Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/738 av den 1 mars 2024 om återtagande av godtagandet av åtagandet för alla exporterande tillverkare, om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/607 av den 14 april 2021 och om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2015/87 om godtagande av de åtaganden som erbjudits i samband med antidumpningsförfarandet rörande import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Genom förordning (EG) nr 1193/2008 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av citronsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas den ursprungliga undersökningen. Åtgärderna infördes i form av en värdetull på mellan 6,6 % och 42,7 %.

(2)

Genom beslut 2008/899/EG (3) godtog Europeiska kommissionen (kommissionen) prisåtaganden från sex kinesiska exporterande tillverkare (däribland en grupp exporterande tillverkare) tillsammans med den kinesiska handelskammaren för importörer och exportörer av metaller, mineraler och kemikalier (den kinesiska handelskammaren). Tillverkarna var Anhui BBCA Biochemical Co., Ltd (numera COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co., Ltd); Laiwu Taihe Biochemistry Co., Ltd; RZBC Co., Ltd och RZBC (Juxian) Co., Ltd; TTCA Co., Ltd; Weifang Ensign Industry Co., Ltd och Yixing Union Biochemical Co., Ltd (numera Jiangsu Guoxin Union Energy Co., Ltd).

(3)

Genom beslut 2012/501/EU (4) återtog kommissionen det åtagande som erbjudits av en exporterande tillverkare, nämligen Laiwu Taihe Biochemistry Co. Ltd (Laiwu Taihe).

(4)

Genom genomförandeförordning (EU) 2015/82 (5) förlängde kommissionen de slutgiltiga antidumpningstullarna på import av citronsyra med ursprung i Kina med fem år till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 och såg över åtgärderna till följd av en partiell interimsöversyn enligt artikel 11.3 i förordning (EG) nr 1225/2009 (6).

(5)

Genom genomförandeförordning (EU) 2016/32 (7) utvidgade kommissionen antidumpningsåtgärderna på import av citronsyra med ursprung i Kina till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte.

(6)

Genom genomförandeförordning (EU) 2016/704 (8) återkallade kommissionen åtaganden från ytterligare två kinesiska exporterande tillverkare, nämligen Weifang Ensign Industry Co., Ltd (Weifang) och TTCA Co., Ltd (TTCA), till följd av överträdelser av åtagandena.

(7)

Genom genomförandeförordning (EU) 2021/607 (9) förlängde kommissionen de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av citronsyra med ursprung i Kina, som utvidgats till att även omfatta import av citronsyra som avsänts från Malaysia oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, med fem år till följd av en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång).

(8)

Genom genomförandeförordning (EU) 2023/2180 (10) lade kommissionen till en ny exportör, tillverkaren Seven Star Lemon Ltd (Seven Star), i förteckningen över företag med individuella tullsatser (översynen avseende ny exportör).

(9)

De gällande antidumpningstullarna varierar mellan 15,3 % och 42,7 % på import från samarbetsvilliga exporterande tillverkare, och en tullsats på 42,7 % tillämpas på import från alla övriga företag.

(10)

Kommissionen godtog prisåtaganden från sex kinesiska exporterande tillverkare tillsammans med den kinesiska handelskammaren. Till följd av överträdelse av villkoren i åtagandena återkallade kommissionen godtagandet för tre exportörer. Åtaganden var således i kraft för de återstående exportörerna, som var följande:

(11)

Var och en av dessa exporterande tillverkare erbjöd tillsammans med den kinesiska handelskammaren åtaganden där både exportören och handelskammaren förband sig att fullgöra de skyldigheter som fastställts för dem.

(12)

Erbjudandena om åtaganden lämnades in i två versioner: en version märkt ”Sensitive” med uppgifter om minimiimportpriset i åtagandena, som endast var tillgänglig för de parter som undertecknat åtagandena, och en icke-konfidentiell version utan uppgifter om minimiimportpriset, som endast var tillgänglig för de berörda parter som registrerats i samband med det relevanta förfarandet. Uppgifterna om minimiimportpriset ansågs alltså vara strikt konfidentiella och kan inte lagligen lämnas ut till andra parter.

(13)

De berörda exporterande tillverkarna och den kinesiska handelskammaren kom bland annat överens om att samråda med kommissionen om eventuella svårigheter och tekniska eller andra frågor som kan komma att uppstå under genomförandet och tillämpningen av åtagandena.

