Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/3193 av den 19 december 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av sömlösa rör med ursprung i Ryssland efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EG) nr 2320/1997 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bl.a. Ryssland. Genom kommissionens beslut 2000/70/EG (3) godtogs ett åtagande från en exportör i Ryssland. Genom rådets förordning (EG) nr 1322/2004 (4) beslutade man av försiktighetsskäl att inte längre tillämpa de gällande åtgärderna beträffande import från bl.a. Ryssland på grund av att vissa unionsproducenter tidigare hade varit inblandade i konkurrensbegränsande verksamhet (se skäl 9 i den förordningen).

(2)

Genom förordning (EG) nr 954/2006 (5) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör med ursprung i bland annat Ryssland, upphävde rådets förordning (EG) nr 2320/97 och rådets förordning (EG) nr 348/2000 (6) samt avslutade dels interimsöversynen och översynen vid giltighetens utgång av antidumpningstullarna på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bl.a. Ryssland, dels interimsöversynerna av antidumpningstullarna på import av vissa sömlösa rör av järn eller olegerat stål med ursprung i bland annat Ryssland.

(3)

Genom genomförandeförordning (EU) nr 585/2012 (7) införde rådet, efter en översyn vid giltighetstidens utgång, slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör med ursprung i bland annat Ryssland.

(4)

Efter en partiell interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i grundförordningen ändrade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 795/2012 (8) respektive genomförandeförordning (EU) nr 1269/2012 (9) de slutgiltiga åtgärder som infördes genom rådets genomförandeförordning (EU) nr 585/2012 med avseende på ett antal ryska exporterande producenter.

(5)

Genom genomförandeförordning (EU) 2018/1469 (10) införde kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång, slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa sömlösa rör med ursprung i bland annat Ryssland (den föregående översynen vid giltighetstidens utgång).

(6)

Genom genomförandeförordning (EU) 2019/159 införde kommissionen slutgiltiga skyddsåtgärder på import av vissa stålprodukter, inbegripet sömlösa rör av rostfritt stål och andra sömlösa rör (11).

(7)

Genom genomförandeförordning (EU) 2021/1029 ändrade kommissionen genomförandeförordning (EU) 2019/159 för att förlänga skyddsåtgärden på import av vissa stålprodukter, inbegripet sömlösa rör av rostfritt stål och andra sömlösa rör (12).

(8)

Genom förordning (EU) 2022/428 (13) införde rådet restriktiva åtgärder mot import av ett antal produkter som har sitt ursprung i eller som har exporterats från Ryssland och förbjöd import av den berörda produkten.

(9)

Genom genomförandeförordning (EU) 2024/1782 (14) ändrade kommissionen genomförandeförordning (EU) 2019/159, vilket inbegrep förlängning av skyddsåtgärden på import av vissa stålprodukter, inbegripet sömlösa rör av rostfritt stål och andra sömlösa rör.

(10)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft på import av vissa sömlösa rör varierar mellan 24,1 % och 35,8 % för import med ursprung i Ryssland.

(11)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut för de gällande antidumpningsåtgärderna (15) mottog kommissionen en begäran om översyn i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(12)

Begäran om översyn ingavs den 30 juni 2023 av European Steel Tube Association (Esta eller sökanden) såsom företrädare för unionsindustrin för vissa sömlösa rör av järn eller stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att det, om åtgärderna mot import från Ryssland skulle upphöra, är sannolikt att det skulle leda till återkommande dumpning och skada för unionsindustrin.

(13)

Kommissionen fastslog efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 2 oktober 2023 en översyn vid giltighetstidens utgång avseende de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import till unionen av vissa sömlösa rör av järn eller stål med ursprung i Ryssland (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (16) (tillkännagivandet om inledande).

(14)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2022 till och med den 30 juni 2023 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(15)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också sökanden, andra kända unionsproducenter, företrädare för exportlandet, fackföreningar, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om att översynen vid giltighetstidens utgång skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(16)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(17)

Ryssland lämnade synpunkter den 8 november 2023. Ryssland hävdade att begäran inte innehöll någon bevisning för dumpning från de ryska exportörernas sida eller någon bevisning för att ett upphävande av antidumpningstullarna skulle leda till skadevållande import. Ryssland hävdade också att det inte var sannolikt att skadan skulle återkomma på grund av importen från Ryssland.

(18)

Beträffande det första påståendet noterade kommissionen att det på grund av sanktioner inte förekom någon export till unionen under översynsperioden. I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte sökanden sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma. För att undersöka detta använde sökanden ryska exportpriser till tredjeländer. Ryssland kritiserade jämförelsen mellan cif-exportpriserna till tredjeländer och de inhemska priserna från fabrik. Kommissionen noterade att användningen av cif-priser i stället för priser från fabrik är en förenkling som gynnar de ryska exportörerna, eftersom den innebär att vissa kostnader inte dragits av från de observerade cif-priserna före jämförelsen. Kommissionen höll därför inte med om att denna förenkling skulle leda till ett ifrågasättande av huruvida jämförelsen, som är avsedd att visa återkommande dumpning i stället för ett specifikt dumpningsbelopp, är rättvis.

