Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/819 av den 8 mars 2024 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av visst korrosionsbeständigt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång i enlighet med artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom genomförandeförordning (EU) 2018/186 (2) införde Europeiska kommissionen antidumpningstullar på import av visst korrosionsbeständigt stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Antidumpningstullarna utvidgades till att även omfatta import av visst obetydligt ändrat korrosionsbeständigt stål avsänt från Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1156 (3), senast ändrad genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1994 (4). Utvidgningen är inte tillämplig på import av visst korrosionsbeständigt stål som tillverkats av de kinesiska exporterande tillverkarna Beijing Shougang Cold Rolling Co., Ltd och Shougang Jingtang United Iron and Steel Co., Ltd

(3)

De antidumpningstullar som för närvarande gäller uppgår till mellan 17,2 % och 27,9 % på import från de exporterande tillverkare som ingick i urvalet, 26,1 % på import från de samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet och 27,9 % på import från alla övriga företag i Kina.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om en översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(5)

Begäran om översyn ingavs den 8 november 2022 av European Steel Association Eurofer (sökanden) som företrädare för unionsindustrin för visst korrosionsbeständigt stål i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till återkommande dumpning och till återkommande skada för unionsindustrin.

(6)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 8 februari 2023 en översyn vid giltighetstidens utgång, på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen, avseende import till unionen av visst korrosionsbeständigt stål med ursprung i Kina. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande).

(7)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2022 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2019 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(8)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att kontakta kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom underrättade kommissionen uttryckligen sökanden, andra kända unionstillverkare, de kända tillverkarna i Kina och de kinesiska myndigheterna, kända importörer och användare samt berörda intresseorganisationer om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och bjöd in dem att delta.

(9)

De berörda parterna gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden. Ingen av de berörda parterna begärde att bli hörd.

(10)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionstillproducenter. Kommissionen gjorde urvalet på grundval av unionstillverkarnas rapporterade tillverkning och försäljningsvolym i unionen i samband med analysen av representativiteten innan undersökningen inleddes, och även med hänsyn till deras geografiska belägenhet. Detta preliminära urval bestod av tre unionstillverkare från tre olika medlemsstater. Urvalet representerade nästan 32 % av den beräknade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och över 37 % av den beräknade totala försäljningsvolymen av den likadana produkten på den öppna marknaden i unionen (7). I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen uppmanade kommissionen berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga parter lämnade några synpunkter inom den fastställda tidsfristen.

(12)

Genom en notering till ärendehandlingarna av den 3 april 2023 underrättade kommissionen berörda parter om sitt beslut att inte ändra sammansättningen av det slutgiltiga urvalet av unionstillverkare, även om en preliminär granskning av svaren på frågeformuläret från de tre unionstillverkare som ingick i urvalet tydde på att det slutgiltiga urvalet svarade för ungefär 29 % av den beräknade totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och 26 % av den uppskattade totala försäljningsvolymen av den likadana produkten i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på uppdateringen. Inga parter lämnade några synpunkter inom den fastställda tidsfristen.

(13)

Kontrollen hos ArcelorMittal Bremen GmbH avslöjade att det förelåg en missuppfattning av den produkt som översynen gäller på koncernnivå. Den felaktiga redovisningen från ArcelorMittal Bremen GmbH innebar att de faktiska kvantiteter som producerades och såldes var lägre än de som rapporterades i svaret på frågeformuläret och detta i en sådan omfattning att enheten inte längre kvalificerade sig för att ingå i urvalet. Kommissionen beslutade att ersätta det berörda företaget med en annan tillverkare från samma grupp. Det slutliga urvalet bestod av tre unionstillverkare från tre olika medlemsstater, vilka slutligen svarade för 29 % av den totala produktionsvolymen av den likadana produkten i unionen och 33 % av den totala försäljningsvolymen av den likadana produkten på den öppna marknaden i unionen. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det slutgiltiga urvalet. Inga parter lämnade några synpunkter inom den fastställda tidsfristen.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de upplysningar som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(15)

Inga icke-närstående importörer lämnade de begärda upplysningarna. Kommissionen beslutade därför att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt. Inga synpunkter togs emot angående detta beslut.

(16)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande. Kommissionen bad dessutom Kinas beskickning att identifiera och/eller kontakta eventuella andra exporterande producenter som skulle kunna vara intresserade av att delta i undersökningen.

(17)

Inga exporterande tillverkare från Kina lämnade de begärda upplysningarna inom tidsfristen och/eller samtyckte till att ingå i urvalet. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen, såsom förklaras i skäl 29, därför de kinesiska myndigheterna och berörda parter att den kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna om Kina.

(18)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(19)

Kommissionen skickade ett frågeformulär till sökanden och bad unionstillverkarna i urvalet att fylla i ett frågeformulär som var tillgängligt via internet. Frågeformulären för unionstillverkare, icke samverkande importörer och för kinesiska exporterande tillverkare gjordes tillgängliga på GD Handels webbplats (8) på dagen för inledandet.

(20)

Svar på frågeformuläret inkom från de unionstillverkare som ingick i urvalet och från sökanden.

(21)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes vid följande företag:

(22)

Den 14 december 2023 lämnade kommissionen uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka kommissionen avsåg att bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på de uppgifter som lämnats ut och begära att bli hörda.

(23)

Sökanden välkomnade kommissionens påpekanden och slutsatser. Ingen annan part lämnade några synpunkter.

(24)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen, nämligen valsade platta produkter av järn eller legerat stål eller olegerat stål, aluminiumtätade, pläterade eller försedda med överdrag genom varmgalvanisering med zink och/eller aluminium men ingen annan metall, kemiskt passiverade, innehållande minst 0,015 viktprocent men högst 0,170 viktprocent kol, minst 0,015 viktprocent men högst 0,100 viktprocent aluminium, högst 0,045 viktprocent niob, högst 0,010 viktprocent titan och högst 0,010 viktprocent vanadin, i form av ringar eller rullar, plåtar skurna i längder och smala band.

(25)

Följande produkter ingår inte:

(26)

Den produkt som översynen gäller klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 7210 41 00, ex 7210 49 00, ex 7210 61 00, ex 7210 69 00, ex 7212 30 00, ex 7212 50 61, ex 7212 50 69, ex 7225 92 00, ex 7225 99 00, ex 7226 99 30 och ex 7226 99 70 (Taric-nummer 7210410020, 7210490020, 7210610020, 7210690020, 7212300020, 7212506120, 7212506920, 7225920020, 7225990022, 7225990092, 7226993010, 7226997094).

(27)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina.

(28)

Såsom fastställs i den ursprungliga undersökningen bekräftar denna översyn vid giltighetstidens utgång att följande produkter har både samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(29)

Dessa produkter anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(30)

Under översynsperioden upphörde praktiskt taget importen av visst korrosionsbeständigt stål med ursprung i Kina till unionsmarknaden. Enligt Eurostat uppgick importen av visst korrosionsbeständigt stål från Kina till 953 ton under översynsperioden, jämfört med 1 857 490 ton under den ursprungliga undersökningen. Importen ökade under 2021, men detta kan tillskrivas oron på marknaden på grund av verkningarna av covid-19-pandemin.

(31)

Som nämns i skäl 17 deltog inga exporterande tillverkare från Kina i undersökningen. På grund av den bristande samarbetsviljan meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den kunde komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på slutsatserna om Kina. Inget svar inkom och kommissionen beslutade därför att tillämpa artikel 18.

(32)

I enlighet med artikel 18 i grundförordningen grundades därför undersökningsresultaten om sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning på tillgängliga uppgifter, särskilt på uppgifter som lämnats i begäran om översyn, offentligt tillgängliga uppgifter från mexikanska tillverkare av visst korrosionsbeständigt stål, Global Trade Atlas, den mexikanska energitillsynskommissionen, uppgifter som offentliggjorts av mexikanska myndigheter, Global Petrol Prices och Internationella arbetsorganisationen.

(33)

Mot bakgrund av att tillräcklig bevisning fanns när undersökningen inleddes och att den bevisningen i Kinas fall tydde på att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, inledde kommissionen undersökningen på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(34)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen.

(35)

Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna, och inga synpunkter angående tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen lämnades inom den angivna tidsfristen.

(36)

Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina. Inga synpunkter inkom från de kinesiska myndigheterna i detta avseende.

