|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2024/1475 |
31.5.2024 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/1475
av den 30 maj 2024
om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1) (grundförordningen), särskilt artikel 11.2, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Tidigare undersökningar och gällande åtgärder
|
(1) |
Genom genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 (2) införde rådet antidumpningstullar på vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen. |
|
(2) |
Genom genomförandeförordning (EU) 2018/330 (3) återinförde Europeiska kommissionen (kommissionen) slutgiltiga antidumpningsåtgärder till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(3) |
De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft varierar mellan 48,3 % och 71,9 %. |
1.2 Begäran om översyn vid giltighetstidens utgång
|
(4) |
Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) för de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina mottog kommissionen en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen. |
|
(5) |
Begäran om översyn (begäran) ingavs den 2 december 2022 av European Steel Tube Association (ESTA eller sökanden) som företrädare för unionsindustrin för sömlösa rör av rostfritt stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till återkommande skada för unionsindustrin. |
1.3 Inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång
|
(6) |
Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 3 mars 2023, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, en översyn vid giltighetstidens utgång avseende import till unionen av sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (5) (tillkännagivandet om inledande). |
1.4 Översynsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(7) |
Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 januari 2022–31 december 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden). |
1.5 Berörda parter
|
(8) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, alla kända unionsproducenter, de kända producenterna i Kina och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta. |
|
(9) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. |
1.6 Stickprovsförfarande
|
(10) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.6.1 Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(11) |
I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största produktionsvolym av den likadana produkten i unionen under översynsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för omkring 46 % av den uppskattade totala produktionen i unionen under översynsperioden. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom och kommissionen bekräftade det preliminära urvalet. Urvalet var representativt för unionsindustrin. |
1.6.2 Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(12) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(13) |
Ingen icke-närstående importör gav sig emellertid till känna och lämnade de begärda uppgifterna. |
1.6.3 Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina
|
(14) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen de kinesiska myndigheterna att identifiera och/eller kontakta eventuella andra producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(15) |
Vid inledandet gjorde kommissionen en kopia av frågeformulären tillgänglig i de ärendehandlingar som berörda parter kan begära att få ta del av och på GD Handels webbplats (6). |
|
(16) |
Kommissionen mottog inget svar på stickprovsförfarandet från kinesiska producenter, utom från Shanghai Baoluo Stainless Steel Tube Co. Ltd (BSS). Något stickprovsförfarande behövdes därför inte. Kommissionen begärde att BSS skulle fylla i det frågeformulär som var avsett för exporterande producenter. Företaget besvarade frågeformuläret. De uppgifter som lämnades i BSS svar på frågeformuläret visade att dess export till unionen utgjorde mindre än 25 % av den totala exporten av den undersökta produkten från Kina till unionen. Kommissionen ansåg att denna import inte skulle ge tillräcklig information för att bedöma dumpning, sannolikheten för fortsatt och/eller återkommande dumpning och skada under översynsperioden och inte kunde anses vara representativ för den totala importen från Kina. Kommissionen underrättade därför berörda parter, däribland BSS, om sin avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen och att undersökningsresultaten om dumpning och sannolikheten för fortsatt och/eller återkommande dumpning och skada för exportörer/producenter i Kina skulle grundas på tillgängliga uppgifter. |
|
(17) |
Kommissionen underrättade också BSS om att dess uppgifter om produktion och försäljning, särskilt export till tredjeländer och export till unionen, fortfarande skulle användas i undersökningen som en del av tillgängliga uppgifter, även om kommissionen inte skulle genomföra en fullständig kontroll av svaren på frågeformuläret. |
|
(18) |
Kommissionen underrättade även de kinesiska myndigheterna om sin avsikt att tillämpa tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. |
|
(19) |
BSS begärde därefter att kommissionen skulle fortsätta kontrollförfarandet och fastställa en individuell dumpningsmarginal, och anlitade även förhörsombudet. Kommissionen gick med på att fortsätta kontrollförfarandet, men informerade BSS om att den inte hade för avsikt att fastställa en individuell dumpningsmarginal för BSS inom ramen för en översyn vid giltighetstidens utgång. Den 19 september 2023 informerade BSS kommissionen om att företaget inte skulle fortsätta kompletteringsförfarandet och inte svara på skrivelsen om ofullständigt svar som skickades till BSS den 11 september 2023, dvs. man upphörde med samarbetet. |
|
(20) |
Mot bakgrund av ovanstående använde kommissionen, för att fastställa de källor som användes för att fastställa normalvärdet, uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i förekommande fall uppdaterade, tillsammans med andra uppgifter som ansågs lämpliga enligt de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen. |
|
(21) |
Dessa källor omfattar databaser som Världsbankens landsklassificering (7), GTA (8), ORBIS (9) samt publicerade finansiella uppgifter om företag på internet. |
1.7 Svar på frågeformuläret och kontroll
|
(22) |
Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionsproducenter i stickprovet. |
|
(23) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler: Unionsproducenter:
|
1.8 Efterföljande förfarande
|
(24) |
Den 14 mars 2024 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter. |
|
(25) |
Kommissionen mottog synpunkter från BSS som hävdade att Mexiko inte var ett lämpligt val av representativt land. BSS hävdade att de räkenskaper för Tenaris Global som användes som källa till uppgifterna om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst vid beräkningen av normalvärdet inte var representativa. Enligt BSS tillhör sömlösa rör av kolstål, den produkt som konstaterats tillhöra samma allmänna produktkategori, en annan produktfamilj. Dessutom hävdade BSS att de finansiella uppgifterna för Tenaris Tamsa inte var tillgängliga och att kvaliteten på uppgifterna i räkenskaperna för Tenaris Global, som är ett företag med brett verksamhetsområde och stor geografisk spridning, innebar att företagets konsoliderade finansiella uppgifter var olämpliga och inte representativa för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grund av företagets breda verksamhetsområde och geografiska omfattning. BSS hävdade också att kommissionen, mot bakgrund av det prejudikat som fastställdes i översynen vid giltighetstidens utgång av molybdentråd (10), där kommissionen valde Indien, ett land med en annan ekonomisk utvecklingsnivå än Kina, också i detta fall var skyldig att undersöka Indiens lämplighet, eftersom uppgifterna för beräkningen av normalvärdet var ofullständiga för Mexiko. |
|
(26) |
Kommissionen avvisade BSS:s påstående om källan till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som använts för beräkningen av normalvärdet. I skäl 106 uppgav kommissionen att dumpningsmarginalen skulle vara betydande även om inte vinst läggs till det beräknade normalvärdet. Detta argument blev därför irrelevant. |
|
(27) |
Kommissionen avvisade BSS:s argument att sömlösa rör av kolstål inte tillhörde samma allmänna produktkategori som rör av rostfritt stål, eftersom deras produktionsprocess är identisk, även om förhållandet mellan vissa insatsvaror skiljer sig åt, särskilt deras krominnehåll, och det finns en stor överlappning mellan deras användning av vätskor, gaser och fasta ämnen i olika tillämpningar. Båda produkterna är sömlösa rör och stålprodukter och anses därför tillhöra samma allmänna produktkategori i denna översyn vid giltighetstidens utgång. |
|
(28) |
Kommissionen ansåg att BSS:s argument om att Tenaris Globals finansiella uppgifter var otillgängliga och olämpliga är irrelevanta (se skäl 26). Kommissionen har rätt att välja ut finansiella uppgifter för producenter av en produkt i samma allmänna kategori som den undersökta produkten. I det aktuella ärendet är de finansiella uppgifterna för Tenaris Tamsa, en producent av rör av kolstål, integrerade i räkenskaperna för dess slutliga ägare: Tenaris Global. BSS:s påstående att uppgifterna ”inte var tillgängliga” är därför felaktigt. När det gäller kvaliteten på de finansiella uppgifterna hänvisar kommissionen till skäl 106 där slutsats dras om fortsatt dumpning med hjälp av standardnivåer för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och detta även om ingen vinst läggs till normalvärdet. I båda fallen var dumpningsmarginalen betydande. Det var därför inte nödvändigt att göra justeringar för att förbättra kvaliteten på de finansiella uppgifterna från Mexiko, än mindre att välja ett annat representativt land på grundval av den påstådda bristen på finansiella uppgifter. |
