Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/3172 av den 29 november 2024 om fastställande av tekniska genomförandestandarder för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 vad gäller instituts offentliggörande av den information som avses i del åtta avdelningarna II och III i den förordningen och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637

(1)

I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/637 (2) fastställs enhetliga format för offentliggörande för att säkerställa en enhetlig tillämpning av förordning (EU) nr 575/2013. Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1623 (3) ändrades förordning (EU) nr 575/2013 och de internationella standarderna i tredje internationella uppsättningen regler för banker som antagits av Baselkommittén för banktillsyn (Basel III) införlivades där. Dessa internationella standarder innehåller tillsynsstandarder för offentliggörande för att förbättra transparensen och enhetligheten när det gäller tillsynskrav för kreditinstitut. Det är därför nödvändigt att ändra reglerna om enhetliga format för offentliggörande för att återspegla dessa ändringar i bestämmelserna avseende skyldigheten att offentliggöra information.

(2)

De nyckeltal som instituten enligt lag måste offentliggöra bör inbegripa deras tillgängliga kapital, riskvägda tillgångar, bruttosoliditet samt de mest relevanta likviditetsmåtten.

(3)

För att kunna absorbera förluster under pågående verksamhet eller vid en avveckling behöver instituten kapitalbas i tillräcklig mängd och av tillräcklig kvalitet, i enlighet med artikel 92 i förordning (EU) nr 575/2013. Instituten bör offentliggöra information om kapitalbasens sammansättning, storlek och kvalitet, så att berörda parter kan bedöma bankernas förlusttäckningskapacitet.

(4)

Offentliggörandet av efterlevnaden av kravet på en kontracyklisk kapitalbuffert bör återspegla det faktum att den kontracykliska kapitalbuffert som avses i avdelning VII kapitel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (4) syftar till att säkerställa att kapitalkraven inom banksektorn tar hänsyn till den makroekonomiska miljö där kreditinstitut är verksamma.

(5)

Det är mycket viktigt att marknaden har tillgång till information om huruvida ett institut bör klassificeras som ett globalt systemviktigt institut. Därför bör instituten offentliggöra information om huruvida de indikatorer på betydelse som avses i artikel 131 i direktiv 2013/36/EU är uppfyllda eller inte.

(6)

Enhetliga mallar bör fastställas för att säkerställa att instituten offentliggör information om sin efterlevnad av likviditetskraven, inbegripet likviditetstäckningskvoten och den stabila nettofinansieringskvoten, på ett enhetligt och jämförbart sätt.

(7)

Det är nödvändigt att säkerställa samstämmighet och konsekvens mellan de rapporteringsskyldigheter som fastställs i förordning (EU) nr 575/2013 och annan unionslagstiftning på området ESG-risker, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (5). Reglerna om offentliggörande av ESG-risker bör därför utformas med beaktande av de kriterier, klassificeringar och definitioner som fastställs i artiklarna 2 och 3 i förordning (EU) 2020/852. I synnerhet bör dessa regler utformas med beaktande av de kriterier för identifiering och klassificering av miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter som fastställs i förordning (EU) 2020/852 och i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1818 (6). Av samma skäl bör instituten, när de offentliggör information om energiprestandan för sin fastighetsportfölj, tillhandahålla denna information i form av ett energicertifikat enligt definitionen i artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU (7).

(8)

Enligt artiklarna 19a och 29a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU (8) ska vissa stora företag som är företag av allmänt intresse respektive företag av allmänt intresse som är moderföretag i en stor koncern i sin förvaltningsberättelse inkludera upplysningar om konsekvenserna av företagets verksamhet i frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och mutor. Denna skyldighet gäller dock inte för andra företag. Till följd av detta är företag som inte omfattas av artiklarna 19a och 29a i direktiv 2013/34/EU inte skyldiga att offentliggöra sådan information och kan eventuellt inte lämna ut sådan information till instituten. Sådana företag som är motparter till instituten kan därför endast förväntas tillhandahålla denna information och dessa uppgifter på frivillig basis.

