|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2024/2415 |
13.9.2024 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/2415
av den 12 september 2024
om införande av en slutgiltig antidumpningstull och slutgiltigt uttag av den provisoriska tull som införts på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036 av den 8 juni 2016 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen, särskilt artikel 9.4 (1) (grundförordningen), och
av följande skäl:
1. FÖRFARANDE
1.1 Inledande
|
(1) |
Den 11 augusti 2023 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import till unionen av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande). |
|
(2) |
Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 30 juni 2023 av ICL Europe U.A., Lanxess Deutschland GmbH och PCC Rokita S.A. (klagandena). Klagomålet ingavs av unionsindustrin för vissa alkylfosfatestrar i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning. |
|
(3) |
Den 21 december 2023 inledde kommissionen en separat antisubventionsundersökning beträffande import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Kina genom att offentliggöra ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (3). |
1.2 Provisoriska åtgärder
|
(4) |
I enlighet med artikel 19a i grundförordningen gav kommissionen den 13 mars 2024 parterna en sammanfattning av de föreslagna tullarna och detaljerade uppgifter om beräkningen av dumpningsmarginalen och den marginal som är tillräcklig för att undanröja skadan för unionsindustrin (utlämnande av uppgifter på förhand). Berörda parter uppmanades att inom tre arbetsdagar lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet. |
|
(5) |
De exporterande producenterna Nantong Jiangshan Agrochemical & Chemicals Co., Ltd., Shandong Yarong Chemical Co., Ltd., Zhejiang Wansheng Co., Ltd., handlarna Impag AG och ProChema GmbH samt användarna Purinova Sp. z o.o., Rytm-L Sp. z o.o. och Stepan Deutschland and Netherlands skickade synpunkter på utlämnandet av uppgifter på förhand. Synpunkterna på riktigheten i beräkningarna efter utlämnandet av uppgifter på förhand sammanfattades i skälen 513–521 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1064 (4) (förordningen om provisorisk tull). De övriga synpunkterna från utlämnandet av uppgifter på förhand sammanfattas och besvaras nedan. |
|
(6) |
Den 11 april 2024 införde kommissionen en provisorisk antidumpningstull på import till unionen av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Kina genom förordningen om provisorisk tull. |
1.3 Efterföljande förfarande
|
(7) |
Efter utlämnandet av de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för införandet av en provisorisk antidumpningstull (preliminärt utlämnande av uppgifter) lämnade följande parter synpunkter på de preliminära undersökningsresultaten inom den tidsfrist som anges i artikel 2.1 i förordningen om provisorisk tull:
|
|
(8) |
Några ytterligare synpunkter från klagandena samt från Quimidroga och Kingspan om de uppgifter som lämnats av andra berörda parter som svar på utlämnandet av de provisoriska undersökningsresultaten lämnades efter tidsfristen för sådana synpunkter. Kommissionen beaktade dock dessa synpunkter för de slutgiltiga undersökningsresultaten. |
|
(9) |
De parter som begärde att bli hörda gavs möjlighet till detta. Höranden ägde rum med importören Shekoy Chemicals Europe. Den kinesiska exporterande producenten i urvalet Shandong Yarong och den icke-närstående importören Quimidroga. |
|
(10) |
Kommissionen fortsatte att inhämta och kontrollera alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för de slutgiltiga undersökningsresultaten. För att komma fram till de slutgiltiga undersökningsresultaten beaktade kommissionen de berörda parternas synpunkter och ändrade sina preliminära slutsatser när så var lämpligt. |
|
(11) |
Kommissionen underrättade alla berörda parter om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att införa en slutgiltig antidumpningstull på import av kalciumkisel med ursprung i Kina (det slutliga utlämnandet). Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter. |
|
(12) |
Parter som begärde att bli hörda gavs även möjlighet till detta. Höranden ägde rum med Anhui RunYue och Quimidroga. |
1.4 Stickprovsförfarande
|
(13) |
Inga synpunkter inkom på stickprovsförfarandet. Slutsatserna i skälen 9–20 i förordningen om provisorisk tull och urvalet av de tre största samarbetsvilliga exporterande producenterna i fråga om exportkvantitet bekräftades därför. |
1.5 Individuell undersökning
|
(14) |
I skäl 21 i förordningen om provisorisk tull noterade kommissionen att två exporterande producenter, Zhejiang Wansheng Co. (Zhejiang Wansheng) och Futong Chemical Co. (Futong Chemical) hade begärt en enskild undersökning genom att i god tid besvara ett frågeformulär. |
|
(15) |
I skälen 22 och 23 i förordningen om provisorisk tull uppgav kommissionen att dess beslut om dessa ansökningar skulle fattas i detta slutgiltiga skede. |
|
(16) |
I sina synpunkter efter de provisoriska åtgärderna begärde Zhejiang Wansheng återigen en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. |
|
(17) |
Företaget angav sina skäl till varför det skiljer sig från de tre exporterande producenter som ingick i urvalet på grundval av sina kunder, sin tidigare export till unionen och sina inköp av råvaror från länder utanför Kina. |
|
(18) |
Företaget hävdade också att kommissionen har rätt att godta dess begäran om individuell undersökning och inte godta begäran från den andra exporterande producenten Futong Chemical. |
|
(19) |
Kommissionen beslutade att avslå båda begärandena om enskild undersökning, eftersom detta skulle ha blivit orimligt betungande i denna undersökning och skulle förhindra att undersökningen slutfördes i tid, eftersom urvalet redan omfattar tre kinesiska exporterande producenter och utgör den största kvantitet export till unionen som kan undersökas inom den tid som står till förfogande. Zhejiang Wansheng var en stor företagsgrupp och att lägga till den i urvalet skulle i själva verket fördubbla antalet företag som skulle inspekteras. |
|
(20) |
Ingenting i Zhejiang Wanshengs synpunkter skulle ändra denna slutsats, och såsom anges i skäl 19 i förordningen om provisorisk tull lades företaget inte till i urvalet, eftersom detta skulle ha varit orimligt betungande. |
|
(21) |
Kommissionen mottog inga synpunkter från Futong Chemical efter det preliminära utlämnandet av uppgifter. |
1.6 Svar på frågeformuläret och kontrollbesök
|
(22) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter gjordes ett kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen på plats hos användaren Kingspan i Girona, Spanien. |
|
(23) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull gav sig två andra användare till känna och besvarade frågeformuläret, Nestaan Holland BV och Purinova. Eftersom dessa svar på frågeformuläret inkom mer än sju månader efter den tidsfrist som anges i avsnitt 5.5 i tillkännagivandet om inledande hade kommissionen inte tillräckligt med tid för att kontrollera dessa svar. |
2. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT
|
(24) |
I skäl 30 i förordningen om provisorisk tull anges definitionen av den berörda produkten. Den undersökta produkten är vissa alkylfosfatestrar, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2919 90 00 (Taric-nummer 2919 90 00 50 och 2919 90 00 65) och KN-nummer ex 3824 99 92 (Taric-nummer 3824 99 92 38). |
|
(25) |
Produkten definieras som vissa alkylfosfatestrar baserade uteslutande på sidokedjor med en längd av två eller tre kolatomer (även klorerade alkylkedjor) och med en fosforhalt på minst 9 % (per vikt) och en viskositet mellan 1 och 100 mPa.s (vid 20–25 °C) som klassificeras enligt CAS-numren 13674-84-5, 1244733-77-4 och 78-40-0. |
|
(26) |
Produkten omfattar två produkttyper, tris(2-klor-1-metyletyl)fosfat (TCPP) och trietylfosfat (TEP). Alkylfosfatestrar används vanligen som flamskyddsmedel i hård- och mjukskum. |
|
(27) |
När det gäller produktdefinitionen, och som svar på det preliminära utlämnandet av uppgifter, upprepade den exporterande producenten Shandong Yarong, den kinesiska intresseorganisationen CPCIF, som hade befogenhet att företräda sex kinesiska exporterande producenter av alkylfosfatestrar, inklusive de tre exporterande producenterna i urvalet, de två importörerna Quimidroga och Shekoy Europe samt de två användarna Kingspan och Purinova sin begäran om att utesluta TEP från produktdefinitionen i undersökningen, såsom anges i skälen 36–49 i förordningen om provisorisk tull. Dessa parter upprepade sitt påstående att TCPP och TEP skiljer sig åt i produktionsprocessen och i fråga om fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, har olika användningsområden och inte är utbytbara. |
|
(28) |
Klagandena erkände å sin sida att TCPP och TEP inte är identiska, men att de är de enda två produkttyper som passar in på den objektiva definitionen av den undersökta produkten, som baserades på att de har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, använder liknande råvaror som genomgår en liknande produktionsprocess, har samma användningsområden och samma distributionskanaler och konkurrerar på samma marknad. |
|
(29) |
Shandong Yarong, CPCIF, Quimidroga, Shekoy Europe, Kingspan och Purinova hävdade att TCPP och TEP skiljer sig åt i fråga om molekylstruktur och kemiska egenskaper och därför inte har liknande grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. CPCIF, Shandong Yarong, Quimidroga och Purinova fastställde att de två produkttyperna ingår i olika grupper av estrar, eftersom TCPP är ett klorerat/halogenerat fosfat, medan TEP är ett icke-klorerat/icke-halogenerat fosfat. Förekomsten av klor påverkar produktens allmänna egenskaper, inklusive dess kokpunkt, viskositet, densitet och miljöpåverkan. |
|
(30) |
Shandong Yarong och Quimidroga ansåg att produktdefinitionen hade utarbetats på ett formalistiskt sätt för att omfatta både TCPP och TEP, medan klorhalten i TCPP, bortsett från fosforhalten, är en beståndsdel i flamskyddsmedel och borde ha tagits med i produktdefinitionen. Kingspan hävdade att produktdefinitionen var godtycklig och formulerad för att endast omfatta TCPP och TEP, och uteslöt andra flamskyddsmedel och fosfater som kunde användas i polyuretanskum (PUR) eller polyisocyanuratskum (PIR) utan objektiva skäl. |
|
(31) |
Klagandena hävdade att de ovannämnda påståendena bortsåg från marknadens verklighet och dynamik och att inga andra flamskyddsmedel eller fosfater skulle kunna ersätta TCPP som TEP för dess huvudsakliga användningsområden. Klagandena medgav visserligen att användningen av TEP i stället för TCPP inte är automatisk i samtliga fall, men hävdade att producenter av PUR- och PIR-skum redan använder TEP som ersättning för TCPP, vilket anges av användare som BASF och Kingspan. |
|
(32) |
Såsom anges i skälen 31, 32 och 44 i förordningen om provisorisk tull medgav kommissionen att TCPP och TEP inte är identiska produkttyper eftersom molekylstrukturen och vissa kemiska egenskaper hos TCPP och TEP skiljer sig åt, men att de båda har liknande väsentliga fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen. Enligt denna bestämmelse kan en likadan produkt vara en identisk produkt eller en produkt med egenskaper som nära påminner om den undersökta produktens egenskaper. TCPP och TEP har mycket liknande egenskaper, eftersom de är både alkylfosfatestrar baserade uteslutande på sidokedjor med två eller tre kolatomer (även klorerade alkylkedjor) och med en fosforhalt på minst 9 % (per vikt) och en viskositet på mellan 1 och 100 mPa·s (vid 20–25 °C), och båda kan användas som flamskyddsmedel i hårdskum. |
|
(33) |
Kommissionen har ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller fastställandet av produktdefinitionen och har i denna undersökning funnit att båda produkttyperna kan och används som flamskyddsmedel. Det faktum att TCPP är ett klorerat organiskt fosfat och TEP är ett icke-klorerat organiskt fosfat ändrar inte denna slutsats. Liknande användning bekräftades vid kontrollbesöket på plats hos Kingspan, som använder både TCPP och TEP som flamskyddsmedel i tillämpningar med hårdskum och är en betydande importör av alkylfosfatestrar med ursprung i Kina. Även om det kan vara möjligt att TEP har andra användningsområden än att vara ett flamskyddsmedel, fann kommissionen att de två produkttyperna konkurrerar direkt med varandra om en viktig del av användningen, dvs. för att tillverka flamskyddsmedel i tillämpningar med hårdskum. De uppgifter som låg till grund för slutsatserna om dumpning, skada och orsakssambandet mellan de två produkterna i denna undersökning omfattade dessutom båda produkterna. |
|
(34) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Kingspan, Quimidroga, CPCIF och Shandong Yarong påståenden om olikheter i molekylstruktur och skillnader i kemiska och fysiska egenskaper som redan behandlats i skälen 27–33. |
|
(35) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hänvisade Kingspan till en pågående antidumpnings- och antisubventionsundersökning avseende flamskyddsmedel i Förenta staterna, där produktdefinitionen omfattar ett tredje flamskyddsmedel, tris (1,3-diklorisopropyl) fosfat (TDCP), utöver TCPP och TEP. Under denna amerikanska undersökning medgav ICL, som är en av de klagande, att man hade planerat att ta med TDCP i den aktuella undersökningen. Kingspan hävdade att detta illustrerade den godtyckliga karaktären hos den produktdefinition som använts i den aktuella undersökningen. Det erinras dock om att kommissionen inte är bunden av beslut som fattas i samband med undersökningar som genomförs i andra jurisdiktioner. Såsom förklaras i skäl 33 har kommissionen dessutom ett utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att definiera produktdefinitionen, och påståendet avvisades därför. |
|
(36) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Kingspan och Quimidroga att Lanxess eget initiativ att omklassificera TCPP som cancerframkallande i kategori 2 (produkter med misstanke om karcinogenicitet) och Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) förestående omklassificering borde ha nämnts i utlämnandet, eftersom de utgör ytterligare ett skäl till att TEP inte är en likadan produkt som TCPP. Det faktum att klorerat TCPP och halogenfri TEP skiljer sig åt i olika aspekter, särskilt miljöpåverkan, har dock redan behandlats i skälen 29–33. Differentieringen i fråga om karcinogenicitet, om den bekräftas av Echa, skulle inte undergräva slutsatsen i skäl 33 och påståendet beaktades därför inte. |
|
(37) |
Enligt CPCIF och Shandong Yarong är produktionsprocessen för de två produkttyperna olika och de två produkterna använder olika produktionslinjer. Produktionen kan inte flyttas mellan TCPP och TEP på samma produktionslinje och produkttyperna är därför inte utbytbara. Shandong Yarong hävdade att kommissionen i antidumpningsundersökningen rörande vissa sömlösa rör av järn eller stål (5) drog slutsatsen att produkter som inte var direkt utbytbara kunde omfattas av samma produktdefinition på grund av att producenterna kunde skifta sin produktion mellan de olika produkttyperna på samma produktionslinje, vilket inte är fallet för TCPP och TEP. Enligt Quimidroga och Purinova underlät kommissionen dessutom att ta upp det faktum att TEP inte produceras i unionen. För att börja producera TEP måste unionsindustrin inrätta nödvändig utrustning som kräver stora investeringar. |
|
(38) |
Kommissionen fann att de två produkttyperna producerades av samma exporterande producent och såldes till samma importörer och användare för samma slutanvändning. Det fanns därför en betydande grad av utbytbarhet på efterfrågesidan mellan dessa två. Eftersom det rör sig om ett kemiskt ämne är en produktionsförändring inom samma produktlinje inte en avgörande faktor för att en produkt ska anses vara likadan. I enlighet med artikel 1.4 i grundförordningen drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte behöver producera identiska produkter för alla produkttyper som omfattas av produktdefinitionen och som importeras från det berörda landet. Det faktum att unionsindustrin skulle behöva göra betydande investeringar om den beslutade att återuppta produktionen av TEP ansågs därför inte vara en avgörande faktor för att betrakta TEP som en likadan produkt som TCPP. |
