Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2661 av den 14 oktober 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EU) nr 1039/2012 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom förordning (EU) 2019/59 (3) förlängde Europeiska kommissionen (kommissionen) de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av aluminiumradiatorer med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina) efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den föregående översynen vid giltighetstidens utgång).

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft uppgår till mellan 12,6 % och 56,2 % på import från de exporterande producenter som ingick i urvalet, 21,2 % för de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 61,4 % för alla övriga företag i Kina.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog kommissionen en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 17 oktober 2023 av International Association of Aluminium Radiator Manufacturers (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för aluminiumradiatorer i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen återkommer och till att skadan för unionsindustrin återkommer.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 12 januari 2024 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till unionen av aluminiumradiatorer med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande) (5).

(7)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattar perioden 1 januari 2023–31 december 2023 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända producenterna i Kina, de kinesiska myndigheterna och kända importörer om inledandet av översynen och uppmanade dem att delta.

(9)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

Kommissionens angav i tillkännagivandet om inledande att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter.

(12)

I enlighet med artikel 17.1 i den grundläggande antidumpningsförordningen var det kriterium som användes för att göra urvalet representativiteten i fråga om produktionsvolym och försäljning av den likadana produkten i unionen mellan den 1 oktober 2022 och den 30 september 2023.

(13)

Urvalet bestod av tre unionsproducenter, vilka alla var verksamma i Italien, och svarade för mer än 65 % av den uppskattade totala produktionen av den likadana produkten i unionen.

(14)

Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Eftersom inga synpunkter inkom bekräftade kommissionen det preliminära urvalet som det slutgiltiga urvalet.

(15)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, uppmanade kommissionen icke-närstående importörer och deras intresseorganisationer att ge sig till känna och lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer gav sig till känna.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning att identifiera och/eller kontakta andra eventuella producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. Inga svar inkom.

(17)

Följaktligen underrättade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den på grund av bristande samarbete hade för avsikt att använda sig av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen när den undersökte huruvida dumpningen fortsatte eller återkom. Inga svar erhölls.

(18)

Frågeformulär för unionsproducenter och för importörer, användare och producenter i Kina gjordes tillgängliga online samma dag som undersökningen inleddes (6).

(19)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(20)

Svar på frågeformulären mottogs från alla tre unionsproducenter i stickprovet.

(21)

Varken de kinesiska myndigheterna eller någon av producenterna i Kina besvarade frågeformuläret.

(22)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(23)

Kommissionen genomförde kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen hos de tre unionsproducenter som ingick i urvalet:

(24)

Den 8 augusti 2024 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(25)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. Ingen part begärde att bli hörd.

(26)

Den produkt som översynen gäller är samma som i den ursprungliga undersökningen och i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen aluminiumradiatorer och element eller sektioner som sådana radiatorer består av, oavsett om elementen eller sektionerna är sammansatta eller inte, med undantag av elradiatorer samt element och sektioner av dessa, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7615 10 10 , ex 7615 10 80 , ex 7616 99 10 och ex 7616 99 90 (Taric-nummer 7615 10 10 10, 7615 10 80 10, 7616 99 10 91, 7616 99 90 01 och 7616 99 90 91) (den produkt som översynen gäller).

(27)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftade denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(28)

Dessa produkter anses därför alla vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(29)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det förekom dumpning under översynsperioden och om denna dumpning i så fall sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(30)

Som nämns i skäl 16 samarbetade ingen av producenterna från Kina i undersökningen. Den 21 februari 2024 underrättade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna och alla berörda parter om att den, på grund av bristande samarbete, avsåg att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna beträffande Kina. Kommissionen fick i detta avseende inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(31)

Avgörandena när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning grundades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt uppgifter i begäran om översyn, uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (dvs. sökanden) och uppgifter från andra offentligt tillgängliga källor, i synnerhet Global Trade Atlas (GTA) (7).

(32)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(33)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(34)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

I de senaste undersökningarna rörande aluminiumsektorn i Kina (8) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(36)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (9). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att aluminiumsektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (10), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (11). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (12). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (13). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn enligt artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (14), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (15).

(37)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende aluminiumsektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (16) (rapporten) samt i dess uppdaterade version (den uppdaterade rapporten) (17), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den produkt som översynen gäller.

(38)

I begäran hävdades att på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i Kina kan de inhemska priserna och kostnaderna för den kinesiska aluminiumindustrin inte användas i detta fall. Till stöd för sin ståndpunkt hänvisade sökanden till rapporten, särskilt till avsnitten om aluminiumsektorn (18), till kommissionens tidigare undersökningar av aluminiumprodukter och produkter i senare led (19), till kinesisk lagstiftning samt till ytterligare studier.

(39)

Sökanden beställde en studie, China Household Aluminum Radiators Industry Market Research Report (studien), vilken uppdaterades i oktober 2023. Studien visade att Kina inte bara är världens största producent av bauxit, den största aluminiumkällan, utan även världens största aluminiumproducent, och ”enligt de uppgifter som offentliggjorts av International Aluminum Association och International Energy Deployment ökade Kinas aluminiumproduktion 2020 med 5 % per år, medan produktionen i resten av världen endast ökade med 0,3 %, och aluminiumproduktionen till och med minskade i vissa regioner. Kina står för 57,2 % av den globala aluminiumproduktionen. Sammantaget har Kinas aluminiumproduktion uppvisat en uppåtgående trend. Under 2022 uppgick Kinas aluminiumproduktion till 40 miljoner ton, vilket återigen motsvarar över hälften av den globala aluminiumproduktionen. Kina är även en av världens största konsumenter av aluminium.”

(40)

Sökanden vidhöll vidare att det uppsving som aluminiumindustrin upplevde i Kina berodde på en gynnsam statlig politik som uppmuntrade statsägda företag att ta sig in i sektorn för produktion av primärt aluminium och privata företag att söka sig till tillverkningssektorerna för aluminium.

(41)

I begäran påpekades mer specifikt att betydande initiativ för regionalt statligt stöd från den kinesiska regeringen också bekräftar att de kinesiska myndigheternas ingripanden är snedvridande och stöder aluminiumsektorn i provinserna på följande sätt:

(42)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att priserna eller kostnaderna inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt begäran inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(43)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(44)

När kommissionen i den aktuella undersökningen undersökte om det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, var lämpligt eller inte att använda inhemska priser och kostnader i Kina, gjorde den detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inklusive bevisningen i begäran, samt i den uppdaterade rapporten. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även fastställt i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(45)

Inom sektorn för den produkt som översynen gäller står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet, kontrollen, den politiska styrningen eller överinseendet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin. De kinesiska myndigheterna och det kinesiska kommunistpartiet har strukturer som säkerställer deras fortsatta inflytande över företag, särskilt statsägda företag (20). Det kinesiska kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har dock blivit normen inte bara i statsägda företag utan även i privata företag (21), och kommunistpartiet hävdar ledarskap över praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi.

