Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/100 av den 20 januari 2025 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1036

(1)

Genom förordning (EG) nr 1136/2006 (2) införde rådet antidumpningstullar på import av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina (de ursprungliga åtgärderna). Den undersökning som ledde till införandet av de ursprungliga åtgärderna kallas nedan den ursprungliga undersökningen.

(2)

Genom förordning (EU) nr 796/2012 (3) återinförde rådet, efter en översyn vid giltighetstidens utgång, de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av spakmekanismer med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina).

(3)

Genom förordning (EU) 2018/1684 (4) återinförde Europeiska kommissionen, efter en översyn vid giltighetstidens utgång (den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång), de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna på import av spakmekanismer med ursprung i Kina.

(4)

De antidumpningstullar som för närvarande är i kraft på import från den exporterande producent som ingick i urvalet uppgår till 27,1 %, samtidigt som en tullsats på 47,4 % tillämpas på import från alla övriga företag i Kina.

(5)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart kommer att löpa ut (5) mottog Europeiska kommissionen (kommissionen) en begäran om översyn enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(6)

Begäran om översyn ingavs den 8 augusti 2023 av Lever Arch Mechanism Manufacturers Association (sökanden) såsom företrädare för unionsindustrin för spakmekanismer, i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Begäran om översyn grundades på påståendet att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till att dumpningen återkommer och till att skadan för unionsindustrin återkommer.

(7)

Efter samråd med den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen slog kommissionen fast att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en översyn vid giltighetstidens utgång och inledde därför den 8 november 2023 en sådan översyn beträffande import till unionen av spakmekanismer med ursprung i Kina (det berörda landet) på grundval av artikel 11.2 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (6) (tillkännagivandet om inledande).

(8)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2022–30 september 2023 (översynsperioden). Undersökningen av de utvecklingstrender som är relevanta för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2020 till och med slutet av översynsperioden (skadeundersökningsperioden).

(9)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Dessutom informerade kommissionen uttryckligen sökanden, de kända producenterna i Kina och de kinesiska myndigheterna samt kända importörer och användare om inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och uppmanade dem att delta.

(10)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(11)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(12)

I tillkännagivandet om inledande angavs det att kommissionen planerade ett stickprovsförfarande för unionsproducenter, men efter att ha kontaktat alla kända producenter av den likadana produkten i unionen mottog kommissionen endast uppgifter från två unionsproducenter. Kommissionen uppmanade därför dessa båda unionsproducenter att fylla i frågeformuläret för unionsproducenter.

(13)

I tillkännagivandet om inledande angavs det att kommissionen planerade ett stickprovsförfarande för icke-närstående importörer, men det inkom inga uppgifter från sådana importörer inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande. En icke-närstående importör/handlare gav sig till känna som berörd part inom tidsfristen. Kommissionen beslutade att ett stickprovsförfarande inte var nödvändigt och uppmanade den enda icke-närstående importör/handlare som gett sig till känna att fylla i frågeformuläret för importörer.

(14)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen. Inga svar inkom.

(15)

Frågeformulär för unionsproducenter och för importörer, användare och producenter i Kina gjordes tillgängliga online samma dag som undersökningen inleddes (7).

(16)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(17)

Kommissionen uppmanade de två unionsproducenterna och en icke-närstående importör som gett sig till känna efter inledandet att fylla i frågeformulären.

(18)

Svar på frågeformuläret mottogs från två unionsproducenter. Inga icke-närstående importörer/handlare besvarade frågeformuläret.

(19)

Varken de kinesiska myndigheterna eller någon av producenterna i Kina besvarade frågeformuläret.

(20)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(21)

Den 7 november 2024 lämnade kommissionen ut uppgifter om de viktigaste omständigheter och överväganden mot bakgrund av vilka den ämnade bibehålla de gällande antidumpningstullarna. Alla parter beviljades en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter på utlämnandet av uppgifter. Inga synpunkter mottogs. Ingen part begärde att bli hörd.

(22)

Den produkt som översynen gäller är densamma som i den ursprungliga undersökningen och den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång, nämligen spakmekanismer som i allmänhet används för förvaring av ark och andra dokument i samlingspärmar eller brevordnare. Dessa spakmekanismer består av bågformiga kraftiga metalldelar (normalt två) på en bottenplatta, med åtminstone en öppningsmekanism som gör det möjligt att sätta in och förvara ark och andra dokument (den produkt som översynen gäller), och klassificeras för närvarande enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taric-nummer 8305 10 00 50).

(23)

Den produkt som berörs av denna undersökning är den produkt som översynen gäller med ursprung i Kina, vilken för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 8305 10 00 (Taric-nummer 8305 10 00 50).

(24)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(25)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(26)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det förekom dumpning under översynsperioden och om denna dumpning i så fall sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de gällande åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(27)

Som nämns i skäl 19 samarbetade ingen av exportörerna/producenterna från Kina i undersökningen. På grund av det obefintliga samarbetet meddelade kommissionen därför de kinesiska myndigheterna att den skulle kunna komma att tillämpa artikel 18 i grundförordningen med avseende på de slutsatser som dras beträffande Kina. Kommissionen fick i detta avseende inte in några synpunkter eller någon begäran om ingripande från förhörsombudet.

(28)

Avgörandena när det gäller sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning grundades därför på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt uppgifter i begäran om översyn, uppgifter som under översynen erhölls från samarbetsvilliga parter (dvs. sökanden) och uppgifter från andra offentligt tillgängliga källor, i synnerhet Global Trade Atlas (GTA) (8).

(29)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(30)

I artikel 2.6a a i grundförordningen anges dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden”, och att normalvärdet ska omfatta ”ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(31)

Såsom förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och de exporterande producenterna var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(32)

I de senaste undersökningarna rörande stålsektorn (9) i Kina (10) fann kommissionen att det förekom betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen.

(33)

I dessa undersökningar konstaterade kommissionen att det finns ett betydande statligt inflytande i Kina, vilket leder till en snedvridning av den effektiva resursfördelningen enligt marknadsprinciperna (11). Kommissionen drog särskilt slutsatsen att inom stålsektorn, dvs. den sektor som producerar den viktigaste råvaran för att producera spakmekanismer, äger de kinesiska myndigheterna fortfarande en stor andel av företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b första strecksatsen i grundförordningen (12), samtidigt som de också kan påverka priser och kostnader genom statlig närvaro i företagen i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen (13). Kommissionen fann dessutom att statens närvaro och inflytande på finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har en ytterligare snedvridande effekt på marknaden. Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser koncentreras till sektorer som de kinesiska myndigheterna har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att resurserna fördelas enligt marknadskrafterna (14). Kommissionen drog dessutom slutsatsen att den kinesiska konkurs- och egendomsrätten inte fungerar som den ska i den mening som avses i artikel 2.6a b fjärde strecksatsen i grundförordningen, vilket ger upphov till snedvridningar, särskilt när insolventa företag hålls flytande och i samband med fördelningen av nyttjanderätter i Kina (15). Likaledes fann kommissionen snedvridningar av lönekostnaderna inom stålsektorn i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen (16), samt snedvridningar på finansmarknaderna i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen, särskilt med avseende på företagens tillgång till kapital i Kina (17).

