Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/1139 av den 6 juni 2025 om införande av en provisorisk antidumpningstull på import av kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Folkrepubliken Kina

(1)

Den 11 oktober 2024 inledde Europeiska kommissionen (kommissionen) en antidumpningsundersökning beträffande import av kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Folkrepubliken Kina (Kina eller det berörda landet) på grundval av artikel 5 i grundförordningen. Kommissionen offentliggjorde ett tillkännagivande om inledande i Europeiska unionens officiella tidning (2) (tillkännagivandet om inledande).

(2)

Kommissionen inledde undersökningen till följd av ett klagomål som ingavs den 27 augusti 2024 av Greenwood Consortium (klaganden). Klagomålet ingavs på vägnar av unionsindustrin för kryssfaner (plywood) av lövträ i den mening som avses i artikel 5.4 i grundförordningen. Klagomålet innehöll bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, vilken var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(3)

Kommissionen gjorde import av kryssfaner (plywood) av lövträ till föremål för registrering genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2024/3140 (3) (förordningen om registrering).

(4)

I tillkännagivandet om inledande uppmanades berörda parter att ta kontakt med kommissionen för att delta i undersökningen. Kommissionen underrättade också klaganden, andra kända unionsproducenter, de kända exporterande producenterna och de kinesiska myndigheterna, kända importörer, leverantörer och användare, handlare samt intresseorganisationer som såvitt känt var berörda, om att undersökningen skulle inledas och uppmanade dem att delta.

(5)

Berörda parter gavs möjlighet att lämna synpunkter på inledandet av undersökningen och att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden.

(6)

Efter inledandet inkom klaganden, enskilda importörer och Plywood Trade Interest Alliance (4) (PTIA) med flera synpunkter på bevisningen i klagomålet avseende dumpning, skada, orsakssamband och unionens intresse. Synpunkterna diskuteras nedan. Klaganden och PTIA lämnade in ytterligare två inlagor för att motbevisa varandras synpunkter, i enlighet med avsnitt 8 i tillkännagivandet om inledande. I avsnitt 8 föreskrivs att eventuella synpunkter på uppgifter som lämnats av berörda parter innan tidsfristen för införande av provisoriska åtgärder löper ut ska lämnas senast den 75:e dagen efter det att tillkännagivandet om inledande har offentliggjorts, om inget annat anges. Klagandens inlaga ingavs den 20 december 2024, inom den relevanta tidsfristen. PTIA:s motargument lämnades in den 15 januari 2025. Eftersom dessa motargument lämnades in efter de tidsfrister som fastställts i tillkännagivandet om inledande kunde de inte beaktas.

(7)

PTIA hävdade att klaganden indexerade och på orimligt sätt behandlade de redan aggregerade uppgifterna för nio företag som konfidentiella, vilket gjorde det omöjligt att bilda sig en meningsfull uppfattning om det väsentliga innehållet i uppgifterna. PTIA hävdade också att klaganden undanhöll väsentliga uppgifter av upphovsrättsliga skäl och att upphovsrättsliga restriktioner inte kan utgöra en legitim grund för att undanhålla andra berörda parter icke-konfidentiella uppgifter.

(8)

När det gäller indexeringen av aggregerade uppgifter ansåg kommissionen att det faktum att Greenwood Consortium-företagen (klaganden) har olika produktsortiment motiverade den konfidentiella behandlingen av de aggregerade uppgifterna. När det gäller de uppgifter som undanhölls av upphovsrättsliga skäl konstaterades att de generella exportpriserna för kinesiskt kryssfaner (plywood) av lövträ under perioden 2010–2024 (5) var av demonstrativ karaktär snarare än väsentlig information, vilket gjorde det orimligt svårt att analysera klagomålet.

(9)

Kommissionen avvisade därför påståendena, eftersom den ansåg att den version av klagomålet som berörda parter kunde begära att få ta del av innehöll tillräcklig väsentlig bevisning och icke-konfidentiella sammanfattningar av annars konfidentiella uppgifter för att berörda parter skulle kunna utöva sin rätt till försvar under hela förfarandets gång, och att den därmed uppfyllde kraven i artikel 19.2 i grundförordningen.

(10)

PTIA hävdade att klaganden inte lämnat de uppgifter som krävs enligt artikel 5.2 i grundförordningen och att de uppgifter som lämnats om andra aspekter var ofullständiga.

(11)

Kommissionen avvisade invändningen eftersom den konstaterade att klagomålet innehöll prima facie-bevisning för dumpning, skada och ett orsakssamband mellan den påstådda dumpade importen och den påstådda skadan på grundval av information som rimligen var tillgänglig. Kommissionen ansåg att den version av klagomålet som berörda parter kunde begära att få ta del av innehöll tillräcklig väsentlig bevisning och icke-konfidentiella sammanfattningar av annars konfidentiella uppgifter för att berörda parter skulle kunna utöva sin rätt till försvar under hela förfarandets gång, och att den därmed uppfyllde kraven i artikel 19.2 i grundförordningen.

(12)

PTIA hävdade att klagandena, även om de kanske uppfyllde kraven på representativitet för unionsindustrin enligt artikel 5.4 i grundförordningen, inte på något sätt utgjorde hela unionsindustrin i den mening som avses i artikel 3.

(13)

Kommissionen konstaterade att kravet på representativitet var uppfyllt eftersom klagomålet stöddes av unionsproducenter som svarade för mer än 25 % av produktionen av den likadana produkten i EU som tillverkades av unionsindustrin, och att ingen unionsproducent motsatte sig det. För att inleda förfarandet måste klaganden bevisa sin representativitet, men behövde inte företräda hela unionsindustrin. Kommissionen avvisade därför även detta påstående.

(14)

PTIA hävdade att de dumpningsnivåer som beräknats i klagomålet var alltför höga och överdrivet uppblåsta på grund av den produktmix som beaktades och den annorlunda produktionsprocessen i Kina, vilket inte avspeglades i beräkningarna på tillbörligt sätt. PTIA ansåg också att den limförbrukning som nämns i klagomålet var felaktig och att vissa råvaror räknats dubbelt. De påpekade också att det fanns inkonsekvenser mellan själva klagomålet och bilagorna. Vidare hävdade PTIA att de fakturor som användes för att styrka exportpriset inte var representativa eftersom de endast avsåg kryssfaner (plywood) av poppel och inte alla typer av kryssfaner (plywood) som importeras till unionen.

(15)

Dessutom hävdade PTIA att Turkiet inte var ett lämpligt representativt land på grund av den turkiska lirans höga inflation under undersökningsperioden, särskilt när det gäller att fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. De hävdade också att uppgifterna om det föreslagna turkiska företag som användes som referensvärde för att beräkna vinsten och försäljnings- och administrationskostnaderna samt andra allmänna kostnader inte var representativa. PTIA ansåg också att klaganden vid beräkningen av arbetskraftskostnaderna borde ha använt Europeiska centralbankens växelkurs i stället för den växelkurs som angetts av den turkiska centralbanken och att klaganden, för att fastställa energipriserna, borde ha använt turkisk statistik och inte webbplatsen www.globalpetrolprices.com.

(16)

Klaganden hävdade att den höga inflationen i Turkiet inte hade någon inverkan på fastställandet av referensvärdena, eftersom råvarupriserna inte angavs i turkiska lira utan i euro eller US-dollar och att inflationen inte skulle påverka turkiska företags vinst eller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader eftersom kostnadsökningen skulle minska vinstmarginalen, vilket resulterade i ett mer försiktigt tillvägagångssätt. Eftersom vinsten samt försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader uttrycktes som en procentandel av kostnaden för sålda varor skulle de inte påverkas av inflationen. Klaganden hävdade vidare att referensvärdena var rimliga och representativa för sektorn. När det gäller energipriserna uppgav klaganden också att de energiuppgifter som hämtats från webbplatsen www.globalpetrolprices.com byggde på officiell turkisk statistik.

(17)

Klaganden hävdade också att det inte förekom någon dubbelräkning i beräkningen av normalvärdet i klagomålet och att beräkningarna baserades på rådande kinesiska produktionsfaktorer och förbrukningsnivåer samt att de justerats i vederbörlig ordning för att ta hänsyn till produktionsprocessen i Kina. Klaganden menade också att limförbrukningen i klagomålet var korrekt beräknad enligt en rimlig och till och med försiktig metod. När det gäller PTIA:s påstående att exportpriset inte var representativt hävdade klaganden att fakturorna för kryssfaner (plywood) av poppel i klagomålet endast inlämnades som ytterligare uppgifter. Exportpriset beräknades på grundval av Eurostat och prisindexet från Europäischer Wirtschaftsdienst GmbH (6) (EUWID), ett branschanalysförlag inriktat på bland annat träprodukter.

(18)

Både klaganden och PTIA lämnade synpunkter på analysen avseende de betydande snedvridningarna inom sektorn för kryssfaner (plywood) i Kina. Dessa synpunkter behandlas i avsnitt 3.2.1.4 nedan.

(19)

Kommissionen beaktade vederbörligen PTIA:s invändningar mot bevisningen avseende dumpningsberäkningarna i klagomålet samt de ytterligare uppgifter som klaganden lämnat. Den konstaterade att kraven för att inleda en undersökning var uppfyllda, dvs. att klaganden hade lagt fram riktig och tillförlitlig bevisning och att bevisningen var tillräcklig för att motivera inledandet av en undersökning.

(20)

Vidare ansåg kommissionen att detta inte påverkade slutsatserna om förekomsten av dumpning, eftersom prima facie-bevisningen för beräkningen av normalvärden för de olika produkttyperna, produktionsfaktorerna och deras respektive förbrukning i detta fall ansågs vara tillräcklig. Kommissionen erinrade om att den dumpningsmarginal som beräknats i klagomålet inte nödvändigtvis återspeglade den exakta dumpningsgrad som ska beräknas vid undersökningen, transaktion för transaktion och typ för typ. Analysen var av en annan karaktär eftersom den inte utfördes på företags- eller transaktionsnivå. Kommissionen var dock nöjd med den bevisning om exportpriset och normalvärdet som klaganden lagt fram vilken visade att dumpningsmarginalerna var betydande. De siffror som normalvärdet grundades på styrktes dessutom med tillräcklig bevisning, och alla nödvändiga justeringar för att till exempel ta hänsyn till en annan tillverkningsprocess i Kina beaktades i kommissionens dumpningsanalys. Kommissionen avvisade därför PTIA:s påståenden om otillräcklig bevisning om dumpning i klagomålet.

(21)

På grundval av de uppgifter som lämnats av klaganden och analyserats av kommissionen uppfyllde det föreslagna valet av Turkiet som representativt land dessutom kravet på tillräcklig bevisning för fastställande av normalvärdet. Framför allt verkade de turkiska producenternas inhemska försäljning av kryssfaner (plywood) av lövträ vara tillräckligt stor och produktionsprocessen och tillgången till råvaror liknade de kinesiska producenternas, samtidigt som de eventuella skillnaderna i produktionsprocessen beaktades vid fastställandet av normalvärdet. Kommissionen ansåg också att det faktum att inflationen var hög i Turkiet inte påverkade referensvärdena, som faktiskt inte angavs i turkiska lira, eller fastställandet av försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst med turkiska företag som grund.

