Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/2746 av den 25 oktober 2024 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220

Europeiska unionens
officiella tidning

L-serien

2024/2746

30.10.2024

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2024/2746

av den 25 oktober 2024

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (1), särskilt artikel 4a.3, artikel 5.1 tredje stycket och artiklarna 5a.2, 5a.4, 5b.7, 7.2, 8.4, 8a.2 och 19.4, och

av följande skäl:

(1)

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2674 (2) ändrades förordning (EG) nr 1217/2009. Genom denna ändring omvandlas informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH). För att säkerställa att den nya rättsliga ram som ändringen medför fungerar korrekt bör vissa regler antas genom genomförandeakter.

(2)

I enlighet med artikel 5.1 tredje stycket i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa tröskelvärden med avseende på företagens ekonomiska storlek. Dessa tröskelvärden måste variera beroende på medlemsstat och, i vissa fall, beroende på område inom informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH-område), i syfte att beakta deras olika jordbruksstrukturer.

(3)

Enligt artikel 5a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska varje medlemsstat upprätta en plan för urval av rapporterande företag (urvalsplan) som säkerställer att ett representativt urval erhålls för undersökningsområdet. Vid framtagandet av urvalsplanen bör undersökningsområdet stratifieras efter de ISJH-områden som förtecknas i bilaga I till förordning (EG) nr 1217/2009 samt efter driftsinriktning och ekonomisk storlek. Urvalsplanen bör upprättas före rapporteringsårets början så att kommissionen kan se över dess innehåll innan den kan användas för att välja ut rapporterande företag. För att urvalet ska förbli representativt i förhållande till de ekonomiska variablerna, samtidigt som andra hållbarhetsaspekter beaktas, bör modellerna och metoderna rörande urvalsplanens format och innehåll uppdateras. Vid medlemsstaternas urval av företag bör hänsyn tas till miljöteman och sociala teman som införts i samband med omvandlingen till ISJH.

(4)	För att uppnå de mål som anges i artikel 5b i förordning (EG) nr 1217/2009 och som gäller vid tillämpningen av ISJH bör tillämpningsföreskrifter för unionens typologi fastställas.

(5)

Företagets driftsinriktning och ekonomiska storlek bör fastställas med användning av ett ekonomiskt kriterium. Det är lämpligt att använda det standardresultat som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 för det ändamålet. Dessa standardresultat måste fastställas per produkt och bör överensstämma med den förteckning över variabler för centrala strukturuppgifter som anges i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 (3). För detta ändamål bör en överensstämmelse mellan parametrarna i undersökningarna om jordbrukets struktur och rubrikerna i den företagsredovisning som upprättas inom ISJH säkerställas.

(6)	Eftersom företagets icke-jordbruksverksamhet blir allt viktigare bör en klassificeringsvariabel som återspeglar betydelsen av sådan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget inkluderas i unionens typologi.

(7)

Eftersom det är lämpligt att använda det standardresultat som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 som ett ekonomiskt kriterium för att fastställa företagets driftsinriktning och ekonomiska storlek, är det dessutom nödvändigt att fastställa vissa regler för överföring till kommissionen av standardresultaten och de uppgifter som behövs för att beräkna dem.

(8)

För att uppnå målen för ISJH bör företagsredovisningens parametrar ändras, däribland rapporteringsårets början och slut, företagsredovisningens format och layout, variablernas definition och uppgiftsöverföringsfrekvensen. I synnerhet bör de nya variabler som rör jordbrukets ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet omfatta de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009. Allmänna principer för sammanställning av företagsredovisningarna, inbegripet behovet av att samla in miljörelaterade och sociala variabler och de nya möjligheter som uppgiftsdelning med andra uppgiftskällor erbjuder, bör fastställas.

(9)

Variabler och definitioner av variabler kopplade till ett eller flera av de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009 bör vara detaljerade och innehålla den information som krävs för att utföra en specifik analys av dem. Definitionen av nya variabler bör överensstämma med de befintliga redovisningsuppgifterna, som ingår i ISJH-uppgifterna, och baseras på liknande format och layout.

(10)

I artikel 8.4 d i förordning (EG) nr 1217/2009 fastställs att metoder och tidsfrister för överföring av uppgifter till kommissionen, inbegripet eventuella förlängningar av tidsfrister och undantag för specifika variabler som kan beviljas en medlemsstat, bör fastställas. Med hänsyn till medlemsstaternas olika organisering och metoder för sammanställning av uppgifter är det lämpligt att fastställa relevanta tidsfrister för vissa variabler under perioden för rapporteringsåren 2025–2027. En sådan period bör gälla både för att fastställa tidsplanen för inlämning av uppgifter och för förvaltningen av den årliga budgeten.

(11)

För att säkerställa att de överförda uppgifterna hanteras på ett enhetligt sätt och i rätt tid bör det samordningsorgan som varje medlemsstat har tillsatt i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 sända in de korrekt upprättade företagsredovisningarna till kommissionen i tid. Förfarandet för att överföra uppgifterna till kommissionen bör göras smidigt och säkert. Bestämmelser bör därför införas om att samordningsorganet ska skicka den berörda informationen direkt till kommissionen via det datoriserade system som kommissionen inrättat för tillämpningen av den förordningen, liksom om andra aspekter i detta avseende. Tidsfristerna för inlämnande av sådana uppgifter till kommissionen bör beakta medlemsstaternas tidigare resultat när det gäller att sända in sådana uppgifter.

(12)	Varje företagsredovisning som sänds in till kommissionen bör vara korrekt upprättad för att kunna anses stödberättigande.

(13)

En begränsning vad gäller det totala antalet korrekt upprättade företagsredovisningar som berättigar till unionsfinansiering per medlemsstat och per ISJH-område fastställs i förordning (EG) nr 1217/2009. För att ta hänsyn till strukturella förändringar bör dock en flexibilitet när det gäller det högsta antal rapporterande företag som är berättigade till unionsfinansiering per ISJH-område tillåtas, i syfte att kompensera för färre insändningar för andra ISJH-områden, förutsatt att det högsta antalet rapporterande företag i den berörda medlemsstaten respekteras, i enlighet med förordning (EG) nr 1217/2009.

(14)

Enligt artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska ett belopp betalas till medlemsstaterna för insändande av de korrekt upprättade företagsredovisningarna inom en fastställd tidsfrist. För att säkerställa en smidig övergång mellan ISJR och ISJH bör reglerna för det belopp som ska betalas till medlemsstaterna anpassas för betalningarna under perioden för rapporteringsåren 2025–2027 och ta hänsyn till i vilken utsträckning de insända korrekt upprättade företagsredovisningarna innehåller all den information som krävs för att analysera de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009.

(15)

Kommissionen, Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) med avseende på de medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet enligt rådets förordning (EU) 2017/1939 (4), Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och revisionsrätten bör kunna utöva sina respektive befogenheter, inklusive genomförandet av revisioner, kontroller på plats och utredningar av de utgifter som finansieras av unionen enligt den här förordningen.

(16)

I syfte att genomföra reglerna om delning av uppgifter i artikel 4a i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om de uppgifter som ska hämtas från de olika dataseten. Tekniska specifikationer och tidsfrister för överföring av uppgifter bör fastställas i syfte att minska den administrativa bördan för medlemsstaternas myndigheter, med beaktande av möjligheten att hämta uppgifter, andra redan befintliga elektroniska system och förvaltningen av det datoriserade uppgiftssystemet för ISJH. För anpassning till genomförandet av de strategiska planerna inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 (5) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 (6), särskilt artikel 67.3, är det lämpligt att fastställa tidsfrister för överföring av uppgifter som gör det möjligt att koppla ISJH-uppgifter till de GJP-stödansökningar som lämnats in av samma företag. Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (7) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 (8) bör också beaktas när det gäller delning av rumsliga data om jordbruksskiften.

(17)

För att genomföra regler om lagring, behandling, återanvändning och delning av de uppgifter som avses i artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009 är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om det datoriserade uppgiftssystemet för överföring och analys av uppgifter i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 (9).

(18)

Variablernas antal, relevans och definition samt finansiella bestämmelser, inbegripet definitionen av en korrekt upprättad företagsredovisning, och bestämmelserna om delning av uppgifter bör ses över under 2027, med beaktande av erfarenheterna från sammanställningen av uppgifter för det första rapporteringsåret och på grundval av en genomförbarhetsanalys som bland annat tar hänsyn till synpunkter från medlemsstaterna, inbegripet tillgången till och kvaliteten på nya och befintliga uppgiftskällor, eventuellt införande av nya metoder och den ekonomiska bördan för medlemsstaterna och de rapporterande företagen.

(19)

De nya regler som införs genom den här förordningen ersätter de befintliga regler som fastställs i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 (10). Den genomförandeförordningen bör därför upphöra att gälla. För att säkerställa att överföring av uppgifter, kontroll av uppgifter och betalningar för alla räkenskapsår före 2025 kan slutföras bör den genomförandeförordningen dock fortsätta att tillämpas efter den 1 januari 2025.

(20)	Med tanke på att medlemsstaterna måste övergå från ISJR till ISJH bör denna förordning tillämpas från och med rapporteringsåret 2025.

(21)	I syfte att göra det möjligt för medlemsstaterna att börja förbereda urvalsplanen så snart som möjligt bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

(22)	Europeiska datatillsynsmannen rådfrågades i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (11) och avgav ett formellt yttrande den 13 september 2024.

(23)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVSNITT 1

UNDERSÖKNINGSOMRÅDE OCH URVALSPLAN

Artikel 1

Tröskelvärde för ekonomisk storlek

De tröskelvärden för ekonomisk storlek som avses i artikel 5.1 första stycket i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel 2

Antal rapporterande företag

Det antal rapporterande företag per medlemsstat och per område inom informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH) som avses i artikel 5a.2 och 5a.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga II till den här förordningen.

Artikel 3

Urvalsplan

1. Modeller och metoder rörande format och innehåll i fråga om de uppgifter som avses i artikel 5a.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga III till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska på elektronisk väg underrätta kommissionen om den urvalsplan som avses i artikel 5a.1 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som godkänts av den nationella kommitté som avses i artikel 6.2 i den förordningen senast två månader före början av det rapporteringsår som urvalsplanen avser.

AVSNITT 2

UNIONENS TYPOLOGI FÖR JORDBRUKSFÖRETAG

Artikel 4

Specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar

Metoderna för att beräkna de specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar som avses i artikel 5b.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 och förhållandet mellan dem och de allmänna och huvudsakliga driftsinriktningar som avses i den artikeln anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel 5

Företagets ekonomiska storlek

Den metod för att beräkna företagets ekonomiska storlek som avses i artikel 5b.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 och de ekonomiska storleksklasser som avses i artikel 5b.1 i den förordningen anges i bilaga V till den här förordningen.

Artikel 6

Företagets standardresultatkoefficient och totala standardresultat

1. Beräkningsmetoden för att fastställa den standardresultatkoefficient för varje karaktär som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 och förfarandet för att samla in motsvarande uppgifter anges i bilagorna IV och VI till den här förordningen.

Den standardresultatkoefficient för ett företags olika karaktärer som avses i artikel 5b.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska bestämmas för de gröd- och djurbesättningsvariabler som förtecknas i del 2.1 i bilaga IV till den här förordningen och för varje geografisk enhet som avses i punkt 2 b i bilaga VI till den här förordningen.

2. Ett företags totala standardresultat ska erhållas genom att standardresultatkoefficienten för varje gröd- och djurbesättningsvariabel multipliceras med antalet motsvarande enheter.

Artikel 7

Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget

Sådan annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget som avses i artikel 5b.5 i förordning (EG) nr 1217/2009 definieras i del 1 i bilaga VII till den här förordningen. Dess ekonomiska betydelse för företaget ska uttryckas som ett procentintervall av företagets omsättning.

Metoden för skattning av betydelsen av annan inkomstbringande verksamhet som avses i första stycket anges i delarna 2 och 3 i bilaga VII till den här förordningen.

De procentintervaller som avses i första stycket anges i del 3 i bilaga VII till den här förordningen.

Artikel 8

Anmälan av standardresultat och uppgifterna för deras fastställande

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) i enlighet med artikel 5b.6 i förordning (EG) nr 1217/2009 översända standardresultaten, uppgifterna för deras fastställande och motsvarande metadata för en referensperiod år N före den 31 december år N+3.

2. För översändandet av de uppgifter och metadata som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna använda de datoriserade system som kommissionen (Eurostat) tillhandahåller för ändamålet.

AVSNITT 3

ÖVERFÖRING AV FÖRETAGSREDOVISNINGAR OCH UPPGIFTER TILL KOMMISSIONEN

Artikel 9

Rapporteringsårets början och slut

Det rapporteringsår om tolv på varandra följande månader som avses i artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska sluta under perioden från och med den 31 december till och med den 30 juni.

Artikel 10

Definitioner av variabler, företagsredovisningens format och layout samt uppgiftsöverföringsfrekvensen

De definitioner av variabler som är kopplade till ett eller flera av de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009, det format och den layout för uppgifternas presentation samt den uppgiftsöverföringsfrekvens som avses i artikel 8.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 fastställs i bilaga VIII till den här förordningen.

Artikel 11

Metoderna och tidsfristerna för översändande av uppgifter till kommissionen

1. Företagsredovisningarna ska översändas till kommissionen av det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 genom ett datoriserat uppgiftssystem i enlighet med artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009. De information som krävs ska utbytas elektroniskt via modeller som ställs till samordningsorganets förfogande genom detta datoriserade uppgiftssystem.

2. Medlemsstaterna ska informeras om de allmänna villkoren för genomförandet av det datoriserade system som avses i punkt 1 inom kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet.

3. ISJH-tabeller och ISJH-variabler anges i bilaga IX. Medlemsstaterna ska i företagsredovisningarna lämna de uppgifter som avses i artikel 10 från rapporteringsåren 2025 och 2027 i enlighet med den tidsplan som anges i bilaga IX. För rapporteringsåret 2026 ska de variabler som ska lämnas in vara desamma som för rapporteringsåret 2025. När det gäller tabellerna i bilaga IX ska de nya ISJH-variabler som fastställs i bilaga IX lämnas in för första gången för rapporteringsåret 2025 eller 2027. Efter dessa rapporteringsår ska de fortsätta att lämnas in varje år.

De uppgifter som ska lämnas in för rapporteringsåret 2027 får dock också lämnas in ett tidigare år.

4. Företagsredovisningarna ska överföras till kommissionen senast den 15 december efter utgången av det berörda rapporteringsåret.

Tyskland får dock överföra företagsredovisningarna till kommissionen inom 15 veckor från den tidsfrist som anges i första stycket.

5. Företagsredovisningar ska betraktas som insända till kommissionen så snart de uppgifter som avses i artikel 10 har förts in i det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1, de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts och samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att laddas upp i detta datoriserade uppgiftssystem.

Artikel 12

Förlängningar av tidsfrister och undantag för specifika variabler

1. De undantag från inlämning av uppgifter för rapporteringsåret 2025 rörande specifika variabler som avses i bilaga VIII till den här förordningen och som beviljats vissa medlemsstater i enlighet med artikel 8.4 d i förordning (EG) nr 1217/2009, fastställs i bilaga IX till den här förordningen.

2. För rapporteringsåren 2026 och 2027 får kommissionen förlänga den tidsfrist för inlämning av uppgifter om specifika variabler som avses i artikel 11.4 första stycket, om medlemsstaten lämnar en motiverad begäran. Den berörda medlemsstaten ska skicka denna begäran till kommissionen senast den 31 maj året före rapporteringsåret i fråga.

3. För rapporteringsåren 2026 och 2027 får kommissionen undanta medlemsstater från inlämning av uppgifter om de specifika variabler som anges i bilaga VIII för ett visst rapporteringsår, om medlemsstaten lämnar en motiverad begäran. Den berörda medlemsstaten ska skicka denna begäran till kommissionen senast den 31 maj året före rapporteringsåret.

AVSNITT 4

BELOPP SOM SKA BETALAS TILL MEDLEMSSTATERNA

Artikel 13

Korrekt upprättade företagsredovisningar

1. Vid tillämpningen av artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 är en företagsredovisning korrekt upprättad när dess innehåll är sakligt riktigt, tillförlitligt och verifierbart, och de uppgifter som den innehåller är redovisade och presenterade i enlighet med det format och den layout som anges i bilaga VIII till den här förordningen.

2. Genom undantag från punkt 1 ska företagsredovisningsuppgifter under perioden för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027, för att anses vara korrekt upprättade, innehålla uppgifterna i tabellerna i bilaga VIII, med beaktande av de undantag som anges i bilaga IX.

Artikel 14

Antal företagsredovisningar som ger rätt till utbetalningen

1. Det totala antal korrekt upprättade och insända företagsredovisningar per medlemsstat som avses i artikel 5a.2 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som ger rätt till utbetalning av det belopp som ska betalas till varje medlemsstat får inte överstiga det totala antal rapporterande företag som fastställts för den medlemsstaten i bilaga II till den här förordningen.

2. För medlemsstater som har fler än ett ISJH-område får antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar per ISJH-område som ger rätt till utbetalning vara upp till 20 % högre än det antal som har fastställts för det berörda ISJH-området i bilaga II, under förutsättning att det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar från den berörda medlemsstaten inte överstiger det totala antal som har fastställts för den medlemsstaten i bilaga II.

Företagsredovisningar från ett ISJH-område med ett högre antal inlämnade företagsredovisningar än vad som fastställts för det ISJH-området i bilaga II ska dock inte anses ge rätt till utbetalning i ett ISJH-område för vilket medlemsstaten lämnade in mindre än 80 % av det antal rapporterande företag som krävs.

Artikel 15

Utbetalningar

1. Det belopp som ska betalas till varje medlemsstat och som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska betalas i följande två delbetalningar:

(a)	En förskottsutbetalning, motsvarande 50 % av det totala belopp som fastställts på grundval av artiklarna 16 och 17 i den här förordningen, som ska göras i början av varje rapporteringsår.

(b)	En slutbetalning som ska betalas efter det att kommissionen har kontrollerat de insända företagsredovisningarna och bedömt dem vara korrekt upprättade.

2. Det belopp som betalas till varje medlemsstat ska bidra till någon av följande åtgärder: korrekt upprättande av företagsredovisningarna, förbättringar av tidpunkterna för inlämning av uppgifter, processer, system, förfaranden och den övergripande kvaliteten på företagsredovisningarna.

3. Kommissionen förbehåller sig rätten att återkräva felaktigt utbetalda belopp.

Artikel 16

Belopp som ska betalas till medlemsstaterna

1. Det belopp som ska betalas till varje medlemsstat och som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska uppgå till 636 euro per företagsredovisning.

2. Om de tröskelvärden på 80 % som avses i artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 inte nås vare sig för ett ISJH-område eller för den berörda medlemsstaten ska den sänkning som avses i den bestämmelsen endast tillämpas på medlemsstatsnivå.

Artikel 17

Belopp som ska betalas till medlemsstaterna för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027

1. Genom undantag från artikel 16.1 i den här förordningen ska det belopp som ska betalas till varje medlemsstat enligt artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027 vara de högsta belopp som anges i bilaga X till den här förordningen. Detta belopp består av följande:

(a)	Ett belopp som fastställs på grundval av behovet av att lämna de uppgifter som anges i tabellerna A–M i bilaga VIII till den här förordningen (ISJR-uppgifter), med undantag för de variabler som förtecknas i bilaga IX till den här förordningen.

(b)	Ett belopp som fastställs på grundval av behovet av förbättringar av tidpunkterna för inlämning av uppgifter, processer, system, förfaranden och den övergripande kvaliteten på företagsredovisningarna.

(c)	Ett belopp som fastställs på grundval av behovet av att lämna in alla ISJH-uppgifter, med undantag för ISJR-uppgifter, i enlighet med de undantag som anges i bilaga IX till den här förordningen.

2. Om för en medlemsstat det totala antalet korrekt upprättade företagsredovisningar insända inom den tidsfrist som fastställs i artikel 11 är lägre än det högsta antal rapporterande företag som fastställs för den medlemsstaten i bilaga II, ska de belopp som avses i punkt 1 a och c sänkas proportionellt.

I enlighet med artikel 19.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 ska dock, om det totala antalet korrekt upprättade och insända företagsredovisningar för ett ISJH-område eller en medlemsstat är mindre än 80 % av de rapporterande företag som fastställs i bilaga II till den här förordningen, en sänkning tillämpas på de belopp som avses i punkt 1 a och c i den här artikeln.

3. För ISJH-uppgifter, med undantag för befintliga ISJR-uppgifter, som avses i punkt 1 c ska, om en medlemsstat som en del av en företagsredovisning lämnar in en tabell där uppgifter saknas, denna företagsredovisning genom undantag från artikel 13.2 anses vara korrekt upprättad. Det belopp som avses i punkt 1 c ska dock sänkas med 21 euro per ofullständig tabell, med beaktande av de undantag som anges i bilaga IX.

4. För ISJR-uppgifter som avses i punkt 1 a ska, om en medlemsstat som en del av en företagsredovisning lämnar in en tabell där uppgifter saknas, det belopp som ska betalas för företagsredovisningen med den ofullständiga tabellen inte tilldelas.

5. Om en medlemsstat för rapporteringsår 2025 eller 2026 som en del av en företagsredovisning lämnar in en tabell med uppgifter som endast krävs för rapporteringsåret 2027 i enlighet med bilaga IX, ska ett tilläggsbelopp på 21 euro betalas till medlemsstaten för varje tabell som lämnas in på förhand.

De högsta årliga beloppen för förhandsinlämningar av uppgifter som enligt bilaga IX ska lämnas in för rapporteringsåret 2027 anges i bilaga X under rubriken ”Reserv för förhandsinlämningar”. Om det totala belopp som följer av tillämpningen av första stycket i denna punkt är större än det högsta beloppet i reserven för förhandsinlämningar enligt bilaga X, ska beloppet per tabell sänkas proportionellt för att säkerställa att det totala beloppet inte överstiger det högsta årliga belopp som fastställs i bilaga IX.

AVSNITT 5

INLÄMNING AV DE UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 4a.1 a I FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009 TILL KOMMISSIONEN

Artikel 18

De uppgifter som ska hämtas från datasetet

De uppgifter som ska hämtas från det dataset som avses i artikel 4a.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga XI till den här förordningen.

Artikel 19

De tekniska specifikationerna och tidsfristerna för översändande av uppgifter till kommissionen

1. Uppgifterna ska översändas till kommissionen av det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 genom ett datoriserat uppgiftssystem i enlighet med artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009. Uppgifternas format och layout fastställs i bilaga XI till den här förordningen.

2. Kommissionen ska informera samordningsorganen om de allmänna villkoren för genomförandet av det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 inom kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet.

3. Uppgifterna rörande rapporteringsår N ska överföras till kommissionen senast den 15 december år N+2.

4. Det första året för överföring av uppgifter ska vara 2027 rörande rapporteringsår 2025. Samordningsorganen får dock överföra uppgifter rörande de föregående rapporteringsåren. Kommissionen får undanta samordningsorgan från skyldigheten att lämna in uppgifter för ett visst rapporteringsår efter en motiverad begäran som lämnas in till kommissionen senast den 31 oktober år N+1.

5. Uppgifterna ska anses ha lämnats in till kommissionen när

(a)	de uppgifter som avses i artikel 18 har förts in i det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 i den här artikeln,

(b)	de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts, och

(c)	samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att laddas upp i detta datoriserade uppgiftssystem.

6. Samordningsorganen ska tillhandahålla de uppgifter som ingår i det dataset som avses i artikel 4a.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009. Samordningsorganen är inte skyldiga att säkerställa fullständig överensstämmelse mellan detta dataset och de ISJH-uppgifter som lämnats in till kommissionen.

AVSNITT 6

INLÄMNING AV DE UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 4a.1 b I FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009 TILL KOMMISSIONEN

Artikel 20

De uppgifter som ska hämtas från datasetet

De uppgifter som ska hämtas från det dataset som avses i artikel 4a.1 b i förordning (EG) nr 1217/2009 anges i bilaga XII till den här förordningen.

Artikel 21

De tekniska specifikationerna och tidsfristerna för översändande av uppgifter till kommissionen

1. Det samordningsorgan som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska översända uppgifterna till kommissionen genom ett datoriserat uppgiftssystem i enlighet med artikel 8a i förordning (EG) nr 1217/2009. Uppgifternas format och layout fastställs i bilaga XII till den här förordningen.

2. Kommissionen ska informera samordningsorganet om de allmänna villkoren för genomförandet av det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 inom kommittén för informationssystemet för jordbruksföretagens hållbarhet

3. Uppgifterna rörande rapporteringsår N ska överföras till kommissionen senast den 15 december år N+1.

4. Det första året för överföring av uppgifter ska vara 2028 rörande rapporteringsåret 2027.

Samordningsorganen får dock överföra uppgifter rörande de föregående rapporteringsåren.

Kommissionen får från och med rapporteringsåret 2027 undanta samordningsorgan från skyldigheten att lämna in uppgifter för ett visst rapporteringsår efter en motiverad begäran som skickas senast den 31 oktober rapporteringsår N.

5. Uppgifterna ska anses ha lämnats in till kommissionen när

(a)	de uppgifter som avses i artikel 20 har förts in i det datoriserade uppgiftssystem som avses i punkt 1 i den här artikeln,

(b)	de därpå följande datorbaserade kontrollerna har genomförts, och

(c)	samordningsorganet har bekräftat att uppgifterna är färdiga att laddas upp i detta datoriserade uppgiftssystem.

6. Samordningsorganen ska tillhandahålla de uppgifter som ingår i det dataset som avses i artikel 4a.1 b i förordning (EG) nr 1217/2009. Samordningsorganen är inte skyldiga att säkerställa fullständig överensstämmelse mellan detta dataset och de ISJH-uppgifter som lämnats in till kommissionen.

AVSNITT 7

NÄRMARE BESTÄMMELSER OM LAGRING, BEHANDLING, ÅTERANVÄNDNING OCH DELNING AV UPPGIFTER SOM AVSES I ARTIKEL 8a.2 I FÖRORDNING (EG) nr 1217/2009

Artikel 22

Datoriserat uppgiftssystem

Det datoriserade uppgiftssystem som avses i artikel 8a.1 i förordning (EG) nr 1217/2009 och som inrättats av kommissionen ska säkerställa ett säkert informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen.

Det datoriserade uppgiftssystem som avses i första stycket ska säkerställa en strategi för it-säkerhet som är tillämplig på den personal som använder systemet i enlighet med relevanta unionsregler, särskilt beslut (EU, Euratom) 2017/46.

Individuella uppgifter som erhållits under genomförandet av förordning (EG) nr 1217/2009 ska användas i enlighet med artiklarna 16, 16a och 16b i den förordningen.

AVSNITT 8

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Översynsklausul

1. Definitionerna av variabler i bilaga VIII till den här förordningen, de finansiella reglerna i avsnitt 4 i den här förordningen och bestämmelserna om inlämning av uppgifter i avsnitt 5 i den här förordningen ska ses över av kommissionen senast den 30 september 2027 i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 19b i förordning (EG) nr 1217/2009.

2. Den översyn som avses i punkt 1 ska föregås av kommissionens analys av genomförbarheten av de föreslagna ändringarna av denna förordning, bland annat på grundval av synpunkter från medlemsstaterna.

Artikel 24

Upphävande

Genomförandeförordning (EU) 2015/220 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2025.

Den genomförandeförordningen ska dock fortsätta att tillämpas för räkenskapsåren före 2025.

Artikel 25

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med rapporteringsåret 2025.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 25 oktober 2024.

På kommissionens vägnar

Ursula VON DER LEYEN

Ordförande

(1) EUT L 328, 15.12.2009, s. 27, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1217/oj.

(2) Europaparlamentet och rådets förordning (EU) 2023/2674 av den 22 november 2023 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 vad gäller omvandling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (EUT L, 2023/2674, 29.11.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2023/2674/oj).

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 av den 18 juli 2018 om integrerad statistik över jordbruksföretag och om upphävande av förordningarna (EG) nr 1166/2008 och (EU) nr 1337/2011 (EUT L 200, 7.8.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1091/oj).

(4) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndighet (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2017/1939/oj).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/oj).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2007/2/oj).

(8) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa (EUT L 19, 20.1.2023, s. 43, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2023/138/oj).

(9) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2017/46 av den 10 januari 2017 om säkerheten i Europeiska kommissionens kommunikations- och informationssystem (EUT L 6, 11.1.2017, s. 40, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2017/46/oj).

(10) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220 av den 3 februari 2015 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska unionen (EUT L 46, 19.2.2015, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2015/220/oj).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1725/oj).

BILAGA I

Tröskelvärde för ekonomisk storlek per undersökningsområde (avses i artikel 1)

Medlemsstat/ISJH-område	Tröskelvärde i euro
Belgien	25 000
Bulgarien	4 000
Tjeckien	15 000
Danmark	25 000
Tyskland	25 000
Estland	8 000
Irland	8 000
Grekland	8 000
Spanien	8 000
Frankrike (med undantag för La Réunion och Antilles françaises)	25 000
Frankrike (endast La Réunion och Antilles françaises)	15 000
Kroatien	4 000
Italien	8 000
Cypern	4 000
Lettland	4 000
Litauen	4 000
Luxemburg	25 000
Ungern	8 000
Malta	4 000
Nederländerna	25 000
Österrike	15 000
Polen	8 000
Portugal	4 000
Rumänien	4 000
Slovenien	4 000
Slovakien	25 000
Finland	15 000
Sverige	15 000

BILAGA II

Antal rapporterande företag (avses i artikel 2)

Referensnummer	ISJH-områdets namn	Antalet rapporterande företag per rapporteringsår
BELGIEN
341	Vlaanderen	650
342	Bruxelles-Brussel	—
343	Wallonie	450
Totalt Belgien		1 100
BULGARIEN
831	Северозападен (Severozapaden)	393
832	Северен централен (Severen tsentralen)	377
833	Североизточен (Severoiztochen)	347
834	Югозападен (Yugozapaden)	222
835	Южен централен (Yuzhen tsentralen)	482
836	Югоизточен (Yugoiztochen)	381
Totalt Bulgarien		2 202
745	TJECKIEN	1 282
370	DANMARK	1 450
TYSKLAND
015	Schleswig-Holstein/Hamburg	294
030	Niedersachsen	660
040	Bremen	—
050	Nordrhein-Westfalen	689
060	Hessen	317
070	Rheinland-Pfalz	543
080	Baden-Württemberg	438
090	Bayern	1 164
100	Saarland	64
110	Berlin	—
112	Brandenburg	184
113	Mecklenburg-Vorpommern	106
114	Sachsen	212
115	Sachsen-Anhalt	225
116	Thüringen	215
Totalt Tyskland		5 111
755	ESTLAND	580
380	IRLAND	900
GREKLAND
450	Μακεδονία – Θράκη (Makedonien-Thrakien)	1 050
460	Ήπειρος – Πελοπόννησος – Νήσοι Ιονίου (Ipiros, Peloponnesos, Joniska öarna)	920
470	Θεσσαλία (Thessalien)	370
480	Στερεά Ελλάς – Νήσοι Αιγαίου – Κρήτη (Grekiska fastlandet, Egeiska öarna, Kreta)	626
	Totalt Grekland	2 966
SPANIEN
500	Galicia	450
505	Asturias	190
510	Cantabria	150
515	País Vasco	352
520	Navarra	316
525	La Rioja	244
530	Aragón	676
535	Cataluña	664
540	Islas Baleares	180
545	Castilla y León	950
550	Madrid	190
555	Castilla-La Mancha	900
560	Comunidad Valenciana	638
565	Murcia	348
570	Extremadura	718
575	Andalucía	1 504
580	Canarias	230
Totalt Spanien		8 700
FRANKRIKE
121	Île-de-France	190
131	Champagne-Ardenne	370
132	Picardie	270
133	Haute-Normandie	170
134	Centre	410
135	Basse-Normandie	240
136	Bourgogne	340
141	Nord-Pas de Calais	280
151	Lorraine	230
152	Alsace	200
153	Franche-Comté	210
162	Pays de la Loire	460
163	Bretagne	480
164	Poitou-Charentes	360
182	Aquitaine	550
183	Midi-Pyrénées	480
184	Limousin	220
192	Rhône-Alpes	480
193	Auvergne	360
201	Languedoc-Roussillon	430
203	Provence-Alpes-Côte d’Azur	420
204	Corse	170
207	La Réunion	160
208	Antilles françaises	120
Totalt Frankrike		7 600
KROATIEN
861	Jadranska Hrvatska	329
862	Kontinentalna Hrvatska	922
Totalt Kroatien		1 251
ITALIEN
221	Valle d'Aosta	233
222	Piemonte	481
230	Lombardia	588
241	Trentino	434
242	Alto Adige	418
243	Veneto	559
244	Friuli-Venezia Giulia	374
250	Liguria	392
260	Emilia-Romagna	503
270	Toscana	436
281	Marche	388
282	Umbria	426
291	Lazio	600
292	Abruzzo	490
301	Molise	355
302	Campania	533
303	Calabria	460
311	Puglia	456
312	Basilicata	372
320	Sicilia	445
330	Sardegna	475
Totalt Italien		9 418
740	CYPERN	500
770	LETTLAND	1 000
775	LITAUEN	1 000
350	LUXEMBURG	450
UNGERN
764	Észak-Magyarország	170
767	Alföld	1 180
768	Dunántúl	550
	Totalt Ungern	1 900
780	MALTA	536
360	NEDERLÄNDERNA	1 500
660	ÖSTERRIKE	1 800
POLEN
785	Pomorze i Mazury	1 340
790	Wielkopolska i Śląsk	2 960
795	Mazowsze i Podlasie	3 600
800	Małopolska i Pogórze	1 100
Totalt Polen		9 000
PORTUGAL
615	Norte e Centro	1 233
630	Ribatejo-Oeste	351
640	Alentejo e Algarve	399
650	Açores e Madeira	317
Totalt Portugal		2 300
RUMÄNIEN
840	Nord-Est	724
841	Sud-Est	913
842	Sud-Muntenia	857
843	Sud-Vest-Oltenia	519
844	Vest	598
845	Nord-Vest	701
846	Centru	709
847	București-Ilfov	79
	Totalt Rumänien	5 100
820	SLOVENIEN	908
810	SLOVAKIEN	562
FINLAND
670	Södra Finland	324
675	Österbotten, Inre Finland och Norra Finland	326
Totalt Finland		650
SVERIGE
710	Slättbygdslän	637
720	Skogs- och mellanbygdslän	258
730	Län i norra Sverige	130
Totalt Sverige		1 025

BILAGA III

Modeller och metoder för utarbetandet av urvalsplanen (avses i artikel 3.1)

Enligt förordning (EG) nr 1217/2009 ska varje medlemsstat upprätta en plan för urval av rapporterande företag som säkerställer att ett representativt urval erhålls för undersökningsområdet. För att säkerställa att ISJH-uppgifterna är representativa för sitt undersökningsområde på områdesnivå ska ingen gruppering av ISJH-områden tillämpas i urvalsplanen.

På samma sätt ska alla relevanta driftsinriktningar för och storlekar av jordbruk som ingår i den integrerade statistiken över jordbruksföretag (IFS) omfattas på den detaljnivå som ger representativa resultat för viktiga jordbruksgrupper, inom ramen för urvalets storlek. Med tanke på de organisatoriska och tekniska lösningar som för närvarande finns tillgängliga på kommissionsnivå för att tillhandahålla viktade resultat för ISJH-undersökningsområdet ska ett ISJH-urval som medlemsstaterna levererar till kommissionen inte under- eller överrepresentera de viktigaste variablerna för gårdar inom undersökningsområdet i någon större utsträckning. Detta inbegriper även jordbruksmetoder som ekologiskt jordbruk och variabler för gårdar, såsom att en del av verksamheten inriktas på biodling. Vid ett icke slumpmässigt urval av gårdar (rapporterande företag) för ISJH ska urvalsförfarandet syfta till att undvika snedvridning och tillhandahålla lämpliga urval för ISJH, särskilt för en korrekt bedömning av de undersökta gårdarnas inkomster. Separata gruppindelningar ska tydligt hänvisa till allmänna och huvudsakliga driftsinriktningar och/eller specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar för att identifiera dem på ett entydigt sätt på grundval av klassificeringen, särskilt när det gäller driftsinriktningar av särskild betydelse i medlemsstaten.

De uppgifter som avses i artikel 5a.4 i förordning (EG) nr 1217/2009 ska anmälas till kommissionen på grundval av följande uppställning:

1. FAKTABLAD

Allmän information

1.1

Rapporteringsår

1.2

Medlemsstat

1.3

Samordningsorganets namn

1.4

Är samordningsorganet en del av den offentliga förvaltningen (ja/nej)?

Urvalsplanens grund

2.1

Källan till den sammanlagda populationen av företag

2.2

Underlagsåret för populationen av företag

2.3

År för standardresultatkoefficienterna

Förfaranden för stratifieringen av undersökningsområdet

3.1

Gruppindelning enligt driftsinriktning

3.2

Gruppindelning enligt gårdarnas storleksklass

3.3

Ytterligare nationellt kriterium för stratifieringen av undersökningsområdet

3.3.1

I tillämpliga fall, beskriv närmare det nationella kriterium som tillämpas:

3.3.2

Tillämpas det ytterligare nationella kriteriet vid det nationella urvalet?

3.3.3

Tillämpas det ytterligare nationella kriteriet vid den nationella viktningen av urvalet?

3.3.4

Om det nationella kriteriet tillämpas vid unionsurvalet, vänligen motivera valet och ange närmare hur representativiteten för undersökningsområdet i unionens ISJH påverkas.

Metoderna för fastställande av den urvalsandel och den urvalsstorlek som väljs för varje stratum

—	Proportionell fördelning

—	Optimal fördelning

—	Kombination av proportionell och optimal fördelning

—	Annan metod

Förfarandena för urval av rapporterande företag

—	Slumpmässigt urval

—	Icke-slumpmässigt urval

—	Kombination av slumpmässigt och icke-slumpmässigt urval

—	Annan metod

Förväntas en uppdatering av denna urvalsplan? Av vilket skäl?

Övrig information som inte omfattas av föregående punkter

Urvalsplanen godkändes av den nationella kommittén, datum

2. TABELLER FÖR URVALSPLANEN

Närmare uppgifter om referenspopulationen och det urval som gjorts för det relevanta rapporteringsåret ska tillhandahållas på grundval av modellerna i följande tabeller som ingår i dokumentationen för urvalsplanen. Tabell 4 ska lämnas in som en separat fil i det format som anges av kommissionen.

