Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/357 av den 23 januari 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att omfatta import som avsänts från Indien, Indonesien, Malaysia, Taiwan och Thailand, efter en översyn vid giltighetens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Efter en antidumpningsundersökning (den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EU) nr 791/2011 (2) en slutgiltig antidumpningstull på mellan 48,4 % och 62,9 % på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet).

(2)

I juli 2012, efter en undersökning av kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, utvidgade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 672/2012 (3) de gällande åtgärderna till att även omfatta import av den berörda produkten som avsänts från Malaysia, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Malaysia eller inte.

(3)

I januari 2013, efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, utvidgade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 21/2013 (4) de gällande åtgärderna till att även omfatta import av den berörda produkten som avsänts från Taiwan och Thailand, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Taiwan respektive Thailand eller inte.

(4)

I december 2013, efter en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, utvidgade rådet genom genomförandeförordning (EU) nr 1371/2013 (5) de gällande åtgärderna till att även omfatta import av den berörda produkten som avsänts från Indien och Indonesien, oavsett om dess deklarerade ursprung är Indien respektive Indonesien eller inte.

(5)

I september 2014, efter en undersökning av kringgående enligt artikel 13 i grundförordningen, utvidgade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) nr 976/2014 (6) de gällande tullarna till att även omfatta vissa lätt modifierade glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(6)

I september 2015, efter en undersökning enligt artiklarna 11.3 och 13.4 i grundförordningen, befriade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2015/1507 (7) två indiska producenter från utvidgningen av tullen i skäl 4.

(7)

I november 2017 förlängde kommissionen genom förordning (EU) 2017/1993 (8) med fem år de ursprungliga åtgärderna, utvidgade till att omfatta den berörda produkten som avsänts från de länder som anges i skälen 2–4, efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den första översynen vid giltighetstidens utgång) i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen. Dessa åtgärder är de gällande åtgärderna.

(8)

I maj 2018, efter en undersökning enligt artiklarna 11.4 och 13.4 i grundförordningen, befriade kommissionen genom genomförandeförordning (EU) 2018/788 (9) ytterligare en indisk producent från utvidgningen av tullen i skäl 4.

(9)

I december 2022 befriade kommissionen ytterligare en indisk producent från den utvidgade tullen i skäl 4.

(10)

För närvarande är följande antidumpningstullar i kraft:

(11)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle löpa ut (10) mottog kommissionen en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(12)

Begäran om översyn ingavs den 2 augusti 2022 av sammanslutningen av europeiska producenter av tekniska textilier Tech-Fab Europe (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för glasfibervävnader med öppna maskor i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen fortsätter och/eller återkommer och att skadan för unionsindustrin återkommer.

(13)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 4 november 2022 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende de antidumpningsåtgärder som är tillämpliga på import till EU av glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (11) (tillkännagivandet om inledande).

(14)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2021 till och med den 30 juni 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(15)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, användare och handlare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta.

(16)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på översyn vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(17)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval bland de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(18)

I tillkännagivandet om inledande meddelade kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen grundade sitt urval på den största representativa produktions- och försäljningsvolymen. Tre unionsproducenter ingick i detta urval. De utvalda unionstillverkarna stod för 72 % av den uppskattade totala produktionsvolymen i unionen och 71 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter mottogs och urvalet bekräftades.

(19)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Endast en icke-närstående importör lämnade de begärda upplysningarna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt.

(20)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som kunde vara intresserade av att medverka i undersökningen.

(21)

Inga exporterande producenter från Kina lämnade de begärda upplysningarna inom tidsfristen och/eller samtyckte till att ingå i urvalet. Inga kinesiska producenter samarbetade således och slutsatserna beträffande importen från Kina har dragits på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. De källor som har använts anges i skäl 35.

(22)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(23)

Kommissionen skickade frågeformulär till de unionsproducenter som ingick i urvalet. Samma frågeformulär och frågeformulär för icke-närstående importörer, användare och kinesiska exportörer gjordes tillgängliga online (12) samma dag som undersökningen inleddes. Under undersökningen skickade kommissionen ett frågeformulär till sökanden där den begärde makroekonomiska uppgifter från unionsindustrin.

(24)

Svar på frågeformuläret inkom från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet, en icke-närstående importör och sökanden.

(25)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(26)

Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag/intresseorganisation:

Unionsproducenter/intresseorganisation:

(27)

Den 23 oktober 2023 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för dess avsikt att bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut. Ingen part lämnade några synpunkter.

(28)

Den produkt som översynen gäller är vissa glasfibervävnader med öppna maskor med en cellstorlek på mer än 1,8 mm i både längd och bredd och med en vikt på mer än 35 g/m2, med undantag av fiberglasskivor, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7019 63 00, ex 7019 64 00, ex 7019 65 00, ex 7019 66 00 och ex 7019 69 90 (Taric-nummer 7019630019, 7019640019, 7019650018, 7019660018 och 7019699019).

(29)

Glasfibervävnader med öppna maskor finns med olika cellstorlekar och vikt per kvadratmeter och används främst som förstärkningsmaterial inom byggsektorn (utvändig värmeisolering, golvförstärkning och väggreparationer).

(30)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(31)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen samt i tidigare översyner vid giltighetstidens utgång har följande produkter samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(32)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(33)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om upphörandet av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till en fortsatt eller återkommande dumpning från Kina.

(34)

Som nämns i skäl 21 deltog inga exporterande producenter från Kina i undersökningen. Den 16 december 2022 underrättade kommissionen därför myndigheterna i Kina om att kommissionen, på grund av bristande samarbete, kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna beträffande Kina. Inget svar inkom och kommissionen beslutade därför att tillämpa artikel 18.

(35)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades undersökningsresultaten beträffande sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt uppgifterna i begäran om översyn, de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter, nämligen sökanden och de unionsproducenter som ingick i urvalet, importuppgifter och statistiska uppgifter från Global Trade Atlas (13).

(36)

Mot bakgrund av att det när undersökningen inleddes fanns tillräcklig bevisning som, när det gäller Kina, tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(37)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna för att erhålla de uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(38)

Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom tidsfristen.

(39)

Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle komma att använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna i detta avseende.

(40)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kunde behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Enligt de uppgifter som kommissionen hade tillgång till identifierades Ryssland och Indien som möjliga representativa länder för Kina.

(41)

Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(42)

Den 10 februari 2023 utfärdade kommissionen en notering i akten om källorna för fastställandet av normalvärdet (noteringen om källor). I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att använda Indien som representativt land och beskrev de relevanta källor som den avsåg att använda vid fastställandet av normalvärdet.

(43)

Kommissionen underrättade också berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av tillgängliga uppgifter för två företag, nämligen Montex Glass Fibre Industries Private Limited och Pyrotek India Private Limited, producenter av den produkt som översynen gäller i Indien.

(44)

Kommissionen mottog en synpunkt från unionsindustrin som stödde kommissionens beslut att använda Indien som representativt land.

(45)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(46)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att detta normalvärde ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(47)

Som förklaras närmare nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning, på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande producenternas eller producenternas sida, att det var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(48)

Följande föreskrivs i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(49)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen. Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning.

(50)

I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger regeringen betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(51)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn.”

(52)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (rapporten) (14) som visar att det finns ett betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (till exempel stål- och kemisektorerna). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakten. Rapporten lades till i undersökningens ärendeakt i det inledande skedet. Begäran/klagomålet innehåller även viss relevant bevisning som kompletterar rapporten.

(53)

Sökanden hävdade i sin begäran att den kinesiska sektorn för glasfibervävnader med öppna maskor är snedvriden i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. I begäran hävdades bland annat att marknaden för glasfibervävnader med öppna maskor till betydande del försörjs av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av de kinesiska myndigheterna. I begäran förklarades vidare att de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av glasfibervävnader med öppna maskor är glasfiberroving och glasfibergarn.

(54)

I begäran hänvisades också till rapporten och de snedvridningar som konstaterats i denna när det gäller den kemiska sektorn. Dessutom framhölls i begäran, med hänvisning till rapporten, befintliga snedvridningar när det gäller energikostnader, särskilt naturgas och elektricitet. I begäran noterades vidare det statliga inflytandet på arbetsmarknaden, rätten till markanvändning samt det faktum att producenter av glasfibervävnader med öppna maskor hade lätt att få tillgång till finansiell utlåning från kinesiska (statsägda) banker.

