Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/770 av den 4 mars 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EU) 2018/140 av den 29 januari 2018 (2) införde Europeiska kommissionen antidumpningstullar på import av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) (de ursprungliga åtgärderna).

(2)

Dessa åtgärder ändrades genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/261 (3) den 14 februari 2019. De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft ligger på mellan 15,5 % och 38,1 %.

(3)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (4) mottog Europeiska kommissionen en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Begäran ingavs den 28 oktober 2022 av Eurofonte (sökanden) i egenskap av företrädare för sju unionsproducenter som svarar för mer än 70 % av unionsindustrin för vissa artiklar av gjutjärn i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att dumpningen skulle fortsätta och att skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

(5)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 27 januari 2023 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till EU av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Folkrepubliken Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande (5) i Europeiska unionens officiella tidning (tillkännagivandet om inledande).

(6)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(7)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, alla kända unionsproducenter, de kända producenterna i Kina och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer, användare och handlare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och inbjöd dem att delta i undersökningen.

(8)

Bland de berörda parter som gav sig till känna fanns den kinesiska handelskammaren för import och export av maskiner och elektroniska produkter (CCCME, China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products). Efter domstolens dom i mål C-478/21P (6) beslutade kommissionen den 6 november 2023 att begära att CCCME tillhandahåller en fullmakt för en eller flera av de kinesiska exporterande producenter som den påstod sig företräda för att bekräfta sin status som intresseorganisation för exportörer av den dumpade produkten. CCCME tillhandahöll inte någon sådan fullmakt, och kommissionen avvisade därför CCCME som berörd part. CCCME kommenterade inte heller avvisandet av dess status som berörd part.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen gjorde sitt urval baserat på volymen av tillverkning och försäljning av den likadana produkten i unionen under 2022 samt försäljningens geografiska spridning. Tre unionsproducenter ingick i detta urval. De unionsproducenter som ingick i urvalet stod för 46 % av den sammanlagda unionstillverkningen av den likadana produkten. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet, men inga synpunkter inkom. Kommissionen bekräftade därför det preliminära urvalet som det slutgiltiga urvalet.

(12)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Två icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i urvalet.

(14)

För att avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla kända exporterande producenter i Kina att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas delegation vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(15)

Nio exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda upplysningarna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två exporterande producenter på grundval av den största representativa exportvolym till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet. Inga synpunkter lämnades.

(16)

Efter begäran om att fylla i frågeformuläret för exporterande producenter underrättade emellertid ett av företagen i urvalet kommissionen om sin avsikt att inte samarbeta. Kommissionen gjorde därför ett nytt urval av exporterande producenter, men återigen underrättade ett av företagen i urvalet kommissionen om att det inte avsåg att samarbeta. Kommissionen ändrade därmed urvalet tre gånger och inbjöd sammanlagt fem exporterande producenter att fylla i frågeformuläret. Inget av dessa företag skickade in svar på frågeformuläret.

(17)

Kommissionen sände ett frågeformulär om förekomsten av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(18)

Kommissionen sände frågeformulär till alla företag som ingick i urvalet, till den europeiska organisationen Eurofonte a.s.b.l. och till fem exporterande producenter. Samma frågeformulär gjordes också tillgängligt via internet (7) på dagen för inledandet av undersökningen.

(19)

Svar på frågeformuläret mottogs från de tre unionsproducenter som ingick i urvalet, från den europeiska organisationen Eurofonte a.s.b.l. och från två icke-närstående importörer, Fundición Dúctil para Obras Publicas SA och Capa - Engenharia e Construções Metalomecânicas SA Ingen av användarna lämnade in något svar på frågeformuläret eller gav sig till känna under undersökningen.

(20)

Eftersom varken de kinesiska exporterande producenterna eller de kinesiska myndigheterna samarbetade baserades slutsatserna om sannolikheten för dumpning och skada på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kinas delegation vid Europeiska unionen underrättades om detta. Inga synpunkter inkom.

(21)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade de uppgifter som de samarbetsvilliga parterna lämnat för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse.

(22)

Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

(23)

Den 18 december 2023 lämnade kommissionen uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade behålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut.

(24)

Kommissionen övervägde synpunkterna från de berörda parterna och beaktade dem i tillämpliga fall. Eurofonte var den enda part som lämnade synpunkter som stödde kommissionens iakttagelser. Inga parter begärde att bli hörda.

(25)

Den produkt som är föremål för översyn är vissa artiklar av gjutjärn med fjällig grafit (gråjärn) och gjutjärn med sfäroidiserad grafit (segjärn), och delar därav. Dessa artiklar är avsedda att

(26)

Artiklarna kan vara maskinbearbetade, belagda, målade och/eller utrustade med andra material, inbegripet men inte begränsat till betong, trottoarplattor eller andra plattor (den produkt som översynen gäller).

(27)

Följande produkttyper ska undantas från definitionen av den produkt som översynen gäller:

(28)

Den berörda produkten i översynen vid giltighetstidens utgång är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 7325 10 00 och ex 7325 99 10 (Taric-nummer 7325100031 och 7325991060).

(29)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(30)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(31)

Under översynsperioden fortsatte importen från Kina av vissa artiklar av gjutjärn, men importnivåerna var lägre än under undersökningsperioden för den ursprungliga undersökningen (dvs. 1 oktober 2015–30 september 2016). Enligt Eurostat stod importen av gjutjärnsprodukter från Kina för omkring 4,7 % av unionsmarknaden under översynsperioden, jämfört med en marknadsandel på 27,3 % under den ursprungliga undersökningen. I absoluta tal minskade importvolymen från Kina från 147 186 ton under den ursprungliga undersökningsperioden till 22 146 ton under översynsperioden.

(32)

Såsom anges i skäl 20 samarbetade ingen av de kinesiska exportörerna/producenterna i undersökningen. På grund av det bristande samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen fick i detta avseende inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(33)

Avgörandena när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning måste därför, i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, fattas på grundval av tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som lämnades i begäran om översyn och de uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (nämligen sökanden och de unionsproducenter som ingick i urvalet).