(14)

Om en part bryter mot ett åtagande ska enligt artikel 8.9 i grundförordningen godtagandet av åtagandet återtas.

(15)

I åtagandena fastställs att godtagandet av åtagandena bygger på förtroende. Varje handling som skadar detta förtroende utgör tillräcklig grund för ett återtagande av åtagandet.

(16)

Det fastställs vidare att kommissionen kan återta godtagandet av ett åtagande när som helst under dess tillämpningsperiod om det visar sig vara praktiskt svårt att övervaka och verkställa åtagandet.

(17)

I den senaste översynen avseende ny exportör lämnade tillverkaren Seven Star tillsammans med den kinesiska handelskammaren in ett erbjudande om prisåtagande med exakt det minimiimportpris som var tillämpligt på de tre andra gällande åtagandena. Under hela undersökningen begärde varken Seven Star eller den kinesiska handelskammaren någon förhandsinformation från kommissionen om nivån på minimiimportpriset (11). Som anges i skäl 12 är uppgifterna om minimiimportpriset i de tidigare godtagna åtagandena konfidentiella och endast tillgängliga för de parter som undertecknat åtagandena. Den kinesiska handelskammaren var part i avtalen om de ursprungliga åtagandena och undertecknade avtalen tillsammans med respektive exporterande tillverkare mot bakgrund av dess roll och delaktighet i genomförandet och övervakningen. Däremot var Seven Star varken part i dessa åtaganden eller berörd part i de tidigare förfarandena.

(18)

Den kinesiska handelskammaren informerade aldrig kommissionen om att den mottagit ett åtagandeerbjudande från Seven Stars med samma minimiimportpris som för andra exportörer och kontaktade inte heller kommissionen angående ett eventuellt utlämnande av de konfidentiella uppgifterna. Den omständighet att minimiimportpriset inte längre var konfidentiellt för en extern part som Seven Star är en allvarlig fråga som den kinesiska handelskammaren borde ha uppmärksammat kommissionen på i enlighet med den samrådsskyldighet som nämns i skäl 13. I stället var handelskammaren med och undertecknade det erbjudande som lämnades in under översynen avseende ny exportör.

(19)

Handelskammaren var redan medveten om att nivån på minimiimportpriset och dess justeringsmekanism var lika konfidentiella som alla andra känsliga uppgifter som lämnats in under undersökningen, vilket kommissionen också påminde om i sin skrivelse av den 1 mars 2021, och att såväl handelskammaren som företagen ska respektera denna konfidentialitet (12).

(20)

Kommissionen bedömde detta undersökningsresultat och drog slutsatsen att underlåtenhet att omedelbart informera kommissionen om läckage av känslig information om minimiimportpriset bröt mot samrådsskyldigheten.

(21)

Kommissionen bedömde också missbruket av förtroende mot bakgrund av den kinesiska handelskammarens roll i genomförandet och övervakningen av åtagandet. Såsom anges i kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/87 av den 21 januari 2015 (13) godtogs erbjudandena om åtaganden på grund av att handelskammaren anslöt sig till de företag som erbjöd åtaganden och på grund av dess aktiva roll i att underlätta övervakningen av åtagandena. Att den kinesiska handelskammaren direkt eller indirekt bekräftade minimiimportpriset för den tredje parten var inte bara en överträdelse av samrådsskyldigheten, utan skadade också det förtroende som åtagandena grundar sig på. Kommissionen kan därför inte längre förlita sig på den kinesiska handelskammarens stöd vid övervakningen av åtagandena.

(22)

Till följd av den kinesiska handelskammarens ovannämnda agerande avseende de gällande åtagandena kan tillverkare som inte omfattas av åtagandena och som har information om minimiimportpriset och dess justeringsmekanism anpassa sina priser i enlighet med detta. Dock är det endast de företag som omfattas av åtagandena som förbundit sig att uppfylla strikta krav, inbegripet rapporteringsskyldighet och skyldighet att stå under regelbunden kontroll. Att känna till minimiimportpriset utan att formellt ha förbundit sig att följa bestämmelserna i åtagandena kan således ge en fördelaktigare ställning på marknaden.

(23)

Kommissionen bedömde de ovannämnda undersökningsresultaten och drog slutsatsen att det minimiimportpris som tillämpas för de berörda exporterande tillverkarna inte längre är verkställbart och att åtagandena för alla exportörer har blivit svåra att verkställa och övervaka i praktiken.