(19)

När det gäller påståendet om att det inte är sannolikt att skadan återkommer noterade kommissionen att sökanden, på grundval av exportpriserna till Egypten och Turkiet, hade fastställt betydande prisunderskridande- och målprisunderskridandemarginaler och drog därför slutsatsen att importen från Ryssland, i avsaknad av restriktiva handelsåtgärder, fortsatte att utgöra ett potentiellt hot mot unionsindustrin. Påståendet avvisades därför.

(20)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(21)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval baserat på produktions- och försäljningsvolymer för den likadana produkten i unionen under översynsperioden, samt försäljningens geografiska spridning. Urvalet bestod av tre unionsproducenter, av vilka två var närstående. Producenterna som ingick i urvalet representerade [47 %–53 %] av den beräknade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och mer än 45 % av den beräknade totala försäljningsvolymen av den likadana produkten på den öppna marknaden i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet.

(22)

Kommissionen mottog en synpunkt, vilken kom från sökanden, på det preliminära urvalet. Sökanden föreslog att kommissionen, på grund av att två av de unionsproducenter som ingick i det preliminära urvalet var närstående, borde ersätta en av dessa två närstående producenter med en annan unionsproducent som inte var närstående de andra (17). Kommissionen ansåg att det preliminära urvalet var mer representativt i fråga om produktion och försäljningsvolymer i EU. Det företag som sökanden föreslog som alternativ ägdes dessutom fram till januari 2023 (18) av en investerare från det berörda landet, dvs. Ryssland, som sedan mars 2022 hade belagts med sanktioner av Europeiska unionen. Enligt sökanden hade denna omständighet påverkat företagets tillgång till bankkonton och stört företagets försäljning (19). Detta innebär att det föreslagna företagets ekonomiska resultat kanske inte var representativa under åtminstone en del av översynsperioden.

(23)

Kommissionen avslog därför sökandens begäran och bekräftade det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom.

(24)

Företaget Dalmine SpA, en av de unionsproducenter som ingick i urvalet, underrättade den 6 juni 2024, efter det att företaget lämnat in ett ifyllt frågeformulär, kommissionen om att företaget återkallade sitt åtagande om att samarbeta i undersökningen.

(25)

Kommissionen underrättade alla berörda parter om sin avsikt att gå vidare med urvalet med de två återstående unionsproducenterna. De båda unionsproducenterna, som inte är varandra närstående, stod för [33 % – 45 %] av den beräknade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och mer än 30 % av den beräknade totala försäljningsvolymen av den likadana produkten på den öppna marknaden i unionen. Kommissionen uppmanade alla parter att lämna synpunkter på detta reducerade urval, men inga synpunkter inkom.

(26)

Det slutliga urvalet av unionsproducenter bestod således av två icke-närstående unionsproducenter, dvs. S.C. Silcotub SA och Benteler Steel/Tube GmbH.

(27)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(28)

Ingen icke-närstående importör tillhandahöll de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i stickprovet. Kommissionen beslutade därför att inte tillämpa något stickprovsförfarande för importörer.

(29)

För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Ryssland att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Ryska federationens beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(30)

Ingen av producenterna i Ryssland lämnade de begärda uppgifterna eller samtyckte till att ingå i urvalet.

(31)

Kommissionen skickade frågeformulär till tre unionsproducenter som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes också tillgängliga på internet (20) på dagen för inledandet.

(32)

Svar på frågeformulären inkom från de tre unionsproducenter som ursprungligen ingick i urvalet, nämligen Dalmine SpA, S.C. Silcotub SA och Benteler Steel/Tube GmbH.

(33)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

Unionsproducenter

(34)

Kommissionen genomförde dessutom en dubbelkontroll på distans av de makroindikatorer som sökanden hade lagt fram.

(35)

Den 24 oktober 2024 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter.

(36)

Som svar på utlämnandet av uppgifter lämnade Ryssland synpunkter som behandlas i skälen 72 och 73 och nedan.

(37)

Den produkt som översynen gäller är samma produkt som i den ursprungliga undersökningen och i föregående översyner vid giltighetstidens utgång, dvs. vissa sömlösa rör av stål eller järn med runt tvärsnitt, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm och med ett högsta motsvarande kolvärde (CEV) på 0,86 enligt formel från International Institute of Welding (IIW) och kemisk analys (den produkt som översynen gäller).