Tabell 1

Reglerna för den gruppindelning som tillämpas vid urvalet av gårdar till unionens ISJH

Tabellens struktur
Kolumn nr	Kolumnbeskrivning
1	ISJH-områdets kod (använd referensnummer enligt bilaga II)
2	Grupper av driftsinriktningar (använd nummer för driftsinriktning enligt bilaga IV)
3	Grupper av ekonomiska storleksklasser (använd nummer för ekonomisk storleksklass enligt bilaga V)

Tabell 2

Urvalets täckning

Tabellens struktur
Kolumn nr	Kolumnbeskrivning
1	Ekonomiska storleksklasser (enligt bilaga V)
2	Lägre gränser för de ekonomiska storleksklasserna (i euro)
3	Övre gränser för de ekonomiska storleksklasserna (i euro)
4	Antal företag i populationen som ingår i urvalet
5	Inverterad kumulativ procentandel av antalet företag i populationen som ingår i urvalet
6	Utnyttjad jordbruksareal (ha) i populationen som ingår i urvalet
7	Inverterad kumulativ procentandel av den utnyttjade jordbruksarealen som ingår i urvalet
8	Totalt standardresultat i populationen som ingår i urvalet
9	Inverterad kumulativ procentandel av det totala standardresultatet som ingår i urvalet
10	Antal djurenheter i populationen som ingår i urvalet
11	Inverterad kumulativ procentandel av antalet djurenheter som ingår i urvalet
12	Antal årsarbetsenheter i populationen som ingår i urvalet
13	Inverterad kumulativ procentandel av årsarbetsenheter som ingår i urvalet

Tabell 3

Fördelning av gårdar i populationen

Tabellens struktur
Kolumn nr	Kolumnbeskrivning
1	Kod – huvudsaklig driftsinriktning (enligt bilaga IV)
2	Beskrivning – huvudsaklig driftsinriktning
3	Ekonomisk storleksklass – 1 (klasserna enligt bilaga V)
4	Ekonomisk storleksklass – 2
5	Ekonomisk storleksklass – 3
6	Ekonomisk storleksklass – 4
7	Ekonomisk storleksklass – 5
8	Ekonomisk storleksklass – 6
9	Ekonomisk storleksklass – 7
10	Ekonomisk storleksklass – 8
11	Ekonomisk storleksklass – 9
12	Ekonomisk storleksklass – 10
13	Ekonomisk storleksklass – 11
14	Ekonomisk storleksklass – 12
15	Ekonomisk storleksklass – 13
16	Ekonomisk storleksklass – 14
17	Totalt antal företag i populationen med den angivna huvudsakliga driftsinriktningen

Tabell 4

Maskinläsbar urvalsplan

Tabellens struktur
Kolumn nr	Kolumnbeskrivning
1	Rapporteringsår
2	Medlemsstatskod som angiven i dataöverföringssystemet
3	ISJH-områdets kod (referensnummer enligt bilaga II)
4	Grupper av driftsinriktningar (nummer för driftsinriktning enligt bilaga IV)
5	Grupper av ekonomiska storleksklasser (nummer för ekonomisk storleksklass enligt bilaga V)
6	Antal företag som ska väljas
7	Antal företag i populationen

BILAGA IV

Specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar och förhållandet mellan dem och allmänna och huvudsakliga driftsinriktningar (avses i artikel 4)

I denna bilaga gäller följande definitioner:

(a)	standardresultat (SO): standardvärdet av bruttoproduktionen. Standardresultat används för klassificering av gårdar enligt unionens typologi för jordbruksföretag (i vilken driftsinriktningen definieras genom huvudsaklig produktionsverksamhet) och för fastställande av gårdarnas ekonomiska storlek.

(b)

standardresultatkoefficient (SOC): det genomsnittliga monetära värdet av bruttoproduktionen för varje jordbruksvariabel som avses i artikel 6.1 per produktionsenhet och som motsvarar den genomsnittliga situationen i en viss region. Standardresultatkoefficienter beräknas som pris fritt gård i euro per hektar gröda eller euro per djur (med undantag för svamp i euro per 100 m2, fjäderfä i euro per 100 djur och bin i euro per bikupa). Moms, skatter och subventioner ingår inte i priset fritt gård. Standardresultatkoefficienter uppdateras minst varje gång en europeisk undersökning om företagsstrukturen i jordbruket görs.

(c)	sammanlagt standardresultat för ett företag: summan av de enskilda produktionsenheterna i ett visst företag multiplicerat med deras respektive standardresultatkoefficient.

1. SPECIALISERINGAR INOM SÄRSKILDA DRIFTSINRIKTNINGAR

Specialiseringarna inom särskilda driftsinriktningar definieras enligt följande:

(a)	Typ av berörd variabel: Variablerna motsvarar de variabler som används vid IFS-uppgiftsinsamlingarna. De anges med hjälp av de koder som förtecknas i jämförelsetabellen i del 2.1 i denna bilaga eller med hjälp av en gruppkod för flera variabler enligt del 2.2 i denna bilaga (1).

(b)	Villkor för bestämning av gränsvärdena för klasserna: Om inte annat anges uttrycks dessa villkor som andelar av det sammanlagda standardresultatet för ett företag.

Alla villkor som anges för specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar måste uppfyllas kumulativt för att företaget ska klassificeras under den berörda specialiseringen inom särskilda driftsinriktningar.

Företag specialiserade på jordbruksgrödor

Driftsinriktningar (* för ökad läslighet återges de sex kolumnerna under denna rubrik i del C i den här bilagan)						Metod för beräkning av specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar OM C1 OCH C2 OCH C3 SÅ S1
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen (D1)	Kod för variabler och villkor (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen (D1)	Villkor 1 (C1)	Villkor 2 (C2)	Villkor 3 (C3)
1	Åkergrödor
		15	Spannmål, oljeväxtfrön och proteingrödor
				151	Spannmål (utom ris), oljefrö- och proteinväxter	Spannmål utom ris, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor > 2/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 > 2/3	P151 + P16 + SO_CLND014 > 2/3

				152	Ris	Ris > 2/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 > 2/3	SO_CLND013 > 2/3

				153	En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 151 och 152	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 > 2/3
		16	Åkergrödor, allmän produktion
				161	Rotfrukter	Potatis, sockerbetor och andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe > 2/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 ≤ 2/3	P17 > 2/3

				162	En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter	Spannmål, oljefröväxter, trindsäd och proteingrödor > 1/3 OCH rotfrukter > 1/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 ≤ 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 > 1/3 OCH P17 > 1/3

				163	Frilandsgrönsaker	Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – frilandsodling > 2/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 ≤ 2/3	SO_CLND045 > 2/3

				164	Tobak	Tobak > 2/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 ≤ 2/3	SO_CLND032 > 2/3

				165	Bomull	Bomull > 2/3	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 ≤ 2/3	SO_CLND030 > 2/3

				166	En kombination av olika åkergrödor	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 161, 162, 163, 164 och 165	P1 > 2/3	P15 + P16 + SO_CLND014 ≤ 2/3

2	Trädgårdsodling
		21	Trädgårdsodling i växthus

				211	Grönsaksodling i växthus	Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar, under glas eller högt skydd som ger tillträde > 2/3	P2 > 2/3	SO_CLND081 + SO_CLND082 > 2/3	SO_CLND081 > 2/3

				212	Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus	Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller högt skydd som ger tillträde > 2/3	P2 > 2/3	SO_CLND081 + SO_CLND082 > 2/3	SO_CLND082 > 2/3

				213	Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 211 och 212	P2 > 2/3	SO_CLND081 + SO_CLND082 > 2/3

		22	Trädgårdsodling på friland

				221	Grönsaksodling på friland	Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling > 2/3	P2 > 2/3	SO_CLND044 + SO_CLND046 > 2/3	SO_CLND044 > 2/3

				222	Odling av blommor och prydnadsväxter på friland	Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor) > 2/3	P2 > 2/3	SO_CLND044 + SO_CLND046 > 2/3	SO_CLND046 > 2/3

				223	Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 221 och 222	P2 > 2/3	SO_CLND044 + SO_CLND046 > 2/3
		23	Annan trädgårdsodling

				231	Svamp	Svamp > 2/3	P2 > 2/3	SO_CLND044 + SO_CLND046 ≤ 2/3 OCH SO_CLND081 + SO_CLND082 ≤ 2/3	SO_CLND079 > 2/3
				232	Plantskolor	Plantskolor > 2/3	P2 > 2/3	SO_CLND044 + SO_CLND046 ≤ 2/3 OCH SO_CLND081 + SO_CLND082 ≤ 2/3	SO_CLND070 > 2/3

				233	Diverse trädgårdsodling	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 231 och 232	P2 > 2/3	SO_CLND044 + SO_CLND046 ≤ 2/3 OCH SO_CLND081 + SO_CLND082 ≤ 2/3

3	Permanenta grödor
		35	Vinodling
				351	Kvalitetsvin	Druvor för vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB) och druvor för vin med skyddad geografisk beteckning (SGB) > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND062 > 2/3	SO_CLND064 + SO_CLND065 > 2/3

				352	Annat vin än kvalitetsvin	Druvor för vin som inte klassificeras på annat ställe (utan SUB/SGB) > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND062 > 2/3	SO_CLND066 > 2/3

				353	Bordsdruvor	Bordsdruvor > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND062 > 2/3	SO_CLND067 > 2/3

				354	Diverse vinodling	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 351, 352 och 353	P3 > 2/3	SO_CLND062 > 2/3
		36	Frukt och citrusfrukter

				361	Frukt (utom citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter)	Fruktarter i tempererat klimat och bärarter (utom jordgubbar) > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND055 + SO_CLND061 > 2/3	SO_CLND056_57 + SO_CLND059 > 2/3

				362	Citrusfrukter	Citrusfrukter > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND055 + SO_CLND061 > 2/3	SO_CLND061 > 2/3
				363	Nötter	Nötter > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND055 + SO_CLND061 > 2/3	SO_CLND060 > 2/3

				364	Tropiska och subtropiska frukter	Frukt från subtropiska och tropiska klimatzoner > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND055 + SO_CLND061 > 2/3	SO_CLND058 > 2/3

				365	Frukt, citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter: blandad produktion	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 361, 362, 363 och 364	P3 > 2/3	SO_CLND055 + SO_CLND061 > 2/3

		37	Oliver

				370	Oliver	Oliver > 2/3	P3 > 2/3	SO_CLND069 > 2/3

		38	En kombination av olika permanenta grödor

				380	En kombination av olika permanenta grödor	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 351–370	P3 > 2/3

Företag specialiserade på animalieproduktion

Driftsinriktningar (* för ökad läslighet återges de sex kolumnerna under denna rubrik i del C i den här bilagan)						Metod för beräkning av specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar OM C1 OCH C2 OCH C3 SÅ S1
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen (D1)	Kod för variabler och villkor (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen (D1)	Villkor 1 (C1)	Villkor 2 (C2)	Villkor 3 (C3)
4	Betesdjur

		45	Mjölkboskap
				450	Mjölkboskap	Mjölkkor > 3/4 av alla betesdjur OCH betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P4 > 2/3	SO_CLVS009 + SO_CLVS011 > 3/4 GL OCH GL > 1/10 P4

		46	Nötkreatur – avel och uppfödning
				460	Nötkreatur – avel och uppfödning	Alla nötkreatur (dvs. nötkreatur yngre än ett år, nötkreatur från ett år och yngre än två år och nötkreatur två år och äldre (av hankön, kvigor, mjölkkor, andra kor än mjölkkor samt buffelkor)) > 2/3 av betesdjur OCH mjölkkor ≤ 1/10 av betesdjur OCH betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P4 > 2/3	P46 > 2/3 GL OCH SO_CLVS009 + SO_CLVS011 ≤ 1/10 GL OCH GL > 1/10 P4

		47	Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning
				470	Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning	Alla nötkreatur > 2/3 av betesdjur OCH mjölkkor > 1/10 av betesdjur OCH betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion; utom företag i klass 450	P4 > 2/3	P46 > 2/3 GL OCH SO_CLVS009 + SO_CLVS011 > 1/10 GL OCH GL > 1/10 P4; utom 450
		48	Får, getter och andra betesdjur
				481	Får	Får > 2/3 av betesdjur OCH betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P4 > 2/3	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 450, 460 och 470	SO_CLVS012 > 2/3 GL OCH GL > 1/10 P4

				482	En kombination av får och nötkreatur	Alla nötkreatur > 1/3 av betesdjur OCH får > 1/3 av betesdjur OCH betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P4 > 2/3	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 450, 460 och 470	P46 > 1/3 GL OCH SO_CLVS012 > 1/3 GL OCH GL > 1/10 P4

				483	Getter	Getter > 2/3 av betesdjur OCH betesdjur > 1/10 av betesdjur och foderproduktion	P4 > 2/3	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 450, 460 och 470	SO_CLVS015 > 2/3 GL OCH GL > 1/10 P4

				484	Diverse betesdjur	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 481, 482 och 483	P4 > 2/3	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 450, 460 och 470

5	Djur som föds upp med spannmål
		51	Grisar
				511	Grisavel	Avelssuggor > 2/3	P5 > 2/3	P51 > 2/3	SO_CLVS019 > 2/3

				512	Uppfödning av grisar	Smågrisar och övriga grisar > 2/3	P5 > 2/3	P51 > 2/3	SO_CLVS018 + SO_CLVS020 > 2/3

				513	En kombination av avel och uppfödning av grisar	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 511 och 512	P5 > 2/3	P51 > 2/3
		52	Fjäderfän
				521	Värphöns	Värphöns > 2/3	P5 > 2/3	P52 > 2/3	SO_CLVS022 > 2/3

				522	Fjäderfäkött	Slaktkycklingar och annat fjäderfä > 2/3	P5 > 2/3	P52 > 2/3	SO_CLVS021 + SO_CLVS023 > 2/3

				523	En kombination av värphöns och fjäderfäkött	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 521 och 522	P5 > 2/3	P52 > 2/3

		53	En kombination av olika djur som föds upp med spannmål
				530	En kombination av olika djur som föds upp med spannmål	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 511–523	P5 > 2/3

Företag med blandad produktion

Driftsinriktningar (* för ökad läslighet återges de sex kolumnerna under denna rubrik i del C i den här bilagan)						Metod för beräkning av specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar OM C1 OCH C2 OCH C3 SÅ S1
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen (D1)	Kod för variabler och villkor (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen (D1)	Villkor 1 (C1)	Villkor 2 (C2)	Villkor 3 (C3)
6	Blandad vegetabilieproduktion
		61	Blandad vegetabilieproduktion
				611	En kombination av trädgårdsodling och permanenta grödor	Trädgårdsodling > 1/3 OCH permanenta grödor > 1/3	(P1 + P2 + P3) > 2/3 OCH P1 ≤ 2/3 OCH P2 ≤ 2/3 OCH P3 ≤ 2/3	P2 > 1/3 OCH P3 > 1/3

				612	En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling	Allmänna åkergrödor > 1/3 OCH trädgårdsodling > 1/3	(P1 + P2 + P3) > 2/3 OCH P1 ≤ 2/3 OCH P2 ≤ 2/3 OCH P3 ≤ 2/3	P1 > 1/3 OCH P2 > 1/3

				613	En kombination av åkergrödor och vinodling	Allmänna åkergrödor > 1/3 OCH vinodling > 1/3	(P1 + P2 + P3) > 2/3 OCH P1 ≤ 2/3 OCH P2 ≤ 2/3 OCH P3 ≤ 2/3	P1 > 1/3 OCH SO_CLND062 > 1/3

				614	En kombination av åkergrödor och permanenta grödor	Allmänna åkergrödor > 1/3 OCH permanenta grödor > 1/3 OCH vinodling ≤ 1/3	(P1 + P2 + P3) > 2/3 OCH P1 ≤ 2/3 OCH P2 ≤ 2/3 OCH P3 ≤ 2/3	P1 > 1/3 OCH P3 > 1/3 OCH SO_CLND062 ≤ 1/3

				615	Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor	Allmänna åkergrödor > 1/3 OCH ingen annan verksamhet > 1/3	(P1 + P2 + P3) > 2/3 OCH P1 ≤ 2/3 OCH P2 ≤ 2/3 OCH P3 ≤ 2/3	P1 > 1/3 OCH P2 ≤ 1/3 OCH P3 ≤ 1/3

				616	Annan blandad vegetabilieproduktion	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 611, 612, 613, 614 och 615	(P1 + P2 + P3) > 2/3 OCH P1 ≤ 2/3 OCH P2 ≤ 2/3 OCH P3 ≤ 2/3
7	Blandad animalieproduktion
		73	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen betesdjur
				731	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjur OCH mjölkkor > 1/2 av mjölkboskap	P4 + P5 > 2/3 OCH P4 ≤ 2/3; P5 ≤ 2/3	P4 > P5	P45 > 1/3 GL OCH SO_CLVS009 + SO_CLVS011 > 1/2 P45

				732	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen andra betesdjur än mjölkboskap	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klass 731	P4 + P5 > 2/3 OCH P4 ≤ 2/3 OCH P5 ≤ 2/3	P4 > P5

		74	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål
				741	Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjur OCH djur som föds upp med spannmål > 1/3 OCH mjölkkor > 1/2 av mjölkboskap	P4 + P5 > 2/3 OCH P4 ≤ 2/3 OCH P5 ≤ 2/3	P4 ≤ P5	P45 > 1/3 GL OCH P5 > 1/3 OCH SO_CLVS009 + SO_CLVS011 > 1/2 P45

				742	Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klass 741	P4 + P5 > 2/3 OCH P4 ≤ 2/3 OCH P5 ≤ 2/3	P4 ≤ P5
8	Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion
		83	En kombination av åkergrödor och betesdjur
				831	En kombination av åkergrödor och mjölkboskap	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjur OCH mjölkkor + buffelkor > 1/2 av mjölkboskap OCH mjölkboskap < allmänna åkergrödor	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	P1 > 1/3 OCH P4 > 1/3	P45 > 1/3 GL OCH SO_CLVS009 + SO_CLVS011 > 1/2 P45 OCH P45 < P1

				832	En kombination av mjölkboskap och åkergrödor	Mjölkboskap > 1/3 av betesdjur OCH mjölkkor + buffelkor > 1/2 av mjölkboskap OCH mjölkboskap ≥ allmänna åkergrödor	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	P1 > 1/3 OCH P4 > 1/3	P45 > 1/3 GL OCH SO_CLVS009 + SO_CLVS011 > 1/2 P45 OCH P45 ≥ P1

				833	En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap	Allmänna åkergrödor > betesdjur och foderproduktion, utom företag i klass 831	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	P1 > 1/3 OCH P4 > 1/3	P1 > P4; utom 831

				834	En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 831, 832 och 833	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	P1 > 1/3 OCH P4 > 1/3
		84	En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion
				841	En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål	Allmänna åkergrödor > 1/3 OCH djur som föds upp med spannmål > 1/3	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 831, 832, 833 och 834	P1 > 1/3 OCH P5 > 1/3

				842	En kombination av permanenta grödor och betesdjur	Permanenta grödor > 1/3 OCH betesdjur och foderproduktion > 1/3	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 831, 832, 833 och 834	P3 > 1/3 OCH P4 > 1/3

				843	Biodling	Bin > 2/3	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 831, 832, 833 och 834	SO_CLVS030 > 2/3

				844	En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion	Företag som uppfyller villkoren C1 och C2, utom de i klasserna 841, 842 och 843	Företag som inte inbegrips i klasserna 151–742 och 999	Företag som uppfyller villkor C1, utom de i klasserna 831, 832, 833 och 834

Övriga företag

Driftsinriktningar (* för ökad läslighet återges de sex kolumnerna under denna rubrik i del C i den här bilagan)						Metod för beräkning av specialiseringar inom särskilda driftsinriktningar OM C1 OCH C2 OCH C3 SÅ S1
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen	Kod för variabler och villkor (se del B i denna bilaga)
Allmän driftsinriktning	Beskrivning	Huvudsaklig driftsinriktning	Beskrivning	Särskilda driftsinriktningar	Beskrivning (S1)	Beskrivning av beräkningen	Villkor 1 (C1)	Villkor 2 (C2)	Villkor 3 (C3)
9	Övriga företag
		99	Övriga företag
				999	Övriga företag	Sammanlagd SO = 0

2. JÄMFÖRELSETABELL OCH GRUPPKODER

2.1. Överensstämmelse mellan rubrikerna för de variabler för centrala strukturuppgifter som förtecknas i bilaga III till förordning (EU) 2018/1091, de rubriker som ska samlas in för SOC och företagsredovisningen enligt ISJH

Motsvarande rubriker för tillämpningen av SOC

IFS-kod

IFS-rubrik

SOC-kod

SOC-rubrik

Företagsredovisning enligt ISJH

(bilaga VIII till den här förordningen)

Grödor

CLND004

Vanligt vete och spelt

SOC_CLND004

Vanligt vete och spelt

10110.

Vanligt vete och spelt

CLND005

Durumvete

SOC_CLND005

Durumvete

10120.

Durumvete

CLND006

Råg och höstsädsblandningar (blandsäd)

SOC_CLND006

Råg och höstsädsblandningar (blandsäd)

10130.

Råg och höstsädsblandningar (blandsäd)

CLND007

Korn

SOC_CLND007

Korn

10140.

Korn

CLND008

Havre och vårsädsblandningar (andra sädesblandningar än blandsäd)

SOC_CLND008

Havre och vårsädsblandningar (andra sädesblandningar än blandsäd)

10150.

Havre och vårsädsblandningar (andra sädesblandningar än blandsäd)

CLND009

Majskorn och majskolvsblandning

SOC_CLND009

Majskorn och majskolvsblandning

10160.

Majskorn och majskolvsblandning

CLND010

Rågvete/triticale

SOC_CLND010_011_012

Rågvete/triticale, durra/sorgum och annan spannmål som inte klassificeras på annat ställe (bovete, hirs, kanariefrö etc.)

10190.

Rågvete/triticale, durra/sorgum och annan spannmål som inte klassificeras på annat ställe (bovete, hirs, kanariefrö etc.)

CLND011

Durra/sorgum

CLND012

Annan spannmål som inte klassificeras på annat ställe (bovete, hirs, kanariefrö etc.)

CLND013

Ris

SOC_CLND013

Ris

10170.

Ris

CLND014

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd till mognad)

SOC_CLND014

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd till mognad)

10210.

Foderärter, åkerbönor och sötlupiner

10220.

Linser, kikärter och vicker

10290.

Övriga proteingrödor

CLND015

Foderärter, åkerbönor och sötlupiner

SOC_CLND015

Foderärter, åkerbönor och sötlupiner

10210.

– varav: Foderärter, åkerbönor och sötlupiner

CLND017

Potatis (inklusive utsädespotatis)

SOC_CLND017

Potatis (inklusive utsädespotatis)

10300.

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)

CLND018

Sockerbetor (utom utsäde)

SOC_CLND018

Sockerbetor (utom utsäde)

10400.

Sockerbetor (utom utsäde)

CLND019

Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe

SOC_CLND019

Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe

10500.

Andra rotfrukter, foderbetor och foderplantor av arter av kål (familjen Brassicae) som odlas för roten eller stjälken samt andra foderrotfrukter och foderknölar som inte klassificeras på annat ställe

CLND022

Raps och rybs

SOC_CLND022

Raps och rybs

10604.

Raps och rybs

CLND023

Solrosfrön

SOC_CLND023

Solrosfrön

10605.

Solrosfrön

CLND024

Soja

SOC_CLND024

Soja

10606.

Soja

CLND025

Oljelin (linfrö)

SOC_CLND025

Oljelin (linfrö)

10607.

Oljelin (linfrö)

CLND026

Andra oljeväxter som inte klassificeras på annat ställe

SOC_CLND026

Andra oljeväxter som inte klassificeras på annat ställe

10608.

Andra oljeväxter som inte klassificeras på annat ställe

CLND028

Spånadslin

SOC_CLND028

Spånadslin

10609.

Spånadslin

CLND029

Hampa

SOC_CLND029

Hampa

10610.

Hampa

CLND030

Bomull

SOC_CLND030

Bomull

10603.

Bomull

CLND031

Andra fiberväxter som inte klassificeras på annat ställe

SOC_CLND031

Andra fiberväxter som inte klassificeras på annat ställe

10611.

Andra fiberväxter som inte klassificeras på annat ställe

CLND032

Tobak

SOC_CLND032

Tobak

10601.

Tobak

CLND033

Humle

SOC_CLND033

Humle

10602.

Humle

CLND034

Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter

SOC_CLND034

Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter

10612.

Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter

CLND035

Energigrödor som inte klassificeras på annat ställe

SOC_CLND035_036

Energigrödor och andra industrigrödor som inte klassificeras på annat ställe

10613.

Sockerrör

CLND036

Andra industrigrödor som inte klassificeras på annat ställe

10690.

Energigrödor och andra industrigrödor som inte klassificeras på annat ställe

CLND037

Grönskörd från åkermark

SOC_CLND037

Grönskörd från åkermark

CLND038

Slåtter- och betesvall

SOC_CLND038

Slåtter- och betesvall

10910.

Slåtter- och betesvall

CLND039

Baljväxter till grönskörd

SOC_CLND039

Baljväxter till grönskörd

10922.

Baljväxter till grönskörd

CLND040

Grönmajs

SOC_CLND040

Grönmajs

10921.

Grönmajs

CLND041

Andra spannmålsgrödor till grönskörd (utom grönmajs)

SOC_CLND041_042

Andra växter och spannmålsgrödor (utom majs) till grönskörd som inte klassificeras på annat ställe

10923.

Andra växter och spannmålsgrödor (utom grönmajs) till grönskörd som inte klassificeras på annat ställe

CLND042

Annan grönskörd från åkermark som inte klassificeras på annat ställe

CLND043

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar

SOC_CLND043

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – utomhus

CLND044

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling

SOC_CLND044

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling

10712.

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling

CLND045

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – frilandsodling

SOC_CLND045

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – frilandsodling

10711.

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – frilandsodling

CLND046

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)

SOC_CLND046

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor) – utomhus

10810.

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor) – utomhus

CLND047

Utsäde och sättplantor

SOC_CLND047

Utsäde och sättplantor

11000.

Utsäde och sättplantor

CLND048

Andra grödor på åkermark som inte klassificeras på annat ställe

SOC_CLND048_083

Andra grödor på åkermark som inte klassificeras på annat ställe, inklusive under glas eller högt skydd som ger tillträde

11100.

Andra grödor på åkermark som inte klassificeras på annat ställe, inklusive under glas eller högt skydd som ger tillträde

CLND083

Andra grödor på åkermark under glas eller högt skydd som ger tillträde

CLND049

Träda

SOC_CLND049

Träda

11200.

Träda

CLND050

Permanent gräsmark

SOC_CLND050

Permanent gräsmark

CLND051

Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark

SOC_CLND051

Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark

30100.

Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark

CLND052

Naturlig betesmark

SOC_CLND052

Naturlig betesmark

30200.

Naturlig betesmark

CLND053

Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

SOC_CLND053

Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

30300.

Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

CLND055

Frukt, bär och nötter (utom citrusfrukter, druvor och jordgubbar)

SOC_CLND055

Frukt, bär och nötter (utom citrusfrukter, druvor och jordgubbar)

SOC_CLND056_057

Fruktarter i tempererat klimat

CLND056

Kärnfrukter

SOC_CLND056

Kärnfrukter

40101.

Kärnfrukter

CLND057

Stenfrukter

SOC_CLND057

Stenfrukter

40102.

Stenfrukter

CLND058

Frukter från subtropiska och tropiska klimatzoner

SOC_CLND058

Frukter från subtropiska och tropiska klimatzoner

40115.

Frukter från subtropiska och tropiska klimatzoner

CLND059

Bär (utom jordgubbar)

SOC_CLND059

Bär (utom jordgubbar)

40120.

Bär (utom jordgubbar)

CLND060

Nötter

SOC_CLND060

Nötter

40130.

Nötter

CLND061

Citrusfrukter

SOC_CLND061

Citrusfrukter

40200.

Citrusfrukter

CLND062

Vindruvor

SOC_CLND062

Vindruvor

CLND063

Druvor för vinframställning

SOC_CLND063

Druvor för vinframställning

CLND064

Druvor för vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

SOC_CLND064

Druvor för vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

40411.

Vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

40451.

Druvor för vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

CLND065

Druvor för vin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

SOC_CLND065

Druvor för vin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

40412.

Vin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

40452.

Druvor för vin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

CLND066

Druvor för vin som inte klassificeras på annat ställe (utan SUB/SGB)

SOC_CLND066

Druvor för vin som inte klassificeras på annat ställe (utan SUB/SGB)

40420.

Andra viner

40460.

Druvor avsedda för andra viner

CLND067

Bordsdruvor

SOC_CLND067

Bordsdruvor

40430.

Bordsdruvor

CLND068

Druvor för russin

SOC_CLND068

Druvor för russin

40440.

Druvor för russin

CLND069

Oliver

SOC_CLND069

Oliver

SOC_CLND069A

Producerar normalt bordsoliver

40310.

Bordsoliver

SOC_CLND069B

Producerar normalt oliver för produktion av olivolja

40320.

Oliver avsedda för framställning av olja (olivfrukter)

40330.

Olivolja

CLND070

Plantskolor

SOC_CLND070

Plantskolor

40500.

Plantskolor

CLND071

Andra permanenta grödor, inklusive andra permanenta grödor för livsmedelsproduktion

SOC_CLND071

Andra permanenta grödor

40600.

Andra permanenta grödor

CLND072

Julgranar

SOC_CLND072

Julgranar

40610.

– varav julgranar

CLND073

Köksträdgårdar

SOC_CLND073_085

Köksträdgårdar och annan utnyttjad jordbruksareal under glas eller högt skydd som ger tillträde, inte klassificerad på annat ställe

20000.

Köksträdgårdar

CLND085

Annan utnyttjad jordbruksareal under glas eller högt skydd som ger tillträde, inte klassificerad på annat ställe

CLND079

Odlad svamp

SOC_CLND079

Odlad svamp

60000.

Odlad svamp

CLND081

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar under glas eller högt skydd som ger tillträde

SOC_CLND081

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar under glas eller högt skydd som ger tillträde

10720.

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar under glas eller högt skydd som ger tillträde

CLND082

Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller högt skydd som ger tillträde

SOC_CLND082

Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller högt skydd som ger tillträde

10820.

Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller högt skydd som ger tillträde

CLND084

Permanenta grödor under glas eller högt skydd som ger tillträde

SOC_CLND084

Permanenta grödor under glas eller högt skydd som ger tillträde

40700.

Permanenta grödor under glas eller högt skydd som ger tillträde

II.	Animalieproduktion

CLVS001

Nötkreatur yngre än ett år

SOC_CLVS001

Nötkreatur yngre än ett år

210.	Nötkreatur yngre än ett år

CLVS003

Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år

SOC_CLVS003

Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år

220.	Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år

CLVS004

Kvigor, från ett år och yngre än två år

SOC_CLVS004

Kvigor, från ett år och yngre än två år

230.	Kvigor, från ett år och yngre än två år

CLVS005

Nötkreatur av hankön, två år och äldre

SOC_CLVS005

Nötkreatur av hankön, två år och äldre

240.	Nötkreatur av hankön, två år och äldre

CLVS007

Kvigor, två år och äldre

SOC_CLVS007

Kvigor, två år och äldre

251.	Avelskvigor

252.	Slaktkvigor

CLVS008

Kor

SOC_CLVS008

Kor

CLVS009

Mjölkkor

SOC_CLVS009

Mjölkkor

261.

Mjölkkor

CLVS010

Andra kor än mjölkkor

SOC_CLVS010

Andra kor än mjölkkor

269.	Andra kor än mjölkkor

CLVS011

Buffelkor

SOC_CLVS011

Buffelkor

262.	Buffelmjölkkor

CLVS012

Får (alla åldrar)

SOC_CLVS012

Får (alla åldrar)

CLVS013

Avelsfår av honkön

SOC_CLVS013

Avelsfår av honkön

311.	Avelsfår av honkön

CLVS014

Övriga får

SOC_CLVS014

Övriga får

319.	Övriga får

CLVS015

Getter (alla åldrar)

SOC_CLVS015

Getter (alla åldrar)

CLVS016

Avelsgetter av honkön

SOC_CLVS016

Avelsgetter av honkön

321.	Avelsgetter av honkön

CLVS017

Övriga getter

SOC_CLVS017

Övriga getter

329.	Övriga getter

CLVS018

Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg

SOC_CLVS018

Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg

410.	Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg

CLVS019

Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer

SOC_CLVS019

Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer

420.	Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer

CLVS020

Övriga grisar

SOC_CLVS020

Övriga grisar

491.	Slaktgrisar

499.	Övriga grisar

CLVS021

Slaktkycklingar

SOC_CLVS021

Slaktkycklingar

510.	Fjäderfä – slaktkycklingar

CLVS022

Värphöns

SOC_CLVS022

Värphöns

520.

Värphöns

CLVS023

Annat fjäderfä

SOC_CLVS023

Annat fjäderfä

530.	Annat fjäderfä

CLVS029

Avelskaniner av honkön

SOC_CLVS029

Avelskaniner av honkön

610.	Avelskaniner av honkön

CLVS030

Bin

SOC_CLVS030

Bin

700.

Bin

2.2. Gruppkoder för flera variabler som ingår i IFS 2020:

P45.	Mjölkboskap = SO_CLVS001 (Nötkreatur yngre än ett år) + SO_CLVS004 (Kvigor, från ett år och yngre än två år) + SO_CLVS007 (Kvigor, två år och äldre) + SO_CLVS009 (Mjölkkor) + SO_CLVS011 (Buffelkor)
P46.	Nötkreatur = P45 (Mjölkboskap) + SO_CLVS003 (Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år) + SO_CLVS005 (Nötkreatur av hankön, två år och äldre) + SO_CLVS010 (Andra kor än mjölkkor)
GL	Betesdjur = P46 (Nötkreatur) + SO_CLVS013 (Avelsfår av honkön) + SO_CLVS014 (Övriga får) + SO_CLVS016 (Avelsgetter av honkön) + SO_CLVS017 (Övriga getter)

Om GL = 0 SÅ

FCP1	Foder för försäljning = SO_CLND019 (Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe) + SO_CLND037 (Grönskörd från åkermark) + SO_CLND051 (Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark) + SO_CLND052 (Naturlig betesmark)
OCH
FCP4	Foder för betesdjur = 0
OCH
P17	Rotfrukter = SO_CLND017 (Potatis (inklusive utsädespotatis)) + SO_CLND018 (Sockerbetor (utom utsäde)) + SO_CLND019 (Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe)

Om GL > 0 SÅ

FCP1	Foder för försäljning = 0
OCH
FCP4	Foder för betesdjur = SO_CLND019 (Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe) + SO_CLND037 (Grönskörd från åkermark) + SO_CLND051 (Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark) + SO_CLND052 (Naturlig betesmark)
OCH
P17	Rotfrukter = SO_CLND017 (Potatis (inklusive utsädespotatis)) + SO_CLND018 (Sockerbetor (utom utsäde))

P151.		Spannmål utom ris = SO_CLND004 (Vanligt vete och spält) + SO_CLND005 (Durumvete) + SO_CLND006 (Råg och höstsädsblandningar (blandsäd)) + SO_CLND007 (Korn) + SO_CLND008 (Havre och vårsädsblandningar (andra sädesblandningar än blandsäd)) + SO_CLND009 (Majskorn och majskolvsblandning) + SO_CLND010_011_012 (Rågvete/triticale, durra/sorgum och annan spannmål som inte klassificeras på annat ställe (bovete, hirs, kanariefrö etc.))
P15.		Spannmål = P151 (spannmål utom ris) + SO_CLND013 (Ris)
P16.		Oljeväxtfröer = SO_CLND022 (Raps och rybs) + SO_CLND023 (Solrosfrön) + SO_CLND024 (Soja) + SO_CLND025 (Oljelin (linfrö)) + SO_CLND026 (Andra oljeväxter som inte klassificeras på annat ställe)
P51.		Grisar = SO_CLVS018 (Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg) + SO_CLVS019 (Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer) + SO_CLVS020 (Övriga grisar)
P52.		Fjäderfä = SO_CLVS021 (Slaktkycklingar) + SO_CLVS022 (Värphöns) + SO_CLVS023 (Annat fjäderfä)
P1.		Allmänna åkergrödor = P15 (Spannmål) + SO_CLND014 (Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd till mognad)) + SO_CLND017 (Potatis (inklusive utsädespotatis)) + SO_CLND018 (Sockerbetor (utom utsäde)) + SO_CLND032 (Tobak) + SO_CLND033 (Humle) + SO_CLND030 (Bomull) + P16 (Oljeväxtfröer) + SO_CLND028 (Spånadslin) + SO_CLND029 (Hampa) + SO_CLND031 (Andra fiberväxter som inte klassificeras på annat ställe) + SO_CLND034 (Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter) + SO_CLND035_036 (Energigrödor och andra industrigrödor som inte klassificeras på annat ställe) + SO_CLND045 (Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – frilandsodling) + SO_CLND047 (Utsäde och sättplantor) + SO_CLND048_083 (Andra grödor på åkermark som inte klassificeras på annat ställe, inklusive under glas eller högt skydd som ger tillträde) + SO_CLND049 (Träda) + FCP1 (Foder för försäljning)
P2.		Trädgårdsodling = SO_CLND044 (Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling) + SO_CLND081 (Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar, under glas eller högt skydd som ger tillträde) + SO_CLND046 (Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)) + SO_CLND082 (Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller högt skydd som ger tillträde) + SO_CLND079 (Odlad svamp) + SO_CLND070 (Plantskolor)
P3.		Permanenta grödor = SO_CLND055 (Frukt, bär och nötter (utom citrusfrukter, druvor och jordgubbar)) + SO_CLND061 (Citrusfrukter) + SO_CLND069 (Oliver) + SO_CLND062 (Vindruvor) + SO_CLND071 (Andra permanenta grödor) + SO_CLND084 (Permanenta grödor under glas)
P4.		Betesdjur och foder = GL (Betesdjur) + FCP4 (Foder till betesdjur)
P5.		Djur som föds upp med spannmål = P51 (Grisar) + P52 (Fjäderfä) + SO_CLVS029 (Avelskaniner av honkön)

3. DRIFTSINRIKTNING SOM AVSES I DEL 1

Företag specialiserade på jordbruksgrödor

Allmän driftsinriktning

Huvudsaklig driftsinriktning

Särskild driftsinriktning

1.	Åkergrödor

15.	Spannmål, oljeväxtfrön och proteingrödor

151.	Spannmål (utom ris), oljefrö- och proteinväxter

152.

Ris

153.	En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och ris

16.	Åkergrödor, allmän produktion

161.	Rotfrukter

162.	En kombination av spannmål, oljefröväxter, proteingrödor och rotfrukter

163.	Frilandsgrönsaker

164.

Tobak

165.

Bomull

166.	En kombination av olika åkergrödor

2.	Trädgårdsodling

21.	Trädgårdsodling i växthus

211.	Grönsaksodling i växthus

212.	Odling av blommor och prydnadsväxter i växthus

213.	Odling av en kombination av grönsaker och växter i växthus

22.	Trädgårdsodling på friland

221.	Grönsaksodling på friland

222.	Odling av blommor och prydnadsväxter på friland

223.	Odling av en kombination av grönsaker och växter på friland

23.	Annan trädgårdsodling

231.

Svamp

232.	Plantskolor

233.	Diverse trädgårdsodling

3.	Permanenta grödor

35.

Vinodling

351.	Kvalitetsvin

352.	Annat vin än kvalitetsvin

353.	Bordsdruvor

354.	Diverse vinodling

36.	Frukt och citrusfrukter

361.	Frukt (utom citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter)

362.	Citrusfrukter

363.