(55)

Såsom anges i skäl 38 har de kinesiska myndigheterna varken kommenterat eller motbevisat den befintliga bevisningen i akten, inbegripet rapporten och den kompletterande bevisning som sökanden lagt fram, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller om lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(56)

Inga synpunkter inkom från berörda parter, inbegripet exporterande producenter, om förekomsten av betydande snedvridningar eller om lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(57)

Kommissionen undersökte huruvida det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(58)

Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet, inbegripet bevisningen i rapporten, som bygger på allmänt tillgängliga källor. Analysen omfattade undersökningen av betydande statliga ingripanden i Kinas ekonomi i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn, inbegripet för den produkt som undersökningen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(59)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Begreppet är inskrivet i den kinesiska författningen och bestämmer Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen, som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna”. Den statsägda ekonomin är den ”ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att ”säkerställa dess konsolidering och tillväxt”. (15)

(60)

Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(61)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta: den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras, eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (16).

(62)

Enligt den kinesiska lagstiftningen utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under ledning av det kinesiska kommunistpartiet. Den kinesiska statens och det kinesiska kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättslig nivå, institutionell nivå och personlig nivå), och bildar en superstruktur där kommunistpartiets och statens roller är oskiljbara.

(63)

Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den på nytt bekräftades i artikel 1 i konstitutionen.

(64)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är det grundläggande systemet för Folkrepubliken Kina”, infogades en ny andra mening, ”det främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (17). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(65)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(66)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av det kinesiska kommunistpartiet, i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (18). De kinesiska myndigheterna tillämpar interventionistiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt lagstiftning.

(67)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet.

(68)

Sammantaget omfattar dessa planer en omfattande och komplex uppsättning sektorer och övergripande politiska åtgärder och de tillämpas på alla myndighetsnivåer. Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås.

(69)

Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål. Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.). De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sina affärsverksamheter efter villkoren i planeringssystemet.

(70)

Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan även på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som stakas ut i planerna (se även avsnitt 3.3.5) (19).

(71)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (se även avsnitt 3.3.8) (20). Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, såsom aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv.

(72)

Även de andra delarna av finanssektorn utöver banksektorn är institutionellt och operativt sett strukturerade på ett sätt som inte är inriktat på att se till att finansmarknaderna fungerar så effektivt som möjligt, utan på att säkerställa kontroll och möjliggöra ingripande från staten och kommunistpartiet (21).

(73)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I den tillämpliga lagstiftningen föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (22).

(74)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg för myndigheterna för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (23).

(75)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som föreskriver och uppmuntrar statligt inflytande av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (24).

(76)

I Kina utgör företag som ägs av staten eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(77)

Inom sektorn för glasfibervävnader med öppna maskor är graden av statligt ägande betydande, eftersom flera kinesiska producenter av glasfibervävnader med öppna maskor är statsägda företag. Shaanxi Huatek New Material är till exempel ett statsägt företag som ägs av ett statsägt provinsföretag, Shaanxi Yanchang Petroleum (Group) Co., Ltd och två andra statsägda enheter, Shaanxi Technology Progress Investment Co., Ltd och Shaanxi Provincial State-owned Assets Management Co., Ltd (25). Styrelseordföranden i Shaanxi är sekreterare i partikommittén (26).

(78)

En annan producent av glasfibervävnader med öppna maskor, China National Building Material Group (CNBM), är också ett statsägt företag (27). Företagets styrelseordförande och verkställande direktör är sekreterare respektive vice sekreterare i partikommittén (28). Regeringens inblandning i CNBM framgår också av en artikel som publicerades på CNBM:s webbplats 2020 (29) och som rapporterade om ett möte mellan sekreteraren för den kommunala partikommittén och vice ordföranden för CNBM: ”Tengzhou kommuns partikommitté och kommunstyrelse fäster stor vikt vid samarbetet med China National Building Materials Group och Sinoma Science and Technology Corporation, och de två sidorna har alltid haft en djup vänskap och goda samarbetsförbindelser. […] I nästa steg kommer Tengzhou att kombinera utarbetandet av den 14:e femårsplanen för att formulera industriplaner kring nyckelområden som ny energi och nya material, samt demonstrationsbaser för vätgasindustrin, för att säkerställa att planerna är i linje med utvecklingsplanerna för China National Building Materials Group och Sinoma Science and Technology Enterprises.”

(79)

Jiangsu Jiuding New Material, en annan producent av glasfibervävnader med öppna maskor, är ett privat företag som ägs av Jiuding Group, som i slutändan ägs av Shenzhen Zhengwei Group (på engelska kallad AMER GROUP, en privat grupp som ägs av en fysisk person) (30). De statliga myndigheternas inblandning i företaget framgår dock av det faktum att ordföranden, verkställande direktören och vice verkställande direktören är medlemmar av det kinesiska kommunistpartiet (31).

(80)

Företaget betraktas dessutom som ett nationellt högteknologiskt företag (32). För att komma i fråga som ett nationellt högteknologiskt företag (33) måste företaget vara verksamt inom en sektor som stöds av staten.

(81)

Till och med privatägda producenter inom sektorn för glasfibervävnader med öppna maskor hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentlig- och privatägda företag inom sektorn är i själva verket föremål för politisk övervakning och vägledning, vilket även beskrivs i avsnitt 3.3.5 nedan.

(82)

Förutom att utöva kontroll över ekonomin genom statsägda företag och andra verktyg kan de kinesiska myndigheterna påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen. De berörda statliga myndigheternas rätt att utse och avsätta nyckelpersoner i ledningen för statsägda företag enligt den kinesiska lagstiftningen kan anses återspegla motsvarande äganderättigheter, (34) men particeller i både statsägda och privata företag utgör en annan viktig kanal genom vilken staten kan utöva inflytande över affärsbeslut.

(83)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en organisation med koppling till Kinas kommunistiska parti upprättas inom varje företag (med minst tre partimedlemmar enligt partiets stadgar (35)) och företaget ska skapa nödvändiga förutsättningar för partiorganisationens verksamhet.

(84)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Men åtminstone sedan 2016 har kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (36), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (37). År 2017 rapporterades att det fanns particeller vid 70 % av de omkring 1,86 miljoner privatägda företagen och att pressen ökar på att partiorganisationerna ska ha sista ordet i affärsbeslut inom respektive företag (38). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och inom alla sektorer, inklusive producenter av glasfibervävnader med öppna maskor och leverantörer av deras insatsvaror.

(85)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från kommunistpartiets centralkommitté om en upptrappning av Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (riktlinjerna) (39) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(86)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt.” I avsnitt III.6 anges följande: ”Vi måste trappa upp partiuppbyggnaden ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer.” Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn (40).

(87)

Som förklaras i skälen 77–81 har undersökningen bekräftat överlappningarna mellan ledande befattningar i företag som tillverkar den produkt som översynen gäller och medlemskap/partifunktioner i det kinesiska kommunistpartiet.

(88)

Den statliga närvaron och inflytandet över finansmarknaderna (se även avsnitt 3.3.8) och vid tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror snedvrider dessutom marknaden ytterligare (41). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för glasfibervävnader med öppna maskor och andra sektorer (såsom finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(89)

Den kinesiska ekonomins inriktning avgörs i hög grad av ett välutvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och anger de mål som de centrala och lokala myndigheterna måste inrikta sig på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och täcker i stort sett alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(90)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (42).

(91)

Den statliga förvaltningens strategi är också tillämplig på glasfibervävnader med öppna maskor, som är ett viktigt förstärkningsmaterial inom byggsektorn. Flera nationella och regionala, allmänna och sektorsspecifika planer uppmuntrar statliga myndigheter på alla nivåer och statsägda finansinstitut att främja den kinesiska industrin för glasfibervävnader med öppna maskor.

(92)

I 2022 års vägledande yttranden om högkvalitativ utveckling av industrin för syntetfiber (de vägledande yttrandena), som utfärdats av ministeriet för industri och informationsteknik och den nationella utvecklings- och reformkommissionen (43), anges att ”industrin för syntetfiber är en viktig grund för en stabil utveckling och kontinuerlig innovation inom textilindustrin, en industri med internationella konkurrensfördelar och en viktig del av den nya materialindustrin”. I artikel I.2 i de vägledande yttrandena anges uttryckligen de kinesiska myndigheternas avsikt att fastställa sektorns geografiska struktur och företagsstruktur samt väsentliga produktionsparametrar (44).

(93)

I den 13:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling i Kina (den 13:e femårsplanen) (45), som omfattar perioden 2016–2020, samt i den 14:e femårsplanen för nationell ekonomisk och social utveckling och 2035 års perspektiv (46), som omfattar perioden 2021–2025, betonas vikten av bygg- och anläggningsindustrin.

