Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/842 av den 11 mars 2024 om återinförande av skyddsåtgärder vad gäller import av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma

(1)

Efter en skyddsåtgärdsundersökning enligt artikel 22 i GSP-förordningen offentliggjorde Europeiska kommissionen (kommissionen) den 17 januari 2019 kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/67 (2) om införande av skyddsåtgärder vad gäller import av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma som klassificeras enligt KN-nummer 1006 30 27, 1006 30 48, 1006 30 67 och 1006 30 98, genom vilken kommissionen återinförde tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på import av Indica-ris för en period av ett år följt av en gradvis minskning av tullsatsen för en period av två år (den angripna förordningen).

(2)

Konungariket Kambodja och Cambodia Rice Federation väckte talan angående den angripna förordningen vid Europeiska unionens tribunal (tribunalen).

(3)

Genom sin dom av den 9 november 2022 i mål T-246/19, Konungariket Kambodja och Cambodia Rice Federation mot kommissionen (domen), ogiltigförklarade tribunalen genomförandeförordning (EU) 2019/67 om införande av skyddsåtgärder med avseende på import av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma.

(4)

Tribunalen fann att kommissionen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning och gjort en uppenbart oriktig bedömning när den godtyckligt begränsade sin undersökning av den skada som vållats unionsindustrin till att endast omfatta kvarnar som producerar helt eller delvis slipat Indica-ris som framställts genom bearbetning av paddyris som odlats eller skördats i Europeiska unionen. Den felaktiga definitionen av unionsproducent (i domen kallat ”unionstillverkare”) innebär att även analysen av förekomsten av allvarliga störningar blir felaktig, eftersom kommissionen uteslutit en del av unionstillverkarna från bedömningen av skada.

(5)

Tribunalen fann dessutom att kommissionen inte lämnat bevisning som uppfyller beviskraven när det gäller de justeringar som gjorts inom ramen för en analys av prisunderskridande.

(6)

Tribunalen fann vidare att kommissionen åsidosatt sökandenas rätt till försvar och skyldigheten att lämna ut de viktigaste omständigheterna och övervägandena samt de uppgifter som ligger till grund för dessa. I synnerhet har kommissionen underlåtit att lämna ut de uppgifter som ligger till grund för förbruknings- och skadeindikatorerna och för prisunderskridandeanalysen och de justeringar som gjorts till följd av de berörda parternas synpunkter på dokumentet med det allmänna utlämnandet.

(7)

Enligt artikel 266 i EUF-fördraget bör institutionerna vidta de åtgärder som är nödvändiga för efterlevnad av unionsdomstolarnas domar. Om en rättsakt som antagits av institutionerna inom ramen för ett administrativt förfarande, såsom undersökningar om allmänna skyddsåtgärder enligt GSP-förordningen, ogiltigförklaras utgörs efterlevnaden av unionsdomstolens dom av att den ogiltigförklarade rättsakten ersätts av en ny rättsakt, där den rättsstridighet som konstaterats undanröjs (3).

(8)

Enligt rättspraxis kan förfarandet för att ersätta den ogiltigförklarade rättsakten återupptas vid exakt den punkt där rättsstridigheten skedde (4). Detta innebär i synnerhet att i en situation där en rättsakt som avslutar ett administrativt förfarande ogiltigförklaras, påverkar ogiltigförklarandet inte nödvändigtvis de förberedande rättsakterna, såsom i detta fall inledandet av skyddsåtgärdsförfarandet. Till exempel när en förordning om införande av allmänna skyddsåtgärder enligt GSP-förordningen genom vilken Europeiska kommissionen återinförde tullarna på import enligt Gemensamma tulltaxan för en period på tre år ogiltigförklaras, innebär detta att skyddsåtgärdsförfarandet fortfarande är öppet efter ogiltigförklarandet, eftersom den rättsakt som avslutar skyddsförfarandet inte längre ingår i unionens rättsordning (5), med undantag för om rättsstridigheten skedde i den inledande fasen.

(9)

I detta ärende ogiltigförklarade tribunalen den angripna förordningen av de skäl som anges i skälen 4–6.

(10)

Till följd av domen av den 19 januari 2023 beslutade kommissionen genom ett tillkännagivande (tillkännagivandet om återupptagande) (6) att återuppta undersökningen, varvid återupptagandet sker i det skede då rättsstridigheten inträffade.

(11)

Såsom förklaras i tillkännagivandet om återupptagande var syftet med att återuppta den ursprungliga undersökningen att till fullo åtgärda de fel som tribunalen identifierat och att bedöma om tillämpningen av reglerna, såsom de tydliggjorts av tribunalen, motiverar ett återinförande av åtgärderna, vilket skulle leda till ett återinförande av tullarna enligt Gemensamma tulltaxan på import av Indica-ris med ursprung i Kambodja enligt KN-nummer 1006 30 27, 1006 30 48, 1006 30 67 och 1006 30 98, följt av en gradvis minskning av den tillämpliga tullsatsen för den ursprungliga perioden på 3 år, dvs. mellan den 18 januari 2019 och den 18 januari 2022.

(12)

Samtidigt som tillkännagivandet om återupptagande offentliggjordes, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2023/132 (7), gav kommissionen de nationella tullmyndigheterna i uppdrag att invänta resultatet av den förnyade granskningen innan de fattar beslut om eventuella ansökningar om återbetalning av de tullar som ogiltigförklarats av tribunalen och att skjuta upp alla ansökningar om återbetalning av de ogiltigförklarade tullarna till dess att resultatet av den nya granskningen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

(13)

Kommissionen underrättade berörda parter vid återupptagandet.

(14)

Kommissionen har mottagit synpunkter från en berörd part (8).

(15)

Coceral välkomnade återupptagandet av undersökningen av import av Indica-ris med ursprung i Kambodja. Samtidigt upprepade Coceral de argument som framförts i samband med den ursprungliga undersökning som ledde fram till den angripna förordningen och angav vidare att den angripna förordningen inte gav någon fullständig överblick över marknaden för rishandeln.

(16)

Kommissionen noterade att vissa av Cocerals påståenden avsåg den föråldrade analys som gjordes i den angripna förordningen och därför inte längre var relevanta eller redan hade behandlats i den angripna förordningen av kommissionen. Undersökningsresultat i den angripna förordningen, som inte bestreds eller som bestreds men underkändes av tribunalen eller inte prövades av tribunalen och som inte var behäftade med de fel som konstaterades i domen, är fortfarande fullt giltiga (9).

(17)

Den 20 december 2023 underrättade kommissionen alla berörda parter om de ovan angivna viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den avsåg att föreslå ett återinförande av skyddsåtgärder för Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma för perioden 18 januari 2019–18 januari 2022.

(18)

Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet. Synpunkter på det slutliga utlämnandet mottogs från Cambodia Rice Federation (CRF).

(19)

Därefter sändes den 11 januari 2024 ett ytterligare förtydligande till CRF om hur volymen av den sammanlagda försäljningen i unionen beräknades. CRF lämnade inga ytterligare synpunkter på förtydligandet.