Nötter

364.	Tropiska och subtropiska frukter

365.	Frukt, citrusfrukter, tropiska och subtropiska frukter och nötter: blandad produktion

37.

Oliver

370.

Oliver

38.	En kombination av olika permanenta grödor

380.	En kombination av olika permanenta grödor

Företag specialiserade på animalieproduktion

Allmän driftsinriktning

Huvudsaklig driftsinriktning

Särskild driftsinriktning

Betesdjur

45.	Mjölkboskap

450.	Mjölkboskap

46.	Nötkreatur – avel och uppfödning

460.	Nötkreatur – avel och uppfödning

47.	Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning

470.	Nötkreatur – en kombination av mjölkboskap, avel och uppfödning

48.	Får, getter och andra betesdjur

481.

Får

482.	En kombination av får och nötkreatur

483.

Getter

484.	Diverse betesdjur

5.	Djur som föds upp med spannmål

51.

Grisar

511.

Grisavel

512.	Uppfödning av grisar

513.	En kombination av avel och uppfödning av grisar

52.

Fjäderfän

521.

Värphöns

522.	Fjäderfäkött

523.	En kombination av värphöns och fjäderfäkött

53.	En kombination av olika djur som föds upp med spannmål

530.	En kombination av olika djur som föds upp med spannmål

Företag med blandad produktion

Allmän driftsinriktning

Huvudsaklig driftsinriktning

Särskild driftsinriktning

6.	Blandad vegetabilieproduktion

61.	Blandad vegetabilieproduktion

611.	En kombination av trädgårdsodling och permanenta grödor

612.	En kombination av åkergrödor och trädgårdsodling

613.	En kombination av åkergrödor och vinodling

614.	En kombination av åkergrödor och permanenta grödor

615.	Blandad vegetabilieproduktion, huvudsakligen åkergrödor

616.	Annan blandad vegetabilieproduktion

7.	Blandad animalieproduktion

73.	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen betesdjur

731.	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen mjölkboskap

732.	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen andra betesdjur än mjölkboskap

74.	Blandad animalieproduktion, huvudsakligen djur som föds upp med spannmål

741.	Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och mjölkboskap

742.	Blandad animalieproduktion: djur som föds upp med spannmål och andra betesdjur än mjölkboskap

8.	Kombinerad vegetabilie- och animalieproduktion

83.	En kombination av åkergrödor och betesdjur

831.	En kombination av åkergrödor och mjölkboskap

832.	En kombination av mjölkboskap och åkergrödor

833.	En kombination av åkergrödor och andra betesdjur än mjölkboskap

834.	En kombination av andra betesdjur än mjölkboskap och åkergrödor

84.	En kombination av vegetabilie- och animalieproduktion

841.	En kombination av åkergrödor och djur som föds upp med spannmål

842.	En kombination av permanenta grödor och betesdjur

843.

Biodling

844.	En kombination av blandad vegetabilie- och animalieproduktion

9.	Övriga företag

99.	Övriga företag

999.	Övriga företag

(1) Variablerna SO_CLND019 (Andra rotfrukter som inte klassificeras på annat ställe), SO_CLND037 (Grönskörd från åkermark), SO_CLND049 (Träda), SO_CLND073_085 (Köksträdgårdar och annan utnyttjad jordbruksareal under glas eller högt skydd som ger tillträde, inte klassificerad på annat ställe), SO_CLND051 (Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark), SO_CLND052 (Naturlig betesmark), SO_CLND053 (Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag), SO_CLVS001 (Nötkreatur yngre än ett år), SO_CLVS014 (Övriga får), SO_CLVS017 (Övriga getter) och SO_CLVS018 (Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg) används endast på vissa villkor (se punkt 5 i bilaga VI).

BILAGA V

Företagens ekonomiska storlek och ekonomiska storleksklasser (avses i artikel 5)

1. FÖRETAGETS EKONOMISKA STORLEK

Ett företags ekonomiska storlek definieras som det sammanlagda standardresultatet för företaget, uttryckt i euro.

2. FÖRETAGENS EKONOMISKA STORLEKSKLASSER

Företagen klassificeras efter storleksklass i enlighet med följande:

Klass	Gränsvärden i euro
I	mindre än 2 000
II	2 000 –3 999
III	4 000 –7 999
IV	8 000 –14 999
V	15 000 –24 999
VI	25 000 –49 999
VII	50 000 –99 999
VIII	100 000 –249 999
IX	250 000 –499 999
X	500 000 –749 999
XI	750 000 –999 999
XII	1 000 000 –1 499 999
XIII	1 500 000 –2 999 999
XIV	3 000 000 och mer

Storleksklasserna II och III, III och IV, IV och V, III–V, VI och VII, VIII och IX, X och XI, XII–XIV, eller X–XIV kan grupperas tillsammans.

BILAGA VI

Standardresultatkoefficienter (avses i artikel 6)

1. DEFINITION AV BEGREPPET STANDARDRESULTATKOEFFICIENT (SOC) OCH PRINCIPER FÖR BERÄKNING AV STANDARDRESULTATKOEFFICIENTER

(a)	Standardresultat (SO), standardresultatkoefficient (SOC) och sammanlagt standardresultat för ett företag definieras i bilaga IV till den här förordningen.

(b)

Produktionsperiod

Standardresultatkoefficienterna motsvarar en produktionsperiod om 12 månader.

I fråga om vegetabilie- och animalieprodukter med en produktionstid som är kortare eller längre än 12 månader beräknas en standardresultatkoefficient som motsvarar tillväxt eller produktion under en 12-månadersperiod.

(c)

Basvärden och referensperiod

Standardresultatkoefficienterna fastställs på grundval av produktionen per enhet och det pris fritt gård som avses i definitionen av standardresultatkoefficient i bilaga IV till den här förordningen. För detta ändamål samlas basvärden in i medlemsstaterna avseende en referensperiod som fastställs i artikel 4 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1417 (1).

(d)

Enheter

(1)

Fysiska enheter:

(a)	Standardresultatkoefficienterna för grödvariabler fastställs på grundval av en areal uttryckt i hektar.

(b)

I fråga om svamp fastställs standardresultatkoefficienterna på grundval av bruttoresultatet för alla årliga på varandra följande skördar och uttrycks per 100 m2 odlad areal. För användning inom ISJH ska dessa standardresultatkoefficienter för svamp divideras med antalet årliga på varandra följande skördar och anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 8 i den här förordningen.

(c)	Standardresultatkoefficienterna för djurbesättningsvariabler fastställs per djur.

(d)	Undantag gäller för fjäderfän, för vilka standardresultatkoefficienter fastställs per 100 djur, och för bin, för vilka de fastställs per kupa.

(2)

Monetära enheter och avrundning:

De basvärden som ligger till grund för fastställande av standardresultatkoefficienterna och beräknade standardresultaten ska anges i euro. För medlemsstater som inte deltar i den ekonomiska och monetära unionen ska standardresultatkoefficienterna räknas om till euro med hjälp av de genomsnittliga växelkurserna för referensperioden, enligt punkt 1 c i denna bilaga. De genomsnittliga växelkurserna beräknas på grundval av de officiella växelkurser som offentliggörs av kommissionen (Eurostat).

Standardresultatkoefficienterna får avrundas till närmaste femtal euro, när så är lämpligt.

2. UPPDELNING AV STANDARDRESULTATKOEFFICIENTER

(a)	Efter gröd- och djurbesättningsvariabler Standardresultatkoefficienterna ska fastställas för alla jordbruksvariabler som motsvarar de rubriker för tillämpning av SOC som förtecknas i tabell 2.1 i bilaga IV till denna förordning.

(b)

Geografisk uppdelning

—

Standardresultatkoefficienterna ska åtminstone fastställas på grundval av geografiska enheter som kan användas för IFS och för ISJH. Dessa geografiska enheter bygger samtliga på den nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (2). Dessa enheter beskrivs som en gruppering av regioner på Nuts 3-nivå. Områden med naturliga begränsningar räknas inte som en geografisk enhet.

—	Ingen standardresultatkoefficient fastställs för variabler som inte är relevanta i den berörda regionen.

3. INSAMLING AV UPPGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV STANDARDRESULTATKOEFFICIENTER

(a)	Basvärdena för fastställande av standardresultatkoefficienter ska förnyas åtminstone varje gång en europeisk undersökning av företagsstrukturen i jordbruket genomförs i form av en jordbruksräkning i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1091 (3).

(b)

Om IFS-insamlingen utförs genom urval i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) 2018/1091 ska uppdateringen av standardresultatkoefficienterna genomföras

(a)	antingen genom att basvärdena förnyas på ett liknande sätt som det som anges i led a,

(b)

eller genom att tillämpa en ändringskoefficient genom vilken standardresultatkoefficienterna uppdateras för att beakta de ändringar som, enligt medlemsstatens skattning, har skett av producerade kvantiteter per enhet och av priser för varje variabel och region sedan den senaste referensperioden enligt artikel 4 i delegerad förordning (EU) 2024/1417.

4. GENOMFÖRANDE

I enlighet med denna bilaga ansvarar medlemsstaterna för att samla in de basvärden som behövs för beräkning av standardresultatkoefficienterna samt för att beräkna dem, för att räkna om dem till euro och för att samla in de uppgifter som behövs för att vid behov tillämpa uppdateringsmetoden. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända uppgifter och metadata i ett tekniskt format som kommissionen (Eurostat) bestämmer. Uppgifter och metadata ska lämnas till kommissionen (Eurostat) via den centrala dataportalen. På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna lämna förklaringar om beräkningar av den standardresultatkoefficient som kommissionen ska använda för att säkerställa samstämmighet i beräkningsmetoden för standardresultatkoefficienter i hela unionen och för att föreslå justeringar av denna beräkningsmetod.

5. BEHANDLING AV SPECIALFALL

Följande särskilda regler föreskrivs för beräkningen av standardresultatkoefficienter för vissa variabler och för beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat:

(a)	Träda Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienten för träda endast beaktas om det finns andra positiva standardresultatkoefficienter på företaget.

(b)	Köksträdgårdar Eftersom produktionen från en köksträdgård normalt är avsedd för jordbrukarens egen förbrukning och inte för saluföring betraktas standardresultatkoefficienter för köksträdgårdar som lika med noll.

(c)

Djurbesättningar

Variablerna avseende djurbesättningar är uppdelade efter ålder. Resultatet motsvarar värdet av djurets tillväxt under den tid som tillbringas i kategorin, dvs. den motsvarar skillnaden mellan djurets värde när det lämnar kategorin och dess värde när det förs in i kategorin (även kallat återanskaffningsvärde).

(d)

Nötkreatur yngre än ett år

Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för nötkreatur yngre än ett år endast beaktas om det finns fler nötkreatur yngre än ett år än kor vid företaget. Endast standardresultatkoefficienterna avseende det överskjutande antalet nötkreatur yngre än ett år beaktas. Det finns endast en standardresultatkoefficient för nötkreatur yngre än ett år, oavsett djurets kön.

(e)

Övriga får och övriga getter

Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för övriga får endast beaktas om det inte finns några avelsfår av honkön vid företaget.

Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för övriga getter endast beaktas om det inte finns några avelsgetter av honkön vid företaget.

(f)	Smågrisar Vid beräkningen av företagets sammanlagda standardresultat ska standardresultatkoefficienter för smågrisar endast beaktas om det inte finns några avelssuggor vid företaget.

(g)

Foder

Om det inte finns några betesdjur (dvs. nötkreatur, får eller getter) vid företaget betraktas foderproduktionen (dvs. foderrotfrukter, växter som skördas gröna, vall- och betesmark) som för försäljning och ingår således i resultatet för allmänna åkergrödor.

Om det finns betesdjur vid gården betraktas foderproduktionen som foder till betesdjuren och ingår i resultatet för betesdjur och foderproduktion.

(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1417 av den 13 mars 2024 om komplettering av rådets förordning (EG) nr 1217/2009 om upprättande av ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet med regler om årligt fastställande av inkomster, analys av företagens hållbarhet och åtkomst till uppgifter för forskningsändamål samt om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1198/2014 (EUT L, 2024/1417, 24.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2024/1417/oj).

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (NUTS) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1, ELI: http://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2003/1059/oj).

BILAGA VII

Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget (avses i artikel 7)

1. DEFINITION AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET SOM ÄR DIREKT RELATERAD TILL FÖRETAGET

Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget innefattar all annan verksamhet än jordbruksverksamhet som är direkt relaterad till företaget och som har ekonomiska konsekvenser för företaget. I denna verksamhet används antingen företagets resurser (mark, byggnader, maskiner, jordbruksprodukter osv.) eller företagets produkter.

Med inkomstbringande verksamhet avses aktivt arbete, dvs. rent ekonomiska investeringar ingår inte. Uthyrning av mark eller gårdens övriga jordbruksresurser för olika slags verksamhet utan närmare deltagande i denna verksamhet anses inte som annan inkomstbringande verksamhet, utan som en del av företagets jordbruksverksamhet.

All bearbetning av jordbruksprodukter ska räknas som annan inkomstbringande verksamhet, utom om bearbetningen betraktas som en del av jordbruksverksamheten. Produktion av vin och olivolja betraktas som jordbruksverksamheter om den inköpta andelen vin eller olivolja inte är betydande.

All bearbetning i företaget av en primär jordbruksprodukt till en bearbetad sekundär produkt betraktas som annan inkomstbringande verksamhet, oavsett om råvarorna produceras på företaget eller köps in utifrån. Detta omfattar köttbearbetning, osttillverkning osv.

2. SKATTNING AV BETYDELSEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET SOM ÄR DIREKT RELATERAD TILL FÖRETAGET

Andelen av företagets resultat som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget skattas som andelen av summan av företagets totala omsättning och direktstöd till företaget inom ramen för förordning (EU) nr 1307/2013 (1) som utgörs av omsättningen från annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget:

3. KLASSER BEROENDE PÅ BETYDELSEN AV ANNAN INKOMSTBRINGANDE VERKSAMHET SOM ÄR DIREKT RELATERAD TILL FÖRETAGET

Företagen delas upp i klasser beroende på andelen av företagets resultat som utgörs av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget. Följande gränser ska tillämpas:

Klass	Procentintervall
I	0–10 % (marginell andel)
II	Mer än 10 % upp till 50 % (medelstor andel)
III	Mer än 50 % men under 100 % (betydande andel)

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1307/oj).

BILAGA VIII

Definitioner av variabler, företagsredovisningens format och layout samt uppgiftsöverföringsfrekvensen (avses i artikel 10)

De uppgifter som ska sammanställas ska överföras årligen.

Uppgifterna ska sammanställas enligt en redovisningsbaserad princip som innebär att ISJH-uppgifterna fylls i med den mest uppdaterade och tillförlitliga informationen om en specifik variabel, som i första hand härrör från en systematisk och regelbunden registrering av gårdens transaktioner och verksamhet, främst på grundval av dess källdokument (t.ex. fakturor, följesedlar, jordanalyser eller andra laboratorieanalyser).

I enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 1217/2009 kan informationen sammanställas från andra uppgiftskällor samt med hjälp av metoder för sammanställning av uppgifter eller innovativa tillvägagångssätt för delning och sammanställning av uppgifter.

Om källdokument eller andra uppgiftskällor inte finns tillgängliga bör informationen i så stor utsträckning som möjligt härledas från andra tillgängliga kvantifieringar, vilket kan inbegripa modelleringsresultat.

Annan kvalitativ eller kvantitativ information bör sammanställas på grundval av standardiserade klassificeringar.

De uppgifter som ska sammanställas klassificeras per tabell och delas upp i grupper, kategorier och kolumner. Hänvisningarna till uppgiftsfält görs enligt följande modell:

<tabellkod>.<grupp>.<kategorikod>(.<andra specifika kategorikoder).kolumn

Vid övergången till ISJH anges tabellerna med en kod som bygger på följande regler:

—	Tabellkoder med en siffra: ISJR-tabeller som fanns före rapporteringsåret 2025.

—	Tabellkoder med två siffror: nya ISJH-tabeller som införts från och med rapporteringsåret 2025.

—	Tabellkoder med tre siffror: nya ISJH-tabeller som införts från och med rapporteringsåret 2025 och som rör samma tema.

Ordningsföljden för tabellerna i bilaga VIII till den här förordningen återspeglar ordningsföljden för de teman som anges i bilaga -I till förordning (EG) nr 1217/2009.

Specifika uppgiftsvärden anges på kolumnnivå. I tabellerna nedan visas cellerna med vit bakgrund om de kan fyllas i med värden, medan grålagda celler markerade med ”—” inte har någon betydelse inom gruppen och därför inte kan fyllas i.

Exempel:

—	B.UT.20.A (kolumn A i gruppen UT, kategori 20 i tabell B) representerar ”Areal” av ”Arrenderad UJA” som ska registreras under ”UJA som brukas som arrende” i tabell B.

—	I.A.10110.1.0.TA (kolumn TA i gruppen A, kategori 10110 i tabell I) representerar den totala arealen av ”Vanligt vete och spält” för grödotyp 1 ”Jordbruksgrödor - huvudgröda, kombinerad gröda” och koden för ”Uppgift saknas” är 0, dvs. inga uppgifter saknas).

—	M.S.1150.1.2.V (kolumn V i gruppen S, kategori 1150 med andra specifika kategorikoder 1 och 2 från tabell M) representerar subventionsvärdet för ”Grundläggande inkomststöd för hållbarhet – baserat på stödrättigheter” som finansieras enbart genom unionens budget och beviljas per hektar.

Om ett värde inte är relevant eller saknas för ett visst företag ska det inte registreras med värdet ”0”.

I tabellerna visas högnivåmatrisen för grupper och kolumner i den första tabellen. I den andra tabellen visas uppdelningen i kategorier, där varje kategori representeras av en eller flera koder och underkoder.

Uppgifterna i en företagsredovisning ska lämnas i enlighet med följande regler:

—

Finansiella värden uttrycks i monetära termer utan moms och utan hänsyn till bidrag och subventioner (1), som bokförs separat, i euro eller i nationella monetära enheter. För nationella valutor där enheten har ett lågt relativt värde jämfört med euron får den berörda medlemsstatens samordningsorgan och kommissionen komma överens om att värdena ska anges i hundratal eller tusental av den nationella valutaenheten.

—	Fysisk kvantitet anges i deciton (100 kg), utom för ägg, som anges i tusental, och för vin och därmed relaterade produkter, som anges i hektoliter.

—	Arealer anges i ar (1 ar = 100 m2), utom för svamp, som anges i kvadratmeter total odlad areal, och utom i tabell M ”Subventioner”, där basenheterna ska anges i hektar.

—	Genomsnittligt antal djur anges med minst två decimaler, utom för fjäderfä och kaniner, som anges i heltal, och för bin, som anges som antalet befolkade bikupor.

—	Arbetsenheter anges med minst två decimaler.

För varje tabellkategori och kolumnvärde anges närmare definitioner och anvisningar under den berörda tabellen.

Tabell A

Allmän information om företaget

Kategori av allmän information

Kod (*)

		Kolumner
Informationsgrupp		ISJH-område	Underområde	Företagets löpnummer	Ruta	Nuts	Datum	Gårdens viktning	Driftsinriktning	Ekonomisk storleksklass	Kod
		R	S	H	GR	N	DT	W	TF	ES	C
ID	Identifiering av företaget				—	—	—	—	—	—	—
LO	Företagets belägenhet	—	—	—			—	—	—	—
AI	Räkenskapsinformation	—	—	—	—	—		—	—	—
TY	Typologi	—	—	—	—	—	—				—
CL	Klass	—	—	—	—	—		—	—	—
OT	Andra uppgifter om företaget	—	—	—	—	—	—	—	—	—

Kod (*)	Beskrivning	Grupp	R	S	H	GR	N	DT	W	TF	ES	C
10	Företagets nummer	ID				—	—	—	—	—	—	—
25	Inspire-rutnätskod	LO	—	—	—		—	—	—	—	—	—
40	NUTS3	LO	—	—	—	—		—	—	—	—	—
60	Typ av räkenskaper	AI	—	—	—	—	—	—	—	—	—
70	Bokslutsdatum	AI	—	—	—	—	—		—	—	—	—
80	Nationell viktning beräknad av medlemsstaten	TY	—	—	—	—	—	—		—	—	—
90	Klassificering vid den tidpunkt då företaget valdes ut	TY	—	—	—	—	—	—	—			—
100	Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
110	Ägarkategori/ekonomiskt mål	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
120	Rättslig ställning	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
130	Företagarens (företagarnas) ansvarsnivå	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
140	Ekologiskt jordbruk	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
142	År då gården påbörjade omställning till ekologisk produktion	CL	—	—	—	—	—		—	—	—	—
145	Andel ekologiska jordbruksprodukter	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
150	Skyddad ursprungsbeteckning (SUB)/skyddad geografisk beteckning (SGB)/garanterad traditionell specialitet (GTS)/produkt från bergsområde	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
151	Sektorer med SUB/SGB/GTS/produkt från bergsområde	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
160	Områden med naturliga och andra särskilda begränsningar	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
170	Höjd över havet	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
190	Natura 2000-område	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
200	Område som omfattas av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)	CL	—	—	—	—	—	—	—	—	—
210	Bevattningssystem	OT	—	—	—	—	—	—	—	—	—
220	Betesdagar per djurenhet på allmänning	OT	—	—	—	—	—	—	—	—	—
230	Medlem i producentorganisationer	OT	—	—	—	—	—	—	—	—	—
231	Producentorganisationernas ekonomiska relevans för gården	OT
232	Antal medlemmar i producentorganisationer	OT	—	—	—	—	—	—	—	—	—
240	Deltagande i gemensamma fonder	OT	—	—	—	—	—	—	—	—	—
241	Ersättning för förluster	OT	—	—	—	—	—	—	—	—	—

A.ID Identifiering av företaget

Varje rapporterande företag tilldelas ett nummer när det väljs ut för första gången. Företaget behåller detta nummer så länge som företaget ingår i ISJH-nätverket. Ett nummer som en gång har tilldelats ett företag får aldrig tilldelas ett annat företag.

Om företaget genomgår en grundläggande förändring, och särskilt om resultatet är en uppdelning i två separata företag eller en sammanslagning med ett annat företag, får företaget dock anses som ett nytt företag. I ett sådant fall ska det tilldelas ett nytt nummer. En ändring av företagets driftsinriktning kräver inte tilldelning av ett nytt nummer. Om det kan uppstå sammanblandning med ett annat rapporterande företag om företaget behåller sitt nummer (t.ex. när nya regionala underområden skapas), ska numret bytas. Den berörda medlemsstaten ska överlämna en tabell till kommissionen som visar sambandet mellan gamla och nya nummer.

Företagsnumret består av tre grupper av angivelser enligt följande:

A.ID.10.R. ISJH-område: ska anges med en kod som motsvarar koden enligt bilaga II till denna förordning.

A.ID.10.S. Underområde: ska anges med en kod.

De underområden som väljs ska grunda sig på det gemensamma systemet för klassificering av regioner, nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts), som upprättats av kommissionen (Eurostat) i samarbete med de nationella statistikbyråerna.

Den berörda medlemsstaten ska överlämna en tabell till kommissionen som för varje använd kod för underområden anger motsvarande Nuts-regioner samt den motsvarande region för vilken specifika värden för standardresultat beräknas.

A.ID.10.H. Företagets löpnummer.

A.LO. Företagets belägenhet

Företagets belägenhet ska anges med två indikatorer – Inspire-rutnätskoden och koden för territoriella enheter på Nuts 3-nivå.

A.LO.25.GR. Cellkoden för den 1 km-ruta i Inspires rutnät över statistiska enheter för alleuropeisk användning, i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 (2), där gården är belägen. Denna kod ska endast användas för överföring.

Utöver de normala kontrollsystemen för utlämnande av uppgifter i tabellform ska kapslade rutnät användas för att säkerställa att det finns fler än 15 jordbruksföretag i rutan eller inom en administrativ Nuts-enhet.

A.LO.40.N. Nuts 3-koden avser koden för den territoriella enhet på Nuts-nivå 3 där företaget är beläget. Den kod som anges ska vara den senaste versionen av koden enligt förordning (EG) nr 1059/2003.

A.AI. Räkenskapsinformation

A.AI.60.C. Typ av räkenskaper: ska anges med en kod som beskriver den typ av räkenskaper som gården för. Följande koder ska användas:

1	Dubbel bokföring.

2	Enkel bokföring.

Ingen.

A.AI.70.DT. Bokslutsdatum: ska anges i formatet ”ÅÅÅÅ-MM-DD”, exempelvis 2009-06-30 eller 2009-12-31.

A.TY. Typologi

A.TY.80.W. Gårdens nationella viktning: ska anges som värdet på den extrapoleringsfaktor som beräknats av medlemsstaten.

A.TY.90.TF. Driftsinriktning vid den tidpunkt då företaget valdes ut: ska anges som en kod för företagets driftsinriktning i enlighet med bilaga IV till denna förordning vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda räkenskapsåret.

A.TY.90.ES. Ekonomisk storlek vid den tidpunkt då företaget valdes ut: ska anges med en kod för företagets ekonomiska storleksklass i enlighet med bilaga V till denna förordning vid den tidpunkt då företaget valdes ut för det berörda räkenskapsåret.

A.CL. Klass

A.CL.100.C. Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget: ska anges som ett procentintervall av den andel av gårdens totala omsättning (3) som kommer från annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget. Följande koder ska användas:

1	≥ 0 till ≤ 10 % (marginell andel).

2	> 10 % till ≤ 50 % (medelstor andel).

3	> 50 % till < 100 % (betydande andel).

A.CL.110.C. Ägarkategori/ekonomiskt mål: ska anges med en kod som indikerar företagets ägarskap och ekonomiska mål. Följande koder ska användas:

1	Familjegård: företaget använder företagarens/företagarnas eller driftsledarens/driftsledarnas och dennes/dessas familjs arbetskraft och kapital och dessa får vinsten från den ekonomiska verksamheten.

2	Partnerskap: företagets produktionsfaktorer tillhandahålls av flera partner, av vilka minst någon deltar i arbetet på gården som oavlönad arbetskraft. Vinsten går till partnerskapet.

3	Vinstdrivande företag: vinsten används till utdelning till aktieägarna. Jordbruket ägs av företaget.

4	Icke-vinstdrivande företag: vinsten används primärt för att upprätthålla sysselsättningen eller för liknande sociala ändamål. Jordbruket ägs av företaget.

A.CL.120.C. Rättslig ställning: ska anges med en kod som indikerar om företaget är en juridisk person eller inte. Följande koder ska användas:

Falskt.

Sant.

A.CL.130.C. Företagarens (företagarnas) ansvarsnivå: ska anges med en kod som indikerar (huvud)företagarens grad av ekonomiskt ansvar. Följande koder ska användas:

Fullt.

Delvist.

A.CL.140.C. Ekologiskt jordbruk: ska anges med en kod som indikerar huruvida företaget tillämpar ekologiska produktionsmetoder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 (4), särskilt artiklarna 4 och 5. Följande koder ska användas:

1	Företaget tillämpar inte ekologiska produktionsmetoder.

2	Företaget tillämpar endast ekologiska produktionsmetoder för alla sina produkter.

3	Företaget tillämpar både ekologiska och andra produktionsmetoder.

4	Företaget håller på att ställa om till ekologiska produktionsmetoder.

A.CL.142.DT. År då gården påbörjade omställning till ekologisk produktion: år ska anges i formatet ”ÅÅÅÅ”.

A.CL.145.C. Andel ekologiska jordbruksprodukter som säljs som ekologiska produkter på certifierade jordbruk: om ett företag är certifierat för ekologiskt jordbruk ska detta anges i ett procentintervall som anger andelen i monetära värden av gårdens totala försäljning som utgörs av produkter som säljs som ekologiska. Följande koder ska användas:

0 %.

2	> 0 till ≤ 25 %.

3	> 25 % till ≤ 50 %.

4	> 50 % till ≤ 75 %.

5	> 75 % till < 100 %.

100 %.

A.CL.150.C. Skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/produkt från bergsområde: ska anges med en kod som indikerar huruvida företaget producerar jordbruksprodukter och/eller livsmedel märkta med skyddad ursprungsbeteckning (SUB), skyddad geografisk beteckning (SGB), garanterad traditionell specialitet (GTS) eller ”produkt från bergsområde” eller om företaget producerar jordbruksprodukter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 (5). Följande koder ska användas:

1	Företaget producerar inte produkter eller livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” eller någon annan produkt som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde”.

2	Företaget producerar endast produkter eller livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” och/eller produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde”.

3	Företaget producerar vissa produkter eller livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde” och/eller vissa produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB/SGB/GTS eller ”produkt från bergsområde”.

A.CL.151.C. Sektorer med skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/produkt från bergsområde: ska anges med en sektorskod i fall där större delen av produktionen inom vissa specifika sektorer består av produkter eller livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde” och/eller produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde” (det är tillåtet att ange flera alternativ). De nedan uppräknade koderna ska användas. Om företaget producerar vissa produkter eller livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde” eller vissa produkter som enligt uppgift används för att producera livsmedel märkta med SUB, SGB, GTS eller ”produkt från bergsområde”, men denna produktion inte uppgår till större delen av produktionen inom den berörda sektorn, ska koden ”Inte tillämpligt” användas. Följande koder ska användas:

0	Inte tillämpligt.

Spannmål.

32	Oljeväxtfrön och proteingrödor.

33	Frukt och grönsaker (inklusive citrusfrukter, exklusive oliver).

Oliver.

35	Vinodlingar.

Nötkött.

Komjölk.

Griskött.

39	Får och getter (mjölk och kött).

40	Fjäderfäkött.

Ägg.

42	Övriga sektorer.

Posterna A.CL.150.C. Skyddad ursprungsbeteckning/skyddad geografisk beteckning/garanterad traditionell specialitet/produkt från bergsområde och A.CL.151.C är frivilliga för medlemsstaterna. Om en medlemsstat väljer att fylla i dem ska uppgift ges för alla gårdar i urvalet i medlemsstaten. Om A.CL.150.C tillämpas ska även A.CL.151.C tillämpas.

A.CL.160.C. Områden med naturliga och andra särskilda begränsningar: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som omfattas av artikel 32 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 (6). Följande koder ska användas:

1	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett område med naturliga och andra särskilda begränsningar i den mening som avses i artikel 32 i förordning (EU) nr 1305/2013.

21	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som har väsentliga naturliga begränsningar i den mening som avses i artikel 32.3 i förordning (EU) nr 1305/2013.

22	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som påverkas av särskilda begränsningar i den mening som avses i artikel 32.4 i förordning (EU) nr 1305/2013.

3	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett bergsområde i den mening som avses i artikel 32.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.

A.CL.170.C. Höjd över havet: ska anges som en kod som indikerar höjden över havet, enligt följande:

1	Huvuddelen av företaget ligger i en zon < 300 m ö.h.

2	Huvuddelen av företaget ligger i en zon 300–600 m ö.h.

3	Huvuddelen av företaget ligger i en zon > 600 m ö.h.

A.CL.190.C. Natura 2000-område: ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som berörs av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG (7) och rådets direktiv 92/43/EEG (8) (Natura 2000). Följande koder ska användas:

1	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett Natura 2000-område.

2	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett Natura 2000-område.

A.CL.200.C. Område som omfattas av ramdirektivet för vatten (2000/60/EG): ska anges med en kod som indikerar huruvida större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i områden som berättigar till stöd för att kompensera för nackdelar som uppstår till följd av krav som följer av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (9), i enlighet med vad som fastställs i nationella strategiska GJP-planer i enlighet med artikel 72 i förordning (EU) 2021/2115 (10). Följande koder ska användas:

1	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är inte belägen i ett område som berättigar till stöd för att kompensera för nackdelar som uppstår till följd av krav som följer av genomförandet av direktiv 2000/60/EG.

2	Större delen av företagets utnyttjade jordbruksareal är belägen i ett område som berättigar till stöd för att kompensera för nackdelar som uppstår till följd av krav som följer av genomförandet av direktiv 2000/60/EG.

A.OT. Andra uppgifter om företaget

A.OT.210.C. Bevattningssystem: ska anges som en kod som indikerar det huvudsakliga bevattningssystem som används på gården under rapporteringsåret:

0	Inte tillämpligt (ingen bevattning).

1	Ytbevattning.

2	Sprinkler.

3	Droppbevattning.

Annat.

A.OT.220.C. Betesdagar per djurenhet på allmänning: ska anges som antalet betesdagar per djurenhet på allmänning som används av företaget.

A.OT.230.C Medlem i producentorganisationer: uppgift om huruvida gården (företagaren/företagarna eller driftsledaren/driftsledarna) är medlem i en producentorganisation som delar kostnader och/eller främjar saluföring av jordbruksprodukter och, om så är fallet, vilka av gårdens produkter som saluförs av producentorganisationen (samtliga sektorer som omfattas av de producentorganisationer som gården är medlem i ska anges). I denna undersökning avses med producentorganisationer alla typer av organisationer som har bildats på producenters initiativ i syfte att bedriva gemensam verksamhet inom en viss sektor (horisontellt samarbete). Producentorganisationerna måste styras av producenter och kan anta olika rättsliga former, t.ex. jordbrukskooperativ, jordbrukarorganisationer eller privata företag med producenter som aktieägare.

0	Inte medlem i en producentorganisation

Medlem i en producentorganisation för att dela kostnader för produktion, administration och investeringar, och/eller medlem i en producentorganisation för att saluföra gårdens produkter, såsom:

Spannmål

32	Oljeväxtfrön och proteingrödor

33	Frukt och grönsaker (inklusive citrusfrukter, exklusive oliver)

Oliver

35	Vinodlingar

Nötkött

Komjölk

Griskött

39	Får och getter (mjölk och kött)

40	Fjäderfäkött

Ägg

42	Annan sektor

A.OT.231.C Producentorganisationernas ekonomiska relevans för gården: uppgift om andelen av gårdens sammanlagda produktion (total försäljning), sett till värde, som saluförs genom producentorganisationerna.

1	≥ 0 till ≤ 10 % (marginell andel)

2	> 10 % till ≤ 50 % (medelstor andel)

3	> 50 % till ≤ 100 % (betydande andel)

A.OT.232.C Antal medlemmar i producentorganisationer: uppgift om storleken på den huvudsakliga producentorganisation som gården (företagaren/företagarna eller driftsledaren/driftsledarna) är medlem i. Med huvudsaklig producentorganisation avses den producentorganisation som saluför större delen av gårdens produktion (sett till värde).

1	Producentorganisationen har färre än 10 medlemmar

2	Producentorganisationen har 10–19 medlemmar

3	Producentorganisationen har 20–49 medlemmar

4	Producentorganisationen har 50–99 medlemmar

5	Producentorganisationen har 100–499 medlemmar

6	Producentorganisationen har 500–999 medlemmar

7	Producentorganisationen har 1 000 medlemmar eller fler

Tyskland undantas från kravet att lämna uppgifter om variablerna A.OT.230.C, A.OT.231.C och A.OT.232.C för rapporteringsåret 2025.

A.OT.240.C Deltagande i gemensamma fonder: ska anges som en kod som indikerar huruvida jordbrukaren deltar i en gemensam fond. En gemensam fond är ett system som ackrediteras av en medlemsstat i enlighet med dess nationella rätt varigenom anslutna jordbrukare är försäkrade och ersättning betalas ut till anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster. Inrättandet av gemensamma fonder kan uppmuntras genom olika typer av offentligt stöd, bland annat följande: i) Bidrag till startkapital. ii) Statliga ersättningar för årliga bidrag till fonden, inbegripet från jordbrukare. iii) Kompensation för utbetalningar till jordbrukare. iv) Skattemässiga incitament för insättningar av medel. Ett exempel på offentligt stöd till gemensamma fonder finns i artikel 76.3 a i förordning (EU) 2021/2115, enligt vilken medlemsstaterna får bevilja ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, inbegripet för de administrativa kostnaderna för inrättandet.

Följande koder ska användas:

0	Nej, jordbrukaren deltar inte i någon gemensam fond.

1	Ja, jordbrukaren deltar i en gemensam fond.

A.OT.241.C Ersättning för förluster: ska anges som en kod som indikerar huruvida jordbrukaren har lämnat in en ansökan om ersättning för förluster till följd av extrema händelser inom eller utanför försäkringssystemen för vilka kostnaderna för försäkringspremier anges i tabell H med koderna 5051 och/eller 5055. Ersättning utanför försäkringssystemen kan vara relevant antingen för att jordbrukaren inte är försäkrad eller för att jordbrukarens försäkring inte täcker skadan. Om inga sådana kostnader registreras i tabell H innebär det att ansökan om ersättning för förluster till följd av extrema händelser lämnades in inom ramen för system för krisstöd i efterhand såsom jordbruksreserven inom den gemensamma jordbrukspolitiken, EU:s solidaritetsfond, statligt stöd osv.

Följande koder ska användas:

Nej.

1	Ja, enligt ett försäkringsavtal.

2	Ja, inom ramen för ett offentligt system för krisstöd i efterhand.

Ja, båda.

KOLUMNER I TABELL A

Kolumn R avser ISJH-området, kolumn S underområdet, kolumn H företagets löpnummer, kolumn GR Inspires rutnät över statistiska enheter, kolumn N Nuts, kolumn AO redovisningskontorets nummer, kolumn DT datumet, kolumn W gårdens viktning, kolumn TF driftsinriktningen, kolumn ES den ekonomiska storleksklassen och kolumn C koden.

Tabell B

Brukningsform

Kategori av utnyttjad jordbruksareal (UJA)		Kod (*)
Informationsgrupp		Utnyttjad jordbruksareal
		A
UO	UJA som brukas med äganderätt
UT	UJA som brukas som arrende
US	UJA som brukas som delbruk eller under andra former

Kod (*)	Beskrivning av kategorier	Grupp	A
10	UJA som brukas med äganderätt	UO
20	Arrenderad UJA	UT
30	Delbrukad UJA	US

Mark som tillhör företag och som brukas gemensamt av två eller fler partner ska registreras som areal brukad med äganderätt, arrenderad eller delbrukad, enligt den överenskommelse som gäller mellan parterna.

Utnyttjad jordbruksareal (UJA) är den sammanlagda areal åkermark, permanent gräsmark, permanenta grödor och köksträdgårdar som används av jordbruksföretaget, oberoende av brukningsform. Allmänning som används av företaget ska inte inkluderas.

Följande informationsgrupper och kategorier ska användas:

B.UO. UJA som brukas med äganderätt

B.UO.10.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, permanenta grödor och köksträdgårdar) som jordbrukaren äger, har brukande- eller nyttjanderätten till eller långtidskontrakt för och/eller UJA som används på likartade villkor.

B.UT. UJA som brukas som arrende

B.UT.20.A UJA (åkermark, permanent gräsmark, permanenta grödor och köksträdgårdar) som används av en annan person än ägaren, nyttjanderättshavaren eller innehavaren av ett långtidskontrakt, som innehar skötselavtal/arrendeavtal för den aktuella arealen (arrendet ska betalas kontant och/eller i naturaförmåner; arrendet fastställs i allmänhet i förväg och varierar inte beroende på jordbruksresultaten) och/eller utnyttjad jordbruksareal som brukas på liknande villkor.