(22)

PTIA hävdade att klagomålet inte uppfyller standarden för faktisk bevisning om skada enligt artikel 3.2 i grundförordningen och hävdade att vissa skadeindikatorer, såsom förbrukning i EU, importpriser, marknadsandel i EU, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande, inhemsk försäljning och omsättning, sysselsättning, lönsamhet, investeringar, lagerhållning och produktionskapacitet, inte stödde slutsatsen om skada under undersökningsperioden.

(23)

Kommissionen konstaterade att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning för det prima facie-fastställande av väsentlig skada som krävs för att inleda en undersökning. Både makroekonomiska och mikroekonomiska indikatorer analyserades i avsnitt 6 i klagomålet. Kommissionen erinrar om att det prima facie-fastställande av väsentlig skada som är nödvändigt för att inleda en undersökning kräver en undersökning av bland annat de relevanta faktorer som beskrivs i grundförordningen. Det krävs inte uttryckligen i artikel 5 i grundförordningen att alla de skadefaktorer som nämns i artikel 3.5 ska visa på en försämring för att väsentlig skada ska vara tillräckligt underbyggd för att en undersökning ska kunna inledas. Enligt ordalydelsen i artikel 5.2 i grundförordningen ska klagomålet innehålla uppgifter om förändringar i volymen av den påstått dumpade importen, denna imports inverkan på priserna på den likadana produkten på unionsmarknaden och importens inverkan på unionsindustrin, vilket visas av relevanta (inte nödvändigtvis alla) faktorer. Klagomålet innehöll dessa uppgifter, som pekade på förekomsten av skada. I enlighet därmed ansåg kommissionen att klagomålet innehöll tillräcklig bevisning om skada och avvisade PTIA:s påstående.

(24)

PTIA hävdade att klaganden enbart grundade sin beräkning av prisunderskridande och målprisunderskridande på kryssfaner (plywood) av poppel och påpekade att kommissionen borde grunda sina preliminära och slutliga beräkningar på alla produkter som omfattades av undersökningen.

(25)

Kommissionen konstaterar att kravet på ”tillräcklig bevisning” i artikel 5.3 i grundförordningen inte omfattar någon skyldighet att fastställa prisunderskridande och målprisunderskridande för alla produkttyper som omfattas av undersökningen. I enlighet med de tillämpliga rättsliga reglerna fastställde kommissionen dessutom marginalerna för prisunderskridande och målprisunderskridande enligt den metod som beskrivs nedan i avsnitten 4.3.2 och 6.1.

(26)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den kunde komma att besluta att göra ett urval av de berörda parterna i enlighet med artikel 17 i grundförordningen.

(27)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade gjort ett preliminärt urval av unionsproducenter. Kommissionen baserade urvalet för stickprovsundersökningen på den största representativa produktions- och försäljningsvolym som rimligen kan undersökas inom den tid som stod till förfogande. Urvalet bestod av tre unionsproducenter. Urvalet svarade för 28 % av den uppskattade totala produktionen i EU och 33 % av den uppskattade totala försäljningen i EU av kryssfaner (plywood) av lövträ och säkerställde en god geografisk spridning. Kommissionen uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på det preliminära urvalet. Inga synpunkter inkom. Urvalet var representativt för unionsindustrin.

(28)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen icke-närstående importörer att lämna de uppgifter som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(29)

Tjugo icke-närstående importörer lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av tre icke-närstående importörer baserat på den största försäljningsvolymen av den berörda produkten i unionen och deras geografiska belägenhet inom unionen. Urvalet svarade för 38 % av den uppskattade totala försäljningen i EU och säkerställde en god geografisk spridning. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen hölls samråd om urvalet med alla kända berörda importörer. Inga synpunkter inkom.

(30)

För att kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, bad kommissionen alla exporterande producenter i Kina att lämna de uppgifter som anges i tillkännagivandet om inledande. Dessutom bad kommissionen Kinas beskickning vid Europeiska unionen att identifiera och/eller kontakta andra eventuella exporterande producenter som kunde vara intresserade av att delta i undersökningen.

(31)

Etthundratjugo exporterande producenter i det berörda landet lämnade de begärda uppgifterna och samtyckte till att ingå i urvalet. I enlighet med artikel 17.1 i grundförordningen gjorde kommissionen ett urval bestående av två exporterande producenter baserat på den största representativa exportvolymen till unionen som rimligen kunde undersökas inom den tid som stod till förfogande, med beaktande av de huvudsakliga träslag som används i produktionen av kryssfaner (plywood) av lövträ och exporteras till unionen (kryssfaner [plywood] av poppel, björk och eukalyptus). På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga vid den aktuella tidpunkten svarade urvalet för 9,5 % av exporten till unionen. I enlighet med artikel 17.2 i grundförordningen genomfördes samråd om urvalet med alla kända berörda exporterande producenter och myndigheterna i det berörda landet.

(32)

I ett e-postmeddelande av den 29 november 2024 underrättade en av de exporterande producenter som ingick i urvalet, Xuzhou Shengfeng Wood Co., Ltd, kommissionen om att den drog tillbaka sitt samarbete. Samma dag beslutade kommissionen att lägga till en annan exporterande producent, Xuzhou Hongxin Wood Co., Ltd, till urvalet av exporterande producenter och underrättade berörda parter om denna ändring genom en notering i ärendehandlingarna av den 29 november 2024. På grundval av de uppgifter som fanns tillgängliga i det skedet svarade det föreslagna urvalet för 9,1 % (jämfört med ursprungligen 9,5 %) av den uppskattade totala exporten av kryssfaner (plywood) av lövträ från Kina till unionen under undersökningsperioden.

(33)

Kommissionen mottog dock inget svar från Xuzhou Hongxin Wood Co., Ltd inom tidsfristen den 3 januari 2025. Det återstående företaget i urvalet, Pizhou Jiangshan Wood Co., Ltd (Jiangshan Wood), svarade för 5,8 % av exporten till unionen. Kommissionen ansåg att det i detta framskridna skede av undersökningen inte fanns tillräckligt med tid för att göra ett nytt urval av exporterande producenter och att en eventuell ändring av urvalet inte skulle resultera i ett mer representativt urval med tanke på de små exportvolymer till unionen som de övriga exporterande producenter som besvarade stickprovsformuläret stod för. Därför beslutade kommissionen att överge stickprovsförfarandet och tillämpa artikel 18 i grundförordningen för fastställandet av dumpning. Kommissionen godtog emellertid begäran om att, i enlighet med artikel 17.3, beräkna en individuell dumpningsmarginal för Jiangshan Wood (7), eftersom det företaget var det enda som lämnade in sina svar på frågeformuläret i rätt tid så att de kunde kontrolleras i enlighet med artikel 16.1 i grundförordningen. Kommissionen underrättade berörda parter om detta beslut genom en notering i ärendehandlingarna av den 21 januari 2025.

(34)

PTIA lämnade synpunkter på det ursprungliga urvalet. De ansåg att det var ovanligt att kommissionen endast valde ut två exporterande producenter och hävdade att urvalet av exporterande producenter vanligtvis består av (minst) tre exporterande producenter. De hävdade vidare att eftersom tre företag valts ut till urvalet av icke-närstående importörer och unionsproducenter borde kommissionen lägga till ytterligare ett företag till de exporterande producenterna i urvalet för att täcka in en större exportvolym till unionen. PTIA hävdade också att kommissionen borde ha valt ett större företag med ett större utbud av tillverkade och exporterade produkter, eftersom Xuzhou Shengfeng Wood Co. enligt deras kännedom exporterade en betydande del återvunnet filmbelagt kryssfaner (plywood), som var en lågkvalitativ produkt med ett särskilt användningsområde inom byggsektorn.

(35)

Efter att urvalet ändrats till följd av att Xuzhou Shengfeng Wood Co., Ltd dragit sig ur upprepade PTIA att urvalet borde bestå av minst tre exporterande producenter. Enligt dem skulle detta förbättra kvaliteten och objektiviteten i kommissionens bedömning av den kinesiska industrins handelsbeteende som helhet, för hela utbudet av produkter som dessa företag producerar och exporterar till unionen. De hävdade vidare att unionsproducenterna svarade för 28 % av den uppskattade totala produktionen i unionen och 33 % av den uppskattade totala försäljningen i unionen av den likadana produkten, och att de icke-närstående importörer som ingick i urvalet svarade för 38 % av den uppskattade totala försäljningen av den undersökta produkten i unionen. De ansåg att kommissionen inte hade gett någon motivering eller andra tvingande skäl till varför den betraktade det lilla urvalet av exporterande producenter som rimligt för att analysera de exporterande producenternas beteende, priser och tillverkade och exporterade produkter, utifrån endast två av 120 exporterande producenter som svarade för mindre än 10 % av all export av den undersökta produkten.

(36)

Efter det att kommissionen hade avbrutit stickprovsförfarandet upprepade PTIA sina argument. De hänvisade till flera andra undersökningar där kommissionen valt fler än två exporterande producenter eller grupper. PTIA hävdade att eftersom kommissionen enligt lag hade 14 månader på sig att slutföra undersökningen hade den fortfarande tillräckligt med tid att lägga till ytterligare ett företag till urvalet och att det ursprungliga beslutet att undersöka mindre än 10 % av exporten var ovanligt med tanke på att 120 företag besvarat stickprovsformuläret.

(37)

Kommissionen beaktade alla synpunkter från PTIA. Den erinrade om att det är upp till kommissionen att fatta det slutliga beslutet om vilka och hur många parter och vilka typer av produkter som ska ingå i urvalet och att den inte ansåg det nödvändigt att ändra eller utvidga urvalet på grund av omständigheterna i det aktuella fallet. Kommissionen erinrade först om att den kinesiska industrin för kryssfaner (plywood) av lövträ var mycket fragmenterad och främst utgjordes av små och medelstora företag. Mer specifikt stod mer än 80 av de 120 företag som besvarade stickprovsformuläret vardera för mindre än 1 % av den uppskattade totala exportvolymen till unionen. Det ursprungliga urvalet på nästan 10 % av exporten ansågs därför vara representativt för den kinesiska exporten av kryssfaner (plywood) av lövträ till unionen. Kommissionen erinrade även om att den, förutom exportvolymen, tagit hänsyn till den mest representativa produktmixen och därigenom säkerställt att urvalet utgjordes av företag som exporterar de vanligaste typerna av kryssfaner (plywood) av lövträ till unionen, dvs. poppel, eukalyptus och björk. Med tanke på detta ytterligare kriterium skulle ett tillägg av ett tredje företag till urvalet öka urvalets representativitet med högst 3 %. Eftersom det ursprungliga urvalet redan svarade för nästan 10 % av exporten till unionen och att det omfattade de mest representativa typerna av kryssfaner (plywood) av lövträ ansåg kommissionen inte att det var nödvändigt att utvidga urvalet och ansåg att urvalet var representativt för de kinesiska exporterande producenternas export till unionen.