(24)

De upptäckta överträdelserna av åtagandena, vilka skadat förtroendet i förhållandet med kommissionen, och vidare det faktum att åtagandena är praktiskt svåra att verkställa och övervaka, motiverar ett återtagande av godtagandet av åtagandena för alla exporterande tillverkare i enlighet med artikel 8.7 och 8.9 i grundförordningen och i enlighet med villkoren i åtagandena.

(25)

Berörda parter gavs tillfälle att bli hörda och att lämna synpunkter i enlighet med artikel 8.9 i grundförordningen.

(26)

Kommissionen mottog inom den föreskrivna tidsfristen synpunkter från den kinesiska handelskammaren och tre kinesiska exporterande tillverkare. En unionstillverkare lämnade efter tidsfristens utgång in ett uttalande till stöd för avslutandet av åtagandena, vilka enligt denna tillverkare inte ger tillräckligt skydd mot dumpad import av citronsyra från Kina. Den kinesiska handelskammaren och de tre kinesiska exporterande tillverkarna hördes av kommissionen.

(27)

För det första hävdade den kinesiska handelskammaren och Guoxin Union att den kinesiska handelskammaren inte hade brutit mot åtagandet och att ingen av de i bestämmelserna i åtagandet angivna omständigheter som betraktas som överträdelser av åtagandet stämmer in på den kinesiska handelskammarens ovan beskrivna agerande. Trots att den kinesiska handelskammaren bekräftade att den mottagit den skrivelse som nämns i skäl 19, med information om att minimiimportpriset är konfidentiellt, anser den att det faktum att den tillhandahållit eller bekräftat det befintliga minimiimportpriset för en annan tillverkare som erbjuder åtagandet inte utgör grund för återtagande av åtagandet för exportörer som redan omfattas av åtagandet. Parterna hävdade också att minimiimportpriset inte ska anses vara en konfidentiell uppgift.

(28)

Även om den situation som beskrivs i avsnitt 3 i denna förordning inte uttryckligen nämns i förteckningen över potentiella överträdelser av åtagandet, noterade kommissionen att den klausul som innehåller förteckningen över potentiella överträdelser inte är uttömmande, vilket betonas i formuleringen av klausul 13 (14). Vidare hänvisar den kinesiska handelskammaren själv i sina synpunkter till en av de klausuler i åtagandet som fastställer skyldigheten att samråda med Europeiska kommissionen om eventuella svårigheter eller frågor, av teknisk eller annan art, som kan uppstå under genomförandet och tillämpningen av åtagandet (15). Således hänvisar den kinesiska handelskammaren i sina synpunkter själv till de bestämmelser i åtagandet som är tillämpliga på de omständigheter som ligger till grund för återtagandet av åtagandet, nämligen överträdelsen av samrådsskyldigheten och det faktum att förtroendet skadats.

(29)

Såsom anges i skäl 18 har den kinesiska handelskammaren underlåtit att samråda med kommissionen i enlighet med denna princip. Den kinesiska handelskammaren har därför brutit mot klausulerna i åtagandet (16), vilket utgör en överträdelse av åtagandet (17). I enlighet med bestämmelserna i åtagandet ska kommissionen i en sådan situation omedelbart återta godtagandet av åtagandet (18).

(30)

Kommissionen påminde om argumenten i skäl 12 beträffande att erbjudandet om åtagande hade lämnats in i två versioner. Den begränsade versionen av åtagandet, som omfattar minimiimportpriset och beräkningsmetoden, åberopar sig på artikel 19 i grundförordningen som rör konfidentiell behandling. Om minimiimportpriset inte hade varit konfidentiellt skulle det ha tagits med i den version av åtagandet som var öppen för alla parter i undersökningen. Så var dock inte fallet (den var markerad som konfidentiell). Därför bör alla argument från parterna om att minimiimportpriset inte är konfidentiellt avvisas.

