Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1915 av den 11 juli 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av mobil lyftutrustning med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 13 november 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av mobil lyftutrustning med ursprung i Folkrepubliken Kina (det berörda landet eller Kina) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 29 september 2023 av Coalition to Restore a Level Playing Field in the EU Mobile Access Equipment Sector (CMAE) (klaganden). Klagomålet ingavs för unionsindustrin för mobil lyftutrustnings räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Den 15 januari 2024 och den 12 mars 2024 lämnade klaganden in en begäran om registrering av import av mobil lyftutrustning med ursprung i Kina i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen.

(4)

I sin inlaga av den 22 januari 2024 och den 21 maj 2024 lämnade den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektriska produkter (CCCME), med befogenhet att företräda åtta exporterande producenter (3) i denna undersökning, synpunkter på klagandens begäran om registrering av importen. Den ansåg att ansökningarna inte innehöll tillräcklig bevisning för att motivera importregistreringen. Den ansåg främst att importstatistiken inte var tillförlitlig eftersom KN-numren innehöll andra produkter, att ökningen i vilket fall som helst inte var betydande och att den påverkades av efterfrågans säsongsbundenhet. Den ansåg också att den efterfrågestyrda marknaden för mobil lyftutrustning inte tillåter oväntad ytterligare import eller lageruppbyggnad.

(5)

Kommissionen avvisade dessa synpunkter från CCCME, eftersom den andra begäran om registrering som inkom från klaganden den 12 mars 2024 innehöll tillräcklig bevisning för importens ökning efter inledandet, även när den säsongsbundna efterfrågan tas i beaktande.

(6)

Kommissionen ansåg att CCCME:s synpunkter var ogrundade. Analysen av importvolymerna efter inledandet beaktade endast den berörda produkten, och verkningarna av säsongsbundenheten behandlades genom att samma perioder under åren före och efter inledandet jämfördes. På grundval av uppgifterna i begäran och analysen av importstatistiken före och efter inledandet drog kommissionen slutsatsen att det fanns tillräcklig bevisning för att motivera registrering av import.

(7)

I enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen beslutade kommissionen därför genom kommissionens förordning (EU) 2024/1450 (4) att import av den berörda produkten bör vara föremål för registrering för att säkerställa att det i det fall undersökningen medförde införande av antidumpningstullar var möjligt att, under förutsättning att de nödvändiga villkoren var uppfyllda, ta ut dessa tullar retroaktivt för den registrerade importen i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser.

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(9)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Kommissionen mottog synpunkter som behandlades i respektive avsnitt.

(10)

Synpunkter lämnades in av CCCME och av klaganden.

(11)

Den 22 januari 2024 lämnade CCCME in en inlaga om olika aspekter av undersökningen. Synpunkterna på särskilda aspekter av undersökningen behandlades där så var lämpligt i de särskilda avsnitten i denna förordning.

(12)

CCCME lämnade också synpunkter på klagomålet (inbegripet frågor som rör skada och orsakssamband). Dessa synpunkter på den preliminära bevisningen i klagomålet inkom mer än en månad efter den tidsfrist på 37 dagar som anges i avsnitt 5.2 i tillkännagivandet om inledande och kunde därför inte beaktas. Kommissionen erinrade dock om att kraven för att inleda undersökningen var uppfyllda, dvs. att den bevisning som klaganden lagt fram är riktig och tillförlitlig och därmed också att anse som tillräcklig. Den erinrade också om att det tydligt framgår av den rättsliga standarden avseende den bevisning som krävs för ett klagomål (tillräcklig bevisning) att mängden av och kvaliteten på uppgifterna i klagomålet inte nödvändigtvis är densamma som för de uppgifter som är tillgängliga i slutet av en undersökning. Parterna har under alla omständigheter möjlighet att lämna synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten, inbegripet frågor som rör skada och orsakssamband, efter det att de preliminära undersökningsresultaten meddelats.

(13)

CCCME hävdade också att företaget inte till fullo kunde utöva sin rätt till försvar, eftersom den bevisning som lades fram i klagomålet var kraftigt redigerad och endast innehöll grova uppskattningar, utan att tillräckligt ange orsaken till detta. Kommissionen uppmanade därför klaganden att lämna en tillräckligt detaljerad öppen version.

(14)

Kommissionen noterade för det första att CCCME i sitt eget namn inte hade någon rätt till försvar eftersom företaget, som inte är en intresseorganisation i den mening som avses i grundförordningen, inte kunde betraktas som en berörd part i den mening som avses i den förordningen. När det gäller de berörda exporterande producenternas rätt till försvar ansåg kommissionen att den version som berörda parter kan begära att få ta del av som finns i klagomålet innehöll all väsentlig bevisning och icke konfidentiella sammanfattningar av de uppgifter som beviljats konfidentiell behandling, vilket innebär att berörda parter hade möjlighet att utöva sin rätt till försvar under hela förfarandet. Den noterade också att CCCME:s begäran inkom mer än två månader efter det att förfarandet inleddes och endast innehöll uttalanden men inga underbyggda påståenden om någon konkret bevisning som saknades. Kommissionen avvisade således detta påstående.

(15)

Klaganden lämnade synpunkter på CCCME:s inlaga. Den ansåg att de olika synpunkterna inte borde beaktas eftersom de kom efter de tidsfrister för förfarandet som angavs i tillkännagivandet om inledande. Den lämnade ytterligare synpunkter på produktdefinitionen, betydande snedvridningar och skadeaspekter av undersökningen som vid behov behandlades i respektive avsnitt nedan.

(16)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(17)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av den största representativa försäljnings- och produktionsvolym av den likadana produkten i unionen under undersökningsperioden som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande.

(18)

Urvalet bestod av tre unionsproducenter som stod för 55 % av den beräknade totala produktionen i unionen och 52 % av alla unionsproducenters försäljning av den likadana produkten på unionsmarknaden. Genom att välja ut de tre största unionsproducenterna och säljarna under undersökningsperioden i två olika medlemsstater täckte kommissionen den största representativa produktions- och försäljningsvolym som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, i enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Kommissionen drog därför slutsatsen att urvalet av unionsproducenter var representativt för unionsindustrin.

(19)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som anges i bilagan till tillkännagivandet om inledande sju dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts. Ingen importör lämnade uppgifterna och samarbetade i undersökningen.

(20)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(21)

Arton exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av fyra företag på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(22)

CMAE hävdade att koalitionen för återskapande av lika villkor inom EU:s sektor för mobil lyftutrustning kommissionen (Coalition to Restore a Level Playing Field in the EU Mobile Access Equipment Sector, CMAE) bör säkerställa urvalets representativitet genom att beakta faktorer utöver exportvolymen, såsom exportörernas ägande, inhemsk försäljning och produktionskapacitet. I sin analys följde kommissionen bestämmelserna i artikel 17.1 och fokuserade på de mest relevanta kriterierna för urvalet och avvisade därför dessa argument.

(23)

Mot bakgrund av ovanstående behöll kommissionen det ursprungliga urvalet, som svarade för 68,91 % av den uppskattade totala exportvolymen av mobil lyftutrustning från Kina till unionen under undersökningsperioden.

(24)

Den 15 maj 2024 underrättades JLG om att kommissionen hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen, eftersom det vid kontrollen av svaret på frågeformuläret framkom att en del av det var baserat på ett system vars uppgifter inte var tillgängliga i realtid. Kommissionen kunde inte fastställa om de uppgifter som användes för att utarbeta frågeformuläret laddades ned innan undersökningen inleddes eller inte. Kommissionen kunde därför inte förvissa sig om att de inlämnade uppgifterna i svaret på frågeformuläret härrörde från företagets redovisningssystem och att uppgifterna korrekt återspeglade förbrukningen av insatsvarorna.

(25)

Den 23 maj 2024 underrättades Sinoboom om att kommissionen hade för avsikt att tillämpa artikel 18 i grundförordningen på uppgifter som inte kunde kontrolleras i dess svar på frågeformuläret. Under kontrollbesöket framkom ett problem med rapporteringen av produktionsfaktorer när det gäller egenproducerade och inköpta strukturella komponenter. Kommissionen drog slutsatsen att de uppgifter om kostnader som Sinoboom lämnat inte korrekt återspeglade de faktiska kostnaderna, särskilt när det gäller egenproducerade komponenter.

(26)

Både JLG och Sinoboom lämnade synpunkter på den avsedda tillämpningen av artikel 18 i grundförordningen. JLG instämde inte i tillämpningen av bästa tillgängliga uppgifter på grundval av artikel 18 och begärde att bli hörd av förhörsombudet. Den 6 juni 2024 lämnade JLG vid ett möte med handläggargruppen vissa förtydliganden och det beslutades preliminärt att delvis tillämpa bästa tillgängliga uppgifter för att konstruera JLG:s normalvärde. Deras exportpriser kunde fortfarande användas för att beräkna dumpningsmarginalen, eftersom dessa inte påverkades av det problem som beskrivs ovan. Ett slutgiltigt beslut kommer att fattas i det slutliga skedet efter ytterligare undersökning, med beaktande även av förhörsombudets synpunkter.

(27)

Den 31 maj 2024 inkom Sinoboom med synpunkter på tillämpningen av artikel 18, men dessa ändrade inte den preliminära slutsatsen att bästa tillgängliga uppgifter skulle tillämpas på vissa produktionsfaktorer. Deras exportpriser kunde fortfarande användas för att beräkna dumpningsmarginalen. Ett slutligt beslut om tillämpningsområdet för tillgängliga uppgifter kommer att fattas i det slutliga skedet.

(28)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(29)

I sitt klagomål lämnade klaganden dessutom tillräcklig bevisning för råvarurelaterade snedvridningar i Kina med avseende på den berörda produkten. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Kommissionen sände därför ytterligare frågeformulär till de kinesiska myndigheterna.

(30)

Kommissionen skickade frågeformulär till de tre unionsproducenter som ingick i urvalet, klaganden, de exporterande producenter som ingick i urvalet, kända importörer samt användare. Samma frågeformulär gjordes även tillgängliga på internet på dagen för inledandet.

(31)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande parters lokaler:

(32)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2022 till och med den 30 september 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(33)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är mobil lyftutrustning konstruerad för personlyft, självgående, med en maximal arbetshöjd av minst 6 meter samt förmonterade eller monteringsfärdiga delar därav, utom enskilda komponenter när de föreligger separat och utom personlyftande utrustning monterad på fordon enligt kapitel 86 och 87 i Harmoniserade systemet (den undersökta produkten), som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8427 10 10, ex 8427 20 19, ex 8428 90 90, ex 8431 20 00 och ex 8431 39 00 (Taric-nummer: 8427101010, 8427201910, 8428909020, 8431200060 och 8431390010).

(34)

Produktdefinitionen omfattar maskiner som används för att lyfta människor i ett stort antal olika tillämpningar och omfattar ledade bomlyftar, teleskoplyftar, saxlyftar och vertikala master.

(35)

Den berörda produkten är mobil lyftutrustning med ursprung i Kina (den berörda produkten).

(36)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(37)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(38)

Efter inledandet hävdade CCCME att produktdefinitionen omfattade ett alltför stort antal produkter såsom bom- eller saxlyftar, elektrisk och hybrid mobil lyftutrustning eller mobil lyftutrustning med annan typ av framdrivning (förbränningsmotor, såsom diesel, LPG, propan osv.) och att dessa produkter inte alla var likadana.

(39)

CCCME hävdade främst att det fanns skillnader i fysiska och tekniska egenskaper mellan konventionell mobil lyftutrustning med förbränningsmotor och elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning; på grund av de olika typerna av framdrivning hade de två kategorierna olika mekaniska komponenter och elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning hade inte någon av de tekniska funktionerna hos konventionell mobil lyftutrustning med förbränningsmotor, som skiljde sig mycket i fråga om effekt och kapacitet. CCCME ansåg att det fanns skillnader när det gäller viktfördelning och utformning, och dessutom hade konventionell och elektrisk mobil lyftutrustning också olika tekniska särdrag, såsom olika autonomi, lyftkapacitet och rörlighet. Dessutom skilde sig produktionsprocessen åt, liksom de huvudsakliga användningsområdena: konventionell mobil lyftutrustning används utomhus medan elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning används inomhus.

(40)

Av dessa skäl hävdade CCCME att elektrisk och hybrid mobil lyftutrustning och konventionell mobil lyftutrustning inte hade samma tekniska och fysiska egenskaper och inte borde behandlas som likadana produkter. Den ansåg att elektrisk och hybrid mobil lyftutrustning därför bör undantas från produktdefinitionen.

(41)

Klaganden ansåg å andra sidan att kommissionen hade ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att definiera produktdefinitionen i en undersökning. Den noterade också att all mobil lyftutrustning är ett säkrare och bekvämare alternativ för stegar, byggnadsställningar eller torn och att de i huvudsak är ett verktyg som säkerställer arbetstagarnas säkerhet och trygghet och att det inte fanns några skillnader som motiverar en ändring av produktdefinitionen. Företaget hävdade att det faktum att konventionell mobil lyftutrustning med förbränningsmotor och elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning hade olika strömkällor inte ändrade deras grundläggande egenskaper och att skillnaderna mellan t.ex. el- och diesellyftar inte syns från produktens utsida.

(42)

CCCME ansåg att kommissionen, om den inte beslutade att utesluta elektrisk och hybrid mobil lyftutrustning från produktdefinitionen, alternativt bör överväga att utesluta de produkter med avseende på vilka unionsindustrin inte hade kapacitet att tillgodose efterfrågan på marknaden, till exempel följande:

(43)

Eftersom unionen enligt CCCME inte hade kapacitet att producera dessa typer av mobil lyftutrustning ansåg CCCME att importen av dessa modeller av mobil lyftutrustning från Kina inte kunde ha påverkat detta marknadssegment och inte kunde ha vållat unionsproducenterna någon skada. Dessutom skulle införandet av tullar för dessa kategorier av mobil lyftutrustning inte ligga i unionens intresse, eftersom det inte fanns några inhemska modeller som kunde ersätta importen av dessa typer. Att anta handelspolitiska skyddsåtgärder mot dessa typer av mobil lyftutrustning skulle därför endast leda till ökade kostnader för användare i senare led, utan att ge någon fördel för unionens inhemska industri, eftersom den inte kan tillhandahålla dem och tillgodose efterfrågan på marknaden.