(34)

På samma sätt som i föregående undersökningar avseende stålsektorn i Kina analyserade kommissionen i denna undersökning huruvida det skulle vara lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av den bevisning som finns tillgänglig i ärendehandlingarna, inbegripet bevisningen i begäran, och i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om betydande snedvridningar i Folkrepubliken Kinas ekonomi i samband med undersökningar om handelspolitiska skyddsåtgärder (18) (rapporten) samt i dess uppdaterade version (den uppdaterade rapporten) (19), som bygger på offentligt tillgängliga källor. Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den produkt som översynen gäller. Kommissionen kompletterade vidare dessa belägg med egna undersökningar av de kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina, vilket den även funnit i sina tidigare undersökningar i detta avseende.

(35)

I begäran hävdades det att den kinesiska ekonomin i sin helhet starkt påverkas av ett betydande statligt inflytande, vilket innebär att inhemska priser och kostnader för den kinesiska stålindustrin inte kan användas i denna undersökning. Till stöd för sin ståndpunkt hänvisades i begäran till rapporten, till den kinesiska lagstiftningen, till ytterligare rapporter samt till ytterligare obekräftade uppgifter om snedvridningar som genomförts under översynsperioden.

(36)

I begäran påpekades närmare bestämt att de kinesiska myndigheterna, mot bakgrund av den ”socialistiska marknadsekonomiska” doktrin som fastställs i Kinas konstitution, det kinesiska kommunistpartiets allestädesnärvaro och myndigheternas inflytande över ekonomin genom strategiska planeringsinitiativ, ingriper på flera olika nivåer, nämligen på administrativ, finansiell och rättslig nivå.

(37)

I begäran lämnades exempel på omständigheter som visade på förekomst av snedvridning enligt artikel 2.6a b första till sjätte strecksatsen i grundförordningen. Sökanden hävdade särskilt följande:

(38)

I begäran framhölls vidare att snedvridningarna har en systematisk karaktär. De inhemska försäljningspriserna för spakmekanismer kan därför inte användas, och alla kostnader för insatsvaror (inbegripet råvaror, såsom nickelpläterade kallvalsade band, som utgör cirka 50 % av den totala kostnaden för spakmekanismer, och nickelpläterad tråd, som utgör cirka 30 %, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas likaledes eftersom staten har ett betydande inflytande över prisbildningen.

(39)

Sammanfattningsvis var ståndpunkten i begäran att priserna eller kostnaderna, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är resultatet av fria marknadskrafter, eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. På grundval av detta är det enligt begäran inte lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta ärende.

(40)

De kinesiska myndigheterna lämnade inga synpunkter på eller bevisning som stöder eller motbevisar den befintliga bevisningen i ärendehandlingarna, däribland (den uppdaterade) rapporten och den ytterligare bevisning som lämnats av sökanden, om förekomsten av betydande snedvridningar och/eller lämpligheten i att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen i det aktuella ärendet.

(41)

Eftersom de kinesiska exportörerna av den produkt som översynen gäller inte var samarbetsvilliga kunde den exakta andelen privata och statligt ägda producenter inte fastställas. När det gäller stålsektorn, som producerar en av de viktigaste råvarorna för att producera spakmekanismer, kontrolleras emellertid flera stålproducenter direkt av staten. Exempel på detta är Baowu Steel Group, ett statsägt företag som på central nivå står under statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar (Sasac (21)), och dess dotterbolag Chongqing Iron & Steel Company Ltd (22) och Maanshan Iron & Steel Company Limited (23), Baotou Steel Group, ett statsägt företag som innehas av Inre Mongoliets regering (24), Angang Steel Group, ett statsägt företag under Sasac (25), samt Shougang Group, ett statsägt företag som till 100 % innehas av Beijing State-Owned Asset Management Ltd (26).

(42)

Undersökningen visade även att den nationella branschorganisationen China Stationery & Sporting Goods Association (CSSGA) (27), vilken företräder producenter av pappersvaror (kontorsmateriel), däribland spakmekanismer, följer det kinesiska kommunistpartiets övergripande ledning, bedriver partiverksamhet och skapar nödvändiga förutsättningar för partiorganisationernas verksamhet (28). Dessutom fungerar ”det kinesiska inrikesministeriet som organisationens registrerings- och förvaltningsmyndighet, och den organisation som ansvarar för partiuppbyggande är partikommittén för statsrådets kommission för tillsyn och förvaltning av statsägda tillgångar. För att kunna företräda organisationen måste man bland annat följa det kinesiska kommunistpartiets ledning, stödja socialism med kinesiska särdrag, beslutsamt genomföra partiets linje, principer och politik samt ha goda politiska kvaliteter” (29).

(43)

Ningbo Stationery Industry Association (30) uppgav dessutom på sin webbplats att organisationen, på provinsnivå, är en social organisation för Ningbos pappersvaruindustri och fungerar som en bro och länk mellan företagen och regeringen. I mars 2020 tilldelades organisationen den särskilda hederstiteln ”Framstående grupp av sociala organisationer i staden” av Ningbos kommunala partikommitté och Ningbos kommunala folkregering. Enligt webbplatsen har organisationen dessutom ”alltid strävat efter att bistå staten och företagen och främja branschen, och samtidigt gjort sitt yttersta för att följa principen om att möta statens behov och företagens förväntningar”.

(44)

Undersökningen visade också att en av de exporterande producenterna, Anhui Qitian Stationery Mfg Co. Ltd, är belägen i Anhui Chaohus ekonomiska utvecklingszon (31). Det finns belägg för att kommunistpartiet utövar inflytande över denna ekonomiska utvecklingszon (32). Enligt undersökningen är området ”ledande i staden vad gäller ekonomisk tillväxt nästa år och en av de främsta utvecklingszonerna i provinsen under perioden för den fjortonde femårsplanen”. Anhui Qitian drog även nytta av de förmånliga finansiella tjänster som erbjuds inom zonen, vilket förklarades vid ett möte den 24 september 2022, där bland annat en medlem av partiets arbetsgrupp deltog samt den biträdande direktören för zonens förvaltningskommitté, den särskilda gruppen för finansiering av vetenskap och teknik vid Bank of Communications lokala filial, företrädare för Bank of Communications Chaohufilial, ekonomi- och handelsbyrån, finansbyrån, marknadsbyrån, byrån för främjande av investeringar, skattekontoret, företrädare för Dongxin Group och cheferna för tio företag. Vid mötet presenterade företrädare för Bank of Communications Chaohufilial i detalj olika finansiella produkter och tillhörande stödåtgärder såsom ”lån för industriområden” (33), ”särskilda tekniska lån” och ”lån för att stärka industribasen” för att tillgodose företagens individuella finansieringsbehov, och förde djupgående diskussioner med företagen om att öka garantin för finansieringsfaktorer, förenkla godkännandeförfarandet och sänka garantitröskeln för att bredda finansieringsutbudet för företagen.

