Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2211 av den 5 september 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av oxalsyra med ursprung i Republiken Indien och Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 325/2012 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av oxalsyra med ursprung i Indien och Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Till följd av tribunalens dom av den 20 maj 2015 (3) upphävdes de åtgärder som avsåg den kinesiska exporterande producenten Yuanping Changyuan Chemicals Co. Ltd (Yuanping). Efter verkställandet av domen återinförde Europeiska kommissionen (kommissionen) antidumpningsåtgärder på import av den berörda produkten från Yuanping med verkan från och med den 30 november 2016 (4).

(3)

Genom genomförandeförordning (EU) 2018/931 (5) förlängde kommissionen med ytterligare fem år de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av oxalsyra med ursprung i Indien och Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den föregående översynen vid giltighetstidens utgång).

(4)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft på import från Indien och Folkrepubliken Kina uppgår till mellan 22,8 % och 43,6 % respektive 14,6 % och 52,2 % (de berörda länderna).

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (6) mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Begäran om översyn ingavs den 30 mars 2023 av Oxaquim SA (Oxaquim eller sökanden), med stöd av WeylChem Lamotte S.A.S., som tillsammans utgör unionsindustrin för oxalsyra i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt dumpning och till fortsatt eller återkommande skada för unionsindustrin.

(7)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 30 juni 2023 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till unionen av oxalsyra med ursprung i de berörda länderna. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (7) (tillkännagivandet om inledande).

(8)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattar perioden 1 april 2022–31 mars 2023 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända producenterna i Indien och Kina och myndigheterna i Indien och Kina samt kända icke-närstående importörer och användare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(10)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

Oxalsyra framställdes endast av två producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Därför behövdes inget stickprov av unionsproducenter.

(13)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer gav sig till känna.

(14)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i sådana fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Indien och Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom uppmanade kommissionen Indiens och Kinas beskickningar att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

En exporterande producent i Indien lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. Med hänsyn till detta beslutade kommissionen att inget stickprovsförfarande var nödvändigt. Ytterligare en exporterande producent i Indien gav sig till känna efteråt, och eftersom ett stickprovsförfarande inte ansågs nödvändigt uppmanade kommissionen även den andra exporterande producenten att besvara frågeformuläret.

(16)

Inga kinesiska företag gav sig till känna. Genom en verbalnot av den 25 oktober 2023 underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om uteblivet samarbete från samtliga exporterande producenter i Kina. Kommissionen avsåg därför att grunda sina avgöranden i fråga om de exporterande producenterna i Kina på tillgängliga uppgifter, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Inga synpunkter inkom.

(17)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(18)

Kommissionen skickade frågeformulär till de två kända unionsproducenterna, till alla kända icke-närstående importörer och till två exporterande producenter i Indien. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet (8) på dagen för inledandet av undersökningen.

(19)

Svar på frågeformuläret mottogs från två unionsproducenter, en användare och två exporterande producenter i Indien. En unionsproducent, WeylChem Lamotte S.A.S. (WeylChem), lämnade in ett ofullständigt svar på frågeformuläret. Kommissionen skickade en skrivelse med begäran om kompletterande upplysningar. WeylChem underrättade kommissionen om att företaget inte kunde besvara skrivelsen eller ta emot ett kontrollbesök.

(20)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(21)

Den 5 juni 2024 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att föreslå en utvidgning av antidumpningsåtgärderna på import av oxalsyra med ursprung i Indien och Kina.

(22)

Synpunkter inkom från sökanden, Oxaquim, och från den indiska exporterande producenten Star Oxochem Pvt Ltd.

(23)

Till följd av en begäran om justering gjordes ytterligare ett utlämnande av uppgifter till Star Oxochem Pvt Ltd den 19 juni 2024. Företaget lämnade inga ytterligare synpunkter.

(24)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, dvs. oxalsyra, antingen i dihydratform (CUS-nummer 0028635-1 och CAS-nummer 6153-56-6) eller i vattenfri form (CUS-nummer 0021238-4 och CAS-nummer 144-62-7), även löst i vatten, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2917 11 00 (Taric-nummer 2917 11 00 91) (den produkt som översynen gäller).

(25)

Oxalsyra används inom ett stort antal områden, till exempel som blekmedel inom textil- och träindustrin, reduktionsmedel vid tillverkning av farmaceutiska produkter och som ett material som används vid utvinning och rening av sällsynta jordartsmetaller och grundämnen.

(26)

I den ursprungliga undersökningen konstaterades det att det finns två typer av oxalsyra, nämligen oraffinerad oxalsyra och raffinerad oxalsyra. Raffinerad oxalsyra, som producerades i Kina men inte i Indien, erhålls genom en process varigenom oraffinerad oxalsyra renas för att avlägsna järn, klorider, spår av metaller och andra orenheter. I avsaknad av samarbete från Kinas sida antogs det inom ramen för den aktuella översynen att exporterande producenter i Kina producerade och exporterade raffinerad oxalsyra på samma sätt som konstaterats i den ursprungliga undersökningen.

(27)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Indien och Kina.

(28)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(29)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(30)

Under översynsperioden fortsatte importen av oxalsyra från Kina och Indien, om än i lägre volymer än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (1 januari–31 december 2010) och på liknande nivå som under den föregående perioden för översyn vid giltighetstidens utgång (1 april 2016–31 mars 2017). Enligt Eurostat svarade importen av oxalsyra från Kina och Indien för cirka 17 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med 16 % under den föregående översynen vid giltighetstidens utgång. I absoluta tal minskade importen från 7 969 ton under den ursprungliga undersökningsperioden till 1 658 ton under den senaste översynen vid giltighetstidens utgång och vidare till 1 565 ton under den nuvarande översynsperioden.

(31)

I Indien finns fyra kända producenter av oxalsyra, varav två besvarade frågeformuläret. Utifrån den information som kommissionen hade till sitt förfogande (9) uppskattade kommissionen den totala produktionen i Indien till cirka 40 000 ton. Den totala exporten från Indien uppskattas till omkring 5 700 ton baserat på uppgifter som lämnats i begäran om översyn och som dubbelkontrollerats mot uppgifter i Global Trade Atlas (GTA).

(32)

Importen från Indien till unionen under översynsperioden uppgick till omkring 400 ton, enligt uppgifter från Eurostat.

(33)

Import från Indien omfattas också av den gemensamma tulltaxan på 6,5 % (10).

(34)

Kommissionen undersökte först huruvida den totala försäljningsvolymen på hemmamarknaden för vart och ett av de två samarbetsvilliga indiska företagen var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden är representativ om den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten till oberoende kunder på hemmamarknaden per exporterande producent motsvarade minst 5 % av dennes totala exportförsäljning av den produkt som översynen gäller till unionen under översynsperioden. På grundval av detta konstaterades det att de båda samarbetsvilliga exporterande producenternas totala försäljning av den likadana produkten på hemmamarknaden var representativ.

(35)

Därefter identifierade kommissionen de på hemmamarknaden sålda produkttyper som var identiska eller jämförbara med de produkttyper som såldes på export till unionen.

(36)

Kommissionen undersökte sedan huruvida försäljningen för varje samarbetsvillig exporterande producent som ingick i urvalet på hemmamarknaden av varje produkttyp som är identisk eller jämförbar med en produkttyp som säljs på export till unionen var representativ, i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen. Försäljningen på hemmamarknaden av en produkttyp är representativ om den totala försäljningsvolymen av produkttypen i fråga till oberoende kunder på hemmamarknaden under översynsperioden motsvarar minst 5 % av den totala exportförsäljningen till unionen av den identiska eller jämförbara produkttypen. Kommissionen konstaterade att de båda samarbetsvilliga exporterande producenternas försäljning var representativ.

(37)

Därefter fastställde kommissionen andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på hemmamarknaden för varje produkttyp under översynsperioden, för att avgöra om den kunde använda den faktiska försäljningen på hemmamarknaden för att beräkna normalvärdet, i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

(38)

Normalvärdet grundas på det faktiska priset på hemmamarknaden per produkttyp, oavsett om denna försäljning är lönsam eller inte, om

(39)

När det gäller de båda samarbetsvilliga indiska företagen i denna undersökning fastställdes det att de båda uppfyller de ovannämnda kriterierna. Normalvärdet fastställdes därför på grundval av det vägda genomsnittet av priserna för all inhemsk försäljning av produkttypen i fråga under översynsperioden.

(40)

De två exporterande producenterna exporterade den produkt som översynen gäller direkt till oberoende kunder i unionen. Exportpriset var därför det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den produkt som översynen gäller när den säljs på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(41)

Kommissionen jämförde de två exporterande producenternas normalvärde och exportpris på grundval av priset fritt fabrik enligt vad som fastställts ovan.

(42)

När det var motiverat för att jämförelsen skulle bli rättvis justerade kommissionen i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen normalvärdet och/eller exportpriset för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisjämförbarheten. Justeringar gjordes för transport-, försäkrings-, hanterings- och lastningskostnader, därmed sammanhängande kostnader samt för paketeringskostnader, rabatter, kreditkostnader, bankavgifter och provisionssummor som den samarbetsvilliga exporterande producenten betalat. Var och en av de båda indiska samarbetsvilliga exporterande producenterna mottog de utförliga beräkningarna av justeringarna i det särskilda meddelandet.

(43)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter påstod Star Oxochem Pvt Ltd att en justering som gjordes för transportbidrag inte borde ha dragits av från exportpriset.

(44)

Kommissionen bedömde påståendet och reviderade dumpningsberäkningen och uppgifter om detta lämnades ut till exportören i fråga. Inga ytterligare synpunkter inkom.

(45)

När det gäller artikel 2.10 b i grundförordningen uppgav en samarbetsvillig producent att den hade utnyttjat systemet för varuexport från Indien (Merchandise Exports from India Scheme, MEIS) (11). MEIS är ett system som indiska staten tillhandahåller för att ge incitament i form av tullkrediter till exportörer för att kompensera för förluster vid betalning av tull. Incitamentet innebär betalning av en andel av det realiserade värdet fritt ombord (fob-värdet) – i fri utländsk valuta – för specifika varor som ska till särskilda marknader. Detta exportincitament får dock inte användas för att göra en justering för prisjämförelser. Det ska inte betraktas som ett tullrestitutionssystem för vilket en justering enligt artikel 2.10 b i grundförordningen skulle kunna övervägas, eftersom artikel 2.10 b endast tillåter justeringar av normalvärdet och inte av exportpriset. Dessutom beräknas inte kreditvärdet i förhållande till beloppet på de importtullar som skulle ingå vid export av produkter i senare led i förädlingskedjan. Det beräknas i stället som en procentuell andel av den exporterade varans fob-värde. Oberoende av beräkningen av incitamentets värde, leder inte systemet till en situation där importavgifter som tas ut för material som fysiskt ingick i den inhemska försäljningen av den likadana produkten återbetalas eller inte tas ut vid export av samma produktion till unionen. Ingen justering till normalvärdet eller exportpriset kunde godtas av samtliga ovannämnda skäl. Oavsett om denna eller andra justeringar görs skulle det förekomma dumpning över miniminivån.

(46)

För de två samarbetsvilliga exporterande producenterna i urvalet jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den produkt som översynen gäller, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(47)

På grundval av detta, och eftersom de samarbetsvilliga exporterande producenterna stod för merparten av exporten från Indien under översynsperioden, var den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av cif-priset vid unionens gräns, före tull, [5–10 %] för hela landet. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(48)

Som nämns i skäl 17 samarbetade ingen av de exporterande producenterna från Kina i undersökningen. Kommissionen underrättade därför de kinesiska myndigheterna om att kommissionen kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen när det gäller undersökningsresultaten för Kina. Kommissionen fick i detta avseende inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(49)

Resultaten när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt offentligt tillgänglig information såsom offentliga företagswebbplatser, tillgänglig statistik, särskilt Global Trade Atlas-databaser, uppgifter i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökanden och de unionsproducenter som ingick i urvalet).