(44)

Klaganden hävdade att en av modellerna (el-/hybridbomlyftar med en arbetshöjd över 24 m) som påstods inte produceras av unionsproducenter, producerades av producenten Dynolift Oy, och ansåg att modellerna av mobil lyftutrustning i vilket fall som helst var utbytbara.

(45)

Kommissionen höll inte med om att de olika kraftkällorna, och det faktum att elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning i allmänhet användes inomhus och konventionell mobil lyftutrustning med förbränningsmotor utomhus, de olika komponenterna och de olika produktions-/monteringsbanorna motiverade att elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning undantogs från produktdefinitionen. Tvärtom var dessa kategorier av mobil lyftutrustning i stor utsträckning utbytbara och omfattades båda av produktdefinitionen och det var motiverat att båda kategorierna ingick i produktdefinitionen.

(46)

Kommissionen erinrade också om att beskrivningen av produktdefinitionen innebar att produktens huvudsakliga fysiska och tekniska egenskaper omfattade självgående mobil lyftutrustning konstruerad för personlyft och fastställde plattformens minimihöjd. Både mobil lyftutrustning med konventionell förbränningsmotor och elektrisk eller hybrid mobil lyftutrustning uppfyllde beskrivningen och hade därför enligt kommissionen samma grundläggande användning och huvudsakliga fysiska egenskaper.

(47)

Kommissionen övervägde CCCME:s begäran om att undanta vissa produkttyper. Den drog slutsatsen att det inte fanns tillräcklig bevisning för att dessa produkttyper inte producerades på unionsmarknaden och att unionsproducenterna inte skulle inleda produktion inom den närmaste framtiden. Det fanns inte heller några bevis för att de inte kunde bytas ut av maskiner med ett annat framdrivningssystem. Eftersom påståendet inte styrktes med bevisning avvisade kommissionen preliminärt det.

(48)

CCCME hävdade vidare att komponenterna bör undantas från undersökningen. Den hävdade att komponenterna i mobil lyftutrustning omfattade ett stort antal produkter, såsom chassin, vridbord, lyftmekanismer (bestående av sax eller bom), plattformar osv. Dessa var enligt CCCME:s mening ofärdiga varor som inte hade samma väsentliga egenskaper som den färdiga mobila lyftutrustningen. En plattform med lyftmekanism var inte jämförbar med en färdigmonterad mobil lyftutrustning, eftersom den saknade drivlina och hjul som gör att plattformen kan röra sig. En lyftplattform skulle också kunna monteras på en lastbil, som uttryckligen uteslöts från denna undersökning. På samma sätt kunde komponenter som saknar lyftdelen, som är en av den mobila lyftutrustningens oumbärliga egenskaper, inte anses förvärva denna väsentliga egenskap.

(49)

Dessutom hävdade CCCME att de ytterligare bearbetningskostnaderna (dvs. att omvandla delar till färdig mobil lyftutrustning) var betydande och att producentens mervärde låg i svetsning och/eller montering av delar, provning, målning och anpassning av slutproduktens maskiner (och naturligtvis i den forskning och utveckling och de investeringar som föregick produktionen). Detta omfattade komplicerade procedurer som krävde användning av specialverktyg. De omonterade komponenterna konkurrerade inte heller på något sätt med den färdiga produkten och vållade således inte unionsindustrin skada, eftersom ingen användare i senare led någonsin skulle överväga att köpa sådana komponenter och använda dem som sådana. Av dessa skäl ansåg CCCME att komponenter och färdig mobil lyftutrustning inte borde ingå i samma berörda produkt.

(50)

CCCME hävdade också att det inte klart framgick av produktdefinitionen om enskilda komponenter eller underenheter var uteslutna eller inte. Om komponenter eller underenheter inkluderades hävdade företaget att unionsindustrin inte hade definierats på lämpligt sätt och att det tröskelvärde på 25 % som anges i artikel 5.4 i grundförordningen inte hade uppfyllts. I synnerhet uteslöts producenter av komponenter och underenheter helt och hållet och deltog inte i undersökningen.

(51)

Klaganden invände mot CCCME:s påståenden. Den ansåg att det var kommissionens sak att inkludera komponenter och att det var i linje med kommissionens praxis. Den ansåg att ytterligare bearbetning av en färdig komponent i en specialfabrik var begränsad och att montering av tre eller fyra färdiga komponenter i slutprodukten var det allra sista steget i monteringsprocessen. Den ansåg också att alla komponenter i en mobil lyftutrustning uteslutande skulle vara tillverkade för en viss maskinmodell och alltid för en viss producent. Den hävdade att produktdefinitionen inte omfattade enskilda komponenter utan färdiga komponenter som endast producerades av industrin för mobil lyftutrustning.

(52)

Kommissionen beaktade argumenten, men bibehöll produktdefinitionen enligt definitionen i tillkännagivandet om inledande och i skäl 27. När komponenterna är förmonterade eller monteringsfärdiga, efter behov, kan de endast användas för att montera en mobil lyftutrustningsenhet och är därmed direkt kopplade till den färdiga mobila lyftutrustningsenheten. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligt att behålla komponenterna, dvs. chassit, vridbordet, lyftmekanismen och plattformen, i produktdefinitionen. Kommissionen bekräftade också att enskilda komponenter, när de förekom separat, inte omfattades av produktdefinitionen. Eftersom dessa komponenter endast produceras av industrin för mobil lyftutrustning ansåg den att unionsindustrin var väl definierad. Kommissionen avvisade därför påståendet att det tröskelvärde på 25 % som anges i artikel 5.4 i grundförordningen inte uppfylldes.

(53)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(54)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera mobil lyftutrustning. Arton exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna.

(55)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna och de lämnade inga synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(56)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att Brasilien, mot bakgrund av tillgängliga uppgifter, skulle kunna vara ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(57)

Den 21 december 2023 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av mobil lyftutrustning. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen att Brasilien, Mexiko och Turkiet var möjliga lämpliga representativa länder.

(58)

Den 17 maj 2024 utfärdade kommissionen en andra notering om produktionsfaktorerna (den andra noteringen). Alla synpunkter på den första noteringen behandlades i denna andra notering och de relevanta källor som kommissionen avsåg att använda för att fastställa normalvärdet bekräftades. I den andra noteringen informerades de berörda parterna om valet av Brasilien som representativt land. Kommissionen informerade också de berörda parterna om att den skulle fastställa belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av lättillgänglig information för företaget Madal Palfinger SA, som är en producent av en produkt i samma allmänna kategori som mobil lyftutrustning i det representativa landet.

(59)

Dingli föreslog att Malaysia skulle användas som representativt land och lämnade in finansiella uppgifter om Favelle Favco Cranes Sdn. Bhd (Favelle Favco), en producent av tung lyftutrustning, inklusive offshore-kranar, tornkranar, kajkranar och bandburna kranar.

(60)

Kommissionen avvisade detta förslag eftersom Favelle Favco inte är en producent av den undersökta produkten eller av lastbilsmonterade mobila plattformar, den produkt som valts ut för att ersätta mobil lyftutrustning och som är lämpligare än de maskiner som produceras av Favelle Favco (se skäl 189). Lastbilsmonterade mobila plattformar delar sina huvudkomponenter med flera kategorier av mobil lyftutrustning men är byggda på bakluckan på en lastbil. Lastbilsmonterade mobila tillträdesanordningar ligger nära i fråga om produktionsprocess och insatsmaterial för att betraktas som en produkt i samma allmänna kategori som den undersökta produkten. Dessutom är dessa lastbilsmonterade plattformar avsedda att lyfta personer i stället för material, i motsats till kranar, som inte heller har samma huvudkomponenter som mobil lyftutrustning.

(61)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(62)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(63)

Såsom förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(64)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(65)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(66)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(67)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(68)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (5), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. stålsektorn). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten om Kina lades in i undersökningshandlingarna i det inledande skedet.

(69)

Klaganden hänvisade till bevisningen i rapporten för att påpeka flera snedvridningar i den kinesiska ekonomin. Klaganden kompletterade också rapporten med ytterligare relevant bevisning, såsom rapporter från internationella organisationer, akademiska handlingar eller undersökningsresultat från handelspolitiska myndigheter i andra jurisdiktioner. Vidare hänvisade klaganden till kommissionens slutsatser i nyligen genomförda undersökningar som har visat att den kinesiska ekonomin i grunden påverkas av de kinesiska myndigheternas ingripanden.

(70)

Klaganden hävdade närmare bestämt att marknaden för mobil lyftutrustning i Kina är frikopplad från normala marknadskrafter av en rad olika skäl, såsom det faktum att Kina är en kommunistisk stat som bygger på doktrinen om ”socialistisk marknadsekonomi”, att det kinesiska kommunistpartiet (kommunistpartiet) utövar ett starkt inflytande över landets ekonomi, däribland den privata sektorn, och att sektorn för mobil lyftutrustning omfattas av politiken för statlig planering.

(71)

Klaganden påminde dessutom om ytterligare uppgifter om följande faktorer som ledde till betydande snedvridningar.

(72)

Sektorn för mobil lyftutrustning betjänas i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter. Företag som ägs, kontrolleras, styrs eller vägleds av de kinesiska myndigheterna utgör en betydande del av den kinesiska ekonomin och industrin för mobil lyftutrustning.

(73)

Klaganden tillhandahöll exempel på en regional SASAC som utsåg styrelsen för den exporterande producenten Guangxi LiuGong Machinery Co., Ltd (Liugong) samt om den nationella utvecklings- och reformkommissionen, som tillkännagav den ”avancerade omställningen” av de ”fyra stora” kinesiska byggmaskinproducenterna: Sany Heavy Industry Co., Ltd (Sany), Zoomlion Intelligent Access Machinery Co., Ltd (Zoomlion), Liugong och XCMG Fire Fighting Safety Equipment Co., Ltd (XCMG), som alla är centrala aktörer på marknaden för mobil lyftutrustning.

(74)

Dessutom hävdade klaganden att Kina betraktar industrin för mobil lyftutrustning som ”en av de viktiga pelarindustrierna”. De statsägda företagen och staten spelar därför en viktig roll inom sektorn och Kina har sedan länge planerat en konsolidering av sin byggindustri genom enorma sammanslagningar och förvärv, i syfte att koncentrera sin enorma kapacitet till några få aktörer. Klaganden illustrerade konsolideringsprocessen och statens närvaro genom att erinra om XCMG:s företagshistorik samt den roll som branschorganisationen CCMA spelar.

(75)

För det andra gör förekomsten av statlig närvaro i företagen att staten kan påverka priser eller kostnader. Staten utövar kontroll över det statsägda företaget genom sin rösträtt som ägare av det statsägda företaget, och kommunistpartiet övervakar de statsägda företagens efterlevnad av statliga riktlinjer, utnämningen av ledningen eller styrelseledamöter och är involverad i viktiga beslut. I klagomålet påpekades att XCMG är ett statsägt företag, och att det till 100 % ägdes av staden Xuzhou, fram till dess att det delvis privatiserades 2020, varefter den statliga kontrollen ändå låg kvar på 80 %. Dessutom är Liugong också ett statsägt företag och SASAC valde ut det som ett ”viktigt statsägt företag” i landet 2021. Klagomålet innehöll dessutom hänvisningar till formella (aktieinnehav) och informella (personliga överlappningar) band mellan staten och den exporterande producenten Zoomlion.

(76)

Dessutom påpekades det i klagomålet att statens direkta inflytande över företag går utöver de statsägda företagen med tanke på partikommitténs obligatoriska närvaro i privata företag och kommunistpartiets ökande inflytande över företagens affärsbeslut. Klagomålet gav ett konkret exempel på Sany-gruppen, vars ordförande inte bara är medlem i kommunistpartiet utan också var en företrädare för den nationella folkkongressen 2022. Sany-gruppen, liksom andra företag, såsom Sinoboom, Dingli eller Sunward Intelligent Equipment Co. Ltd (Sunward), är också nära anslutna till de kinesiska myndigheternas politik.

(77)

I klagomålet betonades det statliga inflytandet även i tidigare led, särskilt när det gäller stålproduktion och stålförsörjning, litiumjonbatterier, terrängdäck, dieselmotorer och el.

(78)

För det tredje hänvisar klagomålet till offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de öppna marknadskrafterna. Enligt klagomålet avgör systemet med bindande planer, med prioriteringar och mål för den centrala och lokala regeringen, den kinesiska ekonomins inriktning. De kinesiska industrierna, oavsett om de är statsägda eller privata, har ett starkt incitament att anpassa sin verksamhet till prioriteringarna i de relevanta planerna.

(79)

I den 14:e femårsplanen (6) betecknas avancerad utrustning, liksom fordon som drivs med ny energi, som strategiska framväxande industrier, och det fastslås också att Kina kommer att ”främja den innovativa utvecklingen av […] anläggningsmaskiner”. Klaganden hävdade att sektorn för mobil lyftutrustning till följd av den offentliga politiken är drabbad av strukturell överkapacitet. Den klagande betonade dessutom att femårsplanerna också fastställer regeringens politik och engagemang i sektorn i tidigare led, vilket är avgörande för snedvridningen av priserna i senare led. Klagomålet hänvisade till de relevanta bestämmelserna – särskilt när det gäller sektorn för stål och byggmaskiner – i den 14:e femårsplanen samt strategin Made in China 2025.

(80)

I klagomålet påpekades dessutom att de kinesiska myndigheterna genom att på konstgjord väg ändra nivån på råvaruförsörjningen eller genom att fastställa priserna centralt manipulerar priserna på insatsvaror och mellanprodukter för sektorn för mobil lyftutrustning. I klagomålet förtecknas i detta avseende faktorer som exportkvoter för koks, kokskol och metallavfall, exporttullar för järnmalm, koks, kokskol och stålskrot, krav på exportlicenser för koks och kokskol samt prissättning för el.