(34)

Mot bakgrund av den tillräckliga bevisning som fanns när undersökningen inleddes, som när det gäller Kina tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

För att erhålla den information som kommissionen ansåg vara nödvändig för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Det inkom inget svar på frågeformuläret från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades in inom tidsfristen. Kommissionen informerade därmed de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(36)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka möjliga lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(37)

Den 31 maj 2023 informerade kommissionen berörda parter genom en notering i akten om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som användes vid tillverkningen av vissa artiklar av gjutjärn. Kommissionen informerade dessutom berörda parter om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av sammanställda årsredovisningar från Company Accounts Statistics (8) för 892 lönsamma företag som är verksamma inom den statistiska näringsgrensindelningens (Nace) kategori 24.5 ”Gjutning av metall”, dvs. producenter i det representativa landet, som sammanställts av Turkiets centralbank och den turkiska statistikbyrån. Inga synpunkter inkom.

(38)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(39)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”[o]m det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(40)

Såsom förklaras närmare nedan drog kommissionen i denna undersökning slutsatsen att det, på grundval av tillgänglig bevisning och med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna, var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(41)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (9) konstaterade kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(42)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (10). Kommissionen drog särskilt slutsatsen när det gäller stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, att de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande äger en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (11), utan även kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (12). Kommissionen fann dessutom att den statliga förekomsten och statens ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (13). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (14). Kommissionen fann likaså snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (15) samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (16).

(43)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende järn- och stålsektorn i Kina granskade kommissionen i denna undersökning huruvida det, på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (17) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(44)

I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av betydande statliga ingripanden, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning.

(45)

I begäran påpekades närmare bestämt att de kinesiska myndigheterna, mot bakgrund av den ”socialistiska marknadsekonomiska” doktrin som fastställs i Kinas konstitution, det kinesiska kommunistpartiets allestädesnärvaro och myndigheternas inflytande över ekonomin genom strategiska planeringsinitiativ, ingriper på flera olika nivåer, nämligen på administrativ, finansiell och rättslig nivå. Till följd av detta konstaterades i begäran att det inte bara är de inhemska försäljningspriserna på gjutjärn som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan att alla kostnader för insatsvaror (inklusive råvaror, energi, mark, finansiering och arbetskraft) också snedvrids, eftersom deras prisbildning påverkas av ett betydande statligt inflytande.

(46)

I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Med hänvisning till ett antal allmänt tillgängliga informationskällor, t.ex. rapporten, tidigare undersökningar inom stålsektorn utförda av kommissionen, kinesisk lagstiftning och ytterligare källor, hävdade sökanden framför allt följande:

(47)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt begäran inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(48)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(49)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, dvs. järn- och stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning. Exempel på detta är Baowu Steel Group – ett statsägt företag som på central nivå står under statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC) (18) – samt dess dotterbolag Chongqing Iron & Steel Company Ltd (19) och Maanshan Iron & Steel Company Limited (20); Baotou Steel Group – ett statsägt företag som innehas av Inre Mongoliets regering (21), Angang Steel Group – ett statsägt företag under SASAC (22) samt Shougang Group – ett statsägt företag som till 100 % innehas av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (23) Eftersom de kinesiska exportörerna av den undersökta produkten inte samarbetade kunde den exakta andelen privata och statligt ägda producenter inte fastställas. Även om specifik information kanske inte finns tillgänglig för den produkt som översynen gäller utgör sektorn för produkten en undersektor till järn- och stålindustrin, och undersökningsresultaten för järn- och stålsektorn anses därför även gälla för den produkt som översynen gäller.

(50)

De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för järn- och stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta framgår av ett vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålsektorn, där ytterligare konsolidering av den industriella grunden och betydliga förbättringar av moderniseringen av industrikedjan anges som mål (24), av den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn kommer att verka enligt ”en kombination av marknadsledarskap och statligt främjande” och ”skapa en grupp av ledande företag med miljömässigt ledarskap och betydande konkurrenskraft” (25), eller av 2023 års arbetsplan för den stabila tillväxten av stålindustrin (26) där följande mål anges: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin upprätthålla en stadig tillväxt, och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt; industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %; tillväxten av industrins mervärde ska uppgå till omkring 3,5 %; 2024 ska industriutvecklingsmiljön och industristrukturen optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”; enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”Uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta världsklassiga, superstora företagskoncerner inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”

(51)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganiseringar av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (27). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering. Oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganiseringar, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling i riktning mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led”.

(52)

I Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den 14:e femårsplanen förskrivs likaså ”anläggningen av särskilda stålproduktionsbaser […], anläggningen av sex särskilda stålproduktionsbaser i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou osv. samt en ökning av industrins omfattning, intensifiering och specialisering. Bland dessa kommer man fram till 2025 att se till att produktionskapaciteten för tackjärn i Anyang håller sig under 14 miljoner ton och produktionskapaciteten för råstål under 15 miljoner ton” (28).

(53)

Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, i t.ex. Jiangsu (29), Shandong (30), Shanxi (31), Liaoning Dalian (32) och Zhejiang (33).

(54)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa förekomsten av personliga kopplingar mellan producenterna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga. Det finns dock några specifika exempel avseende den produkt som översynen gäller. Med tanke på att sektorn för den produkt som översynen gäller utgör en undersektor till metallsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om stålproducenterna även relevanta för den produkt som översynen gäller.

(55)

Till exempel är ordföranden för styrelsen i Baotou Steel Union, som tillhör Baotou Steel Group, också företagets partisekreterare, och ordföranden för företagets fackförening är även vice partisekreterare (34). På samma sätt är styrelseordföranden inom Shougang Group även sekreterare i partikommittén, medan den vice verkställande direktören är medlem av partikommittén (35). Likaså uppgav en ledande person vid Hongguang Handan Company offentligt att företaget inte skulle ha lyckats på det sätt som det gjort utan den omsorg och det stöd som det mottagit inte minst i form av garantier från de kinesiska myndigheterna och kommunistpartiet, som har fler än 20 medlemmar i Hongguang Casting Co. Ltd (36). Ett ytterligare exempel på partitillhörighet finns i China Foundry Associations artikel 3, enligt vilken den godtar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning från respektive partienheter, t.ex. SASAC och inrikesministeriet, och tillhandahåller de nödvändiga villkoren för deras deltagande (37).

(56)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Vid undersökningen identifierades ytterligare dokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i järn- och stålsektorn, eftersom sektorn för den produkt som översynen gäller är en undersektor till järn- och stålsektorn.