(38)

Kommissionen påpekade även att två av de tre exporterande producenterna i urvalet inte samarbetade och att den enda återstående samarbetsvilliga exporterande producenten Jiangshan Wood svarade för 5,8 % av den totala exporten till unionen. Den drog därför slutsatsen, i enlighet med artikel 17.4 i grundförordningen, att graden av bristande samarbete sannolikt skulle påverka resultatet av undersökningen i betydande grad och att det samtidigt inte fanns tillräckligt med tid för att göra ett nytt urval. På grundval av detta ansåg kommissionen att beslutet att avbryta stickprovsförfarandet var motiverat.

(39)

Kommissionen erinrade också om att ett beslut om huruvida det finns tillräckligt med tid för att lägga till ytterligare en exporterande producent i urvalet måste fattas utifrån de särskilda omständigheterna i varje undersökning. I detta särskilda fall agerade kommissionen snabbt genom att ersätta Xuzhou Shengfeng Wood Co., Ltd med Xuzhou Hongxin Wood Co., Ltd, när den förstnämnda producenten valde att inte samarbeta. Det blev dock uppenbart att Xuzhou Hongxin Wood Co., Ltd inte samarbetade vid tidsfristen den 3 januari 2025, nästan tre månader efter det att undersökningen inleddes. Eftersom ett nytt företag som läggs till i urvalet hade behövt ytterligare minst 30 dagar på sig att besvara frågeformuläret skulle svaret ha kommit mer än två månader efter att den ursprungliga tidsfristen löpt ut (8). Mot bakgrund av förfarandefristerna ansågs det därför inte finnas tillräckligt med tid för att välja ut ett nytt företag. Kommissionen avvisade således dessa påståenden.

(40)

Kommissionen skickade ett frågeformulär om förekomst av betydande snedvridningar i Kina i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen till de kinesiska myndigheterna.

(41)

I sitt klagomål tillhandahöll klaganden dessutom tillräcklig prima facie-bevisning för råvarurelaterade snedvridningar avseende den berörda produkten i Kina. Som anges i tillkännagivandet om inledande omfattade undersökningen därför dessa råvarurelaterade snedvridningar för att det skulle kunna fastställas om artikel 7.2a och 7.2b i grundförordningen kunde tillämpas med avseende på Kina. Av det skälet skickade kommissionen ytterligare ett frågeformulär i detta avseende till de kinesiska myndigheterna.

(42)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla unionsproducenter som ingick i urvalet, klaganden, de icke-närstående importörer som ingick i urvalet och kända användare samt de exporterande producenterna som ingick i urvalet. Samma frågeformulär gjordes tillgängliga på internet (9) på dagen för inledandet.

(43)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, därav följande skada och unionens intresse. Kontrollbesök i enlighet med artikel 16 i grundförordningen genomfördes i följande företags lokaler:

(44)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 juli 2023 till och med den 30 juni 2024 (undersökningsperioden). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är relevanta för bedömningen av skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2021 till och med slutet av undersökningsperioden (skadeundersökningsperioden).

(45)

Den produkt som är föremål för denna undersökning är kryssfaner (plywood) av lövträ, bestående uteslutande av träfanerskikt (av annat trä än bambu och okoumé) som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm, med minst ett yttre skikt av tropiska träslag eller lövträ av arter som anges i undernummer 4412 31 , 4412 33 och 4412 34 , med eller utan överdrag eller ytbeläggning (den undersökta produkten).

(46)

Kryssfaner (plywood) av lövträ är en mångfunktionell slutprodukt med många olika användningsområden. Den används ofta inom följande industrier beroende på kvalitet och andra egenskaper: bygg och anläggning, möbeltillverkning, transport, förpackningar och annat, t.ex. reklamskyltar, kistor, trafikskyltar och trafikindikatorer eller leksaker.

(47)

Den berörda produkten är kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Folkrepubliken Kina.

(48)

Undersökningen visade att följande produkter har samma grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper och samma grundläggande användningsområden:

(49)

Kommissionen beslutade i detta skede att dessa produkter därför är att anse som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(50)

PTIA hävdade att produktdefinitionen var alltför bred för att omfatta björkplywood eftersom denna produkt inte tillverkas av klagandena.

(51)

Kommissionen avvisade argumentet eftersom flera klagande, t.ex. Welde A.G. och Garnica, tillverkade björkplywood.

(52)

PTIA och China National Forest Products Industry Association (CNFPIA) hävdade att kryssfaner (plywood) med överdrag och kryssfaner (plywood) utan överdrag är två olika produkter som inte kan omfattas av samma undersökning, dock utan att lämna detaljerade och kontrollerbara uppgifter till stöd för sina påståenden.

(53)

Följaktligen avvisade kommissionen påståendet, eftersom kryssfaner (plywood) som tillverkas av lövträ har samma eller mycket likartade grundläggande fysiska, kemiska och tekniska egenskaper, oavsett om de har överdrag eller inte.

(54)

PTIA hävdade att produktdefinitionen var oförenlig med produktdefinitionen i antidumpningsundersökningen om import av björkplywood från Ryssland (10). I det fallet avvisade kommissionen en rysk exporterande producents begäran att inkludera kryssfaner (plywood) av tall, poppel, okoumé och bok i produktdefinitionen eftersom den fastställde att kryssfaner (plywood) av tall, poppel, okoumé och bok inte har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som björkplywood.

(55)

Kommissionen konstaterade att den avgörande faktorn för den produkt som är föremål för denna undersökning var att ytfaner tillverkas av lövträ, och inte av barrträ, andra träprodukter eller plast. Kryssfaner (plywood) av lövträ, som en allmän kategori, kan delas in i olika underkategorier (produkttyper) beroende på typen av träslag, vilket framgår av undersökningen om import av björkplywood från Ryssland (11), men detta innebär inte att alla skivor med ytfaner som utgörs av kryssfaner (plywood) av lövträ inte utgör en särskild och bredare produktkategori på egen hand. I antidumpningsundersökningen om import av björkplywood från Ryssland konstaterade kommissionen dessutom att det fanns en viss grad av utbytbarhet mellan björkplywood och kryssfaner (plywood) av andra träslag, såsom poppel, tall och okoumé (12). Kryssfaner (plywood) av lövträ är därför en bredare produktkategori som kan särskiljas från andra produkter (t.ex. kryssfaner [plywood] av barrträ) genom sina grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, och som även inbegriper flera underkategorier (produkttyper). I detta avseende noterade kommissionen också att produktkontrollnumret i denna undersökning tar hänsyn till de olika underkategorierna av kryssfaner (plywood) av lövträ beroende på vilken typ av lövträ som används som ytfaner.

(56)

Det faktum att unionsproducenterna av björkplywood, som utgör en del av industrin för kryssfaner (plywood) av lövträ, 2019 lämnade in ett klagomål beträffande dumpad import från Ryssland som skadade dem innebär inte att hela unionsindustrin för kryssfaner (plywood) av lövträ år 2024 inte kan hävda att den skadas av dumpad import av alla typer av lövträ, inbegripet produkter tillverkade av björkplywood, från Kina. Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen följaktligen påståendet.

(57)

PTIA, Altripan B.V. (Altripan) och Polywood hävdade att den kinesiska industrin för kryssfaner (plywood) av lövträ och unionsindustrin för kryssfaner (plywood) av lövträ har olika marknadssegment och inte konkurrerar med varandra.

(58)

Kommissionen konstaterade att båda industrierna kan tillverka och tillverkar alla produkter av kryssfaner (plywood) av lövträ som finns på unionsmarknaden. De påstådda skillnaderna mellan den kinesiska industrins och unionsindustrins kryssfaner (plywood) av lövträ rör enbart kvaliteten. Deras grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper är desamma. Förekomsten av olika marknadssegment med importerade produkter och kryssfaner (plywood) tillverkade av unionsindustrin har inte påvisats av de berörda parterna i enlighet med den relevanta rättsliga standarden. (13) Kommissionen avvisade därför påståendet.

(59)

PTIA, CNFPIA, den tyska centralorganisationen för trävaruhandlare (GD Holz), den belgiska centralorganisationen för textil-, trä- och möbelindustri (Fedustria), European Timber Trade Federation (ETTF), Peri SE, Weltholz ZN, Enno Roggemann, J. u. A. Frischeis Gesellschaft och Questwood sp. z o.o (Questwood) ansåg att filmbelagt kryssfaner (plywood) borde undantas från produktdefinitionen, eftersom unionsindustrin inte tillverkar det och inte har tillräcklig kapacitet för att tillverka det. Unionsindustrin tillverkar endast högkvalitativt filmbelagt kryssfaner (plywood) som inte är utbytbart mot filmbelagt kryssfaner (plywood) som importeras från Kina.

(60)

Kommissionen konstaterade att både unionsindustrin och de kinesiska exporterande producenterna saluför filmbelagt kryssfaner (plywood) av olika kvaliteter. Skillnaderna i användningen av filmbelagda kryssfanerskivor beror på deras slitstyrka, dvs. hur många gånger de kan användas för formbygge vid byggnation, snarare än på inneboende variationer i deras grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. En annan faktor som har ett starkt samband med kvaliteten är prisskillnaden. Importerat kinesiskt filmbelagt kryssfaner (plywood) av lägsta kvalitet säljs till ett mycket lågt, dumpat pris. Kommissionen ansåg dock inte att prisskillnaden upphäver utbytbarheten mellan importerade och unionstillverkade kryssfanerskivor av lövträ. Påståendet avvisades därför.

(61)

PTIA, CNFPIA och Questwood ansåg att kryssfaner (plywood) av eukalyptus borde undantas från produktdefinitionen eftersom unionsindustrin har mycket begränsade möjligheter att tillverka det.

(62)

Kommissionen konstaterade att kryssfaner (plywood) av eukalyptus tillverkas i EU i kommersiella volymer. Följaktligen avvisades påståendet.

(63)

PTIA, GD Holz, ETTF, CNFPIA och Questwood ansåg att kryssfaner (plywood) med ett ytterskikt på 0,3 mm eller mindre borde undantas från produktdefinitionen, eftersom unionsproducenterna använder tjockare ytterskikt.

(64)

Kommissionen konstaterade att ytfanerets tjocklek är en kvalitetsskillnad som påverkar kryssfanerskivornas slitstyrka och pris. Kryssfaner (plywood) med tunna faner utgör inte en separat produkttyp med särskilda grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och konkurrerar inte heller inom ett annat marknadssegment än kryssfanerskivor av lövträ med tjockare ytfaner. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(65)

PTIA, GD Holz, ETTF, CNFPIA och Questwood ansåg att kryssfaner (plywood) med ytterskikt av konstruerade faner borde undantas från produktdefinitionen eftersom det är en särskild produkt som ingen av klagandena tillverkar i betydande kommersiella volymer.

(66)

Kommissionen konstaterade att av unionsindustrin tillverkade kryssfaner (plywood) av lövträ med konstruerade ytfaner, som består av lövträskikt som skurits sönder och återmonterats för att bilda särskilda mönster, har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper och konkurrerar direkt med liknande kryssfanerskivor av lövträ som importeras från Kina. Detta påstående avvisades därför.

(67)

CNFPIA och PTIA ansåg att lufttorkat kryssfaner (plywood) av lövträ med en fukthalt på över 12 % borde undantas från produktdefinitionen, eftersom denna höga fukthalt är resultatet av en lufttorkningsprocess som är vanlig i Kina, samtidigt som ingen unionsproducent tillverkar lufttorkade faner.

