Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1666 av den 6 juni 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko och Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är dessa länder eller inte, till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EG) nr 1796/1999 (2) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina), Ungern, Indien, Mexiko, Polen, Sydafrika och Ukraina. Dessa åtgärder kallas nedan de ursprungliga åtgärderna, och den undersökning som ledde till att åtgärderna infördes genom förordning (EG) nr 1796/1999 kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Efter undersökningar i enlighet med artikel 13 i rådets förordning (EG) nr 384/96 (3) konstaterades att de ursprungliga åtgärderna kringgicks genom att import från Ukraina och Kina skedde via Moldavien respektive Marocko. Följaktligen utvidgade rådet genom förordning (EG) nr 760/2004 (4) den slutgiltiga antidumpningstullen på import av linor och kablar av stål med ursprung i Ukraina till att omfatta import av samma produkter som avsänts från Moldavien. Den antidumpningstull som införts på import av linor och kablar av stål med ursprung i Kina utvidgades genom rådets förordning (EG) nr 1886/2004 (5) till att omfatta import av samma produkter som avsänts från Marocko.

(3)

Genom förordning (EG) nr 1858/2005 (6) förlängde rådet, efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 384/96, de ursprungliga åtgärder som införts på import av linor och kablar av stål med ursprung i Kina, Indien, Sydafrika och Ukraina med fem år. De åtgärder som var tillämpliga på import med ursprung i Mexiko upphörde att gälla den 18 augusti 2004 (7). Eftersom Ungern och Polen blev medlemmar av Europeiska unionen den 1 maj 2004 upphörde åtgärderna att gälla den dagen.

(4)

I maj 2010 utvidgade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 400/2010 (8) den slutgiltiga antidumpningstull som genom förordning (EG) nr 1858/2005 införts på import av linor och kablar av stål med ursprung i Kina till att även omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Republiken Korea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Republiken Korea eller inte, till följd av en undersökning avseende kringgående i enlighet med artikel 13 i grundförordningen. Vissa koreanska exporterande producenter beviljades befrielse från den utvidgade antidumpningstullen, eftersom det konstaterades att de inte kringgick de slutgiltiga antidumpningstullarna.

(5)

De åtgärder som var tillämpliga på import med ursprung i Indien upphörde att gälla den 17 november 2010 (9).

(6)

I januari 2012 införde rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 102/2012 (10), till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, en antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Kina och Ukraina, som utvidgats till att även omfatta import som avsänts från Republiken Korea, Marocko och Moldavien. Samtidigt undantogs den exporterande producenten i Marocko från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EG) nr 1886/2004. De 15 exporterande producenter i Sydkorea som undantogs från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EU) nr 400/2010 undantogs också från åtgärderna.

(7)

Genom samma förordning avslutade rådet förfarandet med avseende på import av linor och kablar av stål med ursprung i Sydafrika. De åtgärder som är tillämpliga på import med ursprung i Sydafrika upphörde att gälla den 9 februari 2012.

(8)

I april 2018 införde kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2018/607 (11), till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, en antidumpningstull på import av linor och kablar av stål med ursprung i Kina, som utvidgats till att även omfatta Marocko och Republiken Korea (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(9)

De åtgärder som var tillämpliga på import med ursprung i Ukraina upphörde att gälla den 10 februari 2017 (12).

(10)

De nu gällande slutgiltiga antidumpningstullarna uppgår till 60,4 %.

(11)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (13) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(12)

Begäran om översyn ingavs den 17 januari 2023 av European Federation of Steel Wire Rope Industries (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för linor och kablar av stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande dumpning och till återkommande skada för unionsindustrin.

(13)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 14 april 2023 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till EU av linor och kablar av stål med ursprung i Folkrepubliken Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (14) (tillkännagivandet om inledande).

(14)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(15)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen.

(16)

Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända producenterna i Kina och myndigheterna i Kina samt kända importörer och användare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta i undersökningen.

(17)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(18)

Ingen part begärde att bli hörd av kommissionen.

(19)

Synpunkter på inledandet inkom från en kinesisk producent, nämligen Fasten Group Imp. & Exp. Co., Ltd samt närstående företag (Fasten Group).

(20)

Fasten Group hävdade att sökanden inte kunde visa att unionsindustrin befann sig i en ogynnsam situation, eftersom de uppgifter som lämnats visade att unionsindustrin gick bra under skadebedömningsperioden. Vidare hävdades det att sökanden inte styrkte sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada. Det påstods särskilt att informationen om den kinesiska exporten till tredjeländer och import från tredjeländer till unionen var irrelevant för bedömningen av inverkan på unionsindustrin och oförenlig med kraven i antidumpningsförordningen och WTO:s antidumpningsavtal. Den kinesiska exportören tillhandahöll även uppgifter om sina exportpriser på linor och kablar av stål till unionen och hävdade att dessa priser låg närmare unionens priser, vilket visade att det inte var sannolikt att skadan skulle återkomma. Fasten Group hävdade att de kinesiska exportpriserna i begäran inte var korrekta eftersom de var mycket lägre än dess exportpriser. Dessutom bad Fasten Group kommissionen att avsluta översynen vid giltighetstidens utgång.

(21)

Kommissionen noterade att syftet med antidumpningsåtgärder är att undanröja de handelssnedvridande verkningarna av skadevållande dumpning och att återställa en effektiv konkurrens genom att ha en positiv inverkan på unionsindustrins tillstånd. Även om unionsindustrin inte hade lidit väsentlig skada under den period som beaktades i begäran krävs det en bedömning huruvida den skada som orsakas av den kinesiska importen kan återkomma om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. I punkt 4.2 i tillkännagivandet om inledande anges dessutom att sökanden hävdade att det var sannolikt att skadan från Kina skulle återkomma. Sökanden har för detta ändamål lagt fram tillräcklig bevisning för att den nuvarande importen till unionen av den produkt som översynen gäller från det berörda landet sannolikt kommer att öka väsentligt om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Denna ökade import kommer såsom påpekas i begäran, på grund av den outnyttjade produktionskapaciteten i Kina, de kinesiska exportörernas prissättningsbeteende på marknader i tredjeländer och unionsmarknadens attraktionskraft, att ske till dumpade priser som kommer att underskrida unionspriserna och därmed vålla unionsindustrin skada. Dessa påståenden avvisades därför.

(22)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(23)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av representativitet i fråga om tillverkningens storlek och försäljningsvolymen på den öppna marknaden i unionen under översynsperioden samt geografiskt läge. Tre unionsproducenter ingick i detta urval. Gustav Wolf GmbH, WIRECO Poland sp. z o.o. och Redaelli Tecna SpA. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(24)

Sökanden underrättade kommissionen om att försäljnings- och produktionsvolymerna för ett av de utvalda företag som lämnades in som en del av begäran, Gustaf Wolf GmbH, i själva verket snarare var konsoliderade än tillhandahölls separat för de juridiska enheterna inom gruppen. Efter att ha sett över försäljnings- och produktionsvolymerna för de enskilda företagen inom gruppen beslutade kommissionen att revidera det föreslagna urvalet och ersätta Gustav Wolf GmbH med DIEPA Drahtseilwerk Dietz GmbH & Co. KG. Detta gjordes för att bibehålla metoden att välja ut de största enheterna.

(25)

DIEPA Drahtseilwerk Dietz GmbH & Co. KG informerade därefter kommissionen om att företaget av tillfälliga tekniska skäl inte kunde lämna de begärda uppgifterna inom den fastställda tidsfristen för att kunna samarbeta i egenskap av företag i urvalet. Kommissionen reviderade därför det föreslagna urvalet och ersatte DIEPA Drahtseilwerk Dietz GmbH & Co. KG med en annan tysk producent, Pfeifer Drako Drahtseilwerk GmbH. Detta beslut grundades på försäljningsvolymen och tillverkningen av den likadana produkten i unionen under perioden 1 januari 2022–31 december 2022 och geografisk spridning. Unionsproducenterna i det reviderade urvalet stod för 21 % av den uppskattade försäljningsvolymen i unionen och omkring 21 % av den totala tillverkningen av den likadana produkten i unionen. Det reviderade urvalet ansågs vara representativt för unionsindustrin. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det reviderade urvalet. Inga synpunkter inkom. Det reviderade urvalet bekräftades därför.