(57)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att järn- och stålindustrin är en nyckelindustri (38). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande sektorn som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den 14:e femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av järn- och stålindustrin (39). I den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller järn- och stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ”ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”; i planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av sektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (40). Den ovannämnda arbetsplanen (se skäl 50) för den stabila tillväxten av stålindustrin sätter dessutom de kinesiska myndigheternas fokus på sektorn i ett större sammanhang som visar hur de kinesiska myndigheterna styr den kinesiska ekonomin: ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, docka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra dockningsverksamhet utifrån produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga tillämpningsområdena för stål” (41).

(58)

När det gäller järnmalm – en råvara som används för tillverkning av den produkt som översynen gäller – planerar staten dessutom, inom ramen för den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar. Öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (42); detta leder till inrättandet av ett system för reserver av järnmalmsproduktion och mineralmark, vilket ”kommer att bli en viktig åtgärd för att stabilisera marknadspriset på järnmalm och garantera säkerheten i industrikedjan” (43). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”rabattstöd för nya projekt; söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter” (44). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(59)

Den produkt som översynen gäller påverkas också av snedvridningar av lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skälen 42 och 46 ovan. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (45).

(60)

Ingen bevisning har heller inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, vilket även anges i skälen 42 och 46 ovan. I den ovannämnda (se skäl 50) arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt ingripande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statliga inflytandet i finanssystemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(61)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett brett sortiment av insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(62)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(63)

För att sammanfatta visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, bl.a. kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges. På grundval av detta, och på grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(64)

De kinesiska myndigheterna har inte lagt fram några bevis eller argument för motsatsen i den aktuella undersökningen.

(65)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(66)

Såsom förklaras i skäl 37 utfärdade kommissionen en notering i akten om de källor som använts för att fastställa normalvärdet den 31 maj 2023. I denna notering beskrev kommissionen de omständigheter och överväganden som låg till grund för de berörda kriterierna och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i detta fall, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(67)

I enlighet med kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. Världsbanken har klassificerat Turkiet som ett högremedelinkomstland på grundval av bruttonationalinkomsten. Dessutom identifierades Turkiet som ett land där den produkt som översynen gäller tillverkas och där relevanta uppgifter fanns lätt tillgängliga.

(68)

Slutligen var det, med tanke på den bristande samarbetsviljan och det faktum att Turkiet fastställts som ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(69)

I och med den bristande samarbetsviljan, och i enlighet med vad som föreslogs i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång, samt eftersom Turkiet uppfyllde kriterierna i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, valde kommissionen Turkiet som lämpligt representativt land.

(70)

I noteringen om relevanta källor att använda för att fastställa normalvärdet redovisade kommissionen de produktionsfaktorer, såsom råvaror, energi och arbetskraft, som unionsproducenterna använder vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller, på grundval av de uppgifter som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och som vederbörligen uppdaterats när mer exakta uppgifter fanns tillgängliga. Kommissionen framförde även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) (48) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom framförde kommissionen att den skulle använda information från den turkiska statistikbyrån (49) för att fastställa icke snedvridna kostnader för el, gas och arbetskraft, Turkiets investeringskontor (50) för vattenkostnader och Türkiye Petrolleri (51) för bränslekostnader.

Efter att ha offentliggjort noteringen om relevanta källor att använda för att fastställa normalvärdet fann kommissionen att prisökningarna på el och naturgas i Turkiet översteg inflationstakten i landet. Den turkiska statistikbyrån offentliggjorde dessutom inte informationen om priserna på el och naturgas under andra halvåret 2022. Kommissionen beslutade därför att använda den icke snedvridna kostnaden för el och naturgas i Malaysia (se skäl 81). Malaysia är ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas. Det har dessutom använts som representativt land i andra liknande undersökningar.

(71)

Kommissionen angav även att den, för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst, skulle använda finansiella uppgifter från Company Accounts Statistics för 892 företag som är verksamma i Nace-kategori 24.5 (se skäl 37).

(72)

Vidare informerade kommissionen de berörda parterna om att ett antal produktionsfaktorer (t.ex. förpackningar samt andra tillbehör och delar) alla var för sig utgjorde en liten andel – mellan 1 % och 10 % – av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Kommissionen avsåg därför att behandla dessa andra produktionsfaktorer som ”förbrukningsvaror” och uttryckte dessa förbrukningsvaror som en procentandel av den totala råvarukostnaden. Dessa produktionsfaktorer stod för 16 % respektive 7 % av de totala råvarukostnaderna för segjärnsprodukter och för gråjärnsprodukter.

(73)

Kommissionen inbegrep även ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de direkta tillverkningskostnaderna på grundval av de uppgifter för unionsproducenter som tillhandahållits av sökanden, som lämnade särskilda uppgifter för detta ändamål.

(74)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande information som samlats in under förfarandet beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för vissa artiklar av gjutjärn

(75)

Produktionsprocesserna för vissa artiklar av gjutjärn är globalt likartade, utan några betydande skillnader mellan Kina, unionen och övriga länder. Produktionsprocessen och produktionsfaktorerna varierade däremot något beroende på om gjutjärnsartikeln tillverkades av gråjärn eller segjärn. Båda dessa typer av gjutjärnsartiklar exporterades från Kina till unionen.

(76)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till en producent i det representativa landet utgick kommissionen från det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA, plus importtullar. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (52). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet eftersom den i skäl 63 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar de produkter som är avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(77)

För produktionsfaktorerna kalksten (varukod 252100) och ferrolegeringar (andra) (varukod 72029980) framgick av GTA-statistiken att importkvantiteterna till Turkiet under översynsperioden var obefintliga eller obetydliga, vilket innebar att de slutliga genomsnittliga importpriserna inte var tillräckligt representativa. Eftersom inga andra uppgifter fanns tillgängliga var kommissionen tvungen att grunda sig på informationen i begäran om översyn. Under översynsperioden utgjorde kalksten 2 % av de totala råvarukostnaderna för segjärnsprodukter, medan ferrolegeringar (andra) stod för 1 % av de totala råvarukostnaderna för gråjärnsprodukter. Eftersom det värde som användes för dessa produktionsfaktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvaror.