(81)

Dessutom resulterar den offentliga politiken, såsom Belt and Road-initiativet, enligt klagomålet i konstgjort skapande av externa avsättningsmöjligheter för den kinesiska industrin för mobil lyftutrustning. Samtidigt ledde olika politiska åtgärder, särskilt omfattande statligt finansierade byggprojekt, till en betydande ökning av efterfrågan på byggmaskiner på den kinesiska hemmamarknaden, vilket skapade konstgjorda interna avsättningsmöjligheter för producenterna av mobil lyftutrustning.

(82)

För det fjärde pekade klagomålet på bristande, diskriminerande tillämpning eller otillräcklig tillämpning av kinesiska konkurs-, bolags- och egendomslagar. I klagomålet betonades särskilt det konstgjorda stödet till olönsamma företag inom byggsektorn, vilket påverkar industrin för byggmaskiner i senare led, samt bristen på privat markägande och den därmed sammanhängande icke-transparenta och politiskt motiverade markförsörjningen.

(83)

För det femte hänvisade klagomålet till att endast en juridiskt erkänd fackförening, ACFTU, är verksam i Kina. Denna fackförening är också underställd kommunistpartiets ledning. Dessutom har flera av de viktigaste internationella arbetskonventionerna fortfarande inte ratificerats av Kina. Dessutom påverkas den kinesiska arbetskraften av systemet med registrering av hushåll, som infördes för att styra fördelningen av arbetskraftsresurser mot den framväxande tunga industrin i stadsområdena och som, med tanke på den diskriminerande behandlingen av migrerande arbetstagare, i praktiken skapar en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(84)

För det sjätte har producenter av mobil lyftutrustning tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende av staten. Inte bara de stora bankerna i Kina är statsägda, även privata banker måste ta hänsyn till den nationella politiken när de bedriver sin verksamhet, vilket bland annat innebär att investeringar företrädesvis omleds till ”främjade” industrier. I klagomålet illustreras dessa fördelar för de kinesiska producenterna av mobil lyftutrustning genom en förteckning över lån som tidigare beviljats Liugong, Sany-gruppen samt XCMG, Zoomlion, Sonoboom och Dingli, och dessa hänvisningar kompletteras med rapporter som visar vilka politiska motiv de finansinstitut som beviljade dessa lån hade.

(85)

Klaganden uppgav vidare att obligations- och kreditbetygen i Kina ofta är snedvridna och systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg, vilket ligger till grund för den befintliga situationen med en skuldtyngd statsägd sektor. Detta beror på de ”implicita statliga garantier”, som ges till ”främjade” eller andra utsedda industrier, som exkluderar borgensförbindelser.

(86)

På det hela taget hävdade klaganden att hela den kinesiska marknaden styrs av systemiska snedvridningar som gäller för sektorn för mobil lyftutrustning och för hela ekonomin. De kinesiska myndigheterna ingriper på alla nivåer i leveranskedjan för mobil lyftutrustning och skapar en situation där insatsvaror, dessa insatsvarors insatsvaror osv. på ett eller annat sätt påverkas av statliga snedvridningar.

(87)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att eftersom det förekommer betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen inom sektorn för mobil lyftutrustning måste normalvärdet beräknas uteslutande på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden i ett representativt land med en liknande utvecklingsnivå och en adekvat nivå av social trygghet och miljöskydd.

(88)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (uppdaterad rapport) (7) som bygger på offentligt tillgängliga källor.

(89)

Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga ingripandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(90)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (8).

(91)

Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (9). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt ingripande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att göra sådana ingripanden. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(92)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (10).

(93)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av Kinas kommunistparti. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(94)

Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(95)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system” infogades en ny andra mening som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (11). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(96)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(97)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (12). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, det finansiella systemet samt lagstiftning.

(98)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(99)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(100)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(101)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (13).

(102)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (14).

(103)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, privata marknader för riskkapital osv. Även dessa delar av finanssektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från den kinesiska staten och kommunistpartiet (15).

(104)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen stort utrymme för skönsmässig bedömning (16).

(105)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (17).

(106)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (18).

(107)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(108)

Bland de viktigaste ekonomiska aktörerna inom sektorn för den berörda produkten finns ett antal företag med betydande aktieinnehav av statligt anknutna enheter. XCMG ägs till exempel till 28,24 % av staten (19), med ett statligt aktieinnehav i Liugong på 31,24 % (20) och i Zoomlion på 17,17 % (21).

(109)

I Kina går dock regeringens kontroll långt utöver det direkta ägandet. Sektorn för den berörda produkten är inte bara föremål för flera statliga strategier (som beskrivs närmare i avsnitt 3.3.4 nedan), utan statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen (som beskrivs närmare i avsnitt 3.3.3 nedan) leder i praktiken till att de ekonomiska aktörerna står under statens kontroll och politiska övervakning. Dessutom kan statlig kontroll och politisk övervakning också observeras på nivån för de relevanta branschorganisationerna (22), särskilt China Construction Machinery Association (CCMA) (23) som också har en avdelning för maskiner för dekorations- och lyftarbeten (24).

(110)

CCMA anger till exempel i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”ansluter sig till Kinas kommunistiska partis övergripande ledarskap och, i enlighet med bestämmelserna i Kinas kommunistiska partis konstitution, inrättar organisationer inom Kinas kommunistiska parti för att bedriva partiverksamhet och tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet. Den enhet som ansvarar för registrering och förvaltning av denna förening är Kinas inrikesministerium, och den enhet som ansvarar för partiuppbyggnad är SASAC:s partikommitté” och att organisationen ”godtar affärsvägledning och tillsyn från enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, enheter som ansvarar för partiuppbyggnad och industriförvaltningsavdelningar” (25). I artikel 36 i stadgarna anges vidare att de personer som ansvarar för intresseorganisationen måste ”[r]espektera det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska kvaliteter” (26).

(111)

XCMG, Sinoboom, Liugong och Zoomlion finns bland CCMA:s medlemmar, XCMG och Zoomlion är också vice ordförande i föreningen (27).

(112)

Mot bakgrund av ovanstående hindras både statsägda och privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(113)

De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut. Kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (28), och partiet gör anspråk på ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi, med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit samman i Kina.

(114)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (29)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(115)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (30), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (31).

(116)

År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (32). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.

(117)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av arbetet enligt Förenade fronten i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (33) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(118)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”. I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (34).

(119)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för den berörda produkten.

(120)

För att ge några exempel, i fallet XCMG är ordföranden för XCMG-koncernen och för XCMG Machinery även partisekreterare. Dessutom är XCMG-koncernens verkställande direktör och chef för XCMG Machinery inte bara biträdande sekreterare i XCMG-koncernens partikommitté, han har också tidigare varit medlem i partiledningsgruppen för Xuzhous kommunstyrelse samt biträdande generalsekreterare för Xuzhous kommunala partikommitté (35).

(121)

XCMG uttrycker också sin ovillkorliga lojalitet mot kommunistpartiet och sin vilja att acceptera partiets ledande roll. Enligt XCMG:s egna uttalanden gäller följande: ”Det ekologiska systemet för partiuppbyggnad Red XCMG tar XCMG-gruppens ärorika historiska tradition som den röda genen, den organisatoriska styrkan i partiorganisationer på gräsrotsnivå som den röda cellen och rollen för högkvalitativt partiuppbyggnadsarbete som den röda motorn”. Dessutom har XCMG ”under de 80 år som gått sedan företaget grundades alltid integrerat partiets ledarskap på alla nivåer i företagets verksamhet, vilket gör partiet till den mest tillförlitliga centrala kraften när det stormar och säkerställer att företagets affärsutveckling går i rätt riktning”. Tydligen avser XCMG att fortsätta sin trohet mot kommunistpartiet även i framtiden eftersom företaget ”kommer att vägledas av Xi Jinpings Tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny tid, fullt ut genomföra andan från kommunistpartiets 20:e nationella kongress och generalsekreterare Xi Jinpings två viktiga tal, beslutsamt axla de statsägda företagens viktiga uppdrag som pelare i den socialistiska ekonomin med kinesiska särdrag, […] leda företagets högkvalitativa utveckling med partiets starka ledarskap, och ge nya och större bidrag till förverkligandet av den kinesiska drömmen om den stora föryngringen av den kinesiska nationen!”. (36). Detta påstående tyder för övrigt också på att XCMG, oberoende av den formella fördelningen av aktieinnehavet, självt betraktar sig som ett statsägt företag.

(122)

När det gäller Liugong är företagets ordförande och verkställande direktör medlem av kommunistpartiet och han tjänstgjorde som ställföreträdare för den 13:e nationella folkkongressen och ställföreträdare för den 13:e folkkongressen i den autonoma regionen Guangxi Zhuang. Dessutom är företagets vice ordförande sekreterare i företagets partikommitté och, utöver många andra politiska funktioner, företrädare för den 14:e folkkongressen i den autonoma regionen Guangxi Zhuang (37).

(123)

Enligt artikel 31 i Liugongs bolagsordning (38) ska dessutom partikommittén inom företaget

”utföra följande uppgifter i enlighet med Kinas kommunistiska partis stadgar och andra partibestämmelser:

(124)

Enligt artikel 32 i bolagsordningen gäller dessutom följande: ”Företagets partikommitté ska […] skapa ett system och en mekanism för att partiorganisationen ska kunna delta i beslutsfattandet i viktiga frågor och stödja styrelsen, tillsynsstyrelsen och ledningen att utöva sina befogenheter i enlighet med lagen”. I artikel 33 föreskrivs att ”de viktigaste förfarandena för partikommitténs deltagande i beslutsfattandet i viktiga frågor är: Partikommittén ska hålla möten för att diskutera och studera viktiga frågor som styrelsen och ledningen avser att besluta om och lägga fram åsikter och förslag” (39).

(125)

Liknande iakttagelser kan göras när det gäller Zoomlion, vars ordförande innehar ett flertal offentliga uppdrag, bland annat som företrädare för kommunistpartiets 16:e, 17:e och 19:e nationella kongresser, företrädare för de 10:e och 12:e nationella folkkongresserna, företrädare för de 8:e, 9:e och 10:e partikongresserna i Hunanprovinsen och medlem av den 10:e partikommittén i Hunanprovinsen. Dessutom fungerar Zoomlions ordförande som CCMA:s vice ordförande (40).

(126)

Dessutom har Zoomlion sedan flera år tillbaka varit nitiskt när det gäller att underkasta affärsbeslut kommunistpartiets ledning, vilket framgår av uttalanden redan från 2021: ”Under hela processen med Zoomlions reform och innovation har partiuppbyggnad alltid varit ballaststenen i allt arbete, spelat en viktig roll i politisk vägledning och eskort för högkvalitativ utveckling, vilket säkerställer att företaget är stadigt och långtgående på vägen för en hållbar högkvalitativ utveckling. […] Att hålla fast vid partiets ledarskap och stärka partibyggandet är roten och själen i företagsreformen. Zoomlion har alltid insisterat på att leda reformen och utvecklingen av företag med hjälp av partibyggande, att fullt ut utnyttja partiorganisationernas roll när det gäller att ta det övergripande ansvaret och samordna alla parter, och att använda fördelarna med partibyggande för att säkerställa standardisering och stabilitet i företagsreformen. Ha ”att följa partiets ledarskap” som grundpelare för företagsreform och utveckling. Under de senaste 20 åren har Zoomlion upplevt två stora strider, nämligen reformen av det vetenskapliga och tekniska systemet och reformen av statsägda företag […]. Reformen och omstruktureringen pågick i mer än tio år, och partikommittén på högre nivå har alltid insisterat på att vägleda och hantera den övergripande situationen samt förhandsgodkänna viktiga frågor. […] partiets ledarskap är integrerat i alla aspekter av reformen och inbäddat i alla nivåer av företagsstyrning, vilket säkerställer rätt riktning för reformen och effektiva åtgärder. […] Zoomlion har upplevt en snabb utveckling under de första 20 åren, upplevt en femårig nedgång i industrin och återvänt till en kontinuerlig uppåtgående utveckling sedan 2017. Zoomlion har alltid insisterat på att partibyggande ska leda utvecklingen och omvandlat de unika fördelarna med partibyggande i företag till produktivitet, konkurrenskraft och sammanhållning” (41).

(127)

I fallet Sinoboom finns det också överlappningar mellan partifunktioner i ledningen, eftersom företagets ordförande inte bara är medlem av kommunistpartiet utan också företrädare för Hunanprovinsens 14:e folkkongress (42).

(128)

Dessutom visar offentligt tillgänglig information det nära samarbetet mellan Sinoboom och de statliga myndigheterna samt finansinstitut som bedriver industripolitik på uppdrag av staten: ”en ceremoni för att fira [Sinoboom]:s avancemang bland de 50 största globala maskintillverkningsföretagen och slutförandet och idrifttagandet av den första fasen av SINOBOOM International Intelligent Manufacturing City hölls på SINOBOOM Intelligent International Intelligent Manufacturing Citys projektbas. […], chefsingenjören och inspektören på första nivån vid Hunans provinsdepartement för industri och informationsteknik, […], biträdande borgmästaren i Changshas kommunala folkmyndighet, […], sekreteraren i Ningxiangs kommunala partikommitté, […], biträdande sekreteraren i Ningxiangs kommunala partikommitté och borgmästaren samt andra ledare för provins- och kommunstyrelser, […], vice sekreteraren i partikommittén, vice ordföranden och verkställande direktören för Caixin Financial Holdings, […], generalsekreteraren för China Construction Machinery Industry Association, Xu Hongxia, verkställande direktören för [Sinoboom], och företrädare för partner såsom finansinstitut deltog och bevittnade ännu ett historiskt ögonblick på vägen mot en högkvalitativ utveckling av SINOBOOM Intelligent. […] Som en viktig partner till [Sinoboom] har HUNAN CHASING Financial Holdings organiserat sina dotterbolag för att förse [Sinoboom] med innovativa och omfattande finansiella tjänster som täcker hela industrikedjan och hjälper [Sinoboom] att ta steget mot kapitalmarknaden, och har fått stort erkännande av [Sinoboom]. […] I framtiden kommer HUNAN CHASING Financial Holdings obevekligt att genomföra den strategiska positioneringen och uppdraget för vår provins ”tre höga och fyra nya”, […] tillhandahålla innovativa omfattande finansiella tjänster som täcker hela livscykeln och hela industrikedjan för företag i vår provins, och kontinuerligt bidra med sin visdom och styrka till den högkvalitativa ekonomiska utvecklingen i vår provins.” (43)

(129)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (44). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för mobil lyftutrustning och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(130)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(131)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (45).