(31)

I enlighet med bestämmelsen om åtagandets omfattning och huvuddrag har den kinesiska handelskammaren och de kinesiska exportörer som omfattas av åtagandet åtagit sig att uppfylla alla övriga skyldigheter så att Europeiska kommissionen kan övervaka åtagandet på ett ändamålsenligt sätt (19). Övervakningsreglerna har specificerats i åtagandet (20), som innehåller en klausul på grundval av vilken kommissionen kan ge ytterligare instruktioner som anses nödvändiga för att åtagandet ska fungera på ett korrekt sätt (21). Det var således fel av den kinesiska handelskammaren att hävda att instruktionerna, inbegripet skrivelsen av den 1 mars 2021, endast var av teknisk natur och inte kunde utgöra grund för återkallande vid åsidosättande av den skyldighet som föreskrivs där. Kommissionen upprepade att minimiimportpriset är konfidentiellt från och med den tidpunkt då åtagandet erbjuds, och att uppgifterna om minimiimportprisets konfidentialitet i skrivelsen av den 1 mars 2021 endast var en påminnelse om denna bestämmelse. Den kinesiska handelskammaren var således skyldig att respektera minimiimportprisets konfidentialitet och att samråda med kommissionen när den mottog ett nytt åtagandeerbjudande med konfidentiella uppgifter från en tredje part som inte hade rätt till dem och inte borde ha fått tillgång till dem. Att så inte skedde innebär att den kinesiska handelskammaren åsidosatte samrådsskyldigheten.

(32)

Exportörerna hävdade också att minimiimportpriset kunde lämnas ut av de exporterande tillverkare som nämns i skälen 3 och 6 och som inte längre omfattas av åtagandet på grund av kommissionens återtagande av godtagandet. RZBC hävdade dessutom att Seven Star hade rätt att få information om minimiimportpriset, eftersom alla parter i åtagandet kände till detta pris, och att Seven Star i enlighet med principerna om likabehandling och icke-diskriminering borde ha samma rättigheter som alla andra företag som omfattas av åtgärder. RZBC menade att eftersom Seven Star hade rätt att känna till minimiimportpriset borde eventuella förfarandefel i samband med erhållandet av åtagandet inte betraktas som en överträdelse, och om så sker, endast som en rent teknisk överträdelse.

(33)

Det bör noteras att även om Seven Star inte var part i detta förfarande har företaget enligt de synpunkter som lämnats av den kinesiska handelskammaren (22) lämnat uppgifter till den kinesiska handelskammaren inom ramen för översynen avseende ny exportör. Trots detta lade ingen av parterna, inte heller den kinesiska handelskammaren, fram någon bevisning till stöd för att Seven Star har erhållit minimiimportpriset från en av de exportörer som tidigare omfattades av åtagandet. Parterna har inte lagt fram någon bevisning för att Seven Star efterfrågat minimiimportpriset från den kinesiska handelskammaren eller kommissionen. Kommissionen förfogar inte heller över några meddelanden från Seven Star eller den kinesiska handelskammaren i detta avseende.

(34)

När det gäller påståendet om ojämlik behandling och diskriminering måste det understrykas att endast parter i det åtagandeerbjudande som godtagits har rätt att förfoga över uppgifter om minimiimportpriset, inte samtliga exporterande tillverkare av den berörda produkten. Seven Star omfattas av åtgärderna i form av tullar, men har aldrig godtagits som part i åtagandet. I översynen avseende ny exportör var det andra skäl som ledde till att Seven Stars åtagandeerbjudande inte godtogs, nämligen att det inte var förenligt med företagets särskilda situation till följd av undersökningen. Detta bekräftar att varje enskilt fall bör bedömas separat med hänsyn till omständigheterna. Det måste understrykas att det inte är den exporterande tillverkaren eller den kinesiska handelskammaren som avgör vem som har rätt till minimiimportpriset. Det ankommer på kommissionen att efter eget skön godta ett åtagandeerbjudande på grundval av de kriterier som anges i artikel 8 i grundförordningen. Seven Star var inte heller förpliktat att göra ett åtagandeerbjudande där beräkningsmekanismen för minimiimportpriset var identisk med de tre åtagandeerbjudanden som redan godtagits. Seven Star borde snarare ha föreslagit en metod för fastställande av minimiimportpriset och dess framtida indexering, inbegripet de beräkningskomponenter och referensvärden som ska användas, som tog företagets särskilda omständigheter i beaktande. Seven Star använde samma metod för fastställande av minimiimportpriset som andra exporterande tillverkare. Den var emellertid inte lämplig för Seven Star, vilket medförde att dess erbjudande inte kunde godtas. Alla påståenden om diskriminering eller frånvaro av likabehandling är därför grundlösa.

