|
Europeiska unionens |
SV L-serien |
|
2024/2493 |
27.9.2024 |
KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/2493
av den 23 september 2024
om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2066 vad gäller uppdatering av övervakningen och rapporteringen av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1), särskilt artiklarna 14.1 och 30f.5, och
av följande skäl:
|
1. |
Direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen (EU:s utsläppshandelssystem) reviderades och ändrades genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 (2) för att anpassa det till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (3) som fastställer ett mål om en minskning av nettoutsläppen på minst 55 % fram till 2030, jämfört med 1990 års nivåer. |
|
2. |
Till följd av ändringen av direktiv 2003/87/EG genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/958 (4) och (EU) 2023/959 bör kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 (5) ändras i enlighet med detta för att inkludera de definitioner och detaljerade arrangemang som krävs för övervakning och rapportering av utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen samt för att säkerställa korrekt anpassning till de kriterier för hållbarhet och minskade växthusgasutsläpp som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (6), för övervakning och rapportering av utsläpp vid transport av koldioxid på andra sätt än via rörledningar för geologisk lagring, utsläpp från luftfarten inklusive övervakning och rapportering av luftfartens icke-koldioxideffekter samt utsläpp från det nya utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och industrier som inte omfattas av EU:s utsläppshandelssystem. |
|
3. |
Enligt det nya systemet för handel med utsläppsrätter för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer krävs att ”slutkonsumenten” i artikel 3.69 definieras för att tillhandahålla mer specifik hänvisning till definitionen av den reglerade enheten i artikel 3 ae i direktiv 2003/87/EG. |
|
4. |
Artikel 5 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 bör ändras för att återspegla att övervakning och rapportering ska täcka alla process- och förbränningsutsläpp från den stationära anläggningen, från alla utsläppskällor och bränsle-/materialmängder som hör till de verksamheter som ingår i förteckningen i bilaga I till direktiv 2003/87/EG och all annan direkt därtill anknuten verksamhet i enlighet med artikel 3 e i det direktivet. |
|
5. |
För att förbättra kvaliteten på informationen om biomassa, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och syntetiska koldioxidsnåla bränslen samt för att underlätta den nationella rapporteringen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (7) bör verksamhetsutövarna övervaka och rapportera utsläpp från dessa bränslen där kolfraktionen har emissionsfaktor noll eller inte har emissionsfaktor noll som memorandumposter i utsläppsrapporterna. Parametrar som gäller biomassa som inte har emissionsfaktor noll och biomassa som har emissionsfaktor noll, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen, eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen bör fastställas och redovisas för varje motsvarande bränsle-/materialmängd enligt standardmetoden för beräkningar i artikel 24 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 och massbalanssystem enligt artikel 25 i förordningen. Det behövs särskilda regler för att fastställa beräkningsfaktorer för sammansättning av biomassa som inte har emissionsfaktor noll och biomassa som har emissionsfaktor noll, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen, eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen, inklusive kolfraktionen med emissionsfaktor noll eller som inte har emissionsfaktor noll. |
|
6. |
För att undvika systematisk underskattning av totala utsläpp i massbalanssystemet när kol med emissionsfaktor noll finns i inflöde och i utgående mängder är det viktigt att verksamhetsutövarna fastställer kolinnehållet med emissionsfaktor noll för det producerade materialet. Det krävs tydliga bevis för att visa att underskattning har undvikits och att den totala massan av kolfraktioner med emissionsfaktor noll i de producerade materialen är likvärdig med den totala massan av de kolfraktioner med emissionsfaktor noll som ingår i insatsmaterialet. |
|
7. |
I direktiv 2003/87/EG, omarbetat genom direktiv (EU) 2023/959, anges att emissionsfaktorn för biomassa är noll om biomassan uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp för användning av bränslen av biomassa enligt direktiv (EU) 2018/2001, med beaktande av eventuella nödvändiga justeringar för tillämpning enligt direktiv 2003/87/EG i enlighet med de genomförandeakter som avses i artikel 14 i det direktivet. För att förtydliga villkoren som gäller för biomassa med emissionsfaktor noll och för att följa det omarbetade direktivet (EU) 2018/2001 bör artikel 38.5 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ändras. Om relevanta hållbarhetskriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp inte gäller för en särskild typ av biomassa kan biomassan direkt bedömas med emissionsfaktor noll. I detta avseende bör verksamhetsutövare även visa att kriterierna inte är tillämpliga. Bedömning av bevis för tillämplighet och bevis på hållbarhet är en viktig del av kontrollen där kontrollören ska kontrollera att övervakningsmetoden som används tillämpas korrekt, vilket inkluderar biomassa med emissionsfaktor noll. När hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 29.2 till 29.7 och 29.10 tillämpas krävs att dessa kriterier uppfylls för tillämpning av emissionsfaktor noll. Biomassa som inte uppfyller kriterierna i detta fall bör behandlas som fossilt bränsle. Tillämpning av emissionsfaktor noll inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem skiljer sig från de stödsystem som definieras i artikel 2.5 i direktiv (EU) 2018/2001. |
|
8. |
Enligt artikel 31a i Europaparlamentets och rådets omarbetade direktiv (EU) 2018/2001 (8) ska en unionsdatabas inrättas som gör det möjligt att spåra flytande och gasformiga förnybara bränslen, återvunna kolbaserade bränslen samt syntetiska koldioxidsnåla bränslen (unionsdatabasen). Senast den 21 november 2024 ska unionsdatabasen vara helt driftsatt. Där efterlevnad av hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp krävs enligt artikel 29.2–29.7 och 29.10 i direktiv (EU) 2018/2001 för biomassa, och artikel 29a i detta direktiv för flytande och gasformiga förnybara bränslen och återvunna kolbaserade bränslen ska hållbarhetsbevis tillhandahållas enligt artikel 30 och 31 i detta direktiv. För att underlätta processen och för att minska den administrativa bördan bör medlemsstaterna kunna förlita sig på bevisen från verksamhetsutövare, luftfartygsoperatörer och reglerade enheter inom EU:s utsläppshandelssystem från unionsdatabasen för de transaktioner som gäller en mängd bränsle som har köpts och använts under rapporteringsåret och som har kopplats till annullering av respektive mängd i unionsdatabasen. Om det förekommer flera exempel på bristande efterlevnad för bevis på hållbarhet för de mängder som annullerats i databaserna ska behörig myndighet korrigera de kontrollerade utsläppen enligt detta. |
|
9. |
Enligt artikel 33 i genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ska proverna vara representativa för det berörda partiet utan snedvridning. I de fall där kontinuerlig provtagning från rökgasströmmen används ska analysfrekvensen samordnas med det här förfarandet och omfatta hela rapporteringsåret utan avbrott. |
|
10. |
Genom direktiv (EU) 2023/959 har de verksamheter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2003/87/EG utvidgats när det gäller raffinering av olja, produktion av järn, produktion av aluminiumoxid, produktion av vätgas och transport av koldioxid på andra sätt än i rörledningar. För att säkerställa överenstämmelse med bilaga I till direktiv 2003/87/EG måste bilagorna till genomförandeförordning (EU) 2018/2066 uppdateras. |
|
11. |
I direktiv 2003/87/EG erkänns den potentiella roll som återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung har för att minska växthusgasutsläppen i sektorer där det är svårt att fasa ut fossila bränslen. För att bidra till utfasningen av fossila bränslen behöver minskningen av utsläpp av växthusgaser genom användning av dessa bränslen uppfylla minimikravet för minskning av växthusgasutsläpp enligt artikel 29a i direktiv (EU) 2018/2001 och beräknas enligt den metod som anges i den akt som antagits enligt den artikeln. |
|
12. |
Återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som har kol i sin kemiska sammansättning, som e-fotogen eller e-metanol, behöver kol som råvara för sin produktion. Så länge som inte alla stadier i livscykeln för en produkt i vilken avskilt koldioxid används är föremål för koldioxidprissättning, särskilt i samband med avfallsförbränning, skulle en användning av redovisning av utsläpp vid den tidpunkt då de släpps ut från produkter till atmosfären leda till att utsläppen underskattas. Om återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung framställs av koldioxid som avskilts i en verksamhet som omfattas av direktiv 2003/87/EG ska utsläppen beräknas inom den verksamheten. För att undvika dubbelräkning och kräva dubbel betalning för samma utsläpp bör koldioxidutsläpp från återvunna kolbaserade bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som uppfyller kriterierna i direktiv (EU) 2018/2001 ha en emissionsfaktor på noll. |
|
13. |
Syntetiska koldioxidsnåla bränslen måste uppfylla kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 2.13 i direktiv (EU) 2024/1788 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas. Syntetiska koldioxidsnåla bränslen behöver koldioxid som råvara för produktion. Med förbehåll för en översyn med avseende på kol med emissionsfaktor noll som förbränns i anläggningar som är undantagna från EU:s utsläppshandelssystem på grund av sin höga användning av biomassa i enlighet med punkt 1 i bilaga I, och för att undvika dubbelräkning inom EU:s utsläppshandelssystem i enlighet med artikel 5 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066, om bränslenas kolinnehåll härrör från EU:s utsläppshandelssystem och det därför har redovisats, även när dess utsläppsfaktor är noll, bör utsläppen från det syntetiska koldioxidsnåla bränslet ha emissionsfaktor noll. Utsläppen från syntetiska koldioxidsnåla bränslen med annat kolinnehåll bör hanteras som deras motsvarigheter inom fossila bränslen. Regler för att fastställa fraktionen av syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll ska anges. |
|
14. |
Återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som inte uppfyller kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 29a i direktiv (EU) 2018/2001 anses innebära en otillräcklig minskning av växthusgasutsläpp jämfört med fossila bränslen. Därför bör utsläppen från förbränning av sådana återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung behandlas som deras motsvarigheter inom fossila bränslen. Fossila bränslen får blandas med återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och därför ska regler anges för att fastställa fraktionen av återvunna kolbaserade bränslen eller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung med emissionsfaktor noll. |
|
15. |
Genomförandeförordning (EU) 2018/2066 bör fastställa vilken övervakningsmetod som ska användas för utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen samt syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll. Bestämmelser bör införas för avdrag av den totala mängden utsläpp av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll, i de fall där verksamhetsutövaren använder sig av mätningsbaserade metoder för att fastställa den totala mängden koldioxidutsläpp. När medlemsstaterna utformar stödsystem för förnybara eller koldioxidsnåla bränslen behåller de rätten att ange hur de ska ge incitament till olika förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen. |
|
16. |
När den mätningsbaserade metoden används för biomassa som innehåller bränslen och material ska dessutom villkor läggas till när biomassafraktionen är den samma som biomassafraktionen med emissionsfaktor noll. Förtydliganden bör även tillhandahållas när dessa villkor inte uppfylls och om bestämmelserna som använts i sådana fall som gäller beräkningsbaserade metoder ska följas av verksamhetsutövaren. |
|
17. |
Om anläggningens föreslagna metod inkluderar kontinuerlig provtagning av rökgasflödet, och om den stationära anläggningen samtidigt förbrukar naturgas från nätet ska man för att undvika dubbelräkning fastställa mängden koldioxid från biogas genom laboratorieanalys, så att denna mängd sedan kan dras av från den totala mängden koldioxid med emissionsfaktor noll som tidigare fastställts genom beräkningar. |
|
18. |
I direktiv 2003/87/EG anges inte negativa utsläpp av växthusgaser. För att undvika att negativa utsläpp bildas bör verksamhetsutövaren inte dra bort koldioxid från utsläpp från bränslen med emissionsfaktor noll. Vid avskiljning av utsläpp från en blandning av källor med emissionsfaktor noll och källor med en emissionsfaktor som inte är noll ska man för tydlighets och enkelhets skull fastställa mängden koldioxid från källor med en emissionsfaktor som inte är noll som kan dras av från verksamhetsutövarens utsläpp på grundval av andelen utsläpp med emissionsfaktor noll och andelen utsläpp med en emissionsfaktor som inte är noll. |
|
19. |
Verksamheterna ”transport av växthusgaser för geologisk lagring” och ”geologisk lagring av växthusgaser” i bilaga I till direktiv 2003/87/EG omfattar all den koldioxid som tillåts att transporteras och lagras i en lagringsanläggning enligt direktiv 2009/31/EG oavsett koldioxidens geografiska och fysiska ursprung. För att undvika eventuella luckor i övervakning och rapportering och för att skapa incitament för verksamhetsutövarna inom infrastruktur för koldioxidtransport eller lagringsanläggningar för koldioxid behövs förtydliganden om att dessa verksamhetsutövare bör övervaka och rapportera eventuella utsläpp från all koldioxid för geologisk lagring i sin ägo, inklusive om koldioxiden kommer från verksamhet som faller utanför ramen för direktiv 2003/87/EG. |
|
20. |
Eftersom koldioxid för geologisk lagring förväntas transporteras på olika sätt har man genom direktiv (EU) 2023/959 utökat omfattningen av verksamheten ”transport av växthusgaser för geologisk lagring” i bilaga I till direktiv 2003/87/EG till att gälla alla transportsätt. Det är därför nödvändigt att se över bestämmelserna för övervakning och rapportering när det gäller transport av koldioxid för att säkerställa att de är tillämpliga på en infrastruktur för koldioxidtransport för alla transportsätt. Om ett transportsätt även omfattas av en annan verksamhet enligt direktiv 2003/87/EG bör utsläppen som omfattas av den andra verksamheten enligt det direktivet undantas från gränserna för transportverksamheten för koldioxid för att undvika dubbelräkning av utsläppen. |
|
21. |
Transport av koldioxid för geologisk lagring får genomföras på långa sträckor. Koldioxiden kan därför vara i transit under lång tid. I sådana fall är det lämpligt att ge verksamhetsutövaren för infrastrukturen för koldioxidtransport en flexibilitet i att under ett visst år göra avdrag för koldioxidutsläpp som fortfarande transporteras den 31 december det året, under förutsättning att koldioxidtransporten når sitt mål och överförs till en lagringsanläggning eller till en annan anläggning som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem senast 31 januari det närmast följande året. |
|
22. |
I det reviderade direktivet 2003/87/EG ändrades definitionen av utsläpp så att den även inkluderar växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären. Dessa ska därför även anses vara utsläpp enligt EU:s utsläppshandelssystem, om de inte lagras i en lagringsanläggning enligt direktiv 2009/31/EG eller är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet vid normal verksamhet efter att produkten är uttjänt. Följaktligen behöver bilagorna till genomförandeförordning (EU) 2018/2066 uppdateras i enlighet med detta så att de beaktar växthusgaser som släppts ut på andra sätt än direkt i atmosfären samtidigt som dubbelräkning undviks av utsläpp där växthusgaser som inte släpps ut direkt i atmosfären återanvänds i samma anläggning eller i andra anläggningar inom EU:s utsläppshandelssystem. För att undvika onödiga avbrott i anläggningar som berörs av dessa ändringar bör tillämpningen skjutas upp till den 1 januari 2025 för att möjliggöra tillräckligt med tid för de anpassningar som krävs. |
|
23. |
När oxidations- eller omvandlingsfaktor ska fastställas för bränsle-/materialmängd ska kolmonoxid (CO) som släpps ut i atmosfären betraktas som den likvärdiga molmängden koldioxid. Kolmonoxid som överförs på annat sätt i en produkt eller som råvara betraktas inte som utsläpp enligt direktiv 2003/87/EG. |
|
24. |
I artikel 12.3 b i direktiv 2003/87/EG anges att utsläppsrätter inte behöver överlämnas för utsläpp av växthusgaser som anses ha avskilts och använts på ett sådant sätt att de är permanent kemiskt bundna i en produkt så att de inte kommer ut i atmosfären vid normal användning, inbegripet vid normal verksamhet efter att produkten är uttjänt. En allmän bestämmelse behöver införas för verksamhetsutövare för att fastställa och dra av den koldioxid från sina utsläpp som anses vara permanent kemiskt bunden i en produkt som anges i den delegerade akten som antagits enligt artikel 12.3b i direktiv 2003/87/EG och som ersätter bestämmelsen som tillåter avdrag av koldioxid som anses vara kemiskt bundet i utfälld kalciumkarbonat. |
|
25. |