(132)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera.

(133)

Den 14:e femårsplanen syftar till att ”främja optimering och uppgradering av tillverkningsindustrin […], odla avancerade tillverkningskluster och främja innovativ utveckling av industrier som […], byggmaskinsektorn” samt att säkerställa ”ett djupgående genomförande av särskilda projekt för att förbättra den centrala konkurrenskraften och den tekniska omvandlingen av tillverkningsindustrin, uppmuntra företag att tillämpa avancerad och tillämplig teknik, stärka uppdateringar av utrustning och storskalig tillämpning av nya produkter” (46).

(134)

Dessa mål preciserades i tillkännagivandet om ett genomförandeyttrande om att öka tillverkningsindustrins tillförlitlighet som MIIT offentliggjorde 2023, där man fastställde de ”strategiska målen att bli en tillverkningsmakt och kvalitetsmakt, med fokus på viktiga industrier såsom maskiner [... för att] bilda en grupp tillverkningsföretag med hög produkttillförlitlighet, stark marknadskonkurrens och starkt varumärkesinflytande” och gav specifika indikationer om de industrier i tidigare led som ska stödjas i första hand: ”[e]motorbränsleinsprutningssystem, system för kraftväxling på traktorn, system för efterbehandling av avgaser, digitala hydrauliska komponenter och integrerade elektriska drivsystem för byggmaskiner […] och allmänna grundläggande komponenter såsom avancerade lager, precisionsväxlar, höghållfasta fästdon, högpresterande tätningar (47)”.

(135)

Dessutom redogjorde MIIT ytterligare för de kinesiska myndigheternas åtgärder i ett tillkännagivande om en arbetsplan för en hållbar tillväxt för maskinindustrin 2023–2024 (48). Enligt denna arbetsplan avser de kinesiska myndigheterna att ”stärka uppbyggnaden av kvalitetsvarumärken, [genomföra] åtgärder för att förbättra tillförlitligheten hos mekaniska produkter, [genomföra] projekt för att bygga upp grunden för grundläggande produkttillförlitlighet [och] organisera särskilda aktiviteter för uppåtgående utveckling av kinesiska varumärken, stärka varumärkesreklam och varumärkesodling i nyckelindustrier såsom industrimaskiner […] och förbättra konkurrenskraften hos kinesiska varumärken”. När det gäller byggmaskiner anger de kinesiska myndigheterna mer specifikt att ”ansträngningar kommer att göras för att förbättra branschens grundläggande kapacitet, säkerställa genombrott (49) i” och att den avser att ”[g]uida företag att stärka forskning och storskalig tillämpning av viktiga kärnkomponenter som batterier, motorer och elektroniska kontroller för byggmaskiner”. Slutligen avser regeringen att stödja efterfrågan på byggmaskiner genom att utveckla ”en politik för stöd till marknadsföring [och] utforska utfasningsmekanismen för gamla byggmaskiner, och stödja kvalificerade regioner att ta ledningen i genomförandet av registreringshantering och utfasningsmekanismer för entreprenadmaskiner” (50).

(136)

För att ge ytterligare exempel på provinsnivå har de statliga myndigheterna i Zhejiangs 14:e femårsplan för utveckling av avancerad tillverkning (51) definierat ett antal ”nyckeluppgifter”, varav en är att stödja sektorn för ”smart specialutrustning”, och mer specifikt ”smarta arbetsplattformar” (52).

(137)

På provinsnivå konstaterade kommissionen att Hunan har infört särskilda åtgärder för att stödja industrin för mobil lyftutrustning och dess relevanta leverantörer (53).

(138)

På kommunal nivå har Xuzhous (Jiangsu) kommunala partikommitté och kommunstyrelse, förutom att formulera utvecklingsplanen för Xuzhous byggmaskiner (2021–2030) (54), inrättat ett särskilt stödprojekt ”333 Innovation Ecosystem to Make Construction Machinery ’No. 1 Industry” (55) .. Detta kommunala projekt har också valts ut av provinsmyndigheterna som ett typiskt ”mål för reformer och innovation för uppförandet av en stark tillverkningsprovins” (56) .. Projektet syftar till att göra Xuzhou till ”centrum för byggmaskiner” genom att organisera industrikluster genom att sammanföra och stödja företag, inklusive XCMG (57), vilket också bekräftas av Xuzhou kommunala partikommittés sekreterare: ”Xuzhou kommer att utveckla och expandera byggmaskinindustrin med större beslutsamhet, ett större mönster och mer praktiska åtgärder, och sträva efter att bygga ett avancerat tillverkningskluster med internationell konkurrenskraft, vilket ger starkt stöd för Jiangsu att visa nya prestationer när det gäller att stärka, komplettera och utvidga industrikedjan” (58) ..

(139)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(140)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(141)

Enligt tillgängliga uppgifter tycks det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärernas och gäldenärernas lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll.

(142)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (59).

(143)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (60). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (61). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (62).

(144)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på byggmaskiner och därmed även sektorn för mobil lyftutrustning. Detta illustreras av exemplet XCMG i Xuzhou: ”För att hjälpa XCMG att utöka sitt industriella tonnage har Xuzhou kommun sedan 2018 säkrat mer än 2 000 mu mark för anläggningsmaskinindustrin […] genom godkännanden och rekvisitioner. (63)” Under denna undersökning avslöjades ingenting som kunde ifrågasätta dessa slutsatser.

(145)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller.

(146)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (64).

(147)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (65). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område.

(148)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (66). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(149)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för mobil lyftutrustning inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(150)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(151)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (67), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av Kinas kommunistiska parti) (68) och de genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(152)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (69). Det har bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis ska följas och om aktsamhetregler, exempelvis att undersöka låntagares kreditvärdighet, men den överväldigande bevisningen, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordna roll i tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(153)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (70). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (71).

(154)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (72). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (73). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(155)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxt. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(156)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (74). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån” (75). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(157)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(158)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(159)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(160)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten.

(161)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrevs i detalj ovan, särskilt i avsnitt 3.3.1–3.3.7. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av mobil lyftutrustning omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(162)

Till följd av detta är det inte bara de försäljningspriserna på hemmamarknaden för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten.

(163)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(164)

Sinoboom framförde i sina synpunkter, som lämnades den 3 januari 2024, sin allmänna ståndpunkt att artikel 2.6a i grundförordningen inte borde tillämpas eftersom det inte fanns några bevis för betydande snedvridningar i den kinesiska industrin för mobil lyftutrustning, och begärde att kommissionen skulle godta de inhemska priser och kostnader som Sinoboom vederbörligen rapporterat. Dessutom hänvisade Sinoboom till CCCME:s synpunkter gällande förekomsten av betydande snedvridningar. Kommissionens argument om (den påstådda avsaknaden av) bevisning för betydande snedvridningar anges nedan som svar på CCCME:s argument.

(165)

Den 3 och den 22 januari 2024 lämnade CCCME ett antal synpunkter och drog slutsatsen att det inte fanns tillräcklig bevisning för att det förelåg betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b i grundförordningen när det gällde den kinesiska sektorn för mobil lyftutrustning och alla insatsvaror. CCCME begärde därför att kommissionen skulle använda inhemska priser och kostnader i Kina, eftersom de enligt CCCME återspeglade icke snedvridna priser. Till stöd för sin ståndpunkt framförde CCCME följande argument.

(166)

För det första hävdade CCCME att det inte fanns några bevis för att marknaden för mobil lyftutrustning i Kina är föremål för betydande snedvridningar. I synnerhet är rapporten uppdaterad och mobil lyftutrustning nämns inte i den, och inte heller i den 14:e femårsplanen eller i tillkännagivandet till den 14:e femårsplanen. Kina har öppnat upp sitt finansiella system under de senaste sju åren och välkomnat utländska investeringar på sitt territorium. Kina har gjort betydande framsteg när det gäller att stärka sitt skydd av immateriella rättigheter. Kina har också genomfört viktiga reformer av de statsägda företagen för att minska överkapaciteten och öka deras konkurrenskraft, vilket kraftigt har minskat antalet så kallade zombieföretag.

(167)

Detta argument kunde inte godtas. Kommissionen offentliggjorde och lade till den uppdaterade rapporten i ärendehandlingarna, som till stor del bekräftar de typer och omfattningar av snedvridningar som beskrivs i rapporten och ger ytterligare detaljer om hur snedvridningarna har utvecklats och hur de fortsätter. Kommissionen noterade i detta avseende att det kinesiska finansiella systemet uppvisar samma snedvridande egenskaper som observerades redan när den ursprungliga rapporten offentliggjordes (se avsnitt 3.3.7 ovan). Detsamma gäller för sektorn för statsägda företag (se avsnitt 3.3.2 ovan), där kommissionen till exempel konstaterade att en påstådd ökad konkurrenskraft ofta skulle ha varit resultatet av politiskt styrda företagsomstruktureringar.

(168)

För det andra innebär inte det faktum att sektorn för byggmaskiner ingår i de kinesiska politiska dagordningarna för ”grön utveckling” och ”kvalitet på industriprodukter” att sektorn för mobil lyftutrustning omfattas av denna politik. Sektorn för mobil lyftutrustning tillhör faktiskt sektorn för industriutrustning.

(169)

Kommissionen höll inte med om denna synpunkt. För det första används mobil lyftutrustning ofta i samband med byggnadsarbeten, vilket strider mot CCCME:s åtskillnad mellan byggmaskiner och industriutrustning. Kommissionen påpekade dessutom att ambitionerna för miljöanpassning och industriell anpassning i den 14:e femårsplanen gäller för hela den kinesiska ekonomin, vilket till exempel framgår av artikel VIII eller XXXIX i den 14:e femårsplanen.

(170)

För det tredje ifrågasätter CCCME förekomsten av statsägda företag i sektorn. I synnerhet motsätter sig CCCME att XCMG ska kvalificeras som ett statsägt företag, eftersom dess aktier handlas offentligt och vissa utländska aktieägare återfinns bland dess aktieägare. När det gäller Liugong hävdade CCCME att företaget inte är ett statsägt företag utan ett publikt företag som handlas på Shenzhens börs. I detta sammanhang uppmanade CCCME kommissionen att vara ytterst försiktig med källorna och varna för att använda otillförlitliga informationskällor, såsom webbplatsen seetao.com.

(171)

Detta argument kunde inte godtas. För det första hänvisade kommissionen till synpunkterna i skälen 107–110 om statligt ägande i XCMG samt Liugong och andra producenter av mobil lyftutrustning samt andra typer av statlig kontroll. Dessutom erinrade kommissionen om att både XCMG och Liugong är medlemmar (XCMG till och med vice ordförande) i CCMA, som uttryckligen ansluter sig till kommunistpartiets ledarskap och godtar affärsvägledning och tillsyn från de statliga myndigheterna (se skälen 110–111). Oberoende av det nominella statliga ägandet i dessa företag eller det faktum att en del av deras aktier innehas av utländska aktieägare, verkar de följaktligen under de kinesiska myndigheternas kontroll, politiska tillsyn eller vägledning och staten har möjlighet att påverka deras priser eller kostnader. När det gäller de källor som använts för att underbygga argument om förekomsten eller avsaknaden av betydande snedvridningar noterade kommissionen att CCCME visserligen uppmanade kommissionen att använda tillförlitliga källor, men att CCCME själv upprepade gånger hänvisade till källor som inte kan anses vara tillförlitliga, t.ex. en tidning som ägs av kommunistpartiets centrala propagandaavdelning.

(172)

För det fjärde hävdade CCCME, oavsett XCMG:s och Liugongs ägartyp, att deras begränsade export till EU inte skulle göra det möjligt för snedvridningar att slå igenom i den totala kinesiska exporten av mobil lyftutrustning till EU, eftersom inget av företagen är en prissättande aktör på EU-nivå. De kinesiska producenter som ingick i urvalet, som för övrigt råkar vara helt amerikanskägda företag, utövar ett starkare inflytande över prisbildningen i EU.

(173)

Argumentationen är missriktad. Enligt artikel 2.6a i grundförordningen bedömer kommissionen inte huruvida betydande snedvridningar påverkar prisbildningen i Förenta staterna, utan om det är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i exportlandet på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i det landet. Detta påstående avvisades därför.

(174)

För det femte hävdade CCCME att det inte finns någon statlig närvaro i företag som tillåter staten att ingripa i fråga om priser eller kostnader. I synnerhet finns det inga bevis för att XCMG:s och/eller Liugongs ledningspersonal skulle agera under statens inflytande. Zoomlion är också ett börsnoterat bolag med privat ägande, inklusive utländska investerare, och Hunan SASAC äger endast 14,4 % av aktierna, vilket är otillräckligt för att utöva någon form av meningsfull kontroll som kan skapa snedvridningar.

(175)

Detta argument grundar sig på felaktiga uppgifter, nämligen att ägande under den nominella majoriteten av aktierna hindrar staten från att ingripa i ett företags affärsverksamhet. Kommissionen avvisade det av skäl som beskrivs närmare i avsnitten 3.3.2 och 3.3.3 ovan, särskilt i skälen 109–111 och 120–129.

(176)

För det sjätte påpekade CCCME att regeringstjänstemäns deltagande i invigningsceremonierna eller mötena mellan ett företags styrelse och regeringstjänstemän inte bär bevisvärdet av någon statlig inblandning. Sådana metoder är vanliga inte bara i Kina utan även i till exempel Frankrike.

(177)

Kommissionen kunde inte godta detta argument. Även om hänvisningar till tredjeländer, t.ex. Frankrike, inte är relevanta i detta sammanhang, noterade kommissionen att kopplingarna mellan företagsledningen inom sektorn för mobil lyftutrustning och de kinesiska myndigheterna och/eller medlemmar av kommunistpartiet går långt utöver deltagande i ceremonier, vilket beskrivs närmare i avsnitt 3.3.3 ovan.