(38)

Den produkt som översynen gäller klassificeras för närvarande enligt KN-nummerex 7304 11 00 , ex 7304 19 10 , ex 7304 19 30 , ex 7304 22 00 , ex 7304 23 00 , ex 7304 24 00 , ex 7304 29 10 , ex 7304 29 30 , ex 7304 31 80 , ex 7304 39 50 , ex 7304 39 82 , ex 7304 39 83 , ex 7304 51 89 , ex 7304 59 82 och ex 7304 59 83  (21) (Taric-nummer 7304 11 00 10, 7304 19 10 20, 7304 19 30 20, 7304 22 00 20, 7304 23 00 20, 7304 24 00 20, 7304 29 10 20, 7304 29 30 20, 7304 31 80 30, 7304 39 50 30, 7304 39 82 30, 7304 39 83 20, 7304 51 89 30, 7304 59 82 30 och 7304 59 83 20).

(39)

Den produkt som översynen gäller har ett stort antal användningsområden, som i linjerör för att transportera vätskor, inom byggnadsindustrin, i mekaniska föremål, i gasrör och rör i värmepannor samt i s.k. Oil Country Tubular Goods (OCTG-rör) som används vid borrning och i ledningar inom oljeindustrin.

(40)

Sömlösa rör levereras till användarna i många olika former. De kan t.ex. vara galvaniserade, gängade, levereras som gröna rör (dvs. utan föregående värmebehandling), ha särskilda ändar, olika tvärsnitt och vara måttanpassade eller inte. Det finns inga standardmått för rören, vilket är förklaringen till att de flesta sömlösa rör tillverkas efter kundens önskemål. Rören sammanfogas normalt sett genom svetsning. I särskilda fall kan de emellertid sammanfogas genom gängning eller användas ensamma, även om de fortfarande är svetsbara. Undersökningen visade att alla sömlösa rör har samma fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden.

(41)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Ryssland.

(42)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i den föregående översynen vid giltighetstidens utgång bekräftades i denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(43)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(44)

Kommissionen noterade att unionen efter den 24 februari 2022, som svar på Rysslands militära aggression mot Ukraina, utvidgade sina sanktioner och att ingen export av sömlösa rör med ursprung i Ryssland har kommit in på unionsmarknaden under översynsperioden. Kommissionen noterade också att under översynsperioden omfattades den berörda produkten av de skyddsåtgärder för stål som införts i unionen och som skulle löpa ut den 30 juni 2024 (kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029).

(45)

Under översynsperioden och till följd av genomförandet av de sanktioner som beskrivs i föregående skäl förekommer praktiskt taget ingen import av den produkt som översynen gäller från Ryssland. Enligt Eurostats statistik förekom ingen import av sömlösa rör från Ryssland under översynsperioden, och den högsta importnivån under skadeundersökningsperioden uppnåddes 2021 och uppgick till cirka tre miljoner ton. Följaktligen stod importen av sömlösa rör rån Ryssland för en marknadsandel på 0,0 % av den totala unionsmarknaden under översynsperioden, en minskning från 0,2 % under 2021.

(46)

Såsom nämns i skäl 30 samarbetade ingen av de ryska exportörerna/producenterna i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de ryska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna beträffande de ryska producenterna. Kommissionen fick i detta avseende inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(47)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen baserades följaktligen avgörandena om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifter som lämnats i begäran, lättillgänglig handelsstatistik och uppgifter från Eurostat.

(48)

Såsom anges i skäl 46 använde kommissionen på grund av den bristande samarbetsviljan från de exporterande producenterna i Ryssland tillgängliga uppgifter för att fastställa normalvärdet. För detta ändamål använde kommissionen de uppgifter som sökanden lämnat avseende översynsperioden på grundval av de inhemska priserna i Ryssland för den vanligaste produkten (rör enligt GOST 8732, 57–159 mm) (22). På grundval av detta var normalvärdet 140 000 RUB/ton under översynsperioden (23), vilket motsvarar 1 709 EUR/ton.

(49)

Det förekom ingen export av den berörda produkten till unionen under översynsperioden.

(50)

Eftersom det inte förekom någon export av den berörda produkten till unionen under översynsperioden analyserar kommissionen sannolikheten för återkommande dumpning i nästa avsnitt.

(51)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. I detta avseende undersöktes följande ytterligare faktorer: Export till tredjeländer, produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ryssland samt unionsmarknadens attraktionskraft.

(52)

Normalvärdet fastställdes på det sätt som anges i avsnitt 3.2. Enligt sökanden är det inhemska ryska priset fritt fabrik på 1 709 EUR/ton som används som normalvärde det lägsta pris som motsvarar den vanligaste produkten i kolstål (exklusive legerat stål), och en eventuell beräkning av dumpning på denna grundval skulle leda till en för låg faktisk dumpningsmarginal. Kommissionen ansåg därför att detta är en försiktig uppskattning som inte innebär någon negativ särbehandling av de exporterande producenterna.

