Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2013 av den 23 juli 2024 om åtgärder för att förhindra etablering och spridning inom unionens territorium och för att utrota Pomacea (Perry) samt om upphävande av genomförandebeslut 2012/697/EU

BILAGA

MALLAR FÖR RAPPORTERING AV RESULTATEN AV DE ÅRLIGA INVENTERINGAR SOM GENOMFÖRTS I ENLIGHET MED ARTIKEL 7

DEL A

1.   Mall för rapportering av resultaten av årliga inventeringar

1. Beskrivning av det avgränsade området

2. Det avgränsade områdets ursprungliga storlek (ha)

3. Det avgränsade områdets uppdaterade storlek (ha)

4. Strategi (utrotning eller inneslutning)

5. Zon

6. Inventeringsplatser

7. Riskområden som identifierats

8. Riskområden som inspekterats

9. Växtmaterial/vara

10. Förteckning över värdväxtarter

11. Tidpunkt

12. Inventeringsuppgifter

13. Antal analyserade symtomatiska prover: i: Totalt ii: Positiva iii: Negativa iv: Obestämda

14. Antal analyserade asymtomatiska prover: i: Totalt ii: Positiva iii: Negativa iv: Obestämda

15. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715

16. Anmärkningar

A) Antal visuella undersökningar

B) Totalt antal prover

C) Typ av fällor (eller annan alternativ metod (t.ex. svepnät))

D) Antal fällor (eller annan fångstmetod)

E) Antal platser med fällor (om det skiljer sig från uppgiften i D)

F) Typ av tester (t.ex. mikroskopisk identifiering, PCR, Elisa)

G) Totalt antal tester

H) Andra åtgärder (t.ex. spårhundar, drönare, helikoptrar, informationskampanjer)

Namn

Datum för inrättande

Beskrivning

Antal

I) Antal andra åtgärder

Nummer

Datum

A

B

C

D

E

F

G

H

I

i

ii

iii

iv

i

ii

iii

iv

2.   Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Om denna mall är ifylld behöver mallen i del B inte fyllas i.

Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.

Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.

Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.

Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden och strategierna för dessa områden.

Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).

Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 7: Ange vilka riskområden som identifierats på grundval av skadegörarens biologi, förekomst av värdväxter, ekoklimatiska förhållanden och riskplatser.

Kolumn 8: Ange de riskområden som ingår i inventeringen, av dem som identifierats i kolumn 7.

Kolumn 9: Ange växter, frukt, utsäde, jord, förpackningsmaterial, trä, maskiner, fordon, vatten, annat (ange vad det innebär i det särskilda fallet).

Kolumn 10: Ange förteckningen över växtarter/växtsläkten som inventerats, använd en rad per växtart/växtsläkte.

Kolumn 11: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 12: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumnerna 13 och 14: Ange resultaten, i förekommande fall, samt den information som finns tillgänglig i motsvarande kolumner. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 15: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum när det gäller fynd i buffertzonen. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 16 (”Anmärkningar”).

DEL B

1.   Mall för rapportering av resultaten av statistiskt baserade årliga inventeringar

1. Beskrivning av det avgränsade området

2. Det avgränsade områdets ursprungliga storlek (ha)

3. Det avgränsade områdets uppdaterade storlek (ha)

4. Strategi

5. Zon

6. Inventeringsplatser

7. Tidpunkt

A. Definition av inventeringen (ingångsparametrar för RiBESS+)

B. Provtagning

C. Resultaten av inventeringen

25. Anmärkningar

8. Målpopulation

9. Epidemiologiska enheter

10. Detektionsmetoder

11. Provtagningens effektivitet

12. Metodens känslighet

13. Riskfaktorer (åtgärder, platser och områden)

14. Antal inspekterade epidemiologiska enheter

15. Antal visuella undersökningar

16. Antal prover

17. Antal fällor

18. Antal platser med fällor

19. Antal tester

20. Antal andra åtgärder

21. Resultat

22. Anmälningsnummer för de anmälda utbrotten, om tillämpligt, i enlighet med genomförandeförordning (EU) 2019/1715

23. Uppnådd konfidensgrad

24. Hypotetisk prevalens

Namn

Datum för inrättande

Beskrivning

Antal

Värdart

Yta (ha eller annan relevant enhet)

Inspektionsenheter

Beskrivning

Enheter

Visuell undersökning

Utplacering av fällor

Testning

Andra metoder

Riskfaktor

Risknivå

Antal platser

Relativ risk

Andel av värdpopulationen

Positiva

Negativa

Obestämda

Nummer

Datum

2.   Anvisningar om hur mallen ska fyllas i

Förklara de antaganden som ligger till grund för inventeringens utformning per skadegörare. Sammanfatta och motivera följande:

—	Målpopulation, epidemiologisk enhet och inspektionsenheter.

—	Detektionsmetod och metodens känslighet.

—	Riskfaktor(er) med angivande av risknivåer och motsvarande relativa risker samt andelar av värdväxtpopulationen.

Kolumn 1: Ange namnet på det geografiska området, utbrottsnumret eller annan information som möjliggör identifiering av detta avgränsade område samt det datum då området inrättades.

Kolumn 2: Ange storleken på det avgränsade området innan inventeringen påbörjas.

Kolumn 3: Ange storleken på det avgränsade området efter inventeringen.

Kolumn 4: Ange strategi: Utrotning eller inneslutning. Använd så många rader som behövs, beroende på antalet avgränsade områden per skadegörare och strategierna för dessa områden.

Kolumn 5: Ange den zon i det avgränsade område där inventeringen genomfördes. Använd så många rader som behövs. Använd olika rader för angripen zon (AZ) respektive buffertzon (BZ). Ange i förekommande fall det område i den angripna zonen där inventeringen genomfördes på olika rader (t.ex. de sista tjugo kilometerna intill buffertzonen, runt plantskolor).