|
(29) |
Kommissionen avvisade också påståendet att den är skyldig att i detalj undersöka den påstådda bevisning som BSS lämnat till stöd för valet av Indien som representativt land. I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen valde kommissionen ett representativt land med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina. Kommissionen hade i detta fall inga skäl att leta efter ett land med en annan ekonomisk utvecklingsnivå, eftersom Mexiko ansågs vara ett lämpligt representativt land, med lätt tillgängliga uppgifter om motsvarande produktions- och försäljningskostnader, vilket tjänade syftet med denna översyn vid giltighetstidens utgång. Såsom också anges i skäl 87 nedan var användningen av Indien som representativt land i översynen vid giltighetstidens utgång av molybdentråd ett undantagsfall, vilket uttryckligen nämndes i förordningen (11). Såsom anges i skäl 39 i genomförandeförordning (EU) 2022/1305 (12) försökte kommissionen, innan den valde Indien som representativt land, att ”hitta ett lämpligt representativt land med samma nivå av ekonomisk utveckling som Kina där en liknande produkt i samma allmänna kategori eller sektor tillverkades, men någon sådan produkt kunde inte hittas”. I det aktuella fallet ledde kommissionens motsvarande sökning till att Mexiko valdes ut som representativt land som tillverkar sömlösa rör av kolstål. Under alla omständigheter noterar kommissionen att dess tidigare administrativa praxis inte är bindande för att bedöma efterlevnaden av bestämmelserna i grundförordningen (13). |
|
(30) |
BSS hävdade att kommissionen inte avslöjade det använda priset på göt. Detta påstående var felaktigt. De priser som användes redovisades i bilaga III i källorna till fastställandet av normalvärdet. |
2. PRODUKT SOM ÖVERSYNEN GÄLLER, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1 Produkt som översynen gäller
|
(31) |
Den produkt som är föremål för översyn är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen sömlösa rör av rostfritt stål (andra än rör försedda med röranslutningar, lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor, avsedda att användas i civila luftfartyg), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7304 11 00, 7304 22 00, 7304 24 00, ex 7304 41 00, ex 7304 49 83, ex 7304 49 85, ex 7304 49 89 och ex 7304 90 00 (Taric-nummer 7304410090, 7304498390, 7304498590, 7304498990 och 7304900091) (produkt som översynen gäller). |
|
(32) |
Sömlösa rör av rostfritt stål används framför allt inom följande industrier: den kemiska och petrokemiska industrin, produktion av gödselmedel, energiproduktion, bygg- och anläggningsverksamhet, farmakologi och medicinteknik, bioteknik, vattenbehandling och avfallsförbränning, utvinning och produktion av olja och gas samt livsmedelsproduktion. |
2.2 Likadan produkt
|
(33) |
Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(34) |
Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
3. DUMPNING
3.1 Inledande anmärkningar
|
(35) |
Under översynsperioden fortsatte importen av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, men importnivåerna var lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (1 juli 2009–30 juni 2010). Import från Kina stod för 6 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 18,4 % (14) under undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. I absoluta termer exporterade Kina omkring 5 633 ton till unionen under översynsperioden, vilket utgör en betydande minskning jämfört med de omkring 15 757 (15) ton som landet exporterade till unionen under den ursprungliga undersökningens undersökningsperiod. |
|
(36) |
Såsom förklaras ovan i skäl 16 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/producenterna i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. |
|
(37) |
Enligt artikel 18 i grundförordningen baserades slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning med avseende på Kina därför på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i ansökan om en översyn vid giltighetstidens utgång och inlagorna från de berörda parterna, kombinerat med andra uppgiftskällor, såsom handelsstatistik om import och export (Eurostat och Global Trade Atlas, GTA) (16). |
3.2 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(38) |
Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes och som beträffande Kina visade på betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(39) |
För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(40) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att Mexiko skulle kunna vara ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(41) |
Den 5 december 2023 underrättade kommissionen de berörda parterna, genom en notering om produktionsfaktorer, om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Mexiko som representativt land. I noteringen lämnade kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer såsom råvaror, arbetskraft och energi som används vid produktionen av vissa sömlösa rör av rostfritt stål. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för företaget Tenaris, en mexikansk producent som tillverkar produkten i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller (sömlösa rör av kolstål). |
3.3 Normalvärde
|
(42) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(43) |
I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst). |
|
(44) |
Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.4 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(45) |
I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (17) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. |
|
(46) |
I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (18). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (19), utan de kan också påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (20). Kommissionen fann dessutom att den statliga närvaron och det statliga inflytandet på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (21). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (22). Kommissionen fann likaså snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (23) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (24). |
|
(47) |
På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende järn- och stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (25) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet vissa sömlösa rör av rostfritt stål. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende. |
|
(48) |
I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av betydande statligt inflytande, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning. |
|
(49) |
I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Med hänvisning till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor, t.ex. rapporten, tidigare undersökningar inom stålsektorn utförda av kommissionen, kinesisk lagstiftning och ytterligare källor, hävdade sökanden framför allt följande:
|
|
(50) |
När det gäller artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen hävdade sökanden följande:
|
|
(51) |
När det gäller artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen hävdade sökanden följande:
|
|
(52) |
När det gäller artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen hävdade sökanden följande:
|
|
(53) |
När det gäller artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen hävdade sökanden följande:
|
|
(54) |
När det gäller artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen hävdade sökanden följande:
|
|
(55) |
När det gäller artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen hävdade sökanden följande:
|
|
(56) |
Sökanden påpekade vidare att när producenter av sömlösa rör av rostfritt stål köper insatsvaror är priserna tydligt utsatta för samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för sömlösa rör av rostfritt stål som inte kan användas, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror [nickelprisutvecklingen], energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) färgas eftersom deras prisinformation påverkas av statens betydande inflytande enligt beskrivningen ovan. |
|
(57) |
Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att det finns tillräckligt övertygande prima facie-bevisning för att den kinesiska industrin för sömlösa rör av rostfritt stål är föremål för inflytande från de kinesiska myndigheterna som har lett till betydande snedvridningar. Det hävdades därför att förekomsten av dessa betydande snedvridningar motiverar ett fastställande av normalvärdet och dumpningsmarginalen med hänvisning till artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(58) |
Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(59) |
Kommissionen konstaterade att marknaden för sömlösa rör av rostfritt stål i Kina till betydande del försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter, eftersom den statliga kontrollen och det statliga inflytandet inom stål- och rörsektorerna är utbrett. Många av de stora producenterna av rör av rostfritt stål är statsägda. Den tillgängliga bevisningen tyder således på att producenter av rör av rostfritt stål i Kina är föremål för samma ägande, kontroll, politiska styrning eller överinseende från den kinesiska regeringens sida, vilket i sin tur innebär att de inte verkar under marknadsförhållanden. |