(20)

De synpunkter som lämnades av CRF har övervägts och tagits i beaktande i denna förordning där så var lämpligt.

(21)

Tribunalen fann (10) att helt eller delvis slipat Indica-ris från paddyris, oavsett om det importeras till unionen eller produceras inom unionen, har identiska fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Båda används för samma ändamål, bearbetas av samma aktörer, distribueras via liknande kanaler och konkurrerar med varandra. Dessutom skiljer konsumenterna i allmänhet inte mellan unionsprodukter och importerade produkter, utan betonar likvärdigheten mellan unionsproducerat och importerat ris. Att dessa ristyper är utbytbara, vilket bekräftas av kvarnarna, visar att de är identiska oavsett ursprung. Enligt tribunalen ska slipat eller delvis slipat Indica-ris som producerats i unionen, oavsett ursprunget till den råvara som använts vid bearbetningen, klassificeras som en likadan eller direkt konkurrerande produkt av helt eller delvis slipat Indica-ris med ursprung i Kambodja.

(22)

Mot bakgrund av denna slutsats fastställde kommissionen således att helt eller delvis slipat Indica-ris som producerats i unionen är likadant eller direkt konkurrerande med den berörda produkten, oavsett ursprunget till den råvara som använts vid bearbetningen.

(23)

I enlighet med domen bekräftade kommissionen att både unionsproducerat och importerat helt eller delvis slipat ris har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. De har samma användningsområden och säljs genom liknande eller identiska försäljningskanaler, till samma typ av kunder. Dessa kunder är antingen detaljhandlare eller bearbetningsföretag i unionen. Den berörda produkten och den likadana och direkt konkurrerande produkten benämns tillsammans produkten i fråga.

(24)

Tribunalen fann att kommissionen gjort en uppenbart oriktig bedömning när den godtyckligt begränsade sin undersökning av den skada som tillfogats unionsindustrin till att enbart omfatta kvarnar som producerar helt eller delvis slipat Indica-ris som bearbetats av paddyris som odlats eller skördats i Europeiska unionen (11).

(25)

I sin nya bedömning, och mot bakgrund av tribunalens slutsatser, ansåg kommissionen därför att unionsindustrin består av alla unionens riskvarnar som producerar Indica-ris, oavsett ursprunget till den råvara som använts vid bearbetningen.

(26)

Kort sagt definierade kommissionen i denna undersökning unionsindustrin som unionskvarnar för slipning eller bearbetning av Indica-paddyris eller råris.

(27)

Mot bakgrund av den ändrade definitionen av unionsindustrin enligt förklaringen i skäl 25 och för att erhålla de ytterligare uppgifter som ansågs nödvändiga för att göra en djupgående omprövning av unionsindustrins ekonomiska och/eller finansiella situation inledde kommissionen ett nytt stickprovsförfarande för unionsproducenter (riskvarnarna).

(28)

Kommissionen inbjöd direkt eller indirekt (genom kvarnarnas intresseorganisation) alla kända riskvarnar från unionen att delta i stickprovsförfarandet, inbegripet de som hade uteslutits från stickprovet inom ramen för den angripna förordningen, eftersom de endast bearbetade importerat paddyris eller råris med ursprung utanför EU.

(29)

Inga ytterligare unionsproducenter lämnade svar inom ramen för stickprovsförfarandet inom tidsfristen. Kommissionen bekräftade därför det ursprungliga urvalet som omfattade följande företag: Herba Riceamills, S.L., Ebro Foods, Riso Scotti SpA, Riso Viazzo och Riso Ticino. Inga parter lämnade några synpunkter på noteringen som bekräftade urvalet (12). Under 2017 producerade de fyra producenter i unionen som samarbetade fullt ut i undersökningen omkring 165 000 ton slipat och delvis slipat Indica-ris, vilket motsvarar 17,5 % av unionens sammanlagda uppskattade produktion av Indica-ris (cirka 944 000 ton). Kommissionen ansåg därför att detta urval var representativt.

(30)

För att samla in de uppgifter som saknades om råvaran med ursprung utanför EU (paddyris eller råris) utfärdade kommissionen ett reviderat frågeformulär till de riskvarnar som ingick i urvalet. Vissa riskvarnar svarade genom att lämna in det uppdaterade frågeformuläret, medan andra bekräftade de uppgifter som tidigare lämnats under den ursprungliga undersökningen.

(31)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CRF att kommissionen inte hade genomfört tribunalens dom på ett tillfredsställande sätt när det gäller att göra ett representativt urval av unionsproducenterna, bland annat att den inte gjort tillräckliga ansträngningar för att kontakta unionsproducenterna. Enligt CRF var kommissionens hela bedömning av unionsindustrins ekonomiska och/eller finansiella situation fortfarande felaktig vad gäller mikroekonomiska uppgifter och undersökningsresultat avseende de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(32)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. I enlighet med tribunalens slutsatser består unionsindustrin av alla unionskvarnar som producerar Indica-ris, oavsett ursprunget till den råvara som använts vid bearbetningen. I tillkännagivandet om återupptagande klargjorde kommissionen att den ursprungliga undersökningen återupptogs i det skede då rättsstridigheten inträffade och uppmanade alla berörda parter att ge sig till känna, lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa i frågor som rör återupptagandet av undersökningen.

(33)

Efter återupptagandet uppmanade kommissionen den 15 februari 2023 de kvarnar som ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen att se över sina svar på frågeformuläret och lämna relevanta uppgifter om sin produktion av den berörda produkten, oavsett om det Indica-ris som användes importerats eller odlats i EU (t23.000906). Kommissionen noterade att återupptagandet fick som direkt följd att det tidigare inlämnade frågeformuläret behövde uppdateras så att det beaktade ”Indica-ris som produceras med ris som råvara, oavsett om det använda riset importeras eller odlas i EU”.

(34)

Dessutom försökte kommissionen nå alla kända och okända kvarnar som producerar Indica-ris. Kommissionen tog direktkontakt med de kända kvarnar som är belägna i Förenade kungariket och Tyskland (som främst bearbetar importerat paddyris/råris), nationella intresseorganisationer för kvarnar i Italien, Spanien och Portugal och Federation of European Rice Millers och bad att dessa skulle informera sina medlemmar om det nya stickprovsförfarandet och uppmana dem att delta. Såsom nämns i det följebrev av den 17 februari 2023 (t23.000887) som skickades till de potentiellt berörda parterna var kommissionens syfte att rätta till det misstag som konstaterats av tribunalen (begränsningen av undersökningen till att endast omfatta kvarnar som producerar helt eller delvis slipat Indica-ris som bearbetats av paddyris som odlats eller skördats i EU) och därmed utvidga urvalet av unionsproducenter och inte bara ersätta de företag som redan hade tagits med i urvalet i den ursprungliga undersökningen.

(35)

Mot bakgrund av kommissionens samtliga ovan beskrivna åtgärder avvisade kommissionen CRF:s påstående att den inte gjort tillräckliga ansträngningar för att nå unionskvarnarna.

