Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/635 av den 2 februari 2024 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2015/2447 vad gäller bevismedel för tullstatus som unionsvaror och vissa bestämmelser angående förfaranden för unionstransitering

(1)

Det praktiska genomförandet av förordning (EU) nr 952/2013, i kombination med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2447 (2), har visat att vissa ändringar behöver göras av genomförandeförordningen för att bättre anpassa den till de ekonomiska aktörernas och tullmyndigheternas behov och för att ta hänsyn till övergången från pappersbaserade dokument till användning av elektroniskt datautbyte, när det gäller bevismedel för tullstatus som unionsvaror och vissa aspekter av förfarandena för unionstransitering.

(2)

När det gäller bevismedel för tullstatus som unionsvaror råder det behov av att uppdatera de villkor som ska anges för unionsvaror vars förpackning inte har tullstatus som unionsvaror. Utfärdande i efterhand av sådana bevismedel bör dessutom endast tillåtas i vederbörligen motiverade fall, och det är nödvändigt att fastställa den period under vilken dessa bevismedel får utfärdas i efterhand.

(3)

Enligt artikel 128 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 (3) gör lättnaden att utfärda ett T2L- eller T2LF-dokument det möjligt att avstå från att påteckna detta T2L- eller T2LF-dokument med bevis för tullstatus som unionsvaror. En sådan lättnad bör endast gälla i den medlemsstat där utfärdaren beviljades tillstånd att utfärda T2L- eller T2LF-dokument enligt artikel 128 i delegerad förordning (EU) 2015/2446. Sådana bevis ska registreras i det system för bevis om tullstatus som unionsvaror (PoUS) som anges i bilagan till kommissionens genomförandebeslut (EU) 2019/2151 (4).

(4)

Dessutom bör det anges att T2L- eller T2LF-dokumentet endast kan användas en gång, nämligen för den första anmälan av varorna för att fastställa deras tullstatus som unionsvaror, och att ett nytt bevismedel måste utfärdas för alla återstående varor vid partiell användning av bevismedlet för tullstatus som unionsvaror.

(5)

För att bättre tillgodose de rådande ekonomiska behoven bör den person som uppvisar varorna vid avgångstullkontoret, liksom den person som är ansvarig för förfarandet, ha rätt att begära att avgångstullkontoret tillhandahåller denne ett transiteringsföljedokument eller ett transiteringsföljedokument med säkerhetsuppgifter.

(6)

För att säkerställa ett förenklat men ändå harmoniserat tillvägagångssätt i hela unionen och i de länder som omfattas av gemensam transitering bör omlastningar av containrar och liknande intermodala transportenheter på vissa villkor undantas från förteckningen över händelser som kräver åtgärder av tullen.

(7)

Genomförandeförordning (EU) 2015/2447 bör därför ändras i enlighet med detta.

(8)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tullkodexkommittén.

(1)

I artikel 199 ska punkterna 4 och 5 ersättas med följande:

(2)

I artikel 200 ska punkt 3 ersättas med följande:

(3)

Följande artikel ska införas som artikel 200a:

(4)

I artikel 205 ska punkt 1 ersättas med följande:

(5)

I artikel 303 ska punkt 4 ersättas med följande:

(6)

I artikel 305.1 ska följande stycken läggas till som andra och tredje styckena:

”I de fall som avses i första stycket leden c och f ska, när varor transporteras i en och samma intermodala transportenhet, transportsättet ändras utan att godset hanteras på egen hand och den intermodala transportenheten har ett unikt id-nummer, den ändringen inte betraktas som en händelse i den mening som avses i första stycket.

I andra stycket avses med en intermodal transportenhet exempelvis en container, ett växelflak eller en påhängsvagn. Andra stycket är även tillämpligt på ett lastat fordon som transporteras på ett aktivt transportmedel.”