(46)

Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte var samarbetsvilliga kunde den exakta andelen privata och statligt ägda producenter inte fastställas. Undersökningen visade emellertid att det i sektorn för den produkt som översynen gäller finns båda statsägda företag och privata företag (22). Till exempel är flera producenter privata företag, bland annat Unbeatable Group (Unbeatable) (23), Zhejiang Navas Industri and Trade, tidigare kallat Yongkang Sanghe Radiator (24) (Zhejiang Navas), China Botai (25) och China Flyhigh (26), medan Kinas största aluminiumproducent, China Aluminum Corporation (Chinalco) (27), är ett statsägt företag med ett offentligt ägande på över 35 % (28).

(47)

Dessutom styr de kinesiska myndigheterna företagen även genom att fastställa specifika mål och strategier för sektorn, som alla aktörer i branschen, oavsett om de är privata eller offentliga, är skyldiga att uppfylla.

(48)

Som exempel kan nämnas att den övergripande ramen för aluminiumindustrins verksamhet på central nivå fastställs i de standardvillkor, utfärdade av ministeriet för industri och informationsteknik 2020, som är tillämpliga på aluminiumindustrin (standardvillkoren) (29). I praktiskt hänseende har standardvillkoren i syfte att ”[f]rämja den strukturella reformen av aluminiumindustrin på utbudssidan, främja industrins tekniska och högkvalitativa utveckling”. I villkoren föreskrivs att ”[b]auxitutvinning, produktion av aluminiumoxid, elektrolytisk aluminium och sekundäraluminium måste vara förenlig med nationell och lokal industripolitik, mineralresursplaner, lagar, förordningar och policyer om miljöskydd och energibevarande, lagar, förordningar och policyer om gruvdrift, lagar, förordningar och policyer för säker produktion, industriutvecklingsplaner och andra krav” (30).

(49)

I Shandongprovinsens 14:e femårsplan för utveckling av aluminiumindustrin (Shandongplanen) (31) förtecknas följande mål: ”Senast 2025 kommer aluminiumindustrins produktionsvärde att uppgå till 800 miljarder renminbi yuan, slutprodukternas marknadsstorlek kommer att fortsätta att öka, med produkter med högt förädlingsvärde motsvarande över 60 %, och förhållandet mellan produktionsvolymen för aluminiummaterial och produktionsvolymen för elektrolytiskt aluminium kommer att överstiga det nationella genomsnittet […]. Provinsen kommer att utvecklas till ett stort industrikluster för aluminium, med betydande inflytande både i Kina och utomlands” (32).

(50)

I september 2022 utfärdade folkkongressens ständiga utskott i den autonoma regionen Guangxi Zhuang ett beslut om att främja den högkvalitativa utvecklingen av aluminiumindustrin (Guangxibeslutet) (33) och fastställde målen för skapande av ledande företag och för att styra de statsägda företagens utveckling i provinsen. I beslutet föreskrevs följande: ”Utveckla och införa en grupp ledande företag med kärnkompetens. Inrätta ett ’ledarskapssystem för industrikedjan’ inom aluminiumindustrin, för ledande företag i industrikedjorna för aluminiumoxid och elektrolytiskt aluminium, för att genomföra en omfattande mekanism för utvärdering och incitament för energieffektivitet som omfattar hela industrin […] Stärka ansträngningarna för att främja små och medelstora företag inom aluminiumindustrin, fokusera på att bygga upp en grupp specialiserade, professionella och specifika företag som utgör nya ’små jättar’ inom området för djupbearbetning av aluminium, samt ledande företag inom tillverkningsindustrin för aluminium och marknadsföra varumärket Guangxi aluminium ytterligare. Förbättra kvaliteten och effektiviteten när det gäller utvecklingen av aluminiumrelaterade statsägda företag, stödja Guangxi Investment Group och andra statsägda företag för att optimera och integrera deras interna aluminiumverksamhet. Ta kapital och använda det för att bygga ut industrikedjan för aluminium över provinser och länder genom sammanslagningar och förvärv, deltagande eller kontroll av eget kapital eller andra metoder, för att genomföra en samordnad utveckling av hela industrikedjan och bygga upp ledande företag inom aluminiumindustrin med nationellt inflytande och internationell konkurrenskraft” (34).

(51)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan inte enbart observeras på de berörda branschorganisationernas nivå. De kinesiska branschorganisationerna ska dessutom garantera att industrin genomför de kinesiska myndigheternas politik. Detta ansvar bekräftas av det faktum att de i sin verksamhet har nära kontakter med statliga myndigheter, vilket återspeglas i deras stadgar.

(52)

Till exempel anger China Non-Ferrous Metals Fabrication Industry Association (CNFA) (35) i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen ”[r]espekterar det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledarskap, upprättar en organisation för det kinesiska kommunistpartiet, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet”, och ”godtar vägledning, övervakning och förvaltning när det gäller verksamheten av de organ som ansvarar för registrering och förvaltning, av organ som ansvarar för partiuppbyggnad samt av relevanta administrativa avdelningar som ansvarar för branschens förvaltning” (36). Enligt artikel 6 omfattar intresseorganisationens verksamhet bland annat följande: ”[i] enlighet med den allmänna politiken och den allmänna uppgiften att inrätta ett socialistiskt marknadsekonomiskt system som föreskrivits av partiet och staten, och med hänsyn till industrins faktiska situation, aktivt lägga fram förslag och yttranden om industriutveckling, industripolitik, lagstiftning och reglering” (37). Vidare omfattar villkoren för att kunna företräda intresseorganisationen att man måste respektera det kinesiska kommunistpartiets ledarskap, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska kvaliteter (38).

(53)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, utgör particeller i både statsägda och privata företag en viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut. Under undersökningen fastställde kommissionen att det fanns personliga kopplingar mellan producenter av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, såsom partimedlemmar i den högsta ledningen eller bland styrelseledamöterna för ett antal företag som tillverkar den produkt som översynen gäller.

(54)

Till exempel är Chinalcos ordförande och Chinalcos direktör samt generaldirektör partisekreterare respektive biträdande partisekreterare i Chinalcos partiorganisation. Under 2024 införde dessutom alla enheter i Chinalco Group studier och utbildning i partidisciplin: ”[v]id mötet för inrättandet av studier och utbildning i partidisciplin inom Chinalco Group framhölls att partiorganisationer bör stärka kombinationen av lärande och tillämpning, kombinera programmet för studier och utbildning i partidisciplin på alla nivåer med genomförandet av det årliga genomförandesystemet för den strategiska planeringen av Chinalco Groups ”årliga nyckelprojekt 4 + 4+N+” och sträva efter att uppnå årliga mål och uppgifter, och effektivt omvandla resultaten från lärandet till en outtömlig drivkraft för påskyndandet av inrättandet av ett framstående aluminiumföretag i världsklass med starka övergripande konkurrensfördelar och ge starka politiska garantier för strävan att skriva ett nytt kapitel i moderniseringen av Chinalco” (39).