(26)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(27)

Ingen av de icke-närstående importörerna gav sig till känna för att lämna de begärda uppgifterna. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande.

(28)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(29)

En exporterande producent i Kina besvarade frågeformuläret. Varken denna producent eller någon annan exporterande producent/producent lämnade emellertid de begärda uppgifterna.

(30)

I den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång identifierades 21 exporterande producenter, medan 46 producenter av linor och kablar av stål i Kina anges i denna begäran om översyn. Endast ett av dessa företag besvarade frågeformuläret, men dock utan att lämna de begärda uppgifterna om produktionsfaktorerna. Detta företag stod för mindre än en tredjedel av den totala importvolymen av linor och kablar av stål från Kina till Europeiska unionen och för mindre än 2 % av den totala produktionen av linor och kablar av stål i Kina. Eftersom marknadsandelen för importen från Kina i unionen var omkring 1 % under översynsperioden ansåg kommissionen att information om mindre än en tredjedel av denna import inte skulle vara tillräckligt för att bedöma exportpriset och förekomsten av fortsatt dumpning under översynsperioden och att importen inte kunde anses vara representativ för den totala importen från Kina.

(31)

Eftersom samarbetsviljan var otillräcklig beslutade kommissionen att inte tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(32)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. Inget svar inkom.

(33)

Trots den bristande representativiteten från den kinesiska producent som besvarade frågeformuläret, uppmanade kommissionen den exporterande producenten att lämna ytterligare uppgifter i förenklad form avseende dess inhemska försäljning, tillverkning och export till tredjeländer och export till unionen, som skulle kunna användas för undersökningen. Inget svar inkom.

(34)

Samtliga tre unionsproducenter i urvalet lämnade in svar på frågeformuläret.

(35)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(36)

Dessutom genomfördes en kontroll i Bryssel hos det juridiska ombudet för följande producentorganisation:

(37)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den föregående översyn vid giltighetstidens utgång, dvs. linor och kablar av stål, inbegripet slutet tågvirke, dock ej linor och kablar av rostfritt stål, med ett maximalt tvärsnitt på mer än 3 mm (den produkt som översynen gäller), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7312 10 81, ex 7312 10 83, ex 7312 10 85, ex 7312 10 89 och ex 7312 10 98 (Taric-nummer 7312108112, 7312108113, 7312108119, 7312108312, 7312108313, 7312108319, 7312108512, 7312108513, 7312108519, 7312108912, 7312108913, 7312108919, 7312109812, 7312109813 och 7312109819).

(38)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(39)

Såsom fastställdes i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(40)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(41)

Under översynsperioden (dvs. 1 januari 2022–31 december 2022) låg importen av linor och kablar av stål från Kina på en mycket låg nivå jämförbar med nivån från den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång. Enligt Comext-databasen stod importen av linor och kablar av stål från Kina för omkring 1,2 % av unionsmarknaden under översynsperioden.

(42)

Såsom anges i skäl 29 besvarade endast en exporterande producent stickprovsfrågeformuläret, men lämnade inte in någon av de uppgifter som därefter efterfrågades. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna om Kina. Kommissionen mottog inga synpunkter.

(43)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades därför avgörandena beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn, uppgifter från en unionsproducent i urvalet och uppgifter i tillgänglig statistik, dvs. från Comext-databasen och databasen Global Trade Atlas (GTA).

(44)

Mot bakgrund av att det när undersökningen inleddes fanns tillräcklig bevisning som, när det gäller Kina, tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(45)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(46)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen, ansåg att Turkiet var ett möjligt representativt tredjeland för Kina i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke-snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(47)

Den 13 november 2023 informerade kommissionen berörda parter, genom en notering i ärendehandlingarna, om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för företaget Celik Halat, som är producent av den produkt som översynen gäller i det representativa landet. Inga synpunkter inkom.

(48)

I noteringen redogjorde kommissionen för de viktigaste produktionsfaktorerna. Utöver dessa produktionsfaktorer lade kommissionen också till allmänna omkostnader såsom förklaras i skäl 106. Med tanke på att den aktuella undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen, som inte kräver en exakt beräkning av dumpningsmarginalen, utan snarare syftar till att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning, ansåg kommissionen att den i detta fall undantagsvis kunde fokusera på de viktigaste produktionsfaktorerna för beräkningen av normalvärdet.

(49)

På grund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna (se skäl 32) fastställde kommissionen normalvärdet på grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och annan lättillgänglig information som förklaras i följande avsnitt.

(50)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(51)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(52)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och den exporterande producenten var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(53)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (15) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(54)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (16). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för produktionen av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (17), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom förekomst av statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (18). Kommissionen fann dessutom att den statliga förekomsten och statens ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (19). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (20). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (21), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (22).

(55)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende järn- och stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet i begäran och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (23) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade undersökningen av betydande statliga ingripanden i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den produkt som undersökningen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(56)

I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av betydande statliga ingripanden, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning.

(57)

I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Med hänvisning till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor, t.ex. rapporten, tidigare undersökningar inom stålsektorn utförda av kommissionen, kinesisk lagstiftning och ytterligare källor, hävdade sökanden framför allt följande:

(58)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att det finns tillräckligt övertygande bevisning för att den kinesiska industrin för linor och kablar av stål är föremål för ingripanden från de kinesiska myndigheterna som har lett till betydande snedvridningar. Det hävdades därför att förekomsten av dessa betydande snedvridningar motiverar ett fastställande av normalvärdet och dumpningsmarginalen med hänvisning till artikel 2.6a i grundförordningen.

(59)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(60)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, järn- och stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. Exempel på detta är Ansteel Group (25) och Baowu Steel Group (26) – statsägda företag som på central nivå står under statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC) – samt Baowus dotterbolag Chongqing Iron & Steel Company Ltd (27) och Maanshan Iron & Steel Company Limited (28), Baotou Steel Group – ett statsägt företag som innehas av Inre Mongoliets regering (29), Angang Steel Group – ett statsägt företag under SASAC (30) samt Shougang Group – ett statsägt företag som till 100 % innehas av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (31). Eftersom de kinesiska exportörerna av den undersökta produkten inte samarbetade kunde den exakta andelen privata och statligt ägda producenter inte fastställas. Även om specifik information kanske inte finns tillgänglig för den produkt som översynen gäller utgör sektorn för produkten en undersektor till järn- och stålindustrin, och undersökningsresultaten för järn- och stålsektorn anses därför även gälla för den produkt som översynen gäller.

(61)

De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för järn- och stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta exemplifieras av utkastet till vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin, där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringen av industrikedjan (32), av den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn ska ”följa det kombinerade marknadsledarskapet och statliga främjandet” och ”bygga upp en grupp ledande företag med miljömässigt ledarskap och gedigen konkurrenskraft” (33) och av 2023 års arbetsplan för stabil tillväxt inom stålindustrin (34), där följande mål fastställs: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt. Industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %. Industrins mervärde ska växa till omkring 3,5 %. Under 2024 ska industrins utvecklingsmiljö och dess struktur optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta, och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”. Enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”Uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta världsklassiga, superstora företagskoncerner inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”

(62)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med visst inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (35). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering” och ”oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led”.

(63)

Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den fjortonde femårsplanen förskriver likaså ”anläggandet av särskilda stålproduktionsbaser […], anläggandet av sex särskilda stålproduktionsbaser i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou, osv. samt att industrins omfattning, intensifiering och specialisering ska öka. Bland dessa kommer kontroller fram till 2025 att se till att produktionskapaciteten för råjärn håller sig under 14 miljoner ton och produktionskapaciteten för råstål under 15 miljoner ton.” (36)

(64)

Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (37), Shandong (38), Shanxi (39), Liaoning Dalian (40) och Zhejiang (41).