I den arrenderade arealen ingår inte mark vars skörd köps på rot. De belopp som betalas för skörd på rot ska anges i tabell H med koderna 2020–2040 (inköpt foder) när det gäller gräsmark och fodergrödor och med kod 3090 (övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion) när det gäller grödor för saluföring (produkter som vanligen saluförs). Säljbar skörd som har köpts på rot ska anges utan att specificera den berörda arealen (tabell H).

Mark som arrenderas på tillfällig basis för mindre än ett år och produktion från denna mark ska behandlas på ett likartat sätt som mark vars skörd köps på rot.

B.US. UJA som brukas som delbruk eller under andra former

B.US.30.A UJA (åkermark, gräsmark, permanent betesmark, permanenta grödor och köksträdgårdar) som odlas gemensamt av överlåtaren och delbrukaren på grundval av ett delbruksavtal och/eller utnyttjad jordbruksareal som brukas på liknande villkor.

KOLUMNER I TABELL B

Kolumn A avser UJA.

Tabell C

Arbetskraft

Tabellens struktur

Tabell C
Arbetskraft
Arbetskraftskategori	Kod (*)

Kolumner

Informationsgrupp

Allmän driftsinriktning

Totalt arbete i företaget (jordbruksarbete och arbete för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget)

Andel arbete för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget

Genomsnittlig lön

Sociala avgifter

Antal personer

Kön

Män

Kvinnor

Födelseår

Driftsledarens lantbruksutbildning

Årsarbetstid

Årsarbetsenheter

Procentandel av årsarbetstiden

Lön per år

Lön per timme

Pension

AW1

Heltal

Kod

Heltal

Fyra siffror

Kod

Timmar

Årsarbetsenheter

Nationell valuta

Kod

Oavlönad fast

—

Oavlönad icke fast

—

Avlönad fast

—

Avlönad icke fast

—

Externa

—

Kod (*)	Beskrivning	Grupp	P	G	G1	G2	B	T	Y1	W1	Y2	AW	AW1	R
10	Företagare/driftsledare	UR	—		—	—						—	—
10		PR	—		—	—							—	—
20	Företagare/ej driftsledare	UR	—		—	—		—				—	—
		PR	—		—	—		—					—	—
30	Driftsledare/ej företagare	UR	—		—	—						—	—
50	Annan	UR		—			—	—				—	—	—
		PR		—			—	—					—	—
60	Icke fast arbete	UC		—			—	—		—		—	—	—
		PC		—			—	—		—		—		—
70	Avlönad driftsledare	PR	—		—	—							—	—
80	Externa arbetstagare	EX		—			—	—		—		—	—	—

Med arbetskraft avses samtliga personer som under rapporteringsåret har deltagit i arbetet vid gården. Vissa uppgifter ska dock också lämnas för personer som har utfört detta arbete för en annan persons eller ett annat företags räkning (externa arbetstagare vars kostnader ingår i tabell H under kod 1020).

När det gäller ömsesidig hjälp mellan företag, där hjälpen består av utbyte av arbetskraft och den givna hjälpen i princip är likvärdig med den mottagna hjälpen, ska arbetskraftens faktiska arbetstid och alla relaterade löner anges i företagsredovisningen.

Den erhållna hjälpen kan även kompenseras i annan form (t.ex. hjälp i form av arbete kompenseras genom tillhandahållande av maskiner). Om utbytet av tjänster görs i liten skala ska inga uppgifter anges i företagsredovisningen (i ovanstående exempel anges inte den mottagna hjälpen under arbetskraft, men i kostnaderna för maskiner ska kostnaderna för att göra utrustningen tillgänglig redovisas). Om utbytet av tjänster undantagsvis sker i stor skala ska något av följande förfaranden följas:

(a)

Om hjälpen erhålls i form av arbete och kompenseras med en annan typ av tjänst (t.ex. tillhandahållande av maskiner) registreras den mottagna arbetstiden som avlönat jordbruksarbete (grupp PR eller PC beroende på om arbetskraften är fast anställd vid gården eller anställd på annat sätt); värdet av den hjälp som ges registreras både som produktion under motsvarande kategori i övriga tabeller (i detta exempel tabell L kod 2010”Arbete på entreprenad”) och som en kostnad (i tabell H kod 1010”Löner och sociala avgifter”).

(b)

Om hjälpen ges i form av arbete och kompenseras med en annan typ av tjänst (t.ex. tillhandahållande av maskiner) beaktas inte tillhandahållen arbetstid och relaterade löner, utan den erhållna tjänstens värde registreras som input i motsvarande grupp i en annan tabell (i detta exempel tabell H kod 1020”Kontraktsarbete och maskinhyror”).

Man skiljer mellan följande informationsgrupper och typer av arbetskraft:

C.UR. Oavlönad fast arbetskraft

Oavlönad arbetskraft eller arbetskraft som erhåller lägre ersättning (kontant eller i naturaförmåner) än vad som normalt betalas för utförda tjänster (sådana utgifter ska inte upptas som kostnader för gården) och som under rapporteringsåret har arbetat i företaget (utanför normala helger) under minst en hel dag varje vecka.

En person som är fast anställd på en gård men som av särskilda skäl har anställts under en begränsad period av rapporteringsåret anges ändå (för antalet arbetade timmar) som fast arbetskraft.

Följande eller liknande fall kan förekomma:

(a)	Särskilda produktionsförhållanden inom gården som innebär att arbetskraften inte behövs under hela året, t.ex. oliv- eller vinodling, gårdar som är specialiserade på säsongsbetonad uppfödning av djur eller har produktion av frukt och grönsaker på friland.

(b)	Frånvaro från arbetet, förutom vid normala helger, på grund av militärtjänst, sjukdom, olycksfall, föräldraledighet, tjänstledighet osv.

(c)	En anställning vid företaget påbörjas eller avslutas under året.

(d)	Totalt avbrott av arbetet i företaget på grund av olycka (översvämning, brand osv.).

Följande kategorier finns:

C.UR.10. Företagare/driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget och som sköter den dagliga driften. Vid delbruk ska delbrukaren anges som företagare/driftsledare.

C.UR.20. Företagare/ej driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget men som inte sköter den dagliga driften.

C.UR.30. Driftsledare/ej företagare

En person som sköter den dagliga driften i företaget utan att ha det juridiska och ekonomiska ansvaret.

C.UR.50. Övrig oavlönad fast arbetskraft

Oavlönad fast arbetskraft som inte ingår i de föregående kategorierna omfattar även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela gårdens drift.

C.UC. Oavlönad icke fast arbetskraft

C.UC.60. Oavlönad arbetskraft som inte har arbetat regelbundet i företaget under räkenskapsåret upptas under denna kategori.

C.PR. Avlönad fast arbetskraft

Arbetskraft som är normalt avlönad (kontant och/eller i naturaförmåner) i förhållande till de utförda tjänsterna och som under räkenskapsåret (utanför normala helger) arbetat i företaget minst en hel dag per vecka.

Följande kategorier ska anges:

C.PR.10. Företagare/driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget och som sköter den dagliga driften. Vid delbruk ska delbrukaren anges som företagare/driftsledare.

C.PR.20. Företagare/ej driftsledare

En person som har det juridiska och ekonomiska ansvaret för företaget men som inte sköter den dagliga driften.

C.PR.70. Avlönad driftsledare

Avlönad person som sköter företagets dagliga drift.

C.PR.50. Annan

All fast avlönad arbetskraft (bortsett från företagets avlönade driftsledare) upptas under denna grupp. Här ingår även förmän och arbetsledare som inte ansvarar för hela gårdens drift.

C.PC. Avlönad icke fast arbetskraft

C.PC.60. Avlönad arbetskraft som inte arbetat regelbundet i företaget under räkenskapsåret (bl.a. arbetstagare med ackordslön) upptas i denna kategori.

C.EX Externa

C.EX.80. Externa

Denna grupp avser arbetstagare som rekryterats via tredje part (t.ex. bemanningsföretag). Externa arbetstagare ingår inte i gårdens lönelista, men arbetsleds dock av företagaren/driftsledaren. Dessa arbetstagare kan vara fasta eller icke fasta.

KOLUMNER I TABELL C

Antal personer (kolumn P)

Antalet personer ska anges i de kategorier där de kan ingå (kategorierna 50 och 60 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR) och kategori 80 i gruppen ”Externa” (EX)).

Kön (kolumn G)

Kön ska anges för företagare/driftsledare, i de kategorier där de kan ingå (kategorierna 10–30 och 70 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR)). Kön anges genom ett kodnummer enligt följande:

Man.

Kvinna.

Medlemsstater som har rättsliga bestämmelser eller praxis som erkänner att enskilda personer kanske inte tillhör kategorierna av män och kvinnor eller som inte vill associeras till en av dem får använda ytterligare koder.

Män, Kvinnor (kolumnerna G1 och G2)

Antalet män och kvinnor ska endast anges för kategorierna 50 och 60 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) och ”Avlönad fast arbetskraft” (PR) och kategori 80 i gruppen ”Externa” (EX). För kategori 80 ”Externa” är denna information frivillig.

Födelseår (kolumn B)

Födelseår (fyra siffror) ska endast anges för företagare och/eller driftsledare (kategorierna 10–30 och 70 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR)).

Driftsledarens lantbruksutbildning (kolumn T)

Lantbruksutbildning ska endast anges för driftsledare (kategorierna 10, 30 och 70 i grupperna ”Oavlönad fast arbetskraft” (UR) eller ”Avlönad fast arbetskraft” (PR)). Lantbruksutbildningen anges genom ett kodnummer enligt följande:

1	Endast praktisk lantbrukserfarenhet.

2	Grundläggande lantbruksutbildning.

3	Högre lantbruksutbildning.

Totalt arbete i företaget (jordbruksarbete och arbete för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget)

Arbetet i företaget omfattar allt arbete som gäller organisering, övervakning och utförande (både manuellt arbete och förvaltning) som görs i samband med gårdens jordbruksarbete och det arbete som rör annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget.

Gårdens jordbruksarbete består av

—	ekonomisk planering och förvaltning (inköp och försäljning för gården, bokföring osv.),

—	markarbete (plöjning, sådd, skörd, underhåll av fruktträdgårdar osv.),

—	djurhållning (beredning av foder, utfodring av djur, mjölkning, skötsel av djur osv.),

—	beredning av produkter för marknaden, lagerhållning, direktförsäljning av gårdens produkter, bearbetning av gårdens produkter för egen förbrukning, produktion av vin och olivolja,

—	underhåll av byggnader, maskiner, utrustning, häckar, diken osv.,

—	företagets egna transporter utförda av företagets arbetskraft.

Arbete för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget:

—	Arbete på entreprenad (där företagets produktionsmedel används).

—	Turism, turistboende och andra fritidsaktiviteter.

—	Bearbetning av gårdens produkter (oavsett om råvaran produceras i företaget eller köps utifrån), t.ex. ost, smör, köttprodukter osv.

—	Produktion av förnybar energi.

—	Skogsbruk och träförädling.

—	Övrig annan inkomstbringande verksamhet (grön omsorg, hantverk, vattenbruk osv.).

Som arbete i företaget räknas inte

—	arbete för produktion av anläggningstillgångar (anläggning eller större reparationer av byggnader eller maskiner, plantering av fruktträdgårdar, rivning av byggnader, röjning av fruktträd osv.),

—	arbete som utförs för företagarens/företagarnas eller driftsledarens/driftsledarnas hushåll.

Årsarbetstid (kolumn Y1)

Arbetstiden ska anges i timmar för alla grupper och kategorier. Den ska avse den tid som har använts på arbete i företaget. När det gäller arbetstagare med nedsatt kapacitet ska arbetstiden anpassas i proportion till deras kapacitet. Arbetstiden för arbetskraft med ackordslön skattas genom att den totalsumma som betalts för arbetet delas med timlönen för en timanställd arbetstagare.

Årsarbetsenheter (kolumn W1)

Den fast anställda arbetskraften konverteras till ett antal årsarbetsenheter. Antalet årsarbetsenheter bokförs inte för icke fast arbetskraft (kategori 50 för både oavlönad icke fast arbetskraft och avlönad icke fast arbetskraft) och för kategori 80 av extern arbetskraft (EX). En årsarbetsenhet motsvarar en person som arbetar heltid i företaget. En person kan inte överskrida en årsarbetsenhet, även om den faktiska arbetstiden överstiger den normala i den berörda regionen och i samma typ av företag. En person som inte arbetar hela året i företaget representerar en del av en årsenhet. Årsarbetsenheten för varje sådan person erhålls genom att personens faktiska årliga arbetstid delas med den normala årliga arbetstiden för en heltidsanställd i den berörda regionen och i samma typ av företag.

När det gäller arbetstagare med nedsatt kapacitet ska antalet årsarbetsenheter anpassas i proportion till deras kapacitet.

Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet som en procentandel av årsarbetstiden (kolumn Y2)

Andelen arbete för annan inkomstbringande verksamhet i form av arbetstid är en obligatorisk uppgift för alla kategorier. Den anges i procent av antalet arbetade timmar under rapporteringsåret.

Löner och kostnader för sociala avgifter per år (kolumn AW)

Löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft per år (förklaringar ges i tabell H under kod 1010) ska anges för kategorierna 10, 20, 50 och 70 i gruppen ”Avlönad fast arbetskraft” (PR). För kategorierna 10, 20 och 70 avses varje person, medan ett genomsnittligt belopp ska anges för kategori 50.

Löner och kostnader för sociala avgifter per timme (kolumn AW1)

Genomsnittliga löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft per timme (förklaringar ges i tabell H under kod 1010) ska anges för kategori 60 i gruppen ”Avlönad icke fast arbetskraft” (PC).

Pension (kolumn R)

Det ska anges om företagare och/eller driftsledare kommer att ha rätt till ålderspension (obligatorisk och/eller kompletterande, för sitt arbete inom jordbruket och/eller inom andra sektorer). Denna information ska endast lämnas för oavlönad fast arbetskraft (UR) för kategorierna 10, 20 och 30.

Omfattningen av pensionssystem ska anges genom ett kodnummer enligt följande:

1	Ja (personen har rätt till ålderspension).

2	Nej (personen har inte rätt till ålderspension).

Tabell D

Tillgångar och investeringar

Tabellens struktur

Kategori av tillgångar		Kod (*)
		Kolumn
Informationsgrupp		Värde
Informationsgrupp		V
OV	Värde vid årets början
AD	Ackumulerade avskrivningar
DY	Avskrivningar för aktuellt år
IP	Investeringar/inköp före avdrag för subventioner
S	Subventioner
SA	Försäljning
CV	Värde vid årets slut

Kod (*)	Beskrivning av kategorier	OV	AD	DY	IP	S	SA	CV
1005	Likvida medel, fordringar, andra omsättningstillgångar och motsvarigheter		—	—	—	—	—
1040	Lager		—	—
2010	Biologiska tillgångar – växter
3010	Jordbruksmark		—	—
3020	Markanläggningar
3030	Byggnader tillhörande gården
4010	Maskiner och utrustning
5010	Skogsmark inklusive timmer på rot		—	—
7005	Immateriella tillgångar
8010	Övriga anläggningstillgångar

Följande kategorier av tillgångar ska användas:

1005. Likvida medel, fordringar, andra omsättningstillgångar och motsvarigheter

Likvida medel och andra tillgångar som enkelt kan konverteras till likvida medel. Kortfristiga tillgångar, belopp som andra parter är skyldiga företaget, i regel relaterat till affärsverksamhet. Alla andra tillgångar som enkelt kan säljas eller som förväntas bli betalda inom ett år.

1040. Lager

Lager av produkter, producerade av företaget eller köpta utifrån, som ägs av företaget och som används som insatsvaror eller hålls för försäljning.

2010. Biologiska tillgångar – växter

Värdet av alla plantor som ännu inte har skördats (alla permanenta grödor och grödor på rot). Ackumulerade avskrivningar (D.AD) och avskrivningar för aktuellt år (D.DY) ska endast rapporteras för permanenta grödor.

3010. Jordbruksmark

Jordbruksmark som ägs av företaget.

3020. Markanläggningar

Markanläggningar (t.ex. uppförande av inhägnader, dräneringsinstallationer, fast utrustning för konstbevattning) som tillhör företagaren, oavsett brukningsform. De belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

3030. Byggnader tillhörande gården

Byggnader som tillhör företagaren, oavsett markens brukningsform. Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

4010. Maskiner och utrustning

Traktorer, motordrivna kultivatorer, lastbilar, varubilar, bilar, större och mindre jordbruksutrustning. Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

5010. Skogsmark inklusive timmer på rot

Skogsmark i ägardrift som ingår i jordbruksföretaget.

7005. Immateriella tillgångar

Alla immateriella tillgångar som enkelt kan köpas eller säljas (t.ex. kvoter och rättigheter som kan säljas utan mark och för vilka det finns en aktiv marknad), samt sådana som inte enkelt kan köpas eller säljas (programvara, licenser osv.). Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

Alla andra immateriella tillgångar som inte enkelt kan köpas eller säljas (programvara, licenser osv.). Denna uppgift är obligatorisk och de belopp som anges ska vara föremål för avskrivning i kolumn DY.

8010. Övriga anläggningstillgångar

Övriga långfristiga tillgångar. Uppgiften är obligatorisk och avskrivningsbeloppen ska i tillämpliga fall registreras i kolumn DY.

Informationsgrupper i tabell D

Följande informationsgrupper finns: (OV) värde vid årets början, (AD) ackumulerade avskrivningar, (DY) avskrivningar för aktuellt år, (IP) investering eller inköp före avdrag för subventioner, (S) subventioner, (SA) försäljning, (CV) värde vid årets slut. Grupperna förklaras nedan.

Det finns bara ett värde för kolumn V.

Värderingsmetoder

Följande värderingsmetoder används:

Verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader	Det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har intresse av att transaktionen genomförs, minus den kostnad som uppskattas uppstå i relation till försäljningen	3010 , 5010 , 7005 om de kan handlas
Historisk kostnad	Nominell eller ursprunglig kostnad för en tillgång när den anskaffas	2010 , 3020 , 3030 , 4010 , 7005 om de inte kan handlas
Bokfört värde	Det värde med vilket en tillgång förs in i balansräkningen	1005 , 1040 och 8010

D.OV Värde vid årets början

Värde vid årets början är tillgångarnas värde vid början av räkenskapsåret. För de gårdar som var med i urvalet även föregående år ska värdet vid årets början vara samma som värdet vid det föregående årets slut.

D.AD Ackumulerade avskrivningar

Ackumulerade avskrivningar är summan av avskrivningar av tillgångar från början av deras användningstid till slutet av föregående period.

D.DY Avskrivningar för aktuellt år

Detta är den systematiska fördelningen av en tillgångs avskrivningsbara belopp över tillgångens användningstid.

En tabell med de årliga avskrivningsprocentsatser som tillämpas av varje medlemsstat ska delges kommissionen i rimlig tid för inrättandet av det datoriserade överförings- och kontrollsystemet som avses i artikel 11.1 i denna förordning.

D.IP Investeringar/inköp

De totala utgifterna för inköp, större reparationer och produktion av anläggningstillgångar under räkenskapsåret. Om bidrag och subventioner har erhållits för dessa investeringar ska beloppet före avdrag av bidrag och subventioner anges i kolumn IP.

Inköp av mindre maskiner och utrustning eller unga träd och buskar för mindre omplanteringar anges inte i dessa kolumner utan ingår i kostnaderna för räkenskapsåret.

Större reparationer som väsentligt ökar maskinens eller utrustningens värde jämfört med värdet före reparationen anges också i denna kolumn, antingen som en del av maskinens eller utrustningens avskrivning, som där det är lämpligt justeras för att ta hänsyn till föremålets förlängda användningstid (på grund av reparationen), eller genom att kostnaden för större reparationer sprids över den förväntade användningstiden.

Värdet för producerade anläggningstillgångar ska bedömas på grundval av produktionskostnad (inberäknat värdet för avlönad eller oavlönad arbetskraft) och ska läggas till värdet för anläggningstillgångar under koderna 2010–8010 i tabell D ”Tillgångar”.

D.S Investeringssubventioner

Den aktuella andelen av alla mottagna subventioner (under tidigare eller aktuellt räkenskapsår) för tillgångar som registreras i denna tabell.

D.SA Försäljning

Total försäljning av tillgångar under räkenskapsåret.

D.CV Värde vid årets slut

Värde vid årets slut är tillgångarnas värde vid räkenskapsårets slut.

Anmärkningar

För posterna 3010 och 5010 betraktas skillnaden mellan OV + IP-SA och CV som inkomst eller förlust (beroende på ändringar i enhetspris och volym) för dessa tillgångar under räkenskapsåret.

Information om Biologiska tillgångar – djur registreras i tabell J ”Animalieproduktion”.

Tabell E

Kvoter och andra rättigheter

TABELL E
Kvoter och andra rättigheter
Kategori av kvot eller rättighet		Kod (*)

		Kolumner
Informationsgrupp		Ägd kvot	Inhyrd kvot	Uthyrd kvot	Skatter
		N	I	O	T
QQ	Kvantitet vid räkenskapsårets slut				—
QP	Inköpt kvot		—	—	—
QS	Såld kvot		—	—	—
OV	Värde vid årets början		—	—	—
CV	Värde vid årets slut		—	—	—
PQ	Betalningar för inleasade eller inhyrda kvoter	—		—	—
RQ	Intäkter från utleasade eller uthyrda kvoter	—	—		—
TX	Skatter	—	—	—

Kod (*)	Beskrivning
50	Organisk gödsel
60	Stödrättighet inom ramen för ordningen för grundstöd och stödrättighet inom ramen för grundläggande inkomststöd för hållbarhet

Kvantiteterna för kvoter (ägd kvot, inhyrd kvot och uthyrd kvot) är obligatoriska poster. Endast kvantiteten från och med räkenskapsårets slut ska registreras.

De värden som gäller för kvoter som kan handlas separat från tillhörande mark registreras i denna tabell. Kvoter som inte kan handlas separat från den tillhörande marken ska endast registreras i tabell D ”Tillgångar”. De kvoter som ursprungligen erhållits gratis ska också registreras och värderas enligt aktuella marknadsvärden om de kan handlas separat från mark.

Vissa uppgiftsposter anges parallellt, antingen enskilt eller som delar av aggregerade uppgifter, i andra grupper eller kategorier i tabell D ”Tillgångar”, tabell H ”Input” och/eller tabell I ”Grödor”.

Följande kategorier ska användas:

50	Organisk gödsel.

60	Stödrättighet inom ramen för ordningen för grundstöd och stödrättighet inom ramen för grundläggande inkomststöd för hållbarhet.

Följande informationsgrupper ska användas:

E.QQ. Kvantitet (anges endast för kolumnerna N, I, O)

Uppgifterna ska anges i följande enheter:

*	Kategori 50 (organisk gödsel) – antalet djur omräknat med hjälp av standardomräkningsfaktorer för gödselutsöndring.

*	Kategori 60 (ordningen för grundstöd och grundläggande inkomststöd för hållbarhet) – antal rättigheter.

E.QP Inköpt kvot (anges endast för kolumn N)

Belopp som under räkenskapsåret har betalats för inköp av kvoter eller andra rättigheter som kan handlas separat från tillhörande mark ska anges.

E.QS. Såld kvot (anges endast för kolumn N)

Belopp som under räkenskapsåret har mottagits för försäljning av kvoter eller andra rättigheter som kan handlas separat från tillhörande mark ska anges.

E.OV. Värde vid årets början (anges endast för kolumn N)

Värdet vid årets början av de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska anges till aktuellt marknadsvärde, om kvoterna kan handlas separat från tillhörande mark.

E.CV. Värde vid årets slut (anges endast för kolumn N)

Värdet vid årets slut av de kvantiteter företagaren förfogar över, vare sig de ursprungligen erhållits gratis eller köpts in, ska anges till aktuellt marknadsvärde, om kvoterna kan handlas separat från tillhörande mark.

E.PQ. Betalningar för inleasade eller inhyrda kvoter (anges endast för kolumn I)

Belopp som betalts för leasing eller inhyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i kategori 5070 (Hyror och arrenden) i tabell H ”Input”.

E.RQ Intäkter från utleasade eller uthyrda kvoter (anges endast för kolumn O)

Belopp som erhållits för leasing eller uthyrning av kvoter eller andra rättigheter. Ingår också i kategori 90900 (”Annat”) i tabell I ”Grödor”.

E.TX. Skatter, extra avgifter (kolumn T)

Betalt belopp.

KOLUMNER I TABELL E

Kolumn N avser ägd kvot, kolumn I inhyrd kvot, kolumn O uthyrd kvot och kolumn T skatter.

Tabell F

Skulder och krediter

Tabellens struktur

Skuldkategori		Kod (*)
		Kolumner
Informationsgrupp		Kortfristiga	Långfristiga
Informationsgrupp		S	L
OV	Värde vid årets början
CV	Värde vid årets slut

Kod (*)	Beskrivning av kategorier	S	L
1010	Kommersiellt lån, standard
1020	Kommersiellt lån, särskilt
1030	Familjelån/privata lån
2010	Leverantörsskulder		—
3000	Övriga skulder

Företagets skulder: De angivna beloppen ska endast gälla utestående belopp, dvs. upptagna lån minus de återbetalningar som redan gjorts.

Följande kategorier ska användas:

—	1010. Kommersiellt lån, standard – lån som inte har stöd genom allmän politik rörande låntagning.

—	1020. Kommersiellt lån, särskilt – lån som får stöd genom allmän politik (räntesubventioner, garantier osv.).

—	1030. Familjelån/privata lån – lån som avtalats med fysiska personer på grundval av familjära/privata förhållanden med gäldenären.

—	2010. Leverantörsskulder – belopp som företaget är skyldigt leverantörer.

—	3000. Övriga skulder – skulder som inte är lån eller leverantörsskulder.

Två informationsgrupper ska anges: OV (värde vid årets början) och CV (värde vid årets slut).

Det finns två kolumner, S (kortfristiga skulder) och L (långfristiga skulder), enligt följande:

—	Kortfristiga skulder — skulder och andra åtaganden som löper ut inom ett år.

—	Långfristiga skulder — skulder och andra åtaganden som löper ut efter ett år eller mer.

Tabell G

Mervärdesskatt (moms)

Tabellens struktur

Kategori av momssystem		Kod (*)
Informationsgrupp		Momssystem	Transaktioner som påverkar momssaldot men som inte är investeringar	Transaktioner som påverkar momssaldot och som är investeringar
		C	NI	I
VA	Momssystem för gården

Kod (*)	Beskrivning av kategorier
1010	Gården använder allmänt system för moms
1020	Gården använder minoritetssystem för moms

Förteckning över momssystem för båda kategorierna	C	NI	I
Normalt system för moms	1	—	—
System med delvis avräkningsbar moms	2

De monetära uppgifterna i företagsredovisningen ska anges utan moms.

Följande uppgifter rörande moms ska anges som kategorier:

1010. Gården använder allmänt system för moms

1.	Normalt system för moms	—	det momssystem som garanteras vara inkomstneutralt för jordbruksföretag eftersom momssaldot balanseras med skattemyndigheterna.
2.	System med delvis avräkningsbar moms	—	det momssystem som inte garanteras vara inkomstneutralt för jordbruksföretagen, även om det kan innehålla vissa ungefärliga mekanismer för kompensation av betald och mottagen moms.

1020. Gården använder minoritetssystem för moms

Koder enligt definitionerna för det allmänna momssystemet.

Det finns bara en informationsgrupp (VA) för gårdens momssystem. Det finns tre kolumner: C (koden för momssystem), NI (transaktioner som påverkar momssaldot men som inte är investeringar) och I (transaktioner som påverkar momssaldot och som är investeringar).

För det normala momssystemet anges endast dess indikation. Om företaget omfattas av systemet med delvis avräkning av moms ska man även ange transaktioner som berör momssaldot men som inte är investeringar och transaktioner som berör momssaldot och som är investeringar.

Om momsomsättningen ökar företagets intäkter är momssaldot ett positivt tal. Om intäkterna minskar är momssaldot ett negativt tal.

Tabell H

Input

Tabellens struktur

Kategori av input		Kod (*)
Informationsgrupp			Kolumner
			Värde	Kvantitet
			V	Q
LM	Kostnader och input för arbetskraft och maskiner
SL	Särskilda kostnader för djurhållning
SC	Särskilda kostnader och input för grödor
OS	Särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet
FO	Allmänna omkostnader för jordbruket

Kod (*)	Grupp	Beskrivning av kategorier	V	Q
1010	LM	Löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft		—
1020	LM	Kontraktsarbete och maskinhyror		—
1030	LM	Löpande underhåll av maskiner och utrustning		—
1040	LM	Driv- och smörjmedel		—
1050	LM	Utgifter för bil		—
2010	SL	Inköpt kraftfoder för betande djur (hästdjur, idisslare)		—
2020	SL	Inköpt grovfoder för betande djur (hästdjur, idisslare)		—
2030	SL	Inköpt foder för grisar		—
2040	SL	Inköpt foder för fjäderfä och övriga smådjur		—
2050	SL	Foder som produceras vid gården och används för betande djur (hästdjur, idisslare)		—
2060	SL	Foder som produceras vid gården och används för grisar		—
2070	SL	Foder som produceras vid gården och används för fjäderfä och övriga smådjur		—
2080	SL	Veterinärkostnader		—
2090	SL	Övriga särskilda kostnader för djurhållning		—
3010	SC	Inköp av utsäde och sättplantor		—
3020	SC	Utsäde och sättplantor producerade för eget bruk		—
3030	SC	Gödselmedel och jordförbättringsmedel		—
3031	SC	Kvantitet N använd i mineralgödselmedel	—
30311	SC	varav urea i fast form (frivillig uppgift)	—
30312	SC	varav urea i ureaammoniumnitrat och ureaammoniumsulfat (frivillig uppgift)	—
30313	SC	varav gödselmedel med kalciumammoniumnitrat (frivillig uppgift)	—
3032	SC	Kvantitet P2O5 använd i mineralgödselmedel	—
3033	SC	Kvantitet K2O använd i mineralgödselmedel	—
3034	SC	Inköpt gödsel		—
3040	SC	Växtskyddsmedel		—
3090	SC	Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion		—
4010	OS	Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling		—
4020	OS	Särskilda kostnader för bearbetning av vegetabilieprodukter		—
4030	OS	Särskilda kostnader för bearbetning av komjölk		—
4045	OS	Särskilda kostnader för bearbetning av mjölk från andra djur		—
4070	OS	Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter		—
4090	OS	Övriga särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet		—
5010	FO	Löpande underhåll av byggnader och markanläggningar		—
5020	FO	Elektricitet		—
5030	FO	Bränsle för uppvärmning, totalt		—
5031	FO	varav naturgas och tillverkade gaser		—
5032	FO	varav olja och petroleumprodukter		—
5033	FO	varav fasta fossila bränslen		—
5034	FO	varav förnybara bränslen (trä, halm, biogas, …)		—
5035	FO	varav annat ursprung		—
5040	FO	Vatten		—
5051	FO	Jordbruksförsäkring		—
5055	FO	Andra försäkringar i anslutning till gården		—
5061	FO	Skatter och övriga avgifter		—
5062	FO	Skatter och andra avgifter för mark och byggnader		—
5070	FO	Betald hyra, totalt		—
5071	FO	varav hyror och arrenden för mark		—
5080	FO	Ränteutgifter och andra finansiella avgifter		—
5090	FO	Övriga omkostnader för jordbruket		—

Gårdens input (kostnader kontant eller i natura och kvantiteterna av vissa insatsvaror) avser den förbrukning av produktionsresurser (inklusive gårdens förbrukning av egenproducerade insatsvaror) som motsvarar gårdens output under räkenskapsåret eller den förbrukning av dessa resurser som sker under räkenskapsåret. När vissa användningar hänför sig dels till privat förbrukning, dels till gårdens förbrukning (t.ex. elektricitet, vatten, bränsle till uppvärmning och maskiner osv.) ska endast den senare delen anges i företagsredovisningen. Den andel av användningen av privatägda bilar som motsvarar användningen för gårdens ändamål ska också tas med.

Vid beräkning av de kostnader som hör samman med outputen under räkenskapsåret ska inköp och gårdens förbrukning under året justeras för värdeändringar (inklusive förändringar rörande odlingarna). För varje post ska det totala värdet av de kostnader som har betalats för gårdens förbrukning och värdet på förbrukningen anges separat.

Om de angivna kostnaderna hänför sig till den totala förbrukningen av insatsvaror under räkenskapsåret men inte hör samman med produktionen under räkenskapsåret, bör förändringar i lager av insatsvaror redovisas i tabell D under kod 1040 Lager, undantaget kostnader som hänför sig till permanenta grödor och grödor på rot, som bör registreras under 2010 Biologiska tillgångar – växter.

När företagets produktionsresurser (avlönad eller oavlönad arbetskraft, maskiner eller utrustning) används för att öka anläggningstillgångarna (konstruktion eller omfattande reparation av maskiner, uppförande, större reparation eller rivning av byggnader, plantering eller avverkning av fruktträd), ska motsvarande kostnader – eller en skattning av dem – inte inberäknas i företagets driftskostnader. Under alla omständigheter ska arbetskostnader och arbetstimmar som använts till att producera anläggningstillgångar varken ingå i kostnader eller uppgifter om arbetskraft. Om det i undantagsfall inte är möjligt att separat beräkna vissa kostnader (bortsett från kostnader för arbetskraft) för produktion av anläggningstillgångar (t.ex. användning av företagets traktor) och dessa utgifter sedan införs som kostnader, ska en skattning av alla dessa kostnader som använts för produktion av anläggningstillgångar anges i tabell I ”Grödor” med kod 90900 (Annat).

Kostnader rörande förbrukning av investeringstillgångar redovisas som avskrivningar, och följaktligen ska utgifterna för anskaffning av investeringstillgångar inte behandlas som gårdens kostnader. Anvisningar rörande avskrivning anges i tabell D ”Tillgångar”.

Utgifter för kostnadsposter som ersätts under räkenskapsåret eller senare (t.ex. reparation av en traktor efter en skada som täcks av en försäkring eller av en ansvarig tredje part) ska inte anges som gårdens kostnader och motsvarande intäkter ska inte heller anges i jordbrukets redovisning.

Vid intäkter från försäljning av köpta förnödenheter ska avdrag göras i motsvarande inputposter.

Bidrag och subventioner relaterade till kostnader ska inte dras av från motsvarande kostnadsposter utan anges under lämpliga koder 4100–4900 i tabell M ”Subventioner” (se anvisningarna för dessa koder). Bidrag och subventioner till investeringar anges i tabell D ”Tillgångar”.

Kostnaderna omfattar även eventuella inköpsrelaterade utgifter för kostnadsposten.

Input klassificeras enligt följande:

1010. Löner och kostnader för sociala avgifter för avlönad arbetskraft

Denna post omfattar följande:

—

Löner som faktiskt betalats kontant till löntagarna, oavsett grunden för vederlaget (tim- eller ackordslön), med avdrag för eventuella sociala bidrag till jordbrukaren i dennes egenskap av arbetsgivare som kompensation för utbetalning av en lön som inte motsvarar det faktiskt utförda arbetet (t.ex. frånvaro från arbete på grund av en olycka, yrkesutbildning osv.).

—	Löner i form av naturaförmåner (t.ex. logi, mat, bostad, produkter från gården osv.).

—	Produktivitetstillägg, kvalifikationstillägg, gåvor, gratifikationer, vinstandelar.

—	Övriga kostnader i samband med arbetskraft (anställningskostnader).

—	Sociala avgifter som åligger arbetsgivaren och avgifter som arbetsgivaren betalar för den anställdes del.

—	Försäkring för olycksfall i arbetet.

Sociala avgifter och försäkringar som rör företagaren själv och den oavlönade arbetskraften ska inte anses som gårdens kostnader.

De belopp som utbetalas till oavlönad arbetskraft (som definitionsmässigt är lägre än en normal lön – jfr definitionen av oavlönad arbetskraft) ska inte anges i företagsredovisningen.

Ersättningar (kontanta eller som naturaförmåner) till pensionerade arbetstagare som inte längre är anställda vid företaget ska inte anges under denna post utan anges med koden ”Övriga omkostnader för jordbruket”.

1020. Kontraktsarbete och maskinhyror

Denna post omfattar följande:

—

Totala utgifter för arbete som gården låtit utföra på entreprenad. Detta kan omfatta kostnaden för användning av utrustning (inklusive bränsle) och själva arbetet. Om kostnaden för annat använt material än bränsle (t.ex. växtskyddsmedel, gödselmedel och utsäde) också omfattas av kontraktet ska dessa utgifter inte räknas med. Detta belopp (eller vid behov en skattning) ska anges under motsvarande kostnadspost (t.ex. ska pesticider anges under koden 3040 ”Växtskyddsmedel”).

—	Kostnader för att hyra maskiner som används av gårdens arbetskraft. Bränslekostnaderna relaterade till användning av hyrda maskiner ska anges under koden 1040 ”Driv- och smörjmedel”.

—	Kostnader för att leasa maskiner som används av gårdens arbetskraft. Bränsle- och underhållskostnader för leasade maskiner ska anges under relevanta koder (koderna 1030 ”Löpande underhåll av maskiner och utrustning” och 1040 ”Driv- och smörjmedel”).

1021. Kontraktsarbete

Kostnader för kontraktsanställda exklusive kostnader för användning av utrustning. Detta inkluderar kostnader för arbetstagare som rekryterats via tredje part (t.ex. bemanningsföretag).

1022. Maskinhyra

Kostnader för att hyra och leasa maskiner som används av gårdens arbetskraft och kostnader för tjänsteleverantörer, inklusive både kontraktsanställda och tillhandahållande av maskiner.

1030. Löpande underhåll av maskiner och utrustning

Kostnader för underhåll av maskiner och utrustning och för mindre reparationer som inte påverkar det reparerade materialets marknadsvärde (betalning till mekaniker, kostnader för reservdelar osv.).

Denna post omfattar inköp av mindre utrustning, utgifter för sadelmakare och skoning av hästar, inköp av däck, drivbänkar, skyddskläder, rengöringsmedel för allmän rengöring av utrustning samt den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dem för jordbruksändamål (se även kod 1050). Rengöringsmedel för utrustning som används i hanteringen av djur (t.ex. mjölkningsmaskiner) ska anges under kod 2090 ”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”.

Större reparationer som innebär att materialets värde ökar i förhållande till värdet före reparationen ska inte anges under denna kod (se även anvisningar rörande avskrivning i tabell D ”Tillgångar”).

1040. Driv- och smörjmedel

Denna post omfattar även den andel av kostnaderna för bränsle och smörjmedel för privatbilar som motsvarar användningen av dem för jordbruksändamål (se även kod 1050).

Om produkterna används både som motorbränsle och bränsle för uppvärmning, delas det totala beloppet mellan följande två koder:

1040.	Driv- och smörjmedel
5030.	Bränsle för uppvärmning

1050. Utgifter för bil

Om den andel av kostnaderna för privatbilar som motsvarar användningen av dem för jordbruksändamål bestäms schablonmässigt (t.ex. med ett fast belopp per km), ska dessa kostnader anges under denna kod.

Foder

Använt foder indelas i köpt foder och foder som produceras vid gården.

