Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2673 av den 11 oktober 2024 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av glasfibergarn med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 16 februari 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av glasfibergarn med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 3 januari 2024 av Glass Fibre Europe (klaganden). Klagomålet ingavs för unionens glasfibergarnsindustris räkning i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och om risk för väsentlig skada för unionsindustrin som var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Enligt artikel 14.5a i grundförordningen ska kommissionen, om den i den mening som avses i artikel 5 inte har tillräcklig bevisning för att kraven antingen i artikel 10.4 c eller d inte uppfylls, registrera import som är föremål för en antidumpningsundersökning under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand.

(4)

Kommissionen registrerade inte importen under perioden för utlämnande av uppgifter på förhand, eftersom importkvantiteterna inte ökade efter inledandet av undersökningen och villkoren i artikel 10.4 därför inte var uppfyllda.

(5)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna, de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av undersökningen och uppmanade dem att delta.

(6)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(7)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(8)

I en notering till ärendehandlingarna av den 16 februari 2024 angav kommissionen att de två företagen Saint-Gobain Vertex s.r.o och Valmieras Stikla Šķiedra AS enligt tillgängliga uppgifter representerade hela unionsindustrin och att ett stickprovsförfarande därför inte var nödvändigt. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta preliminära beslut. Inga synpunkter inkom. Kommissionen bekräftade därför sitt beslut att inte göra något urval i en notering till ärendehandlingarna av den 12 mars 2024.

(9)

Inga importörer gav sig till känna och lämnade uppgifter för urvalet.

(10)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. Fem exporterande producenter i Kina lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet.

(11)

I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval av två exporterande producenter, Shandong Fiberglass Group Corp (Shandong Fiberglass) och Henan Guangyuan New Material Co. Ltd (Henan Guangyuan), på grundval av den största representativa exportvolym till EU som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. De två exporterande producenter som ingick i det ursprungliga urvalet stod för sammanlagt [11–15 %] av den totala kinesiska exportvolymen till unionen.

(12)

I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen samrådde kommissionen med alla kända berörda exporterande producenter och med de kinesiska myndigheterna om urvalet.

(13)

En exporterande producent, Jiangsu Jiuding Special Fiber Co. Ltd, hävdade att den borde ha ingått i urvalet. I sitt stickprovsformulär uppgav företaget emellertid att det exporterade huggna glasfibrer som, efter det att definitionen av produkten förtydligats enligt skälen 26 och 28, inte omfattas av produktdefinitionen. På grundval av den återstående volymen av sin export av den berörda produkten till unionen uppfyllde denna exporterande producent inte villkoren för att ingå i urvalet.

(14)

Den 26 mars 2024 (sju dagar före tidsfristen för att lämna in svar på frågeformuläret för exporterande producenter) meddelade Shandong Fiberglass, det företag som stod för den största exporten till unionen i urvalet, att det inte skulle samarbeta i undersökningen.

(15)

De tre andra exporterande producenter som besvarade stickprovsformuläret stod för sammanlagt [2–5,5 %] av den kinesiska exportvolymen. Producenterna uppgav att de hade för avsikt att begära en enskild undersökning, men ingen av dem lämnade in svar på frågeformuläret för exporterande producenter och därmed en giltig begäran. Med tanke på den låga nivån på exporten till unionen från de exporterande producenter som besvarade stickprovsformuläret skulle eventuella tillägg till urvalet, även om antidumpningsformuläret hade besvarats, inte ha resulterat i ett representativt urval (3).

(16)

På det hela taget är graden av samarbetsvilja i detta fall låg, eftersom importen från de producenter som besvarade stickprovsformuläret, efter Shandong Fiberglass beslut att upphöra med samarbetet, motsvarade [4,5–9 %] av den totala kinesiska exporten till unionen, uttryckt som andel av den totala importen från det berörda landet till unionen under undersökningsperioden, vilken fastställdes på grundval av uppgifter från Eurostat (se skäl 159).

(17)

På grund av den låga samarbetsviljan, som ledde till att det inte var möjligt att göra ett representativt urval, beslutade kommissionen att helt avstå från stickprovsförfarandet och tillämpa artikel 18 för fastställande av dumpning, i enlighet med artikel 17.4 andra stycket i grundförordningen.

(18)

Den 5 augusti 2024 utfärdade kommissionen en notering till ärendehandlingarna och underrättade de kinesiska myndigheterna om sitt beslut att upphöra med stickprovsförfarandet (se skäl 17 ovan). De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter, men inga synpunkter inkom.

(19)

Såsom förklaras i skäl 15 angav tre andra kinesiska exporterande producenter i sina respektive stickprovsformulär att de var intresserade av en enskild undersökning enligt artikel 17.3 i grundförordningen. Dessa exporterande producenter inkom dock inte med några giltiga begäranden, eftersom de inte besvarade frågeformuläret för exporterande producenter inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen anser därför att ingen begäran om enskild undersökning mottogs från dessa företag.

(20)

Eftersom Henan Guangyuan var det enda företag i det ursprungliga urvalet som lämnade ett korrekt svar på frågeformuläret i tid och som kunde kontrolleras i enlighet med artikel 16.1 i grundförordningen, beslutade kommissionen att beräkna en enskild marginal för företaget.

(21)

Kommissionen skickade också ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(22)

Kommissionen gjorde frågeformulär för unionsproducenterna, de exporterande producenterna, de kända importörerna och användarna tillgängliga online (4) på dagen för inledandet av undersökningen.

(23)

Kommissionen mottog svar på frågeformuläret från de två unionsproducenterna, en kinesisk exporterande producent, en icke-närstående importör och tre användare. Kommissionen mottog inga svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna.

(24)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(25)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(26)

Den undersökta produkten är glasfibergarn, tvinnat eller ej, med undantag av förgarn, cord och huggna glasfibrer, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 13 00 och ex 7019 19 00 (Taric-nummer 7019 13 00 10, 7019 13 00 15, 7019 13 00 20, 7019 13 00 25, 7019 13 00 30, 7019 13 00 50, 7019 13 00 87, 7019 13 00 94, 7019 19 00 30 och 7019 19 00 85).

(27)

Glasfibergarn används inom ett stort antal användningsområden, t.ex. i vävd, stickad, flätad eller multiaxial (NCF) väv, som sedan används för att förstärka cementhaltiga material som murbruk eller töjbara, termoplastiska och värmehärdade hartser i kompositindustrin. Exempel på användningsområden är bilar, batterier till elfordon, lastbilar, bussar, tåg, vindkraftverk, flygplan, byggnadsisolering, rök- och brandskydd, akustisk isolering, filtrering (luft, metall, damm och vätska), elektrisk isolering m.m.

(28)

Den 25 mars 2024 utfärdade kommissionen, som svar på en förfrågan från en kinesisk exporterande producent, en notering till ärendehandlingarna med ett förtydligande av produktdefinitionen. I noteringen klargjordes att ändlösa filament med hög kiseldioxidhalt omfattades av definitionen av den undersökta produkten, medan huggna glasfibrer, oavsett glastyp och längd, inte omfattades av definitionen av den undersökta produkten. De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter, men inga synpunkter mottogs.

(29)

Den berörda produkten är den undersökta produkten med ursprung i Kina.

(30)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(31)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(32)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(33)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen, i tillkännagivandet om inledande, därför alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera glasfibergarn. Två exporterande producenter (Jiangsu Jiuding Special Fiber Co., Ltd och Chongqing Tianze New Material Corp) lämnade relevanta uppgifter.

(34)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades av de kinesiska myndigheterna inom den angivna tidsfristen. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(36)

I tillkännagivandet om inledande uppgav kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden.

(37)

Den 19 april 2024 underrättade kommissionen genom en notering (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktion av glasfibergarn. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen att Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet var möjliga lämpliga representativa länder.

(38)

Kommissionen mottog synpunkter på den första noteringen från klaganden och Henan Guangyuan. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.

(39)

Den 27 juni 2024 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor som den avsåg att använda sig av för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Kommissionen informerade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga finansiella uppgifter för 2023 för den turkiska koncernen Türkiye Şişe ve Cam Fabrikaları A.Ş (Şişecam-koncernen), som är producent av glasfibergarn i det representativa landet.

(40)

Kommissionen mottog synpunkter på den andra noteringen från klaganden. Dessa synpunkter behandlas ingående i avsnitt 3.2.

(41)

Efter att ha analyserat de synpunkter och uppgifter som inkommit drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var ett lämpligt representativt land från vilket icke snedvridna priser och kostnader kunde hämtas för att fastställa normalvärdet. De underliggande skälen till detta val beskrivs mer ingående i avsnitt 3.2.2.

(42)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(43)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det obefintliga samarbetet från de kinesiska myndigheterna och det låga samarbetet från de exporterande producenternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(44)

I de senaste undersökningarna rörande glasfibersektorn i Kina (5) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(45)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (6). Kommissionen drog bland annat slutsatsen att glasfibersektorn inte bara till betydande del utgörs av företag som ägs av de kinesiska myndigheterna i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (7), utan att de kinesiska myndigheterna dessutom är i en position där de kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (8). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (9). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (10). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom glasfibersektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (11), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (12).