|
(60) |
När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen fastställdes i undersökningen ett antal personliga kopplingar mellan producenter av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina och det kinesiska kommunistpartiet: till exempel är ordföranden i styrelsen för Baoshan Iron and Steel (27) samtidigt sekreterare i partikommittén, ordföranden i styrelsen för Anhui Jinan Steel (28) är samtidigt sekreterare i partikommittén och generaldirektören för Baofeng Steel Group (29) är samtidigt sekreterare i partikommittén. De kinesiska myndigheterna kan därför faktiskt påverka priser och kostnader inom denna industrisektor. |
|
(61) |
Dessutom förekommer en offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för sömlösa rör av rostfritt stål. Vid undersökningen identifierades ett antal dokument som visade att den produkt som översynen gäller gynnas av statligt överinseende eller inflytande i järn- och stålsektorn, eftersom industrin för sömlösa rör av rostfritt stål är en undersektor till järn- och stålsektorn. |
|
(62) |
De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att järn- och stålindustrin är en nyckelindustri (30). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av järn- och stålindustrin (31). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller järn- och stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ”ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”; i planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (32). Arbetsplanen för den stabila tillväxten av stålindustrin sätter dessutom de kinesiska myndigheternas fokus på sektorn i ett större sammanhang som visar hur de kinesiska myndigheterna styr den kinesiska ekonomin: ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, docka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra dockningsverksamhet utifrån produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga tillämpningsområdena för stål” (33). |
|
(63) |
När det gäller järnmalm – en råvara som används för produktion av vissa sömlösa rör av rostfritt stål – planerar staten dessutom, inom ramen för den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar, öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (34); detta leder till inrättandet av ett system för reserver av järnmalmsproduktion och mineralmark, vilket ”kommer att bli en viktig åtgärd för att stabilisera marknadspriset på järnmalm och garantera säkerheten i industrikedjan” (35). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”rabattstöd för nya projekt, söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter” (36). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid produktionen av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
|
(64) |
Kommissionen fann att det finns en diskriminerande tillämpning och bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten, särskilt när det gäller mark, i Kina. |
|
(65) |
Sömlösa rör av rostfritt stål påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 56 och 57 ovan. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av vissa sömlösa rör av rostfritt stål eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (37). |
|
(66) |
Det har i den aktuella undersökningen inte heller lagts fram någon bevisning som visar att sektorn för sömlösa rör av rostfritt stål inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 46–58 ovan. I den ovannämnda (se skäl 46) arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt inflytande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statligt inflytandet över det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(67) |
Slutligen erinrar kommissionen om att det behövs ett antal insatsvaror för att tillverka vissa sömlösa rör av rostfritt stål. När producenterna av vissa sömlösa rör av rostfritt stål köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror i Kina påverkas de priser som de betalar (och som registreras som deras kostnader) uppenbarligen av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. |
|
(68) |
Följaktligen är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för vissa sömlösa rör av rostfritt stål som inte lämpar sig för användning i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas därför att deras prisbildning påverkas av ett betydande statligt inflytande, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
|
(69) |
Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt. |
3.4.1 Representativt land
3.4.1.1
|
(70) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(71) |
Såsom anges i skäl 41 utfärdade kommissionen den 5 december 2023 en notering till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet (noteringen om produktionsfaktorer). I noteringen beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och berörda parter informerades om avsikten att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land. |
|
(72) |
I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Mexiko som ett land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina. Världsbanken klassificerar Mexiko som ”övre medelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten. Dessutom identifierades Mexiko som ett land där produkten i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter fanns lätt tillgängliga. |
|
(73) |
Med tanke på den bristande samarbetsviljan och eftersom det fastställts att Mexiko var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån på det sociala skyddet och miljöskyddet i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.4.1.2
|
(74) |
I avsaknad av samarbete, såsom föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, och med tanke på att Mexiko uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Mexiko som lämpligt representativt land. |
3.4.2 Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(75) |
I noteringen om relevanta källor att använda för att fastställa normalvärdet förklarade kommissionen att den, på grund av bristande samarbetsvilja, behövde förlita sig på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land baserades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, i kombination med andra informationskällor enligt de relevanta kriterier som fastställs i artikel 2.6a i grundförordningen, inbegripet Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för produktionsfaktorerna. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda uppgifter om elpriser inom industrin för den tillämpliga översynsperioden i Mexiko som tas ut av en av de största elleverantörerna i Mexiko, Comision Federal de Electricidad (40), referenspriset för gas i Mexiko för översynsperioden som offentliggjorts av Comision Reguladora de Energia (41) och offentligt tillgängliga uppgifter från Instituto Nacional de Estadística y Geografía (42) som offentliggjorts av den mexikanska regeringen och som omfattar översynsperioden. |
|
(76) |
Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av de uppgifter för unionsproducenter som tillhandahållits av sökanden, som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål. |
|
(77) |
I noteringen om produktionsfaktorer angav kommissionen att för Mexiko, det land där produkten i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller (43) tillverkades, identifierade kommissionen företaget Tenaris som producent. Sömlösa rör av kolstål tillverkas i betydande mängder i Mexiko och påstås tillverkas i en liknande produktionsprocess. Det bör också noteras att produktionen av sömlösa rör av rostfritt stål överfördes från Tenaris Japan till Tenaris Mexiko 2022. Det förekom således viss produktion av den produkt som översynen gäller i Mexiko under en del av översynsperioden, men inte för kommersiell verksamhet. |
|
(78) |
Analysen av importuppgifterna visade att Mexiko kunde användas som ett lämpligt representativt land eftersom dess import av de viktigaste produktionsfaktorerna (göt och ihåliga profiler) inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (44). |
|
(79) |
Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen de berörda parterna om att den hade för avsikt att använda Mexiko som lämpligt representativt land och att företaget Tenaris Mexiko (Tenaris Tamsa), i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet. |
|
(80) |
Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Mexiko som representativt land och Tenaris som producent i det representativa landet. |
|
(81) |
BSS ingav synpunkter den 19 december 2023 och hävdade att Mexiko inte var ett lämpligt representativt land eftersom det inte fanns någon produktion av sömlösa rör av rostfritt stål i Mexiko under översynsperioden, hävdade att kommissionen inte beaktade andra möjliga representativa länder samt hävdade att den mexikanska marknaden inte är en öppen marknad, att mexikansk export av sömlösa rör av rostfritt stål omfattas av antidumpningsåtgärder i Förenta staterna och att det inte fanns några representativa och tillförlitliga uppgifter i Mexiko. Företaget hävdade också att Thailand och Indien skulle vara bättre representativa länder. BSS hävdade att importen av göt till endast två ton och ihåliga profiler till endast 2 000 ton inte är representativ. BSS hävdade också att Tenaris Global inte var en lämplig källa för fastställande av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Tenaris Global, registrerat i Luxemburg, är ett holdingbolag som integrerar uppgifter från utvecklade länder och utvecklingsländer. Om kommissionen skulle använda dessa räkenskaper skulle den inte uppfylla det väsentliga kravet att använda uppgifter från ett övre medelinkomstland. |