Köpt foder omfattar slickstenar, mejeriprodukter (köpta eller återlämnade till gården) samt produkter för konservering och lagerhållning av foder, såväl som utgifter för betesgång och användning av kollektiva betesmarker och ängsmarker som inte ingår i UJA samt arrende av betesmarker som inte ingår i UJA. Inköpt strö och halm räknas också till köpt foder.

Inköpt foder som används till betande djur indelas i kraftfoder och grovfoder (inklusive betesgång, utgifter för användning av kollektiva betesmarker, ängsmarker och betesmarker som inte ingår i UJA samt inköpt strö och halm).

Kod 2010 ”Inköpt kraftfoder för betande djur (hästdjur, idisslare)” omfattar särskilt oljekraftfoder, foderblandningar, spannmål, torkat gräs, torkad massa av sockerbetor, fiskmjöl, mjölk och mejeriprodukter, mineraler och produkter för konservering och lagerhållning av dessa fodersorter.

Utgifter för kontraktsarbeten i jordbruket för produktion av grovfoder, t.ex. ensilage, ska anges under kod 1020 ”Kontraktsarbete och maskinhyror”.

Foder som produceras på gården och används för eget bruk omfattar säljbara gårdsprodukter som används som foder (här ingår mjölk och mjölkprodukter, men inte mjölk som dias av kalvar). Strö och halm som produceras vid företaget inkluderas endast om dessa är en säljbar produkt i området och under året i fråga.

Följande uppdelning ska göras:

—

Inköpt foder:

2010.	Inköpt kraftfoder för betande djur (hästdjur, idisslare)
2020.	Inköpt grovfoder för betande djur (hästdjur, idisslare)
2030.	Inköpt foder för grisar
2040.	Inköpt foder för fjäderfä och övriga smådjur

—

Foder som produceras vid gården och används för eget bruk:

2050.	Foder som produceras vid gården och används för betande djur (hästdjur, idisslare)
2060.	Foder som produceras vid gården och används för grisar
2070.	Foder som produceras vid gården och används för fjäderfä och övriga smådjur

2080. Veterinärkostnader

Kostnader för veterinärsarvoden och läkemedel.

2090. Övriga särskilda kostnader för djurhållning

Alla direkta kostnader i samband med animalieproduktion som inte upptas separat i de övriga koderna i tabell H: betäckningsavgifter, artificiell insemination, kastrering, mjölkkontroll, avgifter och registrering i stamböcker, rengöringsmedel för utrustning som används i hanteringen av djur (t.ex. mjölkningsmaskiner), emballage till animalieprodukter, kostnader för extern lagerhållning och iordningställande av gårdens animalieprodukter, kostnader för marknadsföring av gårdens animalieprodukter, kostnader för bortskaffning av överskottsgödsel osv. Likaså ingår kortfristig hyra för byggnader för inhysning av djur eller lagring av produkter i samband med detta. Särskilda kostnader för bearbetning av animalieprodukter som anges under koderna 4030–4070 i tabell H ingår inte.

3010. Inköp av utsäde och sättplantor

Allt inköpt utsäde och alla sättplantor, inklusive lökar och knölar. Kostnaderna för nyplantering av unga träd och buskar utgör en investering och ska anges i tabell D antingen under kod 2010 ”Biologiska tillgångar – växter” eller under kod 5010 ”Skogsmark inklusive timmer på rot”. Vid mindre omplanteringar anses dock kostnader för unga träd och buskar som kostnader för räkenskapsåret i fråga och ska anges under denna kod, bortsett från kostnader rörande skog kopplad till företaget, vilka anges med kod 4010 ”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.

Kostnader för bearbetning av utsäde (klassificering, desinfektion) ska också anges under denna kod.

3020. Utsäde och sättplantor producerade för eget bruk

Allt utsäde och alla sättplantor (inklusive lökar och knölar) som produceras för eget bruk.

3030. Gödselmedel och jordförbättringsmedel

Alla gödselmedel och jordförbättringsmedel (t.ex. kalk) inklusive mull, torv och gödsel som är inköpta (gödsel som producerats i företaget ingår inte).

Gödselmedel och jordförbättringsmedel som används för skog som ingår i jordbruksföretaget ska anges under kod 4010 ”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.

3031 Kvantitet N i deciton använd i mineralgödselmedel

30311 varav urea i fast form (frivillig uppgift)

Kvantitet (vikt) kväve uttryckt som N i fast ureagödselmedel

30312 varav urea i gödselmedel med ureaammoniumnitrat och gödselmedel med ureaammoniumsulfat

Kvantitet (vikt) kväve uttryckt som N i gödselmedel med ureaammoniumnitrat och gödselmedel med ureaammoniumsulfat (frivillig uppgift)

30313 varav gödselmedel med kalciumammoniumnitrat

Kvantitet (vikt) kväve uttryckt som N i kalciumammoniumnitrat (frivillig uppgift)

3034. Inköpt gödsel

Värdet av inköpt gödsel.

3040. Växtskyddsmedel

Alla produkter som används för att skydda grödor och plantor mot parasiter och sjukdomar, vilda djur, ogynnsamma väderförhållanden osv. (insekticider, fungicider, herbicider, förgiftat lockbete, fågelskrämmor, hagelskydd, frostskydd osv.). Om arbetet för att skydda grödorna utförs på entreprenad och om den specifika kostnaden för de använda skyddsprodukterna inte är känd, ska hela summan anges under kod 1020 ”Kontraktsarbete och maskinhyror”.

Skyddsmaterial som används för skog som ingår i jordbruksföretaget ska anges under kod 4010 ”Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling”.

3090. Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion

Alla kostnader som har direkt samband med vegetabilieproduktionen (inklusive permanenta betesmarker och gräsmarker) och som inte upptas separat i övriga kostnadsposter: emballage, snören och rep, kostnader för jordanalys, jordbruksutställningar, plasttäckning (t.ex. för jordgubbsodling), material för konservering av grödor, kostnader för lagerhållning och iordningställande av grödor som görs utanför gården, kostnader för saluföring av gårdens grödor, kostnader för inköp av säljbara skördar på rot eller för hyra av mark för en kortare period än ett år och som används för att odla säljbara skördar, inköp av druvor och oliver som bearbetas i företaget osv. Koden omfattar inte specifika kostnader för bearbetning av andra grödor än vindruvor och oliver som ska anges under koden 4020. Koden omfattar även korttidshyrning av byggnader som används för säljbara skördar.

4010. Särskilda kostnader för skogsbruk och träförädling

Gödselmedel, skyddsmaterial, diverse särskilda kostnader. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4020. Särskilda kostnader för bearbetning av vegetabilieprodukter

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av vegetabilieprodukter. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4030. Särskilda kostnader för bearbetning av komjölk

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av komjölk. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4045. Särskilda kostnader för bearbetning av mjölk från andra djur

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av mjölk från andra djur (t.ex. buffel, får, get). Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4070. Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter

Ingredienser, råvaror eller halvfabrikat, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader (t.ex. särskilda emballerings- eller marknadsföringskostnader) för bearbetning av kött eller andra animalieprodukter som inte anges under koderna 4030–4060 . Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

4090. Övriga särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet

Råvaror, egna eller inköpta, och andra särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet. Kostnader för arbetskraft, entreprenadarbete och mekanisering ska inte inkluderas; dessa kostnader anges under tillämpliga koder.

5010. Löpande underhåll av byggnader och markanläggningar

Underhåll av byggnader och markanläggningar, inklusive växthus, drivbänkar och stöttor. Inköp av byggnadsmaterial för löpande underhåll av byggnader ska anges under denna kod.

Inköp av byggnadsmaterial för nya investeringar ska anges under lämpliga koder i informationsgruppen ”Investering/Inköp” i tabell D ”Tillgångar”.

Kostnader för större byggnadsreparationer som ökar byggnadernas värde (större underhåll) inkluderas inte under denna kod. Sådana kostnader ska anges som investering i tabell D under kod 3030 ”Byggnader tillhörande gården”.

5020. Elektricitet

Total förbrukning av elektricitet för jordbruksverksamheten.

5030. Bränsle för uppvärmning (totalt)

Totalt förbrukningsvärde för inköpt bränsle för uppvärmning för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus. I denna kategori ingår uppvärmningsförbrukning av inköpta fossila bränslen: naturgas och tillverkade gaser, olja, petroleumprodukter och fasta fossila bränslen samt förbrukning av inköpta förnybara energikällor (t.ex. trä, halm, pelletar, biogas).

5031. varav naturgas och tillverkade gaser

Total förbrukning av naturgas och andra tillverkade fossilbaserade gaser för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

5032. varav olja och petroleumprodukter

Total förbrukning av olja och petroleumprodukter för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

5033. varav fasta fossila bränslen

Total förbrukning av fasta fossila bränslen (t.ex. kol) för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

5034. varav förnybara bränslen

Total förbrukning av förnybara bränslen (t.ex. trä, halm, pelletar, biogas) för jordbruksverksamheten, inklusive uppvärmning av växthus.

Inlämningen av uppgifter som rör variablerna 5031, 5032, 5033 och 5034 är frivillig från och med räkenskapsåret 2023 och obligatorisk från och med räkenskapsåret 2025.

5035. varav annat ursprung

Total förbrukning av energi producerad av annat ursprung som inte ingår i tidigare kategorier. Exempel kan vara geotermisk energi, fjärrvärme osv.

Fjärrvärme tillhandahåller värme från en centraliserad plats. I detta system genererar en central anläggning värme i form av varmvatten, ofta genom förbränning av fossila bränslen, biomassa eller andra förnybara källor, och distribuerar den genom ett rörnät.

5040. Vatten

Kostnader för anslutning till det allmänna vattennätet och vattenförbrukning för alla jordbruksändamål, inklusive konstbevattning. Kostnaderna för användning av gårdsägd vattenutrustning ska anges under lämpliga koder: avskrivning av maskiner och utrustning, löpande underhåll av maskiner och utrustning, motorbränsle, elektricitet.

5051. Jordbruksförsäkring

Kostnaden för försäkring av inkomst från jordbruksproduktion eller någon av dess komponenter, inklusive djurförsäkring och skördeskadeförsäkring osv. Inkluderar avgiften för deltagande i gemensamma fonder.

5055. Andra försäkringar i anslutning till gården

Alla försäkringspremier som täcker övriga risker för gården (utom själva jordbruket), såsom företagarens tredjepartsansvar, brand- och översvämningsskador, men inte försäkringspremier som täcker olycksfall i arbetet som anges under kod 1010 i denna tabell. Här ingår också försäkringspremier för byggnader.

5061. Skatter och övriga avgifter

Alla skatter och övriga avgifter som rör jordbruksverksamheten, även sådana som gäller åtgärder för miljöskydd, med undantag av moms och skatter som gäller mark, byggnader och arbetskraft. Företagarens direkta inkomstskatter räknas inte till gårdens kostnader.

5062. Skatter och andra avgifter för mark och byggnader

Skatter och andra avgifter som ska betalas för äganderätten till jordbruksmark och byggnader som brukas med äganderätt och som delbruk.

5070. Hyror och arrenden

Hyror och arrenden (kontant eller i naturaförmåner) för mark, byggnader, kvoter och övriga rättigheter för jordbruksverksamheten. För jordbruksbyggnader och andra hyrda byggnader ska endast den del som rör jordbruksverksamheten anges. Leasing- eller hyreskostnader för kvoter som inte är knutna till mark ska även anges i tabell E.

5071. varav hyror och arrenden för mark

5080. Ränteutgifter och andra finansiella avgifter

Räntor och finansiella avgifter för lånat kapital avsett för jordbruksändamål. Denna information är obligatorisk.

Räntesubventioner ska inte dras av, utan anges i tabell M under kod 3550.

5090. Övriga omkostnader för jordbruket

Alla övriga kostnader för jordbruket som inte anges under föregående koder (arvoden till revisorer, sekreterartjänster och kontorsutgifter, kostnader för telefon, diverse bidrag och abonnemang osv.).

Tabell I

Markanvändning och grödor

Tabellens struktur

Grödkategori	Kod (*)
Typ av gröda	Kod (**)
Uppgift saknas	Kod (***)

Informationsgrupp		Kolumner
		Total areal	varav bevattnas	varav används för energigrödor	varav helt ekologisk	varav under omställning till ekologisk	Kvantitet	Värde
		TA	IR	EN	OR	CO	Q	V
A	Areal						—	—
NU	Kvantitet N använd i mineralgödselmedel	—	—	—	—	—		—
PU	Kvantitet P2O5 använd i mineralgödselmedel	—	—	—	—	—		—
KU	Kvantitet K2O använd i mineralgödselmedel	—	—	—	—	—		—
OV	Värde vid årets början	—	—	—	—	—	—
CV	Värde vid årets slut	—	—	—	—	—	—
PR	Produktion	—	—	—	—	—		—
SA	Försäljning	—	—	—	—	—
FC	Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner	—	—	—	—	—	—
FU	Gårdens egen förbrukning	—	—	—	—	—	—

För kategori av gröda ska följande koder användas:

Kod (*)

Beskrivning

Spannmål till mognad (inklusive utsäde)

10110

Vanligt vete och spelt

10120

Durumvete

10130

Råg och höstsädsblandningar (blandsäd)

10140

Korn

10150

Havre och vårsädsblandningar (andra sädesblandningar än blandsäd)

10160

Majskorn och majskolvsblandning

10170

Ris

10190

Rågvete/triticale, durra/sorgum och annan spannmål som inte klassificeras på annat ställe (bovete, hirs, kanariefrö etc.)

Trindsäd och proteingrödor till mognad (inklusive utsäde och blandningar av spannmål och trindsäd till mognad)

10210

Foderärter, åkerbönor och sötlupiner

10220

Linser, kikärter och vicker

10290

Övriga proteingrödor

Rotfrukter och knölar

10300

Potatis (även tidig potatis och utsädespotatis)

10310

– varav potatis för framställning av stärkelse

10390

– varav övrig potatis

10400

Sockerbetor (utom utsäde)

10500

Industrigrödor

10601

Tobak

10602

Humle

10603

Bomull

10604

Raps och rybs

10605

Solrosfrön

10606

Soja

10607

Oljelin (linfrö)

10608

Andra oljeväxter som inte klassificeras på annat ställe

10609

Spånadslin

10610

Hampa

10611

Andra fiberväxter som inte klassificeras på annat ställe

10612

Aromatiska växter, medicinalväxter och kryddväxter

10613

Sockerrör

10690

Energigrödor och andra industrigrödor som inte klassificeras på annat ställe

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar varav:

Färska grönsaker, meloner och jordgubbar – utomhus eller under lågt skydd (som inte ger tillträde)

10711

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – frilandsodling

10712

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar – kommersiell köksväxtodling

10720

Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar under glas eller högt skydd som ger tillträde

Uppgifter för alla underkategorier av ”Färska grönsaker (inklusive meloner) och jordgubbar”:

10731

Blomkål och broccoli

10732

Sallat

10733

Tomater

10734

Sockermajs

10735

Lök

10736

Vitlök

10737

Morötter

10738

Jordgubbar

10739

Meloner

10790

Andra grönsaker

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)

10810

Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor) – utomhus

10820

Blommor och prydnadsväxter (utom plantskolor) under glas eller högt skydd som ger tillträde

Uppgifter för alla underkategorier av ”Blommor och andra prydnadsväxter (utom plantskolor)”:

10830

Blomsterlökar, rotknölar och stamknölar

10840

Snittblommor och blomknoppar

10850

Blommor och prydnadsväxter

Grödor som skördas som grönfoder

10910

Slåtter- och betesvall

Andra grödor som skördas som grönfoder

10921

Grönmajs

10922

Baljväxter till grönskörd

10923

Andra växter och spannmålsgrödor till grönskörd som inte klassificeras på annat ställe

Utsäde och sättplantor och andra grödor på åkermark

11000

Utsäde och sättplantor

11100

Andra grödor på åkermark

Träda

11200

Träda

Köksträdgårdar

20000

Köksträdgårdar

Permanent gräsmark

30100

Betesmark och slåtteräng, utom naturlig betesmark

30200

Naturlig betesmark

30300

Permanent gräsmark som inte längre används för produktion och som berättigar till bidrag

Permanenta grödor

Fruktarter:

40101

Kärnfrukter

40111

—	varav äpplen

40112

—	varav päron

40102

Stenfrukter

40113

—	varav persikor och nektariner

40115

Frukter från subtropiska och tropiska klimatzoner

40120

Bär (utom jordgubbar)

40130

Nötter

Citrusodlingar

40200

Citrusfrukter

40210

—	varav apelsiner

40230

—	varav citroner

Olivodlingar

40310

Bordsoliver

40320

Oliver avsedda för framställning av olja (olivfrukter)

40330

Olivolja

40340

Biprodukter från olivodling

Vinodlingar

40411

Vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

40412

Vin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

40420

Andra viner

40430

Bordsdruvor

40440

Druvor för russin

40451

Druvor avsedda för vin med skyddad ursprungsbeteckning (SUB)

40452

Druvor avsedda för vin med skyddad geografisk beteckning (SGB)

40460

Druvor avsedda för andra viner

40470

Diverse produkter från vinodling: druvmust, druvjuice, konjak, vinäger och annat som framställs vid gården

40480

Biprodukter från vinodling (pressrester och liknande)

Plantskolor, andra permanenta grödor, permanenta grödor under glas eller högt skydd som ger tillträde och nyplanteringar

40500

Plantskolor

40600

Andra permanenta grödor

40610

—	varav julgranar

40700

Permanenta grödor under glas eller högt skydd som ger tillträde

40800

Nyplanteringar

Annan mark

50100

Outnyttjad jordbruksmark

50200

Skogsmark

50210

—	varav skottskogar med kort omloppstid

50900

Annan mark (mark som upptas av byggnader, gårdsplaner, vägar, vattendrag, stenbrott, ofruktbar mark, berg osv.)

60000

Odlad svamp

Övriga produkter och intäkter

90100

Intäkter från uthyrning av jordbruksmark

90200

Ersättning genom skördeförsäkring som inte kan fördelas på särskilda grödor

90300

Biprodukter från grödor andra än från oliver och vin

90310

Halm

90320

Sockerbetsblast

90330

Övriga biprodukter

90900

Annat

Koderna för typ av gröda ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (**)

Beskrivning

Inte tillämplig: Denna kod ska användas för bearbetade produkter, produkter i lager och biprodukter.

Jordbruksgrödor – huvudgröda, kombinerad gröda: Dessa består av följande:

—	En enda gröda, dvs. grödor som odlas som enda gröda på en viss areal under räkenskapsåret.

—	Blandade grödor: grödor som sås, odlas och skördas tillsammans och där slutprodukten är en blandning,

—	När det gäller grödor som odlas i följd på en viss areal under räkenskapsåret, den gröda som har den längsta vegetationsperioden.

—	Grödor som under en tid växer tillsammans på samma areal men som i regel skördas vid olika tidpunkter under räkenskapsåret. Den totala arealen uppdelas på dessa grödor i proportion till den areal som faktiskt upptas av varje gröda.

—	Färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas på friland.

Jordbruksgrödor – fånggrödor: Grödor som odlas i följd på en viss areal under räkenskapsåret och som inte anses vara huvudgrödor.

Trädgårds- och blomsterodlingar på friland: Här avses färska grönsaker, meloner och jordgubbar som odlas i handelsträdgårdar på friland och blommor och prydnadsväxter som odlas på friland.

Grödor som odlas övertäckta, med tillträde: Här avses färska grönsaker, meloner och jordgubbar under skydd, blommor och prydnadsväxter (ettåriga eller fleråriga) under skydd och permanenta grödor under skydd.

Koderna för saknade uppgifter ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (***)	Beskrivning
0	Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas.
1	Kod 1 ska anges när den areal som används för en gröda inte kan rapporteras, t.ex. när det gäller försäljning av säljbara vegetabilieprodukter som är inköpta på rot eller som kommer från mark som arrenderats tillfälligt för en kortare period än ett år.
2	Kod 2 ska anges när den faktiska produktionen inte kan fastställas i deciton (eller i hektoliter för vin och vinrelaterade produkter) på grund av försäljningsvillkoren eller när det inte finns någon faktisk produktion.
4	Kod 4 ska anges när den areal som används för en gröda inte kan rapporteras och när det inte finns någon faktisk produktion eller när den faktiska produktionen inte kan fastställas i deciton (eller i hektoliter för vin och vinrelaterade produkter).

Informationen om produktion av grödor under räkenskapsåret ska registreras i formatet för Tabell I ”Grödor”. Informationen för var och en av de olika grödorna ska anges separat. Tabellens innehåll definieras genom val av en kod för kategori av gröda, en kod för typen av gröda och en kod för saknade uppgifter.

Detaljuppgifter rörande potatis (koderna 10310, 10390), färska grönsaker, meloner och jordgubbar (koderna 10731, 10732, 10733, 10734, 10735, 10736, 10737, 10738, 10739, 10790), blommor och prydnadsväxter (koderna 10830, 10840, 10850) och biprodukter från grödor andra än från oliver och vin (koderna 90310, 90320, 90330) krävs endast om uppgifterna finns att tillgå i gårdens bokföring.

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL I

Tabell I innehåller följande informationsgrupper:

Obligatoriska informationsgrupper: Dessa är areal (A), värde vid årets början (OV), värde vid årets slut (CV), produktion (PR), försäljning (SA), hushållets egen förbrukning och naturaförmåner (FC) och gårdens egen förbrukning (FU).

Frivilliga informationsgrupper: Kvantiteter av N, P2O5 och K2O i mineralgödselmedel

KOLUMNER I TABELL I

I tabell I ska följande uppgifter anges: Total areal (TA), areal som bevattnas (IR), areal som används för energigrödor (EN), areal som är helt ekologisk (OR), areal som är under omställning till ekologisk produktion (CO), mängden tillförda näringsämnen, produktion, försäljning (Q) och värdet (V). Nedan följer beskrivning för varje informationsgrupp om vilka kolumner som ska fyllas i:

I.A Areal

För informationsgruppen areal (A) ska den totala arealen (TA), den areal som bevattnas (IR), den areal som används för energigrödor (EN), den areal på vilken grödor odlas ekologiskt enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EU) 2018/848 (OR) och den areal som är under omställning till ekologisk produktion enligt definitionen i artiklarna 3.6 och 10 i förordning (EU) 2018/848 (CO) registreras. Arealen ska alltid anges i ar (100 ar = 1 ha) med undantag för mark som används för svampodling, som ska anges i kvadratmeter. De arealer som anges i kolumnerna OR och CO utesluter varandra.

I.NU Kvantitet N använd i mineralgödselmedel

Frivilliga uppgifter. Total kvantitet (vikt) kväve i form av N i använt mineralgödningsmedel, skattad på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och deras N-halt. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

I.PU Kvantitet P2O5 använd i mineralgödselmedel

Frivilliga uppgifter. Total kvantitet (vikt) fosfor i form av P2O5 i använt mineralgödningsmedel, skattad på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och deras P2O5-halt. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

I.KU Kvantitet K2O använd i mineralgödselmedel

Frivilliga uppgifter. Total kvantitet (vikt) kalium i form av K2O i använt mineralgödningsmedel, skattad på grundval av kvantiteten mineralgödningsmedel och deras K2O-halt. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

I.OV Värde vid årets början

För informationsgruppen Värde vid årets början (OV) ska värdet (V) av produkter i lager vid början av räkenskapsåret anges. Produkterna ska värderas till det pris fritt gård som gäller på värderingsdagen.

I.CV Värde vid årets slut

För informationsgruppen Värde vid årets slut (CV) ska värdet (V) av produkter i lager vid slutet av räkenskapsåret anges. Produkterna ska värderas till det pris fritt gård som gäller på värderingsdagen.

I.PR Produktion

För informationsgruppen Produktion (PR) ska kvantiteterna för de grödor som producerats (Q) under räkenskapsåret (exklusive eventuella förluster på åkern eller vid gården) anges. De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte).

Kvantiteterna ska anges i deciton (100 kg) utom för vin och vinrelaterade produkter som anges i hektoliter. När det på grund av försäljningsvillkoren inte är möjligt att fastställa den faktiska produktionen i deciton ska kod 2 för saknade uppgifter anges.

För 10790 ”Andra grönsaker” och 90900 ”Annat” ska kvantiteten inte anges.

I.SA Total försäljning

För informationsgruppen Total försäljning (SA) ska försäljningskvantiteten (Q) och försäljningsvärdet (V) för produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början eller som har skördats under året anges. Eventuella kända marknadsföringskostnader ska inte dras av från den totala försäljningen, utan anges i tabell H ”Input”.

I.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

För informationsgruppen Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner (FC) ska värdet (V) för produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts som betalning i natura för varor och tjänster (inberäknat ersättning i natura) anges. De aktuella produkterna ska värderas till priset fritt gård.

I.FU Gårdens egen förbrukning

För informationsgruppen Gårdens egen förbrukning (FU) ska värdet fritt gård (V) för företagets produkter i lager vid räkenskapsårets början och/eller som producerats under året, och som använts som insatsvaror i företaget under året anges. Hit hör följande:

—

Djurfoder:

Värdet fritt gård av de av företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Den del av företagets halmproduktion som används vid gården (som foder och ströhalm) ska endast värderas när det är en säljbar produkt i området under året i fråga. De berörda produkterna ska värderas till priset fritt gård.

—	Utsäde: Värdet fritt gård av säljbara gårdsprodukter som använts som utsäde för grödor under året.

—	Övrig användning på gården (inberäknat produkter från företaget som används i tillagning av måltider för semesterbesökare).

Tabell J

Animalieproduktion

Tabellens struktur

Kategori av djurbesättning

Kod (*)

		Kolumner
Informationsgrupp		Genomsnittligt antal	Antal	Värde	Tid på bete	Tillgång till rastgård	Typ av inhysning
Informationsgrupp		A	N	V	D	Y	C
AN	Genomsnittligt antal		—	—	—	—	—
OR	varav ekologiskt		—	—	—	—	—
CO	varav under omställning till ekologiskt		—	—	—	—	—
RN	Referensnummer	—		—	—	—	—
OV	Värde vid årets början	—			—	—	—
CV	Värde vid årets slut	—			—	—	—
PU	Inköp	—			—	—	—
SA	Total försäljning	—			—	—	—
SS	Försäljning för slakt	—			—	—	—
SR	Försäljning för vidare uppfödning eller avel	—			—	—	—
SU	Försäljning med okänt syfte	—			—	—	—
DL	Antal dödsfall, inklusive avlivningar i nödsituationer	—		—	—	—	—
FC	Hushållets egen förbrukning	—			—	—	—
FU	Gårdens egen förbrukning	—			—	—	—
TH	Typ av inhysning	—	—	—	—	—
TO	Tid utomhus	—	—	—			—

Kod (*)	Beskrivning
100	Hästdjur
210	Nötkreatur av hankön och honkön yngre än ett år
220	Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år
230	Kvigor, från ett år och yngre än två år
240	Nötkreatur av hankön, två år och äldre
251	Avelskvigor
252	Slaktkvigor
261	Mjölkkor
262	Buffelmjölkkor
269	Andra kor än mjölkkor
311	Avelsfår av honkön
319	Övriga får
321	Avelsgetter av honkön
329	Övriga getter
410	Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg
420	Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer
491	Slaktgrisar
499	Övriga grisar
510	Fjäderfä – slaktkycklingar
520	Värphöns
530	Annat fjäderfä
610	Avelskaniner av honkön
699	Övriga kaniner
700	Bin
900	Andra djur

Kategorier av djurbesättning

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av djurbesättning:

100.	Hästdjur Omfattar även kapplöpnings- och ridhästar, åsnor, mulor och mulåsnor osv.

210.	Nötkreatur av hankön och honkön yngre än ett år

220.	Nötkreatur av hankön från ett år och yngre än två år

230.	Kvigor, från ett år och yngre än två år Omfattar inte nötkreatur av honkön som har kalvat.

240.	Nötkreatur av hankön, två år och äldre

251.	Avelskvigor Nötkreatur av honkön, två år och äldre, som ännu inte har kalvat och som är avsedda för avel.

252.	Slaktkvigor Nötkreatur av honkön, två år och äldre, som ännu inte har kalvat och som inte är avsedda för avel.

261.	Mjölkkor Nötkreatur av honkön som har kalvat (även om de är under två år) och som hålls uteslutande eller huvudsakligen för mjölkproduktion för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Inbegriper mjölkkor för avlivning.

262.	Buffelmjölkkor Bufflar av honkön som har kalvat (även om de är under två år) och som hålls uteslutande eller huvudsakligen för mjölkproduktion för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter. Inbegriper buffelkor för avlivning.

269.

Andra kor än mjölkkor

1.	Nötkreatur av honkön som har kalvat (även om de är under två år) och som hålls uteslutande eller huvudsakligen för avel och vars mjölk inte är avsedd för konsumtion eller för bearbetning till mjölkprodukter.

2.	Arbetskor.

3.	Andra kor än mjölkkor, för avlivning (vare sig de är gödda eller inte före slakt).

Kategorierna 210–252 och 269 omfattar även motsvarande kategorier av bufflar och/eller honbufflar.

311.	Avelsfår av honkön Tackor på minst ett år avsedda för avel.

319.	Övriga får Får i alla åldrar utom avelshonor.

321.	Avelsgetter av honkön

329.	Övriga getter Andra getter än avelshonor.

410.	Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg Smågrisar med en levande vikt på mindre än 20 kg.

420.	Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer Avelssuggor med en levande vikt på 50 kg eller mer, med undantag för suggor för avlivning (se kategori 499 ”Övriga grisar”).

491.	Slaktgrisar Slaktgrisar med en levande vikt på 20 kg eller mer, med undantag för suggor och galtar för avlivning (se kategori 499 ”Övriga grisar”).

499.	Övriga grisar Grisar med en levande vikt på 20 kg eller mer, med undantag för avelssuggor (se kategori 420) och slaktgrisar (se kategori 491).

510.	Fjäderfä – slaktkycklingar Slaktkycklingar. Värphöns och höns för avlivning ingår ej. Småkycklingar ingår ej.

520.	Värphöns Omfattar unghöns, värphöns, höns för avlivning och tuppar för avel av värphöns när dessa hålls som värphöns. Unghöns är unga hönor som ännu inte börjat värpa. Småkycklingar ingår ej.

530.	Annat fjäderfä Omfattar ankor, kalkoner, gäss, pärlhöns, strutsar och avelshanar (utom de som nämns ovan för värphöns). Hondjur avsedda för avel ingår. Småkycklingar ingår ej.

610.	Avelskaniner av honkön

699.	Övriga kaniner

700.	Bin Anges som antalet befolkade bikupor.

900.	Andra djur Omfattar småkycklingar, hjortar, pälsdjur. Omfattar även andra djur som används för lantbruksturism. Omfattar inte produkter från andra djur (se tabell K, kategori 900).

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL J

J.AN Genomsnittligt antal (anges endast i kolumn A)

En enhet avser ett djur som funnits i företaget under ett år. Djuren räknas i proportion till hur lång tid de har funnits i företaget under räkenskapsåret.

Det genomsnittliga antalet fastställs antingen genom periodvisa inventarier eller genom att registrera inkommande och utgående djur. Alla djur som finns i företaget, inberäknat djur som genom kontrakt föds upp eller göds (djur som inte tillhör företaget men som föds upp eller göds endast som en tjänst från företagaren, som inte tar på sig den ekonomiska risk som normalt gäller vid uppfödning och gödning av sådana djur) och djur som tas emot eller lämnas för betesgång, för den tid av året som de vistas på företaget.

Genomsnittligt antal (kolumn A)

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

J. OR varav ekologiskt

Genomsnittligt antal djur som föds upp enligt de produktionsregler som fastställs i artiklarna 9, 10, 11 och 14 i förordning (EU) 2018/848 och i del II i bilaga II till samma förordning, med undantag av djur som fortfarande befinner sig under omställning enligt definitionen i artiklarna 3.6 och 10 i den förordningen.

J. CO varav under omställning till ekologisk

Genomsnittligt antal djur som föds upp enligt de produktionsregler som fastställs i artiklarna 9, 10, 11 och 14 i förordning (EU) 2018/848 och i del II i bilaga II till samma förordning, och som fortfarande befinner sig under omställning enligt definitionen i artiklarna 3.6 och 10 i den förordningen.

J.RN Referensantal (anges endast i kolumn N)

Referensantalet är det antal djur som normalt finns på gården vid en viss tidpunkt. Det används för att beräkna företagets standardresultat och ekonomiska storlek. Det gör det möjligt att, till skillnad från det genomsnittliga antalet (AN), ta hänsyn till en undantagsperiod under vilken det finns färre eller inga djur på företaget på grund av ett avbrott i produktionscykeln (t.ex. sjukdomsutbrott).

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur eller i antal bikupor.

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Uppgifter rörande variabeln ”J.RN Referensantal” får anges i undantagsfall (t.ex. sjukdom på företaget eller avlivning av sanitära skäl). Det är frivilligt att lämna in dessa uppgifter.

J.OV Värde vid årets början

Djur som tillhör företaget vid räkenskapsårets början, vare sig de befinner sig på företaget vid den tidpunkten eller inte.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur eller i antal bikupor.

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

J.CV Värde vid årets slut

Djur som tillhör företaget vid räkenskapsårets slut, vare sig de befinner sig på företaget vid den tidpunkten eller inte.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur eller i antal bikupor.

Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

J.PU Inköp

Här anges de totala inköpen av djur under räkenskapsåret.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Värdet på inköp inbegriper inköpskostnaderna. Relaterade bidrag och subventioner ska inte dras av från totalbeloppet för dessa inköp, utan ska anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori (koderna 5100–5900).

J.SA Total försäljning

Här anges de totala försäljningarna av djur under räkenskapsåret.

I dessa ingår försäljningar till konsumenter för egen konsumtion av djur eller kött, oavsett om djuren slaktas på gården eller inte.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kod 900).

Värde (kolumn V)

Eventuella marknadsföringskostnader ska inte dras av från det totala försäljningsbeloppet, utan ska anges under kod 2090 (”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”). Relaterade bidrag och subventioner ska inte ingå i totalbeloppet för försäljningarna, utan anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori av kopplat inkomststöd (koderna 23111–2900).

J.SS Försäljning för slakt

Här anges djur som under räkenskapsåret har sålts för slakt. Denna information ska inte anges för avelskvigor (kod 251), bin (kod 700) eller för andra djur (kod 900).

Antal (kolumn N)

Se Total försäljning.

Värde (kolumn V)

Se Total försäljning.

J.SR Försäljning för vidare uppfödning eller avel

Här anges djur som under räkenskapsåret har sålts för vidare uppfödning eller avel. Denna information ska inte anges för slaktkvigor (kod 252), bin (kod 700) eller för andra djur (kod 900).

Antal (kolumn N)

Se Total försäljning.

Värde (kolumn V)

Se Total försäljning.

J.SU Försäljning med okänt syfte

Här anges djur som under räkenskapsåret har sålts men information saknas om destinationen. Denna information ska inte anges för bin (kod 700) och andra djur (kod 900).

Antal (kolumn N)

Se Total försäljning.

Värde (kolumn V)

Se Total försäljning.

J.DL Antal dödsfall, inklusive avlivningar i nödsituationer

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Det omfattar avlivningar i nödsituationer och besättningsavlivning. Med avlivningar i nödsituationer avses avlivning av djur som är skadade eller har en sjukdom som är förknippad med svår smärta eller lidande. Med besättningsavlivning avses processen att avliva djur av folkhälso-, djurhälso-, djurskydds- eller miljöskäl under tillsyn av den behöriga myndigheten.

J.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

Här anges djur som förbrukats i gårdshushållet eller som använts för naturaförmåner under räkenskapsåret.

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska anges som verkligt värde.

J.FU Gårdens egen förbrukning

Här anges djur som under räkenskapsåret har använts för vidarebearbetning inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet i företaget. Detta inbegriper djur som har använts för

—	catering, turistboende, och

—	bearbetning av djur till köttprodukter och foder.

Däremot ingår inte försäljning av djur eller kött, oavsett om djuren slaktas vid gården eller inte (se information om försäljning, SA).

Detta värde ska också anges i tabell H såsom kostnader för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget, under kod 4070 (Särskilda kostnader för bearbetning av kött och andra animalieprodukter).

Antal (kolumn N)

Djurbesättningen ska anges i antal djur. Denna information ska inte anges för andra djur (kategori 900).

Värde (kolumn V)

Djurbesättningens värde ska anges som verkligt värde.

J.TH Typ av inhysning

Kod (kolumn C)

Koderna för typ av inhysning ska väljas från förteckningen nedan för varje enskild djurkategori som ingår i förteckningen:

Tabell J

Koder för typ av inhysning

Kod	Typ av djur	Typ av inhysning
10	Nötkreatur (kategorierna 210–269)	Uppbindningsstall (flytgödsel)
20		Uppbindningsstall (fastgödsel)
30		Lösdrift/liggbåsstall (flytgödsel)
40		Lösdrift/liggbåsstall (fastgödsel)
50		Alltid utegående
60		Annan typ av inhysning (flytgödsel)
70		Annan typ av inhysning (fastgödsel)
80	Får och getter (kategorierna 311–329)	Djupströ
90		Spaltgolv
100		Fast golv
110		Alltid utegående
120	Grisar (kategorierna 410–499)	Helspaltgolv
130		Delvis på spaltgolv
140		Fast golv (fastgödsel)
150		Hela ytan är djupströ
160		Utomhus (frigående)
170		Annan typ av inhysning (flytgödsel)
180		Annan typ av inhysning (fastgödsel)
190	Fjäderfä (kategorierna 510–530)	Djupströ
200		Aviarium
210		Burar med gödselband
220		Burar med gödselkällare
230		Trappstegsburar med tvärkulvert
240		Utomhus (frigående)
250		Annan typ av inhysning

Om mer än en typ av inhysning används för någon djurkategori ska endast den typ av inhysning som används för majoriteten av djuren i den djurkategorin rapporteras. Uppgifterna ska rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

Beskrivning av inhysningssystem

Uppbindningsstall: Uppbindningsstall är djurstallar där djuren är bundna till sina platser och inte får röra sig fritt. Dessa typer av inhysning kan innehålla gödsel som separeras i form av fast och flytande gödsel om golven i stallarna är sluttande betong med ströbädd (t.ex. halm, hackad halm, sågspån) och en grund ränna bakom djuren för att samla in en del av avföringen och urinen, medan en del regelbundet avlägsnas som fastgödsel. I vissa fall är rännan utrustad med ett dräneringsrör för att samla upp vätska eller så kan det finnas en djupare kanal i stället för en ränna för att samla in och lagra den flytande delen. Gödseln avlägsnas normalt mekaniskt utanför byggnaden som fast gödsel/stallgödsel. De kan också innehålla gödsel i form av flytgödsel om golven i stallarna är plan betong med en kanal täckt av ett galler bakom djuren eller helspaltgolv för att samla upp avföring och urin som flytgödsel. I detta fall faller gödseln och urinen ned under golvet till en grop där de bildar flytgödsel.