(36)

CRF hävdade vidare att företagen inte längre förfogade över tillförlitliga uppgifter, särskilt inte de specifika uppgifter som kommissionen begärt, för att kunna besvara frågeformuläret på ett korrekt sätt och att detta innebar att de befintliga uppdaterade uppgifterna för unionsproducenterna i urvalet knappast kan anses vara tillförlitliga.

(37)

Kommissionen avvisade detta påstående som ogrundat. Ingen av unionsproducenterna åberopade svårigheter med att tillhandahålla ytterligare uppgifter på grund av den tid som förflutit mellan tidpunkten för begäran och den period som omfattas av frågeformuläret. Såsom framgår av de icke-konfidentiella handlingarna kunde dessutom de kvarnar som ingick i urvalet vid behov lämna in ett reviderat frågeformulär med uppgifter om de volymer som producerats av importerat råris och paddyris.

(38)

CRF hävdade att unionsindustrin inte var samarbetsvillig, eftersom endast 17,5 % av unionsindustrin samarbetade, och att kommissionen borde ha dragit de nödvändiga slutsatserna och avslutat undersökningen.

(39)

Som svar på detta påstående uppgav kommissionen att den, eftersom det rör sig om en fragmenterad industri, ansåg att ett urval bestående av 17,5 % av den totala unionsproduktionen av den berörda produkten var tillräckligt representativt för att man skulle kunna dra slutsatser om de finansiella mikroindikatorerna för unionsindustrin. Det finns inte heller någon bestämmelse i GSP-förordningen eller i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1083/2013 (13) om förfaranderegler för att fastställa en särskild nivå för urvalets representativitet. Dessutom bearbetade tre av de fyra kvarnar som ingick i urvalet paddyris/råris som inte hade sitt ursprung i EU. Produktionsvolymen för ris med ursprung utanför EU ökade med tiden och nådde en högsta andel på 40 % för det totala urvalet. Kommissionen avvisade därför detta påstående.

(40)

CRF hävdade att ordningsföljden för kommissionens kontakter med de berörda parterna i stickprovsförfarandet ledde till en snedvridning till förmån för de företag som redan ingick i urvalet i den ursprungliga undersökningen och att det nya stickprovsförfarandet därför blev ogiltigt.

(41)

Kommissionen avvisade dessa påståenden. För det första uppmanades alla berörda parter i tillkännagivandet om återupptagande att lämna synpunkter och uppgifter till kommissionen. För det andra saknade ordningsföljden för utskicken av skrivelserna relevans för beslutet om urvalet av unionsproducenter. Detta understryks av det faktum att de skrivelser som skickades var standardbrev där parterna uppmanades att samarbeta och att lämna uppgifter. För det tredje fattades beslutet om urvalet av unionsproducenter den 8 mars 2023, långt efter det att potentiella unionsproducenter och deras intresseorganisationer hade kontaktats och uppmanats att samarbeta. Beslutet om urvalet fattades således när alla potentiellt berörda parter hade underrättats om återupptagandet och getts tillfälle att uttrycka sin avsikt att samarbeta i undersökningen.

(42)

På grundval av ovanstående avvisade kommissionen CRF:s påståenden rörande urvalet av unionskvarnar som producerar Indica-ris.

(43)

Enligt artikel 23 i GSP-förordningen ska allvarliga störningar anses föreligga om unionsproducenter försätts i en försämrad ekonomisk och/eller finansiell situation. När kommissionen undersöker om en sådan försämring föreligger ska den bland annat beakta de faktorer som anges i artikel 23 i GSP-förordningen, i den mån uppgifter är tillgängliga. Kommissionen undersökte således de relevanta faktorerna för att avgöra om riskvarnarna drabbades av allvarliga störningar.

(44)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen med hjälp av uppgifter från medlemsstaterna och importstatistik från Eurostat. Med tanke på den stora fragmenteringen av unionsindustrin och avsaknaden av aggregerade EU-omfattande uppgifter om förbrukningen av slipat ris valde kommissionen ”balansräkningsmetoden” (14). Denna metod har använts i flera år av generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling för att uppskatta unionens förbrukningen inte bara av ris utan all spannmål och oljeväxter.

(45)

På grundval av de uppgifter som kommissionen har tillgång till utvecklades förbrukningen i unionen av produkten i fråga, uttryckt i ekvivalenter slipat ris (slipade ekvivalenter) uppskattad under undersökningsperioden för Europeiska unionen (EU-28) (15), enligt följande:

Tabell 1

Förbrukning (ton)

(46)

Förbrukningen av produkten i fråga i unionen varierade något under undersökningsperioden. Förbrukningen nådde en topp regleringsåret 2015 då den var 8 % högre än i början av perioden. Förbrukningen minskade med 4 % mellan regleringsåret 2015 och regleringsåret 2016. Trots denna variation ökade förbrukningen totalt med 4 % under undersökningsperioden.

(47)

Kommissionen undersökte huruvida den berörda produkten importeras i sådana volymer och/eller till priser som orsakar eller kan orsaka allvarliga störningar för unionens producenter av likadana eller direkt konkurrerande produkter. I detta avseende analyserade kommissionen importen av den berörda produkten under undersökningsperioden (16). I tabellen nedan visas importens utveckling.

Tabell 2

Importvolym och unionsproduktion (ton)

(48)

Importvolymerna från Kambodja ökade under undersökningsperioden från cirka 164 000 ton till omkring 254 000 ton. De ökade avsevärt fram till regleringsåret 2015 och minskade sedan något, vilket sammanföll med en minskning av förbrukningen regleringsåret 2016. Trots minskningen var importen från Kambodja 55 % högre än under regleringsåret 2012.

(49)

Importvolymerna från Myanmar/Burma ökade också avsevärt under undersökningsperioden från cirka 2 000 ton till omkring 63 000 ton. Den förblev dock på en lägre nivå jämfört med importen från Kambodja. De ökade i betydande grad regleringsåret 2013 och regleringsåret 2014, följt av en liten minskning regleringsåret 2015, för att bara öka igen regleringsåret 2016, vilket ger en anmärkningsvärd trettiofaldig ökning jämfört med början av perioden.

(50)

Andelen för importen från Kambodja av den uppskattade unionsproduktionen ökade från 15 % regleringsåret 2012 till 27 % regleringsåret 2016, dvs. med 12 procentenheter. Andelen för importen från Myanmar/Burma av den uppskattade unionsproduktionen ökade från nära noll regleringsåret 2012 till 7 % regleringsåret 2016. Tendensen var ökande för båda länderna, medan den uppskattade unionsproduktionen minskade markant med 15 %. Importen från Kambodja och Myanmar/Burma ökade sin marknadsandel från 15 % regleringsåret 2012 till 34 % regleringsåret 2016, medan den uppskattade produktionen i unionen minskade markant.

(51)

Importen av den berörda produkten jämfört med den sammanlagda importen till unionen av produkten i fråga utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och importandel (ton)

(52)

Andelen för importen av den berörda produkten från Kambodja ökade med 5 % under undersökningsperioden från 38 % till 40 % med en topp på 47 % regleringsåret 2015.