|
(82) |
Kommissionen baserade sig på produktionen i Mexiko av sömlösa rör av kolstål, en produkt i samma allmänna kategori som sömlösa rör av rostfritt stål, för att välja det representativa landet eftersom det inte fanns någon produktion av den undersökta produkten under översynsperioden i något övre medelinkomstland. Kommissionen konstaterade att Thailand inte tillverkar sömlösa rör av rostfritt stål och att Indien inte ingår i samma kategori av ekonomisk utveckling (övre medelinkomst) som Kina. |
|
(83) |
Kommissionen ansåg att Argentina var ett alternativ, men konstaterade att de relevanta uppgifterna inte fanns lätt tillgängliga. |
|
(84) |
Kommissionen konstaterade att det inte finns några antidumpningsåtgärder i Mexiko beträffande insatsvaror för produktion av rör av rostfritt stål, dvs. göt eller rörämnen. De antidumpningsärenden som BSS nämner har därför ingen direkt inverkan på det konstruerade normalvärdet. När det gäller den indirekta effekten påverkas stålmarknaden av handelspolitiska skyddsåtgärder i nästan varje tillverkande land, även i EU. Enbart förekomsten av sådana åtgärder bör inte vara ett skäl för att utesluta landet från eventuella representativa länder som kommissionen överväger. |
|
(85) |
Kommissionen fastställde att dessa amerikanska åtgärder inte har någon direkt inverkan på det konstruerade normalvärdet. Den indirekta inverkan, dvs. en eventuell inverkan på företagets lönsamhet (försäljning till dumpade priser på den amerikanska marknaden kan ge en lägre vinst/ingen vinst), är faktiskt gynnsam för de kinesiska exporterande producenterna eftersom den sänker den vinstmarginal som läggs till tillverkningskostnaden. |
|
(86) |
I noteringen om produktionsfaktorer medgav kommissionen att importen av göt av rostfritt stål i Mexiko är låg. Kommissionen ansåg dock att priset är representativt, även eftersom BSS inte lade fram någon bevisning för varför importpriserna inte borde vara det. |
|
(87) |
BSS hävdade att TSP Precision Steel Tube Manufacturing (Thailand) CO., LTD. (TSP) tillverkar sömlösa rör av rostfritt stål och Tubacex Awaji rördelar av rostfritt stål i Thailand. I Indien identifierade BSS ett stort antal producenter och hävdade att kommissionen i översynen vid giltighetstidens utgång avseende molybden använde Indien som representativt land trots att det är ett lägre medelinkomstland (45). |
|
(88) |
Kommissionen konstaterade att BSS inte lade fram någon bevisning för att TSP tillverkade sömlösa rör av rostfritt stål. Undersökningen visade inte heller att TSP tillverkade produkter av rostfritt stål. Rördelar tillverkade av Tubacex Awaji kunde inte betraktas som samma allmänna produktkategori som rör av rostfritt stål. Produktionsprocessen skiljer sig mycket, eftersom stora rördelar tillverkas av stålplattor snarare än av stålrör, och det finns en specifik hydraulisk utbuktningsmetod som används för produktion. Användningen av Indien som ett representativt land i översynen vid giltighetstidens utgång av molybdentråd var ett undantagsfall, vilket uttryckligen nämndes i förordningen (46). Den kunde därför inte användas som prejudikat för att hävda att Indien borde övervägas även i detta fall. |
|
(89) |
BSS hävdade också att Tenaris Global inte var en lämplig källa för fastställande av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen konstaterade att uppgifter om tillverkningen av sömlösa rör av rostfritt stål i Mexiko inte kunde isoleras i Tenaris Globals räkenskaper. Tenaris-koncernen är dock fortfarande en av de viktigaste producenterna av rör i världen. Dess räkenskaper är granskade och offentligt tillgängliga. Det är omöjligt att avgöra vilka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vilken vinst som avser produktionen av sömlösa rör av rostfritt stål endast på grundval av ett företags offentliggjorda räkenskaper, eftersom företag i regel också tillverkar av olika kvaliteter av stål och ofta tillverkar svetsade rör. Tenaris tillverkar rör i Latinamerika, Förenta staterna, Västafrika, Kina, Australien, EU och Mellanöstern. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst är visserligen inte specifika enbart för Mexiko, men utgör ett representativt tvärsnitt för industrin. |
|
(90) |
BSS påståenden avvisades av de anledningar som anges i skälen 81–88. |
|
(91) |
Ovanstående analys visade att Mexiko uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
3.4.3 Icke snedvridna kostnader och referensvärden
3.4.3.1
|
(92) |
Med beaktande av alla uppgifter som grundar sig på begäran och efter att ha analyserat synpunkterna från berörda parter, inbegripet BSS, fastställde kommissionen att produktionsprocessen påbörjades med göt av rostfritt stål eller ännu längre bak i processen med ihåliga profiler eller moderrör av rostfritt stål (47). Mot bakgrund av ovanstående identifierades följande produktionsfaktorer och deras källor för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för vissa sömlösa rör av rostfritt stål
|
3.4.3.2
|
(93) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till förordning (EU) 2015/755. Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 75 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina i det aktuella ärendet. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet var importvolymen från övriga tredjeländer fortsatt representativ. |
|
(94) |
Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i avsnitt 3.4 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen. |
3.4.3.3
|
(95) |
Kommissionen använde de senaste offentligt tillgängliga uppgifterna från Instituto Nacional de Estadística y Geografía som offentliggjordes av den mexikanska regeringen för översynsperioden. Den genomsnittliga arbetskostnaden per timme uppgår till 5,25 euro/h inom sektorn för rörtillverkning. |
|
(96) |
I sina synpunkter på noteringen om produktionsfaktorer hävdade BSS att kommissionen valde företagsomfattande ersättning för att fastställa arbetskraftskostnader när endast produktionsrelaterade löner borde användas. Kommissionen samtyckte och använde det belopp som extraherats för produktionsrelaterade löner för beräkningen. |
3.4.3.4
|
(97) |
Kommissionen använde de uppgifter om elpriser för industrin som var tillämpliga i Mexiko under översynsperioden och som togs ut av en av de största elleverantörerna i Mexiko – Comision Federal de Electricidad. Uppgifterna visade på ett genomsnittligt industripris för översynsperioden på 0,0640 euro/kWh. |
3.4.3.5
|
(98) |
För naturgas använde kommissionen det referenspris för gas i Mexiko för översynsperioden som offentliggjorts av Comision Reguladora de Energia för att fastställa priset på naturgas som levereras till industriella användare. Den tillämpliga enhetskostnaden beräknas uppgå till 0,0209 euro/kWh. |
3.4.3.6
|
(99) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(100) |
Kommissionen identifierade Tenaris Mexiko (Tenaris Tamsa) som en producent av produkten i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller (sömlösa rör av kolstål) i Mexiko. De finansiella uppgifterna för Tenaris Mexiko finns tillgängliga. Dess räkenskaper är integrerade i Tenaris Globals finansiella uppgifter. Tenaris Global blev ägare till Tenaris Mexiko efter att ha förvärvat Tubos de Acero de Mexiko, SA (TAMSA), en tillverkare. Tenaris Global är ett holdingbolag som bedriver sin verksamhet genom dotterbolag. Tenaris är en ledande global tillverkare och leverantör av stålrörsprodukter och tillhörande tjänster för världens energiindustri och andra industriella tillämpningar, med industriell verksamhet i Amerika, Europa, Mellanöstern, Asien och Afrika. Även om verksamheten inriktas på att betjäna olje- och gasindustrin levererar de även rör och rördelar för andra tillämpningar än energi. Kommissionen ansåg att det i det aktuella fallet var lämpligt att använda Tenaris Globals konsoliderade uppgifter i avsaknad av mer detaljerade finansiella uppgifter som begränsades till Tenaris Mexiko och/eller produkten i samma allmänna kategori som den produkt som översynen gäller. Företaget Tenaris Global tillverkar främst stålrör, och dess uppgifter ansågs därför vara representativa för sektorn och den produkt som översynen gäller. |
|
(101) |
På grundval av de uppgifter som unionsproducenterna lämnade i begäran och genom den efterföljande undersökningen fastställde kommissionen förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna i enlighet med den modell som tagits fram. |
3.4.4 Beräkningen av normalvärdet
|
(102) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(103) |
Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte samarbetade förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat om användningen av varje faktor (material och arbetskraft) vid produktionen av vissa sömlösa rör av rostfritt stål. |
|
(104) |
När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifterna från sökanden i begäran och under den efterföljande undersökningen. Försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader och vinst fastställdes på grundval av Tenaris Globals årsredovisning för översynsperioden enligt företagets reviderade räkenskaper (52). Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:
|
|
(105) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.4.5 Fortsatt dumpning
|
(106) |