(53)

På grund av bristande samarbetsvilja från de exporterande producenternas sida använde kommissionen GTA-databasen för att ta fram exportpriser. Såsom föreslogs i begäran inhämtade kommissionen uppgifter på så detaljerad nivå som möjligt för att täcka in hela produktdefinitionen för den berörda produkten (SH6 7304.19/23/29/31/39/51/59). Kommissionen medger att tillämpningsområdet, såsom också anges i begäran, kan omfatta produkter som inte omfattas av undersökningen. Såsom tydligt anges i begäran är dock dessa produkter som inte omfattas av definitionen av den produkt som översynen gäller dyrare än den produkt som översynen gäller, vilket därmed skulle leda till en överskattning av exportpriset.

(54)

Enligt den metod som nämns ovan fastställdes det genomsnittliga exportpriset cif till tredjeländer till 1 454 EUR/ton under översynsperioden. Kommissionen beaktade dessutom det försiktiga tillvägagångssätt som sökanden föreslagit, dvs. att cif-exportpriserna till tredjeländer skulle motsvara fob-priserna och att ingen justering skulle göras mellan fob och från fabrik, med undantag för en justering på 30 EUR/ton för tullklarering.

(55)

På grundval av det försiktiga tillvägagångssätt som sökanden föreslagit kan det justerade genomsnittliga exportpriset fritt fabrik till tredjeländer fastställas till 1 424 EUR/ton under översynsperioden. Kommissionen noterade att ingen av de exporterande producenterna eller Ryssland lämnade några andra uppgifter som kunde användas för att justera cif-priserna till priserna fritt fabrik.

(56)

Kommissionen gjorde en mer ingående analys av exportpriserna till de sex största exportmarknaderna för Ryssland (Azerbajdzjan, Egypten, Kazakstan, Turkiet, Uzbekistan och Vietnam), som utgjorde 94 % av Rysslands export under översynsperioden. Kommissionen konstaterade att på två stora exportmarknader, som utgjorde 65 % av Rysslands export var exportpriserna lägre än det normalvärde som fastställs i denna översyn.

Tabell 1

Export från Ryssland under översynsperioden

(57)

Kommissionen jämförde normalvärdet med det genomsnittliga exportpriset till tredjeländer från fabrik, vilket, såsom förklaras i skäl 54, motsvarade cif-värdet med justering endast för tullklarering. Jämförelsen visade att de ryska exportpriserna fritt fabrik (dvs. 1 424 EUR/ton (se skäl 55)) i genomsnitt var 17 % lägre än normalvärdet från fabrik (dvs. 1 709 EUR/ton (se skäl 48)).

(58)

Ryssland hävdade att det fanns skillnader mellan de exportpriser som anges i begäran och i bilagorna till begäran. Eftersom kommissionen fastställde exportpriserna på grundval av lättillgängliga uppgifter i GTA såsom anges i tabell 1 ovan och inte använde de siffror som lämnats i begäran, vilka baserades på uppgifter från Comtrade (SH6 7304.19/23/29/31/39/51/59), anser kommissionen att den i praktiken har korrigerat eventuella fel i transkriberingen av priserna. Kommissionen noterade också att tabellen ovan visar att det är sannolikt att dumpningen återkommer och att dess analys inte har begränsats till ett visst antal länder, utan tvärtom har beaktat all tillgänglig information.

(59)

Eftersom de ryska exporterande producenterna inte samarbetade fastställdes produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnats av sökanden.

(60)

Enligt de uppgifter som sökanden lämnat överskred den totala produktionskapaciteten för den produkt som översynen gäller i Ryssland 4 400 000 ton under översynsperioden. Sökanden uppskattar att de ryska producenterna har en överproduktion på omkring 168 000 ton som inte kan absorberas av hemmamarknaden. Dessutom uppskattas den outnyttjade kapaciteten under översynsperioden till över 500 000 ton. Sökanden hävdade dessutom att de ryska producenterna ökade produktionskapaciteten med 450 000 ton mellan 2022 och översynsperiodens slut.

(61)

Enbart den outnyttjade kapaciteten utgör således 32 % av den totala förbrukningen i unionen och denna kvantitet kommer sannolikt att riktas till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(62)

Kommissionen fastställde att ryska producenter exporterade den produkt som översynen gäller till tredjelandsmarknader till priser som i genomsnitt var 15–25 % lägre än unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden under översynsperioden. Att exportera till unionen är således potentiellt mer attraktivt för de ryska exportörerna än att exportera till andra länder.

(63)

Unionsmarknaden är också attraktiv på grund av sin geografiska närhet och storlek, med en total förbrukning på 1 574 000 ton under översynsperioden.