(78)

Mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan och avsaknaden av andra uppgifter i ärendehandlingarna, enligt de uppgifter som sökanden lämnat in, och med beaktande av att vissa kostnader inkluderats i förbrukningsvaror (se skälen 74 och 79), fastställde kommissionen kvoten mellan förbrukningsvaror och de totala råvarukostnaderna till 25 % för segjärnsprodukter och 16 % för gråjärnsprodukter. Dessa procentsatser tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för råvarorna för att erhålla det icke snedvridna värdet för andra råvaror och förbrukningsvaror.

(79)

Normalt sett bör även de inhemska transportpriserna läggas till dessa importpriser. Med tanke på den bristande samarbetsviljan och inriktningen för denna översyn vid giltighetstidens utgång, som mer handlar om att undersöka om dumpningen fortsatte under översynsperioden eller om det finns en risk för att den återkommer än om att fastställa dumpningens exakta omfattning, beslutade kommissionen emellertid att det inte var nödvändigt att göra justeringar för inhemska transportkostnader. Sådana justeringar skulle endast resultera i en höjning av normalvärdet och därmed av dumpningsmarginalen.

(80)

Den turkiska statistikbyrån offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet (53). Kommissionen använde statistiken för 2020, som var den senast tillgängliga, för genomsnittliga arbetskraftskostnader för näringsgrenen ”Stål- och metallframställning” enligt Nace-kod 24 inom ramen för Nace rev. 2. De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per timme justerades sedan ytterligare för inflation med användning av arbetskraftskostnadsindex (54) för att återspegla kostnaderna under översynsperioden.

(81)

Elpriserna i Malaysia fanns offentligt tillgängliga på webbplatsen för elbolaget TNB (55). Kommissionen använde avgifter som gällde för kunder i kategorin ”mellanspänning”. Naturgaspriserna i Malaysia fanns allmänt tillgängliga på energikommissionens webbplats (56). Kommissionen använde naturgasavgifter som var tillämpliga på industriella användare under fjärde kvartalet 2021 och valde ett förbrukningsintervall i linje med sökandens naturgasförbrukning.

(82)

Türkiye Petrolleri offentliggör genomsnittspriserna på eldningsolja i olika städer i Turkiet. I linje med begäran om översyn använde kommissionen de genomsnittliga bränslepriserna för Istanbul Anadolu för perioden januari 2022–december 2022 (57). Eftersom bränslepriserna endast varierar marginellt mellan städerna ansågs Istanbul Anadolu vara ett lämpligt mått för hela Turkiet.

(83)

När det gäller priset på vatten använde kommissionen de genomsnittliga tillämpliga priserna i Turkiet för kostnaden för vatten för industriell användning såsom presenterats av investeringskontoret vid Republiken Turkiets presidentkansli (58).

(84)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(85)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. På grundval av uppgifterna från sökanden fastställde kommissionen kvoten mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna. Denna procentsats tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet för tillverkningskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för tillverkningsomkostnaderna.

(86)

För att fastställa ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst förlitade sig kommissionen på de senast tillgängliga finansiella uppgifterna för 892 turkiska företag som är verksamma i Nace-kategori 24.5 (se skäl 37).

(87)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet per produkttyp (gjutjärnsartiklar av gråjärn samt gjutjärnsartiklar av segjärn) fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(88)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av alla faktorer (råvaror, energi och arbetskraft) som krävs för att tillverka vissa artiklar av gjutjärn. Kommissionen multiplicerade var och en av förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Turkiet.

(89)

Efter att ha fastställt den icke snedvridna tillverkningskostnaden lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med beskrivningen i avsnitt 3.4.1.6. Tillverkningsomkostnaderna fastställdes på grundval av uppgifter som lämnats av sökanden. Försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten fastställdes på grundval av genomsnittet av de värden som rapporterats för de 892 turkiska företag som är verksamma i Nace-kategori 24.5 för 2022 (59). Kommissionen lade till följande poster till de icke snedvridna tillverkningskostnaderna:

(90)

På denna grund konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(91)

Eftersom ingen av de exporterande producenterna från Kina var samarbetsvillig fastställdes exportpriset på grundval av cif-priser som hämtats från Eurostats uppgifter, justerade till nivån fritt fabrik. Priset cif minskades således med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna och de inhemska transportkostnaderna. De inhemska kinesiska och internationella transportkostnaderna baserades på uppgifter från sökanden i begäran om översyn.

(92)

Kommissionen jämförde normalvärdet per produkttyp, vilket fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, och det ovan fastställda exportpriset fritt fabrik.

(93)

På denna grund konstaterades en betydande skillnad (över 60 %) mellan exportpriset och det konstruerade normalvärdet. Det fastslogs därför att dumpningen fortsatte under översynsperioden.

(94)

Eftersom dumpning konstaterats förekomma under översynsperioden undersökte kommissionen, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, sannolikheten för fortsatt dumpning om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades: produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina, förhållandet mellan exportpriser till tredjeländer och prisnivån i unionen samt unionsmarknadens attraktionskraft. Kommissionen erinrar om att analysen, eftersom de kinesiska exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna inte samarbetade, grundades på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt uppgifter i begäran om översyn, GTA-statistik och andra tillgängliga uppgifter.

(95)

Eftersom de kinesiska myndigheterna och de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade grundade kommissionen sina slutsatser avseende produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på de uppgifter som sökanden lämnade i sin begäran om översyn.

(96)

Undersökningen har visat att det finns en generell överkapacitet vad gäller tillverkningen av vissa artiklar av gjutjärn i Kina under skadeundersökningsperioden. Produktionskapaciteten (61) i Kina under denna period uppskattades till 1 031 292 ton per år. Enligt sökandens marknadsinformation uppgick Kinas faktiska tillverkning och försäljning till 408 654 ton per år, vilket visade på en beräknad outnyttjad kapacitet på 622 638 ton under översynsperioden. Denna outnyttjade kapacitet, som motsvarar mer än unionens totala förbrukning under samma period, skulle kunna avledas till unionen om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla.

(97)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande producenterna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet som skulle kunna användas för export till unionen i stora kvantiteter till dumpade priser om åtgärderna upphörde att gälla.