(55)

Även privatägda företag inom industrin för aluminiumradiatorer är föremål för inblandning från partiet. Exempelvis utsågs ordföranden och sekreteraren för partiavdelningen vid Jiangsu Unbeatable Group Co., Ltd 2021 bland de bästa 100 medlemmarna i kommunistpartiet i Nantong kommun (40). Dessutom anordnade kommunen Qidong (belägen i Nantongs territorium i Jiangsuprovinsen) utbildningstillfällen för kommunistpartiet med Unbeatable Group: ”I sitt anförande sade […] att inrättandet av Unbeatable Groups lokala läroplats i den högteknologiska zonen är nära kopplat till den faktiska situationen i distriktet och staden, i överensstämmelse med företagets särdrag, och återspeglar till fullo temat partibyggande på hög nivå som leder en högkvalitativ utveckling.” (41)

(56)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller.

(57)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att aluminiumindustrin är en nyckelindustri (42). Detta bekräftas i de många planer, direktiv och andra dokument rörande aluminium som utfärdats på nationell, provinsiell och kommunal nivå, vilka kommissionen har dokumenterat i detalj i tidigare undersökningar av sektorn (43) samt i den uppdaterade rapporten (44).

(58)

På nationell nivå innehåller till exempel den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin (45) bestämmelser för att säkerställa tillgången till aluminium som råvara. Där anges följande: ”Vidta åtgärder för att komma till rätta med bristen på viktiga råvaror. […] Vidta åtgärder för att konsolidera och förbättra bulkråvaror och vägleda företag att använda den nya generationens informationsteknik såsom industriellt internet för att förbättra den övergripande konkurrenskraften hos […] höghållfast aluminiumlegering […]”. I planen efterlyses dessutom kapacitetskontroll inom aluminiumsektorn: ”Strikt kontrollera den nyligen ökade produktionskapaciteten. Förbättra och strikt genomföra strategier för ersättning av produktionskapacitet för […] sektorn för elektrolytiskt aluminium, förhindra en oordnad utveckling av […] och aluminiumoxid.” Planen berör också den geografiska spridningen av olika industrier i Kina, i kapitlet ”Säkerställa vägledning för en rimlig fördelning”. I kapitlet står följande: ”Utformningen av ny produktionskapacitet kommer att förbättras. […] Genomföra nationella och regionala nyckelstrategier, utvecklingsstrategier för regional samordning och strategier för viktiga funktionsområden samt uppmuntra råvaruindustrin att optimera och anpassa sin rumsliga utformning. […] Säkerställa en ordnad utformning av kustområden med projekt som använder resurser från utlandet såsom aluminiumoxid.” I planen nämns vidare skapandet av industrikluster: ”Främja standardiserade industrikluster. […], främja övergången avseende utformningen av sektorn för elektrolytiskt aluminium från ’kol – el – aluminium’ till ’ren energi, såsom vattenkraft och vindkraft – aluminium’.” I planen föreskrivs slutligen främjande av avancerad teknik inom aluminiumsektorn samt främjande av en omvandling inom sektorn. Såsom framgår av ovanstående förteckning övervakas och styrs aluminiumsektorn noga av de centrala myndigheterna, och sektorn präglas i stor utsträckning av statlig inblandning snarare än fria marknadskrafter.

(59)

Kinas inblandning i aluminiumindustrin på lokal nivå är ännu mer uppenbar. Ett sådant exempel är Shandongplanen, som, tillsammans med de mål som beskrivs i skäl 49, innehåller stödåtgärder för de lokala aluminiumföretagen enligt följande: ”Öka det politiska och regleringsmässiga stödet. Aktivt genomföra olika stödåtgärder på nationell och provinsiell nivå, erbjuda stöd till berättigade industrikluster, viktiga produkter och nyckelteknik. Stödja företag som genomför större nationella och provinsiella projekt. Utnyttja paketet med politiska åtgärder för att stödja viktiga energiomställningsprojekt, främja banbrytande företag genom att tillhandahålla stöd när det gäller aspekter som skatteincitament, tillgång till mark, tilldelning av grön energi, skattesänkningar och tekniska innovationer samt införa skatteincitament för aluminiumåtervinning. Uppmuntra kapitalinvesteringsfonder på provinsnivå att investera i forskning och utveckling och industrialisering av nya viktiga produkter och attrahera investeringar från socialt kapital” (46).

(60)

I Yunnan innehåller Yunnanprovinsens handlingsplan för omformning av hela industrikedjan för icke-järnmetaller och nya material med nya fördelar 2021–2023 (Yunnanplanen) (47) bland annat åtgärder för att sänka aluminiumindustrins driftskostnader genom förmånlig skattepolitik: ”Genomföra förmånlig skattepolitik för utvecklingen av den västra regionen och vederbörligen genomföra utredningar och registreringar av relevanta företag för den gröna kisel- och aluminiumindustrin och industrin för djupbearbetning av icke-järnmetaller som förtecknas i katalogen över främjade industrier i den västra regionen, och tillhandahålla rådgivning och tjänster till företagen utan att de har begärt det för att hjälpa dem att minska deras skattebörda” (48).

(61)

I Guangxibeslutet fastställs flera mål för utvecklingen av aluminiumindustrin i provinsen (se skäl 50). Vidare föreskrivs att ”[å]r 2030 kommer förhållandet mellan aluminiumproduktion och elektrolytisk aluminiumproduktion att överstiga 2:1 och andelen raffinerade och djupbearbetade aluminiumprodukter kommer att överstiga 60 %. De statliga organen ska organisera och genomföra projekt för att utvidga och stärka industrikedjan och inrätta en lönsam industri för djupbearbetning av aluminium både i fråga om kvantitet och kvalitet, och fokusera på att utveckla och skapa fördelar inom följande sektorer: aluminium för lättviktsfordon, aluminium för nya energikällor såsom solceller och batterier, aluminium som används för energi, aluminium som används för livsmedels- och läkemedelsförpackningar, aluminium för elektroniska apparater och aluminium för konstruktion och heminredning. Fortsatt stöd ska tillhandahållas för utveckling av avancerade produkter såsom aluminium för rymdindustrin, fartyg och järnvägar […] (49).”