(64)

Den ryska exporten av sömlösa rör till tredjeländer uppgick under översynsperioden till 293 325 ton. Detta utgör en ytterligare volym av sömlösa rör som skulle kunna omdirigeras till unionsmarknaden med tanke på dess attraktionskraft, om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(65)

Kommissionen medger att denna omläggning kanske inte kommer att ske på grund av de befintliga sanktionerna. Eftersom sanktionerna är kopplade till Rysslands militära aggression mot Ukraina och den underliggande geopolitiska situationen är det inte möjligt att förutsäga deras omfattning, utformning och varaktighet. Dessutom har antidumpningsåtgärder en maximal varaktighet på fem år. Med tanke på dessa osäkerhetsfaktorer och det faktum att rådet när som helst kan ändra sanktionernas exakta omfattning och varaktighet ansåg kommissionen att sanktionerna inte kunde påverka dess slutsatser i detta förfarande.

(66)

Slutligen noterar kommissionen att det, på grund av att det förekommer gällande antidumpningstullar på andra viktiga marknader, som i Förenta staterna (24), är det inte möjligt att ifrågasätta unionsmarknadens attraktionskraft, varken i absoluta tal eller i relativa termer, om de nuvarande tullarna eller sanktionerna skulle upphöra att gälla.

(67)

Kommissionen fastställde att ryska exporterande producenter säljer till tredjeländer till priser som är lägre än normalvärdet.

(68)

Såsom förklaras i skäl 60 var produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Ryssland betydande under översynsperioden och den outnyttjade kapaciteten motsvarade 32 % av den totala förbrukningen i unionen.

(69)

Unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek, geografisk närhet och priser gör det sannolikt att rysk export och outnyttjad kapacitet skulle riktas (om) till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(70)

När det gäller exporten till unionen fastställde kommissionen sannolikheten för återkommande dumpning på grundval av de faktorer som beskrivs ovan. Kommissionen ansåg att effekterna av sanktionerna är tillfälliga och att situationen kan förändras närsomhelst och därför inte kan påverka slutsatserna i detta förfarande.

(71)

Kommissionen drog därför slutsatsen att det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(72)

Till följd av meddelandet av de slutgiltiga undersökningsresultaten hävdade Ryssland att på grund av importförbudet kan ingen export av sömlösa rör föras in på unionsmarknaden och att det därför inte kan finnas någon risk för återkommande dumpning så länge som importförbudet är i kraft och att det med tanke på detta är omöjligt att skadan återkommer på grund av dumpad import. Dessutom hävdade Ryssland att sökanden inte hade lagt fram någon bevisning för fortsatt eller återkommande dumpning och att det följaktligen inte fanns någon rättslig grund för att inleda en översyn vid giltighetstidens utgång i den mening som avses i artikel 11.4 i antidumpningsavtalet.

(73)

Såsom nämns i skäl 65 betonade kommissionen att sanktionerna är direkt kopplade till Rysslands oprovocerade militära angrepp mot Ukraina och den underliggande geopolitiska situationen. Sanktionernas omfattning, utformning och/eller varaktighet är därför oförutsägbar. Med tanke på denna osäkerhet och det faktum att rådet när som helst kan ändra sanktionernas exakta omfattning och varaktighet, medan antidumpningsåtgärderna har en giltighetstid på fem år, konstaterade kommissionen att förekomsten av de nuvarande sanktionerna inte kan påverka kommissionens slutsatser i detta förfarande beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada. Detta påstående avvisades därför.

(74)

Rysslands påstående att sökanden inte hade lagt fram någon bevisning för fortsatt eller återkommande dumpning är felaktigt. Som en del av begäran om översyn lade sökanden faktiskt fram prima facie-bevisning för återkommande dumpning. Detta argument avvisas därför.

(75)

Den likadana produkten tillverkades av 16 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(76)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 2,4 miljoner ton under översynsperioden. Kommissionen fastställde siffran på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, såsom uppgifter från ESTA och svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Såsom anges i skäl 26 ingick två unionsproducenter i urvalet, som tillsammans svarade för [33 % – 45 %] av den uppskattade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen.

(77)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande:

(78)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukningen i unionen (i ton)

(79)

Förbrukningen i unionen har varit stabil under skadeundersökningsperioden, med en förbrukning på mellan 1,5 och 1,7 miljoner ton, med undantag för år 2020 då förbrukningen påverkades av covid-19-pandemins utbrott. Den ökade förbrukningen från och med 2021 berodde på en återhämtning efter covid-19-krisen, som utlöste en ökning av affärsverksamheten bland kunderna, särskilt inom byggsektorn.

(80)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter om importen som hämtats från Eurostats Comext-databas. Importens marknadsandel fastställdes på grundval av uppgifter om importvolymen till unionen i förhållande till förbrukningen i unionen.

(81)

Importen till unionen från Ryssland utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (ton) och marknadsandel

(82)

Importvolymerna från Ryssland var försumbara under skadeundersökningsperioden. Såsom nämns i skälen 8 och 44 har importen av den produkt som översynen gäller under skadeundersökningsperioden påverkats av unionens sanktioner till följd av Rysslands oprovocerade militära aggression mot Ukraina såsom nämns i skäl 44.