Kolumn 6: Ange antalet inventeringsplatser och beskriv dem genom att välja en av följande poster för beskrivningen:

1.	Friland (produktionsområde): 1.1 Fält (åkermark, betesmark), 1.2 Fruktodling/vinodling, 1.3 Plantskola, 1.4 Skog.

2.

Friland (annat): 2.1 Privat trädgård, 2.2 Offentlig plats, 2.3 Naturskyddsområde, 2.4 Vilda växter på andra områden än naturskyddsområden, 2.5 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri, våtmarker, bevattningssystem, dräneringsnät).

3.	Fysiskt slutna förhållanden: 3.1 Växthus, 3.2 Annan privat plats än växthus, 3.3 Annan offentlig plats än växthus, 3.4 Annat, ange vad det innebär i det särskilda fallet (t.ex. handelsträdgård, försäljningsställen som använder träemballage, träindustri).

Kolumn 7: Ange vilka månader på året som inventeringen genomfördes.

Kolumn 8: Ange den valda målpopulationen samt bifoga förteckning över värdarter/värdsläkten och område som omfattas. Målpopulationen definieras som alla inspektionsenheter sammantagna. För jordbruksmark anges dess storlek vanligen i hektar, men kan även anges som odlingslotter, fält, växthus osv. Motivera valet i de underliggande antagandena. Ange de inventerade inspektionsenheterna. Med inspektionsenhet avses växter, växtdelar, varor, material och skadegörarvektorer som har undersökts för identifiering och påvisande av skadegörarna.

Kolumn 9: Ange de epidemiologiska enheter som inventerats, ange beskrivning och måttenhet. Med epidemiologisk enhet avses ett homogent område där interaktioner mellan skadegöraren, värdväxterna samt de abiotiska och biotiska faktorerna och förhållandena skulle resultera i samma epidemiologi vid förekomst av skadegöraren. De epidemiologiska enheterna är en uppdelning av målpopulationen och de är i epidemiologisk mening homogena och innehåller minst en värdväxt. I vissa fall kan hela värdpopulationen i en region/ett område/ett land definieras som en epidemiologisk enhet. De kan vara Nuts-regioner, stadsområden, skogar, rosenträdgårdar eller lantbruk, eller ett område med storleken en hektar. Motivera valet av epidemiologiska enheter i de underliggande antagandena.

Kolumn 10: Ange de metoder som använts under inventeringen, inklusive antalet åtgärder för varje fall, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje växtskadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig.

Kolumn 11: Ange en uppskattning av provtagningens effektivitet. Med provtagningens effektivitet avses sannolikheten för att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt. För vektorer är det metodens effektivitet vad gäller att fånga in en positiv vektor när den förekommer i det inventerade området. För jord är det effektiviteten vad gäller att välja ett jordprov som innehåller skadegöraren när den förekommer i det inventerade området.

Kolumn 12: Med metodens känslighet avses sannolikheten för att en metod korrekt påvisar förekomst av skadegörare. Metodens känslighet definieras som sannolikheten att en sant positiv värd ger ett positivt testresultat. Det är multiplikationsprodukten av provtagningens effektivitet (dvs. sannolikheten att välja infekterade växtdelar från en infekterad växt) och den diagnostiska känsligheten (kännetecknad av den visuella undersökning och/eller det laboratorietest som används vid identifieringsprocessen).

Kolumn 13: Ange riskfaktorerna på olika rader. Använd så många rader som behövs. Ange risknivån för varje riskfaktor och motsvarande relativa risk och andel av värdpopulationen.

Kolumn B: Ange inventeringsuppgifterna, beroende på de särskilda lagstadgade kraven för varje skadegörare. Ange ”N/A” om information för en viss kolumn inte är tillgänglig. Den information som ska anges i dessa kolumner är förknippad med informationen som anges i kolumn 10, ”Detektionsmetoder”.

Kolumn 18: Ange antalet platser med fällor om detta antal skiljer sig från antalet fällor (kolumn 17) (t.ex. samma fälla används på olika platser).

Kolumn 21: Ange antalet prover som befunnits vara positiva, negativa eller obestämda. ”Obestämda” är de prover som analyserats men för vilka det av olika orsaker inte erhållits några resultat (t.ex. under detektionsgränsen, obehandlat prov, oidentifierat prov, gammalt prov).

Kolumn 22: Ange de utbrott som anmälts under det år då inventeringen ägde rum. Anmälningsnummer för utbrotten behöver inte tas med om den behöriga myndigheten har konstaterat att fyndet utgör ett av de fall som avses i artikel 14.2, 15.2 eller 16 i förordning (EU) 2016/2031. Ange i så fall skälet till att inte uppge denna information i kolumn 25 (”Anmärkningar”).

Kolumn 23: Ange inventeringens känslighet, i enlighet med internationella standarder för växtskyddsåtgärder (ISPM nr 31). Värdet på den uppnådda konfidensgraden vad gäller skadegörarfrihet beräknas på grundval av utförda undersökningar (och/eller prover) och med beaktande av metodens känslighet och den hypotetiska prevalensen.

Kolumn 24: Ange den hypotetiska prevalensen på grundval av en uppskattning före inventeringen av den troliga faktiska prevalensen av skadegöraren på fältet. Den hypotetiska prevalensen fastställs som ett mål för inventeringen och motsvarar den kompromiss som riskhanterarna gör mellan risken för att skadegöraren förekommer och de resurser som är tillgängliga för inventeringen. För en inventering för påvisande av skadegörare fastställs oftast ett värde på 1 %.