(68)

Kommissionen konstaterade att fukthalten är en faktor som påverkar valet av faner. Faner av hög kvalitet har lägre fukthalt. Faner av låg kvalitet har högre fukthalt. Lufttorkning kan leda till högre fukthållning, men vissa faner som passerar genom industriella torkmaskiner kan också innehålla en betydande mängd. Fukthalten beror på flera olika faktorer och kan inte bara tillskrivas torkningsmetoden. Kommissionen ansåg följaktligen att kryssfaner (plywood) av lövträ som tillverkas av unionsindustrin med hjälp av industriella fanertorkar och kryssfaner (plywood) av lövträ som tillverkas av lufttorkade faner i Kina har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper, och avvisade därför påståendet.

(69)

Houtwerf B.V. ansåg att kryssfaner (plywood) av lövträ som tillverkas med 100 % biobaserat lim borde undantas från produktdefinitionen eftersom det är en miljövänlig specialprodukt som inte tillverkas och inte kan tillverkas i unionen.

(70)

Kommissionen konstaterade att flera unionsproducenter, bland andra Garnica och Paged, tillverkar kryssfanerprodukter av lövträ med biobaserat lim. Följaktligen avvisades påståendet.

(71)

PTIA, Linyi Donglin Wood Factory Limited och Vöhringer GmbH & Co ansåg att kryssfaner (plywood) av lövträ med en tjocklek under 6 mm borde undantas från produktdefinitionen eftersom denna typ av kryssfaner (plywood) inte tillverkas i Europa och europeiska kryssfanertillverkare inte är intresserade av att tillverka det.

(72)

Kommissionen konstaterade att tunt kryssfaner (plywood) tillverkas av unionsindustrin. Panguaneta, som är en av de unionsproducenter som ingick i urvalet, tillverkar tunt kryssfaner (plywood) av poppel. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(73)

Questwood ansåg att kryssfaner (plywood) av poppel borde undantas från produktdefinitionen, eftersom kryssfaner (plywood) av poppel som tillverkas i Kina är av lägre kvalitet än europeiska och turkiska produkter.

(74)

Kommissionen konstaterade att den påstådda kvalitetsskillnaden inte upphäver det faktum att importerade och unionstillverkade kryssfaner (plywood) av poppel har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper. Påståendet avvisades därför.

(75)

PTIA ansåg att kryssfaner (plywood) av tropiska lövträdsarter borde undantas från produktdefinitionen, eftersom de tropiska träslagen inte har samma grundläggande egenskaper som andra träslag som används för kryssfaner (plywood).

(76)

Kommissionen konstaterade att tropiska träslag i huvudsak klassificeras som lövträ och har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska egenskaper som andra träslag i denna kategori. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(77)

Mot bakgrund av att det vid inledandet av undersökningen fanns tillräcklig bevisning tillgänglig som, med avseende på Kina, visar på att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, ansåg kommissionen det lämpligt att inleda en undersökning av de exporterande producenterna från detta land med beaktande av artikel 2.6a i grundförordningen.

(78)

För att inhämta de uppgifter som var nödvändiga för en eventuell tillämpning av artikel 2.6a i grundförordningen uppmanade kommissionen i tillkännagivandet om inledande alla exporterande producenter i Kina att lämna uppgifter rörande de insatsvaror som används för att producera kryssfaner (plywood) av lövträ. De relevanta uppgifterna lämnades av 16 exporterande producenter.

(79)

För att erhålla de uppgifter som kommissionen ansåg vara nödvändiga för undersökningen av de påstådda betydande snedvridningarna skickade kommissionen ett frågeformulär till de kinesiska myndigheterna. I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande uppmanade kommissionen dessutom alla berörda parter att inom 37 dagar efter det att tillkännagivandet offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning lämna synpunkter och uppgifter samt lägga fram bevisning till stöd för dessa med avseende på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen. Inget svar på frågeformuläret inkom från de kinesiska myndigheterna. Därefter informerade kommissionen de kinesiska myndigheterna om att den skulle använda tillgängliga uppgifter i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen för att fastställa förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(80)

I punkt 5.3.2 i tillkännagivandet om inledande angav kommissionen också att den, mot bakgrund av tillgänglig bevisning, preliminärt hade valt Turkiet som ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen för att fastställa normalvärdet på grundval av icke snedvridna priser eller referensvärden. Kommissionen uppgav vidare att den skulle undersöka andra eventuellt lämpliga representativa länder i enlighet med de kriterier som anges i punkt 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(81)

Den 19 december 2024 underrättade kommissionen genom en notering i ärendehandlingarna (den första noteringen) berörda parter om vilka relevanta källor den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet. I den noteringen tillhandahöll kommissionen en förteckning över alla produktionsfaktorer, t.ex. råvaror, arbetskraft och energi, som används vid produktionen av kryssfaner (plywood) av lövträ. På grundval av de kriterier som låg till grund för valet av icke-snedvridna priser eller referensvärden angav kommissionen även möjliga representativa länder, närmare bestämt Brasilien, Malaysia, Thailand och Turkiet.

(82)

Den 11 mars 2025 underrättade kommissionen genom en andra notering (den andra noteringen) berörda parter om de relevanta källor som den avsåg att använda för att fastställa normalvärdet, med Turkiet som representativt land. Synpunkterna på den första noteringen behandlades i den andra noteringen. Kommissionen informerade också parterna om sin avsikt att välja Turkiet som representativt land och att den skulle fastställa försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst på grundval av lättillgängliga uppgifter från fem producenter av kryssfaner (plywood) i Turkiet. Synpunkterna på den andra noteringen och de slutliga föreslagna informationskällorna för att fastställa normalvärdet beskrivs i avsnitt 3.2.2.

(83)

Enligt artikel 2.1 i grundförordningen ska normalvärdet ”vanligtvis grundas på de priser som oberoende kunder i exportlandet har betalat eller ska betala vid normal handel”.

(84)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen gäller dock att ”om det […] fastställs att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i exportlandet på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i det landet i den mening som avses i led b, ska normalvärdet uteslutande konstrueras på grundval av kostnader för produktion och försäljning som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden” och att det ”ska omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”.

(85)

Som förklaras i det följande konstaterade kommissionen i denna undersökning att det på grundval av tillgänglig bevisning och mot bakgrund av det bristande samarbetet från de kinesiska myndigheterna och beslutet att avbryta stickprovsförfarandet var lämpligt att tillämpa artikel 2.6a i grundförordningen.

(86)

Följande anges i artikel 2.6a b i grundförordningen: ”Betydande snedvridningar är sådana snedvridningar som inträffar när rapporterade priser eller kostnader, inbegripet råvarukostnader och energikostnader, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande. Vid bedömningen av huruvida det föreligger betydande snedvridningar ska hänsyn bland annat tas till de potentiella följderna av en eller flera av följande aspekter:

(87)

Eftersom förteckningen i artikel 2.6a b i grundförordningen inte är uttömmande behöver inte alla aspekter beaktas för att konstatera betydande snedvridningar. Samma faktiska omständigheter kan dessutom användas för att påvisa förekomsten av en eller flera aspekter i förteckningen.

(88)

Slutsatser om betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen måste dock dras på grundval av all tillgänglig bevisning. I den övergripande bedömningen avseende förekomsten av snedvridningar kan även förhållandena och situationen generellt sett i exportlandet beaktas, särskilt där de grundläggande delarna av exportlandets ekonomiska och administrativa struktur ger myndigheterna betydande befogenheter att ingripa i ekonomin på ett sätt som gör att priser och kostnader inte är resultatet av marknadskrafternas fria utveckling.

(89)

Följande anges i artikel 2.6a c i grundförordningen: ”När kommissionen har välgrundade indikationer på en eventuell förekomst av sådana betydande snedvridningar som avses i led b i ett visst land eller i en viss sektor i det landet, och när så är lämpligt för en effektiv tillämpning av denna förordning, ska kommissionen utarbeta, offentliggöra och regelbundet uppdatera en rapport som beskriver de marknadsförhållanden som avses i led b i det landet eller den sektorn”.

(90)

I enlighet med denna bestämmelse har kommissionen utfärdat en landsrapport för Kina (14) (rapporten), med belägg för förekomst av betydande statligt inflytande på många nivåer i ekonomin, inbegripet specifika snedvridningar av många centrala produktionsfaktorer (till exempel mark, energi, kapital, råvaror och arbetskraft) samt inom specifika sektorer (t.ex. sektorn för träbaserade produkter). Vid tidpunkten för inledandet inbjöds berörda parter att motbevisa, kommentera eller komplettera bevisningen i ärendeakten. Rapporten infördes i ärendehandlingarna när undersökningen inleddes.

(91)

Klaganden menade att priserna eller kostnaderna för den berörda produkten, inbegripet kostnaderna för råvaror, energi och arbetskraft, inte bestämts av de fria marknadskrafterna på grund av att de påverkats av ett betydande statligt inflytande i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen, och att det därför inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet.

(92)

Till stöd för denna ståndpunkt hänvisade klaganden till bevisningen i rapporten, till sina egna efterforskningar samt till tidigare undersökningsresultat från kommissionen och de amerikanska myndigheterna.

(93)

Klaganden framhöll särskilt kommissionens tidigare slutsatser om att det kinesiska ekonomiska systemet bygger på den socialistiska marknadsekonomiska doktrinen, på den ledande roll som Kinas kommunistparti (kommunistpartiet) spelar och på statens interventionistiska ekonomiska politik.

(94)

Dessutom påpekade klaganden att industrin för kryssfaner (plywood) av lövträ är en del av de kinesiska skogsbruks- och trävarusektorerna och påminde om följande faktorer som pekar på att det föreligger betydande snedvridningar:

(95)

För det första betjänas sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ i betydande utsträckning av företag som ägs av eller drivs under kontroll, politisk styrning eller överinseende av statliga myndigheter.

(96)

För det andra gör den statliga närvaron i företag som tillverkar kryssfaner (plywood) av lövträ det också möjligt för myndigheterna att påverka priser och/eller kostnader:

(97)

För det tredje bedriver de kinesiska myndigheterna en offentlig politik eller vidtar åtgärder som diskriminerar till förmån för inhemska leverantörer eller på annat sätt inverkar på de fria marknadskrafterna.

(98)

För det fjärde är sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ, precis som andra sektorer inom den kinesiska ekonomin, föremål för snedvridningar till följd av diskriminerande tillämpning eller otillräcklig efterlevnad av konkurs-, företags- och egendomslagstiftningen:

(99)

För det femte snedvrids också lönekostnaderna i sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ:

(100)

För det sjätte har producenter inom sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ tillgång till finansiering från institutioner som genomför politiska mål eller på annat sätt inte agerar oberoende i förhållande till staten:

(101)

Sammanfattningsvis hävdade klaganden att det finns prima facie-bevisning för betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen inom sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ.

(102)

Kommissionen undersökte om det var lämpligt eller inte att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar i den mening som avses i artikel 2.6a b i grundförordningen. Kommissionen gjorde detta på grundval av tillgänglig bevisning i ärendet.