(45)

Både offentliga och privatägda företag inom stålsektorn är föremål för politisk övervakning och styrning. De senaste kinesiska policydokumenten av betydelse för stålsektorn bekräftar att de kinesiska myndigheterna fortfarande anser att sektorn är viktig och att de har för avsikt att ingripa för att forma den i linje med den statliga politiken. Detta exemplifieras av det vägledande yttrandet från ministeriet för industri och informationsteknik om främjande av en högkvalitativ utveckling av stålindustrin, där man efterlyser ytterligare konsolidering av industribasen och en betydande förbättring av moderniseringen av industrikedjan (34), av den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, enligt vilken sektorn ska ”följa det kombinerade marknadsledarskapet och statliga främjandet” och ”bygga upp en grupp ledande företag med miljömässigt ledarskap och gedigen konkurrenskraft” (35), av den fjortonde femårsplanen om utveckling av stålskrotindustrin, vars huvudmål är att ”kontinuerligt öka användningsgraden för stålskrot, för att i slutet av den fjortonde femårsplanen uppnå en total andel skrot på 30 % från den nationella ståltillverkningssektorn” (36) eller av 2023 års arbetsplan för stabil tillväxt inom stålindustrin (37), där följande mål fastställs: ”Under 2023 ska […] investeringarna i anläggningstillgångar i hela industrin bibehålla en stadig tillväxt och de ekonomiska fördelarna ska förbättras avsevärt, industrins FoU-investeringar ska så småningom uppgå till 1,5 %, industrins mervärde ska växa till omkring 3,5 % och under 2024 ska industrins utvecklingsmiljö och dess struktur optimeras ytterligare, övergången till avancerade, intelligenta och miljövänliga produkter ska fortsätta, och tillväxten av industrins mervärde ska överstiga 4 %”. Dessutom efterlyser arbetsplanen samarbete för att ”tillhandahålla vägledning för att kinesiska stålprodukter, utrustning, teknik, tjänster osv. ska kunna ’nå global framgång’ på ett samordnat sätt, främja miljövänligt och koldioxidsnålt samarbete inom den globala stålindustrin och förbättra resiliensen och säkerheten hos de globala industri- och distributionskedjorna [och att] genomföra åtgärder för att förbättra försörjningskapaciteten för att säkerställa en stabil och effektiv industriverksamhet”. Enligt arbetsplanen har den statliga konsolideringen av stålsektorn följande mål: ”[U]ppmuntra branschledande företag att genomföra sammanslagningar och förvärv, inrätta världsklassiga, superstora företagskoncerner inom järn- och stålindustrin och främja en optimal utformning av den nationella järn- och stålproduktionskapaciteten. Hjälpa specialiserade företag som är ledande inom framför allt stålmarknadssegmenten att ytterligare integrera resurser och skapa ett ekosystem inom stålindustrin. Uppmuntra järn- och stålföretag att genomföra regionöverskridande […] sammanslagningar och omorganiseringar […]. Överväga att ge större politiskt stöd för kapacitetsersättning till järn- och stålföretag som har genomfört omfattande sammanslagningar och omorganiseringar.”

(46)

Liknande exempel på de kinesiska myndigheternas avsikt att övervaka och styra sektorns utveckling finns på provinsiell nivå, t.ex. i Hebei, som planerar att ”konsekvent genomföra en koncernutveckling på organisationsnivå, påskynda reformen av blandat ägarskap av statsägda företag, fokusera på att främja regionöverskridande sammanslagningar och omorganisationer av privata järn- och stålföretag och sträva efter att inrätta en till två stora koncerner i världsklass, tre till fem stora koncerner med visst inhemskt inflytande som stöd” och ”ytterligare utvidga återvinnings- och cirkulationskanalerna för stålskrot samt stärka kontrollen och klassificeringen av stålskrot”. I Hebeis plan för stålsektorn anges även följande mål: ”Verka för strukturell anpassning och prioritera produktdiversifiering. Oförtröttligt främja den strukturella anpassningen och optimera utformningen av järn- och stålindustrin, främja konsolidering, omorganisationer, omställningar och uppgraderingar av företag samt på ett heltäckande sätt främja järn- och stålindustrins utveckling mot storskaliga företag, modernisering av teknisk utrustning, diversifiering av produktionsprocesser och diversifiering av produkter i senare led”.

(47)

I Henans genomförandeplan för omställning och uppgradering av stålindustrin enligt den fjortonde femårsplanen planeras likaså ”anläggningen av särskilda stålproduktionsbaser […], anläggningen av sex särskilda stålproduktionsbaser i Anyang, Jiyuan, Pingdingshan, Xinyang, Shangqiu, Zhouou osv. samt en ökning av industrins omfattning, intensifiering och specialisering. Bland dessa kommer man fram till 2025 att se till att produktionskapaciteten för tackjärn i Anyang håller sig under 14 miljoner ton och produktionskapaciteten för råstål under 15 miljoner ton”.

(48)

Ytterligare industripolitiska mål finns också i andra provinsers planeringsdokument, t.ex. Jiangsu, Shandong, Shanxi, Liaoning Dalian och Zhejiang.

(49)

När det gäller de kinesiska myndigheternas förmåga att påverka priser och kostnader genom förekomsten av statlig närvaro i företag i den mening som avses i artikel 2.6a b andra strecksatsen i grundförordningen, var det omöjligt att systematiskt fastställa att det fanns personliga kopplingar mellan producenterna av den produkt som översynen gäller och kommunistpartiet, eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga. Med tanke på att den produkt som översynen gäller produceras inom en undersektor till stålsektorn är emellertid även de uppgifter som fastställts i de nyligen genomförda undersökningarna om stålsektorn, såsom anges i skäl 33, relevanta för den produkt som översynen gäller.

(50)

Dessutom förekommer offentlig politik som diskriminerar till förmån för inhemska producenter eller som på annat sätt inverkar på marknaden i den mening som avses i artikel 2.6a b tredje strecksatsen i grundförordningen inom sektorn för den produkt som översynen gäller. Vid undersökningen identifierades andra dokument som visade att industrin gynnas av statliga riktlinjer och ingripanden i stålsektorn, eftersom sektorn för den produkt som översynen gäller är en undersektor till stålsektorn.

(51)

De kinesiska myndigheterna anser fortfarande att stålindustrin är en nyckelindustri (38). Detta bekräftas av de många planer, direktiv och andra dokument rörande stål som utfärdas på nationell, regional och kommunal nivå. Enligt den fjortonde femårsplanen prioriterar de kinesiska myndigheterna omställning, uppgradering, optimering och strukturell anpassning av stålindustrin (39). I den fjortonde femårsplanen om utveckling av råvaruindustrin, som även gäller stålindustrin, beskrivs sektorn också som ”realekonomins grundval” och ”ett viktigt område som formar Kinas internationella konkurrenskraft”, samtidigt som det fastställs ett antal mål och arbetsmetoder för att driva på utvecklingen av stålsektorn under perioden 2021–2025, t.ex. teknisk uppgradering, förbättring av sektorns struktur (inte minst genom ytterligare företagskoncentrationer) och digital omställning (40). Den ovannämnda arbetsplanen (se skäl 45) för stabil tillväxt inom stålindustrin sätter dessutom de kinesiska myndigheternas fokus på stålsektorn i ett större sammanhang som visar hur myndigheterna styr den kinesiska ekonomin: ”[s]tödja stålföretag genom att noga följa behoven av ny infrastruktur, ny urbanisering, förnyelse av landsbygden och framväxande industrier, samverka med stora tekniska projekt med anknytning till den ’fjortonde femårsplanen’ i olika regioner, och göra allt för att trygga tillgången på stål. Inrätta och fördjupa mekanismer för samarbete i tidigare och senare led mellan stålsektorn och viktiga stålförbrukande sektorer såsom varvsindustrin, transportsektorn, byggsektorn, energisektorn, bilindustrin samt sektorerna för hushållsapparater, lantbruksmaskiner och tung utrustning, vidta åtgärder för att sammanlänka produktion och efterfrågan samt aktivt utvidga användningsområdena för stål” (41).