(35)

Som nämnts ovan bör ett åtagande vara tillräckligt för att undanröja verkningarna av skadevållande dumpning, och därför måste minimiimportpriset och metoden för att fastställa detta återspegla de omständigheter som gäller för exportören. Följaktligen bygger både minimiimportpriset och metoden på analys och bedömning av alla tillgängliga uppgifter, och bör fastställas i nära samarbete med kommissionen. Att lämna ut ett minimiimportpris som fastställts i åtaganden som redan har godtagits kan således inte reduceras till den enkla handlingen att tillhandahålla en enskild uppgift som Seven Star skulle ha fått tillgång till i alla fall, vilket skulle innebära att utlämnandet var en rent ”teknisk” överträdelse. Detta resonemang är felaktigt på de grunder som angetts i föregående skäl.

(36)

Kommissionen erinrade dock om att det som skadade förtroendet var det faktum att den kinesiska handelskammaren inte samrådde med kommissionen innan den bekräftade minimiimportpriset för den nya exportören.

(37)

För det andra hänvisade den kinesiska handelskammaren och de exporterande tillverkarna till tidigare praxis när det gäller att godta åtaganden som erbjudits av nya exporterande tillverkare. För att påvisa denna praxis hänvisade den kinesiska handelskammaren och Guoxin Union till kommissionens beslut av den 23 mars 2010 (23) (ärendet om gjutjärnsprodukter), där tre exportörer efter att ha beviljats status som nya exporterande tillverkare lämnade erbjudanden om åtaganden som var identiska med det som hade godtagits i den ursprungliga undersökningen.

(38)

Ytterligare en exportör lämnade in ett separat åtagande som kommissionen avvisade eftersom det ansågs praktiskt svårt att övervaka det, då åtagandet inte var detsamma som det som redan godtagits. På grundval av denna praxis drog den kinesiska handelskammaren och Guoxin Union slutsatsen att nya exportörer kanske inte har någon möjlighet att ansluta sig till befintliga åtaganden eftersom erbjudandet i vilket fall som helst kan avvisas – antingen, som i ärendet om gjutjärnsprodukter, eftersom det skiljer sig från det erbjudande som redan godtagits, eller, som i Seven Stars fall, på grund av brott mot konfidentialiteten.

(39)

Kommissionen upprepade att den har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att fatta beslut om erbjudanden om åtaganden. Dessutom möjliggör åtaganden befrielse från uttag av tullar. De måste därför tolkas restriktivt och bedömas från fall till fall. Det är omöjligt att föregripa en praxis eller berättigade förväntningar på grundval av endast ett fall och, än viktigare, på grundval av skilda omständigheter.

(40)

Det måste erinras om att åtagandena i förevarande fall inledningsvis godtogs för fem exportörer med samma minimiimportpris och för ytterligare en exportör med ett annat minimiimportpris baserat på dennes dumpningsmarginal (24). Argumentet att olika åtaganden med olika minimiimportpriser kanske inte kan godtas är därför ogiltigt. Det går inte heller att dra någon analogi till ärendet om gjutjärnsprodukter. I det ärendet var åtagandet ett gemensamt ansvarsåtagande mellan 20 företag och den kinesiska handelskammaren, där en parts överträdelse av avtalet om åtagande skulle innebära en överträdelse från alla undertecknande parters sida (25). I det aktuella fallet finns det inget gemensamt åtagande: varje exportör erbjöd ett separat åtagande tillsammans med den kinesiska handelskammaren. Till följd av detta påverkar de åtgärder som den kinesiska handelskammaren vidtar alla de separata åtaganden som är i kraft. I ärendet om gjutjärnsprodukter samrådde dessutom den kinesiska handelskammarens rättsliga företrädare med kommissionen innan den lämnade in det fullständiga erbjudandet från nya exportörer i enlighet med förfarandena för status som ny exporterande tillverkare. Så skedde inte i det aktuella fallet. Argumentet avvisades därför.

(41)

För det tredje hävdade den kinesiska handelskammaren att samrådsskyldighet endast krävs i händelse av svårigheter eller frågor, och att den på grundval av tidigare praxis i ärendet om gjutjärnsprodukter inte hade några sådana avseende Seven Star. Enligt den kinesiska handelskammaren informerade Seven Star kommissionen om sin avsikt att ansluta sig till åtagandet redan under det kontrollbesök som genomfördes hos exportören i juni 2023. Vidare hade kommissionen inte framfört några invändningar när Seven Star lämnade in erbjudandet med samma minimiimportpris som för andra exportörer. Den kinesiska handelskammaren hävdade också att kommissionen inte hade angett att det fanns konfidentialitetsproblem avseende de åtagandevillkor som Seven Star föreslog. Den kinesiska handelskammaren hävdade att man utgick ifrån att kommissionen skulle ge aktiv, snabb och ansvarsfull vägledning och återkoppling om den nya exportörens ansökan om åtagande, varför man inte samrådde med kommissionen.