(9)

För att genomföra Basel III-standarderna har, genom förordning (EU) 2024/1623, en lägre gräns införts i artikel 92.3 i förordning (EU) nr 575/2013 för de riskbaserade kapitalkrav som beräknas med hjälp av interna modeller (golv för riskvägda tillgångar) som motsvarar en procentandel av de kapitalkrav som skulle gälla om schablonmetoder användes. Det är därför lämpligt att se till att ändringarna återspeglas i de relevanta mallarna för offentliggörande. För att möjliggöra en jämförelse mellan de riskbaserade kapitalrelationer som beräknats enligt de standardiserade och internt modellerade metoderna på risknivå och i exponeringsklasser för kreditrisk bör två nya mallar för offentliggörande införas.

(10)

När det gäller användningen av schablonmetoden för kreditrisk har, genom förordning (EU) 2024/1623, en mer detaljerad riskviktsbehandling införts i avdelning II kapitel 2 i förordning (EU) nr 575/2013 för olika exponeringar, inbegripet för exponeringar mot institut, exponeringar mot företag, exponeringar som utgör specialutlåning, hushållsexponeringar, exponeringar säkrade genom fastighetstillgångar, exponeringar mot efterställda skulder, aktieexponeringar och fallerade exponeringar. Det är nödvändigt att se till att dessa ändringar återspeglas i mallarna för offentliggörande, samt att anpassa radnumreringen i dessa mallar till den som används i motsvarande mallar från Baselkommittén.

(11)

När det gäller användningen av internmetoden för kreditriskexponeringar har, genom förordning (EU) 2024/1623, en begränsning införts i avdelning II kapitel 3 i förordning (EU) nr 575/2013 av vilka exponeringsklasser den avancerade internmetoden kan tillämpas på för beräkningen av kapitalbaskraven för kreditrisk. För exponeringar mot institut kan endast den grundläggande internmetoden nu användas, och för aktieexponeringar är det endast tillåtet att använda schablonmetoden, utom under en övergångsperiod. Dessutom har nya exponeringsklasser för ”delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter” och ”offentliga organ” inrättats för att säkerställa en enhetlig behandling av dessa exponeringar och för att undvika oavsiktlig variation i de relaterade kapitalbaskraven. Dessa ändringar bör återspeglas i mallarna för offentliggörande av användning av internmetoden. Det är också nödvändigt att anpassa mallens struktur för de riskvägda exponeringsbeloppens inverkan på kreditderivat som används som tekniker för kreditriskreducering till den radnumrering som används i Baselkommitténs motsvarande mall för offentliggörande.

(12)

En ny ram för beräkning av kapitalbaskraven för marknadsrisk som är baserad på Baselkommitténs standarder för grundläggande översyn av handelslagret (FRTB) har, genom förordning (EU) 2024/1623, införts i avdelning IV i förordning (EU) nr 575/2013. Ändringen var nödvändig för att åtgärda de brister som konstaterats i den nuvarande ramen för kapitalkrav för marknadsrisk för positioner i handelslagret. I enlighet med den nya ramen ska instituten tillämpa en förenklad schablonmetod, en alternativ schablonmetod eller en alternativ internmodellmetod för att beräkna kapitalbaskraven för marknadsrisk. Dessa ändringar bör återspeglas i mallarna för offentliggörande genom införandet av en omfattande uppsättning tabeller och mallar för offentliggörande. Denna nya uppsättning tabeller och mallar för offentliggörande bör finnas på plats när regelverket för marknadsrisk baserat på Baselkommitténs FRTB-standarder börjar tillämpas i unionen. Under tiden gäller fortsatt de upplysningskrav som för närvarande är tillämpliga. För att få en heltäckande förståelse för användningen av den nya metoden bör institut som använder den alternativa internmodellmetoden, vid den första tillämpningsdagen för den nya ramen för offentliggörande, offentliggöra den kvantitativa informationen tillsammans med den kvalitativa informationen.