Med lösdrift och liggbåsstall avses djurstallar där djuren får röra sig fritt och har fritt tillträde över hela byggnadens eller inhägnadens område (en liten avgränsad yta för djurbesättning). Lösdrift kan innebära gödsel i fast form om det finns ett betonggolv som rengörs mer frekvent genom skrapning i det område där djuren står för att utfodras och/eller dricka. Det är vanligt att ett djupt lager strö (vanligtvis halm) sprids över golvet. Detta strö avlägsnas från byggnaden, vanligtvis en eller två gånger per vinter, som stallgödsel. Denna typ av inhysning omfattar även liggbåsstall, som är byggnader.

Utomhus omfattar betesmark, frigående och hage.

Inhysning med spaltgolv avser djurstallar där golven är helt spaltade. Hela golvet har spalter mellan vilka gödseln och urinen faller ned under golvet till en grop där de bildar flytgödsel.

Delvis på spaltgolv avser djurstallar där golven är delvis spaltade. Delar av golvet har spalter mellan vilka gödseln och urinen faller ned under golvet till en grop där de bildar flytgödsel.

Djupströ för grisar: inhysning på halmbäddar (lösdrift med djupströ) där golvet är täckt med ett tjockt skikt av strö (halm, torv, sågspån eller annat liknande material som binder gödseln och urinen) som endast avlägsnas med intervall som kan vara flera månaders mellanrum.

Andra typer av inhysning är typer av inhysning som skiljer sig från dem som nämns ovan.

Frigående är en metod för djurhållning där djuren, åtminstone en del av dagen, kan röra sig fritt utomhus, i stället för att vara instängda i ett inhägnad 24 timmar om dygnet.

Djupströ för värphönor är inhysning på halmbäddar (motsvarande lösdrift med djupströ) där golvet är täckt med ett tjockt skikt av strö (halm, torv, sågspån eller annat liknande material som binder gödseln) som endast avlägsnas med intervall som kan vara flera månaders mellanrum. En enkel sluten byggnad som är värmeisolerad och med fläktventilation eller naturlig ventilation. Minst en tredjedel av golvytan ska vara täckt med strö (t.ex. hackad halm, träspån) och två tredjedelar utformade som en grop täckt av spaltar för uppsamling av spillning (avfall från fjäderfä) under den 13–15 månader långa äggläggningsperioden. Värpreden, fågelmatare och vattenförsörjning placeras över spaltområdet för att hålla ströt torrt.

Aviarium kallas också flernivåsystem eller golvstallar. De består av ett golv och en eller flera nivåer av perforerade plattformar från vilka gödsel inte kan falla på fåglar under. Vid varje punkt i hela systemet finns det minst två nivåer tillgängliga för fåglar. Ett aviarium är en konstruktion med värmeisolering, fläktventilation och antingen naturligt eller artificiellt ljus. De kan kombineras med område för frigående och sprättyta utomhus. Fåglarna hålls i stora grupper och får röra sig över hela inhysningen över flera nivåer. Utrymmet är indelat i olika områden: utfodring och vattning, sömn och vila, sprättning, äggläggning. Eftersom djuren kan använda flera nivåer tillåts högre djurtäthet jämfört med systemet med djupströ. Spillning avlägsnas genom gödselband eller samlas upp i en gödselgrop.

Burar med gödselband Bursystem är inhysningssystem där värphönsen hålls i burar, en eller flera i varje, i slutna byggnader med fläktventilation och med eller utan belysningssystem. Fåglarna hålls i våningsburar, vanligtvis gjorda av ståltråd, placerade i långa rader. Spillningen faller genom burarnas botten och samlas upp och lagras under i en djup grop eller kanal eller avlägsnas med hjälp av band eller skrapsystem. Spillning från värphöns i bursystem blandas inte med annat material såsom strö och kan torkas eller förses med vatten för att underlätta hanteringen av gödseln. Bursystem med gödselband är bursystem där gödseln avlägsnas mekaniskt genom ett band under burarna till utsidan av byggnaden för att bilda fast gödsel/stallgödsel.

J.TO Tid utomhus

Betestid (kolumn D)

Antal hela betesdagar. Om djuren betar mindre än 2 timmar per dag anses detta inte vara en betesdag. Uppgifter ska rapporteras för kategorierna 261 (mjölkkor), 269 (andra kor än mjölkkor), 311 (avelsfår av honkön) och 321 (avelsgetter av honkön).

Tillgång till rastgård (kolumn Y)

Rastgårdar:

Permanent tillgängliga utomhusområden, normalt med ogenomträngligt golv, inklusive gräsmark utan bete, där djuren kan röra sig under en del av dagen. Om rastgården är tillgänglig för djuren ska den anges.

Följande koder ska användas:

0	Nej, djurbesättningen har inte tillgång till rastgården.

1	Ja, djurbesättningen har tillgång till rastgården.

Tabell K

Animalieprodukter och animalietjänster

Tabellens struktur

Kategori av animalieprodukter eller animalietjänster			Kod (*)
Uppgift saknas			Kod (**)

		Kolumner
Informationsgrupp		Kvantitet		Värde
		Q		V
OV	Värde vid årets början
CV	Värde vid årets slut
PR	Produktion			—
SA	Försäljning
FC	Hushållets egen förbrukning
FU	Gårdens egen förbrukning

Kod (*)	Beskrivning
261	Komjölk
262	Buffelmjölk
311	Fårmjölk
321	Getmjölk
330	Ull
531	Ägg avsedda som livsmedel (alla fjäderfän)
532	Ägg för kläckning (alla fjäderfän)
700	Honung och produkter från biodling
800	Gödsel
900	Övriga animalieprodukter
1100	Kontraktsuppfödning
1200	Övriga animalietjänster

Uppgift saknas

Kod (**)	Beskrivning
0	Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas.
2	Kod 2 ska anges när den faktiska produktionen inte kan fastställas i deciton (eller i tusental för ägg) på grund av försäljningsvillkoren.
4	Kod 4 ska anges när det endast finns lager och ingen faktisk produktion.

Kategorier av animalieprodukter och animalietjänster

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av animalieprodukter och animalietjänster:

261	Komjölk
262	Buffelmjölk
311	Fårmjölk
321	Getmjölk
330	Ull
531	Ägg avsedda som livsmedel (alla fjäderfän)
532	Ägg för kläckning (alla fjäderfän)
700	Honung och produkter från biodling: honung, honungsmjöd och andra produkter och biprodukter från biodling.
800	Gödsel
900	Övriga animalieprodukter (betäckningsavgifter, embryon, vax, gås- eller anklever, mjölk från andra djur osv.).
1100	Kontraktsuppfödning Intäkter från kontraktsuppfödning, huvudsakligen betalning för utförda tjänster och utan att företagaren tar på sig de ekonomiska risker som normalt är förbundna med uppfödning eller gödning av dessa djur, t.ex. nötkreatur, får, getter, grisar, fjäderfä.
1200	Övriga animalietjänster Intäkter från andra animalietjänster (betesgång osv.)

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL K

För gödsel (kod 800) ska endast information om försäljning (SA) anges i kolumn (V).

För övriga animalieprodukter (kod 900) ska information endast anges i form av värde (i kolumn V) eftersom kvantitet inte kan anges för en helhet som består av heterogena produkter.

För animalietjänster såsom kontraktsuppfödning (kod 1100) och övriga (kod 1200) ska information endast anges för intäkter som ska registreras som information om försäljning (SA) i kolumnen Värde (V).

Kvantitet (kolumn Q)

Kvantiteterna ska anges i deciton (100 kg) utom för ägg (koderna 531 och 532) som ska anges i tusental.

För andra produkter från biodling än honung (kod 700) ska kvantiteten uttryckas i deciton ”honungsekvivalenter”.

K.OV Värde vid årets början

Värdet av de produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början, med undantag för djurbesättning.

Kvantitet (kolumn Q)

Se anvisningarna för tabell K.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde på värderingsdagen.

K.CV Värde vid årets slut

Värdet av de produkter som finns i lager vid räkenskapsårets slut, med undantag för djurbesättning.

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde på värderingsdagen.

K.PR Produktion under räkenskapsåret

Kvantitet (kolumn Q)

Kvantiteterna för animaliska produkter som tillverkats under räkenskapsåret (exklusive eventuella förluster). De kvantiteter som anges ska gälla företagets huvudprodukter (biprodukter räknas inte). Den produktion som används för bearbetning inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården ska räknas in.

Mjölk som dias av kalvar ska inte ingå i produktionen.

K.SA Försäljning

Totalangivelser för produkter som sålts under räkenskapsåret och som fanns i lager i början av räkenskapsåret och som har producerats under året.

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Det totala värdet av försäljning (vare sig betalning har mottagits under räkenskapsåret eller inte) från försäljning av produkter som fanns i lager vid räkenskapsårets början och som har producerats under året.

I det totala försäljningsbeloppet inräknas värdet av produkter som återförts till gården (skummjölk osv.). Det senare värdet upptas även under gårdens kostnader.

Alla ersättningsbetalningar (t.ex. ersättning från försäkringsbolag) under räkenskapsåret ska inräknas i den totala försäljningen av de berörda produkterna, när det kan fastställas att ersättningen gäller produktionen av dessa produkter. I annat fall ska de anges under koden 900 ”Övriga animalieprodukter”.

Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ”Input” under kod 2090 ”Övriga särskilda kostnader för djurhållning”.

K.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

Produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts för betalning i natura av varor och tjänster (inklusive ersättning i natura). Denna information ska inte anges för ägg för kläckning (kod 532).

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.

K.FU Gårdens egen förbrukning

Företagets produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början och/eller som produceras under året, och som används som insatsvaror i företaget under året. Hit hör följande:

—	Djurfoder: företagets säljbara produkter (produkter som normalt är säljbara) som under året använts till djurfoder. Mjölk som dias av kalvar ska inte ingå i gårdens egen förbrukning.

—

Produkter som använts inom ramen för annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården:

—	Catering, turistboende osv.

—	Vidarebearbetning (mjölk som bereds till smör, ost osv.).

Kvantitet (kolumn Q)

Anvisningarna för tabell K gäller.

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde. Dessa värden upptas även under gårdens kostnader.

Tabell L

Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården

Tabellens struktur

Kategori av annan inkomstbringande verksamhet		Kod (*)
Uppgift saknas		Kod (**)

		Kolumner
Informationsgrupp		Kvantitet	Värde
		Q	V
OV	Värde vid årets början	—
CV	Värde vid årets slut	—
PR	Produktion		—
SA	Försäljning	—
FC	Hushållets egen förbrukning	—
FU	Gårdens egen förbrukning	—

Kod (*)	Beskrivning
261	Bearbetning av komjölk
263	Bearbetning av mjölk från andra djur
900	Bearbetning av kött och andra animalieprodukter
1010	Bearbetning av vegetabilieprodukter
1020	Skogsbruk och träförädling
2010	Arbete på entreprenad
2020	Turism, turistboende, catering och andra fritidsaktiviteter
2030	Produktion av förnybar energi
9000	Övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården

Kod (**)	Beskrivning
0	Kod 0 ska anges när inga uppgifter saknas.
1	Kod 1 ska anges för produktion där inköpta djur, eller inköpta animalie- eller vegetabilieprodukter bearbetas.
2	Kod 2 ska anges när den faktiska produktionen inte kan fastställas i deciton på grund av försäljningsvillkoren.
4	Kod 4 ska anges när det endast finns lager och ingen faktisk produktion.

Kategorier av annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården

Åtskillnad ska göras mellan följande kategorier av annan inkomstbringande verksamhet:

261

Bearbetning av komjölk

263

Bearbetning av mjölk från andra djur, t.ex. buffelmjölk, fårmjölk, getmjölk

900

Bearbetning av kött och andra animalieprodukter

1010

Bearbetning av vegetabilieprodukter, utom vin och olivolja. I detta ingår produktion av alkohol av andra produkter än vindruvor, cider eller päronvin.

1020

Skogsbruk och träförädling. Detta omfattar försäljning av avverkat timmer och timmer på rot, av andra skogsprodukter än timmer (kork, tallkåda osv.) och av trä som har förädlats under räkenskapsåret.

2010

Kontraktsarbete för utomstående. Uthyrning av företagets utrustning utan jordbrukets arbetskraft eller användning av jordbrukets arbetskraft i kontraktsarbete betraktas inte som annan inkomstbringande verksamhet utan som en del av jordbruksverksamheten.

2020

Turism, turistboende, catering och andra fritidsaktiviteter. I detta ingår ersättning från turism (campingplatser, stuguthyrning, ridning, jakt, fiske osv.).

2030

Produktion av förnybar energi. Detta omfattar produktion av förnybar energi för marknaden, inklusive biogas, biobränslen eller el, med vindturbiner, annan utrustning eller av jordbruksråvaror. Följande ingår inte, eftersom de betraktas som en del av företagets jordbruksverksamhet:

—	Produktion av förnybar energi endast för företagets egen användning.

—	Uthyrning av mark eller tak endast för installation av anläggningar såsom vindkraftverk eller solpaneler.

—	Försäljning av råvara till ett annat företag för produktion av förnybar energi.

9000

Övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget och som inte anges på annat ställe.

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL L

Kvantitet (kolumn Q)

Dessa kvantiteter ska anges i deciton (100 kg).

För bearbetade mjölkprodukter (koderna 261 och 263) ska kvantiteten flytande mjölk anges, oberoende av i vilken form (grädde, smör, ost osv.) den säljs, förbrukas vid gården eller används som naturaförmån eller för eget bruk.

L.OV Värde vid årets början

Värdet av de produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början.

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020), produktion av förnybar energi (kod 2030) och övrig annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till företaget (kod 9000).

Värde (kolumn V)

Produkternas värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

L.CV Värde vid årets slut

Värdet av de produkter som finns i lager vid räkenskapsårets slut.

Värde (kolumn V)

Produkternas värde ska fastställas som verkligt värde minus uppskattade försäljningskostnader på värderingsdagen.

L.PR Produktion under räkenskapsåret

Kvantitet (kolumn Q)

Denna information ska endast anges för de kategorier som gäller bearbetning av mjölk (koderna 261 och 263).

Den motsvarar kvantiteten flytande mjölk som produceras vid gården under räkenskapsåret och används för produktion av bearbetade produkter.

L.SA Försäljning

Totalangivelser för produkter som sålts under räkenskapsåret och som fanns i lager i början av räkenskapsåret och som har producerats under året och intäkter från annan inkomstbringande verksamhet.

Värde (kolumn V)

Bidrag och subventioner som erhållits för produkter under räkenskapsåret inräknas inte i den totala försäljningen; de ska anges i tabell M ”Subventioner” i lämplig kategori för kopplat inkomststöd (koderna 23111–2900). Eventuella kostnader för marknadsföring ska, om de är kända, inte avräknas från det totala försäljningsbeloppet utan anges i tabell H ”Input” i lämplig kategori av särskilda kostnader för annan inkomstbringande verksamhet (koderna 4010–4090).

L.FC Hushållets egen förbrukning och naturaförmåner

Produkter som förbrukats i företagarens hushåll och/eller använts för betalning i natura av varor och tjänster (inklusive ersättning i natura).

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020) och produktion av förnybar energi (kod 2030).

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.

L.FU Gårdens egen förbrukning

Företagets produkter som finns i lager vid räkenskapsårets början och/eller som produceras under året, och som används som insatsvaror i företaget under året. Detta inbegriper produkter som bearbetats vid gården (ost från mjölk, bröd från spannmål, skinka från kött osv.) och som används som insatsvaror för catering eller i samband med turistboende.

Denna information ska inte anges för arbete på entreprenad (kod 2010), turismverksamhet (kod 2020) och produktion av förnybar energi (kod 2030).

Värde (kolumn V)

Produkterna ska värderas enligt verkligt värde.

Tabell M

Subventioner

Tabellens struktur

	Kategori av subvention/administrativ information	Kod (*)
	Finansiering	Kod (**)
	Basenhet	Kod (***)
Informationsgrupp		Kolumner
		Antal basenheter	Värde	Typ
		N	V	T
S	Subvention			—
AI	Administrativ information		—

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Grupp	Beskrivning av kategorier	Kolumner
Kod (*)	Grupp	Beskrivning av kategorier	N	V	T
		Frikopplat stöd
1250	S	Grundläggande inkomststöd för hållbarhet			—
1300	S	Kompletterande omfördelningsinkomststöd för hållbarhet			—
1400	S	System för klimatet, miljön och djurskydd (miljösystem)			—
1600	S	Kompletterande inkomststöd till unga jordbrukare			—
1700	S	Utbetalning till småbrukare			—
		Kopplat inkomststöd
		Jordbruksgrödor
		Spannmål, oljeväxtfrön och proteingrödor
23111	S	Spannmål			—
23112	S	Oljeväxtfrön			—
23114	S	Proteingrödor och trindsäd			—
2312	S	Potatis			—
23121	S	varav potatis för framställning av stärkelse			—
2313	S	Sockerbetor			—
		Industrigrödor
23141	S	Lin			—
23142	S	Hampa			—
23143	S	Humle			—
23144	S	Sockerrör			—
23145	S	Cikoria			—
23149	S	Övriga industrigrödor			—
		Andra grödor
2315	S	Grönsaker			—
2316	S	Träda			—
2317	S	Ris			—
2319	S	Icke-definierade jordbruksgrödor			—
2320	S	Permanent gräsmark			—
2321	S	Torkat foder			—
2322	S	Grödspecifikt stöd för bomull			—
2323	S	Nationellt omstruktureringsprogram för bomullssektorn			—
2324	S	Produktion av utsäde			—
		Permanenta grödor
23311	S	Bär			—
23312	S	Nötter			—
2332	S	Kärn- och stenfrukter			—
2333	S	Citrusodlingar			—
2334	S	Olivodlingar – olivolja och bordsoliver			—
2335	S	Vinodlingar			—
2339	S	Permanenta grödor som inte anges på annat ställe			—
		Djur
2341	S	Mjölk och mjölkprodukter			—
2342	S	Nöt- och kalvkött			—
2343	S	Nötkreatur (icke specificerad typ)			—
2344	S	Får och getter			—
2345	S	Grisar och fjäderfä			—
2346	S	Silkesmaskar			—
2347	S	Biodlingsprodukter			—
2349	S	Djur som inte anges på annat ställe			—
2410	S	Stubbskott med kort omloppstid			—
2490	S	Annat kopplat stöd som inte anges på annat ställe			—
		Bidrag och subventioner av undantagskaraktär
2810	S	Utbetalningar vid katastrofer			—
2890	S	Andra bidrag och subventioner av undantagskaraktär			—
2900	S	Annat direktstöd som inte anges på annat ställe			—
		Landsbygdsutveckling
3100	S	Investeringar, inklusive i bevattning			—
3200	S	Etablering av unga jordbrukare och nya jordbrukare samt nyetablering av landsbygdsföretag			—
3310	S	Förvaltningsåtaganden (miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra) (utom djurskydd och ekologiskt jordbruk)			—
3320	S	Djurskyddsstöd
3350	S	Ekologiskt jordbruk			—
3400	S	Områdesspecifika nackdelar på grund av vissa obligatoriska krav (t.ex. Natura 2000, ramdirektivet för vatten)			—
3500	S	Naturliga eller andra områdesspecifika begränsningar			—
	S	Skogsbruk och icke-produktiva investeringar
3610	S	Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft			—
3620	S	Natura 2000-betalningar för skogsbruk och stöd för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd			—
3750	S	Stöd till återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och andra katastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder			—
3760	S	Riskhanteringsverktyg			—
3770	S	Kunskapsutbyte och informationsspridning
3780	S	Samarbete
3900	S	Övriga betalningar för landsbygdsutveckling			—
		Bidrag och subventioner för kostnader
4100	S	Löner och sociala avgifter			—
4200	S	Motorbränslen			—
		Djurbesättningar
4310	S	Foder för betesdjur			—
4320	S	Foder för grisar och fjäderfä			—
4330	S	Övriga kostnader för djurbesättning			—
		Grödor
4410	S	Utsäde			—
4420	S	Gödselmedel			—
4430	S	Växtskyddsmedel			—
4440	S	Övriga särskilda kostnader för vegetabilieproduktion			—
		Allmänna omkostnader för jordbruket
4510	S	Elektricitet			—
4520	S	Bränsle för uppvärmning, totalt			—
4521	S	varav naturgas och tillverkade gaser			—
4522	S	varav olja och petroleumprodukter			—
4523	S	varav fasta fossila bränslen			—
4524	S	varav förnybara bränslen			—
4530	S	Vatten			—
4540	S	Försäkring			—
4550	S	Ränta			—
4600	S	Kostnader för annan inkomstbringande verksamhet			—
4900	S	Övriga kostnader			—
		Bidrag och subventioner för inköp av djur
5100	S	Inköp av mjölkkor			—
5200	S	Inköp av nötdjur			—
5300	S	Inköp av får och getter			—
5400	S	Inköp av grisar och fjäderfä			—
5900	S	Andra inköp av djur			—
9000	S	Skillnader i förhållande till tidigare räkenskapsår			—
		Medlemsstaternas skyldigheter i fråga om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normerna 2, 8 och 9)
10010	AI	GAEC 2: våtmark och torvmark	—	—
10011	AI	GAEC 2: antal hektar våtmark och torvmark – permanent gräsmark		—	—
10012	AI	GAEC 2: antal hektar våtmark och torvmark – åkermark		—	—
10013	AI	GAEC 2: antal hektar våtmark och torvmark – permanenta grödor		—	—
10400	AI	GAEC 9: förbud mot omställning eller plöjning	—	—
10401	AI	GAEC 9: antal hektar permanent gräsmark i Natura 2000-områden		—	—
10402	AI	GAEC 9: antal hektar permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark inom Natura 2000-områden och som skyddas enligt GAEC 9 och har deklarerats av jordbrukare		—	—
10403	AI	GAEC 9: antal hektar permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark utanför Natura 2000-områden och som skyddas enligt GAEC 9 och har deklarerats av jordbrukare, i tillämpliga fall		—	—

Koderna som beskriver hur subventionen finansieras ska väljas i förteckningen nedan:

Kod (**)	Beskrivning
0	Ej tillämpligt: Denna kod ska användas för administrativ information.
1	Subventionen finansieras endast från unionsbudgeten.
2	Åtgärden samfinansieras av unionen och medlemsstaten.
3	Åtgärden finansieras inte från unionsbudgeten utan från andra allmänna medel.

Koderna för definition av basenheter ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (***)	Beskrivning
0	Ej tillämpligt: Denna kod ska användas för administrativ information.
1	Subventionen beviljas per djur.
2	Subventionen beviljas per hektar.
3	Subventionen beviljas per ton.
4	Gård/annat: subventionen beviljas för gården som helhet eller på ett sätt som inte passar in i de övriga kategorierna.

Tabell M ”Subventioner” omfattar bidrag och subventioner som jordbruksföretagen får från offentliga organ, både från den nationella budgeten och unionsbudgeten. Den omfattar även administrativ information om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden.

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL M

S Subventioner

Bidrag och subventioner definieras enligt kategori av subvention, finansiering och basenhet. För varje post ska antal basenheter (N) och mottaget belopp (V) anges. Det kan förekomma flera uppgifter per subventionskategori eftersom basenheterna och/eller finansieringskällorna kan skilja sig åt.

Som en allmän regel motsvarar de bidrag och subventioner som anges i tabell M det innevarande räkenskapsåret, oberoende av när betalningen tagits emot (räkenskapsåret är lika med ansökningsåret). Investeringssubventioner och utbetalningar för landsbygdsutveckling, utom stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, utgör undantag från den allmänna regeln, då de angivna beloppen ska avse belopp som faktiskt mottagits under räkenskapsåret (räkenskapsåret är lika med utbetalningsåret).

AI Administrativ information

Vissa av medlemsstaternas skyldigheter i fråga om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC-normerna 2 och 9) definieras av kategorin av administrativ information (AI). Antalet basenheter (N) och/eller typen (T) ska anges för varje post, enligt vad som anges i tabellen.

Antalet basenheter (N) motsvaras av den areal som omfattas av GAEC-normer och uttrycks i hektar.

Typen (T) avser tillämpningen av GAEC-normen på gårdsnivå och ska väljas i förteckningen nedan:

Kod	Beskrivning
1	Jordbruksföretaget är skyldigt att uppfylla det administrativa kravet.
2	Jordbruksföretaget omfattas av ett undantag enligt definitionen i den strategiska GJP-planen i enlighet med artikel 13.1 andra stycket och artikel 13.2a i förordning (EU) 2021/2115.

Tabell MI

Marknadsintegration

Tabellens struktur

Kategori		Kod

		Kolumner
Informationsgrupp		Andel av försäljningsvärde (%)	Typ av kontrakt	Prissättning	Värdefördelning	Kontraktsvillkor
		S	C	P	V	R
MI	Marknadsintegration

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod	Beskrivning	Grupp	S	C	P	V	R
100	Direktförsäljning till konsumenter	MI		—	—	—	—
200	Producentorganisation/kooperativ	MI		—
300	Detaljhandlare	MI
400	Livsmedelsförädlare	MI
500	Partihandlare	MI
600	Övriga gårdar	MI
700	Exportförmedlare	MI
800	Annan	MI

Informationsgruppen om marknadsintegration avser försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukten uttryckt i försäljningsvärde under ett givet rapporteringsår. För den givna huvudsakliga produkten ska det anges hur stor andel av produkten som säljs till olika köpare och de relevanta avtalsvillkoren. Om den huvudsakliga produkten säljs till olika köpare och/eller med olika avtalsvillkor ska samma kriterium om det högre försäljningsvärdet gälla (dvs. den angivna informationen ska avse den huvudsakliga köparen och/eller huvudkontraktet i fråga om försäljningsvärde).

Beskrivning av kolumnerna

S. Andel av försäljningsvärde (%)

Beräkningen av andelen av försäljningsvärdet avser fastställandet av procentandelen av det totala värdet av den huvudsakliga gårdsprodukten uttryckt i försäljningsvärde som har sålts under ett givet rapporteringsår per typ av köpare.

C. Typ av kontrakt

Det ska anges om det finns ett skriftligt kontrakt mellan jordbrukaren och köparen om försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukten. Om den givna huvudsakliga gårdsprodukten säljs under olika kontrakt ska endast information om det huvudsakliga kontraktet i fråga om försäljningsvärde rapporteras.

Koder som ska användas:

Nej

P. Prissättning

Om det finns ett skriftligt kontrakt (dvs. det värde som anges under C är 2) ska typen av prissättning för försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukt som omfattas av kontraktet anges.

Koder som ska användas:

1	Statiskt pris (dvs. kontraktet fastställer ett pris som inte ändras oavsett kostnadsfluktuationer, marknadsförhållanden eller andra variabler).

2	Variabelt pris (dvs. kontraktet innehåller en prisformel som fastställer indikatorer, index och/eller beräkningsmetoder som återspeglar förändringar i marknadsförhållanden, kvantiteter samt de levererade produkternas kvalitet och sammansättning).

V. Värdefördelning

Om det finns ett skriftligt kontrakt (dvs. det värde som anges under C är 2) ska det anges huruvida avtalet avgör hur utvecklingen av relevanta marknadspriser för de berörda produkterna eller andra vinster eller förluster på råvarumarknaderna ska fördelas mellan kontraktsparterna, inbegripet genom bonusar eller delning av förluster.

Koder som ska användas:

Nej

R. Kontraktsvillkor

Om det finns ett skriftligt kontrakt (dvs. det värde som anges under C är 2) ska kontraktsvillkor rörande de kvantiteter av varor som ska levereras, leveransfrekvens, samt betalningsvillkor och påföljder vid bristande efterlevnad när det gäller försäljningen av den huvudsakliga gårdsprodukt som omfattas av kontraktet anges.

Koder som ska användas (det är möjligt att välja flera alternativ):

1.	Kontraktet kräver regelbundna leveranser av produkterna under hela kontraktets löptid.

2.	Kontraktets löptid är upp till 1 år utan klausul om automatisk förlängning (dvs. alla villkor som ingår i kontraktet, utöver priset, förlängs automatiskt, inklusive leveransfrekvens, betalningsvillkor osv.).

3.	Betalningarna för de produkter som levereras enligt kontraktet ska göras inom 30 dagar från det att varorna levererats.

4.	Kontrakten innehåller påföljder för producenten vid bristande efterlevnad och/eller vid force majeure.

TabellDI

Innovation och digitalisering

Tabellens struktur

Kategorier av innovation och digitalisering		Kod

		Kolumner
Informationsgrupp		Deltagande	Användning
Informationsgrupp		P	U
IN	Innovationsprojekt och innovationsnätverk
FM	Gårdsledning
PF	Precisionsjordbruk
LM	Maskiner för djurskötsel

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod	Beskrivning	Grupp	P	U
110	Forsknings- och innovationsprojekt	IN		–
120	Operativ grupp inom EIP	IN		–
130	Demonstrationsjordbruk	IN		–
140	Jordbrukarnätverk	IN		–
150	Andra nätverk	IN		–
210	Informationssystem för gårdsledning	FM	–
310	Robotteknik för vegetabilieproduktion	PF	–
320	Metoder för variabel dosering	PF	–
330	Precisionsövervakning av grödor	PF	–
410	Övervakning av djurs hälsa och välbefinnande	LM	–
420	Automatiska utfodringssystem	LM	–
430	Automatisk reglering av stallklimat	LM	–
440	Mjölkningsrobotar	LM	–

Beskrivning av kategorier

110 Forsknings- och innovationsprojekt

Forsknings- och innovationsprojekt som genomförs av företag syftar till innovation och införande av nya produkter och tjänster eller till att förbättra det befintliga utbudet. De kan vara ett resultat av samarbete mellan jordbrukare, forskare och andra företag genom en fleraktörsstrategi som ökar forsknings- och innovationsinsatserna och gårdarnas användning av forsknings- och innovationsresultat.

120 Operativ grupp inom EIP

En operativ grupp inom EIP-AGRI omfattar partner med kompletterande kunskap (t.ex. vetenskaplig, teknisk, organisatorisk osv.) som gemensamt skapar praktiska lösningar för jordbruk, skogsbruk och landsbygdssamhällen i ett innovationsprojekt. Den kan omfatta olika aktörer från de europeiska kunskaps- och innovationssystemen inom jordbruket (Akis), däribland jordbrukare, skogsbrukare, forskare, rådgivare, företag, miljögrupper, konsumentintressegrupper eller andra icke-statliga organisationer för att främja innovation inom jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden.

130 Demonstrationsjordbruk

Ett demonstrationsjordbruk (eller experiment- eller mönsterjordbruk) bidrar till forskning eller demonstrerar olika jordbruksmetoder.

140 Jordbrukarnätverk

Ett jordbrukarnätverk är ett sätt för jordbrukare att utbyta information och teknisk kunskap samt att skapa möjligheter för regelbundna kontakter.

150 Andra nätverk

Andra jordbruksnätverk omfattar initiativ som Leader och smarta byar.

210 Informationssystem för gårdsledning

Ledningsinformationssystem är beslutsstödverktyg, antingen på en egen dator eller via ett onlinesystem. De omfattar (men är inte begränsade till) verktyg som t.ex. en digital fältbok eller en digital stambok).

310 Robotteknik för vegetabilieproduktion

Det omfattar självkörande maskiner, bärplockningsrobotar, högprecisionsutrustning baserad på RTK-GPS (med en mätnoggrannhet på 1 cm) och annan utrustning. Utrustning som använder GPS-vägledning för applicering av växtskyddsmedel och utrustning för bandsprutning av växtskyddsmedel ingår också.

320 Metoder för variabel dosering

När det gäller metoder för variabel dosering baseras doseringen på arealens exakta läge eller egenskaper. De används för en eller flera av följande jordbruksaktiviteter:

—

Gödsling.

—	Växtskydd.

—	Ogräsrensning.

—

Sådd.

—	Plantering.

—

Annan.

330 Precisionsövervakning av grödor

Övervakning av grödor med hjälp av en eller flera följande tekniker:

—	Väderstationer.

—	Digitala karttjänster (kartläggning av jordkvalitet, kartläggning av skörd, kartläggning av normaliserat vegetationsindex (NDVI-kartläggning)).

—	Jordskanning.

—	Sensorer för övervakning av skörd.

—

Annan.

410 Övervakning av djurs hälsa och välbefinnande

Övervakning av gårdens djur med hjälp av en eller flera av följande tekniker:

—	Kameraövervakning.

—	Ljudövervakning.

—	Varningssystem.

—	Aktivitetssensorer.

—	Djurspårning.

—	Hälsoövervakning (t.ex. temperatur, vikt, hälta eller mastit).

—	Registrering av foderintag.

—	Registrering av vätskeintag.

—

Annan.

420 Automatiska utfodringssystem

Automatiska utfodringssystem för djur automatiserar och optimerar utfodringsprocessen, tillhandahåller konsekvent och kontrollerad foderleverans till djuren samtidigt som arbetsinsatsen minimeras och ett effektivt resursutnyttjande säkerställs.

430 Automatisk reglering av stallklimat

Utrustning för automatisk reglering av inomhusklimat, inklusive temperaturreglering, ventilation, fuktighetskontroll, belysningskontroll, larm och övervakningssystem.

440 Mjölkningsrobotar

Automatiska mjölkningssystem som ersätter mjölkning för hand.

BESKRIVNING AV KOLUMNERNA

Deltagande (P)

Koden anger om gården har deltagit i innovationsprojekt eller innovationsnätverk under de senaste tre åren. Följande koder ska användas:

Nej.

Ja.

Användning (U)

Koden anger om jordbrukaren ägde, hyrde eller använde den berörda tekniken under rapporteringsåret. Det kan inkludera en tjänsteleverantörs användning av en viss teknik om den teknik som används för att utföra jordbruksverksamheten anges i kontraktet eller i fakturorna eller om jordbrukaren är medveten om den teknik som används genom direkt kunskap eller information. Följande koder ska användas:

Nej.

Ja.

Tabell OF

Andelen inkomster utanför gården (riktvärde)

Tabellens struktur

		Kolumn
Informationsgrupp		Kod
		C
OI	Inkomster utanför gården

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod	Beskrivning	Grupp	C
100	Andelen inkomster utanför gården	OI
200	Källor till inkomster utanför gården	OI

Informationsgruppen om inkomster utanför gården avser jordbrukarens inkomster från annan sysselsättning än jordbruksarbete och annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården. Det omfattar anställning utanför gården och egenföretagande för oavlönade företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare eller driftsledare/ej företagare. Om inkomstvärdena ännu inte är kända för ISJH-rapporteringsåret kan observationsperioden avse den föregående inkomstreferensperioden på 12 månader, dvs. det föregående kalenderåret eller beskattningsåret för både inkomster från gården och inkomster utanför gården (t.ex.2026 års inkomster från och utanför gården som beaktas för ISJH-rapporteringsåret 2027). Observationsperioden (dvs. ISJH-rapporteringsåret eller den föregående inkomstreferensperioden på 12 månader) som tillämpas av varje medlemsstat ska delges kommissionen i rimlig tid för inrättandet av det datoriserade överförings- och kontrollsystemet som avses i artikel 11.1 i denna förordning.

Följande kategorier ska användas:

OF.OI.100.C. Andelen inkomster utanför gården

En uppgift ska lämnas om riktvärdet för andelen inkomster utanför gården jämfört med inkomster från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet (dvs. en uppgift om huruvida inkomsten utanför gården är högre eller lägre än jordbruksinkomsten och i vilken utsträckning). Följande koder ska användas:

0	Ingen inkomst utanför gården – dvs. inkomster utanför gården är 0.

1	Inkomster utanför gården är en sekundär inkomstkälla – dvs. inkomsterna utanför gården är lägre än 50 % jämfört med inkomsterna från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet.

2	Inkomster utanför gården är en betydande inkomstkälla – dvs. inkomsterna utanför gården är 50–100 % jämfört med inkomsterna från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet.

3	Inkomster utanför gården är större än inkomsten från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet – dvs. inkomsterna utanför gården är mer än 100 % jämfört med inkomsterna från jordbruk och annan inkomstbringande verksamhet.

Följande beräkningsformel kan användas för att skatta andelen inkomster utanför gården:

Andel =

× 100

En sådan beräkning krävs dock inte och bör särskilt inte utföras när resultatet, på grund av vissa inkomstvärden (t.ex. negativ inkomst), inte skulle vara meningsfullt.

OF.OI.200.C. Källor till inkomster utanför gården

Källorna till inkomster utanför gården ska anges om den kod som används i OF.OI.100.C inte är 0. Följande koder ska användas:

1	Främst sysselsättning.

2	Främst egenföretagande.

Tabell FP1

Jordbruksmetoder 1

Miljö- och klimatanpassade jordbruksmetoder är alla skyddsåtgärder, åtaganden eller investeringsåtgärder som vidtas av en jordbrukare eller en markförvaltare i syfte att förbättra jordbrukets miljöförhållanden och begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna.

Tabellens struktur

	Kategori av jordbruksmetoder	Kod (*)
Informationsgrupp		Areal	Kvantitet
Informationsgrupp		TA	Q
TI	Jordbearbetning		—
SC	Marktäckning		—
OF	Organisk gödsling
AL	Användning av kalk	—

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Grupp	Beskrivning	TA	Q
100	TI	Konventionell jordbearbetning		—
200	TI	Ingen jordbearbetning		—
300	TI	Bevarande (låg) jordbearbetning		—
400	SC	Marktäckning under vintern på åkermark		—
500	SC	Örtartat täcke i permanenta grödor		—
600	OF	Användning av kompost	—
700	OF	Användning av rötrester eller näringsrika fraktioner	—
800	OF	Gröngödsling		—
900	OF	Användning av avloppsslam	—
1000	AL	Användning av kalk	—

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL FP1

TI Jordbearbetning

För varje post ska arealen (TA) för de olika metoderna för jordbearbetning anges. Arealen ska anges i ar (100 ar = 1 hektar).

SC Marktäckning

För varje post ska den täckta arealen (TA) anges. Arealen ska anges i ar (100 ar = 1 hektar).

OF Organisk gödsling

För varje post ska kvantiteten (Q) anges, med undantag för gröngödsling för vilken areal (TA) ska registreras. Mängden organiskt gödselmedel som används under rapporteringsåret ska anges i deciton (100 kg). För gröngödsling avser arealen den totala areal som är planterad med grödor och som används särskilt för detta ändamål. Arealen ska anges i ar (100 ar = 1 hektar).

AL Användning av kalk

För varje post ska kvantiteten (Q) anges. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

Kategorier av jordbruksmetoder

100 Konventionell jordbearbetning

Jordbearbetning som innebär att jorden vänds, normalt med en vändskiveplog eller en tallriksplog som primär jordbearbetning, följt av sekundär jordbearbetning med en tallriksharv.

200 Ingen jordbearbetning

Praxis där grödan sås direkt i jord som inte har bearbetats sedan skörden av den föregående grödan (även kallad direktsådd). Ogräsbekämpning uppnås genom användning av herbicider och/eller lämplig marktäckning och andra metoder som mellangrödor eller insådd och stubb bibehålls för erosionskontroll. Ingen jordbearbetning tillämpas mellan skörd och sådd. Metoder för sådd under skärm ska anges i denna kategori.