(65)

Ett annat exempel på effektiv styrning genom planerna är att Ansteel Group utfärdade ett meddelande från dess partikommitté om att andan i partiets 20:e nationalkongress samvetsgrant ska studeras, offentliggöras och genomföras (42). I meddelandet hävdas att Ansteel Group samvetsgrant kommer att genomföra de vägledande planerna och presentera dem för partimedlemmar, tjänstemän och anställda i hela gruppen på ett bättre sätt.

(66)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns personliga kopplingar mellan producenterna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga. Det finns dock några specifika exempel avseende den produkt som översynen gäller. Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor till stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om stålproducenterna dock även relevanta för den produkt som översynen gäller.

(67)

Till exempel är ordföranden för styrelsen i Baotou Steel Union, som tillhör Baotou Steel Group, också företagets partisekreterare, och ordföranden för företagets fackförening är även vice partisekreterare (43). På samma sätt är styrelseordföranden inom Shougang Group även sekreterare i partikommittén, medan den vice verkställande direktören är medlem av partikommittén (44). Likaså uppgav en ledande person vid Hongguang Handan Company offentligt att företaget inte skulle ha lyckats på det sätt som det gjort utan den omsorg och det stöd som det mottagit inte minst i form av garantier från de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet, som har fler än 20 medlemmar i Hongguang Casting Co. Ltd (45). Ett ytterligare exempel på partitillhörighet finns i China Foundry Associations artikel 3, enligt vilken den godtar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning från respektive partienheter, t.ex. SASAC och inrikesministeriet, och tillhandahåller de nödvändiga villkoren för deras deltagande (46).

(68)

Andra exempel på sådana kopplingar finns i Jiangsu Fasten Holding (47) och Ansteel Group (48). I det förstnämnda fallet är styrelseordföranden för holdingkoncernen som faktiskt kontrollerar gruppen sekreterare i partikommittén (49). Den verkställande direktören och vice verkställande direktören i sistnämnda grupp är medlemmar i partiets ständiga kommitté, medan styrelseordföranden även är sekreterare i partikommittén.

(69)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Vid undersökningen identifierades ytterligare dokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i järn- och stålsektorn, eftersom sektorn för den produkt som översynen gäller är en undersektor till järn- och stålsektorn.

(70)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att järn- och stålindustrin är en nyckelindustri (50). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av järn- och stålindustrin (51). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller järn- och stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ”ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”; i planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (52). Den ovannämnda arbetsplanen (se skäl 61) för den stabila tillväxten av stålindustrin sätter dessutom de kinesiska myndigheternas fokus på sektorn i ett större sammanhang som visar hur de kinesiska myndigheterna styr den kinesiska ekonomin: ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, docka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra dockningsverksamhet utifrån produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga tillämpningsområdena för stål” (53).

(71)

När det gäller järnmalm – en råvara som används för tillverkning av den produkt som översynen gäller – planerar staten dessutom, inom ramen för den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar, Öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (54); detta leder till inrättandet av ett system för reserver av järnmalmsproduktion och mineralmark, vilket ”kommer att bli en viktig åtgärd för att stabilisera marknadspriset på järnmalm och garantera säkerheten i industrikedjan” (55). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”rabattstöd för nya projekt, söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter” (56). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(72)

Den produkt som översynen gäller påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skälen 54 och 57. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (57).

(73)

Det har i den aktuella undersökningen inte heller lagts fram någon bevisning som visar att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 54 ovan. I den ovannämnda (se skäl 61) arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt ingripande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(74)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(75)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(76)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(77)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(78)

Såsom förklaras i skäl 47 utfärdade kommissionen en notering om de källor som använts för att fastställa normalvärdet (noteringen). I denna notering beskrivs de faktiska omständigheter och den bevisning som ligger till grund för de berörda kriterierna. Genom noteringen informerade kommissionen även berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(79)

I enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a i grundförordningen utvalde kommissionen Turkiet som ett land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, vilket sökanden föreslog i sin begäran om översyn. Världsbanken har klassificerat Turkiet som ett högre eller medelinkomstland på grundval av bruttonationalinkomsten. Landet anses därför ha en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina.

(80)

Kommissionen fastställde att Turkiet uppfyller alla kriterier som anges i artikel 2.6a i grundförordningen och att alla relevanta offentliga uppgifter var lättåtkomliga och tillgängliga, inklusive importstatistik, samt uppgifter om kostnader för råvaror och arbetskraft.

(81)

I synnerhet fann kommissionen offentligt tillgänglig finansiell information för en producent i Turkiet, Celik Halat, för månaderna januari–september räkenskapsåret 2022, som omfattade en del av översynsperioden. Celik Halat uppvisade rimliga försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst.

(82)

Kommissionen fann att elpriserna i Turkiet ökade under första halvåret 2022 i en takt som klart översteg inflationstakten i landet. Dessutom har Turkiets statistikinstitut inte offentliggjort informationen om elpriserna under andra halvåret 2022. Eftersom det saknades uppgifter för andra halvåret 2022 grundade kommissionen därför den icke snedvridna kostnaden för el på offentligt tillgängliga uppgifter som offentliggjorts av det malaysiska elföretaget Tenaga Nasional Berhad (60), det brasilianska ministeriet för gruvdrift och energi (61) och den thailändska energimyndigheten (Metropolitan electricity Authority) (62) för att beräkna riktmärket för energi.

(83)

Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Turkiet. Analysen av importuppgifterna visade att importen till Turkiet av de huvudsakliga produktionsfaktorerna inte påverkades väsentligt av importen från Kina eller något av de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (63).

(84)

De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och Celik Halat som producent i det representativa landet.

(85)

Efter noteringen lämnade ingen berörd part några synpunkter på valet av Turkiet som representativt land.

(86)

Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Turkiet fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(87)

I och med den bristande samarbetsviljan, och i enlighet med vad som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, samt eftersom Turkiet uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Turkiet som lämpligt representativt land.

(88)

I noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, elektricitet och arbetskraft, som de exporterande producenterna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, fastställda på grundval av svaret på frågeformuläret från en unionsproducent. Kommissionen uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. Kommissionen fastställde förteckningen över produktionsfaktorer och deras förbrukningskvoter på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran och senare uppgifter som lämnats av sökanden och samlats in under kontrollbesöken hos en av de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen uppgav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt de viktigaste råvarorna. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda offentligt tillgängliga uppgifter från turkiska statistikbyrån som offentliggjorts av den turkiska regeringen för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader (64).

(89)

Såsom beskrivs i skäl 82 använde kommissionen en uppsättning länder med en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas som också tillverkade linor och kablar av stål, vilka vanligtvis används som representativa länder i andra undersökningar, för beräkningen av riktmärket för energi, med tanke på att elpriserna ökade under första halvåret 2022 i en takt som översteg inflationen.

(90)

I noteringen underrättade kommissionen även de berörda parterna om att värdet från vissa av råvaror hade försumbar betydelse för den totala produktionskostnaden och att dessa råvaror därför skulle samlas under ”förbrukningsvaror”. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(91)

Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran och efterföljande information som lämnats av sökanden och insamlats under kontrollbesöken hos en av de unionsproducenter som ingick i urvalet med den högsta produktionsvolymen beslöts att följande produktionsfaktorer, förbrukningskvoter och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för linor och kablar av stål

(92)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset cif till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och fraktkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer med undantag av Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (66). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.3.1 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(93)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga unionsproducenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 90.