(52)

Den produkt som översynen gäller påverkas också av snedvridna lönekostnader i den mening som avses i artikel 2.6a b femte strecksatsen i grundförordningen, vilket också nämns i skälen 33 och 37. Snedvridningarna påverkar sektorn både direkt (vid produktionen av den produkt som översynen gäller eller av de huvudsakliga insatsvarorna) och indirekt (när det gäller tillgång till insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättssystem i Kina) (42).

(53)

Ingen bevisning har heller lagts fram i den aktuella undersökningen som visar att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av det statliga inflytandet i det finansiella systemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. I den ovannämnda (se skäl 45) arbetsplanen för stabil tillväxt ges också mycket tydliga exempel på denna typ av statligt inflytande: ”Uppmuntra finansinstitut att aktivt tillhandahålla finansiella tjänster till stålföretag som genomför sammanslagningar och omorganiseringar, utformningsjusteringar, omställningar och uppgraderingar, i enlighet med principerna om riskkontroll och hållbart företagande.” Det betydande statliga inflytandet på det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(54)

Slutligen erinrar kommissionen om att det krävs ett antal insatsvaror för att producera den produkt som översynen gäller. När producenter av den produkt som översynen gäller köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemrelaterade snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer.

(55)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den produkt som översynen gäller som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen, utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydande statliga inflytandet på deras prisbildning, vilket också beskrivs i delarna I och II i (den uppdaterade) rapporten. Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(56)

Sammanfattningsvis visar den tillgängliga bevisningen att priserna eller kostnaderna för den produkt som översynen gäller, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte är ett resultat av fria marknadskrafter eftersom de påverkas av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, vilket framgår av de faktiska eller potentiella följderna av en eller flera av de relevanta aspekter som anges däri. På grundval av detta, och i avsaknad av samarbete från de kinesiska myndigheternas sida, konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade därför normalvärdet uteslutande på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande kostnader för produktion och försäljning i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(57)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(58)

Kommissionen utfärdade en notering till ärendehandlingarna om källorna till fastställandet av normalvärdet, med en beskrivning av de fakta och den bevisning som låg till grund för de relevanta kriterierna (noteringen). I noteringen informerade kommissionen de berörda parterna om sin avsikt att använda Turkiet som ett lämpligt representativt land i det aktuella ärendet.

(59)

I noteringen identifierade kommissionen Turkiet som ett land med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. båda länderna klassificeras av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst.

(60)

I noteringen förklarade kommissionen att utöver Kina och Europeiska unionen förefaller den produkt som översynen gäller endast produceras i Indien och Iran. Varken Indien eller Iran har en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas i enlighet med de kriterier som anges i skäl 57.

(61)

Eftersom den produkt som översynen gäller inte produceras i ett land med en jämförbar ekonomisk utvecklingsnivå tog kommissionen i beaktande produktionen av en produkt i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller. Kommissionen angav därför att den skulle använda produktionen av produkter med samma Nace-kod som spakmekanismer (dvs. Nace 2599 – Diverse övrig metallvarutillverkning) för att fastställa ett lämpligt representativt land för tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inom ramen för Nace-kod 2599 har Turkiet metallbearbetningsfabriker och stora bil- och ståltillverkningsföretag i senare led med betydande produktionsvolymer för både den regionala och den globala marknaden.

(62)

I noteringen angav kommissionen att finansiella uppgifter från producenter av produkter i samma allmänna kategori och/eller sektor som den produkt som översynen gäller samt uppgifter om energi, arbetskraft och import av relevanta råvaror är lätt tillgängliga för Turkiet.

(63)

Kommissionen sökte därför i Orbis Bureau van Dijk efter tillgängliga finansiella uppgifter om de producerande företagen i Turkiet (45). Det fanns lättillgängliga uppgifter för en producent i Turkiet – Iskenderun Demir Ve Celik A.S. Den senaste årsredovisningen för detta företag omfattade räkenskapsåret 2022. Dessutom fanns det tillgängliga uppgifter om produktionsfaktorer, elektricitet och arbetskraftskostnader i Turkiet.

(64)

Kommissionen underrättade genom noteringen de berörda parterna om att den avsåg att använda Turkiet som lämpligt representativt land och att uppgifterna från företaget Iskenderun Demir Ve Celik A.S., i enlighet med artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen, skulle användas för att inhämta uppgifter om icke snedvridna priser eller referensvärden för beräkningen av normalvärdet.

(65)

De berörda parterna uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och Iskenderun Demir Ve Celik A.S. som producent i det representativa landet.

(66)

Efter offentliggörandet av noteringen skickade sökanden in sina synpunkter och noterade att Iskenderun Demir Ve Celik A.S. har en komplicerad företagsstruktur och består av 98 konglomerat vars huvudsakliga verksamhet är produktion och försäljning av platta och långa järn- och stålprodukter samt försäljning av biprodukter från tillverkningsprocessen. Sökanden hävdade också att det föreslagna företaget producerade vissa råvaror som användes vid produktionen av den produkt som översynen gäller och att dess verksamhet därför omfattar ett tidigare led i produktionskedjan än produktionen av spakmekanismer. Sökanden föreslog därför att man skulle använda finansiella uppgifter från företag inom metallbearbetningssektorn samt processer som metallskärning, pressning, trådbockning och förnickling. Sökanden föreslog särskilt företagen Inka Yapi Baglanti Elemanlari Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi och Samet Kalip Ve Madeni Esya Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi, vars uppgifter finns tillgängliga för 2022.

(67)

Båda dessa företag är verksamma inom samma sektor som den som spakmekanismer tillhör (Nace 2599) och deras huvudsakliga affärsverksamhet innefattar tillverkning av produkter för vilka man använder liknande råvaror som vid tillverkningen av spakmekanismer. Dessutom finns det offentligt tillgängliga uppgifter för dessa företag för år 2022.

(68)

Kommissionen gick därför med på att använda uppgifter från Inka Yapi Baglanti Elemanlari Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi och Samet Kalip Ve Madeni Esya Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi för att fastställa icke snedvridna värden för försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst.

(69)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var ett lämpligt representativt land på grundval av alla ovanstående faktorer, och ingen av de berörda parterna ifrågasatte användningen av Turkiet som lämpligt representativt land eller föreslog ett annat land, var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(70)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(71)

I noteringen räknade kommissionen upp de produktionsfaktorer såsom material, energi och arbetskraft som använts vid produktionen av den produkt som översynen gäller enligt de uppgifter som lämnats av sökanden och som återspeglar den tillverkningsprocess som används i unionen. Kommissionen uppgav även att den, för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, skulle använda Global Trade Atlas (GTA) (46) för att fastställa icke snedvridna kostnader för de flesta av produktionsfaktorerna, särskilt för råvaror. Dessutom uppgav kommissionen att den skulle använda uppgifter från den turkiska statistikbyrån för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (47)..

(72)

Kommissionen uppmanade de berörda parterna att lämna synpunkter och förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen. Kommissionen mottog inga synpunkter på förteckningen över produktionsfaktorer efter offentliggörandet av noteringen.

(73)

Med beaktande av alla uppgifter som baseras på begäran och den efterföljande informationen som kommissionen analyserat beslöts att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för spakmekanismer

(74)

För att fastställa det icke snedvridna priset på råvaror som levereras fritt fabrik till en producent i det representativa landet använde kommissionen som grund det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen, i vilket importtullar ingick och transportkostnader lades till. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer, med undantag av Kina och länder som inte är WTO-medlemmar och som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (52).

