|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2024/2163 |
16.8.2024 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/2163
av den 14 augusti 2024
om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (1), särskilt artikel 7,
efter samråd med medlemsstaterna, och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1. Inledande
|
(1) |
Den 20 december 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av biodiesel med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (grundförordningen). Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
|
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 7 november 2023 av European Biodiesel Board (klaganden eller EBB). Klagomålet ingavs för unionens biodieselindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
|
(3) |
Import av biodiesel omfattas för närvarande av antidumpningsåtgärder när den har sitt ursprung i Förenta staterna (3) och utjämningsåtgärder när den har sitt ursprung i Argentina (4), Indonesien (5) eller Förenta staterna (6). |
|
(4) |
Den 29 april 2024 lämnade klaganden in en begäran om registrering i enlighet med artikel 14.5 i grundförordningen. Kommissionen registrerade inte importen, eftersom de villkor för retroaktiv tillämpning som beskrivs i artikel 10.4 i grundförordningen inte ansågs vara uppfyllda. |
1.2. Berörda parter
|
(5) |
I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen klaganden, andra kända unionsproducenter, kända exporterande producenter och myndigheterna i Kina, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer om inledandet av undersökningen och inbjöd dem att delta. |
|
(6) |
Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen part begärde att bli hörd av förhörsombudet. Kommissionen höll höranden med klaganden (tillsammans med intresseorganisationer som såvitt känt var berörda), den exporterande producenten i urvalet EcoCeres och den närstående importören till Zhuoyue – Excelence New Energy BV. |
1.3. Stickprovsförfarande
|
(7) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. |
1.3.1. Stickprovsförfarande avseende unionsproducenter
|
(8) |
I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen valde ut tre unionsproducenter på grundval av den största produktions- och försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen mellan den 1 oktober 2022 och den 30 september 2023, vilken fastställdes i det inledande skedet. Hänsyn togs också till produktmixen. De tre unionsproducenter som ingick i urvalet stod för omkring 12 % av den beräknade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och 23 % av produktionen och försäljningen i EU för de producenter som besvarade undersökningen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Klaganden och den kinesiska exporterande producenten EcoCeres lämnade synpunkter. |
|
(9) |
EcoCeres begärde att unionsproducenten Neste skulle ingå i urvalet. Företaget hävdade att det var motiverat att ta med Neste för att säkerställa att urvalet totalt sett var representativt, eftersom Neste då skulle vara den största unionsproducenten och stå för 15 % av den uppskattade totala produktionsvolymen för biodiesel i unionen, och utan Neste skulle urvalet inte vara representativt när det gäller produktions- eller försäljningsvolym. Företaget ansåg också att det var motiverat att Neste ingick i urvalet, eftersom Neste är en stor producent av produkttypen hydrerad vegetabilisk olja (HVO), den huvudsakliga produkttyp som EcoCeres säljer på unionsmarknaden. |
|
(10) |
Kommissionen analyserade EcoCeres begäran. För det första noterade kommissionen att urvalet tog hänsyn till enskilda rättsliga enheters storlek. Mot bakgrund av de klargöranden om Nestes produktionsvolym som klaganden lämnat föreföll EcoCeres påstående om Nestes respektive produktionsvolymer i dess olika anläggningar vara överdrivet. För det andra visade tillgängliga uppgifter att produktionen i unionen under undersökningsperioden huvudsakligen bestod av fettsyrametylestrar (FAME). Produktionsvolymerna för HVO (7) var klart lägre. För det tredje beaktades denna produktmix redan i det preliminära urvalet genom att Raffineria di Gela S.p.A., som ingår i Eni-gruppen och producerar HVO, ingick i urvalet. EcoCeres begäran om att Neste skulle läggas till i urvalet avvisades därför. |
|
(11) |
Mot bakgrund av de kinesiska producenternas råvarumix (avfallsbaserad) hävdade EBB att unionsproducenten i urvalet Saipol, som producerar biodiesel från rapsolja, borde ersättas av en producent som producerar biodiesel från avancerade bränsleråvaror i Tyskland. EBB hävdade att den kinesiska biodieselindustrin inte använder rapsolja för att producera biodiesel, eftersom den främst använder använd matolja som finns tillgänglig på hemmamarknaden. Om Saipol skulle bekräftas i det slutgiltiga urvalet av unionsproducenter skulle därför nästan hälften av urvalets försäljning i unionen inte kunna jämföras direkt med importen från Kina av avfallsbaserad biodiesel. EBB hävdade att Verbio SE skulle vara en lämplig unionsproducent i urvalet för den aktuella undersökningen, eftersom företaget är beläget i Tyskland och Verbios anläggningar använder avancerade bränsleråvaror samtidigt som det även använder rapsolja för att producera biodiesel. |
|
(12) |
Efter detta påstående klargjorde kommissionen att kriterierna för urvalet av unionsproducenter var de berörda företagens försäljning eller produktionsvolym samt produktmixen. De parter som ingick i urvalet på denna grundval ansågs vara representativa för unionsindustrin som helhet. Trots EBB:s synpunkter fann kommissionen därför inga skäl att utesluta Saipol från urvalet av unionsproducenter. Saipol var en av de största biodieselproducenterna (8) i unionen, vilket noterades av klaganden. Dessutom ansågs Saipol vara representativt för unionsindustrin eftersom företaget producerade biodiesel med utgångspunkt i rapsolja, den dominerande bränsleråvaran i unionen för produktion av biodiesel. |
|
(13) |
Det skulle därtill inte vara motiverat att ta med en Verbio-anläggning i urvalet, vilket EBB själv påpekade, eftersom produktionsvolymen för Masol Iberia Biodiesel S.L.U., ett av de tre företag som föreslogs ingå i urvalet, var betydligt större. Dessutom skulle det faktum att Masol Iberia Biodiesel S.L.U. ingick i urvalet säkerställa att en jämförelse kunde göras mellan unionsindustrins och de exporterande producenternas försäljning av biodiesel från avancerade bränsleråvaror. Begäran om att inkludera Verbio SE avvisades därför. |
|
(14) |
Mot bakgrund av den huvudsakliga användning av bränsleråvaror som rapporterats av de kinesiska parter som ingick i urvalet ansåg kommissionen dock att det var lämpligt att utvidga volymen av biodiesel som är baserad på använd matolja i urvalet av unionsproducenter, eftersom detta skulle förbättra representativiteten för unionsindustrins produktmix gentemot kinesisk import och underlätta jämförelsen. Kommissionen beslutade därför att lägga till Chevron Renewable Energy Group, en biodieselproducent med säte i Tyskland som använder använd matolja som bränsleråvara, i urvalet. |
|
(15) |
De tre unionsproducenter som ingick i urvalet stod för omkring 15 % av den beräknade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och 28 % av produktionen och försäljningen i EU för de producenter som besvarade undersökningen. |
|
(16) |
Kommissionen uppmanade de fyra unionsproducenter som ingick i urvalet att besvara frågeformuläret. Kommissionen uppmanade också berörda parter att lämna synpunkter på det reviderade urvalet. EcoCeres lämnade synpunkter. |
|
(17) |
EcoCeres uppgav att urvalsbeslutet fattats på grundval av felaktiga fakta. Företaget hävdade särskilt att Nestes anläggning i Rotterdam hade en större produktionskapacitet än Saipol och att kommissionen hade underskattat HVO-produktionen i EU (9). EcoCeres begärde därför att minst en Neste-enhet/Neste-anläggning skulle ingå i urvalet i stället för eller utöver Raffineria di Gela. |
|
(18) |
Påståendet att Nestes anläggning i Rotterdam hade en produktionskapacitet för HVO som var högre än Saipols biodieselproduktion bevisar inte att den relevanta rättsliga enheten under undersökningsperioden faktiskt hade en produktionsnivå eller en försäljning i EU som låg nära denna produktionskapacitet. Såsom förklaras i skäl 8 ovan är produktions- och försäljningsvolymer snarare än produktionskapacitet avgörande faktorer för om ett företag ska ingå (eller inte ingå) i urvalet. När det gäller kommissionens påstått för låga uppskattning av HVO-produktion i unionen noterade kommissionen att parten lämnade motstridiga uppgifter. Den produktion på 5 miljoner ton HVO i unionen 2022 som EcoCeres hävdade motsades av en annan inlaga från företaget (10), där kapaciteten (dvs. en siffra som normalt är högre än den faktiska produktionen) 2023 för fristående produktionsanläggningar för HVO i unionen rapporterades uppgå till 3 miljoner ton. Mot bakgrund av ovanstående och för att inte i onödan överrepresentera HVO i urvalet avvisades EcoCeres begäran om att inkludera minst en Neste-enhet/Neste-anläggning i urvalet. |
1.3.2. Stickprovsförfarande avseende importörer
|
(19) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. |
|
(20) |
Två icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till det låga antalet svar beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt. |
1.3.3. Stickprovsförfarande avseende exporterande producenter i Kina
|
(21) |
För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. |
|
(22) |
Sextiotre (63) exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av tre exporterande producenter/grupper av exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. |
|
(23) |
Kommissionen mottog synpunkter på urvalet från en berörd part. Den exporterande producenten Henan Junheng Industrial Group Biotechnology Company., Ltd. (Henan Junheng) hävdade att kommissionen borde öka antalet företag som producerar hydrerad vegetabilisk olja (HVO) i urvalet för att återspegla skillnaderna i kostnader och exportpriser till följd av olika produktionsprocesser för FAME och HVO. |
|
(24) |
Kommissionen erinrade om att det ursprungliga urvalet omfattade en betydande andel av importen (omkring 55 %). Dessutom stod den producent av HVO som ingick i urvalet för omkring en tredjedel av den exportvolym som ingick i urvalet. Kommissionen ansåg därför att urvalet var tillräckligt representativt för de kinesiska exporterande producenter som producerade båda de olika underkategorierna av biodiesel. Kommissionen avvisade därför påståendet och bekräftade det ursprungliga urvalet av exporterande producenter. |
1.4. Individuell undersökning
|
(25) |
En exporterande kinesisk producent begärde en enskild undersökning i enlighet med artikel 17.3 i grundförordningen. En granskning av denna begäran under undersökningens preliminära skede skulle ha varit orimligt betungande, särskilt med tanke på den komplicerade strukturen hos de exporterande producenter/grupper av exporterande producenter som ingick i urvalet (totalt fem produktionsenheter och flera relevanta närstående företag, såsom leverantörer eller handlare) och med tanke på hur lång tid kontrollerna på plats skulle ta. Den exporterande producent som begärde en enskild undersökning sålde biodiesel till unionen direkt och via en närstående handlare, vilket innebär att en enskild undersökning av detta företag skulle kräva en undersökning av minst två enheter. Kommissionen kommer att besluta om huruvida en enskild undersökning ska medges i undersökningens slutliga skede. |
1.5. Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
|
(26) |
Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna. |
|
(27) |
Kommissionen sände frågeformulär till de unionsproducenter som ingick i urvalet, två importörer/handlare, klaganden och de exporterande producenterna i Kina. Med undantag för klagandens frågeformulär gjordes samma frågeformulär tillgängliga online (11) samma dag som undersökningen inleddes. |
|
(28) |
Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:
|
1.6. Undersökningsperiod och skadeundersökningsperiod
|
(29) |
Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 oktober 2022 till och med den 30 september 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden). |
2. UNDERSÖKT PRODUKT, BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
2.1. Undersökt produkt
|
(30) |
Den produkt som är föremål för undersökning är fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, allmänt kallade biodiesel, i ren form eller som ingår i en blandning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 21, 1516 20 98 22, 1516 20 98 23, 1516 20 98 29, 1516 20 98 31, 1516 20 98 32 och 1516 20 98 39), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 21, 1518 00 91 22, 1518 00 91 23, 1518 00 91 29, 1518 00 91 31, 1518 00 91 32 och 1518 00 91 39), ex 1518 00 95 (Taric-nummer 1518 00 95 10, 1518 00 95 11 och 1518 00 95 19), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 21, 1518 00 99 22, 1518 00 99 23, 1518 00 99 29, 1518 00 99 31, 1518 00 99 32 och 1518 00 99 39), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 21, 2710 19 43 22, 2710 19 43 23, 2710 19 43 29, 2710 19 43 31, 2710 19 43 32 och 2710 19 43 39), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 21, 2710 19 46 22, 2710 19 46 23, 2710 19 46 29, 2710 19 46 31, 2710 19 46 32 och 2710 19 46 39), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 21, 2710 19 47 22, 2710 19 47 23, 2710 19 47 29, 2710 19 47 31, 2710 19 47 32 och 2710 19 47 39), 2710 20 11 , 2710 20 16 , ex 3824 99 92 (Taric-nummer 3824 99 92 10, 3824 99 92 11, 3824 99 92 13, 3824 99 92 14, 3824 99 92 15, 3824 99 92 16, och 3824 99 92 19), 3826 00 10 och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 11, 3826 00 90 12, 3826 00 90 13, 3826 00 90 19, 3826 00 90 31, 3826 00 90 32 och 3826 00 90 39), med undantag för hållbara flygbränslen som uppfyller kraven i ASTM D7566-22 Standard Specification for Aviation Turbine Fuel containing Syntheize Hydrocarbons, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2710 19 43 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 46 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 47 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 20 11 (Taric-tilläggsnummer 89FT) och ex 2710 20 16 (Taric-tilläggsnummer 89FT), med ursprung i Folkrepubliken Kina (den undersökta produkten). |
|
(31) |
Den undersökta produkten kan produceras genom olika processer, såsom transesterifiering av oljor och fetter, en Fischer-Tropsch-syntes eller vätebehandling av förnybara bränsleråvaror. Det är ett förnybart bränsle som framställs från ett brett utbud av råvaror, inbegripet vegetabiliska oljor som rapsolja, sojabönolja, palmolja, använda matoljor, animaliskt fett eller biomassa. |
|
(32) |
Biodiesel används vanligtvis inom transportsektorn, såsom väg-, järnvägs-, luftfarts- och sjöfartssektorerna och föreligger huvudsakligen blandad med fossil diesel, men även i ren form. |
2.2. Berörd produkt
|
(33) |
Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina (den berörda produkten). |
2.3. Likadan produkt
|
(34) |
Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:
|
|
(35) |
Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. |
2.4. Invändningar avseende produktdefinitionen
2.4.1. Begäran om undantag på grundval av bränsleråvaror
|
(36) |
China Chamber of Commerce of Metals, Minerals & Chemicals Importers & Exporters (den kinesiska handelskammaren), som har befogenhet att företräda 27 exporterande producenter (12) i denna undersökning, hävdade att biodiesel som framställts av bränsleråvaror som förtecknas i bilaga IX till direktivet om förnybar energi (RED II) (13) bör undantas från den aktuella undersökningen, eftersom kommissionen i en nyligen genomförd undersökning om fettsyror med ursprung i Indonesien fann ”att fettsyror med en spaltningsgrad på minst 97 % som framställts av avfall och certifierats enligt artikel 30.4 i direktivet om förnybar energi (RED II) eller ett nationellt certifieringssystem som inrättats i enlighet med artikel 30.6 i direktivet om förnybar energi, även om de har samma egenskaper som andra fettsyror, har olika användningsområden och inte konkurrerar med den likadana produkten” (14). Kommissionen noterade att alla produkttyper i den aktuella undersökningen, till skillnad från i det nämnda fallet med fettsyror, vanligtvis omfattas av direktivet om förnybar energi (RED II), med tanke på att kunderna efterfrågar biodiesel som framställts av råvaror som förtecknas i delarna A och B i bilaga IX till direktivet om förnybar energi. De konkurrerar också, vilket förklaras närmare nedan i detta avsnitt, direkt med varandra. Kommissionen avvisade den kinesiska handelskammarens påstående. |
2.4.2. Hållbart flygbränsle
|
(37) |
Inom ramen för produktdefinitionen i detta förfarande kan tre huvudsakliga produktgrupper urskiljas: FAME, HVO och hållbart flygbränsle. |
|
(38) |
EcoCeres begärde att hållbart flygbränsle skulle undantas från undersökningen, eftersom det aldrig tidigare undersökts i undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder avseende biodiesel, hade andra fysiska och tekniska egenskaper, var avsett för annan slutanvändning och genomgick en annan produktionsprocess. Företaget påpekade också att det inte var utbytbart med de andra produktgrupperna FAME och HVO. EcoCeres tillade att införandet av tullar på hållbart flygbränsle, som påstås vara en bristvara i unionen och på den globala marknaden, skulle vara orimligt och strida mot de starka politiska initiativ som kommissionen själv lagt fram. |
|
(39) |
Inledningsvis klargjorde kommissionen att inte alla hållbara flygbränslen är biodiesel och att flera definitioner och termer kan vara tillämpliga beroende på sammanhang och lagstiftning. I artikel 3 i ReFuelEU Avion-förordningen (15) definieras hållbart flygbränsle som flygbränslen som antingen är a) syntetiska flygbränslen, b) biodrivmedel för flyg, eller c) återvunna kolbaserade flygbränslen. Detta avsnitt gäller endast bränslen i avsnitt b, dvs. relevanta bioflygbränslen. |
|
(40) |
Undersökningen visade på begränsade variationer i produktionsprocessen och de grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaperna hos hållbara flygbränslen jämfört med HVO. För närvarande kan dock HVO och FAME inte användas för flygmotorer. Kommissionen ansåg därför att hållbara flygbränslen hade en annan användning och drog slutsatsen att de inte kan anses vara utbytbara eller konkurrera med HVO/FAME. |
|
(41) |
På grundval av dessa överväganden beslutade kommissionen att preliminärt godta att hållbara flygbränslen undantas från den aktuella undersökningen. |
2.4.3. Begäran om undantag för HVO
|
(42) |
Den kinesiska handelskammaren begärde att HVO skulle undantas från undersökningen med motiveringen att FAME och HVO är helt olika produkter när det gäller konsumentpreferenser och konsumentstandarder, fysikaliska och kemiska egenskaper, slutanvändning, produktionsprocesser och utbytbarhet. |
|
(43) |
EcoCeres begärde att HVO skulle undantas från undersökningen och betraktas som en annan produkt än FAME-biodiesel med motiveringen att HVO aldrig varit föremål för EU:s handelspolitiska undersökningar av biodiesel och att det, jämfört med FAME, påstås råda en annan marknadsuppfattning om HVO och HVO påstås ges en annan rättslig behandling i EU jämfört med andra myndigheter, som myndigheterna i Förenade kungariket och Förenta staterna som fastställt en annan tullklassificering och andra produktstandarder, andra fysikaliska och kemiska egenskaper, andra slutanvändningar, andra produktionsprocesser, och annan miljöpåverkan. |
|
(44) |
För det första noterade kommissionen att den vid fastställandet av produktdefinitionen kan ta hänsyn till ett antal faktorer, bland annat produkternas fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, deras användning, utbytbarhet, konsumenternas uppfattning, distributionskanaler, produktionsprocess, produktionskostnader och kvalitet. Skillnaderna i produktionsprocess och produktstandarder är därför inte avgörande för fastställandet av huruvida produkttyperna utgör en enda produkt. |
|
(45) |
För det andra, när det gäller påståendet att HVO aldrig var i fokus för EU:s handelspolitiska undersökningar av biodiesel, verkar detta stå i strid med EcoCeres egna uttalanden (16). Kommissionen noterade att produktdefinitionen i tidigare och pågående undersökningar om biodiesel omfattar gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling av icke-fossilt ursprung. I en undersökning som avslutades 2021 tog kommissionen redan emot och behandlade en begäran om undantag för HVO-produkter, som avslogs av flera skäl. (17) |
|
(46) |
Nedanstående skäl behandlar de övriga argument som sammanfattas i skälen 42 och 43. |
2.4.3.1. Grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper
|
(47) |
När det gäller de påstådda olika grundläggande fysiska och kemiska egenskaperna medgav kommissionen i tidigare undersökningar att det fanns vissa skillnader i de fysiska egenskaperna mellan FAME och HVO i tidigare undersökningar, men dessa skillnader var inte av det slaget att de motiverade ett uteslutande av produkten (18). |
|
(48) |
Parterna noterade att de fysikaliska och kemiska egenskaperna hos HVO ligger närmare konventionell diesel än de hos FAME och att den typiska filtrerbarhetstemperaturen och andra egenskaper (såsom densitet eller viskositet) hos HVO och FAME skiljer sig åt. |
|
(49) |
Detta gör dock inte HVO till en annan produkt i denna undersökning. Både HVO och FAME har flera produkttyper med olika nivåer för filtrerbarhetstemperatur, densitet och viskositet. Det finns FAME-produkttyper med samma nivå för filtrerbarhetstemperatur som vissa HVO-produkttyper (19). Den kinesiska handelskammaren pekade på att HVO har god lagringsstabilitet jämfört med FAME, men att det inte gör HVO till en annan produkt. |
|
(50) |
EcoCeres uppgav att bränsleråvarorna till FAME är livsmedels- och grödbaserade och skiljer sig från de bränsleråvaror som används för att producera andra generationens biodiesel, vilket gör den senare till en helt annan produkt. |
|
(51) |
Kommissionen höll inte med och noterade att den nuvarande användningen av bränsleråvaror är resultatet av lagstiftningsval som utvecklas över tid. Dessutom produceras vissa FAME-typer av avfall, såsom använd matolja, men ingenting i sammandraget hindrar att bränsleråvaror som inte är avfall används för att producera HVO. |
2.4.3.2. Användning
|
(52) |
När det gäller alla påstådda olika slutanvändningar avvisade kommissionen i en nyligen genomförd undersökning avseende samma produktdefinition en begäran om undantag för HVO-produkter, eftersom den hade funnit att slutanvändningen av HVO och FAME är densamma (20) . I den aktuella undersökningen konstaterade kommissionen att HVO som produceras i Kina konkurrerar med all biodiesel som produceras i unionen. HVO kan användas i hela unionen under hela året, antingen ren eller blandad med annan biodiesel före användning, på samma sätt som RME, en typ av FAME som tillverkas av rapsolja som produceras i stor omfattning i unionen. HVO är därför utbytbart mot biodiesel som tillverkas i unionen. |
|
(53) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att endast HVO används i ren form. Både FAME och HVO används dock i ren form i motorer, vilket strider mot detta påstående (21). Dessutom kan både FAME och HVO blandas med fossil diesel (och andra biodieseltyper) i syfte att uppnå optimalt bränsle för det specifika transportsättet och/eller perioden på året. |
|
(54) |
Undersökningen visade att FAME och HVO oavsett ursprung är generiska produkter (med avseende på fysiska egenskaper/specifikationer) som är jämförbara ur importörens och handlarens perspektiv (22). |
|
(55) |
När det slutligen gäller slutanvändningen hävdade den kinesiska handelskammaren också att fordonstillverkarna vanligen föredrar HVO framför FAME. Detta påstående var dock ogrundat och inget i ärendehandlingarna kunde bekräfta det. |
2.4.3.3. Marknadens uppfattning
|
(56) |
När det gäller marknadens påstådda annorlunda uppfattning av HVO jämfört med FAME fann kommissionen att FAME och HVO tillhör samma allmänna kategori, dvs. ett hållbart substitut för fossilt dieselbränsle som främst används inom transportsektorn. Marknaden uppfattar FAME och HVO som hållbara alternativa bränslen för dieselmotorer inom transportsektorn. EcoCeres hävdade att klagandens och flera producenters webbplatser kallade HVO ”förnybar diesel”. Kommissionen noterade att informationen på sådana webbplatser hade beskrivande syften och skilde mellan olika produkttyper, men att den inte stödde slutsatsen att HVO var en annan produkt i denna undersökning. |
2.4.4. Slutsats om begärandena om undantag
|
(57) |
Mot bakgrund av ovanstående undantog kommissionen preliminärt SAF från undersökningen och avvisade alla andra invändningar avseende produktdefinitionen. Alla typer av biodiesel producerad i unionen som omfattas av denna undersökning konstaterades konkurrera direkt med biodiesel producerad i Kina. Trots eventuella skillnader i fråga om råvaror som används för produktionen, eller variationer i produktionsprocessen, har de alla samma eller mycket liknande grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och används för samma ändamål. De eventuella variationerna hos den undersökta produkten påverkar inte dess grundläggande definition eller egenskaper, eller den uppfattning som olika parter har om produkten. I synnerhet ur slutanvändarens perspektiv på dieselbränsle spelar det ingen roll om den tillgängliga blandningen innehåller biodiesel framställd av en viss råvara eller via en särskild produktionsprocess. Alla typer av biodiesel och biodieselblandningar som omfattas av denna undersökning ingår i ett lagstiftningspaket om energieffektivitet, förnybar energi och alternativa bränslen. Unionens biodieselindustri producerar alla biodieseltyper som omfattas av denna undersökning. |
3. DUMPNING
3.1. Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(58) |
Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(59) |
För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera biodiesel. Fyrtiotvå (42) exporterande producenter lämnade de relevanta uppgifterna. |