(50)

Med tanke på att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning för att det i fråga om Kina förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(51)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(52)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(53)

Den 1 mars 2024 informerade kommissionen berörda parter i en notering om de källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet (noteringen). I noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, till exempel råvaror, arbetskraft och energi, som används vid tillverkningen av oxalsyra. Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade, identifierade kommissionen de viktigaste produktionsfaktorerna på grundval av de uppgifter som ingick i begäran och som lämnats av en unionsproducent. Kommissionen underrättade dessutom de berörda parterna om att den hade valt ut Colombia som ett lämpligt representativt land. Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för företaget Sucroal SA, en producent av en produkt inom samma sektor som oxalsyra, nämligen citronsyra i Colombia.

(54)

Kommissionen mottog endast synpunkter från en unionsproducent. Dessa synpunkter behandlas i skäl 214.

(55)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(56)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(57)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(58)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(59)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(60)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(61)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(62)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (12), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel den kemiska sektorn). Berörda parter uppmanades att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i undersökningshandlingarna vid tidpunkten för inledandet av förfarandet. Rapporten om Kina lades till i undersökningshandlingarna i det inledande skedet. Begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(63)

De kinesiska myndigheterna har inte kommenterat eller lämnat bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, inbegripet rapporten, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller om lämpligheten av att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det nu aktuella fallet.

(64)

För att visa på de betydande snedvridningarna av priser och kostnader i Kina stödde sig sökanden på bevisningen i rapporten och på kommissionens slutsatser i flera nyligen genomförda undersökningar rörande den kemiska sektorn i Kina.

(65)

Sökanden tog först upp den särskilda inblandningen i kostnaderna för de råvaror och andra insatsvaror som används för att producera oxalsyra. Tillverkningen av oxalsyra sker med utgångspunkt från fem olika råvaror, nämligen kolhydrater (huvudsakligen socker och stärkelse från majsstärkelse), salpetersyra. svavelsyra, syre och väteperoxid.

(66)

Sökanden har gjort gällande att betydande snedvridningar förekommer inom varje relevant sektor enligt följande.

(67)

Sökanden uppgav att Kina har stora lager av majs, vilket gör det möjligt för regeringen att på konstlad väg sänka eller höja priserna på denna råvara genom att köpa eller sälja stora mängder majs på marknaden. Även om Kina började ta itu med problemet med de alltför stora majsreserverna under 2016 har landet fortfarande mycket stora lager, som har en snedvridande inverkan på priserna (13).

(68)

Sökanden hävdade vidare att regeringen kontrollerar de olika aspekterna av hela värdekedjan för majs, däribland subventionerna till majsproduktionen (14) och övervakningen av förädlingen (15). Kina har även vidtagit åtgärder för att styra investeringarna (16).

(69)

Sökanden angav också att Kinas fjortonde femårsplan för nationell ekonomisk och social utveckling (den fjortonde femårsplanen) följer den föregående trettonde femårsplanen genom att fastställa de mål som ska uppnås inom den kinesiska jordbrukssektorn, inbegripet produktion och reglering av socker och majs. Dessa planer antas på central regeringsnivå men genomförs på lokal nivå av provinsernas regeringar och myndigheter.

(70)

I den fjortonde femårsplanen fortsätter den centrala och lokala ekonomiska planeringen inom den kinesiska jordbrukssektorn under perioden 2021–2025 med målet att fortsätta ”fördjupa strukturreformen av utbudet inom jordbruket, stärka kvalitetsstyrningen och främja återvitaliseringen av landsbygdsindustrier” (17).

(71)

För att uppnå denna ”djupgående omstrukturering av jordbruket” fastställs i den fjortonde femårsplanen flera mål för jordbrukssektorn, bland annat målen att optimera jordbruksproduktionens utformning, bygga upp ett överlägset industribälte för produktion av jordbruksprodukter, förbättra systemen för stöd och skydd av jordbruket, förbättra mekanismen för kompensation av förmåner för större spannmålsproducerande områden, bygga upp ett nytt system för jordbruksstöd och förbättra politiken för lägsta inköpspris för spannmål. Sådana mål genomförs vidare på central nivå, till exempel genom utvecklingsplanen för digitalt jordbruk och landsbygdsområden (2019–2025), en vitbok om livsmedelsförsörjning i Kina (18) och den nationella planen för industriell utveckling på landsbygden 2020–2025 (19).

(72)

Den kinesiska centrala myndigheterna efterlyser regelbundet interventionistiska åtgärder och metoder för att reglera produktionen, utbudet och efterfrågan på majs i landet. I april 2022 uppmanade Kinas vice premiärminister Hu Chunhua, som är medlem av den politiska byrån i det kinesiska kommunistpartiets centralkommitté, jordbruksproducenterna att ”göra stora ansträngningar” för att öka majsproduktionen och stabilisera produktionen och utbudet av grödan (20). Han påpekade särskilt att majs inte bara är en viktig stapelvara utan också en ”viktig råvara för många industriprodukter”, varav oxalsyra är en sådan produkt.

(73)

De centrala statsägda företag och deras dotterbolag som står under tillsyn av State-owned Assets Supervision and Administration Commission (SASAC) och som är verksamma inom jordbrukssektorn och närliggande sektorer är bland annat China Agriculture Development Group, COFCO Corporation, China Grain Storage Group, China Salt Industry Group, Sinochem, China National Chemical Group och China National Seed Group (21).

(74)

Kina förbjuder också utländska enheter att vara kontrollerande aktieägare i företag som ägnar sig åt majsodling (22). Exporten av majs omfattas också av licenser för exportkvoter som förvaltas av Kinas nationella utvecklings- och reformkommission och handelsministerium och som endast tilldelas statliga handelsföretag (23).

(75)

Produktionen av majs i Kina kännetecknas därför av interventionistiska åtgärder som vidtas på nationell, regional och provinsiell nivå enligt detaljerade planer som snedvrider utbuds- och efterfrågekrafterna på den grundläggande produktionsnivån. Det finns också en betydande närvaro av kinesiska statsägda företag inom sektorn. Sökanden betonade att liknande interventionistiska åtgärder och politiska åtgärder snedvrider priserna på majs till industriella bearbetningsföretag i fråga om stärkelse och därefter oxalsyra.

(76)

Som nämnts ovan kräver produktionen av oxalsyra användning av flera intermediära baskemikalier, däribland salpetersyra, svavelsyra, syre och väteperoxid. Sökanden hävdade att de kinesiska statsägda företagens inblandning i landets kemiska sektor är närvarande i hela produktionskedjan, från de grundläggande råvarorna till tillverkningen av oxalsyra, vilket skapar betydande snedvridningar av priserna och produktionsvolymerna för intermediära baskemikalier. Både offentliga och privatägda företag i kemikalieindustrin står också under politisk styrning och vägledning. Som ett resultat av detta påpekade sökanden att den kinesiska regeringen kan utöva betydande kontroll över intermediära baskemikalier och därmed den slutliga prissättningen av oxalsyra som produceras i Kina, vilket leder till snedvridningar som överförs till exportmarknader, däribland unionens exportmarknad.

(77)

Sökanden påpekade att denna kontroll uppnås genom kinesiska statliga myndigheter som SASAC, som är den officiella representativa ägaren av statsägda tillgångar samt tillsynsorganet för icke-finansiella centrala statsägda företag, som i mars 2019 omfattade 96 företag och deras dotterbolag (24).

(78)

Till exempel rapporterade sökanden att den kinesiska statsägda företagsjätten Sinopec, genom sitt dotterbolag Nanjing Chemical Industrial Corporation, är en ”nationell produktionsbas” för oorganiska kemikalier, organiska kemikalier och finkemikalier, inbegripet svavelsyra och salpetersyra. Genom sitt dotterbolag Hunan Jianchang Petrochemical Co. Ltd är företaget också en av landets största leverantörer av väteperoxid.

(79)

Sinopec har i flera fall understrukit att företaget följer partiets principer (25). Sinopec-koncernen, som helt kontrolleras av den kinesiska centralregeringen, medger att dess produktionsverksamhet i hög grad påverkas av centralregeringens kontroll över den kinesiska ekonomin (26).

(80)

Sökanden konstaterade också att snedvridningar i priserna på och tillgången till kemiska intermediärer också orsakas av den massiva överkapaciteten i Kinas kemiska sektor, vilket bekräftades av Kinarapporten (27).

(81)

Andra former av planering på lokal nivå är till exempel den trettonde femårsplanen för utveckling av den petrokemiska industrin i Hebei, en provins som är känd för sin produktion av kemiska intermediärer. I enlighet med den nationella industripolitiken och kraven i Hebeis förteckning över begränsningar och nedläggningar av industrier tillämpas i planen strikt villkoren för tillträde till sektorn och kontrolleras bland annat alla projekt för ny produktionskapacitet för svavelsyra (28).

(82)

Sökanden förklarade att produktionen av oxalsyra kräver en avsevärd mängd energi i form av elkraft för att genomföra produktionsprocessen och de kemiska reaktionerna.

(83)

Såsom anges i Kinarapporten (29) kännetecknas elmarknaden i Kina också av att statsägda företag är djupt inblandade i olika stadier av leveranskedjan. Omkring 50 % av produktionskapaciteten är statligt ägd, medan hela överföringsnätet ägs av två statsägda företag. Den starka statliga närvaron omfattar hela energisektorn, och av de över hundra centrala statsägda företag som för närvarande övervakas av SASAC finns 21 inom energisektorn.

(84)

Sökanden hänvisade också till flera aspekter av den kinesiska regeringens politik som också bidrar till att snedvrida elpriserna (30). Den första aspekten är att SERC, Kinas oberoende tillsynsmyndighet för el, inte fastställer elpriserna. Priserna fastställs i stället av den nationella utvecklings- och reformkommissionen, den statliga myndighet som även ansvarar för industripolitiken. Den andra aspekten är att el visserligen är en av de viktigaste insatsvarorna vid tillverkningen av oxalsyra, men att elpriserna inte är marknadsbaserade i Kina och dessutom påverkas av betydande snedvridningar (genom central prissättning, prisdifferentiering och direkta inköp av el) (31).

(85)

Sökanden hävdade att produktion, leverans, distribution och prissättning av naturgas i Kina är kraftigt reglerad och kontrollerad av den kinesiska staten, vilket leder till snedvridningar genom flera mekanismer. Detta skapar betydande snedvridningar i den kinesiska inhemska marknadens funktion för energiförsörjning i denna form samt för ämnen i senare led som produceras med hjälp av dessa snedvridningar (32).

(86)

Som en del av den allmänna trettonde femårsplanen antog den kinesiska regeringen en särskild sektorsplan för utveckling av kinesisk naturgas (33). Såsom nämns i Kinarapporten regleras priserna på inhemsk naturgas av den nationella utvecklings- och reformkommissionen, som offentliggör de priser som gäller för varje provins i meddelanden, och sedan offentliggör de lokala prisbyråerna ett motsvarande meddelande på lokal nivå som genomför de priser som beslutats av den centrala den nationella utvecklings- och reformkommissionen.

(87)

Såsom anges i Kinarapporten domineras Kinas naturgasindustri också kraftigt av statsägda företag (34).