(46)

På samma sätt som i föregående undersökning avseende glasfibersektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Significant Distortions in the Economy of the People’s Republic of China for the Purposes of Trade Defence Investigations (rapporten) (13), som bygger på offentligt tillgängliga källor och som kommissionen lade till ärendehandlingarna. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den undersökta produkten. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(47)

Klaganden hävdade att det finns tillräcklig och övertygande prima facie-bevisning för att den kinesiska industrin för glasfibergarn är föremål för ingripanden från de kinesiska myndigheterna som har lett till betydande snedvridningar inom sektorn, vilket i sin tur motiverar att normalvärdet fastställs i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen.

(48)

Till stöd för sin ståndpunkt framhöll klaganden följande faktorer som leder till en betydande snedvridning av sektorn för glasfibergarn i Kina.

(49)

För det första är statligt ägande, statlig kontroll eller politisk övervakning vanligt förekommande inom sektorn:

(50)

För det andra utgör den politik och de åtgärder som är tillämpliga i Kina på sektorn för glasfibergarn en diskriminering till förmån för inhemska leverantörer eller påverkar på annat sätt de fria marknadskrafterna:

(51)

För det tredje är kostnaderna för i stort sett alla produktionsfaktorer för glasfibergarn snedvridna i Kina.

(52)

För det fjärde beviljas tillgång till finansiering och kapital inom glasfibersektorn av institutioner som genomför offentliga politiska mål eller som på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten:

(53)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, och om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(54)

Inom sektorn för glasfibergarn har de kinesiska myndigheterna fortfarande ett betydande ägande och en betydande kontroll i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom samarbetsviljan hos de kinesiska exportörerna av den undersökta produkten var låg kunde den exakta andelen privata och statsägda producenter inte fastställas. Undersökningen bekräftade dock att de tre största producenterna inom glasfibersektorn, nämligen Jushi, Taishan Fiberglass och CPIC, antingen är helt statsägda eller att staten har en kontrollerande andel. Dessa tre producenter står för omkring 60 % av de kinesiska glasfiberproducenterna, varav Jushi har den största andelen med 33 % av den kinesiska marknaden (14).

(55)

Både offentliga och privatägda företag inom sektorn för glasfibergarn omfattas av politisk övervakning och vägledning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för sektorn för glasfibergarn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa i sektorn för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta exemplifieras av den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, som innehåller en förteckning över sektorn, särskilt specialglasfiber, bland de material för vilka teknisk innovation kommer att stödjas av politik inom ramen för planen (15). Glasfiber förtecknas också bland de främjade sektorerna i 2024 års upplaga av den vägledande katalogen för strukturanpassning av industrin (16) samt i 2024 års vägledande katalog för viktiga nya material som är berättigade till system för första användning/demonstration (17).

(56)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och vägleda sektorns utveckling kan ses på provinsnivå, t.ex. i Shandong som, särskilt när det gäller glasfiber- och kompositmaterialindustrin, planerar att ”aktivt främja ledande och konstitutiva företag med starkt varumärkes- och marknadsinflytande, stark integrationskapacitet och driveffekt på industrikedjor och industrikluster, och stödja branschövergripande, tvärregionala och korsvisa fusioner och omorganisering av företag” och att ”utveckla högpresterande glasfiber och produkter av glasfiber [och att] främja utvecklingen av ultrafina, höghållfasta, högmoduliga, alkaliresistenta, lågdielektriska, lågexpanderande, kiseldioxidrika, nedbrytbara, specialformade sektorsövergripande och andra högpresterande glasfibrer och glasfiberprodukter. Med fokus på behoven av elektronisk information, rymdfarkoster, ny energi, storskaliga gårdar för djuruppfödning, jordbruksväxthus och andra områden, forskning och utveckling och främjande av glasfiberförstärkta termoplastiska och värmehärdande kompositprodukter samt glasfiberkompositgaller för infrastrukturprojekt” (18). I Chongqings 14:e femårsplan för utveckling av strategiska och framväxande industrier anges också att man ska ”utöka omfattningen av industrin för högpresterande fiber- och kompositmaterial” samt ”påskynda byggandet av projekt som […] produktionslinjen för högpresterande glasfiber med en årlig produktion på 150 000 ton, och produktionsbasen för ultrafina glasfiber- och kompositmaterial, för att öka produktionskapaciteten för högpresterande glasfiber- och kompositmaterial” (19). Tonvikten på glasfiber kan ses i planeringsdokument även i andra provinser, såsom Guangxi (20), Hubei (21) och Zhejiang (22).

(57)

När det gäller de kinesiska myndigheternas möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag, i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, betonar många producenter av den undersökta produkten uttryckligen partibyggande verksamhet på sina webbplatser eller har partimedlemmar i företagsledningen och understryker sitt medlemskap i kommunistpartiet.

(58)

Jushi-koncernens ordförande är till exempel samtidigt vice sekreterare för partikommittén vid CNMB (23). På liknande sätt innehar ordföranden för Sinoma Science and Technology, som är holdingbolag för Taishan Fiberglass, ställningen som partikommitténs sekreterare, medan ordföranden för Sinoma Science and Technology är vice sekreterare i partikommittén (24). När det gäller CPIC innehar styrelsens vice ordförande och verkställande direktören samtidigt ställningen som vice sekreterare i partikommittén, medan koncernens ordförande för CPIC:s moderbolag också fungerar som sekreterare i partikommittén och koncernens vice ordförande fungerar som vice sekreterare i partikommittén (25).

(59)

Dessutom föreskriver Jushis bolagsordning uttryckligen en direkt partitillsyn över viktiga bolagsfrågor i artikel 195, enligt vilken ”företagets partikommitté ska diskutera och besluta om företagets viktigaste frågor i enlighet med bestämmelserna”, där partikommitténs huvudsakliga ansvar innebär att ”undersöka och diskutera viktiga företagsledningsfrågor, och stödja bolagsstämman, styrelsen, tillsynsstyrelsen samt ledningen i att utöva sina befogenheter i enlighet med lagen”, samt att ”stärka ledningen och kontrollen över företagets urval och anställning av personal, och bemöda sig om att bygga upp företagets ledningsgrupp, team av fast anställda och talangteam” (26).

(60)

Dessutom firade Taishan Fiberglass 100-årsdagen för kommunistpartiets grundande och sekreteraren i företagets partikommitté höll ett tal: ”De 30 åren av reform, innovation och utveckling av Taishan Fiberglass är 30 år av att hålla fast vid och stärka partiets ledarskap, 30 år av att ärva och föra vidare partiets stora anda och 30 år av fruktbara resultat i partiets uppbyggnad, reform och utveckling, produktion och drift” (27). Jushi-koncernens bolagsordning angav dessutom att en av deras huvuduppgifter var att ”genomföra Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny tid, studera och sprida partiets teori, genomföra partiets linje, principer och politik, övervaka och säkerställa genomförandet av viktiga beslut och arrangemang från partiets centralkommitté och resolutioner från partiorganisationer på högre nivå i företaget, samt att undersöka och diskutera viktiga företagsledningsfrågor, och stödja bolagsstämman, styrelsen, tillsynsstyrelsen samt ledningen i att utöva sina befogenheter i enlighet med lagen” (28).

(61)

Dessutom finns i glasfibergarnsektorn strategier som är diskriminerande till inhemska producenters fördel eller på annat sätt påverkar marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen. Medan industripolitiken vanligtvis avser flera sektorer, omfattas sektorn för glasfibergarn av ett stort antal planer, riktlinjer, direktiv och andra politiska dokument som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå (se även skälen 56 och 57). Dessa politiska åtgärder strider ibland mot marknadskrafterna, t.ex. Guangxis treåriga handlingsplan för strategiska och framväxande industrier som administrativt fastställer framtida produktionsvolymer och tillväxttakt: ”Senast 2023 kommer produktionsvärdet för den nya materialindustrin att uppgå till 133 miljarder renminbi yuan, och mervärdet kommer att uppgå till 44 miljarder renminbi yuan” (29).

(62)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja främjade industrier, inklusive produktionen av de huvudsakliga insatsvarorna vid tillverkningen av den undersökta produkten. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(63)

Det har inte framkommit någon bevisning i den aktuella undersökningen som skulle visa att diskriminerande tillämpning eller felaktigt genomförande av konkurs- och egendomsrätten i enlighet med artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för glasfibergarn som avses i skäl 45 inte skulle påverka producenterna av den undersökta produkten.

(64)

Sektorn för glasfibergarn påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, i enlighet med vad som anges i skäl 45. Snedvridningen påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den undersökta produkten och vid produktionen av de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina).