(178)

För det sjunde, när det gäller betydande snedvridningar på marknaderna i tidigare led, pekade CCCME på de amerikanska undersökningarnas särdrag där ”tillgängliga negativa fakta” används, och noterade dessutom att den amerikanska bedömningen gjordes för mer än tre år sedan. CCCME ifrågasatte dessutom den snedvridande potentialen hos den 14:e femårsplanen genom att citera artikel XXXIX och uppge att bestämmelsen avser miljöambitioner inom gruvindustrin, i motsats till ekonomiska snedvridningar. I detta sammanhang betonade CCCME att EU också strävar efter gröna ambitioner genom den gröna given och 55 %-paketet. Att bestraffa miljöinitiativ i klimatkriser skulle avskräcka från sådana ambitioner och få allvarliga konsekvenser för världen.

(179)

Detta argument kunde inte godtas. Kommissionen kompletterade klagandens argument med sin egen undersökning (se avsnitten 3.3.1–3.3.7) och påvisade därigenom förekomsten av betydande snedvridningar, oavsett bevisvärdet i den amerikanska bedömningen. På samma sätt förklarades i detalj i den uppdaterade rapporten (se särskilt skälen 97–100) den snedvridande potentialen i den 14:e femårsplanen, som är det centrala dokumentet i Kinas komplexa system för statlig industriplanering. Att ta ett enda citat från den 14:e femårsplanen från det industripolitiska planeringssystemet kan inte ändra denna snedvridande effekt av planeringssystemet. Kommissionen noterade vidare att Europas gröna ambitioner inte är relevanta i samband med en bedömning som utförs i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen.

(180)

CCCME ifrågasätter alla kopplingar mellan specifika producenter av och/eller projekt inom batterier för elbilar med sektorn för mobil lyftutrustning och påpekar också att de av XCMG:s modeller av mobil lyftutrustning som är utrustade med motorer från den kinesiska statsägda tillverkaren Yuchai är avsedda för inhemsk förbrukning, eftersom motorn inte uppfyller de höga standardkraven i tredjeländer. På samma sätt hävdade CCCME att avtalet mellan Zoomlion och det statsägda Dongfeng Motor Corporation redan löpt ut och att transaktionen enligt det avtalet i vilket fall som helst skedde på armlängds avstånd. CCCME erinrade vidare om att kinesiska producenter använder olika delar av mobil lyftutrustning som tillverkas av västerländska tillverkare, medan producenter av mobil lyftutrustning i EU köper ett antal delar från Kina.

(181)

Kommissionen godtog inte detta argument. När det gäller att fastställa närvaron av statsägda företag i sektorerna i tidigare led är de särskilda avtalsvillkoren mellan Zoomlion och Dongfeng Motor Corporation av underordnad betydelse. Det påstådda faktum att vissa motorer från Yuchai införlivades i modeller av mobil lyftutrustning för hemmamarknaden innebär inte heller att den betydande förekomsten av statsägda företag bland tillverkare av motorer av mobil lyftutrustning ifrågasätts. Kommissionen noterade också att CCCME inte bestrider klagandens hänvisning till en stark statlig närvaro på ytterligare marknader för insatsvaror, t.ex. för gruvdrift och bearbetning av järnmalm (60 %), stödverksamhet för gruvdrift (97 %) eller smältning och bearbetning av järnmetaller (72 %). Kommissionen kunde inte se att det är relevant att kinesiska producenter påstås använda olika delar av mobil lyftutrustning som tillverkas av västerländska tillverkare eller att tillverkare av mobil lyftutrustning i EU köper ett antal delar från Kina.

(182)

För det nionde hävdade CCCME att det inte fanns några bevis för att sektorn för mobil lyftutrustning gynnas av offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer. CCCME hävdade i detta avseende att hänvisningen i den 14:e femårsplanen till ”framväxande industrier” inte på något sätt kunde omsättas i förekomsten av diskriminering eller snedvridningar, inte minst eftersom mobil lyftutrustning inte är avancerad utrustning. Dessutom gynnas sektorn för mobil lyftutrustning inte av Belt and Road-initiativet, som inte är inriktat på industriutrustning – som mobil lyftutrustning tillhör – utan på byggsektorn, en sektor där CCCME inte anser att det föreligger några snedvridningar och vars utveckling i alla händelser är oberoende av sektorn för mobil lyftutrustning. CCCME uppgav att de kinesiska myndigheterna snarare avreglerar byggsektorn och att statliga ingripanden visserligen är nödvändiga inom sektorn, men att lån till utvecklare beviljas till marknadsvärde.

(183)

Kommissionen övertalades inte av detta argument. Såsom förklaras i detalj i avsnitt 3.3.4 gynnas sektorn för mobil lyftutrustning av flera offentliga åtgärder, antingen direkt eller som en del av en större sektor där tillverkarna av mobil lyftutrustning är verksamma (se särskilt skälen 133–137). Dessutom ansåg kommissionen att CCCME:s hänvisning till byggsektorn som ett område där marknadsprinciper råder som mycket osannolik, inte minst med tanke på att den kinesiska bostadssektorn, dvs. en sektor med direkt anknytning till byggsektorn, fortfarande står i fokus för de kinesiska myndigheternas lagstiftningsåtgärder (76). Kommissionen avvisade därför CCCME:s argument.

(184)

Slutligen hävdade CCCME att Kina har gjort betydande framsteg inom konkurssektorn och att Kina har genomfört viktiga reformer av ramen för statsägda företag, minskat överkapaciteten, ökat sin konkurrenskraft, vilket avsevärt har minskat antalet ”zombieföretag” och minskat snedvridningarna på marknaden.

(185)

Detta argument är i huvudsak en upprepning av det som redan behandlas i skäl 167 ovan. Kommissionen noterade vidare att CCCME i stället för att lämna faktiska uppgifter om de påstådda marknadsorienterade reformerna hänvisade till ett uttalande från de kinesiska myndigheterna från 2017, samt till tredje parters artiklar som faktiskt bekräftar förekomsten av snedvridningar. Detta argument avvisades därför.

(186)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(187)

Som förklaras i skälen 57–58 utfärdade kommissionen två noteringar till handlingarna rörande källorna för fastställandet av normalvärdet: den första noteringen om produktionsfaktorer av den 21 december 2023 och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 17 maj 2024. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att välja Brasilien som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(188)

Kommissionen kunde inte identifiera ett land med samma ekonomiska utvecklingsnivå som Kina med produktion av den undersökta produkten och relevant finansiell information som är lättillgänglig. Till följd av detta sökte kommissionen efter möjliga representativa länder med produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten.

(189)

Kommissionen identifierade en produkt i samma allmänna kategori som mobil lyftutrustning för att välja ett representativt land. Produkten är lastbilsmonterade mobila plattformar. Lastbilsmonterade mobila plattformar delar sina huvudkomponenter med flera kategorier av mobil lyftutrustning men är byggda på bakluckan på en lastbil. Fordonen köps in av tillverkarna och har minimal inverkan på sammansättningen av plattformens lyftdel. Lastbilsmonterade mobila tillträdesanordningar var tillräckligt nära i fråga om produktionsprocess och insatsvaror, och därmed försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, för att betraktas som en produkt i samma allmänna kategori som den undersökta produkten.

(190)

Sinoboom föreslog att man skulle använda mobila kranar och bandkranar som produceras av Liebherr-International AG i Brasilien som produkter i samma allmänna kategori som mobil lyftutrustning.

(191)

Kommissionen avvisade detta förslag eftersom kranar är materialhanterare som används för att lyfta varor i stället för personer. De förstnämnda undantas uttryckligen från tillämpningsområdet för den undersökta produkten.

(192)

Kommissionen identifierade produktion av lastbilsmonterade mobila plattformar i två länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas: Brasilien och Serbien.

(193)

Tillverkningsanläggningen i Serbien var inte i drift under undersökningsperioden. Kommissionen valde därför Brasilien som lämpligt representativt land eftersom landet producerade lastbilsmonterade mobila plattformar. Kommissionen undersökte därefter tillgången till finansiella uppgifter.

(194)

När det gäller Brasilien producerade Madal Palfinger Brasilien, ett helägt dotterföretag till Palfinger GmbH, en tillverkare av mobil lyftutrustning med huvudkontor i Österrike, lastbilsmonterade plattformar. Finansiella uppgifter fanns tillgängliga för 2022 och 2023 som omfattade hela undersökningsperioden.

(195)

Dingli och CCCME hävdade att det brasilianska företaget, Madal Palfinger, inte var en lämplig källa till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst eftersom det inte producerar den undersökta produkten.

(196)

Dingli hävdade också att Madal Palfinger var ett helägt dotterbolag till ett EU-företag.

(197)

Kommissionen avvisade dessa argument med motiveringen att det inte förekom någon produktion av den undersökta produkten i något annat lämpligt land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå än Mexiko och Turkiet. Den brasilianska tillverkarens ägande i EU ansågs irrelevant eftersom Madal Palfinger är en integrerad del av det inhemska industrikomplexet i Brasilien och Latinamerika.

(198)

I sina kommentarer till den andra noten noterade CCCME att om en betydande del av Madal Palfingers verksamhet motsvarade koncerninterna transaktioner och verksamheter, kan företagets kostnader och vinster inte anses vara tillförlitliga för att konstruera normalvärdet, eftersom dessa transaktioner inte ägde rum vid normal handel.

(199)

Kommissionen avvisade detta argument eftersom den vid granskningen av Madal Palfingers detaljerade räkenskaper för undersökningsperioden inte fann några tecken på ”otillförlitliga transaktioner inom gruppen”. CCCME lade inte heller fram någon bevisning för att en betydande del av Madal Palfingers verksamhet bestod av denna typ av transaktioner.

(200)

CCCME hävdade att Brasilien för närvarande tillämpar antidumpnings- och/eller utjämningsåtgärder på varmvalsat stål, grovplåt, ståltråd, plattstång av stål, rör av kolstål, rör av rostfritt stål, kopparrör och kallvalsad plåt av rostfritt stål. Eftersom stålmaterial utgör de mest grundläggande insatsvarorna i mobil lyftutrustning, inbegripet varmvalsad stålplåt, stålstänger och ihåliga strukturprofiler, snedvred de importbegränsande åtgärderna det brasilianska inhemska marknadspriset på dessa insatsvaror av stål.

(201)

Kommissionen avvisade detta argument, eftersom handelspolitiska skyddsåtgärder inte anses snedvrida de marknader där de tillämpas. Tvärtom är dessa åtgärder avsedda att återställa lika villkor. Enbart förekomsten av dessa åtgärder kan inte vara ett skäl till att utesluta landet som representativt land.

(202)

Eftersom kommissionen fastställt att Brasilien kan betraktas som ett lämpligt representativt land med avseende på en utvecklingsnivå som liknar Kinas och tillgången till relevanta finansiella uppgifter ansåg kommissionen inte att det var nödvändigt att bedöma nivån av social trygghet och miljöskydd i de andra potentiella representativa länderna.

(203)

Ovanstående analys visade att Brasilien uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(204)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid tillverkningen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå lättillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(205)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda den statistik som offentliggjorts av Brasiliens institut för geografi och statistik (IBGE) för att fastställa icke snedvridna arbetskostnader (78) och den statistik över elpriser som offentliggjorts av Brasiliens regering i den månatliga energibulletinen för el (79) och gaspriser för industriella användare i Brasilien och som offentliggjorts av gruv- och energiministeriet (80).

(206)

CCCME och Sinoboom hävdade att kommissionen endast tillhandahöll slutliga tullbelagda priser och underlät att lämna ut de rådata på grundval av vilka den fastställde det slutliga icke snedvridna värdet.

(207)

Kommissionen avvisade detta argument eftersom den informerade parterna om att den förlitade sig på GTA, en lättillgänglig informationskälla som innehöll priser för förtullad import. Det stod inte heller klart vad som menades med ”rådata” såsom CCCME och Sinoboom hävdade.

(208)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att artiklar som har försumbar vikt i värde hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det ovanligt stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter i urvalet som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de totala produktionskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror.

(209)

CCCME hävdade att gruppering av kostnader under 1 % av det totala värdet i kategorin förbrukningsvaror är oacceptabel eftersom dessa är enskilda kostnadsposter.

(210)

Kommissionen avvisade detta argument eftersom grupperingen av obetydliga insatsvaror ansågs vara lämplig med tanke på det ovanligt stora antalet produktionsfaktorer i detta ärende. Eftersom det rörde sig om obetydliga kostnader ansågs inverkan på beräkningen av dumpningsmarginalen vara liten.

(211)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för mobil lyftutrustning

(212)

För vissa produktionsfaktorer i Brasilien som rapporterades i CNY/enhet i GTA använde kommissionen för beräkningen av normalvärdet det tullbelagda priset i kilogram, vilket rapporterades som ett sekundärpris i GTA, eftersom detta ansågs vara mer exakt då produktionsfaktorer varierar i storlek, dvs. deras vikt kan skilja sig åt betydligt. De priser som rapporterats i enheter fångade inte upp dessa skillnader på ett korrekt sätt.

(213)

Kommissionen inkluderade ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp förlitade sig kommissionen på uppgifter från de exporterande producenter som ingick i urvalet.

(214)

Efter Dinglis, CCCME:s och Sinobooms synpunkter på att referensvärdet för motorer som offentliggjorts i den andra noteringen är felaktigt, godtog kommissionen argumentet och använde antingen det tullbelagda priset i kilogram eller det tullbelagda priset i enheter, vilket rapporterades som ett sekundärpris i GTA.

(215)

På grund av den partiella tillämpningen av artikel 18 på Sinoboom, se skäl 25, fördelade kommissionen kostnaderna för en rapporterad COM-typ på andra COM-typer med hjälp av en beräknad allokeringskvot. En del av kostnaderna ansågs vara förbrukningsvaror.

(216)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Transportkostnader lades till detta pris med hjälp av den metod som beskrivs i skäl 218. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (84). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. De återstående volymerna ansågs vara representativa.