|
(39) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att den utbytbarhet på efterfrågesidan som avses i skäl 38 inte bevisar ersättlighet. Begreppet utbytbarhet på efterfrågesidan bygger på slutsatsen att exporterande producenter producerar och säljer båda produkttyperna till samma kunder. Kommissionen ansåg dock att utbytbarhet på efterfrågesidan endast var ett tecken på att produkttyperna kan vara ersättliga för vissa slutanvändningstillämpningar. För att bevisa ersättlighet undersökte kommissionen uppgifter från användarna, såsom förklaras i skäl 49. Påståendet avvisades därför. |
|
(40) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF och Shandong Yarong att det faktum att unionsindustrin inte kan återuppta produktionen av TEP utan betydande investeringar tyder på att TCPP och TEP inte är utbytbara. Shandong Yarong bestred vidare kommissionens slutsats i skäl 38 att möjligheten att skifta produktionen från TCPP till TEP (eller omvänt) på samma produktionslinje inte var en avgörande faktor vid bedömningen av likheten mellan produkttyperna, eftersom alkylfosfatestrar är en kemisk produkt. Kommissionen medgav att det finns en skillnad i produktionsprocessen för TCPP och TEP, men detta ändrar inte det faktum att det finns en betydande grad av ersättlighet mellan de två. Det faktum att unionsindustrin skulle behöva investera för att producera en annan produkttyp är därför inte ett giltigt argument för att dra slutsatsen att produkttyperna inte är likartade, utbytbara eller ersättliga. Påståendet avvisades därför. |
|
(41) |
Quimidroga hävdade vidare att den effektivitet för flamskyddsmedel som anges i skäl 46 i förordningen om provisorisk tull endast avser fosforhalten, medan alla flamskyddsmedelskomponenter och -element bör anses kräva 2,47 gånger mer TEP än TCPP för att uppnå samma effektivitet för flamskyddsmedel. Att lägga till denna mängd TEP skulle dock leda till en ändring av slutproduktens viskositet som skulle påverka kvaliteten och prestandan negativt. Quimidroga, Kingspan och Purinova angav att olika utrustning och omformulering av de kemiska komponenterna behövs för att komma till en liknande slutprodukt, vilket medför betydande kostnader och förseningar. |
|
(42) |
Klagandena uppgav att flamskyddsmedels effektivitet inte kan baseras på någon beräkning som enbart avser halten av kemiska grundämnen såsom fosfor och klor, eftersom användarna av alkylfosfatestrar kan formulera sina produkter på ett annat sätt. |
|
(43) |
Kommissionen fann att en omformulering av de kemiska komponenterna var nödvändig för att växla mellan TCPP och TEP. Av den kontrollerade användaren framgick dock att dessa kostnader var begränsade jämfört med omsättningen för de produkter som innehåller alkylfosfatestrar. |
|
(44) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Kingspan att kommissionens slutsats att TCPP och TEP är utbytbara motsägs av rapporten från kontrollbesöket och bevisen där Kingspan lade fram bevisning för att ersättande av TEP med TCPP (eller omvänt) krävde kostsam omformulering och omcertifiering plus betydande kapitalinvesteringar för att ändra produktionsanläggningarna. Kommissionen har inte ifrågasatt eller bortsett från att det skulle innebära stora kostnader att skifta mellan produktionen av de två produkterna, men dessa kostnader hindrar inte att TCPP ersätts med TEP i hårdskum, vilket förklaras i skäl 49. Dessutom kunde ingen berörd part visa att det inte fanns någon utbytbarhet på efterfrågesidan. |
|
(45) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Kingspan att kommissionen i skäl 43 bortsåg från omcertifieringskostnaderna och kapitalkostnaderna i samband med omformulering. Kommissionen klargör att de sammanlagda kostnaderna för omformulering och omcertifiering också är minimala jämfört med omsättningen för produkter som innehåller alkylfosfatestrar. Även när kapitalutgifter lades till konstaterades det att dessa utgifter inte hindrade användningen av TEP i stället för TCPP för hårdskum. |
|
(46) |
CPCIF, Shandong Yarong, Kingspan, Purinova och Quimidroga hävdade att medan TCPP huvudsakligen används som flamskyddsmedel i hårt och mjukt polyuretanskum, används TEP som mjukgörare i polymerer, gummi och plast och endast i begränsad utsträckning som flamskyddsmedel. De har inte heller samma försäljnings- och distributionskanaler och konkurrerar inte direkt med varandra. CPCIF hävdade att även om TEP teoretiskt sett skulle kunna användas som flamskyddsmedel vid produktion av PUR- och PIR-skum, skulle detta inte vara ekonomiskt lönsamt på grund av det högre priset på TEP. Shandong Yarong uppgav vidare att TEP, även när det används som flamskyddsmedel, vanligtvis blandas med andra typer av flamskyddsmedel för att åstadkomma en slutprodukt och därför inte är likadant som TCPP. Shekoy Europe uppgav att TCPP och TEP inte är utbytbara utan endast kompletterar varandra i hårdskum såsom PIR. |
|
(47) |
Quimidroga hävdade att kommissionen inte tog upp det faktum att TEP och TCPP inte kan ersätta varandra i alla olika tillämpningar av alkylfosfatestrar och att det finns andra ämnen som kan användas som flamskyddsmedel i PUR- och PIR-skum. |
|
(48) |
Kingspan och Purinova bekräftade dock kommissionens slutsats att TCPP och TEP är utbytbara för kontinuerliga linjer, t.ex. paneler. |
|
(49) |
Såsom anges i skäl 33 kan olika produkttyper ha olika slutanvändning. Ingen av de berörda parterna förnekade dock eller lade fram motbevisning för att både TCPP och TEP kan användas i tillämpningar med hårdskum. Detta bekräftades vid analysen av den information som användarna lämnat, där kommissionen fann att det är möjligt att helt ersätta TCPP med TEP i produktionen av hårdskum och att använda TCPP och TEP var för sig som flamskyddsmedel i produktionen av konkurrerande produkter. Den fann inte att de två produkttyperna endast kunde användas som komplement till varandra. |
|
(50) |
Därför måste påståendena avseende begäran om att TEP skulle undantas från produktdefinitionen avvisas och kommissionen bekräftade sin preliminära slutsats avseende produktdefinitionen. |
|
(51) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att kommissionen inte tillhandahöll uppgifter om andelarna TCPP respektive TEP i hårdskum och mjukskum, och menade att denna information var nödvändig för en grundlig utbytbarhetsanalys. De nuvarande nivåerna på förbrukningen av TCPP eller TEP är dock irrelevanta vid bedömningen av dessa produkters utbytbarhet. Med andra ord, även om TEP inte används i en viss tillämpning, skulle det inte innebära att det var omöjligt att byta ut TEP. Påståendet avvisades därför. |
|
(52) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att kommissionens utbytbarhetsanalys uteslutande var inriktad på hårdskum och inte analyserade mjukskum. Det är dock viktigt att notera att hårdskum står för ungefär två tredjedelar av de tillämpningar som använder alkylfosfatestrar, vilket anges i skäl 46 i förordningen om provisorisk tull och som inte bestrids av någon av de berörda parterna. Kommissionen anser därför att utbytbarhet har styrkts på ett tillfredsställande sätt, och påståendet avvisades därför. |
|
(53) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att det inte fanns någon dokumenterad bevisning för att TEP används som fristående flamskyddsmedel i hårdskum. Såsom förklaras i skäl 49 fastställde kommissionen dock att TEP kunde användas som enda alkylfosfatestrar i hårdskum. Quimidrogas påstående avvisades därför. |
|
(54) |
Shandong Yarong hänvisade till skäl 49 och hävdade att det faktum att TCPP och TEP kan användas i hårdskumstillämpningar inte visar att de två produkterna har samma slutanvändare och/eller är utbytbara, eftersom varje ersättande av TCPP med TEP kräver kostsam omformulering, omcertifiering och kapitalutgifter. Såsom förklaras i skäl 45 hindrade dessa utgifter dock inte övergången från TCPP till TEP för hårdskum. Påståendet avvisades därför. |
|
(55) |
Purinova begärde att TEP och TCPP som används vid tillverkningen av värmeisoleringssystem med PIR och PUR skulle undantas på grund av unionsindustrins bristande produktionskapacitet för alkylfosfatestrar och behovet av att dessa värmeisoleringssystem når unionens klimatmål utan att tillhandahålla ytterligare detaljer eller bevis till stöd för dessa påståenden. |
|
(56) |
Eftersom merparten av importen av alkylfosfatestrar från Kina används vid produktionen av värmeisoleringssystem med PIR och PUR, skulle ett undantag för denna import inte undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen och antidumpningsåtgärderna skulle bli verkningslösa. Påståendet avvisades därför. |
|
(57) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande produktdefinitionen och den likadana produkten bekräftades slutsatserna i skälen 30–49 i förordningen om provisorisk tull. |
3. DUMPNING
3.1 Förfarande för fastställande av normalvärdet enligt artikel 2.6a i grundförordningen
|
(58) |
Kommissionen mottog inga synpunkter på förfarandet för fastställande av normalvärdet för detta ärende enligt artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(59) |
Kommissionens preliminära undersökningsresultat i skäl 61 bekräftas därför. |
3.2 Normalvärde
|
(60) |
Kommissionen mottog inga synpunkter på uttalandet i skäl 63 i förordningen om provisorisk tull, där villkoren i artikel 2.6a i grundförordningen angavs. |
|
(61) |
Kommissionens preliminära undersökningsresultat i skäl 64 bekräftas därför. |
3.3 Förekomst av betydande snedvridningar
|
(62) |
Kommissionen mottog synpunkter på bevisningen för förekomsten av betydande snedvridningar från den närstående importören Shekoy Europe (närstående den samarbetsvilliga kinesiska exporterande producenten Jiangsu Yoke, som inte ingick i urvalet) och den kinesiska exporterande producenten Anhui RunYue som ingick i urvalet. |
|
(63) |
Shekoy Europe hävdade för det första att dess ägare Jiangsu Yoke inte var statsägd, såsom anges i skälen 82, 86 och 90 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen noterade att dessa skäl utgör kommissionens sammanfattning av uppgifterna i klagomålet snarare än kommissionens egna slutsatser. Kommissionens analys beskrivs i skälen 150–156 i förordningen om provisorisk tull och avsåg inte Jiangsu Yukes ägarstruktur. |
|
(64) |
Kommissionens slutsatser om den kinesiska statens inflytande i sektorn för alkylfosfatestrar i skälen 150–156 var därför inte beroende av ägandet av Jiangsu Yoke. |
|
(65) |
Shekoy Europe hävdade för det andra att antalet medlemmar i det kinesiska kommunistpartiet (kommunistpartiet) är för stort för att vara en viktig faktor i kommissionens analys. |
|
(66) |
Kommissionen avvisar denna analys. Med tanke på kommunistpartiets ledande roll enligt Folkrepubliken Kinas konstitution är ett medlemsantal på 100 miljoner människor en indikation på kommunistpartiets inflytande. Det faktum att 50 miljoner av dessa finns i ledande ställning bekräftar bara att kommunistpartiet har ett starkt grepp om den kinesiska ekonomin, vilket är den enda relevanta faktorn för att bedöma förekomsten av en snedvridning. |
|
(67) |
Inget i Shekoy Europes synpunkter ifrågasatte kommissionens undersökningsresultat enligt skälen 157–166 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(68) |
Shekoy Europe påpekade sedan att fosforexporten från Kina reglerades för produktion av gödselmedel och inte för produktion av alkylfosfatestrar. |
|
(69) |
Kommissionen bekräftade denna analys och noterade att den inte motsäger slutsatserna i skälen 167–178 i förordningen om provisorisk tull, i vilka det anges att de kinesiska myndigheterna begränsar exporten av råvaror som är nödvändiga för att producera alkylfosfatestrar. |
|
(70) |
Kommissionen har samma svar på Shekoy Europes synpunkter på produktionen av etanol, och att TEP inte är det främsta skälet till att etanol skulle produceras. |
|
(71) |
Shekoy Europe bestred också analysen i klagomålet att produktionen av TCPP eller TEP skulle vara en del av de ”strategiska framväxande industrier” som nämns i skäl 106 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(72) |
Kommissionen noterade bevisningen i klagomålet, som sammanfattas i skäl 107 i förordningen om provisorisk tull, att flamskyddsmedel helt klart är berättigade till det snedvridande statliga stöd som beskrivs i skälen 167–178 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(73) |
Slutligen lade Shekoy Europe fram en analys enligt vilken den 14:e femårsplanen skulle innebära att en stor del av systemet med registrering av hushåll (6) i Kina skulle avskaffas och vidare att det inte fanns några löneskillnader mellan lokala och icke-lokala arbetstagare. |
|
(74) |
Kommissionen avvisade därför denna analys. I den 14:e femårsplanen, artikel XXVIII avsnitt 1, reformeras systemet med registrering av hushåll, men ett ramverk för att reglera intern arbetskraftsinvandring bibehålls. Kommissionen fann inte heller något i Kinas arbetslagstiftning som skulle kunna stödja Shekoy Europes analys av lönenivåerna. |
|
(75) |
Inget i dessa synpunkter ifrågasatte därför kommissionens undersökningsresultat enligt skälen 184–187 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(76) |
Anhui RunYue påpekade att den rapport från Kina som det hänvisas till i skäl 69 i förordningen om provisorisk tull skrevs 2017 och att slutsatserna i denna rapport nu var inaktuella. |
|
(77) |
Kommissionen noterade att Anhui RunYue framförde samma synpunkt i sina synpunkter på den första noteringen, och att denna synpunkt avvisades i skälen 222–224 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionens slutsatser i förordningen om provisorisk tull ligger dessutom i linje med den uppdaterade landsrapporten om Kina som offentliggjordes i april 2024 (7). |
|
(78) |
Anhui RunYue hävdade därefter att den 14:e femårsplanen inte var ett bindande dokument. |
|
(79) |
Kommissionen avvisade återigen begäran vilket förklaras i skälen 226–227 i förordningen om provisorisk tull. Kommissionen höll med Anhui om att det avsnitt i den 14:e femårsplanen som citeras i skäl 227 i förordningen om provisorisk tull i första hand riktar sig till de kinesiska myndigheter som ansvarar för genomförandet av planen. Det är tack vare planens uttryckliga instruktioner till alla dessa myndigheter som ekonomiska aktörer, som Anhui RunYue, kan dra nytta av den gynnsamma politiska miljön och resurstilldelningen. |
|
(80) |
Anhui RunYue hävdade sedan att kommunistpartiet inte kontrollerar den kinesiska marknadsekonomin. |
|
(81) |
Kommissionen avvisade denna uppfattning. Kommunistpartiets ledande roll beskrivs i detalj i skälen 133–149 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(82) |
Anhui RunYue citerar sedan yttrandet från kommunistpartiets centralkommitté och statsrådet om att påskynda förbättringen av det socialistiska marknadsekonomiska systemet i den nya eran, som publicerades den 11 maj 2020 (8), till stöd för sitt påstående. |
|
(83) |
Anhui RunYues citat från detta enda statliga policydokument ändrade inte dessa slutsatser i förordningen om provisorisk tull, även med tanke på att citatet är mycket selektivt. Kommissionen noterade att det i punkt 1.2 i dessa yttranden uttryckligen hänvisas till ett flertal begrepp som direkt indikerar betydande statligt orsakade snedvridningar, t.ex.: ”hålla fast vid och stärka partiets övergripande ledarskap”, eller ”hålla fast vid och förbättra de grundläggande socialistiska ekonomiska systemen, såsom den gemensamma utvecklingen av ekonomin med offentligt ägande som grundpelare, fördelning efter arbete som grundpelare, samexistens av flera olika fördelningsmetoder, och det socialistiska marknadsekonomiska systemet, och organiskt kombinera det socialistiska systemet med kinesiska särdrag med marknadsekonomin, för att på så sätt tillhandahålla viktiga institutionella garantier för att främja en högkvalitativ utveckling och bygga ett modernt ekonomiskt system”. |
|
(84) |
Anhui RunYue hävdade sedan att Kina faktiskt har antagit konkurslagar, vilket motsäger kommissionens slutsatser i skälen 179–183 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(85) |