(65)

Dessutom har det inte lagts fram någon bevisning i den aktuella undersökningen som visar att sektorn för glasfibergarn inte påverkas av något statligt inflytande på det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 45. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(66)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att producera den undersökta produkten. När producenter av den undersökta produkten köper eller ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som betalas (vilka registreras som kostnader) av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(67)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(68)

Den 29 april 2024 lämnade Henan Guangyuan en rad synpunkter och noterade att det i artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs att bedömningen av betydande snedvridningar ska göras för varje exportör och producent separat. I det avseendet hävdade Henan Guangyuan att det inte borde förekomma några betydande snedvridningar av dess produktionskostnader.

(69)

Kommissionen noterade att Henan Guangyuan, bortsett från att hänvisa till sitt svar på frågeformuläret (som i sin tur inte innehåller några påståenden om betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen, utom ett uttalande om att företaget köper olika råvaror till internationella priser), inte lade fram några argument som skulle kunna ifrågasätta analysen av betydande snedvridningar. Förekomsten av betydande snedvridningar som ger upphov till tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen fastställs på landsomfattande nivå. Om förekomsten av betydande snedvridningar har fastställts är bestämmelserna i artikel 2.6a i grundförordningen i princip tillämpliga på alla exporterande producenter i Kina och på alla kostnader med koppling till deras produktionsfaktorer. I samma bestämmelse i grundförordningen föreskrivs att inhemska kostnader får användas om det fastställs att de inte påverkas av betydande snedvridningar. Även om Henan Guangyuan inte lämnade korrekt och lämplig bevisning för icke snedvridna priser och kostnader, återspeglar beräkningarna för Henan Guangyuan i alla händelser de uppgifter som företaget självt lämnat, inbegripet de produktionsfaktorer och belopp som företaget rapporterat i svaret på frågeformuläret, men med vederbörlig hänsyn till förekomsten och verkningarna av betydande snedvridningar i Kina, i enlighet med bestämmelserna i grundförordningen, särskilt artikel 2.6a i denna.

(70)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den undersökta produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet för Henan Guangyuan endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket behandlas i det följande avsnittet.

(71)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(72)

Såsom anges i skälen 37–41 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som användes för att fastställa normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 19 april 2024 (den första noteringen) (31) och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 27 juni 2024 (den andra noteringen) (32).

(73)

I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor.

(74)

I den andra noteringen om produktionsfaktorer informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att överväga Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(75)

I den första noteringen identifierade kommissionen Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som liknar Kinas enligt Världsbanken (dvs. övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst) där det var känt att den undersökta produkten tillverkas.

(76)

I sina synpunkter på den första noteringen hävdade Henan Guangyuan att inget av de fem länderna tillverkade den undersökta produkten, men vederlade inte kommissionens uppgifter i sak. Henan Guangyuan föreslog vidare Taiwan och Hongkong som alternativa representativa länder.

(77)

Den första noteringen innehåller bevisning för produktion av glasfibergarn, eller åtminstone produktion av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den undersökta produkten, i alla de fem föreslagna potentiella representativa länderna. Det fanns därför inga skäl att utesluta något land från den förteckning som anges i skäl 75.

(78)

Varken Taiwan eller Hongkong faller dessutom inom kategorin ”övre medelinkomst” enligt Världsbankens klassificering. Förslaget om att betrakta Taiwan och Hongkong som representativa länder avvisades därför.

(79)

I den första noteringen uppgav kommissionen att för de länder som identifierats som länder där den undersökta produkten tillverkas, nämligen Brasilien, Malaysia, Mexiko, Thailand och Turkiet, behövde tillgången till lättillgängliga uppgifter kontrolleras ytterligare, särskilt när det gäller offentliga finansiella uppgifter från producenter av den undersökta produkten.

(80)

När det gäller Brasilien saknades lättillgängliga detaljerade årsredovisningar för de två företag som tillverkar glasfibergarn eller en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som glasfibergarn, CPCI Brasil Fibras de Vidro Ltda och Owens Corning Fiberglass A.S. Ltda, vilka hade bestyrkts av revisorerna. Kommissionen konstaterade följaktligen att Brasilien inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(81)

När det gäller Malaysia kom de lättillgängliga finansiella uppgifterna för det enda företag som tillverkar glasfibergarn eller en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som glasfibergarn, Nippon Electric Glass (Malaysia) SDN BHD, från 2022 och kunde därför inte anses vara lämpliga för undersökningsperioden, eftersom det fanns nyare uppgifter för en producent i Turkiet (se nedan). Finansiella uppgifter för 2023 fanns tillgängliga för koncernen Nippon Electric Glass Co. Ltd, men det saknades detaljerad information som är specifik för glasfibergarn eller en liknande produkt inom samma allmänna kategori och/eller sektor. Dessutom är Nippon Electric Glass Co. Ltd en global koncern vars finansiella uppgifter inte är representativa för situationen i Malaysia. Som förklaras i skälen 84–86 och 119–124 har däremot Turkiet mer detaljerade finansiella uppgifter, eftersom försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader finns tillgängliga för sektorn för industriellt glas i Turkiet och uppgifter om vinst finns tillgängliga för ett dotterbolag som endast tillverkar glasfibergarn och produkter i samma allmänna kategori/sektor i Turkiet. Kommissionen konstaterade följaktligen att Malaysia inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(82)

När det gäller Mexiko saknades lättillgängliga årsredovisningar för de två företag som tillverkar glasfibergarn eller en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som glasfibergarn, Ferguson Fibers de Mexiko SA DE CF och Saint-Gobain Mexiko. Kommissionen konstaterade följaktligen att Mexiko inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(83)

När det gäller Thailand kom de lättillgängliga finansiella uppgifterna för det enda företag som förefaller tillverka glasfibergarn eller en liknande produkt inom samma allmänna kategori och/eller sektor, Asia Composite Material (Thailand) Co Ltd, från 2022 och kunde därför inte anses vara lämpliga för undersökningsperioden, eftersom det fanns nyare finansiella uppgifter tillgängliga i Turkiet, vilket förklaras nedan. Uppgifterna från 2022 omfattar dessutom företagets hela verksamhet och saknar detaljerad finansiell information som är specifik för glasfibergarn eller en liknande produkt inom samma allmänna kategori och/eller sektor. Turkiet tillhandahåller däremot mer detaljerade finansiella uppgifter. För ett annat thailändskt företag, Thai United Glass Fiber Co Ltd, som tillverkar glasfibermattor, vilket kan betraktas som en produkt inom samma allmänna kategori eller sektor som glasfibergarn, kom de offentligt tillgängliga uppgifterna också från 2022 och var inte heller lika detaljerade som för Turkiet. Kommissionen konstaterade följaktligen att Thailand inte kunde anses vara ett lämpligt representativt land för undersökningen.

(84)

När det gäller Turkiet finns det koncernredovisningar tillgängliga för undersökningsperioden avseende koncernen Türkiye Şişe ve Cam Fabrikaları A.Ş (Şişecam-koncernen) (33). Şişecam-koncernen är verksam inom olika glasrelaterade sektorer: glas för arkitektoniska tillämpningar, industriellt glas, glasartiklar och glasförpackningar. När det gäller glasfiber hävdade koncernen att den hade en produktionskapacitet på 70 000 ton och en produktion på 62 000 ton 2022 (34).

(85)

Şişecam-koncernen har ett dotterbolag som är specialiserat på glasfiber: Şişecam Balıkesir Cam Elyaf Fabrikası (Şişecam Elyaf) (35). Şişecam Elyaf tillverkar e-glasroving, huggna glasfibrer och glasfibermattor. E-glasroving, huggna glasfibrer och glasfibermattor utgör inte den undersökta produkten men delar väsentliga steg i produktionsprocessen med roving: beredning av råvaror, smältning i ugn, strängsprutning av det smälta glaset genom hålen i bussningar (36) för att bilda glasfilamenten, applicering av appretur (37), uppsamling och lindning av filamenten på spolar. Produkterna anses således tillhöra samma allmänna kategori som den undersökta produkten. Kommissionen konstaterar följaktligen att Şişecam Elyaf tillverkar antingen den undersökta produkten eller produkter i samma allmänna kategori som den undersökta produkten. I fråga om omsättning står Şişecam Elyaf för 13 % av Şişecam-koncernens segment för industriellt glas.

(86)

I Şişecam-koncernens koncernredovisning redovisas resultatet för Şişecam Elyaf och försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för segmentet industriellt glas.

(87)

Kommissionen analyserade även importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna till Turkiet. Analysen av importen av de huvudsakliga produktionsfaktorerna visade att Turkiet totalt sett importerade betydande och representativa volymer av de flesta viktiga råvaror till icke snedvridna priser. Turkiet, som är världens största producent av en av råvarorna (malen colemanit), importerar dock inte den råvaran. Importen av en annan råvara (kiselmjöl) befanns också vara liten i Turkiet, vilket gör att importprisernas tillförlitlighet kan ifrågasättas. För dessa två råvaror använde kommissionen importuppgifter från Malaysia, eftersom detta land var det enda potentiella representativa land som hade en stor import av båda produkterna, och det valdes bort som representativt land endast på grund av att det saknades aktuella och tillräckligt detaljerade finansiella uppgifter om producenten. Den andra noteringen visade också att volymen av importen från Kina och de länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (38) till Malaysia (för malen colemanit och kiselmjöl) och Turkiet (för övriga råvaror) inte gjorde det omöjligt att använda dessa länder som källor för de icke snedvridna priserna.