(217)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Kommissionen beslutade att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvaror enligt tabell 1.

(218)

Kommissionen angav transportkostnaderna för leverans av råvaror för de exportörer som ingår i urvalet som en procentandel av den faktiska kostnaden för varje råvara och tillämpade därefter samma procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvara i Brasilien för att erhålla de icke snedvridna transportkostnaderna. Denna kostnad lades till importpriset inklusive importtullar för att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror levererade fritt fabrik till en producent i ett representativt land.

(219)

Brasiliens institutet för geografi och statistik (IBGE) offentliggör detaljerade uppgifter om löner inom olika ekonomiska sektorer i Brasilien. Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken för 2021 för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden inom sektorn för tillverkning av maskiner, utrustning och utrustning för transport och lyft av last och människor.

(220)

CCCME och Dingli begärde att ILO:s statistik skulle användas och hävdade att uppgifterna från IBGE bygger på resultaten från en frivillig undersökning.

(221)

Kommissionen avvisade begäran eftersom ILO inte skiljer mellan löner som baseras på specifika företagskategorier. Tillverkning är den mest specifika kategori som kan användas. Dessutom görs ingen åtskillnad i ILO:s uppgifter på grundval av företagens storlek. IBGE-undersökningen är också källan till ILO:s databas.

(222)

CCCME och Dingli begärde att PIA tabell 1.1 (85) skulle användas för beräkning av arbetskraftskostnader. De hävdade att tabell 1.1 innehåller uppgifter som visar antalet anställda med anknytning till produktion och deras lön, medan tabell 2.2 innehåller allmänna uppgifter för lokala enheter i industriföretag, inklusive alla anställda utöver produktionsrelaterad personal.

(223)

Kommissionen avvisade begäran eftersom PIA-tabell 2.2 (86) som användes för beräkningen innehåller uppgifter om mycket mer affärsspecifika kategorier, särskilt inom sektorn för tillverkning av lyftutrustning.

(224)

CCCME hävdade i sina synpunkter om arbetskraftskostnader att kommissionen vid beräkningen av socialförsäkringsavgifter endast bör inkludera avgifter till Instituto Nacional do Seguro Social (INSS) och Fundo de Garantia do Tempo de Serviço (FGTS).

(225)

Det fanns inget som styrkte detta påstående. Kommissionen avvisade preliminärt argumentet eftersom det inte fanns tillräcklig bevisning från CCCME för att begränsa den relevanta delen av arbetskraftskostnaderna till de avgifter som nämns ovan. Enligt kommissionens undersökning finns det ytterligare avgifter i Brasilien (87).

(226)

CCCME och Dingli begärde att växelkurserna för 2021 skulle användas i stället för växelkurserna under undersökningsperioden vid beräkningen av arbetskraftskostnaderna. Kommissionen förlitade sig på växelkursen under undersökningsperioden för omräkningen av arbetskraftskostnader från brasilianska reais till kinesiska yuan under 2021.

(227)

Kommissionen justerade beräkningarna i enlighet med detta.

(228)

Kommissionen baserade sin beräkning på arbetskraftskostnader från 2021, de enda tillgängliga uppgifterna, och för att anpassa dessa kostnader till faktiska värden under undersökningsperioden tillämpade kommissionen arbetskraftskostnadsindexet för 2016–2021, 106,24 %. CCCME och Dingli föreslog att en mer aktuell indexering skulle användas för perioden från 2021 till undersökningsperioden. Ett sådant genomsnittsinkomstindex är enligt uppgifterna från IBGE 103,1 %. Kommissionen godtog förslaget och justerade värdena.

(229)

Elpriset för industriella användare i Brasilien offentliggörs av den brasilianska regeringen i den månatliga energibulletinen. Kommissionen använde uppgifterna om priset på elektricitet i industrin i de motsvarande förbrukningsintervall i CNY/kWh som offentliggjordes mellan oktober 2022 och september 2023.

(230)

I sina synpunkter på den andra noteringen om produktionsfaktorer påpekade CCCME och Dingli ett skrivfel i användningen av växelkursen för beräkning av el- och gaspriset. Felet korrigerades av kommissionen.

(231)

Dingli och CCCME hävdade att ett avdrag på 17,5 % av mervärdesskatten bör dras av från priset på el och gas.

(232)

Kommissionen avvisade detta argument eftersom mervärdesskatt är en verklig kostnad som betalas av Madal Palfinger i det representativa landet.

(233)

Priset på naturgas för industrisektorn i Brasilien offentliggörs av gruv- och energiministeriet. Kommissionen använde de industriella elpriserna i CNY/kWh som offentliggjordes för perioden oktober 2022–september 2023.

(234)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(235)

De samarbetsvilliga exporterande producenternas tillverkningsomkostnader uttrycktes som en procentandel av de exporterande producenternas faktiska tillverkningskostnader. Denna procentandel tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(236)

CCCME hävdade att kommissionen bör använda uppgifter i Madal Palfingers räkenskaper för att identifiera andelen tillverkningsomkostnader på grundval av tillgängliga uppgifter.

(237)

Kommissionen avvisade argumentet och använde den procentandel av de allmänna omkostnader som de exporterande producenter som ingick i urvalet hade ådragit sig, vilket kontrollerades vid kontrollbesöken, för beräkningen av de individuella marginalerna, eftersom detta, trots snedvridningarna, ledde till mycket mer exakta resultat per företag än om man förlitade sig på de allmänna omkostnader som hämtats från Madal Palfingers räkenskaper.

(238)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och avskrivning förlitade sig kommissionen i den andra noteringen om produktionsfaktorer på de finansiella uppgifter för 2023 för Madal Palfinger SA som offentliggjorts i Pioneiro (88).

(239)

Dingli påpekade att kommissionen bör beräkna det vägda genomsnittet av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för undersökningsperioden med hjälp av uppgifter från 2022 utöver uppgifterna för 2023. Kommissionen godtog påståendet och räknade om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet därmed genom att använda ett vägt genomsnitt av finansiella uppgifter för 2022 och 2023, för att korrekt återspegla undersökningsperioden. Finansiella uppgifter som uteslutande omfattade sista kvartalet 2022 och de första tre kvartalen 2023 fanns inte tillgängliga.

(240)

Sinoboom och Dingli föreslog att försäljningskostnader som rör export skulle undantas från beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(241)

Kommissionen avvisade argumentet eftersom den inte kunde identifiera resultaträkningen för exportförsäljning och försäljning på hemmamarknaden. Följaktligen kunde kostnaderna för försäljning på hemmamarknaden och exportförsäljning inte separeras.

(242)

CCCME och Dingli hävdade att kommissionen justerade Madal Palfingers finansiella kostnader genom att ta bort värdet av ”nuvärdesjusteringar”, medan den lämnade de finansiella intäkterna ojusterade för värdet av den likadana produkten och begärde att kommissionen skulle justera det brasilianska företagets finansiella intäkter med värdet av ”nuvärdesjusteringar”, som uppgick till 11 526 000 BRL enligt notering 19 till årsredovisningen.

(243)

Det fanns inget som styrkte detta påstående. Kommissionen avvisade preliminärt detta eftersom det ansågs att ”nuvärdesjusteringar” för finansiella intäkter ingick i normal handel och det därför saknades en tillräckligt tydlig grund för att ta bort dem.

(244)

Dingli och CCCME hävdade att fraktkostnader, fraktförsäkring och provisioner bör tas bort från beräkningen av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(245)

Kommissionen avvisade förslaget eftersom den inte hade tillräcklig information för att identifiera intäkter och kostnader i samband med frakt, fraktförsäkringar och provisioner som gjorde det möjligt att skilja mellan exportrelaterade och inhemska försäljningskostnader.

(246)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet i handelsledet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(247)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Den förbrukningskvot som tillhandahölls av de exporterande producenterna i urvalet verifierades under kontrollbesöken. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet.

(248)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skäl 234–238. De fastställdes på grundval av de finansiella rapporterna för Madal Palfinger SA (se skäl 238).

(249)

För de produktionskostnader som fastställts enligt de föregående skälen lade kommissionen till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för Madal Palfinger SA Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 21,61 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 10,86 %. Kommissionen ansåg att dessa belopp var rimliga i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen för handelsledet fritt fabrik.

(250)

Terex hävdade att åtta COM-typer som användes inte var snedvridna. Kommissionen avvisade dessa eftersom de köptes via inhemska kanaler eller en koncernintern försäljning. Terex hävdade vidare att 13 andra råvaror inte heller var snedvridna. Kommissionen fann att dessa utgjorde mindre än 1 % av produktionskostnaden och grupperade dem därför som förbrukningsvaror.

(251)

På grund av den partiella tillämpningen av artikel 18 på JLG (se skälen 24–28) konstruerades normalvärdet för JLG på grundval av uppgifter från andra samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet för ett antal representativa produkttyper som såldes både av andra exporterande producenter och av JLG. Kommissionen förlitade sig på dessa exportörers användningsgrad tillsammans med referensvärden för Brasilien.

(252)

Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenterna i urvalet skedde genom närstående företag. Exportpriset fastställdes på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till oberoende kunder i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla kostnader som uppkommit mellan importen och återförsäljningen, inklusive försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på 5 %, med beaktande av det preliminära avvisandet av Terex påstående om att företaget var en enda ekonomisk enhet, såsom anges ovan.

(253)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenter som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återvinna dem till nivån fritt fabrik och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(254)

Såsom förklaras i skäl 246 fastställdes normalvärdet på nivån fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återvinna normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(255)

För att återvinna exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för tullar, andra importavgifter, fraktkostnader, kostnader för hantering och lastning och därmed sammanhängande kostnader samt förpackningskostnader.

(256)

Följande faktorer påverkade priserna och prisernas jämförbarhet: kreditkostnader, garantikostnader, utgifter för tekniskt bistånd och tekniska tjänster, bankavgifter och provisioner.

(257)

I tillämpliga fall drog kommissionen också, i enlighet med artikel 2.9, av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt en vinst på 5 %, vilket ansågs rimligt för icke-närstående importörer (se skäl 252).

(258)

Terex China invände att företaget, tillsammans med andra enheter som tillhör samma företagsgrupp (Terex-gruppen), bör behandlas som en enda ekonomisk enhet för beräkningen av normalvärdet. Enligt företaget fungerar Terex China som kontraktstillverkare till Terex Global Gmbh (TGG), registrerat i Schweiz. Terex China köper råvaror och tillverkar produkter för TGG:s räkning. Koncernen tillämpar ett lämpligt påslag på avtalstillverkare, och påslaget är 6 %. Enligt TGG fungerar företag i de olika Terex-enheter som producerar och säljer mobil lyftutrustning som en enda ekonomisk enhet, trots att de är juridiskt åtskilda.

(259)

Koncernen förvaltar sin globala produktion centralt på grundval av de försäljningsprognoser som lämnats av de olika dotterbolag som ansvarar för den regionala försäljningen. Dessutom har Terex China inga försäljningskostnader i samband med försäljning i EU eftersom koncernen är närstående till unionen och fungerar som försäljningsavdelning för försäljning i EU. Slutligen har Terex China inga direkta kontakter med kunder i EU eftersom försäljningen i unionen organiseras och utförs av dess koncernbolag.

(260)

Kommissionen granskade påståendet och bevisningen i ärendet. Enligt avtalet om tillverkning och leverans mellan Terex China och TGG återbetalar Terex China TGG för produkter som inte uppfyller de nödvändiga specifikationerna. Dessutom ska eventuella tvister som uppstår på grund av eller i samband med avtalet regleras av och tolkas i enlighet med lagstiftningen i Delaware, Förenta staterna. Dessutom är inköpspriset för de produkter som Terex levererat till TGG eller dess dotterbolag ett armlängdspris enligt överenskommelse mellan parterna. Kommissionen ansåg att dessa faktorer visar på konkurrerande intressen.

(261)

Dessutom konstaterade kommissionen att andra producenter än Terex China också sålde via TGG.

(262)

När det gäller förhållandet mellan Terex China och TGG å ena sidan och Genie France, ett närstående företag, och Terex Italia å andra sidan, innehåller deras avtal betalning av ett armlängdsmässigt påslag i storleksordningen 5–10 %, en klausul om att parterna agerar som oberoende entreprenörer, en klausul om val av lag och jurisdiktion i händelse av tvist och en klausul som definierar förhållandet mellan parterna som ”säljare och köpare”.

(263)

Mot bakgrund av ovanstående avvisades preliminärt påståendet från de olika Terex-enheter som var involverade i produktion och försäljning av mobil lyftutrustning som var verksamma som en enda ekonomisk enhet.

(264)

För de samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(265)

På denna grundval fastställdes de preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalerna, uttryckta som procentandelar av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(266)

Såsom förklaras i skälen 24–27 använde sig kommissionen, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, av tillgängliga uppgifter för Sinoboom och JLG. För Sinoboom användes, när det gäller inköpta insatsvaror, motsvarande referenspriser för dessa insatsvaror för att fastställa normalvärdet.

(267)

När det gäller JLG konstruerades normalvärdet på grundval av uppgifter som beräknats för andra samarbetsvilliga exporterande producenter som ingick i urvalet på grundval av den partiella tillämpningen av artikel 18 (se skäl 24). Kommissionen förlitade sig på dessa exportörers användningsgrad tillsammans med referensvärden för Brasilien. Det konstruerade normalvärdet jämfördes sedan med JLG:s exportpriser. När det gäller Sinoboom fördelades, på grund av den partiella tillämpningen av artikel 18 (skälen 25 och 26), kostnaderna för en COM-typ som företaget rapporterat till andra COM-typer med hjälp av en beräknad allokeringskvot (se skäl 215). De beräknade dumpningsmarginalerna för JLG och Sinoboom uppgick således till 54,5 % respektive 55,3 %. Kommissionen beräknade den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet, men bortsåg från de marginaler som fastställts under de omständigheter som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(268)

På denna grundval fastställdes den preliminära dumpningsmarginalen för de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet till 42 %.

(269)

För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat.