|
(60) |
För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(61) |
Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
|
(62) |
De kinesiska myndigheterna, den kinesiska handelskammaren och Zhuoyue lämnade synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.1.8. |
|
(63) |
I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att Brasilien, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, skulle kunna vara ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
|
(64) |
Den 7 mars 2024 underrättade kommissionen genom en notering i ärendehandlingarna (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, till exempel råvaror, arbetskraft och energi, som används i produktionen av biodiesel. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, dvs. Brasilien, Colombia, Malaysia och Thailand. Kommissionen tog också upp de uppgifter om valet av ett representativt land som EcoCeres lämnade vid inledandet av undersökningen enligt punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande. |
|
(65) |
Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden och alla tre exporterande producenter i urvalet. |
|
(66) |
Den 7 juni 2024 utfärdade kommissionen en andra notering (den andra noteringen) där den tog upp synpunkterna på den första noteringen som beskrivs i avsnitten 3.2.2.2–3.2.2.4 och, i tillämpliga fall, beaktade dem vid ytterligare analys och valet av representativt land. |
|
(67) |
I den andra noteringen informerade kommissionen de berörda parterna om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Malaysia som representativt land. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgänglig information för sju biodieselproducenter i det representativa landet. |
|
(68) |
Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från EBB, Jiao och Zhuoyue. Synpunkterna behandlas i avsnitten 3.2.2.2 till 3.2.2.4 nedan. |
3.2. Normalvärde
|
(69) |
Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”. |
|
(70) |
I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst). |
|
(71) |
Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen. |
3.2.1. Förekomst av betydande snedvridningar
|
(72) |
Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:
|
|
(73) |
Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. |
|
(74) |
Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling. |
|
(75) |
Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.” |
|
(76) |
I enlighet med denna bestämmelse utfärdade kommissionen en landsrapport för Kina (rapporten) (23) med bevisning för förekomsten av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom vissa sektorer (till exempel den kemiska sektorn). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendehandlingarna. Rapporten om Kina lades in i ärendehandlingarna i det inledande skedet. |
|
(77) |
Klaganden hänvisade till bevisningen i rapporten och till kommissionens slutsatser i nyligen genomförda undersökningar (24) för att betona betydelsen av de nedan nämnda snedvridningarna i samband med EU:s antidumpningsförfaranden. |
|
(78) |
Klaganden kompletterade också rapporten med ytterligare relevant bevisning, såsom rapporter från myndigheter i andra jurisdiktioner. Klaganden påpekade t.ex. att det amerikanska jordbruksdepartementet 2023 visade att ”politiskt styrda direktiv från Kina gjorde det också möjligt för landets biobränslesektor att delvis isoleras från den globala marknaden och vara mindre lyhörd för marknadskrafterna.” (25). |
|
(79) |
Dessutom erinrade klaganden om följande faktorer som ledde till betydande snedvridningar. |
|
(80) |
Sektorn för biodiesel betjänas i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter. En av de största biodieselproducenterna i Kina, Beijing Haixin Energy Technology Co., Ltd, kontrolleras till exempel av statsägda företag, nämligen Beijing Haixinzhi Low Carbon Technology Development och Beijing Haidian District State-owned Assets Investment Management Co., Ltd, som äger 35,22 % av företagets aktier (26). Under 2022 gick företagets produktion av biodiesel ”in i massproduktionsstadiet, och produktions-, försäljnings- och säkerhetslagervolymen ökade betydligt jämfört med föregående år” (27). |
|
(81) |
De kinesiska myndigheterna övervakar och vägleder även privatägda biodieselproducenter, vilket framgår av följande faktorer:
|
|
(82) |
Nationella mål eftersträvas av den privata industrin: Longyan Zhuoyue New Energy Co., Ltd. (Zhuoyue), en annan stor kinesisk biodieselproducent, hävdar till exempel på sin webbplats att man ”framgångsrikt har genomfört flera viktiga program, bland annat den nationella planen för nya viktiga produkter, den nationella fackelplanen, den nationella tionde femårsplanen för vetenskaplig och teknisk forskning, det nationella elfte femåriga stödprogrammet för vetenskap och teknik, det nationella tolfte femåriga forskningsprogrammet för vetenskap och teknik”. |
|
(83) |
För det andra gör den statliga närvaron i biodieselföretag det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader. Klaganden fann överlappningar mellan ledande befattningar och det kinesiska kommunistpartiets (CCP) medlemskap/partifunktioner i företag som producerar biodiesel: Till exempel är den verkställande direktören för Sanju Environmental Protection medlem av CCP och flera ledamöter i styrelsen för Haixin Energy Technology, samt dess verkställande direktör och direktör, är anslutna till och medlemmar av CCP. Den verkställande direktören och ordföranden för Zhejiang Jiaao Enprotech Stock Co. Ltd. är medlem i den kinesiska konferensen för politiskt samråd. |
|
(84) |
För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna, särskilt på provinsnivå. Shanghai har till exempel infört åtgärder för att främja produktion och användning av biodiesel som framställs av använda matoljor och matfetter:
|
|
(85) |
Klaganden påpekade vidare att det även förekommer snedvridningar av priser och kostnader inom energisektorn: Den huvudsakliga energikällan i Kina är kol, och följaktligen är det sannolikt att den energi som används för att tillverka biodiesel i Kina också kommer från kol. Såsom beskrivs i rapporten kontrolleras priserna på kol och även el av staten (29). |
|
(86) |
Klaganden har också konstaterat att sektorn för den berörda produkten gynnas av ett stort antal skattepolitiska åtgärder. Kina har infört en politik för återbetalning av mervärdesskatt som gör det möjligt för biodieselproducenter att få en rabatt på 70 % på mervärdesskatten om biodiesel tillverkas av använda animaliska och vegetabiliska oljor. Under 2023 mottog exempelvis Zhejiang Dongjiang Energy Technology Co. under perioden december 2022 till mars 2023 omkring 12 miljoner CNY (1,54 miljoner euro) till följd av skatterabatten. Företaget uppgav att ”det ovannämnda beloppet överstiger 10 % av företagets reviderade nettovinst under det senaste räkenskapsåret” (30). |
|
(87) |
Dessutom gynnas de kinesiska biodieselproducenterna av en rabatt på 90 % på beskattningsbara inkomster från relevanta produkter. |
|
(88) |
För det fjärde är den kemiska sektorn, precis som alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av kinesiska konkurs-, företags- och egendomsregler: Klaganden hänvisade till rapporten (31) och till kommissionens nyligen genomförda undersökningar, och observerade dessutom att de kinesiska myndigheterna inom konkurssektorn ingriper i omorganisationen av börsnoterade företag, vilket förhindrar ett adekvat genomförande av konkurslagstiftningen (32). |
|
(89) |
För det femte är lönekostnaderna snedvridna inom sektorn för den berörda produkten, vilket kommissionen har visat i tidigare undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder (33). Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. |
|
(90) |
För det sjätte har biodieselproducenter tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten. I tidigare undersökningar av handelspolitiska skyddsåtgärder har kommissionen betonat den starka ställningen för statsägda banker som beviljar tillgång till finansiering på grundval av statens ekonomiska och sociala politik och inte på grundval av marknadshänsyn. Dessutom är bankerna i allmänhet knutna till den kinesiska staten genom personliga förbindelser och de högsta bankcheferna utses i slutändan av kommunistpartiet (34). |
|
(91) |
Sammanfattningsvis hävdade klaganden att betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom biodieselsektorn. |
|
(92) |
Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (den uppdaterade rapporten) (35) som bygger på offentligt tillgängliga källor. |
|
(93) |
Analysen omfattade en undersökning av det betydliga statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med en egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. |
3.2.1.1. Betydande snedvridningar som påverkar de inhemska priserna och kostnaderna i Kina
|
(94) |
Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet socialistisk marknadsekonomi. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (36). |
|
(95) |
Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (37). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar. |
|
(96) |
Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (38). |
|
(97) |
Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av kommunistpartiet. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara. |
|
(98) |
Efter en ändring av den kinesiska författningen i mars 2018 blev kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen. |
|
(99) |
Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap”. (39) Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system. |
|
(100) |
Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder. |
|
(101) |
Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (40). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning. |
|
(102) |
För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. |
|
(103) |
Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. |
|
(104) |
Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). |
|
(105) |
De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (41). |
|
(106) |
För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (42). |
|
(107) |
Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn inrättas också institutionellt och operativt på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och det kinesiska kommunistpartiets sida (43). |
|
(108) |
För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (44). |
|
(109) |
På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (45). |
|
(110) |
Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (46). |
3.2.1.2. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen: Den berörda marknaden försörjs till betydande del av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter.
|
(111) |
I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. |
|
(112) |
De kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag. I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (47). |
|
(113) |
Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (48), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina. |
|
(114) |
Sektorn för den berörda produkten betjänas både av statsägda företag och privata företag. Till exempel är China Petrochemical Corp (Sinopec) helt statsägt (49), medan Zhuoyue (50) och Zhejiang Jiaao Enprotech Stock Co., Ltd. (Jiaao) (51) är privata. En av de största producenterna av den berörda produkten, Peking Haixin Energy Technology, tidigare känt som Peking Sanju Environmental Protection and New Materials (Haixin) (52), uppvisar en betydande grad av offentligt ägande, nämligen 35,22 % (53). |
|
(115) |
De kinesiska myndigheterna styr företagen även genom att fastställa specifika mål för sektorn. Till exempel utfärdade NEA 2023 ett tillkännagivande om anordnande och genomförande av pilotdemonstrationer för främjande och användning av biodiesel (tillkännagivandet) (54), som direkt riktar sig till sektorn för den berörda produkten, med syftet att ”expandera användningsscenarierna för inhemsk biodiesel, utforska och upprätta ett replikerbart och expanderbart politiskt system och en utvecklingsväg, gradvis skapa en demonstrationseffekt och skaleffekt och samla erfarenheter för fortsatt expansion av främjandet och användningen av gröna flytande bränslen såsom biodiesel” (55). I tillkännagivandet anges vidare hur ovannämnda mål bör uppnås: ”Med utgångspunkt i biodieselindustrins nuvarande utvecklingsstatus samt produktion och konsumtion kan myndigheter på alla nivåer, företag och andra enheter som ansöker om pilotdemonstrationer välja en eller flera av följande metoder för att genomföra pilotdemonstrationer för främjande och användning av biodiesel med hänsyn till lokala förhållanden. Samtidigt uppmuntras lokala myndigheter också att på ett kreativt sätt genomföra pilotdemonstrationer på andra sätt. [...] I) Organisation och rapportering. Utvecklings- och reformkommissionerna och energibyråerna i relevanta provinser (autonoma regioner och kommuner som lyder direkt under centralregeringen), utvecklings- och reformkommissionerna och energibyråerna i självständigt planerade städer, Pekings kommunala stadsförvaltningskommission och relevanta energiföretag bör fästa vikt vid främjande och användning av biodiesel och aktivt organisera städerna, länen (distrikten) och relevanta företag i den administrativa regionen för att genomföra ansökan om pilotdemonstrationer för främjande och användning av biodiesel. [...] (III) Vägledning för skapande. Vår byrå kommer att ge övergripande vägledning för inrättandet av pilotområden för demonstration och projekt som rör främjande och användning av biodiesel. Provinsens ledande behöriga avdelning bör samarbeta med relevanta avdelningar i den lokala regeringen för att stärka vägledningen och stödet för skapandet av pilotdemonstrationsområden för främjande och användning av biodiesel inom sin jurisdiktion, och samordna för att lösa relaterade problem. [...] (V) Politiskt stöd. Vår byrå kommer att prioritera stöd till stödberättigande pilotdemonstrationsprojekt i de medel- och långfristiga låneprojekten för tillverkningsindustrin och aktivt främja inrättandet av metoder för minskning av koldioxidutsläpp från biodiesel, främja införandet av biodiesel i den nationella mekanismen för certifierad frivillig utsläppsminskning och påskynda utvecklingen av biodieselns gröna värde” (56). |
|
(116) |
På samma sätt utfärdade den nationella utvecklings- och reformkommissionen 2023 det vägledande yttrandet om främjande av grön innovation och högkvalitativ utveckling av raffineringsindustrin, som aktivt främjar ”[utveckling av] flytande biomassabränslen såsom biodiesel och biojetbränsle med spillfett som huvudsaklig råvara” (57). |
|
(117) |
Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (58). |
|
(118) |
Till exempel anger China Petroleum and Chemical Industry Federation (CPCIF) (59) i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen är ”en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet”, och ”godtar vägledning, övervakning och förvaltning när det gäller verksamheten av de organ som ansvarar för registrering och förvaltning, av organ som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för branschens förvaltning” (60). |
|
(119) |
CPCIF har inrättat en kommitté för biokemi och biomassaenergi, som har följande mål:
|
|
(120) |
Sinopec är en av medlemmarna i CPCIF (62). |
|
(121) |
Biomass Energy Industry Branch (BEIB) (63) inom China Association for the Promotion of Industry Development (Kinas intresseorganisation för främjande av industriell utveckling) har enligt artikel 4 i sina förvaltningsåtgärder som mål att ”organisera biomassaenergiindustrin för att genomföra nationella strategier, planer och policyer för utveckling av ny energi och biomassaenergi i enlighet med nationella krav på energi, miljöskydd och utveckling av modernt jordbruk, stärka självförvaltningen av biomassaenergiindustrin och förbättra nivån på industrins utveckling” (64). |
|
(122) |
Privatägda producenter inom sektorn för den berörda produkten hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. |
3.2.1.3. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen: förekomsten av statlig närvaro i företagen som gör att staten kan påverka priser eller kostnader.
|
(123) |
De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut. |
|
(124) |
Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (65)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter. |
|
(125) |
Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (66), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (67). |
|
(126) |
Redan år 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (68). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna. |
|
(127) |
Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (69) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen. |
|
(128) |
I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[V]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (70). |
|
(129) |
Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskap i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom biodieselsektorn. För att ge ett exempel är flera styrelseledamöter i Haixin, liksom den verkställande direktören och den verkställande biträdande generaldirektören medlemmar i kommunistpartiet (71). |
|
(130) |
På liknande sätt är den nuvarande direktören och biträdande generaldirektören för Jiaao en företrädare vid den fjortonde folkkongressen i Jiaxing City, Zhejiangprovinsen (72). Information från 2023 visar dessutom hur företagets partifilial direkt påverkade det operativa beslutsfattandet: ”Representanterna för filialen deltog i 100 % av bolagets aktieägarmöten, styrelsemöten och tillsynsstyrelsemöten under 2023 och deltog i 100 % av alla stora beslut. Filialen gav garantier för ett vetenskapligt beslutsfattande i bolagets ledning” (73). |
|
(131) |
Dessutom är flera högre chefer för Sinopec medlemmar i kommunistpartiet, däribland flera direktörer och företagets ordförande. Till exempel är Sinopecs ordförande också partiorganisationens sekreterare (74). Partistrukturer inom koncernen är involverade i många aspekter av den dagliga affärsverksamheten, till exempel när det gäller att stärka företagsstyrningen: ”alla förslag som lagts fram för styrelsen för granskning, såsom omvandlingen och uppgraderingen av raffinaderi- och kemiföretag och handlingsplanen för koldioxidtoppar, har antagits och genomförts på ett ordnat och effektivt sätt, vilket innebär att partigruppens ledarroll är enhetlig och att styrelsen och ledningsgruppen fullgör sina uppgifter i enlighet med lagen och stadgarna” (75). |
|
(132) |
Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (76). Den statliga närvaron i företag inom biodieselsektorn och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader. |
3.2.1.4. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen: Förekomsten av en offentlig politik eller åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.
|
(133) |
Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna. |
|
(134) |
Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (77). |
|
(135) |
De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera. |
|
(136) |
I den 14:e femårsplanen för utveckling av bioekonomin (78) fastställs till exempel följande mål: ”målmedvetet urval, främjande och användning av nya olje- och energiskogssorter med hög avkastning, hög motståndskraft och snabb tillväxt, uppbyggnad av bioenergibaser i enlighet med lokala förhållanden, förstärkning av innovation inom termokemisk teknik och främjande av användning av högeffektiv och billig bioenergi. Anlägga demonstrationsanläggningar för cellulosabaserad etanol, biodiesel och bionaturgas i stads- och landsbygdsområden där organiskt avfall är koncentrerat [...]. Genomföra pilotprojekt för främjande av biodiesel i områden där förhållandena tillåter det och främja demonstration och användning av bioflygbränsle” (79). |
|
(137) |
Enligt den 14:e femårsplanen för förnybar energi (80) ska de kinesiska myndigheterna dessutom ”stödja forskning, utveckling och utbyggnad av avancerad teknisk utrustning inom produktionssektorerna för biodiesel och biokerosen” (81) och ”fortsätta att främja kommersiella tillämpningar av rena flytande bränslen som etanol och biodiesel, och på grundval av vetenskaplig forskning om kraftgenerering och säkerhetsprestanda kommer vi att utöka användningen av bensin och diesel i tunga fordon, flygplan och fartyg” (82). |
|
(138) |
Den 14:e femårsplanen för vetenskaplig och teknisk innovation på energiområdet (83) syftar till att ”framställa ett tekniskt system för effektiv syntes/omvandling av biomassa som bränsleråvara för att producera transportbränslen/koldioxidsnåla energiprodukter. [Demonstration och testning] Utveckla och demonstrera en rad tekniker såsom effektiv omvandling av olika typer av biomassaråvaror till etanol, termisk omvandling för att producera eldningsolja och kontinuerlig termokemisk omvandling av oljor för att producera biodiesel” (84) och att ”genomföra projektdemonstrationer för flytande biobränslen såsom biobränsleetanol, biodiesel, biobränsle [...]” (85). |
|
(139) |
Den vägledande katalogen för industriell strukturanpassning (den vägledande katalogen) behandlar direkt sektorn för den berörda produkten genom att den förtecknas som en främjad industri, medan projekt för vegetabilisk olja till biobränsle som inte överensstämmer med nationella planer och industripolitik förtecknas som en industri som omfattas av begränsningar (86). |
|
(140) |
Den berörda produkten omfattas också av skattestöd. För det första ingår biodieselråvaror i 2022 års upplaga av katalogen över produkter och tjänster för allmännyttigt bruk som omfattas av förmånliga mervärdesskattesatser, med en skatteåterbäringssats på 70 % (87). För det andra är den berörda produkten också befriad från förbrukningsskatt (88) om den uppfyller följande villkor: ”1) Andelen använd animalisk och vegetabilisk olja i produktionsråvarorna får inte understiga 70 %. 2) Den rena biodiesel som produceras överensstämmer med den nationella standarden ”Dieselmotorbränsle blandad biodiesel (BD100)”” (89). För det tredje gynnas företagen av en rabatt på 90 % på den beskattningsbara inkomsten från biodiesel om de resurser som anges i katalogen över företagsbeskattningsincitament för omfattande resursanvändning (katalogen över inkomstskatteincitament) används som huvudsaklig råvara (90). I synnerhet reglerar katalogen över inkomstskatteincitament biodiesel och blandad olja av industriell kvalitet som framställs av spillolja från biomassa och spillolja från smörjmedel, vilket kräver att ”1. Mer än 90 % av produktens råvaror kommer från de förtecknade resurserna. 2. Produkten uppfyller nationella och industriella standarder” (91). |
|
(141) |
På provinsnivå ska de statliga myndigheterna enligt Jiangsus fjortonde femårsplan för avancerad utveckling av den kemiska industrin (92) utforma sektorns industriella struktur på följande sätt: ”främja ersättning av icke-fossil energi och inrikta sig på att främja storskalig användning av biobränslen, avfallsbränslen och andra energikällor inom viktiga områden” (93). |
|
(142) |
Biodieselsektorn stöds i hög grad även av Shanghai kommun. Shanghaiåtgärderna 2021 berör direkt sektorn för den berörda produkten (se även skäl 84). I åtgärderna fastställs till exempel en prisbildningsmekanism: ”B5-biodieselberednings- och försäljningsföretag köper BD100-biodiesel från bortskaffningsföretag till det grossistpris för 0#-diesel som tillkännages av stadens prisavdelning (grossistpriset för 0#-diesel är det högsta offentliggjorda detaljhandelspriset minus 300 CNY/ton, se nedan) [...] När grossistpriset för 0#-diesel är lägre än 6 000 CNY/ton kommer kommunala skattemedel att subventionera den del som är lägre än 6 000 CNY/ton till bortskaffningsföretaget. Under genomförandet av nödsubventionerna bör bortskaffningsföretagen köpa råolja till ett pris av minst 3 600 CNY/ton” (94). Dessutom regleras en politik för ekonomiskt stöd: ”Den kommunala finansförvaltningen tillhandahåller medel för att subventionera företag som blandar och säljer B5-biodiesel på grundval av 80 % av den faktiska rabatten jämfört med 0#-diesel för B5-biodiesel som säljs på bensinstationer för biodiesel, flytande bensinstationer och interna bensinstationer. [...] Varje gång ett företag som blandar och säljer B5-biodiesel fastställer eller justerar detaljhandelspriset för bensin och diesel på bensinstationer måste det tydligt ange priset på B5-biodiesel eller förmånsmarginalen jämfört med 0#-diesel och skicka en kopia av dokumentet till de relevanta behöriga myndigheterna. Alla bensinstationer bör ta initiativ till att offentliggöra försäljningspriserna för 0#-diesel och B5-biodiesel och acceptera social tillsyn. [...] Ekonomiska subventioner omfattas av total volymkontroll, och den totala tillämpningsvolymen för subventionerad B5-biodiesel får inte överstiga 600 000 ton. Om den volym som genereras, samlas in, transporteras, bortskaffas, bereds och säljs i denna stad verkligen överstiger 600 000 ton, måste den gemensamt granskas och rapporteras till den kommunala byrån för grönska och stadsbild, den kommunala kommissionen för ekonomi och informationsteknik, den kommunala byrån för marknadsövervakning, den kommunala utvecklings- och reformkommissionen samt den kommunala finansbyrån. Justeringar kommer att göras efter det att de lokala myndigheterna har samtyckt till detta” (95). De subventionsmedel som ingår i ovannämnda åtgärder tilldelas från Shanghais särskilda medel för energibevarande och utsläppsminskning (96). |
|
(143) |
Tilldelningen av särskilda medel för främjande och användning av biodiesel från använd matolja 2021 har till exempel gynnat Sinopec Sales Co., Ltd. Shanghai Petroleum Branch - Biodiesel, som fick ett ekonomiskt stöd på 129 miljoner CNY (97). År 2022 mottog företaget 152 miljoner CNY (98). |
|
(144) |
Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led. |
|
(145) |
Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt. |
3.2.1.5. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen: Avsaknad av, diskriminerande tillämpning av eller felaktigt genomförande av konkurs-, bolags- eller egendomsrätt.