(88)

Mot bakgrund av ovanstående underrättade kommissionen genom den andra noteringen berörda parter om att den avsåg att använda sig av Turkiet som lämpligt representativt land, Şişecam-koncernen som producent i det representativa landet och att importen till Malaysia av malen colemanit och kiselmjöl i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(89)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land, av Şişecam-koncernen som producent i det representativa landet och av Malaysia när det gäller import av malen colemanit och kiselmjöl. Inga synpunkter inkom.

(90)

Det inledande urvalet av potentiellt representativa länder och lämpliga företag med allmänt tillgängliga uppgifter hindrar inte kommissionen från att komplettera eller förfina urvalet och sina efterforskningar i ett senare skede, inbegripet att föreslå nya potentiellt representativa länder och liknande produkter. Syftet med noteringarna om produktionsfaktorer är i själva verket att uppmana berörda parter att inkomma med synpunkter på kommissionens avdelningars preliminära efterforskningar och att, om det är motiverat, lägga fram alternativ som kommissionens avdelningar kan överväga. Noteringarna innehåller till och med en särskild bilaga med vägledning för att hjälpa parterna att lämna uppgifter om andra möjliga representativa länder och/eller företag enligt artikel 2.6a a i grundförordningen.

(91)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(92)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(93)

I den första noteringen redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom material, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använder vid produktionen av den berörda produkten, och uppmanade de berörda parterna att inkomma med synpunkter och föreslå allmänt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de faktorer som nämns i noteringen.

(94)

Därefter angav kommissionen i den andra noteringen att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda databasen Global Trade Atlas (39) (GTA) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda statistik från Turkiets statistikbyrå (40) för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft, naturgas, flytande naturgas (LNG) och ånga, statistik från tillsynsmyndigheten för energimarknaden (41) för att fastställa icke snedvridna kostnader för elektricitet och statistik från investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli (42) för att fastställa icke snedvridna kostnader för vatten.

(95)

I den andra noteringen informerade kommissionen även de berörda parterna om att försumbara poster hade kategoriserats under ”förbrukningsvaror” på grund av det stora antalet produktionsfaktorer för de exporterande producenter som hade lämnat fullständiga uppgifter och den försumbara vikten av några av dessa råvaror i förhållande till de sammanlagda produktionskostnaderna. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(96)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för glasfibergarn

(97)

Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. Metoden förklaras ingående i avsnitt 3.2.4.9.

(98)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset (cif) till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader.

(99)

Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till förordning (EU) 2015/755 (45).

(100)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.2 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. De återstående volymerna ansågs vara representativa.

(101)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade sig kommissionen för att inkludera dessa produktionsfaktorer som förbrukningsvaror enligt förklaringen i skäl 95.

(102)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen de relevanta importtullarna i det representativa landet, dvs. Malaysia, för malen colemanit och kiselmjöl.

(103)

Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(104)

Som svar på den andra noteringen hävdade klaganden att kommissionen borde ta med bor som råvara. Kommissionen klargjorde att bor erhålls från malen colemanit, som förtecknas som en produktionsfaktor i den andra noteringen och i tabell 1 ovan. Påståendet avvisades därför.

(105)

Som svar på den andra noteringen hävdade klaganden att syrgas borde läggas till som en energitillförsel och ingå i beräkningen av normalvärdet. I detta avseende hänvisade klaganden till en undersökning rörande vissa glasfiberprodukter av ändlösa filament, i vilken syrgas uttryckligen betraktades som en produktionsfaktor. I den aktuella undersökningen, liksom i undersökningen av glasfiberprodukter, beaktar kommissionen emellertid endast alla kontrollerade produktionsfaktorer, antingen genom att identifiera dem individuellt eller genom att slå samman dem i förbrukningsvarorna. Påståendet avvisades därför.

(106)

Som svar på den andra noteringen hävdade klaganden att kommissionen åtminstone borde ge en indikation på produktionsfaktorernas förbrukningsnivåer, inbegripet den procentandel som kommissionen avser att beakta för förbrukningsvaror. Kommissionen klargjorde att de produktionsfaktorer som identifierades i den första noteringen och som grupperades under förbrukningsvaror sammanlagt utgör omkring 7 % av den totala produktionskostnaden.

(107)

Klaganden påpekade vidare att de produktionsfaktorer som anges i bilaga I till den andra noteringen (vilka är desamma som i tabell 1 ovan) skilde sig avsevärt från de produktionsfaktorer som unionsindustrin hade lagt fram i sitt klagomål. För det första lade klaganden inte fram någon bevisning för att dessa påstådda skillnader skulle vara onormala. För det andra visar en jämförelse mellan de råvaror som anges i den första och den andra noteringen och de som nämns i klagomålet (t.ex. vid beräkningen av normalvärdet i bilaga 32 till klagomålet) att den samarbetsvilliga exporterande producenten använder alla råvaror som används av unionsindustrin: colemanit, kaolin, kiseldioxid, kalksten, majsstärkelse, rodium och platina. Det klargjordes också i den andra noteringen att den exporterande producenten använder majsolja, vilket utgör en försumbar del av produktionskostnaden. Följaktligen kan det konstateras att den samarbetsvilliga exporterande producenten förbrukar alla de råvaror som anges i klagomålet. Synpunkten avvisades därför.

(108)

Turkiets statistikbyrå offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet (46). Kommissionen fastställde referensvärdet på grundval av den senast tillgängliga statistiken för 2022 för genomsnittliga arbetskraftskostnader per timme för näringsgrenen ”Tillverkning av andra icke-metalliska mineraliska produkter”, Nace-kod C.23 enligt Nace rev.2-klassificeringen, och en personalstyrka på mer än 1 000 anställda. Värdena justerades vidare för inflation med användning av det arbetskostnadsindex som offentliggjordes av Turkiets statistikbyrå (47) för att återspegla kostnaderna under undersökningsperioden.

(109)

Elpriset för företag (industriella användare) i Turkiet offentliggörs av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (EPDK) (48) i Turkiet. Kommissionen använde de uppgifter om industriella elpriser som EPDK föreskrev skulle tillämpas från och med den 1 januari 2023, exklusive moms.

(110)

Priset på naturgas för industriella användare i Turkiet offentliggörs av Turkiets statistikbyrå. Kommissionen använde det pris som var tillgängligt för andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 och som motsvarar ett förbrukningsintervall 2 610 000–26 100 000 m3 (49). Detta pris justerades vidare för inflation med hjälp av det producentprisindex som offentliggörs av Turkiets statistikbyrå (50); momsen, som ingår i det offentliggjorda priset, drogs av.

(111)

Henan Guangyuan använder kilogram som enhet för förbrukning av LNG.

(112)

För att få fram referenspriset för LNG i CNY/kg omvandlades priset på naturgas, som anges i CNY/m3 i tabell 1 ovan, till CNY per miljon British thermal units (CNY/MMBtu). Detta innebar att man bestämde gasens energiinnehåll och uttryckte det i MMBtu med hjälp av en allmänt vedertagen omvandlingsfaktor (51).

(113)

Därefter tillämpades detta omräknade pris i CNY/MMBtu på det allmänt vedertagna energiinnehållet i ett kilogram flytande naturgas uttryckt i MMBtu (52) för att få fram priset på flytande naturgas i CNY per kilogram.

(114)

Henan Guanyuan använder gigajoule (GJ) som enhet för förbrukning av ånga.

(115)

För att få fram referensvärdet för ånga uttryckt i CNY/GJ omvandlade kommissionen först priset på naturgas från CNY/m3, enligt tabell 1 ovan, till CNY/MMBtu med hjälp av en allmänt vedertagen omvandlingsfaktor (53) som ger energiinnehållet (i MMBtu) i 1 kubikmeter gas. Därefter räknades förbränningseffektiviteten in för att fastställa hur stor andel av gasens energiinnehåll som kan återvinnas som energiinnehåll i ångan. Detta steg följde den metod som föreslagits av Förenta staternas energidepartement (54). Slutligen omvandlades energienheten från MMBtu till GJ med hjälp av den fysiska omvandlingskonstanten.

(116)

Investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli (55) har offentliggjort kostnaden för vatten för industriellt bruk. Kommissionen använde det pris som gäller 2023 för Balıkesirregionen, där Şişecam Elyaf är beläget, exklusive moms.

(117)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(118)

Den samarbetsvilliga exporterande producentens produktionsomkostnader uttrycktes som en procentandel av den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska produktionskostnader. Procentandelen tillämpades på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna.

(119)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst på handelsledet fritt fabrik förlitade sig kommissionen på de finansiella uppgifterna för 2023 för Şişecam-koncernen, som är offentligt tillgängliga och beskrivs i skälen 84–86.

(120)

När det gäller Şişecam Elyaf, företaget som endast tillverkar glasfibergarn och produkter i samma allmänna kategori/sektor, innehåller de offentligt tillgängliga årsredovisningarna för 2023 uppgifter om nettoomsättning och vinst, men inte uppgifter om kostnad för sålda varor eller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader.