(94)

Normalt sett bör även de inhemska transportkostnaderna läggas till dessa importpriser. Med tanke på att översyner vid giltighetstidens utgång är inriktade på att fastställa huruvida dumpningen fortsatte under översynsperioden eller kunde återkomma, snarare än på att fastställa dess exakta omfattning, beslutade kommissionen att inte var nödvändigt med några justeringar för inhemska transporter i detta fall. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(95)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnader använde kommissionen den senaste statistik som offentliggjorts av det turkiska statistikinstitutet (67). Detta institut offentliggör detaljerad information om arbetskraftskostnader inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet. Kommissionen fastställde referensvärdet baserat på arbetskostnader per timme för 2020 för näringsgrenen Stål- och metallframställning enligt Nace-kod C.24 i Nace rev. 2. Värdena justerades ytterligare för inflation med hjälp av det inhemska producentprisindexet (68) för att spegla kostnaderna under översynsperioden.

(96)

Såsom anges i skäl 82 ökade elpriserna i Turkiet i en takt som klart översteg inflationen i landet 2022 och offentligt tillgängliga priser var endast delvis tillgängliga för översynsperioden. Kommissionen grundade därför den icke snedvridna kostnaden för el på riktmärkena för en uppsättning länder med en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas, nämligen Brasilien, Malaysia och Thailand, samt på förbrukningsuppgifter från en unionsproducent (69).

(97)

Elpriserna fanns offentligt tillgängliga på webbplatsen för ministeriet för gruvdrift och energi i Brasilien (Ministério de Minas e Energia) (70). Kommissionen använde uppgifterna om industrins elpriser i motsvarande förbrukningsintervall i kWh på grundval av de månatliga rapporter som omfattade översynsperioden. Kommissionen använde den genomsnittliga industritariffen som motsvarade 1,01 CNY/kWh.

(98)

Elpriserna fanns offentligt tillgängliga på elföretaget Tenaga Nasional Berhads (TNB) (71) webbplats i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifter om de industriella elpriserna i motsvarande konsumtionsintervall i kWh för hela översynsperioden.

(99)

Kommissionen använde avgifter som gällde för kunder i kategorin ”mellanspänning”. Det slutliga elpriset bestod av avgifter för elkraft (kW) och förbrukningsavgift (kWh). Tillgängliga uppgifter tyder på en genomsnittlig tariff för översynsperioden som motsvarade 0,58 CNY/kWh.

(100)

Elpriserna fanns offentligt tillgängliga på webbplatsen för Thailands ”Metropolitan electricity Authority” och omfattade hela Thailand (72). Kommissionen använde den genomsnittliga industritariffen som motsvarade 0,86 CNY/kWh (73).

(101)

Därefter beräknade kommissionen en enkel genomsnittlig icke snedvriden elkostnad för den utvalda uppsättningen länder, vilken uppgick till 0,824 CNY/kWh.

(102)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(103)

I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifter från en unionsproducent i urvalet fastställde kommissionen därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna i enlighet med den modell som tagits fram.

(104)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(105)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn och uppgifter från en unionsproducent som ingick i urvalet om förbrukningskvoten för varje faktor (råvaror, elektricitet och arbetskraft) vid tillverkningen av linor och kablar av stål.

(106)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skälen 102–103. Produktionsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av en unionsproducent. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes på grundval av den turkiska producenten Celik Halats redovisning för de första tre kvartalen 2022, i enlighet med företagets räkenskaper (74) (se avsnitt 3.3.2.1). Kommissionen fann att den vinstnivå som konstaterats för Celik Halat för kvartalen 1–3 2022 var orimlig i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. Denna slutsats grundar sig på det faktum att den konstaterade vinstnivån förefaller vara för låg jämfört med den genomsnittliga vinsten i sektorn för den berörda produkten, mot bakgrund av uppgifterna i begäran om översyn samt även jämfört med vinstmålet för den berörda produkten (se skäl 186). Med tanke på att detta är frågan om en översyn vid giltighetstidens utgång noterade kommissionen dock att ett tillägg för eventuell vinst endast kunde öka dumpningen, vilken konstaterades vara betydande, även om inget tillägg gjordes för vinst. Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(107)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(108)

Såsom nämns i skäl 32 grundades exportpriset, på grund av de kinesiska exporterande producenternas bristande samarbetsvilja, på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, dvs. på uppgifter från Eurostat.

(109)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av tillgänglig statistik, nämligen Comext-databasen (Eurostat). Exporten från Kina under översynsperioden skedde både enligt förfarandet för aktiv förädling och enligt det normala importsystemet (se skäl 137). Beräkningar av exportpriset gjordes enligt båda systemen, eftersom det fanns rimlig tillgänglig information om exportpriset till unionen. Eftersom priserna i Comext bokförs på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt) fastställdes nivån från fabrik på grundval av bevisningen i begäran avseende transportkostnader, hantering, sjöfrakt och landtransport.

(110)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det exportpris fritt fabrik som fastställs ovan.

(111)

På grundval av detta konstaterades att exportpriset var betydligt lägre (50 %) jämfört med det konstruerade normalvärdet. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(112)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: 1) produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och 2) unionsmarknadens attraktionskraft och exportpriserna till tredjeländer samt tredjelandsmarknadernas möjliga absorptionsförmåga och de handelspolitiska skyddsåtgärderna på andra exportmarknader.

(113)

På grund av den bristande samarbetsviljan hos kinesiska exporterande producenter och de kinesiska myndigheterna grundade kommissionen sin bedömning på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, nämligen de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, offentligt tillgängliga uppgifter och information från GTA-databasen.

(114)

I begäran tillhandahöll sökanden uppskattningar om tillverkning, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet för linor och kablar av stål i Kina (75). Dessa uppskattningar baserades på Global Steel Wire Rope Market Research Report, Segment by Major Players, Types, Applications and Regions, 2017–2027 (rapporten) (76). Den kinesiska tillverkningen av linor och kablar av stål uppskattades till 3,6 miljoner ton 2022, med en tillväxt på nästan 10 % sedan 2019. Produktionskapaciteten för linor och kablar av stål i Kina under 2022 uppskattades till cirka 6,0 miljoner ton, vilket motsvarar 75 % av den uppskattade globala produktionskapaciteten för linor och kablar av stål under 2022. Den inhemska förbrukningen av linor och kablar av stål i Kina under 2022 uppskattades till cirka 3,1 miljoner ton. Efter att ha dragit av den uppskattade exporten från Kina till alla länder (vilken uppskattades till cirka 0,5 miljoner ton) uppskattades den kinesiska outnyttjade kapaciteten till omkring 2,4 miljoner ton. Med tanke på att förbrukningen på den öppna marknaden i unionen uppgick till 0,18 miljoner ton (se avsnitt 5.2) under översynsperioden var den kinesiska outnyttjade kapaciteten mer än tio gånger så stor som förbrukningen i unionen på den öppna marknaden.

(115)

Kommissionen jämförde även den outnyttjade kapaciteten i Kina under översynsperioden med den outnyttjade kapaciteten under den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång och noterade en betydande ökning. Medan den kinesiska outnyttjade kapaciteten uppskattades till omkring 1,8 miljoner ton i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (77), uppskattades den till 2,4 miljoner ton under översynsperioden i den aktuella undersökningen. Detta innebär att ökningen av den outnyttjade kapaciteten enbart sedan den senaste översynen vid giltighetstidens utgång överstiger hela unionens efterfrågan. Sökanden har dessutom lämnat uppgifter enligt vilka de kinesiska producenterna av linor och kablar av stål fortsätter att utöka produktionskapaciteten, trots att den outnyttjade kapaciteten redan är betydande (78). Det finns inget som tyder på att denna ökning av den outnyttjade kapaciteten skulle kunna absorberas av den kinesiska hemmamarknaden eller av någon marknad i ett tredjeland.

(116)

Överskottskapacitet är ett incitament för att fortsätta exportera till dumpade priser. Det är rimligt att anta att den kinesiska industrin för linor och kablar av stål måste utnyttja alla befintliga möjligheter att öka produktionen för att dra full nytta av de betydande investeringar som har gjorts i befintlig kapacitet. Det mest uppenbara sättet är att ta sig in på unionsmarknaden som är mest attraktiv när det gäller priser och dimensioner, vilket förklaras i avsnitt 4.2, och detta framgår av de kinesiska exporterande producenternas kontinuerliga dumpning, såsom fastställs i skäl 111.