(83)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat. Det vägda genomsnittliga priset för importen till unionen från Ryssland utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (EUR/ton)

(84)

Prisunderskridandet beräknas vanligtvis på grundval av ett beräknat genomsnittligt importpris i förhållande till unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder i unionen. Såsom framgår av tabellen ovan baserades priserna för åren 2020–2022 i den aktuella översynen vid giltighetstidens utgång på försumbara importvolymer enligt uppgifter från Eurostat och det har därför inte varit möjligt att fastställa någon meningsfull prisutveckling under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden förekom dessutom inga importvolymer alls. Därför kunde inga beräkningar av prisunderskridandet göras.

(85)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Ryssland kom huvudsakligen från Brasilien, Kina, Förenta staterna och Ukraina enligt nedan.

(86)

Importvolymen till unionen samt marknadsandelen och prisutvecklingen för import från andra tredjeländer av den produkt som översynen gäller utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(87)

Importvolymerna från andra tredjeländer ökade under skadeundersökningsperioden, både i absoluta volymer och uttryckt som marknadsandelar, med marknadsandelar för den totala importen under översynsperioden på 17,8 % jämfört med en marknadsandel på 13,8 % under 2020.

(88)

Mest anmärkningsvärd var ökningen av marknadsandelen för importen från Kina, som ökade från 5,2 % till 9,3 % under skadeundersökningsperioden.

(89)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(90)

Som nämns i skäl 1.7.1 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(91)

Vid fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter i ESTA:s svar på frågeformuläret som rörde samtliga producenter i unionen, vid behov dubbelkontrollerade mot frågeformulärsvaren från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(92)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(93)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(94)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(95)

Såsom nämns i skäl 79 präglades det första året av skadeundersökningsperioden, dvs. 2020, i hög grad av covid-19-pandemin och den totala affärsverksamheten minskade. Detta följdes av en återhämtning av affärsverksamheten från och med 2021. Produktionsvolymerna ökade med 21 % från 2020 till översynsperioden, med en topp 2022.

(96)

Unionsindustrin har kunnat anpassa sina produktionsnivåer till den plötsliga ökningen av förbrukningen i unionen (se skäl 78). Jämfört med minskningen av produktionskapaciteten med 7 % för de 16 unionsproducenterna under skadeundersökningsperioden har kapacitetsutnyttjandet utvecklats positivt under skadeundersökningsperioden, med en ökning av kapacitetsutnyttjandet från 42,6 % till 55,6 %.

(97)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel (i ton)

(98)

Såsom nämns i skäl 79 präglades det första året av skadeundersökningsperioden, dvs. 2020, i hög grad av covid-19-pandemin och den totala affärsverksamheten minskade. Detta följdes av en återhämtning av affärsverksamheten under 2021 och 2022. Under översynsperioden hade unionsindustrins försäljningsvolym minskat igen, med en marknadsandel på 82,2 % jämfört med 86,2 % 2020. Försäljningsvolymen ökade icke desto mindre med totalt 10 % under skadeundersökningsperioden.

(99)

Unionsindustrin lyckades dra nytta av tillväxtperioder på unionsmarknaden och ökade sin försäljningsvolym, medan dess marknadsandel minskade under skadeundersökningsperioden.

(100)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(101)

Unionsproducenterna har hållit sin arbetsstyrka relativt stabil under skadeundersökningsperioden, med omkring 14 000 anställda i unionen. Tack vare ökad produktion från och med 2021 ökade produktiviteten med omkring 20 % under skadeundersökningsperioden.

(102)

Såsom anges i skäl 82 förekom ingen import av sömlösa rör från Ryssland till unionen under översynsperioden. Vilken inverkan de faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade på unionsindustrin kunde därför inte fastställas på ett meningsfullt sätt.

(103)

Översynen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom nämns i avsnitt 4.1 var exportpriset till tredjeländer betydligt lägre än normalvärdet för Ryssland.

(104)

De gällande åtgärderna har haft en positiv inverkan på unionsindustrin, som återhämtade sig under skadeundersökningsperioden.

(105)

På grund av det begränsade antalet unionsproducenter som ingick i urvalet visas uppgifterna nedan inom parentes, så att inte konfidentiella uppgifter lämnas ut.

(106)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna och produktionskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i EUR/ton)

(107)

Unionsindustrin har kunnat höja försäljningspriserna per ton under skadeundersökningsperioden. Försäljningspriserna under översynsperioden låg i genomsnitt mellan 70 % och 100 % över de priser som tillämpades under 2020.

(108)

De ökade försäljningspriserna berodde på att unionsindustrin tvingades överföra sina ökade produktionskostnader i unionen. De senare ökade med mellan 35 % och 60 % under skadeundersökningsperioden.

