parametern varken används som en bakomliggande faktor eller rapporteras tillsammans med medlemsstatens prognoser. Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

(4)	Får omfatta avverkade träprodukter från brukad skogsmark och beskogad mark.

(5)	Ange typerna av avverkade träprodukter i raderna nedan (under ’Lägg till rader för varje annan relevant parameter’).

(6)	Fyll i ja/nej.

(7)	Ange ytterligare andra värden för de parametrar som använts i olika sektorsmodeller.

(8)	Eventuella uppdateringar av detta basår för att uttrycka monetära värden ska ingå i kommissionens rekommendationer om harmoniserade värden för viktiga parametrar som bestäms på icke-nationell nivå enligt artikel 38.3 i den här förordningen.

Tabell 4

Faktablad för modeller

Modellens namn (förkortning)
Modellens fullständiga benämning
Version och status
Datum för senaste revidering
Webbadress till modellbeskrivningen (URL)
Modelltyp
Sammanfattning
Avsett användningsområde
Beskrivning av huvudsakliga kategorier av ingångsdata och datakällor
Validering och utvärdering
Resultat (kvantitet)
Växthusgaser som omfattas
Sektorer som omfattas
Geografiska områden som omfattas
Tidsperiod som omfattas (t.ex. etapper, tidsintervall)
Andra modeller som samspelar med denna modell och typ av samspel (t.ex. indata för den här modellen, användning av utdata från den här modellen)
Ingångsdata från andra modeller
Hänvisningar till bedömningen och de tekniska rapporter som ligger till grund för de prognoser och modeller som används
Modellstruktur (bifoga diagram om sådant finns)
Kommentarer eller annan relevant information
Anmärkningar: Tabellen kan mångfaldigas för rapportering av enskilda undermodeller som har använts för växthusgasprognoserna.

Tabell 5a

Prognoser för rapporterade utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn per gaser och bokföringskategorier enligt vad som fastställs i förordning (EU) 2018/841

(ska rapporteras endast om tabell 1b inte fylls i fullständigt)

Kategori

CO2(kt)

CH4(kt)

N2O(kt)

Totala växthusgasutsläpp (kt CO2eq)

Basår för prognosen

t-5 (2)

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

Basår för prognosen

t-5

t+5

t+10

t+15

Brukad skogsmark

Skogsmark som fortfarande är skogsmark

Beskogad mark

Åkermark som konverterats till skogsmark

Betesmark som konverterats till skogsmark

Våtmark som konverterats till skogsmark

Bebyggd mark som konverterats till skogsmark

Övrig mark som konverterats till skogsmark

Avskogad mark

Skogsmark som konverterats till åkermark

Skogsmark som konverterats till betesmark

Skogsmark som konverterats till våtmark

Skogsmark som konverterats till bebyggd mark

Skogsmark som konverterats till övrig mark

Brukad åkermark

Åkermark som fortfarande är åkermark

Betesmark som konverterats till åkermark

Våtmark som konverterats till åkermark

Bebyggd mark som konverterats till åkermark

Övrig mark som konverterats till åkermark

Åkermark som konverterats till våtmark

Åkermark som konverterats till bebyggd mark

Åkermark som konverterats till övrig mark

Brukad betesmark

Betesmark som fortfarande är betesmark

Åkermark som konverterats till betesmark

Våtmark som konverterats till betesmark

Bebyggd mark som konverterats till betesmark

Övrig mark som konverterats till betesmark

Betesmark som konverterats till våtmark

Betesmark som konverterats till bebyggd mark

Betesmark som konverterats till övrig mark

Brukad våtmark

Våtmark som fortfarande är våtmark

Bebyggd mark som konverterats till våtmark

Övrig mark som konverterats till våtmark

Våtmark som konverterats till bebyggd mark

Våtmark som konverterats till övrig mark

Avverkade träprodukter

Brukad skogsmark

Beskogad mark

Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Tabell 5b

Prognoser för utsläpp och upptag från LULUCF-sektorn i enlighet med förordning (EU) 2018/841 och ansvarsfördelningssektorn i enlighet med förordning (EU) 2018/842 (1) (2)