Med beaktande av artikel 14.5 i direktiv 2003/87/EG utgör övervaknings-, rapporterings- och verifieringsramen för icke-koldioxideffekter en fristående och tydlig skillnad från koldioxidprissättning. EU:s forsknings- och innovationsverksamhet kring effekterna av och de tekniska lösningarna för luftfartens icke-koldioxideffekter har pågått sedan 1994 och kommer att fortsätta. Mot bakgrund av osäkerheten kring effekterna av icke-koldioxideffekter är det viktigt att övervakning, rapportering och verifiering av icke-koldioxideffekter påbörjas för att säkerställa vetenskaplig validering av effekterna. |
|
26. |
Luftfartygsoperatörerna ska övervaka icke-koldioxideffekterna från den 1 januari 2025, från verksamheter som utförs av flygplan med jetmotorer och som möjliggör beräkning av koldioxidekvivalenter (CO2(e)) per flygning. Luftfartygsoperatörerna måste redovisa luftfartens icke-koldioxideffekter en gång per år. För att underlätta övervakning, rapportering och verifiering för icke-koldioxideffekter ska det under 2025 och 2026 medan redovisningen kan omfatta alla linjer endast krävas rapportering för de linjer som inkluderar två flygplatser i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och linjer från en flygplats i EES till Schweiz eller till Förenade kungariket. När det gäller 2025 och 2026 kan redovisning av luftfartens icke-koldioxideffekter göras från andra flygningar. |
|
27. |
För att minska den administrativa bördan måste luftfartygsoperatörer tillhandahålla en enskild övervakningsplan för koldioxidutsläpp och icke-koldioxideffekter. |
|
28. |
Beräkningen av koldioxidekvivalenter per flygning bör genomföras genom att mäta den globala uppvärmningspotentialen (GWP) under tre tidsspann GWP20, GWP50 och GWP100, för att få en bättre förståelse för dess effekter på klimatet genom att tillämpa effektivitet enligt genomförandeförordning (EU) 2018/2066 och kommissionens spårningssystem för luftfartens icke-koldioxideffekter (NEATS), för att kunna förfina GWP-mätningarna. |
|
29. |
För att kunna beräkna koldioxidekvivalenter för icke-koldioxideffekter bör luftfartygsoperatörerna använda en beräkningsmetod för koldioxidekvivalenter. Metoden inkluderar moduler för att beräkna bränsleförbrukning och olika utsläpp (NOx, CO, HC), beräkningsmodeller för koldioxidekvivalenter med ingående data och standardvärden enligt bilaga IIIa och bilaga IIIb till genomförandeförordning (EU) 2018/2066, där dataluckor förekommer. |
|
30. |
För att undvika uppmuntran till underrapportering får konservativa standardvärden användas. Om det inte finns några uppgifter från luftfartygsoperatören behöver arbetet fortsätta för att möjliggöra redovisning av uppmätta värden, med utgångspunkt från den bästa information som finns tillgänglig. Att förlita sig på standardvärden minskar precisionen i data. |
|
31. |
För att bekräfta vikten av att tillhandahålla lämpliga verktyg för att begränsa den administrativa bördan för övervakning, rapportering och verifiering av luftfartens icke-koldioxideffekter får luftfartygsoperatörerna förlita sig på it-verktyget NEATS, som tillhandahålls av kommissionen. Luftfartygsoperatörerna får även välja att använda egna it-verktyg eller verktyg från tredje part under förutsättning att dessa verktyg uppfyller bestämmelserna i genomförandeförordning (EU) 2018/2066, särskilt artikel 56a, och förutsatt att kommissionen godkänner dem. |
|
32. |
Luftfartygsoperatörerna bör på ett säkert sätt samla in och lagra övervakade uppgifter, inklusive flyguppgifter och information om luftfartyg. Luftfartygsoperatörerna får därför använda sig av kommissionens it-verktyg och/eller verktyg från tredje part för att säkerställa efterlevnad av sekretessreglerna och tillgänglighet för verifieringsändamål. |
|
33. |
I en situation där inga uppgifter lämnats av luftfartygsoperatörerna bör NEATS kunna användas för att beräkna koldioxidekvivalenterna automatiskt, mot bakgrund av uppgifter fån externa källor och de standardvärden som beskrivs i bilaga IIIa och bilaga IIIb till genomförandeförordning (EU) 2018/2066. |
|
34. |
Om inga it-verktyg finns tillgängliga bör luftfartygsoperatörerna övervaka de uppgifter om viktiga flyg- och luftfartygsegenskaper som krävs som en tillfällig åtgärd. |
|
35. |
Om den gemensamma referensmodellen för numerisk väderprognos (NWP) inte är tillgänglig bör luftfartygsoperatörerna använda en platsbaserad förenklad metod för att beräkna koldioxidekvivalenten för luftfartens icke-koldioxideffekter som en tillfällig åtgärd. |
|
36. |
För att minska den administrativa bördan får små utsläppskällor välja att använda en platsbaserad förenklad metod för att beräkna koldioxidekvivalenten för luftfartens icke-koldioxideffekter. |
|
37. |
Mot bakgrund av återkopplingen vid genomförandet av EU:s utsläppshandelssystem är det nödvändigt att förenkla identifieringen av en luftfartygsoperatör ytterligare enligt artikel 3 o i direktiv 2003/87/EG och att inkludera ett ytterligare steg i den här processen. |
|
38. |
För att anpassa bestämmelserna i artikel 28a.4 i direktiv 2003/87/EG och den här förordningen om definitionen av små utsläppskällor ska den här förordningen uppdateras för att låta de verksamhetsutövare som uppfyller de kriterier som anges i artikel 28a.4 i det direktivet använda de verktyg för beräkning av bränsleförbrukning som införts av Eurocontrol. |
|
39. |
Rapporteringskrav spelar en viktig roll för att säkerställa korrekt övervakning av utsläpp och verkställande av lagstiftning. För att kunna anpassa rapporteringskraven bör lämpliga rapporteringsregler införas för luftfartygsoperatörer som använder andra typer av alternativa flygbränslen, inklusive biodrivmedel, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och andra bränslen inom stödsystemet för EU:s utsläppshandelssystem enligt artikel 3c.6 i direktiv 2003/87/EG. |
|
40. |
Utsläppsgränserna gäller för luftfartygsoperatörernas införande i EU:s utsläppshandelssystem eller Icaos system för kompensation för och minskning av koldioxidutsläpp från internationell luftfart (Corsia). Luftfartygsoperatörerna kan anses vara små utsläppskällor eller ha tillstånd att använda förenklade verktyg. I enlighet med syftet för EU:s utsläppshandelssystem och principerna som även ingår i Icaos plan Corsia ska beräkningarna av dessa utsläppsgränser inte beakta eventuella användning av bränslen som har emissionsfaktor noll. Det är därför lämpligt att skapa en preliminär emissionsfaktor för att kunna beräkna dessa gränsvärden. |
|
41. |
I enlighet med direktiv (EU) 2023/959 kommer överlämnandet av utsläppsrätter inom det nya utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer att inledas 2028 för de årliga utsläppen för 2027. Övervakningen och rapporteringen av utsläpp inom det nya utsläppshandelssystemet kommer att inledas den 1 januari 2025. Tydliga övervaknings- och rapporteringsregler för utsläppshandelssystemet för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer bör fastställas tillräckligt långt i förväg, för att främja ett ordnat genomförande i medlemsstaterna. För att minska den administrativa bördan, säkerställa att övervakningsmetoderna är enhetliga och bygga vidare på erfarenheterna från det befintliga utsläppshandelssystemet för stationära anläggningar och luftfart är det lämpligt att fastställa de relevanta reglerna för det nya systemet. |
|
42. |
För att säkerställa en tydlig noggrannhetsgrad för övervakning och för att minimera den administrativa bördan för de reglerade enheterna och de behöriga myndigheterna bör täckningsfaktorn tillämpas efter kategoriseringen av den reglerade enheten och bränsleflödet. Detta bör möjliggöra en noggrannare övervakning och undvika onödiga ändringar av övervakningsplanerna, vilket i sin tur minskar den administrativa bördan för de reglerade enheterna och de behöriga myndigheterna. |
|
43. |
För att begränsa den administrativa bördan är det lämpligt att tillhandahålla särskilda regler för reglerade enheter med låga utsläpp och skapa flexibilitet för de behöriga myndigheterna vid kategoriseringen av reglerade enheter. |
|
44. |
För att förenkla genomförandet av de nya åtgärderna är det lämpligt att tillhandahålla ett tidsbundet undantag före 2027 för tillämpningen av täckningsfaktorn efter kategoriseringen. Det är lämpligt att de behöriga myndigheterna ska kunna kvalificera en reglerad enhet som en reglerad enhet med låga utsläpp, eller att den reglerade enheten ska kunna klassificera sig själv och varje bränsleflöde, på grundval av utsläppen när täckningsfaktorn har tillämpats, med undantag för koldioxid från bränslen med emissionsfaktor noll, där det på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan visas att den täckningsfaktor som har tillämpats för klassificeringen även kommer att vara representativ under de kommande åren. |
|
45. |
För att underlätta verifiering är det lämpligt att de som driver stationära anläggningar, luftfartygsoperatörer, rederier och reglerade enheter skickar in uppgifter om bränslen som används för verksamheter som anges i bilaga I till direktiv 2003/87/EG tillsammans med den årliga utsläppsrapporten. Det bör inte krävas någon separat rapport för mängden bränsle som köpts in och som använts. Genomförandeförordning (EU) 2018/2066 bör därför ändras i enlighet med detta. |
|
46. |