(62)

Utöver det som nämns ovan har producenterna av aluminiumradiatorer också gynnats av ekonomiska stödåtgärder, vilket tydligt avslöjar statens intresse av denna sektor. Till exempel gynnades Zhejiang Navas av den offentliga garantin från kommunen Yongkangs statsägda investeringsbolag, för ett lån på 10 miljoner renminbi yuan som fortfarande var utestående 2022 (50).

(63)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga insatsvarorna vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(64)

I den nu aktuella undersökningen har det inte framkommit någon bevisning för att den diskriminerande tillämpningen och bristande efterlevnaden av konkurs- och egendomsrätten enligt artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom aluminiumsektorn inte skulle påverka producenter av den produkt som översynen gäller.

(65)

Den produkt som översynen gäller påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 35. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den produkt som översynen gäller eller av de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(66)

Det har i den aktuella undersökningen inte heller lagts fram någon bevisning som visar att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 35 ovan. Till och med på politisk nivå reglerar regeringen finansiella åtgärder på ett långtgående sätt. I Guangxibeslutet föreskrivs till exempel följande åtgärder: ”[in]rätta en särskild fond för högkvalitativ utveckling av aluminiumindustrin och öka stödet för omvandling och uppgradering av aluminiumindustrin. Till fullo dra nytta av den vägledande rollen från Guangxis utvecklingsfond för högkvalitativ industri samt statliga industriella investeringsfonder på alla nivåer. Uppmuntra ledande företag inom industrin för aluminiumoxid och för elektrolytisk aluminium och socialt kapital att delta i inrättandet av industriella investeringsfonder för aluminium för att fokusera på att stödja industriprojekt avseende djupbearbetning av aluminium och aluminium med stort mervärde. Uppmuntra finansinstitut att förnya och utveckla finansiering av leveranskedjan för aluminium, teknikfinansiering och grön finansiering för aluminiumindustrin och att genomföra differentierade strategier för kreditstöd till projekt från företag som producerar aluminiumoxid och elektrolytiskt aluminium såsom energihushållning och utsläppsminskning, teknisk omvandling, utvidgning av industrikedjan och reparationer samt omfattande resursanvändning. Stödja kvalificerade aluminiumföretag som ska börsnoteras på inhemska och utländska börser samt på OTC-plattformen för små- och medelstora bolag (New Third Board) och på regionala marknader för aktiehandel. Vägleda aluminiumföretag så att de kan erhålla direkt finansiering genom obligationsmarknaden. Stödja värdepapperisering av aluminiumföretagens skuldtillgångar genom finansiell leasing. Anpassa och optimera politiken för finans- och skattestöd för aluminiumindustrin. Anpassa stödets inriktning till viktiga områden i industrikedjan, såsom djupbearbetning av aluminium, teknisk forskning och utveckling, säkerhet i leveranskedjan, energihushållning och utsläppsminskning samt utveckling av återvunnet aluminium (51).”

(67)

Det betydande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(68)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(69)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller vilka inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i den uppdaterade rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(70)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(71)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna i den aktuella undersökningen.

(72)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(73)

Kommissionen utfärdade en notering angående källorna till fastställande av normalvärdet. I denna notering beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I noteringen informerade kommissionen de berörda parterna om sin avsikt att använda Turkiet som ett lämpligt representativt land i det aktuella ärendet.

(74)

I den första noteringen identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. landet klassificeras av Världsbanken som ett övre medelinkomstland på grundval av sin bruttonationalinkomst och det är känt att den produkt som översynen gäller produceras i landet.

(75)

Innan noteringen offentliggjordes erhöll kommissionen synpunkter på det representativa landet från sökanden, som också hade föreslagit att Turkiet skulle vara ett lämpligt representativt land.

(76)

I noteringen angav kommissionen att ekonomiska uppgifter från producenter av aluminiumradiatorer samt uppgifter om import av relevanta råvaror, energi och arbetskraft är offentligt tillgängliga för Turkiet.

(77)

Kommissionen sökte därför i Orbis efter tillgängliga finansiella uppgifter om de producerande företagen i Turkiet (54). Lättillgängliga uppgifter hittades för två tillverkare av aluminiumradiatorer i Turkiet: Sanica Isi Sanayi Anonim Sirketi och Peksa Profil Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi. De senaste årsredovisningarna för dessa företag omfattar det räkenskapsår som avslutades 2022. Dessutom finns det tillgängliga importuppgifter om nödvändiga produktionsfaktorer, el- och arbetskraftskostnader i Turkiet.

(78)

Kommissionen underrättade genom noteringen de berörda parterna om att den avsåg att använda Turkiet som lämpligt representativt land och att uppgifterna från de två företag som anges ovan, i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(79)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och av de båda företagen som producenter i det representativa landet.

(80)

Kommissionen mottog inga synpunkter efter offentliggörandet av noteringen.

(81)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(82)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(83)

I noteringen räknade kommissionen upp de produktionsfaktorer såsom material, energi och arbetskraft som använts vid produktionen av den produkt som översynen gäller enligt den metod som sökanden redogjort för och som återspeglar den tillverkningsprocess som används i unionen. Kommissionen uppgav också att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA (55) för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda det turkiska statistikinstitutet för att fastställa den icke-snedvridna kostnaden för arbetskraft (56) och den turkiska tillsynsmyndigheten för energimarknaden för att fastställa den icke-snedvridna kostnaden för energi. (57)

(84)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och lämna förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke-snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen. Kommissionen mottog inga synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer efter offentliggörandet av noteringen.

(85)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande informationen som kommissionen analyserat beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för aluminiumradiatorer

(86)

En aluminiumradiator kan tillverkas med hjälp av olika metoder, men de vanligaste är pressgjutning och extrudering. En aluminiumradiator är vanligen en radiator där den metall som används är aluminium eller en aluminiumlegering, eller mer allmänt när den metall som används främst är aluminium.

(87)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, i vilket importtullar ingick och transportkostnader lades till. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (60). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 70 och avsnitt 3.3 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna på råvaror. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(88)

Den turkiska statistikbyrån offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet (61). Kommissionen fastställde riktmärket för undersökningsperioden på grundval av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme för tillverkningssektorn (62) 2020, indexerad till 2023. Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent (63) uppgår till 35,02 CNY/timme.

(89)

Elpriset för företag (industriella användare) i Turkiet offentliggörs av den turkiska tillsynsmyndigheten för energimarknaden (64). Kommissionen använde uppgifterna om elpriserna för industrin som offentliggjordes den 15 juli 2024. Denna statistik visar en genomsnittlig industritariff för 2023 på 1,12 CNY per kWh.