(75)

Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i skäl 56 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna. Efter att ha undantagit importen från Kina till det representativa landet förblev importvolymen från övriga tredjeländer representativ.

(76)

Den turkiska statistikbyrån offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet (53). Kommissionen fastställde referensvärdet för översynsperioden på grundval av den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per timme för tillverkning år 2020 enligt Nace-koden, vilken omfattar arbetskraftskostnader inom tillverkningssektorn (54). Den genomsnittliga arbetskraftskostnaden per heltidsekvivalent (55) uppgick till 39,69 CNY/timme.

(77)

I noteringen uppgav kommissionen att den skulle använda en uppsättning länder med en nivå av ekonomisk utveckling som är jämförbar med Kinas, nämligen Brasilien, Malaysia och Thailand, för att fastställa det icke snedvridna värdet för elpriser. Kommissionen fastställde emellertid senare att utvecklingen av elpriset i Turkiet under översynsperioden låg i linje med inflationstakten i landet och att det därför inte var nödvändigt att använda elpriserna i den uppsättning av länder som anges i noteringen och i skäl 71 samt att elpriset i Turkiet kunde användas. Elpriset för företag (industriella användare) i Turkiet offentliggörs av den turkiska tillsynsmyndigheten för energimarknaden (56). Kommissionen använde uppgifterna om elpriserna för industrin som offentliggjordes den 15 juli 2024. Denna statistik visar en genomsnittlig industritariff för 2023 på 1,313 CNY per kWh.

(78)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(79)

För att fastställa icke snedvridna värden för produktionsomkostnaderna, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst och eftersom de kinesiska exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga, använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(80)

Med hjälp av uppgifter från två producenter i Turkiet som är verksamma inom samma sektor som den som spakmekanismer tillhör (Nace 2599) och producerar produkter som använder liknande råvaror som spakmekanismer, vilka fastställs i skäl 68 (dvs. Inka Yapi Baglanti Elemanlari Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi och Samet Kalip Ve Madeni Esya Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi), beräknade kommissionen försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (16,0 %) samt vinst (15,7 %) som en procentandel av kostnaden för sålda varor.

(81)

Kommissionen använde de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn för att beräkna produktionsomkostnaderna. Dessa kostnader fastställdes som en procentandel, varvid produktionsomkostnaderna delades med de direkta och indirekta kostnaderna. Denna procentsats (8,9 %) tillämpades sedan på det icke snedvridna värdet av produktionskostnaden för att erhålla det icke snedvridna värdet för produktionsomkostnaderna.

(82)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(83)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna produktionskostnaderna. Eftersom de exporterande producenterna inte var samarbetsvilliga förlitade sig kommissionen på de uppgifter som sökanden lämnat i begäran om översyn avseende användningen av varje faktor (material och arbetskraft) för produktionen av spakmekanismer. Kommissionen multiplicerade förbrukningskvoterna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet Turkiet enligt beskrivningen i avsnitt 3.3.2.

(84)

När de icke snedvridna produktionskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till följande produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst i enlighet med avsnitt 3.3.2.5:

(85)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet fritt fabrik i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(86)

Under skadeundersökningsperioden och särskilt under översynsperioden var importen av spakmekanismer från Kina försumbar. Enligt Eurostat förekom det nästan ingen import av spakmekanismer från Kina under skadeundersökningsperioden. Den kinesiska marknadsandelen var således i praktiken 0 % under hela skadeundersökningsperioden. I jämförelse uppgick den kinesiska importens marknadsandel till 51 % under den ursprungliga undersökningsperioden, som omfattade januari–december 2004.

(87)

Denna försumbara volym kunde inte ligga till grund för analysen av fortsatt dumpning. Kommissionen analyserade därför sannolikheten för återkommande dumpning och analysen återges i nästa avsnitt.

(88)

Kommissionen undersökte i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen sannolikheten för att dumpningen återkommer om åtgärderna skulle upphöra att gälla. Följande faktorer analyserades: exportpriser från Kina till tredjeländer, produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och möjlig absorptionsförmåga på marknader i tredjeländer mot bakgrund av de gällande antidumpningsåtgärderna i dessa länder.

(89)

Kommissionen analyserade prisnivån för kinesisk export till tredjeländer under översynsperioden.

(90)

Kommissionen analyserade först uppgifter om export från Kina till tredjeländer på varukodsnivå (åttasiffrig kod) i GTA under översynsperioden. Sådana exportpriser ansågs emellertid inte vara representativa för priserna på spakmekanismer, eftersom klassificeringarna på den nivån omfattade ett stort antal produkter utöver den berörda produkten, vilka tillsammans vida översteg exportvolymen av spakmekanismer. Därför innehöll GTA-uppgifterna om den kinesiska exporten inte avgörande bevis för de kinesiska exportpriserna på andra marknader.

(91)

På grund av den bristande samarbetsviljan hos de exporterande producenterna i Kina baserades beräkningen av exportpriserna från Kina därför på de uppgifter som kommissionen hade tillgång till, dvs. uppgifter som lämnats i begäran om översyn, nämligen elva faktiska onlineofferter från de exporterande producenterna i Kina till den globala marknaden.

(92)

De genomsnittliga globala exportpriserna, beräknade enligt beskrivningen i skäl 102, var 140 euro/1 000 enheter uttryckt fritt ombord (fob).

(93)

Det genomsnittliga exportpris till globala marknader som konstaterades under översynsperioden var därmed 58 % lägre än det normalvärde som fastställts enligt avsnitt 3.2 och 3.3. Det ansågs därför sannolikt att de kinesiska exporterande producenterna skulle börja sälja till unionen på nivåer under detta normalvärde om de nuvarande åtgärderna upphävdes.

(94)

När det gäller produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina grundades undersökningsresultaten, på grund av bristande samarbetsvilja från de kinesiska producenternas sida, på den information som lämnades i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång. Sökanden lade fram bevisning för att Kinas produktionskapacitet för spakmekanismer uppskattades till cirka 760 miljoner enheter per år (57), vilket ligger inom den produktionskapacitet som uppskattades i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (600–850 miljoner enheter) (58). Produktionskapaciteten uppskattades vara högre än den faktiska produktionen, som uppskattades till cirka 421 miljoner enheter. Den outnyttjade kapaciteten uppgår därmed till 342 miljoner enheter.

(95)

Produktionskapaciteten i Kina är därför cirka fem gånger större än förbrukningen i unionen under översynsperioden (100–150 miljoner enheter under översynsperioden) och mer än fyra gånger så stor som unionens produktion under samma period (150–200 miljoner enheter). På samma sätt är den outnyttjade kapaciteten ungefär dubbelt så stor som förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(96)

Som redan konstaterats i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (59), med hänsyn till tillverkningsprocessen i Kina (huvudsakligen arbetskraft), kan dessutom den kinesiska produktionskapaciteten för spakmekanismer med lätthet ökas, bland annat genom användning av ytterligare arbetskraft med endast begränsade investeringar i utrustning.

(97)

Slutligen anser kommissionen, i avsaknad av andra uppgifter, att varken den kinesiska inhemska efterfrågan eller efterfrågan på global nivå kommer att kunna absorbera den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina.

(98)

Kommissionens slutsatser från den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång (60) bekräftades därmed, dvs. att kinesiska producenter har tillräcklig outnyttjad kapacitet för att försörja unionsmarknaden om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(99)

För att kunna fastställa den möjliga importutvecklingen om åtgärderna skulle upphävas undersökte kommissionen unionsmarknadens attraktionskraft när det gäller priser. Unionens marknad är attraktiv, både sett till storlek och priser.