|
(146) |
Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll. |
|
(147) |
Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (99). |
|
(148) |
Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (100). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (101). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (102). |
|
(149) |
I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för den berörda produkten. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser. |
|
(150) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten. |
3.2.1.6. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a femte strecksatsen i grundförordningen: Snedvridna lönekostnader.
|
(151) |
Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat de om föreningsfrihet och om kollektivavtal (103). |
|
(152) |
Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (104). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. |
|
(153) |
Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (105). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna. |
|
(154) |
Ingen bevisning har lämnats in för att biodieselsektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina). |
3.2.1.7. Betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen: Tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten.
|
(155) |
Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt. |
|
(156) |
För det första kännetecknas Kinas finansiella system av den starka ställningen för statsägda banker (106) som beaktar andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (107), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna. |
|
(157) |
I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och att följa statens industripolitik (108). Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten. |
|
(158) |
De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (109). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier”. (110) |
|
(159) |
Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (111). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (112). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden. |
|
(160) |
För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis. |
|
(161) |
För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Andelen utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (113) och under 2020 rapporterade de officiella medierna i Kina att kommunistpartiet efterlyste att ”utlåningsmarknadens ränta skulle sänkas” (114). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning. |
|
(162) |
Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier) vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker. |
|
(163) |
Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
|
(164) |
Inom sektorn för den berörda produkten föreskrivs t.ex. i det tillkännagivande från NEA från 2023 som nämns i skäl 115(122) att ”i enlighet med den faktiska situationen kommer varje region att öka garantin för mark- och havsanvändning och andra faktorer för pilotprojekt för demonstration av skapande, optimera processen för godkännande av projekt samt undersöka och tillhandahålla ekonomiskt stöd för att skapa goda förutsättningar för byggandet av pilotområden och pilotprojekt för demonstration” (115). |
|
(165) |
Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer. |
3.2.1.8. De beskrivna snedvridningarnas systemiska karaktär
|
(166) |
Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten. |
|
(167) |
Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att tillverka den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar beskrivs i detalj ovan, särskilt i avsnitt 3.2.1–3.2.1.7. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av biodiesel omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten. |
|
(168) |
Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten. |
|
(169) |
Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare. |
3.2.1.9. Synpunkter från berörda parter på slutsatsen om betydande snedvridningar
|
(170) |
I de synpunkter som lämnades den 26 januari 2024 uttryckte den kinesiska handelskammaren sin allmänna ståndpunkt att den metod som föreskrivs i artikel 2.6a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet är oförenlig med WTO-avtalen och rättspraxis, särskilt artiklarna 2.1 och 2.2 i WTO:s antidumpningsavtal, som tillhandahåller standardmetoder för att fastställa normalvärdet. I detta avseende framförde den kinesiska handelskammaren följande påståenden. |
|
(171) |
För det första tillät avsnitt 15 i protokollet om Kinas om anslutning till WTO WTO-medlemmarna att göra undantag från den ovannämnda standardmetoden för fastställande av normalvärde och prisjämförbarhet endast till och med den 11 december 2016, då undantaget upphörde att gälla. Därefter förväntades EU följa de standardmetoder som föreskrivs i artikel 2.1 och 2.2 i antidumpningsavtalet för att fastställa normalvärdet för de kinesiska exporterande producenterna, och därmed använda de kinesiska exporterande producenternas faktiska priser och kostnader. |
|
(172) |
För det andra tillåter den metod som föreskrivs i antidumpningsavtalet för att fastställa normalvärdet inte användning av andra uppgifter än sådana som rör exportlandet, vilket innebär att den utredande myndigheten inte kan beräkna normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden i ett lämpligt representativt land (annat än exportlandet) med hänvisning till att det förekommer betydande snedvridningar, ett begrepp som inte förekommer i antidumpningsavtalet. Till stöd för sitt påstående hänvisade den kinesiska handelskammaren till överprövningsorganets rapport i tvisten DS473 EU–Biodiesel (Argentina). |
|
(173) |
Dessa argument har inte kunnat godtas. Kommissionen anser att bestämmelsen i artikel 2.6a är helt förenlig med Europeiska unionens skyldigheter inom ramen för WTO och den rättspraxis som den kinesiska handelskammaren hänvisar till. Förekomsten av betydande snedvridningar gör att kostnaderna och priserna i exportlandet inte lämpar sig för konstruktionen av normalvärdet. Under dessa omständigheter ska enligt artikel 2.6a i grundförordningen produktions- och försäljningskostnaderna konstrueras på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden, inbegripet sådana som gäller i ett lämpligt representativt land vars utvecklingsnivå är jämförbar med den i exportlandet. Överprövningsorganets rapport i DS473 gällde inte tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen, utan en särskild bestämmelse i artikel 2.5 i grundförordningen. Under alla omständigheter möjliggör WTO:s lagstiftning så som denna tolkas av överprövningsorganet i DS437 användning av uppgifter från ett tredjeland som är vederbörligen justerade när en sådan justering är nödvändig och underbyggd. |
|
(174) |
När det gäller åtagandena enligt avsnitt 15 i Kinas protokoll om anslutning till WTO påpekade kommissionen att de delar av avsnitt 15 i protokollet som inte har löpt ut fortsätter att gälla vid fastställandet av normalvärdet i antidumpningsförfaranden rörande produkter från Kina. |
|
(175) |
Eftersom kommissionen i avsnitt 3.2.1 slår fast att det är lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i denna undersökning och att denna artikel är fullständigt förenlig med WTO-reglerna, avvisades dessa påståenden. |
|
(176) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade i sina synpunkter vidare att klaganden inte funnit tillräcklig bevisning för betydande snedvridningar av priser och kostnader i Kina. I detta avseende lade den kinesiska handelskammaren fram ett antal argument. |
|
(177) |
För det första förlitade sig klaganden, för att visa att det förekom betydande snedvridningar och att regeringen övervakade, vägledde och ingrep i biodieselsektorn, på dokument som antingen är föråldrade – såsom rapporten – eller alltför allmänna och icke-bindande – såsom den strategiska handlingsplanen för energiutveckling (2014–2020), som nu har löpt ut, och den fjortonde femårsplanen (2021–2025) för utveckling av förnybar energi. |
|
(178) |
För det andra förlitade sig klaganden också på flera tidigare undersökningar från kommissionen, som antingen inte har någon tidsmässig korrelation med det aktuella ärendet eller avser andra produkter, industrier och sektorer. Den kinesiska handelskammaren erinrade om att överprövningsorganet i DS379 US–AD och CVD (Kina): ”Att enbart genom hänvisning införliva slutsatser från ett beslut i ett annat beslut är normalt inte tillräckligt som en motiverad och adekvat förklaring. I de fall då det finns nära tidsmässiga och materiella överlappningar mellan de två undersökningarna kan det dock i undantagsfall räcka med en sådan korshänvisning” (116). Med tanke på avsaknaden av tidsmässigt och materiellt samband mellan sådana tidigare undersökningar och det aktuella ärendet, utgör en enkel hänvisning till kommissionens slutsatser i sådana undersökningar således inte tillräcklig bevisning för betydande snedvridningar inom den kinesiska biodieselindustrin. |
|
(179) |
För det tredje hävdade klaganden att många företag i Kina är statsägda för att visa på ett betydande statligt ingripande som påverkar inhemska priser och kostnader. Statligt ägande utgör dock inte tillräcklig bevisning för ”verklig kontroll”, ”anförtroende” eller ”styrning” från regeringens sida eller ”statlig inblandning” när det gäller priser eller kostnader i en viss industri. |
|
(180) |
För det fjärde lade klaganden i vilket fall som helst inte fram någon bevisning för att statligt inflytande är orsaken till ”betydande snedvridningar” som påverkar de kinesiska biodieselproducenternas priser och/eller kostnader. I avsaknad av sådan bevisning kan det inte antas att de kinesiska biodieselproducenternas priser och kostnader inte beror på de fria marknadskrafterna. |
|
(181) |
Kommissionen kunde inte godta den kinesiska handelskammarens argument om (den påstådda bristen på) bevisning för betydande snedvridningar i Kina av följande skäl: |
|
(182) |
För det första gäller att även om vissa kinesiska policydokument, såsom de femårsplaner för den trettonde planeringscykeln som nämns i rapporten, har löpt ut under tiden, kvarstår de typer och omfattningar av snedvridningar som beskrivs i rapporten i Kina. Detta beror på att den centrala lagstiftningen – inbegripet den kinesiska konstitutionen, kommunistpartiets konstitution samt ett stort antal sekundärlagar – innehåller de inslag som leder till snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a i grundförordningen och som beskrivs i detalj i rapporten. Klaganden gjorde därför rätt i att förlita sig på rapporten som en informationskälla som pekade på förekomsten av betydande snedvridningar. Kommissionen erinrade i detta sammanhang om den särskilda bevisstandarden vid inledandet enligt artikel 5.9 i grundförordningen (se skäl 186 för mer information). I stället för att enbart förlita sig på bevisningen i rapporten hänvisade klaganden till ett antal ytterligare snedvridande faktorer inom biodieselsektorn i Kina, vilket beskrivs i skälen 80–90 ovan. |
|
(183) |
Kommissionen höll inte heller med om att den fjortonde femårsplanen för utveckling av förnybar energi och andra femårsplaner endast utgör en icke-bindande vägledning. Tvärtom erinrade kommissionen om att det kinesiska planeringssystemet fastställer prioriteringar och föreskriver vilka mål som centrala och lokala myndigheter måste fokusera på. Det finns relevanta planer på alla förvaltningsnivåer som täcker praktiskt taget alla ekonomiska sektorer, och myndigheterna på varje förvaltningsnivå övervakar genomförandet av planerna på motsvarande lägre myndighetsnivå. Såsom beskrivs i detalj i den uppdaterade rapporten är de mål som fastställs i planeringsinstrumenten i själva verket bindande i och med att planeringssystemet leder till att resurser riktas mot de sektorer som staten har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna. |
|
(184) |
För det andra erinrade kommissionen om att överprövningsorganets avgörande i ärende DS 379 uttryckligen anger att korshänvisningar från ett fastställande till ett annat är tillåtet, där det finns en nära tidsmässig och materiell överlappning mellan de två undersökningarna. Det är uppenbart att det finns en sådan materiell överlappning mellan den aktuella undersökningen och de undersökningar som klaganden hänvisar till, särskilt med tanke på att det i dessa undersökningar analyserades politik och regler som är allmänt tillämpliga i hela den kinesiska ekonomin, inom alla sektorer, och som därför också påverkar sektorn för den berörda produkten, t.ex. de kinesiska myndigheternas och kommunistpartiets inflytande över företag och/eller det faktum att planeringssystemet i Kina leder till att resurser fördelas i linje med industripolitikens mål. Överprövningsorganets undersökningsresultat, som den kinesiska handelskammaren påminde om, gällde det slutliga fastställandet snarare än tillräcklig bevisning vid inledandet. |
|
(185) |
För det tredje, när det gäller statligt ägande, förklarade kommissionen i den uppdaterade rapporten det övergripande inflytande som de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet har över statligt ägda företag samt de relevanta rättsliga och organisatoriska befogenheter som ger de kinesiska myndigheterna inflytande över marknadsbeteendet även när det gäller privatägda företag (se särskilt avsnitt 3.2.1.2). Dessutom erinrade kommissionen om att kommissionen i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte bedömer huruvida statligt ägande utgör ”verklig kontroll”, ”anförtroende”, ”styrning” eller ”statlig inblandning” från regeringens sida när det gäller priser eller kostnader i en viss industri. Kommissionen fastställer i stället om den berörda marknaden till betydande del försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av exportlandets myndigheter. Detta är i sin tur en av de faktorer som bör beaktas vid bedömningen av förekomsten av betydande snedvridningar. |
|
(186) |
För det fjärde skiljer sig, såsom bekräftades av tribunalen i Viraj Profiles, mängden och kvaliteten på den bevisning som är nödvändig för att uppfylla kriterierna för tillräcklig bevisning i syfte att inleda en undersökning, från den bevisning som är nödvändig för ett preliminärt eller slutgiltigt fastställande av förekomsten av dumpning, skada eller ett orsakssamband (117). Klagomålet uppfyllde kraven i artikel 5.9 i grundförordningen i kombination med artikel 2.6a d. Såsom uppgavs i tillkännagivandet om inledande ansåg kommissionen i inledandeskedet att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen fanns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader. Det är följaktligen motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen. Kommissionen gick därefter vidare med att bevisa sådana snedvridningar i avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.8. |
|
(187) |
Kommissionen avvisade därför den kinesiska handelskammarens påståenden. |
|
(188) |
Zhuoyue framförde i sina synpunkter av den 15 mars 2024 sin allmänna ståndpunkt att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med WTO-lagstiftningen. |
|
(189) |
Eftersom detta påstående liknar vad den kinesiska handelskammaren vidhåller avvisade kommissionen det av de skäl som beskrivs ovan (se skälen 173 och 174). |
|
(190) |
Zhuoyue hävdade också att klaganden inte kunde påvisa förekomsten av betydande snedvridningar och att det inte förekommer några betydande snedvridningar inom den kinesiska biodieselindustrin. Kommissionen noterade att Zhuoyues påståenden angående klagandens påstådda underlåtenhet att visa snedvridningar i stort sett är identiska med påståendena från den kinesiska handelskammaren och därför måste avvisas av de skäl som beskrivs ovan (se skälen 182–184 och 186). Zhuoyue inkom dock med följande ytterligare påståenden. |
|
(191) |
För det första har EU antagit EU-omfattande marknadsåtgärder som i allt väsentligt motsvarar liknande kinesiska åtgärder, inklusive subventioner till EU-industrier för att främja deras efterlevnad av EU:s nya industripolitiska mål (som i sin tur återspeglar de kinesiska myndigheternas industripolitiska mål) och ingripande i företagens investeringar och beslutsfattande. |
|
(192) |
För det andra är Zhuoyue ett privatägt företag utan statlig bakgrund, så dess verksamhet är inte föremål för något ingripande eller inflytande från de kinesiska myndigheterna. Klaganden hänvisade till flera nationella program som företaget har genomfört (se skäl 82), men sådana program fokuserade på teknisk forskning och utveckling och är avsedda att uppmuntra och främja innovation och utveckling av teknik inom vissa industrier. De har ingen inverkan på de kinesiska producenternas kostnader eller pris för produkter eller de fria marknadskrafterna. |
|
(193) |
För det tredje är klagandens påståenden om statliga ingripanden på grund av de statligt ägda företagens karaktär och kopplingarna mellan kommunistpartiet och de kinesiska biodieselproducenterna grundlösa. Enligt artikel 6 i Folkrepubliken Kinas lag om statliga företagstillgångar föreskrivs att ”statsrådet och lokalbefolkningens styrelseorgan ska, enligt lag, utföra kapitalgivarens uppgifter på grundval av principerna om åtskillnad mellan statliga organ och företag, åtskillnad av de administrativa funktionerna i offentliga angelägenheter och funktionerna för den som bidrar med statsägda tillgångar samt icke-inblandning i företagens legitima och oberoende affärsverksamhet”. Denna bestämmelse är obligatorisk och oavsett om en producent är statsägd eller inte är denna producents verksamhet oberoende av regeringen. |
|
(194) |
Som svar på Zhouyues argument noterade kommissionen för det första att EU:s politik inte är relevant i samband med en bedömning enligt artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(195) |
För det andra, angående Zhuoyues påstående att det är ett privatägt företag, har kommissionen i avsnitten 3.2.1.1–3.2.1.8 beskrivit de betydande statliga ingripanden i Kina som leder till snedvridning som omöjliggör effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna. Dessa snedvridningar påverkar näringsidkarna, oavsett ägarförhållanden eller ledningsformer. När det gäller påståendet att de nationella programmen är inriktade på forskning och utveckling påpekade kommissionen därtill att även om kostnaderna för forskning och utveckling påverkar kostnaderna och priserna för slutprodukterna, hänvisade klaganden till dessa program för att påvisa myndigheternas kontroll, politiska övervakning eller vägledning av de ekonomiska aktörerna inom biodieselsektorn i Kina. |
|
(196) |
Slutligen noterade kommissionen att Zhuoyues tolkning av lagen om statsägda företag är klart selektiv. Företaget betonar den formella uppdelningen mellan statens administrativa roll och dess roll som aktieägare enligt artikel 6 i lagen om statsägda företag, men underlåter att hänvisa till artikel 1. I artikel 1 fastställs det övergripande syftet med lagen, som bland annat är att stödja den ledande rollen för den statsägda ekonomiska sektorn i den nationella ekonomin och att främja utvecklingen av en socialistisk marknadsekonomi. Zhuoyue underlåter också att hänvisa till artikel 7, enligt vilken staten ska främja ökade investeringar av statsägt kapital i viktiga industrier och områden som är viktiga för den nationella ekonomin och artikel 36, som föreskriver att statsägda företags investeringar ska överensstämma med den nationella industripolitiken. Sådana bestämmelser skapar i själva verket en rättslig miljö där det är i det närmaste omöjligt att skilja mellan myndigheter och företag. |
|
(197) |
Kommissionen avvisade därför Zhuoyues påståenden. |
|
(198) |
Den 31 januari 2024 lämnade de kinesiska myndigheterna sina egna synpunkter och uttryckte den allmänna ståndpunkten att artikel 2.6a i grundförordningen inte är förenlig med WTO-lagstiftningen. Eftersom dessa påståenden är jämförbara med dem som den kinesiska handelskammaren och Zhuoyue framfört avvisade kommissionen dem av de skäl som beskrivs ovan (se skälen 173, 174, 182 och 194). |
|
(199) |
Utöver påståendena om huruvida artikel 2.6a i grundförordningen är förenlig med WTO eller inte, hävdade de kinesiska myndigheterna att den undersökning som kommissionen i detta fall genomförde på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen använde dubbla måttstockar. Enligt de kinesiska myndigheterna vägrade kommissionen att godta de kinesiska exportörernas kostnadsuppgifter med motiveringen att det förekom betydande marknadssnedvridningar på den kinesiska marknaden men den godtog uppgifterna från det representativa landet och använde dem för att ersätta de kinesiska producenternas uppgifter utan någon utvärdering av huruvida det kan förekomma marknadssnedvridningar som påverkar dessa uppgifter. Detta är enligt de kinesiska myndigheterna ett bevis på dubbla måttstockar. De kinesiska myndigheterna påpekade att kommissionen enligt EU-rätten är skyldig att använda icke snedvridna priser för att konstruera normalvärdet. De kinesiska myndigheterna anser därför att kommissionen borde ta initiativ till att undersöka och bevisa huruvida snedvridningar förekommer i de representativa länderna eller inte, i stället för att passivt vänta på att de berörda parterna i ärendet ska lägga fram bevisning. |
|
(200) |
Kommissionen övertalades inte av detta argument. I enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen konstruerar kommissionen normalvärdet på grundval av andra uppgifter än priser och kostnader på hemmamarknaden (såvida det inte fastställs att sådana kostnader inte är snedvridna) i exportlandet endast om den fastställer att sådana uppgifter är lämpliga för att återspegla icke snedvridna priser och kostnader. I denna process är kommissionen skyldig att endast använda icke snedvridna uppgifter. I detta avseende gör kommissionen, istället för att passivt vänta på att detta ska ske, en egen analys och uppmanar berörda parter att inkomma med synpunkter på de föreslagna källorna för fastställande av normalvärdet i början av undersökningen, nämligen via noteringarna om vilka icke snedvridna källor som kommissionen avser att använda i ett tidigt skede av förfarandet. Kommissionens slutliga beslut om vilka icke snedvridna uppgifter som ska användas för att beräkna normalvärdet tar full hänsyn till alla synpunkter som inkommit från parterna och till kommissionens egen undersökning. |
|
(201) |
Slutligen hävdade de kinesiska myndigheterna att rapporten är missvisande, ensidig och verklighetsfrånvänd. I rapporten påstods de kinesiska företagens legitima konkurrensfördelar och de normala institutionella skillnaderna mellan Kina och EU ligga till grund för fastställandet av en betydande snedvridning av marknaden. De kinesiska myndigheterna hävdade också att det faktum att kommissionen godtog unionsindustrins påståenden om snedvridning av marknaden baserat på rapporten gav unionsindustrin orättvisa fördelar, vilket var detsamma som att döma på förhand. Att bevisa industrins klagomål är detsamma som att ta industrins parti och är därför inte förenligt med den grundläggande rättsliga andan av rättvisa och skälighet. |
|
(202) |
Kommissionen kunde inte godta dessa argument. Rapporten och den uppdaterade rapporten är övergripande dokument som bygger på omfattande objektiv bevisning, däribland rättsakter, förordningar och andra officiella politiska dokument som offentliggörs av de kinesiska myndigheterna, rapporter från internationella organisationer, akademiska studier och artiklar av forskare samt andra tillförlitliga oberoende källor. Den lades till ärendehandlingarna så att alla berörda parter hade goda möjligheter att motbevisa, komplettera eller kommentera den och den bevisning som den grundar sig på. De kinesiska myndigheterna inkom inte med några sådana motargument, utan har endast lämnat ogrundade och allmänna synpunkter. Samma argumentation gäller även för den uppdaterade rapporten. |
|
(203) |