(90)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(91)

För att fastställa icke snedvridna värden för produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(92)

Med hjälp av uppgifter från två turkiska producenter av aluminiumradiatorer (Sanica Isi Sanayi Anonim Sirketi och Peksa Profil Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi (65)) beräknade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (10,33 %) samt vinst (9,12 %) som en procentandel av kostnaden för sålda varor.

(93)

Kommissionen använde de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn för att beräkna produktionsomkostnaderna. Dessa kostnader fastställdes som en procentandel, varvid produktionsomkostnaderna delades med de direkta och indirekta kostnaderna. Denna procentsats (15,6 %) tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnaderna.

(94)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(95)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna produktionskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (material och arbetskraft) för produktion av aluminiumradiatorer. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Turkiet enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.2.

(96)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med beskrivningen i avsnitt 3.3.2.5.

(97)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(98)

Under skadeundersökningsperioden och särskilt under översynsperioden var importen av aluminiumradiatorer från Kina försumbar. Enligt Eurostat uppgick importvolymen för aluminiumradiatorer från Kina till 159 913 element (66) under översynsperioden, vilket motsvarade en marknadsandel i EU på 0,5–1 %. I jämförelse uppgick den kinesiska importens marknadsandel till 24 % under den ursprungliga undersökningsperioden och till 3 % under den föregående översynsperioden.

(99)

Denna försumbara volym kunde inte ligga till grund för analysen av fortsatt dumpning. Kommissionens analys av sannolikheten för återkommande dumpning finns i nästa avsnitt.

(100)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: Exportpriserna till tredjeländer, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer mot bakgrund av de gällande antidumpningsåtgärderna i dessa länder.

(101)

Kommissionen analyserade prismönstret för kinesisk export till tredjeländer under översynsperioden.

(102)

Kommissionen analyserade först uppgifter om export från Kina till tredjeländer på åttasiffrig nivå i Global Trade Atlas under översynsperioden. Sådana exportpriser ansågs emellertid inte vara representativa för priserna på aluminiumradiatorer, eftersom klassificeringarna på den nivån omfattade ett stort antal produkter utöver den berörda produkten som tillsammans överskred importvolymen av aluminiumradiatorer med råge (minst 100 gånger). Därför innehåller den kinesiska exportstatistiken inte avgörande bevis för de kinesiska exportpriserna på andra marknader.

(103)

På grund av den bristande samarbetsviljan hos de exporterande producenterna i Kina baserades beräkningen av exportpriserna från Kina till tredjeländer i sin tur på de uppgifter som kommissionen hade tillgång till, dvs. uppgifter som lämnats i begäran om översyn, nämligen kinesiska prisofferter till importörer i tredjeländer. Sökanden tillhandahöll särskilt flera prisofferter till länder i unionens närhet, såsom Moldavien, Ryssland och Azerbajdzjan, samt offerter från plattformar för onlineförsäljning.

(104)

Kommissionen justerade det uppskattade exportpriset till tredjeländer enligt beskrivningen i skäl 103 för att ta hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen. I detta hänseende krävs det enligt artikel 2.10 i grundförordningen att kommissionen gör en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompenserar för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet justerade kommissionen exportpriset till nivån fritt fabrik genom att räkna bort de inhemska transportkostnaderna (67).

(105)

Det genomsnittliga exportpriset till tredjeländer, beräknat enligt beskrivningen i skäl 103, var 3,68 euro/element uttryckt fritt ombord (fob), eller 3,52 euro/element, justerat till nivån fritt fabrik.

(106)

Det resulterande genomsnittliga exportpris till tredjeländer som konstaterades under översynsperioden var 34,4 % lägre än det normalvärde som fastställts på grundval av de kriterier som anges i avsnitten 3.2 och 3.3. Det ansågs därför sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle börja sälja till unionen vid nivåer under detta normalvärde om de nuvarande åtgärderna upphävdes.

(107)

Efter utlämnandet av uppgifter uppgav sökanden att det förelåg en avvikelse med avseende på exportpriset fritt fabrik och den därav följande dumpningsmarginalen mellan dokumentet med utlämnandet av uppgifter och handlingen för beräkningen av dumpning. Eftersom avvikelsen berodde på ett skrivfel i handlingen för beräkningen av dumpningen korrigerade kommissionen den.

(108)

När det gäller produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina grundades resultaten på den information som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång på grund av bristande samarbetsvilja från de kinesiska producenternas sida. Sökanden lade fram bevisning för att den kinesiska aluminiummarknaden har expanderat och kommer att fortsätta att expandera även efter 2026. Baserat på denna information nådde Kinas aluminiumproduktion en rekordhög nivå under helåret 2022 (68). I september 2023 rapporterades dessutom att ”Kina driver upp den globala aluminiumproduktionen till en rekordhög nivå” (69). Slutligen innehåller en oberoende studie som sökanden beställt, ”China Household Aluminum Radiators Industry Market Research Report” (70), vilken uppdaterades i oktober 2023, viktiga och aktuella uppgifter om kinesisk överkapacitet.

(109)

I studien uppskattas särskilt den kinesiska produktionen av aluminiumradiatorer ha en kapacitet på cirka 240 miljoner element per år 2023, vilket innebär en ökning med 35 miljoner element jämfört med 2021. Denna kapacitetsökning överstiger produktionsökningen, som steg från 188 miljoner till 217 miljoner element under samma period, vilket innebär en ökning med 29 miljoner element.

(110)

Ökningen av både produktionen och produktionskapaciteten mellan 2021 och 2023 var betydligt större än ökningen av den inhemska förbrukningen i Kina, vilken endast ökade från 19 miljoner till 23 miljoner element, det vill säga en ökning med bara fyra miljoner element.

(111)

Till följd av detta ökade den outnyttjade kapaciteten från 17 miljoner till 23 miljoner element mellan 2021 och 2023, vilket nästan motsvarade den totala förbrukningen i unionen på 23–25 miljoner element under översynsperioden.

(112)

Dessutom visade varken studien eller undersökningen på någon betydande ökning som skulle kunna tyda på en betydande ökning av den kinesiska exporten till andra tredjeländer, eftersom det inte finns några uppgifter som visade någon betydande global ökning av efterfrågan på aluminiumradiatorer.

(113)

Därför, och i avsaknad av andra uppgifter, anser kommissionen att varken den kinesiska inhemska efterfrågan eller efterfrågan på global nivå kommer att kunna absorbera den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina.

(114)

Detta bekräftar kommissionens slutsatser från den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (71) att kinesiska producenter har tillräcklig outnyttjad kapacitet för att försörja unionsmarknaden om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(115)

Under översynsperioden omfattade unionsmarknaden för aluminiumradiatorer 23–25 miljoner element och utgjorde en av de största marknaderna i världen. Även om förbrukningen av aluminiumradiatorer i unionen minskade med 22 % under skadeundersökningsperioden på grund av den nedgång inom byggindustrin som förklaras i skäl 132, är det fortfarande en stark marknad som drivs av stränga regler om energieffektivitet och renovering av gamla byggnader för att uppfylla nya standarder och minska koldioxidutsläppen.