(100)

När det gäller storlek förblir efterfrågan på spakmekanismer avsevärd, trots en sjunkande förbrukning av spakmekanismer på unionsmarknaden, och motsvarar cirka 45 % av världsmarknaden. Unionsmarknaden är fortfarande den ledande marknaden i världen för spakmekanismer.

(101)

Spakmekanismer används dessutom endast på ett begränsat antal marknader. Dessutom förblir viktiga marknader i t.ex. Förenta staterna och Kanada stängda eftersom konsumenterna använder andra arkiveringsformat. Övriga marknader är mycket mindre än unionsmarknaden och skulle därför inte ha möjlighet att absorbera den stora outnyttjade produktionskapaciteten i Kina. På grundval av tillgänglig information är dessutom förbrukningen av spakmekanismer i Kina mycket låg och förväntas inte öka i någon betydande utsträckning. Om den kinesiska outnyttjade produktionskapaciteten tas i bruk och åtgärderna skulle upphöra att gälla är det därför sannolikt att stora exportvolymer skulle omdirigeras till unionen.

(102)

När det gäller priser låg unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris under översynsperioden på mellan 200 och 250 euro per 1 000 enheter. Detta är betydligt högre än försäljningspriset på kinesiska spakmekanismer till den globala marknaden (dvs. 140 euro/1 000 enheter, se skäl 92), beräknat med hjälp av uppgifter som lämnats i begäran om översyn i form av faktiska onlineofferter från exporterande producenter i Kina till den globala marknaden.

(103)

Dessa exportpriser var betydligt lägre än unionsindustrins priser och unionsmarknaden var därför fortfarande attraktiv för kinesiska producenter i fråga om priser.

(104)

På grundval av ovanstående, i synnerhet med tanke på den betydande outnyttjade kapacitet som finns tillgänglig i Kina och unionsmarknadens attraktionskraft, konstaterade kommissionen att dumpningen sannolikt skulle återkomma om åtgärderna upphävs och att betydande kvantiteter av dumpad export skulle komma in på unionsmarknaden. Det anses därför vara sannolikt att dumpningen skulle återkomma om de nuvarande antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(105)

Den likadana produkten tillverkades av fyra unionsproducenter under skadeundersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(106)

Den totala produktionen i unionen under översynsperioden fastställdes till cirka 150–200 miljoner enheter. Kommissionen fastställde den totala produktionen i unionen under översynsperioden på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, däribland begäran om översyn och de kontrollerade svaren från de två unionsproducenterna. De två unionsproducenterna (i Slovenien och Tjeckien) som besvarade frågeformuläret stod för över 90 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten under översynsperioden. Av de två återstående unionsproducenterna upphörde den italienska producenten permanent med att producera den likadana produkten i mars 2023.

(107)

Med tanke på att två av de fyra unionsproducenterna är närstående och att båda besvarade frågeformuläret, tillhandahålls de uppgifter som använts för hela skadeanalysen i intervall och indexerad form i denna förordning, för att skydda de två samarbetsvilliga unionsproducenternas känsliga konfidentiella affärsuppgifter i enlighet med artikel 19 i grundförordningen. Kommissionen tillhandahöll därför dessa uppgifter i intervall, och index användes för att visa den långsiktiga utvecklingen under skadeundersökningsperioden.

(108)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av unionsproducenternas totala försäljningsvolym och den totala importen till unionen enligt uppgifter från Eurostat på Taric-nivå. Eftersom Eurostat registrerar importvolymer i kilogram omvandlades förbrukningen till enheter med hjälp av den genomsnittliga omräkningskursen för de två unionsproducenter som besvarade frågeformuläret.

(109)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen

(110)

Totalt sett minskade förbrukningen i unionen med 22 % under skadeundersökningsperioden, vilket främst förklaras av den kontinuerliga digitaliseringen av kontorsarbete och elektronisk arkivering som medförde mindre pappershantering och därmed en lägre förbrukning av den produkt som översynen gäller.

(111)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat på Taric-nivå, såsom anges i skäl 108. På grundval av detta utvecklades importen till unionen från Kina och dess marknadsandel på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandel

(112)

Under skadeundersökningsperioden minskade importvolymen av spakmekanismer från Kina avsevärt och uppgick endast till några tusen enheter i slutet av översynsperioden.

(113)

Den kinesiska importens marknadsandel var följaktligen obetydlig.

(114)

Kommissionen fastställde importpriserna på grundval av uppgifter från Eurostat.

(115)

Det genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser

(116)

Importpriserna ökade med 41 % under 2021 och minskade sedan med 21 % i slutet av översynsperioden, men denna trend ger föga information om utvecklingen eftersom importvolymen var mycket låg under översynsperioden.

(117)

Importen av spakmekanismer från andra tredjeländer än Kina kom huvudsakligen från Indien.

(118)

Den totala importvolymen till unionen samt marknadsandelen och priserna för importen av spakmekanismer från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt:

Tabell 5

Import från tredjeländer

(119)

Importvolymen från andra tredjeländer minskade med totalt 33 % under skadeundersökningsperioden. Denna minskning ledde till att deras marknadsandel minskade under samma period, från 6,2 % 2020 till 5,3 % under översynsperioden.

(120)

Under skadeundersökningsperioden minskade det genomsnittliga priset på den produkt som importerades från andra tredjeländer för 2021, men ökade därefter under 2022 och fortsatte att öka under översynsperioden. Totalt sett ökade priserna med 13 % under skadeundersökningsperioden.

(121)

Bedömningen av unionsindustrins ekonomiska situation omfattade en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(122)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen utvärderade de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i begäran om översyn (om sådana finns tillgängliga) och de kontrollerade svaren på frågeformuläret från de två unionsproducenterna. Uppgifterna avsåg därmed samtliga unionsproducenter. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som de två unionsproducenterna hade lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(123)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(124)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(125)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(126)

Unionens totala produktionsvolym ökade under 2021, men minskade därefter kontinuerligt. Totalt sett minskade den med 23 % under skadeundersökningsperioden, vilket följde trenden med minskad förbrukning på unionsmarknaden.

(127)

Unionens produktionskapacitet förblev oförändrad mellan 2020 och 2022. Den minskade emellertid med 12 % på grund av att en unionsproducent upphörde med sin verksamhet under översynsperioden.

(128)

Kapacitetsutnyttjandet följde produktionstrenden. Det minskade följaktligen med 12 % under skadeundersökningsperioden.

(129)

Unionsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Försäljningsvolym och marknadsandel

(130)

Unionsproducenternas försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 21 % under skadeundersökningsperioden. I jämförelse ökade unionsindustrins marknadsandel med 1 %, huvudsakligen på grund av minskad förbrukning i unionen och minskad import från övriga tredjeländer såsom Indien.

(131)

Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktion med 23 %, samtidigt som förbrukningen i unionen minskade med 23 % och unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden minskade med 21 %.

(132)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Sysselsättning och produktivitet

(133)

Sysselsättningen minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden. Produktiviteten utvecklades i linje med förändringarna i produktion och sysselsättning, dvs. den ökade med 8 % från 2020 till 2021 och minskade därefter under 2022 och översynsperioden. Totalt sett noterades en minskning med 3 % under skadeundersökningsperioden.