(88)

Sammanfattningsvis angav sökanden att energipriserna i Kina inte är marknadsbaserade och att priserna fortfarande i stor utsträckning kontrolleras av staten eller antas av provins- och lokalregeringar för att ge lokala kemikalieproducenter förmånliga energipriser så att de kan dra nytta av lägre produktionskostnader. Kinas formella priskontroller för naturgas, raffinerad olja, elektricitet och transporttjänster leder till några av de mest betydande snedvridningarna i Kinas ekonomi. Dessa varor och tjänster utgör marknadsfaktorer som påverkar produktionskostnaderna och de slutliga priserna på industrivaror, särskilt i resursintensiva industrier där det krävs betydande mängder råvaror, såsom inom produktionen av oxalsyra (35).

(89)

Efter att ha analyserat de ovannämnda sektorerna tog sökanden vidare upp produktionen av oxalsyra i Kina och erinrade om följande faktorer som ledde till betydande snedvridningar.

(90)

För det första betjänas den kemiska sektorn, inbegripet undersektorn för oxalsyra, i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter.

(91)

De kinesiska myndigheterna och det kinesiska kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Den stora produktionskapaciteten hos de största kinesiska oxalsyraproducenterna tyder på att myndigheterna och kommunistpartiet har vissa aspekter av kontroll över deras verksamhet. Shandong Fengyuan Chemical Co. Ltd beskriver sig till exempel som ”ett av de ledande företagen inom oxalsyraindustrin i Asien, [med] en kapacitet på 105 000 ton industriell oxalsyra och 15 000 ton raffinerad oxalsyra och oxalat” (36). Enbart detta kinesiska företag har en årlig produktionskapacitet som är nästan fem gånger större än unionsindustrins. Med tanke på storleken på den kapitalinvestering som krävdes för att starta denna enorma verksamhet, ansåg sökanden att det var sannolikt att företaget hade kopplingar till de centrala eller lokala myndigheterna och det kinesiska kommunistpartiet.

(92)

På webbplatsen för Shandong Fengyuan Chemical Co., Ltd anges också att företaget är erkänt som ett nationellt högteknologiskt företag och ett företagstekniskt centrum i Shandongprovinsen. I september 2011 erkände provinsregeringens avdelning för vetenskap och teknik i Shandongprovinsen företagets FoU-centrum som ”Shandongs forskningscentrum för oxalsyrateknik”. Företaget har också tilldelats hederstitlarna ”det fjortonde nya ledande företaget i Kinas ekonomi”, ”Shandongprovinsens Fumin Xinglu-utmärkelse för förtjänstfulla företag” och ”Shandongprovinsens demonstrationsföretag för nationell enighet och framsteg”, vilket återigen illustrerar banden mellan företaget och provinsregeringen.

(93)

Sökanden rapporterade också att Tongliao Jinmei Chemical Company, som ligger i regionen Inre Mongoliet, har en beräknad årlig produktionskapacitet på 100 000 ton oxalsyra, och att omfattningen av de investeringar och det kapital som krävs för att bygga en så stor anläggning visar på liknande möjliga kopplingar till, inflytande över och kontroll av centrala eller lokala myndigheter och kinesiska kommunistpartiet.

(94)

För det andra gör den statliga närvaron i oxalsyraföretag det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader. Reglerna om att inrätta organisationer för det kinesiska kommunistpartiet i varje företag gäller även oxalsyraproducenter och leverantörer av insatsvaror (37).

(95)

Tongliao Jinmei är beläget i Inre Mongoliet, en region som tidigare har visat sig påtvinga även skenbart privata företag statliga kopplingar genom partiorganisationen. I en nyligen genomförd undersökning upptäckte kommissionen att ett påstått privat företag i den regionen var skyldigt att inrätta en partiavdelning inom företaget. Senare ”godkände” den lokala kommittén formellt inrättandet av en partikommitté för företaget, och närstående dotterbolag ålades också att inrätta en partikommitté på andra nivån med tillhörande avdelningar (38).

(96)

Särskilt inom oxalsyrasektorn kvarstår en betydande grad av politisk övervakning från de kinesiska myndigheternas sida, även om det statliga ägandet är relativt lågt. Till exempel rapporterade webbplatsen för Shandong Fengyuan Chemical Co, Ltd i mars 2023: ”Tillsammans med personal från Zaozhuangs vetenskaps- och teknologibyrå, finanskontor, kommitté för ekonomisk information, folkbanken med flera inspekterade Huo Gaoyuan, vice borgmästare i Zaozhuang, utvecklingen av den industriella ekonomin i Taierzhuangdistriktet. Vårt företag besöktes också. Tillsammans med styrelseordföranden Zhao Guanghui besökte ledarna fabriken och lyssnade på lägesrapporten, processen för börsintroduktionen och planen för vårt företags utveckling. Samtidigt som [ordförande] Huo berömde vårt företags ekonomiska framgångar och breda framtidsutsikter, ställde han också mycket högre krav på produktionssäkerhet, personalutbildning och teknisk innovation i vårt företag.”

(97)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.

(98)

Den kinesiska regeringen anser att oxalsyraindustrin är strategiskt viktig eftersom den i allt högre grad används i Kina för att utveckla ämnen som används vid utvinning eller smältning av sällsynta jordartsmetaller (39). Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller ökar kraftigt inom slutanvändningsindustrier som fordons- och elektronikindustrin.

(99)

Enligt företagets webbplats är Shandong Fengyuan Chemical Co, Ltd också erkänt som ett nationellt högteknologiskt företag och ett företagstekniskt centrum i Shandongprovinsen (40). Denna status verkar ge företaget rätt att delta i Kinas program för företag med ny och avancerad teknik, som ger berättigade företag en bolagsskattesats på 15 % (mot normalt 25 %) oavsett vilken typ av investering företaget gör. Status som företag med ny och avancerad teknik beviljas av provinsiella skattemyndigheter för företag som är belägna inom dessa provinser, i detta fall uppenbarligen Shandongprovinsen (41).

(100)

Erkännanden av detta slag innebär ofta också att man är berättigad till betydande ekonomiskt stöd i form av subventioner från staten och provinserna (42).

(101)

Andra snedvridningar uppstår genom de förmåner som ges inom ramen för centrala och lokala regeringsprogram för industri- eller kemikalieparker och i allt högre grad så kallade områden för industriell utveckling av högteknologi. Enligt företagens webbplatser ligger Shandong Fengyuan i Shandong Taierzhuang Economic Development Zone i Shandongprovinsen, Qingzhou Peng Bo Chemicals Co. Ltd i Qingzhou City Econonic Development Zone i Shandongprovinsen och Shijiazhuang Taihe Chemicals Co. Ltd i Douyu Industrial District Shijiazhuang i Shijiazhuangprovinsen.

(102)

Kemikalieproducenter som är belägna i denna typ av industriparker är också normalt berättigade till statligt stöd, eftersom alla företag i industriparken omfattas av tillkännagivandet om standardiserad förvaltning av koncentrationsområden för kemiska industrier för att stärka provinsens industriparker för kemiska industrier (43).

(103)

För det fjärde är den kemiska sektorn, precis som alla andra sektorer i den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av kinesiska konkurs-, företags- och egendomsregler. Kommissionens överväganden i Kinarapporten om den kinesiska konkurs- och egendomsrätten förefaller vara fullt tillämplig även på oxalsyrasektorn (44).

(104)

För det femte snedvrids lönekostnaderna även inom den kemiska sektorn, både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller och vid tillverkningen av de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem) (45).

(105)

För det sjätte har oxalsyraproducenter tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten. Det finansiella systemet i Kina domineras av de statsägda affärsbankerna.

(106)

De kinesiska myndigheterna har också nyligen klargjort att även privata affärsbankers beslut måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag. Kinas tillsynsmyndighet för banker och försäkringsbolag (CBIRC) utfärdade den 28 augusti 2020”Treårig åtgärdsplan för att förbättra bolagsstyrningen i bank- och försäkringssektorerna (2020–2022)” (46). I planen anges att man ytterligare ska genomföra andan i generalsekreterare Xi Jinpings huvudanförande om att påskynda reformen av bolagsstyrningen i finanssektorn. Dessutom syftar avsnitt II i planen till att främja en organisk integrering av partiets ledarskap i bolagsstyrningen, enligt följande: ”Vi ska göra integrationen av partiets ledarskap i bolagsstyrningen mer systematisk, standardiserad och förfarandebaserad […] Större verksamhets- och ledningsfrågor måste ha diskuterats av partikommittén innan beslut tas av styrelsen eller den högre ledningen.”

(107)

Sökanden hävdade att de ovannämnda snedvridningarna är systembetingade. De kinesiska statsägda företagens inblandning i hela produktionskedjan skapar därför betydande snedvridningar av priser och produktionsvolymer.

(108)

För att producera oxalsyra behövs ett stort antal insatsvaror, bland annat socker/majs/stärkelse, intermediära kemikalier samt stora mängder energi och vatten. Eftersom det finns restriktioner för till exempel import av majs, snedvridningar i form av prishöjningar på intermediära baskemikalier och ett uppenbart behov av att köpa energi och vatten lokalt, köper de kinesiska oxalsyraproducenterna alla sina insatsvaror i Kina. När oxalsyraproducenterna köper in eller tecknar avtal om råvaror i tidigare led för att producera insatsvaror är de priser de betalar (och som bokförs som deras kostnader) tydligt utsatta för systematiska snedvridningar.

(109)

Följaktligen är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för oxalsyra som inte är lämpliga att använda, utan alla kostnader för insatsvaror (inbegripet råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också eftersom deras prisbildning påverkas av det betydande statliga inflytandet. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för insatsvaror till insatsvaror, till exempel omvandling av majs till stärkelse för att sedan användas som råvara för framställning av oxalsyra. Leverantörer av dessa insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(110)

Sammanfattningsvis hävdade sökanden att betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen förekommer inom sektorn för oxalsyra.

(111)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet. Bevisningen i ärendet omfattade bevisningen i rapporten samt i den uppdaterade versionen (uppdaterad rapport) (47), som bygger på offentligt tillgängliga källor och som offentliggjordes i undersökningshandlingarna den 14 maj 2024.

(112)

Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(113)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (48).

(114)

Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin”, och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt” (49). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(115)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (50).

(116)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av det kinesiska kommunistpartiet. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt, personligt) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(117)

Genom en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 gavs det kinesiska kommunistpartiets ledande roll en ännu mer framträdande plats genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(118)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (51). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(119)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(120)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en öppen marknad (52). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(121)

För det första, och när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, styrs den kinesiska ekonomin av ett komplext system av industriell planering, som påverkar all ekonomisk verksamhet i landet. Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(122)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(123)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(124)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även skälen 155–170) (53).

(125)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (54).

(126)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn inrättas också institutionellt och operativt på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och det kinesiska kommunistpartiets sida (55).

(127)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen stort utrymme för skönsmässig bedömning (56).

(128)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (57).

(129)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (58).

(130)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(131)

De kinesiska myndigheterna och det kinesiska kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag. Staten (och i många avseenden också kommunistpartiet) inte bara utformar och övervakar statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar även sina rättigheter att delta i de statsägda företagens operativa beslutsfattande. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag. I gengäld har statsägda företag en särskild ställning inom den kinesiska ekonomin, vilket medför flera ekonomiska fördelar, i synnerhet skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror, även finansiering (59).

(132)

Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (60), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi. Statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen leder i själva verket till att ekonomiska aktörer står under regeringens kontroll och politiska tillsyn med tanke på hur långt stats- och partistrukturerna har vuxit ihop i Kina.