(94)

De kinesiska myndigheterna stöder och kontrollerar också den kinesiska industrin för glasfibervävnader med öppna maskor genom den 13:e femårsplanen för utveckling av byggmaterialindustrin (47). I planen efterlystes en optimering av Kinas industristruktur, bland annat genom att expandera framväxande industrier som glasbaserade material och högpresterande fibrer, till vilka glasfibervävnader med öppna maskor hör.

(95)

Glasfiber nämns också i den 14:e femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin (48) i avsnitt III.3, tabell 1, som hänvisar till viktiga riktlinjer för teknisk innovation och omfattar byggmaterial: ”Främja gruvdrift samt industrialisering av högförädlingsteknik såsom kontinuerlig smart garndragning i smältugnar inom områden som […] specialglasfiber, basaltfiber och andra högpresterande fibrer.”

(96)

Glasfibervävnader med öppna maskor ingår också i 2019 års vägledande katalog för strukturanpassning av industrin (49). En av de industrier som gynnas rör byggmaterial: ”Teknikutveckling och produktion av ultrafina, höghållfasta och högmodulerade, alkalibeständiga, lågdielektriska, kiseldioxidrika, nedbrytbara och specialformade glasfibrer med tvärsnitt och glasfiberprodukter, dragningsteknik för basaltfiberugnar, kiselkarbidfiber, kompositfibrer […].”

(97)

Dessutom omfattas glasfibertextil för byggnationsändamål av 2022 års vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om högkvalitativ utveckling av textil som används i industrin (50). I avsnitt III.7, Textilier för byggnation, anges följande: ”Forska om och främja kolfiberförstärkningsmaterial för byggnader. Utveckla […] glasfiberförstärkta basvävnader för att förbättra prestandan hos vattentäta material för byggnader.” I avsnitt IV.1–2 kapitel 4, Politiska åtgärder, står det dessutom bland annat:

”Öka det politiska stödet. Stödja företag att bygga innovativa plattformar såsom nationella nyckellaboratorier, uppmuntra vetenskapliga forskningsinstitut, universitet och företag att stärka samarbetet och främja teknisk forskning och utveckling och omvandling av resultat. […]. Fullt ut utnyttja den roll som den nationella plattformen för samarbete mellan industri och finans spelar och vägleda finansinstitut att ge stöd till företagens tekniska innovation.

Skapa en god utvecklingsmiljö. Uppmuntra branschorganisationer, industriparker, vetenskapliga forskningsinstitut, ledande företag osv. att bygga plattformar för offentliga tjänster. Stödja alla orter i kombination med regionala särdrag, öka stödet till de resurser som krävs för utvecklingen av den industriella textilindustrin och bilda en grupp demonstrationsbaser med särskilda regionala egenskaper. Stärka tillsynen över anbud, följa principen om hög kvalitet och högt pris och standardisera en välordnad konkurrens inom industrin.”

(98)

Glasfiber omfattas också av den nationella utvecklings- och reformkommissionens arbetsplan för 2023 för ministeriet för industri och informationsteknik för en stadig tillväxt av byggmaterialindustrin (51). I avsnitt III.1.1. står det: ”Med fokus på cement, planglas, sanitetskeramik, glasfiber och andra industrier, varje år ge ut kataloger och riktlinjer för energibesparande och koldioxidreducerande teknik, främja pilotprojekt för framgångsanalys, sammanfatta omvandlingsplaner, stödja byggandet av ett antal demonstrationsprojekt och stödja företag inom byggmaterial. […] Främja ingående förvaltning av glas-, keramik-, glasfiberindustrin och andra industrier, och främja samordnad kontroll av föroreningar och koldioxidminskning.”

(99)

I avsnitt III.4.10 i arbetsplanen fastställs följande: ”Stärka det industriella samarbetet med länder och regioner längs ’Belt and Road’ och andra länder och regioner, fullt ut utnyttja fördelarna med kompletta uppsättningar av teknik, utrustning, standarder och tekniska tjänster inom industrier som cement och glas, och främja grönt och koldioxidsnålt samarbete inom den internationella byggmaterialindustrin. Stödja stamföretag i att fokusera på cement-, glas-, keramik-, glasfiber- och gipsprodukter osv., gemensamt inrätta FoU-institutioner och gröna industriparker och förbättra motståndskraften och säkerhetsnivån i den globala industriella leveranskedjan.”

(100)

Genomförandet av arbetsplanen står i fokus för avsnitt IV.11: ”Ytterligare stärka organisationen: Fortsätta att säkerställa att statsrådet genomför omfattande och effektiva paket av ekonomisk politik och uppföljningsåtgärder. Relevanta avdelningar ska vägleda viktiga lokala områden att genomföra politiska åtgärder för att stabilisera tillväxten inom byggmaterialindustrin, främja mer exakta politiska åtgärder och ytterligare öka politikens inverkan. Alla lokala områden ska ta hänsyn till lokala förhållanden, fullt ut utnyttja den roll som samordningsmekanismen för stabilisering av industriell tillväxt spelar, stärka det organisatoriska ledarskapet, stärka det politiska stödet och genomförandet och främja sin lokala byggmaterialindustri.”

(101)

I avsnitt IV.13 i arbetsplanen föreskrivs dessutom operativ övervakning: ”Stärka övervakningen och tidig varning av den ekonomiska operativa situationen inom byggmaterialindustrin, förbättra samordningsmekanismen mellan myndigheter, branschorganisationer och nyckelföretag, i god tid identifiera, bedöma och reagera på nya, återkommande och potentiella problem som påverkar industrins smidiga funktion och förhindra operativa risker. Stabilisera marknadens förväntningar. Stärka övervakningen och vägledningen av priserna på bulkvaror som bränsle och råvaror och priserna på produktionsfaktorer, stärka forskningen och bedömningen av trender för utbud och efterfrågan och inrätta en långsiktig samarbetsmekanism mellan industrier i tidigare och senare led. Stärka prisövervakningen av viktiga byggmaterial, offentliggöra välståndsindex för byggmaterialindustrin, vägleda den dynamiska balansen mellan utbud och efterfrågan och bygga upp en stabil och ordnad marknadsmiljö.”

(102)

Den statliga förvaltningens strategi bekräftas i flera planeringsdokument som är inriktade på syntetfiberindustrin och som utfärdats på provinsnivå. Särskilt provinserna Shandong, Zhejiang, Jiangxi, Shaanxi och Shanxi utgör goda exempel.

(103)

I avsnitt IV.4 i Shandongs 14:e femårsplan för utveckling av byggmaterialindustrin står det följande (52):

”Göra industriklustret bättre och starkare. Fokusera på byggandet av industriparker för kompositmaterialprodukter i Weihai, Tai’an, Dezhou och Weifang, och stödja byggandet av industriparker för kompositmaterial i Yiyuan. Optimera och stärka industriklustren för glasfiber i Tai’an, Taishan härad och Linyi, Yishui härad, industriklustren för glasfiberförstärkt plast i Dezhou, Wucheng härad och Weifang, Anqiu härad samt använda parkerna som en plattform för att uppmuntra införandet av ett antal högteknologiska projekt i syfte att uppnå en differentierad industriell utveckling och förbättring av skalan.

Utveckla högpresterande glasfiber och produkter därav. Uppmuntra utvecklingen av högpresterande glasfibrer och glasfiberprodukter som ultrafina, höghållfasta och högmodulerade, alkalibeständiga, lågdielektriska, lågexpanderande, kiseldioxidrika, nedbrytbara och specialformade tvärsnitt. Fokusera på behoven inom elektronisk information, flyg- och rymdindustrin, ny energi, storskaliga gårdar, växthus för jordbruket och andra områden, utveckla och främja glasfiberförstärkta produkter av termoplastiska och värmehärdande kompositmaterial och glasfiberkompositnät för infrastrukturprojekt.”

(104)

Avsnitt VI.2 i Shandongs 14:e femårsplan handlar om politiska åtgärder och fastställer följande: ”Öka skatte- och avgiftsstödet, främja genomförandet av nationell skatte- och avgiftspolitik såsom extra avdrag för FoU-kostnader för företag, mervärdesskatt på byggmaterialprodukter för omfattande resursutnyttjande, och avdrag för inkomstskatt. Förbättra politiken för ekonomiskt stöd, uppmuntra olika finansinstitut att tillhandahålla kreditstöd för kvalificerade byggmaterialprojekt, öka finansieringsstödet för sammanslagningar och förvärv, varumärkesutveckling, uppbyggnad av FoU-center och uppbyggnad av internationella marknadsföringsnätverk, och aktivt utveckla tjänster för finansiell leasing och finansiering av leveranskedjor samt utöka finansieringsskalan för snabbväxande små och medelstora byggmaterialföretag.”