Eftersom de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade fastställdes exportpriset på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen använde statistiska uppgifter (14.6-databasen) för att fastställa exportpriserna. Jämförelsen mellan exportpriset och normalvärdet resulterade i en betydande dumpningsmarginal. Även om ingen vinst skulle läggas till det normalvärde som fastställts ovan skulle dumpningsmarginalen vara betydande. |
3.4.6 Sannolikhet för fortsatt dumpning
|
(107) |
Kommissionen undersökte dessutom om det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina samt unionsmarknadens attraktionskraft. |
3.4.6.1
|
(108) |
Eftersom de exporterande producenterna i Kina inte samarbetade grundade kommissionen sina slutsatser om de kinesiska exporterande producenternas kapacitet på tillgängliga uppgifter och förlitade sig på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och andra tillgängliga källor. |
|
(109) |
Den kinesiska industrin för sömlösa rör är den största i världen med en total produktionskapacitet som motsvarar världsförbrukningen. När det gäller sömlösa rör av rostfritt stål hade de sju största kinesiska producenterna under översynsperioden närmare 100 000 ton outnyttjad kapacitet, ungefär lika mycket som hela unionsmarknaden (53). |
|
(110) |
På grundval av detta är det sannolikt att de kinesiska producenterna kommer att ha mycket outnyttjad kapacitet som de kan rikta mot unionsmarknaden och sälja i stora mängder till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
3.4.6.2
|
(111) |
EU-marknaden förblir en mycket attraktiv destination för import av sömlösa rör av rostfritt stål. Den har en hög genomsnittlig prisnivå, kunderna har rykte om sig att betala korrekt, det finns lämpliga lagrings- och distributionsanläggningar och EU har en hög industriell förbrukning. Dessutom är Kina föremål för en antidumpningstull på 25 % i Förenta staterna, en viktig marknad, och sedan september 2022 för nya antidumpningsåtgärder i Indien. De två främsta exportdestinationerna för kinesiska exportörer var Förenta staterna och Indien. |
|
(112) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsmarknaden utgör ett attraktivt mål för den befintliga outnyttjade kapaciteten i Kina om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas och att de gällande skyddsåtgärderna i unionen skulle ge tillräckligt utrymme för en betydande ökning av importen av sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina, eftersom endast 56 % av tullkvoten har använts under översynsperioden. |
3.4.6.3
|
(113) |
Mot bakgrund av undersökningsresultaten om dumpning, den outnyttjade kapaciteten samt unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek och priser drog kommissionen slutsatsen att det är sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(114) |
Enligt sökanden tillverkades den likadana produkten av sju producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(115) |
Unionens sammanlagda produktion av den produkt som översynen gäller under översynsperioden fastställdes till omkring 68 000 ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, såsom begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, kontrollerade svar på frågeformuläret och ESTA:s svar på det makroekonomiska frågeformuläret. Såsom anges i skäl 11 stod de unionsproducenter som ingick i urvalet för 46 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten under översynsperioden. |
4.2 Förbrukningen i unionen
|
(116) |
Kommissionens beräkning av förbrukningen i unionen grundades på i) unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden enligt de data som lämnats av sökanden och ii) importen från tredjeländer enligt Eurostats databas. |
|
(117) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukningen i unionen (i ton)
|
||||||||||||||||||||
|
(118) |
Den totala förbrukningen i unionen minskade kraftigt med 24 % 2020 på grund av en minskad efterfrågan till följd av covid-19-pandemin och ökade därefter något med 5 % under 2021. Denna mindre ökning följdes av en god återhämtning under översynsperioden tack vare den ökade efterfrågan på sömlösa rör av rostfritt stål, men förbrukningen låg fortfarande 9 % under 2019 års nivå. |
4.3 Import från det berörda landet
4.3.1 Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(119) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden enligt tabell 2. |
|
(120) |
Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym (ton), marknadsandel och priser (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(121) |
I början av skadeundersökningsperioden, från 2019 till 2020, minskade de kinesiska exporterande producenternas försäljningsvolym på unionsmarknaden med 14 %, till följd av den minskade förbrukningen i unionen under samma period. Denna minskning följdes av en kraftig ökning under 2021 och under översynsperioden, vilket resulterade i en total ökning av försäljningsvolymen på unionsmarknaden med 24 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(122) |
Trots de gällande antidumpningsåtgärderna kunde de kinesiska exporterande producenterna inte bara behålla utan till och med öka sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden från 4 % 2019 till 6 % under översynsperioden. Ökningen skedde samtidigt som förbrukningen i unionen minskade med 9 % under samma period (se skäl 118). |
4.3.2 Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
|
(123) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av statistiska uppgifter från Eurostat, eftersom Kina inte samarbetade. Prisunderskridandet för importen fastställdes på samma grundval. |
|
(124) |
De kinesiska importpriserna ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, med 53 %. Dessa priser förblev dock genomgående mycket lägre än priserna för import från övriga tredjeländer till unionen (se skäl 128) och till och med ännu lägre än unionsindustrins försäljningspriser under skadeundersökningsperioden (se skäl 148). |
|
(125) |
Med tanke på att statistiska uppgifter användes kunde endast ett genomsnittligt pris per ton för ett stort antal produkttyper fastställas. |
|
(126) |
Det kinesiska exportpris som fastställdes på detta sätt jämfördes med de vägda genomsnittliga försäljningspriser som unionsproducenterna i urvalet under översynen tog ut av kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik. |
|
(127) |
Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under översynsperioden. Det framgick att de kinesiska exportpriserna till unionen i genomsnitt var omkring 51 % lägre än unionsindustrins genomsnittliga priser. |
|
(128) |
Importen av den produkt som översynen gäller från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(129) |
Importen av sömlösa rör av rostfritt stål från andra tredjeländer än Kina stod för 54 % av marknadsandelen 2019, varav nästan hälften kom från Indien. Importen från andra tredjeländer än Kina minskade under skadeundersökningsperioden och stod för omkring 44 % under översynsperioden. De genomsnittliga priserna på denna import låg under de genomsnittliga försäljningspriserna för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden. |
4.4 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.4.1 Allmänna anmärkningar
|
(130) |
Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(131) |
Såsom anges i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(132) |
Vid skadeanalysen skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av data från ESTA. Uppgifterna avser samtliga kända unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de kontrollerade uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter anses vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(133) |
De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, lagerhållning, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(134) |
De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittligt pris per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.4.2 Makroekonomiska indikatorer
4.4.2.1
|
(135) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(136) |
Unionsindustrins produktionsvolym följde en liknande trend som den totala förbrukningen i unionen, först en betydande minskning 2020 följt av en återhämtning tack vare den ökade efterfrågan på sömlösa rör av rostfritt stål under översynsperioden, vilket fortfarande resulterade i en sammanlagd minskning på 10 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(137) |
Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Trots den minskade produktionskapaciteten följde kapacitetsutnyttjandet också en negativ trend och minskade med 2 % mellan 2019 och översynsperioden. Minskningen av produktionsutnyttjandet berodde på en produktionsnedgång som uppstod i början av pandemin och som berodde på en minskad efterfrågan. Den betydande produktionsminskningen uppstod, särskilt under de första månaderna 2021, främst till följd av den rådande sanitära krisen och förvärrades ytterligare av en efterföljande arbetsstrejk som påverkade en av de berörda enheterna. Unionsindustrin har strategiskt valt att upprätthålla en lägre kapacitet för att uppnå en bättre prispremie, med tanke på den förväntade fortsatt låga efterfrågan på marknaden. |
4.4.2.2
|
(138) |
Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(139) |
Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden följde utvecklingen av unionens förbrukning under skadeundersökningsperioden. Den minskade betydligt mellan 2019 och 2021 av de orsaker som förklaras i skäl 118, följt av en kraftig återhämtning under översynsperioden, vilket resulterade i en total ökning på 4 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(140) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel i form av förbrukning i unionen från 2019 till 2021, från 42 till 30 %, för att sedan öka med 20 procentenheter mellan 2021 och översynsperioden till 50 %. Såsom framgår av skäl 128 förklaras denna ökning av det faktum att marknadsandelen för import från andra tredjeländer än Kina minskade med 10 % mellan 2019 och översynsperioden. |