(98)

På grundval av uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång var unionsmarknaden för vissa artiklar av gjutjärn fortsatt attraktiv för kinesiska exportörer. Sedan den ursprungliga undersökningen har importen från Kina minskat i både absoluta och relativa tal. Den marknadsandel som tidigare innehades av Kina har delvis övertagits av övriga tredjeländer, såsom Indien och Turkiet, som har ökat sina exportvolymer av den produkt som översynen gäller till unionen sedan den föregående undersökningen. Samtidigt var Kina fortfarande den tredje största exportören av vissa artiklar av gjutjärn till unionen under undersökningsperioden. Detta visar att unionen är en attraktiv marknad för exportörer från Kina.

(99)

Unionsmarknaden för vissa artiklar av gjutjärn är en av de största i världen, och förbrukningen uppgick till 467 544 ton under översynsperioden. Enligt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång har kinesiska gjuterier upprättat förbindelser med importörer och distributionsnät under de många år som de exporterat till unionen. Av den bevisning som sökanden lagt fram i begäran om översyn framgår att de kinesiska producenterna erbjöd artiklar av gjutjärn till låga priser under översynsperioden. Dessutom skyddas den amerikanska marknaden, som är en av de till storleken största marknaderna, av handelspolitiska skyddsåtgärder på en nivå av 25,52 % (62) mot Kina, vilket begränsar de kinesiska producenternas tillgång till denna marknad. Dessa åtgärder förlängdes med ytterligare fem år i mars 2022. Detta skulle därför sannolikt leda till en ytterligare ökning av den kinesiska exporten till unionen om de nuvarande åtgärderna upphörde att gälla.

(100)

Även med de gällande åtgärderna fortsatte den kinesiska exporten till unionen och landet har en icke-försumbar marknadsandel, vilket visar att unionsmarknaden fortfarande är attraktiv för kinesiska exporterande producenter.

(101)

På grundval av den betydande överkapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft drog kommissionen därför slutsatsen att det, om de nuvarande åtgärderna skulle upphöra att gälla, är sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle omdirigera sin export till unionen i stora kvantiteter och till dumpade priser.

(102)

Mot bakgrund av sina undersökningsresultat gällande fortsatt dumpning under översynsperioden och den sannolika utvecklingen av exporten om åtgärderna skulle upphöra att gälla, drog kommissionen slutsatsen att det finns en stor sannolikhet för att dumpningen skulle fortsätta om antidumpningsåtgärderna gällande importen från Kina upphörde att gälla.

(103)

Den likadana produkten tillverkades av 22 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(104)

Den totala tillverkningen i unionen under översynsperioden fastställdes till omkring 467 544 ton. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av alla tillgängliga uppgifter om unionsindustrin, t.ex. från de kontrollerade svaren på frågeformuläret från producenterna i unionen och Eurofontes svar på det makroekonomiska frågeformuläret. Såsom anges i skäl 11 stod de tre unionsproducenter som ingår i urvalet för 46 % av den sammanlagda tillverkningen av den likadana produkten i unionen.

(105)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden och importuppgifter från Eurostat.

(106)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (i ton)

(107)

Totalt sett ökade förbrukningen i unionen med 4 %. Marknaden för artiklar av gjutjärn varierar i takt med den ekonomiska tillväxten på unionsmarknaden och mer specifikt med infrastrukturprojektens volym, dvs. inom vatten- och transportsektorn. Under 2020 minskade EU:s ekonomi på grund av pandemin och nedstängningarna i samband med denna, och även förbrukningen av gjutjärnsartiklar sjönk med 4 %. År 2021 var ett år av ekonomisk återhämtning, vilket ledde till en toppnotering för förbrukningen på +12 %. Under 2022 skedde en avmattning av offentliga arbeten i unionen, vilket medförde en minskad förbrukning av gjutjärnsartiklar (–3,5 % jämfört med 2021).

(108)

Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Importens marknadsandel fastställdes på grundval av förbrukningen i unionen såsom anges i skäl 105. Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym (i ton) och marknadsandel

(109)

Importen av den produkt som översynen gäller från Kina minskade stadigt med 54 % under skadeundersökningsperioden. Den sjönk först med 29 % mellan 2019 och 2020, sedan med 18 % mellan 2020 och 2021 och slutligen med 22 % mellan 2021 och översynsperioden. Detta innebar att landets marknadsandel mer än halverades, från 10,7 % under 2019 till 4,7 % under översynsperioden.

(110)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(111)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/ton)

(112)

Sammantaget steg det genomsnittliga importpriset från Kina med 44 %. Det sjönk först med 5 % mellan 2019 och 2020 för att sedan öka med 18 % mellan 2020 och 2021 och med 28 % mellan 2021 och översynsperioden.

(113)

Eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte samarbetade jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga försäljningspris som de unionsproducenter som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden med det vägda genomsnittliga importpriset för den produkt som översynen gäller från Kina enligt uppgifter från Eurostat, fastställt till cif-nivån, inbegripet antidumpningstullen.

(114)

Denna prisjämförelse visade på en skillnad på 6 % mellan det genomsnittliga exportpriset och unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris. Utan antidumpningstullarna uppgick skillnaden till 25 %.

(115)

Den sammanlagda importvolymen till unionen samt marknadsandelen och priserna för importen av artiklar av gjutjärn från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(116)

Under översynsperioden importerades 136 925 ton artiklar av gjutjärn från andra tredjeländer än Kina. Denna volym utgör 29 % av unionsmarknaden. Dess totala marknadsandel ökade från 19 % under 2019 till 29 % under översynsperioden. Kina var fortfarande en stor exportör av den produkt som översynen gäller till EU under 2019, men efter införandet av tullarna förlorade landet gradvis sin marknadsandel till Indien och, i mindre utsträckning, till Turkiet och Iran. Importvolymen från dessa tre länder ökade sammantaget med 63 % mellan 2019 och översynsperioden, med en marknadsandel på 27,3 % under översynsperioden.

(117)

Indiens importpriser understeg de kinesiska priserna i avsaknad av åtgärder. Importpriserna på artiklar av gjutjärn från Turkiet och Iran översteg marginellt de kinesiska priserna utan tullar (med 4 % respektive 7 % under översynsperioden), men de låg fortfarande långt under de kinesiska priserna med antidumpningsåtgärder samt unionsindustrins priser. Under översynsperioden sålde dessa tre importländer varor till priser som var avsevärt lägre än unionsproducenternas priser, med motsvarande 27 % för Indien, 23 % för Turkiet och 22 % för Iran.