(105)

Zhejiang har också genomfört planer för att utveckla glasfiberindustrin. Zhejiangs 14:e femårsplan för utveckling av industrin för nya material (53) innehåller en specifik hänvisning till högpresterande fibrer: ”Jiaxing, Tongxiang industrikluster för nya material. Främst förlita sig på Tongxiangs ekonomiska utvecklingszon, fokusera på högpresterande fibrer och kompositmaterial, högpresterande kraftbatterimaterial, banbrytande nya material och andra uppdelade områden, skapa industrikedjor för högpresterande glasfiber- och kompositmaterial, högpresterande kraftbatterimaterial och industrikedjor för produkter i senare led, för att förverkliga främjande av värdekedjan.”

(106)

Jiangxis 14:e femårsplan för högkvalitativ utveckling av nya material (54) nämner också glasfiberindustrin: ”Högpresterande fibrer och kompositmaterial. Fokusera på utvecklingen av billiga, högpresterande glasfibrer och produkter för att möta utvecklingsbehoven inom elektronisk information och andra industrier. Inrätta en plattform för forskning, utveckling och testning inom högpresterande fiber- och kompositmaterial i Jiangxi med utgångspunkt i de två industriklustren (baserna) i norr och söder och de viktigaste glasfiberföretagen. Fokusera på utvecklingen av glasfiber med hög hållfasthet och hög seghet som är lätt att forma, alkalifri glasfiber, högmodulerad glasfiber med hög hållfasthet, högpresterande kompositfiber, växtcellulosafiber med hög renhet (antibakteriell fiber för masker, medicinsk fiber osv.).”

(107)

I Shaanxis 14:e femårsplan för utveckling av industrin för nya material (55) fastställs också stöd till glasfiberindustrin: ”Aktivt främja en sund utveckling av industrin för icke-organiska, icke-metalliska kompositmaterial. Främja utvecklingen av kolbaserade kompositmaterial för industrialisering och civila användningsområden, främja den tekniska nivån för kolfiber, glasfiber […].”

(108)

I avsnitt IV.5 i Shanxis 14:e femårsplan om nya material (56) nämns glasfiberindustrin på liknande sätt: ”Fokusera på efterfrågan på material inom sektorerna för marin teknik, höghastighetståg, vindkraftsproduktion, lättviktsfordon, tryckkärl, väg- och vattenbyggnad, förstärkning av byggnader och högspänd kraftöverföring, integrera industriella resurser i tidigare och senare led fullt ut, satsa på forskning och utveckling och främja avancerade fiberkompositmaterial samt påskynda och främja byggprojekt avseende högpresterande kolfiber, kontinuerlig basaltfiber, högpresterande glasfiber, avancerad textilfiber och dess sammansatta förstärkningsmaterial m.m. för att skapa en komplett industriell kedja av högpresterande fiber som omfattar grundläggande råvaror, kompositmaterial och produktkomponenter. År 2025 ska rörelseintäkterna för industrin för nya fibermaterial uppgå till 10 miljarder renminbi yuan, vilket skapar ett ledande industrikluster för högpresterande fiber- och kompositmaterial på internationell nivå.”

(109)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja gynnade industrier, inklusive produktionen av de viktigaste råvaror som används vid tillverkningen av glasfibervävnader med öppna maskor. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(110)

Enligt uppgifterna i ärendeakten är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta förefaller bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på principer som liknar de principer som tillämpas i motsvarande lagar i andra länder än Kina, men det kinesiska systemet kännetecknas av ett systematiskt bristande verkställande.

(111)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden, och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (57).

(112)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (58). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd stadsmark) och det är endast staten som kan tilldela mark.

(113)

Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (59). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (60).

(114)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av glasfibervävnader med öppna maskor av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnadskontroll av konkurs- och egendomsrätten. Dessa överväganden förefaller även stämma in helt på sektorn för syntetfiber. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(115)

Mot bakgrund av det som nämns ovan drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för syntetfiber, även när det gäller den produkt som översynen gäller.

(116)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullständigt i Kina, eftersom arbetstagarna och arbetsgivarna inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har inte ratificerat ett antal grundläggande konventioner från Internationella arbetsorganisationen (ILO), bland annat konventionerna om föreningsfrihet och kollektivavtal (61). Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (62).

(117)

Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område. Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (63). Dessa undersökningsresultat visar på en snedvridning av lönekostnaderna i Kina.

(118)

Ingen bevisning har lämnats in för att sektorn för syntetfiber, inklusive tillverkarna av glasfibervävnader med öppna maskor, inte skulle omfattas av det kinesiska arbetsrättssystemet. Konstfibersektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid tillverkningen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess tillverkning) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(119)

Tillgången till kapital för företag i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(120)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (64), som tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna knutna till staten inte bara genom ägandeförhållanden, utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (65), och i likhet med icke-finansiella statsägda företag genomför bankerna regelbundet offentlig politik utformad av de kinesiska myndigheterna.

(121)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att bedriva sin verksamhet i enlighet med behoven för den nationella ekonomiska och sociala utvecklingen och med vägledning av statens industripolitik (66). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (67).

(122)

Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler ska följas, till exempel undersökning av låntagares kreditvärdighet, men nästan all bevisning, bland annat resultat från undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(123)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka partiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn, även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (68). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin” och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (69).

(124)

Kinas katalog över högteknologiska produkter (70), som ges ut av ministeriet för vetenskap och teknik, utrikeshandelsministeriet och Kinas allmänna tullförvaltning, innehåller dessutom en förteckning över 1900 högteknologiska exportprodukter i åtta kategorier som de kinesiska myndigheterna valt ut för en förmånlig exportstrategi. En av dessa kategorier är kategorin ”Nya material”, där glasfibervävnader med öppna maskor ingår. I Kinas katalog över högteknologiska produkter, som ges ut av ministeriet för vetenskap och teknik, finansministeriet och den statliga skattemyndigheten, ingår dessutom ”nya material” i de elva prioriterade områdena.

(125)

Enligt Kinas lag om framsteg inom vetenskap och teknik är högteknologiska företag som är etablerade i högteknologiska utvecklingszoner dessutom berättigade till en rad förmånliga åtgärder, bland annat en bolagsskattesats på 15 % i stället för den normala skattesatsen på 25 % och, om exportprodukternas produktionsvärde uppgår till 70 % av det totala värdet året i fråga, en ytterligare sänkning av bolagsskattesatsen till 10 %. Nyetablerade högteknologiska företag är befriade från bolagsskatt under de första två åren, räknat från den dag då produktionen inleds, samt från byggskatt.

(126)

FoU-mark som används i samband med utveckling, produktion samt drift av ny teknik är befriade från skatt, utrustning som används av högteknologiska företag för högteknologisk produktion och utveckling är föremål för snabbare avskrivning, och exportprodukter som produceras av högteknologiska företag är befriade från exporttullar, med undantag av de exportprodukter som begränsas av staten eller vissa specifika produkter.

(127)

Jiangxi Luobian Glass Fibre, som är en av Kinas största producent av glasfibervävnader med öppna maskor, har en nationell certifiering för högteknologiska företag och är därför berättigat till motsvarande subventioner och förmånliga politiska åtgärder för högteknologiska företag.

(128)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Uppskattningar talar starkt för att de kinesiska kreditbetygen systematiskt motsvarar lägre internationella kreditbetyg (71).

(129)

Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som regeringen har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (72). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(130)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningar av företagens skuldsättning i den statliga sektorn, trots betydande lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte följer kommersiell praxis.

(131)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (73). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet uppmanade till ”en sänkning av marknadsräntan för lån”. (74) Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(132)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke-snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt, och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser, och därmed skapat så kallade zombieföretag, eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(133)

Trots åtgärderna för att liberalisera marknaden påverkas företagskreditsystemet i Kina således fortfarande av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. De omfattande statliga ingripandena i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(134)

De snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen i avsnitten 3.3.2–3.3.5 och i del I i rapporten gäller hela landet och dess ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna i avsnitten 3.3.6–3.3.8 och i del II i rapporten.

(135)

Ett brett spektrum av insatsvaror behövs för att tillverka glasfibervävnader med öppna maskor. När OMF-producenter köper/ingår avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma snedvridningar av systemet som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(136)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för OMF som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten.

(137)

De statliga ingripanden som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(138)

Varken den kinesiska regeringen eller de exporterande producenterna har åberopat någon bevisning eller framfört några argument om motsatsen i denna undersökning.