(121)

Kostnaden för sålda varor är tillgänglig för segmentet industriellt glas inom Şişecam-koncernen.

(122)

Alla delar av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader, utom de finansiella nettokostnaderna, är direkt tillgängliga för segmentet industriellt glas. För att få fram försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för segmentet industriellt glas fördelade kommissionen Şişecam-koncernens finansiella nettokostnader på segmentet med omsättningen som fördelningsnyckel.

(123)

Kommissionen utgick ifrån försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för segmentet industriellt glas enligt beräkningen i skäl 122 och kostnaden för sålda varor för industrisegmentet och erhöll en procentandel av kostnaden för sålda varor på 22,67 % för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader. Kommissionen ansåg att denna procentsats, när den tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna, skulle ge ett belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader som skulle vara skäligt, i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, för handelsledet fritt fabrik.

(124)

För att beräkna vinsten uttryckt i procent av kostnaden för sålda varor dividerade kommissionen Şişecam Elyafs vinsten med kostnaden för sålda varor i industrisegmentet som fördelats till Şişecam Elyaf med hjälp av omsättningen som fördelningsnyckel. Denna uppgick till 22,44 %. Kommissionen ansåg att denna procentsats, när den tillämpades på de icke snedvridna produktionskostnaderna, skulle ge ett vinstbelopp som skulle vara skäligt, i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, för handelsledet fritt fabrik.

(125)

Som svar på den andra noteringen begärde klaganden att kommissionen skulle inkludera allmänna omkostnader i beräkningen av normalvärdet. Kommissionen bekräftar att de allmänna omkostnaderna, såsom förklaras i avsnitt 3.2.3.9, tagits med i beräkningen av normalvärdet.

(126)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(127)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. Dessa förbrukningsnivåer kontrollerades under kontrollbesöket. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i avsnitt 3.2.4.1.

(128)

Kommissionen lade sedan till produktionsomkostnader, såsom förklaras i skäl 118, till den icke snedvridna produktionskostnaden för att få fram den icke snedvridna produktionskostnaden.

(129)

För de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl tillämpade kommissionen de procentsatser för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som beräknats i skälen 123–124.

(130)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(131)

Såsom anges i skäl 17 beslutade kommissionen att tillämpa artikel 18 för fastställandet av dumpning och använde sig av bästa tillgängliga uppgifter.

(132)

Kommissionen grundade sin bedömning av exportpriserna för alla andra exporterande producenter på det genomsnittliga exportpriset enligt Eurostat och på försäljningsuppgifter från Henan Guangyuan (se skäl 145).

(133)

Henan Guangyuan sålde ungefär hälften av sin exportvolym direkt till unionsmarknaden och den andra hälften via en icke-närstående handlare baserad i Hongkong. Kommissionen kontrollerade att de varor som såldes till handlaren fraktades direkt från Kina till en hamn i unionen och betraktade därför försäljningen som export till unionen.

(134)

Exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen till det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten vid export till unionen.

(135)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för Henan Guangyuan i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan justerades i tillämpliga fall normalvärdet och exportpriset för att i) återföra dem till nivån fritt fabrik, och ii) kompensera för olikheter i faktorer som påstods och visades påverka priserna och prisernas jämförbarhet.

(136)

Såsom förklaras i skäl 135 fastställdes normalvärdet i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnaderna tillsammans med beloppet för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilket ansågs vara skäligt för det handelsledet. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till nivån fritt fabrik.

(137)

Kommissionen fann inga skäl för att göra några justeringar av normalvärdet, och Henan Guangyuan begärde inte heller några sådana justeringar.

(138)

För att exportpriset skulle återföras till handelsledet fritt fabrik gjordes justeringar för transport, försäkring, hantering och lastning samt förpackning.

(139)

Justeringar gjordes för följande faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet: kostnader för säkerhet och garanti, kreditkostnader och bankavgifter.

(140)

(141)

Såsom anges i skäl 17 beslutade kommissionen att tillämpa artikel 18 vid fastställandet av dumpning, utom när det gäller den samarbetsvilliga exporterande producenten, Henan Guangyuan, för vilken en enskild marginal beräknades.

(142)

För Henan Guangyuan jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen.

(143)

På denna grundval fastställdes den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(144)

För samtliga övriga exporterande producenter fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. För detta syfte fastställde kommissionen först de exporterande producenternas grad av samarbetsvilja. Såsom anges i skäl 16 var graden av samarbetsvilja uttryckt som en andel av den totala importen från Kina till unionen [4,5–9 %], vilket anses vara mycket lågt.

(145)

Med tanke på den låga graden av samarbetsvilja fastställde kommissionen dumpningsmarginalen för alla övriga företag på grundval av tillgängliga uppgifter. För att fastställa bästa tillgängliga uppgifter använde kommissionen de uppgifter som lämnats av den samarbetsvilliga exporterande producenten, eftersom de möjliggjorde en beräkning på produkttypnivå. I detta dataset valde kommissionen en produkttyp som såldes mest på unionsmarknaden av både den samarbetsvilliga exporterande producenten och unionsindustrin (56). Kommissionen noterade att det genomsnittliga importpriset från Kina (tabell 4) på cif-nivå var lägre än den samarbetsvilliga exporterande producentens genomsnittliga exportpris i det handelsledet. För att återspegla detta valde kommissionen ett representativt antal transaktioner inom den valda produkttypen (som stod för [15–25 %] av den exporterande producentens export till unionen) där exportpriset var lägre än genomsnittet för den produkttyp som såldes av den exporterande producenten. Kommissionen ansåg, på grundval av analysen av den begränsade information som importstatistiken gav och de uppgifter som lämnats av den enda samarbetsvilliga exporterande producenten, att dessa transaktioner utgjorde en rimlig uppskattning av de icke-samarbetsvilliga exporterande producenternas dumpningsbeteende.

(146)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(147)

Den likadana produkten tillverkades av två unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(148)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring [85 000 – 95 000] ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av de kontrollerade uppgifterna från de två unionsproducenter som ingick i urvalet, vilka svarar för 100 % av produktionen.

(149)

För att avgöra om unionsindustrin lidit skada och för att fastställa förbrukningen och de olika ekonomiska indikatorerna för unionsindustrins situation undersökte kommissionen om, och i så fall i vilken utsträckning, denna analys borde beakta den efterföljande användningen av den likadana produkt som produceras av unionsindustrin.

(150)

Kommissionen konstaterade att en betydande del av produktionen för unionsproducenterna var avsedd för företagsintern användning.

(151)

Skillnaden mellan den företagsinterna marknaden och den öppna marknaden är relevant för skadeanalysen, eftersom produkter avsedda för företagsintern användning inte utsätts för direkt konkurrens från importerade produkter. Produktion som är avsedd för försäljning på den öppna marknaden konkurrerar däremot direkt med den berörda produkten.

(152)

Kommissionen har inhämtat och kontrollerat uppgifter om unionsindustrins hela verksamhet inom området för glasfibergarn och fastställt om produktionen var avsedd för företagsintern användning eller för den öppna marknaden. Kontrollen av uppgifterna för de två producenter som svarar för 100 % av produktionen av glasfibergarn i unionen gjorde det möjligt för kommissionen att få en fullständig bild.

(153)

Kommissionen undersökte vissa ekonomiska indikatorer för unionsindustrin på grundval av uppgifter om den öppna marknaden. Dessa indikatorer är försäljningsvolymer och försäljningspriser på unionsmarknaden, marknadsandel, tillväxt, exportvolymer och exportpriser, lönsamhet, räntabilitet och kassaflöde. I de fall där det var möjligt och motiverat jämförde kommissionen undersökningsresultaten med uppgifterna för den företagsinterna marknaden för att få en fullständig bild av unionsindustrins situation.

(154)

Övriga ekonomiska indikatorer kunde däremot endast granskas på ett meningsfullt sätt genom att man såg till hela verksamheten, inklusive unionsindustrins företagsinterna användning. Det rör sig om produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande, investeringar, lager, sysselsättning, produktivitet, löner och kapitalanskaffningsförmåga. De hänför sig till hela verksamheten, oavsett om produktionen är företagsintern eller säljs på den öppna marknaden.

(155)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande:

(156)

Kommissionen konstaterade även att omkring [55–65 %] av unionsproducenternas totala produktion (som inte återspeglas i förbrukningen i unionen och andra ekonomiska indikatorer som beskrivs i denna förordning) var avsedd för företagsintern användning under skadeundersökningsperioden.

(157)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (i ton)

(158)

Förbrukningen i unionen ökade avsevärt mellan 2020 och 2022 med 62 %, men minskade under undersökningsperioden, vilket visar på en allmän minskning av förbrukningen under skadeundersökningsperioden.

(159)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat och justerade den i samordning med flera nationella tullmyndigheter enligt skäl 155. Importens marknadsandel fastställdes genom en jämförelse mellan importvolymerna och förbrukningen på unionsmarknaden (se tabell 2).