(37)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande förklarade kommissionen även att den mot bakgrund av den tillgängliga bevisningen kan behöva välja ut ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet baserat på icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga länder i enlighet med de kriterier som anges i artikel 2.6a första strecksatsen i grundförordningen.

(38)

Den 27 juni 2023 utfärdade kommissionen en notering i akten om källorna för fastställandet av normalvärdet (noteringen om källor). Noteringen om källor uppdaterades den 6 juli 2023 och berörda parter erhöll tillräckligt med tid för att lämna synpunkter.

(39)

I noteringen om källor informerade kommissionen även berörda parter om sin avsikt att använda Mexiko som representativt land och om de relevanta källor som den avsåg att använda vid fastställandet av normalvärdet.

(40)

I noteringen om källor informerade kommissionen berörda parter om att den, med tanke på den bristande samarbetsviljan, skulle basera andra direkta kostnader och tillverkningsomkostnader på de uppgifter om unionsindustrin som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och ytterligare information från sökanden samt uttrycka dem som procentsatser.

(41)

Kommissionen informerade även de berörda parterna om att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader, allmänna kostnader och vinster på grundval av offentligt tillgänglig information för en mexikansk tillverkare, Ternium SA.

(42)

I noteringen om källor uppmanade kommissionen slutligen berörda parter att lämna synpunkter på källorna och Mexikos lämplighet som representativt land, och även att föreslå andra länder, förutsatt att de lämnade tillräcklig information om de relevanta kriterierna. Inga synpunkter inkom.

(43)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(44)

I artikel 2.6.a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst” (försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst).

(45)

Såsom förklaras nedan konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av den bristande samarbetsviljan från de kinesiska myndigheternas och de exporterande producenternas sida var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(46)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn i Kina (9) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(47)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det förekommer betydande statliga ingripanden i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (10). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för tillverkning av den produkt som översynen gäller, äger de kinesiska myndigheterna inte bara fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (11), utan de kinesiska myndigheterna kan också påverka priser och kostnader genom förekomst av statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (12). Kommissionen fann dessutom att den statliga förekomsten och statens ingripande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har utsett till strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga, i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (13). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av markanvändningsrättigheter i Kina (14). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna i stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (15), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på tillgången till kapital för företag i Kina (16).

(48)

På samma sätt som i tidigare undersökningar avseende stålsektorn i Kina undersökte kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (17) (rapporten), som bygger på offentligt tillgängliga källor. I analysen ingick en granskning av det betydande statliga inflytandet i Kinas ekonomi i allmänhet, men även av den specifika situationen på marknaden i den berörda sektorn, inbegripet beträffande den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med sina egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(49)

I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av betydande statliga ingripanden, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning. Till stöd för sin ståndpunkt hänvisades i begäran till rapporten, till den kinesiska lagstiftningen, till ytterligare rapporter samt till ytterligare obekräftade uppgifter om snedvridningar som genomförts under översynsperioden.

(50)

I begäran påpekades närmare bestämt att, mot bakgrund av den ”socialistiska marknadsekonomiska” doktrin som fastställs i Kinas konstitution, det kinesiska kommunistpartiets allestädesnärvaro och myndigheternas inflytande över ekonomin genom strategiska planeringsinitiativ, ingriper de kinesiska myndigheterna på flera olika nivåer, nämligen på administrativ, finansiell och rättslig nivå.

(51)

I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Sökanden hävdade särskilt följande:

(52)

Den kinesiska staten utformar och övervakar inte bara aktivt enskilda statsägda företags genomförande av den allmänna ekonomiska politiken, utan hävdar också sin rätt att delta i det operativa beslutsfattandet i statsägda företag. Detta sker vanligen genom rotation av tjänstemän mellan de statliga myndigheterna och de statsägda företagen, genom att partimedlemmar sitter med i de statsägda företagens styrelser, genom particeller i företagen samt genom att staten formar företagsstrukturen hos statsägda företag. I gengäld har statsägda företag en särskild status i den kinesiska ekonomin. Denna status medför ett antal ekonomiska fördelar, särskilt skydd mot konkurrens och förmånstillträde till relevanta insatsvaror samt finansiering. Högre skuldsättningsgrad och arbetsproduktivitet leder till en ökning av de statsägda företagens skuldsättning, som utlöses av sjunkande räntekostnader. Detta visar hur enkelt monetära förhållande kan leda till en snabb ackumulering av skulder hos statsägda företag (18). Denna kontroll och politiska övervakning är särskilt framträdande inom stålsektorn – varmvalsat platt stål är den överlägset viktigaste insatsvaran vid tillverkningen av visst korrosionsbeständigt stål – där de kinesiska myndigheterna fortfarande äger en betydande del och strävar efter att konsolidera 60 % av järn- och stålproduktionen till omkring tio storskaliga företag fram till 2025.

(53)

Staten har möjlighet att påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företag, särskilt genom kommunistpartiets celler i företag, både statsägda och privata, även med avseende på tillverkarna av visst korrosionsbeständigt stål och leverantörerna av deras insatsvaror. I de offentliga handlingarna från de statsägda tillverkarna framhålls ibland sambandet med den kinesiska staten, såsom ett pressmeddelande från China Baowu från 2021, där det uppgavs att företaget samvetsgrant studerat och tillämpat andan i de två mötena från den nationella folkkongressen, på grundval av det nya utvecklingsstadiet och starkt främjade uppgifterna i Kina Baowus fjortonde strategiska planering. Slutligen har statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden.

(54)

De kinesiska myndigheterna har vidtagit åtgärder för att förmå olika aktörer att uppfylla de offentliga politiska målen att stödja vissa industrier, inklusive produktionen av visst korrosionsbeständigt stål och tillhandahållande av de råvaror som används för att tillverka det. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka normalt. Exempel på sådana åtgärder omfattar de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. I mars 2022 utfärdade exempelvis ministeriet för industri och informationsteknik, den nationella utvecklings- och reformkommissionen (NDRC) och ministeriet för ekologi och miljö en riktlinje om främjande av en högkvalitativ utveckling av järn- och stålindustrin, där man bland annat efterlyste stabil tillgång till resurser, avancerad teknisk utrustning, högkvalitativa produkter och framstående varumärken, hög intelligentisering och stark global konkurrenskraft senast 2025. Andra exempel utgör de nationella trettonde och fjortonde femårsplanerna, den utvecklingsplan som ministeriet för industri och informationsteknik offentliggjorde 2021 som uppställer krav på att energiförbrukningen inom stålindustrin ska minskas, eller 2020 års vägledande katalog för industriell omstrukturering (2019 års version) som offentliggjorts av den nationella utvecklings- och reformkommissionen. Dessutom gynnas kinesiska varmvalsade platta produkter genom ett antal subventionsprogram och de kinesiska myndigheterna styr vidare sektorns utveckling i enlighet med ett brett spektrum av politiska verktyg och direktiv som bland annat hänför sig till marknadssammansättning och omstrukturering, råvaror, investeringar, kapacitetselimineringar, produktsortiment, omlokalisering, uppgradering, återbetalning av mervärdesskatt osv.

(55)

Det kinesiska konkurssystemet verkar vara otillräckligt för att uppnå sina egna huvudmål, såsom att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt och skydda borgenärers och gäldenärers lagliga rättigheter och intressen. Dessutom har staten en stark och aktiv roll i insolvensförfarandena och har ofta ett direkt inflytande på resultatet. Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbar när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina, där all mark ägs av staten och det endast är staten och myndigheterna som kan fördela marken, vilka ofta eftersträvar politiska mål, inklusive genomförandet av de ekonomiska planerna när marken fördelas.

(56)

Arbetstagare och arbetsgivare har inte rätt att organisera sig kollektivt, och rörligheten begränsas av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner. Detta leder till att lönekostnaderna snedvrids eftersom de inte bestäms av normala marknadskrafter eller genom förhandlingar mellan företagen och de anställda.

(57)

När det gäller fördelningen av ekonomiska resurser domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till regeringens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt. Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har. Dessutom har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera investeringstillväxten, vilket har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre avkastning på investeringar och inga tecken på kreditrestriktion.

(58)

I begäran framhölls vidare att snedvridningarna har en systematisk karaktär. Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för visst korrosionsbeständigt stål inte kan användas, utan alla kostnader för insatsvaror (inbegripet för varmvalsade platta produkter av rostfritt stål och de underliggande råvarorna, såsom järnmalm som står för omkring 30 % av de direkta kostnaderna, kol som står för omkring 14 % av de direkta kostnaderna, skrot, ferrolegeringar och zink som tillsammans står för cirka 34 % av de direkta kostnaderna, energi som står för omkring 13 % av de direkta kostnaderna, mark, finansiering, arbetskraft osv.) färgas eftersom deras prisbildning påverkas av statens betydande inflytande.