(133)

Sektorn för den berörda produkten betjänas både av statsägda företag och privata företag.

(134)

De kinesiska myndigheterna utövar uppenbarligen ett visst ägarskap inom sektorn för oxalsyra. Undersökningen visade att en av de största exportörerna av oxalsyra, Shandong Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd, i betydande utsträckning är offentligt ägd (61).

(135)

På samma sätt ingår Tongliao Jinmei Chemical Co., Ltd., i Danhua Chemical Technology Group, ett statsägt företag som i sin tur i praktiken kontrolleras av Danyang Municipal SASAC (62). Företaget samarbetar med lokala myndigheter, vilket framgår av en artikel om kapacitetsökning och samarbete med Tongliao kommun. ”Tongliao Economic and Technological Development Zone inriktar sig på utvecklingstrenden och marknadsutsikterna för industrin för nedbrytbara material, utnyttjar fullt ut regionala komparativa fördelar, förlänger kedjan av kol- och kemiindustri samt majsbearbetningsindustri och gör allt för att odla och införa nya nedbrytbara material. […] i processen för att främja byggandet av industriparken för nedbrytbara nya material planerar Tongliao Economic and Technological Development Zone att investera totalt 10 miljarder yuan och ha en planerad markyta på 4 670 hektar. Tongliao Jinmei Chemical Co., Ltd, som finansierats och byggts av den kinesiska vetenskapsakademin, Shanghai Jinmei Holdings och Danhua Technology, täcker en yta på 1 000 hektar, med en total investering på 4,04 miljarder yuan, och har kompletta stödanläggningar, utrustning och industriprocesser för att utöka produktionskapaciteten för etylenglykol och oxalsyra till polyglykolsyra, och har åtagit sig att bygga den största produktionsbasen för kolbaserade nedbrytbara material av polyglykolsyra i Kina. […] I framtiden kommer Tongliao Economic and Technological Development Zone att förlita sig på Jinmei Chemical Groups fördelar när det gäller produktresurser och teknik för att på ett heltäckande sätt expandera och stärka industrikedjan för nedbrytbara nya material” (63).

(136)

Shandong Fengyuan Chemical Stock Co., Ltd är å andra sidan huvudsakligen ett privat företag med mindre än 1 % statligt aktieinnehav (64), men det har nära kopplingar till staten och de lokala myndigheterna. Som bekräftelse på detta kan man läsa följande i en artikel på företagets webbplats: ”Vid mötet fokuserade Zaozhuangs kommunala partikommitté och kommunstyrelse på att hylla företag och framstående entreprenörer med framstående bidrag i Zaozhuang City 2022. Zhao Guanghui, ordförande för Fengyuan Co., Ltd, vann titeln ’Framstående entreprenör i Zaozhuang City 2022’, tilldelades andra klassens merit och fick ett certifikat i form av en medalj. […] Fengyuan, under ledning av Zaozhuangs kommunala partikommitté och kommunstyrelse, följde riktlinjerna i Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny tid och genomförde aktivt ett nytt utvecklingskoncept, med fokus på målet att ’främja ekonomin först och koncentrera sig på att stärka industrin’, […] övervinna svårigheter, vara banbrytande och innovativa, uppnå en stadig tillväxt av företag och bidra till att främja stadens ’industriella kraft och industriella välstånd’. […] Fengyuan kommer att vägledas av andan i mobiliseringskonferensen för stadens ansträngningar att fördjupa industriutvecklingen för starka och livskraftiga industrier, sätta upp mål och ta ansvar, noggrant kartlägga riktmärken, sträva efter den ledande positionen, ta vara på strategiska möjligheter för industriell utveckling och göra effektiva övergripande planer för projektkonstruktion, produktion, medan FoU och drift kommer att påskynda den betydande ökningen av produktion, intäkter och skattebetalningar, vilket ger betydande bidrag till stadens ’stärkande av industrin, vitalisering av industrin och omvandling för att bryta igenom’” (65).

(137)

De kinesiska myndigheterna styr företagen även genom att fastställa specifika mål. Under 2022 tillkännagav till exempel finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor 2022 års centrala politik, där följande mål rör företag: ”Integrerad utveckling av jordbruksindustrin. Samordna utformningen och byggandet av ett antal nationella moderna jordbruksindustriparker, fördelaktiga och karakteristiska industrikluster och starka jordbruksindustriella kommuner. Fokusera på att säkerställa nationell livsmedelssäkerhet och effektiv försörjning med viktiga jordbruksprodukter, med fokus på ris, vete, majs, […] socker, mejeriindustri, utsädesindustri, växthusgrönsaker osv. Jordbruksprodukter, med hänsyn till andra karakteristiska jordbruksprodukter, bygga ett modernt industriellt system på landsbygden baserat på starka industristäder, industriparker som motor och industrikluster som ryggrad, provins-, härads- och kommunplaner och samordnat främjande av punkter, linjer och områden, för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i den industriella utvecklingen som helhet” (66).

(138)

Inom den petrokemiska och kemiska sektorn uppmuntrar myndigheterna dessutom skapandet av kluster, inte minst för att dra nytta av det ömsesidiga beroendet mellan olika kemiska tillverkningsprocesser. Enligt den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin ska ”[å]tgärder vidtas för att göra ledande företag större och starkare. Under ledning av marknaden och med stöd av regeringen ska vi […] hjälpa sådana företag att påskynda sammanslagningar och omorganiseringar mellan regioner och ägare, så att industrin blir mer koncentrerad och internationell verksamhet underlättas. Inom sektorer som petrokemi och kemikalier […] ska vi främja ett antal banbrytande företag som kan leda ekosystemet i den industriella kedjan med kärnkompetens […]” (67).

(139)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (68).

(140)

China Biotech Fermentation Industry Association (69) (CBFIA) har till exempel en dotterorganisation som är inriktad på organiska syror, vilket omfattar den berörda produkten. CBFIA anger i artikel 3 i sin stadga att organisationen ”[u]pprättar en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens verksamhet. […] accepterar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av enheter som ansvarar för partiets uppbyggnad samt av de relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för industrins förvaltning” (70). I artikel 36 anges vidare att den person som ansvarar för organisationen måste uppfylla villkor, till exempel ”[r]espektera det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha god politisk kvalitet” (71).

(141)

Även China Chemical Environmental Protection Association (72) (CCEPA) har enligt artikel 2 i sin stadga som mål att ”offentliggöra och genomföra nationell industripolitik, tjäna industrin helhjärtat och främja industriell produktion”. Dessutom anges i artikel 3 att CCEPA ”upprättar en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet”, och organisationen – precis som i fallet med CBFIA – ”accepterar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av enheter som ansvarar för partiets uppbyggnad samt av de relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för industrins förvaltning” (73). Bland CCEPA:s medlemmar finns Shandong Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd (74).

(142)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(143)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom ägande av statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter (75), men particeller i både statsägda och privata företag utgör en viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut.

(144)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (76)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(145)

Tidigare föreföll detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (77), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (78).

(146)

Redan 2017 rapporterades att det fanns particeller i 70 % av cirka 1,86 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (79). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den produkt som översynen gäller och leverantörer av insatsvaror till denna.

(147)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (80) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(148)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”Vi måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste ytterligare trappa upp partibyggandet i privata företag och göra det möjligt för particellerna att spela sin roll som fästning på ett effektivt sätt och göra det möjligt för partimedlemmarna att spela sin roll som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (81).

(149)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för den berörda produkten.

(150)

I bolagsordningen för Shandong Fengyuan Chemical Stock Co., Ltd krävs till exempel i artikel 1.13 följande ”I enlighet med bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets konstitution etablerar företaget kommunistpartiorganisationer och bedriver partiverksamhet. Företaget tillhandahåller de förutsättningar som krävs för partiorganisationernas aktiviteter” (82). Företaget påverkas också av lokala statliga myndigheter, vilket framgår av skäl 136.

(151)

I artikel 12 i bolagsordningen för Danhua Chemical Technology Group anges på motsvarande sätt följande: ”Företaget ska upprätta partiorganisationer för kommunistpartiet och bedriva partiverksamhet i enlighet med bestämmelserna i det kinesiska kommunistpartiets stadgar. Företagets partiorganisation formulerar specifika regler för genomförandet av arbetet baserat på kraven från den överordnade partiorganisationen, anger riktningen, hanterar den övergripande situationen och främjar genomförandet. När företaget beslutar om viktiga frågor bör det lyssna på partiorganisationens åsikter i förväg. Företaget tillhandahåller de förutsättningar som krävs för partiorganisationens aktiviteter” (83).

(152)

Dessutom är direktören för Danhua Chemical Technology Group samtidigt biträdande sekreterare i partikommittén för Tongliao Jinmei Chemical Co., Ltd och medlem av partikommittén liksom biträdande sekreterare i disciplinkommissionen för Jiangsu Danhua Group Co., Ltd.

(153)

Ordföranden i Hualu Hengsheng Chemical Co., Ltd är också sekreterare i partikommittén, och det kinesiska kommunistpartiets inblandning i affärsbesluten framgår tydligt av företagets webbplats, där partiets roll inom koncernen beskrivs på följande sätt: ”Produktionsavdelningens partiavdelning är en av de viktigaste gräsrotsavdelningarna inom Hualu Hengsheng. Partiavdelningen ger starkt stöd till företagets långsiktiga säkra och stabila produktion, lägger en solid grund för en smidig och effektiv verksamhet och bidrar på ett enastående sätt till att skapa rekordstora ekonomiska fördelar” (84).

(154)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (85). Den statliga närvaron i företag i oxalsyrasektorn och i andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(155)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och fastställer de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(156)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (86).

(157)

De kinesiska myndigheterna har antagit ett antal riktlinjer för hur sektorn för den undersökta produkten ska fungera.

(158)

De centrala riktlinjer för 2022 från finansministeriet och ministeriet för jordbruk och landsbygdsfrågor som nämns ovan (se skäl 137) innehåller också följande bestämmelser som påverkar sektorns funktion: ”Staten kommer att fortsätta att genomföra politik som subventioner till majs- och sojabönsproducenter, subventioner till ris och incitament till stora spannmålsproducerande härad, för att konsolidera effektiviteten i strukturreformen på utbudssidan inom jordbruket och säkerställa den nationella livsmedelssäkerheten” eller ”[b]elöningar till stora härad som producerar utsäde. Utöka omfattningen av stödet till härad med stor utsädesproduktion av ris, vete och majs […] och främja omvandlingen och uppgraderingen av utsädesindustrin” (87).

(159)

Den fjortonde femårsplanen för att främja moderniseringen av jordbruket och landsbygdsområdena (88) syftar till att ”[f]örbättra politiken för stöd till spannmålsproduktion. Stabilisera subventionerna till spannmålsodlare, förbättra politiken för lägsta inköpspris för ris och vete och subventionspolitiken för majs- och sojabönsproducenter. Förbättra kompensationsmekanismen för de stora spannmålsproducerande områdenas intressen och förbättra stödsystemet för de stora spannmålsproducerande häradena” (89). Planen förstärker ytterligare ”uppbyggnaden av innovationskapacitet inom jordbruksvetenskap och jordbruksteknik. Med fokus på områden som biologisk förädling, biologisk säkerhet, resurser och miljö, intelligenta jordbruksmaskiner, högförädling av jordbruksprodukter och skapande av gröna insatsvaror kommer en ny uppsättning större anläggningar och utrustning för jordbruksvetenskap och jordbruksteknik, nyckellaboratorier och jordbruksvetenskapliga observations- och försöksstationer att byggas” (90).