(139)

Analysen i avsnitten 3.3.2–3.3.8, som omfattar en undersökning av all tillgänglig bevisning om Kinas ingripande i landets ekonomi i allmänhet och i sektorn för syntetfiber (inklusive den berörda produkten) i synnerhet, visar att priser eller kostnader för den berörda produkten, inbegripet kostnader för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges i den artikeln.

(140)

På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(141)

Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(142)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(143)

Såsom förklaras i skäl 42 utfärdade kommissionen en notering om källor som använts för att fastställa normalvärdet den 10 februari 2023. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att använda Indien som ett lämpligt representativt land, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades. I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Indien i noteringen om källor som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. Världsbanken klassificerar Indien som ett ”lägre medelinkomstland” på grundval av bruttonationalinkomsten. Dessutom identifierades Indien som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter fanns lätt tillgängliga.

(144)

Även om Indien inte är ett ”övre medelinkomstland” som Kina, var det alternativa representativa land som föreslogs i begäran om översyn Ryska federationen. Med tanke på att Ryska federationen slutade offentliggöra detaljerade import- och exportuppgifter från och med april 2022 ansåg kommissionen dock inte att Ryska federationen skulle utgöra ett lämpligt representativt land.

(145)

I begäran om översyn angavs att det fanns andra länder i den övre medelinkomstklassen där glasfibervävnader med öppna maskor tillverkades. Statistik över importen till unionen visar att det finns tillverkning av glasfibervävnader med öppna maskor i rimliga kvantiteter i tre övre medelinkomstländer, nämligen Serbien, Nordmakedonien och Moldavien.

(146)

Enligt uppgifterna i begäran om översyn skulle dock ”offentliga uppgifter om alla kostnadsfaktorer, inbegripet importstatistik och årsredovisningar” inte finnas tillgängliga för dessa länder. Kommissionen ansåg därför inte, i noteringen om källor, att ett annat övre medelinkomstland skulle vara ett lämpligt representativt land.

(147)

Kommissionen analyserade dessutom importstatistik från Global Trade Atlas (GTA) om de viktigaste råvarorna till alla de tre länder som nämns i skäl 145 ovan. De viktigaste råvarorna anges i tabell 1 nedan och är glasfiberroving, glasfibergarn, styren-butadiengummi och lim.

(148)

Kommissionens analys av dessa länder, som ledde till slutsatsen att inget av dem kunde betraktas som ett lämpligt representativt land, redovisas nedan:

(149)

När det gäller Serbien kunde kommissionen hitta offentligt tillgänglig finansiell information för den enda kända producenten, DOO Masterplast yu Subotica (77). Den producenten var lönsam 2022.

(150)

År 2022 var dock 96 % av importen av glasfiberroving och 70 % av importen av glasfibergarn till Serbien av kinesiskt ursprung, och importen av glasfibergarn var dessutom inte av sådan omfattning att den kunde utgöra ett rimligt referensmärke. Serbien kan därför inte betraktas som ett lämpligt representativt land.

(151)

När det gäller Moldavien kunde kommissionen hitta offentligt tillgänglig finansiell information för den enda kända producenten, Djofra-M Srl (78), som var lönsam 2022.

(152)

I Moldaviens fall var dock 86 % av importen av glasfibergarn och 90 % av importen av glasfiberroving till landet av kinesiskt eller belarusiskt ursprung 2022. Moldavien kan därför inte betraktas som ett lämpligt representativt land, eftersom dess importpriser för råvaror till övervägande del kom från Kina eller ett land som inte är WTO-medlem.

(153)

När det gäller Nordmakedonien kunde kommissionen inte hitta finansiell information för den enda kända producenten, Technical Textiles DOO (79). Kommissionen noterade också att den övervägande delen av importen av de viktigaste råvarorna till Nordmakedonien var av kinesiskt ursprung.

(154)

Nordmakedonien kan därför inte heller betraktas som ett lämpligt representativt land.

(155)

Kommissionen ansåg att Indien kunde vara ett lämpligt representativt land på grund av arten av detta översynsförfarande vid giltighetstidens utgång, där kommissionen inte skulle föreslå en ny dumpningsmarginal utan endast undersöka om dumpningen fortsatte eller sannolikt skulle återkomma, på grundval av en uppskattning av dumpningsnivån baserad på aktuella exportpriser till unionen eller till tredjeländer.

(156)

I lägre medelinkomstländer som Indien är produktionsfaktorerna sannolikt billigare än i länder med en högre ekonomisk utvecklingsnivå som Kina.

(157)

Sannolikt leder detta till ett normalvärde och därför en dumpningsmarginal som är underskattad.

(158)

Eftersom denna undersökning är en översyn vid giltighetstidens utgång, där frågan är huruvida dumpning sannolikt kan fortsätta eller återkomma oavsett den faktiska dumpningsnivån, ansåg kommissionen att Indien undantagsvis kunde bedömas vara en lämplig källa för att fastställa icke snedvridna kostnader och priser även om den efterföljande beräkningen av normalvärdet sannolikt skulle vara underskattad.

(159)

I detta avseende konstaterade kommissionen att det normalvärde som fastställts på grundval av denna mycket konservativa bedömning redan visade på betydande dumpning.

(160)

I detta sammanhang ansågs Indien vara ett lämpligt representativt land.

(161)

Slutligen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och att Indien fastställts som ett lämpligt representativt land, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(162)

I och med den bristande samarbetsviljan, och som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och med tanke på att Indien uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Indien som lämpligt representativt land.

(163)

I noteringen om källor förtecknade kommissionen produktionsfaktorerna, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande producenterna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(164)

Kommissionen uppgav också i noteringen om källor att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för produktionsfaktorerna, särskilt de viktigaste råvarorna.

(165)

Kommissionen uppgav dessutom att den skulle använda uppgifter från Maharashtra State Electricity Distribution Company Ltd, Indiens ministerium för olja och naturgas samt Indiens ministerium för arbete och sysselsättning för att fastställa icke snedvridna kostnader för elektricitet, gas respektive arbetskraft.

(166)

Kommissionen underrättade berörda parter om att den också skulle inkludera ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och tillverkningskostnader på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn.

(167)

Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från två indiska producenter av den produkt som översynen gäller, såsom anges i skäl 43 ovan.

(168)

Med beaktande av alla uppgifter på grundval av begäran om översyn och efterföljande information som lämnats av sökanden och kontrollerats på plats och mot bakgrund av att de kinesiska exporterande producenterna inte har samarbetat och att inga synpunkter på noteringen om källor inkommit beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för vissa glasfibervävnader med öppna maskor

(169)

För att fastställa det icke snedvridna priset på de viktigaste råvarorna vid leverans till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet enligt uppgifter från GTA till vilket import- och transportkostnader lades. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer förutom Kina, och från länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (84).

(170)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den drog slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina.

(171)

Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(172)

Efter en analys av uppgifterna om de råvaror som används för tillverkning av glasfibervävnader med öppna maskor från en representativ unionsproducent och med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande producenterna beslutade kommissionen att skilja på konstruktionen av normalvärdet för de två kategorierna av glasfibervävnader med öppna maskor: glasfibervävnader i rullar och glasfibervävnader i band.

(173)

Av denna anledning lade kommissionen, utöver de produktionsfaktorer som förtecknas i noteringen i ärendehandlingarna av den 10 februari 2023, till förteckningen över råvaror det lim (varukod 3506 91 10) som användes för att konstruera normalvärdet för glasfibervävnader med öppna maskor i form av band.

(174)

Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas andel av de totala tillverkningskostnaderna under översynsperioden. För att fastställa ett icke snedvridet värde för dessa kostnadskomponenter och med tanke på att de exporterande producenterna inte samarbetade använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen och grundade sina undersökningsresultat på de uppgifter som lämnats av sökanden.

(175)

Andelen förbrukningsvaror var specifik för varje kategori av produkter av glasfibervävnader med öppna maskor och utgjorde 4,9 % och 5,1 % av den totala tillverkningskostnaden för glasfibervävnader i rullar respektive i band. Dessa procentsatser tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av tillverkningskostnaden för att fastställa det icke snedvridna värdet av förbrukningsvaror.

(176)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till importpriser på råvaror. Dock beslutade kommissionen, med tanke på den bristande samarbetsviljan och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer, än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transporter. Sådana justeringar skulle endast leda till en ökning av normalvärdet och därmed bekräfta förekomsten av dumpning med ett högre belopp.