De kinesiska myndigheterna föreslog också att utfärdandet av en landsrapport ersatte den faktiska undersökningen, men kommissionen erinrade om att kommissionen enligt artikel 2.6a e i grundförordningen kan inleda undersökningen på denna grundval om den anser att den bevisning som klaganden lagt fram om betydande snedvridningar är tillräcklig. Fastställandet av förekomsten och inverkan av betydande snedvridningar och den därav följande användningen av den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen sker emellertid vid tidpunkten för det preliminära och/eller slutliga utlämnandet av uppgifter till följd av en undersökning. Förekomsten av betydande snedvridningar och dessas potentiella inverkan bekräftas inte i det inledande skedet, såsom de kinesiska myndigheterna hävdar, utan först efter en fördjupad undersökning. Därför avvisas även detta argument. |
|
(204) |
Sammanfattningsvis har varken de kinesiska myndigheterna, den kinesiska handelskammaren eller de exporterande producenterna i denna undersökning inte lagt fram någon omfattande materiell bevisning eller några argument som motsäger förekomsten av betydande snedvridningar inom biodieselsektorn. |
3.2.2. Representativt land
3.2.2.1. Allmänna anmärkningar
|
(205) |
Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:
|
|
(206) |
Såsom anges i skälen 64 till 68 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Malaysia som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle komma att bekräftas. |
3.2.2.2. En nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas och produktion av den undersökta produkten
|
(207) |
I den första noteringen identifierade kommissionen 49 länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas. Av dessa 49 länder identifierade kommissionen sex länder med den största produktionen av biodiesel 2022 och 2023 med hjälp av OECD:s och FAO:s prognoser (119). Dessa länder var följande (i storleksordning efter deras produktionsvolym): Brasilien, Argentina, Thailand, Malaysia, Colombia och Peru. Brasilien identifierades också som ett lämpligt representativt land av EBB i klagomålet. |
|
(208) |
I sina synpunkter på den första noteringen kommenterade EBB, EcoCeres och Jiaao produktionen av den undersökta produkten. EBB hävdade att Brasilien, som är den största biodieselproducenten bland de länder som har en liknande utvecklingsnivå som Kina, var det lämpligaste representativa landet. I motsats till detta hävdade EcoCeres och Jiaao att Brasilien inte var lämpligt eftersom endast ett fåtal producenter tillverkade biodiesel från samma bränsleråvaror som de kinesiska producenterna, varav de huvudsakliga bränsleråvarorna var använd matolja, brunt fett och avloppsslam från palmoljeframställning (POME). Enligt EcoCeres fanns det inte heller tillräcklig produktion av biodiesel från dessa bränsleråvaror i Colombia och Thailand. |
|
(209) |
Dessutom kommenterade EBB, EcoCeres och Jiaao den höga nivån av statlig reglering längs värdekedjan för biodiesel i de fyra potentiella representativa länder (Brasilien, Colombia, Malaysia och Thailand) som anges i den första noteringen (se skäl 246). |
|
(210) |
När det gäller synpunkterna på nivån på den statliga regleringen längs värdekedjan för biodiesel i de potentiella representativa länderna påpekade kommissionen i den andra noteringen att biodieselmarknaden och dess värdekedja regleras genom statliga åtgärder i hela världen, eftersom industrin i hög grad bidrar till att länderna uppfyller sina internationella åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser. |
|
(211) |
I sina synpunkter på den andra noteringen upprepade EBB att biodieselmarknaden och dess värdekedja omfattas av statliga bestämmelser i Malaysia. Enligt EBB fastställs priset på biodiesel av Malaysias regering genom en prissättningsformel för fasta försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Dessutom omfattas export av rå palmolja av en exportskatt, som enligt EBB påverkar de malaysiska biodieselproducenternas produktionskostnader. Slutligen påpekade EBB att den malaysiska staten Sabah från och med februari 2024 också gjorde export av POME till föremål för exportskatt. |
|
(212) |
När det gäller Malaysia noterade kommissionen att den automatiska prissättningsmekanismen gäller bränsle som säljs av återförsäljare vid bensinstationer, dvs. bensin som blandas med biodiesel. Priset på sådant bränsle fastställs med hjälp av en prissättningsformel som tar hänsyn till ett referenspris för råolja, oljebolagets och återförsäljarens olika kostnader samt deras vinst. (120) (121) (122) Om det fasta priset är lägre än ett önskvärt marknadspris, dvs. inte täcker detaljhandlarens kostnader och vinst, får de kinesiska myndigheterna kompensera skillnaden genom en subvention som betalas till detaljhandlaren (123). |
|
(213) |
När kommissionen valde ut företag som skulle användas som källa för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst fokuserade den dessutom på de företag som producerade biodiesel från använd matolja, POME och brunt fett. Även om vissa av de utvalda företagen delvis kan använda rå palmolja som en av sina bränsleråvaror ansåg kommissionen att deras ekonomiska resultat endast skulle påverkas marginellt. Slutligen är den exportskatt som införts av Sabah inte relevant för denna undersökning, eftersom den infördes först efter undersökningsperioden. |
|
(214) |
Kommissionen ansåg därför att de statliga bestämmelser som var tillämpliga på biodieselmarknaden och dess värdekedja i Malaysia inte var av sådan karaktär att landet inte var lämpligt som representativt land. |
|
(215) |
När det gäller Brasilien påpekade EBB i sina synpunkter på den andra noteringen att systemet med offentliga auktioner ersattes av OTC-handel med biodiesel från och med 2022. EBB bekräftade vidare att importen av biodiesel är extremt begränsad eftersom den omfattas av importlicenser, som endast utfärdas i undantagsfall. EBB hävdade dock att dessa åtgärder inte påverkade priserna och kostnaderna på den brasilianska marknaden, eftersom antalet certifierade biodieselproducenter inom industrin är sådant att tillräcklig konkurrens säkerställs. |
|
(216) |
Kommissionen har noterat dessa kompletterande uppgifter. Eftersom Malaysia bekräftades vara ett lämpligt representativt land ansåg kommissionen det inte nödvändigt att analysera regleringen av biodieselmarknaden och dess värdekedja i Brasilien i detalj. |
3.2.2.3. Förekomst av relevanta lättillgängliga uppgifter i det representativa landet
3.2.2.3.1. Produktionsfaktorer
|
(217) |
I den första noteringen fokuserade kommissionen på de viktigaste produktionsfaktorerna som stod för mer än 80 % av den kinesiska produktionskostnaden, dvs. de bränsleråvaror som omfattas av HS-nummer 1518 00 (använd matolja) och 3823 19 (avloppsslam från palmoljeframställning, brunt fett och de flesta andra bränsleråvaror, såsom livsmedelsavfall eller soapstock). Kommissionen analyserade huruvida de sex potentiella representativa länderna hade infört exportrestriktioner som snedvrider det inhemska priset, om de importerade sådana kvantiteter från Kina som potentiellt kunde snedvrida det genomsnittliga importpriset och slutligen om de varor som omfattas av de två viktigaste HS-numren importerades i representativa kvantiteter. Analysen genomfördes inte bara på HS-nummernivå utan också på mer detaljerad varukodsnivå, beroende på de enskilda ländernas tullnomenklatur. |
|
(218) |
Kommissionen fann att i Argentina omfattades alla varor enligt de två viktigaste HS-numren av en exportskatt. Dessutom omfattades vissa varor enligt HS-nummer 1518 00 av exportlicenser i Malaysia. |
|
(219) |
Kommissionen fann vidare att betydande mängder kol som importeras till Argentina, varor som klassificeras enligt tre varukoder enligt HS-nummer 1518 00 i Malaysia och fem varor enligt HS-nummer 1518 00 i Thailand hade sitt ursprung i Kina. |
|
(220) |
Efter uteslutande av import som antingen omfattades av exportrestriktioner eller sannolikt påverkades av de betydande kvantiteter som importerades från Kina, var Malaysia det land som hade de överlägset största kvantiteterna varor som importerades enligt de två viktigaste HS-numren (200 000 ton enligt HS-nummer 1518 00 och 790 000 ton enligt HS-nummer 3823 19 jämfört med 17 000 ton enligt HS-nummer 1518 00 i Thailand och 18 000 ton enligt HS-nummer 3823 19 i Brasilien, de två länder som hade de näst största importvolymerna). |
|
(221) |
I sina synpunkter på det representativa landet och produktionsfaktorerna som lämnades in vid inledandet påpekade EcoCeres att HS-nummer 1518 00 omfattar ett stort antal olika varor. En tullnomenklatur som inte skiljer mellan ätbara och oätliga fetter och oljor var därför helt olämplig för att fastställa en lämplig varukod. I detta avseende föreslog företaget att kommissionen skulle använda ”icke snedvridna internationella priser, kostnader eller referensvärden” för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för använd matolja och lämna in prisinformation som samlats in och offentliggjorts av Argus Biofuels (124). |
|
(222) |
I den första noteringen ansåg kommissionen att det var nödvändigt att välja en lämplig källa till icke snedvridna kostnader för använd matolja. Kommissionen noterade att endast Malaysias och Thailands tullnomenklaturer gjorde åtskillnad mellan ätbara och oätliga fetter och oljor. Kommissionen beslutade att ytterligare analysera kvaliteten på alla potentiella källor till icke snedvridna kostnader för använd matolja, inklusive de internationella referensvärden som tillhandahållits av EcoCeres. |
|
(223) |
I sina synpunkter på den första noteringen hävdade EcoCeres, Jiaao och Zhuoyue att Malaysia var det enda potentiella representativa landet med representativa importvolymer enligt HS-nummer 1518 00 och 3823 19 , som omfattar de viktigaste råvaror som användes av de exporterande producenterna i urvalet (se skäl 208). Dessutom upprepade EcoCeres och Zhuoyue att respektive HS-nummer omfattade ett stort antal olika produkter och att endast Malaysias och Thailands tullnomenklatur gjorde åtskillnad mellan ätbara och oätliga fetter och oljor enligt HS-nummer 1518 00 . EcoCeres upprepade att internationella referensvärden kunde användas för att fastställa de icke snedvridna kostnaderna för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning. |
|
(224) |
I sina synpunkter på den första noteringen framhöll EBB å andra sidan att importvolymerna enligt de två viktigaste HS-numren till Brasilien var de näst största (bland de fyra återstående potentiella representativa länderna, se skäl 246) efter Malaysia och hävdade att priset på den brasilianska importen enligt HS-numret 1518 00 återspeglade priset på icke ätbara fetter och oljor på hemmamarknaden. |
|
(225) |
EBB hävdade vidare att eftersom vissa av varorna enligt HS-nummer 1518 00 omfattades av exportlicenser i Malaysia, snedvrider denna exportbegränsning även importpriserna (och priserna på hemmamarknaden) för alla varor som omfattas av respektive HS-nummer. EcoCeres höll inte med om detta och hävdade att om exportlicenserna för vissa av varorna skulle pressa priserna på alla varor enligt HS-nummer 1518 00 , skulle de utländska leverantörerna ha styrt om sin försäljning till andra marknader med mer attraktiva priser. |
|
(226) |
När det gäller tillgången till relevanta uppgifter noterade Zhuoyue att det inte förekom någon import av biopitch till Brasilien och Colombia. |
|
(227) |
I den andra noteringen ansåg kommissionen att det var avgörande att identifiera varukoder som ligger så nära de faktiska råvaror som de kinesiska producenterna använder som möjligt. I detta avseende drog kommissionen slutsatsen att Brasiliens och Colombias tullnomenklaturer inte kunde användas för att identifiera import som återspeglar de inhemska priserna på använd matolja. Efter kontrollbesöken på plats bekräftades dessutom att importvolymerna enligt de två viktigaste HS-numren i Brasilien, Colombia och Thailand inte var representativa, särskilt inte vad gäller de kinesiska biodieselproducenternas förbrukningsvolymer. |
|
(228) |
Med tanke på att HS-nummer 1518 00 omfattar ett stort antal produkter, även sådana som inte används som bränsleråvaror för biodieselproduktion, ansåg kommissionen att det var osannolikt att de exportlicenser som gäller för flera varukoder skulle dämpa importpriserna (och de inhemska priserna) för alla varor som importeras enligt HS-nummer 1518 00 . |
|
(229) |
Kommissionen avvisade dock förslaget om att använda internationella referensvärden för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning i detta skede av undersökningen, eftersom referensvärdena inte innehöll uppgifter om ursprunget för respektive råvara. Det gick därför inte att fastställa att uppgifterna om använd matolja inte var snedvridna på grund av bränsleråvaror av kinesiskt ursprung. På samma sätt konstaterades det att priserna på avloppsslam från palmoljeframställning med ursprung i Indonesien snedvreds genom tillämpningen av en exportskatt (se skäl 237) och det kunde inte uteslutas att avloppsslam från palmoljeframställning från Indonesien omfattades av respektive referensvärde. |
|
(230) |
När det gäller importen av biopitch noterade kommissionen att även om det inte var en viktig insatsvara i fråga om dess andel av den totala produktionskostnaden, var valet av ett representativt land med import av biopitch en fördel. |
|
(231) |
I sina synpunkter på den andra noteringen lämnade EBB och Jiaao synpunkter på den icke snedvridna kostnaden för använd matolja. EBB påpekade att vissa volymer av använd matolja som importeras till Malaysia hade sitt ursprung i Indonesien. Priserna på den importen snedvrids dock av den exportskatt som tas ut på export av använd matolja från Indonesien (125). |
|
(232) |
Kommissionen undersökte påståendena och konstaterade att exporten av använd matolja från Indonesien faktiskt omfattades av en exportskatt. På grundval av detta beslutade kommissionen att undanta importen av använd matolja till Malaysia med ursprung i Indonesien från fastställandet av den icke snedvridna kostnaden. |
|
(233) |
Med hänvisning till sina synpunkter på den statliga regleringen av biodieselmarknaden och dess värdekedja i Malaysia (se skäl 211) upprepade EBB att importen enligt HS-nummer 1518 00 (för använd matolja) och 3823 19 (för avloppsslam från palmoljeframställning) till Brasilien inte var otillförlitlig trots den begränsade volymen. Parten föreslog två alternativ:
|
|
(234) |
Såsom konstateras i skäl 258 ansåg kommissionen att Malaysia var ett lämpligt representativt land i det preliminära skedet. Därför avvisades användningen av import till Förenta staterna som en alternativ referenskälla för använd matolja och avloppsslam från palmoljeframställning. När det gäller klassificeringen av använd matolja som ätbara eller oätliga oljor kan kommissionen i detta skede av undersökningen inte avgöra om den klassificering som används i avtalen är förenlig med den malaysiska tullnomenklaturen, särskilt som parten inte har lämnat någon meningsfull icke-konfidentiell sammanfattning av sina argument. |
|
(235) |
I sina synpunkter på den andra noteringen begärde Jiaao att kommissionen borde undanta vissa varukoder, som koderna för oätliga oljor från linfrö, oliver och jordnötter, från tillämpningsområdet för de koder som används för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för använd matolja. Parten hävdade att kommissionen hade kontrollerat att företaget inte använde sådana typer av oljor i sin biodieselproduktion. Jiaao hävdade vidare att import av använd matolja med ursprung i Japan borde undantas från fastställandet av referensvärdet eftersom Japan har en begränsad inhemsk leverans av använd matolja (126). |
|
(236) |
Även om Japan faktiskt har begränsad inhemsk tillgång till använd matolja exporterade landet de flesta av de insamlade volymerna under 2022 (127). Som jämförelse överskred de exporterade volymerna under 2022 avsevärt de volymer som importerades till Malaysia från Japan under undersökningsperioden. Kommissionen avvisade därför båda påståendena. |
|
(237) |
I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade EBB att importen från Malaysia av avloppsslam från palmoljeframställning enligt HS-nummer 3823 19 snedvridits av betydande mängder import från Indonesien. Eftersom Indonesien tar ut en skatt på export av avloppsslam från palmoljeframställning (128) var priserna på denna import snedvridna. |
|
(238) |
Efter denna begäran beslutade kommissionen i detta skede att undanta import av varor som omfattas av de relevanta varukoderna för avloppsslam från palmoljeframställning och palmoljefettsyror, eftersom import enligt samma varukoder används för båda insatsvarorna som källa till icke snedvridna kostnader med ursprung i Indonesien från beaktande. |
|
(239) |
I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade Zhuoyue att kommissionen inte borde använda varukod 3823 19 90 för brunt fett, livsmedelsavfall, soapstock och olja från använd blekjord. Enligt parten omfattar denna kod inte raffinerade sura oljor, medan de ovan nämnda råvarorna alla utgör sådana oljor. Företaget stödde sina argument med att importpriset per enhet enligt detta nummer var högre än importpriset per enhet för använd matolja, vilket är kontraintuitivt eftersom använd matolja är den mest värdefulla råvaran med hänsyn till dess egenskaper, såsom halten av fria fettsyror, sammansättning och metallinnehåll. |
|
(240) |
Kommissionen konsulterade Malaysias tullnomenklatur som finns tillgänglig på kommissionens webbplats Acces2Markets (129) och drog preliminärt slutsatsen att alla varor enligt HS-nummer 3823 19 , utom de som rör palmoljederivat, rimligen bör ingå i fastställandet av referensvärdet för råvaror med högre halter av fria fettsyror, såsom brunt fett, livsmedelsavfall, soapstock och olja från använd blekjord. Kommissionen avvisade därför påståendet. |
|
(241) |
I sina synpunkter på den andra noteringen hävdade Zhuoyue att kommissionen inte borde ersätta den kinesiska kostnaden med ett icke snedvridet referensvärde, eftersom det inte fanns någon bevisning för betydande snedvridningar på biodieselmarknaden i Kina. Parten hävdade vidare att även om arbetskostnaden ersätts med ett referensvärde bör kommissionen identifiera en lämpligare metod för att justera den malaysiska arbetskraftskostnaden, som endast fanns tillgänglig för 2016, till en nivå som är lämplig för undersökningsperioden. Zhuoyue hävdade att det inte fanns något samband mellan lönenivån och inflationstakten uttryckt genom producentprisindexet. |
|
(242) |
När det gäller den påstådda icke snedvridna biodieselmarknaden i Kina hänvisar kommissionen till sina slutsatser i avsnitten 3.2.1–3.2.1.8 och, särskilt när det gäller arbetsmarknaden, i avsnitt 3.2.1.6. Eftersom arbetskraftskostnaden utgjorde en försumbar andel av de exporterande producenternas produktionskostnader (högst 1,5 %) ansåg kommissionen att användningen av producentprisindex för att uppdatera arbetskraftskostnaden i Malaysia inte hade någon betydande inverkan på det icke snedvridna normalvärdet. Kommissionen avvisade därför påståendet. |
|
(243) |
I sina synpunkter på den andra noteringen påpekade Zhuoyue dessutom att kommissionen ändrade HS-numret för biopitch från 1522 00 till 1520 00. |
|
(244) |
Kommissionen konstaterade att ändringen berodde på ett skrivfel och korrigerade detta innan den icke snedvridna kostnaden för biopitch fastställdes. |
3.2.2.3.2. Finansiella uppgifter
|
(245) |
I den första noteringen konstaterade kommissionen att export av biodiesel med ursprung i Argentina omfattas av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder som införts av Peru (130) (131), EU (132) och Förenta staterna (133) (134). De argentinska producenternas ekonomiska resultat skulle potentiellt kunna snedvridas av subventionering och dumpning. Dessutom skulle de finansiella uppgifterna för biodieselproducenter i Peru potentiellt vara påverkade av den skada som vållats av dumpad och/eller subventionerad import av biodiesel med ursprung i Argentina och Förenta staterna (135). |
|
(246) |
Efter att ha konstaterat exportrestriktioner i Argentina (se skäl 218) och en potentiell snedvridning av de finansiella uppgifterna på grund av förekomsten av handelspolitiska skyddsåtgärder i Argentina och Peru, analyserade kommissionen vidare tillgången till och kvaliteten på de finansiella uppgifterna endast för de återstående fyra potentiella representativa länderna: Brasilien, Colombia, Malaysia och Thailand. |
|
(247) |
I den första noteringen identifierade kommissionen tre producenter av biodiesel med lämpliga lättillgängliga finansiella uppgifter i Brasilien, en av dem på grundval av uppgifterna i klagomålet. För alla tre företagen överlappade de finansiella uppgifterna delvis undersökningsperioden, innehöll uppgifter i form av noter till de finansiella rapporterna och överensstämde antingen med internationella redovisningsstandarder (IFRS-standarder) eller med lokala allmänt accepterade redovisningsstandarder. I Colombia fanns lättillgängliga finansiella uppgifter för fem företag. De finansiella uppgifterna innehöll inga ytterligare detaljer i form av noteringar till de finansiella rapporterna. För Malaysia och Thailand fanns lättillgängliga finansiella uppgifter från Orbis-databasen tillgängliga för ett företag per land. Dessutom var det thailändska företagets finansiella information delvis inte förenlig med IFRS. |
|
(248) |
I sina synpunkter på den första noteringen påpekade EBB att Brasilien var det enda potentiella representativa landet där fullständiga årsredovisningar fanns tillgängliga för en biodieselproducent. EcoCeres lämnade dock i sina synpunkter på den första noteringen in en fullständig redovisning från tretton producenter av biodiesel från ett lokalt malaysiskt register. EcoCeres noterade också att en av de biodieselproducenter som kommissionen identifierade i Colombia var ett dotterföretag till ett annat identifierat företag. Moderföretaget var dessutom ett stort integrerat oljebolag och bör enligt EcoCeres inte beaktas. Slutligen hävdade EcoCeres och Zhuoyue att Thailand inte borde betraktas som ett lämpligt representativt land, eftersom de enda lättillgängliga finansiella rapporter som kommissionen identifierat delvis inte överensstämde med IFRS. |
|
(249) |
I den andra noteringen strävade kommissionen efter att kalibrera valet av lämpliga biodieselproducenter med lättillgängliga finansiella uppgifter. Kommissionen beslutade därför att i detta fall beakta de råvaror som används av producenterna i de potentiella representativa länderna. Kommissionen fann två företag som producerade biodiesel från använd matolja, brunt fett eller avloppsslam från palmoljeframställning i Brasilien, två sådana företag i Colombia, tio i Malaysia och åtta i Thailand. |
|
(250) |
Efter slutsatsen att importen av de viktigaste insatsvarorna till Colombia och Thailand inte var representativ i fråga om kvantitet (se skäl 227) analyserade kommissionen tillgången till och kvaliteten på finansiell information i Brasilien och Malaysia. |
|
(251) |
Även om de två brasilianska företagens årsredovisningar (se skäl 249) fanns tillgängliga innehöll de ingen segmentrapportering alls, eller så var segmentrapporteringen inte tillräcklig för att skilja ut de finansiella uppgifterna om produktionen av biodiesel. Av de tio malaysiska företagen identifierades sju av EcoCeres och tre av kommissionen. Kommissionen fann sju av dessa företags årsredovisningar lämpliga för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. För de övriga tre var de finansiella uppgifterna inte tillgängliga alls, eller så var segmentrapporteringen sådan att det inte var möjligt att fastställa de finansiella uppgifter som var specifika för produktionen av biodiesel. |
|
(252) |
I sina synpunkter på den andra noteringen lämnade EBB en förteckning över ungefär 45 biodieselproducenter i Brasilien, varav cirka 20 producerade biodiesel från använd matolja eller palmoljefettsyra (PFAD). EBB hävdade att kommissionen borde använda företaget BE8:s finansiella uppgifter. EBB hävdade att kommissionen hade rätt att använda finansiella uppgifter från ett företag som producerar en produkt i samma allmänna kategori som biodiesel, om kommissionen skulle anse att dess årsredovisning inte var lämplig. I detta avseende föreslog EBB etanolproducenten SF, som nyligen certifierats uppfylla internationella krav i egenskap av leverantör av etanol för produktion av SAF (genom Alcohol To Jet-metoden). |