4.4.2.3
|
(141) |
Unionsindustrins produktion och försäljning ökade inte under skadeundersökningsperioden. Den bristande tillväxten kan förstås inom det bredare globala ekonomiska landskapet, vilket särskilt framgår av den minskade globala BNP-tillväxten på 2,6 % 2019, vilket är den lägsta nivån sedan 2009. Denna ekonomiska nedgång, som började innan covid-19-pandemin, ledde till slut till en global recession 2020. |
|
(142) |
Inom den specifika sektorn för sömlösa rör bidrog flera faktorer till industrins utmaningar. Framför allt har den pågående gröna energiomställningen inverkat negativt på efterfrågan på sömlösa rör av rostfritt stål inom olje- och gasindustrin, som fortsatt var en viktig källa till efterfrågan för unionsproducenterna. Dessutom har investeringsnivåerna minskat, vilket förvärrar industrins svårigheter. Den ökade importen av sömlösa rör till EU under 2019 förvärrade dessutom situationen ytterligare, vilket ledde till en negativ inverkan på lönsamheten inom sektorn. |
4.4.2.4
|
(143) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(144) |
Mellan 2019 och översynsperioden fanns det ett betydande samband mellan antalet anställda i produktionen av den produkt som översynen gäller och unionsproduktionens volym. Under denna tidsram skedde en betydande minskning av antalet anställda, särskilt från 2019 till 2021. En liten återhämtning observerades dock under översynsperioden. Till följd av detta minskade antalet anställda i produktionen totalt med 10 % under skadeundersökningsperioden. |
|
(145) |
Produktiviteten hos unionsindustrins personalstyrka, mätt som produktion (i ton) per anställd, förblev totalt sett stabil under skadeundersökningsperioden. |
4.4.2.5
|
(146) |
Dumpningen fortsatte under översynsperioden (se skäl 106). Den betydande volym av sömlösa rör av rostfritt stål till låga priser som de kinesiska producenterna exporterade till unionen hade en negativ inverkan på unionsindustrins resultat i fråga om konkurrenskraft och lönsamhet, eftersom dessa priser kraftigt underskred unionsindustrins försäljningspriser. |
|
(147) |
Under skadeundersökningsperioden var dock volymen dumpad import från Kina betydligt lägre (se skäl 35) än under den ursprungliga undersökningsperioden. På grundval av denna analys kan man dra slutsatsen att den dumpade importens inverkan på unionsindustrin faktiskt var mer betydande under skadeundersökningsperioden. |
4.4.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.4.3.1
|
(148) |
De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(149) |
Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser ökade gradvis från 2019 till 2021 med 8 % och ökade drastiskt med 32 % under översynsperioden jämfört med 2019. Trenden för försäljningspriser per enhet under skadeundersökningsperioden påverkades av de allvarliga störningar som orsakats av covid-19-pandemin, kostnadsökningar på råvaror och energi och en ökad efterfrågan. |
|
(150) |
Såsom nämns i skäl 149 följde produktionskostnaden per enhet en liknande trend som försäljningspriset. Mellan 2019 och 2021 ökade produktionskostnaden något med 5 %, och under hela skadeundersökningsperioden ökade produktionskostnaderna med 27 %. Den ökade produktionskostnaden per enhet under översynsperioden berodde på kraftiga ökningar av energi- och råvarupriserna, på grund av en global återhämtning av efterfrågan efter covid-19-pandemin och det militära angreppet i Ukraina. |
4.4.3.2
|
(151) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||
|
(152) |
Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna i unionen med 12 %. Medan antalet anställda under översynsperioden minskade (se skäl 143), ökade den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd jämfört med 2019. |
4.4.3.3
|
(153) |
Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||
|
(154) |
Under skadeundersökningsperioden förblev unionsindustrins lager av sömlösa rör av rostfritt stål stabilt med en topp 2021 för att under översynsperioden återgå till 2019 års nivåer. Denna trend förklarades av effekterna av covid-19-pandemin följt av en återhämtning av konsumenternas efterfrågan under översynsperioden. |
4.4.3.4
|
(155) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(156) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. |
|
(157) |
Från 2019 till 2021 gick industrin från att vara lönsam till att göra förlust på grund av covid-19-pandemin i kombination med en niomånadersstrejk hos en av de största producenterna. Lönsamheten nådde sin lägsta nivå, nämligen –9 %, under 2021 mitt under pandemin. Vinsterna återhämtade sig dock under översynsperioden till 7 % i slutet av skadeundersökningsperioden. |
|
(158) |
Utvecklingen av nettokassaflödet utvecklades på liknande sätt som lönsamheten: en drastisk minskning 2019–2021, följt av en betydande återhämtning under översynsperioden. |
|
(159) |
Mellan 2019 och översynsperioden minskade investeringarna med 30 %. I allmänhet syftade investeringarna till att förbättra kvaliteten och miljöanpassa produktionen. |
|
(160) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Räntabiliteten fluktuerade kraftigt under skadeundersökningsperioden. Mellan 2019 och 2021 minskade den kraftigt, följt av en kraftig återhämtning under översynsperioden, för att nå en nivå på 4 procentenheter över skadeundersökningsperiodens startpunkt 2019. |
|
(161) |
De utvalda unionsproducenternas kapitalanskaffningsförmåga påverkades inte under skadeundersökningsperioden, då det skedde en återhämtning från pandemin. |
4.5 Slutsats om skada
|
(162) |
De gällande åtgärderna säkerställde skydd för unionsindustrin, gjorde det möjligt för den att öka sin marknadsandel, höja priserna i linje med de ökade kostnaderna och nå en lönsam nivå och en positiv räntabilitet i slutet av skadeundersökningsperioden. |
|
(163) |
Unionsindustrin förblev emellertid sårbar, vilket framgår av den minskade produktionen och produktionskapaciteten och, trots den senare, ett minskat kapacitetsutnyttjande. |
|
(164) |
Trots de gällande åtgärderna fortsatte de kinesiska exportörerna dessutom att exportera den berörda produkten i ökande volymer, med 24 %, till dumpade priser under skadeundersökningsperioden och att öka sin marknadsandel, som steg från 4 till 6 %. Priserna på denna import ökade, men låg fortfarande långt under priserna på annan import och ännu längre under unionsindustrins priser, som underskreds med 51 %. |
|
(165) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER
|
(166) |
I skäl 165 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som orsakats av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. |
|
(167) |
Den strukturellt attraktiva unionsmarknaden är en öppen marknad. Om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla, och med hänsyn till att de gällande skyddsåtgärderna är tillfälliga, skulle resultatet sannolikt bli en betydande ökning av importen av sömlösa rör av rostfritt stål från Kina. |
|
(168) |
Undersökningen visade att unionsindustrin var sårbar. Undersökningen visade också att unionsindustrin befann sig i en omstruktureringsprocess, vilket bland annat återspeglades i den minskade produktionskapaciteten under skadeundersökningsperioden för att uppnå en bättre prispremie, med tanke på den förväntade fortsatt låga efterfrågan på marknaden. |
|
(169) |
Som jämförelse fastställde kommissionen följande priser:
|
|
(170) |
Ovanstående visade tydligt att de kinesiska exporterande producenterna kunde exportera till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins priser och även lägre än de indiska och ukrainska genomsnittliga exportpriserna. |
|
(171) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle de kinesiska exportörerna kunna utöva ett betydande pristryck på unionsindustrin. |
|
(172) |
I detta avseende analyserade kommissionen följande faktorer ytterligare: den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft, utvecklingen efter översynsperioden och effekten av importen från Kina om åtgärderna skulle upphöra att gälla. |
5.1 Produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina
|
(173) |
Såsom beskrivs i skäl 109 anses den kinesiska industrin för sömlösa rör av rostfritt stål vara den överlägset största i världen enligt sökanden. I marknadsanalysen i begäran identifierades 37 kinesiska konhålningsverk/stegvalsverk och 18 strängpressar med en kapacitet på 915 000 ton. Bara de sju största kinesiska producenterna stod för nästan 100 000 ton outnyttjad kapacitet under översynsperioden, vilket är nästan lika mycket som förbrukningen i unionen. |
5.2 Unionsmarknadens attraktionskraft
|
(174) |
Unionsmarknaden förblev mycket attraktiv för export av sömlösa rör av rostfritt stål, vilket framgår av de stora importvolymerna med en marknadsandel på nästan 50 %. |
|
(175) |
Dessutom stod Kina redan inför handelsåtgärder globalt, vilket ökade risken för att exporten från Kina skulle omdirigeras till unionsmarknaden. |
|
(176) |
En av de viktigaste marknaderna, Förenta staterna, skyddas av åtgärder för den produkt som översynen gäller, vilket minskade de kinesiska producenternas tillträde. Dessutom har förekomsten av antidumpningsåtgärder i Indien, som särskilt inriktas på import från Kina sedan september 2022, ytterligare minskat de kinesiska exporterande producenternas exportdestinationer. |