(177)

För att fastställa referensvärdet för arbetskraftskostnaderna i det representativa landet använde kommissionen de senast tillgängliga uppgifterna från arbetsmarknadsbyrån vid ministeriet för arbetsmarknad och sysselsättning som offentliggjorts av den indiska regeringen. Genomsnittslönen för glasindustrin i regionen Maharashtra för 2016 var 329,85 indiska rupier per dag. Genomsnittslönen för 2016 indexerades därefter till den senast tillgängliga löneindexindikatorn, dvs. andra halvåret 2020 till 1 566,79 rupier per dag. Det resulterade i en genomsnittlig arbetskostnad per heltidsekvivalent på 3,53 euro/h, vilket motsvarade 0,08 renminbi yuan per kvadratmeter (85).

(178)

För att fastställa elpriset använde kommissionen de senaste tillgängliga uppgifterna om industriella elpriser som tas ut av en av de största elleverantörerna i Indien, nämligen Maharashtra State Electricity Distribution Company Ltd, enligt rapporter från Maharashtras tillsynskommission för elektricitet (86).

(179)

Enligt tillgängliga uppgifter var den genomsnittliga industritariffen för åren 2021–2022 8,49 rupier/kWh och den genomsnittliga industritariffen för åren 2022–2023 8,54 rupier/kWh. Eftersom översynsperioden omfattar 6 månader av 2021 och 6 månader av 2022, var den vägda genomsnittliga industritariffen för översynsperioden 8,51 rupier/kWh, vilket motsvarar 0,73 yuan/kWh (87).

(180)

För att fastställa priset på naturgas som levereras till industriella användare använde kommissionen det naturgaspris i Indien för översynsperioden som offentliggjorts av Petroleum Planning and Analysis Cell vid Indiens ministerium för olja och naturgas.

(181)

Enhetspriset på naturgas i Indien hämtades från rapporterna Domestic Natural Gas Price och rapporterades uppgå till 1,8 US-dollar/MMBtu (88) för perioden april 2021–september 2021, 2,9 dollar/MMBtu för perioden oktober 2021–mars 2022 och 6,1 dollar/MMBtu för perioden april 2022–september 2022.

(182)

Detta omvandlades till en genomsnittlig enhetskostnad på 0,08 yuan/kWh för översynsperioden (89).

(183)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i ovannämnda produktionsfaktorer.

(184)

För att fastställa ett icke snedvridet värde på tillverkningsomkostnaderna, och eftersom producenterna i Kina inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverkningskostnaderna. I tillverkningsomkostnaderna ingår kostnader för fabrik, lager, depreciering, underhåll, leveranser och tjänster (t.ex. uppläggning, rengöringstjänster och utläggning på entreprenad).

(185)

Andelen tillverkningsomkostnader utgjorde cirka 7 % och 11 % av den totala tillverkningskostnaden för glasfibervävnader med öppna maskor i rullar respektive i band. Dessa procentsatser tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av den totala tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna, beroende på vilken kategori av glasfibervävnader som tillverkades.

(186)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de senaste tillgängliga finansiella uppgifterna för två producenter i Indien som i noteringen hade fastställts som aktiva och vinstbringande producenter av glasfibervävnader med öppna maskor under översynsperioden.

(187)

De finansiella uppgifterna för de två företagen konsoliderades och kommissionen beräknade en genomsnittlig andel av försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst som skulle användas vid beräkningen av det konstruerade normalvärdet. Finansiella uppgifter för följande företag användes, enligt vad som är allmänt tillgängligt i databasen Orbis Bureau van Dijk (90):

(188)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp (dvs. glasfibervävnader med öppna maskor i rullar respektive i band enligt skäl 172) fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(189)

Enligt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, som därefter kontrollerades på grundval av uppgifter från en av de unionsproducenter som samarbetade i undersökningen och som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål, tillverkas glasfibervävnader med öppna maskor både i rullar och i band av roving, garn och styren-butadiengummi. Glasfibervävnader i band har också en självhäftande beläggning.

(190)

Det icke snedvridna värdet för den självhäftande beläggningen användes därför, tillsammans med alla andra råvaror, för att konstruera normalvärdet för glasfibervävnader i band, medan det inte användes för att konstruera normalvärdet för glasfibervävnader i rullar. Tillvägagångssättet, som beskrivs i följande skäl, är detsamma i båda fallen.

(191)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter (91) om förbrukningen av varje faktor (råvaror, arbetskraft och elektricitet) vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller som lämnats av sökanden i begäran om översyn och av en exporterande producent som ingick i urvalet, vilka kontrollerades på plats.

(192)

Kommissionen multiplicerade förbrukningsvolymerna med de icke snedvridna kostnader per enhet som konstaterats i Indien, såsom beskrivs i avsnitt 3.6.2. Ett antal produktionsfaktorer som utgjorde en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden uttrycktes som en procentandel av de viktigaste råvarorna (se skäl 166). Kommissionen tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för de viktigaste råvarorna för att komma fram till ett icke snedvridet värde.

(193)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet med skäl 183:

(194)

På denna grundval konstruerade kommissionen, såsom förklaras i skäl 189, normalvärdet fritt fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(195)

Till följd av bristande samarbetsvilja från de kinesiska exporterande producenternas sida fastställdes exportpriset på grundval av importuppgifter från Eurostat, på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt). Detta cif-pris minskades med kostnaderna för sjöfrakt och inhemsk transport i Kina för att komma fram till exportpriset fritt fabrik. Minskningsbeloppen grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(196)

Eftersom de kinesiska exporterande tillverkarna inte samarbetade hade kommissionen inga uppgifter om vilka produkttyper som exporterades. Kommissionen jämförde därför de normalvärden som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för glasfibervävnader i rullar och glasfibervävnader i band med exportpriset fritt fabrik, enligt vad som fastställts ovan.

(197)

På grundval av detta uppgick dumpningsmarginalen för import från Kina, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till i genomsnitt 169 %.

(198)

Importkvantiteten från Kina var dock liten och motsvarade endast en marknadsandel på 0,76 % av unionsmarknaden. Kommissionen drog därför slutsatsen att en dumpningsmarginal som fastställts på grundval av sådana kvantiteter är vägledande, men att den inte utgör en tillräcklig grund för slutsatsen att dumpningen fortsätter, och kommissionen undersökte därför också sannolikheten för att dumpningen återkommer.

(199)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(200)

Följande ytterligare faktorer analyserades:

(201)

Mot bakgrund av de kinesiska producenternas bristande samarbetsvilja fastställde kommissionen den sannolika exportprisnivån om åtgärderna skulle upphöra att gälla på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(202)

Kommissionen analyserade de kinesiska exportpriserna på glasfibervävnader med öppna maskor till dess tre viktigaste exportmarknader enligt uppgifter i GTA. Denna export utgjorde tillsammans omkring 50 % av den kinesiska exportförsäljningen under översynsperioden. Exportmarknaderna i fråga var Indien, Ryssland och Turkiet. Kommissionen jämförde därefter dessa exportpriser med de normalvärden som fastställts enligt beskrivningen i avsnitt 3.7.

(203)

Jämförelsen visade att det normalvärde som fastställts av kommissionen var minst en och en halv gång högre än de genomsnittliga exportpriserna från Kina till var och en av dessa tre marknader, enligt uppgift i GTA.

(204)

Det fanns ingen information i ärendehandlingarna som tydde på att priserna till unionen skulle bli annorlunda om åtgärderna upphörde att gälla.

(205)

Kommissionen ansåg därför att om åtgärderna upphörde att gälla skulle exporten från Kina till unionen sannolikt ske till dumpade priser.

(206)

I avsaknad av samarbete från de kinesiska tillverkarna/exporterande tillverkarna eller annan tillgänglig information om produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, har kommissionen förlitat sig på den bevisning som lämnats i begäran om översyn och sökandens inlaga vid bedömningen av den outnyttjade kapaciteten i Kina.

(207)

Enligt begäran och ovanstående inlaga har de kinesiska tillverkarna av glasfibervävnader med öppna maskor betydande outnyttjad kapacitet. År 2021 var den uppskattade produktionskapaciteten för glasfibervävnader med öppna maskor i Kina cirka 2,8 miljarder kvadratmeter, medan den inhemska förbrukningen av glasfibervävnader med öppna maskor uppskattades till endast cirka 1,2 miljarder kvadratmeter. Med en export som uppgick till 1,5 miljarder kvadratmeter hade de kinesiska tillverkarna en outnyttjad kapacitet på cirka 450 miljoner kvadratmeter (92). Denna siffra motsvarar nästan hälften av storleken på unionsmarknaden.