(134)

Som anges i skäl 87 var det inte möjligt att fastställa att dumpning förelåg under översynsperioden. Därför kunde ingen dumpningsmarginal fastställas. Undersökningen inriktades därför på sannolikheten för återkommande dumpning om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla.

(135)

De antidumpningsåtgärder som infördes efter den ursprungliga undersökningen gjorde det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från tidigare dumpning, vilket framgår av uppgifterna för översynsperioden, då även lönsamheten så som beskrivs nedan förblev högre än vinstmålet.

(136)

De genomsnittliga försäljningspriser per enhet som de två unionsproducenterna som svarade på frågeformuläret tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Försäljningspriser och produktionskostnad i unionen

(137)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet till icke-närstående kunder i unionen ökade med 37 % under skadeundersökningsperioden.

(138)

Under samma period ökade den genomsnittliga produktionskostnaden per enhet mer markant än det genomsnittliga försäljningspriset per enhet, med 47 %, främst på grund av ökade råvarukostnader och energipriser. Detta ledde till minskad lönsamhet, vilket beskrivs nedan.

(139)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för de två unionsproducenter som svarade på frågeformuläret utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(140)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna ökade med 29 % under skadeundersökningsperioden.

(141)

Lagernivåerna hos de två unionsproducenter som svarade på frågeformuläret utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lagerhållning

(142)

Lagernivåerna ökade med 50 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning i lagernivåerna i slutet av skadeundersökningsperioden förklarades av unionsindustrin som en säsongseffekt, eftersom översynsperioden avslutades i september och försäljningstoppen för spakmekanismer traditionellt äger rum i december, samtidigt som produktionen är stabil under året.

(143)

Lönsamheten, kassaflödet, investeringarna och räntabiliteten för de två unionsproducenter som svarade på frågeformuläret utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(144)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de två unionsproducenter som svarade på frågeformuläret genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen av den försäljningen. Unionsindustrins lönsamhet minskade kontinuerligt under skadeundersökningsperioden. Totalt minskade lönsamheten med 43 % under skadeundersökningsperioden, men förblev högre än vinstmålet på 5 % såsom fastställts i de tidigare undersökningarna vad gäller samma produkt.

(145)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet minskade med totalt 7 % mellan 2020 och 2022, samtidigt som det ökade under översynsperioden, men det var fortfarande 39 % lägre än i början av skadeundersökningsperioden.

(146)

Unionsindustrins investeringar, främst för att upprätthålla produktionen av den likadana produkten, ökade med 8 % under 2021 och minskade därefter med 35 % under 2022. I slutet av översynsperioden ökade investeringarna emellertid kraftigt på grund av att vissa produktionsmaskiner byttes ut, vilket ledde till en total ökning på 70 % under skadeundersökningsperioden.

(147)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den minskade med 35 % mellan 2020 och 2022, men stabiliserades sedan i slutet av översynsperioden.

(148)

Undersökningen visade att under skadeundersökningsperioden, på grund av de befintliga antidumpningstullarna, kunde unionsindustrin återhämta sig från den skada den tidigare lidit. Skadeindikatorer som produktion och försäljning minskade i linje med den minskande förbrukningen, men industrins marknadsandel ökade samtidigt med två procentenheter på grund av minskad import från övriga tredjeländer, särskilt Indien. Lönsamheten låg kvar över vinstmålet under hela perioden, men minskade likväl eftersom den genomsnittliga produktionskostnaden steg kraftigare än det genomsnittliga försäljningspriset. Den positiva lönsamheten och det positiva kassaflödet gjorde det dock möjligt för unionsindustrin att fortsätta att investera.

(149)

Importen av spakmekanismer från Kina under skadeundersökningsperioden hade knappt någon påverkan på unionsindustrins situation. På grund av de gällande åtgärderna var deras marknadsandel obetydlig under hela perioden.

(150)

Även om vissa skadeindikatorer hade försämrats drog kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte hade lidit väsentlig skada under översynsperioden i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(151)

I skäl 150 drar kommissionen slutsatsen att unionsindustrin inte lidit väsentlig skada under översynsperioden. Kommissionen bedömde därför, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, om det är sannolikt att den skada som vållades av dumpad import från Kina skulle återkomma om åtgärderna skulle upphöra att gälla.

(152)

I detta avseende undersökte kommissionen produktionskapaciteten och den outnyttjade kapaciteten i Kina, unionsmarknadens attraktionskraft och sannolika prisnivåer för importen från Kina i avsaknad av antidumpningsåtgärder och deras inverkan på unionsindustrin.

(153)

Såsom förklaras i avsnitt 3.3.5.2 har producenter i Kina en betydande produktionskapacitet i landet och därmed outnyttjad kapacitet som var mer än dubbelt så stor som den totala förbrukningen i unionen under översynsperioden.

(154)

Dessutom fanns det inga uppgifter som visade någon betydande ökning av den inhemska efterfrågan på spakmekanismer i Kina eller på en marknad i ett annat tredjeland inom någon nära framtid. Med beaktande av den minskade förbrukningen av spakmekanismer i unionen under skadeundersökningsperioden drog kommissionen slutsatsen att den inhemska efterfrågan i Kina eller på marknader i andra tredjeländer inte kunde absorbera den tillgängliga outnyttjade kapaciteten i Kina.

(155)

Såsom anges i avsnitt 3.3.5.3 är unionsmarknaden den största enskilda marknaden för spakmekanismer och dessutom är priserna attraktiva för kinesiska producenter. Det finns inga andra större exportmarknader som kan absorbera den kinesiska överkapaciteten, eftersom spakmekanismer endast används på ett begränsat antal marknader. Det finns därför ett starkt incitament för kinesiska exporterande producenter att leda om sin export till unionen, där de kan ta ut högre priser, samtidigt som de i betydande utsträckning kan underskrida unionsindustrins försäljningspriser. De skulle dessutom ha incitament att använda åtminstone en del av sin outnyttjade kapacitet för att bedriva lågprisexport till unionsmarknaden.

(156)

Slutsatsen är därför att de exporterande producenterna i Kina, om antidumpningsåtgärderna skulle upphöra att gälla, har möjlighet och incitament att avsevärt öka sin exportvolym av spakmekanismer till unionen till dumpade priser som väsentligt underskrider unionsindustrins priser.

(157)

Såsom nämns i skäl 14 var de exporterande producenterna i Kina inte samarbetsvilliga, samtidigt som importen från Kina var obetydlig under översynsperioden. Den lämpligaste grunden för möjliga prisnivåer på importen från Kina var därför det genomsnittliga exportpris till globala marknader som konstaterats under översynsperioden (se skälen 92 och 93). På grundval av dessa exportpriser, justerade med transportkostnader, lossningskostnader och konventionella tullsatser, skulle importen från Kina till unionen, exklusive antidumpningstullen, underskrida unionens försäljningspris med 27 % under översynsperioden. Detta talar för att importen från Kina, med ökade volymer, skulle utöva ett betydande pristryck på unionsindustrin i avsaknad av åtgärder.

(158)

På denna grundval drogs slutsatsen att importen från Kina med stor sannolikhet kommer att utöva stark prispress på unionsindustrin om antidumpningsåtgärderna skulle upphävas.