För att underlätta en ordnad och samstämmig inlämning av övervakningsplanen till behöriga myndigheter från de reglerade enheterna och med beaktande av bestämmelserna som redan har antagits i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2122 (9) om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2066, bör samtliga bestämmelser i den här förordningen som gäller den nya utsläppshandeln för byggnader, vägtransporter och ytterligare sektorer gälla från den 1 juli 2024. |
|
47. |
I direktiv 2003/87/EG anges redan att utsläppen från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som används av luftfartygsoperatörer ska bedömas ha emissionsfaktor noll innan översynen av genomförandeförordning (EU) 2018/2066 träder i kraft. För att säkerställa samstämmighet, tydlighet och lika villkor bör reglerna för övervakning och rapportering av utsläpp från förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen och syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll gälla från den 1 januari 2024. |
|
48. |
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Genomförandeförordning (EU) 2018/2066 ska ändras på följande sätt:
|
1. |
Artiklarna 1 och 2 ska ersättas med följande: ” Artikel 1 I denna förordning fastställs regler för följande:
Artikel 2 Denna förordning ska tillämpas på övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp angivna i förhållande till de verksamheter som förtecknas i bilagorna I och III till direktiv 2003/87/EG, aktivitetsdata från stationära anläggningar, luftfartsverksamhet, inklusive luftfartens icke-koldioxideffekter, samt frisläppta bränslemängder från verksamheter som avses i bilaga III till det direktivet. Det ska gälla följande:
Övervakning och rapportering av luftfartens icke-koldioxideffekter från 2025 ska omfatta alla icke-koldioxideffekter av luftfartsverksamhet som anges i bilaga I till direktivet och som inbegriper en flygplats inom EES. Vad gäller övervakning och rapportering av luftfartens icke-koldioxideffekterunder 2025 och 2026, ska dock rapportering endast krävas för linjer som inbegriper två flygplatser i EES, och linjer från en flygplats i EES till Schweiz eller till Förenade kungariket. För 2025 och 2026 får luftfartens icke-koldioxideffekter när det gäller andra flygningar rapporteras på frivillig basis.” |
|
2. |
Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
|
|
3. |
Artikel 4 ska ersättas med följande: ” Artikel 4 Verksamhetsutövare och luftfartygsoperatörer ska se till att övervakningen och rapporteringen av växthusgasutsläpp och luftfartens icke-koldioxideffekter i enlighet med direktiv 2003/87/EG sker i enlighet med principerna i artiklarna 5–9 i den här förordningen.” |
|
4. |
I artikel 5 ska första stycket ersättas med följande: ”Övervakningen och rapporteringen ska vara komplett och omfatta alla process- och förbränningsutsläpp från alla utsläppskällor och bränsle-/materialmängder som hör till de verksamheter som ingår i förteckningen i bilaga I till direktiv 2003/87/EG och andra relevanta verksamheter som omfattas enligt artikel 24 i det direktivet samt tillhörande verksamheter inom anläggningen och alla växthusgaser som specificeras för dessa verksamheter, men dubbelräkning ska undvikas.” |
|
5. |
I artikel 6 ska följande punkt införas som punkt 3: ”3. Luftfartygsoperatörer ska inhämta, registrera, sammanställa, analysera och dokumentera övervakningsdata, inbegripet antaganden, referenser, aktivitetsdata och beräkningsfaktorer, på ett så öppet sätt att kontrollören och den behöriga myndigheten kan återge hur luftfartens icke-koldioxideffekter per flygning fastställts.” |
|
6. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Verksamhetsutövare och luftfartygsoperatörer ska se till att det är möjligt att med rimlig säkerhet fastställa att de rapporterade utsläppen och luftfartens icke-koldioxideffekter är korrekta. Utsläppen och luftfartens icke-koldioxideffekter ska fastställas med lämpliga övervakningsmetoder enligt denna förordning. Utsläppsrapporter och rapporter om luftfartens icke-koldioxideffekter samt därtill hörande upplysningar får inte innehålla några väsentliga felaktigheter enligt definitionen i artikel 3.6 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 (*1) eller någon snedvridning i val och presentation av information och ska ge en trovärdig och välavvägd redogörelse för en anläggnings eller luftfartygsoperatörs utsläpp och luftfartens icke-koldioxideffekter. Vid val av övervakningsmetod ska de förbättringar som uppnås till följd av större noggrannhet vägas mot merkostnader. Övervakningen och rapporteringen ska därför eftersträva högsta nåbara noggrannhet, om inte detta är tekniskt ogenomförbart eller medför orimliga kostnader. (*1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2067 av den 19 december 2018 om verifiering av uppgifter och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L 334, 31.12.2018, s. 94 , ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/2067/oj).” " |
|
7. |
I artikel 11.1 ska första stycket ersättas med följande: ”1. Varje verksamhetsutövare eller luftfartygsoperatör ska övervaka växthusgasutsläpp och luftfartens icke-koldioxideffekter på grundval av en övervakningsplan som godkänts av den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 12 i den här förordningen och beakta arten och funktionen hos den anläggning eller luftfartsverksamhet som övervakningsplanen tillämpas på.” |
|
8. |
I artikel 14.2 ska följande led införas som led aa:
|
|
9. |
Artikel 15.4 ska ändras på följande sätt:
|
|
10. |
I artikel 18.2 andra stycket, artikel 19.2 a, b och c, artikel 19.5, artikel 38.1 och artikel 47.2 a och b, ska termen ”biomassa” ersättas med ”kol med emissionsfaktor noll”. |
|
11. |
I artikel 19 ska punkt 6 utgå. |
|
12. |
Artikel 24 ska ändras på följande sätt:
|
|
13. |
Artikel 25 ska ändras på följande sätt:
|
|
14. |
Artikel 30 ska ändras på följande sätt:
|
|
15. |
I artikel 37.2 ska sista stycket ersättas med följande: ”Om blandade bränslen används ska verksamhetsutövaren styrka att tillämpning av första stycket a eller b inte leder till en underskattning av utsläppen.” |
|
16. |
I avsnitt 2 ska rubriken på underavsnitt 5 ersättas med följande: ” Behandling av biomassa, syntetiska koldioxidsnåla bränslen, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbaserade bränslen ” |
|
17. |
Artikel 38 ska ändras på följande sätt:
|
|
18. |
Artikel 39 ska ändras på följande sätt:
|
|
19. |
Följande artikel ska införas som artikel 39a: ” Artikel 39a Fastställande av fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktion av återvunna kolbaserade bränslen eller syntetisk koldioxidsnål fraktion och fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktion av återvunna kolbaserade bränslen eller syntetisk koldioxidsnål fraktion med emissionsfaktor noll 1. För bränslen eller material som innehåller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen där verksamhetsutövaren inte kan fastställa fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktionen av återvunna kolbaserade bränslen eller den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen i enlighet med punkt 2, ska verksamhetsutövaren anta att förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunna kolbaserade bränslen eller syntetiska koldioxidsnåla bränslen inte förekommer och tillämpa en standardfraktion på 0 % för dessa bränslen. 2. Verksamhetsutövaren ska fastställa följande beräkningsfaktorer för bränslets sammansättning baserat på massbalansen enligt artikel 30.1 i direktiv (EU) 2018/2001:
Genom undantag från första stycket får andra metoder användas om verksamhetsutövaren inte vill tillämpa emissionsfaktor noll för fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktionen av återvunna kolbaserade bränslen eller den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen, såsom materialbalans för den blandnings- eller produktionsprocess som bränslet eller materialet härrör från. 3. Kolinnehållet i bränslen som räknas som förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen enligt direktiv (EU) 2018/2001 som uppfyller kriterierna för minskade växthusgasutsläpp enligt artikel 29a i det direktivet ska anses ha emissionsfaktor noll. Efterlevnaden av kriterierna i artikel 29a i direktiv (EU) 2018/2001 ska bedömas i enlighet med artiklarna 30 och 31.1 i det direktivet. Kriterierna får även anses vara uppfyllda om verksamhetsutövaren tillhandahåller bevis på inköp av en mängd förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen i anslutning till annullering av respektive mängd i den unionsdatabas som inrättats i enlighet med artikel 31a i direktiv (EU) 2018/2001 eller en nationell databas som inrättats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 31a.5 i det direktivet. Vid efterföljande bristande efterlevnad när det gäller bevis på hållbarhet för de mängder som annullerats i de ovan nämnda databaserna ska den behöriga myndigheten korrigera de verifierade utsläppen i enlighet med detta. Om förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen inte uppfyller kriterierna i det första stycket ska dess kolinnehåll betraktas som fossilt kol. 4. Syntetiska koldioxidsnåla bränslen ska anses ha emissionsfaktor noll när kolinnehållet har omfattats av det föregående överlämnandet av utsläppsrätter enligt direktiv 2003/87/EG, om inte den avskilda koldioxiden har emissionsfaktor noll enligt definitionen i artikel 3.38f i denna förordning. Efterlevnaden av kriterierna i artikel 29a3 i direktiv (EU) 2018/2001 ska bedömas i enlighet med artiklarna 30 och 31.1 i det direktivet. Kriterierna får även anses vara uppfyllda om verksamhetsutövaren tillhandahåller bevis på inköp av en mängd syntetiska koldioxidsnåla bränslen i anslutning till annullering av respektive mängd i den unionsdatabas som inrättats i enlighet med artikel 31a i direktiv (EU) 2018/2001 eller en nationell databas som inrättats av medlemsstaten i enlighet med artikel 31a.5 i det direktivet. Vid efterföljande bristande efterlevnad när det gäller bevis på hållbarhet för de mängder som annullerats i de ovan nämnda databaserna ska den behöriga myndigheten korrigera de verifierade utsläppen i enlighet med detta. I annat fall ska kolinnehållet i syntetiska koldioxidsnåla bränslen betraktas som fossilt kol. 5. Verksamhetsutövaren får fastställa fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen och identiska fraktioner av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen med emissionsfaktor noll för naturgas där sådana fraktioner har matats in i ett naturgasnät med hjälp av dokumentation av inköp av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen med motsvarande energiinnehåll, under förutsättning att verksamhetsutövaren på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt kan styrka
Efterlevnad av denna punkt får anses ha visats om verksamhetsutövaren tillhandahåller bevis på inköp av en mängd förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunna kolbaserade bränslen i gasform i anslutning till annullering av respektive mängd i den unionsdatabas som inrättats i enlighet med artikel 31a i direktiv (EU) 2018/2001 eller en nationell databas som inrättats av medlemsstaterna enligt artikel 31a.5 i det direktivet. Vid efterföljande bristande efterlevnad när det gäller bevis på hållbarhet för de mängder som annullerats i de ovan nämnda databaserna, ska den behöriga myndigheten korrigera de verifierade utsläppen i enlighet med detta.” |
|
20. |
Artikel 43 ska ändras på följande sätt:
|
|
21. |
I artikel 44.1 ska första stycket ersättas med följande: ”1. Verksamhetsutövaren ska beräkna timmedelvärdena för varje parameter som är relevant för fastställandet av utsläpp eller koldioxidmängd som överförts genom en mätningsbaserad metod, bland annat koncentrationer och flöde, genom att använda alla datapunkter som finns tillgängliga för den aktuella timmen.” |
|
22. |
I artikel 46 och i bilaga I avsnitt 1 led 7 a, b, och c, ska termen ”transportnät” ersättas med ”infrastruktur för koldioxidtransport”. |
|
23. |
I artikel 47.2 ska sista stycket utgå. |
|
24. |
Artikel 48 ska ändras på följande sätt:
|
|
25. |
Artikel 49 ska ändras på följande sätt:
|
|
26. |
Följande artikel ska införas som artikel 49a: ” Artikel 49a Utsläpp som är permanent kemiskt bundna i en produkt 1. Verksamhetsutövaren ska från anläggningens utsläpp dra den mängd koldioxid som härrör från kol som inte har emissionsfaktor noll i verksamheter enligt bilaga I till direktiv 2003/87/EG och som inte släpps ut från anläggningen, men som är permanent kemiskt bunden i en produkt som anges i den delegerade förordning som antagits i enlighet med artikel 12.3b i direktiv 2003/87/EG. När det är fråga om koldioxid från material eller bränslen som innehåller en fraktion av kol med emissionsfaktor noll ska verksamhetsutövaren från anläggningens utsläpp endast dra den mängd koldioxid som är permanent kemiskt bunden i en produkt som är förtecknad i den delegerade förordning som antagits i enlighet med artikel 12.3b i direktiv 2003/87/EG och som står i proportion till den fraktion av kol som inte härrör från kol med emissionsfaktor noll. 2. För fastställande av den mängd koldioxid som är bunden i en produkt som uppfyller specifikationerna i punkt 1, ska verksamhetsutövaren antingen tillämpa standardmetoden enligt avsnitt 2 och 4 i bilaga II till den här förordningen eller tillämpa en massbalans enligt artikel 25 i den här förordningen med användning av de bränslen och material som går in och ut ur den process där koldioxiden är kemiskt bunden som relevanta bränsle-/materialmängder för den här beräkningen, samtidigt som eventuella förbränningsutsläpp i samband med processen ska beaktas. För detta ändamål ska den högsta nivån enligt bilaga II till den här förordningen tillämpas enligt vad som anges i samma bilaga för den verksamhet som koldioxiden kommer från. Verksamhetsutövaren får dock tillämpa nästa lägre nivå, förutsatt att denne på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt visar att det inte är tekniskt möjligt att tillämpa den högsta nivån enligt bilaga II till den här förordningen eller att det medför orimliga kostnader.” |
|
27. |
Rubriken på kapitel IV ska ersättas med följande: ” ÖVERVAKNING AV UTSLÄPP OCH LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER ” |
|
28. |
Artikel 51 ska ändras på följande sätt:
|
|
29. |
I artikel 52.1 ska de två första styckena ersättas med följande: ”1. Senast fyra månader innan en luftfartygsoperatör inleder luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I till direktiv 2003/87/EG ska luftfartygsoperatören till den behöriga myndigheten lämna in en övervakningsplan för övervakning och rapportering av utsläpp och luftfartens icke-koldioxideffekter i enlighet med artikel 12 i den här förordningen. Med avvikelse från första stycket ska en luftfartygsoperatör som utför luftfartsverksamhet som omfattas av bilaga I till direktiv 2003/87/EG, eller som övervakar och rapporterar in luftfartens icke-koldioxideffekter, för den första gång som inte kunde förutses fyra månader innan verksamheten inleddes lämna in en övervakningsplan till den behöriga myndigheten utan onödigt dröjsmål, dock senast sex veckor efter det att verksamheten utförts. Luftfartygsoperatören ska till den behöriga myndigheten ange godtagbara skäl till att en övervakningsplan inte kunde lämnas in fyra månader innan verksamheten inleddes.” |
|
30. |
Artikel 53 ska ändras på följande sätt:
|
|
31. |
Följande artikel ska införas som artikel 53a: ” Artikel 53a Rapporteringsregler för användning av alternativa flygbränslen 1. Luftfartygsoperatören ska övervaka mängden alternativa flygbränslen som används och rapportera den mängd som tillskrivs per flygning eller flygplatspar. 2. Om det alternativa flygbränslet levereras till luftfartyget i fysiskt identifierbara partier ska luftfartygsoperatören på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att det alternativa flygbränslet kan tillskrivas den flygning som sker omedelbart efter tankningen för den flygningen. Om flera på varandra följande flygningar genomförs utan någon tankning mellan dessa flygningar ska luftfartygsoperatören dela upp mängden alternativt flygbränsle mellan dessa flygningar på ett sätt som står i proportion till utsläppen från dessa flygningar beräknade med hjälp av den preliminära emissionsfaktorn. 3. Om ett alternativt flygbränsle vid en flygplats inte kan hänföras fysiskt till en specifik flygning ska luftfartygsoperatören tillskriva bränslet till sina flygningar för vilka utsläppsrätter måste överlämnas i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2003/87/EG, i proportion till utsläppen från dessa flygningar som avgår från den flygplatsen, beräknade med hjälp av den preliminära emissionsfaktorn. I detta avseende ska luftfartygsoperatören på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att det alternativa flygbränslet levererades till avgångsflygplatsens tankningssystem under rapporteringsperioden eller upp till tre månader före rapporteringsperiodens inledning eller upp till tre månader efter dess slut. 4. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska luftfartygsoperatören på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att
Vid tillämpning av leden i–iii antas eventuellt bränsle som finns kvar i tankarna efter en flygning och före en tankning utgöras av 100 % fossilt bränsle. För att påvisa efterlevnad av de krav som avses i led iv får verksamhetsutövaren använda de data som registrerats i den unionsdatabas som upprättats i enlighet med artikel 31a i direktiv (EU) 2018/2001 eller en nationell databas som upprättats av medlemsstaten i enlighet med artikel 31a.5 i det direktivet.” |
|
32. |