(59)

När det gäller varmvalsade platta stålprodukter i egenskap av insatsvaror vid tillverkningen av visst korrosionsbeständigt stål hänvisades i begäran till ett stort antal subventioner som de kinesiska tillverkarna av varmvalsade platta stålprodukter fortsätter att erhålla. Vissa av dessa har utjämnats av kommissionen (19), men de kinesiska myndigheterna har fortsatt att bevilja subventioner till industrin för varmvalsade platta stålprodukter i flera former, såsom kontantbidrag, kontroll av råvarupriser, förmånliga lån, markanvändningssubventioner, slapphänt kontroll av efterlevnaden av miljölagstiftningen, statligt ålagda sammanslagningar och förvärv samt kapitaltillskott och omvandlingar. Begäran innehöll särskilda exempel som rörde tillverkarna Chongqing Iron & Steel Company Ltd, Maanshan Iron & Steel Company Limited, samt Angang Steel Company.

(60)

När det gäller järnmalm, koks och andra insatsvaror i tidigare led för tillverkningen av visst korrosionsbeständigt stål, påpekades det i begäran att förutom mer uppenbara subventioneringsmetoder såsom kontantbidrag, är en annan strategi från de kinesiska myndigheternas sida att indirekt subventionera tillverkare av varmvalsade platta stålprodukter genom att kontrollera råvarupriserna, inte minst genom begränsningar av exportvolymer och ett system med exportlicenser för kol. När det gäller järnmalm hänvisas det i begäran till olika former av exportrestriktioner i Kina, samtidigt som det varnas för att tillgängliga officiella källor sannolikt inte är fullständiga när det gäller de kinesiska åtgärderna. I begäran erinras i detta avseende om att de kinesiska myndigheterna gör betydande ansträngningar för att kontrollera priserna på råvaror för varmvalsade platta stålprodukter. I juni 2021 inledde prissättningsavdelningen vid den nationella utvecklings- och reformkommissionen och den statliga förvaltaren för marknadsreglering en undersökning av spothandel med järnmalm och en undersökning av kolpriser har också inletts genom att grupper skickats till olika kinesiska provinser och städer för att undersöka råvarupriser och råvaruleveranser. De kinesiska myndigheterna har varit mycket engagerade i att försöka kontrollera priserna på råvaror, från kol till koppar. Eftersom priserna har stigit avsevärt strävar tillsynsmyndigheterna efter att ingripa för att säkerställa tillgången och prisstabiliteten. I juli 2022 inrättade de kinesiska myndigheterna dessutom ett nytt statsägt och centralstyrt järnmalmskonglomerat, China Mineral Resources Group, med det uttryckliga syftet att fungera som en central inköpsplattform för vissa statsägda ståltillverkare och handlare för att uppnå enhetliga förhandlingar med leverantörer, öka statens kontroll över råmaterialleveranser i tidigare led och stärka den inhemska stålindustrins förhandlingsstyrka på den internationella järnmalmsmarknaden.

(61)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt begäran inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(62)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i akten, däribland rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(63)

Särskilt inom sektorn för den produkt som översynen gäller, dvs. stålsektorn, står de kinesiska myndigheterna fortfarande för en betydande del av ägandet i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen. Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte var samarbetsvilliga kunde den exakta andelen privata och statligt ägda producenter inte fastställas. Undersökningen bekräftade emellertid att flera tillverkare av den produkt som översynen gäller kontrolleras direkt av staten. Exempel på detta är Baowu Steel Group – ett statsägt företag som på central nivå står under statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (SASAC) (20) – samt dess dotterbolag Chongqing Iron & Steel Company Ltd (21) och Maanshan Iron & Steel Company Limited (22), Baotou Steel Group – ett statsägt företag som innehas av Inre Mongoliets regering (23) –, Angang Steel Group – ett statsägt företag under SASAC (24), samt Shougang Group – ett statsägt företag som till 100 % innehas av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (25)

(64)

Både offentliga och privatägda företag inom stålsektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta exemplifieras av utkastet till vägledande yttrande från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin, där man efterlyser ytterligare konsolidering av den industriella grunden och en betydande förbättring av moderniseringen av industrikedjan (26), av den fjortonde femårsplanen för utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn ska ”följa det kombinerade marknadsledarskapet och statliga främjandet” och ”bygga upp en grupp ledande företag med miljömässigt ledarskap och gedigen konkurrenskraft” (27), av den fjortonde femårsplanen för utveckling av stålskrotindustrin, vars huvudmål är att ”kontinuerligt öka användningsgraden för skrot, för att i slutet av den fjortonde femårsplanen uppnå en total andel skrot på 30 %” (28) eller av 2023 års arbetsplan för stabil tillväxt inom stålindustrin (29), där följande mål fastställs: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt. Industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %. Industrins mervärde ska växa till omkring 3,5 %. Under 2024 ska industrins utvecklingsmiljö och dess struktur optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta, och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”. Dessutom efterlyser arbetsplanen samarbete för att ”tillhandahålla vägledning för att kinesiska stålprodukter, utrustning, teknik, tjänster osv. ska kunna ”satsa globalt” på ett samordnat sätt, främja miljövänligt och koldioxidsnålt samarbete inom den globala stålindustrin och förbättra motståndskraften och säkerheten från de globala industri- och distributionskedjorna [och att] genomföra åtgärder för att förbättra försörjningskapaciteten för att säkerställa en stabil och effektiv industriverksamhet”. Enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”Uppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, bygga upp mycket stora företagskoncerner i världsklass inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”.

(65)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra organisationers grupputveckling, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta 1–2 stora grupper i världsklass, 3–5 stora grupper med visst inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot” (30). I Hebeis plan anges även att stålsektorn ska ”verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering” och ”oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led”.

(66)

Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den fjortonde femårsplanen förskriver likaså ”anläggandet av särskilda stålproduktionsbaser […], anläggandet av sex särskilda stålproduktionsbaser i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou, osv. samt att industrins omfattning, intensifiering och specialisering ska öka. Bland dessa kommer kontroller fram till 2025 att se till att produktionskapaciteten för råjärn håller sig under 14 miljoner ton och produktionskapaciteten för råstål under 15 miljoner ton (31).”

(67)

Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu (32), Shandong (33), Shanxi (34), Liaoning Dalia (35)n och Zhejiang (36).

(68)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns personliga kopplingar mellan producenterna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga. Det finns dock några specifika exempel avseende den produkt som översynen gäller. Med tanke på att den undersökta produkten utgör en undersektor till stålsektorn är de uppgifter som finns tillgängliga om stålproducenterna dock även relevanta för den produkt som översynen gäller.

(69)

Till exempel är ordföranden för styrelsen i Baotou Steel Union, som tillhör Baotou Steel Group, också företagets partisekreterare, och ordföranden för företagets fackförening är även vice partisekreterare (37). På samma sätt är styrelseordföranden inom Shougang Group även sekreterare i partikommittén, medan den vice verkställande direktören är medlem av partikommittén (38).

(70)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Vid undersökningen identifierades andra dokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i stålsektorn, eftersom sektorn för den produkt som översynen gäller är en undersektor till stålsektorn.

(71)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri (39). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (40). I den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ett ”viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”. I planen fastställs även ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (41). Den ovannämnda arbetsplanen (se skäl 56) för den stabila tillväxten av stålindustrin sätter dessutom de kinesiska myndigheternas fokus på stålsektorn i ett större sammanhang som visar hur de kinesiska myndigheterna styr den kinesiska ekonomin: ”Stödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, docka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’14:e femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, genomföra dockningsverksamhet utifrån produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga tillämpningsområdena för stål” (42).