Anhui RunYue har inte lagt fram någon bevisning för att dessa slutsatser är felaktiga eller för att Anhui är undantaget från gällande lagstiftning. |
|
(86) |
Slutligen hävdade Anhui RunYue att det inte finns några bevis för snedvridna löner i Kina. |
|
(87) |
Kommissionen avvisade återigen detta påstående, som motsäger kommissionens slutsatser i skälen 184 och 186 i förordningen om provisorisk tull. Anhui RunYue har inte lagt fram någon bevisning för att dessa slutsatser är felaktiga eller för att Anhui är undantaget från gällande arbetslagstiftning. |
|
(88) |
Kommissionens preliminära undersökningsresultat i skälen 65–204 och 236–238 i förordningen om provisorisk tull beträffande snedvridningar i Kina bekräftas därför. |
3.4 Representativt land
|
(89) |
I det preliminära skedet informerade kommissionen berörda parter om sitt beslut att använda Brasilien som representativt land och förklarade det beslutet i skälen 239–266 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(90) |
Efter offentliggörandet av förordningen om provisorisk tull mottog kommissionen synpunkter på valet av representativt land från handelsorganisationen CPCIF och den närstående importören Shekoy Europe. |
|
(91) |
Enligt CPCIF:s uppfattning uppfyllde kommissionen inte de krav som anges i artikel 2.6a i förordningen för valet av representativt land, eftersom det inte fanns något annat land i världen med en ekonomisk utvecklingsnivå liknande den i Kina som tillverkade alkylfosfatestrar och det därför inte fanns något lämpligt representativt land. CPCIF begärde därför att kommissionen skulle ompröva de antidumpningstullar som blivit följden av att Brasilien använts som representativt land. |
|
(92) |
Shekoy Europe ifrågasatte att Brasilien skulle användas som representativt land eftersom Brasilien hade en begränsad kemisk industri, var starkt beroende av import och hade en infrastruktur av låg kvalitet. |
|
(93) |
Kommissionen förklarade tillvägagångssättet i skälen 239 och 266 i förordningen om provisorisk tull. Om den undersökta produkten inte produceras i något land med liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina, är kommissionens praxis att identifiera en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten och att leta efter ett land som producerar den och som också tillhör samma högre medelinkomstgrupp som Kina, enligt Världsbankens uppgifter (9). Uppgifterna för fastställandet av normalvärdet hämtas från detta representativa land. |
|
(94) |
Valet av Brasilien som representativt land gjordes på grundval av dessa kriterier och i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen, eftersom Brasilien var ett högre medelinkomstland med produktion av mjukgörare, en produkt som kommissionen ansåg tillhöra samma allmänna kategori som alkylfosfatestrar, och där relevanta uppgifter fanns lätt tillgängliga. |
|
(95) |
Det finns inget behov av att bedöma industrisektorns mognad eller infrastrukturens kvalitet eftersom de inte är urvalskriterier för valet av representativt land. |
|
(96) |
Både CPCIF:s och Shekoy Europes synpunkter avfärdades därför eftersom de inte ändrade valet av Brasilien som representativt land. |
|
(97) |
CPCIF upprepade sina synpunkter i det preliminära skedet att mjukgörare inte var en produkt som liknar alkylfosfatestrar. Samma synpunkt lämnades av Shekoy Europe. Ingen av parterna tillhandahöll ett lämpligare alternativ liknande produkt. |
|
(98) |
Kommissionen förklarade i skälen 255–256 i förordningen om provisorisk tull varför den ansåg att mjukgörare var en produkt i samma allmänna kategori som alkylfosfatestrar. Ingen av de synpunkter som framförts av CPCIF och Shekoy Europe ogiltigförklarar dessa slutsatser. |
|
(99) |
Kommissionens preliminära undersökningsresultat i skäl 266 bekräftas därför. |
|
(100) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CPCIF påståendet i det preliminära skedet att kommissionen inte borde använda Brasilien som representativt land. Inga nya argument eller förslag till alternativa representativa länder lämnades av CPCIF. |
|
(101) |
CPCIF hävdade också att kommissionen gjorde fel när den inte beaktade industrisektorns mognad vid valet av representativt land, eftersom väsentliga skillnader i den ekonomiska situationen inom industrisektorn kan ha en enorm inverkan på det berörda landets lämplighet. |
|
(102) |
Kommissionen avvisade påståendena av de skäl som anges i skälen 94 och 95 i denna förordning. |
3.4.1 Råvaror
|
(103) |
I sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull begärde den kinesiska exporterande producenten Anhui RunYue återigen att kommissionen skulle justera GTA-uppgifterna om råvarupriser för att ta bort sjöfraktkostnader och försäkringsavgifter, eftersom de kinesiska producenterna köpte råvaror från den lokala marknaden till priser som inte omfattade dessa kostnader. |
|
(104) |
Såsom redan förklarats i skäl 288 i förordningen om provisorisk tull fastställde kommissionen ett inköpspris för de insatsvaror som fanns tillgängliga på hemmamarknaden i det representativa landet. |
|
(105) |
Följaktligen använde kommissionen konsekvent cif-importpriset och lade till tillämpliga importtullar och transportkostnader för att säkerställa att referensvärdet låg på nivån för leverans till fabriken hos en producent i det representativa landet. |
|
(106) |
Eftersom Anhui RunYue inte lade fram några nya argument till stöd för detta påstående, avvisade kommissionen det. |
|
(107) |
I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter begärde den kinesiska exporterande producenten Shandong Yarong att beräkningen av referensvärdet för fosforoxiklorid (POCl3) skulle lämnas ut, även om detta referensvärde endast användes för att beräkna normalvärdet för en av de konkurrenter som ingick i urvalet, Anhui RunYue. |
|
(108) |
Kommissionen avslog Shandong Yarongs begäran eftersom uppgifterna var konfidentiella och referensvärdet inte användes för att beräkna deras normalvärde. |
|
(109) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Shandong Yarong sin begäran om utlämnande av referensvärdet för POCl3. Som anges ovan i skäl 108 påverkade översynen av referensvärdet inte Shandong Yarongs normalvärde och dumpningsmarginal, och utlämnandet av uppgifter innehöll konfidentiella uppgifter. Påståendet avvisades därför igen. |
|
(110) |
Shandong Yarong begärde dock information om huruvida beräkningen av referensvärdet för POCl3 omfattade försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Beräkningen förklarades i skäl 270 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(111) |
Enligt Shandong Yarong var det, på grundval av den begränsade information om metoden som lämnades i förordningen om provisorisk tull, inte klart om försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst ingick i beräkningen av referensvärdet för POCl3. Företaget hävdade att detta referensvärde bör omfatta försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för att undvika diskriminering mellan exporterande producenter. |
|
(112) |
Kommissionen höll med om att det konstruerade referenspriset för POCl3 bör vara ett marknadsvärde för insatsvarorna, baserat på kostnaderna för råvarorna plus bearbetningskostnaderna och försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för att sälja dem till kunden. Referenspriset för POCl3 omfattade endast kostnaden för de råvaror som användes för att producera denna produkt och inte några försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader eller vinst. Följaktligen ansåg kommissionen att det beräknade referensvärdet behövde justeras med tillägg av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(113) |
Eftersom kommissionen inte hade tillgång till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för ett företag som tillverkar och säljer POCl3 (10) i det representativa landet, eller någon annan källa till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, användes Elekeiroz SA:s försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som närmaste tillgängliga måttstock och lades till den befintliga beräkningen av referensvärdet. |
|
(114) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter ifrågasatte Anhui RunYue den översyn av referensvärdet för POCl3 som gjordes i det slutgiltiga skedet. |
|
(115) |
För det första hävdade Anhui RunYue att kommissionen hade grundat en sådan väsentlig ändring av beräkningsmetoden på ogrundade och obestyrkta synpunkter från Shandong Yarong, utan att ge en tillräcklig förklaring till orsakerna till denna ändring. |
|
(116) |
Kommissionen ansåg att Shandong Yarongs synpunkt om nödvändigheten av att inkludera försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i beräkningen av POCl3 var välgrundad. Det vore rimligt att den som säljer POCl3 fastställer försäljningspriset genom att lägga försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst till tillverkningskostnaden. Utifrån detta justerade kommissionen sin ursprungliga beräkning av referensvärdet. |
|
(117) |
För det andra vidhöll Anhui RunYue att kommissionen borde ha bortsett från Shandong Yarongs synpunkter, eftersom de kom efter tidsfristen och inte uppfyllde de formella kraven i antidumpningsundersökningen. Anhui RunYue menade att Shandong Yarong borde ha lämnat synpunkter efter offentliggörandet av den andra noteringen om produktionsfaktorer och inte på det preliminära utlämnandet av uppgifter. |
|
(118) |
Kommissionen påpekade att syftet med den andra noteringen var att informera berörda parter om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. Det faktum att Shandong Yarong inte lämnade några synpunkter på noteringen påverkade inte företagets rätt att lämna synpunkter på slutsatserna under andra steg i undersökningen, och i synnerhet på den faktiska beräkningen av normalvärdet som i detalj förklarades först i det preliminära skedet. Dessutom hade Anhui Run Yue enligt avsnitt 8 i tillkännagivandet om inledande möjlighet att lämna synpunkter på uppgifter som lämnats av andra berörda parter och att lämna motargument om översynen av referensvärdet för POCl3. |
|
(119) |
Kommissionen ansåg därför inte att Shandong Yarongs synpunkter hade lämnats in vid en olämplig tidpunkt, och inte heller att Anhui RunYues rättigheter hade åsidosatts. |
|
(120) |
För det tredje hävdade Anhui RunYue att justeringen i beräkningsmetoden för referensvärdet för POCl3 var ekonomiskt oskälig och att de försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som låg till grund för denna justering också var oskäliga. Anhui RunYue menade att det på en fullt konkurrensutsatt marknad inte borde finnas några större skillnader i kostnaderna för råvarorna, i detta fall POCl3, oavsett om de köptes eller producerades i landet, och att den ursprungliga beräkningsmetoden därför var skälig. |
|
(121) |
Anhui RunYue menade att om kommissionen utgick från att Anhui RunYues kostnad för POCl3 skilde sig från de två andra producenterna i urvalet och avsåg att inkludera försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i inköpspriset för POCl3, var det orimligt att lägga till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst till tillverkningskostnaden för POCl3 beräknat med förbrukningskvoterna för de två andra producenterna i urvalet som producerade POCl3 för vidare produktion av alkylfosfatestrar. Kommissionen borde använda förbrukningskvoterna av klor och vit fosfor samt försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst från producenter av POCl3 i stället för producenter av alkylfosfatestrar och mjukgörare. |
|
(122) |
Kommissionen menade att tillverkningskostnaden för POCl3, oavsett om den var avsedd för företagsintern användning eller för försäljning, faktiskt inte skulle skilja sig väsentligt åt. Om produkten är avsedd för försäljning måste dock ett belopp motsvarande försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst läggas till tillverkningskostnaden för POCl3. Det är enbart skäligt att försäljning skulle generera sådana kostnader och vinster. |
|
(123) |
Anhui RunYues påstående om att de två andra producenterna i urvalet har en annan förbrukningskvot av vit fosfor och klor än POCl3-producenterna var grundlöst. Förbrukningskvoterna av fosfor och klor härleds från en kemisk ekvation och det kan finnas mycket små variationer i kvoterna mellan de två komponenterna i ekvationen. Dessutom producerade producenterna i urvalet själva inte bara POCl3 och dess prekursor PCl3 för internt bruk, utan även för försäljning med användning av samma produktionsprocess och samma förbrukningskvot. |
|
(124) |
Slutligen ansåg Anhui RunYue också att nivån på försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som användes för denna justering var oskälig, och hävdade att det inte fanns någon bevisning för att den låg i linje med nivån för en producent av POCl3. |
|
(125) |
Som förklaras i skäl 113 och med hänsyn till att kommissionen inte hade tillgång till försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för ett företag som tillverkar och säljer POCl3 i Brasilien, använde kommissionen de uppgifter som samlats in i samband med den här undersökningen och som utgjorde en rimligt tillgänglig indikator på försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(126) |
Påståendet avvisades därför. |
|
(127) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter kommenterade Quimidroga även referensvärdet för POCl3 och hävdade att kommissionen dubbelräknade försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst vid justeringen. Enligt Quimidroga innehöll importvärdet av fosfor och klor redan försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(128) |
Kommissionen menade att denna situation är typisk vid analys av en produkts värdekedja. Inköpspriset för råvaror inbegriper leverantörens försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, medan försäljningspriset för slutprodukten, tillverkad av dessa råvaror, inbegriper tillverkningsföretagets försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Det är därför nödvändigt att ta med försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för varje enhet i värdekedjan. Påståendet avvisades därför. |
3.4.2 Arbetskraft
|
(129) |
I sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull ifrågasatte både Anhui RunYue och CPCIF återigen användningen av det nationella konsumentprisindexet (INPC) för att uppdatera 2021 års arbetskraftskostnader som offentliggörs av IBGE (Instituto Brasileiro de Geografia e Estatística) av samma skäl som anges i skäl 306 i förordningen om provisorisk tull. Anhui RunYue bestred också att kommissionen hade avvisat dess påstående för att företaget inte hade styrkt det med bevisning, eftersom det var kommissionens uppgift att bevisa kopplingen mellan användningen av INPC-uppgifter och IBGE-uppgifter. |
|
(130) |
Kommissionen förklarade redan i skäl 307 i förordningen om provisorisk tull att INPC strävade efter att korrigera lönernas köpkraft genom att mäta prisförändringar i korgen för den del av befolkningen som har de lägsta lönerna och därför användes i stor utsträckning i löneförhandlingar (11). Kommissionen ansåg därför att INPC var ett lämpligt index för att mäta löneökningar och uppdatera arbetskraftskostnaderna i Brasilien. |
|
(131) |
Eftersom Anhui RunYue inte lämnade några ytterligare uppgifter i sina synpunkter, avvisades påståendet. |
|
(132) |
CPCIF ifrågasatte kommissionens användning av uppgifter från IBGE för att beräkna referensvärdet för arbetskraftskostnader i Brasilien, eftersom man ansåg att dessa uppgifter, som bygger på enkäter, inte var lika representativa som ILO:s uppgifter, som bör ha använts i stället. |
|
(133) |
Samma påstående avvisades redan i skäl 298 i förordningen om provisorisk tull och inga ytterligare uppgifter lämnades av CPCIF för att ändra denna preliminära slutsats. |
|
(134) |
Kommissionen noterade också att ILO samlar in uppgifter om arbetsmarknaden från dataset (främst arbetskraftsundersökningar) som sammanställs av nationella statistikbyråer runt om i världen (12). För Brasilien hämtar ILO de statistiska uppgifterna, både för månadslöner och för arbetade timmar, från IBGE. Kommissionen ansåg därför att primärdata från IBGE var lika representativ som uppgifterna från ILO, om inte mer, och att de därför var en lämplig källa för att fastställa referensvärdet för arbetskraft. |