300 Bevarande (låg) jordbearbetning

Bevarande (låg) jordbearbetning avser jordbearbetningsmetoder eller jordbearbetningssystem som inte innebär att marken vänds. I denna kategori ingår jordbearbetningsmetoder som innebär låga grader av markstörning (t.ex. minimal jordbearbetning, alvplöjning, icke-vändning eller ytvändning), samt jordbearbetning i remsor eller zoner, tandad jordbearbetning eller vertikal jordbearbetning och jordbearbetning med jordupphöjning.

400 Marktäckning under vintern på åkermark

Arealen åkermark som är täckt (inte bar) under vintern. Detta omfattar följande:

—	Areal som odlas med regelbundna vintergrödor.

—	Areal som odlas med täckgrödor, fånggrödor och/eller växter som sås särskilt för att hantera jorderosion, bördighet och kvalitet, vatten, ogräs, skadegörare, sjukdomar, biologisk mångfald och vilda djur, mellan skörd och sådd, under vintern.

—	Åkermark som täcks med skörderester och stubb från föregående odlingssäsong och/eller mark som är täckt med täckmaterial (löst lager material som antingen är naturligt, t.ex. strö, gräs, halm, löv, beskärningsrester, bark eller sågspån, eller konstgjort, t.ex. papper eller syntetfiber).

500 Örtartat täcke i permanenta grödor

Areal täckt av örtartad vegetation, antingen spontan eller planterad (inklusive täckgrödor), på utnyttjad jordbruksareal som upptas av permanenta grödor. Det omfattar örtartat täcke mellan raderna i vinodlingar och fruktträdgårdar som planterats i rader samt arealen mellan träd i fruktträdgårdar som inte är planterade i rad. För att beaktas ska det örtartade täcket ha bibehållits under minst 6 månader under rapporteringsåret.

600 Användning av kompost

Kompost är produkten av kompostering, en biologisk process där biologiskt nedbrytbart avfall utsätts för anaerob eller aerob nedbrytning och som resulterar i en produkt som används på mark eller för produktion av odlingssubstrat. Kompost bereds vanligen genom nedbrytning av växt- och matavfall, återvinning av organiskt material och gödsel.

700 Rötrester eller näringsrika fraktioner

Användning av rötrester eller näringsrika fraktioner som återvunnits från gödsel. Rötrester är en restprodukt som inte bryts ned i den anaeroba nedbrytningsprocessen, såsom den som används för produktion av biogas. Olika typer av fraktioner och rötrester ingår i denna kategori, t.ex. fraktioner av flytgödsel, fraktioner av fastgödsel, rötrester av endast gödsel, samrötrester, flytande fraktioner av rötrester, mineralkoncentrat av gödsel/rötrester.

800 Gröngödsling

Den totala areal som planterats med grödor som används för gröngödsling ska rapporteras. Gröngödselgrödor är växter som odlas, skärs och införlivas i marken för att öka markens bördighet. Senap, rädisa och vissa baljväxter används som gröngödsel. Inblandning av halm eller skörderester från huvudgrödorna ska inte betraktas som gröngödsling.

900 Användning av avloppsslam

Halvfast restmaterial som produceras som biprodukt vid avloppsrening av industriellt eller kommunalt avloppsvatten.

1000 Användning av kalk

Applicering på jord av kalciumrika (Ca) och magnesiumrika (Mg) material i olika former, t.ex. lera, krita, kalksten, bränd kalk eller släckt kalk.

Tabell FP2

Jordbruksmetoder 2

Tabellens struktur

	Kategori av jordbruksmetoder	Kod (*)

Informationsgrupp		Kolumner
		Areal
		TA
CR	Växelbruk
LU	Särskilda markanvändningar

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Grupp	Beskrivning	TA
100	CR	Växelbruk
200	LU	Trädjordbruk
300	LU	Paludikultur

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL FP2 – Jordbruksmetoder 2

CR Växelbruk

Den totala arealen (TA) ska anges. Arealen ska anges i ar (100 ar = 1 hektar).

LU Särskilda markanvändningar

Den totala arealen (TA) ska anges. Arealen ska anges i ar (100 ar = 1 hektar).

Kategorier av jordbruksmetoder

100 Växelbruk

Total areal med växelbruk. Växelbruk innebär att grödor som odlas på ett visst fält byts ut enligt ett bestämt mönster eller i en bestämd följd under flera på varandra följande skördeår så att grödor av samma art inte odlas utan avbrott på samma fält. Växelbruk tillämpas på åkermark som odlas för vegetabilieproduktion eller uttagen areal (mindre än fem år). Arealen på ett markområde ska betraktas som en del av ett växelbruk så snart den inte har planterats eller kontinuerligt täckts med samma gröda eller legat i träda under de senaste 3 åren.

Följande grödor ska inte beaktas vid beräkningen av arealen för växelbruk:

—	Åkermark under glas eller högt skydd som ger tillträde.

—	Odlad svamp.

200 Trädjordbruk

Trädjordbruk är en typ av system för markanvändning där vedartade fleråriga växter (träd, buskar) avsiktligt används på samma markförvaltningsenhet tillsammans med jordbruksgrödor, gräsmarker och/eller djur.

300 Paludikultur

Areal med paludikultur, definierat som en typ av markanvändning där intakt eller återvätad torvmark används för att producera biomassa för kommersiella ändamål.

Tabell NM1

Användning och hantering av näringsämnen – Gödsellagring

Tabellens struktur

	Kategori av system för gödsellagring	Kod (*)

Informationsgrupp		Kolumner
		Andel
		S
MS	Anläggningar för gödsellagring

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning	S
100	Lagring av fastgödsel i högar
200	Lagring av fastgödsel i komposthögar
300	Lagring av fastgödsel i gropar under djurens inhysning
400	Lagring av fastgödsel i djupströsystem
500	Lagring av flytande gödsel/flytgödsel utan täckning
600	Lagring av flytande gödsel/flytgödsel med genomtränglig täckning
700	Lagring av flytande gödsel/flytgödsel med ogenomtränglig täckning
800	Lagring av fastgödsel i andra anläggningar som inte anges på annat ställe
900	Lagring av flytande gödsel/flytgödsel i andra anläggningar som inte anges på annat ställe
1000	Daglig spridning av fastgödsel
1100	Daglig spridning av flytande gödsel/flytgödsel

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL NM1 – Gödsellagring

MN Anläggningar för gödsellagring

Uppgifterna ska rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

Lagringsanläggningarna för gödselhanteringssystem omfattar lagring av fastgödsel och flytande gödsel/flytgödsel.

—

Flytande gödsel är urin från tamdjur, eventuellt med liten mängd avföring och/eller vatten. Flytande gödsel har upp till 4 % torrsubstans. Flytgödsel är gödsel i flytande form, dvs. en blandning av avföring och urin från tamdjur, eventuellt med vatten och/eller en liten mängd strö. Andelen torrsubstans är 4–20 %. När det gäller ISJH beaktas flytande gödsel och flytgödsel tillsammans.

—	Fastgödsel, inklusive stallgödsel, är avföring, med eller utan strö, från tamdjur, eventuellt med en liten mängd urin. Fastgödsel har minst 20 % torrsubstans. Den hanteras med frontlastare och/eller grepar.

Beskrivning av kategorier av system för gödsellagring

100 Lagring av fastgödsel i högar

Gödsel som lagras i öppna högar eller staplar eller i en öppen anläggning, vanligtvis för en period på flera månader. Dessa anläggningar kan ha eller inte ha tak, eller kan vara täckta eller inte täckta.

200 Lagring av fastgödsel i komposthögar

Gödsel som lagras i slutna komposthögar som luftas och/eller blandas.

300 Lagring av fastgödsel i gropar under djurens inhysning

Gödsel som lagras med lite eller inget tillsatt vatten, vanligtvis under spaltgolv i en sluten djuranläggning, vanligtvis under kortare tid än ett år. Här ingår djupströ från nötkreatur och svin och fjäderfägödsel utan strö.

400 Lagring av fastgödsel i djupströsystem

Gödsel som ackumuleras under en produktionscykel, som kan löpa på mellan sex och tolv månader.

500 Lagring av flytande gödsel/flytgödsel utan täckning

Gödsel som lagras i tankar eller dammar utan täckning, vanligtvis under kortare tid än ett år. Omfattar anaeroba dammar utan täckning och dammar för aerob behandling.

600 Lagring av flytande gödsel/flytgödsel med genomtränglig täckning

Gödsel som lagras i tankar eller dammar som har genomtränglig täckning (t.ex. lera, halm eller svärmtäcke), vanligtvis under kortare tid än ett år.

700 Lagring av flytande gödsel/flytgödsel med ogenomtränglig täckning

Gödsel som lagras i tankar eller dammar som har ogenomtränglig täckning (t.ex. högdensitetspolyeten eller täckning med undertryck), vanligtvis under kortare tid än ett år.

800 Lagring av fastgödsel i andra anläggningar som inte anges på annat ställe

Lagring av fastgödsel i andra anläggningar som inte anges på annat ställe

900 Lagring av flytande gödsel/flytgödsel i andra anläggningar som inte anges på annat ställe

Lagring av flytande gödsel/flytgödsel i andra anläggningar som inte anges på annat ställe

1000 Daglig spridning av fastgödsel

Gödsel som rutinmässigt flyttas från anläggningen och sprids på åkermark eller betesmark inom 24 timmar från utsöndringen.

1100 Daglig spridning av flytande gödsel/flytgödsel

Gödsel som rutinmässigt flyttas från anläggningen och sprids på åkermark eller betesmark inom 24 timmar från utsöndringen.

Beskrivning av kolumnerna

Andel (S)

Den avser andelen (i procent) egenproducerad fastgödsel som lagras i varje typ av lagringsanläggning (%) och andelen egenproducerad flytande gödsel/flytgödsel som lagras i varje typ av lagringsanläggning (%).

Tabell NM2

Användning och hantering av näringsämnen – Gödslingsmetoder

Tabellens struktur

	Kategori av gödslingsmetod	Kod (*)

Informationsgrupp		Kolumner
		Kod
		Andel	Kvantitet
		S	Q
MA	Gödslingsmetoder

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning	S	Q
100	Bredspridning av fastgödsel, nedbrukning inom 4 timmar		–
110	Bredspridning av flytande gödsel/flytgödsel, nedbrukning inom 4 timmar		–
120	Bredspridning av fastgödsel, nedbrukning efter 4 timmar		–
130	Bredspridning av flytande gödsel/flytgödsel, nedbrukning efter 4 timmar		–
140	Bredspridning av fastgödsel, utan nedbrukning		–
150	Bredspridning av flytande gödsel/flytgödsel, utan nedbrukning		–
160	Bandspridning av flytande gödsel/flytgödsel, med släpslang		–
170	Bandspridning av flytande gödsel/flytgödsel, med släpfot		–
180	Myllning av flytande gödsel/flytgödsel, grund/öppen skåra		–
190	Myllning av flytande gödsel/flytgödsel, djup/stängd skåra		–
200	Fastgödsel använd i egen biogasanläggning (egenproducerad)
210	Flytande gödsel/flytgödsel använd i egen biogasanläggning (egenproducerad)
220	Export av fastgödsel från gården	–
230	Export av flytande gödsel/flytgödsel från gården	–
240	Import av fastgödsel till gården	–
250	Import av flytande gödsel/flytgödsel till gården	–

Kategorier av gödslingsmetoder

100 Bredspridning av fastgödsel, nedbrukning inom 4 timmar 110 Bredspridning av flytande gödsel/flytgödsel, nedbrukning inom 4 timmar 120 Bredspridning av fastgödsel, nedbrukning efter 4 timmar 130 Bredspridning av flytande gödsel/flytgödsel, nedbrukning efter 4 timmar 140 Bredspridning av fastgödsel, utan nedbrukning 150 Bredspridning av flytande gödsel/flytgödsel, utan nedbrukning

Bredspridning kan användas för spridning av fastgödsel, flytgödsel och flytande gödsel. Spridningstekniker omfattar boxspridare, tankvagnar, dragslangar och bevattningssystem. Bredspridning kräver minst energi och tid och leder till ett enhetligt spridningsmönster.

Omedelbar nedbrukning av gödsel består av metoder som gör det möjligt med omedelbar nedbrukning av fast gödsel eller flytgödsel. För en effektiv reduktion ska nedbrukningen ske så snabbt som möjligt. Detta innebär att den spridda gödseln brukas ned direkt av en maskin för spridning av gödsel eller flytgödsel eller att spridningsmaskinen omedelbart följs av en annan maskin som brukar ned gödseln i jorden (alvkultivator eller tallriksplog). 4-timmarströskeln kan betraktas som den ungefärliga tidsfristen för omedelbar nedbrukning.

160 Bandspridning av flytande gödsel/flytgödsel, med släpslang 170 Bandspridning av flytande gödsel/flytgödsel, med släpfot

Bandspridning är placering av gödselmedel i ett koncentrerat lager eller plats (band) i marken, vanligen 8–15 cm under ytan. Gödselband kan placeras med utsädet, under utsädet, eller båda.

Släpslang: Flytgödsel släpps ut på marknivå till gräsmark eller åkermark genom en rad böjliga slangar. Spridning mellan raderna av växande grödor är möjlig.

Släpfot: Flytgödsel släpps normalt ut genom styva rör som slutar i metallskor som är utformade för att åka längs jordytan och separera grödan så att flytgödsel sprids direkt på jordytan och under grödans täckning. Vissa typer av släpfot är utformade för att skära en grund skåra i jorden för att underlätta infiltration.

180 Myllning av flytande gödsel/flytgödsel, grund/öppen skåra

Grund myllning: spridning av flytande gödsel genom placering i grunda, vertikala skåror, vanligtvis cirka 50 mm djupa och 25–30 cm från varandra, skurna i jorden med hjälp av en tand eller tallrik. De används oftare på gräsmark.

190 Myllning av flytande gödsel/flytgödsel, djup/stängd skåra

Djup myllning: spridning av flytgödsel eller flytande gödsel genom placering i djupa, vertikala skåror, vanligtvis cirka 150 mm djupa, skurna i jorden med hjälp av särskilt utformade tänder. Tänderna är försedda med sidovingar som underlättar spridningen i marken. Vanligtvis används dessa på åkermark eftersom de medför en ökad risk att fysiskt skada grästäcket.

200 Fastgödsel använd i biogasanläggning (egenproducerad) 210 Flytande gödsel/flytgödsel använd i egen biogasanläggning (egenproducerad)

Gödsel som använts för energiproduktion i biogasanläggningar.

220 Export av fastgödsel från gården

Den mängd fastgödsel som exporteras från gården för direkt användning som gödselmedel eller avsedd för industriell bearbetning, oavsett om den säljs, byts eller skänks bort gratis. Detta omfattar gödsel som har använts för energiproduktion och som i ett senare skede ska återanvändas i jordbruket.

230 Export av flytande gödsel/flytgödsel från gården

Den mängd flytande gödsel/flytgödsel som exporteras från gården för direkt användning som gödselmedel eller avsedd för industriell bearbetning, oavsett om den säljs, byts eller skänks bort gratis. Detta omfattar gödsel som har använts för energiproduktion och som i ett senare skede ska återanvändas i jordbruket.

240 Import av fastgödsel till gården 250 Import av flytande gödsel/flytgödsel till gården

Den mängd gödsel som importeras till gården för direkt användning som gödselmedel eller avsedd för industriell bearbetning, oavsett om den köps, byts eller erhålls gratis. Detta omfattar gödsel som har använts för energiproduktion och som i ett senare skede ska återanvändas i jordbruket.

Beskrivning av kolumnerna

Andel (S)

Den andel (i procent) av den totala (egenproducerade och importerade) fastgödsel som har spridits med hjälp av olika spridningsmetoder eller använts i biogasanläggningar (%), och den andel (i procent) av den totala (egenproducerade och importerade) flytande gödsel/flytgödsel som har spridits med hjälp av olika spridningsmetoder eller använts i biogasanläggningar (%).

Kvantitet (Q)

Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg) för fastgödsel och i kubikmeter för flytande gödsel/flytgödsel.

Tabell NM3

Användning och hantering av näringsämnen – Foderinput

Tabellens struktur

	Kategori av foder	Kod (*)
Informationsgrupp		Kolumner
		Kod
		Kvantitet	Antal djur
		Q	N
FI	Foderinput

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Kategori av foder	Q	N
100	Spannmål		-
110	Oljeväxtfrön och produkter framställda av dessa		-
120	Proteingrödor och produkter framställda av dessa		-
130	Biprodukter från bearbetningsindustrin		-
140	Fermenterat foder i bulk (hösilage och ensilage)		-
150	Annat fiberfoder än ensilage		-
160	Fetter och oljor		-
170	Mineraler		-
180	Koncentrat		-
190	Fodertillsatser för metanreduktion	-

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL NM3 – Foderinput

FI Foderinput

För kategorierna 100–180 ska den kvantitet foder som anges vara den mängd foder som importerats till gården (inköpt eller erhållits gratis) och som använts som djurfoder under räkenskapsåret. Kvantiteten ska anges i deciton (100 kg).

För kategori 190 ska antalet mjölkkor och reproduktiva nötkreatur som utfodras i stall och ges tillsatsen 3-NOP för att minska utsläppen från metanbildning i mag-tarmkanalen anges.

Beskrivning av kategorier

100 Spannmål

Här ingår: vete, durumvete, majs, korn, havre, rågvete/triticale, durra/sorgum, råg

110 Oljeväxtfrön och produkter framställda av dessa

Här ingår: extraherat rapsmjöl, extraherat solrosmjöl, extraherade oljeväxtfrön, flingor, andra oljeväxtfrön och produkter framställda av dessa

120 Proteingrödor och produkter framställda av dessa

Här ingår: helfet/extruderad sojaböna (minst 18 % råfetthalt), andra extruderade proteingrödor (foderärter, bondbönor, lupiner), extraherat sojabönsmjöl, andra sojabönsprodukter (flingor och sojabönspellets), torkad alfalfa (pellets och mjöl), andra proteingrödor och produkter framställda av dessa

130 Biprodukter från bearbetningsindustrin

Här ingår: spannmål och majs DDGS/WDGS, torr och våt CGF, majsglutenmjöl (CGM), majsgroddar, betmassa, melass, biprodukter från mältning (kli), mejeribiprodukter, biprodukter från ölindustrin, biprodukter från konservering, andra biprodukter från bearbetningsindustrin

140 Fermenterat foder i bulk (hösilage och ensilage)

Här ingår: majs med kolvar och blad, gräs, grönfoder (sockersorghum, råg, korn), baljväxtfoder (alfalfa, klöver osv.), foderkål (rybs, foderkål), grönfoderblandning (höst, vår), rot-, knöl- och pumpfoder, annat fermenterat foder i bulk (hösilage och ensilage)

150 Annat fiberfoder än ensilage

Här ingår: hö, halm, betesgräs, övrigt annat fiberfoder än ensilage

160 Fetter och oljor

170 Mineraler

Här ingår: fosfathaltiga material, kalksten, salt osv.)

180 Koncentrat

Här ingår: helfoder, mjölkersättning, kompletteringsfoder, förblandningar

190 Fodertillsatser för metanreduktion

Fodertillsatsen 3-NOP för att minska utsläppen från metanbildning i mag-tarmkanalen. Den kan endast ges till mjölkkor och reproduktionsdjur, och endast när de utfodras i stall.

Tabell ST

Jordundersökning

Denna information är frivillig för medlemsstaterna. Om medlemsstaterna beslutar att tillhandahålla denna information får resultaten av jordundersökningar lämnas in om de finns tillgängliga och har genomförts under de senaste fem åren. Jordundersökningen avser ett enda skifte där provtagningen ägde rum. Om fler än en undersökning har utförts på samma skifte under de senaste fem åren ska information från den senaste undersökningen lämnas in. Om uppgifter avseende fler än ett skifte finns tillgängliga är det möjligt att ange flera poster.

Tabellens struktur

	Skiftesidentifiering	Kod (*)
	Kategorier av undersökning	Kod (**)

Informationsgrupp			Kvantitet
Informationsgrupp			Q
ST	Jordundersökning

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (**)	Beskrivning	Q
100	Bulkdensitet i matjorden (g/cm3)
110	Bulkdensitet i alven (g/cm3)
120	Markens vattenhållningskapacitet (% av vattenvolym/volym mättad jord)
130	Markerosion (ton/ha/år)
140	Markens basrespiration (mm3 O2/g/hr) i torr jord
150	Marktextur
160	Markens surhetsgrad (pH)
170	Organiskt kolinnehåll i marken (SOC) (g/kg)
180	Elektrisk ledningsförmåga (dS/m – decisiemens per meter)
190	CaCO3 (m/m %)
200	Kväve i marken (g/cm3)
210	Extraherbart fosfor (mg/kg) (enligt ISO 11263:1994)
220	K2O (mg/kg)
230	Cd (μg/kg)
240	Cu (μg/kg)
250	Pb (μg/kg)
260	Zn (μg/kg)

Tabell BD1

Biologisk mångfald – landskapselement

Tabellens struktur

Informationsgrupp		Kolumner
LF	Typ av landskapselement	Förekomst	Areal
		P	TA

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod	Grupp	Beskrivning	P	TA
100	LF	Terrasser
110	LF	Häckar, enskilda träd eller träddungar, trädrader
120	LF	Åkerkanter, jordlotter eller buffertremsor
130	LF	Diken
140	LF	Vattendrag
150	LF	Mindre dammar
160	LF	Mindre våtmarker
170	LF	Stenmurar
180	LF	Stenrösen
190	LF	Kulturella element
200	LF	Annan

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL BD1 – Landskapselement

LF Landskapselement. Varje företag ska registrera förekomsten (P) av landskapselement på gårdsarealen.

Följande koder ska användas:

Nej.

Ja.

Det är frivilligt att ange landskapselementens areal. Arealen (TA) ska anges i ar (100 ar = 1 hektar).

Beskrivning av kategorier

100 Terrasser

Terrasserade sluttningar är antropogena strukturer som skapats för att minska risken för erosion och som består av ett eller flera ”steg” (branta sektioner täckta av permanent vedartad eller gräsrik vegetation eller stenmurar) och ”markblock” (plana sektioner som används för jordbruksproduktion, åtskilda av stegen). Örtartad vegetation anses vara en integrerad del av terrasser.

110 Häckar, enskilda träd eller träddungar, trädrader

Omfattar isolerade träd, träd på rad, häckar, strandnära vedartad vegetation (längs vattendrag) eller smala remsor (< 20 m) mark som är täckt av träd och buskar i ett jordbrukssammanhang. Denna typ kan också omfatta mindre grupper av träd, dungar eller mindre grupper av vedartad delvis naturlig vegetation i ett jordbrukssammanhang. Om det finns ett grässkikt (örtskikt) under den vedartade vegetationen anses det vedartade skiktet även innefatta det underliggande grässkiktet. Den maximala arealen för ett vedartat landskapselement är 0,5 ha.

120 Åkerkanter, jordlotter eller buffertremsor

Åkerkanter, jordlotter eller buffertremsor består av permanent delvis naturlig örtartad vegetation (vanligtvis gräs och/eller fleråriga örter) i ett jordbrukssammanhang som inte används direkt för bete eller foderproduktion. Detta kan omfatta åkerkanter, buffertremsor (längs diken eller dammar) eller andra mindre delar av delvis naturlig örtartad vegetation så länge de ligger mellan åkermark och mark med permanenta grödor. Bredden på denna typ av landskapselement är minst 1 m (för att säkerställa beständighet). Denna typ av landskapselement omfattar dock inte skiften med aktivt förvaltade gräsmarker (som används för bete eller foderproduktion) och stora jordlotter av naturliga och delvis naturliga gräsmarker (bredare än 20 m). Dessutom ska inte heller markvägar med gräs, gräsremsor mellan raderna på vinodlingar/fruktodlingar (de ska anges under variabel 680) och ”gräsmarksmarginaler” som ligger bredvid gräsmarksområden anges. Landskapselement med permanent gräs/permanenta örter omfattar inte grässkiktet under ett vedartat skikt eller våtmarkvegetation. Det omfattar tillfälligt örtartade delar, som består av smala områden av åkermark som planterats med icke-produktiva grödor eller blomrik vegetation (ogräs, träda) i åkermark eller permanenta grödor (vanligtvis längs åkerkanter), som avsiktligt sås av jordbrukarna för att stödja den biologiska mångfalden.

Det omfattar inte areal i tabell I under kategorierna 30100 (betesmark och ängsmark), 30200 (naturlig betesmark), 30300 (permanent gräsmark).

130 Diken, 140 Vattendrag

Omfattar mindre vattendrag i ett jordbrukssammanhang, inklusive den öppna vattenytan av vattendrag, diken och mindre kanaler och angränsande våtmarksvegetation upp till högst 20 m bredd. Diken som är torra vid tidpunkten för observation kan också anges om växtligheten tyder på en regelbunden förekomst av vatten. Uteslutningar: Konstgjorda konstruktioner (kanaler med betongväggar och underjordiska konstruktioner) omfattas inte.

150 Mindre dammar, 160 Mindre våtmarker

Denna typ av landskapselement omfattar små spridda landskapselement som kännetecknas av våtmarker och vattenförekomster i ett jordbrukssammanhang med en storlek av högst 0,5 ha. Typen omfattar även ansamlingar av stillastående vatten som bildas naturligt (t.ex. våtmarker, sjöar, naturliga laguner, avrinningsområden) eller artificiellt (t.ex. gruvor och vattenhål). Mindre dammar kan innehålla ett centrum av öppet vatten och en angränsande våtmark, som kännetecknas av våtmarksvegetation (t.ex. vass eller agområden) som är anpassad till och beroende av den regelbundna förekomsten av ytvatten och höga vattennivåer. Uteslutningar: reservoarer med kanter av betong eller plast och sänkor som används som deponier.

170 Stenmurar, 180 Stenrösen

Denna typ av landskapselement omfattar högar av sten i ett jordbrukssammanhang och terrasserade jordbrukslandskap. Sådana element kan vara naturliga (t.ex. äldre stenar) eller antropogena, ofta historiska, föremål (t.ex. kallmurar, röjningsrösen, terrasser). Om träd och buskar (lianer) täcker stenen ska båda elementen anges.

190 Kulturella element

Denna typ av landskapselement kan omfatta monument, arkeologiska platser, kulturarvsobjekt (såsom brunnssvänglar, gravhögar) och historiska/traditionella byggnader.

Tabell BD2

Biologisk mångfald – Biologisk bekämpning och gräsmarksdrift

Tabellens struktur

	Kategori av jordbruksmetoder	Kod (*)
		Areal	Tid (Frivilligt)	Kod
		TA	T	C
BI	Biologisk bekämpning	—	—
GR	Gräsmarksdrift

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Grupp	Beskrivning	TA	C	T Frivilligt
100	BI	Biologisk bekämpning	—		—
110	BI	Biologisk bekämpning med mikrobiella medel	—		—
120	BI	Biologisk bekämpning med makrobiella medel	—		—
130	BI	Biologisk bekämpning med semiokemikalier	—		—
140	BI	Biologisk bekämpning med naturliga ämnen	—		—
200	GR	Areal som slagits en gång om året		—	—
210	GR	Areal som slagits två gånger om året		—	—
220	GR	Areal som slagits tre eller fler gånger om året		—	—
250	GR	Återsådd av gräsmark		—	—
260	GR	Plöjning av gräsmark		—	—
270	GR	Tidpunkt för första slåtter	—	—

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL BD2

BI Biologisk bekämpning

Följande koder ska användas:

0	Metoden tillämpades inte på gården under rapporteringsåret.

1	Metoden tillämpades på gården under rapporteringsåret.

GR Gräsmarksdrift

För kategorierna 200–260 ska arealen (TA) anges i ar (1 ha = 100 ar), för kategori 270 ska tidpunkten för första slåtter (T) anges. Det är frivilligt att ange tidpunkt för första slåtter.

Kategorier av biologisk bekämpning

100

Med biologisk bekämpning avses bekämpning av skadegörare på växter eller växtprodukter med hjälp av naturliga metoder av biologiskt ursprung eller ämnen som är identiska med dem, t.ex. mikroorganismer, semiokemikalier, extrakt av växtprodukter enligt definitionen i artikel 3.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 (11), eller ryggradslösa makroorganismer.

110	Makrobiella medel: flercelliga organismer: insekter, rovkvalster, parasitoida steklar och gynnsamma nematoder som livnär sig på skadedjur. Frivilliga uppgifter.

120	Mikrobiella medel: encelliga organismer: bakterier (t.ex. Bacillus thuringiensis) svampar (t.ex. Trichoderma), virus och produkter framställda av dessa. Frivilliga uppgifter.

130	Semiokemikalier: kemikalier som avges av organismer för att påverka andras beteende (t.ex. feromoner, allelokemikalier). Frivilliga uppgifter.

140	Naturliga ämnen: ämnen som härrör från naturliga material som djur, växter, bakterier och vissa mineraler. Frivilliga uppgifter.

Kategorier av gräsmarksdrift

200–220

För gräsmark som har slagits under rapporteringsåret ska den areal som slagits en gång, två gånger, tre gånger eller fler under rapporteringsåret anges i ar (100 ar = 1 hektar).

250	Återsådd av gräsmark Arealen av gräsmark på vilken nya gräsfrön planterades, oavsett om gräsmarken tidigare plöjts eller inte.

260	Plöjning av gräsmark Arealen av gräsmark som har plöjts under rapporteringsåret genom konventionell jordbearbetning (se definition i tabell FP1). Gräsmark som bearbetats med hjälp av bevarande jordbearbetning (se definition i tabell FP1) ska inte anges här.

270

Tidpunkt för första slåtter motsvarar den period på året då större delen av gräsmarksarealen först slogs. Denna information är frivillig för medlemsstaterna.

För kolumn T ska följande koder användas:

Januari.

Februari.

3	Första hälften av mars.

4	Andra hälften av mars.

5	Första hälften av april.

6	Andra hälften av april.

7	Första hälften av maj.

8	Andra hälften av maj.

9	Första hälften av juni.

10	Andra hälften av juni.

11	Första hälften av juli.

12	Andra hälften av juli.

13	Första hälften av augusti.

14	Andra hälften av augusti.

15	September.

Oktober.

November.

December.

Tabell WT

Vattenförvaltning

Tabellens struktur

	Kategori av vattenförvaltning	Kod (*)

Informationsgrupp		Kolumner
Informationsgrupp		C
WS	Vattenkälla
PT	Betalningsvillkor
BM	Införande av bästa förvaltningspraxis

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning	Grupp	C
100	Vattenkälla	WS
200	Betalningsvillkor	PT
300	Införande av bevattningsscheman	BM
400	Införande av återvinningssystem för nedströmsvatten	BM

Beskrivning av kategorier

100 Vattenkälla

Följande koder ska användas för att ange anläggningens huvudsakliga vattenkälla för bevattning:

1	Lagring av nederbörd.

2	Naturliga eller konstgjorda ytvattendrag.

3	Grundvatten.

4	Vattenförsörjning via huvudnätet.

5	Återanvändning av avloppsvatten (återvunnet vatten) (12).

Annan.

7	Gården har inget bevattningssystem.

200 Betalningsvillkor för vatten för konstbevattning

Koder som ska användas:

1	Betalade inte för vatten.

2	Betalade en avgift baserad på den areal som bevattnats.

3	Betalade en avgift baserad på vattenvolymen.

4	Andra betalningsvillkor.

300 Införande av bevattningsscheman

Koder som ska användas:

Nej.

Ja.

Med bevattningsplanering avses ett bevattningssystem där vatten används för odling enligt på förhand fastställda scheman som bygger på övervakning av markens vattenstatus och grödans vattenbehov.

400 Återvinning av nedströmsvatten

Koder som ska användas:

Nej.

Ja.

Återvinning av nedströmsvatten innebär att återvinningsbart vatten från bevattning återsamlas och används för att trygga försörjningen av bevattningsvatten och/eller förbättra vattenkvaliteten utanför anläggningen. Ett återvinningssystem för nedströmsvatten är ett bevattningssystem där vissa anläggningar har installerats för insamling, lagring och transport av nedströmsvatten från bevattning för återanvändning.

Tabell I2

Användning av växtskyddsmedel

Tabellens struktur

Skiftesidentifiering (frivilligt)		Kod (*)
Kategori av gröda (frivilligt)		Kod (**)
Enhet		Kod (***)
Verksamt ämne		Kod (****)

Informationsgrupp			Kolumner
			Kvantitet
			Q
PP	Användning av växtskyddsmedel

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL I1

Mängden växtskyddsmedel som använts under rapporteringsåret ska anges per verksamt ämne.

Kategorierna av grödor motsvarar förteckningen över grödor i tabell I. Uppgifterna per gröda är frivilliga för medlemsstaterna.

Flera alternativ kan väljas.

Koderna för typ av enhet ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (***)	Beskrivning
1	Gram
2	Milliliter
3	Annan

Skiftesidentifiering

Skiftesidentifieringen ska innehålla både den identitet för referensskiften som avses i artikel 2.2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 (13) och den identifiering av jordbruksskiften som avses i artikel 8.3 a i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 (14). Uppgifterna per skifte är frivilliga för medlemsstaterna.

Beskrivning av kolumnerna

Kvantitet (Q): Kvantiteten produkt (verksamt ämne) som använts under rapporteringsåret.

Tabell J1

Användning av antimikrobiella medel

Tabellens struktur


Typ av verksamma ämnen		Kod (*)
Enhet		Kod (**)

Informationsgrupp		Kolumner
		Kvantitet
		Q
AU	Användning av antimikrobiella medel

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL J1

Användning av antimikrobiella medel (AU)

Antimikrobiella medel som under rapporteringsåret används i animalieproduktion för att upprätthålla hälsa och produktivitet.

Beskrivning av kolumnerna

Kvantitet (Q)

Total kvantitet antimikrobiella medel som använts under rapporteringsåret per verksamt ämne.

Koderna för typ av enhet ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (**)	Beskrivning
1	Gram
2	Milliliter
3	Annan

Tabell CS

Miljöcertifieringssystem

Tabellens struktur

	Kategori av certifieringssystem	Kod (*)

Informationsgrupp		Kolumner
Informationsgrupp		C	Y	S
CS	Certifieringsstatus och certifieringsegenskaper

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning	C	Y	S
10	UNI-EN-ISO 14001 (standardcertifiering)			–
20	Emas-certifiering			–
30	Certifiering av kolinlagrande jordbruk			–
40	Andra frivilliga internationella certifieringssystem eller miljömärken
50	Andra frivilliga nationella system

Certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel ger en försäkran (genom en certifieringsmekanism) om att vissa egenskaper hos produkten eller dess produktionsmetod eller produktionssystem har iakttagits.

Omfattar inte: miljöcertifieringssystem som avser ekologiskt jordbruk, såvida de inte innehåller ytterligare krav jämfört med förordning (EU) 2018/848.

Beskrivning av kategorier

10 UNI-EN-ISO 14001 (standardcertifiering)

Gården har ett certifierat kvalitetsledningssystem som överensstämmer med standarden UNI-EN-ISO 14001.

20 Emas-certifiering

Gården har en Emas-certifiering (miljölednings- och miljörevisionsordning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009) (15).

30 Certifiering av kolinlagrande jordbruk

Gården har en certifiering av kolinlagrande jordbruk (16).

40 Andra frivilliga internationella certifieringssystem eller miljömärken

Gården är certifierad enligt ett internationellt erkänt certifieringssystem/miljömärke inom jordbruks- och livsmedelssektorn.

50 Andra frivilliga nationella miljömärken

Gården är certifierad enligt ett nationellt (eller sub-nationellt) certifieringssystem/miljömärke inom jordbruks- och livsmedelssektorn, som är officiellt erkänt på medlemsstatsnivå.

För variablerna 30, 40 och 50 ska frivilliga certifieringssystem eller miljömärken anges om de uppfyller följande grundläggande krav i kommissionens riktlinjer för frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter (2010/C 341/04) (17):

—

Certifieringen av överensstämmelse med systemkraven utförs av ett oberoende organ som har ackrediterats

—

av det nationella ackrediteringsorgan som har utsetts av medlemsstaterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 (18), i enlighet med relevanta europeiska eller internationella standarder och vägledningar som fastställer allmänna krav för organ som handhar produktcertifieringssystem, eller

—	har ackrediterats av en organisation som undertecknat International Accreditation Forums (IAF) multilaterala avtal om erkännande av produktcertifiering.

BESKRIVNING AV KOLUMNERNA

Certifieringsstatus (C)

Koder som ska användas:

0	Gården är inte certifierad.

1	Gården har en aktiv och giltig certifiering.

2	Gården har påbörjat men ännu inte slutfört certifieringsprocessen.

År (Y)

Det år då certifieringsprocessen formellt inleddes. Årtalet ska anges med fyra siffror.

Sektorer som omfattas (S)

Denna information avser den uppsättning standarder, indikatorer, kriterier och åtaganden som gården ska följa för att erhålla och upprätthålla certifieringen. Flera alternativ kan väljas:

1	Utökat ekologiskt jordbruk: miljömärket/systemet bygger på (och överensstämmer med) förordning (EU) 2018/848, men inför ytterligare eller strängare krav.

2	Kolinlagrande jordbruk: omfattar alla metoder som syftar till att öka koldioxidbindningen och/eller minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket, genom markförvaltningstekniker eller andra metoder.

3	Användning och hantering av näringsämnen: omfattar alla metoder/åtaganden om användning av näringsämnen, begränsning av användningen av gödselmedel, t.ex. kvantitet, källa/typ av näringsämne (organiskt, mineraliskt osv.), spridningsteknik, tidpunkt.

4	Djurskydd och djurhälsa: inkluderar åtgärder/åtaganden om inhysningsförhållanden (utrymme, ventilation, ljus, temperatur, fuktighet osv.), tillgång till utomhusbete och utomhusutrymmen, begränsningar av användningen av antimikrobiella medel.

5	Integrerat växtskydd: åtgärder för att optimera och begränsa användningen av växtskyddsmedel, i enlighet med de principer som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG (19).

6	Stöd till biologisk mångfald: alla metoder som syftar till att stödja funktionell biologisk mångfald (pollinatörer, skadedjurspredatorer), såsom skapande och bevarande av landskapselement, delvis naturliga livsmiljöer, plantering av blomningsremsor, skydd för insekter och fåglar, små däggdjur osv.

7	Skogsbruk: metoder som rör hållbar skogsförvaltning.

Tabell EN

Energi

Tabellens struktur

	Kategori av produktion	Kod (*)
Informationsgrupp		Kolumner
		Andel av energibehov	Kod
		S	C
EP	Produktion av förnybar energi på gården		–
EF	Anläggningar för produktion av förnybar energi	–

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod	Grupp	Beskrivning	Andel av energibehovet som täcks av denna källa	Kod
100	EP	Egenproducerad el från förnybara källor (vindkraft, solenergi, biogas, vattenkraft)		–
200	EP	Egenproducerade uppvärmningsbränslen från förnybara källor (ved, pellets, halm, solenergi, biogas, annan biomassa)		–
300	EF	Biogasanläggningar	–
400	EF	Solcellspaneler	–
500	EF	Vindturbiner	–
600	EF	Jordvärmesystem	–

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL EN

EP	Produktion av förnybar energi på gården

EF	Anläggningar för produktion av förnybar energi som används av jordbrukaren

KOLUMNER I TABELL EN

Andel av energibehov (S)

Andel av energibehov ska anges som ett procentintervall som anger den andel av energibehovet som täcks av den specifika källan. Följande koder ska användas:

0 %.