(53)

Andelen för importen av den berörda produkten från Myanmar/Burma ökade tjugofaldigt under undersökningsperioden, från 0,5 % till 10 % regleringsåret 2016.

(54)

Marknadsandelen för importen från Kambodja och Myanmar/Burma, uttryckt i procent av den sammanlagda förbrukningen i unionen (se skäl 45), utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Marknadsandel

(55)

Kambodjas marknadsandel ökade från 10,9 % till 16,2 %, medan Myanmars/Burmas marknadsandel ökade från 0,1 % till 4 %. Den sammanlagda marknadsandelen nästan fördubblades under undersökningsperioden, då den ökade från 11 % till 20,2 %, och förblev konstant hög mot slutet av undersökningsperioden.

(56)

Utvecklingen av genomsnittspriset (cif vid EU:s gräns) för den produkt som importeras från Kambodja och Myanmar/Burma visar på följande tendenser:

Tabell 5

Importpriser (i euro/ton)

(57)

Importpriset för den berörda produkten med ursprung i Kambodja minskade med 6 % under undersökningsperioden, medan priset för produkten med ursprung i Myanmar/Burma minskade med 3 % under samma period. Importpriserna från Myanmar/Burma förblev genomgående lägre än priserna i Kambodja. Det kombinerade viktade genomsnittliga importpriset minskade med 11 % under undersökningsperioden.

(58)

Importpriset för den berörda produkten var lägre än försäljningspriset i unionen för den likadana och direkt konkurrerande produkten under undersökningsperioden. Skillnaden mellan importpriset från Kambodja och unionsindustrins försäljningspris ökade från 17 % under regleringsåret 2012 till 30 % under regleringsåret 2016, medan skillnaden mellan importpriset från Myanmar/Burma och unionsindustrins försäljningspris ökade från 41 % under regleringsåret 2012 till 49 % under regleringsåret 2016. Eftersom konsumenterna i allmänhet inte gör någon åtskillnad mellan olika ursprung för Indica-ris är skillnaden mellan priserna i Kambodja och Myanmar/Burma respektive priserna från unionens riskvarnar (se skäl 98) tillräckligt betydande när det gäller trycket från importen från Kambodja och Myanmar/Burma på unionens priser.

(59)

Sammanfattningsvis ökade importen från Kambodja avsevärt i absoluta tal (55 %, se skäl 47) samt i fråga om marknadsandel, med + 5,3 procentenheter (från 10,9 % till 16,2 %, se skäl 54) under undersökningsperioden. Även om importvolymen (se skäl 51) minskade regleringsåret 2016 jämfört med regleringsåret 2015 (från 298 717 ton till 253 867 ton) förblev den betydligt högre än importvolymen i början av undersökningsperioden (163 786 ton). Dessutom minskade importpriset för den berörda produkten betydligt från 588,4 till 552,2 euro/ton (se tabell 5 i skäl 56) under undersökningsperioden. Detta importpris var lägre än både unionsindustrins försäljningspris och dess produktionskostnad under hela undersökningsperioden (se skäl 78). När det gäller stora volymer och höga priser utövade importen av Indica-ris med ursprung i Kambodja således ett tryck på unionens riskvarnars ekonomiska resultat under undersökningsperioden.

(60)

Importen från Myanmar/Burma ökade exponentiellt i absoluta tal (3 027 %, se skäl 47) samt i fråga om marknadsandel, med +3,9 procentenheter (från 0,1 % till 4,0 %, se skäl 54) under undersökningsperioden. Även om importvolymen (skäl 51) minskade något regleringsåret 2015 jämfört med regleringsåret 2014 (från 52 689 ton till 35 958 ton) skedde en återhämtning regleringsåret 2016 med 62 808 ton, vilket var 30 gånger högre än importvolymen i början av undersökningsperioden (2 075 ton). Dessutom minskade importpriset för den berörda produkten betydligt, från 428,8 till 413,9 euro/ton (se tabell 5 i skäl 56) under undersökningsperioden. Även importpriset från Myanmar/Burma var betydligt lägre än både unionsindustrins försäljningspris och dess produktionskostnad under hela undersökningsperioden (se skäl 78) och rentav lägre än importpriset från Kambodja. Trots den minskade importvolymen av Indica-ris med ursprung i Myanmar/Burma utövade den, med tanke på den kraftiga ökningen, också ett tryck på det ekonomiska resultatet för unionens riskvarnar under undersökningsperioden.

(61)

Analysen är densamma när verkningarna av importen från Myanmar/Burma och Kambodja betraktas tillsammans. Både när det gäller volymer och priser utövade importen av Indica-ris med ursprung i Kambodja och Myanmar/Burma således ett tryck på unionens riskvarnars ekonomiska resultat under undersökningsperioden.

(62)

Vissa faktorer, däribland marknadsandel, produktion, import och importpriser, hämtades från makrostatistiska uppgifter, medan andra (såsom produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, försäljningspriser, produktionskostnader, lönsamhet, sysselsättning och lager för de kvarnar som ingick i urvalet) byggde på svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet.

(63)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under undersökningsperioden:

Tabell 6

Unionsindustrins förbrukning och marknadsandel

(64)

Trots att förbrukningen i unionen ökade med 4 % mellan regleringsåret 2012 och regleringsåret 2016 minskade unionsindustrins marknadsandel betydligt, från 71,4 % till 59,6 % (– 17 %). Unionsindustrin kunde därför inte dra full nytta av den ökade förbrukningen i unionen förrän regleringsåret 2015 och dess marknadsandel minskade ytterligare under regleringsåret 2016.

(65)

Den uppskattade produktionen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 7

Produktion (slipade ekvivalenter, ton)

(66)

Den uppskattade unionsproduktionen minskade avsevärt, med 15 % i relativa tal och med 167 501 ton i absoluta tal, från 1 111 772 ton till 944 271 ton, under undersökningsperioden.

(67)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CRF att uppgifterna om produktionen inte tog hänsyn till lager av paddyris och råris eller annan användning för paddyris eller råris, och CRF ifrågasatte därför tillförlitligheten hos uppgifterna om produktionen.

(68)

Kommissionen tog i själva verket inte hänsyn till lager vid uppskattningen av unionsproduktionen, vilket framgår av tabell 7. Syftet med detta tillvägagångssätt var emellertid inte att fastställa en exakt produktionsvolym, utan snarare att visa utvecklingen. Den negativa tendens som kan ses i tabell 7 bekräftas ytterligare av utvecklingen av produktionsvolymen i tabell 8, såsom rapporterats av en unionsproducent som ingick i urvalet. I sin uppskattning utgick kommissionen från att allt som skördats under ett visst regleringsår slipats under samma år, och i denna teoretiska beräkning har både begynnelse- och slutlagren av råvaran eliminerats från ekvationen. Kommissionen anser att den metod som används för att uppskatta den totala unionsproduktionen är lämplig och att en liten ökning eller minskning av lagervolymerna av den obearbetade råvaran under regleringsåret inte skulle ha ändrat utvecklingen av produktionen under perioden.