(116)

För att få en indikation på de sannolika priserna till unionen om inga åtgärder vidtas analyserade kommissionen exportpriserna på aluminiumradiatorer med ursprung i Kina till andra exportmarknader utanför unionen. Såsom förklaras i skälen 102 och 103 fastställde kommissionen, eftersom exportstatistik med tullkod på åtta siffror inte ger korrekta värden och på grund av bristande samarbete, exportpriser med hjälp av faktiska fakturor och offerter från de kinesiska exporterande producenterna till marknader i tredje länder som sökanden tillhandahållit (se även skäl 103).

(117)

Under översynsperioden var unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris 8,56 euro/element. Detta är 82 % högre än det genomsnittliga försäljningspriset för kinesiska aluminiumradiatorer (nämligen 4,70 euro/element), beräknat med hjälp av de kinesiska exporterande producenternas offerter till kunder i Moldavien, Ryssland och Azerbajdzjan, samt offerter från plattformar för onlineförsäljning som lämnades i begäran om översyn.

(118)

Dessa exportpriser var betydligt lägre än unionsindustrins priser och unionsmarknaden är därför fortfarande attraktiv för kinesiska producenter i fråga om priser.

(119)

Innan åtgärderna infördes 2012 uppgick den kinesiska importen till unionen till 10,6 miljoner element per år. Utöver de åtgärder som införts på kinesisk import som omfattas av denna översyn infördes antidumpningsåtgärder på import av aluminiumradiatorer från Kina av många andra tredjeländer (72), vilket gör det svårare för de kinesiska exporterande producenterna att exportera till dessa marknader och ytterligare ökar unionsmarknadens attraktionskraft, eftersom denna export kan styras om dit.

(120)

Enligt uppgifter från WTO:s databas (73) konstaterade kommissionen att antidumpningstullar och utjämningstullar var tillämpliga på import av kinesiska aluminiumradiatorer till Argentina och Förenade kungariket under 2023 (74). Dessa restriktioner utgör en exportbegränsande faktor för kinesiska producenter av aluminiumradiatorer. På grundval av begäran om översyn (75) och slutsatserna i skälen 108 och 109 är de kinesiska producenterna emellertid mycket exportinriktade, eftersom Kinas interna förbrukning av aluminiumradiatorer endast uppskattas till en tiondel av landets totala produktionsvolym.

(121)

Med hänsyn till de kinesiska exportörernas svårigheter att sälja till dessa marknader på grund av de åtgärder som dessa övriga tredjeländer infört på import av aluminiumradiatorer från Kina, skulle unionsmarknaden, om de nuvarande åtgärderna tilläts upphöra, bli ännu mer attraktiv för kinesiska exportörer som vill exportera sin överskottsproduktion och använda sin outnyttjade kapacitet.

(122)

I sina synpunkter på dokumentet med det allmänna utlämnandet av uppgifter erinrade sökanden om att Ukraina 2024 inledde en antidumpningsundersökning om import av aluminiumradiatorer från Kina.

(123)

På grundval av ovanstående, i synnerhet med tanke på den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, förväntar kommissionen sig att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna upphävs och att betydande kvantiteter av dumpad export skulle komma in på unionsmarknaden. Det anses därför vara sannolikt att dumpningen skulle fortsätta om de nuvarande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(124)

Den likadana produkten tillverkades av elva unionsproducenter under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(125)

Kommissionen fastställde unionsproduktionen på grundval av alla tillgängliga uppgifter rörande unionsindustrin, exempelvis

(126)

För att säkerställa den konfidentiella behandlingen av FIR:s uppgifter kunde kommissionen inte lämna ut de exakta siffror som erhållits genom att företagets uppgifter slagits samman med de uppgifter som lämnats av Airal för andra unionsproducenter. Kommissionen tillhandahöll därför dessa uppgifter i intervall och index, vilket gav alla berörda parter tillräckliga uppgifter för att de skulle kunna förstå kommissionens analys och slutsatser och lämna synpunkter i detta avseende.

(127)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring [30–32] miljoner element. Som anges i skäl 13 svarade de unionsproducenter som ingick i urvalet för 65 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

(128)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen baserat på unionsindustrins totala försäljning i unionen och den totala importen från tredjeländer till unionen.

(129)

Unionsindustrins försäljning i unionen erhölls från den verifierade försäljningen i unionen från de unionsproducenter som ingick i urvalet, från uppgifter som sökanden lämnat i det makroekonomiska frågeformuläret och från uppgifter som erhållits separat av FIR.

(130)

Vad gäller importen utgick kommissionen från databasen Surveillance (76). Eftersom databasen Surveillance endast omfattade vikten och inte antalet importerade element var man tvungen att omvandla vikten till element genom att använda en omräkningsfaktor baserad på kontrollerade uppgifter från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet (se skäl 23).

(131)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen

(132)

Förbrukningen i unionen av aluminiumradiatorer minskade med 22 % under skadeundersökningsperioden. En analys från år till år visar en ökning på 18 % från 2020 till 2021, följt av en gradvis minskning av förbrukningen under de följande två åren.

(133)

Den kraftiga ökningen av efterfrågan på aluminiumradiatorer mellan 2020 och 2021 berodde främst på den tillväxt som skedde inom bostadsbyggande och kommersiell byggverksamhet efter lanseringen av flera ekonomiska stimulanspaket för att stimulera ekonomin efter covid-19-utbrottet. I Italien, där de unionsproducenter som ingick i urvalet är baserade, gav det så kallade nylanseringsdekretet (77) incitament för renovering av bostadshus och förbättring av energieffektiviteten.

(134)

Efterfrågan på aluminiumradiatorer började emellertid minska 2022 i och med energikrisen och den snabba ökningen av råvarupriser och räntor. Den negativa utvecklingen fortsatte under översynsperioden, då förbrukningen minskade från [36–38] miljoner element till [23–25] miljoner element, vilket nästan var samma nivåer som 2014.

(135)

Kommissionen fastställde importvolymen för aluminiumradiatorer från Kina på grundval av databasen Surveillance, omvandlade till element med hjälp av en omvandlingsfaktor på grundval av kontrollerade uppgifter från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet, såsom anges i skäl 130. Importens marknadsandel fastställdes genom att dessa importvolymer jämfördes med förbrukningen i unionen, såsom visas i tabell 2.