1	> 0 till ≤ 25 %.

2	> 25 % till ≤ 50 %.

3	> 50 % till ≤ 75 %.

4	> 75 % till ≤ 100 %.

> 100 %.

Kod (C)

Ska anges som en kod som indikerar huruvida den aktuella tekniken eller tillgången ägs av jordbrukaren, hyrs, ägs tillsammans med andra partner (t.ex. biogasanläggningar som används av flera gårdar) eller ägs av andra personer (t.ex. solcellspaneler som ägs av andra men som är installerade på gårdens mark). Om jordbrukaren använder mer än en anläggning med olika ägarstrukturer ska koden ange den dominerande typen av ägande.

Följande koder ska användas:

1	Tillgången ägs av jordbrukaren.

2	Tillgången hyrs av jordbrukaren.

3	Tillgången ägs tillsammans med andra partner.

4	Tillgången ägs av andra.

Tabell FL

Förlust på gården av produktion för användning som livsmedel och foder

Tabellens struktur

Kategori av livsmedelsförlust	Kod (*)
Informationsgrupp		Kod
Informationsgrupp		C
FL	Livsmedelförlust/foderförlust

Förlust på gården av produktion för användning som livsmedel och foder är den mängd jordbruksprodukter som ursprungligen var avsedda att användas som livsmedel eller foder men som kasseras eller förloras (dvs. att de inte når marknaden eller inte används som livsmedel och/eller foder). För grödor omfattar det förluster som uppstår från den tidpunkt då produkterna redan är tillräckligt mogna för att skördas fram till dess att produkterna lämnar gården efter skörd.

För levande djur omfattar det förluster som uppstår från den tidpunkt då djuren redan är tillräckligt gamla för att slaktas fram till dess att produkterna lämnar gården.

För animaliska produkter (mjölk och ägg) ska förluster räknas från den tidpunkt då mjölken har tagits från juvret och äggen läggs av fågeln.

Detta omfattar följande:

—	Mogna grödor som inte skördats (t.ex. på grund av mycket låga marknadspriser eller skador).

—	Produkter som skördas och behandlas på plats på gården (t.ex. komposteras på gården, bränns) eller bortskaffas utanför gården.

—	Produkter som avvisats av köparen (t.ex. på grund av kvalitet och kommersiella krav, överproduktion) och som återvänder till produktionsanläggningen eller bortskaffas.

—	Andra förluster som inträffar under lagring, transport eller bearbetning på gården.

Det omfattar inte något av följande:

—	Produkter som ursprungligen var avsedda att användas som livsmedel och som i stället används till djurfoder.

—	Icke-saluförda produkter som konsumeras på gården eller doneras till välgörenhetsorganisationer, livsmedelsbanker eller andra liknande kanaler.

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning av kategorier	Grupp	C
100	Orsak till förluster	FL

BESKRIVNING AV KOLUMNERNA

Följande koder ska användas för att ange orsaken till förluster enligt definitionen ovan som inträffat under rapporteringsåret (flera alternativ är möjliga).

Kod (C)

1	Mogna grödor som lämnas oskördade.

2	Produkter som skördas och behandlas på gården eller bortskaffas utanför gården.

3	Produkter som avvisats av köparen på grund av kvalitet och/eller kommersiella krav (grödor).

4	Produkter som avvisats av köparen på grund av kvalitet och/eller kommersiella krav (djur och animalieprodukter).

5	Förluster under lagring och/eller transport och/eller bearbetning på gården (grödor).

6	Förluster under lagring och/eller transport och/eller bearbetning på gården (djur och animalieprodukter).

7	Andra orsaker som inte anges ovan (t.ex. oförutsedda marknadsförändringar).

Tabell TR

Utbildning

Tabellens struktur

	Kategorier av utbildning	Kod (*)

		Kolumner
		Kod
Informationsgrupp		C
TT	Utbildningsämnen

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod	Beskrivning av kategorier	Informationsgrupper	C
1000	Gårdsledning	TT
1010	Lagstiftning	TT
1020	Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen	TT
1030	Riskförebyggande åtgärder och riskhantering	TT
1040	Digitalisering och mekanisering	TT
1050	Ekologiskt jordbruk och integrerat växtskydd	TT
1060	Kolinlagrande jordbruk	TT
1070	Växtskyddsmedel	TT
1080	Näringsämnen	TT
1090	Mark- och vattenförvaltning	TT
1100	Energianvändning	TT
1110	Djurhållning	TT
1120	Djurskydd	TT
1130	Annan	TT

GRUPPER OCH KATEGORIER AV INFORMATION I TABELL TR

TR.TT.1000.C–TR.TT.1140.C: Yrkesutbildning efter ämne: det ska för varje ämne anges om företagaren/företagarna och/eller driftsledaren/driftsledarna och arbetstagarna deltog i yrkesutbildningskurser under rapporteringsåret. Detta avser fortbildning eller någon annan typ av utbildning anordnad av en utbildare eller en utbildningsinstitution i huvudsakligt syfte att förvärva ny kompetens inom gårdens verksamhetsområde eller inom verksamhet med direkt anknytning till jordbruksföretaget, eller att utveckla och förbättra befintlig kompetens. Om en utbildning omfattar mer än ett ämne ska alla relevanta ämnen anges.

Följande koder ska användas:

Nej.

Ja.

TR.TT.1000.C. Gårdsledning

Gårdsledning kan omfatta redovisning, ekonomi och marknadsföring.

TR.TT.1010.C. Lagstiftning

Lagstiftning kan avse rättsliga krav, skatter, den gemensamma jordbrukspolitiken och andra subventioner. Den omfattar inte hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som ska rapporteras under TR.TT.1020.C.

TR.TT.1020.C. Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen kan avse förutseende, erkännande, utvärdering och kontroll av risker som uppstår på eller från arbetsplatsen och som kan försämra arbetstagarnas hälsa och välbefinnande.

TR.TT.1030.C. Riskförebyggande åtgärder och riskhantering

Utbildning i riskförebyggande åtgärder och riskhantering kan avse alla traditionella och innovativa metoder och strategier för att hantera och minska riskerna inom jordbruksproduktionen samt förvaltningsmetoder för att minska de ekonomiska riskerna inom jordbruket. Det kan omfatta utbildning om riskhantering genom strategier för hantering av insatsvaror för gröd- och animalieproduktion, beslut om utrustning, bekämpning av skadegörare och sjukdomar, privata försäkringar, offentliga program, marknadsföringsstrategier, avtal om besittningsrätt, jordbrukskrediter, diversifiering på gården (t.ex. annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården), sysselsättning utanför gården osv.

TR.TT.1040.C. Digitalisering och mekanisering

Utbildning i digitalisering och mekanisering kan avse förståelse och tillämpning av mekanisering och ny teknik inom jordbruket och att lära sig om hur tekniken kan förbättra gårdsledning och gårdsproduktivitet. Det kan omfatta att öka medvetenheten, kompetensen och kunskapen för att öka användningen på gården av teknik med anknytning till digitalisering inom jordbruket, inbegripet verktyg för dataanalys.

TR.TT.1050.C. Ekologiskt jordbruk och integrerat växtskydd

Ekologiskt jordbruk är ett sätt att producera livsmedel med naturliga ämnen och processer. Åtgärder för integrerat växtskydd syftar till att optimera och begränsa användningen av växtskyddsmedel, i enlighet med de principer som fastställs i direktiv 128/2009/EG.

TR.TT.1060.C. Kolinlagrande jordbruk

Kolinlagrande jordbruk omfattar alla metoder som syftar till att öka koldioxidbindningen och/eller minska utsläppen av växthusgaser från jordbruket, genom markförvaltningstekniker eller andra metoder.

TR.TT.1070.C. Växtskyddsmedel

Utbildning i växtskyddsmedel kan avse alla metoder/åtaganden om användning av växtskyddsmedel och begränsning av användningen av växtskyddsmedel.

TR.TT.1080.C. Näringsämnen

Användning och hantering av näringsämnen kan avse alla metoder/åtaganden om användning av näringsämnen, begränsning av användningen av gödselmedel, t.ex. kvantitet, källa/typ av näringsämne (organiskt, mineraliskt osv.), spridningsteknik, tidpunkt.

TR.TT.1090.C. Mark- och vattenförvaltning

Markförvaltning är tillämpning av verksamheter, metoder och behandlingar för att skydda marken och förbättra dess prestanda (t.ex. jordens bördighet eller markmekanik). Det omfattar markskydd, jordförbättring och optimal markhälsa. Vattenförvaltning avser strategisk planering, utveckling och användning av vattenresurser för att optimera gröd- och animalieproduktionen och upprätthålla hållbara jordbruksmetoder. Det omfattar effektiv bevattning, vattenhushållning, schemaläggning, dränering, insamling av regnvatten och återanvändning av vatten. Mark- och vattenförvaltning kan också avse skötsel av grödor och gräsmark.

TR.TT.1100.C. Energianvändning

Utbildning om energianvändning kan avse energiproduktion (t.ex. biomassa, solenergi) och energibesparingsåtgärder.

TR.TT.1110.C. Djurhållning

Utbildning i djurhållning kan avse avel, utfodring och inhysning. Den omfattar inte djurskydd som ska rapporteras under TR.TT.1120.C. Djurskydd

TR.TT.1120.C. Djurskydd

Djurskydd och djurhälsa inkluderar åtgärder/åtaganden om inhysningsförhållanden (utrymme, ventilation, ljus, temperatur, fuktighet osv.), tillgång till utomhusbete och utomhusutrymmen, begränsningar av användningen av antimikrobiella medel.

TR.TT.1130.C. Annan

Utbildningsämnen som inte anges ovan.

Tabell SA

Säkerhet

Tabellens struktur

Kategorier av anläggningar och säkerhet		Kod (*)
		Kolumner
Informationsgrupp		Kod
		C
SA	Säkerhet

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

		Grupp	Kod
Kod	Beskrivning av kategorier		C
100	Säkerhetsplan för gården	SA
200	Olycksfall i arbetet	SA

Följande uppgifter ska anges:

SA.SA.100.C. Säkerhetsplan för gården

Det ska anges huruvida gården har genomfört en riskbedömning på arbetsplatsen i syfte att minska arbetsrelaterade risker, vilket har resulterat i ett skriftligt dokument (såsom en ”säkerhetsplan för gården”). Uppgifterna ska rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

Följande koder ska användas:

Nej

SA.SA.200.C. Olycksfall i arbetet

Det ska anges om företagaren/företagarna och/eller driftsledaren/driftsledarna eller arbetstagarna har upplevt ett olycksfall i arbetet under rapporteringsåret (som har medfört en eller flera dagars frånvaro från arbetet). Ett olycksfall i arbetet är en enskild händelse under arbetets utförande som leder till fysisk eller psykisk skada.

Följande koder ska användas:

Nej.

Ja.

Tabell SI

Social delaktighet

Tabellens struktur

	Kategorier av social delaktighet	Kod (*)

		Kolumner
		Kod
Informationsgrupp		C
SF	Grön omsorg

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning av kategorier	Grupp	C
100	Förekomst av grön omsorgsverksamhet	SF

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL SI

SI.SF.100.C. Grön omsorg

Grön omsorg innebär att gårdens jordbruksresurser och naturliga miljö används för att tillhandahålla omsorg och sociala tjänster för utsatta personer (äldre, personer med funktionsnedsättning osv.) samtidigt som de involveras i jordbruksverksamheten.

Följande koder ska användas:

Nej.

Ja.

Tabell SE

Tjänster som är tillgängliga för jordbrukare

Tabellens struktur

Kategorier av tjänster		Kod (*)

		Kolumner
		Täckning	Abonnemang
		C	S
Informationsgrupp		Ange kod	Ange kod
IC	Internetuppkoppling

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod (*)	Beskrivning av kategorier	Grupp	C	S
100	Fast bredband	IC
200	Mobilt bredband	IC

GRUPPER OCH KATEGORIER AV INFORMATION I TABELL SE

För följande datapunkter ska uppgifterna rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

SE.IC.100.C. Täckning av internetuppkoppling med fast bredband

Det ska anges om gården nås/kan nås genom internetuppkoppling med fast bredband, t.ex. DSL, ADSL, VDSL, kabel, optisk fiber, satellit eller allmänna wifi-anslutningar.

Koder som ska användas:

Nej.

Ja.

SE.IC.100.S. Abonnemang på internetuppkoppling med fast bredband

Det ska anges om gården har ett abonnemang på internetuppkoppling med fast bredband, t.ex. DSL, ADSL, VDSL, kabel, optisk fiber, satellit eller allmänna wifi-anslutningar.

Ska endast anges för företag som kan nås genom internetuppkoppling med fast bredband (svar på SE.IC.100.C. = 1).

Koder som ska användas:

Nej.

Ja.

SE.IC.200.C. Täckning av internetuppkoppling med mobilt bredband

Det ska anges om gården nås/kan nås genom internetuppkoppling med mobilt bredband (via mobilnät, minst 4G).

Koder som ska användas:

Nej.

Delvis.

Ja.

SE.IC.200.S. Abonnemang på internetuppkoppling med mobilt bredband

Det ska anges om gården har ett abonnemang på internetuppkoppling med mobilt bredband tillgängligt på gården (via mobilnät, minst 4G).

Ska endast anges för företag som kan nås genom internetuppkoppling med mobilt bredband (svar på SE.IC.200.C. = 1 eller 2).

Koder som ska användas:

Nej.

Ja.

Tabell GR

Generationsskifte

Tabellens struktur

	Kategorier av förvaltning och efterträdare	Kod (*)

		Kolumner
Informationsgrupp		Kod	År
		C	Y
GR	Generationsskifte

Kategorierna ska väljas ur förteckningen nedan:

Kod(*)	Beskrivning	Grupp	C	Y
100	År då företagaren tog över	GR	—
200	Överföring	GR		—
300	Planer för att upphöra med verksamheten	GR		—

INFORMATIONSGRUPPER I TABELL GR

GR.GR.100.Y. År då företagaren tog över

Det år då den nuvarande företagaren (företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare) tog över gården ska anges i formatet ”ÅÅÅÅ”.

Om fler än en företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare arbetar på gården (och därför rapporteras i tabell C) ska året avse den första som övertog företaget.

Ska endast anges om gården har företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare som anges i tabell C.

Uppgifterna ska rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

GR.GR.200.C. Överföring

Den person från vilken företaget överfördes till den nuvarande företagaren/driftsledaren eller företagaren/ej driftsledaren, när denne tog över företaget, ska anges.

Om fler än en företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare arbetar på gården (och därför rapporteras i tabell C) ska uppgiften avse den första som övertog företaget.

Om det finns mer än en överföringsmetod ska den med det största värdet anges. Ska endast anges om gården har företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare som anges i tabell C.

Uppgifterna ska rapporteras årligen i företagsredovisningarna. Uppgifterna får dock sammanställas eller samlas in med lägre frekvens, förutsatt att detta görs minst vart femte år.

Följande koder ska användas:

0	Ej tillämpligt (gården har ingen företagare/driftsledare – företagare/ej driftsledare).

1	Gården överfördes från en familjemedlem (genom donation, arv eller andra former).

2	Gården överfördes från någon annan än en familjemedlem.

3	Gården skapades av den nuvarande företagaren/driftsledaren eller företagaren/ej driftsledaren.

GR.GR.300.C. Planer för att upphöra med verksamheten

Det ska anges om företagaren/driftsledaren eller företagaren/ej driftsledaren har utarbetat särskilda planer för hur gårdens resurser ska förvaltas när denne upphör med sin verksamhet (t.ex. efter pensioneringen).

Ska endast anges om den äldste företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare som anges i tabell C är över 60 år.

Om det finns mer än en överföringsmetod ska den med det största värdet anges.

Följande koder ska användas:

0	Ej tillämpligt (gården har ingen företagare/driftsledare eller företagare/ej driftsledare).

1	Inga planer för närvarande.

2	Gården kommer att överföras till en familjemedlem (genom donation, arv eller andra former).

3	Gården kommer att överföras till någon annan än en familjemedlem.

4	Företagaren/driftsledaren eller företagaren/ej driftsledaren har planerat att hyra ut gården/jordbruksmarken.

Annat.

KOLUMNER I TABELL GR

Kolumn C avser kod, kolumn Y avser året.

(1) Med bidrag och subventioner förstås varje direkt stöd från allmänna medel som har givit upphov till en särskild intäkt.

(2) Kommissionens förordning (EU) nr 1089/2010 av den 23 november 2010 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster (EUT L 323, 8.12.2010, s. 11, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/1089/oj).

(3) Se bilaga VII till denna förordning.

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 (EUT L 150, 14.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/848/oj).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1143 av den 11 april 2024 om geografiska beteckningar för vin, spritdrycker och jordbruksprodukter samt garanterade traditionella specialiteter och frivilliga kvalitetsbegrepp för jordbruksprodukter, om ändring av förordningarna (EU) nr 1308/2013, (EU) 2019/787 och (EU) 2019/1753 samt om upphävande av förordning (EU) nr 1151/2012 (EUT L, 2024/1143, 23.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1143/oj).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1305/oj).

(7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/147/oj).

(8) Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1992/43/oj).

(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2000/60/oj).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj).

(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1107/oj).

(12) Definierat som avloppsvatten från tätbebyggelse som har renats i enlighet med kraven i direktiv 91/271/EEG och som är resultatet av ytterligare rening i en återvinningsanläggning i enlighet med avsnitt 2 i bilaga I till förordning (EU) 2020/741.

(13) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 av den 4 maj 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet inom den gemensamma jordbrukspolitiken samt tillämpningen och beräkningen av administrativa sanktioner för grundvillkor (EUT L 183, 8.7.2022, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/1172/oj).

(14) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 av den 31 maj 2022 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L 183, 8.7.2022, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1173/oj).

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 av den 25 november 2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) och om upphävande av förordning (EG) nr 761/2001 och kommissionens beslut 2001/681/EG och 2006/193/EG (EUT L 342, 22.12.2009, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/1221/oj).

(16) Enligt definitionen i förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en unionsram för certifiering av koldioxidupptag (COM(2022) 672 final, 2022/0394 (COD)).

(17) Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT C 341, 16.12.2010, s. 5).

(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/765/oj).

(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2009/128/oj).

BILAGA IX

Tidsplan för inlämning av de uppgifter som avses i artikel 11.3 och de undantag för specifika variabler som avses i artikel 12

I kolumnen ”Tabell i bilaga VIII” är det möjligt att identifiera befintliga ISJR-tabeller (1-siffrig kod från A till M) och nyinförda ISJH-tabeller och variabler:

—	Nya ISJH-tabeller anges som rader och identifieras med 2- eller 3-siffriga koder.

—	Nya ISJH-variabler i befintliga ISJR-tabeller anges med koden för den specifika variabeln som ytterligare rader i motsvarande ISJR-tabell.

För befintliga ISJR-tabeller är det endast möjligt att begära undantag för nya ISJH-variabler som uttryckligen anges i förhållande till befintliga ISJR-tabeller.

Tabeller i bilaga VIII och nya ISJH-variabler

Första rapporteringsåret

Undantag från kravet att lämna in specifika variabler (det första rapporteringsåret anges)

2025

2027

Tabell A – Allmän information om företaget

Ej tillämpligt utom för

A.CL.142.DT.

År då gården påbörjade omställning till ekologisk produktion

Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Slovakien 2026

Rumänien 2027

A.CL.145.C.

Andel ekologiska jordbruksprodukter som säljs som ekologiska produkter på certifierade jordbruk

Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Slovakien, Sverige 2026

Rumänien 2027

A.OT.240.C

Deltagande i gemensamma fonder

Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Slovakien, Sverige 2026

Rumänien 2027

A.OT.241.C

Ersättning för förluster

Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Slovakien, Sverige 2026

Rumänien 2027

Tabell B – Brukningsform

Ej tillämpligt

Tabell C – Arbetskraft

Ej tillämpligt utom för

C.EX Externa

Tyskland, Grekland, Cypern, Portugal, Sverige 2026

Rumänien, Lettland 2027

Frankrike, Malta 2028

Kolumn G – Kön (för arbetstagare)

Tyskland, Grekland, Cypern, Portugal 2026

Rumänien, Lettland 2027

Kolumn AW – Löner och kostnader för sociala avgifter per år/per timme

Frankrike, Grekland, Cypern, Portugal 2026

Rumänien, Malta, Lettland, Sverige 2027

Kolumn R – Pension

Frankrike, Grekland, Cypern, Portugal 2026

Rumänien, Malta, Lettland 2027

Tabell D – Tillgångar och investeringar

Ej tillämpligt

Tabell E – Kvoter och andra rättigheter

Ej tillämpligt

Tabell F – Skulder och krediter

Ej tillämpligt

Tabell G – Mervärdesskatt (moms)

Ej tillämpligt

Tabell H – Input

Ej tillämpligt utom för

5035.

varav annat ursprung

Grekland, Cypern 2026

Rumänien, Malta 2027

Tabell I – Markanvändning och grödor

Ej tillämpligt utom för

Kolumnerna ”varav helt ekologisk – varav under omställning till ekologisk”

Grekland, Cypern 2026

Rumänien, Lettland 2027

Luxemburg 2028

Tabell J – Animalieproduktion

Ej tillämpligt utom för

J. OR varav ekologiskt – J. CO varav under omställning till ekologiskt

Frankrike, Grekland, Cypern 2026

Rumänien, Slovakien, Lettland, Kroatien 2027

J.DL Antal dödsfall, inklusive avlivningar i nödsituationer

Frankrike, Grekland, Cypern, Sverige 2026

Rumänien 2027

J.TH Typ av inhysning

Belgien, Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Sverige 2026

Rumänien, Lettland 2027

J.TO Tid utomhus

Belgien, Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Sverige 2026

Rumänien, Lettland 2027

Tabell K – Animalieprodukter och animalietjänster

Ej tillämpligt

Tabell L – Annan inkomstbringande verksamhet som är direkt relaterad till gården

Ej tillämpligt

Tabell M – Subventioner

Ej tillämpligt utom för

3770 – Kunskapsutbyte och informationsspridning

Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Slovakien 2026

Rumänien, Malta 2027

3780 – Samarbete

Tyskland, Frankrike, Grekland, Cypern, Slovakien 2026

Rumänien, Malta 2027

Tabell MI – Marknadsintegration

Tyskland, Frankrike, Tjeckien, Grekland, Cypern, Portugal, Sverige 2026

Belgien, Rumänien, Slovakien, Malta, Lettland, Kroatien 2027

Tabell DI – Innovation och digitalisering

Frankrike, Malta 2028

Tabell OF – Andelen inkomster utanför gården (riktvärde)

Frankrike, Malta 2028

Tabell FP1 – Jordbruksmetoder

Tyskland, Grekland, Cypern, Portugal, Sverige 2026

Belgien, Tjeckien, Danmark, Estland, Rumänien, Slovakien, Lettland, Kroatien 2027

Frankrike, Malta 2028

Tabell FP2 – Jordbruksmetoder

Frankrike, Malta 2028

Tabell NM1 – Användning och hantering av näringsämnen – Gödsellagring

Belgien, Tyskland, Grekland, Cypern, Lettland, Sverige 2026

Tjeckien, Rumänien, Slovakien, Kroatien 2027

Frankrike, Malta 2028

Tabell NM2 – Användning och hantering av näringsämnen – Gödslingsmetoder

Tyskland, Grekland, Cypern, Lettland, Sverige 2026

Belgien, Estland, Tjeckien, Rumänien, Slovakien, Kroatien 2027

Frankrike, Malta 2028

Tabell NM3 – Användning och hantering av näringsämnen – Foderinput

Frankrike, Malta, Spanien 2028

Tabell ST – Jordundersökning (frivilligt)

Tabell BD1 – Biologisk mångfald – landskapselement

Tyskland, Grekland, Cypern 2026

Rumänien 2027

Frankrike, Luxemburg, Malta 2028

Tabell BD2 – Biologisk mångfald – Biologisk bekämpning och gräsmarksdrift

Frankrike, Luxemburg, Malta 2028

Tabell WT – Vattenförvaltning

Frankrike, Malta 2028

Tabell I2 – Användning av växtskyddsmedel

Frankrike, Malta, Spanien 2028

Tabell J1 – Användning av antimikrobiella medel

Frankrike, Malta, Spanien 2028

Tabell CS – Miljöcertifieringssystem

Belgien, Tyskland, Grekland, Cypern, Sverige 2026

Rumänien, Slovakien, Malta 2027

Tabell EN – Energi

Frankrike, Malta 2028

Tabell FL – Förlust på gården av produktion för användning som livsmedel och foder

Frankrike, Luxemburg, Malta, Kroatien 2028

Tabell TR – Utbildning

Frankrike, Malta 2028

Tabell SA – Säkerhet

Tyskland, Grekland, Cypern 2026

Rumänien 2027

Frankrike, Malta 2028

Tabell SI – Social delaktighet

Tyskland, Grekland, Cypern 2026

Rumänien 2027

Frankrike, Malta 2028

Tabell SE – Tjänster som är tillgängliga för jordbrukare

Tyskland, Grekland, Cypern, Sverige 2026

Rumänien, Malta 2027

Tabell GR – Generationsskifte

Tyskland, Grekland, Cypern, Sverige 2026

Rumänien, Slovakien 2027

Frankrike, Malta 2028

BILAGA X

Belopp som ska betalas till medlemsstaterna, i euro (löpande priser), för rapporteringsåren 2025, 2026 och 2027 (avses i artikel 17)

	Rapporteringsår 2025				Rapporteringsår 2026				Rapporteringsår 2027
	Belopp som avses i artikel 17.1 a	Belopp som avses i artikel 17.1 b	Belopp som avses i artikel 17.1 c	Högsta belopp	Belopp som avses i artikel 17.1 a	Belopp som avses i artikel 17.1 b	Belopp som avses i artikel 17.1 c	Högsta belopp	Belopp som avses i artikel 17.1 a	Belopp som avses i artikel 17.1 c	Högsta belopp
BELGIEN	198 000	397 600	136 702	732 302	198 000	374 816	182 270	755 086	198 000	501 241	699 241
BULGARIEN	396 360	352 436	501 697	1 250 493	396 360	352 436	501 697	1 250 493	396 360	1 003 394	1 399 754
TJECKIEN	230 760	386 620	185 874	803 254	230 760	373 343	212 427	816 530	230 760	584 174	814 934
DANMARK	261 000	400 883	300 331	962 214	261 000	400 883	300 331	962 214	261 000	660 727	921 727
TYSKLAND	919 980	1 985 289	105 861	3 011 130	919 980	1 455 983	1 164 475	3 540 438	919 980	2 328 950	3 248 930
ESTLAND	104 400	223 399	108 119	435 918	104 400	223 399	108 119	435 918	104 400	264 291	368 691
IRLAND	162 000	368 882	205 053	735 935	162 000	368 882	205 053	735 935	162 000	410 107	572 107
GREKLAND	533 880	1 013 146	61 433	1 608 459	533 880	705 980	675 765	1 915 625	533 880	1 351 529	1 885 409
SPANIEN	1 566 000	1 606 195	1 982 182	5 154 377	1 566 000	1 606 195	1 982 182	5 154 377	1 566 000	3 423 769	4 989 769
FRANKRIKE	1 368 000	2 553 255	472 244	4 393 499	1 368 000	2 474 548	629 659	4 472 207	1 368 000	629 659	1 997 659
KROATIEN	225 180	372 981	181 379	779 540	225 180	372 981	181 379	779 540	225 180	544 137	769 317
ITALIEN	1 695 240	1 623 948	2 145 769	5 464 957	1 695 240	1 623 948	2 145 769	5 464 957	1 695 240	4 291 538	5 986 778
CYPERN	90 000	265 654	10 356	366 010	90 000	213 873	113 919	417 792	90 000	227 837	317 837
LETTLAND	180 000	295 256	144 987	620 243	180 000	274 543	186 412	640 955	180 000	455 674	635 674
LITAUEN	180 000	306 954	227 837	714 791	180 000	306 954	227 837	714 791	180 000	455 674	635 674
LUXEMBURG	81 000	201 967	93 206	376 173	81 000	201 967	93 206	376 173	81 000	177 091	258 091
UNGERN	342 000	463 433	432 890	1 238 323	342 000	463 433	432 890	1 238 323	342 000	865 781	1 207 781
MALTA	96 480	251 602	11 102	359 184	96 480	251 602	11 102	359 184	96 480	44 408	140 888
NEDERLÄNDERNA	270 000	702 640	341 756	1 314 396	270 000	702 640	341 756	1 314 396	270 000	683 511	953 511
ÖSTERRIKE	324 000	367 386	410 107	1 101 493	324 000	367 386	410 107	1 101 493	324 000	820 213	1 144 213
POLEN	1 620 000	1 377 272	2 050 533	5 047 805	1 620 000	1 377 272	2 050 533	5 047 805	1 620 000	4 101 066	5 721 066
PORTUGAL	414 000	553 417	428 748	1 396 165	414 000	505 779	524 025	1 443 804	414 000	1 048 050	1 462 050
RUMÄNIEN	918 000	1 359 686	105 634	2 383 320	918 000	1 359 686	105 634	2 383 320	918 000	2 323 938	3 241 938
SLOVENIEN	163 440	258 693	206 876	629 009	163 440	258 693	206 876	629 009	163 440	413 752	577 192
SLOVAKIEN	101 160	280 835	58 202	440 197	101 160	280 835	58 202	440 197	101 160	256 089	357 249
FINLAND	117 000	275 514	148 094	540 608	117 000	275 514	148 094	540 608	117 000	296 188	413 188
SVERIGE	184 500	377 326	84 921	646 747	184 500	303 020	233 533	721 053	184 500	467 066	651 566
EU totalt	12 742 380	18 622 269	11 141 893	42 506 542	12 742 380	17 476 591	13 433 252	43 652 223	12 742 380	28 629 854	41 372 234
Reserv för förhandsinlämningar				2 493 458				1 347 777

BILAGA XI

Format och layout för de uppgifter som ska hämtas från de dataset som avses i artikel 18

Denna text ger ytterligare vägledning om inlämning av uppdelade uppgifter om interventioner och stödmottagare och fastställer uppgifternas format och innehåll.

Som avses i artikel 4a.1 a i förordning (EG) nr 1217/2009 och i syfte att koppla ISJH-rapporterande företag till motsvarande stödmottagarfiler, inbegripet uppdelade uppgifter om stödmottagare, och interventionsfiler, inbegripet uppdelade uppgifter om interventioner, som ingår i de uppgifter för övervaknings- och utvärderingsdataset som avses i artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1475 (1) och bilaga IV till samma förordning, ska medlemsstaterna välja ett av följande alternativ.

Alternativ 1: Om medlemsstaten väljer att förse kommissionen med stödmottagarens identifikationskod för det rapporterande företaget ska följande uppgifter delas från interventions- och stödmottagarfilerna:

M030/B010: unik identifikationskod för stödmottagare som avses i bilaga IV till genomförandeförordning (EU) 2022/1475.

ISJH-nummer: Medlemsstaten ska ange ISJH-numret för det rapporterande företaget, kopplat till den unika identifikationskoden för stödmottagaren.

Flera poster är möjliga, eftersom ett ISJH-företag kan ha flera stödmottagare knutna till det och en stödmottagare kan vara knuten till flera ISJH-företag.

Alternativ 2: Om medlemsstaten väljer att förse kommissionen direkt med uppgifter för det rapporterande företaget ska följande uppgifter delas från interventions- och stödmottagarfilerna:

ISJH-nummer: Medlemsstaten ska ange ISJH-numret för det rapporterande företaget, kopplat till uppgifterna.

Flera poster är tillåtna, eftersom ett ISJH-företag kan ha flera stödmottagare knutna till det och en stödmottagare kan vara knuten till flera ISJH-företag.

UPPDELADE UPPGIFTER OM INTERVENTIONER

Antal	Beskrivning
Övervakningsvariabler för rapportering av administrativ information
M010	kod för utbetalande organ
M020	unik kod för en stödansökan eller ett stödanspråk för en intervention
M040	budgetkod
Övervakningsvariabler för rapportering av utbetalade belopp
M050	totalt belopp från unionsfonder
M060	totala offentliga utgifter
M070	total ytterligare nationell finansiering
Övervakningsvariabler för rapportering av stödberättigande areal som fastställts
M080	antal hektar stödberättigande areal som fastställts före tillämpning av gränser, utom skogsbruk
M085	antal hektar stödberättigande skogsbruksareal som fastställts före tillämpning av gränser
M090	antal hektar stödberättigande areal utom skogsbruk
M095	antal hektar stödberättigande skogsbruksareal som fastställts efter tillämpning av gränser
Övervakningsvariabler för rapportering av enheter för vilka utbetalningar gjorts
M100	antal hektar stödberättigande areal för vilken utbetalningar gjorts
M101	antal hektar stödberättigande åkermarksareal för vilken utbetalningar gjorts för metoder för bevarande av icke-produktiva arealer, sådan mark i träda
M102	antal hektar stödberättigande åkermarksareal för vilken utbetalningar gjorts för skapande av nya landskapselement i enlighet med artikel 31.1a i förordning (EU) 2021/2115
M110	antal djur för vilka utbetalningar gjorts
M120	antal djurenheter för vilka utbetalningar gjorts
M130	antal insatser för vilka utbetalningar gjorts
M140	antal gårdar som får stöd
M150	antal gemensamma fonder för vilka utbetalningar gjorts
M160	antal andra enheter för vilka utbetalningar gjorts – måttenhet
M161	antal andra enheter för vilka utbetalningar gjorts – output
Övervakningsvariabler för rapportering av huruvida ett villkor är uppfyllt
M170	investering som medför en nettoutvidgning av den bevattnade arealen
M180	investering som medför en förbättring av befintliga bevattningsanläggningar
M190	investering som avser användningen av återvunnet vatten
M200	investering i bredband
M210	investering i biometan

UPPDELADE UPPGIFTER OM STÖDMOTTAGARE

Antal	Beskrivning
B020	kön
B030	ung jordbrukare
B040	geografisk plats – kommun
B050	område med naturliga eller andra särskilda begränsningar
B060	nitratkänsligt område
B070	uppgift om plats för en gård som omfattas av en förvaltningsplan för avrinningsdistrikt
B080	Natura 2000-område
B090	ekologiskt jordbruk
B100	antal hektar åkermark som deklarerats
B110	antal hektar permanent gräsmark som deklarerats
B120	antal hektar med permanenta grödor som deklarerats
B130	antal hektar annan areal som berättigar till direktstöd
B141	GAEC 2 – antal hektar våtmark och torvmark – permanent gräsmark
B142	GAEC 2 – antal hektar våtmark och torvmark – åkermark
B143	GAEC 2 – antal hektar våtmark och torvmark – permanenta grödor
B170	GAEC 9 – antal hektar som omfattas av förbudet mot omställning eller plöjning
B171	GAEC 9 – antal hektar permanent gräsmark inom Natura 2000-områden
B172	GAEC 9 – antal hektar permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark inom Natura 2000-områden och som skyddas enligt GAEC 9 och har deklarerats av jordbrukare.
B180	antal hektar permanent gräsmark som betecknats som miljömässigt känslig permanent gräsmark utanför Natura 2000-områden och som skyddas enligt GAEC och har deklarerats av jordbrukare, i tillämpliga fall.

(1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1475 av den 6 september 2022 om genomförandebestämmelser för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 vad gäller utvärderingen av strategiska GJP-planer och tillhandahållandet av information för övervakning och utvärdering (EUT L 232, 7.9.2022, s. 8, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1475/oj).

BILAGA XII

Format och layout för de uppgifter som ska hämtas från de dataset som avses i artikel 20

Denna text ger ytterligare vägledning om inlämning av uppdelade uppgifter från det integrerade administrations- och kontrollsystem (IAKS) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 (1).

Medlemsstaterna ska fastställa överensstämmelsen mellan det rapporterande företagets identifikationsnummer i IAKS och ISJH och säkerställa att de avser samma enhet.

Med hänvisning till artikel 4a.1 b i förordning (EG) nr 1217/2009 ska medlemsstaterna välja ett av följande alternativ: 1, 2.1 eller 2.2.

Alternativ 1: Om medlemsstaten väljer att förse kommissionen med skiftesidentifiering för det rapporterande företaget ska följande uppgifter delas från IAKS:

Om medlemsstaterna väljer detta alternativ ska de förse kommissionen med följande identifiering från IAKS kopplad till ISJH-identifiering: unikt identifieringsnummer för referensskiften, jordbruksskiften och icke-jordbruksarealer som medlemsstaterna anser vara berättigande för stöd för arealbaserade interventioner enligt artikel 2 i delegerad förordning (EU) 2022/1172 och artikel 8.3 a i genomförandeförordning (EU) 2022/1173.

Flera poster är möjliga, eftersom ett ISJH-företag kan ha flera tillhörande referensskiften, jordbruksskiften och icke-jordbruksarealer som medlemsstaten anser vara stödberättigande.

Alternativ 2: Om medlemsstaten väljer att förse kommissionen direkt med uppgifter för det rapporterande företaget ska följande rumslig information delas från IAKS:

Alternativ 2.1

Om medlemsstaterna väljer detta alternativ ska de förse kommissionen med följande dataset med rumslig information om referensskiften och jordbruksskiften som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG (2) och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138, (3)inbegripet följande attribut:

—

Geometri (gräns och areal för varje skifte): referensskiften, jordbruksskiften och markenheter som innehåller andra arealer än jordbruksarealer som medlemsstaten anser vara stödberättigande enligt artikel 2 i delegerad förordning (EU) 2022/1172 och artikel 8.3 a i genomförandeförordning (EU) 2022/1173.

—	Markanvändning (grödor eller odlingsgrupper).

—	Landskapselement som avses i artikel 8.3 c i genomförandeförordning (EU) 2022/1173.

—	Areal med ekologiskt jordbruk som avses i artikel 8.3 e i genomförandeförordning (EU) 2022/1173.

Medlemsstaten ska ange ISJH-numret för det rapporterande företaget, kopplat till rumslig IAKS-information.

Flera poster är tillåtna, eftersom ett ISJH-företag kan ha flera referensskiften, tillhörande jordbruksskiften och icke-jordbruksarealer som medlemsstaten anser vara stödberättigande.

Alternativ 2.2

Om medlemsstaterna väljer detta alternativ ska de förse kommissionen med följande indikatorer:

—	Fragmentering av företag: antal jordbruksskiften, genomsnittlig storlek på skiften, maximalt avstånd mellan de mest avlägsna skiftena, genomsnittligt avstånd mellan skiften, antal skiften inom en buffert på 1 km och 10 km.

—	Förändrad markanvändning: omvandling av mark från föregående år till följande markanvändningskategorier: skogsmark, åkermark, gräsmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 (4).

—	Landskapselement: Arealer med landskapselement som ingår i tabell BD1 – Biologisk mångfald – Landskapselement i bilaga VIII ska anges.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 (EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/oj).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2007/2/oj).

(3) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/138 av den 21 december 2022 om fastställande av en förteckning över särskilda värdefulla dataset och arrangemangen för offentliggörande och vidareutnyttjande av dessa (EUT L 19, 20.1.2023, s. 43).

(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/841/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2024/2746/oj

ISSN 1977-0820 (electronic edition)