(69)

När det gäller ett eventuellt avdrag av paddyris för andra användningsområden från den beräknade produktionen kände kommissionen inte till någon annan potentiell användning av paddyris eller råris, utöver utsädet som den drog av i sin beräkning. CRF underbyggde inte heller sitt påstående om annan möjlig användning och på vilket sätt de uppgifter som kommissionen använde skulle vara oriktiga. Påståendet avvisas därför.

(70)

Den produktionskapacitet som de unionsproducenter som ingick i urvalet har för den berörda produkten uppvisade också en nedåtgående trend. Den minskade med 10 % under undersökningsperioden.

Tabell 8

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(71)

Kapacitetsutnyttjandet för den berörda produkten minskade från 60,3 % till 54,3 %.

(72)

Lagernivåerna hos de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under undersökningsperioden:

Tabell 9

Lager (ton)

(73)

Utgående lager ökade, även om de fluktuerade, med 62 % under undersökningsperioden, från 12 378 ton till 20 002 ton. Unionsindustrin kunde inte minska volymen av utgående lager trots den ökande efterfrågan (se skäl 45) till följd av de konkurrerande låga priserna på import från Kambodja och Myanmar/Burma. Utgående lager uttryckt i procent av produktionen ökade också med 80 % under undersökningsperioden.

(74)

Försäljningsvolymerna hos de unionsproducenter som ingick i urvalet utvecklades på följande sätt under undersökningsperioden:

Tabell 10

Försäljningsvolym (ton)

(75)

Unionsproducenternas försäljningsvolym i unionen till icke-närstående kunder minskade med 13 %. Den sammanlagda försäljningen i unionen för hela industrin följer en något annorlunda trend men slutar med samma resultat (dvs. en minskning med 13 %).

(76)

Efter det slutliga utlämnandet av uppgifter hävdade CRF att kommissionen inte hade redogjort för hur den beräknat unionsproducenternas totala försäljningsvolym och inte hade lämnat ut källuppgifter.

(77)

Som svar på detta påstående bekräftade kommissionen för CRF per e-post den 11 januari 2024 att alla underliggande uppgifter som kommissionen använt för att fastställa de makroekonomiska indikatorerna redan hade gjorts tillgängliga för alla berörda parter den 30 oktober 2023 i de icke-konfidentiella handlingarna (t23.005068) och, efter att vissa synpunkter inkommit, i en andra version den 20 december 2023 (t23.006965). På grundval av uppgifterna i de två ovannämnda ärendehandlingarna beräknade kommissionen försäljningen i unionen genom att dra av importvolymen från tredjeländer från den totala förbrukningen i unionen.

(78)

De viktade genomsnittliga försäljningspriserna per enhet som riskvarnarna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under undersökningsperioden:

Tabell 11

Försäljningspris, produktionskostnad och lönsamhet

(79)

Produktionskostnaden för de riskvarnar som ingick i urvalet ökade avsevärt under undersökningsperioden, med 6 % regleringsåret 2015 och 13 % regleringsåret 2016.

(80)

Priserna per enhet för riskvarnarna i urvalet ökade med 11 % under undersökningsperioden. Samtidigt ökade produktionskostnaden med 13 % under samma period. Unionsindustrin kunde inte höja sina priser i enlighet med de ökade produktionskostnaderna och blev därmed förlustbringande i slutet av undersökningsperioden.

(81)

Unionsindustrins lönsamhet varierade under undersökningsperioden, med en början med nollresultat regleringsåret 2012, ökade sedan och nådde en topp på 5,6 % regleringsåret 2014 och gick nedåt och nådde – 1,2 % regleringsåret 2016 (se skäl 78). Denna trend kan förklaras av det faktum att unionsindustrin inte kunde höja sina priser för att i tillräcklig utsträckning täcka kostnadsökningarna, vilket framgår av tabellen ovan.

(82)

Sysselsättningen utvecklades på följande sätt under undersökningsperioden:

Tabell 12

Sysselsättning

(83)

Det totala antalet anställda minskade med 30 % under undersökningsperioden.

(84)

Kommissionen har inga bevis för konkurser under undersökningsperioden när det gäller unionsproducenter.

(85)

Under undersökningsperioden försämrades unionsindustrins situation både ekonomiskt och finansiellt.

(86)

Unionsindustrin kunde inte dra nytta av den totala ökningen på 4 % av förbrukningen och förlorade 17 % av sin marknadsandel. Samtidigt ökade marknadsandelen med 5,3 % för importen från Kambodja respektive med 3,9 % för importen från Myanmar/Burma. I absoluta tal minskade unionsindustrins marknadsandel från 71,4 % regleringsåret 2012 till 59,6 % regleringsåret 2016. Produktionen, försäljningsvolymen, kapacitetsutnyttjandet och sysselsättningen minskade genomgående. Lagren ökade också till följd av trycket från importen av Indica-ris från Kambodja och Myanmar/Burma till priser som till och med var lägre än produktionskostnaderna för unionens riskvarnar.

(87)

Produktionen i unionen minskade med 15 %. De ekonomiska svårigheterna uppstod därför främst i form av minskad försäljningsvolym och pristrycket från importen från Kambodja och Myanmar/Burma. Unionsindustrins produktionskostnader ökade snabbare än ökningen av dess försäljningspris. Regleringsåret 2016 gjorde unionens riskvarnar förluster på grund av betydande volymer av lågprisimport från Kambodja och Myanmar/Burma. Unionens riskvarnar var tvungna att sälja under produktionskostnaden för att konkurrera på marknaden.

(88)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin drabbades av en försämring av sin ekonomiska och finansiella situation i den mening som avses i artikel 23 i GSP-förordningen.

(89)

Efter utlämnandet av uppgifter lämnade CRF synpunkter på tillförlitligheten hos vissa faktorer, särskilt när det gäller marknadsandel, total försäljning i unionen, försäljningspriser och lönsamhet, eftersom nya uppgifter som samlats in för den återupptagna undersökningen avvek från eller visade på en annan tendens än de ekonomiska faktorerna i den angripna förordningen.

(90)

Kommissionen ansåg att dessa jämförelser var irrelevanta och avvisade därför dessa synpunkter, eftersom den angripna förordningen, såsom förklaras i skäl 8, ogiltigförklarades av tribunalen. Eftersom definitionen av den berörda produkten och därmed unionsindustrin skilde sig åt i de två undersökningarna, är de uppgifter som användes för att fastställa de olika ekonomiska faktorerna också olika och därför inte jämförbara. Under alla omständigheter var den relevanta rättsliga prövningen i den återupptagna undersökningen inte att fastställa den ekonomiska situationen för unionskvarnar som producerar Indica-ris jämfört med unionskvarnarna i den ursprungliga förordningen, utan att fastställa huruvida unionsproducenterna enligt definitionen i skäl 26 har drabbats av ekonomiska svårigheter eller inte.

(91)

När kommissionen hade fastställt att unionens riskvarnar hade drabbats av en försämring av sin ekonomiska och finansiella situation i den mening som avses i artikel 23 i GSP-förordningen, undersökte kommissionen huruvida det fanns ett orsakssamband mellan importen av den berörda produkten, å ena sidan, och de allvarliga störningarna för unionens riskvarnar, å andra sidan. Kommissionen analyserade också om de allvarliga störningarna inte kunde tillskrivas andra faktorer än importen från Kambodja och Myanmar/Burma.