Artiklarna 54 och 54a ska ersättas med följande: ” Artikel 54 Fastställande av biomassafraktionen för biodrivmedel 1. Luftfartygsoperatören ska fastställa biomassafraktionen för blandade flygbränslen som innehåller biodrivmedel. Luftfartygsoperatören får antingen anta avsaknad av biodrivmedel och tillämpa ett standardvärde för fossil fraktion på 100 % eller fastställa en biodrivmedelsfraktion i enlighet med punkterna 2 eller 3. Luftfartygsoperatören ska använda ett standardvärde på 100 % biomassafraktion för rena biodrivmedel. Genom undantag från första stycket får den luftfartygsoperatör som använder blandat flygbränsle som innehåller biodrivmedel välja att övervaka innehållet av biodrivmedel och fossilt flygbränsle som separata bränsle-/materialmängder om det bevis som bränsleleverantörerna tillhandahåller möjliggör en sådan metod. 2. Om biodrivmedel fysiskt blandas med fossila bränslen och levereras till luftfartyget i fysiskt identifierbara partier får luftfartygsoperatören utföra analyser i enlighet med artiklarna 32–35 för att fastställa biomassafraktionen, på grundval av en relevant standard och de analysmetoder som anges i de artiklarna, förutsatt att användningen av denna standard och dessa analysmetoder godkänns av den behöriga myndigheten. Om luftfartygsoperatören lägger fram bevis för den behöriga myndigheten för att sådana analyser skulle medföra orimliga kostnader eller inte är tekniskt genomförbara, får luftfartygsoperatören basera uppskattningen av andelen biodrivmedel på en materialbalans för blandning av fossila bränslen och biodrivmedel som köpts in. Om biomassafraktionen fastställdes med hjälp av massbalansen enligt artikel 30.1 i direktiv (EU) 2018/2001 krävs inga bevis för orimliga kostnader eller teknisk genomförbarhet. 3. Om inköpta partier biodrivmedel inte levereras fysiskt till ett visst luftfartyg ska luftfartygsoperatören inte använda analyser för att fastställa biomassafraktionen av använda bränslen. Luftfartygsoperatören får fastställa biomassafraktionen med användning av dokumentation av inköp av biodrivmedel med motsvarande energiinnehåll. Artikel 54a Särskilda bestämmelser för godtagna flygbränslen 1. Vid tillämpning av artikel 3c.6 i direktiv 2003/87/EG ska den kommersiella luftfartygsoperatören upprätta, dokumentera, genomföra och upprätthålla ett skriftligt förfarande för att övervaka varje mängd rent godtaget flygbränsle (i ton) som används för underljudsflygningar, och den ska rapportera dessa uppgivna mängder godtaget flygbränsle som en separat memorandumpost i sin årliga utsläppsrapport. 2. Vid tillämpning av punkt 1 ska luftfartygsoperatören säkerställa att varje mängd godtaget flygbränsle som uppges certifierats i enlighet med artikel 30 i direktiv (EU) 2018/2001 eller annan certifiering som godkänts i enlighet med förordning 2023/2405. Den behöriga myndigheten får tillåta luftfartygsoperatören att använda de data som registrerats i den unionsdatabas som inrättats i enlighet med artikel 31a i direktiv (EU) 2018/2001 eller en nationell databas som inrättats av medlemsstaten i enlighet med artikel 31a.5 i det direktivet. Vid efterföljande bristande efterlevnad när det gäller bevis på hållbarhet för de mängder som annullerats i de ovan nämnda databaserna ska den behöriga myndigheten korrigera de verifierade mängderna rent godtaget flygbränsle i enlighet med detta. 3. För blandade flygbränslen får luftfartygsoperatören antingen anta avsaknad av godtaget flygbränsle och tillämpa ett standardvärde för fossil fraktion på 100 %, eller fastställa mängden rent godtaget flygbränsle i enlighet med punkt 3a. 3a. Luftfartygsoperatören ska fastställa mängden rent godtaget flygbränsle som summan av rent godtaget alternativt bränsle enligt artikel 3c.6 i direktiv 2003/87/EG, såsom fastställts i enlighet med artikel 53.1 i den här förordningen. Rena godtagna bränslen ska tillskrivas varje flygning eller flygplatspar i enlighet med punkterna 4 eller 5. 4. Om godtagna flygbränslen levereras till luftfartyget i fysiskt identifierbara partier ska luftfartygsoperatören på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att det godtagna flygbränslet kan tillskrivas den flygning som sker omedelbart efter tankningen för den flygningen. Om flera på varandra följande flygningar genomförs utan någon tankning mellan dessa flygningar ska luftfartygsoperatören dela upp mängden godtaget flygbränsle mellan dessa flygningar på ett sätt som står i proportion till utsläppen från dessa flygningar beräknade med hjälp av den preliminära emissionsfaktorn. 5. Om ett godtaget flygbränsle vid en flygplats inte kan hänföras fysiskt till en specifik flygning ska luftfartygsoperatören tillskriva de godtagna flygbränslena till sina flygningar för vilka utsläppsrätter måste överlämnas i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2003/87/EG och till flygningar som omfattas av artikel 3c.8 i det direktivet i proportion till utsläppen från dessa flygningar som avgår från den flygplatsen, beräknade med hjälp av den preliminära emissionsfaktorn. För det ändamålet ska luftfartygsoperatören på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att det godtagna flygbränslet levererades till avgångsflygplatsens tankningssystem under rapporteringsperioden eller upp till tre månader före rapporteringsperiodens inledning eller upp till tre månader efter dess slut. 6. Vid tillämpning av punkterna 4 och 5 ska luftfartygsoperatören på ett för den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att
Vid tillämpning av leden a, b och c antas eventuellt bränsle som finns kvar i tankarna efter en flygning och före en tankning utgöras av 100 % ej godtaget bränsle. För att påvisa efterlevnad av de krav som avses i led d får verksamhetsutövaren använda de data som registrerats i den unionsdatabas som upprättats i enlighet med artikel 31a i direktiv (EU) 2018/2001 eller en nationell databas som upprättats av medlemsstaten i enlighet med artikel 31a.5 i det direktivet.” |
|
33. |
Följande artiklar ska införas som artiklarna 54b och 54c: ” Artikel 54b Fastställande av fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktionen av återvunnet kolbaserat bränsle eller den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen 1. Luftfartygsoperatören ska fastställa fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktionen av återvunnet kolbaserat bränsle eller den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen för blandat flygbränsle som innehåller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle. Luftfartygsoperatören får antingen anta avsaknad av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle och tillämpa ett standardvärde för fossil fraktion på 100 % eller fastställa en fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, en fraktion av återvunnet kolbaserat bränsle eller en syntetisk koldioxidsnål fraktion i enlighet med punkterna 2 eller 3. Luftfartygsoperatören ska använda ett standardvärde för 100 % fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunnet kolbaserat bränsle, eller 100 % syntetisk koldioxidsnål fraktion, enligt vad som är tillämpligt, för rena förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, rent återvunnet kolbaserat bränsle eller rent syntetiskt koldioxidsnålt bränsle. Genom undantag från första stycket får den luftfartygsoperatör som använder blandat flygbränsle som innehåller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle välja att övervaka innehållet av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle och innehållet av andra fossila flygbränslen som separata bränsle-/materialmängder, om det bevis som bränsleleverantörerna tillhandahåller möjliggör en sådan metod. 2. Om förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle fysiskt blandas med fossila bränslen och levereras till luftfartyget i fysiskt identifierbara partier ska luftfartygsoperatören basera beräkningen av innehåll av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle på en massbalans enligt artikel 30.1 i direktiv (EU) 2018/2001, så att det återspeglar blandningen av fossila bränslen och förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle som inköpts. 3. Om inköpta partier förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle inte levereras fysiskt till ett visst luftfartyg får luftfartygsoperatören fastställa fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, fraktionen av återvunnet kolbaserat bränsle eller den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen genom dokumentation av inköp av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle med motsvarande energiinnehåll. Artikel 54c Villkor för luftfartygsoperatörernas tillämpning av emissionsfaktor noll för biodrivmedel, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung, återvunnet kolbaserat bränsle eller syntetiskt koldioxidsnålt bränsle 1. Luftfartygsoperatören får medräkna ett blandat flygbränsles biomassafraktion i biomassafraktionen med emissionsfaktor noll endast i den utsträckning som innehållet av biodrivmedlet överensstämmer med kriterierna i artikel 38.5. 2. Luftfartygsoperatören får medräkna ett blandat flygbränsles fraktion av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunnet kolbaserat bränsle i fraktionen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunnet kolbaserat bränsle med emissionsfaktor noll endast i den utsträckning som innehållet av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunnet kolbaserat bränsle överensstämmer med kriterierna i artikel 39a.3. 3. Luftfartygsoperatören får medräkna den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen av ett blandat flygbränsle i den syntetiska koldioxidsnåla fraktionen med emissionsfaktor noll endast i den utsträckning som innehållet av syntetiskt koldioxidsnålt bränsle överensstämmer med kriterierna i artikel 39a.4. 4. Luftfartygsoperatören får endast ange biodrivmedel med emissionsfaktor noll, förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung eller återvunnet kolbaserat bränsle med emissionsfaktor noll och syntetiska koldioxidsnåla bränslen med emissionsfaktor noll i den utsträckning som dessa bränslen med emissionsfaktor noll inte överskrider den högsta tillåtna bränslemängd som fastställts i enlighet med artikel 53a i den här förordningen, för flygningar för vilka utsläppsrätter måste överlämnas i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2003/87/EG.” |