(160)

Importen till unionen från Kina utvecklades enligt följande:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(161)

Tabellen ovan visar att importen från Kina i absoluta tal ökade med 42 % under skadeundersökningsperioden. Den totala ökningen i absoluta tal nådde en topp under 2022, då importen mer än fördubblades. Samtidigt ökade den totala marknadsandelen för importen från Kina till unionen med 68 % under skadeundersökningsperioden.

(162)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av kontrollerade uppgifter från Eurostat och ytterligare uppgifter från de nationella tullmyndigheterna.

(163)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades enligt följande:

Tabell 4

Importpriser (EUR/ton)

(164)

Tabellen ovan visar att priserna på importen från Kina ökade med 26 % under skadeundersökningsperioden. Den totala ökningen i absoluta tal nådde en topp 2022, då priserna var 59 % högre än priset i början av skadeundersökningsperioden.

(165)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra

(166)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen för unionsproducenterna under undersökningsperioden. Den visade en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på mellan 0 % och 34,4 % för importen från det berörda landet på unionsmarknaden. 99,9 % av importvolymerna konstaterades vara prisunderskridande. Kommissionen jämförde också priset på importen från Kina till EU på grundval av uppgifter från Eurostat med det genomsnittliga priset på alla produkttyper som unionsproducenterna sålde till icke-närstående kunder. Denna beräkning visade att de kinesiska priserna ligger 15,4 % under unionsindustrins priser och bekräftade därför slutsatsen om prisunderskridande som beräknats enligt skäl 165.

(167)

Utöver slutsatsen om prisunderskridande noterade kommissionen dessutom att den dumpade importen pressade ned unionsindustrins priser. Såsom framgår av tabell 8 var unionsindustrin under undersökningsperioden tvungen att sänka sina försäljningspriser till en nivå som till och med låg under produktionskostnaden för att kunna sälja sina produkter.

(168)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(169)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Eftersom kommissionen har kontrollerat uppgifterna från de två unionsproducenter som svarar för 100 % av unionsproduktionen, utvärderade kommissionen de makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorerna på grundval av dessa uppgifter.

(170)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(171)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(172)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(173)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktionsvolym först med 4 % under 2021, förblev sedan stabil under 2022 och föll därefter kraftigt till en nivå som var 22 % lägre än 2020.

(174)

Den rapporterade kapaciteten avser installerad kapacitet, vilken ökade med 7 % under skadeundersökningsperioden. Produktionsanläggningarna för glasfibergarn genomgår regelbundet underhåll vart femte år. I detta ingår regelbundet en uppdatering av viss teknik, vilket ligger till grund för kapacitetsökningen.

(175)

Kapacitetsutnyttjandet låg på en hög nivå på [80–90 %] under åren 2020, 2021 och 2022, men minskade avsevärt till [60–70 %] under undersökningsperioden. Medan kapacitetsutnyttjandet först ökade med 3 % under 2021, minskade det något under 2022 och minskade sedan avsevärt under undersökningsperioden, till en nivå på 27 % under 2020 års värde.

(176)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(177)

Unionsindustrins försäljning ökade långsamt mellan 2020 och 2022, men minskade avsevärt under undersökningsperioden. Under undersökningsperioden föll försäljningen med 29 % jämfört med 2022 och nådde en nivå som var 26 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(178)

Marknadsandelen utvecklades på ett annat sätt. Trots volymökningen mellan 2020 och 2022 förlorade unionsindustrin 36 % av sin ursprungliga marknadsandel. Den kunde bara delvis återvinna denna marknadsandel under undersökningsperioden, och förlorade 22 % av sin marknadsandel under skadeundersökningsperioden.

(179)

Förbrukningen i unionen ökade från 2020 till 2022 och minskade sedan avsevärt under undersökningsperioden, vilket ledde till en total minskning under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin förlorade marknadsandelar medan förbrukningen ökade och kunde endast delvis återvinna marknadsandelar under den minskade förbrukningen under undersökningsperioden.

(180)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(181)

Under skadeundersökningsperioden uppvisade sysselsättningen en måttlig ökning på 3 % under 2021, förblev stabil under 2022 och minskade under undersökningsperioden till en nivå som är 5 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden. Produktiviteten under skadeundersökningsperioden uppvisade en måttlig ökning på 1 % under 2021, förblev stabil under 2022 och minskade under undersökningsperioden till en nivå som är 18 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(182)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(183)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. Därför fanns inga uppgifter tillgängliga för att bedöma inverkan av eventuell tidigare dumpning.

(184)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(185)

Tabellen ovan visar utvecklingen av försäljningspriset per enhet på unionsmarknaden och motsvarande produktionskostnad. Försäljningspriserna har i genomsnitt varit högre än produktionskostnaden per enhet under åren 2020–2022. Under undersökningsperioden föll det genomsnittliga försäljningspriset under produktionskostnaden per enhet.

(186)

Den viktigaste faktorn som påverkade priset mellan 2020 och 2022 var ökningen av råvaru- och energikostnaderna. Under undersökningsperioden minskade unionsindustrins försäljningspris jämfört med föregående år, medan dess produktionskostnad ökade avsevärt.

(187)

Unionsproducenternas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(188)

Under skadeundersökningsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd stadigt, och med 30 % under hela perioden.

(189)

Unionsproducenternas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lagerhållning

(190)

Lagernivåerna ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Medan lagernivåerna endast ökade något under 2021 i förhållande till produktionsökningen skedde en kraftig ökning under 2022. Lagernivåerna minskade avsevärt under undersökningsperioden.

(191)

Unionsproducenternas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(192)

Kommissionen fastställde unionsproducenternas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. Lönsamheten var positiv under hela skadeundersökningsperioden från 2020 till 2022, med de högsta vinsterna under 2022. Under undersökningsperioden förvandlades dock vinsten till en betydande förlust.

(193)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet var relativt stabil mellan 2020 och 2022, med en liten minskning under 2021 och en positiv utveckling under 2022. Under 2023 minskade dock kassaflödet avsevärt.

(194)

Investeringarna, som var relativt låga i början av perioden, ökade med 45 % under 2021 och minskade endast något under 2022. Under undersökningsperioden minskade dock investeringarna avsevärt. Merparten av investeringarna avsåg underhåll och modernisering av produktionslinjerna i syfte att öka anläggningarnas livslängd och hålla produktionen aktuell. Det gjordes inga investeringar i ny kapacitet för glasfibergarn hos unionsproducenterna under skadeundersökningsperioden, bortsett från vissa kapacitetsvinster genom modernisering. Minskningen av investeringarna under undersökningsperioden är kopplad till en försening av underhållet.

(195)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. I överensstämmelse med lönsamheten var räntabiliteten positiv mellan 2020 och 2022, men blev negativ under undersökningsperioden.

(196)

Unionsproducenternas kapitalanskaffningsförmåga påverkades inte under skadeundersökningsperioden, eftersom de producerar lönsamma derivatprodukter med glasfibergarn som insatsvara.

(197)

Mellan 2020 och 2022 visade de flesta skadeindikatorerna en positiv trend, men under den perioden förlorade unionsindustrin en betydande marknadsandel. Marknadsandelen minskade med 34 % fram till 2022. Utvecklingen under undersökningsperioden ledde till en negativ trend under skadeundersökningsperioden för alla skadeindikatorer. Produktionsvolymen och försäljningsvolymen minskade med 22 % respektive 26 %. Förlusten i försäljningsvolym var så betydande att unionsindustrins marknadsandel minskade med 12 % under skadeundersökningsperioden, trots att den hade återvunnit en viss marknadsandel under undersökningsperioden.

(198)

De viktigaste finansiella indikatorerna, dvs. försäljningspris per enhet, lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet, visade också en positiv trend under åren 2020–2022, men vände till en negativ trend på grund av de avsevärda nedgångarna under undersökningsperioden, vilket återspeglade det betydande pristrycket på unionsmarknaden (se tabell 8). Försäljningspriserna per enhet ökade avsevärt mellan 2020 och 2022, vilket inte bara återspeglade de betydande ökningarna av produktionskostnaderna under den perioden, utan också gjorde det möjligt för unionsindustrin att förbättra sin vinst. Under undersökningsperioden sjönk dock unionsindustrins försäljningspris till en nivå under produktionskostnaden. Till följd av detta vände unionsindustrins lönsamhet från en vinst på [13–17 %] 2020 till en förlust på [–22 till –18 %] under undersökningsperioden. Liknande negativa verkningar syns i kassaflödet och räntabiliteten.

(199)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under undersökningsperioden i form av volymskada, pristryck och ekonomiska förluster.

(200)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är följande: företagsintern användning, ökade produktionskostnader, import från övriga tredjeländer och minskad förbrukning under undersökningsperioden.

(201)

Under åren 2020–2022 ökade importen från Kina avsevärt i absoluta volymer, nämligen med 290 %. Enbart under år 2022, året före undersökningsperioden, mer än fördubblades den kinesiska exporten från 14 000 ton 2021 till rekordhöga 31 000 ton 2022 till priser som var lägre än unionsindustrins priser. De kinesiska importörerna ökade sina marknadsandelar avsevärt, från [15–25 %] 2020 till [30–40 %] 2022.