|
(135) |
Shandong Yarong upprepade den kommentar om beräkningen av referensvärdet som lämnats i det preliminära skedet och bestred användningen av två olika källor, IBGE-statistik för arbetskraftskostnader och ILO-statistik för arbetade timmar, för att beräkna arbetskraftskostnaden per timme i Brasilien och begärde att man i stället antingen skulle använda arbetade timmar i Kina eller endast förlita sig på ILO-statistik. |
|
(136) |
Shandong Yarong hävdade att det inte var korrekt att använda uppgifter från både IBGE och ILO, eftersom det innebar att man använde en ”kombination av icke relaterade källor”, det vill säga källor som inte är relaterade till varandra. Kommissionen höll inte med Shandong Yarong av samma anledning som i skäl 134, nämligen att all primärdata härrörde från IBGE-uppgifter. Påståendet avvisades därför. |
|
(137) |
Begäran om att använda kinesiska arbetstimmar avvisades, eftersom syftet med beräkningen är att fastställa kostnaden för en arbetstimme i Brasilien och kommissionen är skyldig att beräkna den med hjälp av offentliggjorda brasilianska uppgifter, inte med hjälp av arbetade timmar i Kina. |
|
(138) |
När kommissionen har beräknat referensvärdet, som är kostnaden för en timmes arbete i Brasilien med användning av brasilianska arbetstimmar, ersätter denna kostnad kostnaden för en timmes arbete i Kina vid konstruktionen av normalvärdet. Antalet arbetade timmar i Kina, ”förbrukningskvoten”, är först då en del av beräkningen av normalvärdet. |
|
(139) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Shandong Yarong påståendet att referensvärdet för arbetskraft borde konstrueras antingen med användning av de kinesiska exporterande producenternas arbetade timmar eller med användning av samma uppgiftskälla, nämligen ILO. |
|
(140) |
Kommissionen förklarade redan i skäl 134 att den primära källan för både arbetskostnader och arbetade timmar var de statistiska uppgifter som samlats in av IBGE. Kommissionen ansåg att detta låg i linje med vad Shandong Yarong ansåg vara ett enhetligt tillvägagångssätt ur ett metodologiskt perspektiv, dvs. att använda samma dataset för beräkningen av hela referensvärdet (13). |
|
(141) |
Så var däremot inte fallet för beräkningen av referensvärdet för arbete med användning av uppgifter från två länder med olika arbetsrätt och genomsnittlig arbetstid, såsom Shandong Yarong föreslog. |
|
(142) |
Den metod som kommissionen har använt ligger dessutom i linje med dess tidigare praxis i fall där Brasilien valdes ut som representativt land (14). |
|
(143) |
Eftersom Shandong Yarong inte lade fram några nya faktiska omständigheter avvisades påståendet. |
|
(144) |
CPCIF upprepade också sitt påstående från det preliminära skedet att kommissionens metod ledde till uppblåsta arbetsgivarkostnader utan att lägga fram några nya argument. Kommissionen avvisade påståendena av de skäl som anges i skäl 300–302 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(145) |
Därför bekräftas slutsatserna i skälen 275 och 313 i förordningen om provisorisk tull. |
3.4.3 El
|
(146) |
Inga synpunkter på urvalet inkom. De preliminära undersökningsresultaten i skälen 314 och 318 i förordningen om provisorisk tull bekräftas därför. |
3.4.4 Ånga
|
(147) |
I sina synpunkter på förordningen om provisorisk tull begärde CPCIF återigen att kommissionen skulle använda priset på ångkol i beräkningen av referensvärdet för ånga, eller åtminstone använda 50 % ångkol och 50 % naturgas. |
|
(148) |
Kommissionens användning av naturgas för att beräkna referensvärdet för ånga i Brasilien förklarades i skälen 320 och 321 i förordningen om provisorisk tull, inbegripet skälet till att använda naturgas i stället för ångkol. |
|
(149) |
Påståendet avvisas därför återigen och den preliminära slutsatsen bekräftas. |
3.4.5 Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst
|
(150) |
Uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst som skulle användas för att konstruera normalvärdet i handelsled fritt fabrik hämtades från den brasilianska producenten Elekeiroz SA:s räkenskaper för 2022, och den metod som anges i skälen 325–329 i förordningen om provisorisk tull användes. |
|
(151) |
Inga synpunkter på denna metod mottogs och den preliminära slutsatsen bekräftades därför. |
3.4.6 Beräkning av normalvärde
|
(152) |
Såsom anges i skälen 330–333 i förordningen om provisorisk tull mottogs inga synpunkter på denna beräkning och den preliminära slutsatsen bekräftades därför. |
3.5 Exportpris
|
(153) |
Det inkom inga synpunkter på den metod för beräkning av exportpriset som anges i skälen 334–336 i förordningen om provisorisk tull, och den preliminära slutsatsen bekräftades därför. |
3.6 Jämförelse
|
(154) |
I sina synpunkter på det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade den kinesiska exporterande producenten i urvalet Shandong Yarong att kommissionen inte hade gjort en rättvis jämförelse mellan det konstruerade normalvärde som beräknats enligt artikel 2.6a och företagets exportpris, vilket krävs enligt artikel 2.10 i grundförordningen. |
|
(155) |
Shandong Yarong noterade att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes för att konstruera normalvärdet, och som hämtades från Elekeiroz SA:s offentliga räkenskaper för 2022, måste omfatta kostnader för frakt och förpackning samt finansiella kostnader. |
|
(156) |
Kommissionen hade dock dragit av dessa och andra kostnader från exportpriset för Shandong Yarong för att justera exportpriset till en nivå ”fritt fabrik”. |
|
(157) |
Eftersom en mer detaljerad uppdelning av Elekeiroz försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader inte offentliggörs och inte är lätt tillgänglig, vilket skulle göra det möjligt att justera det konstruerade normalvärdet till samma nivå som exportpriset, begärde Shandong Yarong att dessa kostnader skulle ligga kvar i exportpriset för att säkerställa en rättvis jämförelse. |
|
(158) |
Shandong Yarong hänvisade till tribunalens dom i mål T-762/20 (15), Sinopec, som är föremål för överklagande (16), och som behandlade frågan om justering av exportpriset enligt artikel 2.10 i grundförordningen när normalvärdet hade konstruerats enligt artikel 2.6a i grundförordningen. |
|
(159) |
Kommissionen avvisade denna begäran eftersom Shandong Yarong inte kunde visa att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kommissionen använde inte redan hade rapporterats på nivån fritt fabrik (se skälen 330–333 i förordningen om provisorisk tull), eller att de skulle leda till ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som inte skulle vara ”skäliga” i detta handelsled i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(160) |
Såsom anges i skälen 330–333 i förordningen om provisorisk tull beaktade kommissionen beloppet för de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes för att konstruera ett skäligt normalvärde för det handelsled där normalvärdet konstruerades, nämligen fritt fabrik. Förutom ett ogrundat påstående om innehållet i de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kommissionen använde ifrågasatte ingen av de berörda parterna denna slutsats. |
|
(161) |
Under alla omständigheter erinrade kommissionen om att kommissionen enligt artikel 2.10 i grundförordningen är skyldig att jämföra exportpriset med normalvärdet i samma handelsled. Kommissionen valde att jämföra dessa två i handelsled fritt fabrik. Exportpriset justerades därför tillbaka till detta handelsled. |
|
(162) |
När det gäller normalvärdet är det mycket mer sannolikt att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som kommissionen använde i konstruktionen avsåg ett handelsled fritt fabrik (17) än att en godtycklig och fullständigt oinformerad minskning av dessa kostnader skulle leda till att dessa kostnader nådde denna nivå. Ett annat alternativ skulle vara att inte räkna tillbaka exportpriset till nivån fritt fabrik. I det fallet skulle det vara praktiskt taget omöjligt att jämföra normalvärdet och exportpriset i samma handelsled. Kravet i artikel 2.10. är därför uppenbart inte uppfyllt. |
|
(163) |
Med tanke på dessa alternativ står det klart att kommissionen vid fastställandet av att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts i detta fall är ”skäliga” i handelsled fritt fabrik och att den inte har några tydliga tecken på motsatsen (se skäl 159 ovan) agerade i enlighet med artiklarna 2.6a och 2.10. i grundförordningen. |
|
(164) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter lämnade Shandong Yarong på nytt in sitt påstående och hävdade att kommissionen återförde bevisbördan på Shandong Yarong och upprepade påståendet att ansvaret för att säkerställa en rättvis jämförelse ligger hos kommissionen. |
|
(165) |
Shandong Yarong påpekade återigen, utan att styrka detta, att det är väl känt att kostnaderna för frakt, förpackning och finansiella tjänster normalt bokförs i försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, med hänvisning till internationell redovisningsstandard 1.99 i IFRS, vari det anges att kostnader som redovisas i resultaträkningen ska klassificeras antingen efter art eller funktion. Shandong Yarong drog därför slutsatsen att om frakt-, försäkrings- eller förpackningskostnader uppstår för att leverera varor till en kund som en del av en försäljningstransaktion bör de klassificeras som försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader och kostnader i samband med den försäljningen. Shandong Yarong visade dock inte att så var fallet för Eleikeiroz. |
|
(166) |
I detta avseende påpekade kommissionen att det enligt artikel 2.6a a i grundförordningen krävs att det konstruerade normalvärdet ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Kommissionen måste därför fastställa dessa belopp enligt två kriterier: de ska vara skäliga och icke snedvridna. Utöver dessa kriterier har kommissionen ett betydande utrymme för skönsmässig bedömning med tanke på hur komplexa de ekonomiska bedömningarna är. |
|
(167) |
Av öppenhetsskäl och för att noggrant kalibrera beloppen till de exporterande producenter som ingick i urvalet använder kommissionen vanligtvis lätt tillgängliga uppgifter från företag som liknar de exporterande producenterna i det representativa landet. Med hjälp av dessa uppgifter identifierar kommissionen förhållandet mellan tillverkningskostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i dessa företag. Dessa förhållanden tillämpas sedan på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna för de exporterande producenter som ingick i urvalet för att fastställa skäliga och icke snedvridna belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(168) |
I motsats till vad Shandong Yarong föreslår använder kommissionen inte direkt försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst för ett tredje företag. I stället använder kommissionen det företagets andel (ett förhållande) mellan dess tillverkningskostnader och dess försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. Dessa förhållanden tillämpas sedan på de konstruerade tillverkningskostnaderna för de exporterande producenter som ingick i urvalet för att fastställa skäliga och icke snedvridna belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst. |
|
(169) |
Argument som förs fram om att beloppen inbegriper en viss kostnad men inte en annan är missriktade. Dessa belopp är baserade på ett företags förhållande, som tillämpas på konstruerade referensvärden från lätt tillgängliga källor, multiplicerat med ett annat företags utnyttjandegrad. De är rena konstruktioner som inte kan delas upp i enskilda kostnadselement. De är inte avsedda att fullt ut återspegla försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader på varje exporterande producents hemmamarknad, eftersom ett sådant fastställande är omöjligt. I stället är de ungefärliga belopp som är skäliga och icke snedvridna, i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. |
|
(170) |
Om Shandong Yarong hade lämnat tillförlitliga och kvantifierbara uppgifter till kommissionen som visade att försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader i det representativa landet innehöll element som normalt inte förekom i handelsled fritt fabrik, skulle kommissionen ha justerat för dessa element. Shandong Yarong lämnade inte någon sådan information. Alternativt kunde Shandong Yarong, enligt bestämmelsen i artikel 2.6a a sista stycket, ha hävdat att de fastställda beloppen antingen var oskäliga eller snedvridna. Förutom att hävda att den fastställda procentsatsen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader skilde sig från Shandong Yarong (se skälen 181 och 182) lade Shandong Yarong inte fram några argument för att dessa belopp var oskäliga eller snedvridna. |
|
(171) |
Med tanke på kraven i artikel 2.6a a och 2.10 i grundförordningen och den beskrivna metoden hade kommissionen tre alternativ. |
|
(172) |
För det första kunde kommissionen behandla, och behandlade, de belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som fastställts såsom förklaras i skälen 168–170 som icke snedvridna och skäliga i handelsled fritt fabrik. Ett sådant antagande är rimligt. Det är till exempel möjligt att företaget i tredjelandet över huvud taget inte ådrog sig transportkostnaderna i fråga (det kunde ha sålt fritt fabrik). Kommissionen testade denna hypotes på berörda parter och bad om synpunkter. Såsom förklaras i skäl 170 lämnades dock inga synpunkter som i praktiken motsade hypotesen. |
|
(173) |
För det andra, såsom förklaras i skäl 162, kunde kommissionen ha gjort en oinformerad och godtycklig minskning av fastställda försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. En sådan minskning, som är ogrundad, skulle i huvudsak innebära en snedvridning av det fastställda värdet och strida mot artikel 2.6a a sista stycket i grundförordningen. |
|
(174) |
Slutligen kunde kommissionen, såsom Shandong Yarong begärde, ha undvikit att räkna tillbaka exportpriset till handelsledet fritt fabrik innan den jämförde det med det konstruerade normalvärdet. Det är praktiskt taget omöjligt för ett sådant handelsled, som bestäms av varje transaktions försäljningsvillkor under undersökningsperioden, att matcha det handelsled på vilket den använda procentsatsen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader baserades. Med tanke på att exporterande producenter vanligtvis säljer till unionen på olika leveransvillkor, utan att räkna tillbaka exportpriset, skulle exportpriset inte fastställas i ett enda handelsled utan med sammanslagning av fler handelsled. |
|
(175) |
Såsom förklaras i skäl 162 skulle Shandong Yarongs begäran strida mot artikel 2.10 i grundförordningen. Shandong Yarong bestred inte denna slutsats i sina synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter, men upprepade sin begäran. |
|
(176) |
Av de skäl som anges ovan avvisades denna begäran. |
|
(177) |
Shandong Yarong hävdade att kommissionen ålade dem en ”orimlig” börda. Denna börda bestod i att kommissionen bad Shandong Yarong att motivera en metod som kommissionen själv valde. För Shandong Yarong strider detta mot principen om god förvaltning och artikel 2.4 i WTO:s antidumpningsavtal. |
|
(178) |
Kommissionen försåg Shandong Yarong med all tillgänglig information om de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts och uppmanade Shandong Yarong att lämna synpunkter på dessa uppgifter. Shandong Yarong gjorde inte gällande att kommissionen underlät att lämna ut de uppgifter som var nödvändiga för att begära en justering. I stället kritiserade Shandong kommissionen för att inte ha en detaljerad uppdelning av de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som använts för att fastställa den procentsats som tillämpats för att konstruera normalvärdet. |
|
(179) |
Genom att lämna ut alla uppgifter som den förfogade över gällande den begärda justeringen, oavsett om uppgifterna var tillräckliga för Shandong Yarongs avsedda ändamål, uppfyllde kommissionen sina förfarandemässiga skyldigheter. |
|
(180) |