(103)

Analysen omfattade en undersökning av det betydande statliga inflytandet i den kinesiska ekonomin i allmänhet, men även den specifika marknadssituationen i den relevanta sektorn för den berörda produkten. Kommissionen kompletterade dessa bevisuppgifter med sin egen undersökning av de olika kriterier som är relevanta för att bekräfta förekomsten av betydande snedvridningar i Kina.

(104)

Det kinesiska ekonomiska systemet bygger på begreppet ”socialistisk marknadsekonomi”. Detta begrepp finns inskrivet i den kinesiska konstitutionen och avgör Kinas ekonomiska styrning. Den centrala principen är ”socialistiskt offentligt ägande av produktionsmedlen som ägs av hela folket och kollektivt av arbetarna” (41).

(105)

Den statsägda ekonomin är ”den ledande kraften i den nationella ekonomin” och staten har i uppdrag att säkerställa dess ”konsolidering och tillväxt” (42). Detta innebär att den kinesiska ekonomins övergripande struktur inte bara möjliggör betydande statligt inflytande i ekonomin, utan att staten i själva verket uttryckligen har i uppdrag att utöva ett sådant inflytande. Det faktum att det offentliga ägandet har företräde framför privat ägande genomsyrar hela rättssystemet och betonas som en allmän princip i alla centrala lagar.

(106)

Den kinesiska egendomslagen är ett utmärkt exempel på detta. Den hänvisar till det primära stadiet i socialismen och anförtror staten uppgiften att upprätthålla det grundläggande ekonomiska system enligt vilket det offentliga ägandet spelar en dominerande roll. Andra ägandeformer tolereras eftersom lagen tillåter dem att utvecklas vid sidan av statligt ägande (43).

(107)

Enligt kinesisk rätt utvecklas dessutom den socialistiska marknadsekonomin under kommunistpartiets ledning. Den kinesiska statens och kommunistpartiets strukturer är sammanflätade på alla nivåer (rättsligt, institutionellt och på personnivå) och bildar en överbyggnad där partiets och statens roller är oskiljbara.

(108)

Efter en ändring av den kinesiska konstitutionen i mars 2018 blev det kinesiska kommunistpartiets ledande roll ännu mer framträdande genom att den bekräftades ännu en gång i artikel 1 i konstitutionen.

(109)

Efter den befintliga första meningen i bestämmelsen, ”[d]et socialistiska systemet är Folkrepubliken Kinas grundläggande system”, infogades en ny andra mening, som lyder ”[d]et främsta kännetecknet för den kinesiska formen av socialism är det kinesiska kommunistpartiets ledarskap” (44). Detta åskådliggör det kinesiska kommunistpartiets absoluta och allt större kontroll över Kinas ekonomiska system.

(110)

Detta ledarskap och denna kontroll är en väsentlig del av det kinesiska systemet och går mycket längre än vad som är brukligt i andra länder där staten utövar allmän makroekonomisk kontroll inom vars gränser de fria marknadskrafterna råder.

(111)

Den kinesiska staten för en interventionistisk ekonomisk politik och strävar efter mål som sammanfaller med den politiska dagordning som fastställs av kommunistpartiet i stället för att avspegla de ekonomiska förhållandena på en fri marknad (45). De kinesiska myndigheterna använder interventionistiska ekonomiska verktyg av många olika slag, bland annat systemet för industriell planering, finanssystemet samt regelverket.

(112)

För det första styrs den kinesiska ekonomins inriktning, när det gäller den övergripande administrativa kontrollen, av ett komplext system av industriell planering som påverkar alla ekonomiska verksamheter i landet. Sammantaget täcker dessa planer en omfattande och komplex matris av sektorer och övergripande politiska åtgärder, och de tillämpas på alla myndighetsnivåer.

(113)

Planerna på provinsiell nivå är detaljerade, medan de nationella planerna innehåller bredare mål. Planerna anger också de hjälpmedel som ska användas för att stödja de relevanta industrierna/sektorerna samt inom vilka tidsramar målen ska uppnås. Vissa planer innehåller ändå uttryckliga produktionsmål.

(114)

Inom ramen för dessa planer väljs enskilda industrisektorer och/eller projekt ut som (positiva eller negativa) prioriteringar i linje med statens prioriteringar och särskilda utvecklingsmål fastställs för dem (industriell uppgradering, internationell expansion osv.).

(115)

De ekonomiska aktörerna, såväl privata som statsägda, måste effektivt anpassa sin affärsverksamhet efter villkoren i planeringssystemet. Detta beror inte bara på att planerna är bindande, utan också på att de berörda kinesiska myndigheterna på alla nivåer följer systemet med planer och utövar sina befogenheter därefter, vilket innebär att de förmår de ekonomiska aktörerna att uppfylla de prioriteringar som anges i planerna (46).

(116)

För det andra domineras Kinas finansiella system av statsägda affärsbanker och politiska banker när det gäller fördelningen av ekonomiska resurser. När dessa banker fastställer och genomför sin utlåningspolicy måste de anpassa sig till statens industripolitiska mål i stället för att först och främst bedöma de ekonomiska fördelarna med ett visst projekt (47).

(117)

Detsamma gäller de andra komponenterna i Kinas finansiella system, till exempel aktiemarknader, obligationsmarknader, marknaden för riskkapital osv. Dessa delar av finanssektorn är också institutionellt och operativt inrättade på ett sätt som inte är inriktat på att maximera finansmarknadernas effektivitet utan på att säkerställa kontroll och tillåta ingripanden från statens och kommunistpartiets sida (48).

(118)

För det tredje ingriper staten i ekonomin på olika sätt genom regelverket. Reglerna för offentlig upphandling används till exempel ofta för att uppnå andra politiska mål än ekonomisk effektivitet, vilket undergräver de marknadsbaserade principerna på detta område. I tillämplig lagstiftning föreskrivs uttryckligen att offentlig upphandling ska genomföras för att underlätta uppnåendet av de mål som utformas utifrån statens politik. Målens karaktär fastställs dock inte, vilket ger de beslutande organen en bred marginal för egna bedömningar (49).

(119)

På investeringsområdet har de kinesiska myndigheterna likaså en betydande kontroll och ett stort inflytande över både vad de statliga och privata investeringarna ska inriktas på och hur omfattande de ska vara. Investeringskontroll och olika incitament, begränsningar och förbud i samband med investeringar är viktiga verktyg som myndigheterna använder för att stödja industripolitiska mål, exempelvis att upprätthålla statlig kontroll av viktiga sektorer eller stödja den inhemska industrin (50).

(120)

Sammanfattningsvis grundas Kinas ekonomiska modell på vissa grundläggande axiom som möjliggör och uppmuntrar statliga ingripanden av många olika slag. Sådana betydande statliga ingripanden strider mot de fria marknadskrafterna, vilket snedvrider en effektiv resursfördelning enligt marknadsprinciperna (51).

(121)

I Kina utgör företag som ägs av eller drivs under kontroll och/eller politisk styrning eller överinseende av staten en väsentlig del av ekonomin.

(122)

Även om det statliga ägandet inom sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ verkar vara begränsat äger de kinesiska myndigheterna aktier i ett antal ekonomiska aktörer i sektorn, bland annat Guangxi Forestry Group Co., Ltd., ”ett stort statsägt företag som är direkt underställt folkregeringen i den autonoma regionen [Guangxi]” (52), handelsföretaget Sumec Group Corporation (Sumec), ett dotterbolag till Sinomach, och ”ett statsägt basföretag som står under statens direkta kontroll” (53) samt Arser (54), som grundades som ett handelsföretag men som ”[d]e senaste åren, under vägledning av Jiangsu-provinsens kommission för övervakning och förvaltning av statsägda tillgångar [...], har definierat sin affärsutvecklingsstrategi för utvidgning av industrikedjan uppströms och nedströms och integrerad verksamhet i leveranskedjan och strävat efter att utvecklas till en integrerad tjänsteleverantör för hela timmerindustrins industrikedja” (55). Vid sidan av formellt ägande kan statliga myndigheter kontrollera och övervaka företag via informella kanaler, vilket framgår av fallet med det privatägda företaget Luli Group Co., Ltd., vars utveckling, enligt offentliga källor, har ”främjats” av provinsregeringen i Shandong (56). En mindre producent som Feiya Wood Industry, som klaganden också hänvisar till, infriar också kommunistpartiets förväntningar i sådan utsträckning att dess verkställande direktör har tilldelats hedersutmärkelsen ”framstående privat företagare” av Xuzhous kommunala partikommitté och Xuzhous kommunala folkregering (57).

(123)

Med tanke på att kommunistpartiets ingripanden i det operativa beslutsfattandet har blivit normen även i privata företag (58), och att kommunistpartiet gör anspråk på att styra praktiskt taget alla aspekter av landets ekonomi, leder statens inflytande genom kommunistpartiets strukturer inom företagen i praktiken till att ekonomiska aktörer kontrolleras och övervakas politiskt av regeringen.

(124)

Sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ omfattas dessutom av flera statliga strategier, eftersom träbearbetningssektorn förtecknades som en gynnad industri både i 2019 års vägledande katalog för industriell omstrukturering (59) och i dess uppdaterade version från 2024 (60). I båda versionerna av katalogen förtecknas dessutom ”produktionslinjer för kryssfaner (plywood) och blockboard med en kapacitet på mindre än 10 000 kubikmeter per år” som en begränsad industri, vilket i praktiken innebär att storskaliga producenter gynnas av statliga riktlinjer (61).

(125)

På samma sätt fastställs följande mål i den fjortonde femårsplanen: ”Uppmuntra utveckling, tillämpning och främjande av nya miljövänliga lim och gradvis öka andelen bearbetade trävaror med låg formaldehydhalt och formaldehydfria bearbetade trävaror. [...] Påskynda utvecklingen av framväxande industrier såsom skräddarsydd heminredning, träkonstruktioner och träbaserade byggnadsmaterial. [...] Till år 2025 kommer produktionen av träbaserade skivor att stabiliseras på omkring 300 miljoner kubikmeter.”

(126)

Statlig kontroll och politisk övervakning kan också observeras på de berörda branschorganisationernas nivå (62). T:ex. uppger CNFPIA i artikel 3 i sina stadgar att organisationen ”accepterar den affärsvägledning, tillsyn och ledning av enheterna med ansvar för registrering och förvaltning, av enheterna med ansvar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (63).

(127)

Arser är medlem i CNFPIA och valdes ut som demonstrationsföretag för vissa av CNFPIA:s aktiviteter (64).

(128)

Luli Group Co., Ltd. är medlem i CNFPIA och valdes ut som referensföretag för vissa av CNFPIA:s aktiviteter (65).

(129)

På liknande sätt uppger China Timber and Wood Products Distribution Association (CTWPDA) i artikel 3 i sin bolagsordning att organisationen ”godtar affärsvägledning, tillsyn och förvaltning av de enheter som ansvarar för registrering och förvaltning, av de enheter som ansvarar för partibyggande samt av relevanta administrativa avdelningar med ansvar för att leda industrin” (66) och framställer sig som en ”intresseorganisation som står under ledning av ministeriet för civilrättsliga frågor och under övervakning av och vägledning från statsrådets statligt ägda kommitté för tillsyn och administration av tillgångar […]” (67).