(159)

En ökad lågprisimport skulle sätta betydande press på den priskänsliga unionsmarknaden. Om unionsindustrin skulle bibehålla sina nuvarande priser skulle den sannolikt förlora försäljningsvolymer och marknadsandelar till den billigare importen från Kina. Det är mycket sannolikt att den kinesiska marknadsandelen skulle öka kraftigt i unionen om åtgärderna skulle upphöra att gälla, vilket direkt skulle påverka unionsindustrin. Att förlora försäljningsvolym skulle leda till ett lägre kapacitetsutnyttjande och en ökning av den genomsnittliga produktionskostnaden. Detta skulle medföra en försämring av unionsindustrins ekonomiska situation och en minskning av dess lönsamhet som förblev högre än vinstmålet under skadeundersökningsperioden, men som minskade med mer än 40 % mellan 2020 och översynsperioden. I detta scenario skulle varje kostnadsökning leda till att lönsamheten sjunker under det kortsiktiga vinstmålet, vilket skulle omintetgöra de tidigare återhämtningsansträngningar som gjorts av unionsindustrin, som fram till nu har kunnat bibehålla den investeringsnivå som krävs för att vara konkurrenskraftig.

(160)

Om unionsindustrin däremot skulle besluta att sänka sina priser för att försöka behålla sin försäljningsvolym och marknadsandel, skulle den ekonomiska situationen nästan omedelbart försämras. Om unionsindustrin skulle behöva sänka sina försäljningspriser på unionsmarknaden med 27 % för att matcha priserna på de inkommande kinesiska produkterna skulle den omedelbart gå med förlust.

(161)

I detta scenario är det sannolikt att åtgärdernas upphörande skulle ha en omedelbar negativ inverkan på unionsindustrin och leda till en förlustbringande situation. På medellång sikt skulle detta inte vara hållbart och leda till att produktionsanläggningar stängs och slutligen till att unionsindustrin försvinner. Redan under skadeundersökningsperioden minskade antalet unionsproducenter från fyra till tre på grund av de svåra marknadsförhållandena.

(162)

Därför kan man dra slutsatsen att det är mycket sannolikt att ett upphörande av gällande åtgärder skulle leda till återkommande skada från import av spakmekanismer från Kina och att unionsindustrins ekonomiska situation sannolikt skulle förvärras och leda till väsentlig skada.

(163)

Det faktum att importen av spakmekanismer från Kina till unionens marknad för närvarande är mycket mindre än innan åtgärderna infördes visar att nuvarande antidumpningstullar har lyckats återställa icke snedvridna konkurrensförhållanden mellan kinesiska exportörer av den produkt som översynen gäller och unionsindustrin.

(164)

Kommissionen drog slutsatsen att ett upphävande av åtgärderna med all sannolikhet skulle leda till en betydande ökning av den dumpade importen av spakmekanismer från Kina till priser som underskrider unionsindustrins priser, vilket i sin tur skulle leda till återkommande väsentlig skada för unionsindustrin. Till följd av detta skulle unionsindustrins lönsamhet allvarligt äventyras.

(165)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om bibehållandet av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Fastställandet av unionens intresse byggde på en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas och användarnas intressen.

(166)

Alla berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter i enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen.

(167)

Det bör erinras om att det i den tidigare översynen vid giltighetstidens utgång inte ansågs strida mot unionens intresse att åtgärder vidtas. Det bör dessutom noteras att den aktuella undersökningen är en översyn vid giltighetstidens utgång och därmed en analys av en situation där antidumpningsåtgärder redan är i kraft, vilket gör det möjligt att bedöma om de gällande antidumpningsåtgärderna har en eventuell negativ påverkan på de berörda parterna.

(168)

På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för återkommande dumpning och återkommande skada, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(169)

Undersökningen har visat att om åtgärderna skulle upphöra att gälla skulle det sannolikt ha en betydande negativ påverkan på unionsindustrin. Detta skulle inom kort leda till sjunkande lönsamhet och även en förlustbringande situation för unionsindustrin, med en negativ inverkan på andra skadefaktorer såsom produktionsvolym, utnyttjandenivåer, investeringar och sysselsättning. På längre sikt skulle en sådan situation inte vara hållbar och skulle tvinga unionsproducenter att avsluta sin verksamhet på unionsmarknaden.

(170)

Tidigare visade sig unionsindustrin vara en lönsam industri med positiva ekonomiska resultat. I nästan total avsaknad av dumpad import från Kina lyckades den förbli lönsam, med en vinstmarginal som översteg vinstmålet.

(171)

Därför ligger det i unionsindustrins intresse att behålla gällande antidumpningsåtgärder.

(172)

Importörer av spakmekanismer är i regel även användare av spakmekanismer, eftersom de importerar dessa för produktion av pärmar med LA-ring. Såsom anges i skäl 18 har ingen icke-närstående importör/handlare eller användare besvarat frågeformuläret, men flera av dem har lämnat positiva eller negativa synpunkter på antidumpningsåtgärderna, utan underbyggda uppgifter.

(173)

I de tidigare undersökningarna fastställdes att kostnaden för spakmekanismer i detaljpriset för pärmar med LA-ring endast motsvarande en mycket liten procentandel och därmed att tullarnas inverkan (om någon sådan fanns) inte betraktades som betydande. I brist på bevis på motsatsen kan man således bekräfta att gällande åtgärder inte hade någon betydande negativ påverkan på importörernas/handlarnas ekonomiska situation och att en fortsättning av åtgärderna inte otillbörligt skulle påverka dem.

(174)

Undersökningen visade dessutom att det är sannolikt att unionsindustrin, utan åtgärder mot dumpad import, skulle förlora större delen av sin närvaro på marknaden, och skulle på längre sikt till och med kunna försvinna. Detta skulle med säkerhet leda till att producenter av pärmar med LA-ring blev beroende av import, samt till en betydande minskning av konkurrensen på unionsmarknaden.

(175)

Mot denna bakgrund kan slutsatsen dras att åtgärderna gällande spakmekanismer inte strider mot unionens övergripande intresse.

(176)

På grundval av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det inte fanns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att bibehålla de gällande åtgärderna beträffande import av spakmekanismer med ursprung i Kina.

(177)

På grundval av kommissionens slutsatser om återkommande dumpning, återkommande skada och unionens intresse bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på spakmekanismer med ursprung i Kina bibehållas.

(178)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. De företag som omfattas av individuella antidumpningstullar måste uppvisa en giltig faktura för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1 i denna förordning. Import som inte åtföljs av en sådan faktura bör omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”alla övriga företag”.

(179)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(180)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna [en procentsats kan införas beroende på omständigheterna i varje enskilt fall, även om detta inte är tillrådligt], kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(181)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning ska uteslutande tillämpas på import av den produkt som översynen gäller med ursprung i [det eller de berörda länderna] och som producerats av de namngivna rättsliga enheterna. Import av den produkt som översynen gäller som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”alla övriga företag”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(182)

Ett företag får begära att dessa individuella antidumpningstullsatser tillämpas om företaget senare ändrar namn. Begäran måste ställas till kommissionen (61). Begäran ska innehålla all relevant information för att visa att ändringen inte påverkar företagets rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på det. Om ändringen av företagets namn inte påverkar dess rätt att omfattas av den tullsats som är tillämplig på företaget kommer ett meddelande om namnändringen att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

(183)

När ett belopp måste återbetalas till följd av en dom av Europeiska unionens domstol ska enligt artikel 109 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (62) den tillämpliga räntesatsen motsvara den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina huvudsakliga refinansieringstransaktioner, som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien, den första kalenderdagen i varje månad.

(184)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.