(42)

Kommissionen påminde om att den under översynen avseende ny exportör inte ombads att ge bistånd eller vägledning i detta avseende. Kommissionen har inte mottagit några begäranden eller meddelanden om minimiimportpriset eller dess justeringsmetod. Bortsett från uppgiften under kontrollbesöket om att Seven Star var intresserat av att lämna in ett åtagandeerbjudande inbegrep den första kontakten från tillverkarens sida ett nästan fullständigt åtagandeerbjudande med minimiimportpriset. Kommissionen analyserade erbjudandet inom ramen för de föreskrivna stegen i förfarandet och lämnade den slutliga bedömningen till parterna i undersökningen. Både den kinesiska handelskammaren och Seven Star informerades om bedömningen och de viktigaste slutsatserna, inbegripet konfidentialitetsfrågan rörande minimiimportpriset, och gavs tid att kommentera och lägga fram sina argument i detta avseende. De avstod emellertid från denna möjlighet och lämnade inga synpunkter. Påståendena om att kommissionen inte hade framfört några invändningar rörande konfidentialiteten är därför ogrundade.

(43)

Enligt kommissionen ankommer det inte på den kinesiska handelskammaren att föregripa vad den anser eller antar ska hända. När det gäller den nya exportören har den kinesiska handelskammaren hursomhelst inte rätt att lämna information om det befintliga åtagandet till tredje parter. I bestämmelserna i åtagandet föreskrivs att det är obligatoriskt att samråda i alla situationer, inte bara när det gäller frågor eller svårigheter, utan även avseende tekniska eller andra frågor som rör genomförandet och tillämpningen av åtagandet. Att utan föregående samråd med kommissionen tillhandahålla information om minimiimportpriset till parter som inte omfattas av åtagandet omfattas med säkerhet av denna samrådsskyldighet (26).

(44)

För det fjärde bestred den kinesiska handelskammaren och de exporterande tillverkarna att kunskap om minimiimportpriset hos andra företag som inte omfattas av åtagandet kan vara fördelaktigt för dem. De påpekade att det redan finns företag som känner till minimiimportpriset och att det inte finns någon bevisning för att det skapat några fördelar på marknaden. De hävdade vidare att det faktiska försäljningspriset är högre än minimiimportpriset, vilket innebär att andra företag som inte omfattas av åtagandet inte kan förutse det faktiska priset.

(45)

Kommissionen erinrade om att det i artikel 19.1 i grundförordningen anges att alla uppgifter vars utlämnande skulle medföra en klar konkurrensfördel för en konkurrent är konfidentiella. Som redan nämnts är minimiimportpriset av dessa skäl en konfidentiell uppgift. Exportörer som omfattas av ett åtagande får inte sälja sina produkter till unionen till ett lägre pris än det fastställda minimiimportpriset. Det är därför logiskt att priserna är högre än minimiimportpriset. Denna skillnad är dock vanligtvis inte betydande, såvida det inte föreligger extraordinära marknadsförhållanden, vilket inte är fallet här. Alla exportörer som omfattas av åtagandet har åtagit sig att fullgöra ett stort antal skyldigheter, däribland regelbunden rapportering av alla transaktioner, tillgänglighet för kontroller och samråd med kommissionen i alla frågor som rör övervakning och genomförande. Andra exportörer, som inte omfattas av åtagandet, behöver inte fullgöra dessa skyldigheter. Om dessa andra exportörer känner till minimiimportpriset och justeringsmetoden kan de utan någon som helst kontroll fastställa priser som är lägre än minimiimportpriset för sina produkter även om tullar tillämpas, eftersom de inte har någon rapporteringsskyldighet. Sådan försäljning skulle således leda till ytterligare skada för unionstillverkarna.