(270)

Graden av samarbetsvilja är i detta fall hög eftersom exporten från de samarbetsvilliga exporterande producenterna utgjorde mer än 90 % av den totala importen under undersökningsperioden. Med detta som utgångspunkt har kommissionen beslutat att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter till den nivå som gäller för det företag med den högsta dumpningsmarginalen som ingår i urvalet.

(271)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(272)

Den undersökta produkt som definieras i avsnitt 2 omfattar både enheter (hela maskiner) och delar av enheterna. Nedanstående analys av de olika skadeindikatorerna fokuserar dock endast på enheter och inte på enskilda delar. Även om unionsindustrin producerade både enheter och delar under skadeundersökningsperioden, sålde eller köpte den inte delar separat. De delar som produceras används alltid för en viss maskintyp, som normalt produceras på beställning. Skadeanalysen baserades därför preliminärt endast på enheter.

(273)

Enligt klaganden tillverkades den likadana produkten under undersökningsperioden av 22 producenter i unionen. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(274)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 35 000 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, nämligen de kontrollerade svaren på frågeformuläret från klaganden, om möjligt dubbelkontrollerade mot svaren på frågeformuläret från unionsproducenterna i urvalet.

(275)

Såsom anges i avsnitt 1.5.1 stod de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 56 % av den sammanlagda produktionen av den likadana produkten i unionen.

(276)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande:

(277)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i enheter)

(278)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 122 %.

(279)

Importen från Kina grundades på uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenter som ansågs utgöra 100 % av importen till unionen.

(280)

Den kinesiska importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden enligt tabell 2 ovan.

(281)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(282)

Under skadeundersökningsperioden ökade importvolymen av den berörda produkten från Kina med 226 % och dess marknadsandel ökade från 37 % 2020 till 54 % under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning med 47 %.

(283)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna som ansågs ligga nära 100 % av importen till unionen.

(284)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpris (i EUR/kg)

(285)

Under skadeundersökningsperioden ökade det genomsnittliga priset på den kinesiska importen med 60 % och nådde en nivå på 17 879 EUR/enhet under undersökningsperioden.

(286)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(287)

Prisjämförelsen gjordes för samma produkttyp för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna där detta var nödvändigt. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. På grundval av ovanstående fastställdes en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 13,4 % för den dumpade kinesiska importen på unionsmarknaden.

(288)

Oberoende av förekomsten av prisunderskridande fastställde kommissionen preliminärt att den kinesiska importen kraftigt pressade ned unionsindustrins priser, som var tvungen att sälja till priser under kostnaderna under undersökningsperioden. Målprisunderskridandemarginalerna per exporterande producent i urvalet är betydande.

(289)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(290)

Såsom anges i avsnitt 1.5.1 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(291)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i klagomålet och den klagandes svar på ett särskilt frågeformulär. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(292)

De makroekonomiska indikatorerna är produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet och dumpningsmarginalens storlek.

(293)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(294)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande (i enheter)

(295)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktion med 100 % och nådde fler än 35 000 enheter under undersökningsperioden. Ökningen av produktionen påverkade kapacitetsutnyttjandet positivt, som ökade med 88 % under skadeundersökningsperioden.

(296)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(297)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsproducenternas försäljningsvolym av den berörda produkten med 62 %. Eftersom de inte kunde dra full nytta av den ökade förbrukningen i unionen på 122 % (se tabell 2) minskade dock unionsproducenternas marknadsandel med 27 %.

(298)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen av den berörda produkten med 122 %. Under samma period minskade unionsindustrins marknadsandel med omkring 27 % och marknadsandelen för importen av den berörda produkten från Kina ökade med 47 %. Även om unionsindustrins produktion och försäljning ökade i absoluta tal kunde den inte dra nytta av den ökade förbrukningen i unionen sett till marknadsandel. Tvärtom förlorade unionsindustrin marknadsandelar och kunde därför inte ens upprätthålla sin ställning.

(299)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(300)

Under skadeundersökningsperioden ökade sysselsättningen i unionen med 40 %. I kombination med produktivitetsökningen (43 %) ökade produktionen under samma period med 100 % (se tabell 5).

(301)

Alla preliminärt fastställda dumpningsmarginaler (se avsnitt 3.6.4) låg betydligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(302)

Två av de unionsproducenter som ingick i urvalet ingick i samma grupp. Urvalet bestod därför endast av två olika ekonomiska aktörer. Kommissionen godtog därför begäran från de unionsproducenter som ingick i urvalet om att lämna uppgifterna i intervall av skäl som rör konfidentialitet.

(303)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen.

(304)

Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet på unionsmarknaden och motsvarande produktionskostnad under skadeundersökningsperioden.

(305)

Under skadeundersökningsperioden ökade priserna för produktionsfaktorerna väsentligt. Kostnadsökningen på mer än 30 % avsåg främst priserna på stål, halvledare och energi. Eftersom produktionsutnyttjandet ökade från en mycket låg nivå 2020 (25 %) till 47 % under undersökningsperioden, och eftersom de fasta kostnaderna förblev desamma, ökade de totala kostnaderna i mindre utsträckning.

(306)

Samtidigt ökade importvolymen av mobil lyftutrustning från Kina mellan 2020 och 2022 med 200 % (se tabell 3) till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins priser (se tabell 4). Detta pristryck hindrade unionsindustrin från att höja priserna för att återspegla de ökande kostnaderna. Till följd av detta tvingades unionsindustrin att sätta sina priser på en ohållbart låg nivå för att inte förlora för mycket marknadsandelar. Även om produktionskostnaderna inte direkt framgår av tabell 8 på grund av intervallen var de i genomsnitt högre än försäljningspriserna under hela perioden. Under skadeundersökningsperioden fortsatte unionsindustrin följaktligen att gå med förlust (se tabell 11), även i en situation med en växande marknad och ökande försäljning. Under normala marknadsförhållanden, dvs. i avsaknad av kraftigt ökande import till orättvist låga priser, skulle unionsindustrin ha kunnat gynnas och återgå till en lönsam situation.

(307)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 16 % och unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad ökade med 14 % under skadeundersökningsperioden. Den viktigaste faktorn som påverkade ökningen av produktionskostnaden per enhet var det ökade råvarupriset under skadeundersökningsperioden. I genomsnitt var produktionskostnaderna högre än försäljningspriserna under skadeundersökningsperioden.

(308)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(309)

Under skadeundersökningsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 7 %.

(310)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(311)

Under skadeundersökningsperioden varierade nivån på utgående lager. Under undersökningsperioden var den 30 % högre än 2020. Utgående lager i procent av produktionen minskade med 35 % under skadeundersökningsperioden.

(312)

De flesta produkttyperna av den likadana produkten produceras av unionsindustrin utifrån specifika beställningar från användarna. Därför kan lagerhållningen inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri.

(313)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(314)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(315)

Under 2020 påverkades unionsindustrins ekonomiska situation redan av den ökade kinesiska importen som inleddes 2018. Såsom förklaras i avsnitt 4.5.3.1 hindrade prispressen från illojal import på unionsmarknaden unionsindustrin från att höja priserna för att återspegla de ökande kostnaderna. Till följd av detta tvingades unionsindustrin att sätta sina priser på en ohållbart låg nivå för att upprätthålla tillräcklig volym. Eftersom unionsindustrin inte kunde öka sin produktion under trycket från den kinesiska lågprisimporten, återspeglades detta i ett lågt kapacitetsutnyttjande, som ökade från 25 % 2020 till 47 % under undersökningsperioden, men som låg kvar på under 50 % jämfört med kapacitetsutnyttjandet hos de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet, som beroende på företag och år låg på mellan 53 % och 99 %.

(316)

Även om lönsamheten förbättrades med 27 % 2021 fortsatte unionsindustrin att gå med förlust. Under 2022 försämrades unionsindustrins ekonomiska situation, eftersom lönsamheten minskade med 185 %. Den minskade lönsamheten under 2022 berodde på den onormala ökningen av produktionskostnaderna på grund av ökade råvarupriser i kombination med det faktum att försäljningspriserna baserades på fasta priser under en viss tidsperiod. Försäljningspriserna kunde därför inte höjas i enlighet med detta, vilket ledde till stora förluster. Trots den växande marknaden och den kraftiga ökningen av förbrukningen kunde unionsindustrin därför inte hålla jämna steg med den kontinuerliga kostnadsökningen. Denna situation förvärrades 2022. Under skadeundersökningsperioden ökade den totala lönsamheten till följd av detta, men den förblev negativ under undersökningsperioden – mellan [(-5 % och 0 %)]. Kassaflödet minskade avsevärt (med 146 %) och samtidigt minskade de årliga investeringarna med 64 % under skadeundersökningsperioden. Räntabiliteten följde samma nedåtgående trend och minskade under skadeundersökningsperioden med 440 %.

(317)

År 2020, som användes som referenspunkt för analysen av tendenser, påverkades enligt klaganden kraftigt av pandemin och unionsindustrins verksamhet var den lägsta under det senaste årtiondet. Ökningen av indikatorerna från 2020 var därför inte en indikation på en växande industri utan snarare en återhämtning tillbaka till tidigare verksamhetsnivå.

(318)

De uppgifter som klaganden lämnade för 2019 bekräftade att unionsindustrins produktion och försäljning var exceptionellt låg – 2019 var unionsproducenternas produktionsvolym ungefär lika stor som produktionsnivån under undersökningsperioden, och unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden mellan 2019 och undersökningsperioden minskade med 14 %. Eftersom referensåret 2020 påverkades av pandemin ökade dock ett antal indikatorer under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins produktion ökade med 100 % och dess försäljning på unionsmarknaden ökade med 62 %.

(319)

Trots den betydande ökningen av unionens förbrukning av den berörda produkten under skadeundersökningsperioden (med 122 %) kunde unionsindustrin inte öka sin försäljning på motsvarande sätt för att åtminstone behålla sin marknadsandel. På grund av den kinesiska importen till väsentligt dumpade priser under skadeundersökningsperioden minskade tvärtom unionsindustrins marknadsandel från 52 % till 38 %. Samtidigt ökade den kinesiska importen avsevärt, med 226 %, under samma period och dess marknadsandel ökade från 37 % till 54 %. Utöver unionsindustrins förluster under skadeundersökningsperioden utvecklades även andra skadeindikatorer såsom kassaflöde, investeringsnivå och räntabilitet negativt.

(320)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(321)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Kommissionen undersökte importen från tredjeländer och unionsindustrins exportresultat. Det fanns såvitt känt inga andra faktorer som kunde ha vållat unionsindustrin skada.

(322)

Såsom anges i avsnitt 4.3.1 ökade importvolymerna av den berörda produkten från Kina betydligt under skadeundersökningsperioden. Priserna på importen underskred också unionsindustrins priser med i genomsnitt 13,4 %. Unionsindustrin kunde därför inte behålla eller öka sin marknadsandel och dra nytta av den ökade förbrukningen av den berörda produkten på unionsmarknaden under skadeundersökningsperioden. Denna situation hade en allvarlig inverkan på unionsindustrins lönsamhet, som var negativ under hela skadeundersökningsperioden.

(323)

Kommissionen drog därför preliminärt slutsatsen att denna dumpade import inverkade negativt på unionsindustrins situation.

(324)

Kommissionen undersökte också om andra kända faktorer, enskilt eller kollektivt, kunde försvaga det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen, som skulle innebära att ett sådant samband inte längre skulle existera och vara betydande.

(325)

Kommissionen fastställde importen från andra tredjeländer på grundval av uppgifter från Eurostat. Eftersom uppgifterna om denna import enligt vissa av KN-numren endast rapporterades i ton (och inte i enheter) kunde kommissionen inte fastställa volymer och priser per enhet, såsom gjordes för unionsindustrin och för importen från Kina, på grundval av uppgifter från de exporterande producenter som ingick i urvalet. Volymerna och priserna på importen från andra tredjeländer kunde därför inte direkt jämföras med unionsindustrins volymer och priser på importen från Kina och var därför endast vägledande, även om de tendenser som baserades på dessa volymer och priser under skadeundersökningsperioden var korrekta. För att fastställa marknadsandelarna använde kommissionen dock en omräkningsfaktor från ton till enheter på grundval av uppgifter från de samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenterna (91). När det gäller priserna ansåg kommissionen inte att detta var korrekt, eftersom användningen av en omvandlingsfaktor inte skulle leda till korrekta priser per enhet med tanke på skillnaderna i produktmix.

(326)

Förutom Kina importerades den berörda produkten till unionen från flera andra länder som tillsammans svarade för 8 % av marknadsandelen under undersökningsperioden:

Tabell 12

Import från andra länder

(327)

Förutom Kina var de två näst största importländerna till unionen Förenta staterna och Förenade kungariket, där var och en hade en marknadsandel på 3 % under undersökningsperioden. Övriga länder (utom Kina) stod tillsammans för en marknadsandel på omkring 3 % under undersökningsperioden. Priserna på importen från dessa länder ökade med 22 % under skadeundersökningsperioden.

(328)

I absoluta tal ökade importnivån från alla tredjeländer utom Kina med 57 %, men på grund av den ökade förbrukningen på unionsmarknaden minskade marknadsandelen för alla dessa länder med 4 procentenheter under skadeundersökningsperioden och var mycket lägre än marknadsandelen för den kinesiska importen.

(329)

Kommissionen drog följaktligen den provisoriska slutsatsen att import från andra länder inte har bidragit till den skada som vållats unionsindustrin.

(330)

Kommissionen bedömde exportvolymen på grundval av de uppgifter som lämnats av CMAE. Exportpriserna fastställdes på grundval av svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(331)

Volymerna av och de genomsnittliga priserna för unionsindustrins export utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Unionsindustrins exportresultat

(332)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrin sin exportvolym med 188 %. Såsom nämns i avsnitt 4.4.3.5 påverkades dock unionsindustrin kraftigt 2020 av pandemin som påverkade dess exportnivå. Före pandemin låg dess exportnivå på ungefär samma nivå som 2021.

(333)

De genomsnittliga exportpriserna minskade under skadeundersökningsperioden med 7 % och var under undersökningsperioden lägre än den genomsnittliga produktionskostnaden. Dessa exportpriser per enhet varierade dock från omkring 13 000 euro/enhet till 49 000 euro/enhet.