(160)

Inte bara det, i december 2018 publicerade jordbruksministeriet, tillsammans med 15 förvaltningar, ett meddelande om flera politiska åtgärder för att stödja utvecklingen av kvalitetsprodukter från jordbruket: ”Optimera den industriella strukturen. Samordna och främja den samordnade utvecklingen av intensiv bearbetning, primär bearbetning och omfattande utnyttjande och bearbetning av jordbruksprodukter, organiskt ansluta till industrier i tidigare och senare led, såsom produktion av specialråvaror, lagerlogistik (inklusive kylkedjelogistik) och marknadskonsumtion, och integrera med näring och hälsa, fritidsturism, utbildning och kultur samt hälsoskydd. Det är organiskt kombinerat och djupt integrerat med landsbygdsindustrier som e-handel. Regelbundet övervaka och analysera utformningen av produktionskapaciteten för intensiv bearbetning och utbredd användning av jordbruksprodukter i bulk, vägleda omvandlingen av överbliven produktionskapacitet och påskynda byggandet av produktionskapacitet samt optimera industrikedjans utformning. Öka mervärdet av majsbearbetning, särskilt produkter för majsbearbetning i nordöstra Kina, och påskynda utvecklingen av omfattande bearbetning och utnyttjande av halm och majskolvar” (91).

(161)

Relevant politik finns inte bara inom jordbrukssektorn, utan även inom den kemiska sektorn.

(162)

I det vägledande yttrandet om främjande av en högkvalitativ utveckling av den petrokemiska och kemiska industrin under den fjortonde femårsplanen (det vägledande yttrandet) betonas behovet av att ”[…] påskynda omvandlingen och uppgraderingen av traditionella industrier och kraftfullt utveckla nya kemiska material och finkemikalier. Påskynda den digitala omvandlingen av industrin […] och främja Kinas framsteg från ett stort land inom petrokemi och kemi till ett starkt land inom petrokemi och kemi” (92).

(163)

Ovannämnda mål specificeras närmare i de efterföljande avsnitten i det vägledande yttrandet. De utfärdande myndigheterna har till exempel för avsikt att ”uppmana företagen att ta ledningen när det gäller att bilda organisationer för samverkande innovationer som innovationsallianser inom industriteknik och samarbetsmekanismer i tidigare och senare led och stödja de lokala myndigheternas rationella utformning för att bygga regionala innovationscentrum och pilotbaser”, att ”erövra kärnteknik och öka takten i innovation och utveckling, […] påskynda genombrott inom viktig teknik […]” (93). Dessutom måste den kemiska sektorn ”[fokusera] på strategiska framväxande industrier som den nya generationens informationsteknik, bioteknik, ny energi och avancerad utrustning, öka specifikationerna för materialvarianter […] och påskynda utvecklingen av avancerade polyolefiner, elektroniska kemikalier, industriella specialgaser, högpresterande gummi- och plastmaterial, högpresterande fibrer, biobaserade material, specialsmörjmedel och -fetter och andra produkter” (94).

(164)

De ekonomiska aktörerna uppmanas att ”aktivt utveckla den biokemiska industrin, uppmuntra utvecklingen av enzymer som behövs för utnyttjande av biomassa och bioraffinering baserad på biologiska resurser” (95).

(165)

På provinsnivå blir politiska mål och motsvarande stödverktyg mer specifika och målinriktade.

(166)

Enligt Hebeis 14:e femårsplan för strategiska och framväxande industrier (96) ska de statliga myndigheterna utforma sektorns industriella utveckling på följande sätt: ”Öka takten i bioindustrins innovation och utveckling […] Kraftfullt utveckla industrierna för biofermentering, biobaserade produkter och karakteristiska biologiska produkter och främja en integrerad tillämpning av bioteknik inom medicin, kemisk industri, material, livsmedelsförädling och ny energi. Konsolidera och förbättra fördelarna med aminosyror, stärkelsesocker, enzympreparat, vitaminer och andra produkter samt utveckla nya biologiska material såsom biobaserade fibrer, biobaserade kemikalier, biobaserad plast och biobaserat gummi (97)”.

(167)

I Heilongjiang, och särskilt i Qinggang härad, ”har Qinggang härads partikommitté och häradsregeringen sedan 2021 betraktat majsbearbetningsindustrin som ’projekt nr 1’ och har gjort allt för att bygga en pelarindustri för majs i länet, med fokus på majsstärkelse som råvara, och den industriella förädlingskedjan kommer att inriktas på sockerarter, syror och alkoholer. Den biomedicinska inriktningen förlängs och utökas” (98).

(168)

År 2024 utfärdade Shandong dessutom en viktig policy för att främja, uppgradera och utveckla majsindustrin (99), vilket ger viktigt skattestöd för forskning och utveckling.

(169)

Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion liksom insatsvaror i tidigare led.

(170)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(171)

Enligt tillgängliga uppgifter tycks det kinesiska konkurssystemet vara olämpligt för att uppnå de egna huvudmålen, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärernas och gäldenärernas lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som i motsvarande lagar i andra länder, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnadskontroll.

(172)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (100).

(173)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (101). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (102). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (103).

(174)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den undersökta produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på sektorn för den berörda produkten. Den aktuella undersökningen visade inte på något som skulle kunna ifrågasätta dessa slutsatser.

(175)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den produkt som översynen gäller.

(176)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt till att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och kollektivförhandlingar (104).

(177)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (105). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner för lokala invånare i varje administrativt område.

(178)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (106). Dessa undersökningsresultat visar att lönekostnaderna i Kina är snedvridna.

(179)

Ingen bevisning har lagts fram om att oxalsyrasektorn inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(180)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(181)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (107), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (108) och de genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(182)

Det vägledande yttrandet visar också på de olika stödverktyg och den politik som används för att uppnå de industripolitiska målen som är följande: ”Förbättra stödpolitiken. Stärka samordningen mellan skatte-, finans-, regional-, investerings-, import- och exportpolitik, energi-, miljö-, pris- och övrig politik samt industripolitik. Involvera nationella plattformar för samarbete mellan industrin och finanssektorn och främja förbindelser mellan banker och företag samt samarbete mellan industrin och finanssektorn. [...]” (109).

(183)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att det ska bedriva sin verksamhet enligt de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (110)

(184)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(185)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (111). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (112).

(186)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och styrkan hos eventuella implicita garantier från regeringen (113). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (114). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(187)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxt. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(188)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015 utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Andelen utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (115), och under 2020 rapporterade de officiella medierna i Kina att kommunistpartiet efterlyste att ”utlåningsmarknadens ränta skulle sänkas” (116). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(189)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (till exempel via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(190)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(191)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den berörda produkten inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(192)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i den uppdaterade rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i den uppdaterade rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i den uppdaterade rapporten.

(193)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar har beskrivits i detalj ovan. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom oxalsyraproducenter omfattas av dessa regler som alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(194)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den berörda produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten.

(195)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(196)

Varken de kinesiska myndigheterna eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(197)

Analysen i detta avsnitt, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för den berörda produkten i synnerhet, visar att priser och kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(198)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen beräknade därför dessa värden med hjälp av lämpliga icke snedvridna priser och referensvärden som hämtats från andra källor.

(199)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(200)

I noteringen förklarade kommissionen att det inte förekom någon tillverkning av den produkt som översynen gäller i något annat övre medelinkomstland än Kina. Kommissionen uppgav att den därför skulle använda citronsyra, som är en produkt som liknar oxalsyra, för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(201)

Oxalsyra och citronsyra har liknande kemiska egenskaper. De är sammansatta av samma organiska beståndsdelar, där oxalsyra innehåller två karboxylgrupper och citronsyra tre. För ett stort antal slutanvändningsområden är de två produkterna dessutom i viss mån utbytbara. Båda används som rengöringsmedel och antibakteriella medel, vid framställning av läkemedel och antibiotika, för metallrening vid metallframställning och som ingredienser i gödselmedel för jordbruket. Kommissionen konstaterade att det förekom produktion av citronsyra i Colombia, som klassificeras som ett övre medelinkomstland.

(202)

Såsom anges i noteringen fann kommissionen lättillgängliga finansiella uppgifter Sucroal SA, som omfattade räkenskapsåret 2022. Referensvärden för de viktigaste produktionsfaktorerna energi, gas, vatten och arbetskraft kunde dessutom fastställas på grundval av den information som hittades för Colombia.

(203)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på huruvida Colombia var ett representativt land.

(204)

Ingen berörd part lämnade några synpunkter på valet av Colombia som representativt land.

(205)

Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Colombia fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(206)

Ovanstående analys visade att Colombia uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(207)

I noteringen förtecknade kommissionen produktionsfaktorerna, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Kommissionen uppgav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA och det internationella referensvärde som sökanden angett i sin begäran för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av de två produktionsfaktorerna, särskilt syre och salpetersyra. Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda uppgifter från ILO (119) för att fastställa icke snedvridna arbetskraftskostnader och från offentligt tillgängliga tariffer för leverantörer av el (120), vatten (121) och gas (122) i Colombia.

(208)

Kommissionen underrättade också de berörda parterna om att två produktionsfaktorer, på grund av deras ringa inverkan på produktionskostnaden, betraktades som förbrukningsvaror, vilka stod för mindre än 2 % av produktionskostnaden för oxalsyra.

(209)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande informationen som sökanden och berörda parter lämnat in beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för oxalsyra

(210)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (125). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(211)

För en produktionsfaktor (kaliumhydroxid) fastställde kommissionen att importen till Colombia av denna råvara med ursprung i Kina utgjorde en betydande andel. Det referenspris som baserades på denna import kunde därför inte anses vara lämpligt och kommissionen använde sig av Turkiets importpriser. Kommissionen noterar att trots att Turkiet – det representativa land som sökanden föreslagit – inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land i detta fall på grund av problemen med tillgången till aktuella finansiella uppgifter och den huvudsakliga råvara som nämns ovan, ansågs det ändå vara en tillförlitlig källa för referensvärdet för kaliumhydroxid, eftersom det har en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina och har en produktion av citronsyra vars produktionsprocess liknar den berörda produkten.

(212)

På grund av de låga importvolymerna av syre till Colombia ansågs priset inte vara representativt. Även i Turkiet var importvolymerna av syre låga och ansågs inte heller vara representativa. Kommissionen använde sig därför av det genomsnittliga världsmarknadspriset för import av syre 2022 enligt den statistikrapport som finns tillgänglig i begäran (126).

(213)

Dessutom var importvolymerna av salpetersyra i Colombia låga. Turkiet kunde inte anses vara en lämplig källa för detta referensvärde eftersom en stor del av importen av salpetersyra till Turkiet hade sitt ursprung i Kina. Kommissionen använde sig därför av det internationella priset för salpetersyra 2022 som fanns tillgängligt i begäran (127). I noteringen informerade kommissionen de berörda parterna om att salpetersyra i unionsindustrins produktionsprocess är både en produktionsfaktor och en biprodukt i produktionsprocessen för oxalsyra, och att samma internationella referensvärde därför tillämpades på salpetersyra som biprodukt.

(214)

I kommentarerna till noteringen uttryckte en unionsproducent reservationer beträffande priset på biprodukten. Producenten hävdade att salpetersyra som används som råvara och salpetersyra som erhålls som en biprodukt inte borde ha samma pris. Biprodukten erhålls i utspädd form och därför är dess pris lägre än priset på råvaran. Kommissionen justerade därför priset på salpetersyra för biprodukten med kvoten mellan priset på utspädd salpetersyra som säljs som biprodukt och priset på salpetersyra som används som råvara, enligt de uppgifter som unionsproducenten lämnat. Priset på utspädd salpetersyra utgör 46 % av priset på salpetersyra som används som råvara. Referensvärdet för biprodukt har därför justerats till 1,30 CNY/kg.