(109)

Unionsproducenternas genomsnittliga arbetskraftskostnader utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(110)

De genomsnittliga lönerna ökade med mellan 20 % och 40 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning bör ses mot bakgrund av den samtidiga produktivitetsökningen (se skäl 100). Löneökningarna förefaller därför vara i linje med en sund ekonomisk förvaltning av unionsindustrin.

(111)

Unionsproducenternas lagernivåer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(112)

Lagervolymerna var stabila under skadeundersökningsperioden och de totala lagervolymerna var lägre i slutet av skadeundersökningsperioden än 2020. Såsom nämns i skäl 40 produceras och utformas den produkt som översynen gäller ofta i enlighet med en orderspecifikation och levereras därför direkt till kunderna, utan att lagras i lager.

(113)

Vad gäller produktionen minskade lagernivån under skadeundersökningsperioden, med en lagernivå på mellan 4 % och 4,8 % av produktionen under översynsperioden.

(114)

Unionsproducenternas lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(115)

Kommissionen fastställde unionsproducenternas lönsamhet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen av den försäljningen.

(116)

Lönsamheten för försäljningen ökade avsevärt under skadeundersökningsperioden, men inleddes med tydliga förluster under 2020 (vilka i stor utsträckning orsakades av covid-19-pandemins effekter på marknaden) varifrån unionsindustrin har kunnat vända situationen och uppnå vinst på mellan 11 % och 16 % av försäljningen under översynsperioden.

(117)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet följde den positiva lönsamhetstrenden med ett kassaflöde i affärsverksamheten under översynsperioden som var nästan tre gånger högre än den nivå som genererades 2020.

(118)

Nettoinvesteringarna minskade under 2021 men ökade åter under 2022 till 2020 års nivå. Under översynsperioden låg företagens investeringar mellan 34 % och 41 % över nivån under 2020.

(119)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den ekonomiska livstiden för de viktigaste investeringarna har en direkt inverkan på räntabiliteten, eftersom det bokförda nettovärdet är nämnaren i beräkningen. Räntabiliteten (dvs. det bokförda nettovärdet) följde samma positiva trend som lönsamheten och kassaflödet och låg på omkring 40 % under översynsperioden.

(120)

Förmågan att anskaffa kapital påverkades inte direkt av importen från Ryssland.

(121)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visar att unionsindustrins ekonomiska situation förbättrades avsevärt under skadeundersökningsperioden, med en sund lönsamhet under översynsperioden. Denna positiva utveckling har ägt rum trots att unionsproducenterna parallellt har förlorat marknadsandelar, från 86,2 % under 2020 till 82,2 % under översynsperioden.

(122)

Många indikatorer påverkades av marknadens tveksamhet under 2020 (på grund av covid-19), men denna situation förbättrades från och med 2021 och fram till och med översynsperioden.

(123)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(124)

I ovanstående avsnitt drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av den dumpade importen från Ryssland skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(125)

Eftersom ingen part i Ryssland samarbetade förlitade sig kommissionen på tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna. Kommissionen bedömde produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Ryssland, förhållandet mellan priserna i unionen och Ryssland och exportpriserna till tredjeländer, samt de sannolika pris- och volymnivåerna för importen från det berörda landet i avsaknad av antidumpningsåtgärder och inverkan på unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(126)

Såsom konstateras i skäl 60 utgjorde den uppskattade outnyttjade kapaciteten för sömlösa rör av järn eller stål i Ryssland, dvs. 500 000 ton, mer än 35 % av den öppna förbrukningen av sömlösa rör av järn eller stål på unionsmarknaden under översynsperioden. Sökanden hävdade att de ryska producenterna ökade sin kapacitet med ytterligare 450 000 ton mellan 2022 och översynsperioden. Ryska producenter exporterade dessutom den produkt som översynen gäller till tredjelandsmarknader till priser som var 20–25 % lägre än unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspriser på unionsmarknaden.

(127)

På grundval av detta är det mycket sannolikt att antidumpningsåtgärdernas upphörande kommer att leda till en ökning av den ryska exporten till unionen. Unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om storlek, geografisk närhet och priser gör det sannolikt att rysk export och outnyttjad kapacitet skulle riktas (om) till unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(128)

Slutligen noterar kommissionen att det, på grund av det förekommer gällande antidumpningstullar på andra viktiga marknader, som Förenta staterna, inte är möjligt att ifrågasätta unionsmarknadens attraktionskraft, varken i absoluta tal eller i relativa termer, om de nuvarande tullarna eller sanktionerna skulle upphöra att gälla.

(129)

Kommissionen medger att denna omläggning kanske inte kommer att ske på grund av de befintliga sanktionerna. Eftersom sanktionerna är kopplade till Rysslands militära aggression mot Ukraina och den underliggande geopolitiska situationen är det inte möjligt att förutsäga deras omfattning, utformning och varaktighet. Dessutom har antidumpningsåtgärder en maximal varaktighet på fem år. Med tanke på dessa osäkerhetsfaktorer och det faktum att rådet när som helst kan ändra sanktionernas exakta omfattning och varaktighet ansåg kommissionen att sanktionerna inte kunde påverka dess slutsatser i detta förfarande.