(92)

Tabellen och diagrammen nedan visar tydligt ett tidsmässigt samband mellan utvecklingen av importen från Kambodja och unionsindustrins situation, vilket demonstreras av en betydande förlust av marknadsandelar, vilket orsakade allvarliga störningar för unionens riskvarnar.

Tabell 13a

Marknadsandel

Diagram 1a

Utvecklingen av marknadsandelen (i procent)

Diagram 2a

Utvecklingen av marknadsandelen (i ton)

(93)

Totalt sett ökade importvolymen från Kambodja med över 90 000 ton under undersökningsperioden. Denna ökning av importen från Kambodja var betydligt större än ökningen av förbrukningen på unionsmarknaden (som endast uppgick till 62 000 ton, vilket motsvarar en ökning på + 4 %) och hindrade unionsindustrin från att öka sin försäljningsvolym i takt med den ökade förbrukningen.

(94)

Även tabellen och diagrammen nedan visar tydligt ett tidsmässigt samband mellan utvecklingen av importen från Myanmar/Burma och unionsindustrins situation, vilket återigen demonstreras av en betydande förlust av marknadsandelar, vilket orsakade allvarliga störningar för unionens riskvarnar.

Tabell 13b

Marknadsandel

Diagram 1b

Utvecklingen av marknadsandelen (i procent)

Diagram 2b

Utvecklingen av marknadsandelen (i ton)

(95)

Importvolymen från Myanmar/Burma ökade med omkring 60 000 ton under undersökningsperioden. Denna ökning av importen från Myanmar/Burma motsvarade i det närmaste ökningen av förbrukningen på unionsmarknaden (som endast uppgick till sammanlagt 62 000 ton, vilket motsvarar en ökning på 4 %) och hindrade unionsindustrin från att öka sin volym i takt med den ökade förbrukningen.

(96)

Ökningen av Kambodjas marknadsandel med 5,3 procentenheter och Myanmar/Burmas marknadsandel med 3,9 procentenheter sammanföll med en minskning av unionsindustrins marknadsandel med 11,8 procentenheter, från 71,4 % regleringsåret 2012 till 59,6 % regleringsåret 2016. Lågprisimportens ökade marknadsandel uppkom därför på bekostnad av unionsindustrin.

(97)

Såsom förklarats i skälen 45 och 92-96 sammanföll ökningen av förbrukningen mot slutet av undersökningsperioden med en ännu större och betydande ökning av importen av den berörda produkten från både Kambodja och Myanmar/Burma. Denna kraftiga ökning av lågprisimporten, som drog fördel av den ökande förbrukningen, mättade unionsmarknaden och minskade marknadsandelen för unionens riskvarnar, som inte kunde konkurrera med importpriser som var ännu lägre än deras produktionskostnader.

(98)

Ökningen av importen berodde i själva verket på de låga priserna. Importpriset för den berörda produkten var konstant lägre än det genomsnittliga försäljningspriset för den likadana och direkt konkurrerande produkten under undersökningsperioden. Dessutom var det genomsnittliga importpriset också betydligt lägre än den genomsnittliga produktionskostnaden för unionens riskvarnar under hela undersökningsperioden. Tabellen nedan visar den detaljerade prisskillnaden mellan importpriset från Kambodja och Myanmar/Burma och unionsindustrins försäljningspris och produktionskostnad:

Tabell 14

Pris- och kostnadsjämförelse

(99)

Skillnaden mellan importpriset från Kambodja och unionsindustrins försäljningspris ökade från 17 % regleringsåret 2012 till 30 % regleringsåret 2016, medan skillnaden mellan importpriset för Myanmar/Burma och unionsindustrins försäljningspris ökade från 41 % regleringsåret 2012 till 49 % regleringsåret 2016. Därför förhindrade lågprisimporten från de berörda länderna väsentliga prisökningar. Till följd av detta kunde unionens riskvarnar inte höja sina försäljningspriser tillräckligt för att täcka sina produktionskostnader under regleringsåret 2016, vilket satte större tryck på deras ekonomiska resultat och därmed blev de förlustbringande i slutet av undersökningsperioden.

(100)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det finns ett orsakssamband mellan importen från de berörda länderna och de allvarliga störningarna för unionsindustrin.

(101)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade CRF att kommissionen grundat sitt fastställande av att allvarliga störningar förelåg på en sammantagen bedömning av volym- och priseffekterna av importen av ris från Kambodja och Myanmar/Burma.

(102)

Kommissionen ansåg att den i det slutliga utlämnandet av uppgifter noggrant undersökt volym- och priseffekterna av importen av ris från Kambodja och Myanmar/Burma både separat och sammantaget. För tydlighetens skull såg kommissionen dock över sina slutsatser för att tydligt särskilja verkningarna av importen från Kambodja från importen från Myanmar/Burma. I detta syfte skickade kommissionen den 29 januari 2024 ett ytterligare partiellt utlämnande av uppgifter (det ytterligare partiella utlämnandet) till CRF, som var begränsat till resultatet av bedömningen av de allvarliga störningarna för unionsindustrin (avsnitt 3 i förordningen) och erbjöd möjlighet att inkomma med synpunkter.

(103)

Efter det ytterligare partiella utlämnandet ansåg CRF att kommissionen för det första hade underlåtit att göra en separat bedömning av volym- och priseffekterna på unionsmarknaden av importen från Kambodja, och att kommissionen för det andra borde ha lämnat ut det andra dokumentet med det allmänna utlämnandet i sin helhet och inte bara resultatet av den nya bedömningen av unionsindustrin.

(104)

När det gäller påståendet om den sammantagna bedömningen avvisade kommissionen CRF:s påstående, för det första eftersom kommissionen hade analyserat volym- och priseffekterna på unionsmarknaden av importen från Kambodja separat från importen från Myanmar/Burma, för det andra eftersom CRF inte underbyggt varför och på vilket sätt kommissionen hade underlåtit att göra en korrekt individuell analys, med tanke på att alla individuella indikatorer fanns med.

(105)

När det gäller den andra delen av CRF:s påstående, avseende ett nytt fullständigt andra dokument med det allmänna utlämnandet av uppgifter, ansåg kommissionen, som svar på CRF:s synpunkt rörande avsaknaden av en separat analys av importen från Kambodja respektive Myanmar/Burma, att det för tydlighetens skull var lämpligt att endast göra ett andra utlämnande av den del som berörs av CRF:s påstående om den sammantagna bedömningen, eftersom den individuella analysen för Kambodja respektive Myanmar/Burma tydligt framgår, med avseende på unionsproducenternas försämrade ekonomiska och/eller finansiella villkor.