(130)

Luli Group Co., Ltd. är medlem i CTWPDA (68). Till och med privatägda producenter inom sektorn för den produkt som översynen gäller hindras följaktligen från att bedriva sin verksamhet på marknadsmässiga villkor. Både offentliga och privatägda företag inom sektorn omfattas av politisk övervakning och vägledning.

(131)

De kinesiska myndigheterna har möjlighet att påverka priser och kostnader genom den statliga närvaron i företag. Kommunistpartiets celler i företagen, såväl statsägda som privata, utgör en viktig kanal för statlig inblandning i affärsbeslut.

(132)

Enligt Kinas bolagsrätt ska en kommunistpartipolitisk organisation upprättas i varje företag (med minst tre medlemmar från kommunistpartiet enligt partiets stadgar (69)), och företagen ska skapa de nödvändiga förutsättningarna för partiorganisationens aktiviteter.

(133)

Tidigare förefaller detta krav inte alltid ha följts eller tillämpats strikt. Åtminstone sedan 2016 har emellertid kommunistpartiet stärkt sina krav på att kontrollera affärsbeslut i företag som en politisk princip (70), bland annat genom att utöva påtryckningar på privata företag att sätta ”patriotism” främst och följa partidisciplinen (71).

(134)

Redan 2018 rapporterades att det fanns particeller i 73 % av cirka 2,57 miljoner privatägda företag, och trycket ökade på att organisationer från kommunistpartiet ska ha sista ordet när det gäller affärsbeslut inom respektive företag (72). Dessa regler gäller generellt i den kinesiska ekonomin och i alla sektorer, inbegripet för producenter av den berörda produkten och leverantörer av insatsvaror till denna.

(135)

Den 15 september 2020 offentliggjordes dessutom ett dokument med riktlinjer från det allmänna kontoret för kommunistpartiets centralkommitté om att intensifiera Förenade frontens arbete i den privata sektorn för den nya eran (73) (riktlinjerna) för att ytterligare utvidga partikommittéernas roll i de privata företagen.

(136)

I avsnitt II.4 i riktlinjerna anges följande: ”[v]i måste utöka partiets övergripande kapacitet att leda Förenade frontens arbete inom den privata sektorn och intensifiera arbetet inom detta område på ett effektivt sätt”, och i avsnitt iii.6 anges: [v]i måste trappa upp partiuppbyggandet ytterligare i de privata företagen, göra det möjligt för particellerna att verka effektivt som ett försvarsverk och göra det möjligt för partimedlemmarna att utöva sina roller som förtrupper och pionjärer”. Riktlinjerna syftar därmed till att betona och utöka kommunistpartiets roll i företag och andra enheter i den privata sektorn. (74)

(137)

Undersökningen har bekräftat att överlappningar mellan ledande befattningar och medlemskapet i kommunistpartiet/partifunktioner även finns inom sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ. Exempelvis innehar verkställande direktören för Arser parallellt posten som sekreterare för partiavdelningen, och ordföranden för moderbolaget Jiangsu High Hope Group tjänstgör även som sekreterare för koncernens partikommitté (75).

(138)

Vidare är styrelseordföranden för Guangxi Forestry Group Co., Ltd. sekreterare för koncernens partikommitté (76). Företagets partimedlemmar är också skyldiga att ”leda genomförandet av alla beslut och arrangemang från koncernens partikommitté, alltid stärka ansvarstagandet, inta en ledande roll och föregå med gott exempel samt omvandla resultaten av lärande och utbildning om partidisciplin till en kraftfull drivkraft för att främja koncernens högkvalitativa utveckling” (77).

(139)

Vidare är en ledamot av Sumecs styrelse sekreterare i företagets partikommitté, och företagets verkställande direktör är också biträdande sekreterare i företagets partikommitté (78).

(140)

På liknande sätt är vice ordföranden för Luli Group Co., Ltd. samtidigt partikommitténs sekreterare (79). Företagets sekreterare i partikommittén bekräftar också att ”Luli Group Co., Ltd. ska fokusera på det övergripande genomförandet av Shougangs kommunala partikommittés och kommunstyrelsens långsiktiga strategiska mål att bygga ett starkt företag med en omsättning på 100 miljarder renminbi yuan” (80).

(141)

Statens närvaro och ingripande i finansmarknaderna och i tillhandahållandet av råvaror och insatsvaror har dessutom en ytterligare snedvridande effekt på marknaden (81). Den statliga närvaron i företag inom sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ och andra sektorer (som finanssektorn och sektorn för insatsvaror) gör det således möjligt för de kinesiska myndigheterna att påverka priser och kostnader.

(142)

Den kinesiska ekonomins inriktning bestäms i hög grad av ett utvecklat planeringssystem som fastställer prioriteringar och föreskriver de mål som centrala, provinsiella och lokala myndigheter måste fokusera på. Relevanta planer finns på alla förvaltningsnivåer och omfattar praktiskt taget alla ekonomiska sektorer. De mål som fastställs genom planeringsinstrumenten är bindande och myndigheterna på varje administrativ nivå övervakar respektive lägre myndighets genomförande av planerna.

(143)

Generellt sett leder planeringssystemet i Kina till att resurser riktas mot sektorer som regeringen har betecknat som strategiska eller på annat sätt politiskt viktiga i stället för att fördelas enligt marknadskrafterna (82).

(144)

De kinesiska myndigheterna har antagit flera riktlinjer för hur sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ ska fungera.

(145)

Till exempel innehåller det vägledande yttrandet för främjande av en högkvalitativ utveckling av skogs- och gräsmarksindustrin (83) (det vägledande yttrandet för skogsindustrin) även följande formuleringar: ”Fram till 2025 kommer systemet och mekanismen för rationellt utnyttjande av skogs- och gräsresurser att bildas, stödkapaciteten för skogs- och gräsresurser kommer att förbättras avsevärt, produktionen av högkvalitativa skogs- och gräsprodukter kommer att öka avsevärt och handeln med skogsprodukter kommer att utökas ytterligare i syfte att öka det nationella skogsbrukets produktionsvärde med 50 % jämfört med nuläget. […] Fram till 2035 kommer […] skogs- och gräsindustrin att utökas ännu mer, […] industristrukturen kommer att optimeras ytterligare, produktkvaliteten och servicenivån kommer att förbättras avsevärt och övervakningen av resursutnyttjandet kommer att bli effektivare för att kontinuerligt förbättra sektorns kapacitet att genomföra nationella strategier” (84). I det vägledande yttrandet för skogsindustrin ställs även kravet att ”främja uppgraderingen av bearbetningsindustrin [genom] att optimera utformningen av såväl råvarubasen som bearbetningsindustrin för skogs- och gräsmarksprodukter” (85).

(146)

På provinsnivå har den autonoma provinsen Guangxi, där Guangxi Forestry Group Co., Ltd. har sin bas, antagit den fjortonde femårsplanen för ekonomisk och social utveckling och 2035 års perspektiv (86), som syftar till att ”komplettera, stärka och utvidga fördelaktiga industrikedjor”, bland annat genom att ”främja omvandling och uppgradering av traditionella industrier som […] träbearbetningsindustrin”. När det gäller träbearbetningsindustrin ska planens mottagare också ”inrikta sig på utvecklingen av papperstillverkning [och] träbaserade skivor […]” och ”på att bygga en hel industrikedja av tillverkade skivor, möbler och heminredning”.

(147)

På lokal nivå antog även Shuyangdistriktet (Jiangsu) i januari 2024 ett yttrande om högkvalitativ utveckling av träbearbetnings- och möbeltillverkningsindustrin (87), som syftar till att ”[s]enast i slutet av 2026 få fram 1–2 börsnoterade företag, 1–2 företagskoncerner med ett produktionsvärde på mer än fem miljarder renminbi yuan och kontinuerligt förbättra kvaliteten i industrin [och] förbättra industrikedjan och öka andelen färdiga produkter såsom högkvalitativa golv, möbler och dekorativa material”. I detta syfte anges också att ”kryssfanerindustrin ska inrikta sig på utveckling av basprodukter för möbler, kompositgolv med massivt trä, hushållsprodukter osv. [och att] produktionskapaciteten i produktionslinjer för kryssfaner (plywood) och blockboard ska vara minst 10 000 kubikmeter/år”. Genom dessa och andra medel styr och kontrollerar de kinesiska myndigheterna praktiskt taget alla aspekter av sektorns utveckling och funktion, liksom insatsvarorna i tidigare led.

(148)

Sammanfattningsvis har de kinesiska myndigheterna vidtagit åtgärder för att få verksamhetsutövare att uppfylla de offentliga politiska målen för sektorn. Sådana åtgärder hindrar marknadskrafterna från att verka fritt.

(149)

Enligt tillgängliga uppgifter är det kinesiska konkurssystemet otillräckligt för att uppnå sina huvudmål, exempelvis att reglera fordringar och skulder på ett rättvist sätt samt skydda borgenärers och gäldenärers lagstadgade rättigheter. Detta verkar bero på att den kinesiska konkursrätten visserligen formellt sett grundas på liknande principer som motsvarande lagar i andra länder än Kina, men att det kinesiska konkurssystemet kännetecknas av en systematiskt bristande efterlevnad.

(150)

Antalet konkurser är fortfarande uppseendeväckande lågt jämfört med storleken på landets ekonomi, inte minst på grund av ett antal brister i insolvensförfarandena som i själva verket avskräcker från att ansöka om konkurs. Staten har dessutom en fortsatt stark och aktiv roll i insolvensförfaranden och har ofta direkt inflytande över resultatet av förfarandena (88).

(151)

Bristerna i systemet för egendomsrättigheter är dessutom särskilt uppenbara när det gäller markägande och markanvändningsrättigheter i Kina (89). All mark ägs av staten (kollektivt ägd mark på landsbygden och statsägd mark i städerna) och det är endast staten som kan tilldela mark. Det finns rättsliga bestämmelser för att fördela markanvändningsrättigheter på ett öppet sätt och till marknadspriser, exempelvis genom att införa anbudsförfaranden. Det är dock vanligt att dessa bestämmelser inte följs och vissa köpare erhåller sin mark utan kostnad eller till lägre priser än marknadspriserna (90). Myndigheterna har ofta specifika politiska mål när de tilldelar mark, bland annat genomförandet av ekonomiska planer (91).

(152)

I likhet med många andra sektorer i den kinesiska ekonomin omfattas producenter av den berörda produkten av de allmänna reglerna i den kinesiska konkurs-, bolags- och egendomsrätten. Detta innebär att även dessa företag är föremål för de snedvridningar som genomsyrar hela systemet och som uppstår till följd av diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten. På grundval av tillgänglig bevisning förefaller dessa överväganden även stämma in helt på skogsbrukssektorn och träbearbetningssektorn, och därmed även sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ. I den aktuella undersökningen framkom inget som stred mot dessa slutsatser.

(153)

Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att det förekom diskriminerande tillämpning eller bristande efterlevnad av konkurs- och egendomsrätten inom sektorn för den berörda produkten.

(154)

Ett system med marknadsbaserade löner kan inte utvecklas fullt ut i Kina, eftersom arbetstagare och arbetsgivare inte har rätt att organisera sig kollektivt. Kina har även valt att inte ratificera ett antal grundläggande ILO-konventioner, framför allt inom områdena föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar (92).