(117)

På grundval av ovanstående omständigheter och överväganden drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande producenterna har betydande outnyttjad kapacitet som sannolikt skulle användas för export av linor och kablar av stål till dumpade priser till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(118)

Kommissionen undersökte om det var sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle öka sin exportförsäljning till unionsmarknaden till dumpade priser om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Kommissionen analyserade därför prisnivån på den kinesiska exporten till tredjelandsmarknader och jämförde den med prisnivån på den kinesiska exporten till unionsmarknaden för att fastställa om unionsmarknaden var attraktiv i fråga om prisnivåer. De kinesiska exportpriserna och unionsmarknadens attraktionskraft fastställdes på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, nämligen GTA-uppgifter och uppgifter i begäran.

(119)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade använde kommissionen uppgifter från GTA-databasen baserade på den berörda produktens produktkategori (HS-nummer 7312 10), i egenskap av rimlig tillgänglig information, och fokuserade på fem huvudsakliga exportmarknader för Kina, nämligen Indien, Sydkorea, Thailand, Förenta staterna och Vietnam. Exporten till dessa fem länder utgjorde mer än 50 % av all kinesisk export i ovannämnda produktkategori. Det konstaterades att det genomsnittliga priset på den kinesiska exporten till unionen i denna produktkategori var högre än det genomsnittliga kinesiska exportpriset till någon av dessa andra exportmarknader under översynsperioden. Ovanstående undersökningsresultat som grundas på GTA-statistik för produktkategorin bekräftade de uppgifter som lämnats i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, vilka visade att importpriserna på kinesiska linor och kablar av stål till kunder på unionsmarknaden var högre än till marknaden från någon annan viktig handelspartner (79).

(120)

På grundval av tillgängliga uppgifter konstaterades det, enligt vad som förklaras i skäl 119, att de exporterande producenterna från Kina kan ta ut högre priser på unionsmarknaden än i andra tredjeländer. Detta tyder på att unionsmarknaden är en mycket attraktiv marknad, eftersom de kinesiska exporterande producenterna kan generera högre vinster på sin försäljning till unionen än på sin försäljning till andra exportmarknader. Med tanke på den betydande outnyttjade kapaciteten hos de kinesiska producenterna av linor och kablar av stål (se skäl 114), måste de kinesiska exportörerna dessutom få tillgång till både stora och mindre marknader för att säkerställa att anläggningarna för sådana produkter av stål uppnår ett visst kapacitetsutnyttjande. Enligt uppgifterna i ärendehandlingarna säljer kinesiska exporterande producenter av linor och kablar av stål till över 80 länder (80). Det är rimligt att anta att det är mer attraktivt att öka exporten till en enda marknad som kan absorbera en betydande del av den kinesiska överskottskapaciteten än till flera mindre marknader, eftersom försäljning till stora kunder i samma region också kan minska transport-, logistik- och organisationskostnaderna.

(121)

På grundval av tillgänglig information finns alla viktiga användarindustrier för linor och kablar av stål, såsom fiske, sjöfart, varvsindustrin, olja och gas, gruvdrift, skogsbruk, lufttransport, fordonsindustri, väg- och vattenbyggnad, byggnadsverksamhet och hissar dessutom huvudsakligen på unionsmarknaden, vilket tyder på en stor marknadspotential för kinesiska exporterande producenter. Många av de kinesiska exportdestinationerna saknar däremot den kunskap som behövs för vissa användningsområden för linor och kablar av stål (81).

(122)

Såsom nämns ovan i avsnitt 1.1 har de kinesiska exporterande producenterna dessutom försökt kringgå de gällande antidumpningsåtgärderna. De kinesiska exporterande producenterna av linor och kablar av stål har fortfarande en viss närvaro på unionsmarknaden, trots befintliga antidumpningsåtgärder, vilket visar att unionsmarknaden är attraktiv för kinesiska exporterande producenter.

(123)

Enligt WTO-databasen (82) tillämpades dessutom antidumpningstullar 2023 på import av kinesiska linor och kablar av stål till Mexiko, Turkiet, Ukraina och Förenade kungariket.

(124)

Med tanke på de kinesiska exportörernas svårigheter att sälja till dessa marknader skulle unionsmarknaden, om de nuvarande åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, bli ännu mer attraktiv för kinesiska exportörer som vill exportera sin överskottsproduktion och använda sin outnyttjade kapacitet.

(125)

På grundval av ovanstående, och särskilt med tanke på nivån på de kinesiska exportpriserna till unionen jämfört med andra exportmarknader och den breda basen av användarindustrier för linor och kablar av stål, skulle kinesiska exportörer ha ett starkt incitament att fortsätta exportera till dumpade priser till unionen i betydligt större mängder om åtgärderna skulle upphöra att gälla, även med tanke på att andra exportmarknader inte skulle kunna absorbera de mycket omfattande volymer kinesiska linor och kablar av stål som skulle kunna tillverkas.

(126)

Undersökningen visade att importen från Kina, trots de relativt låga importvolymerna jämfört med förbrukningen i unionen, fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden.

(127)

Dessutom bekräftas de konstaterade dumpade priserna genom analysen av de kinesiska exportpriserna till andra tredjeländer. Kommissionen fann även att de kinesiska exporterande producenternas försäljning till sina viktigaste exportmarknader sker till avsevärt lägre priser än till unionen och att flera länder har infört handelspolitiska skyddsåtgärder mot kinesisk export av linor och kablar av stål.

(128)

Utöver vad som anges ovan fann kommissionen att bara Kinas outnyttjade kapacitet var mer än tio gånger så stor som unionens förbrukning under översynsperioden och att unionsmarknaden är mycket attraktiv för kinesiska exporterande producenter på grund av sin storlek och sina priser. Med tanke på den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft drog kommissionen slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla var det sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle aktivera den outnyttjade kapaciteten och sannolikt till och med omdirigera export från tredjeländer till unionsmarknaden till dumpade priser och i betydande volymer.

(129)

Mot bakgrund av den fortsatta dumpningen under översynsperioden, de kinesiska exportörernas prisbeteende på tredjelandsmarknader, Kinas befintliga outnyttjade kapacitet, unionsmarknadens storlek och de rådande priserna på marknaden samt gällande handelspolitiska skyddsåtgärder mot export av linor och kablar av stål med ursprung i Kina på andra viktiga marknader drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor risk för att dumpningen från Kina skulle fortsätta eller under alla omständigheter återkomma i betydligt större volymer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(130)

Den likadana produkten tillverkades av cirka 25 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(131)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till 137 910 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av kontrollerade makrodata i det svar på frågeformuläret som lämnats av EWRIS. Såsom anges i skäl 25 stod de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 21 % av den sammanlagda tillverkningen av den likadana produkten i unionen.

(132)

Kommissionen fastställde den totala förbrukningen i unionen (företagsintern och på de öppna marknaderna) på grundval av kontrollerade makrodata i svaren på frågeformuläret från EWRIS (för den totala försäljningen på unionsmarknaden) och uppgifter från Eurostat (för importen till unionen).

(133)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (i ton)

(134)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen minskade med 10 % under 2020 och ökade sedan till en högre nivå än 2019. Under översynsperioden ökade den med 6 % jämfört med 2019. Den totala förbrukningen följde en mycket snarlik trend.

(135)

Minskningen 2020 och den efterföljande ökningen av förbrukningen förklaras av den allmänna konjunkturnedgång som orsakades av de restriktioner som infördes 2020 i samband med covid-19-pandemin samt den efterföljande ekonomiska återhämtningen när dessa åtgärder upphävdes under 2021. De flesta av de viktigaste användarsektorerna för den produkt som översynen gäller tenderade att påverka förbrukningen beroende på den allmänna ekonomiska situationen på unionsmarknaden.