(130)

Priskonkurrensen är mycket stor på marknaden för den produkt som översynen gäller. Det faktum att stora volymer från det berörda landet skulle komma att importeras till unionen till mycket lägre priser, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra, skulle därför tvinga unionsindustrin att minska sin produktion och sänka sina priser. Den utveckling som ledde till fullständig återhämtning för unionsindustrin under skadeundersökningsperioden skulle vändas. Producenterna skulle vara ovilliga att investera ytterligare och skulle få det allt svårare att fullgöra sina åtaganden, inbegripet sociala och miljömässiga åtaganden.

(131)

Vinstnivåerna i denna kapitalintensiva industri skulle snabbt påverkas. Detta skulle undergräva unionsindustrins förmåga att anskaffa kapital och på längre sikt äventyra dess lönsamhet och eventuellt leda till nedläggning av produktionsanläggningar, vilket också skulle orsaka störningar i leveranskedjorna.

(132)

Det finns befintliga skyddsåtgärder för stål som unionstillverkarna redan drar fördel av. Den aktuella antidumpningsundersökningen gäller emellertid en särskild fråga som ännu inte omfattas av någon befintlig åtgärd. Under alla omständigheter mildras effekterna av skyddsåtgärderna för stål av de nuvarande sanktionerna mot export från Ryssland.

(133)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydlig ökning av den dumpade importen från Ryssland och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

(134)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(135)

De flesta av de 16 unionsproducenterna stödde begäran, medan ingen producent motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom konstateras i skäl 123 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i skäl 133 skulle ett upphävande av åtgärderna sannolikt leda till ett förnyat inflöde av dumpad import från Ryssland, vilket snabbt skulle leda till återkommande skada. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls.

(136)

Ingen importör var villig att samarbeta i undersökningen.

(137)

Bristen på samarbetsvilliga importörer gjorde att kommissionen inte kunde analysera om importörerna uppvisade dåliga resultat eller inte kunde överföra prisökningar i förekommande fall.

(138)

Kommissionen noterar att importörer och leveranskedjor kan välja att importera från många alternativa leverantörer och länder, utöver den rikliga produktion som finns i unionen. Förlängningen av åtgärderna syftar inte till att utesluta importen från Ryssland från marknaden, utan enbart till att säkerställa att denna import inte säljs till dumpade priser och därmed vållar skada.

(139)

Inga användare samarbetade i undersökningen. Kommissionen kunde därför inte analysera de befintliga åtgärdernas inverkan på användarnas situation.

(140)

Enligt resultaten från tidigare översyner vid giltighetstidens utgång och tillgängliga uppgifter har det visat sig att den andel av användarnas kostnader som utgörs av sömlösa rör är ganska liten. Sömlösa rör av järn eller stål används i allmänhet i större projekt (värmepannor, pipelines, byggarbeten) där de ingår som en mindre del. Den inverkan som en förlängning av åtgärderna förväntas få för användarna väntas således inte bli så stor.

(141)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de befintliga åtgärderna beträffande import av sömlösa rör med ursprung i Ryssland.

(142)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna beträffande import av sömlösa rör från Ryssland bibehållas.

(143)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Ryssland”.

(144)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(145)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Ryssland och som produceras av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller, men som produceras av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Ryssland”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(146)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (25). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(147)

Den produkt som översynen gäller är en av de produktkategorier som omfattas av skyddsåtgärden. När de tullkvoter som fastställts inom ramen för skyddsåtgärden överskrids skulle följaktligen både tull över kvoten och antidumpningstull behöva betalas för samma import. Eftersom sådan kumulation av antidumpningsåtgärder och skyddsåtgärder kan leda till en större inverkan på handeln än önskvärt beslutade kommissionen att förhindra att antidumpningstullen tillämpas samtidigt som tullen över kvoten för den produkt som översynen gäller under den tid som skyddstullen gäller.

(148)

Detta innebär att om den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den produkt som översynen gäller och överstiger tullnivån för antidumpningstullarna enligt den här förordningen, ska endast den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 tas ut. Under den period då skyddsåtgärderna och antidumpningstullarna tillämpas samtidigt ska uppbörden av de tullar som införs i enlighet med denna förordning tillfälligt upphävas. Om den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den produkt som översynen gäller och denna tull är lägre än värdetullsnivån för antidumpningstullarna enligt denna förordning, ska den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i genomförandeförordning (EU) 2019/159 tas ut som ett tillägg till skillnaden mellan den tullen och de högre antidumpningstullar som införs enligt denna förordning. Uppbörden av de antidumpningstullar som inte tagits ut bör upphävas tillfälligt.

(149)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (26) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(150)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Synpunkterna behandlas i skälen 72 och 73.

(151)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.