Kategori

2021–2025

2026–2029

2030

Totala kumulativa utsläpp/upptag

(kt CO2eq)

Totala kumulativa utsläpp/upptag

(kt CO2eq)

Totala kumulativa utsläpp/upptag

(kt CO2eq)

Ansvarsfördelningssektorer (3)

LULUCF: Beskogad mark

LULUCF: Avskogad mark

LULUCF: Brukad åkermark

LULUCF: Brukad betesmark

LULUCF: Brukad skogsmark, inbegripet avverkade träprodukter

LULUCF: Brukad skogsmark, inbegripet avverkade träprodukter, med antagen omedelbar koldioxidavgång

LULUCF: Brukad våtmark (4)

Totalt

Anmärkningar:

(1)	Bokföringskategorierna för LULUCF fastställs i förordning (EU) 2018/841.

(2)

Bokförda LULUCF-utsläpp för brukad skogsmark rapporteras utsläpp/upptag i jämförelse med en referensnivå, beräknad i enlighet med artikel 8 i förordning (EU) 2018/841. Rapportering av sådana bokförda värden är endast obligatorisk vid tillämpning av referensnivåerna för skog i enlighet med den delegerade akt som antagits i enlighet med artikel 8.8 och 8.9 i förordning (EU) 2018/841, för den givna tidsperioden (2021–2025).

(3)	Utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842.

(4)	Medlemsstater som inte har för avsikt att välja denna kategori för bokföring under perioden 2021–2025 ska använda förklaringskoden ’ej vald’ för den perioden.

Tabell 6

Resultat av känslighetsanalysen (ska lämnas in för varje beräknat känslighetsscenario)

Kategori	Utsläpp/upptag av växthusgaser (kt CO2eq)
	Basår för prognosen	t-5	t	t+5	t+10	t+15
Totalt exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF)
ETS fasta anläggningar
Ansvarsfördelning totalt
LULUCF (rapporterat)
Lägg till rader för andra relevanta sektorer/kategorier om sådana finns
Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Tabell 7

Viktiga parametrar som varierades i känslighetsanalysen

(Lämna in för varje känslighetsscenario som beräknats.) Fyll endast i de parametrar som varierades i ett visst scenario.

Parametervärden i känslighetsscenario

År

Värden

Standardenhet

Parameter som varierats (1)

Bas = referensår

t-5

t+5

t10

t15

Vägledande kommentar

Allmänna parametrar och variabler

Befolkning

Antal

Bruttonationalprodukt (BNP)

Real tillväxttakt

Fasta priser

euro miljoner

euro (2016) (2)

Bruttoförädlingsvärdet – totalt

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – jordbrukssektorn

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – byggverksamhet

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – tjänster

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – energisektorn

euro miljoner

euro (2016)

Bruttoförädlingsvärdet – industrin

euro miljoner

euro (2016)

Internationella bränsleimportpriser (grossist)

Kol

euro/GJ

euro (2016)

euro/toe

euro (2016)

Råolja

euro/GJ

euro (2016)

euro/toe

euro (2016)

Naturgas

euro/GJ

euro (2016)

euro/toe

euro (2016)

EU ETS–pris på koldioxid

euro/EUA

euro (2016)

Antal graddagar för uppvärmning (HDD)

Antal

Antal graddagar för kylning (CDD)

Antal

Antalet passagerarkilometer (alla transportsätt)

Miljoner passagerarkilometer

Tonkilometer godstransport (alla transportsätt)

Miljoner tonkilometer

(Lägg till rader för ytterligare parametrar som varierades)

Förklaring: t = första år som följer direkt efter rapporteringsåret och som slutar med 0 eller 5.

Anmärkning: lägg till rader i slutet av tabellen för andra parametrar som varierats. Rader för vilka parametrarna inte varierades ska lämnas tomma.

(1)	Ange ja/nej.

(2)	Eventuella uppdateringar av detta basår för att uttrycka monetära värden ska ingå i kommissionens rekommendationer om harmoniserade värden för viktiga parametrar som bestäms på icke-nationell nivå enligt artikel 38.3 i den här förordningen.

”

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1281/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)