(106)

Kommissionen drog särskilt slutsatsen att importen från Kambodja jämfört med Myanmar/Burma var betydande till sin volym, nådde en högre marknadsandel och prissattes lägre än unionsproducenternas slipade Indica-ris. Även om importen från Myanmar/Burma var mindre till sin volym än importen från Kambodja, skedde den till ännu lägre priser än Kambodjas. Det står således klart att båda importkällorna, bedömda antingen i kombination eller separat, orsakade de allvarliga störningarna för unionsproducenterna.

(107)

CRF hävdade att kommissionen i sitt slutliga utlämnande borde ha tillhandahållit en analys av prisunderskridandet. CRF begärde därför att kommissionen skulle tillhandahålla ett ytterligare slutligt utlämnande med den analys av prisunderskridandet som saknades.

(108)

Kommissionen erinrade om att det i artikel 22.1 i GSP-förordningen inte krävs någon analys av prisunderskridandet och att artikeln endast avser import ”i sådana mängder och/eller till sådana priser” som orsakar allvarliga störningar för unionsproducenterna av likadana och direkt konkurrerande produkter.

(109)

Vidare medgav tribunalen i punkt 113 i domen uttryckligen att GSP-förordningen inte föreskriver någon uttrycklig skyldighet att analysera prisunderskridandet eller någon beräkningsmetod för att fastställa importens verkningar. Tribunalen drog i punkt 115 i domen slutsatsen att det finns flera analysmetoder för att undersöka huruvida villkoren i artiklarna 22 och 23 i GSP-förordningen är uppfyllda och att kommissionen har ett visst utrymme för skönsmässig bedömning när den väljer vilken beräkningsmetod som används för att kontrollera om dessa villkor är uppfyllda.

(110)

I linje med ovanstående beslutade kommissionen i denna återupptagna undersökning att inte analysera prisunderskridandet utan att jämföra prisutvecklingen för den berörda produkten och den likadana och direkt konkurrerande produkten och unionsproducenternas produktionskostnad. Kommissionen ansåg att analysen av pris- och kostnadsjämförelsen i tabell 14 är en lämplig metod för att bedöma de allvarliga störningarna för unionsproducenterna. Påståendet att en analys av prisunderskridandet skulle vara nödvändig avvisas därför.

(111)

Kommissionen bedömde också om andra faktorer kan ha bidragit till de allvarliga störningar som unionens riskvarnar har drabbats av. Kommissionen undersökte särskilt inverkan av importen från tredjeländer på den ekonomiska och finansiella försämringen för unionens riskvarnar.

(112)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 15

Import från övriga tredjeländer

(113)

Importen från alla tredjeländer (som står för 50 % av den sammanlagda importen av den berörda produkten till unionen) utom de berörda länderna, ökade med 19 % under undersökningsperioden i absoluta tal och ökade sin marknadsandel med 2,6 % (procentsatser baserade på uppgifter för slipade ekvivalenter).

(114)

Även om minskningen av unionens marknadsandelar delvis kan förklaras av import från övriga tredjeländer är ökningen av marknadsandelen för importen från dessa övriga tredjeländer med 2,6 procentenheter (från 17,6 % till 20,2 %), även sammantaget, lägre än ökningen av marknadsandelen för Kambodja, med 5,3 procentenheter (från 10,9 % till 16,2 %) och Myanmar/Burma, med 3,9 procentenheter (från 0,1 % till 4,0 %) (se tabell 4).

Diagram 3

Pris- och kostnadsjämförelse

(115)

Efter en detaljerad analys av importen från tredjeländer konstaterade kommissionen att de största exportländerna, t.ex. Thailand, Indien och Pakistan (motsvarande 41 % av den totala importen av Indica-ris till unionen under undersökningens sista år), har betydligt högre genomsnittliga priser för den berörda produkten jämfört med importen från Kambodja och Myanmar/Burma samt unionens försäljningspriser. Importen från dessa stora exportländer orsakar därför inte några allvarliga störningar för unionsproducenterna.

(116)

Prisskillnaden mellan importen från alla tredjeländer och importen från Kambodja och Myanmar/Burma stärker också slutsatsen att lägre priser i betydande importvolymer gjorde det möjligt för Myanmar/Burma och Kambodja att snabbt öka sin export till unionen under undersökningsperioden, vilket medförde allvarliga ekonomiska och finansiella störningar för unionens riskvarnar. Kommissionen konstaterar att Kambodja, Myanmar/Burma, Thailand, Indien och Pakistan stod för mellan 89 % och 92 % av den totala importen under undersökningsperioden. Såsom anges i skäl 51 stod dock den sammanlagda volymen av importen från Kambodja för en andel på omkring 42 % av den totala importen under hela undersökningsperioden. Myanmar/Burmas andel motsvarar 6,5 %.

(117)

Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att även om importen från alla tredjeländer i begränsad utsträckning kan ha bidragit till den ekonomiska försämringen för unionsindustrin, försvagade den inte det orsakssamband som fastställts med importen från Kambodja eller Myanmar/Burma.

(118)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade CRF att hela analysen av orsakssambandet blir felaktig eftersom det inte gjorts någon analys av Japonica-risets inverkan på de unionskvarnar som producerar Indica-ris. Vidare hävdade CRF att riskvarnarna använder samma maskiner för att producera Indica- respektive Japonica-ris och att det är ett faktum att kvarnarna lätt kan ställa om sin produktion mellan de två ristyperna, och att kommissionen borde tillhandahålla en kompletterande analys av marknaden för Japonica-ris med en bedömning av produktionsvolym, utnyttjandekapacitet, vinst och sysselsättning.

(119)

Kommissionen noterade att CRF inte underbyggde påståendet att kommissionen borde ha kompletterat sin analys av orsakssambandet med en bedömning av marknaden för Japonica-ris. Utöver sitt påstående lade CRF inte fram någon bevisning för att utvecklingen av marknaden för slipat Japonica-ris är relevant för den ekonomiska situationen för unionsproducenterna av slipat Indica-ris. Även om det kan antas att kvarnarna lätt kan ställa om sin produktion mellan Indica-ris och Japonica-ris visar de uppgifter som kommissionen undersökt att ingen anpassning ägt rum eftersom unionsindustrin drabbades av allvarliga störningar till följd av importen av Indica-ris. Trots att produktionen av Japonica-ris ökade under regleringsåren 2015 och 2016, efter en nedgång under regleringsåren 2012–2014, försvagade således denna utveckling inte orsakssambandet mellan importen av Indica-ris och de allvarliga störningar som konstaterats. Påståendet avvisas därför som ogrundat.

(120)

CRF hävdade att det inte fanns något tidsmässigt samband mellan utvecklingen av importen och försämringen av unionsindustrins lönsamhet från 2015/2016 till 2016/2017.

(121)

Kommissionen konstaterade att CRF hade valt ut ett år från undersökningsperioden och presenterade det lösryckt ur sitt sammanhang. När allvarliga störningar bedöms undersöks dock utvecklingen under flera på varandra följande år, i enlighet med artikel 10.1 c i delegerad förordning (EU) nr 1083/2013. Endast trender och sambandet mellan trender under en sådan längre period kan ge en tillförlitlig bild av allvarliga störningar och deras orsaker. Genom att studera utvecklingen under hela undersökningsperioden blir det möjligt för den undersökande myndigheten att inte vilseledas av avvikande värden, såsom det värde som CRF grundade sig på i sitt argument.