|
(253) |
För tre av de 20 producenter av biodiesel från använd matolja eller PFAD som identifierats av EBB hade årsredovisningen varit tillgänglig från tidigare stadier av urvalet av det representativa landet. För två av dem, däribland BE8, hade kommissionen redan dragit slutsatsen att redovisningen inte var en lämplig källa till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst (se skäl 251). Det enda återstående företaget skulle vara Caramuru Alimentos S.A. (Caramuru), som EBB föreslog i klagomålet. |
|
(254) |
Mot bakgrund av slutsatserna om tillgången till information om produktionsfaktorer som presenteras i skäl 227 och tillgången till lämplig finansiell information för ett antal malaysiska biodieselproducenter drog kommissionen slutsatsen att tillgången till finansiell information för Caramuru inte var relevant. Det fanns inte heller något behov av att söka efter och analysera finansiell information om ett företag som producerar en produkt i samma allmänna kategori som biodiesel. |
|
(255) |
Slutligen hävdade Zhuoyue i sina synpunkter på den andra noteringen att de finansiella uppgifterna från en av de malaysiska biodieselproducenterna, Vance Bioenergy Sdn Bhd. (Vance) inte var en lämplig källa till icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, eftersom företaget även producerade andra produkter. Dessutom hävdade företaget att vikten av de finansiella uppgifterna från ett annat företag, FIMA BIODIESEL SDN BHD (FIMA), i korgen borde justeras eftersom de finansiella uppgifterna endast fanns tillgängliga för första kvartalet 2023, i stället för hela året 2022 som för de övriga sex företagen. |
|
(256) |
Kommissionen avvisade dessa påståenden. För det första var de andra produkter som Vance tillverkade biprodukter av biodiesel och kunde därför inte betraktas som en helt icke-närstående produktkategori. För det andra var årsredovisningen för FIMA också tillgänglig för ett helt år, men företaget räkenskapsår löpte över perioden 1 april–31 mars. |
3.2.2.4. Nivå av social trygghet och miljöskydd
|
(257) |
Eftersom kommissionen hade fastställt att Malaysia var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen. |
3.2.2.5. Slutsats
|
(258) |
Ovanstående analys visade att Malaysia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen. |
3.2.3. Källor som använts för att fastställa icke snedvridna kostnader
|
(259) |
I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den undersökta produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. |
|
(260) |
Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (GTA) (136) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda uppgifter som offentliggjorts av Malaysian Institute of Labour Market Information and Analysis (ILMIA) (137) för att fastställa icke snedvridna arbetskostnader, av Tenaga Nasional Berhad (TNB) (138) för el, av energikommissionen (Suruhanjaya Tenaga) (139) för naturgas och ånga och av den nationella kommissionen för vattentjänster (SPAN) (140) för vatten. |
3.2.4. Icke snedvridna kostnader och referensvärden
3.2.4.1. Produktionsfaktorer
|
(261) |
Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen: Tabell 1 Produktionsfaktorer för biodiesel
|
|
(262) |
Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp använde kommissionen produktionsomkostnaderna för de exporterande producenterna i urvalet, justerade till en icke snedvriden nivå. Metoden förklaras i skälen 277 och 278. |
3.2.4.1.1. Insatsvaror och råvaror
|
(263) |
För att fastställa det icke snedvridna priset på insatsvaror och råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (141). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Kommissionen ansåg att de återstående volymerna var representativa. När det gäller icke snedvridna kostnader för POME, palmoljefettsyror, använd matolja, blandad olja av industriell kvalitet, matolja och transesterifierad olja uteslöt kommissionen dessutom import med ursprung i Indonesien. Såsom beskrivs i skälen 232 och 238 fann kommissionen att priserna på ovannämnda bränsleråvaror var snedvridna genom Indonesiens tillämpning av exportskatt. |
|
(264) |
För att fastställa tillämpliga importtullar per varukod och ursprungsland samrådde kommissionen med Market Access Map. (142) Importtullarna lades till det cif-värde som registrerats i den malaysiska importstatistiken och som finns tillgänglig i GTA-databasen. |
|
(265) |
Kommissionen fastställde de transportkostnader som de exporterande producenter som ingick i urvalet hade för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik. |
|
(266) |
I sina synpunkter på den första noteringen hävdade EcoCeres att importstatistiken inte var en tillförlitlig referenskälla för vätgas av följande skäl:
|
|
(267) |
Företaget föreslog att kommissionen skulle använda den prissättningsmekanism som ingår i företagets leveransavtal för vätgas. Alternativt hänvisade företaget till ett inhemskt pris på vätgas som gjordes tillgängligt av den malaysiska regeringen i november 2023 (143) och därför sannolikt baserades på de priser som gällde under undersökningsperioden. |
|
(268) |
Kommissionen fann att importen av vätgas till Malaysia faktiskt var mycket liten (något mindre än 155 m3). I detta skede använde kommissionen därför det inhemska pris som offentliggjorts av de malaysiska myndigheterna (144) som källa till icke snedvridna kostnader för vätgas. Eftersom priset avser vätgas som används som energikälla justerade kommissionen priset för skillnaden mellan priset på vätgas för energi och för industriell användning på grundval av den statistik som samlats in genom partnerskapet för ren vätgas (145). |
3.2.4.1.2. Förbrukningsvaror
|
(269) |
När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de faktiska kostnaderna för vissa av de exporterande producenterna i urvalet en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under undersökningsperioden. Eftersom värdet av dessa produktionsfaktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvaror. Det faktiska kontrollerade värdet på förbrukningsvarorna uttrycktes som en andel av den faktiska kontrollerade råvarukostnaden för de exporterande producenterna i urvalet. Denna procentandel användes för att fastställa förbrukningsvarornas icke snedvridna värde enligt beskrivningen i skäl 287. |
3.2.4.1.3. Arbetskraft
|
(270) |
De statistiska uppgifterna om arbetskraftskostnaderna i Malaysia offentliggörs av Malaysias institut för information och analys av arbetsmarknaden (ILMIA) (146). Kommissionen använde informationen om den totala arbetskraftskostnaden för tekniker och associerade yrkesverksamma under 2016. Det genomsnittliga månadsvärdet för 2016 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det inhemska producentprisindexet som offentliggjorts av Världsbanken (147). För att fastställa arbetskraftskostnaden per timme tillämpade kommissionen de uppgifter som samlats in av ILO:s statistikavdelning (ILOSTAT) på genomsnittliga faktiskt arbetade veckotimmar per anställd (148). |
3.2.4.1.4. Elektricitet
|
(271) |
Priset på el för företag (industrianvändare) i Malaysia offentliggörs av TNB (149). Kommissionen använde uppgifter om de industriella elpriserna i motsvarande konsumtionsintervall i kWh för hela undersökningsperioden. I förekommande fall beaktades höglast- och låglasttaxor. |
|
(272) |
Den icke snedvridna kostnaden för den el som används för varje exporterande producent i urvalet varierar beroende på vilket förbrukningsintervall som den faller inom. |
3.2.4.1.5. Naturgas och ånga
|
(273) |
Priset på naturgas för företag (industrianvändare) i Malaysia offentliggörs av energikommissionen (Suruhanjaya Tenaga) (150). Kommissionen använde uppgifterna för gaspriser som inte avser bostäder i motsvarande förbrukningsintervall, som rapporterades i mmBtu, för undersökningsperioden. |
|
(274) |
Den icke snedvridna kostnaden för den naturgas som används för varje exporterande producent i urvalet varierar beroende på vilket förbrukningsintervall som den faller inom. |
|
(275) |
Kommissionen fastställde den icke snedvridna kostnaden för ånga på grundval av den icke snedvridna kostnaden för naturgas och enligt den metod som offentliggjorts av Förenta staternas energidepartement (151). Eftersom metoden endast beräknar bränslekostnaden för ånga justerade kommissionen bränslekostnaden för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för det malaysiska gasförsörjningsföretaget Gas Malaysia Energy & Services Sdn. Bhd. (GMES) (152). |
3.2.4.1.6. Vatten
|
(276) |
Vattenavgifterna tillkännagavs av den nationella kommissionen för vattentjänster (SPAN) i Malaysia. Kommissionen använde tullar för icke-inhemska användare i olika regioner i Malaysia (153). |
3.2.4.2. Produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, vinst och avskrivning
|
(277) |
Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan. |
|
(278) |
Produktionsomkostnaderna för varje exporterande producent i urvalet uttrycktes som en procentandel av den exporterande producentens faktiska produktionskostnader. Denna procentandel användes för att fastställa det icke snedvridna värdet av produktionsomkostnader. |
|
(279) |
Såsom diskuteras i den andra noteringen förlitade sig kommissionen, för att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, på de finansiella uppgifterna för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2022 och för det räkenskapsår som slutade den 31 mars 2023 från årsredovisningar som lämnats in av följande sju företag i det lokala malaysiska registret:
|
|
(280) |
I de fall där årsredovisningarna innehöll de nödvändiga uppgifterna drog kommissionen av transportrelaterade kostnader från försäljnings- och administrationskostnaderna och de allmänna kostnaderna för att möjliggöra en beräkning av normalvärdet fritt fabrik. |
|
(281) |
Dessutom bortsåg kommissionen från vissa kostnader som inte var kopplade till försäljning eller allmän förvaltning av företaget, såsom förändringar i verkligt värde, orealiserade valutakursdifferenser. |
|
(282) |
Kommissionen ansåg emellertid vidare att företagskorgen endast var begränsad till producenter som använder sig av transesterifieringsprocessen. För att återspegla eventuella skillnader i försäljnings- och administrationskostnader, och andra allmänna kostnader samt vinst mellan de olika produktionsprocesserna (se skäl 31) beslutade kommissionen i detta skede att lägga till ytterligare tre malaysiska producenter inom samma sektor, dvs. organiska kemikalier (154), i korgen. Deras finansiella uppgifter fanns tillgänglig i Orbis-databasen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2022. Företagen var lönsamma och de finansiella uppgifterna innehöll alla nödvändiga uppgifter (kostnader för sålda varor, diverse andra driftskostnader och/eller finansiella kostnader, vinst). |
|
(283) |
Följande företag lades till de sju biodieselproducenter som anges i skäl 279:
|
|
(284) |
De icke snedvridna försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnaderna samt vinsten fastställdes till 5,4 % respektive 12,7 %. Kommissionen ansåg att dessa nivåer var skäliga i den mening som avses i artikel 2.6a a sista stycket i grundförordningen för handelsledet fritt fabrik. |
3.2.5. Beräkning
|
(285) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(286) |
För det första fastställde kommissionen de icke-snedvridna produktionskostnaderna. Kommissionen multiplicerade den kontrollerade faktiska förbrukningen av de enskilda produktionsfaktorerna hos de exporterande producenter som ingick i urvalet med de icke snedvridna enhetskostnader för dessa produktionsfaktorer som konstaterats i det representativa landet (se avsnitt 3.2.4). |
|
(287) |
Den del av den icke snedvridna produktionskostnaden som avspeglade det icke snedvridna värdet av förbrukningsvaror fastställdes genom att det icke snedvridna värdet av råvaror, som fastställdes på det sätt som beskrivs i skäl 286, multiplicerades med den procentandel förbrukningsvaror som fastställdes på det sätt som beskrivs i skäl 269. |
|
(288) |
För det andra fastställde kommissionen det icke snedvridna värdet av produktionsomkostnaderna genom att multiplicera det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden med den procentandel produktionsomkostnader som fastställts enligt beskrivningen i skäl 278. |
|
(289) |
Genom att lägga det icke snedvridna värdet av produktionsomkostnaderna till det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden fastställde kommissionen den icke snedvridna produktionskostnaden. |
|
(290) |
Slutligen fastställde kommissionen de icke snedvridna beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst genom att multiplicera det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden med de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som fastställts enligt skälen 279–284. De icke snedvridna beloppen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, som kommissionen ansåg vara skäliga för handelsledet fritt fabrik, adderades till den icke snedvridna produktionskostnaden. |
|
(291) |
På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
3.2.6. Exportpris
|
(292) |
Exportförsäljningen till unionen från de exporterande producenterna som ingick i urvalet skedde antingen direkt till oberoende köpare eller via närstående företag som fungerar som importörer. |
|
(293) |
För de exporterande producenter som exporterade den berörda produkten direkt till oberoende köpare i unionen var exportpriset det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen. |
|
(294) |
För den exporterande producent som exporterade den berörda produkten till unionen via närstående företag som fungerade som importör fastställdes exportpriset på grundval av det pris till vilket den importerade produkten första gången såldes vidare till en oberoende köpare i unionen, i enlighet med artikel 2.9 i grundförordningen. I detta fall gjordes justeringar av priset för alla omkostnader som hade tillkommit mellan importen och återförsäljningen, inbegripet försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt förväntad vinst. Eftersom det saknades uppgifter om de samarbetsvilliga oberoende importörernas vinst, förlitade sig kommissionen på den vinstnivå på 5 % som ansågs rimlig i en tidigare undersökning rörande import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien (155). |
3.2.7. Jämförelse
|
(295) |
Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för de exporterande producenterna som ingick i urvalet i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återvinna dem till handelsledet fritt fabrik, ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisernas jämförbarhet. |
3.2.7.1. Justeringar av normalvärdet
|
(296) |
Såsom förklaras i skäl 291 fastställdes normalvärdet till handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återvinna normalvärdet till handelsledet fritt fabrik. |
|
(297) |
Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och ingen av de exporterande producenterna i urvalet begärde sådana justeringar. |
3.2.7.2. Justeringar av exportpriset
|
(298) |
För att återvinna exportpriset till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för följande: Tullar, andra importavgifter, frakt, försäkring, lastning och därmed sammanhängande kostnader. |
|
(299) |
Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: Kreditkostnader, bankavgifter och provisioner. |
3.2.8. Dumpningsmarginaler
|
(300) |
För de exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. |
|
(301) |
När det gäller de samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingår i urvalet beräknade kommissionen den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen i enlighet med artikel 9.6 i grundförordningen. Denna marginal fastställdes därför på grundval av marginalerna för de exporterande producenter som ingick i urvalet. |
|
(302) |
För samtliga övriga exporterande producenter i Kina fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Graden av samarbetsvilja är de samarbetsvilliga exporterande producenternas exportvolym till unionen uttryckt som en andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat (Comext-databasen). |
|
(303) |
Samarbetsviljan i detta fall är hög eftersom den export som de samarbetsvilliga exporterande producenterna uppgav översteg den totala importen under undersökningsperioden. Denna uppenbara skillnad kan tillskrivas den särskilda karaktären hos försörjningskedjan för biodiesel. De kinesiska producenterna levererar sällan direkt till unionens kunder. Exporten sker via handlare (ofta belägna i tredjeländer), vilket innebär att producenterna i vissa fall endast kunde uppge unionen som destination på grundval av handlarens begäran om ett hållbarhetscertifikat. Alternativt kunde biodiesel som ursprungligen var avsedd för unionsmarknaden ha omdirigerats till ett land utanför EU. Med tanke på den höga graden av samarbetsvilja ansåg kommissionen att det var lämpligt att fastställa dumpningsmarginalen för icke-samarbetsvilliga exporterande producenter på samma nivå som för det företag som ingick i urvalet som hade den högsta dumpningsmarginalen. |
|
(304) |
De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
4.1. Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(305) |
Under undersökningsperioden tillverkades den likadana produkten av 43 producenter i unionen som var medlemmar i EBB samt av uppskattningsvis 20 andra producenter som inte var medlemmar i EBB. Alla dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. |
|
(306) |
I en skrivelse av den 11 januari 2024 (156) ifrågasatte EcoCeres att de offentliga ärendehandlingarna var fullständiga när det gäller standardformulär. Företaget frågade också efter orsakerna till skillnaderna mellan uppgifterna i klagomålet om faktiska klagande och de som stödde klagomålet och uppgifterna i kommissionens notering om representativitet i ärendehandlingarna och undrade över unionsproducentens Nestes särskilda ställning. Kommissionen bekräftade följande: a) Alla offentliga versioner av de mottagna standardformulären lades i de offentliga ärendehandlingarna i god tid. b) De relevanta tröskelvärdena för att inleda ett klagomål enligt grundförordningen har uppfyllts. c) De offentliga ärendehandlingarna återspeglade företagens enskilda ståndpunkter när de uttryckte dem. Kommissionen noterade vidare att de företag som deltog i fastställandet av representativitet inte var samma företag som bidrog med uppgifter i syfte att upprätta klagomålet, vilket ledde till vissa avvikelser mellan siffrorna i klagomålet och siffrorna i kommissionens notering om representativitet i ärendehandlingarna. |
|
(307) |
I inledningsskedet fastställdes unionens sammanlagda produktion under undersökningsperioden till cirka 12 miljoner ton. Kommissionen fastställde siffran på grundval av uppgifter från klaganden, enskilda företag och relevanta intresseorganisationer. För den kinesiska handelskammaren stod denna siffra i strid med USDA:s GAIN-rapport av den 14 augusti 2023 som klaganden förlitade sig på. EcoCeres pekade också på en felaktig framställning av HVO-volymer. |
|
(308) |
Klaganden reviderade upp den totala produktionen i unionen i sitt svar på makrofrågeformuläret. Klagandens reviderade siffra baserades på en extern leverantör av marknadsinformation som heter Stratas. Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter när det gäller de uppgifter om unionens totala produktion som rapporterades i svaret på makrofrågeformuläret. I det preliminära skedet fastställdes därför den totala produktionen i unionen under undersökningsperioden till 14 775 455 ton, vilket är den siffra som klaganden uppgav, minus en uppskattning för hållbara flygbränslen som gjordes av kommissionen (se avsnitt 4.5.2.1). |
|
(309) |
I enlighet med vad som anges i skäl 15 stod de fyra unionsproducenter som ingick i urvalet för 12 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten, mot bakgrund av den reviderade siffran för produktionen i unionen i skäl 15. |
4.2. Allmän anmärkning
|
(310) |
Om HVO inte skulle uteslutas från denna undersökning, hävdade den kinesiska handelskammaren att HVO och FAME borde undersökas separat i kommissionens skadeanalys, på samma sätt som gjordes i undersökningen av solcellsmoduler och celler (157). |
|
(311) |
EcoCeres hävdade att kommissionen, om den beslutar att låta HVO och hållbara flygbränslen omfattas av undersökningen, bör göra en segmenterad skadeanalys av FAME, HVO och hållbara flygbränslen för att ta hänsyn till skillnaderna mellan dessa tre produkter. Enligt parten är FAME, HVO och hållbara flygbränslen helt olika när det gäller fysiska och kemiska egenskaper, produktionsprocesser, slutanvändning och miljöpåverkan och betraktas som olika produkter på marknaden och av myndigheter och organ över hela världen. Till skillnad från FAME skulle HVO och hållbara flygbränslen inte vara biodiesel och import av en produkttyp skulle inte kunna vålla producenter av andra produkttyper skada. EcoCeres uppgav att FAME är billigare än HVO och hållbara flygbränslen och därmed inte konkurrerar med dem. |
|
(312) |
Kommissionen noterade att en skadeanalys per segment kan behövas när a) produkterna i fråga inte är ”tillräckligt utbytbara”, b) ”det finns en hög koncentration av inhemsk försäljning och dumpad import inom olika segment och där det finns betydande prisskillnader mellan dessa segment”, och c) importen ”till överväldigande del var koncentrerad till ett av marknadssegmenten”. (158) Eftersom hållbara flygbränslen i detta skede har uteslutits från produktdefinitionen omfattar analysen nedan FAME och HVO. |
|
(313) |
För det första fann kommissionen att produkttyperna i fråga var tillräckligt utbytbara, såsom förklaras i avsnitt 2.4 ovan. Det finns ingen marknadssegmentering i detta fall, även om det kan finnas prisskillnader mellan FAME och HVO. För det andra kan prisspridningen för både FAME och HVO variera avsevärt beroende på omständigheterna på biodieselmarknaden, nämligen lagstiftningsmiljön, leveransvolymerna och situationen för bränsleråvarorna. |
|
(314) |
I sin inlaga av den 6 februari 2024 (159) angav EcoCeres HVO-priser som var över 1 100 USD/ton högre än priset på FAME. Skillnaden mellan HVO och FAME var dock betydligt lägre (dvs. omkring 258 US-dollar/ton) i början av 2024 (160). |
|
(315) |
Det finns dock en liknande betydande spridning bland själva FAME-produkttyperna. Den 20 september 2023 angav t.ex. marknadsinformation ett pris på 1 455 USD/ton för FAME från använd matolja (FOB Amsterdam-Rotterdam-Antwerpen (hamnar) ARA), ett pris på 1 190 USD/ton för FAME 0 (FOB ARA) och ett pris på 1 382 USD/ton för FAME från rapsolja (FOB ARA) (161). Samma källa hänvisade till en spridning mellan priserna från västra EU på FAME 0 (FOB ARA) och FAME från använd matolja (FOB ARA) på omkring 400 US-dollar/ton vid flera tillfällen under undersökningsperioden (162). Påståendet att prisskillnaden mellan HVO och FAME är betydande har följaktligen tagits ur sitt sammanhang och är vilseledande. |
|
(316) |
Slutligen speglar den kinesiska försäljningen till unionen den kinesiska kapaciteten och EU:s efterfrågan, som båda historiskt sett främst har varit FAME men som ökar för HVO. (163) I detta avseende visade undersökningen att FAME stod för cirka två tredjedelar av de exportvolymer som ingick i urvalet, medan HVO-biodiesel stod för cirka en tredjedel (164). Även om det skulle finnas två distinkta segment för FAME och HVO, vilket inte är fallet, är importen inte till överväldigande del koncentrerad till någon av de produkttyper som säljs på marknaden. |
|
(317) |
Det finns därför ingen anledning att motivera en skadeanalys per segment i detta fall. Kommissionen avvisade därför begäran om en skadeanalys per segment av FAME och HVO. |
4.3. Förbrukningen i unionen