5.3 Sannolika kinesiska importpriser och inverkan på unionsindustrin
|
(177) |
Såsom anges i skäl 127 underskred exporten från Kina till unionen unionsindustrins genomsnittliga priser med omkring 51 %. |
|
(178) |
Med tanke på att unionsindustrin under översynsperioden precis hade återhämtat sig från en turbulent och ekonomiskt svår period, inbegripet covid-19-pandemin, med ackumulerade förluster, befinner den sig fortfarande i en bräcklig situation. Det är därför högst sannolikt att återkommande dumpad lågprisimport från Kina i betydande volymer som underskrider unionspriserna skulle ha en betydande negativ inverkan på unionsindustrins resultat, särskilt när det gäller produktion, försäljningsvolym och priser, lönsamhet och investeringsbehov, vilket skulle leda till återkommande väsentlig skada. |
5.4 Slutsats
|
(179) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser. Det är därför sannolikt att väsentlig skada skulle återkomma, vilket skulle innebära en allvarlig risk för unionsindustrins lönsamhet. |
6. UNIONENS INTRESSE
|
(180) |
I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen. |
6.1 Unionsindustrins intresse
|
(181) |
Även om antidumpningsåtgärderna hade en dämpande effekt på volymen dumpad import till unionsmarknaden (se skäl 120), var unionsindustrin fortfarande i en bräcklig situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen av skadeindikatorer såsom produktion, produktionskapacitet, sysselsättning, kassaflöde och investeringar. |
|
(182) |
Om åtgärderna skulle upphöra att gälla, är det troligt att inflödet av betydande volymer av dumpad import från det berörda landet skulle leda till ytterligare skada för unionsindustrin. Detta inflöde skulle förväntas orsaka bland annat förlorade unionsmarknadsandelar, lägre försäljningspriser i unionen, lägre kapacitetsutnyttjande i unionen och överlag en allvarlig försämring av unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(183) |
Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse. |
6.1.1 Användares och icke-närstående importörers intresse
|
(184) |
Kommissionen kontaktade alla kända användare och icke-närstående importörer. Inga användare eller icke-närstående importörer gav sig till känna och samarbetade i denna undersökning genom att besvara frågeformuläret. Med tanke på användarnas och de icke-närstående importörernas bristande intresse och eftersom det inte finns något som tyder på att slutsatserna i tidigare undersökningar har ändrats, anses det inte strida mot användarnas och importörernas intresse att åtgärderna fortsätter att gälla. |
6.1.2 Slutsats om unionens intresse
|
(185) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av sömlösa rör av rostfritt stål från Kina. |
7. ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(186) |
På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning och skada samt unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot import av sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Kina bibehållas. |
|
(187) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.5 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”. |
|
(188) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.5 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(189) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
|
(190) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(191) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (54). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(192) |
En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka att i) företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) företaget inte är närstående ett företag som gjorde detta och som därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter. |
|
(193) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (55), motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(194) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
(1) En slutgiltig antidumpningstull införs på import av sömlösa rör av rostfritt stål (andra än rör försedda med röranslutningar, lämpliga för rörledningar för gaser eller vätskor, avsedda att användas i civila luftfartyg), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 7304 11 00, 7304 22 00, 7304 24 00, ex 7304 41 00, 7304 49 10, ex 7304 49 93, ex 7304 49 95, ex 7304 49 99 och ex 7304 90 00 (Taric-nummer 7304410090, 7304499390, 7304499590, 7304499990 och 7304900091), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
(2) Följande definitiva antidumpningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Slutgiltig antidumpningstullsats |
Taric-tilläggsnummer |
|
Changshu Walsin Specialty Steel, Co. Ltd, Haiyu |
7 1,9 % |
B120 |
|
Shanghai Jinchang Stainless Steel Tube Manufacturing, Co. Ltd, Situan |
4 8,3 % |
B118 |
|
Wenzhou Jiangnan Steel Pipe Manufacuring, Co. Ltd, Yongz |
4 8,6 % |
B119 |
|
Företag som förtecknas i bilagan till denna förordning |
5 6,9 % |
|
|
Alla övriga företag |
7 1,9 % |
B999 |
(3) Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas. Den dröjsmålsränta som ska betalas vid återbetalning som ger rätt till betalning av dröjsmålsränta ska vara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, och som gäller den första kalenderdagen i den månad då tidsfristen löper ut, plus en procentenhet.
(4) Om en ny exporterande producent i Kina lämnar tillräcklig bevisning till kommissionen för att företaget a) inte till unionen exporterade den produkt som anges i punkt 1 under perioden 1 juli 2009–30 juni 2010 (den ursprungliga undersökningsperioden), b) inte är närstående någon av de exportörer eller producenter i Kina som omfattas av de antidumpningsåtgärder som införs genom denna förordning, c) faktiskt har exporterat den berörda produkten till unionen eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter utgången av den ursprungliga undersökningsperioden, får kommissionen ändra bilagan till denna förordning genom att lägga till den nya exporterande producenten i förteckningen över samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen och som således omfattas av den vägda genomsnittliga tullsatsen på högst 56,9 %.
(5) De individuella antidumpningstullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå personens namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den kvantitet sömlösa rör av rostfritt stål som tas upp i denna faktura, [kvantitet], och som sålts för att exporteras till Europeiska unionen har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i (berört land). Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 30 maj 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21.
(2) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1331/2011 av den 14 december 2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 336, 20.12.2011, s. 6).
(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/330 av den 5 mars 2018 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 63, 6.3.2018, s. 15).
(4) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/AUTO/?uri=OJ:C:2022:241:TOC.
(5) EUT C 80, 3.3.2023, s. 56.
(6) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2658.
(7) https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(8) https://www.spglobal.com/marketintelligence/en/mi/products/maritime-global-trade-atlas.html.
(9) https://orbis-r1.bvdinfo.com/version-20230919-5-0/Orbis/1/Companies/Search.
(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1305 av den 25 juli 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av molybdentråd med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 197, 26.7.2022, s. 75).
(11) Ibidem, ”Mot bakgrund av ovanstående analys ansågs Indien undantagsvis i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utgöra en lämplig källa för icke snedvridna kostnader och priser.”.
(12) Ibidem.
(13) T.ex. dom av den 6 juli 2022, Zhejiang Hangtong Machinery Manufacture och Ningbo Hi-Tech Zone Tongcheng Auto Parts/kommissionen, T-278/20, ECLI:EU:T:2022:417, punkt 70.
(14) EUT L 336, 20.12.2011, s. 12, skäl 55.
(15) Kommissionens förordning (EU) nr 627/2011 av den 27 juni 2011 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 169, 29.6.2011, s. 1, skäl 67).
(16) https://www.gtis.com/gta/.
(17) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/1444 av den 11 juli 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vulstplattjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina och Turkiet (EUT L 177, 12.7.2023, s. 63), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/100 av den 11 januari 2023 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av påfyllningsbara tunnor av rostfritt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 10, 12.1.2023, s. 36), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2068 av den 26 oktober 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa kallvalsade platta produkter av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina och Ryska federationen efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 277, 27.10.2022, s. 149), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/191 av den 16 februari 2022 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 36, 17.2.2022, s. 1), kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/95 av den 24 januari 2022 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att även omfatta import av vissa rördelar av järn eller stål som avsänts från Taiwan, Indonesien, Sri Lanka och Filippinerna, oavsett om produktens deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 16, 25.1.2022, s. 36).