|
34. |
I artikel 55.2 ska första stycket ersättas med följande: ”2. Genom undantag från artikel 53 får små utsläppskällor och luftfartygsoperatörer som har totala årliga utsläpp som understiger 3 000 ton koldioxid från flygningar utöver de som anges i artikel 28a.1 a samt i artikel 3c.8 i direktiv 2003/87/EG uppskatta bränsleförbrukningen på grundval av avstånd per flygplatspar med hjälp av verktyg som införts av Eurocontrol eller någon annan lämplig organisation som kan bearbeta alla relevanta uppgifter om flygtrafiken och undvika undervärderingar av utsläpp.” |
|
35. |
Följande artiklar ska införas som artiklarna 56a och 56b: ” Artikel 56a Beräkning av koldioxidekvivalenter för luftfartens icke-koldioxideffekter 1. Varje luftfartygsoperatör ska övervaka luftfartens icke-koldioxideffekter av verksamhet som utförs av flygplan med jetmotorer, i koldioxidekvivalenter (CO2(e)) per flygning. 2. Luftfartygsoperatören ska beräkna koldioxidekvivalenten per flygning med GWP-mätning, särskilt GWP20, GWP50 och GWP100, vilket ger koldioxidekvivalenter för tre tidshorisonter (20, 50 och 100 år) för var och en av de övervakade flygningarna. 3. Luftfartygsoperatören ska använda effektivitet enligt definitionen i den här förordningen och i NEATS för att förfina GWP enligt punkt 2 för beräkning av koldioxidekvivalenten per flygning om inte luftfartygsoperatören för den behöriga myndigheten styrker att effektivitet inte kan tillämpas. 4. För att beräkna koldioxidekvivalenten per flygning ska varje luftfartygsoperatör tillämpa en beräkningsmetod för koldioxidekvivalenter som omfattar
Metod C och metod D ska utgå från information från de moduler som avses i led a i detta stycke, data från luftfartygsoperatören och relevanta väderdata från luftfartygsoperatören eller tredjepartskällor. 5. Varje luftfartygsoperatör ska använda metod C för att beräkna koldioxidekvivalenter per flygning. 6. Genom undantag från punkt 5 får metod D användas för små utsläppskällor, enligt definitionen i artikel 55.1. 7. För att tillämpa beräkningsmetoderna för koldioxidekvivalenter på sina flygningar ska luftfartygsoperatörerna uppfylla samtliga följande villkor, genom att använda antingen NEATS enligt bilaga IIIa avsnitt 2, egna eller tredje parts it-verktyg eller en kombination av NEATS och dessa verktyg:
8. Om en luftfartygsoperatör planerar att använda de verktyg som avses i punkt 7, utöver modulen för bränsleförbrukning, ska luftfartygsoperatören först lämna in verktygens tekniska specifikationer till kommissionen. Kommissionen ska bedöma verktygens specifikationer och godkänna dem om verktygen uppfyller kraven i den här förordningen. När verktygen har godkänts ska luftfartygsoperatören beskriva deras tekniska specifikationer och arbetsflöde i övervakningsplanen. Artikel 56b Dataövervaknin 1. Luftfartygsoperatören ska övervaka de data som anges i bilaga IIIa avsnitt 4. 2. De data som övervakas i enlighet med punkt 1 ska hämtas från luftfartygsoperatören, inklusive från luftfartygets färdregistrator, om sådan finns. 3. Genom undantag från punkt 2 kan luftfartygsoperatören välja att förlita sig på följande för övervakning av vissa eller samtliga data:
4. Om data saknas och luftfartygsoperatören har visat att denne inte kan erhålla dessa data via NEATS eller andra metoder ska luftfartygsoperatören använda de standardvärden som anges i bilaga IIIa avsnitt 5 och bilaga IIIb. 5. Luftfartygsoperatören ska ge kontrollören tillgång till alla data som krävs för verifiering, inklusive konfidentiell information. På begäran från luftfartygsoperatören ska den behöriga myndigheten behandla informationen från luftfartygsoperatören som konfidentiell. 6. Om NEATS inte kan användas på grund av att det inte är tillgängligt ska luftfartygsoperatören åtminstone vid varje flygning övervaka flyginformation och luftfartygets egenskaper. I sådana fall ska luftfartygsoperatören genomföra beräkningen av koldioxidekvivalenter per flygning i ett senare skede, senast när kommissionen tillgängliggör NEATS. 7. Om det inte går att använda en gemensam referensmodell för numerisk väderprognos (NWP) på grund av att den inte finns i NEATS ska luftfartygsoperatören genom undantag från artikel 56a.5 använda sig av metod D. När den gemensamma referensmodellen för numerisk väderprognos finns tillgänglig ska luftfartygsoperatören använda den lämpliga metoden enligt artikel 56a.5 och 56a.6. 8. NEATS ska uppdateras när så är lämpligt.” |
|
36. |
Artikel 58 ska ändras på följande sätt:
|
|
37. |
Artikel 66 ska ändras på följande sätt:
|
|
38. |
I artikel 68 ska följande punkter läggas till som punkterna 5 och 6: ”5. Luftfartygsoperatören ska till den behöriga myndigheten på samma villkor som i punkt 1 lämna in en separat rapport som omfattar luftfartens årliga icke-koldioxideffekter, som bilaga till den årliga utsläppsrapporten. 6. Den separata rapport som avses i punkt 5 ska innehålla minst den information som anges i avsnitt 2a i bilaga X.” |
|
39. |
I artikel 69.1 ska första stycket ersättas med följande: ”1. Varje verksamhetsutövare ska regelbundet kontrollera om den övervakningsmetod som tillämpas kan förbättras.” |
|
40. |
Artikel 70 ska ändras på följande sätt:
|
|
41. |
Artikel 72.1 ska ersättas med följande: ”1. Totala årliga utsläpp av var och en av växthusgaserna koldioxid, dikväveoxid och perfluorkarboner samt luftfartens icke-koldioxideffekter ska redovisas i avrundade hela ton koldioxid eller koldioxidekvivalenter. Anläggningens totala årliga utsläpp ska beräknas som summan av de avrundade värdena för koldioxid, dikväveoxid och perfluorkarboner.” |
|
42. |
Artikel 75d.3 ska ändras på följande sätt:
|
|
43. |
Artikel 75e ska ändras på följande sätt:
|
|
44. |
Rubriken på underavsnitt 4 ska ersättas med följande: ” ”. |
|
45. |
Artikel 75m ska ändras på följande sätt:
|
|
46. |
Artikel 75n ska ändras på följande sätt:
|
|
47. |
Bilaga I ska ändras på följande sätt:
|
|
48. |
Bilaga II ska ändras på följande sätt:
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
49. |
Bilaga IIa ska ändras på följande sätt:
|
|
50. |
I bilaga III ska rubriken ersättas med följande: ” Övervakningsmetoder för utsläpp från luftfarten (artikel 53) ”. |
|
51. |
Följande bilagor ska införas som bilagorna IIIa och IIIb: ”BILAGA IIIa Övervakningsmetoder för luftfartens icke-koldioxideffekter (artikel 56a) 1. DEFINITIONER AVSEENDE LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER
2. SPÅRNINGSSYSTEM FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER (NEATS) Kommissionen gör NEATS tillgängligt för luftfartygsoperatörer, ackrediterade kontrollörer och behöriga myndigheter för att underlätta och, i möjlig utsträckning, automatisera övervakning, rapportering och verifiering av luftfartens icke-koldioxideffekter, för att minska den administrativa bördan. NEATS samordnas med principerna i artikel 75.1 i den här förordningen och ger varje luftfartygsoperatör, kontrollör och behörig myndighet ett särskilt och säkert användargränssnitt. Övervakning: I NEATS effektiviseras övervakningsprocessen eftersom det direkt integrerar, eller ger tillgång till flygbanor och väderdata som samlats in av tredje part, vilket gör det möjligt att minimera luftfartygsoperatörernas övervakning till luftfartygens egenskaper samt bränsleegenskaper, där så krävs, enligt definitionen i bilaga IIIa avsnitt 1, eller att göra processen helt automatisk, så att den är beroende av användning av standardvärden. NEATS använder beräkningsmetoderna för koldioxidekvivalenter enligt artikel 56a.4 i den här förordningen och tillhandahåller en gemensam referensmodell för numerisk väderprognos, om förbättrade väderdata krävs (metod C). Detta leder till beräkning av koldioxidekvivalenter per flygning som en del av de övervakade uppgifterna. Rapportering: Med NEATS effektiviseras den rapportering som avses i artikel 68.5 i den här förordningen. I verktyget skapas den XML-tabell som avses i bilaga X avsnitt 2a.9 i den här förordningen automatiskt i slutet av varje rapporteringsår, vilket minskar den administrativa bördan vid rapportering. Kontroll: Med NEATS effektiviseras verifiering och korskontroller som görs av kontrollören och den behöriga myndigheten. Det ger möjlighet att verifiera en koldioxidekvivalent per flygning, samtidigt som konfidentiell information skyddas. Datalagring: I NEATS kan alla data lagras (från luftfartygsoperatörer och tredje parter), och de kodas och skyddas mot utlämning av konfidentiell information, om sådana data laddas upp av luftfartygsoperatören på NEATS, så länge som de identifieras som konfidentiella av luftfartygsoperatören. Öppenhet och insyn: I NEATS används avancerade modeller för att beräkna koldioxidekvivalenter för icke-koldioxideffekter. Luftfartygsoperatörer får utveckla sina egna verktyg eller använda verktyg från tredje part, om de uppfyller kraven i den här bilagan. NEATS ska användas på en offentlig webbplats för att sammanfatta icke-konfidentiella uppgifter och koldioxidekvivalenter per flygning och luftfartygsoperatör. 