|
(318) |
Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolymer i unionen, såsom de lämnats in av klaganden och kontrollerats på plats hos EBB och Comext för importuppgifter. |
|
(319) |
Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt: Tabell 2 Förbrukning i unionen (i ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(320) |
Förbrukningen i unionen utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden, i linje med de ökande mandaten för användning och blandning av biodiesel i unionen. |
4.4. Import från det berörda landet
4.4.1. Volym och marknadsandel för importen från det berörda landet
|
(321) |
I en skrivelse av den 26 januari 2024 (165) begärde den kinesiska handelskammaren att kommissionen skulle offentliggöra övervakningsuppgifterna om import för hela undersökningsperioden och bortse från klagandens bedömning av utvecklingen av biodieselimporten från Kina som lades fram i klagomålet, eftersom den grundade sig på rena antaganden och spekulationer. Kommissionen påpekade att den använde uppgifter från Comext för att fastställa importvolymer (se nedan). |
|
(322) |
Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av importstatistik från Comext och GTA. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av unionens biodieselförbrukning i tabell 2, uppgifter om unionsproducenternas försäljning som lämnats av klaganden, Comext och GTA. Såsom anges i skäl 57 uteslöts hållbara flygbränslen från denna undersökning och därför undantogs de respektive volymerna på grundval av kommissionens information om detta som erhållits under undersökningen. |
|
(323) |
Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 3 Importvolym (ton) och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(324) |
Importen från Kina fluktuerade men ökade totalt sett kraftigt under skadeundersökningsperioden (+ 60 % totalt). Deras marknadsandel ökade med 49 %, från 5,4 % 2020 till 8 % under undersökningsperioden. |
|
(325) |
Dessa uppgifter motsäger den kinesiska handelskammarens påstående, baserat på uppgifter i klagomålet, om att ökningen av den kinesiska importen inte utgjorde en ”väsentlig” ökning i förhållande till produktion och förbrukning. |
4.4.2. Priser på importen från det berörda landet och prisunderskridande
|
(326) |
Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Comext. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av kontrollerade svar på frågeformuläret. |
|
(327) |
Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt: Tabell 4 Importpriser (i euro/ton)
|
||||||||||||||||||||||
|
(328) |
Priset på importen från Kina ökade i betydande utsträckning under skadeundersökningsperioden (+53 % totalt). |
|
(329) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att det faktum att de kinesiska importpriserna var högre än unionsindustrins försäljningspriser under större delen av skadeundersökningsperioden undergrävde påståendena i klagomålet. Kommissionen noterade att skillnaden mellan de två prisuppsättningarna, som är genomsnittet i euro/ton för den kinesiska försäljningen och unionsindustrins försäljning i EU, härrör från de olika produktmixerna. Den kinesiska importen består av biodieselprodukttyper som använder bränsleråvaror som enligt direktivet om förnybar energi kan räknas två gånger för att uppnå EU:s mål för förnybar energi och som därför vanligtvis har högre priser på marknaden än gröd- och foderbaserad FAME. En betydande del av unionsproducenternas försäljning var dock gröd- och foderbaserad FAME utan en sådan dubbelräkningspremie. |
|
(330) |
Den kinesiska handelskammaren bad kommissionen att inte inrikta sin prisunderskridandeanalys på ett enda år när den genomför sin priseffektanalys, samtidigt som den ifrågasatte beräkningarna av prisunderskridandet i klagomålet. Kommissionen avvisade påståendet, som inte var underbyggt, och fastställde prisunderskridandet för undersökningsperioden. |
|
(331) |
Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra
|
|
(332) |
Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för de unionsproducenter som ingick i urvalet under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 5,3 % och 13,8 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. Underskridande konstaterades för 100 % av de importerade volymerna för de företag som ingick i urvalet. |
4.5. Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1. Allmänna anmärkningar
|
(333) |
I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden. |
|
(334) |
Såsom anges i skälen 8–18 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit. |
|
(335) |
Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i svaret på det övergripande frågeformuläret från klaganden. Uppgifterna avsåg samtliga unionsproducenter. Kommissionen bedömde de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Båda uppsättningarna uppgifter befanns vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(336) |
De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning. |
|
(337) |
De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga. |
4.5.2. Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1. Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(338) |
Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 5 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(339) |
Produktionen, produktionskapaciteten och kapacitetsutnyttjandet låg på relativt likartade nivåer under undersökningsperioden jämfört med 2020. Produktionsvolymerna minskade dock betydligt under undersökningsperioden jämfört med 2022. |
4.5.2.2. Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(340) |
Unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 6 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(341) |
Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel betydligt med nästan 10 procentenheter för att nå en marknadsandel på 64,8 % under undersökningsperioden. Från och med 2022, när de kinesiska importvolymerna började öka exponentiellt, började unionsindustrins försäljningsvolymer och motsvarande marknadsandel minska snabbt. |
4.5.2.3. Tillväxt
|
(342) |
Unionsindustrin hade ingen produktionsökning under skadeundersökningsperioden trots den positiva utvecklingen av förbrukningen av biodiesel under den perioden. Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel minskade i själva verket under referensperioden. |
4.5.2.4. Sysselsättning och produktivitet
|
(343) |
Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande: Tabell 7 Sysselsättning och produktivitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(344) |
Kommissionen noterade att inte alla unionsproducenter rapporterade sysselsättningsuppgifter till EBB med samma tillvägagångssätt och att vissa uppskattningar behövdes för icke-rapporterande företag, vilket skapade vissa brister i de uppgifter som kommissionen hade tillgång till om sysselsättning. Under alla omständigheter ansågs det uppskattade antalet anställda i tabell 7 vara rimligt tillförlitligt och adekvat för denna undersökning. |
|
(345) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att en ökad sysselsättning är ett tydligt tecken på en sund industri. Den hävdade också att den sjunkande produktiviteten beror på ökad sysselsättning i kombination med minskad efterfrågan (och därav följande produktion och försäljning). Kommissionen noterade dock att ökningen av sysselsättningen främst ägde rum 2021, då unionsindustrin kunde dra nytta av den minskade kinesiska importen och öka sin försäljningsvolym. Under undersökningsperioden, när importen från Kina ökade, minskade sysselsättningen avsevärt. Påståendet avvisades därför. |
4.5.2.5. Dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning/motsvarande praxis
|
(346) |
Dumpningsmarginalerna för alla exporterande producenter i urvalet låg betydligt över miniminivån. De faktiska dumpningsmarginalerna hade en icke-försumbar inverkan på unionsindustrin med tanke på volymen och priserna på importen från det berörda landet och produktens beskaffenhet, dvs. en råvaruprodukt. |
|
(347) |
Den undersökta produkten har redan varit föremål för flera antidumpnings- och antisubventionsundersökningar. De gällande antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna mot Förenta staterna (som utvidgades till att omfatta sändningar från Kanada, med vissa undantag (168)) förlängdes under skadeundersökningsperioden. Det finns inget som tyder på att dessa åtgärder inte har varit effektiva. |
|
(348) |
Under 2020 visade unionsindustrin tydliga tecken på återhämtning efter införandet 2019 av slutgiltiga utjämningsåtgärder mot import av biodiesel med ursprung i Argentina (169) och Indonesien (170). När det gäller resten av skadeundersökningsperioden pågick återhämtningen, vilket bland annat framgår av de låga lönsamhetsnivåerna (se nedan), men upphörde 2022 när den kinesiska importen började öka. |
4.5.3. Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1. Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(349) |
De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 8 Försäljningspriser i unionen
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(350) |
Mellan 2020 och 2022 följde försäljningspriserna kostnadsutvecklingen och ökade med 90 % fram till 2022. Under undersökningsperioden kunde unionsindustrin inte avspegla kostnadsökningen i sina försäljningspriser och tvingades sälja nästan till självkostnadspris. |
|
(351) |
En betydande del av unionsproducenternas försäljning var gröd- och foderbaserad FAME utan en dubbelräkningspremie. I slutet av skadeundersökningsperioden sjönk skillnaden mellan produktionskostnaden per enhet och försäljningspriset per enhet och blev knappt 2 euro. |
4.5.3.2. Arbetskraftskostnader
|
(352) |
De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 9 Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd
|
||||||||||||||||||||||
|
(353) |
Arbetskraftskostnaden för unionsproducenterna i urvalet ökade i genomsnitt med 15 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom arbetskraftskostnaden utgör mindre än 3 % av produktionskostnaden för biodiesel har ökningen av arbetskraftskostnaderna – som inte står i strid mot den genomsnittliga totala ökningen av arbetskraftskostnaden på 12 % i unionen under perioden 2020–2023 enligt Eurostat (171) – en försumbar inverkan på unionsindustrins tillstånd. |
4.5.3.3. Lagerhållning
|
(354) |
Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 10 Lagerhållning
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(355) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att denna faktor inte är relevant i den aktuella undersökningen eftersom kommissionen tidigare hade uppgett att lagernivån är en mindre betydelsefull indikator för denna typ av industri (172). Kommissionen bekräftade att industrin strävade efter att hålla lagren på en låg nivå, men detta är inte alltid fallet när importen från Kina sker till mycket låga priser. Den noterade också att eftersom den undersökta produkten säljs i bulk kan en enda leverans omfatta en betydande volym på mer än 10 000 ton, vilket kan ha en betydande inverkan på lagernivån, beroende på det exakta transaktionsdatumet. |
4.5.3.4. Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(356) |
Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 11 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(357) |
Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Unionsindustrins lönsamhet var mycket låg under skadeundersökningsperioden och sjönk till nollresultat under undersökningsperioden. Den största minskningen av lönsamheten skedde mellan 2022 och undersökningsperioden, när den kinesiska importen ökade med 45 % och unionsindustrins vinst minskade med 1,7 procentenheter till nästan nollresultat jämfört med 2022. |
|
(358) |
Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet försämrades kraftigt under skadeundersökningsperioden och tendensen var mycket negativ från och med 2021. |
|
(359) |
Investeringarna i företagen i urvalet fluktuerade under skadeundersökningsperioden. I allmänhet godkänns investeringar år innan de genomförs. Investeringarna under den sista delen av skadeundersökningsperioden var projekt som hade planerats sedan länge och endast avsåg två företag. |
|
(360) |
Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades negativt, i linje med lönsamheten, och var mycket låg under hela skadeundersökningsperioden och endast 1,3 % under undersökningsperioden, särskilt på grund av den mycket låga lönsamheten. |
4.5.4. Slutsats om skada
|
(361) |
Ovanstående bedömning av de ekonomiska makro- och mikroindikatorerna visar att unionsindustrin led väsentlig skada under undersökningsperioden eftersom unionsindustrin förlorade betydande marknadsandelar och dess höjda försäljningspriser inte räckte för att föra vidare den kraftiga ökningen av produktionskostnaderna, vilket ledde till att unionsindustrins lönsamhet minskade, vilket påverkade räntabiliteten och kassaflödet negativt. Det faktum att ett fåtal indikatorer (produktionskapacitet, antal anställda) inte försämrades undergräver inte slutsatsen om skada. |
|
(362) |
Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen. |
5. ORSAKSSAMBAND
|
(363) |
I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: Import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat och de ökade produktionskostnaderna. |
5.1. Verkningar av den dumpade importen
|
(364) |
Importvolymen från Kina ökade med 60 %, vilket framgår av tabell 3, medan förbrukningen ökade med omkring 7 % (tabell 2). Detta ledde till en ökning av marknadsandelen för importen från Kina med 2,6 procentenheter från 5,4 % till 8 %, medan unionsindustrins marknadsandel minskade med nästan 10 procentenheter till 64,8 % under undersökningsperioden. |
|
(365) |
Priserna på den kinesiska importen underskred unionsindustrins priser under undersökningsperioden med 5,3 % till 13,8 %. Dessa låga priser ledde till ett pristryck på unionsmarknaden, vilket ledde till att unionsindustrin inte kunde göra sunda vinster. Under undersökningsperioden låg unionsindustrins försäljningspriser endast marginellt över produktionskostnaden. |
|
(366) |
Unionsindustrin, som just började återhämta sig från tidigare skadevållande subventionering av biodiesel från Argentina och Indonesien, kände omedelbart den negativa inverkan av den ökande volymen biodieselimport från Kina till låga priser. Denna import hade en klart negativ inverkan på unionsindustrins ekonomiska situation. |
|
(367) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada. Denna skada yttrade sig i både volymeffekter och priseffekter. |
5.2. Verkningar av andra faktorer
5.2.1. Import från tredjeländer
|
(368) |
Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 12 Import från tredjeländer
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(369) |
Under undersökningsperioden var det genomsnittliga importpriset från all annan import lägre än importpriset från Kina. Importpriserna är dock inte direkt jämförbara. |
|
(370) |
Framför allt använder kinesisk biodiesel en annan bränsleråvara än andra importkällor och den kinesiska importen är av en typ av biodiesel som ger upphov till en premie för dubbelräkning enligt direktiven om förnybar energi (se ovan) och följaktligen ett högre pris på EU-marknaden. Även om priserna på importen från andra länder än Kina ibland är lägre än priserna från Kina innebär det inte att de har samma negativa inverkan på unionsindustrin. |
|
(371) |
Den kinesiska handelskammaren betonade att unionens biodieselindustri förlorade marknadsandelar till import från tredjeländer. Särskilt Förenade kungariket och Singapore ökade också sina försäljningsvolymer och marknadsandelar under skadeundersökningsperioden. Ingen slutsats kan dock dras om de skadevållande verkningarna av denna import. För det första förblev importen från Förenade kungariket ganska stabil sedan 2021 och ökade endast med 0,4 procentenheter under undersökningsperioden jämfört med 2021. Marknadsandelen för importen från Singapore ökade med två procentenheter, vilket är lägre än ökningen av den kinesiska importens marknadsandel, men fortfarande betydande. Kommissionen fann dock att importen från Kina består av biodieselprodukttyper som ger upphov till en (dubbelräknings)premie och att de därför, även om de sker till högre genomsnittliga importpriser än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser för biodiesel, kan vara skadevållande och underskridande. Ingen sådan slutsats kunde dras när det gäller import från andra länder, eftersom det saknades uppgifter om bränsleråvaror för sådan import och relevanta försäljningskanaler. |
|
(372) |
Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen preliminärt slutsatsen att importen från andra tredjeländer kan ha bidragit till den skada som unionsindustrin lidit, men i så fall i begränsad utsträckning, och att den därför inte minskade orsakssambandet mellan den skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. |
5.2.2. Unionsindustrins exportresultat
|
(373) |
Unionsproducenternas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden: Tabell 13 Exportresultat för unionsproducenterna (i urvalet)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(374) |
Unionsindustrins exportförsäljning uppgick till 11 % av produktionen i unionen 2020, 6 % av produktionen i unionen 2021 och 2022 och 9 % av produktionen i unionen under undersökningsperioden. På det hela taget stod den därför för en relativt liten del av unionsindustrins omsättning och hade, jämfört med försäljningen i unionen, en begränsad inverkan på unionsindustrins resultat som helhet. |
|
(375) |
Exportförsäljningen för de parter som ingick i urvalet var totalt sett låg och varierade kraftigt på ett inkonsekvent sätt, samtidigt som de producenter som ingick i urvalet tillverkade olika produkttyper. Kommissionen kunde därför inte fastställa de representativa genomsnittliga exportpriserna från urvalet. I stället fastställde den unionsindustrins exportpriser på samma grundval som klaganden hade gjort för volymer med användning av GTA, dvs. genom att endast ta med exportförsäljningen enligt KN-nummer 3826 00 . På grundval av detta utvecklades unionsindustrins exportförsäljningspriser under skadeundersökningsperioden något mer positivt än dess försäljningspriser på unionsmarknaden och med högre prisnivåer. |
|
(376) |
Den kinesiska handelskammaren pekade på unionsindustrins dåliga exportresultat som skadekälla, närmare bestämt när det gäller dess kapacitetsutnyttjande. Kommissionen noterade dock att unionsindustrin ökade sin exportförsäljning under undersökningsperioden, vilket begränsade nedgången i kapacitetsutnyttjandet, eftersom den stod inför en fortsatt betydande förlust av marknadsandelar på unionsmarknaden. Exportförsäljningen motsvarade omkring 10 % av unionsindustrins försäljning under hela skadeundersökningsperioden, och kommissionen drog på grundval av detta slutsatsen att unionsproducenternas exportresultat endast kunde ha bidragit till skadan i högst begränsad utsträckning, om alls. Den kinesiska handelskammarens påstående avvisades. |
5.2.3. Kostnadsökningar/produktionskostnader
|
(377) |
Den kinesiska handelskammaren hävdade att ökningen av produktionskostnaden var en potentiell orsak till skada för unionsindustrin. Såsom framgår av tabell 8 ökade produktionskostnaden med 72 % under skadeundersökningsperioden, vilket är mer än ökningen av försäljningspriserna, med 69 %, under samma period. Till detta argument noterade kommissionen för det första att unionsindustrin redan hade mycket låga vinster i början av skadeundersökningsperioden, 2020, eftersom den just började återhämta sig från den skada som vållats av importen från Argentina och Indonesien, för vilken utjämningstullar infördes 2019. Kommissionen noterade vidare att industrin i en situation med lika villkor kan återspegla kostnadsökningar (råvaror) fullt ut i sina försäljningspriser. I detta fall kunde unionsproducenterna emellertid inte till fullo omsätta de ökade produktionskostnaderna i sina försäljningspriser, särskilt inte under undersökningsperioden, och än mindre höja sina försäljningspriser till mer hållbara nivåer på grund av prispressen från den dumpade kinesiska importen. Ökningen av de totala produktionskostnaderna kan därför inte betraktas som en orsak till skadan för industrin. |
5.3. Slutsats om orsakssamband
|
(378) |
Ovanstående analys visar att volymen och marknadsandelen för import med ursprung i Kina ökade kraftigt under andra hälften av skadeundersökningsperioden. De låga priserna på dumpad kinesisk import hindrade unionsindustrin från att höja sina priser till hållbara nivåer som var nödvändiga för att uppnå skäliga vinstmarginaler, vilket ledde till en situation nära nollresultat under undersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade också betydande marknadsandelar. Kommissionen fastställde således ett orsakssamband mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit. |
|
(379) |
Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av alla kända faktorer av betydelse för unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Importen från tredjeländer vann en betydande marknadsandel, men kommissionen kunde inte fastställa den prisskada som denna import vållat. Unionsindustrins exportförsäljning var relativt stabil under hela skadeundersökningsperioden och över unionens försäljningspriser. Med tanke på dess låga andel av den totala försäljningen bidrog den lilla minskningen av exportförsäljningen under skadeundersökningsperioden endast i begränsad utsträckning till skadan. Andra möjliga orsaker till skadan analyserades också, men konstaterades ha bidragit till skadan i begränsad utsträckning, om alls. |
|
(380) |
På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från det berörda landet vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, var för sig eller tillsammans, inte mildrade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan är uppenbar, särskilt när det gäller försäljningsvolym på unionsmarknaden, marknadsandel, lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
|
(381) |
I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen. |
6.1. Skademarginal
|
(382) |
Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen. |
|
(383) |
I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %. |
|
(384) |
Kommissionen kunde inte fastställa en vinstmarginal på grundval av åren innan importen från Kina började öka, eftersom unionsindustrin drabbades av ett inflöde av dumpad/subventionerad import från andra ursprung under flera år, såsom anges i avsnitt 4.5.2.5. Ingen period av år eller något år kunde därför anses vara en period/ett år med en normal konkurrenssituation på unionsmarknaden. Kommissionen använde därför den vinst som fastställts för denna typ av industri i tidigare undersökningar. Den grundläggande vinsten fastställdes till 11 %. (175) |
|
(385) |
Unionsproducenterna i urvalet gjorde inget underbyggt påstående om att EU:s investeringsnivå, forsknings- och utvecklingsnivå (FoU) och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. |
|
(386) |
I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av den tillgängliga bevisningen, som stöddes av företagens rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på mellan [1–8] och [15–20] euro/ton, beroende på producent. Denna skillnad lades till det icke-skadevållande pris som nämns i skäl 387. |
|
(387) |
På grundval av detta beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på 2 209 euro/ton i genomsnitt för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa det ovannämnda vinstmålet på produktionskostnaden för unionsproducenterna under undersökningsperioden och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp. |
|
(388) |
Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande producenter i Kina som ingick i urvalet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif. |
|
(389) |
Nivån för undanröjande av skada för ”övriga samarbetsvilliga företag” och för ”alla övriga företag” definieras på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag (se skälen 302–303).