(72)

När det gäller järnmalm – en viktig råvara som används för tillverkning av den produkt som översynen gäller – planerar staten dessutom, inom ramen för den 14:e femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, att ”på ett rationellt sätt utveckla inhemska mineraltillgångar, öka utvinningen av järnmalm […], genomföra förmånlig skattebehandling samt främja införandet av avancerad teknik och utrustning för att minska uppkomsten av fast avfall från gruvverksamhet” (43). I provinser som Hebei planerar myndigheterna följande för sektorn: ”rabattstöd för nya projekt, söka efter och vägleda finansinstitut för att ge järn- och stålföretag lån med låg ränta så att de kan ställa om till nya industrier, och samtidigt tillhandahålla subventioner i form av ränterabatter” (44). Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna infört åtgärder för att förmå företagare att uppfylla de offentligpolitiska målen att stödja främjade industrier, vilket inbegriper produktionen av de huvudsakliga råvaror som används vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(73)

Den produkt som översynen gäller påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skäl 45. Dessa snedvridningar påverkar sektorn både direkt (vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller eller de viktigaste insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgången till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (45).

(74)

Det har i den aktuella undersökningen inte heller lagts fram någon bevisning som visar att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, enligt vad som även anges i skäl 45 ovan. I den ovannämnda (se skäl 56) arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt ingripande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statliga inflytandet i finanssystemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(75)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att tillverka den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(76)

Det är därför inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte är lämpliga att användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas också av statens betydande inflytande på prisbildningen, såsom beskrivs i delarna I och II i rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelning av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har tillverkats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer påverkas av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(77)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri.

(78)

På grundval av detta, och på grund av de kinesiska myndigheternas bristande samarbetsvilja, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall.

(79)

Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av tillverknings- och försäljningskostnader som avspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande tillverknings- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(80)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna i den aktuella undersökningen.

(81)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(82)

Såsom förklaras i skäl 36 utfärdade kommissionen en notering om källor, där kommissionen beskrev de omständigheter och överväganden som låg till grund för de relevanta kriterierna, och informerade berörda parter om sin avsikt att betrakta Mexiko som ett lämpligt representativt land i detta fall om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen bekräftades.

(83)

I noteringen om källor förklarade kommissionen att den på grund av den bristande samarbetsviljan skulle behöva förlita sig på tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen. Valet av representativt land grundades på uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång i kombination med andra informationskällor som ansågs lämpliga i enlighet med de relevanta kriterierna i artikel 2.6a i grundförordningen, i enlighet med artikel 18.5 i grundförordningen, inklusive Världsbankens rapport ”Doing Business” (48), Global Trade Atlas (GTA) (49), Mexikos statliga energitillsynskommission (50), Global Petrol Prices (51) och Internationella arbetsorganisationen (52).

(84)

När det gäller nivån på den ekonomiska utvecklingen undersökte sökanden i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång Mexiko som potentiellt representativt land med en liknande ekonomisk utvecklingsnivå som Kina (53).

(85)

När det gäller tillverkningen av den produkt som översynen gäller finns det enligt begäran om översyn (54) flera tillverkare av visst korrosionsbeständigt stål i Mexiko. Sökanden identifierade åtta företag som tillverkade visst korrosionsbeständigt stål med en produktionskapacitet på omkring 4 miljoner ton. Kommissionen identifierade även Turkiet, Indien och Vietnam som tillverkare av den produkt som översynen gäller. Indien och Vietnam uppfyller emellertid inte kriterierna för att en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas.

(86)

När det gäller tillgången till relevanta offentliga uppgifter i det representativa landet fanns enligt begäran lätt tillgängliga uppgifter om viktiga produktionsfaktorer, importstatistik och energipriser för Mexiko.

(87)

Såsom förklaras i noteringen om källor fann kommissionen ett företag i Mexiko, ”Ternium”, som hade offentligt tillgängliga finansiella uppgifter för den berörda perioden samt var lönsamt under den perioden (55).

(88)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Mexiko var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen sista meningen i grundförordningen.

(89)

I noteringen om källor uppmanades berörda parter att lämna synpunkter Mexikos lämplighet som representativt land, och även att föreslå andra länder, förutsatt att de lämnade tillräcklig information om de relevanta kriterierna. Inga synpunkter inkom.

(90)

Ovanstående analys visade att Mexiko uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(91)

I noteringen om källor förtecknade kommissionen produktionsfaktorerna, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som de exporterande tillverkarna använde vid tillverkningen av den produkt som översynen gäller.

(92)

Kommissionen uppgav också i noteringen om källor att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda GTA för att fastställa den icke snedvridna kostnaden för produktionsfaktorerna, särskilt råvarorna.

(93)

Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda uppgifterna från Mexikos statliga energitillsynskommission, uppgifter från Global Petrol Prices och Internationella arbetsorganisationen för att fastställa icke snedvridna kostnader för gas, el och arbetskraft.

(94)

Kommissionen underrättade berörda parter om att den på grund av de kinesiska exportörernas bristande samarbetsvilja skulle inkludera ett värde för tillverkningsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som anges ovan. Kommissionen fastställde förhållandet mellan tillverkningsomkostnader och tillverkningskostnader på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn (56).

(95)

Slutligen uppgav kommissionen att den för att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst skulle använda de finansiella uppgifterna från den mexikanska tillverkaren av den produkt som översynen gäller, såsom anges i skäl 79 ovan.

(96)

Kommissionen mottog inga synpunkter från berörda parter om förteckningen över produktionsfaktorer i noteringen om källor.

(97)

Med beaktande av alla uppgifter i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång och efterföljande information som lämnats av sökanden och mot bakgrund av att de kinesiska exporterande tillverkarna inte har samarbetat och att inga synpunkter på noteringen om källor inkommit beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för visst korrosionsbeständigt stål

(98)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, och lade till importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (60).

(99)

Kommissionen beslutade att undanta importen från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.3 drog slutsatsen att det till följd av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha uteslutit importen från Kina och länder som inte är medlemmar i WTO till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(100)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras till producenternas fabrik tillämpade kommissionen det representativa landets importtull på respektive nivå, beroende på ursprungslandet för de importerade volymerna. Kommissionen lade till inhemska transportkostnader i Thailand på grundval av Världsbankens rapport ”Doing Business” (61).

(101)

Enligt uppgifterna i begäran om översyn (62) erhålls endast en biprodukt, stålskrot, vid tillverkningen av visst korrosionsbeständigt stål. För att fastställa det icke snedvridna priset lade kommissionen också till interna transportkostnader till det genomsnittliga importpriset till Mexiko, enligt samma metod som för råvaror.

(102)

För att beräkna arbetskraftens värde använde sig kommissionen av ILO-statistik (63) för Mexiko. Kommissionen använde uppgifter från ILO om genomsnittliga nominella månadslöner och genomsnittliga arbetade veckotimmar för anställda inom tillverkningssektorn i Mexiko för 2022.

(103)

Kommissionen använde tillgängliga uppgifter om de industriella elpriser som tillämpas i Mexiko som offentliggjorts av Global Petrol Prices (64). Vid tidpunkten för beräkningen avsåg relevanta uppgifterna september 2022. Priset omfattar alla komponenter i elräkningen, såsom kostnaden för el, distribution och skatter.

(104)

Priset på naturgas för företag (industrianvändare) i Mexiko offentliggörs av Mexikos statliga energitillsynskommission (65). Kommissionen använde sig av uppgifter för 2022, som omfattade översynsperioden.

(105)

Övriga direkta kostnader baserades på de uppgifter om unionsindustrin som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (se skäl 39).

(106)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för tillverkningsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(107)

För att fastställa ett icke snedvridet värde för tillverkningsomkostnaderna, och eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionen fastställde därför förhållandet mellan tillverkningsomkostnaderna och de totala tillverknings- och arbetskraftskostnaderna på grundval av de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(108)

För försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst använde kommissionen de offentligt tillgängliga finansiella uppgifterna för översynsperioden från den mexikanska tillverkare som anges i skäl 76 (66).

(109)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik för varje produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(110)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna tillverkningskostnaderna. Eftersom de exporterande tillverkarna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende förbrukningen av alla faktorer (råvaror, gas, elektricitet och arbetskraft) för produktionen av visst korrosionsbeständigt stål.

(111)

Kommissionen multiplicerade förbrukningsvolymerna med de icke snedvridna kostnader per enhet som noterats i Mexiko, såsom beskrivs i avsnitt 3.6. Ett antal produktionsfaktorer som utgjorde en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden uttrycktes som en procentandel av de viktigaste råvarorna (se skäl 84). Kommissionen tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för de viktigaste råvarorna för att komma fram till ett icke snedvridet värde.