(202)

Samtidigt ökade förbrukningen från 2021 till 2022 från [60 000–70 000] ton till en rekordhög nivå på [85 000–95 000] ton. Denna höga förbrukning ledde till att unionsproducenterna under 2022 kunde fortsätta att sälja kvantiteter till lönsamma priser, och därför vållades ingen skada under 2022 trots den höga importvolymen och unionsindustrins förlust av marknadsandelar.

(203)

Förbrukningen minskade dock avsevärt under undersökningsperioden till endast [40 000–50 000] ton, vilket motsvarar en minskning med 47,7 % jämfört med 2022. Samtidigt behöll de kinesiska exportörerna en hög marknadsandel på [30–40 %] under undersökningsperioden. Även om Kinas marknadsandel minskade något med 2 procentenheter mellan 2022 och undersökningsperioden, jämfört med dess marknadsandel i början av skadeundersökningsperioden på [15–25 %], utgör detta en ökning med 68 % eller 14 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Under undersökningsperioden kunde unionsindustrin därför inte längre sälja de volymer som den hade sålt under de föregående åren, och unionsindustrin var till och med tvungen att sänka sina försäljningspriser för att kunna sälja dessa låga försäljningsvolymer. Unionsindustrins försäljningsvolym hade ökat långsamt från 2020 till 2022 men sjönk avsevärt under undersökningsperioden från [20 000–40 000] ton 2022 till [10 000–30 000] ton under undersökningsperioden. Unionsindustrin förklarade att den minskade förbrukningen under undersökningsperioden berodde på att användarna fyllde sina lager med kinesiskt glasfibergarn under 2022 vilket skapade mindre efterfrågan under undersökningsperioden. Klagandena lämnade in interna rapporter och mötesprotokoll för att visa att många av deras kunder i och utanför EU byggde upp stora lager under 2022 och började bli ovilliga att köpa från unionsindustrin under 2023 när efterfrågan minskade. Ingen part har kommenterat detta uttalande eller ifrågasatt denna lageruppbyggnad. De kinesiska exporterande producenternas låga samarbetsvilja i kombination med användarnas relativt låga samarbetsvilja omöjliggjorde dessutom ytterligare analys av frågan om lageruppbyggnad. Kommissionen ansåg att försäljningen under 2022 och 2023 inte kunde analyseras separat. Genomsnittet av förbrukningen under 2022 och undersökningsperioden var [62 000–73 000] ton, vilket är en direkt fortsättning på trenden från 2020 och 2021.

(204)

Mot bakgrund av den minskade förbrukningen under undersökningsperioden sjönk det genomsnittliga importpriset från Kina betydligt under undersökningsperioden, vilket ledde till ett pristryck på marknaden. Eftersom unionsindustrins produktionskostnader fortsatte att öka under undersökningsperioden, visade sig Kinas prissättningspraxis vara särskilt skadlig under det året, eftersom den hindrade unionsindustrin från att täcka sina ökande kostnader. I stället var unionsindustrin tvungen att sänka sina priser under sina kostnader. Såsom förklaras i skäl 220 spreds dessutom unionsindustrins höga fasta kostnader över lägre försäljningsvolymer, vilket ledde till betydande ekonomiska förluster under undersökningsperioden.

(205)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(206)

Importen från Taiwan ökade avsevärt från 11 000 ton 2021 till 18 000 ton 2022. Medan det kinesiska importpriset på 2 163 euro/ton 2022 och 1 720 euro/ton under undersökningsperioden var betydligt lägre än unionsindustrins pris på 2 443 euro/ton 2022 och 2 226 euro/ton under undersökningsperioden, var det taiwanesiska priset på 2 421 euro/ton 2022 och 1 954 euro/ton endast minimalt lägre än unionsindustrins pris och betydligt högre än det kinesiska priset. Dessutom utgör den taiwanesiska exporten under tvåårsperioden 2022–2023 endast omkring hälften av den totala volymen av den kinesiska exporten.

(207)

Kommissionen ansåg därför inte att importen från Taiwan var en bidragande faktor som kunde minska orsakssambandet mellan den kinesiska exporten och skadan.

(208)

Importen från Mexiko och övriga tredjeländer minskade avsevärt under skadeundersökningsperioden och särskilt under undersökningsperioden.

(209)

Kommissionen ansåg därför inte att importen från Mexiko eller övriga tredjeländer var en bidragande faktor som kunde minska orsakssambandet mellan den kinesiska exporten och skadan. Den sammanlagda importen från alla tredjeländer, inbegripet Taiwan, minskade också under skadeundersökningsperioden och har inte bidragit till skadan.

(210)

Unionsproducenternas exportvolym utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(211)

Exportvolymen minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden. Det genomsnittliga exportpriset låg kvar över produktionskostnaden under hela skadeundersökningsperioden. Kommissionen konstaterade därför att exporten inte har bidragit till skadan.

(212)

Förbrukningen har minskat avsevärt under undersökningsperioden, från [85 000–95 000] ton 2022 till [40 000–50 000] ton under undersökningsperioden. En jämförelse med år 2020, då förbrukningen också var betydligt lägre med [50 000–60 000] ton, visar dock att så länge som importen från Kina endast hade en marknadsandel på 19 % kunde unionsindustrin sälja en tillräcklig volym till en tillräckligt hög prisnivå för att vara lönsam. Den minskade förbrukningen är därför inte en isolerad faktor som har försvagat orsakssambandet mellan importen från Kina och skadan för unionsindustrin. Det är snarare tvärtom så att den höga förbrukningen under 2022 har fördröjt den skadevållande verkan av importen från Kina, som redan under det året tog en stor marknadsandel.

(213)

Den minskade förbrukningen försvagade därför inte orsakssambandet mellan importen från Kina och skadan.

(214)

Unionsindustrin har en mycket betydande företagsintern användning av glasfibergarn som uppgår till cirka två tredjedelar av dess totala produktion. Det glasfibergarn som används företagsinternt är dock billigare att producera och har genererat vinst på marknaden i senare led under undersökningsperioden. Unionsproducenterna har inte heller minskat sin försäljning av glasfibergarn under undersökningsperioden till förmån för en företagsintern användning, vilket framgår av det faktum att volymen av det glasfibergarn som används företagsinternt också minskade under undersökningsperioden. Detta bidrog därför inte till skadan.

(215)

Unionsindustrins produktionskostnad ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, från [1 190–1 240] euro/ton 2020 till [2 280–2 330] euro/ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en total ökning på 91 %. Ökningen orsakas av en ökning av energipriserna och råvarupriserna samt en ökning av de fasta kostnaderna per producerat ton på grund av de lägre produktionsvolymerna under undersökningsperioden.

(216)

I allmänhet sker ökningar av produktionskostnaden regelbundet, och under rättvisa marknadsvillkor beaktas dessa vid fastställandet av försäljningspriserna. Kommissionen undersökte om det finns någon faktor som inte kan anses uppvägas av prisökningar på försäljningspriset för glasfibergarn under rättvisa marknadsvillkor.

(217)

Från 2021 till 2022 hade produktionskostnaden redan ökat avsevärt från [1 300–1 350] euro/ton 2020 till [1 800–1 850] euro/ton, vilket var en ökning med 37 %. På grund av den höga efterfrågan under 2022 kunde unionsindustrin dock sälja en volym som inte förändrades väsentligt från föregående år och sätta priserna på en nivå som gjorde det möjligt för unionsindustrin att förbli lönsam. Detta visar att kunderna kan absorbera även höga prisökningar, så länge det finns en efterfrågan.

(218)

Från 2022 till undersökningsperioden ökade produktionskostnaden med 27 %. Under undersökningsperioden minskade dock efterfrågan avsevärt. Som framgår av tabell 4 sjönk dessutom de kinesiska priserna, som ökade under de tre första åren av skadeundersökningsperioden, betydligt under undersökningsperioden (med 20 %). Unionsindustrin kunde därför inte förhandla om prisökningar, utan behövde i stället sänka sina försäljningspriser under sina kostnader.

(219)

Ökningen av unionsindustrins produktionskostnader kan delas in i tre kategorier.

(220)

För det första ledde de fasta kostnader som fördelades på en mindre bas till ökade fasta kostnader per producerat ton på grund av den lägre volymen glasfibergarn som såldes under undersökningsperioden. En sådan ökning är en direkt följd av att Kina tog marknadsandelar och den lägre volym som unionsindustrin sålde till följd av detta. Att betrakta denna ökning av produktionskostnaderna som en separat faktor som bidrog till skadan skulle motsäga det faktum att den är en direkt följd av de kinesiska exportörernas otillbörliga lågpriskonkurrens. Ökningen bör därför inte behandlas som en separat faktor som bidrar till skadan.