Kommissionen åsidosatte därför inte principen om god förvaltning eller artikel 2.4 i antidumpningsavtalet genom att ålägga en orimlig bevisbörda. Detta påstående avvisades därför. |
|
(181) |
Shandong Yarong ansåg, utan att styrka det, att 8,49 % av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader är orimligt för handelsled fritt fabrik. Shandong Yarong jämförde denna procentandel med sina egna försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, som är lägre. |
|
(182) |
Kommissionen påpekade att enbart det faktum att de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som användes var högre än de som Shandong Yarong uppnådde fritt fabrik inte gör dem oskäliga i den mening som avses i artikel 2.6a a sista strecksatsen i grundförordningen. Procentsatsen för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för Shandong Yarong skiljer sig från nivåerna för de andra exporterande producenterna i urvalet. Detta innebär inte den ena eller den andra är orimlig. I avsaknad av någon annan motivering till varför 8,49 % av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader skulle ha varit orimligt för handelsled fritt fabrik avvisade kommissionen påståendet. |
|
(183) |
Dessa påståenden avvisades därför. |
3.7 Beräkning av dumpningens omfattning
|
(184) |
Shandong Yarong begärde att kommissionen skulle beräkna dess dumpningsmarginal på kvartalsbasis. Företaget baserade detta på förändringar i råvarupriserna under undersökningsperioden, vilka enligt företaget återspeglas i försäljningspriset för alkylfosfatestrar. |
|
(185) |
Detta påstående avvisas av följande skäl: |
|
(186) |
För det första är fluktuationerna i priset på råvaror i Kina irrelevanta för beräkningen av normalvärdet, eftersom detta baseras på de genomsnittliga priserna på importen till Brasilien under de tolv månader som utgör undersökningsperioden. |
|
(187) |
För det andra gör företaget inget påstående om att deras förbrukningskvoter för råvaror skulle förändras per kvartal, vilket är de enda uppgifter från företaget som använts för att beräkna normalvärdet. |
3.8 Dumpningsmarginaler
|
(188) |
Såsom beskrivs i skälen 110–113 godtog kommissionen påståendet om beräkningen av referensvärdet för fosforoxiklorid (POCl3) och reviderade därför dumpningsmarginalen för Anhui RunYue och därmed genomsnittet för de exporterande producenter som ingick i urvalet. |
|
(189) |
De slutgiltiga dumpningsmarginalerna, uttryckta i procent av kostnad, försäkring och frakt (cif) vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:
|
4. SKADA
4.1 Definition av unionsindustrin och unionens produktion
|
(190) |
Purinova hävdade att det inte finns någon unionsindustri i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen, eftersom TEP inte tillverkas i unionen, och att den kinesiska importen av TEP inte kunde ha vållat unionsindustrin någon skada, eftersom det inte finns någon unionsindustri. |
|
(191) |
Kommissionen bedömde i skälen 27–57 begäran om att undanta TEP från produktdefinitionen och drog slutsatsen att TEP omfattas av produktdefinitionen. Även om kommissionen inte producerade denna produkttyp fann kommissionen att TEP är en likadan produkt som TCPP I enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen är unionsindustrin unionsproducenterna som helhet av de likadana produkterna, vilket således skulle inbegripa producenterna av TCPP. Enligt artikel 1.4 i grundförordningen kan dessutom en likadan produkt betyda en annan produkt som, även om den inte är lika i alla avseenden, har egenskaper som nära liknar egenskaperna hos den berörda produkten. Detta påstående avvisades därför. |
|
(192) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande definitionen av unionsindustrin och unionstillverkningen bekräftades slutsatserna i skälen 353 och 354 i förordningen om provisorisk tull. |
4.2 Fastställande av den relevanta unionsmarknaden
|
(193) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande fastställande av den relevanta unionsmarknaden bekräftades slutsatserna i skälen 355–359 i förordningen om provisorisk tull. |
4.3 Förbrukningen i unionen
|
(194) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande förbrukningen i unionen bekräftades slutsatserna i skälen 360–368 i förordningen om provisorisk tull. |
4.4 Import från det berörda landet
|
(195) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF att ökningen av importvolymen av alkylfosfatestrar från Kina mellan 2021 och undersökningsperioden återspeglade en tydlig tendens att återupprätta balansen mellan utbud och efterfrågan och återgå till normala marknadsförhållanden efter covid-19-krisens slut och att det inte finns några tydliga tecken på massiv kinesisk import till unionen. |
|
(196) |
De klagande hävdade att importvolymerna från Kina var fortsatt stora under hela skadeundersökningsperioden och att de klagandes lättnader under covid-19-perioden berodde på att prispressen från den kinesiska importen minskade, delvis på grund av de höga transportkostnaderna mellan Kina och EU vid den tidpunkten, samtidigt som den kinesiska marknadsandelen var fortsatt stor. |
|
(197) |
Kommissionen konstaterade att importen från Kina ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden, som inleddes 2019 och således under perioden före covid-19-krisen. Såsom anges i skäl 371 i förordningen om provisorisk tull förefaller nedgången i importen från Kina under 2020 och 2021 vara exceptionell och ha samband med tillfälliga logistiska begränsningar och avmattningen av de internationella handelsflödena. Om man bortser från dessa två år som extraordinära är den ökande tendensen för den dumpade importen från Kina ännu tydligare. Kommissionen beslutade därför att avvisa CPCIF:s påstående. |
|
(198) |
Quimidroga hävdade att kommissionen inte tog upp det faktum att importvolymen mellan 2022 och undersökningsperioden minskade med 9 % och att ingen ökning av importen noterades efter inledandet av undersökningen. |
|
(199) |
Av tabell 3 i förordningen om provisorisk tull framgick det att importen minskade från 2022 till undersökningsperioden. Detta bör dock ses mot bakgrund av en minskande tendens i unionens förbrukning, där den kinesiska marknadsandelen trots denna minskning av den absoluta kinesiska importvolymen från 2022 till undersökningsperioden ändå ökade med 3 procentenheter till 80 %. Vid en bedömning av hela skadeundersökningsperioden ökade dessutom importen från Kina med 5 %. Quimidrogas påståenden avvisas därför. |
|
(200) |
CPCIF tillbakavisade att importen av alkylfosfatestrar från Kina förhindrade väsentliga prisökningar som annars skulle ha ägt rum för unionsindustrin. CPCIF uppgav att även om den ökade prisnivån i genomsnitt var cirka 33 % lägre än unionens priser under undersökningsperioden, återspeglade den kinesiska importen marknadstendensen med kostnads- och prisökningar och unionsproducenternas onormalt högre pris orsakades främst av andra faktorer som inte var representativa för normala marknadsvillkor, t.ex. unionsindustrins höga energi- och arbetskraftskostnader till följd av covid-19 och det ryska militära angreppet mot Ukraina. |
|
(201) |
CPCIF ansåg att prisunderskridandet för den kinesiska importen av alkylfosfatestrar inte hade någon prisnedsättande eller prishämmande inverkan på unionspriserna, som fortsatte att öka under hela skadeundersökningsperioden. Priserna från Kina påverkade inte på något sätt de priser som fastställts av unionsproducenterna, vilket framgår av att unionsindustrin 2022 kunde höja priset på alkylfosfatestrar över trendnivån. Unionsproducenterna kunde upprätthålla sina priser långt över sina produktionskostnader utom under undersökningsperioden, och det marginella prisunderskridandet för den kinesiska importen hade därför ingen inverkan på unionsproducenternas förmåga att höja sina priser fram till 2022. |
|
(202) |
Klagandena bemötte dessa påståenden och hävdade att det finns en stor prisskillnad mellan det kinesiska importpriset och unionsindustrins pris, vilket bör betraktas som en väsentlig skadefaktor. |
|
(203) |
Kommissionen noterar inledningsvis att prisunderskridande och pristryck är två oberoende priseffekter som anges i artikel 3.3 i grundförordningen som alternativ, som eventuellt inträffar samtidigt i ett visst fall. Såsom anges i skälen 398 och 440–441 i förordningen om provisorisk tull konstaterades det i undersökningen att unionsindustrin inte kunde föra vidare den betydande höjningen av råvarukostnaderna. Med en marknadsandel på 80 % var det uppenbart att den kinesiska importen kunde fastställa marknadspriset för den undersökta produkten. Medan unionsindustrins produktionskostnad per enhet ökade med 42 % kunde den höja sina priser med endast 36 %. Unionsindustrin kunde således inte kompensera för den kostnadsökning som den drabbades av på grund av att den kinesiska importen förhindrade prisökningar som annars skulle ha ägt rum. Det faktum att det genomsnittliga importpriset från Kina under 2020 och 2021 inte underskred unionsindustrins pris och att unionsindustrin kunde ackumulera vinster beror främst på den exceptionella covid-19-krisen och de höga fraktkostnaderna under den perioden. Från och med 2022, när marknaden återgick till den situation som rådde före covid-19, började dock den kinesiska importen återigen underskrida unionsindustrins priser, och unionsindustrins lönsamhet vändes till förlust. Den kinesiska importen påverkade därför unionsproducenternas förmåga att fastställa sina priser, och påståendet avvisades därför. |
|
(204) |
Shekoy Europe och Quimidroga hävdade att uppgifterna om unionens förbrukning, importvolymerna från Kina, den marknadsandel som denna import utgör och importpriserna är partiska på grund av att TEP ingår i statistiken, medan unionsindustrin endast tillverkar TCPP. |
|
(205) |
Såsom anges i skälen 27–57 avvisade kommissionen att TEP skulle undantas från produktdefinitionen. Analysen av importen görs därför på aggregerad nivå för alla de produkttyper som omfattas av den undersökta produkten. Såsom anges i skäl 377 i förordningen om provisorisk tull följde dessutom priset på båda produkttyperna samma trend. |
|
(206) |
Quimidroga hävdade att den beräkning av prisunderskridandet som anges i skälen 378 och 379 i förordningen om provisorisk tull endast grundar sig på den kinesiska importen av TCPP och unionsindustrins försäljning av TCPP. |
|
(207) |
Kommissionen bekräftade att eftersom unionsindustrin inte producerade TEP, grundades prisjämförelsen endast på försäljningen av TCPP. En prisjämförelse per produkttyp ansågs vara skäligast, med tanke på prisskillnaderna mellan olika produkttyper. Denna invändning måste därför avvisas. |
|
(208) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande importen från det berörda landet bekräftades de slutsatser som anges i skälen 369–379 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5 Unionsindustrins ekonomiska situation
4.5.1 Allmänna anmärkningar
|
(209) |
Quimidroga hävdade att de makroekonomiska indikatorerna i förordningen om provisorisk tull endast avsåg produktionen av TCPP och att jämförelsen med importen från Kina, som omfattade både TCPP och TEP, var asymmetrisk. |
|
(210) |
Såsom anges i skäl 191 drog kommissionen slutsatsen att TEP omfattas av produktdefinitionen och att TEP, trots att unionsindustrin inte producerade denna produkttyp, är en likadan produkt som TCPP. I enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen är unionsindustrin alla producenter inom unionen som tillverkar de likadana produkterna, vilket således skulle inbegripa producenterna av TCPP. |
4.5.2 Makroekonomiska indikatorer
4.5.2.1 Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande
|
(211) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande bekräftade kommissionen sina slutsatser i skälen 384–386 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.2 Försäljningsvolym och marknadsandel
|
(212) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande försäljningsvolym och marknadsandel bekräftades slutsatserna i skälen 387–389 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.3 Tillväxt
|
(213) |
Quimidroga hävdade att det inte klart framgick av skäl 390 i förordningen om provisorisk tull om minskningen av förbrukningen i unionen omfattade TEP. Eftersom TEP ingår i den berörda produkten omfattade alla undersökningsresultat rörande skada alla produkttyper. |
|
(214) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit beträffande tillväxten bekräftades slutsatserna i skäl 390 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.4 Sysselsättning och produktivitet
|
(215) |
Quimidroga hävdade att inverkan på sysselsättningen var försumbar. |
|
(216) |
Såsom anges i skälen 392 och 393 i förordningen om provisorisk tull ökade antalet anställda som producerade den berörda produkten först, men minskade sedan från och med 2021. Under hela skadeundersökningsperioden är en minskning synlig. Det faktum att den absoluta siffran för sysselsättningsförlusten var begränsad ändrade inte slutsatserna om den tendens som noterats under skadeundersökningsperioden. |
|
(217) |
Eftersom inga ytterligare synpunkter inkommit beträffande sysselsättning och produktivitet bekräftades de slutsatser som anges i skälen 391–393 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.2.5 Dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning
|
(218) |
Purinova hävdade att kommissionen inte hade tagit hänsyn till att den antidumpningsundersökning om import av TCPP med ursprung i Kina som genomfördes 2010 hade avslutats (18). Den undersökningen avslutades eftersom den inte avslöjade några omständigheter som gjorde att ett sådant avslutande inte skulle ligga i unionens intresse. |
|
(219) |
Den undersökning som genomfördes 2010 avslutades efter det att klagandena återkallat sitt klagomål och kommissionen fann inte något skäl som visade att det inte skulle ligga i unionens intresse att avsluta undersökningen. Den nuvarande situationen skiljer sig från den som rådde 2010: det har inte inkommit någon begäran om återkallande och undersökningen har visat att det förekommer dumpning och väsentlig skada och att införandet av åtgärderna inte skulle strida mot unionens intresse. |
|
(220) |
Undersökningsperioden för den undersökningen var dessutom den 1 juli 2009–30 juni 2010, vilket är 13 år före undersökningsperioden för den aktuella undersökningen. Unionsmarknadsaktörernas ekonomiska intresse och situation kan inte jämföras med kommissionens slutsatser vid den tidpunkten, eftersom de olika ekonomiska faktorer som ligger till grund för dumpning och skada har förändrats under dessa år. |
|
(221) |
I avsaknad av ytterligare synpunkter på dumpningsmarginalens storlek bekräftades slutsatserna i skälen 394 och 395 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3 Mikroekonomiska indikatorer
4.5.3.1 Priser och faktorer som påverkar priserna
|
(222) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att kommissionen bör ha klargjort att prisanalysen i tabell 8 och skäl 397 i förordningen om provisorisk tull, som baseras på TCPP, jämförs med importvolymerna av TCPP och TEP och därmed gjorde kommissionens slutsatser i skäl 397 i förordningen om provisorisk tull vilseledande. |
|
(223) |
Kommissionen noterar inledningsvis att slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband, som sammanfattas i förordningen om provisorisk tull, baserades på uppgifterna för den undersökta produkten som helhet och inte dess undergrupper (produkttyper). Ingenting i den förordningen tyder på något annat. Det bör noteras att det i tabell 8 och skäl 397 i förordningen om provisorisk tull endast gjordes en bedömning av utvecklingen av unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden och unionsindustrins produktionskostnad per enhet och att det inte gjordes någon analys av den kinesiska importförsäljningen. Kommissionens slutsatser i skäl 397 i förordningen om provisorisk tull om den inverkan som den kinesiska prisutvecklingen under skadeundersökningsperioden hade på unionsindustrins priser är inte vilseledande. Såsom anges i skäl 377 i förordningen om provisorisk tull följde priset på de två produkttyperna samma trend under skadeundersökningsperioden, dvs. efter en ökning från 2019 till undersökningsperioden minskade de kraftigt, trots att importpriserna för TCPP och TEP inte var desamma. Påståendet måste därför avvisas. |