(136)

Den företagsinterna förbrukningen uppgick endast till omkring 1 % under tre av de fyra åren under skadeundersökningsperioden. Kommissionen ansåg att denna andel inte var väsentlig och därför inte påverkade de övergripande slutsatserna om förbrukningen och inte heller hade någon betydande inverkan på unionsindustrins situation.

(137)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Comext. Marknadsandelen för importen fastställdes också på grundval av importuppgifter från Comtext och förbrukningen på den öppna marknaden i unionen. Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(138)

Under skadeundersökningsperioden fluktuerade de totala importvolymerna från Kina från år till år och de totala importkvantiteterna minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden.

(139)

Marknadsandelen för import från Kina minskade med 0,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från Kina låg därför kvar på en överlag stabil nivå under skadeundersökningsperioden trots att den minskade något.

(140)

Den berörda produkten importerades från Kina enligt det normala importsystemet, som omfattades av antidumpningstullar, och enligt förfarandet för aktiv förädling, som inte omfattades av antidumpningstullar.

(141)

Importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling ökade med 22 % mellan 2019 och 2020 och minskade sedan med 56 % från 2020 till översynsperioden. Totalt sett minskade importen från Kina med 47 % under skadeundersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 0,5 % under översynsperioden. Importen inom ramen för detta system skulle integreras i konstruktioner i senare led innan den återexporteras. Ett exempel är stora anläggningskontrakt. Stora variationer i kvantiteter anses i sig vara normala.

(142)

Importen enligt det normala importsystemet ökade med 62 % under skadeundersökningsperioden. I frågan om marknadsandelar ökade denna import emellertid endast från 0,5 % 2019 till 0,7 % under översynsperioden.

(143)

Kommissionen fastställde priserna på importen från Kina på grundval av uppgifter från Comext, eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade i undersökningen.

(144)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(145)

Det genomsnittliga priset på den totala importen från Kina för den berörda produkten ökade med 37 % under skadeundersökningsperioden. Pristrenderna var likartade både för det normala importsystemet och importen inom ramen för förfarandet för aktiv förädling.

(146)

Ökningen av de totala priserna (se tabell 9) och importpriserna från andra länder (se tabell 5) följde utvecklingen av priserna på unionsmarknaden, vilket framgår av unionsindustrins priser.

(147)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(148)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av omsättningen under översynsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 20,4 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden om man beaktar antidumpningstullar och 41,3 % utan antidumpningstullar.

(149)

Efter en analys av Comext handelsstatistik redovisades merparten av importen från Kina under ett Taric-nummer för typer med en diameter under 12 mm. Kommissionen jämförde priserna för denna import med liknande produkttyper från unionsindustrin. Resultatet av jämförelsen visade på en ännu högre prisunderskridandemarginal (41,2 % med antidumpningstullar och 55,4 % utan antidumpningstullar).

(150)

Importen av den produkt som översynen gäller från tredjeländer kom främst från Sydkorea, Indien, Turkiet och Thailand. Kvantiteterna och priserna erhölls från Comext.

(151)

Den totala importvolymen till unionen samt marknadsandelen och prisutvecklingen för import från andra tredjeländer av den produkt som översynen gäller utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(152)

Den totala importen från alla tredjeländer utom Kina ökade med 22 % under skadeundersökningsperioden.

(153)

Andelen för denna import av den totala importen ökade från 47,6 % 2019 till 54,7 % under översynsperioden, medan importpriserna ökade med 34 % under skadeundersökningsperioden.

(154)

Andelen import från Sydkorea minskade i förhållande till den totala importen och importen från Turkiet förblev stabil under skadeundersökningsperioden, medan andelen import från Indien ökade från 8 % till 13 % och från Thailand från 4,7 % till 7 %.

(155)

Såsom anges i skäl 6 utvidgades de gällande antidumpningstullarna på import av den berörda produkten från Kina till att omfatta import av den produkt som översynen gäller som avsänts från Marocko och Sydkorea efter undersökningar om kringgående. Det bör noteras att importen från Marocko var försumbar under skadeundersökningsperioden. Importen från Sydkorea kom dessutom under skadeundersökningsperioden från exporterande producenter som var undantagna från åtgärderna genom genomförandeförordning (EU) nr 400/2010.

(156)

Under översynsperioden var de genomsnittliga priserna på importen från tredjeländer förutom Kina lägre än unionsindustrins genomsnittliga pris och något lägre än importpriserna från Kina enligt det normala importsystemet (se tabellerna 4 och 5).

(157)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(158)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret som lämnats av EWRIS och som avsåg alla unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de kontrollerade uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(159)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(160)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(161)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(162)

Produktionsvolymen minskade med 9 % mellan 2019 och 2020 och ökade sedan med 5,3 % mellan 2020 och översynsperioden. Totalt sett minskade tillverkningsvolymen med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(163)

Unionsindustrins produktionskapacitet var stabil under skadeundersökningsperioden.

(164)

Kapacitetsutnyttjandet minskade med 6 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglar den sjunkande produktionstrenden enligt tabell 6.

(165)

Kommissionen noterade att produktionskapaciteten skulle variera beroende på den produktmix som tillverkades. Kapaciteten beräknades på grundval av den senaste produktmix som tillverkades.

(166)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)

(167)

Totalt sett minskade unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(168)

Unionsindustrins marknadsandel på unionsmarknaden minskade med 14 % eller 7 procentenheter under skadeundersökningsperioden och minskade till 44,1 % under översynsperioden jämfört med 51,1 % 2019.

(169)

Unionsindustrins minskade marknadsandel under skadeundersökningsperioden motsvarar i stort sett ökningen av marknadsandelen för andra tredjeländer än Kina enligt tabell 5.

(170)

Unionsindustrins ställning på marknaden försvagades under skadeundersökningsperioden. Denna uppfattning baserades på minskningen av försäljningsvolymen och marknadsandelen som framgår av tabell 7.

(171)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(172)

Antalet anställda i unionsindustrin minskade med 3 % under skadeundersökningsperioden. Den största minskningen på 7 % ägde rum mellan 2019 och 2020 och sedan ökade sysselsättningen under översynsperioden. Denna utveckling följde den utveckling av tillverknings- och försäljningsvolymen som beskrivs i skälen 6 och 7. Den minskade sysselsättningen mellan 2019 och 2020 kan förklaras av den minskade produktionen till följd av restriktionerna i samband med covid-19-pandemin. När dessa åtgärder hade upphävts ökade sysselsättningen igen, men nådde inte upp till antalet anställda 2019.

(173)

Produktiviteten förblev stabil under perioden och minskade något med 1 % mellan 2019 och översynsperioden.

(174)

Den dumpningsmarginal som fastställdes under översynsperioden låg betydligt över miniminivån. Samtidigt utgjorde importen under översynsperioden 1,2 % av förbrukningen på den öppna marknaden i unionen. De faktiska dumpningsmarginalernas storlek påverkade därför endast unionsindustrin i begränsad utsträckning.

(175)

På grund av stora importvolymer från tredjeländer och utvecklingen av unionens allmänna ekonomiska situation återhämtade sig unionsindustrin inte från verkan av tidigare dumpning under skadeundersökningsperioden.

(176)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

(177)

De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen ökade med 40 % under översynsperioden jämfört med 2019.

(178)

Produktionskostnaden per enhet ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden. Mer än hälften av denna ökning ägde rum mellan 2021 och översynsperioden.

(179)

Ökningen av tillverkningskostnaderna per enhet orsakades främst av de ökade kostnaderna den viktigaste råvaran vid tillverkningen, nämligen tråd, eller valstråd för producenter av linor och kablar av stål som tillverkar egen tråd. Denna kostnadsökning började med den ekonomiska återhämtning som följde efter upphävandet av covid-19-åtgärderna och fortsatte efter krigsutbrottet i Ukraina. Dessutom ökade även energikostnaderna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

(180)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(181)

Arbetskraftskostnaderna ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden, vilket även återspeglade lönejusteringar på grund av stigande inflation.