(208)

I begäran anges att den kinesiska exportmarknaden för närvarande är beroende av små leveranser till marknader med små volymer, vilket är dyrt och innebär höga krav på organisation, logistik och fraktkostnader.

(209)

Det skulle därför vara mycket mer attraktivt för de kinesiska exporterande tillverkarna att i stället koncentrera sig på att exportera stora kvantiteter till den europeiska marknaden, vilket var deras strategi fram till den tidpunkt då de provisoriska åtgärderna infördes. Vid den tiden hade EU blivit Kinas största exportmarknad.

(210)

Dessutom jämförde kommissionen de kinesiska exportpriserna till dess viktigaste exportmarknader [se skälen 202–203] med det genomsnittliga priset på unionsmarknaden. Priserna på dessa exportmarknader var upp till 21 % lägre än priserna på unionsmarknaden. Denna jämförelse visar tydligt att priserna på unionsmarknaden är högre än på andra exportmarknader. Unionen är därför fortfarande en attraktiv marknad för kinesiska exporterande producenter, och prisincitamentet för att återuppta stor export är betydande.

(211)

Kommissionen noterade också att det regelbundet konstaterats kringgående från Kina via andra länder sedan åtgärderna infördes, vilket visar att de kinesiska exporterande tillverkarna vill leverera till unionsmarknaden utan att betala tull.

(212)

Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla. Nivån på det normalvärde som fastställts i Kina jämfört med nivån på de kinesiska exportpriserna till marknader i tredjeländer och unionen, unionsmarknadens attraktionskraft och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder på att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de gällande åtgärderna upphörde att gälla.

(213)

Den likadana produkten tillverkades av 18 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(214)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till ca 918,7 miljoner m2. Kommissionen fastställde siffran på grundval av svaren på frågeformuläret från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet och på de svar på frågeformuläret om makroekonomiska indikatorer som sökanden lämnat.

(215)

Som nämns i skäl 18 tillämpades ett stickprovsförfarande för att fastställa om den skada som unionsindustrin lidit möjligen skulle fortsätta eller återkomma. De tre unionsproducenter som ingick i urvalet svarade för cirka 72 % av unionens samlade produktion av den likadana produkten.

(216)

Kommissionen fastställde förbrukningen på unionens marknad på grundval av a) sökandens uppgifter om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten, som delvis dubbelkontrollerades mot de försäljningsvolymer som rapporterats av unionsproducenter som ingick i urvalet, och b) import av den produkt som översynen gäller från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat och Surveillance. (93)

(217)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i m2)

(218)

Översynen visade att förbrukningen i unionen ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen mellan rekordåret 2021 och översynsperioden berodde på minskad import både från Kina och från tredjeländer.

(219)

Kommissionen fastställde importvolymen från Kina på grundval av statistik från Eurostat och Surveillance, såsom förklaras i skäl 216. Marknadsandelen fastställdes genom att jämföra importen med förbrukningen i unionen enligt tabell 2.

(220)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(221)

Importvolymen från Kina var låg under hela skadeundersökningsperioden. Den kinesiska marknadsandelen var cirka 1 % under åren 2019–2021 och minskade till 0,76 % under översynsperioden.

(222)

Kommissionen fastställde de genomsnittliga importpriserna från Kina på grundval av uppgifter från Eurostat och Surveillance.

(223)

Det vägda genomsnittliga priset på importen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (i euro/m2)

(224)

Priserna från det berörda landet nästan fördubblades under skadeundersökningsperioden. Dessa utvecklingstendenser måste dock ses mot bakgrund av de låga importkvantiteterna, särskilt under översynsperioden, då importen stod för en marknadsandel på 0,76 %.

4.4   Import från andra tredjeländer än Kina

(225)

Kommissionen fastställde importvolymerna och priserna på importen från tredjeländer enligt samma metod som för Kina (se avsnitt 4.3).

(226)

Importvolymen från tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(227)

När det gäller import från tredjeländer var importen från Serbien, Moldavien och Nordmakedonien mest omfattande. Alla dessa tre länder, liksom andra tredjeländer, ökade stadigt sina importvolymer och andelar på unionsmarknaden under åren 2019–2021. Efter rekordåret 2021 minskade dock deras importvolymer under översynsperioden och tredjeländernas marknadsandelar återgick nästan till samma nivå som under 2019.

(228)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(229)

För fastställandet av skada skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter och information i sökandens svar på frågeformuläret, som vederbörligen kontrollerades mot uppgifterna i begäran och svaren på frågeformuläret från de producenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionsproducenter som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(230)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(231)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(232)

Unionens sammanlagda tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(233)

Unionsindustrins produktion ökade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Den följde den allmänna utvecklingen av förbrukningen i unionen, även om en viss negativ inverkan av covid-19-utbrottet kunde skönjas under 2020, med en märkbar återhämtning under 2021 och översynsperioden.

(234)

Även produktionskapaciteten ökade, med 4 % under skadeundersökningsperioden.

(235)

Eftersom produktionstillväxten överträffade ökningen av produktionskapaciteten ökade kapacitetsutnyttjandet under översynsperioden till 89 %.

(236)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(237)

Unionsindustrins försäljningsvolym ökade under skadeundersökningsperioden med 14 %, vilket var på samma nivå som förbrukningsökningen på 13 % enligt tabell 2. Unionsindustrin behöll därför sin marknadsandel på nästan 85 % på den ökande marknaden.

(238)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen i unionen med 13 %, medan unionsindustrins försäljningsvolym till icke-närstående kunder i unionen ökade med 14 %. Följaktligen har unionsindustrin vuxit i absoluta tal och förblivit stabil i fråga om marknadsandel. Försäljningsökningen åtföljdes av en ökning av produktionen, produktionskapaciteten och investeringarna.

(239)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(240)

Under hela skadeundersökningsperioden ökade antalet anställda något. Under översynsperioden sysselsatte unionsindustrin över 2 400 personer, jämfört med 2 277 personer under 2019. Produktiviteten per anställd ökade med 5 % under skadeundersökningsperioden. En tillfällig minskning av produktiviteten noterades 2020 på grund av en produktionsnedgång i samband med covid-19.

(241)

Såsom förklaras i skäl 198 utgjorde den låga importvolymen från Kina inte tillräcklig grund för en analys av fortsatt dumpning. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för att dumpningen skulle återkomma om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(242)

Under översynsperioden uppvisade de flesta skadeindikatorer för unionsindustrin en gynnsam utveckling. På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin återhämtade sig från tidigare dumpning.

(243)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionsproducenter som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen

(244)

Försäljningspriserna per enhet var stabila under åren 2019–2021 och ökade sedan med 15 % under översynsperioden, främst under första halvåret 2022. Denna prisökning återspeglade i viss mån ökningen av produktionskostnaden under skadeundersökningsperioden.

(245)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(246)

Mellan 2019 och översynsperioden ökade de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för de unionsproducenter som ingick i urvalet med 10 %.

(247)

Lagernivåerna för unionsproducenter i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(248)

Eftersom försäljningsvolymerna under den andra delen av skadeundersökningsperioden ansågs ha ökat snabbare än produktionsvolymerna, minskade de utgående lagernivåerna avsevärt både i absoluta tal och i förhållande till produktionsvolymen.

(249)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet hos unionsproducenter i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(250)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning. Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins lönsamhet stadigt under åren 2019–2021. Under översynsperioden sjönk lönsamheten, främst på grund av de ökade energikostnaderna under första halvåret 2022, men de unionsproducenter som ingick i urvalet hade fortfarande en övergripande lönsamhet på 14 %.

(251)

Nettokassaflödet visar unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. I absoluta tal låg kassaflödet på höga nivåer under hela skadeundersökningsperioden.

(252)

Unionstillverkarna fortsatte sina investeringar under hela skadeundersökningsperioden. Investeringarna nådde sin topp under översynsperioden.

(253)

Räntabiliteten är vinsten i procent av investeringarnas bokförda nettovärde. Den utvecklades positivt under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden hade unionstillverkarna en avkastning på sina tillgångar som var två procentenheter högre än 2019.

(254)

Ingen av de unionsproducenter som ingick i urvalet rapporterade några svårigheter att anskaffa kapital.

(255)

Importvolymen från det berörda landet under skadeundersökningsperioden var försumbar.

(256)

Under skadeundersökningsperioden ökade unionsindustrins produktions- och försäljningsvolym, produktionskapacitet och utnyttjandegrad, sysselsättning och produktivitet. Unionsindustrin behöll också en hög marknadsandel på 85 % i ett läge med en generell ökning av förbrukningen.