(136)

Importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(137)

Under skadeundersökningsperioden var mängden aluminiumradiatorer som importerades från Kina begränsad och minskade stadigt med 61 % och nådde sin lägsta nivå under översynsperioden. Marknadsandelen för importen från Kina minskade med 38 % under 2021 och förblev sedan stabil från 2021 till översynsperioden på grund av den lägre förbrukningen.

(138)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från databasen Surveillance.

(139)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Genomsnittliga importpriser

(140)

Importpriserna från Kina ökade i linje med marknadsutvecklingen. Priserna nådde en topp 2022 när de till och med var högre än det genomsnittliga priset från de företag som ingår i urvalet, men minskade med 25 % under översynsperioden. Sammanlagt ökade priserna med 117 % under skadeundersökningsperioden.

(141)

De kinesiska importpriserna ökade i linje med marknadsutvecklingen mellan 2020 och 2022. Under översynsperioden minskade det genomsnittliga importpriset per enhet från Kina till unionen och var lägre än både det genomsnittliga försäljningspriset per enhet och den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet i unionen (se tabell 9).

(142)

Importen av aluminiumradiatorer från andra tredjeländer än Kina kom främst från Iran och Turkiet.

(143)

Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av aluminiumradiatorer från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(144)

Importen från tredjeländer ökade med 19 % under skadeundersökningsperioden och nådde sin högsta nivå 2022, men marknadsandelen förblev i huvudsak stabil. Det genomsnittliga priset på importen från tredjeländer mer än fördubblades under skadeundersökningsperioden.

(145)

Efter utlämnandet av uppgifter begärde sökanden att kommissionen skulle redogöra separat för volymer, marknadsandelar och genomsnittligt pris på importen från Iran och Turkiet. Kommissionen uppdaterade tabell 5 i enlighet med detta.

(146)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(147)

Såsom anges i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation.

(148)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer.

(149)

Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i begäran om översyn, de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet samt de makroekonomiska uppgifter som AIRAL och FIR tillhandahållit. Uppgifterna omfattar samtliga unionsproducenter.

(150)

Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de kontrollerade uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Uppgifterna avsåg de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(151)

Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(152)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning och produktivitet, samt återhämtning från tidigare dumpning.

(153)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(154)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande i unionen

(155)

Unionsindustrins produktionsvolym minskade med 21 % under skadeundersökningsperioden. En analys från år till år visar en ökning på 20 % från 2020 till 2021, följt av en gradvis minskning från 2021 till översynsperioden. Detta överensstämmer med utvecklingen av efterfrågan på aluminiumradiatorer i unionen, såsom framgår av tabell 2.

(156)

Produktionskapaciteten minskade med 9 % under skadeundersökningsperioden. Den förblev relativt stabil mellan 2020 och 2022 och minskade sedan med 6 %, vilket visade att unionsindustrin till viss del kunde minska sin kapacitet för att hantera den minskade produktionen under översynsperioden.

(157)

Kapacitetsutnyttjandet minskade med 13 % under skadeundersökningsperioden, vilket återspeglade den sjunkande produktionsutvecklingen trots den minskade produktionskapaciteten.

(158)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(159)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 23 % under skadeundersökningsperioden. Denna försäljningstendens motsvarade tendenserna för förbrukning och produktion i unionen. Försäljningen ökade med 17 % mellan 2020 och 2021 för att möta den ökade efterfrågan på unionsmarknaden, såsom förklaras i skäl 133, och minskade sedan gradvis under 2022 och under översynsperioden på grund av minskad efterfrågan till följd av högre priser och räntor, såsom förklaras i skäl 134.

(160)

Unionsindustrins marknadsandel förblev stabil under skadeundersökningsperioden, till följd av att både förbrukningen och försäljningsvolymen i unionen minskade och importen minskade.

(161)

På grund av den minskade förbrukningen under översynsperioden minskade unionsindustrins försäljningsvolym, men unionsindustrin behöll sin marknadsandel på unionsmarknaden. Produktion, sysselsättning och investeringar utvecklades med en liknande nedåtgående trend som försäljningsvolymerna.

(162)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(163)

Sysselsättningen inom unionsindustrin minskade också med 18 % under skadeundersökningsperioden, i linje med förändringarna vad gäller produktionsvolymerna. Unionsindustrin kunde emellertid begränsa produktivitetsminskningen till 4 %.

(164)

Som anges i skäl 99 var det inte möjligt att fastställa att dumpning förelåg under översynsperioden. Därför kunde ingen dumpningsmarginal fastställas. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(165)

De antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen gjorde det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning, vilket framgår av uppgifterna för översynsperioden.

(166)

De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen

(167)

Unionsindustrins genomsnittliga pris ökade med 48 % under skadeundersökningsperioden, till följd av den ökande produktionskostnaden.

(168)

Den genomsnittliga produktionskostnaden ökade med 47 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade kraftigt redan 2022 (+ 45 % från 2020) och nådde sin högsta nivå 2022. Kostnadsökningen berodde främst på den kraftiga ökningen av energikostnaderna och priset på aluminium, den huvudsakliga råvaran.

(169)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(170)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd i unionsindustrin ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade med 13 % under 2021 och förblev därefter relativt stabil.

(171)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(172)

Lagerhållningen ökade med 24 % under skadeundersökningsperioden. Den utgående lagernivån ökade från 4,5 miljoner till 6,1 miljoner element 2021, sedan till 6,2 miljoner element 2022 innan den minskade till 5,5 miljoner element under översynsperioden. Unionsindustrin ökade lagernivåerna som svar på den högre förbrukningen 2021 och för att optimera sin produktionsprocess. När efterfrågan sjönk 2022 kunde unionsindustrin inte snabbt minska dessa lager.

(173)

I förhållande till produktionen ökade de utgående lagren i procent av produktionen med 47 %.

(174)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(175)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning.

(176)

Unionsindustrins lönsamhet ökade med en procentenhet under skadeundersökningsperioden. En analys från år till år visar att lönsamheten var som högst 2021, när den nådde en nivå på 10 % och föregående års resultat fördubblades, men sedan minskade kraftigt igen 2022 till 4 % på grund av de försämrade marknadsförhållandena. Den återhämtade sig till 6 % under översynsperioden, eftersom kostnaden för aluminium minskade under översynsperioden, medan försäljningspriserna för radiatorer endast justerades nedåt med en eftersläpning.

(177)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades uppåt med en ökning på 85 % under skadeundersökningsperioden.

(178)

Unionsindustrins årliga investeringar minskade med 15 % under skadeundersökningsperioden. Under 2021 och 2022 var investeringarna omkring 40 % högre än under 2020, men minskade under översynsperioden från omkring 14 miljoner euro till 8,5 miljoner euro och begränsades främst till utbyte av befintlig utrustning.