(18) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 66, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 58, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 80, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 208 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skäl 59.
(19) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 45, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 38, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 64, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 192 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skäl 46.
(20) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 58, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 40, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 66, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skälen 193–194 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skäl 47. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar) och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Tidigare tycks detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt, men åtminstone från och med 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera företagsbeslut i statsägda företag som en politisk princip. Kommunistpartiet uppges också utöva press på privata företag att sätta ”patriotism” i första rummet och rätta sig efter partidisciplinen. År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag. Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.
(21) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 59, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 43, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 68, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skälen 195–201 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skälen 48–52.
(22) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 62, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 52, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 74, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 202 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skäl 53.
(23) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 45, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 33, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 75, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 203 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skäl 54.
(24) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 64, genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 54, genomförandeförordning (EU) 2022/2068, skäl 76, genomförandeförordning (EU) 2022/191, skäl 204 samt genomförandeförordning (EU) 2022/95, skäl 55.
(25) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD(2017) 483 final/2, 20.12.2017, finns på https://ec.europa.eu/transparency/documents-register/detail?ref=SWD(2017)483&lang=sv.
(26) http://tv.baosteel.com/ir/pdf/report/600019_2016_2e.pdf.
(27) Se https://www.baosteel.com/about/manager.
(28) Se http://www.jigang.com.cn/jgjtww/weblist.jsp?cid=8190&showtype=11.
(29) Se sidan 7 https://pdf.dfcfw.com/pdf/H3_AP202312211614644921_1.pdf.
(30) Rapporten, del III, kapitel 14, s. 346 ff.
(31) Se Folkrepubliken Kinas 14:e femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling samt långsiktiga mål inför 2035, del III, artikel VIII, finns på https://cset.georgetown.edu/publication/china-14th-five-year-plan/ (hämtad den 13 december 2023).
(32) Se särskilt avsnitten I och II i den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin.
(33) Se https://www.miit.gov.cn/zwgk/zcwj/wjfb/tz/art/2023/art_2a4233d696984ab59610e7498e333920.html (hämtad den 13 december 2023).
(34) Se den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, s. 22.
(35) Se https://en.ndrc.gov.cn/news/mediarusources/202203/t20220325_1320408.html (hämtad den 5 december 2023).
(36) Se kommunen Hebei Tangshans handlingsplan för järn och stål 1 + 3 2022, kapitel 4, avsnitt 2. Finns på http://www.chinaisa.org.cn/gxportal/xfgl/portal/content.html?articleId=e2bb5519aa49b566863081d57aea9dfdd59e1a4f482bb7acd243e3ae7657c70b&columnId=3683d857cc4577e4cb75f76522b7b82cda039ef70be46ee37f9385ed3198f68a (hämtad den 13 december 2023).
(37) Se genomförandeförordning (EU) 2023/1444, skäl 63 och genomförandeförordning (EU) 2023/100, skäl 33.
(38) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(39) Om den produkt som översynen gäller inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller övervägas.
(40) Se fotnot 10.
(41) Se fotnot 11.
(42) Se fotnot 12.
(43) Om den undersökta produkten inte tillverkas i ett land med en jämförbar utvecklingsnivå kan produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten övervägas.
(44) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33).
(45) Genomförandeförordning (EU) 2022/1305.
(46) ”Mot bakgrund av ovanstående analys ansågs Indien undantagsvis i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utgöra en lämplig källa för icke snedvridna kostnader och priser.”(genomförandeförordning (EU) 2022/1305, skäl 68).
(47) Moderrör eller ihåliga profiler av rostfritt stål skiljer sig från de ihåliga profiler som utgör det mesta av HS 730449 99.
(48) http://www.gtis.com/gta/secure/default.cfm.
(49) https://app.cfe.mx/Aplicaciones/CCFE/Tarifas/TarifasCREIndustria/Tarifas/GranDemandaMTH.aspx.
(50) https://www.cre.gob.mx/IPGN/index.html.
(51) EMIM. Principales características, datos mensuales, nacional (inegi.org.mx).
(52) https://ir.tenaris.com/static-files/9516f6d6-7348-4eaa-a50b-126846e12475.
(53) Icke-konfidentiell version av begäran om översyn, s. 18.
(54) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Rue de la Loi/Wetstraat 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(55) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
BILAGA
KINESISKA SAMARBETSVILLIGA EXPORTERANDE PRODUCENTER SOM INTE INGICK I URVALET I DEN URSPRUNGLIGA UNDERSÖKNINGEN
|
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
Baofeng Steel Group, Co. Ltd, Lishui, |
B 236 |
|
Changzhou City Lianyi Special Stainless Steel Tube, Co. Ltd, Changzhou, |
B 237 |
|
Huadi Steel Group, Co. Ltd, Wenzhou, |
B 238 |
|
Huzhou Fengtai Stainless Steel Pipes, Co. Ltd, Huzhou, |
B 239 |
|
Huzhou Gaolin Stainless Steel Tube Manufacture, Co. Ltd, Huzhou, |
B 240 |
|
Huzhou Zhongli Stainless Steel Pipe, Co. Ltd, Huzhou, |
B 241 |
|
Jiangsu Wujin Stainless Steel Pipe Group, Co. Ltd, Beijing, |
B 242 |
|
Jiangyin Huachang Stainless Steel Pipe, Co. Ltd, Jiangyin |
B 243 |
|
Lixue Group, Co. Ltd, Ruian, |
B 244 |
|
Shanghai Crystal Palace Pipe, Co. Ltd, Shanghai, |
B 245 |
|
Shanghai Baoluo Stainless Steel Tube, Co. Ltd, Shanghai, |
B 246 |
|
Shanghai Shangshang Stainless Steel Pipe, Co. Ltd, Shanghai, |
B 247 |
|
Shanghai Tianbao Stainless Steel, Co. Ltd, Shanghai, |
B 248 |
|
Shanghai Tianyang Steel Tube, Co. Ltd, Shanghai, |
B 249 |
|
Wenzhou Xindeda Stainless Steel Material, Co. Ltd, Wenzhou, |
B 250 |
|
Wenzhou Baorui Steel, Co. Ltd, Wenzhou, |
B 251 |
|
Zhejiang Conform Stainless Steel Tube, Co. Ltd, Jixing, |
B 252 |
|
Zhejiang Easter Steel Pipe, Co. Ltd, Jiaxing, |
B 253 |
|
Zhejiang Five – Star Steel Tube Manufacturing, Co. Ltd, Wenzhou, |
B 254 |
|
Zhejiang Guobang Steel, Co. Ltd, Lishui, |
B 255 |
|
Zhejiang Hengyuan Steel, Co. Ltd, Lishui, |
B 256 |
|
Zhejiang Jiashang Stainless Steel, Co. Ltd, Jiaxing City, |
B 257 |
|
Zhejiang Jinxin Stainless Steel Manufacture, Co. Ltd, Xiping Town, |
B 258 |
|
Zhejiang Jiuli Hi Tech Metals, Co. Ltd, Huzhou, |
B 259 |
|
Zhejiang Kanglong Steel, Co. Ltd, Lishui, |
B 260 |
|
Zhejiang Qiangli Stainless Steel Manufacture, Co. Ltd, Xiping Town, |
B 261 |
|
Zhejiang Tianbao Industrial, Co. Ltd, Wenzhou, |
B 262 |
|
Tsingshan Steel Pipe, Co. Ltd, Lishui, |
B 263 |
|
Zhejiang Yida Special Steel, Co. Ltd, Xiping Town. |
B 264 |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1475/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)