(122)

Kommissionen visade dessutom att om man betraktar utvecklingen under hela undersökningsperioden är det uppenbart att importen från Kambodja har ökat med över 50 % sedan regleringsåret 2014 (se tabell 2 i förordningen) och dess marknadsandel har ökat med nästan 5 procentenheter. Samtidigt uppvisade alla viktiga indikatorer för unionsindustrins tillstånd betydande minskningar (se skäl 66 om produktion, skäl 71 om kapacitetsutnyttjande, skäl 82 om sysselsättning och skäl 75 om försäljning). Kommissionen har därför tydligt fastställt det tidsmässiga sambandet mellan ökningen av importen från Kambodja och marknadsandelarna och unionsindustrins försämrade situation. Påståendet avvisas därför.

(123)

Kommissionen har fastställt att det finns ett orsakssamband mellan de allvarliga störningarna för unionsindustrin och importen från båda länderna var för sig, dvs. från Kambodja respektive Myanmar/Burma. Kommissionen har också bedömt andra faktorer, särskilt importen från övriga tredjeländer, som kan ha bidragit till dessa störningar. I detta avseende konstaterade kommissionen att importen från tredjeländer inte försvagade orsakssambandet, vilket innebär att det fortfarande finns ett verkligt orsakssamband mellan importen från Kambodja och Myanmar/Burma och de allvarliga störningarna för unionens riskvarnar. Följaktligen konstaterade kommissionen att en eventuell inverkan av ovannämnda faktor på situationen för unionens riskvarnar inte försvagar sambandet mellan importvolymen, särskilt från Kambodja, och priserna från Kambodja och Myanmar/Burma och de allvarliga störningar som åsamkats unionens riskvarnar.

(124)

Efter det slutliga utlämnandet hävdade CRF att kommissionen hade underlåtit att lämna ut alla de viktigaste omständigheter och överväganden som tribunalen ålagt kommissionen att lämna ut, vilket innebar att dess rätt till försvar åsidosattes.

(125)

Kommissionen avvisade detta påstående som ogrundat. Kommissionen lämnade uppgifter om alla de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka den drog slutsatsen att Indica-ris importerades från Kambodja och Myanmar/Burma i volymer och till priser som orsakade allvarliga störningar för unionsindustrin och att skyddsåtgärder följaktligen är motiverade. Genom en notering till ärendehandlingarna av den 30 oktober 2023 lämnade kommissionen ut alla uppgifter och den metod som den använde för att beräkna förbruknings- och skadeindikatorerna. Vidare ändrade kommissionen noteringen till följd av CRF:s inledande synpunkter på den och gjorde den tillgänglig på nytt i ändrad form vid tidpunkten för det slutliga utlämnandet av uppgifter. Dessutom förlängde kommissionen, i enlighet med CRF:s begäran, tidsfristen för att lämna synpunkter på det slutliga utlämnandet, från den 3 januari 2024 till den 8 januari 2024, vilket gav CRF ytterligare fem dagar utöver de lagstadgade fjorton kalenderdagarna för att inkomma med synpunkter. När det gäller beräkningarna av prisunderskridandet beslutade kommissionen, såsom förklaras i skälen 107–109, att inte göra någon beräkning av prisunderskridandet, varför det inte krävdes något utlämnande av uppgifter i detta avseende. Kommissionen anser därför att parternas rätt till försvar respekterades och CRF:s påstående om motsatsen avvisas.

(126)

CRF hävdade vidare att de åberopade flera andra grunder vid tribunalen som inte bemöttes och därför inte heller underkändes av tribunalen, vilket visade på ytterligare rättsstridigheter i kommissionens ursprungliga bedömning. Enligt CRF innebär det faktum att dessa grunder inte bemöttes av tribunalen att kommissionens nuvarande bedömning fortfarande är felaktig.

(127)

Kommissionen avvisade detta påstående som ogrundat, särskilt eftersom CRF inte förklarade och underbyggde hur de påståenden man hade framfört inför tribunalen var relevanta för den aktuella undersökningen.

(128)

Eftersom vissa av de synpunkter från CRF som mottogs efter det slutliga utlämnandet ledde till en ändring av kommissionens sammantagna bedömning skickade kommissionen den 28 januari 2024 ett ytterligare partiellt utlämnande av uppgifter till CRF och gjorde det tillgängligt för alla berörda parter. Endast CRF lämnade ytterligare synpunkter på det ytterligare partiella utlämnandet av uppgifter, och de har behandlats i skälen 102–105.

(129)

Slutsatsen är att Indica-ris från Kambodja och Myanmar/Burma importerades i volymer och till priser som orsakade allvarliga störningar för unionsindustrin och följaktligen att skyddsåtgärder är motiverade.

(130)

Enligt artikel 22 i GSP-förordningen bör tullarna i Gemensamma tulltaxan på 175 euro/ton därför bekräftas och återinföras för perioden 18 januari 2019–18 januari 2020, följt av en gradvis sänkning under år 2 (150 euro/ton) och år 3 (125 euro/ton).

(131)

Kommissionen anser att analysen och slutsatserna från denna undersökning till fullo åtgärdar de fel som konstaterats av tribunalen och anser att tillämpningen av reglerna, såsom de klargjorts av tribunalen, motiverar att åtgärderna återinförs.

(132)

Kommissionen bekräftar, såsom anges i den angripna förordningen, att skyddsåtgärderna gradvis bör liberaliseras under denna period. GSP-förordningens främsta syfte är att bidra till utvecklingsländernas ansträngningar att minska fattigdomen och främja gott styre och hållbar utveckling genom att hjälpa dem bland annat att skapa sysselsättning, främja industrialisering och öka sina inkomster genom internationell handel. Den särskilda ordningen ”Allt utom vapen”, som föreskrivs i GSP-förordningen, hjälper världens fattigaste och svagaste länder att dra fördel av handelsmöjligheter. Dessa länder delar i stor utsträckning en liknande ekonomisk profil. De är utsatta på grund av en låg och icke diversifierad exportbas och erhåller därför ett visst skydd enligt GSP-förordningen, t.ex. befrielse från gradering av produkter och från tillämpningen av automatiska skyddsåtgärder.

(133)

Kommissionen bekräftar därför att en gradvis minskning av tullsatsen under en period av tre år, som anges nedan, i princip är berättigad för förmånstagarna inom initiativet ”Allt utom vapen”.

(134)

En gradvis minskning är också tillräcklig för att motverka försämringen av unionens riskvarnars ekonomiska och/eller finansiella situation.

(135)

Kommissionen anser därför att det är lämpligt att återinföra följande tull för en period på 3 år.

(136)

Eftersom kommissionen har bekräftat att tullarna bör fortsätta att gälla för import från Kambodja och Myanmar/Burma under perioden 18 januari 2019–18 januari 2022, bör tullmyndigheterna avslå alla ansökningar om återbetalning.

(137)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för allmänna tullförmåner som avses i artikel 39.3 i GSP-förordningen.