(118)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som påverkade unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(119)

Såsom nämns i skäl 11 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(120)

För fastställandet av skada gjorde kommissionen åtskillnad mellan makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifterna i Eurofontes svar, vilka dubbelkontrollerades mot uppgifterna från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de unionsproducenter som ingick i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. De uppgifter som avsåg unionsproducenterna i urvalet kontrollerades. Båda uppsättningarna uppgifter konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(121)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalens storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(122)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(123)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Tillverkning, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(124)

Unionsindustrins produktionskvantitet minskade överlag med 5 % under skadeundersökningsperioden. Produktionen var nära kopplad till variationerna i förbrukningen. Till följd av pandemin minskade produktionen med 8 % mellan 2019 och 2020. Den ökade därefter mellan 2020 och 2021 (+4 %) innan den återigen sjönk något mellan 2021 och översynsperioden (–1 %).

(125)

Unionsindustrins produktionskapacitet låg på en stabil nivå mellan 2019 och 2021, för att sedan minska en aning mellan 2021 och översynsperioden (–1 %).

(126)

Kapacitetsutnyttjandet följde samma trend som produktionen och sjönk med 4 % under skadeundersökningsperioden. Denna indikator minskade med 8 % under 2020 och ökade sedan med 4 % under 2021, för att sedan stabiliseras under översynsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade kapacitetsutnyttjandet med 2,3 procentenheter från omkring 55 % under 2019 till 52,6 % under översynsperioden.

(127)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(128)

Trots den ökade förbrukningen utvecklades unionsindustrins försäljningsvolym negativt, med en nedgång på 3 % under skadeundersökningsperioden. Den minskade först 2020 med 7 %, för att sedan återhämta sig 2021 och 2022, men nådde aldrig upp till försäljningsnivån i absoluta tal i början av skadeundersökningsperioden.

(129)

Mot bakgrund av den marginella ökningen av förbrukningen sjönk unionsindustrins marknadsandel med mer än 5 procentenheter under skadeundersökningsperioden. Den minskade först med 2 procentenheter 2020, följt av en ytterligare minskning med 5 procentenheter 2021 och därefter en liten uppgång med 2 procentenheter under översynsperioden.

(130)

Den marknadsandel som unionsproducenterna förlorade övertogs huvudsakligen av indiska exporterande producenter, vilkas marknadsandel ökade från 9,1 % under 2019 till 16,5 % under översynsperioden, samt av Turkiet, den näst största exportören till unionen, som ökade sin marknadsandel från 7,6 % under 2019 till 9 % under översynsperioden.

(131)

Mellan 2019 och översynsperioden ökade förbrukningen i unionen med 4 %. Unionsindustrins försäljningsvolym minskade med 3 %, vilket ledde till en förlust av marknadsandelar på 5 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(132)

Sysselsättningen och produktiviteten utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(133)

Unionsindustrin lyckades upprätthålla och till och med (i viss mån) öka antalet anställda uttryckt i heltidsekvivalenter som arbetar med tillverkning och försäljning av den produkt som översynen gäller, med 1 % mellan 2019 och översynsperioden.

(134)

Produktiviteten för arbetskraften inom unionsindustrin, mätt som produktion (i ton) per heltidsekvivalent, följde en nedåtgående trend under skadeundersökningsperioden (–6 %). Detta beror på att den totala produktionsvolymen minskade under skadeundersökningsperioden jämfört med antalet anställda, som låg kvar på samma nivå och till och med ökade lite.

(135)

Såsom anges i skäl 93 låg skillnaden mellan exportpriset och det konstruerade normalvärdet långt över miniminivån (över 60 %). Dessa marginalers inverkan på unionsindustrin var fortfarande väsentlig och betydande, eftersom artiklar av gjutjärn med ursprung i Kina fortsatte att föras in i unionen i stora kvantiteter.

(136)

Även med åtgärderna var priserna för denna import betydligt lägre än unionsproducenternas priser, och det var därför svårt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning.

(137)

De vägda genomsnittliga försäljningspriserna per enhet för de unionsproducenter som ingick i urvalet till icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (euro/ton)

(138)

Under skadeundersökningsperioden steg unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris med 29 %. Stora ökningar registrerades mellan 2020 och 2021 (+6 %) och mellan 2021 och översynsperioden (+20 %). Dessa ökningar är en följd av den ökade genomsnittliga kostnaden för råvaror och energi. Kostnaderna steg med 15 % mellan 2019 och 2021 och sedan med ytterligare 15 % från 2021 och framåt. Sammanlagt ökade kostnaderna med 32 % under skadeundersökningsperioden.

(139)

Unionsindustrin kunde inte höja priserna tillräckligt för att täcka kostnadsökningen till följd av prispressen från de kinesiska exporterande producenterna och importen från Indien, Turkiet och Iran.

(140)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(141)

Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per anställd ökade kontinuerligt. Under skadeundersökningsperioden minskade den med 8 %. Den ökade med 5 % under 2020, förblev stabil 2021 för att sedan öka igen med omkring 4 % under översynsperioden. Detta är följden av branschavtal om löneökningar och särskilda premier som beviljats.

(142)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(143)

Nivån på de utgående lagren hos de tre unionsproducenterna i urvalet ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden. Ökningen skedde framför allt under 2021.

(144)

Såsom anges i skäl 106 är marknaden för artiklar av gjutjärn nära kopplad till den ekonomiska tillväxten på unionsmarknaden. År 2021 förutspåddes vara ett bra år, med en toppnotering för förbrukningen på +12 % jämfört med 2020. De unionsproducenter som ingick i urvalet ökade därmed sin tillverkning något. De kunde dock inte dra full nytta av den ökade förbrukningen, vilket medförde en högre lagernivå.

(145)

Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(146)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen som en procentandel av omsättningen för denna försäljning.