|
6.2. Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
|
(390) |
Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.
|
7. UNIONENS INTRESSE
|
(391) |
Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intressen. |
8. UNIONSINDUSTRINS INTRESSE
|
(392) |
Unionsindustrin består av mer än 60 producenter i hela unionen och sysselsätter nästan 6 000 personer direkt. Ingen producent motsatte sig undersökningen. |
|
(393) |
Kommissionen fastställde att om inga åtgärder infördes skulle unionsindustrin, som under undersökningsperioden gick med vinst, bli förlustbringande och drabbas av insolvens på grund av den illojala konkurrensen från kinesiska biodieselproducenter, vilket ytterligare skulle äventyra unionsindustrins lönsamhet. Införandet av åtgärder skulle däremot göra det möjligt för unionsindustrin att återuppta sin återhämtningsprocess och slutligen uppnå hållbara lönsamhetsnivåer. |
|
(394) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse. |
8.1. Icke-närstående importörers, handlares och distributörers intresse
|
(395) |
Få handlare och distributörer registrerades som berörda parter i förfarandet. De gjorde inga framställningar. |
|
(396) |
Företag som ägnar sig åt produktion och distribution av fossil diesel och som också ägnar sig åt obligatorisk blandning av fossil diesel med biodiesel uppmanades att fylla i frågeformulären när förfarandet inleddes. Två av dem besvarade det. Den ena motsatte sig införandet av åtgärder, medan den andra förblev neutral. För de två uppgiftslämnarna utgjorde biodiesel en mycket liten del av deras totala affärsverksamhet. Mot bakgrund av detta och det faktum att ingen av dem lämnade de flesta av uppgifterna på den detaljnivå som krävs, dvs. begränsade till verksamhet som rör (kinesisk) biodiesel, drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns något som tydde på att åtgärder skulle ha någon väsentlig inverkan på dem. Om priset på biodiesel höjs förväntas eventuella ökningar automatiskt föras över på deras kunder. |
|
(397) |
Det finns dessutom alternativa försörjningskällor. Detta framgår tydligt av den betydande marknadsandelen för import från tredjeländer. |
|
(398) |
Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av åtgärderna inte skulle medföra någon betydande skada för importörernas, handlarnas och distributörernas intresse. Dessa ekonomiska aktörer ingår i leveranskedjan och förväntas föra över eventuella kostnadsökningar till följd av åtgärderna på användare och konsumenter. |
8.2. Användarnas, konsumenternas och leverantörernas intresse
|
(399) |
Det finns inget som tyder på att de nuvarande åtgärderna beträffande biodiesel från andra ursprung som redan är i kraft har påverkat unionsanvändarna av biodiesel negativt. Det finns inga belägg för att någon av de befintliga åtgärderna hade en negativ inverkan på deras lönsamhet. |
|
(400) |
De nya antidumpningsåtgärderna kommer sannolikt att öka priserna på biodiesel för användare och konsumenter, men i mycket begränsad utsträckning. Det noteras att de slutliga bränslepriserna snarare följer priset på fossil råolja (176) och att omkring 40 % av priset på diesel i bensinstationer i EU är skatter (177), som kan anpassas efter olika intressen eller behov. Incitament för användning av biodiesel kan också tillämpas. (178) Med tanke på dessa fakta och den låga andel biodiesel (högst 10 %) som i allmänhet blandas i den fossila dieseln fann man ingen bevisning för att införandet av åtgärder tydligt skulle strida mot vare sig användarnas eller konsumenternas intressen. |
8.3. Andra faktorer
|
(401) |
Vissa parter hävdade att en begränsning av importen av kinesisk biodiesel, särskilt den som produceras av de bränsleråvaror som förtecknas i bilaga IX till direktivet om förnybar energi (RED II), skulle vara kontraproduktiv och hämma uppnåendet av EU:s mål för grön energi och målen för förnybar energi för transport 2030. Kommissionen avvisade påståendena eftersom unionsproducenterna, till följd av det motiverade behovet av att återställa lika villkor i unionen, har tillräcklig kapacitet för att tillgodose den nuvarande efterfrågan och till och med outnyttjad kapacitet för att tillgodose framtida behov. Nedläggningar av unionsproducenter av biodiesel skulle öka beroendet av biodiesel från tredjeländer som importeras från geografiskt avlägsna platser, vilket är kontraproduktivt när det gäller att minska unionens koldioxidavtryck. |
|
(402) |
Kommissionen ansåg dessutom att införandet av åtgärder kommer att främja hållbarhetsarbetet och arbetet med att minska växthusgasutsläppen (GHG) (179) i leveranskedjan och kommer att ha en positiv effekt på leverantörsindustrin i unionen eftersom intäkterna och kapacitetsutnyttjandet kommer att öka. Det bör noteras att Fediol (den europeiska federationen för industrin för vegetabiliska oljor och proteinmjöl) vid en utfrågning i maj 2024 uppgav att det råder dramatiska marknadsförhållanden i unionens jordbrukssektor i tidigare led. Prisfallet för rapsolja (som främst används för biodiesel) från omkring 625 euro/ton (i slutet av 2022) till omkring 410 euro/ton (i mitten av 2023 vid tiden för planteringsbeslutet) avskräckte från produktion 2024 och minskade jordbrukarnas intäkter. Detta hade en nedslående effekt på EU:s hållbarhetsmål och insatser för att minska växthusgasutsläppen. |
|
(403) |
Den kinesiska handelskammaren anser att med tanke på den nuvarande oron i världsekonomin skulle en ökning av råvarukostnaderna för användarna av biodiesel genom att leveranserna från Kina begränsas ha en negativ effekt på inflationen och inflationsförväntningarna. Eftersom det i avsnitt 8.2 konstateras att åtgärderna sannolikt inte kommer att leda till betydande ökningar av råvarukostnaderna för användarna avvisas den kinesiska handelskammarens påstående. |
8.4. Slutsats om unionens intresse
|
(404) |
Mot denna bakgrund slog kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det uppenbarligen skulle strida mot unionens intresse att införa åtgärder mot import av biodiesel med ursprung i Kina. |
|
(405) |
Biodieselmarknaden är resultatet av lagliga mandat på överstatlig och nationell nivå. De berörda ekonomiska aktörerna är följaktligen skyldiga att följa mandaten i fråga för att hjälpa unionen att uppnå sina mål för minskning av växthusgasutsläpp. |
9. PROVISORISKA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
|
(406) |
På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(407) |
Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av biodiesel med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Kommissionen jämförde skademarginalerna och dumpningsmarginalerna. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen. |
|
(408) |
På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(409) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. De avspeglar därför den situation som konstaterades föreligga för dessa företag enligt undersökningen. Dessa tullsatser är endast tillämpliga på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av de angivna juridiska enheterna. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna. |
|
(410) |
För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. |
|
(411) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(412) |
Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull. |
10. INFORMATION I DET PRELIMINÄRA SKEDET
|
(413) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem. |
11. SLUTBESTÄMMELSER
|
(414) |
Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist. |
|
(415) |
Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En provisorisk antidumpningstull införs på import av fettsyramonoalkylestrar och/eller paraffiniska gasoljor framställda genom syntes och/eller vätebehandling, av icke-fossilt ursprung, allmänt kallad biodiesel, i ren form eller som ingår i en blandning, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 1516 20 98 (Taric-nummer 1516 20 98 21, 1516 20 98 22, 1516 20 98 23, 1516 20 98 29, 1516 20 98 31, 1516 20 98 32 and 1516 20 98 39), ex 1518 00 91 (Taric-nummer 1518 00 91 21, 1518 00 91 22, 1518 00 91 23, 1518 00 91 29, 1518 00 91 31, 1518 00 91 32 och 1518 00 91 39), ex 1518 00 95 (Taric-nummer 1518 00 95 10, 1518 00 95 11 och 1518 00 95 19), ex 1518 00 99 (Taric-nummer 1518 00 99 21, 1518 00 99 22, 1518 00 99 23, 1518 00 99 29, 1518 00 99 31, 1518 00 99 32 och 1518 00 99 39), ex 2710 19 43 (Taric-nummer 2710 19 43 21, 2710 19 43 22, 2710 19 43 23, 2710 19 43 29, 2710 19 43 31, 2710 19 43 32 och 2710 19 43 39), ex 2710 19 46 (Taric-nummer 2710 19 46 21, 2710 19 46 22, 2710 19 46 23, 2710 19 46 29, 2710 19 46 31, 2710 19 46 32 och 2710 19 46 39), ex 2710 19 47 (Taric-nummer 2710 19 47 21, 2710 19 47 22, 2710 19 47 23, 2710 19 47 29, 2710 19 47 31, 2710 19 47 32 och 2710 19 47 39), 2710 20 11 , 2710 20 16 , ex 3824 99 92 (Taric-nummer 3824 99 92 10, 3824 99 92 11, 3824 99 92 13, 3824 99 92 14, 3824 99 92 15, 3824 99 92 16, och 3824 99 92 19), 3826 00 10 och ex 3826 00 90 (Taric-nummer 3826 00 90 11, 3826 00 90 12, 3826 00 90 13, 3826 00 90 19, 3826 00 90 31, 3826 00 90 32 och 3826 00 90 39), med undantag för hållbara flygbränslen som uppfyller kraven i ASTM D7566-22 Standard Specification for Aviation Turbine Fuel containing Syntheize Hydrocarbons, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2710 19 43 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 46 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 19 47 (Taric-tilläggsnummer 89FT), ex 2710 20 11 (Taric-tilläggsnummer 89FT) och ex 2710 20 16 (Taric-tilläggsnummer 89FT), med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande provisoriska antidumpningstullsatser ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för den produkt som beskrivs i punkt 1 och som produceras av nedanstående företag:
|
Företag |
Provisorisk antidumpningstull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
||||||
|
EcoCeres Group:
|
12,8 |
89ED |
||||||
|
Jiaao Group:
|
36,4 |
89EE |
||||||
|
Zhuoyue Group:
|
25,4 |
89EF |
||||||
|
Andra samarbetsvilliga företag som är förtecknade i bilagan |
23,7 |
|
||||||
|
All annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina |
36,4 |
C999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå dennes eller dennas namn och befattning, och som ska ha följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den (volym av) biodiesel som sålts på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har producerats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Övergången till fri omsättning i unionen av den produkt som avses i punkt 1 ska ske på villkor att det ställs en säkerhet som motsvarar nivån på den provisoriska tullen.
5. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
1. Berörda parter ska lämna sina skriftliga synpunkter på denna förordning till kommissionen inom 15 kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
2. Berörda parter som vill bli hörda av kommissionen ska lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande.
3. Berörda parter som vill bli hörda av förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden uppmanas att lämna in sin begäran inom fem kalenderdagar från dagen för denna förordnings ikraftträdande. Förhörsombudet får behandla en begäran som inges efter denna tidsfrist och får i tillämpliga fall besluta att godta en sådan begäran.
Artikel 3
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 1 ska tillämpas i sex månader.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 14 augusti 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/2020-08-11.
(2) EUT C, C/2023/1574, 20.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1574/oj.
(3) EUT L 277, 2.8.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1266/oj.
(4) EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj. Den pågående översynen vid giltighetstidens utgång inleddes i februari 2024 (EUT C, C/2024/1355, 9.2.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2024/1355/oj).
(5) EUT L 317, 9.12.2019, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2092/oj.
(6) EUT L 277, 2.8.2021, s. 62, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1267/oj.
(7) TotalEnergies Raffinage Chimie rapporterade [190 000–300 000] ton HVO-produktion (svar på standardformuläret t23.006839). Eni-gruppen rapporterade [300 000–600 000] ton HVO-produktion (svar på standardformuläret t23.006819). EcoCeres uppgav att Neste hade en HVO-kapacitet på 1,4 miljoner ton i Rotterdam (t24.000069). Den totala produktionsvolymen för biodiesel i EU (se sidan 35) uppgick till omkring 12 miljoner ton.
(8) Saipol rapporterade [700 000–1 000 000] ton biodieselprodukter (svar på standardformuläret t23.006964).
(9) EcoCeres noterade att ett diagram från CME-gruppen redan 2022 visade en HVO-produktion på mer än 5 miljoner i EU, vilket framgår av https://www.cmegroup.com/articles/whitepapers/biofuel-feedstocks-in-the-european-union.html.
(10) Källa: Argus Media-gruppens ”databas över raffinaderier för förnybar diesel” från december 2023 och bilaga till t24.000069 (känslig bilaga I).
(11) https://tron.trade.ec.europa.eu/investigations/case-view?caseId=2698.
(12) Anhui Tianyi Environmental Protection Tech Co. Ltd., Beijing Haixin Energy Technology Co. Ltd., Changzhou City Jintan District Weige Biological Tehnology Co. Ltd., Chongquing Yubang New Energy Technology Co., Ltd, Dezhou Rongguang Biotechnology Co. Ltd., Guangzhou Leo-King Environmental Technology Co. Ltd., Hebei Huide Renewable Resources Co. Ltd., Hebei Jingu Plasticizer Co. Ltd., Hebei Jinrui Lvyuan Biological Technology Co. Ltd., Hebei Nanhong New Energy Technology Pte.Ltd., Henan Junheng Industrial Group Biotechnology Company Ltd, Hubei Tianji Bioenergy Co. Ltd., Huizhou Huilong Jinyi Oil and Fat Energy Co. Ltd., Jiukiang Oasis Energy Technology Co. Ltd., Longyan Zhuoyue New Energy Co. Ltd, Maoming Hongyu Energy Technology Co., Ltd., Ningbo Jiesen Green Fuel Co. Ltd, Shandong Ding-Yu Biotech Energy Co. Ltd., Shandong Huidong New Energy Co. Ltd., Shandong Zhonghai Fine Chemical Industry Co. Ltd.; Shangdong Fenghui New Energy Co. Ltd., Sichuan Lampan New Energy Technology Co. Ltd., Tanghe Jinhai Biological Technology Co. Ltd, Tangshan Jinlihai Biodiesel Co. Ltd., Wenzhou Zhongke New Energy Technology Co. Ltd., Yangzhou Jianyuan Biotechnology Co. Ltd, Zhejiang Jiaao Enprotech Stock Co. Ltd.
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning), EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj.
(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/111 av den 18 januari 2023 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av fettsyra med ursprung i Indonesien, skälen 101–102, (EUT L 18, 19.1.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/111/oj).
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2405 av den 18 oktober 2023 om säkerställande av lika villkor för hållbar lufttransport (ReFuelEU Aviation) (omarbetning) (EUT L, 2023/2405, 31.10.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2405/oj).
(16) Se punkt 6.2 i EcoCeres inlaga t24.000061, där EcoCeres erkänner att HVO tekniskt sett omfattas av produktdefinitionen i tidigare undersökningar.
(17) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1266 av den 29 juli 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 277, 2.8.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1266/oj).
(18) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1266 av den 29 juli 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 277, 2.8.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1266/oj).
(19) Ett exempel på FAME med en filtrerbarhetstemperatur på -20° finns i produktsortimentet i https://www.muenzer.at/en/biodiesel.html.
(20) Skäl 38 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1266 av den 29 juli 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 277, 2.8.2021, s. 34, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1266/oj.
(21) Se t.ex. https://oleo100.com/actualites/article/b100-exclusif/. Se även sidan 18 i EcoCeres inlaga t24.000061 där en ledande motortillverkare citeras.
(22) t24.001865.
(23) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 20.12.2017, SWD (2017) 483 final/2.
(24) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/983 av den 17 juni 2021 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av aluminiumfolie för vidare förädling med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 216, 18.6.2021, s. 142, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/983/oj), skälen 93, 99 och 140. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2011 av den 17 november 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 410, 18.11.2021, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/2011/oj), skälen 93, 106, 126, 129, 138–139. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1693 av den 9 oktober 2019 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av stålhjul med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 259, 10.10.2019, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1693/oj), skälen 82, 86, 93, 100, 108–109. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1198 av den 12 juli 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av bords- och köksartiklar av keramiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 189, 15.7.2019, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1198/oj), skälen 70–75, 80 och 114. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/687 av den 2 maj 2019 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 (EUT L 116, 3.5.2019, s. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/687/oj), skälen 65, 68 och 89. Rådets genomförandeförordning (EU) nr 215/2013 av den 11 mars 2013 om införande av en utjämningstull på import av vissa stålprodukter belagda med organiskt material med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 73, 15.3.2013, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/215/oj), skäl 142.
(25) USDA Foreign Agricultural Service, Global Agricultural Information Network (GAIN) Report – Biofuels Annual, China, 1 september 2023, s. 2.
(26) Beijing Haixin Energy Technology Co., Ltd, årsrapport (2022).
(27) Ibid., s. 34.
(28) Uttalande från den kinesiska nationella energiförvaltningen, 16 augusti 2021.
(29) Kinarapporten – punkterna 10.1.1 och 10.2.1.1.
(30) Finns på https://www.sohu.com/a/681644605_120988533 (hämtad den 25 juni 2024).
(31) Rapporten – s. 203, 216.
(32) Zhao Huimiao, Lame-duck bankruptcy institutions under government intervention in reorganisation of listed companies in China, del 1 (2016), s. 1.
(33) Till exempel kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2011 av den 17 november 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina, EUT L 410, 18.11.2021, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/2011/oj), skäl 126.
(34) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/2011 av den 17 november 2021 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av optiska fiberkablar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 410, 18.11.2021, s. 51, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/2011/oj), skäl 129. Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/1693 av den 9 oktober 2019 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av stålhjul med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 259, 10.10.2019, s. 15, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/1693/oj), skäl 100.
(35) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD (2024) 91 final.
(36) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 7.
(37) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 7–8.
(38) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 10, 18.
(39) Finns på http://www.npc.gov.cn/zgrdw/englishnpc/Constitution/node_2825.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(40) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 29–30.
(41) Den uppdaterade rapporten – kapitel 4, s. 57, 92.
(42) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 149–150.
(43) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 153–171.
(44) Den uppdaterade rapporten – kapitel 7, s. 204–205.
(45) Den uppdaterade rapporten – kapitel 8, s. 207–208 och 242–243.
(46) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 19–24, kapitel 4, s. 69 och s. 99–100 samt kapitel 5, s. 130–131.
(47) Den uppdaterade rapporten – kapitel 5, s. 120–131.
(48) Artikel 33 i det kinesiska kommunistpartiets stadgar, artikel 19 i den kinesiska bolagslagen. Se den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 47–50.
(49) Sinopec är ett statsägt företag under SASAC. Se https://www.fitchratings.com/research/corporate-finance/china-petroleum-chemical-corporation-sinopec-08-12-2020#:~:text=Sinopec%20Group%20is%20wholly%20owned%20by%20the%20China,policy%20role%20in%20implementing%20China’s%20retail%20fuel-price%20mechanism (hämtad den 25 juni 2024).
(50) Företaget ingår i Zhuoneng-gruppen. Se http://www.zyxny.com/ (hämtad den 25 juni 2024). Se företagets årsrapport för 2022, s. 65, som finns på https://q.stock.sohu.com/newpdf/202352616191.pdf (hämtad den 25 juni 2024). Företaget har fem helägda dotterföretag, nämligen Xiamen Excellence Biomass Energy Co., Ltd., Fujian Zhishang Biomass Materials Development Co., Ltd., Longyan Excellence Bio-based Materials Co., Ltd., Longyan Excellence Synthetic Resin Co., Ltd. och Longyan Zhishang New Materials Co., Ltd. (se s. 32 i årsrapporten 2022).
(51) Företaget ingår i Jiaao-gruppen. Se http://jiaaoenprotech.com/ (hämtad den 25 juni 2024). För förteckningen över aktieägare, se företagets årsrapport för 2023, s. 58, som finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2024/2024-4/2024-04-27/10102811.PDF (hämtad den 25 juni 2024).
(52) Finns på www.hxnk.com (hämtad den 25 juni 2024).
(53) Se företagets årsrapport för 2022, s. 105, som finns på https://static.cninfo.com.cn/finalpage/2023-04-07/1216342322.PDF (hämtad den 25 juni 2024).
(54) Se https://zfxxgk.nea.gov.cn/2023-11/13/c_1310751363.htm (hämtad den 23 juli 2024).
(55) Ibid., II. Huvudsakliga mål
(56) Ibid., III. Pilotdemonstrationsinnehåll.
(57) Se https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/tz/202310/t20231025_1361500.htm (senast hämtad den 25 juni 2024).
(58) Den uppdaterade rapporten – kapitel 2, s. 24–27.
(59) Se http://www.cpcif.org.cn/ (hämtad den 25 juni 2024).
(60) Se http://www.cpcif.org.cn/detail/40288043661e27fb01661e386a3f0001?e=1 (hämtad den 25 juni 2024).
(61) Se http://www.cpcif.org.cn/detail/4d477309-96db-4b64-ac0c-e87f00027bb2 (hämtad den 25 juni 2024).