|
(224) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att kommissionen borde ha betraktat prisskillnaden mellan TCPP och TEP som en viktig och relevant faktor i produktdefinitionen och konkurrensanalysen, och att kommissionen borde ha gjort en korrekt analys av priseffekterna av priserna på TEP för att säkerställa en korrekt prisjämförbarhet. |
|
(225) |
Kommissionen medgav i skäl 377 i förordningen om provisorisk tull att importpriset för TCPP var lägre än importpriset för TEP, men att priset för båda produkttyperna följde samma trend, dvs. att de ökade i pris under skadeundersökningsperioden. För att göra en rättvis prisjämförelse mellan den importerade produkten och den produkt som såldes av unionsindustrin gjorde kommissionen en beräkning av prisunderskridande och målprisunderskridande på grundval av produktkontrollnumret, där dessa prisskillnader beaktades. |
|
(226) |
Det faktum att det finns en prisskillnad mellan de två produkttyperna har aldrig ifrågasatts. Såsom anges i skälen 39 och 46 i förordningen om provisorisk tull görs utbytbarheten mellan de två produkttyperna på grund av deras prisskillnad till stor del av det faktum att det behövs mindre mängd TEP än TCPP för att slutprodukten ska bli flamhämmande. Med tanke på att omkring 1,8 kg TCPP behövs för att ersätta 1 kg TEP innebär en prisskillnad på 60 % att de två produkttyperna prissätts på samma sätt för slutanvändaren i kg av produkten i senare led och ansågs då konkurrera direkt med varandra. Med dessa koefficienter, som inte har ifrågasatts av de berörda parterna, skulle kostnaden för TEP till och med vara lägre än kostnaden för TCPP i slutprodukten. |
|
(227) |
Dessutom används produktkontrollnummer just precis för att ta hänsyn till sådana prisskillnader mellan olika produkttyper. Analysen av skada och orsakssamband görs på grundval av aggregerade uppgifter om import, produktion och försäljning, men vid beräkningarna av dumpning, prisunderskridande och målprisunderskridande är det motiverat att ta hänsyn till en eventuell prisvariation inom undergruppen av den undersökta produkten. Påståendet avvisades därför. |
|
(228) |
Eftersom inga andra synpunkter inkommit avseende detta avsnitt bekräftades slutsatserna i skälen 396–398 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.2 Arbetskraftskostnader
|
(229) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande arbetskraftskostnaderna bekräftades slutsatserna i skälen 399 och 400 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.3 Lager
|
(230) |
Eftersom inga synpunkter inkommit beträffande lagren bekräftades slutsatserna i skälen 401 och 402 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.3.4 Lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga
|
(231) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade CPCIF att unionsindustrin förblev lönsam under hela skadeundersökningsperioden fram till 2022, vilket tyder på en stark industri. Unionsindustrins förlust under undersökningsperioden orsakades inte av importen från Kina, utan berodde på exceptionella marknadsförhållanden till följd av kostnaderna för energi och arbetskraft. Purinova hävdade att lönsamhetsförlusten var en följd av marknadskrafternas naturliga verkan och klagandenas ekonomiskt felaktiga beslut, snarare än en följd av importen från Kina. Purinova hävdade vidare att unionsindustrin inte hade anpassat sig till marknadsvillkoren efter den exceptionella situationen med extremt höga vinstnivåer under 2021 och därmed förlorade sin konkurrenskraft. Quimidroga tog också upp denna kraftiga nedgång i produktionsvolymen och uppgav att man inte kunde förstå varför produktionsvolymerna minskade, samtidigt som unionsindustrin fortfarande var lönsam 2022. |
|
(232) |
Klagandena hävdade att lönsamhetsnivåerna påverkades positivt av långfristiga kontrakt som täckte en betydande del av deras försäljning som delvis skyddade vissa unionsproducenter från den dumpade importens skadevållande verkningar under en viss tid. |
|
(233) |
Kommissionen konstaterade att unionsindustrin faktiskt nådde en exceptionellt hög vinstmarginal under 2021. Denna marginal urholkades dock snabbt under 2022 och undersökningsperioden, vilket ledde till en förlust (–6 %). Detta sammanföll med en ökning av den kinesiska importen med 32 procentenheter från 2021 till undersökningsperioden till priser som underskred priserna under 2022 och undersökningsperioden. På grund av denna ökade lågprisimport kunde unionsindustrin inte konkurrera och minskade sin produktionsvolym med 72 procentenheter under perioden 2021 till undersökningsperioden, vilket mer än halverade dess marknadsandel. Detta visar att det fanns ett tydligt samband mellan den ökade volymen dumpad import från Kina och minskningen av unionsindustrins försäljning och vinst. CPCIF:s och Purinovas påstående måste därför avvisas. |
|
(234) |
Enligt Shekoy Europe visade tabell 11 i förordningen om provisorisk tull på mycket begränsade investeringar från unionsindustrins sida, trots de höga lönsamhetsnivåerna under 2021 och 2022. Detta visade att unionsproducenterna, trots obalansen mellan efterfrågan och produktion i unionen, inte har investerat i ny kapacitet eller nya processer. |
|
(235) |
Investeringsnivån befanns vara begränsad under skadeundersökningsperioden och avsåg främst underhåll och inte produktionsökning. Detta berodde på att det förekom dumpad kinesisk import på marknaden, vilket avsevärt påverkade unionsindustrins utnyttjande av produktionskapaciteten, som minskade med 39 procentenheter under skadeundersökningsperioden till 30 % under undersökningsperioden. I och med den kinesiska importens ökande marknadspenetration kunde unionsindustrin inte fullt ut utnyttja sin befintliga produktionskapacitet, än mindre utöka den. Shekoy Europes påstående måste därför avvisas. |
|
(236) |
Quimidroga upprepade sitt påstående att uppgifterna om lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet endast omfattar försäljningen av TCPP och hävdade att lönsamhetssiffran i tabell 11 i förordningen om provisorisk tull är felaktigt beräknad jämfört med tabell 8 i samma förordning. |
|
(237) |
Kommissionen bekräftade att unionsindustrin endast producerade TCPP och konstaterade att unionsindustrin för TCPP gick med förlust med –6 % under undersökningsperioden, vilket framgår av tabell 11 i förordningen om provisorisk tull. Denna lönsamhet beräknas på grundval av kostnaden för sålda varor och andra kostnader, medan det i tabell 8 i förordningen om provisorisk tull görs en jämförelse mellan de genomsnittliga försäljningspriserna och den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet. Följaktligen kan den lönsamhet som visas i tabell 11 inte direkt härledas från tabell 8. Quimidrogas synpunkt måste därför avvisas. |
|
(238) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Quimidroga sitt påstående att de två tabellerna borde vara förenliga om unionsindustrins import av TEP uteslöts. |
|
(239) |
Som anges i skäl 237 är beräkningsmetoderna bakom de två tabellerna olika. Produktionskostnaden per enhet beräknas på ett annat sätt än kostnaden för sålda varor och andra kostnader. Detta är skälet till att Quimidrogas påstående är felaktigt. Ingen av tabellerna inbegriper import av den undersökta produkten. All import av den undersökta produkten redovisades i tabell 3. |
|
(240) |
I avsaknad av andra synpunkter om lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga bekräftades de slutsatser som anges i skälen 403–409 i förordningen om provisorisk tull. |
4.5.4 Slutsats beträffande skada
|
(241) |
Quimidroga hävdade att jämförelsen av skada gjordes på en inkonsekvent och asymmetrisk grund, eftersom importen omfattade TEP och TCPP medan unionsindustrin endast producerade TCPP. |
|
(242) |
Ovannämnda påstående bygger i grunden på förutsättningen att TEP inte ska omfattas av produktdefinitionen. Eftersom TEP är en del av den berörda produkten grundades bedömningen av skada på importen av både TEP och TCPP. Båda produkttyperna konkurrerade med varandra på unionsmarknaden, trots att unionsindustrin endast producerade TCPP. I skäl 377 i förordningen om provisorisk tull klargjordes det att priset för de två produkttyperna har varit olika, men att de följde samma trend under skadeundersökningsperioden. Prisskillnaden mellan de två produkttyperna påverkade inte någon av de andra huvudsakliga skadeindikatorerna, och kommissionen bekräftade därför slutsatserna i skälen 410–418. |
|
(243) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter vidhöll Quimidroga sitt påstående och menade att kommissionen inte gjorde en korrekt bedömning av unionsindustrins uteblivna produktion av TEP. Fastställandet av skada bör endast gälla för TCPP eftersom unionsindustrin inte tillhandahöll några tillförlitliga, kontrollerbara och objektiva uppgifter om hur importen av TEP har vållat unionsindustrin väsentlig skada, särskilt som unionsindustrin slutade tillverka TEP för 20 år sedan. |
|
(244) |
Quimidroga hävdade vidare att det fanns en motsägelse mellan skälen 207 och 223, i vilka, å ena sidan, beräkningarna av dumpning, prisunderskridande och målprisunderskridande gjordes per produkttyp och, å andra sidan, slutsatserna om dumpning, skada och orsakssamband baserades på den undersökta produkten som helhet. Enligt företaget kräver skadebedömningen, även om den utförs på aggregerad basis, uppgifter för varje produkttyp, särskilt eftersom det endast finns två produkttyper. |
|
(245) |
Eftersom kommissionen beslutade att inte utesluta TEP från produktdefinitionen grundades fastställandet av skada, precis som fastställandet av dumpning, på produkten som helhet. Kommissionen menade att de två produkttyperna konkurrerade direkt med varandra i en majoritet av användningsområdena i senare led, och menade därför att båda produkttyperna vållade unionsindustrin väsentlig skada. |
|
(246) |
Såsom anges i skälen 225–227 görs beräkningarna av dumpning, prisunderskridande och målprisunderskridande på grundval av produktkontrollnummer för att ta hänsyn till eventuella prisvariationer mellan produkttyper inom undergruppen av den undersökta produkten. Å andra sidan analyseras i skadebedömningen effekten av all import av den undersökta produkten från det berörda landet, där en prisdifferentiering mellan produkttyper inte är en avgörande faktor när det konstateras att de olika produkttyperna konkurrerar direkt med varandra. Påståendet avvisades därför. |
5. ORSAKSSAMBAND
5.1 Bedömning
|
(247) |
I sina preliminära undersökningsresultat särskilde kommissionen de potentiella verkningarna av alla kända faktorer på unionsindustrins situation från den dumpade importens skadevållande verkningar. Utöver den dumpade importen var dessa faktorer följande: import från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, unionsindustrins investeringskostnader, förbrukningen och den påstådda marknadsbalanseringseffekten, de ökade kostnaderna för råvaror och energi samt inflationen i unionen och bristen på utbytbarhet mellan TCPP och TEP. Dessa andra faktorers inverkan på unionsindustrins skada befanns dock vara begränsad, om det ens fanns någon, och försvagade inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som konstaterats. |
5.2 Synpunkter från berörda parter efter de provisoriska åtgärderna
|
(248) |
Quimidroga hävdade att analysen av orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit är behäftad med allvarliga fel, eftersom TEP ingår i analysen. |
|
(249) |
Efter utlämnandet av uppgifter på förhand hävdade Prochema att TEP inte kunde ha vållat skada eftersom klagandena själva köper TEP från unionsimportörer eller direkt från kinesiska exporterande producenter, eftersom TEP inte släpptes ut på den europeiska marknaden till ett pris som var lägre än dess kostnadsvärde och priset på TEP alltid var betydligt högre än TCPP, även jämfört med klagandenas TCPP-priser på den europeiska marknaden. TEP kunde därför inte ha dumpats eller ha vållat skada på unionsmarknaden. |
|
(250) |
Dessa påståenden styrktes inte av någon bevisning. Dessutom bygger de på förutsättningen att TEP inte bör omfattas av produktdefinitionen. |
|
(251) |
Såsom anges i skäl 57 omfattas TEP av produktdefinitionen och det är därför motiverat att inkludera TEP i bedömningen. Undersökningen visade att unionsindustrin endast köpte in begränsade volymer av TEP, mindre än 5 % av unionens förbrukning av alkylfosfatestrar, som inte kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen bekräftade i skäl 205 att priset på TEP var högre än priset på TCPP, men såsom konstateras i skäl 46 i förordningen om provisorisk tull behövs en liten mängd TEP för att ersätta TCPP, vilket delvis skulle kompensera för den högre produktionskostnaden och kompensera prisskillnaden för TEP. |
|
(252) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter upprepade CFCIP sitt påstående att om unionsindustrin hade lidit någon skada, berodde detta på andra faktorer än importen från Kina, inbegripet men inte begränsat till återgången till ”normala” marknadsvillkor, ökade kostnader för råvaror, högre energipriser samt hög inflation och höga arbetskraftskostnader. Quimidroga hävdade dessutom att årsredovisningen för två av klagandena hänvisade till andra faktorer som påverkade företagets resultat, t.ex. den ekonomiska situationen i unionen, den geopolitiska situationen i olika regioner som gränsar till Europa, svag efterfrågan, växelkursfluktuationer och ett tillfälligt upphävande av tull. |
|
(253) |
Kommissionen bedömde alla andra kända faktorer som kunde ha vållat skada i den mening som avses i artikel 3.7 i grundförordningen och som anges i skäl 247. De synpunkter som de berörda parterna lämnade efter det preliminära utlämnandet av uppgifter innehöll inga nya väsentliga uppgifter eller bevis som skulle ha kunnat ogiltigförklara den slutsats som dragits i förordningen om provisorisk tull. Därför bekräftade kommissionen de slutsatser som fastställs i skälen 419–448. |
|
(254) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade Quimidroga och CFCIP sitt påstående. CFCIP menade att den kinesiska importen först började underskrida unionsindustrins priser från och med 2022 på grund av den exceptionella marknadssituation som unionsindustrin befann sig i, med höga energikostnader, en allmän ekonomisk nedgång och hög inflation till följd av Rysslands aggression mot Ukraina, medan de kinesiska producenterna inte påverkades av dessa faktorer. |
|
(255) |
I skälen 424–448 i förordningen om provisorisk tull bedömde kommissionen andra faktorer som kunde ha vållat unionsindustrin skada, bland annat ökade kostnader för råvaror och energi samt inflation i unionen. Kommissionen ansåg emellertid inte att någon av dessa faktorer försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den skada som unionsindustrin lidit. CFCIP lade inte fram någon ytterligare bevisning till stöd för sitt påstående och kommissionen avvisade detta påstående. |
|
(256) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att det tillfälliga upphävandet av tull för de KN-nummer enligt vilka den berörda produkten importeras till unionen kan ha förvärrat unionsindustrins skadevållande situation, eftersom den tidigare tillämpliga gemensamma tullsatsen upphävdes och den berörda produkten kom in i unionen tullfritt. |
|
(257) |
Kommissionen analyserade detta påstående. Det konstaterades att det tillfälliga upphävandet av tull endast kunde ha haft en marginell inverkan på unionsproducenternas skada, eftersom den gemensamma tullsatsen på den berörda produkten var 6,5 %. Mot bakgrund av en genomsnittlig prisunderskridandenivå på 34,6 % konstaterades det att det tillfälliga upphävandet av tull inte minskade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som konstaterats. Detta påstående måste därför avvisas. |
|
(258) |
Efter utlämnandet av uppgifter upprepade CFCIP sitt påstående att det inte finns någon utbytbarhet mellan TCPP och TEP. Det upprepades att dessa två produkttyper inte är likadana och inte kan användas omväxlande. Eftersom unionsindustrin endast producerar TCPP, kan importen av TEP inte ha vållat skada. |