(46)

Även om vissa av företagen omfattades av åtagandet tidigare och hade kännedom om förfarandet rörande minimiimportpriset, återtogs deras åtaganden till följd av att de inte uppfyllt sina skyldigheter enligt åtagandet. Omständigheterna i det aktuella fallet är således annorlunda, eftersom kommissionen i de tidigare besluten inte hade någon bevisning för att konfidentialiteten hade överträtts. I det aktuella fallet godtog kommissionen inte åtagandet från Seven Star, men företaget kunde ändå få tillgång till konfidentiella uppgifter om minimiimportpriset. Kommissionen bedömde de aktuella omständigheterna och konsekvenserna efter överträdelsen av konfidentialiteten och drog, såsom förklaras i skäl 45, slutsatsen att det inte längre var praktiskt möjligt att behålla åtagandena. Detta påstående måste därför avvisas.

(47)

För det femte hävdade den kinesiska handelskammaren och de berörda exportörerna att ett återtagande av åtagandet inte ligger i unionsmarknadens intresse och att marknadsbalansen därför kommer att störas. Kommissionen konstaterade att detta argument var ogrundat. Unionsindustrin angav i sin inlaga tydligt att åtgärderna i sin nuvarande form inte är tillräckliga. Ett återtagande av åtagandet kommer inte att påverka produktens tillgänglighet på marknaden eller dess kvalitet. Ett återtagande av åtagandet begränsar inte heller exportörernas möjligheter att sälja den berörda produkten till unionen. Påståendena kunde därför inte godtas.

(48)

Den kinesiska handelskammaren och de berörda exportörerna hävdade att det är alltför förtryckande att återta åtagandena och att detta inte står i proportion till den kinesiska handelskammarens och andra exportörers agerande. Kommissionen har utrymme för skönsmässig bedömning i fråga om parternas agerande när den prövar på vilket sätt åtagandet har överträtts och huruvida det finns skäl att återta godtagandet av åtagandet. Såsom redan förklarats ovan konstaterade kommissionen att den kinesiska handelskammaren brutit mot åtagandet och missbrukat förtroendet. Kommissionen konstaterade dessutom att åtagandet och övervakningen av detta inte längre är praktiskt genomförbara under de aktuella omständigheterna, vilket i sig är ett oberoende skäl för att återta åtagandet. Det bör också erinras om att åtaganden kan återtas oavsett överträdelsens allvar. Dessutom godtogs erbjudandena om åtagande på grundval av den kinesiska handelskammarens roll i genomförandet och övervakningen av åtagandet, vilket den kinesiska handelskammaren själv betonade i den skriftliga inlagan och hörandet. Vid ett brustet förtroende mellan kommissionen och den kinesiska handelskammaren, som är en gemensam part i varje exportörs åtagande, gäller därför det brustna förtroendet underförstått för alla exportörer. Efter en grundlig analys drog kommissionen därför slutsatsen att godtagandet av åtagandena skulle återtas.

(49)

Slutligen föreslog den kinesiska handelskammaren och de berörda exporterande tillverkarna att frågan om samrådsskyldighet och utlämnande av uppgifter om minimiimportpriser till andra exportörer skulle behandlas. Den kinesiska handelskammaren erbjöd sig att fastställa en gemensam ståndpunkt om samrådsskyldighet i det fall nya exportörer skulle ha för avsikt att ansluta sig till åtagandet. Såsom redan förklarats i skäl 31 är det åtagande som exportörerna har erbjudit avseende citronsyra inte ett gemensamt åtagande, och nya erbjudanden bedöms på grundval av de aktuella omständigheterna. Exportörerna å sin sida föreslog att de skulle kunna bibehålla åtagandena med en eventuell översyn. Även om parterna inte lade fram någon särskild lösning eller något specifikt förslag övervägde kommissionen olika lösningar som skulle kunna vara praktiska och godtagbara för kommissionen i enlighet med vad som fastställs i åtagandet (27); det gick emellertid inte att finna någon lösning som uppfyllde kraven i åtagandet i enlighet med artikel 8 i grundförordningen.