(112)

När den icke snedvridna tillverkningskostnaden hade fastställts lade kommissionen till tillverkningsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnaderna, de andra allmänna kostnaderna samt vinsten, i enlighet med vad som beskrivs i skälen 98–100, på följande sätt:

(113)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet för varje produkttyp fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(114)

Till följd av bristande samarbetsvilja från de kinesiska exporterande tillverkarnas sida fastställdes exportpriset på grundval av importuppgifter från Eurostat, på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt). Detta cif-pris minskades med sjöfrakts- och försäkringskostnaderna samt inhemska transporter i Kina för att komma fram till exportpriset fritt fabrik. Tillgängliga uppgifter granskades om inhemska transportkostnader i Kina, inbegripet uppgifterna i landsrapporten om Kina i ”Doing Business” (67) och de genomsnittliga sjöfrakts- och försäkringskostnaderna från Kina, på grundval av uppgifter från OECD (68). Kommissionen beslutade emellertid att använda de relevanta uppgifter om transportkostnader som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång (69), eftersom dessa var mer aktuella jämfört med de andra rapporterna.

(115)

Kommissionen jämförde de normalvärden som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med det ovan fastställda exportpriset för visst korrosionsbeständigt stål fritt fabrik.

(116)

På grundval av detta uppgick dumpningsmarginalen för import från Kina, uttryckt i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull, till i genomsnitt 51,1 %.

(117)

Importvolymen till unionen under översynsperioden var emellertid försumbar, motsvarande en marknadsandel på mindre än 0,01 % på unionsmarknaden, och denna kvantitet ansågs därför inte vara representativ. Av denna anledning drog kommissionen slutsatsen att dessa låga volymer inte ger en tillräcklig grund för en analys om fortsatt dumpning. Kommissionen undersökte därför också sannolikheten för återkommande dumpning.

(118)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna tilläts upphöra att gälla. Följande ytterligare faktorer analyserades:

(119)

I avsaknad av samarbete fastställde kommissionen produktionskapacitet och outnyttjad kapacitet i Kina på grundval av uppgifter i begäran om översyn (70) och uppgifter från CEIC Data (71).

(120)

Enligt uppgifter i begäran om översyn uppskattas Kinas nuvarande stålproduktionskapacitet till 1,2 miljarder ton per år, medan förbrukningen uppskattas till 1 miljard ton (72). Detta möjliggör en outnyttjad kapacitet på 0,2 miljarder ton per år. Därför har Kinas överkapacitet inom ståltillverkningen tydligt fastställts (73). Dessutom skulle Kina bidra till en fjärdedel av den totala ökningen av tillverkningskapaciteten för stål 2023 (74).

(121)

Sökanden förklarade i begäran om översyn att det var svårt att få fram specifika uppgifter som enbart visade produktionskapaciteten för visst korrosionsbeständigt stål. Därför användes tillgängliga uppgifter om produktion och kapacitet för varmförzinkade och elektrogalvaniserade produkter, eftersom dessa produkter även omfattar visst korrosionsbeständigt stål (75). Sökanden ansåg därför att det lämpligaste sättet att bedöma kapaciteten för visst korrosionsbeständigt stål var att använda uppgifter om varmförzinkade produkter (76).

(122)

Exporterande tillverkare av visst korrosionsbeständigt stål i det berörda landet har inte bara en betydande och ökande outnyttjad kapacitet, utan även förmåga att snabbt kunna öka kapaciteten ytterligare vid behov. Detta beror på att visst korrosionsbeständigt stål och andra varmförzinkade produkter är utbytbara och kan tillverkas i samma produktionslinjer och att tillverkare av varmförzinkade produkter kan växla från en produkt till en annan (77).

(123)

På grundval av detta fastställde sökanden att produktionskapaciteten för varmförzinkat stål ökade från 50,4 miljoner ton 2018 till 51,2 miljoner 2022. Sökanden noterade även att kapacitetsutnyttjandet minskade 2022 på grund av bristande efterfrågan på stålprodukter på den inhemska marknaden (78) – en sådan utveckling har även World Steel Association observerat för den kinesiska stålindustrin som helhet och förutspår osäkra utsikter för Kina och dess inhemska förbrukning för 2024 (79). Nedgången av kapacitetsutnyttjandet förväntas minska till 86,2 % 2023 och ytterligare till 85,7 % under 2026 (80). Den uppskattade sammanlagda kinesiska outnyttjade kapaciteten för varmförzinkade och elektrogalvaniserade produkter på 6,4 miljoner ton skulle stå för mer än 80 % av den fria förbrukningen av visst korrosionsbeständigt stål på unionsmarknaden under översynsperioden (81).

(124)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att de kinesiska exporterande tillverkarna förfogar över betydande outnyttjad kapacitet för att tillverka visst korrosionsbeständigt stål för export till unionen, vilket innebär att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle exporten sannolikt öka till dumpade priser.

(125)

Såsom anges i skäl 28 upphörde importen av visst korrosionsbeständigt stål från Kina praktiskt taget under översynsperioden. Följaktligen var importpriset på den berörda produkten till unionen inte representativt på grund av de mycket små berörda volymerna.

(126)

Med hjälp av importstatistiken i GTA (82) identifierade kommissionen de tio största importörerna av visst korrosionsbeständigt stål från Kina under översynsperioden. Dessa var Thailand, Sydkorea, Brasilien, Indonesien, Vietnam, Israel, Chile, Peru, Japan och Filippinerna. Exporten till dessa länder stod tillsammans för 54,9 % av all kinesisk export under översynsperioden. I begäran om översyn noterade sökanden emellertid att exportpriset till Filippinerna var orimligt högt under översynsperioden. Under 2019 och 2020 var exportpriserna från Kina till Filippinerna ungefär desamma som priserna till andra destinationer, medan exportpriset till Filippinerna ökade med omkring 120 % under 2021 och med ytterligare 50 % under 2022 (en sammanlagd ökning på 220 % mellan 2020 och 2022), medan exportpriserna från Kina till alla andra destinationer uppvisade en genomsnittlig ökning på 50 % under samma period. I begäran förklarade sökanden att denna utveckling av exportpriserna till Filippinerna främst berodde på att Filippinerna i hög grad förlitade sig på stålimport och på grund av störningar i leveranskedjan från Ryssland köpte dyra stålprodukter från Kina (83), inklusive visst korrosionsbeständigt stål. Mot bakgrund av ovanstående och den bristande samarbetsviljan från exporterande tillverkare från Kina ansåg kommissionen därför att exportpriserna till Filippinerna inte kan anses vara en tillförlitlig indikator på exportprisnivån och beslutade att inte ta hänsyn till exportpriserna till Filippinerna i sin analys.

(127)

Kommissionen justerade de rapporterade priserna för de återstående nio länderna för att beräkna exportpriset fritt fabrik och genom att dra av kostnaderna för sjötransport och försäkring (84) och kostnaderna för inhemsk transport i Kina (85). Priset på den produkt som exporterades till de nio exportdestinationer som analyserats är fortfarande lägre än den rådande prisnivån i unionen (se skäl 122).

(128)

Kommissionen jämförde därefter det normalvärde som fastställts i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen med exportpriserna till de nio viktigaste exportdestinationerna. Jämförelsen visade att exportpriserna till de nio länderna var betydligt lägre än normalvärdet enligt följande:

Tabell 2

Prisskillnaden mellan normalvärdet och exportpriset

(129)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att dumpningsnivån hade varit betydande om åtgärderna skulle upphöra att gälla och de priser till vilka de kinesiska exporterande tillverkarna skulle exportera den berörda produkten till unionen hade varit i linje med det exportpris till tredje länder som observerades under översynen.

(130)

Enligt uppgifter från GTA exporterade kinesiska exporterande tillverkare till de nio huvudsakliga destinationer som anges i skäl 118 till ett genomsnittligt pris som är 15 % lägre än det rådande priset på unionsmarknaden under översynsperioden. I begäran om översyn uppgav sökanden även att transportkostnaderna från Kina till Europa minskade betydligt under undersökningsperioden (86). Med hänsyn till prisnivån och de minskade fraktkostnaderna är unionsmarknaden mycket mer attraktiv för kinesiska exportörer än alla andra länder utom Filippinerna. I avsaknad av åtgärder skulle således potentiellt högre exportpriser och exportvolymer till unionen ge högre vinster än export till andra tredjeländer, vilket styrker unionsmarknadens attraktionskraft.

(131)

Även om de kinesiska exportvolymerna till unionen minskade efter införandet av de ursprungliga åtgärderna, tillverkar kinesiska tillverkare betydande volymer av den produkt som översynen gäller och exporterade nästan 10 miljoner av den globalt under översynsperioden, enligt statistiken från GTA.