(62) Se http://www.cpcif.org.cn/list/40288043661dc14701661ddbe0980010 (hämtad den 25 juni 2024).
(63) Se https://www.beipa.org.cn/hyqy (hämtad den 25 juni 2024).
(64) Se https://www.beipa.org.cn/glbf (hämtad den 25 juni 2024).
(65) Den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 40.
(66) Se till exempel Blanchette, J. - Xi's Gamble: The Race to Consolidate Power and Stave off Disaster; Foreign Affairs, vol. 100, nr 4, juli/augusti 2021, s. 10–19.
(67) Den uppdaterade rapporten – kapitel 3, s. 41.
(68) Finns på https://www.reuters.com/article/us-china-congress-companies-idUSKCN1B40JU (hämtad den 25 juni 2024).
(69) Riktlinjer från det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran i www.gov.cn/zhengce/2020-09/15/content_5543685.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(70) Chinese Communist Party asserts greater control over private enterprise, Financial Times (2020), på https://on.ft.com/3mYxP4j (hämtad den 25 juni 2024).
(71) Se företagets årsrapport för 2022, s. 105, som finns på https://static.cninfo.com.cn/finalpage/2023-04-07/1216342322.PDF (hämtad den 25 juni 2024).
(72) Se https://vip.stock.finance.sina.com.cn/corp/view/vCI_CorpManagerInfo.php?stockid=603822&Pcode=3 0407218&Name=%CD%F5%D1%DE%CC%CE (hämtad den 25 juni 2024).
(73) Se företagets årsrapport för 2023, s. 10, som finns på http://file.finance.sina.com.cn/211.154.219.97:9494/MRGG/CNSESZ_STOCK/2024/2024-4/2024-04-27/10102811.PDF (hämtad den 25 juni 2024).
(74) Se företagets årsrapport för 2023, s. 34, som finns på http://www.sinopec.com/listco/Resource/Pdf/2024032406.pdf (hämtad den 25 juni 2024).
(75) Se http://www.sinopecgroup.com/group/gywm/ddjs.shtml (hämtad den 25 juni 2024).
(76) Den uppdaterade rapporten – kapitel 14, avsnitt 14.1–14.3.
(77) Den uppdaterade rapporten – kapitel 4, s. 56–57 och 99–100.
(78) Se https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/ghwb/202205/P020220510324220702505.pdf (senast hämtad den 25 juni 2024).
(79) Ibid, s. 16–17.
(80) Se https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/ghwb/202206/P020220602315308557623.pdf (senast hämtad den 25 juni 2024).
(81) Ibid., avsnitt III.4.
(82) Ibid., avsnitt IV.4.
(83) Se http://zfxxgk.nea.gov.cn/1310540453_16488637054861n.pdf (hämtad den 25 juni 2024).
(84) Ibid., avsnitt III Nyckeluppgifter.
(85) Ibid., tabell 1, s. 16.
(86) Se 2019 års vägledande katalog, s. 9 och s. 72 för främjade sektorer, s. 81 för sektorer som omfattas av begränsningar (i kraft till och med den 31 januari 2024), finns på https://www.gov.cn/xinwen/2019-11/06/content_5449193.htm (hämtad den 25 juni 2024). Se 2019 års vägledande katalog, s. 19 och s. 42 för främjade sektorer, s. 85 för sektorer som omfattas av begränsningar (i kraft från och med den 1 februari 2024) finns på https://www.ndrc.gov.cn/xxgk/zcfb/fzggwl/202312/t20231229_1362999.html (hämtad den 25 juni 2024).
(87) Se https://www.chinatax.gov.cn/chinatax/n359/c5171843/content.html (hämtad den 25 juni 2024).
(88) Se https://www.nea.gov.cn/2021-08/31/c_1310158873.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(89) Se finansministeriets och den statliga skatteförvaltningens cirkulär om befrielse från förbrukningsskatt vid framställning av ren biodiesel från använda animaliska och vegetabiliska oljor, finns på https://guangdong.chinatax.gov.cn/gdsw/zjfg/2011-02/23/content_6fd5be578a1d42a8b9d5929caf78ed85.shtml (hämtad den 25 juni 2024). För ytterligare klargöranden, se även tillkännagivandet från finansministeriet och den statliga skatteförvaltningen om klargörande av tillämpningsområdet för befrielse från förbrukningsskatt för produktion av ren biodiesel från använda animaliska och vegetabiliska oljor, finns på http://www.mof.gov.cn/gkml/caizhengwengao/2011caizhengwengao/wg201109/201112/t20111229_620030.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(90) Se 国家税务总局上海市税务局 (hämtad den 25 juni 2024).
(91) Se https://www.gov.cn/zhengce/zhengceku/2021-12/29/content_5665116.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(92) Se http://www.jsjnw.org/news/210918-2614.html (hämtad den 25 juni 2024).
(93) Ibid., s. 16.
(94) Se https://fgw.sh.gov.cn/fgw_gfxwj/20211123/8acf7d3bee904b8587cefd3fa37d3655.html, artikel 4 (hämtad den 25 juni 2024).
(95) Ibid., artikel 5.
(96) Ibid., artikel 6.
(97) Se https://www.shanghai.gov.cn/nw44506/index.html (hämtad den 25 juni 2024) och https://www.shanghai.gov.cn/cmsres/90/90d8a506044d4aa59245417d64bb5a6f/55bca2cbfc2a0da25f04af8ba85b25dd.pdf (hämtad den 25 juni 2024).
(98) Se https://www.shanghai.gov.cn/cmsres/9b/9bcc5befac8441f380ad31c0dc3eefe4/6b5bb8f7075a3d770ef729307ddd0906.pdf (hämtad den 25 juni 2024).
(99) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 171–179.
(100) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 260–261.
(101) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 257–260.
(102) Den uppdaterade rapporten – kapitel 9, s. 252–254.
(103) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 360–361 och 364–370.
(104) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 366.
(105) Den uppdaterade rapporten – kapitel 13, s. 370–373.
(106) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 137–140.
(107) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 146–149.
(108) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 149.
(109) Se det officiella policydokumentet från Kinas bank- och försäkringstillsynskommission (CBIRC) av den 28 augusti 2020: Treårig åtgärdsplan för att förbättra bolagsstyrningen i bank- och försäkringssektorerna (2020–2022): http://www.cbirc.gov.cn/cn/view/pages/ItemDetail.html?docId=925393&itemId=928 (hämtad den 25 juni 2024). I planen anges att man ”ytterligare ska genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn”. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av kommunistpartiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integreringen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större operativa frågor och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut fattas av styrelsen eller den högsta ledningen.”
(110) Se Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolags tillkännagivande om affärsbankers resultatutvärderingsmetod, utfärdat den 15 december 2020: http://jrs.mof.gov.cn/gongzuotongzhi/202101/t20210104_3638904.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(111) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 157–158.
(112) Den uppdaterade rapporten – kapitel 6, s. 150–152, 156–160 och 165–171.
(113) OECD (2019), OECD Economic Surveys: China 2019, OECD Publishing, Paris. s. 29, tillgänglig på
https://doi.org/10.1787/eco_surveys-chn-2019-en (hämtad den 25 juni 2024).
(114) http://www.gov.cn/xinwen/2020-04/20/content_5504241.htm (hämtad den 25 juni 2024).
(115) Se https://zfxxgk.nea.gov.cn/2023-11/13/c_1310751363.htm, V, Policy Support (hämtad den 25 juni 2024).
(116) Överprövningsorganets rapport, punkt 354.
(117) Dom av den 11 juli 2017, Viraj Profiles/rådet, T-67/14, EU:T:2017:481, punkt 98.
(118) World Bank Open Data – Upper Middle Income, https://data.worldbank.org/income-level/upper-middle-income.
(119) OECD-FAO Agricultural Outlook 2022–2031. Finns på https://data-explorer.oecd.org/ (senast hämtad den 10 januari 2024). De uppgifter som OECD och FAO använder för att utveckla prognoserna är de som finns tillgängliga från och med januari 2021.
(120) APM: How Fuel Prices Are Calculated in Malaysia. Finns på https://paultan.org/2009/02/15/how-fuel-prices-are-calculated-in-malaysia/ (senast hämtad den 4 juli 2024).
(121) How is Petrol Pricing Calculated? Finns på https://mypf.my/lifestyle/petrol/ (senast hämtad den 4 juli 2024).
(122) A Citizens’ Guide to Energy Subsidies in Malaysia (s. 7–10). Finns på https://www.iisd.org/gsi/sites/default/files/ffs_malaysia_czguide.pdf (senast hämtad den 4 juli 2024).
(123) Idem, s. 10.
(124) Mer information finns på https://www.argusmedia.com/en/bioenergy/argus-biofuels.
(125) GAIN Biofuels Annual – Indonesien, s. 11. Finns på https://apps.fas.usda.gov/newgainapi/api/Report/DownloadReportByFileName?fileName=Biofuels%20Annual_Jakarta_Indonesia_ID2023-0018.pdf (senast hämtad den 4 juli 2024).
(126) GAIN Biofuels Annual – Japan, s. 2. Finns på https://apps.fas.usda.gov/newgainapi/api/Report/DownloadReportByFileName?fileName=Biofuels%20Annual_Tokyo_Japan_JA2023-0125.pdf (senast hämtad den 4 juli 2024).
(127) Idem, s. 15.
(128) GAIN Biofuels Annual – Indonesien, s. 11. Finns på https://apps.fas.usda.gov/newgainapi/api/Report/DownloadReportByFileName?fileName=Biofuels%20Annual_Jakarta_Indonesia_ID2023-0018.pdf (senast hämtad den 4 juli 2024).
(129) Access2Markets. Finns på https://trade.ec.europa.eu/access-to-markets (senast hämtad den 4 juli 2024).
(130) National Institute for the Defence of Competition and Protection of Intellectual Property, Antidumping and Countervailing Duties Commission, Resolution N° 265-2021/CDB-INDECOPI, utfärdat den 3 november 2021. Finns på https://cdn.www.gob.pe/uploads/document/file/2358456/Resoluci%C3%B3n%20N%C2%B0%20265-2021-CDB-INDECOPI.pdf (senast hämtad den 6 mars 2024).
(131) National Institute for the Defence of Competition and Protection of Intellectual Property, Antidumping and Countervailing Duties Commission, Resolution N° 266-2021/CDB-INDECOPI, utfärdat den 3 november 2021. Finns på https://cdn.www.gob.pe/uploads/document/file/2358480/Resoluci%C3%B3n%20N%C2%B0%20266-2021-CDB-INDECOPI.pdf (senast hämtad den 6 mars 2024).
(132) KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2019/244 av den 11 februari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina (EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj).
(133) International Trade Administration, Biodiesel From Argentina and Indonesia: Continuation of Antidumping Duty Orders and Countervailing Duty Orders. Offentliggjord den 15 juni 2023. Finns på https://www.federalregister.gov/documents/2023/06/15/2023-12827/biodiesel-from-argentina-and-indonesia-continuation-of-antidumping-duty-orders-and-countervailing (senast hämtad den 6 mars 2024).
(134) International Trade Administration, Biodiesel From Argentina and Indonesia: Continuation of Antidumping Duty Orders and Countervailing Duty Orders. Offentliggjord den 15 juni 2023. Finns på https://www.federalregister.gov/documents/2023/06/15/2023-12827/biodiesel-from-argentina-and-indonesia-continuation-of-antidumping-duty-orders-and-countervailing.
(135) National Institute for the Defence of Competition and Protection of Intellectual Property, Antidumping and Countervailing Duties Commission, Resolution N° 97-2020/CDB-INDECOPI, utfärdat den 18 december 2020. Finns på https://busquedas.elperuano.pe/dispositivo/NL/1914236-1 (senast hämtad den 3 juli 2024).
(136) Global Trade Atlas by S&P. Finns på https://connect.ihsmarkit.com/gta/home/.
(137) ILMIA. Finns på https://www.ilmia.gov.my/index.php/en/labour-cost.
(138) TNB. Finns på https://www.tnb.com.my/commercial-industrial/pricing-tariffs1.
(139) Energikommissionen. Finns på https://www.st.gov.my/eng/web/consumer/details/2/10.
(140) SPAN. Finns på https://www.span.gov.my/document/upload/n8sVd7sPHPq3A68TTVeLYLvJiU1sC3Ta.pdf.
(141) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 av den 29 april 2015 om gemensamma regler för import från vissa tredjeländer (EUT L 123, 19.5.2015, s. 33, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2015/755/oj). I enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen kan de inhemska priserna i dessa länder inte användas för att fastställa normalvärdet.
(142) Market Access Map från International Trade Centre. Finns på https://www.macmap.org/en/query/customs-duties (senast hämtad den 5 juli 2024).
(143) Den malaysiska myndigheten för investeringsutveckling. Cheaper green hydrogen energy in the pipeline. Finns på https://www.mida.gov.my/mida-news/cheaper-green-hydrogen-energy-in-the-pipeline/ (senast hämtad den 15 maj 2024).
(144) Se ovan.
(145) Se https://h2v.eu/analysis/statistics/financing/hydrogen-cost-and-sales-prices (senast hämtad den 15 maj 2024).
(146) Se https://www.ilmia.gov.my/index.php/en/labour-cost (senast hämtad den 13 maj 2024).
(147) Se https://www.worldbank.org/en/research/brief/inflation-database (senast hämtad den 13 maj 2024).
(148) Se https://rshiny.ilo.org/dataexplorer8/ (senast hämtad den 13 maj 2024).
(149) Se https://www.tnb.com.my/commercial-industrial/pricing-tariffs1 (senast hämtad den 13 maj 2024).
(150) Se https://www.st.gov.my/eng/web/consumer/details/2/10 (senast hämtad den 13 maj 2024).
(151) Benchmark the Fuel Cost of Steam Generation. Finns på https://www.energy.gov/eere/amo/articles/benchmark-fuel-cost-steam-generation (senast hämtad den 13 maj 2024).
(152) GMES. Årsrapport 2023. Finns på www.gasmalaysia.com/wp-content/uploads/2024/04/Annual-Report-2023.pdf (senast hämtad den 13 maj 2024).
(153) Se https://www.span.gov.my/document/upload/n8sVd7sPHPq3A68TTVeLYLvJiU1sC3Ta.pdf (senast hämtad den 13 maj 2024).
(154) Nummer 20.14 produktion av andra organiska baskemikalier, i näringsgrensindelningen Nace rev. 2.
(155) Skäl 49 i kommissionens förordning (EU) nr 490/2013 av den 27 maj 2013 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien (EUT L 141, 28.5.2013, s. 6, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/490/oj).
(156) t24.000702.
(157) Rådets genomförandeförordning (EU) nr 1239/2013 av den 2 december 2013 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av solcellsmoduler av kristallint kisel och väsentliga komponenter (dvs. celler) med ursprung i eller avsända från Folkrepubliken Kina (EUT L 325, 5.12.2013, s. 66, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/1239/oj).
(158) Mål C-478/21 P, CCCME m.fl. mot kommissionen, punkt 167–169.
(159) t24.001457.
(160) https://www.argusmedia.com/en/news-and-insights/latest-market-news/2544395-dutch-hvo-buying-rises-on-lower-costs.
(161) https://vespertool.com/news/biodiesel-market-update-ucome-and-fame-0-prices-decline-while-rme-prices-rise/.
(162) https://vespertool.com/news/biodiesel-prices-are-now-at-their-lowest-levels-since-june-2023/.
(163) Källa: punkt 25 i klagomålet och GAIN Biofuels Annual – China, 19 oktober 2023 (finns på https://fas.usda.gov/data/china-biofuels-annual-9 och https://fas.usda.gov/data/european-union-biofuels-annual-3).
(164) Se notering till akt t24.000784.
(165) t24.001022.
(166) Uppskattningar av klaganden för undersökningsperioden (baserat på uppgifter från Stratas för 2022 och 2023).
(167) Såsom anges i skäl 57 uteslöts hållbara flygbränslen från produktdefinitionen och volymer av hållbara flygbränslen uteslöts. Från EBB:s makrosvar drog kommissionen således av den beräknade produktionen av hållbara flygbränslen (dvs. 75 000 ton 2022 och 150 000 ton under undersökningsperioden) och den uppskattade kapaciteten för hållbara flygbränslen.
(168) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/731 av den 12 maj 2022 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2021/1266 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater och av genomförandeförordning (EU) 2021/1267 om införande av slutgiltiga utjämningstullar på import av biodiesel med ursprung i Amerikas förenta stater (EUT L 136, 13.5.2022, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/731/oj).
(169) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/244 av den 11 februari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina (EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj).
(170) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2092 av den 28 november 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Indonesien (EUT L 317, 9.12.2019, s. 42, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/2092/oj).
(171) Eurostat, arbetskraftskostnader årsdata – Nace rev. 2 (https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/bookmark/ 995c4de3-9520-4cc1-9dc2-3c78325a2fc8?lang=en).
(172) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/244 av den 11 februari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina (EUT L 40, 12.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj), skäl 394.
(173) Uppgifter från Comext om ren biodiesel och dess blandningar.
(174) Uppgifter från Comext endast för ren biodiesel. Uppgifter för nummer 2710 19 43 29 för Singapore. Uppgifter för nummer 3826 00 10 för Argentina, Förenade kungariket och andra tredjeländer. Uppgifter för numren 2710 19 43 29 och 3826 00 10 för andra länder än Kina (för Förenade kungarikets andel i andra länder utom Kina beaktades endast nummer 3826 00 10 ).
(175) Vinstmålet på 11 % fastställdes 2013 (rådets genomförandeförordning (EU) nr 1194/2013 om införande av en slutgiltig antidumpningstull och om slutgiltigt uttag av den preliminära tull som införts på import av biodiesel med ursprung i Argentina och Indonesien (EUT L 239, 19.11.2017, s. 9, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2013/1194/oj). Detta vinstmål ansågs också rimligt i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/244 av den 11 februari 2019 om införande av en slutgiltig utjämningstull på import av biodiesel med ursprung i Argentina (EUT L 40, 11.2.2019, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2019/244/oj).
(176) https://www.bmwk.de/Redaktion/EN/Artikel/Energy/petroleum-fuel-prices.html.
(177) I sin Weekly Oil Bulletin ger kommissionen en översikt per EU-land över de genomsnittliga priserna på diesel och bensin (Euro Super-95) och skattens andel av det slutliga priset. Se https://energy.ec.europa.eu/data-and-analysis/weekly-oil-bulletin_en.
(178) Mer information från intresseorganisationen FuelsEurope finns i diagrammet här: https://www.fuelseurope.eu/uploads/files/modules/documents/file/1688474562_PHVWHHTy6LUHcLLbJzKRaj44vRiRLrTghMB8aXzf.pdf#:~:text=No%20tax%20incentive%3A%20Biofuels%20do%20not%20bene%EF%AC%81t%20from,a%20percentage%20of%20fossil%20fuel%20content%20above%2070%25.
(179) Växthusgaser förkortas GHG på engelska.
Bilaga
Samarbetsvilliga exporterande tillverkare som inte ingick i urvalet
|
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
Anhui Tianyi Environmental Protection Tech. Co., Ltd. |
89EG |
|
Baoshun (Henan) New Carbon Material Co., Ltd. |
89EH |
|
Bemay (Hubei) New Energy Company Ltd. |
89FU |
|
Changzhou City Jintan District Weige Biological Technology Co., Ltd. |
89EI |
|
Chongqing CH Bio Energy Co., Ltd. |
89EJ |
|
Chongqing Yubang New Energy Technology Co., Ltd |
89EK |
|
Dezhou Rongguang Biotechnology Co., Ltd. |
89EL |
|
Guangxi Guiping Guangran Energy Technology Co. Ltd. |
89EM |
|
Guangzhou Hongtai New Energy Technology Co., Ltd. |
89EN |
|
Guangzhou Leo-king Environmental Technology Co., Ltd. |
89EO |
|
Hainan Huanyu New Energy Co., Ltd. |
89EP |
|
Hebei Hui De Renewable Resources Co., Ltd. |
89EQ |
|
Hebei Jingu Plasticizer Co., Ltd. |
89ER |
|
Hebei Jingu Recycling Resources Development Co. Ltd. |
89ES |
|
Hebei Longhai Bioenergy Co., Ltd. |
89ET |
|
Hebei Nanhong New Energy Technology Pte, Ltd. |
89EU |
|
HENAN JUNHENG INDUSTRIAL GROUP BIOTECHNOLOGY COMPANY., LTD. |
89EV |
|
Hubei Tianji Bioenergy Co., Ltd. |
89EW |
|
Huizhou City Huilong Jinyi Oil Energy Co.,LTD |
89EX |
|
Huizhou Excellent and Innovation Bioenergy Technology Co., Ltd. |
89EY |
|
Hunan Xinhui Bioenergy Co., Ltd. |
89EZ |
|
Jiangxi Zunchuang New Energy Co., Ltd. |
89FA |
|
Jiujiang Oasis Energy Technology Co., Ltd. |
89FB |
|
Kunming Decheng Renewable Resources Technology Co. Ltd. |
89FC |
|
Linyi Huibang New Energy Co., Limited |
89FD |
|
Long Chang City Yuanju Oil and Greas Co. Ltd. |
89FE |
|
Maoming Hongyu Energy Technology Co., Ltd. |
89FF |
|
Ningbo Jiesen Green Fuel Co., Ltd. |
89FG |
|
Shandong Baoshun Chemical Technology Co., Ltd. |
89FH |
|
Shandong Ding-Yu Biotech Energy Co., Ltd. |
89FI |
|
SHANDONG HUIDONG NEW ENERGY CO., LTD. |
89FJ |
|
Shandong Sanju Bioenergy Co., Ltd. |
89FK |
|
Shanghai Zhongqi Environment Technology Inc. |
89FL |
|
Shenzhen Leoking Biotechnology Co., Ltd |
89FM |
|
Sichuan Huisheng New Technology Co Ltd. |
89FN |
|
Sichuan Lampan New Energy Technology Co., Ltd. |
89FO |
|
Tanghe Jinhai Biological Technology Co., Ltd. |
89FP |
|
Tangshan Jinlihai Biodiesel Co., Ltd. |
89FQ |
|
Wenzhou Zhongke New Energy Technology Co., Ltd. |
89FR |
|
YANGZHOU JIANYUAN BIOTECHNOLOGY CO., LTD. |
89FS |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2163/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)