(179)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den följde en liknande trend som lönsamheten och var som högst 2021, minskade 2022 och förbättrades sedan igen 2023, med en total ökning på sju procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(180)

Undersökningen visade att de flesta av de mikroekonomiska indikatorerna utvecklades positivt och att unionsindustrins ekonomiska situation förbättrades under skadeundersökningsperioden.

(181)

Unionsindustrin kunde bibehålla sin marknadsandel med befintliga åtgärder och se till att kassaflödet och räntabiliteten återgick till tidigare nivåer.

(182)

Unionsindustrins lönsamhet ökade under skadeundersökningsperioden, men låg fortfarande under det vinstmål som fastställts i den ursprungliga undersökningen.

(183)

Unionsindustrin minskade emellertid produktionen och sysselsättningen samt fortsatte sin verksamhet med lågt kapacitetsutnyttjande, främst på grund av den kraftigt minskade efterfrågan på aluminiumradiatorer.

(184)

Försämringen av de makroekonomiska indikatorerna, i kombination med minskade nettoinvesteringar och ökande lager, tyder på underliggande svagheter hos unionsindustrin. Till de främsta problemen hör unionsindustrins förmåga att bibehålla sin lönsamhet i en situation med ökande kostnader och minskad efterfrågan samt de långsiktiga konsekvenserna av minskade nettoinvesteringar. Även om den kortsiktiga likviditeten och lönsamheten är stabila kan den framtida stabiliteten och tillväxten ligga i riskzonen.

(185)

Trots detta drog kommissionen, efter en övergripande bedömning av skadefaktorerna, slutsatsen att unionsindustrin under översynsperioden inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(186)

I skäl 185 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada på grund av import med ursprung i Kina under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som vållades av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(187)

För att fastställa sannolikheten för återkommande skada om åtgärderna mot Kina skulle upphävas undersökte kommissionen i) produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, och ii) sannolika prisnivåer på importen från Kina och deras inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(188)

Såsom anges i avsnitt 3.3.5.2 översteg produktionskapaciteten i Kina avsevärt både produktionsvolymerna och efterfrågan på den kinesiska hemmamarknaden under översynsperioden. Dessutom fanns det inga uppgifter som visade någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan i Kina eller på en marknad i ett annat tredjeland inom en nära framtid. Med beaktande av de slutsatser om unionsmarknadens attraktionskraft som beskrivs i avsnitt 3.3.5.3, drog kommissionen slutsatsen att sådan outnyttjad kapacitet med stor sannolikhet skulle användas för att leverera till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(189)

Såsom anges i skäl 103 ansåg kommissionen att de fakturor och offerter som lämnades i begäran om översyn, justerade med transportkostnader, lossningskostnader och EU:s tullar, utgjorde indikatorer för potentiella försäljningspriser till unionen. På grundval av dessa exportpriser skulle importen från Kina till unionen, exklusive antidumpningstullen, underskrida unionens försäljningspris med 45 % under översynsperioden. Detta talar för att den kinesiska importen, med ökade volymer, skulle utöva ett betydande pristryck på unionsindustrin i avsaknad av åtgärder.

(190)

Om åtgärderna skulle upphävas kommer unionsindustrin, med hänsyn till de sannolika prisnivåerna, inte att kunna bibehålla sin försäljningsvolym och marknadsandel i förhållande till importen från Kina till lägre priser. Det är mycket sannolikt att den kinesiska marknadsandelen skulle öka kraftigt om åtgärderna tilläts upphöra att gälla, även med hänsyn till de gällande åtgärder som andra tredjeländer infört på import av aluminiumradiatorer (se skälen 119 och 120).

(191)

En minskning av försäljningsvolymen hade lett till ett ännu lägre kapacitetsutnyttjande och en ökning av den genomsnittliga produktionskostnaden, vilket skulle leda till en försämring av unionsindustrins ekonomiska situation och öka risken för att industrin hamnar i en förlustbringande situation.

(192)

Om unionsindustrin emellertid skulle besluta att sänka sina priser för att försöka behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel, skulle den ekonomiska situationen nästan omedelbart försämras och den förlustbringande situationen sannolikt förverkligas.

(193)

Enligt båda scenarierna kommer verkningarna av ett upphörande av åtgärderna sannolikt att ha en negativ påverkan på unionsindustrin.

(194)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydlig ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

(195)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(196)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft, till vilka det hänvisas i skäl 3, har gjort det möjligt för unionsindustrin att behålla sin marknadsandel på unionsmarknaden och förbättra sin ekonomiska situation, men industrin kan fortfarande inte öka kapacitetsutnyttjandet och nå vinstmålet.

(197)

Samtidigt konstaterade kommissionen också att unionsindustrins situation sannolikt skulle försämras om de befintliga åtgärderna mot Kina tilläts upphöra att gälla.

(198)

Kommissionen drog därför slutsatsen att bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle gynna unionsindustrin.

(199)

Ingen importör samarbetade i undersökningen. Vid den föregående översynen vid giltighetstidens utgång konstaterades det att verkningarna av åtgärderna inte skulle bli betydande för importörerna.

(200)

I brist på bevis på motsatsen drog kommissionen slutsatsen att gällande åtgärder inte hade någon betydande negativ påverkan på importörerna och att ett bibehållande av åtgärderna inte otillbörligt skulle påverka dem.

(201)

Inga användare gav sig till känna och samarbetade i undersökningen. Aluminiumradiatorer är en konsumentprodukt. Radiatorer köps in av distributörer och stora detaljhandelsorganisationer som sedan säljer dem vidare.

(202)

I den ursprungliga undersökningen och den föregående översynen vid giltighetstidens utgång (78) konstaterades det att användarna hade möjlighet att lägga över hela eller nästan hela den prisökning som tullsatsen leder till på slutanvändarna, eftersom sådana åtgärder inte har någon betydande effekt för de sistnämnda.

(203)

Dessa undersökningsresultat bekräftades i den nuvarande översynen vid giltighetstidens utgång, eftersom undersökningen inte visade något som motsade de ursprungliga undersökningsresultaten.

(204)

På denna grund, och i linje med slutsatserna i de tidigare undersökningarna, drog kommissionen slutsatsen att bibehållandet av åtgärderna inte skulle ha någon betydande inverkan på användarna.

(205)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot bibehållandet av de befintliga åtgärderna beträffande import av aluminiumradiatorer med ursprung i Kina.

(206)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot aluminiumradiatorer från Kina bibehållas.

(207)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga vid uppvisandet av en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(208)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(209)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(210)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller vilken producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(211)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. Begäran måste ställas till kommissionen. Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(212)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) Företaget exporterade inte den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på företagets export, ii) företaget är inte närstående ett företag som hade sådan export och därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller genom avtal har gjort ett oåterkalleligt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(213)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (79) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(214)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.