(132)

Under översynsperioden motsvarade de volymer av visst korrosionsbeständigt stål som exporterades till länder utanför unionen den totala förbrukningen i unionen och var omkring 30 % högre än tillverkningen i unionen under samma period. På grund av unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om prissättning, öppenhet och ökad förbrukning dras slutsatsen att de kinesiska exportörerna om åtgärderna upphör sannolikt kommer att omdirigera betydande volymer av visst korrosionsbeständigt stål till dumpade priser till den mer lönsamma unionsmarknaden.

(133)

Dessutom har handelspolitiska skyddsåtgärder införts eller utvidgats på import av visst korrosionsbeständigt stål från Kina på många marknader globalt. Dessa är fallet i Indien (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7225 99 och 7226 99), Sydafrika och Namibia (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7210 49 och 7210 61), Vietnam (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7225 99), Kanada (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7210 49 och 7226 99), Eurasiska ekonomiska unionen (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7210 49 och 7210 61), Malaysia (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7210 61 och 7226 99) och Thailand (antidumpningsåtgärder för HS-nummer 7210 49) (87). Ukraina har också infört antidumpningsåtgärder för alla HS-nummer som hänför sig till den berörda produkten. Förenta staterna har även infört sektion 232-åtgärder och Förenade kungariket skyddsåtgärder. Dessa åtgärder består av exportbegränsningar för kinesiska tillverkare av visst korrosionsbeständigt stål till andra betydande exportmarknader och ökar ytterligare sannolikheten för att den kinesiska exporten i avsaknad av åtgärder styrs om till unionsmarknaden.

(134)

Slutligen hade Kina ett fortsatt intresse för unionsmarknaden även efter införandet av de ursprungliga åtgärderna, vilket styrks av undersökningen om kringgående av antidumpningsåtgärderna på import med ursprung i Kina, genom vilken åtgärderna utvidgades till att omfatta visst obetydligt ändrat korrosionsbeständigt stål (88). Det faktum att unionen antog skyddsåtgärder för vissa stålprodukter, inbegripet den produkt som översynen gäller, ändrar inte denna slutsats. Importvolymerna inom ramen för den återstående tullkvoten fastställs på en nivå som gör det möjligt för Kina att exportera betydande mängder korrosionsbeständigt stål.

(135)

Om åtgärderna tillåts upphöra att gälla i EU är det därför sannolikt att de kinesiska tillverkarna kommer att återuppta exporten av dumpat visst korrosionsbeständigt stål till unionsmarknaden i betydande volymer.

(136)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det, oavsett om dumpning skedde under översynsperioden, är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(137)

Nivån på det normalvärde som fastställts för Kina jämfört med nivån på de kinesiska exportpriserna till marknader i tredjeländer och unionen, unionsmarknadens attraktionskraft i fråga om prisnivå och storlek och tillgången till betydande produktionskapacitet i Kina tyder all på att det är mycket sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande åtgärderna upphör att gälla.

(138)

Den likadana produkten tillverkades av 21 producenter i unionen under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(139)

Unionens sammanlagda tillverkning under översynsperioden fastställdes till omkring 7 743 498 ton, inbegripet tillverkning för den företagsinterna marknaden. Kommissionen fastställde tillverkningen på grundval av de svar som erhölls från sökanden och de unionstillverkare som ingick i urvalet på frågeformuläret. Såsom anges i skäl 13 svarade de tre unionstillverkare som ingick i urvalet för 29 % av unionens samlade produktion av den likadana produkten.

(140)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av följande: a) Sökandens uppgifter om unionsindustrins försäljning och företagsinterna användning (inklusive företagsintern försäljning) av den likadana produkten, dubbelkontrollerade mot de volymer av försäljning och företagsintern användning som rapporterats av de unionstillverkare som ingick i urvalet, och b) import av den produkt som översynen gäller till unionen från alla tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(141)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Förbrukningen i unionen (i ton)

(142)

Under skadeundersökningsperioden ökade förbrukningen på den öppna marknaden i unionen med 7 %. Den ökade förbrukningen var mest markant 2021 på grund av återhämtningen efter covid-19-krisen. Under samma period varierade efterfrågan på den företagsinterna marknaden och ökade totalt med 3 %. Fluktuationerna på den företagsinterna marknaden berodde delvis på variationer i samband med användningen av de linjer som används för att tillverka den produkt som översynen gäller för att tillverka produkter som inte omfattas av översynen.

(143)

Kommissionen har fastställt importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes genom att denna import jämfördes med förbrukningen i unionen.

(144)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importvolym och marknadsandel

(145)

Importen från Kina till unionen av den produkt som översynen gäller låg på en mycket låg nivå under hela skadeundersökningsperioden. Följaktligen var den kinesiska marknadsandelen försumbar.

(146)

Priserna från det berörda landet ökade med 40 % under skadeundersökningsperioden, men de importvolymer som dessa priser avsåg var under hela perioden mycket begränsade. På grund av att importvolymerna från Kina var så begränsade går det inte att göra några meningsfulla beräkningar av prisunderskridandet.

(147)

Importvolymen till unionen, liksom marknadsandelen och prisutvecklingen för importen av visst korrosionsbeständigt stål från övriga tredjeländer, utvecklades på följande sätt:

Tabell 6

Import från tredjeländer

(148)

Importen av den produkt som översynen gäller från andra tredjeländer än Kina ökade totalt med 80 %, med en särskild topp 2021 efter återhämtningen från covid-19-krisen. Denna import kom främst från Turkiet och Vietnam.

(149)

Importen från Turkiet var betydande under hela skadeundersökningsperioden, även om volymerna varierade. Den 24 juni 2021 inleddes (89) en antidumpningsundersökning beträffande import av en liknande produkt med ursprung i Ryssland och Turkiet (90) som kan ha haft en dämpande effekt på importen av den produkt som översynen gäller från dessa båda länder under 2021 och översynsperioden.

(150)

Importen från Vietnam var begränsad 2019 och 2020 men ökade sedan exponentiellt med över 2 000 % för att bli den huvudsakliga importkällan. De båda främsta orsakerna till denna ökning var ikraftträdandet av ett frihandelsavtal mellan EU och Vietnam (91) och uteslutandet av vietnamesiskt korrosionsbeständigt stål från skyddsåtgärderna för stål fram till juni 2022 (92).

(151)

Marknadsandelen för andra tredjeländer än Kina ökade från 19,2 % under 2019 till 32,4 % under översynsperioden.

(152)

Sammanfattningsvis har priserna för importen från tredjeländer sedan 2020 varit lägre än unionsindustrins priser och denna skillnad har minskat med tiden. Det bör emellertid noteras att det kan föreligga olika produktmixer och att priserna i tabellen ovan inte omfattar tillämpliga antidumpningstullar under sista delen av 2022, särskilt när det gäller Turkiet.

(153)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(154)

Som nämns i skäl 1.6.1 tillämpades ett stickprovsförfarande för att bedöma unionsindustrins ekonomiska situation.

(155)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter i Eurofers svar på frågeformuläret som rörde samtliga tillverkare i unionen, vid behov dubbelkontrollerade mot frågeformulärsvaren från de unionstillverkare som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna uppgifter kontrollerades och konstaterades vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(156)

De makroekonomiska indikatorerna är tillverkning, tillverkningskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(157)

De mikroekonomiska indikatorerna är genomsnittspriser per enhet, enhetskostnad, arbetskraftskostnader, lagerhållning, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(158)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(159)

Unionsindustrins produktionsvolym varierade och minskade totalt med 16 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen under 2020 berodde delvis på trycket från den turkiska och ryska importen (93). Under skadeundersökningsperioden varierade unionsindustrins produktionskapacitet. Totalt minskade den med 3 %. Till största delen orsakades den minskade produktionsvolymen under den sista delen av skadeundersökningsperioden av icke-representativa ekonomiska svårigheter och efterföljande driftssvårigheter för en unionstillverkare som inte ingick i urvalet och detta gäller helt och hållet för den minskade produktionskapaciteten (94). Kapacitetsutnyttjandet minskade med 13 %, vilket beror på den minskade tillverkningen i unionen.