(215)

Eftersom de exporterande producenterna inte samarbetade, utgjorde de faktiska kostnaderna för två produktionsfaktorer, svavelsyra och väteperoxid, enligt de uppgifter som unionsproducenterna lämnade, en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna i enlighet med förklaringen i skäl 208.

(216)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på det undersökningsresultat som anges i skäl 231 och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(217)

Kommissionen använde ILO-statistik för att fastställa lönerna i Colombia (128). Statistiken ger information om månadslönerna för anställda inom tillverkningsindustrin och den genomsnittliga arbetstiden per vecka i Colombia under undersökningsperioden.

(218)

I beräkningen av arbetskraftskostnaden i Colombia lade kommissionen till en avgift på 12 % till pensionsfonden och yrkesriskskatten på 2,436 % för den tredje grupprisken baserat på den företagsverksamhet som Sucroal SA tillhör (129).

(219)

När det gäller elektricitet använde kommissionen det lättillgängliga priset från Enel (130), Colombias största elleverantör. Denna källa ger ett enda genomsnittligt elpris per månad under översynsperioden.

(220)

Kommissionen använde de tillämpliga priser i Colombia som togs ut av det företag som ansvarar för vattenförsörjning och uppsamling och rening av avloppsvatten i Bogota, dvs. Acueducto (131), för att fastställa vattenpriserna. Den tillämpliga enhetskostnaden beräknas uppgå till 6,59 CNY/m3.

(221)

När det gäller naturgas använde kommissionen det lättillgängliga pris som offentliggjorts av Gases de Occidente (132), dvs. gasleverantören i regionen där Sucroal SA är beläget. Den tillämpliga enhetskostnaden beräknas uppgå till 3,95 CNY/m3 (dvs. den genomsnittliga enhetskostnaden under översynsperioden).

(222)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(223)

I syfte att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av de uppgifter som lämnats av unionsproducenten fastställde kommissionen därför förhållandet mellan produktionsomkostnader och de totala produktions- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna i enlighet med den modell som tagits fram.

(224)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna från Sucroal SA 2022, som hämtades från Orbis (133)-databasen.

(225)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(226)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn om användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) vid tillverkning av oxalsyra och på de kontrollerade uppgifter som sökanden lämnat.

(227)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst fastställdes utifrån Sucroal SA:s bokslut för år 2022, som hämtades från Orbis (134)-databasen (se avsnitt 3.3.1.2.11). Kommissionen lade till följande punkter till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(228)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(229)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-uppgifter från Eurostat, justerade till nivån fritt fabrik. Cif-priset minskades således med kostnader för inhemsk transport, hantering och sjöfrakt på grundval av den bevisning som lämnats i begäran.

(230)

Kommissionen jämförde det konstruerade normalvärdet, som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, med det exportpris fritt fabrik som fastställs ovan.

(231)

På grundval av detta konstaterades dumpningsmarginalen för landet vara betydande (59 %). Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(232)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: i) produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Indien, ii) förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt iii) unionsmarknadens attraktionskraft.

(233)

I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång uppskattades de indiska oxalsyraproducenternas sammanlagda kapacitet till omkring 40 000 ton per år. Kommissionen fann inte heller några bevis för att någon känd indisk oxalsyraproducent skulle ha lagt ned någon av sina produktionskapaciteter under tiden. Enligt kontrollerade uppgifter från de samarbetsvilliga exporterande producenterna hade de indiska producenterna ett kapacitetsutnyttjande på omkring 78 %. Kommissionen uppskattade därför den outnyttjade kapaciteten i Indien till cirka 8 500 ton, vilket motsvarar [86 %–105 %] av den totala förbrukningen på den öppna marknaden i unionen under översynsperioden.

(234)

De båda samarbetsvilliga indiska företagen hade en betydande exportförsäljning till resten av världen under översynsperioden.

(235)

De kontrollerade uppgifterna från de två samarbetsvilliga indiska producenterna, som dubbelkontrollerats med uppgifter i begäran om översyn och uppgifter som finns tillgängliga i GTA, visar att det genomsnittliga indiska exportpriset till unionen är 11 % högre än det genomsnittliga exportpriset till resten av världen. Om dumpningsmarginale skulle beräknas på grundval av exportpriserna till tredjeländer skulle den vara högre än om den skulle beräknas på grundval av exportpriserna till unionen.

(236)

Unionen är visserligen en relativt liten marknad för oxalsyra men är fortfarande attraktiv för indiska exporterande producenter. Såsom anges i skälen ovan är det genomsnittliga priset i unionen högre än i resten av världen. Attraktionskraften bekräftas dessutom av det faktum att indiska exporterande producenter fortsätter att exportera till unionsmarknaden, trots att relativt många antidumpningsåtgärder är i kraft.

(237)

Undersökningen visade att importen från Indien fortsatte att komma in på unionsmarknaden till dumpade priser under översynsperioden.

(238)

Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Indien, de indiska producenternas generella priser på marknader i tredjeländer och unionsmarknadens prismässiga attraktionskraft, är det mycket sannolikt, om inga åtgärder vidtas, att åtminstone en del av den tillgängliga kapaciteten i Indien skulle utnyttjas för att producera oxalsyra för export till unionen och/eller att en viss export till marknader i tredjeländer skulle läggas om till unionen, eftersom priserna är högre på unionsmarknaden.

(239)

Utöver detta fann kommissionen att den outnyttjade kapaciteten i Indien ensam kan täcka nästan all förbrukning i unionen under översynsperioden och att unionsmarknaden är mycket attraktiv för de indiska exporterande producenterna med tanke på dess priser.

(240)

Kommissionen drog därför slutsatsen att indiska företag sannolikt skulle exportera till unionen i större omfattning än i dag och till dumpade priser, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. Om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det sannolikt att dumpningen kommer att fortsätta eller under alla omständigheter återkomma.

(241)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: i) produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, ii) förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt iii) unionsmarknadens attraktionskraft och iv) möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer.

(242)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga gjordes analysen utifrån bästa tillgängliga uppgifter, nämligen uppgifterna i begäran om översyn och allmänt tillgänglig information.

(243)

Kina är det land som producerar överlägset mest oxalsyra i världen, med en beräknad produktion på 416 500 ton 2022, enligt begäran (135).

(244)

I den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterades att de kinesiska producenterna hade en sammanlagd årlig kapacitet på cirka [150 000–200 000] ton (136). I det aktuella ärendet hävdade sökanden i sin begäran att denna siffra var en underskattning och att den totala produktionskapaciteten för oxalsyra i Kina 2018 enligt en studie som sökanden beställt uppgick till cirka 450 000 ton per år och steg till 595 000 ton per år 2022, vilket motsvarar nästan hälften av världens förbrukning, som enligt offentliga källor uppskattas till 1 215 000 ton 2022 (137).

(245)

Sökanden uppgav också att de största kinesiska producenterna, som en del av den totala ökningen av produktionskapaciteten, också utökade sin kapacitet eller införde ny kapacitet, vilket visar på en förmåga att öka produktionskapaciteten extremt snabbt (138).

(246)

I enlighet med begäran uppgick förbrukningen av oxalsyra på den inre marknaden i Kina till omkring 250 000 ton 2022 och Kinas totala export till omkring 167 000 ton 2022 (139). Det förekommer ingen import till Kina med ursprung i unionen eller Indien, vilket innebär att den kinesiska inhemska marknaden uteslutande försörjs av kinesiska producenter. Följaktligen uppskattas de kinesiska producenternas outnyttjade kapacitet till omkring 180 000 ton, vilket motsvarar omkring 30 % av deras totala kapacitet 2022 (140), och [18–22] gånger förbrukningen på den öppna marknaden i unionen.

(247)

Eftersom tre fjärdedelar av översynsperioden inföll under 2022 ansåg kommissionen att ovanstående uppgifter även var tillämpliga på det första kvartalet 2023. Enligt den studie som lades fram i begäran finns det pågående planer på att öka kapaciteten hos de kinesiska producenterna, och uppgifterna för 2022 skulle därför motsvara en försiktig uppskattning, eftersom ytterligare kapacitet kan ha tillkommit under det första kvartalet 2023.

(248)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande producenterna har betydande outnyttjad kapacitet som sannolikt skulle användas för export av oxalsyra till dumpade priser till unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(249)

För att analysera kinesiska exporterande producenters sannolika beteende om åtgärderna skulle upphävas, undersökte kommissionen prisnivån när det gäller den kinesiska exportförsäljningen till resten av världen. I avsaknad av samarbete använde kommissionen statistik från Eurostat och GTA.

(250)

Under översynsperioden var det genomsnittliga försäljningspriset för unionsindustrin ([1 478–1 817] euro/ton) högre än det genomsnittliga exportpriset från Kina till tredjeländer (exklusive EU, 868 euro/ton).

(251)

Dessutom var även det kinesiska importpriset till unionen under översynsperioden (1 262 euro/ton) högre än det genomsnittliga exportpriset från Kina till dess tio största exportmarknader (889 euro/ton). Om dumpningsmarginale skulle beräknas på grundval av exportpriserna till tredjeländer skulle den vara högre än om den skulle beräknas på grundval av exportpriserna till unionen.

(252)

Utan antidumpningstullar skulle de kinesiska exportörerna lätt kunna exportera till unionen till priser som är högre än priserna till andra marknader i tredjeländer, vilket gör det mycket sannolikt att exportvolymerna till dumpade priser ökar om åtgärderna tillåts upphöra att gälla. De kinesiska exporterande producenterna skulle lockas av de högre marknadspriserna i unionen, vilket skulle leda till fortsatt dumpning.

(253)

Även om unionen är en relativt liten marknad för oxalsyra är den fortfarande attraktiv för kinesiska exporterande producenter när det gäller priser. Utöver antidumpningstullen omfattas den kinesiska importen till unionen av en normal värdetull på 6,5 %, men trots detta finns importen kvar på unionsmarknaden, såsom anges i skäl 267.

(254)

Såsom anges ovan kan kinesiska exporterande producenter leverera till marknader i tredjeländer till extremt låga priser. Enligt sökanden är dessa marknader nu sannolikt mättade och kan därför inte absorbera några ytterligare volymer av kinesisk export, vilket framgår av den snabba övergången från traditionella marknader i de länder som identifierades i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång till nya länder där Kina har gjort strategiska investeringar i projekt för rening av sällsynta jordartsmetaller, t.ex. Myanmar/Burma, Peru och Elfenbenskusten. Sökanden anser dock att efterfrågan i dessa länder endast kan växa så snabbt som de kinesiska investeringarna tillåter, vilket sannolikt inte kommer att ske lika snabbt som uppbyggnaden av ny kapacitet i Kina (141).

(255)

Enligt begäran är det dessutom osannolikt att den ökade efterfrågan på kinesisk oxalsyra i utlandet kommer att öka. Tvärtom är det mer sannolikt att den snabbt kommer att minska om Kina fortsätter att införa exportrestriktioner för sällsynta jordartsmetaller och mineraler – vars rening utgör ett av användningsområdena för oxalsyra – i samband med handelspolitiska spänningar (142).

(256)

På grundval av begäran drog kommissionen därför slutsatsen att tredjeländers möjliga absorption av kinesisk outnyttjad kapacitet är begränsad.