(221)

För det andra har priserna på flera råvaror ökat avsevärt under undersökningsperioden. Viktiga råvaror som colemanit och kalksten, vid sidan av andra råvaror som endast utgör en mindre del av råvarukostnaderna, har ökat avsevärt. Dessa råvaror importeras dock till största delen från den internationella marknaden, och alla producenter som är verksamma på icke snedvridna marknader drabbas av dessa prisökningar och måste lämpa över ökningen till sina kunder. Under 2022 var t.ex. de största exportörerna av kalksten Förenade Arabemiraten, Japan, Malaysia, Vietnam och Oman. Prisökningen på råvaror utgör därför inte en händelse som har bidragit till skadan på ett sätt som inte skulle uppvägas av prisökningar på glasfibergarn under rättvisa marknadsvillkor.

(222)

För det tredje har energipriserna bidragit till ökningen av produktionskostnaden. Detta var dock inte en isolerad företeelse under undersökningsperioden. Redan 2022 hade energipriserna ökat avsevärt. I Lettland sjönk till och med det genomsnittliga elpriset under undersökningsperioden jämfört med 2022 (57). Energiprisökningen på råvaror utgör därför inte en händelse som har bidragit till skadan på ett sätt som inte skulle uppvägas av prisökningar på glasfibergarn under rättvisa marknadsvillkor.

(223)

Ökningen av produktionskostnaden är inte en isolerad faktor som orsakar skada. Det är bara om försäljningspriserna för glasfibergarn inte kan återspegla denna ökning som ökningen av produktionskostnaden leder till skada. Trycket på försäljningspriserna är dock direkt kopplat till den dumpade importen från Kina under undersökningsperioden.

(224)

Vidare visar situationen 2022 att unionsindustrin under rättvisa marknadsvillkor, där den kinesiska exporten till lägre priser inte leder till en förlust av försäljningsvolym för unionsindustrin, kunde lämpa över kostnadsökningen på sina kunder, även när denna ökning var så hög som 37 %. Om det inte hade varit för lågprisimporten och den dumpade importen från Kina under undersökningsperioden, skulle unionsindustrin därför ha kunnat höja sina priser för att återspegla den ytterligare kostnadsökningen, vilket också skedde under de föregående åren av skadeundersökningsperioden. De kinesiska priserna under undersökningsperioden var dock till och med lägre än unionsindustrins produktionskostnader.

(225)

Detta visar att ökningen av produktionskostnaden under undersökningsperioden inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och skadan.

(226)

Det fanns ett tidsmässigt samband mellan den betydande ökningen av importen från Kina och försämringen av unionsindustrins situation. Även om skadan inte visade sig före undersökningsperioden på grund av den höga efterfrågan, behöll importen från Kina sin höga marknadsandel under undersökningsperioden, vilket orsakade volymskada och utövade ett pristryck.

(227)

Kommissionen har också undersökt andra skadefaktorer men inte funnit några andra faktorer som bidragit till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Ingen av de andra faktorer som undersökts, vare sig enskilt eller sammantaget, ifrågasätter att det finns ett verkligt och betydande samband mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(228)

I syfte att fastställa åtgärdernas nivå undersökte kommissionen om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen skulle vara tillräcklig för att undanröja den skada som unionsindustrin vållats genom den dumpade importen.

(229)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(230)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) och innovation samt den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Vinstmarginalen bör inte vara lägre än 6 %.

(231)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden.

(232)

Klaganden angav i klagomålet att en vinstnivå på minst 20 % skulle återspegla unionsindustrins vinstnivå under normala marknadsvillkor, på grundval av dess tidigare resultat. Klaganden betonade också att industrin för glasfibergarn är en mycket kapitalintensiv industri och att det krävs höga vinstnivåer för att säkerställa periodiskt underhåll och uppgradering av ugnarna och investeringar i FoU.

(233)

Kommissionen ansåg att inget av åren under skadeundersökningsperioden kunde anses vara representativt för att ge en grundläggande vinst i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen.

(234)

Under 2020 och 2021, åren före den kraftiga ökningen av marknadsandelen för importen från Kina, uppnådde unionsindustrin en lönsamhet på [13–17 %]. Båda åren påverkades dock av de exceptionella omständigheterna i samband med covid-19-nedstängningen och de minskade internationella handelsflödena. Kommissionen konstaterade därför att den lönsamhetsnivå som uppnåddes under dessa år inte kunde anses vara representativ för normala konkurrensvillkor.

(235)

År 2022 var ett exceptionellt år, med en kraftig ökning av förbrukningen av glasfibergarn på unionsmarknaden, vilket ledde till en ökning av både den kinesiska importens marknadsandel och unionsproducenternas försäljningsvolymer, vilka kunde bibehålla och till och med öka sin lönsamhet.

(236)

På grundval av detta konstaterade kommissionen att 2022 inte skulle vara ett representativt år för att beräkna en grundläggande vinst i enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen.

(237)

För att hitta en period under vilken normala konkurrensvillkor skulle råda undersökte kommissionen den lönsamhet som uppnåtts under de fem åren före skadeundersökningsperioden och beräknade den genomsnittliga lönsamhet som uppnåtts av de två unionsproducenterna under 2015 och 2019.

(238)

Vinstmarginalen fastställdes till 20,7 %.

(239)

Unionsindustrin hävdade att dess nivå på investeringar, forskning och utveckling (FoU) och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Dessa påståenden var dock inte tillräckligt väl underbyggda och beaktades därför inte vid beräkningen av vinstmålet.

(240)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. Kommissionen ansåg att unionsproducenterna inte lämnade tillräcklig bevisning för dessa kostnader och tog därför inte hänsyn till dem vid beräkningen av det icke-skadevållande priset.

(241)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris på [3 600–4 600] för unionsindustrins likadana produkt genom att tillämpa den målvinstmarginal som anges i skäl 238 på unionsproducenternas produktionskostnad under undersökningsperioden. Inga justeringar enligt artikel 7.2d gjordes.

(242)

Kommissionen fastställde sedan skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för den samarbetsvilliga exporterande producenten Henan Guangyuan i Kina, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som unionsproducenterna sålde på unionsmarknaden under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(243)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(244)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den kunde fastslå att det inte skulle strida mot unionens intresse att vidta provisoriska åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(245)

På grundval av ovanstående analys ligger införandet av provisoriska åtgärder i intresset för unionsindustrin för glasfibergarn. Utan åtgärder kommer de kinesiska producenterna att fortsätta att exportera glasfibergarn till låga priser till unionsmarknaden och utöva prispress, vilket hindrar unionsindustrin från att sälja glasfibergarn med tillräcklig vinst och återta förlorade marknadsandelar.

(246)

En importör som köper den undersökta produkten från Kina har besvarat frågeformuläret. Av de uppgifter som lämnats förstår kommissionen att importören förefaller bedriva sin verksamhet med en fast vinstmarginal. Importören har ännu inte lagt fram några argument. Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte finns något tvingande skäl till att inte införa provisoriska åtgärder.

(247)

Användarna producerar väv för ett brett spektrum av industriprodukter, bland annat vindturbiner samt material för byggnation, isolering och flyg.

(248)

Tre användare, som tillsammans köpte omkring 10 % av det glasfibergarn som importerades från Kina under undersökningsperioden, besvarade frågeformuläret. Användarnas uppgifter visar att för två av användarna bör åtgärderna inte få någon väsentlig verkan, eftersom de antingen endast använder en liten andel av den undersökta produkten från Kina, eller eftersom den undersökta produkten endast utgör en liten andel av deras produktionskostnader och en eventuell tull inte bör äventyra företagets lönsamhet. Dessutom förefaller det som om användarna trots de betydande prisökningarna på den undersökta produkten under åren före undersökningsperioden kunde fortsätta att vara lönsamma under undersökningsperioden. För en användare, som köpte merparten av sitt glasfibergarn från Kina och som för närvarande har låg lönsamhet, kan det inte uteslutas att tullarna skulle kunna påverka lönsamheten. Med tanke på det låga deltagandet från användarnas sida drog kommissionen slutsatsen att den sistnämnda inte är representativ för användarna.

(249)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det inte finns något tvingande skäl till att inte införa provisoriska åtgärder.

(250)

Mot denna bakgrund slår kommissionen fast att det i detta skede av undersökningen inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det skulle strida mot unionens intresse att införa provisoriska åtgärder mot import av glasfibergarn med ursprung i Kina.

(251)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(252)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas på import av glasfibergarn med ursprung i Kina i enlighet med regeln om lägsta tull i artikel 7.2 i grundförordningen. Tullbeloppet fastställdes till en nivå som motsvarar den lägre av dumpnings- eller skademarginalen.

(253)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som priset cif vid unionens gräns, före tull:

(254)

Den individuella företagsspecifika antidumpningstullsats som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. Den avspeglar alltså den situation som konstaterades föreligga för detta företag enligt undersökningen. Denna tullsats är endast tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av den angivna juridiska enheten. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(255)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga vid uppvisandet av en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Kina”.

(256)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(257)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de eller de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(258)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på GD Handels webbplats. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(259)

Inga synpunkter beträffande beräkningarnas riktighet inkom.

(260)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(261)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.