(160)

Såsom fastställdes i den ursprungliga undersökningen är emellertid de tendenser som anges ovan till viss del teoretiska, eftersom unionstillverkarna använder linjer för produkter av varmförzinkat stål för att tillverka den produkt som översynen gäller, men även andra produkter som inte omfattas av denna översyn. Under skadeundersökningsperioden gjorde vissa tillverkare ändringar i andelen produktionslinjer som avsatts för tillverkning av den produkt som översynen gäller.

(161)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningsvolym och marknadsandel på den öppna marknaden

(162)

Unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 11 % under skadeundersökningsperioden. Minskningen inträffade främst mellan 2021 och översynsperioden och förklaras av den minskade förbrukningen under den perioden och kollapsen från en stor unionstillverkare som inte ingick i urvalet 2021, såsom förklaras i skäl 151.

(163)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins marknadsandel på den öppna marknaden med 16 %, samtidigt som importen ökade exponentiellt, dvs. i absoluta tal var ökningen dubbelt så stor som ökningen av förbrukningen.

Tabell 9

Koncerninterna volymer och marknadsandel

(164)

Unionsindustrins företagsinterna volym var relativt stabil och ökade totalt med 3 %.

(165)

Den minskade tillverkningen i unionen ledde till att den företagsinterna marknadens andel av den totala tillverkningen i unionen ökade.

(166)

Unionsindustrin lyckades till viss del dra nytta av tillväxtperioder på unionsmarknaden även om dess kapacitetsutnyttjande var lägre än under den ursprungliga undersökningen och en viss omstrukturering pågick. Unionsindustrin behöll betydande marknadsandelar under hela skadeundersökningsperioden.

(167)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades under skadeundersökningsperioden enligt följande:

Tabell 10

Sysselsättning och produktivitet

(168)

Under skadeundersökningsperioden fluktuerade sysselsättningsnivån inom unionsindustrin i samband med tillverkningen av den produkt som översynen gäller och minskade med 14 %. Minskningen under den sista delen av skadeundersökningsperioden kan tillskrivas utvecklingen hos en stor tillverkare (se skäl 151). Vissa fluktuationer är dessutom teoretiska eftersom de beror på olika produktionsmodeller och olika metoder för fördelning av resurser, där utgångspunkten varit en bredare produktfamilj än den produkt som översynen gäller (nämligen alla varmförzinkade produkter).

(169)

Unionsindustrins produktivitet minskade med 3 % under den berörda perioden. Fluktuationerna hänger samman med de minskade produktionsvolymerna i unionen under 2020 och översynsperioden.

(170)

Importnivån var mycket begränsad under översynsperioden och utgjorde en försumbar andel av unionens förbrukning. Vilken inverkan de faktiska dumpningsmarginalernas storlek hade på unionsindustrin kunde därför inte fastställas på ett meningsfullt sätt. Översynen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla. Såsom anges i skäl 120 var skillnaden mellan normalvärdet och exportpriset till tredjeländer betydande.

(171)

Korrosionsbeständigt stål har redan tidigare varit föremål för antidumpningsundersökningar. I den ursprungliga undersökningen konstaterade kommissionen att unionsindustrins situation under perioden 1 oktober 2015–30 september 2016 påverkades väsentligt av dumpad import av den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina. I augusti 2020 inleddes en undersökning om kringgående av antidumpningsåtgärderna mot import med ursprung i Kina, vilken ledde till en utökning av de aktuella åtgärderna till att även omfatta visst obetydligt ändrat korrosionsbeständigt stål (95). I en undersökning av bland annat den produkt som översynen gäller konstaterade kommissionen att unionsindustrins situation under perioden 1 januari 2020–30 december 2020 påverkades negativt av dumpad import med ursprung i Ryssland och Turkiet (96).

(172)

Unionsindustrins återhämtning från tidigare dumpning pågick därmed fortfarande när den nu aktuella undersökningen inleddes. De gällande åtgärderna hade emellertid onekligen en positiv inverkan på unionsindustrin.

(173)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Försäljningspris och produktionskostnad i unionen (i euro/ton)

(174)

Unionstillverkarna kunde höja sina försäljningspriser i unionen efter att relevanta handelspolitiska skyddsåtgärder införts.

(175)

Tillverkningskostnaden per enhet ökade totalt med 64 % under skadeundersökningsperioden. Priserna på vissa råvaror och energi ökade avsevärt under den andra halvan av skadeundersökningsperioden.

(176)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(177)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per anställd för unionstillverkarna i urvalet steg med 13 % under skadeundersökningsperioden. De minskade tillfälligt under 2020 på grund av covid-19-relaterade offentliga stödåtgärder.

(178)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Lagerhållning

(179)

Unionstillverkarna har i regel ett mindre lager. Därför kan lagerhållningen inte anses vara en viktig skadeindikator för denna industri. Detta bekräftas också om man ser till utvecklingen av utgående lager i procent av tillverkningen.

(180)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 14

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(181)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för denna försäljning. Dumpad import från flera länder bidrog till unionsindustrins förluster under 2019 och 2020. De handelspolitiska skyddsåtgärder som infördes därefter hjälpte unionstillverkarna att höja sina försäljningspriser i högre utsträckning än de ökade produktionskostnaden och uppnå hållbara vinstnivåer. Under översynsperioden minskade vinsterna betydligt jämfört med 2021, eftersom försäljningspriserna inte längre kunde kompensera för den ytterligare kraftiga ökningen av produktionskostnaden. Den lönsamhet som uppnåddes både under 2021 och 2022 var emellertid högre än det vinstmål som fastställdes i tidigare undersökningar som omfattade samma och ett något bredare produktsortiment (97).

(182)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Utvecklingen av nettokassaflödet följde den positiva utvecklingen i fråga om lönsamhet.

(183)

Investeringarna är lika med tillgångarnas bokförda nettovärde. De totala nettoinvesteringarna ökade under skadeundersökningsperioden. Syftet med investeringarna var i allmänhet att behålla den befintliga kapaciteten, förbättra kvaliteten, minska kostnaderna och spara energi.

(184)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den utvecklades mycket positivt i en situation med betydande vinster men begränsade investeringarna.

(185)

Förmågan att anskaffa kapital påverkades inte direkt av importen från Kina.

(186)

Utvecklingen av mikro- och makroindikatorerna under skadeundersökningsperioden visade att unionsindustrins ekonomiska situation var god under 2021 och översynsperioden, med en lönsamhet som under båda åren överskred det vinstmål som tidigare fastställts för industrin.

(187)

Vissa volymbaserade indikatorer samt sysselsättningen försämrades, men detta kunde till stor del eller helt tillskrivas särskilda svårigheter från en stor unionstillverkare som praktiskt taget upphörde med tillverkningen under 2021. Alla andra unionstillverkare skulle tillsammans uppvisa en bild av unionsindustrin som knappast, om alls, påverkas av den betydande minskningen av förbrukningen under översynsperioden och den kraftiga ökningen av importen under skadeundersökningsperioden.

(188)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin, under översynsperioden, inte lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(189)

I ovanstående avsnitt drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som ursprungligen orsakats av dumpad import från Kina återkommer om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla.

(190)

I detta avseende förlitade sig kommissionen på de uppgifter som tillhandahållits av de samarbetsvilliga parterna och alla andra tillgängliga uppgifter i ärendehandlingarna. Den undersökte produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, förhållandet mellan priserna i unionen, i Kina och de kinesiska exportpriserna till tredjeländer, de sannolika priserna och volymerna på importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och inverkan på unionsindustrin om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(191)

Såsom konstateras i skäl 123 motsvarar den uppskattade kinesiska outnyttjade kapaciteten för visst korrosionsbeständigt stål över 80 % av den fria förbrukningen av sådant stål på unionsmarknaden under översynsperioden, men denna procentandel skulle kunna öka med hänsyn till kapacitetsutnyttjandegraden för kinesiska anläggningar för korrosionsbeständiga produkter, vilken beräknas uppgå till 86,2 % under 2023 (98). Såsom konstateras i skäl 127 är priserna i unionen dessutom högre än till nio av de tio största nuvarande exportdestinationerna för visst korrosionsbeständigt stål från Kina.

(192)

På grundval av detta är det mycket sannolikt att antidumpningsåtgärdernas upphörande kommer att leda till en ökning av den kinesiska exporten till unionen. Med hänsyn till den minskade inhemska efterfrågan i Kina, det faktum att tillverkare av visst korrosionsbeständigt stål enkelt kan byta från tillverkning av andra produkter av varmförzinkat stål till visst korrosionsbeständigt stål och de högre priserna på unionsmarknaden (se skälen 123 och 122), skulle en sådan ökning kunna överstiga den nuvarande kinesiska outnyttjade kapaciteten, vilken redan skulle motsvara 80 % av förbrukningen i unionen.