(50)

För att till fullo förhindra potentiella risker för undandragande av tull och försäljning av varor till priser som underskrider icke-skadevållande priser av företag som inte omfattas av åtagandet men som har kunskap om minimiimportpriset, skulle kommissionen behöva genomföra en komplex övervakning av importen i allmänhet, utöver övervakning av den import som omfattas av åtagandena. Med tanke på att dessa exportörer inte har någon rapporteringsskyldighet är övervakning av import utförd av exporterande parter som inte omfattas av åtagandet alltför betungande och kan därför inte betraktas som ändamålsenlig övervakning. Av samma skäl kan individuella åtaganden för varje enskild exportör inte godtas. Såsom redan nämnts i skälen 21–23 godtogs dessutom de åtaganden som exportörerna erbjöd på grund av att den kinesiska handelskammaren anslöt sig till dem och spelade en aktiv roll för att underlätta övervakningen av åtagandena. Med tanke på skälen för återtagandet av åtagandet skulle en komplex övervakning utan deltagande av den kinesiska handelskammaren bli ännu mindre godtagbar, då den inte är praktiskt möjlig. Kommissionen ansåg således att det inte finns någon lösning på problemet att det nuvarande minimiimportpriset har lämnats ut till den nya exportör som inte omfattas av åtagandet och att det nuvarande åtagandet inte längre är praktiskt genomförbart. Godtagandet av åtagandet bör därför återtas.

(51)

Sammanfattningsvis var kommissionen oroad över att den kinesiska handelskammaren underlät att samråda med kommissionen när den nya exportören kontaktade handelskammaren angående det nya åtagandet. Detta agerande utgör en överträdelse av åtagandet och därför måste åtagandet återtas. Den kinesiska handelskammaren har inte rätt att utan samråd med kommissionen dra slutsatser om kommissionens praxis, särskilt när det gäller exceptionella former av åtgärder såsom åtaganden, som måste bedömas från fall till fall. Varken den kinesiska handelskammaren eller de berörda exportörerna kunde påvisa tidigare exempel där ett åtagande från en ny exportör godtagits under samma omständigheter som inom ramen för översynen avseende ny exportör gällande citronsyra, och andra liknande fall eller påstådd tidigare kommissionspraxis påverkar inte kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att avsluta åtaganden under omständigheterna i det aktuella fallet. Parternas argument att ett återtagande av åtagandet inte ligger i unionens intresse är inte heller relevant i detta fall. Enligt artikel 8 i grundförordningen är unionens intresse inget kriterium vid bedömningen av huruvida ett erbjudande om åtagande är praktiskt genomförbart och ändamålsenligt. I vilket fall som helst har parterna inte lagt fram några underbyggda argument om att ett återtagande av åtagandet skulle få negativa effekter för unionsindustrin eller unionsmarknaden. Slutligen har ingen ny praktisk lösning på övervakningsfrågan lagts fram för kommissionen.

(52)

Mot bakgrund av ovanstående kan inget av de skäl som har lagts fram av den kinesiska handelskammaren och de exporterande tillverkarna ändra slutsatsen att godtagandet av åtagandet bör återtas.

(53)

I enlighet med artikel 8.9 i grundförordningen och i enlighet med de relevanta klausuler i åtagandena som tillåter kommissionen att ensidigt återta godtagandet av åtagandena har kommissionen dragit slutsatsen att godtagandet av de åtaganden som erbjudits av COFCO, RZBC och Guoxin Union tillsammans med den kinesiska handelskammaren bör återtas och att genomförandebeslut (EU) 2015/87 och föregående beslut av den 2 december 2008 (2008/899/EG) bör upphävas. Den slutgiltiga antidumpningstull som införts genom artikel 1 i genomförandeförordning (EU) 2021/607 bör tas ut när det gäller import av den berörda produkten som tillverkas av företagen COFCO Bio-Chemical Energy (Yushu) Co. Ltd (Taric-tilläggsnummer A874), RZBC Co. Ltd (Taric-tilläggsnummer A876), RZBC (Juxian) Co., Ltd (Taric-tilläggsnummer A877) och Jiangsu Guoxin Union Energy Co., Ltd (Taric-tilläggsnummer A879).

(54)

Med beaktande av de avtalsenliga åtagandena för de unionsimportörer som köpt varorna och som förväntat sig att ta emot de varor som omfattas av åtagandena ska import av citronsyra som åtföljs av en åtagandefaktura som utfärdats innan denna förordning träder i kraft, i enlighet med bestämmelserna i åtagandena, vara befriad från uttag av antidumpningstullar. Dock ska alla varor för vilka deklarationen för övergång till fri omsättning har godtagits inom 30 dagar räknat från denna förordnings ikraftträdande omfattas av uttaget av tullar. Denna period ska göra det möjligt för både importörer i unionen och exporterande tillverkare att slutföra sina redan ingångna avtalsenliga åtaganden eller att bli vederbörligen informerade om möjliga konsekvenser av att godtagandet av åtagandena återtas.