|
(259) |
Eftersom CFCIP inte underbyggde detta påstående ytterligare och inte lade fram någon bevisning som skulle kunna ogiltigförklara slutsatserna i skäl 445 i förordningen om provisorisk tull, avvisade kommissionen påståendet och bekräftade sin slutsats i skäl 445. |
|
(260) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CFCIP detta påstående att unionsindustrin inte producerar TEP och att TEP som importeras från Kina inte direkt konkurrerar med TCPP som säljs av unionsindustrin på samma marknad. TEP är dessutom 60 % dyrare än TCPP och kunde därför inte vålla någon skada för unionsindustrin som endast producerar och säljer TCPP. |
|
(261) |
Såsom anges i skäl 259 höll kommissionen inte med om detta påstående. De två produkttyperna befanns vara utbytbara och konkurrerade med varandra inom de viktigaste slutanvändningsområdena, dvs. hårdskum. Såsom förklaras i skäl 46 i förordningen om provisorisk tull behövs det en mindre mängd TEP som ersättning för TCPP för att uppnå samma flamskyddsförmåga, vilket delvis skulle kompensera för priset på TEP. Påståendet avvisades därför. |
5.3 Slutsats om orsakssamband
|
(262) |
Slutsatserna i skälen 419–448 i förordningen om provisorisk tull bekräftades. |
6. ÅTGÄRDERNAS NIVÅ
6.1 Skademarginal
|
(263) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade Quimidroga att skademarginalen hade beräknats felaktigt och att den var väsentligt uppblåst. För att styrka sitt påstående lämnade Quimidroga en alternativ beräkning av skademarginalen. Den beräkning som Quimidroga lämnade baserades dock på ett felaktigt cif-pris. I den beräkning av skademarginalen som kommissionen gjorde användes däremot korrekta uppgifter. Alla berörda parter, inbegripet Quimidroga, underrättades om beräkningen och den metod som använts för denna beräkning, och ingen av de exporterande producenterna ifrågasatte den. Påståendet avvisades därför. |
|
(264) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter hävdade den exporterande producenten Anhui RunYue att förordningen om provisorisk tull inte innehöll någon bevisning för att någon av unionsproducenterna hade åtagit sig att investera i minskade koldioxidutsläpp och att den justering som gjordes i enlighet med artikel 7.2 d i grundförordningen därför var spekulativ och bör kontrolleras i framtiden. Om sådana investeringar inte skulle äga rum bör kommissionen sänka antidumpningstullarna i enlighet med detta. |
|
(265) |
Anhui RunYue hävdade vidare att eftersom Kina lanserade sitt eget system för handel med utsläppsrätter för koldioxid 2017, har de kinesiska producenterna också framtida kostnader för koldioxidutsläpp som återspeglas i deras exportpris. För en rättvis jämförelse bör tillägget av framtida utsläppskostnader också göras på det kinesiska exportpriset. |
|
(266) |
Kommissionen ansåg inte att justeringen för framtida miljökostnader var spekulativ. Den enda klagande som begärde denna justering har lämnat väsentlig bevisning som visar de nuvarande kostnaderna för certifikat inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter. Baserat på offentligt tillgängliga uppgifter gjordes en beräkning av kostnaderna för dessa certifikat under de kommande fem åren. |
|
(267) |
Anhui RunYue har inte lämnat några uppgifter om sina kostnader för koldioxidutsläpp. Kommissionen kunde därför inte bedöma om detta företag verkligen hade ådragit sig sådana kostnader och påståendet måste avvisas. |
|
(268) |
Klagandena upprepade att de inte instämde i kommissionens fastställande av vinstmålet, som fastställts till 6 % i enlighet med artikel 7.2 c i grundförordningen. |
|
(269) |
Kommissionen konstaterade att även om klagandena föreslog ett antal metoder för att fastställa vinstmålet, såsom anges i skälen 455–463 i förordningen om provisorisk tull, på grundval av de uppgifter som kommissionen förfogar över, skulle ingen av dessa metoder leda till en lönsamhetsnivå som kunde förväntas om det inte förekom någon dumpad import. Unionsmarknaden påverkades av den dumpade importen från Kina redan innan skadeundersökningsperioden inleddes och har inte kunnat nå upp till den miniminivå på 6 % som fastställs i artikel 7.2c i grundförordningen. De hävdade dessutom att en av klagandena under de senaste tio åren delvis hade skyddats från dumpad import från Kina på grund av ett långtidskontrakt med en stor användare. |
|
(270) |
Kommissionen ansåg dock att vinsten för endast en av de tre klagandena, som delvis skyddades från de kinesiska exporterande producenternas snedvridande handelsmetoder, inte kunde anses vara representativ för unionsindustrins förväntade vinst under normala konkurrensförhållanden. Räntan fastställdes därför till 6 %. |
|
(271) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter menade Kingspan att den TCPP som klagandena sålde jämförs med TCPP och TEP som importerats från Kina, vilket påverkar analysen av skada och orsakssamband. Vid beräkningen av skademarginalen, där importpriset per typ, dvs. TCPP eller TEP, jämförs med målpriset för klagandenas försäljning per typ, dvs. TCPP, ignoreras i själva verket all import av TEP vid beräkningen av skademarginalen. Kingspan hävdade att TEP-marknaden är skild från TCPP-marknaden med väsentligt olika priser och att tullnivån för TEP därför baseras på fakta som inte har något samband med TEP-marknaden. |
|
(272) |
För det första baseras den införda tullnivån på dumpningsmarginalen, som jämförde den kinesiska exportförsäljningen till unionen av båda produkttyperna med ett konstruerat normalvärde för båda produkttyperna. |
|
(273) |
För det andra görs beräkningen av skademarginalen enligt normal praxis per produktkontrollnummer, dvs. en jämförelse mellan de olika produkttyper som producerad av både de exporterande producenterna och unionsindustrin. Eftersom unionsindustrin inte producerade TEP jämförde beräkningen av skademarginalen försäljningen av TCPP från de kinesiska exporterande producenter som ingick i urvalet med unionsindustrins försäljning av TCPP. I motsats till vad Kingspan påstod jämförde kommissionen därför inte TEP-importen med TCPP. Jämförelsen resulterade i en mycket tydlig matchning mellan omkring 85 % av den kinesiska exporten av den berörda produkten och motsvarande produkter från unionens sida. Om Kingspans argument är att analysen borde innehålla en segmentering, fann kommissionen ingen bevisning i ärendehandlingarna för en sådan marknadssegmentering mellan TEP och TCPP som skulle motivera en separat analys av de två produkttyperna. Tvärtom, som förklaras i skäl 445 i förordningen om provisorisk tull, har TEP och TCPP liknande grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och är utbytbara för tillämpningar med hårdskum, som står för merparten av den totala förbrukningen i unionen. Påståendet avvisades därför. |
|
(274) |
I enlighet med artikel 9.4 tredje stycket i grundförordningen, och med hänsyn till att kommissionen inte registrerade importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, analyserade kommissionen utvecklingen av importvolymerna för att fastställa om det under den period för utlämnande av uppgifter på förhand som beskrivs i skäl 4 skett en ytterligare betydande ökning av import som är föremål för undersökningen och i så fall låta den ytterligare skada som uppstått till följd av denna ökning återspeglas i fastställandet av skademarginalen. |
|
(275) |
På grundval av uppgifter från databasen Surveillance (19) var importvolymerna från Kina under den fyra veckor långa perioden för utlämnande av uppgifter på förhand 78 % högre än de genomsnittliga importvolymerna under undersökningsperioden på en fyraveckorsbasis. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det hade förekommit en betydande ökning av den import som är föremål för undersökningen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand. |
|
(276) |
För att återspegla den ytterligare skada som vållats till följd av importökningen beslutade kommissionen att justera nivån för undanröjande av skada på grundval av den ökade importvolymen, vilken anses vara den relevanta viktningsfaktorn på grundval av bestämmelserna i artikel 9.4. Den beräknade därför en multiplikationsfaktor som fastställdes genom att dividera summan av importvolymen under de fyra veckorna av perioden för utlämnande av uppgifter på förhand och de 52 veckorna under undersökningsperioden med importvolymen under undersökningsperioden extrapolerad till 56 veckor. Den resulterande siffran, 1,056, återspeglar den ytterligare skada som vållats av den ytterligare ökningen av importen under de fyra veckorna av utlämnande av uppgifter på förhand. De preliminära skademarginalerna multiplicerades således med denna faktor. |
|
(277) |
Eftersom inga synpunkter inkommit bekräftas skälen 449–470 i förordningen om provisorisk tull. |
|
(278) |
Såsom beskrivs i skälen 274–276 reviderade kommissionen skademarginalerna. Den slutgiltiga nivån för undanröjande av skada för de samarbetsvilliga exporterande producenterna och för alla övriga företag är därför följande:
|
6.2 Slutsatser beträffande åtgärdsnivån
|
(279) |
Med stöd av ovanstående bedömning bör slutgiltiga antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med regeln om lägre tull i artikel 7.2 i grundförordningen:
|
7. UNIONENS INTRESSE
7.1 Unionsindustrins intresse
|
(280) |
CPCIF hävdade att det inte finns något som tyder på att införandet av antidumpningstullar kommer att ha en positiv inverkan på unionsindustrin. |
|
(281) |
CPCIF:s påstående var inte underbyggt och avvisas därför. |
|
(282) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter upprepade CPCIF sin synpunkt om att unionsindustrins produktion inte är tillräcklig för att tillgodose hela unionens efterfrågan på den berörda produkten, och att det skulle ligga i unionens intresse att behålla importen från kinesiska producenter. |
|
(283) |
Såsom anges i skäl 499 i förordningen om provisorisk tull är importen från Kina fortfarande en nödvändig importkälla. Avsikten med antidumpningsåtgärderna är inte att förbjuda import, utan till att återupprätta rättvisa villkor för handel och konkurrens. För att garantera försörjningstryggheten måste produktionen i unionen fortsätta. Påståendet avvisades därför. |
|
(284) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade klagandena att antidumpningsåtgärderna återställer balansen på marknaden och gör så att marknadsaktörerna inte kan dra nytta av illojala handelsmetoder på unionsindustrins bekostnad, vilket säkerställer försörjningstryggheten för användarna. |
7.2 Icke-närstående importörers, handlares och användares intresse
|
(285) |
Efter utlämnandet av uppgifter på förhand hävdade Impag AG att bristen på försörjningstrygghet och unionsindustrins allmänna oförmåga att tillgodose unionens inhemska efterfrågan tvingade användarna att importera till högre priser om antidumpningstullar infördes. Detta upprepades av Quimidroga efter det preliminära utlämnandet av uppgifter, som tillade att unionsindustrin inte levererade TEP och inte visade några indikationer på att den skulle återuppta TEP-produktionen. Antidumpningsåtgärderna skulle således även påverka användarna i senare led av TEP i dess andra användningsområden. Purinova, CPCIF och Systemhouse tillade att unionsindustrins produktionskapacitet har stagnerat och att den inte kan tillgodose den nuvarande och ökande framtida efterfrågan. Det finns dessutom ingen produktion av TEP utanför Kina och, som nämnts ovan, inga tecken på att unionsindustrin skulle börja producera TEP. Därför skulle tullarna endast märkas på marknaden i senare led. |
|
(286) |
Klagandena hävdade att de på grund av trycket från den dumpade importen från Kina hade minskat sitt kapacitetsutnyttjande till miniminivåer, trots att deras installerade kapacitet inte hade minskat. Detta innebär att klagandena snabbt skulle kunna öka sina produktionsvolymer igen om det inte förekom någon dumpad import från Kina. Å andra sidan erkände de att unionsindustrins produktion inte är tillräcklig för att tillgodose hela unionens efterfrågan på alkylfosfatestrar. |
|
(287) |
Det står klart att importen från Kina åtminstone under den närmaste framtiden kommer att förbli en nödvändig källa för användarna av den undersökta produkten. Såsom förklaras i skäl 499 i förordningen om provisorisk tull riskerar trycket från den dumpade importen från Kina att tvinga unionsindustrin att ytterligare minska eller helt upphöra med produktionen i unionen, vilket skulle leda till ännu sämre försörjningstrygghet. Syftet med antidumpningstullen är inte heller att stoppa importen av alkylfosfatestrar från Kina utan att undanröja handelssnedvridande effekter av en illojal handelspraxis, dvs. skadevållande dumpning, och därmed återställa rättvisa handels- och konkurrensvillkor. En exakt beräkning av dumpning och prisunderskridande kalibrerade åtgärderna för att uppnå just detta syfte. Därför avvisades påståendena från Quimidroga, Purinova, CPCIF och Systemhouse. |
|
(288) |
Quimidroga upprepade sina påståenden efter det slutliga utlämnandet av uppgifter och påpekade att förutsättningarna inte fanns för att slå fast att de definitiva åtgärderna inte stred mot unionens intresse eftersom kommissionen inte tog upp frågan om hur unionsindustrin kommer att tillgodose TEP-efterfrågan då den under 20 år inte har återupptagit TEP-produktionen och inget tyder på att den kommer att återuppta produktionen. |
|
(289) |
Såsom anges i skäl 287 medgav kommissionen att importen från Kina kommer att fortsätta att vara en nödvändig importkälla. Att unionsindustrin inte är i stånd att direkt kunna försörja hela unionens förbrukningen ändrar dock inte kommissionens slutsatser enligt ovan. Påståendet avvisades därför. |
|
(290) |
Efter det preliminära utlämnandet av uppgifter uppgav Purinova att kommissionens preliminära undersökningsresultat enbart inriktades på unionsindustrins intressen utan att bedöma andra marknadsaktörers intressen, medan antidumpningsåtgärder skulle ha en oproportionell inverkan på användare och konsumenter. CPCIF hävdade också att alla importörer och användare som gav sig till känna enhälligt motsatte sig införandet av antidumpningsåtgärder, eftersom de skulle vara till nackdel för marknaden i senare led och de flesta användare inte skulle kunna absorbera kostnaderna för åtgärderna. |
|
(291) |
Purinova menade att även om den undersökta produkten endast utgjorde en liten del av klagandenas vinst, med hänvisning till skäl 409 i förordningen om provisorisk tull, utgjorde intäkterna från varor som producerats med användning av alkylfosfatestrar en betydande del av handlarnas och användarnas totala intäkter. Användaren Systemhouse noterade att bedömningen av intresset för användare enbart grundade sig på de samarbetsvilliga användarnas synpunkter. |
|
(292) |
Purinova hävdade att den totala kostnaden för alkylfosfatestrar i slutproduktens slutliga kostnad beror på de särskilda egenskaper och den produktionsteknik som används för slutprodukten i fråga, men att den i genomsnitt överstiger den procentsats som anges i skäl 489 i förordningen om provisorisk tull. Systemhouse angav att kostnadsökningen för slutprodukterna skulle uppgå till 5–10 %. Enligt Systemhouse, som stöds av Rytm-L Sp. z o.o., har de provisoriska åtgärderna redan lett till en ökning av produktionskostnaderna för hårdskum, och för att den nuvarande vinstmarginalen på slutprodukterna ska kunna bibehållas måste kostnaderna föras vidare till slutanvändarna av slutprodukterna. Systemhouse påpekade att det i förordningen om provisorisk tull inte gjordes någon bedömning av kostnadsökningen för mellanprodukter i senare led i förädlingskedjan. |
|
(293) |
Klagandena bemötte detta påstående och hävdade att alla användare uppgav att kostnadsökningen för slutprodukten beror på den berörda produktens särdrag och att icke kontrollerade uppgifter från användarna därför inte bör beaktas i kommissionens slutsatser. |
|
(294) |