(13)

Enhetliga format för offentliggörande bör fastställas för att säkerställa att upplysningarna om kreditvärdighetsjusteringsrisker är enhetliga och jämförbara. För att återspegla den ändringen är det därför nödvändigt att införa nya mallar och tabeller för offentliggörande av kvantitativ och kvalitativ information om kreditvärdighetsjusteringsrisker. Dessa mallar bör utformas med beaktande av att institut som omfattas av kapitalbaskrav för kreditvärdighetsjustering får tillämpa den standardiserade, grundläggande eller förenklade metoden eller en kombination av dessa metoder och att kreditvärdighetsjusteringsrisken bör fånga upp både kreditspreadrisken för ett instituts motpart och marknadsrisken i den portfölj av transaktioner varmed institutet handlar med den motparten.

(14)

Genom förordning (EU) 2024/1623 har en ny enda metod som inte bygger på modeller införts i kapitel 1 i avdelning III i förordning (EU) nr 575/2013 för beräkning av kapitalbaskrav för operativ risk – detta för att åtgärda det faktum att de befintliga metoderna inte är tillräckligt riskkänsliga eller ger tillräckligt jämförbara resultat. I enlighet med utrymmet för skönsmässig bedömning i Basel III-standarderna baseras unionens minimikrav på kapitalbas enbart på beräkningen av verksamhetsindikatorkomponenten, medan förlusthistoriken endast beaktas i upplysningssyfte. Mallarna för offentliggörande bör återspegla dessa ändringar; bland annat bör nya mallar fastställas för utlämnandet av information om årliga operativa förluster som uppstått under de senaste tio åren, beräkningen av verksamhetsindikatorn och dess komponenter och delkomponenter samt relaterade kapitalbaskrav och riskvägda exponeringsbelopp.

(15)

I artikel 501d.2 i förordning (EU) nr 575/2013 föreskrivs hur instituten ska beräkna sina kapitalbaskrav för kryptotillgångsexponeringar fram till den dag då den lagstiftningsakt som avses i artikel 501d.1 i den förordningen börjar tillämpas. Det är därför nödvändigt att fastställa hur instituten ska offentliggöra sina kryptotillgångsexponeringar under den övergångsperioden.

(16)

Genom förordning (EU) 2024/1623 ändrades artikel 434a.1 i förordning (EU) nr 575/2013 och ett krav infördes på att EBA ska utveckla it-lösningar, inklusive instruktioner, som ska användas av instituten för de offentliggöranden som krävs enligt avdelningarna II och III i den förordningen. Mallarna för offentliggörande bör därför tillräckligt tydligt ange de datapunkter och den information som instituten måste offentliggöra för att säkerställa att användarna får tillgång till tillräcklig, omfattande och jämförbar information och att överensstämmelse med internationella standarder för offentliggörande upprätthålls. För att EBA ska kunna utveckla lämpliga it-lösningar bör dessa enhetliga format för offentliggörande inte bör vara bindande vad gäller struktur och utformning. EBA bör i synnerhet kunna avvika från den grafiska formgivningen och tabellstrukturen i mallarna för offentliggörande så länge alla datapunkter och all information som krävs ingår i it-lösningen.

(17)

För att ge instituten en heltäckande integrerad uppsättning enhetliga format för offentliggörande och säkerställa information av hög kvalitet och samtidigt återspegla metoden enligt den reviderade artikel 434a.1 i förordning (EU) nr 575/2013 är det nödvändigt att upphäva genomförandeförordning (EU) 2021/637 och ersätta den genomförandeförordningen med den här förordningen.

(18)

För att säkerställa att instituten offentliggör information av hög kvalitet i rätt tid bör de ges tillräckligt med tid för att anpassa sina interna system mot bakgrund av de ändringar av den befintliga ramen för offentliggörande som återspeglas/införlivas i denna förordning.

(19)

Denna förordning grundar sig på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(20)

Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska genomförandestandarder som den här förordningen grundas på, gjort en analys av möjliga kostnader och fördelar samt begärt råd från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 (9).

(a)

Den information som avses i artikel 444 a–e och den information som avses i artikel 453 g, h och i) i förordning (EU) nr 575/2013 i enlighet med avsnitt 10 – ”Offentliggörande av kreditrisk enligt schablonmetoden” i bilaga I.

(b)

Den information om de exponeringsvärden som dragits av från den kapitalbas som avses i artikel 444 e i förordning (EU) nr 575/2013 i enlighet med avsnitt 4 – ”Offentliggörande av kapitalbas” i bilaga I.