(193)

Såsom förklaras i skäl 127 jämförde kommissionen dessutom importpriserna med unionsindustrins priser på grundval av de kinesiska exporterande tillverkarnas nuvarande exportpriser till tredjeländer. Priserna till de huvudsakliga exportdestinationerna med representativ försäljning som anges i skäl 126 justerades genom att kostnaderna eller transporten från Kina till dessa tredjeländer först drogs av och kostnaderna för transport från Kina till unionen därefter lades till, med hjälp av kostnadsuppgifterna för sjöfrakt från begäran om översyn. Genom att använda dessa beräknade cif-priser och jämföra dem med de vägda genomsnittliga försäljningspriser som de tre unionstillverkare som ingick i urvalet debiterade icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerade till nivån fritt fabrik, underskred priserna för den kinesiska exporten till tredjeländer unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser, vederbörligen justerade till nivån fritt fabrik, med 6,8 %. Begäran innehöll även uppgifter som visade att Kina exporterade ökande volymer till länder utanför unionen till låga priser (99).

(194)

Även om exportmarknaderna är viktiga för den kinesiska industrin blir det dessutom svårare och svårare för Kina att få tillgång till dem på grund av ett brett spektrum av åtgärder som införts av andra tredjeländer mot import av visst korrosionsbeständigt stål från Kina, såsom beskrivs i avsnitt 3 ovan.

(195)

Priskonkurrensen är mycket stor på marknaden för den produkt som översynen gäller. Den sannolika importen från det berörda landet till unionen till låga priser skulle därför tvinga unionsindustrin att minska sin tillverkning och sänka sina priser. Unionstillverkarna skulle inte erhålla tillräckligt med tid för att återhämta sig från den tidigare skadevållande situationen, investera ytterligare och uppfylla sina åtaganden, inbegripet sociala och miljömässiga åtaganden.

(196)

Vinstnivåerna kommer sannolikt att bli ohållbara för en sådan kapitalintensiv industri. Stora förluster inom unionsindustrin kommer att undergräva dess kapitalanskaffningsförmåga, äventyra dess lönsamhet och eventuellt att leda till nedläggningar av produktionsanläggningar och uppsägningar samt även till störningar i leveranskedjorna.

(197)

Det finns befintliga skyddsåtgärder för stål som unionstillverkarna redan drar fördel av. Den aktuella antidumpningsundersökningen gäller emellertid en särskild fråga som ännu inte omfattas av någon befintlig åtgärd.

(198)

Mot denna bakgrund dras slutsatsen att avsaknaden av åtgärder med all sannolikhet skulle leda till en betydlig ökning av den dumpade importen från Kina till skadevållande priser och att den väsentliga skadan troligen skulle återkomma.

(199)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida det skulle strida mot unionens intressen som helhet om de gällande antidumpningsåtgärderna bibehölls. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(200)

De flesta av de 21 unionstillverkarna stödde begäran, medan ingen tillverkare motsatte sig inledandet av undersökningen. Såsom konstateras i avsnitt 4 lider unionsindustrin inte längre någon väsentlig skada. Såsom konstateras i avsnitt 5 skulle ett upphävande av åtgärderna emellertid medföra ett förnyat inflöde av dumpad import från Kina, vilket snabbt skulle leda till återkommande skada. Det ligger därför i unionsindustrins intresse att åtgärderna bibehålls.

(201)

Ingen importör var villig att samarbeta i undersökningen.

(202)

Bristen på samarbetsvilliga importörer gjorde att kommissionen inte kunde analysera om importörerna uppvisade dåliga resultat eller inte kunde överföra prisökningar i förekommande fall.

(203)

Kommissionen noterar att importörer och leveranskedjor kan utnyttja import från många leverantörer och länder, utöver den rikliga unionstillverkningen. Förlängningen av åtgärderna syftar inte till att utesluta kinesisk import från marknaden, utan enbart till att säkerställa att denna import inte säljs till dumpade priser och därmed vållar skada.

(204)

Användarna samarbetade inte vid undersökningen. Kommissionen kunde därför inte analysera de befintliga åtgärdernas inverkan på användarnas situation.

(205)

Kommissionen noterar att den under den ursprungliga undersökningen dragit slutsatsen att de gällande åtgärderna inte har betydande negativa konsekvenser för användare och konsumenter. Visst korrosionsbeständigt stål står i allmänhet för en relativt liten andel av kostnaderna för ett byggprojekt (endast cirka 1 procent för ett tegelhus och 2 procent för en kontorsbyggnad), vilket anges i ett exempel i bilaga 13 till begäran.

(206)

På grundval av ovanstående drar kommissionen slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl rörande unionens intresse som talar emot bibehållandet av slutgiltiga antidumpningsåtgärder avseende importen av visst korrosionsbeständigt stål från Kina.

(207)

På grundval av kommissionens slutsatser om sannolikheten för återkommande dumpning, sannolikheten för återkommande skada och unionens intresse bör antidumpningsåtgärderna avseende visst korrosionsbeständigt stål från Kina bibehållas.

(208)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i det berörda landet och som tillverkats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som tillverkats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet närstående enheter till de uttryckligen nämnda företagen, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(209)

Ett företag får begära att dessa separata antidumpningstullsatser tillämpas om det senare ändrar företagsnamn. Denna begäran ska ställas till kommissionen (100). Begäran ska innehålla alla relevanta uppgifter som gör det möjligt att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(210)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura kommer att bli föremål för den antidumpningstullsats som gäller för ”all övrig import med ursprung i Kina”.

(211)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, bör medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att den påföljande tillämpningen av den lägre tullsatsen är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(212)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Denna undersökning får bland annat omfatta behovet av att avskaffa separata tullsatser och därmed införa en landsomfattande tull.

(213)

En exportör eller producent som inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa den tullnivå som för närvarande tillämpas på dennes export kan begära av kommissionen att få omfattas av antidumpningstullsatsen för samarbetsvilliga företag som inte ingick i urvalet. Kommissionen bör bevilja en sådan begäran under förutsättning att tre villkor uppfylls. Den nya exporterande producenten bör kunna styrka följande: i) företaget inte exporterade den berörda produkten till unionen under den period som användes för att fastställa tullnivån för dess export, ii) företaget inte är närstående ett företag som gjorde detta och som därför omfattas av antidumpningstullarna, och iii) företaget har exporterat den berörda produkten därefter eller har ingått ett oåterkalleligt avtalsmässigt åtagande att göra detta i betydande kvantiteter.

(214)

Alla berörda parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. De beviljades också en period inom vilken de kunde lämna synpunkter efter detta meddelande av uppgifter. Inga synpunkter inkom.

(215)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (101) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(216)

Genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/159 (102) införde kommissionen en skyddsåtgärd avseende vissa stålprodukter för en period på tre år. Skyddsåtgärden förlängdes till och med den 30 juni 2024 genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1029 (103). Den berörda produkten är en av de produktkategorier som skyddsåtgärden omfattar. När de tullkvoter som fastställts inom ramen för skyddsåtgärden överskrids skulle följaktligen både tullen över kvoten och antidumpningstullen behöva betalas för samma import. Eftersom sådan kumulation av antidumpningsåtgärder och skyddsåtgärder kan leda till en större inverkan på handeln än önskvärt beslutade kommissionen att förhindra att antidumpningstullen tillämpas samtidigt som tullsatsen över kvoten för den berörda produkten under den tid som skyddstullen gäller.

(217)

Detta innebär att om den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den berörda produkten och överstiger antidumpningstullarna enligt den här förordningen, ska endast den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 tas ut. Under den period då skyddsåtgärderna och antidumpningstullarna tillämpas samtidigt ska uppbörden av de tullar som införs i enlighet med denna förordning tillfälligt upphävas. När den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 blir tillämplig på den berörda produkten och denna tull är lägre än nivån på antidumpningstullarna i denna förordning, ska den tull över kvoten som avses i artikel 1.6 i förordning (EU) 2019/159 tas ut som ett tillägg till skillnaden mellan den tullen och de högre antidumpningstullar som införs enligt denna förordning. Uppbörden av de antidumpningstullar som inte tagits ut bör upphävas tillfälligt.

(218)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.