(155)

Enligt den nationella lagstiftningen finns det endast en aktiv fackorganisation. Denna organisation är dock inte oberoende i förhållande till de statliga myndigheterna och dess deltagande i kollektivförhandlingar och skydd av arbetstagarnas rättigheter är fortfarande begränsat (93). Den kinesiska arbetskraftens rörlighet begränsas dessutom av systemet för registrering av hushåll, som begränsar tillgången till fullständig social trygghet och andra förmåner till lokala invånare i varje administrativt område.

(156)

Detta leder ofta till att arbetstagare som inte är registrerade som lokala invånare har en svag ställning på arbetsmarknaden och lägre inkomst än registrerade arbetstagare (94).

(157)

Ingen bevisning har lagts fram om att sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ inte skulle omfattas av det beskrivna kinesiska arbetsrättssystemet. Sektorn påverkas således av snedvridningarna av lönekostnader, både direkt (vid produktionen av den berörda produkten eller av den viktigaste råvaran för dess produktion) och indirekt (när det gäller tillgång till kapital eller insatsvaror från företag som omfattas av samma arbetsrättsliga system i Kina).

(158)

Tillgången till kapital för företagsaktörer i Kina snedvrids på flera olika sätt.

(159)

För det första kännetecknas Kinas finansiella system av de statsägda bankernas starka ställning (95), vilka tar hänsyn till andra kriterier än ett projekts ekonomiska lönsamhet när de ger tillgång till finansiering. I likhet med icke-finansiella statsägda företag är bankerna inte bara knutna till staten genom ägandeförhållanden utan även via personliga relationer (personer i den högsta ledningen för de stora statsägda finansinstituten utses av det kinesiska kommunistpartiet) (96), och bankerna genomför regelbundet offentlig politik som har utformats av de kinesiska myndigheterna.

(160)

I och med detta uppfyller bankerna ett uttryckligt rättsligt krav att de ska bedriva sin verksamhet i enlighet med de nationella ekonomiska och sociala utvecklingsbehoven och följa statens industripolitik (97) Det har visserligen bekräftats att det finns flera rättsliga bestämmelser som föreskriver att normal bankpraxis och aktsamhetsregler, t.ex. undersökning av låntagares kreditvärdighet, ska följas, men nästan all bevisning, bland annat resultat från handelspolitiska undersökningar, tyder på att dessa bestämmelser endast spelar en underordnad roll vid tillämpningen av de olika rättsliga instrumenten.

(161)

De kinesiska myndigheterna har exempelvis klargjort att beslut rörande privat kommersiell bankverksamhet måste övervakas av kommunistpartiet och ligga i linje med nationell politik. Ett av statens tre övergripande mål när det gäller bankförvaltning är nu att stärka kommunistpartiets ledarskap inom bank- och försäkringssektorn även när det gäller operativa frågor och ledningsfrågor inom företag (98). Utvärderingskriterierna för de kommersiella bankernas resultat måste nu även omfatta hur enheterna ”tjänar de nationella utvecklingsmålen och realekonomin”, och i synnerhet hur de ”tjänar strategiska och framväxande industrier” (99) .

(162)

Obligations- eller kreditbetyg snedvrids dessutom ofta av flera olika skäl, bland annat på grund av att riskbedömningarna påverkas av företagens strategiska betydelse för de kinesiska myndigheterna och den styrka eventuella implicita garantier från staten har (100). Dessutom tillkommer ytterligare regler för direkt finansiering till sektorer som myndigheterna har fastställt som gynnade eller viktiga på andra sätt (101). Detta leder till att utlåning till statsägda företag, stora privata företag med goda förbindelser och företag inom viktiga industrisektorer prioriteras, vilket i sin tur innebär att tillgången till och kostnaden för kapital inte är lika för alla aktörer på marknaden.

(163)

För det andra har lånekostnaderna hållits artificiellt låga för att stimulera mer investeringar. Detta har lett till en överdriven användning av kapitalinvesteringar med allt lägre räntabilitet. Detta åskådliggörs av ökningen av företagens skuldsättning i den statliga sektorn trots kraftiga lönsamhetsminskningar, vilket talar för att banksystemets mekanismer inte fungerar enligt normal kommersiell praxis.

(164)

För det tredje styrs prissignalerna fortfarande inte av fria marknadskrafter, trots en avreglering av den nominella räntan i oktober 2015, utan påverkas av snedvridningar som föranletts av staten. Utlåning till eller under referensräntan utgjorde fortfarande minst en tredjedel av all utlåning i slutet av 2018 (102). Officiella medier i Kina rapporterade nyligen att kommunistpartiet efterlyste att ”utlåningsmarknadens ränta skulle sänkas” (103). Konstgjort låga räntor leder till underprissättning, vilket i sin tur leder till överdriven kapitalanvändning.

(165)

Den totala kredittillväxten i Kina visar att kapitalfördelningen blir alltmer ineffektiv, utan tecken på den kreditåtstramning som skulle kunna förväntas under icke snedvridna marknadsförhållanden. Till följd av detta har antalet nödlidande lån ökat snabbt och de kinesiska myndigheterna har flera gånger valt att antingen undvika betalningsinställelser och därmed skapat så kallade zombieföretag eller genom att överföra äganderätten till skulden (t.ex. via sammanslagningar eller utbyte av skulder mot aktier), vilket inte nödvändigtvis undanröjer skuldproblemet i sig eller hanterar dess grundorsaker.

(166)

Trots de åtgärder som vidtagits för att liberalisera marknaden påverkas Kinas företagskreditsystem således i grund och botten av betydande snedvridningar till följd av statens fortsatt genomgripande roll på kapitalmarknaderna. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(167)

Ingen bevisning har inkommit som skulle kunna visa att sektorn för den produkt som översynen gäller inte påverkas av statligt inflytande i finanssystemet i den mening som avses i artikel 2.6a b sjätte strecksatsen i grundförordningen. Det betydande statliga inflytandet i det finansiella systemet leder därför till att marknadsvillkoren påverkas kraftigt på alla nivåer.

(168)

Kommissionen noterade att de snedvridningar som beskrivs i rapporten är typiska för den kinesiska ekonomin. Den tillgängliga bevisningen visar att de fakta och särdrag som utmärker det kinesiska systemet enligt beskrivningen ovan och i del I i rapporten gäller hela landet och alla ekonomiska sektorer. Detsamma gäller beskrivningen av produktionsfaktorerna enligt ovan och i del II i rapporten.

(169)

Kommissionen erinrar om att det krävs vissa insatsvaror för att producera den berörda produkten. När producenter av den berörda produkten köper in/tecknar avtal om dessa insatsvaror påverkas de priser som de betalar (vilka registreras som kostnader) helt klart av samma systemomfattande snedvridningar som nämns ovan. Leverantörer av insatsvaror anställer till exempel arbetskraft som påverkas av snedvridningarna. De kan låna pengar som omfattas av snedvridningarna av finanssektorn/kapitalfördelningen. De påverkas dessutom av planeringssystemet, som gäller på alla myndighetsnivåer och i alla sektorer. Dessa snedvridningar har beskrivits i detalj ovan. Kommissionen påpekade att det regelverk som ligger till grund för dessa snedvridningar är allmänt tillämpligt, eftersom producenter av kryssfaner (plywood) av lövträ omfattas av dessa regler i likhet med alla andra ekonomiska aktörer i Kina. Snedvridningarna har därför en direkt inverkan på kostnadsstrukturen för den berörda produkten.

(170)

Till följd av detta är det inte bara de inhemska försäljningspriserna för den undersökta produkten som inte kan användas i den mening som avses i artikel 2.6a a i grundförordningen utan alla kostnader för insatsvaror (råvaror, energi, mark, finansiering, arbetskraft osv.) påverkas till följd av det betydliga statliga inflytandet på deras prisbildning vilket också beskrivs i delarna I och II i rapporten.

(171)

Det statliga inflytande som beskrivs när det gäller fördelningen av kapital, mark, arbetskraft, energi och råvaror förekommer i hela Kina. Detta innebär till exempel att en insatsvara som har producerats i Kina genom en kombination av olika produktionsfaktorer har påverkats av betydande snedvridningar. Detsamma gäller för de insatsvaror som används för produktionen av insatsvarorna och så vidare.

(172)

Inga belägg eller argument för motsatsen har lagts fram av de kinesiska myndigheterna i den aktuella undersökningen.

(173)

Den 25 november 2024 lämnade PTIA synpunkter på tillämpningen av artikel 2.6a i grundförordningen och hävdade att klagandens analys av betydande snedvridningar inom sektorn för kryssfaner (plywood) av lövträ i Kina inte bygger på tillräckligt specifik bevisning. Framför allt anser PTIA att i) hänvisningarna till kommissionens slutsatser om okouméplywood är irrelevanta med tanke på den tvivelaktiga överlappningen mellan den tropiska träslagsfamilj som okouméplywood tillhör och den berörda produktens träslag, ii) klaganden, på ett alltför allmänt sätt, har förlitat sig på betydande snedvridningar, till exempel genom att kalla Arser ett statsägt företag trots att detta företag står för mindre än 1 % av den totala faktiska produktionskapaciteten inom en sektor, som i själva verket är mycket fragmenterad och inte kontrolleras av staten, iii) det är oklart hur den fjortonde femårsplanen förhåller sig specifikt till kryssfaner (plywood) av lövträ, särskilt med tanke på planens inriktning på mål som även eftersträvas av EU, såsom energibesparing och ren produktionsteknik, och iv) det är oklart hur de kinesiska strategier som klaganden hänvisar till och som syftar till att komma till rätta med den otillräckliga tillgången på trä hänger samman med de påstådda snedvridningarna.

(174)

Kommissionen höll inte med. När det gäller PTIA:s övergripande argument om tillräcklig bevisning för att styrka förekomsten av betydande snedvridningar erinrade kommissionen om att kommissionen enligt artikel 2.6a e i grundförordningen kan inleda undersökningen på denna grundval om den anser att klagandena lagt fram tillräcklig bevisning om de betydande snedvridningarna. Som bekräftades av tribunalen i Viraj Profiles-målet skiljer sig mängden av och kvaliteten på den bevisning som behövs för att uppfylla kriterierna om tillräcklig bevisning för att inleda en undersökning från den bevisning som behövs för att preliminärt eller slutgiltigt fastställa förekomsten av dumpning, skada eller orsakssamband (104).

(175)

Klagandens hänvisning till exempel på betydande snedvridningar, vare sig det gäller förekomsten av statsägda företag inom sektorn för den berörda produkten (t.ex. Arser) eller förekomsten av statliga strategier som har snedvridande effekter på de fria marknadskrafterna (t.ex. dokument om industriplanering och politik som har direkt påverkan på import- och exportpriserna), samt det faktum att klaganden förlitar sig på relevant offentligt tillgänglig bevisning, vilket också anges i tillkännagivandet om inledande, överensstämmer med de rättsliga normer som gäller i det skedet av undersökningen. Kommissionen konstaterade också att PTIA:s hänvisningar till andra jurisdiktioner som påstås ha vissa politiska mål som liknar de kinesiska myndigheternas och PTIA:s påstående att det förekommer snedvridningar även i andra jurisdiktioner inte har någon betydelse för bedömningen av bevisningens tillräcklighet vid inledandet.