(147)

Lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade under skadeundersökningsperioden, från 5,6 % under 2019 till 3,4 % under översynsperioden. Under 2019 och 2020 låg lönsamheten något över det vinstmål som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (dvs. 5,3 %). Lönsamheten försämrades sedan avsevärt 2021 och sjönk till nära noll. Denna negativa trend berodde på unionsindustrins oförmåga att höja priserna tillräckligt för att täcka de stigande produktionskostnaderna. Under översynsperioden förbättrades lönsamheten, till en vinst på 3,4 %, även om den fortfarande låg under målet på 5,3 %.

(148)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att själva finansiera sin verksamhet. Kassaflödet ökade något under 2020 (+3 %). Situationen försämrades sedan betydligt 2021, då denna indikator sjönk med 61 % till följd av den minskade lönsamheten. I och med återgången till förbättrade vinster under översynsperioden steg denna indikator återigen, med 127 % jämfört med föregående år, vilket ger en sundare bild av de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(149)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet för investeringarna. Den uppvisade en liknande utveckling som lönsamheten. Den var stabil 2019 och 2020, innan den sjönk betydligt 2021, för att sedan öka igen under översynsperioden i takt med den stigande lönsamheten.

(150)

Även om importen av artiklar av gjutjärn med ursprung i Kina minskade under skadeundersökningsperioden, i både absoluta och relativa tal, var den fortfarande betydande under översynsperioden och stod för en marknadsandel på 4,7 %. Storleken på den dumpningsmarginal som konstaterats för denna import förblev betydande och låg på över 60 %. Dessutom understeg denna import fortfarande EU:s genomsnittliga försäljningspriser med 6 % (inklusive tullar). Utan tullarna skulle skillnaden ha uppgått till 25 %.

(151)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna visar att unionsindustrins ekonomiska situation förvärrades under skadeundersökningsperioden. Trots en ökad förbrukning med 4 % försämrades utvecklingen för de viktigaste ekonomiska indikatorerna under skadeundersökningsperioden. Unionsproducenternas försäljning och tillverkning minskade med 3 % respektive 5 % under skadeundersökningsperioden. Unionsproducenternas marknadsandel sjönk därmed från 71 % under 2019 till 66 % under översynsperioden. Marknadsandelarna togs av exporterande producenter i tredjeländer, i synnerhet Indien, som ökade sin marknadsandel med 7 procentenheter till 16,5 %, och Turkiet, som också ökade sin marknadsandel, från 7,6 % under 2019 till 9 % under översynsperioden.

(152)

Under skadeundersökningsperioden steg unionsproducenternas genomsnittliga försäljningspris med 29 %. Priserna höjdes i ett försök att täcka råvaru- och energikostnaderna, som ökade med 32 % under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrin kunde dock inte höja priserna tillräckligt för att täcka kostnadsökningen. Lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade följaktligen till 3,4 % under översynsperioden, vilket understiger det vinstmål som fastställdes i den ursprungliga undersökningen (5,3 %).

(153)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen under översynsperioden.

(154)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som orsakats av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs inverkan av den dumpade importen. Dessa faktorer är import från övriga tredjeländer och unionsindustrins exportresultat.

(155)

Importen av artiklar av gjutjärn från Kina minskade stadigt med 54 % under skadeundersökningsperioden och nådde en genomsnittlig marknadsandel på 4,7 % i unionen under översynsperioden. Det genomsnittliga importpriset från Kina steg med 44 %. Trots denna ökning låg det fortfarande 6 % under unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser. Utan antidumpningstullarna uppgick skillnaden till 25 % (se skäl 113).

(156)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen från Kina fortfarande var betydande och utövade ett nedåtriktat tryck på unionsindustrins priser och försäljningsvolymer, vilket bidrog till den skada som unionsindustrin led.

(157)

Importvolymen från övriga tredjeländer ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, vilket framgår av avsnitt 5.4 ovan. Denna import kom främst från Indien (som hade en marknadsandel på 16,5 % under översynsperioden), Turkiet (med en marknadsandel på 9 % under översynsperioden) och Iran (med en marknadsandel på 1,8 % under översynsperioden).

(158)

Denna import skedde till priser som var betydligt lägre än unionsproducenternas priser.

(159)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att de ökade importvolymerna från tredjeländer och deras mycket låga priser, som låg långt under unionsindustrins genomsnittliga priser, utövade ett nedåtriktat tryck på unionsindustrins priser och försäljningsvolymer, vilket bidrog till den skada som unionsindustrin led.

(160)

Exportvolymen för de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för de unionsproducenter som ingick i urvalet

(161)

Exportvolymerna för de unionsproducenter som ingick i urvalet minskade med 19 % till såväl närstående som icke-närstående kunder under skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden stod exportförsäljningen för omkring 11 % av den totala försäljningen för unionsproducenterna i urvalet. Mot bakgrund av den minskade försäljningsvolymen, som ledde till en lägre produktionsvolym, drogs slutsatsen att exportresultatet också hade bidragit till den skada som lidits.

(162)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att den dumpade importen med ursprung i Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada.

(163)

De andra identifierade faktorerna, såsom importen från övriga tredjeländer och unionsproducenternas exportresultat, oavsett om de betraktas var för sig eller sammantaget, skadade också unionsindustrin, men de försvagade inte orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan.

(164)

Kommissionen drar i skäl 153 slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som vållats av den dumpade importen från Kina skulle fortsätta om åtgärderna upphörde att gälla.

(165)

I detta avseende undersökte kommissionen den outnyttjade kapaciteten i Kina, åtgärder på tredjeländers marknader och unionsmarknadens attraktionskraft om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(166)

Såsom anges i skäl 96 ovan är Kina en av de största producenterna av artiklar av gjutjärn i världen. Den kinesiska outnyttjade kapaciteten uppskattades till 622 638 ton under översynsperioden, dvs. 133 % av förbrukningen i unionen under samma period. Den kinesiska gjutjärnsindustrin, som är starkt beroende av att sälja sina produkter på utländska marknader, skulle därför lätt kunna öka sin export i stora mängder till dumpade priser till unionen om antidumpningstullarna upphörde att gälla. Detta skulle ytterligare försämra den redan bräckliga ekonomiska situationen för unionsindustrin.

(167)

Den fortsatt omfattande exporten från Kina till unionen, trots de gällande åtgärderna, visar på att unionsmarknaden är fortsatt attraktiv för kinesiska exportörer. Kina var den tredje största exportören av vissa artiklar av gjutjärn till unionen under översynsperioden.