3. BERÄKNINGSMODULER FÖR BRÄNSLEFÖRBRUKNING OCH UTSLÄPP FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER Modul för bränsleförbrukning: Modulen för bränsleförbrukning är baserad på en kinetisk metod för modellering av luftfartygets prestanda, som innebär att man på ett noggrant sätt kan förutspå luftfartygens flygbana och tillhörande bränsleförbrukning under hela den operativa flygenveloppen och i alla flygningens faser. I modellen hanteras de teoretiska grunderna för att beräkna parametrar för luftfartygets prestanda, inklusive information om dragkraft, lyftkraft, vikt och bränsleförbrukning samt hastighet under stigning, marschhöjd och inflygning vid normal drift av luftfartyget. Dessutom är koefficienter som är specifika för luftfartyget viktiga data för att kunna beräkna flygbanan för specifika luftfartygstyper. Beräkningsmodul för utsläpp: Beräkningsmodulen för utsläpp gör att man kan beräkna utsläppen av kväveoxider, kolväten och kolmonoxid från flygmotorer genom korrelationsekvationer utan egna modeller för flygplans och motorers prestanda och utan egna kännetecken för motorutsläpp. Den här modulen använder avgasutsläppsindex från Icaos certifiering av motortyper vid fastställda referensförhållanden på marken och den beräknar även motsvarande utsläppsindex under flygförhållanden på grundval av ISA-omständigheter (internationell standardatmosfär) med hjälp av korrigeringsfaktorer för skillnaderna i ISA-omständigheter sett till temperatur, tryck och fuktighet. 4. BERÄKNINGSMODELLER FÖR KOLDIOXIDEKVIVALENTER FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER Allmänna kriterier: I beräkningsmodellerna för koldioxidekvivalenter ska luftfartygsoperatören beakta klimateffekterna av alla andra faktorer än koldioxid per flygning inklusive flygbanor (färdplan och genomförda flygbanor) samt egenskaperna hos luftfartyget och flygbränslet. Utsläppen från varje flygning ska räknas som pulsutsläpp. När beräkningsmodellerna för koldioxidekvivalenter tillämpas ska data som är avhängiga av flygbanan för luftfartygets utsläpp användas för att beräkna
Administrativa och datorstödda åtgärder ska begränsas för att säkerställa genomförbarhet hos alla verksamhetsutövare. Modellerna ska vara öppna och lämpliga för användning i drift. Det finns två typer av kravlistor beroende på modell: Metod C: För den väderbaserade metoden ska detaljerade klimateffekter av luftfartens alla icke-koldioxidutsläpp vid en specifik plats och tidpunkt beaktas med hänsyn till aktuell väderinformation för att beräkna klimatoptimerade fyrdimensionella flygbanor för individuell färdplanering. För att möjliggöra detaljerad redovisning av klimateffekterna när det gäller aktuella atmosfäriska förhållanden ska olika luftfartyg, framdrivningstyper och bränsleegenskaper uttryckligen beaktas i modellerna. Beräkningar av bildande, livscykel och klimateffekter när det gäller kondensstrimmor avseende enskilda flygningar samt uppehållstid för utsläpp av vatten och kväveoxider och deras effekter på atmosfärens sammansättning ska inkluderas. För att kunna få avancerade uppgifter som kan användas i den dagliga färdplaneringen ska modellerna vara beräkningseffektiva. Luftfartygsoperatörerna ska övervaka följande uppgifter per flygning:
Metod D: När det gäller den platsbaserade förenklade metoden ska luftfartygsoperatören använda sig av klimatreaktionsmodeller för att beräkna alla icke-koldioxideffekter per flygning utifrån en klimatmässig grund. Verktygen ska användas för att bedöma klimatfördelarna med allmänna flygvägsalternativ, samtidigt som allmänna skillnader när det gäller luftfartyg, framdrivningstyp och bränsleegenskaper beaktas genom fysiska parametriseringar. Koldioxidekvivalenten beräknad med den platsbaserade förenklade metoden ska jämna ut eventuella större avvikelser för enskilda flygningar under en längre tidsperiod. Modellerna bör säkerställa minskade insatser när det gäller behov, beräkning och hantering av data, jämfört med den väderbaserade modellen. Genom undantag från metod C får små utsläppskällor, enligt definitionen i artikel 55.1 i den här förordningen, övervaka följande uppgifter per flygning:
5. ANVÄNDNING AV STANDARDVÄRDEN FÖR LUFTFARTENS ICKE-KOLDIOXIDEFFEKTER Användningen av standardvärden ska alltid ge högre koldioxidekvivalent per flygning jämfört med vad som erhålls genom övervakade data, och detta granskas ytterligare av den behöriga myndigheten. och kommissionen.
BILAGA IIIb Konservativa standardidentifieringsnummer för motor per flygplanstyp
|
|
52. |
Bilaga IV ska ändras på följande sätt:
|
|
53. |
Bilaga V ska ändras på följande sätt:
|
|||||||||||||||||||||||||||||
|
54. |
I tabellen i bilaga VII ska följande rader infogas efter den andra raden som börjar med ”naturgas”:
|
|
55. |
Bilaga IX ska ändras på följande sätt:
|
|
56. |
Bilaga X ska ändras på följande sätt:
|
|
57. |
I bilaga Xa ska den inledande meningen ersättas med följande: ”Tillsammans med uppgifter i den årliga utsläppsrapporten enligt bilaga X till denna förordning ska verksamhetsutövaren lämna in en rapport med följande information för varje inköpt bränsle enligt definitionen i artikel 3af i direktiv 2003/87/EG:” |
|
58. |
I bilaga Xb ska den inledande meningen ersättas med följande: ”Tillsammans med uppgifter i den årliga utsläppsrapporten enligt bilaga X till denna förordning ska den reglerade enheten lämna in följande information för varje inköpt bränsle enligt definitionen i artikel 3af i direktiv 2003/87/EG:” |
Artikel 2
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2024.
Artikel 1.2 m, 1.42–1.46, 1.49, 1.57 och 1.58 ska emellertid tillämpas från och med den 1 juli 2024.
Artikel 1.3, 1.5–1.8, 1.9 c, 1.21, 1.25–1.27, 1.28 a, 1.29, 1.35, 1.36, 1.38, 1.40, 1.41, 1.47 a ii och iii, 1.47 b i) första och fjärde strecksatsen, 1.47 b iii, 1.48 a ii, 1.51, 1.52 d, 1.52 e, 1.52 f, 1.52 g ii, 1.52 h, 1.52 i, 1.52 j, 1.53, 1.55 a ii, 1.55 a iii, 1.55 a iv, 1.55 b ii, 1.56 a vi och 1.56 c ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 23 september 2024.
På kommissionens vägnar
Ursula VON DER LEYEN
Ordförande
(1) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2003/87/oj.
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/959 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom unionen och beslut (EU) 2015/1814 om upprättande och användning av en reserv för marknadsstabilitet för unionens utsläppshandelssystem (EUT L 130, 16.5.2023, s. 134, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/959/oj).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag), (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/1119/oj).
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/958 av den 10 maj 2023 om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller luftfartens bidrag till unionens mål om minskade utsläpp från hela ekonomin och det lämpliga genomförandet av en global marknadsbaserad åtgärd (EUT L 130, 16.5.2023, s. 115, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/958/oj).
(5) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2066 av den 19 december 2018 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och om ändring av kommissionens förordning (EU) nr 601/2012 (EUT L 334, 31.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2018/2066/oj).
(6) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj).
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentet och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj).
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 (EUT L, 2023/2413, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2413/oj).
(9) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/2122 av den 17 oktober 2023 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2018/2066 vad gäller uppdatering av övervakningen och rapporteringen av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (EUT L, 2023/2122, 18.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/2122/oj).
ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2493/oj
ISSN 1977-0820 (electronic edition)