För sin bedömning av antidumpningsåtgärdernas inverkan på de olika parterna grundade sig kommissionen på inlagorna från de parter som lämnade de företags-/verksamhetsspecifika uppgifter som möjliggjorde den mest korrekta bedömningen av denna inverkan. Kommissionen noterade att alla importörer och användare motsatte sig införandet av antidumpningstullar. För att kunna göra en rättvis bedömning analyserade kommissionen inlagorna från alla parter. Av de samarbetsvilliga användarnas inlagor framgick det inte att antidumpningstullarna skulle få någon betydande inverkan på importörer och användare. Detta bekräftades ytterligare av de kontrollbesök som gjordes hos en stor importör och en stor användare. Påståendet avvisades därför. |
|
(295) |
Purinova och Impag AG hävdade att antidumpningsåtgärder skulle minska PUR-systemens konkurrenskraft i förhållande till andra värmeisoleringssystem, trots deras fördelar i fråga om värmeisolerande egenskaper. Enligt CPCIF, Purinova och Shekoy Europe lyckades kommissionen inte underbygga sin slutsats att införandet av antidumpningsåtgärder skulle göra det möjligt för unionen att uppnå sina mål för isolering och minskade koldioxidutsläpp och hävdade att antidumpningsåtgärder endast skulle bromsa unionens ansträngningar att minska koldioxidutsläppen från unionens byggnadsbestånd, eftersom användarna sannolikt skulle använda alkylfosfatestrar i mindre utsträckning eller använda andra mindre koldioxideffektiva produkter för byggprojekt i unionen. |
|
(296) |
I skäl 503 i förordningen om provisorisk tull drog kommissionen slutsatsen att åtgärderna inte skulle ha någon betydande inverkan på unionens mål för isolering och minskning av koldioxidutsläppen. Detta beror på den relativt begränsade kostnad som alkylfosfatestrar utgör vid produktion av isoleringsmaterial. Parterna lade inte fram någon bevisning för att denna slutsats var felaktig, och påståendet avvisades därför. |
|
(297) |
Shekoy Europe och Quimidroga hävdade vidare att målen för det tillfälliga upphävandet av de gemensamma tullarna på TCPP och TEP skulle undergrävas genom införandet av antidumpningsåtgärder. |
|
(298) |
Syftet med att införa antidumpningstullar är att återställa rättvisa handels- och konkurrensvillkor. Förekomsten av en tullbefrielse för en del av den berörda produkten kan inte anses vara ett skäl till att inte återställa lika villkor på unionsmarknaden. Påståendet avvisades därför. |
|
(299) |
Enligt Systemhouse beaktade kommissionen inte det faktum att producenter i tredjeländer kunde producera samma slutprodukter som användarna i unionen till en kostnad utan antidumpningstullar. Antidumpningsåtgärderna undergräver därför användarindustrins intressen, särskilt unionsproducenterna av polyolprodukter i senare led i förädlingskedjan. |
|
(300) |
Kommissionen konstaterade att antidumpningsåtgärder är avsedda att återställa rättvisa handels- och konkurrensvillkor. Risken för att produkter i senare led som innehåller den undersökta produkten kan komma att ersättas av andra produkter i senare led i förädlingskedjan får inte vara ett skäl till att inte återställa lika konkurrensvillkor på unionsmarknaden för alkylfosfatestrar i tidigare led genom att man tar itu med situationen med skadevållande dumpning, särskilt när antidumpningstullarnas negativa inverkan på användarna anses vara relativt begränsad. |
|
(301) |
Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade Kingspan att åtgärder mot TEP strider mot unionens intresse, eftersom införandet av tullar på TEP skulle påverka många användare negativt, särskilt i de tillämpningar där TCPP och TEP inte är utbytbara, samtidigt som åtgärderna inte skulle skydda några unionsproducenter, och de på ett otillbörligt sätt skulle hindra skumindustrins övergång till halogenfria produkter, vilka i motsats till TCPP inte är förknippade med eventuella hälsorisker. Enligt Kingspan bortser man i slutsatserna i skäl 294 från den tid och de kostnader i samband med omformulering, omcertifiering och kapitalinvesteringar som kommer att bäras av användare som kan söka sätt att minska användningen och motsvarande kostnader för flamskyddsmedel. |
|
(302) |
I skäl 502 i förordningen om provisorisk tull medgav kommissionen att åtgärderna sannolikt kommer att öka användarnas produktionskostnader, men att den förbättrade försörjningstryggheten i unionen sannolikt också kommer att gynna användarna på medellång och lång sikt. Inga användare av TEP i tillämpningar där utbytbarhet mot TCPP inte var möjlig gav sig till känna i undersökningen och därför kunde eventuella negativa effekter på dessa användare inte bedömas. De samarbetsvilliga användarnas kostnader för den berörda produkten konstaterades dock vara relativt begränsade på grund av den begränsade mängden av den berörda produkten i slutprodukterna. |
|
(303) |
Genom att införa en tull för TCPP och TEP skulle kommissionen inte hindra en eventuell övergång från TCPP till halogenfria produkter, som TEP. Eftersom undersökningen visade på skadevållande dumpning av både TCPP och TEP bör rättvisa handelsvillkor och konkurrens återställas. Dessutom befanns eventuella risker för folkhälsan i samband med TCPP inte vara avgörande. Enligt Europeiska kemikaliemyndigheten har det ännu inte föreslagits någon klassificering för karcinogenicitet. Påståendet avvisades därför. |
7.3 Slutsats om unionens intresse
|
(304) |
Slutsatserna i skäl 504 i förordningen om provisorisk tull bekräftades. |
8. SLUTGILTIGA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER
8.1 Slutgiltiga åtgärder
|
(305) |
Mot bakgrund av de slutsatser som dragits i fråga om dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå samt unionens intresse och i enlighet med artikel 9.4 i grundförordningen bör slutgiltiga antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att dumpad import av den berörda produkten vållar unionsindustrin ytterligare skada. |
|
(306) |
På grundval av ovanstående föreslås följande slutgiltiga antidumpningstullsatser, uttryckta som pris cif vid unionens gräns, före tull:
|
|
(307) |
De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av denna undersökning. De speglar således den situation som under denna undersökning konstaterades föreligga för dessa företag. Dessa tullsatser är således uteslutande tillämpliga på import av den undersökta produkten med ursprung i det berörda landet som tillverkats av de angivna rättsliga enheterna. Import av den berörda produkt som tillverkats av något annat företag, som inte uttryckligen anges i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de som uttryckligen anges, omfattas inte av dessa tullsatser utan omfattas av den tullsats som tillämpas på ”alla övriga företag”. |
|
(308) |
Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om det i ett senare skede ändrar namnet på enheten. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (20). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. |
|
(309) |
För att minimera risken för kringgående av åtgärder till följd av skillnaden i tullsatser krävs särskilda åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av de individuella antidumpningstullarna. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”. |
|
(310) |
Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om importen åtföljs av en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och kan, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen. |
|
(311) |
Om exporten för något av de företag som har en lägre individuell tullsats ökar betydligt i volym, särskilt efter införandet av de berörda åtgärderna, får en sådan volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som härrör från införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning om kringgående inledas under förutsättning att villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får omfatta behovet av att upphäva individuella tullsatser och därmed införandet av en landsomfattande tull. |
|
(312) |
För att säkerställa att antidumpningstullarna tillämpas korrekt bör antidumpningstullen för alla övriga företag inte bara gälla de icke-samarbetsvilliga exporterande producenterna i denna undersökning, utan även de producenter som inte exporterade till unionen under undersökningsperioden. |
|
(313) |
Exporterande producenter som inte exporterade den berörda produkten till unionen under undersökningsperioden bör kunna be kommissionen om att omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. |
|
(314) |
Den nya exporterande producenten bör kunna styrka att
|
8.2 Slutgiltigt uttag av provisoriska tullar
|
(315) |
Med hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och nivån på den skada som vållats unionsindustrin bör de belopp för vilka säkerhet ställts genom de provisoriska antidumpningstullar som infördes genom förordningen om provisorisk tull, tas ut slutgiltigt upp till de nivåer som fastställs i denna förordning. |
9. SLUTBESTÄMMELSER
|
(316) |
När ett belopp ska återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (21) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad. |
|
(317) |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1. En slutgiltig antidumpningstull införs på import av vissa alkylfosfatestrar baserade uteslutande på sidokedjor med två eller tre kolatomer (även klorerade alkylkedjor) och med en fosforhalt på minst 9 % (per vikt) och en viskositet på mellan 1 och 100 mPa·s (vid 20–25 °C) som omfattas av Chemical Abstracts Service (CAS) nummer 13674-84-5, 1244733-77-4 och 78-40-0 och som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2919 90 00 (Taric-nummer 2919 90 00 50 och 2919 90 00 65) och KN-nummer ex 3824 99 92 (Taric-nummer 3824 99 92 38) med ursprung i Folkrepubliken Kina.
2. Följande slutgiltiga antidumpningstullsats ska tillämpas på nettopriset fritt unionens gräns, före tull, för de produkter som beskrivs i punkt 1 och som tillverkas av nedanstående företag:
|
Företag |
Slutgiltig antidumpningstull (%) |
Taric-tilläggsnummer |
|
Anhui RunYue Technology Co., Ltd |
53,1 |
89 AL |
|
Nantong Jiangshan Agrochemical & Chemicals Limited Liability Co. |
68,4 |
89 AM |
|
Shandong Yarong Chemical Co., Ltd |
63,0 |
89 AN |
|
Andra samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet i bilagan |
61,3 |
|
|
Alla övriga företag |
68,4 |
8 999 |
3. De individuella tullsatser som anges för de företag som nämns i punkt 2 ska tillämpas på villkor att det för medlemsstaternas tullmyndigheter uppvisas en giltig faktura innehållande en försäkran, som är daterad och undertecknad av en tjänsteman vid den enhet som utfärdat fakturan och av vilken ska framgå hans eller hennes namn och befattning, med följande lydelse: ”Jag intygar härmed att den kvantitet alkylfosfatestrar som säljs på export till Europeiska unionen och som omfattas av denna faktura har tillverkats av (företagets namn och adress) (Taric-tilläggsnummer) i Kina. Jag försäkrar att uppgifterna i denna faktura är fullständiga och korrekta.” Om ingen sådan faktura uppvisas ska tullsatsen för alla övriga företag tillämpas.
4. Om inte annat anges ska gällande bestämmelser om tullar tillämpas.
Artikel 2
De belopp för vilka säkerhet ställts i form av provisoriska antidumpningstullar enligt genomförandeförordning (EU) 2024/1064 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina ska tas ut slutgiltigt.
Artikel 3
Den bilaga som avses i artikel 1.2 får ändras för att lägga till nya exporterande producenter från Folkrepubliken Kina och göra dem till föremål för en lämplig vägd genomsnittlig antidumpningstullsats för samarbetsvilliga företag som inte ingår i urvalet. En ny exporterande producent ska tillhandahålla bevisning för att
|
a) |
företaget inte exporterade de varor som beskrivs i artikel 1.1 under undersökningsperioden (1 juli 2022–30 juni 2023), |
|
b) |
företaget inte är närstående en exportör eller producent som omfattas av de åtgärder som införs genom denna förordning, och som skulle ha kunnat samarbeta i den ursprungliga undersökningen, |
|
c) |
företaget antingen faktiskt har exporterat den berörda produkten eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att exportera en betydande kvantitet till unionen efter undersökningsperiodens slut. |
Artikel 4
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 12 september 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 176, 30.6.2016, s. 21, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2016/1036/2020-08-11.
(2) EUT C 282, 11.8.2023, s. 4.
(3) EUT C, C/2023/1567, 21.12.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/C/2023/1567/oj.
(4) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/1064 av den 9 april 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av vissa alkylfosfatestrar med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L, 2024/1064, 10.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/1064/oj).
(5) Kommissionens genomförandeforordning (EU) 2017/804 av den 11 maj 2017 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör av järn (annat än gjutjärn) eller stål (annat än rostfritt stål), med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm, med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 121, 12.5.2017, s. 3, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2017/804/oj), skäl 27.
(6) Systemet benämns i skäl 120 i förordningen om provisorisk tull som ”systemet med registrering av hushåll”.
(7) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar on Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations, 10.4.2024, SWD(2024) 91 final (inte översatt till svenska).
(8) https://www.rmzxb.com.cn/c/2020-05-18/2574667.shtml (hämtad den 7 maj 2024).
(9) https://datahelpdesk.worldbank.org/knowledgebase/articles/906519-world-bank-country-and-lending-groups.
(10) Fosforoxiklorid handlas över hela världen i mycket begränsade mängder på grund av dess farliga karaktär (skäl 270 i förordningen om provisorisk tull).
(11) https://www.bcb.gov.br/en/monetarypolicy/priceindex (senast hämtad den 2 juni 2024).
(12) https://ilostat.ilo.org/about/data-collection-and-production (senast hämtad den 2 juni 2024).
(13) Shandong Yarongs synpunkter på det slutliga utlämnandet av uppgifter, punkt 43.
(14) EUT L 169, 4.7.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/1404/oj.
(15) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:62020TJ0762.
(16) Mål C-319/24 P, kommissionen mot Sinopec Chongqing SVW Chemical m.fl., ännu ej offentliggjort.
(17) Företagets reviderade räkenskaper visar att de upprättats i överensstämmelse med IFRS (International Financial Reporting Standards), och dessa standarder föreskriver inte att kostnader för frakt, förpackning och finansiella tjänster ska bokföras i vare sig kostnader för sålda varor eller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. De granskade räkenskaperna innehåller inte heller någon bevisning för att företaget ådragit sig dessa kostnader. Kommissionen har t.ex. inte funnit någon hänvisning till att företaget skulle ha några sjöfraktkostnader.
(18) Kommissionens beslut av den 9 augusti 2011 om avslutande av antidumpningsförfarandet beträffande import av tris(2-klor-1-metyletyl)fosfat med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 205, 10.8.2011, s. 35).
(19) Databasen Surveillance är ett statistiskt verktyg som förvaltas av generaldirektoratet för skatter och tullar vid Europeiska kommissionen. Den tillhandahåller dagligen information om EU:s export- och importtransaktioner (om de deklareras för övergång till fri omsättning) på Taric-nivå.
(20) Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för handel, Direktorat G, Wetstraat/Rue de la Loi 170, 1040 Bryssel, Belgien.
(21) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1046/oj).
BILAGA
Samarbetsvilliga exporterande producenter som inte ingick i urvalet:
|
Namn |
Taric-tilläggsnummer |
|
Fujian Wynca Technology Co., Ltd |
89AP |
|
Futong Chemical Co., Ltd |
89AQ |
|
Hebei Zhenxing Chemical and Rubber Co., Ltd |
89AR |
|
Jiangsu Yoke Technology Co., Ltd |
89AS |
|
Jilin Yonglin Chemical Co., Ltd |
89AT |
|
Ningguo Long Day Chemical Co., Ltd |
89AU |
|
Shanghai Iroyal Chemical Co., Ltd |
89AV |
|
Xinji Hongzheng Chemical Industry Co., Ltd |
89AW |
|
Xuancheng City Trooyawn Refined Chemical Industry Co., Ltd |
89AX |
|
Yangzhou Chenhua New Material Co., Ltd |
89AY |
|
Zhejiang Wansheng Co., Ltd |
89AO |
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2415/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)