(257)

Med tanke på den betydande outnyttjade kapaciteten i Kina och med beaktande av bevisen för unionsmarknadens attraktionskraft drog kommissionen slutsatsen att om åtgärderna skulle upphöra att gälla är det sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle aktivera den outnyttjade kapaciteten och även omdirigera export från tredjeländer till unionsmarknaden till dumpade priser och i betydande volymer. Kommissionen drog därför slutsatsen att det var mycket sannolikt att dumpningen skulle fortsätta eller i alla händelser återkomma om antidumpningsåtgärderna beträffande import från Kina upphörde att gälla.

(258)

Den likadana produkten producerades av två producenter i unionen under skadeundersökningsperioden, Oxaquim och WeylChem. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen. Med hänsyn till att de uppgifter som användes i skadeanalysen endast kom från två unionsproducenter, anges de siffror som fastställts på grundval av dessa uppgifter nedan i intervall för att skydda unionsproducenternas konfidentiella uppgifter.

(259)

Unionens totala produktion under översynsperioden fastställdes till mellan 16 000 och 20 000 ton. Kommissionen fastställde unionens produktion på grundval av det kontrollerade svaret på frågeformuläret från Oxaquim och det svar på frågeformuläret som lämnats av WeylChem. Såsom förklaras i skäl 19 kunde kommissionen inte kontrollera WeylChems svar på frågeformuläret. Kommissionen dubbelkontrollerade dock uppgifterna i WeylChems svar på frågeformuläret med motsvarande uppgifter i begäran om översyn och fick tillräcklig säkerhet om att de kunde användas för att fastställa skadeindikatorer som är relevanta för hela unionsindustrin, nämligen unionens produktion, förbrukningen i unionen och makroekonomiska indikatorer. De övriga skadeindikatorerna fastställdes på grundval av Oxaquims kontrollerade svar på frågeformuläret.

(260)

De två unionsproducenterna stod för 100 % av unionens totala produktion av den likadana produkten.

(261)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av svar på frågeformulär från unionsproducenterna och importuppgifter från Eurostat.

(262)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (i ton)

(263)

Förbrukningen på den öppna marknaden i unionen ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Under 2020 var förbrukningen i unionen låg på grund av den ekonomiska nedgång som orsakades av covid-19-pandemin. Under 2021 och 2022 återgick förbrukningen till nivån före pandemin, medan den under översynsperioden minskade på grund av unionsindustrins lägre försäljningsvolym som orsakades av tillfälliga problem med tillgången till en av de viktigaste råvarorna för produktion av oxalsyra, vilket tillfälligt störde produktionsprocessen.

(264)

Oxalsyra användes internt av en av unionsproducenterna för att tillverka andra produkter. Den företagsinterna förbrukningen ökade med 29 % under skadeundersökningsperioden och följde en liknande trend som förbrukningen på den öppna marknaden.

(265)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av importuppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av dessa uppgifter som en procentandel av förbrukningen på den öppna marknaden i unionen.

(266)

Importen till unionen från de berörda länderna utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(267)

Importvolymen från de berörda länderna ökade från 984 ton 2020 till 1 565 ton under översynsperioden, dvs. med 59 %.

(268)

Importvolymen från Kina ökade från 771 ton 2020 till 1 149 ton under översynsperioden, dvs. med 49 %.

(269)

Importvolymen från Indien ökade från 213 ton 2020 till 416 ton under översynsperioden, dvs. med 95 %.

(270)

Under samma period ökade förbrukningen på den öppna marknaden i unionen med endast 11 %. Till följd av detta ökade de exporterande producenterna från de berörda länderna sin marknadsandel från 9,2 % till 12,4 % när det gäller Kina, från 2,5 % till 4,5 % när det gäller Indien och från 11,7 % till 16,9 % när det gäller båda de berörda länderna under skadeundersökningsperioden.

(271)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Prisunderskridandet för importen fastställdes på grundval av kontrollerade svar på frågeformuläret från de indiska producenterna och på grundval av Eurostats uppgifter om importen från Kina, eftersom det landet inte var samarbetsvilligt.

(272)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från de berörda länderna utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (i euro/ton)

(273)

De genomsnittliga priserna på importen från de berörda länderna till unionsmarknaden ökade med 60 % under skadeundersökningsperioden.

(274)

Det genomsnittliga priset på importen från Indien ökade med 30 % och det genomsnittliga priset på importen från Kina ökade med 71 % under skadeundersökningsperioden.

(275)

För Indien fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra

(276)

För Kina fastställde kommissionen prisunderskridandet under översynsperioden genom att jämföra den samarbetsvilliga unionsproducentens genomsnittliga försäljningspris som togs ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, med det genomsnittliga cif-priset för importen från Kina. På grund av bristande samarbetsvilja från Kina fastställdes importpriset från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat som lämnas på cif-nivå vid unionens gräns.

(277)

Cif-priserna justerades sedan för kostnader efter import, särskilt konventionell tull, tulladministrationskostnader och antidumpningstull.

(278)

Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av de samarbetande unionsproducenternas omsättning under översynsperioden. Det visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på [5–25] % för importen från Indien och en prisunderskridandemarginal på [4–10] % för importen från Kina på unionsmarknaden. Den sammanlagda prisunderskridandemarginalen för importen från de berörda länderna var [6–12] %.

(279)

Importen av oxalsyra från andra tredjeländer än Indien och Kina kom huvudsakligen från Taiwan.

(280)

Den totala importvolymen till unionen samt marknadsandelen och prisutvecklingen för import från andra tredjeländer av den produkt som översynen gäller utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(281)

Importen från Taiwan minskade under skadeundersökningsperioden med 9 %. Taiwans marknadsandel minskade med 0,3 procentenheter.

(282)

Importen från tredjeländer utom de berörda länderna ökade med 50 % under skadeundersökningsperioden. Dess andel av unionsmarknaden ökade från 2 % 2020 till 2,7 % under samma period.

(283)

Det genomsnittliga priset på importen från tredjeländer utom de berörda länderna ökade med 75 % under skadeundersökningsperioden och var mycket högre än unionsindustrins genomsnittliga pris.

(284)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(285)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(286)

Produktionsvolymen 2021 ökade med 11 % jämfört med 2020. Under 2020 låg produktionsvolymen under den normala nivån på grund av den tillfälliga stängningen av fabriken som orsakades av restriktioner relaterade till covid-19-pandemin. Ökningen under 2021 var därför endast en återgång för produktionsvolymen till den normala nivån före covid-19-pandemin. Under 2022 och under översynsperioden minskade produktionsvolymen på grund av tillfälliga problem med försörjningen av en av de viktigaste råvarorna, vilket störde produktionsprocessen (se skäl 263), och på grund av lägre efterfrågan på europeisk oxalsyra till följd av ökad och relativt sett billigare import från Kina och Indien. Totalt sett minskade tillverkningsvolymen med 8 % under skadeundersökningsperioden.

(287)

Eftersom produktionskapaciteten inte förändrades under skadeundersökningsperioden, varierade kapacitetsutnyttjandet i linje med förändringar i produktionsvolymen.

(288)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(289)

Försäljningsvolymen utvecklades i linje med produktionsvolymen, och det förekom inga betydande lagerrörelser (utom under 2021). Försäljningsvolymen ökade således under 2021, tack vare en återhämtning efter covid-19-pandemin, och minskade sedan på grund av produktionsstörningar som orsakades av tillfälliga problem med tillgången till en av de viktigaste råvarorna, såsom anges i skäl 286. Sammantaget ökade försäljningsvolymen med 3 % under hela skadeundersökningsperioden.

(290)

Eftersom förbrukningen i unionen under samma period ökade i högre grad än unionsproducenternas försäljningsvolym, dvs. med 11 %, minskade unionsproducenternas marknadsandel från 86,3 % 2020 till 80,4 % under översynsperioden.

(291)

Medan förbrukningen i unionen ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden, ökade unionsindustrins försäljningsvolym med endast 3 % under samma period. Till följd av detta minskade unionsindustrins andel av EU-marknaden med nästan sex procentenheter.

(292)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(293)

Sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden.

(294)

Produktiviteten fastställdes som produktionsvolymen dividerad med antalet anställda. Eftersom sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden bestämdes produktivitetsutvecklingen av hur produktionsvolymen utvecklades. Lönsamhetsutvecklingen följde därför utvecklingen av produktionsvolymen, vilket förklaras i skäl 286.

(295)

Under översynsperioden var de konstaterade individuella dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga exporterande producenterna i Indien och Kina fortfarande betydande (se skälen 47 och 231 ovan).

(296)

Trots att det fortfarande förekom dumpning från Indiens och Kinas sida, visar analysen av skadeindikatorerna att de gällande åtgärderna hade en positiv inverkan på unionsindustrin.

(297)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som den samarbetsvilliga unionsproducenten tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

(298)

Det genomsnittliga försäljningspriset per enhet i unionen ökade med 88 % under skadeundersökningsperioden. Detta berodde på att produktionskostnaden per enhet ökade med 93 % under samma period.

(299)

Produktionskostnaden per enhet ökade på grund av ökade kostnader för de viktigaste råvarorna (socker och salpetersyra) samt för energi och transport.

(300)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för den kontrollerade unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(301)

Mellan 2020 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd med 16 % till följd av inflationen.

(302)

Lagernivåerna för den samarbetsvilliga unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(303)

Med tanke på den berörda produktens beskaffenhet är lagren mycket små. Eftersom den berörda produkten försämras snabbt producerar producenterna varor för i princip omgående leverans. Denna indikator är därför inte särskilt meningsfull för att beskriva unionsindustrins tillstånd.

(304)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för den kontrollerade unionsproducenten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(305)

Kommissionen fastställde lönsamheten för den samarbetsvilliga unionsproducenten genom att uttrycka vinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Lönsamheten fluktuerade i linje med utvecklingen av det försäljningspris per enhet och den produktionskostnad per enhet som beskrivs i skälen 298 och 299. Mellan 2020 och 2022 ökade försäljningspriset per enhet långsammare än produktionskostnaden per enhet, vilket ledde till att lönsamheten minskade. Under översynsperioden fortsatte försäljningspriset per enhet att öka, medan produktionskostnaden per enhet stabiliserades, vilket ledde till att lönsamheten förbättrades. Sammantaget förblev den samarbetsvilliga unionsproducenten lönsam under hela skadeundersökningsperioden.

(306)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Kassaflödet var stabilt under 2020 och 2021 och ökade därefter så att det under översynsperioden var 146 % högre än 2020. Detta berodde på den ökade deprecieringen från 2022 och framåt. Under 2020 och 2021 redovisade unionsproducenten ett lägre deprecieringsbelopp än vad som normalt skulle ha varit tillämpligt på grund av ett lägre utnyttjande av anläggningstillgångar till följd av restriktionerna i samband med covid-19-pandemin. Under de följande perioderna bokförde företaget hela deprecieringsbeloppet.

(307)

Investeringarna minskade med 26 % under skadeundersökningsperioden. Eftersom det absoluta värdet av investeringarna var lågt är denna utveckling emellertid inte meningsfull för bedömningen av unionsproducentens ekonomiska resultat.

(308)

Räntabiliteten är vinsten före skatt på försäljningen till icke-närstående kunder i unionen i procent av det bokförda nettovärdet av de tillgångar som är knutna till tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Trots minskad vinst ökade räntabiliteten med 33 % under skadeundersökningsperioden, eftersom tillgångarnas bokförda nettovärde minskade.