(182)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(183)

Lagernivåerna sjönk med 18 % under skadeundersökningsperioden. I förhållande till produktionen minskades de utgående lagren i procent av produktionen med 1 procentenhet.

(184)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(185)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. På grund av en svår marknadssituation i vissa användarsektorer i början av perioden (t.ex. gas- och oljeutvinning) följt av konjunkturnedgången i samband med covid-19-pandemin gick unionsindustrin med förlust 2019 och 2020. Unionsindustrin gjorde sedan små vinster under 2021 och översynsperioden. Detta berodde på ökad efterfrågan inom vissa användarsektorer (t.ex. industriella tillämpningar, sjöfartssektorn) och även på den allmänna ekonomiska återhämtningen. Denna förbättrade efterfrågan innebar att prisökningarna under 2021 och översynsperioden var högre än ökningarna av råvarukostnaderna, såsom anges i tabell 9.

(186)

Lönsamheten under alla fyra åren av skadeundersökningsperioden låg emellertid kvar under det vinstmål på 5 % som fastställts i tidigare undersökningar för denna industri (genomförandeförordning (EU) 2018/607, skäl 162) samt det lägsta vinstmålet på 6 % som anges i artikel 7.2c i grundförordningen.

(187)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet förbättrades till följd av minskade lager och utvecklingen av lönsamheten under skadeundersökningsperioden.

(188)

De totala årliga investeringarna var blygsamma och relativt stabila under skadeundersökningsperioden. Investeringarna begränsades främst till underhåll och utbyte av befintlig utrustning.

(189)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den följde lönsamhetsutvecklingen genom att den var negativ 2019 och 2020 och förbättrades till svagt positiva siffror 2021 och översynsperioden.

(190)

Importen till unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden dominerades av tredjeländer, särskilt import från Sydkorea, Indien och Turkiet. Dessutom ökade importen från andra tredjeländer från omkring 78 000 ton till omkring 96 000 ton under översynsperioden, vilket framgår av tabell 5. Marknadsandelen för denna import steg från omkring 47,6 % under 2019 till 54,7 % under översynsperioden. Importen från Kina översteg däremot inte 1,9 % under skadeundersökningsperioden och låg på 1,2 % av förbrukningen under översynsperioden, vilket framgår av tabell 3.

(191)

Under de första åren av skadeundersökningsperioden påverkades unionsindustrins makroekonomiska indikatorer kraftigt av den konjunkturnedgång som orsakades av de åtgärder som vidtogs i samband med covid-19-pandemin, samt av den svåra ekonomiska situationen inom vissa användarsektorer. Till följd av den ekonomiska återhämtningen, efter utfasningen av nedstängningsåtgärderna, förbättrades de makroekonomiska indikatorerna i viss mån, men totalt sett visar de makroekonomiska indikatorerna på en fortsatt skadevållande situation. Detta gällde både absoluta siffror för produktion och försäljning och marknadsandelar, vilka minskade från 51,1 % till 44,1 % under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden svarade den företagsinterna marknaden för omkring 1 % av den totala förbrukningen och utvecklingen på denna marknad hade ingen verklig inverkan på unionsindustrin.

(192)

När det gäller mikroindikatorerna förbättrades unionsindustrins situation under 2021 och översynen något jämfört med 2019 och 2020. Trots ökade kostnader gynnades industrin av en period av förbättrade marknadsvillkor när effekterna av covid-19-pandemin 2021 klingade av. Därigenom kunde industrin höja sina priser tillräckligt, så att dess lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde förbättrades. Industrins lönsamhet understeg emellertid fortfarande det vinstmål som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (5 %).

(193)

Med hänsyn både till de makroekonomiska indikatorerna och mikroindikatorerna, särskilt den minskade marknadsandelen, bristen på tillväxt, det låga kapacitetsutnyttjandet och den otillräckliga lönsamheten, drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin fortsatte att lida väsentlig skada under skadeundersökningsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(194)

Syftet med bedömningen av skadan är att avgöra om det fortsatt förelåg väsentlig skada och i så fall om skadan orsakades av import från Kina. Kommissionen drog slutsatsen att den väsentliga skada som konstaterats inte orsakades av att importen från Kina var låg under skadeundersökningsperioden, utan av att den ökade importen från tredjeländer vann betydande marknadsandelar i samband med ogynnsamma marknadsförhållanden, såsom förklaras i skälen 191 och 192.

(195)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den ursprungliga väsentliga skadan från importen från Kina skulle återkomma om åtgärderna mot Kina skulle upphöra att gälla. Översynen har visat att den kinesiska importen skedde till dumpade prisnivåer under översynsperioden (avsnitt 3.6, skäl 111) och att det fanns en sannolikhet för fortsatt dumpning om åtgärderna tilläts att upphöra (avsnitt 4.3).

(196)

För att fastställa sannolikheten för återkommande skada analyserades följande aspekter: i) produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, ii) möjliga prisnivåer på kinesisk import om åtgärderna skulle tillåtas att upphöra, iii) beteendet hos de kinesiska exporterande producenterna i andra tredjeländer, iv) unionsmarknadens attraktionskraft och (v) den kinesiska importens påverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle tillåtas att upphöra att gälla.

(197)

Såsom förklaras i skälen 114 och 115 har producenter i Kina stor produktionskapacitet och därmed stor outnyttjad kapacitet som inte bara överstiger exportvolymen till unionen under översynsperioden, utan är mer än tio gånger större än den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden. Kommissionen noterade även att enbart den utökade kapaciteten från de kinesiska producenterna sedan den senaste översynen vid giltighetstidens utgång redan till stor del överskred unionens sammanlagda förbrukning under översynsperioden.

(198)

Dessutom, såsom anges i skälen 115 och 116 fanns det inga uppgifter som visade någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan på linor och kablar av stål i Kina eller på en marknad i ett annat tredjeland inom en nära framtid. Kommissionen drog därför slutsatsen att den inhemska efterfrågan i Kina eller i andra tredjeländer inte kunde absorbera den tillgängliga outnyttjade kapaciteten.

(199)

Såsom anges i skäl 119 fastställdes de kinesiska exportvolymerna och unionsmarknadens attraktionskraft på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen och på grundval av GTA-uppgifter och uppgifter i begäran.

(200)

Som anges i skäl 120 var de genomsnittliga exportpriserna från Kina till de fem viktigaste exportmarknaderna, nämligen Indien, Sydkorea, Thailand, Förenta staterna och Vietnam, på grundval av analysen av tillgänglig global handelsstatistik, lägre än landets priser till unionen (se skälen 119 och 120). Dessa exportpriser låg långt under unionsindustrins priser (med en skillnad på omkring 60 %). På grundval av detta drogs slutsatsen att de kinesiska exporterande producenterna kunde sänka exportpriserna till unionen ytterligare.

(201)

Även när det gäller priserna var prisunderskridandemarginalen för den kinesiska importen till unionsmarknaden över 40 %, utan hänsyn till antidumpningstullar (se skäl 148). Detta talar för att den kinesiska importen, med ökade volymer, skulle utöva ett betydande pristryck på unionsindustrin i avsaknad av åtgärder.

(202)

Med beaktande av denna prisanalys i föregående skäl och skäl 120 skulle de kinesiska exporterande producenterna, om åtgärderna tilläts upphöra, ha ett stort incitament att omdirigera sin export till unionen för att uppnå högre priser, samtidigt som de fortfarande skulle kunna underskrida unionsindustrins försäljningspriser betydligt. Dessutom skulle de kunna använda sin outnyttjade kapacitet för att öka exportkvantiteterna till unionsmarknaden.

(203)

Unionsmarknaden är dessutom, på grundval av tillgänglig information, en av de största i världen med stort antal användarindustrier för linor och kablar av stål, bland annat fiske, sjöfart, varvsindustri, olja och gas, gruvdrift, skogsbruk, lufttransport, bilindustri, väg- och vattenbyggnad, byggindustri och hissar. Detta visar att unionsmarknaden är attraktiv.