(168)

Unionsmarknaden för vissa artiklar av gjutjärn är en av de största i världen, och förbrukningen uppgick till 467 544 ton under översynsperioden. Den andra viktiga marknaden sett till storlek är den amerikanska marknaden. Den skyddas för närvarande av handelspolitiska skyddsåtgärder mot Kina på en nivå av 25,52 % (63), vilket avsevärt minskar den kinesiska importen. Dessa åtgärder förlängdes med fem år i mars 2022.

(169)

Unionsmarknaden är också attraktiv i fråga om priser. Av den bevisning som sökanden lade fram i sin begäran om översyn framgår att de kinesiska exporterande producenterna erbjuder (64) kunder över hela världen priser som är (i genomsnitt 26 %) lägre än det kinesiska exportpriset till unionen och betydligt lägre än unionsindustrins priser. Det är därför sannolikt att unionsmarknaden skulle bli ännu attraktivare för de kinesiska exportörerna om åtgärderna upphörde att gälla.

(170)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadliga prisnivåer, vilket ytterligare skulle förvärra skadan för unionsindustrin. Sannolikheten för fortsatt skada är därför stor.

(171)

Dessutom fann kommissionen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till att ytterligare skada skulle återkomma om åtgärderna upphävdes. Även om den fortsatta skada som unionsindustrin lidit inte kunde tillskrivas den berörda importen, konstaterade kommissionen att det är mycket sannolikt att skadan återkommer, på grundval av den stora outnyttjade kapaciteten i Kina och unionsmarknadens attraktivitet.

(172)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intressen som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland unionsindustrins, importörernas/handlarnas och användarnas/konsumenternas intressen.

(173)

De införda åtgärderna har varit effektiva eftersom de har bidragit till att minska den kinesiska importvolymen på unionsmarknaden. Importvolymerna av den berörda produkten från Kina förblev dock betydande under skadeundersökningsperioden (med en marknadsandel på 4,6 % under översynsperioden).

(174)

Det slogs fast att unionsindustrin led väsentlig skada under översynsperioden och befinner sig i en bräcklig situation, vilket bekräftas av den negativa utvecklingen för flera skadeindikatorer.

(175)

Ett upphävande av åtgärderna skulle med all sannolikhet leda till en betydande ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande prisnivåer och skulle ytterligare förvärra den skada som unionsindustrin lidit samt hota dess lönsamhet.

(176)

Kommissionen drog följaktligen slutsatsen att det ligger i unionsindustrins intresse att antidumpningsåtgärderna mot Kina bibehålls.

(177)

Två icke-närstående importörer svarade på frågeformuläret efter offentliggörandet av tillkännagivandet om inledande och samarbetade fullt ut i undersökningen genom att lämna in svar på de frågor om brister som uppkommit under undersökningen.

(178)

Båda importerade den produkt som översynen gäller från flera olika källor (däribland Kina) under översynsperioden. Den produkt som översynen gäller utgjorde mer än 90 % av den totala omsättningen för en av importörerna, medan den för den andra stod för mindre än 50 % av den totala verksamheten.

(179)

Båda motsatte sig fortsatta åtgärder med tanke på att dessa åtgärder snedvrider konkurrensen och utgör en extra börda för dem. De hävdade också att unionsindustrin inte behöver något sådant skydd.

(180)

Kommissionen ansåg att antidumpningsåtgärder inte bara är en protektionistisk mekanism, utan även en mekanism för att skapa lika villkor. Syftet med antidumpningsåtgärderna är inte att stänga unionsmarknaden för kinesisk import, utan att återupprätta rättvis handel genom att undanröja verkan av skadevållande dumpning. När det gäller påståendet att unionsindustrin inte behöver något skydd visade undersökningen på exakta motsatsen, eftersom unionsindustrin föreföll ha lidit skada under översynsperioden och det slogs fast att den kinesiska importen bidrog till den skada som unionsproducenterna lidit.

(181)

Undersökningen visade också att båda handlarna var mycket lönsamma, trots de gällande åtgärderna. Vi kan därför anse att den börda som antidumpningsåtgärderna medför för dem förefaller rimlig.

(182)

Kommissionen drog slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl till att icke-närstående handlare motsatte sig en förlängning av åtgärderna.

(183)

Kommissionen kontaktade alla kända användare/konsumenter. Ingen av dem besvarade kommissionens frågeformulär.

(184)

Kommissionen fick inte in några synpunkter som tyder på att bibehållandet av åtgärderna skulle få en så stor negativ inverkan på användarna att detta skulle väga tyngre än åtgärdernas positiva inverkan på unionsindustrin. Såsom anges i den ursprungliga undersökningen i skäl 254 bekräftade kommissionen under alla omständigheter att slutanvändarna inte kan förlita sig på dumpade priser på unionsindustrins bekostnad.

(185)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av de befintliga åtgärderna avseende importen av vissa artiklar av gjutjärn med ursprung i Kina. De positiva verkningarna av antidumpningsåtgärderna på unionsmarknaden uppväger de eventuella negativa verkningarna för andra intressegrupper.

(186)

På grundval av kommissionens slutsatser om fortsatt dumpning, fortsatt skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna mot importen av vissa artiklar av gjutjärn från Kina bibehållas.

(187)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som har individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(188)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de separata satserna för antidumpningstullen på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura uppvisas som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, begära ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kunna kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den efterföljande tillämpningen av en lägre tullsats är berättigad, i enlighet med tullagstiftningen.

(189)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av antidumpningsåtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter får en undersökning beträffande kringgående inledas, om villkoren för detta är uppfyllda. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa separata tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(190)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som fastställs i denna förordning är endast tillämpliga på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som produceras av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, däribland närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de separata antidumpningstullsatserna.

(191)

Ett företag som omfattas av en individuell antidumpningstullsats får begära att denna tullsats tillämpas om det ändrar namnet på sin enhet i efterhand. En sådan begäran ska ställas till kommissionen (65). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(192)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som i nuläget är tillämplig på dess export får be kommissionen om att omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor är uppfyllda. Den nya exporterande producenten skulle behöva styrka att i) företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) företaget inte är närstående ett företag som gjorde detta och som därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(193)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska den tillämpliga räntesatsen, enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (66), beräknas på grundval av den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(194)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i förordning (EU) 2016/1036.