(309)

Importen från de berörda länderna ökade med 59 % under skadeundersökningsperioden, vilket ledde till att de indiska och kinesiska producenterna ökade sin marknadsandel från 11,7 % 2020 till 16,9 % under översynsperioden. Deras priser underskred unionsindustrins priser med [4–25] %.

(310)

Vissa skadeindikatorer, till exempel produktionsvolym och marknadsandel, visade en negativ utveckling. Produktionsvolymen minskade med 8 % på grund av tillfälliga problem med tillgången till en av råvarorna. Marknadsandelen minskade med nästan sex procentenheter men låg kvar på över 80 %.

(311)

Utvecklingen för andra skadeindikatorer var positiv. Unionsindustrins försäljningsvolym ökade med 3 % och sysselsättningen förblev stabil under skadeundersökningsperioden. Under samma period ökade dessutom det genomsnittliga försäljningspriset i unionen med 88 %. Detta var något lägre än ökningen av produktionskostnaden per enhet, men tillräckligt för att upprätthålla lönsamheten under hela skadeundersökningsperioden, även om lönsamheten låg under vinstmålet (8 %) under översynsperioden. Kassaflödet förbättrades avsevärt och ökade med 146 % mellan 2020 och översynsperioden. Även räntabiliteten förbättrades.

(312)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(313)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter påstod Oxaquim att de dataintervall som anges i vissa tabeller i förordningen, särskilt tabellerna om unionsindustrins ekonomiska resultat, var för snäva och föreslog att man skulle använda indexering i stället för intervall, med argumentet att index skulle visa trenden utan uppgift om storlek för varje värde.

(314)

Kommissionen ansåg att det var nödvändigt att presentera inte bara trenden för skadeindikatorernas utveckling utan även skadeindikatorernas storlek för att säkerställa att de berörda parterna verkligen förstår skadebedömningen. Kommissionen behövde därför använda både index och intervall. Kommissionen definierade intervallen på ett sådant sätt att det är möjligt för berörda parter att förstå kommissionens resonemang, samtidigt som intervallen är tillräckligt breda för att skydda konfidentiell affärsinformation. Påståendet avvisades därför.

(315)

I skäl 312 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakades av dumpad import från Indien och Kina återkommer om åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(316)

I detta avseende undersökte kommissionen i) produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Indien och Kina, ii) förhållandet mellan exportpriserna till tredjeländer och prisnivån i unionen, iii) de sannolika prisnivåerna för importen från Indien och Kina om antidumpningsåtgärder inte införs och deras inverkan på unionsindustrin, iv) unionsmarknadens attraktionskraft och v) inverkan av importen från Indien och Kina på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(317)

Såsom förklaras i skäl 244 var den totala produktionskapaciteten för oxalsyra i Kina 595 000 ton 2022. Efter avdrag för inhemsk efterfrågan och total export uppskattas de kinesiska producenternas fria kapacitet som är tillgänglig för unionsmarknaden till cirka 180 000 ton, vilket är [18–22] gånger mer än den totala förbrukningen på den öppna marknaden i unionen (se skäl 246).

(318)

När det gäller Indien uppskattas den fria kapacitet som är tillgänglig för unionsmarknaden till 8 500 ton, såsom anges i skäl 233, dvs. [86–105] % av den totala förbrukningen på den öppna marknaden i unionen.

(319)

Därför kan man dra slutsatsen att det finns en betydande outnyttjad kapacitet både i Kina och Indien, som kan användas för att öka exporten till unionsmarknaden om de gällande åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(320)

Såsom förklaras i skälen 250 och 251 var det genomsnittliga exportpriset från Kina till tredjeländer (868 euro/ton) mycket lägre än det genomsnittliga exportpriset till unionen (1 262 euro/ton) och unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris ([1 478–1 817] euro/ton) under översynsperioden.

(321)

När det gäller Indien var det genomsnittliga exportpriset till unionen under översynsperioden 11 % högre än till resten av världen (se skäl 235).

(322)

Kommissionen drog därför slutsatsen att de kinesiska och indiska exporterande producenterna skulle ha ett ekonomiskt incitament att flytta exporten från tredjeländer till unionen om åtgärderna upphörde att gälla. I ett sådant fall skulle de kunna exportera till unionen till priser som är högre än priserna till andra tredjelandsmarknader, men fortfarande under unionsindustrins prisnivå.

(323)

När det gäller importpriserna visade undersökningen att det fortfarande fanns ett prisunderskridande av unionsindustrins priser under översynsperioden, trots gällande antidumpningsåtgärder. Om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla och om man antar att importpriserna från de berörda länderna och unionsindustrins pris skulle förbli desamma som under översynsperioden, skulle prisunderskridandemarginalen öka till [15–40 %]. I ett sådant fall skulle unionsindustrin, för att förbli konkurrenskraftig, behöva sänka sina försäljningspriser under lönsamhetsnivån.

(324)

Med hänsyn till prisanalysen i skälen 320–323 skulle de kinesiska och indiska exporterande producenterna ha ett starkt incitament att omdirigera sin export till unionen där de skulle få högre priser, samtidigt som de fortfarande skulle kunna underskrida unionsindustrins försäljningspris betydligt. Dessutom skulle de kunna använda sin outnyttjade kapacitet för att öka exportkvantiteterna till unionsmarknaden.

(325)

Unionsmarknadens attraktionskraft bekräftas ytterligare av det faktum att de kinesiska och indiska exporterande producenterna fortsatte att exportera till unionen och till och med ökade sin marknadsandel, trots de relativt höga gällande antidumpningstullarna som läggs till den konventionella importtullen på 6,5 %.

(326)

Slutsatsen är därför att de exporterande producenterna i Indien och Kina har potential och incitament att väsentligt öka volymen av sin export till unionen till dumpade priser som avsevärt underskrider unionsindustrins priser, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(327)

Om unionsindustrin behåller den nuvarande prisnivån kommer den inte att kunna upprätthålla sin försäljningsvolym och marknadsandel mot den dumpade importen från Kina och Indien. Det är mycket sannolikt att de kinesiska och indiska producenternas marknadsandel snabbt skulle öka om åtgärderna upphörde att gälla. Detta skulle ske på bekostnad av unionsindustrin, vars priser är högre. Förlusten av försäljningsvolym skulle ytterligare minska kapacitetsutnyttjandet och följaktligen öka den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet. Detta skulle minska lönsamheten, vilket med tanke på dess nuvarande låga nivå skulle göra unionsindustrin olönsam.

(328)

Om unionsindustrin beslutade att sänka sina priser för att försöka behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel, skulle dess ekonomiska situation också snabbt försämras. Prisminskningen skulle behöva vara betydande för att motsvara de indiska och kinesiska exportörernas priser, eftersom de, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, skulle underskrida unionsindustrins priser med [15–40 %] (utan antidumpningstullarna). En sådan betydande prisminskning skulle göra att unionsindustrin gick med stor förlust, med tanke på att dess vinstmarginal ligger på en ensiffrig nivå.

(329)

I båda scenarierna skulle åtgärdernas upphörande ha en negativ inverkan på unionsindustrin, förvärra dess redan bräckliga ekonomiska situation och i slutändan hota dess lönsamhet.

(330)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydlig ökning av den dumpade importen från Indien och Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

(331)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(332)

Undersökningen visade att unionsindustrin, även om den inte led väsentlig skada, hade vissa negativa konsekvenser av importen från Indien och Kina, t.ex. förlorade marknadsandelar, och att dess ekonomiska situation var bräcklig på grund av minskad lönsamhet. Om åtgärderna mot Indien och Kina skulle upphöra att gälla är det sannolikt att skadan skulle återkomma, eftersom unionsindustrin skulle utsättas för betydande importvolymer som skulle utöva ett betydande pristryck. Följaktligen skulle unionsindustrins ekonomiska situation sannolikt försämras betydligt av de skäl som anges i skälen 327 och 328. Om man däremot bibehåller åtgärderna skulle det ge en mer stabil marknad, vilket skulle göra det möjligt för unionsindustrin att stärka sin ekonomiska situation och förbättra utsikterna till långsiktig lönsamhet.

(333)

På denna grundval drog kommissionen slutsatsen att en fortsatt tillämpning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle vara i unionsindustrins intresse.

(334)

Alla kända icke-närstående importörer kontaktades när undersökningen inleddes. Inga icke-närstående importörer samarbetade med kommissionen under undersökningen.

(335)

Därför finns det inget som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få så stor negativ inverkan på importörerna att detta väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(336)

Jervois Finland Oy (Jervois), den enda användare som samarbetade i undersökningen, motsatte sig att antidumpningsåtgärderna skulle fortsätta att gälla.

(337)

Jervois använde oxalsyra som råvara för att producera en av sina produkter. Oxalsyra stod för omkring [5–9] % av den totala produktionskostnaden för denna produkt, som i sin tur genererade omkring [9–13] % av företagets totala omsättning. Kostnaden för oxalsyra hade därför en mycket begränsad inverkan på Jervois övergripande ekonomiska resultat.

(338)

Dessutom använde Jervois oxalsyra som importerats från de berörda länderna för att producera produkter som företaget sålde utanför EU. Företaget var därför berättigat till import enligt förfarandet för aktiv förädling och behövde därför inte betala antidumpningstull. I ett sådant fall skulle de gällande åtgärderna inte ha någon direkt inverkan på Jervois ekonomiska situation.

(339)

Mot bakgrund av ovanstående och med beaktande av att kommissionen inte mottog några synpunkter från andra användare, kommer ett bibehållande av antidumpningsåtgärderna sannolikt inte att få någon negativ påverkan på unionsanvändarna som skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin.

(340)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Oxaquim att kommissionens uttalande i skäl 339 i förordningen, om att den inte mottagit några andra synpunkter från användarna i unionen än från Jervois Finland Oy, inte var korrekt. Enligt Oxaquim lämnade flera användare i unionen in synpunkter till stöd för en fortsatt tillämpning av antidumpningsåtgärderna. Oxaquim begärde att kommissionen skulle uppge antalet sådana användare i unionen och deras stöd för fortsatta åtgärder.

(341)

Kommissionen noterade att det inkommit synpunkter från två distributörer av oxalsyra. I dessa uttrycks stöd för en utvidgning av antidumpningsåtgärderna avseende import av oxalsyra från Kina och Indien. Dessutom mottog kommissionen synpunkter med känslig information från tre andra parter, dvs. en distributör, en användare och en handlare/användare. Kommissionen uppmanade dessa parter att lämna en icke-känslig version av sina synpunkter, men parterna underlät att göra detta. Kommissionen kunde därför inte lämna ut de parternas ståndpunkter i förordningen.

(342)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse mot att bibehålla de gällande åtgärderna på import av oxalsyra med ursprung i Indien och Kina.

(343)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot oxalsyra från Indien och Kina bibehållas.

(344)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(345)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(346)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva den eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(347)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i de berörda länderna och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(348)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. Begäran måste ställas till kommissionen (143). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(349)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter.

(350)

I sina synpunkter på det slutliga utlämnandet hävdade Oxaquim att oxalsyra som produceras av vissa kinesiska producenter importerats till unionsmarknaden via företaget Yuanping, som utnyttjat företagets lägre individuella tullsats. Oxaquim begärde att kommissionen skulle överväga att upphäva Yuanpings individuella tullsats på grundval av att detta företag inte längre är en verklig producent av oxalsyra.

(351)

Kommissionen noterade att det i samband med en översyn vid giltighetstidens utgång inte är möjligt avsluta åtgärder endast för ett enskilt företag. Synpunkten tillbakavisades därför.

(352)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (144) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(353)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.