(257)

När det gäller ekonomiska indikatorer fortsatte unionsindustrin att vara lönsam under alla år under skadeundersökningsperioden, trots de ökade produktionskostnaderna. Under översynsperioden sjönk unionsindustrins lönsamhet jämfört med åren 2020–2021, men den låg fortfarande på 14 %. Unionsindustrin hade dessutom ett positivt kassaflöde under hela skadeundersökningsperioden, mer än fördubblade sina investeringar under samma period och uppnådde en god avkastning på dem.

(258)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte led väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(259)

I skäl 258 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen om det var sannolikt att den skada som ursprungligen vållats av dumpad import från Kina skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(260)

Med avseende på detta undersökte kommissionen produktionskapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och den potentiella importvolymens och importprisernas inverkan på unionsindustrins situation om åtgärderna upphörde att gälla.

(261)

Som redan förklarats i skäl 207 har de kinesiska tillverkarna av glasfibervävnader med öppna maskor fortfarande stor outnyttjad kapacitet för potentiell export till unionen om åtgärderna tilläts upphöra att gälla och unionsmarknaden öppnas för dem.

(262)

För de kinesiska exporterande tillverkarna är priserna på unionsmarknaden relativt höga, vilket gör unionsmarknaden attraktiv. De kinesiska cif-priserna till deras viktigaste exportmarknader under översynsperioden (Turkiet, Indien och Ryssland) var mellan 3 % och 21 % lägre än unionsindustrins genomsnittliga pris under översynsperioden.

(263)

Dessutom är unionsmarknaden också attraktiv i fråga om storlek och förväntas växa ytterligare med utvecklingen av kompositsystem för utvändig värmeisolering, som är en växande marknad i senare led för glasfibervävnader med öppna maskor.

(264)

Kommissionen analyserade också den sannolika prisnivån för de kinesiska exporterande producenternas export till unionsmarknaden.

(265)

Jämförelsen mellan de kinesiska exportpriserna på cif-nivå, justerade genom tillägg av den konventionella tullen och kostnader efter importen, och de utvalda unionsproducenternas försäljningspriser fritt fabrik resulterade i en prisunderskridandemarginal på 5 % för översynsperioden.

(266)

Före översynsperioden var dessutom skillnaden mellan de kinesiska cif-priserna och unionsindustrins priser ännu större under hela skadeundersökningsperioden. Situationen under översynsperioden var exceptionell: Prisökningarna på cif-nivå och priset i land återspeglar främst ökade fraktkostnader – på fob-nivå förblev de kinesiska exportpriserna stabila. Containerpriserna för sjöfartsrutter från Kina till unionen ökade avsevärt från andra halvåret 2021 och under första halvåret 2022 till följd av de statliga åtgärder som vidtogs som svar på covid 19-pandemin. Under senare hälften av 2022 (strax efter översynsperioden) sjönk fraktkostnaderna till 2019 års nivåer och de kinesiska exportpriserna i land underskred återigen unionsindustrins priser mer påtagligt.

(267)

Prisökningarna under översynsperioden berodde alltså inte på någon strukturell förändring i de kinesiska producenternas aggressiva prissättningspolitik och illojala handelsmetoder – de kinesiska priserna på glasfibervävnader med öppna maskor fortsätter överlag att vara låga i jämförelse med unionsindustrins priser.

(268)

Ovanstående beräkning av prisunderskridandet grundar sig på låga importkvantiteter. Slutsatsen om de kinesiska exportprisernas låga nivå bekräftas dock av undersökningsresultaten om den kinesiska exporten till de viktigaste marknaderna i tredjeländer. Såsom anges i skäl 262 är priserna på den kinesiska exporten till dessa marknader lägre än unionsproducenternas priser. De senare beräkningarna grundar sig på volymer som uppgår till 23 % av förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(269)

Om åtgärderna upphör att gälla kommer effekterna av ökande volymer av kinesisk export till låga priser till unionen med säkerhet att leda till att unionsindustrin förlorar marknadsandelar eller, om unionsindustrin försöker konkurrera med priserna för att förhindra detta, till att unionsindustrins ekonomiska situation försämras.

(270)

Den betydande kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och de kinesiska priserna på unionsmarknaden och marknader utanför unionen tyder på att om det inte införs några åtgärder skulle betydande volymer av den kinesiska exporten riktas till unionsmarknaden till priser som är betydligt lägre än unionsindustrins priser.

(271)

Detta skulle leda till att unionsindustrin snabbt förlorade marknadsandelar och tvingades sänka sina försäljningspriser avsevärt, till förfång för dess lönsamhet och livskraft.

(272)

Med tanke på den nuvarande internationella och europeiska ekonomiska situationen (energikris, krig, ökade kostnader osv.) kan unionsmarknaden inte absorbera ytterligare volymer av dumpad import av glasfibervävnader med öppna maskor till låga priser från Kina. Ett upphävande av åtgärderna skulle göra det möjligt för import av kinesiska glasfibervävnader med öppna maskor att skada unionstillverkarna igen och snabbt slå ut deras verksamhet.

(273)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att om åtgärderna tillåts upphöra att gälla skulle detta med all sannolikhet leda till en betydande ökning av dumpad import från Kina till skadevållande priser, och följaktligen skulle den väsentliga skadan sannolikt återkomma.

(274)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en uppskattning av alla de olika intressen som berörs, bland annat unionsindustrins, importörernas och användarnas.

(275)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(276)

Mot denna bakgrund undersökte kommissionen om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande dumpning och skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att bibehålla de befintliga åtgärderna.

(277)

Såsom konstateras i skäl 258 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i skäl 273 skulle unionsindustrin emellertid inte kunna hantera ett upphävande av åtgärderna, då det sannolikt skulle leda till dumpad import av avsevärd omfattning till unionsmarknaden till priser som underskrider unionsindustrins priser. Ett upphävande av åtgärderna skulle därför äventyra industrins långsiktiga ekonomiska bärkraft. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls.

(278)

Alla kända icke-närstående importörer och användare informerades om inledandet av översynen.

(279)

Ingen importör av den berörda produkten (94) eller unionsanvändare samarbetade i översynen vid giltighetstidens utgång eller lämnade några uppgifter eller synpunkter. Därför fanns det inget som tydde på att bibehållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på importörer och användare som väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin, och det finns inte heller något i kommissionens undersökning som visar på motsatsen.

(280)

Därför fanns det inget som tydde på att bibehållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på användare och/eller importörer som väger tyngre än åtgärdernas positiva inverkan.

(281)

Därför fanns det inget som tydde på att bibehållandet av åtgärderna skulle ha en negativ inverkan på importörerna som vägde tyngre än åtgärdernas positiva inverkan, och det finns inte heller något i kommissionens undersökning som visar på motsatsen.

(282)

Unionen är en viktig och attraktiv marknad för glasfibervävnader med öppna maskor. Unionens miljöpolitik ökar efterfrågan på glasfibervävnader med öppna maskor i utvändiga isoleringssystem. Unionens produktionskapacitet är en miljard kvadratmeter, med en nuvarande produktion på över 900 miljoner kvadratmeter och en efterfrågan på 957 miljoner kvadratmeter. Detta innebär att unionens producenter nästan helt kan försörja den inre marknaden – särskilt som det fortfarande finns potential att öka deras kapacitet.

(283)

Dessutom ökar den interna konkurrensen på unionsmarknaden. Efter införandet av antidumpningsåtgärderna ökade antalet unionsproducenter av glasfibervävnader med öppna maskor från sex till fjorton företag.

(284)

Unionens industri för glasfibervävnader med öppna maskor spelar en viktig roll för att utveckla nya tillämpningar och förbättra teknik som förbättrar isoleringsmaterialens prestanda, och det är uppenbart att en fortsatt sund industri för glasfibervävnader med öppna maskor i unionen är av avgörande betydelse för att EU:s klimatmål ska kunna uppnås.

(285)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av glasfibervävnader med öppna maskor med ursprung i Kina.

7.   ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

(286)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av vissa glasfibervävnader med öppna maskor, utvidgade till att även omfatta import av vissa modifierade glasfibervävnader med öppna maskor, med ursprung i eller avsända från Kina, bibehållas.

(287)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Företag med individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(288)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(289)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa individuella tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(290)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatserna i denna förordning är uteslutande tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är närstående de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all annan import med ursprung i Folkrepubliken Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(291)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (95). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att förändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(292)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som i nuläget är tillämplig på dess export får be kommissionen om att omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten skulle behöva styrka att i) företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) företaget inte är närstående ett företag som gjorde detta och som därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(293)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de redan förefintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter på detta utlämnande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(294)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (96) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(295)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.