(334)

På det hela taget visade undersökningen att merparten av de utvalda unionsproducenternas exportförsäljning var lönsam. Följaktligen drogs slutsatsen att unionsindustrins exportresultat var positivt och inte kunde bidra till den skada som unionsindustrin lidit.

(335)

Såsom nämns i avsnitt 2.4.1 hävdade CCCME att elektrisk och hybrid mobil lyftutrustning bör undantas från produktdefinitionen. Den hävdade att unionsproducenterna traditionellt inriktade sig på konventionell mobil lyftutrustning medan de kinesiska producenterna inriktade sig på att exportera elektrisk mobil lyftutrustning. CCCME hävdade vidare att vissa av modellerna inte producerades av unionsproducenterna (se skäl 39) och att importen av dessa modeller av mobil lyftutrustning från Kina och av elektrisk mobil lyftutrustning i allmänhet därför inte kunde ha påverkat detta marknadssegment och inte kunde ha vållat unionsproducenterna någon skada.

(336)

Kommissionen höll inte med. Jämförelsen mellan de produkttyper som importerades av de exporterande producenter som ingick i urvalet och de produkttyper som såldes av unionsindustrin visade att mer än 90 % av de produkttyper som såldes av de unionsproducenter som ingick i urvalet i allmänhet var jämförbara med de produkttyper som importerades från Kina. Under undersökningsperioden avsåg dessutom mer än 60 % av de utvalda unionsproducenternas försäljning på unionsmarknaden elektrisk mobil lyftutrustning. Kommissionen noterade vidare att både unionsindustrins och de kinesiska exporterande producenternas försäljning av hybrid mobil lyftutrustning var försumbar. Därför konkurrerade den elektriska mobila lyftutrustning som såldes av unionsproducenterna med de produkttyper som såldes av de kinesiska exporterande producenterna.

(337)

Kommissionen ansåg dessutom att effekten av att relativt billigare elektriska maskiner, som elektriska saxar, importerades från Kina var att det blev ekonomiskt mindre lönsamt för unionsproducenterna att konkurrera med vissa produkttyper. Det faktum att vissa produkttyper producerades i mindre utsträckning kunde därför inte leda till slutsatsen att dessa produkttyper inte konkurrerade med importen från Kina, utan var snarare verkan av den dumpade importen.

(338)

Kommissionen drog därför slutsatsen att den dumpade importen av elektrisk mobil lyftutrustning från Kina bidrog till den skada som unionsindustrin lidit.

(339)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkan av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Dessa andra faktorers eventuella inverkan på unionsindustrins resultat var dock begränsad.

(340)

Mot bakgrund av de ovanstående övervägandena fastställde kommissionen provisoriskt ett orsakssamband mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina, som inte försvagades av de faktorer som nämnts ovan.

(341)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(342)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen.

(343)

I detta skede fastställde kommissionen preliminärt att villkoren för tillämpning av artikel 7.2a inte föreligger. Kommissionen kommer att fortsätta att undersöka frågan i det slutliga skedet.

(344)

I det preliminära skedet fastställdes därför de provisoriska antidumpningstullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen huruvida dumpningsmarginalen för de exporterande producenter som ingick i urvalet skulle bli högre än skademarginalen.

(345)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(346)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen vid fastställandet av vinstmålet följande faktorer: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från Kina, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka alla kostnader och investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(347)

Klaganden hävdade att på grundval av unionsindustrins tidigare resultat borde en vinst på 10,2 % anses vara rimlig under normala marknadsförhållanden. Detta vinstmål kunde dock inte styrkas eller underbyggas av undersökningsresultaten.

(348)

Uppgifter om fastställandet av den normala vinsten ingick dessutom i de frågeformulär som sändes till de unionsproducenter som ingick i urvalet. Detta omfattade lönsamheten för den likadana produkten under de tio år som föregick undersökningsperioden.

(349)

En av unionsproducenterna i urvalet tillhandahöll ett vinstmål på 17,7 %, som dock baserades på standardiserade rörliga kostnader och inte på realiserad vinst. Kommissionen kunde därför inte ta hänsyn till denna vinst. Kommissionen beslutade därför att använda den vinst som två av de producenter som ingår i urvalet uppnådde för Europa 2018 för försäljningen av mobil lyftutrustning, eftersom 2018 enligt producenterna av mobil lyftutrustning var det sista året som föregick den kraftiga ökningen av den kinesiska importen, vilket resulterade i ett vinstmål på 7 %. Kommissionen beslutade därför preliminärt att använda vinstmålet på 7 %.

(350)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen lämnade två av de unionsproducenter som ingick i urvalet uppgifter om de framtida kostnaderna till följd av multilaterala miljöavtal, och protokollen till dessa, som unionen är part i, samt de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga 1a till grundförordningen, som unionsindustrin kommer att ådra sig under tillämpningsperioden för åtgärden enligt artikel 11.2.

(351)

Kommissionen ansåg att företagen för vissa av kostnaderna inte hade lagt fram tillräckliga bevis för att dessa kostnader grundade sig på obligatoriska krav enligt ett multilateralt miljöavtal eller ILO-konventioner, utan att det snarare rörde sig om projekt för att tillgodose marknadens efterfrågan på att producera elektrisk mobil lyftutrustning. Kommissionen godtog dock att lägga till indirekta koldioxidkostnader i energiförbrukningen, och dessa kostnader lades till det icke-skadevållande priset.

(352)

På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet på produktionskostnaden för unionsproducenterna under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(353)

Kommissionen fastställde sedan nivån för målprisunderskridandemarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de enskilda samarbetande exporterande producenter i de berörda länder som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkten som sålts på unionsmarknaden av unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(354)

Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” definierades på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se avsnitt 3.7.4).

(355)

Kommissionen undersökte om införandet av åtgärder, trots att skadevållande dumpning konstaterats, skulle strida mot unionens intresse i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse grundades på en bedömning av alla de olika berörda intressena, däribland unionsindustrins, leverantörer i tidigare leds, användares, distributörers och icke-närstående importörers intressen.

(356)

Unionsindustrin som producerar de mobila lyftplattformar består enligt klaganden av 22 företag och sysselsätter enligt klaganden fler än 3 000 anställda. Ingen av dessa producenter motsatte sig inledandet av undersökningen.

(357)

Såsom konstateras i avsnitt 4.4.3.5 påverkade den dumpade importen från Kina situationen för unionsproducenterna av den berörda produkten negativt: trots den ökade förbrukningen på unionsmarknaden ökade inte unionsproducenternas marknadsandel och dess lönsamhet minskade.

(358)

Med tanke på slutsatsen i avsnitt 4.5.3.5 att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen, skulle införandet av åtgärder göra det möjligt för unionsindustrin att börja dra nytta av rättvisa handelsvillkor på unionsmarknaden, få ett slut på prisnedgången och förbättra sin lönsamhet till en hållbar nivå och återhämta sig. Unionsindustrin skulle också kunna öka sin produktion och sitt kapacitetsutnyttjande, vilket ytterligare skulle ha en positiv inverkan på dess resultat.

(359)

Avsaknaden av åtgärder kommer sannolikt att leda till ytterligare betydande negativa effekter för unionsindustrin i form av lägre försäljning, produktionsvolymer och kapacitetsutnyttjande, samt till att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindras, vilket leder till ytterligare finansiell försämring av dess ekonomiska situation när det gäller lönsamhet och investeringar. Alla dessa omständigheter skulle hota unionsindustrins lönsamhet.

(360)

Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärderna skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(361)

Utöver den direkta sysselsättningen förlitade sig industrin för mobil lyftutrustning också på ett omfattande nätverk av leverantörer i tidigare led av de olika komponenter av mobil lyftutrustning som sedan monteras på unionsindustrins produktionslinjer. Enbart klagandena förlitade sig enligt sina uppgifter på minst 280 leverantörer, varav uppskattningsvis 260 är verksamma i unionen. Detta skulle enligt unionsindustrins uppskattning innebära omkring 32 000 arbetstillfällen i EU i minst 14 olika medlemsstater: Italien, Polen, Frankrike, Tyskland, Belgien, Ungern, Slovenien, Sverige, Danmark, Finland, Spanien, Nederländerna, Irland och Rumänien.

(362)

I avsaknad av ytterligare uppgifter, ansåg kommissionen på grundval av ovanstående att införandet av antidumpningstullar, utöver den positiva effekten på unionsindustrins ekonomiska situation, skulle kunna ha en positiv inverkan på leverantörerna av mobil lyftutrustning i ett stort antal medlemsstater.

(363)

Enligt klaganden är de allra flesta användare (mellan 75 och 90 %) uthyrningsföretag.

(364)

Endast en av användarna i unionen, uthyrningsföretaget Kiloutou, lämnade ett fullständigt svar på frågeformuläret. Kiloutou ingår i en grupp som är verksam inom uthyrning av utrustning och anläggningsmaskiner till bygg- och anläggningspersonal. Företaget ansåg att om antidumpningstullar infördes på import från Kina skulle användarna på unionsmarknaden kunna få högre kostnader för mobil lyftutrustning, eftersom denna verksamhet var beroende av kostnadseffektiv lyftutrustning.

(365)

Den klagande ansåg däremot att eftersom maskinernas livslängd var lång och eftersom alla maskiner hyrdes och användes många gånger utspäddes prisfluktuationerna. Med ett genomsnittligt maskinpris på cirka [35 000–40 000] euro fördelades dessutom eventuella prisfluktuationer över flera år och flera användningstillfällen, och över olika kunder. Kommissionen anser att storleken på de stora hyresföretagens flotta också var relativt stor jämfört med unionens årliga förbrukning. Sammantaget gör storleken på dessa flottor, och den relativt långsamma ersättningsgraden, användarna mycket mindre sårbara för prisfluktuationer. Uthyrningsföretag ansågs också skyddas av eventuella prisökningar till följd av deras förmåga att överföra dessa effekter på sina kunder, vilket gjorde det möjligt för dem att behålla sina marginaler.

(366)

Klaganden hävdade också att maskiner vanligen också såldes vidare av uthyrningsföretag eller andra köpare. Dessa återförsäljningar, även efter flera års användning, skulle kunna göras till en betydande del av inköpspriset. En eventuell prisökning till följd av åtgärden skulle därför i sin tur också öka återförsäljningspriset för begagnade maskiner.

(367)

På grundval av ovanstående ansåg kommissionen att inverkan på uthyrningsföretagen verkligen var mindre än om de ytterligare ”bearbetade” den berörda produkten. Eftersom maskiner i allmänhet förblev uthyrningsföretagens egendom skulle varje prishöjning direkt avspegla en ökning av företagets tillgångar. Det faktum att maskinerna användes under en längre period minskade enligt kommissionens uppfattning även de negativa effekterna av en potentiell prisökning.

(368)

Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärderna inte skulle ha en oproportionell inverkan på uthyrningsföretagen.

(369)

De övriga användarna av mobil lyftutrustning är främst byggföretag, industri- och jordbruksföretag eller företag som regelbundet behöver dessa maskiner, såsom logistikcentrum och flygplatser. Detta är i de flesta fall stora företag.

(370)

Klaganden anser att prisökningarnas inverkan på dessa företag är begränsad, eftersom de mobila lyftplattformarna endast utgör en marginell del av deras utrustning och av deras kostnader. Dessa slutanvändare är företag med tillräcklig verksamhetsvolym, vilket gör investeringarna i plattformarna till en begränsad del av deras kostnader.

(371)

Kommissionen ansåg att de företag som köper mobil lyftutrustning har olika kärnverksamheter och att kostnaden för mobil lyftutrustning i allmänhet skulle vara marginell jämfört med dessa företags totala kostnader. En eventuell prishöjning på mobil lyftutrustning skulle öka deras kostnader, men inte i sådan utsträckning att det skulle få en allvarlig finansiell inverkan på verksamheten. Kommissionen drog därför slutsatsen att åtgärdernas inverkan på dessa andra användare var begränsad.

(372)

Eftersom importörer och handlare inte samarbetade ansåg kommissionen att de icke-närstående importörerna och handlarna kunde fortsätta att köpa in den mobila lyftutrustningen från flera olika källor och sälja den vidare till priser som gjorde det möjligt för dem att behålla sina marginaler. Kommissionen ansåg därför att verkningarna för icke-närstående importörer och handlare var begränsade om antidumpningsåtgärderna införs.

(373)

Även om den övergripande prisnivån för mobil lyftutrustning förväntas öka, fann kommissionen mot bakgrund av ovanstående att de övergripande fördelarna med åtgärderna uppväger de potentiella negativa effekterna för importörer och användare. Kommissionen ansåg att det också var viktigt för de största användarna – uthyrningsföretagen – att produktionen av mobil lyftutrustning fortsätter att äga rum på unionsmarknaden, för att diversifiera deras flottor. Om hyresföretagen var helt beroende av import skulle de eventuellt drabbas av förlängda ledtider och försörjningsavbrott och prisökningar på längre sikt.

(374)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(375)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas beträffande import av mobil lyftutrustning med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(376)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(377)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Efter synpunkter som inkom efter utlämnandet av uppgifter på förhand korrigerades ett skrivfel avseende de volymer som användes för beräkningen av skadan och dumpningsmarginalen för Terex och resulterade i en justering nedåt av marginalerna. Ett skrivfel korrigerades också för Sinoboom, vilket ledde till en något lägre dumpningsmarginal. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(378)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(379)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(380)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(381)

Statistik över mobil lyftutrustning uttrycks ofta i enheter. Det finns dock ingen sådan extra mängdenhet för mobil lyftutrustning som anges i den kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 (92). Därför måste det föreskrivas att inte bara vikten i kilo eller ton utan även antalet enheter för importen av den berörda produkten ska anges i deklarationen för övergång till fri omsättning. Enheter bör anges för Taric-nummer: 8427101010, 8427201910, 8428909020, 8431200060 och 8431390010).

(382)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(383)

Synpunkter på beräkningarnas noggrannhet beaktades där så var lämpligt.

(384)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen inom en fastställd tidsfrist.

(385)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.