(204)

Såsom påpekas i skäl 122 kan man dessutom rimligen dra slutsatsen att det är mer attraktivt att öka exporten till en enda marknad än till flera mindre marknader, eftersom försäljning till stora kunder i samma region kan minska transport-, logistik- och organisatoriska kostnader och även säkerställa att anläggningar för linor och kablar av stål uppnår ett visst kapacitetsutnyttjande.

(205)

Unionsmarknadens attraktionskraft är även tydlig när det gäller priser, eftersom de kinesiska exporterande producenterna kan generera högre vinster på sin försäljning till unionen än på sin försäljning till andra exportmarknader.

(206)

En annan indikation på unionsmarknadens attraktivitet är det faktum att det har förekommit försök till kringgående från kinesiska exportörer sedan åtgärderna infördes, såsom förklaras i avsnitt 1.1.

(207)

Slutsatsen är därför att de kinesiska exporterande producenterna, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, har möjlighet och incitament att avsevärt öka sin exportvolym av linor och kablar av stål till unionen till dumpade priser som väsentligt underskrider unionsindustrins priser.

(208)

Unionsindustrin kommer, i ett scenario där man bibehåller den nuvarande prisnivån, inte att kunna behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel gentemot lågprisimporten från Kina. Det är mycket sannolikt att den kinesiska marknadsandelen skulle öka kraftigt om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Detta skulle högst sannolikt ske på unionsindustrins bekostnad, eftersom dess prisnivå är den högsta, särskilt jämfört med priset på import från Kina utan antidumpningstullar (se skäl 149). Att förlora försäljningsvolym skulle leda till ett ännu lägre kapacitetsutnyttjande och en ökning av den genomsnittliga tillverkningskostnaden. Detta skulle leda till en ytterligare försämring av unionsindustrins ekonomiska situation och öka risken för en sådan förlustbringande situation som uppkom redan under skadeundersökningsperioden.

(209)

Om unionsindustrin skulle besluta att sänka sina priser för att försöka behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel, skulle den ekonomiska situationen nästan omedelbart försämras och den förlustbringande situation som redan iakttogs i början av skadeundersökningsperioden kommer sannolikt att återkomma och till och med förvärras.

(210)

Enligt båda scenarierna kommer verkningarna av ett upphörande av åtgärderna sannolikt att ha en negativ påverkan på unionsindustrin, inklusive för sysselsättningen. Under skadeundersökningsperioden tvingades unionsindustrin redan minska den tillverkningsrelaterade sysselsättningen med 3 % (se tabell 8). Ytterligare försämring av unionsindustrins situation ökar risken för en nedstängning av hela tillverkande enheter.

(211)

Därför kan man dra slutsatsen att det är mycket sannolikt att ett upphörande av gällande åtgärder skulle leda till återkommande skada till följd av kinesisk import av linor och kablar av stål och att den redan skadevållande situationen för unionsindustrin sannolikt kommer att förvärras ytterligare.

(212)

Det medges att import av linor och kablar av stål från Republiken Korea och andra tredjeländer, mot bakgrund av dess höga och ökande volym, är faktorer som bidrar till den skada som unionsindustrin lidit. Denna översyn var emellertid, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, begränsad till att bedöma om det finns en sannolikhet för att skadan fortsätter eller återkommer till följd av lågprisimport av kinesisk import av linor och kablar av stål, om de gällande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Med tanke på unionsindustrins bräckliga situation skulle varje betydande ökning av importen från Kina förvärra denna situation till följd av den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och de potentiellt låga prisnivåerna för den kinesiska exporten av linor och kablar av stål till unionen.

(213)

För närvarande kommer mycket mindre volymer av kinesisk import av linor och kablar av stål in på unionsmarknaden än innan åtgärderna infördes. Importpriserna, inklusive antidumpningstullarna, har lyckats återställa icke snedvridna konkurrensförhållanden mellan kinesiska exportörer av den produkt som översynen gäller och unionsindustrin. Det faktum att importen från tredjeländer underskred importen från Kina som omfattas av antidumpningstullar, underminerar inte kommissionens skyldigheter inom ramen för denna undersökning. Såsom anges i skäl 211 har kommissionen visat att det är mycket sannolikt att skadan skulle återkomma om åtgärderna upphör.

(214)

Mot bakgrund av ovanstående analys drar kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen av linor och kablar av stål från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Som en följd skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(215)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, användarnas och leverantörernas intressen.

(216)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(217)

Det bör erinras om att det i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång inte ansågs strida mot unionens intresse att åtgärderna bibehålls. Dessutom bör det noteras att den aktuella undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång och alltså är en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan förekommer, vilket gör det möjligt att bedöma om de gällande antidumpningsåtgärderna har en eventuell negativ påverkan på de berörda parterna.

(218)

På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt dumpning och återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i denna särskilda undersökning.

(219)

Undersökningen har visat att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ påverkan på unionsindustrin och dess nuvarande skadevållande situation skulle försämras ytterligare. Om åtgärderna upphör att gälla skulle det allvarligt hota unionsindustrins lönsamhet i en sådan utsträckning att vissa unionsproducenter skulle behöva lägga ned (eller delvis lägga ned) sin verksamhet och göra unionsmarknaden mer beroende av import av linor och kablar av stål.

(220)

Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla gällande antidumpningsåtgärder.

(221)

Såsom anges i skäl 29 samarbetade ingen importör i undersökningen. I den ursprungliga undersökningen konstaterades det att verkningarna av åtgärderna inte skulle bli betydande för importörerna. I brist på bevis på motsatsen kan man således bekräfta att gällande åtgärder inte hade någon betydande negativ påverkan på deras ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte otillbörligt skulle påverka importörerna.

(222)

Den produkt som översynen gäller används i en mängd olika tillämpningar, inbegripet för fiskeri, sjöfart/skeppsfart, olje- och gasindustri, gruvdrift, skogsbruk, lufttransport, bygg- och anläggningsarbeten, byggnadsverksamhet samt hissar.

(223)

Såsom anges i skäl 223 samarbetade ingen användare i undersökningen. Några av användarna från industrin för linor och kablar av stål gav sig till känna för att stödja fortsatta åtgärder och påpekade vikten av en tillförlitlig leveranskedja för linor och kablar av stål i EU.

(224)

Mot bakgrund av avsaknaden av övertygande argument för motsatsen drogs därför slutsatsen att de åtgärder som för närvarande tillämpas inte har några betydande negativa verkningar på användarnas ekonomiska situation och att en fortsättning på åtgärderna inte otillbörligt skulle påverka situationen för användarindustrierna.

(225)

Vissa av leverantörerna till industrin för linor och kablar, t.ex. producenter av tråd och producenter av förpackningsmaterial, såsom träkabeltrummor, gav sig också till känna för att stödja fortsatta åtgärder och framhöll även vilken strategisk betydelse industrin för linor och kablar av stål i EU har för andra sektorer, t.ex. stålindustrin.

(226)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla slutgiltiga antidumpningsåtgärder i fråga om import av linor och kablar av stål från Kina.

(227)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot linor och kablar av stål från Kina bibehållas.

(228)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de gällande åtgärderna mot import av linor och kablar av stål från Kina bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom från berörda parter.

(229)

Såsom anges i skäl 6 har de gällande antidumpningstullarna på import av linor och kablar av stål från Kina utvidgats till att omfatta även import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko och Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller Sydkorea eller inte. De antidumpningstullar som ska behållas på import av linor och kablar av stål från Kina bör fortsätta att utvidgas till att omfatta import av linor och kablar av stål som avsänts från Marocko och Sydkorea, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Marocko eller Sydkorea eller inte. Den exporterande producent i Marocko som undantogs från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EG) nr 1886/2004 bör också undantas från de åtgärder som införs genom den här förordningen. De 15 exporterande producenter i Sydkorea som undantogs från de åtgärder som utvidgades genom förordning (EU) nr 400/2010 bör också undantas från de åtgärder som införs genom den här förordningen.

(230)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (83) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(231)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.