(176)

Klagomålet uppfyllde därför de normer som anges i artikel 5.9 i grundförordningen, i kombination med artikel 2.6a d. Såsom uppgavs i tillkännagivandet om inledande ansåg kommissionen i det inledande skedet att det i enlighet med artikel 5.9 i grundförordningen fanns tillräcklig bevisning som tyder på att det inte är lämpligt att använda de inhemska priserna och kostnaderna i Kina på grund av att det föreligger betydande snedvridningar som påverkar priser och kostnader, vilket gjorde det motiverat att inleda en undersökning på grundval av artikel 2.6a i grundförordningen.

(177)

Kommissionen undersökte sedan dessa snedvridningar genom denna undersökning. För att göra detta inhämtade kommissionen i enlighet med artikel 2.6a e i grundförordningen de uppgifter som krävs för att fastställa förekomsten och följderna av betydande snedvridningar och använde därvid den metod som föreskrivs i artikel 2.6a a i grundförordningen. De uppgifter som kommissionen samlade in och de slutsatser som drogs redovisas i detalj i avsnitt 3.2.1 i denna förordning. PTIA:s argument om bevisningen i klagomålet kunde därför inte godtas.

(178)

Den 20 mars 2025 lämnade Jiangshan Wood synpunkter på den andra noteringen där de hävdade att klaganden ger en felaktig bild av den kinesiska industrin genom att påstå att kinesiska exportörer av kryssfaner (plywood) av lövträ tillhör världens största producenter och att de flesta av dem är statsägda. Enligt Jiangshan Wood är detta felaktigt eftersom den kinesiska industrin består av många små producenter, främst små och medelstora företag. Jiangshan Wood påpekade också att vissa företag (Sumec och Arser), som klaganden beskrev som producenter, i själva verket är handlare.

(179)

Kommissionen noterade Jiangshan Woods synpunkter. De problem som företaget pekade på ändrar dock inte kommissionens fastställande om förekomsten av betydande snedvridningar. Det beror på att dessa fastställanden inte grundar sig på informationen i klagomålet, utan på hela bevisningen i ärendehandlingarna. Den relevanta bevisning som ligger till grund för kommissionens slutsatser, inbegripet vissa förtydliganden rörande vissa av de marknadsaktörer som klaganden hänvisar till, redovisas i detalj i avsnitt 3.2.1.3.

(180)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader för att fastställa normalvärdet i detta fall. Kommissionen konstruerade således normalvärdet endast på grundval av produktions- och försäljningskostnader som återspeglar icke snedvridna priser eller referensvärden, i detta fall på grundval av motsvarande produktions- och försäljningskostnader i ett lämpligt representativt land i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen, vilket beskrivs i följande avsnitt.

(181)

Valet av representativt land baserades på följande kriterier i enlighet med artikel 2.6a i grundförordningen:

(182)

Som förklaras i avsnitt 3.1 utfärdade kommissionen två noteringar till ärendehandlingarna om de källor som använts för att fastställa normalvärdet: Den första noteringen om produktionsfaktorer av den 19 december 2024 och den andra noteringen om produktionsfaktorer av den 11 mars 2025. I dessa noteringar beskrevs de fakta och bevis som låg till grund för de relevanta kriterierna och behandlades även de synpunkter som inkommit från parterna om dessa aspekter och relevanta källor. I den andra noteringen informerade kommissionen berörda parter om sin avsikt att betrakta Turkiet som ett lämpligt representativt land i det föreliggande ärendet, om förekomsten av betydande snedvridningar enligt artikel 2.6a i grundförordningen skulle bekräftas.

(183)

I den första noteringen identifierade kommissionen Belarus, Brasilien, Ecuador, Indonesien, Mexiko, Malaysia, Ryssland, Thailand, Turkiet och Ukraina som länder med en ekonomisk utvecklingsnivå som är jämförbar med Kinas enligt Världsbanken, dvs. de klassificeras alla av Världsbanken som övre medelinkomstländer på grundval av sin bruttonationalinkomst, och i vilka det är känt att den undersökta produkten tillverkas.

(184)

Kommissionen ansåg att Belarus, Ryssland och Ukraina inte var lämpliga representativa länder eftersom unionen hade infört ett antal sanktionspaket mot Belarus och Ryssland på grund av Rysslands militära angrepp mot Ukraina. Dessa restriktiva åtgärder mot Belarus omfattade exportbegränsningar för träprodukter, inbegripet den undersökta produkten, från unionen till Belarus (106). När det gäller Ryssland konstaterade kommissionen att import av björkplywood omfattas av antidumpningstullar sedan 2021 (107). Importen till unionen från Ryssland av produkter som omfattas av kapitel 44 (inbegripet kryssfaner [plywood] och faner, som är de viktigaste råvarorna för tillverkning av kryssfaner [plywood]) är dessutom föremål för restriktioner sedan den 10 juli 2022 (108). Bortsett från det faktum att situationen i Ukraina påverkades kraftigt av den pågående konflikten med Ryssland tillverkade Ukraina enligt klaganden främst kryssfaner (plywood) av lövträ av björkarter, medan produktdefinitionen omfattar andra arter av lövträ (109).

(185)

Vidare konstaterade kommissionen att bland de potentiellt representativa länderna hade Ecuador och Mexiko främst produktion av barrträ. De möjliga representativa länderna var därför Brasilien, Indonesien, Malaysia, Thailand och Turkiet.

(186)

Kommissionen undersökte därefter om det fanns lättillgängliga uppgifter i de länder som anges ovan. Först konstaterade den att det inte fanns några lättillgängliga uppgifter om import av produktionsfaktorer i m3, som är den måttenhet som används av både unionsindustrin och de kinesiska exporterande producenterna, för Indonesien. Dessutom tillverkades merparten av den kryssfaner (plywood) av lövträ som producerades i Indonesien av tropiska träslag (och inte av poppel eller björk, som är vanligast i Kina och unionen). Även om statistik fanns tillgänglig för Brasilien och Thailand importerade båda länderna betydande volymer faner från Kina. På samma sätt som i Indonesien tillverkades merparten av den kryssfaner (plywood) av lövträ som producerades i Malaysia av tropiska träslag (och inte av poppel och björk, som är vanligast i Kina och unionen), och det fanns inga importuppgifter om poppeltimmer.

(187)

På grundval av detta drog kommissionen slutsatsen att Turkiet var det enda land som hade en betydande produktion av kryssfaner (plywood) av lövträ av samma träslag (poppel, björk och eukalyptus) som det som tillverkades i Kina och som samtidigt till största delen importerades till unionen från Kina. Kommissionen konstaterade vidare att Turkiet var det enda land för vilket statistiken innehöll uppgifter om import av de viktigaste produktionsfaktorerna, trots bristen på tillförlitliga importuppgifter om faner och eukalyptustimmer.

(188)

Kommissionen identifierade fem producenter i Turkiet med offentligt tillgänglig finansiell information: Isik Ahsap Profil Lojistik Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi, Epalsan Orman Urunleri Nakliye Sanayi Ve Ticaret Linited Sirketi, Sakarya Kerestecilik Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi, Murat Sahin Orman Urunleri Insaat Mimarlik Nakliyat Sanayi Ve Ticaret Limited Sirketi och AGL Ahsap Sanayi Anonim Sirketi.

(189)

Berörda parter uppmanades att lämna synpunkter på lämpligheten av Turkiet som representativt land och av ovannämnda företag som producenter i det representativa landet.

(190)

Kommissionen mottog synpunkter från den samarbetsvilliga exporterande producenten Jiangshan Wood. I sina synpunkter efter den första noteringen ansåg Jiangshan Wood att kommissionen inte borde ha exkluderat Indonesien med motiveringen att importuppgifterna i statistiken angavs i vikt (kg) och inte i m3, eftersom vikten hade kunnat omvandlas till m3 enligt de omräkningsfaktorer som Jiangshan Wood tillhandahöll. Jiangshan Wood hävdade att Indonesien var det lämpligaste representativa landet eftersom de statistiska uppgifterna innehöll import av alla viktiga produktionsfaktorer till priser som låg i linje med marknadspriserna. De hänvisade också till företag i Indonesien med lättillgängliga uppgifter.

(191)

Jiangshan Wood hävdade vidare att Turkiet inte var det lämpligaste representativa landet för de flesta av produktionsfaktorerna, eftersom det inte fanns några uppgifter i statistiken och eftersom värdet för poppeltimmer i Eurostat var för högt och inte motsvarade marknadsvärdet.

(192)

Kommissionen ansåg att även om en omräkningsfaktor skulle kunna användas för vissa produktionsfaktorer, t.ex. vissa typer av timmer, omfattar HS-numren för vissa andra, t.ex. faner, flera olika träslag och en omvandling skulle därför påverkas av att omräkningsfaktorn varierar avsevärt beroende på vilket trä som används för faneret. Dessutom kommer det kryssfaner (plywood) av lövträ som tillverkas i Indonesien främst från tropiska träslag som teak, meranti eller sengon/albasia (110), medan det vanligaste träslaget i den berörda produkten som importeras från Kina till unionen är poppel, björk och eukalyptus. Dessutom var kvantiteterna av de olika produktionsfaktorer som importerades till Indonesien under undersökningsperioden relativt små.

(193)

Turkiet hade däremot, under undersökningsperioden, en betydande produktion av kryssfaner (plywood) av lövträ, främst av arter som poppel, björk och bok. I Turkey Forest Products Annual Market Review 2021 anges att produktionen av kryssfaner (plywood) uppgick till 300 000 m3 år 2020 och att volymen förväntades ligga på samma nivå år 2021 (111). Även om statistiken gällde för 2020 (och prognosen för 2021) antogs det att produktionen låg på ungefär samma nivå under undersökningsperioden. Kommissionen höll därför fast vid sitt val av Turkiet som representativt land, och Jiangshan Woods argument avvisades.

(194)

Eftersom kommissionen hade fastställt att Turkiet var det enda tillgängliga lämpliga representativa landet på grundval av alla ovanstående faktorer var det inte nödvändigt att göra en bedömning av nivån av social trygghet och miljöskydd i enlighet med artikel 2.6a a andra stycket första strecksatsen i grundförordningen.

(195)

Ovanstående analys visade att Turkiet uppfyllde de kriterier för att kunna betraktas som ett lämpligt representativt land som anges i artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen.

(196)

I den första noteringen förtecknade kommissionen produktionsfaktorerna, exempelvis råvaror, energi och arbetskraft, som Jiangshan Wood använde vid tillverkningen av den undersökta produkten. I den noteringen identifierade kommissionen import till de möjliga representativa länderna av de viktigaste produktionsfaktorerna och konstaterade att uppgifterna om import till Turkiet innehöll uppgifter om import av de viktigaste produktionsfaktorerna, trots att det saknades tillförlitliga uppgifter om import av skivor för faner till kryssfaner (plywood) och eukalyptustimmer. När det gäller statistiska uppgifter om import av produktionsfaktorer drog kommissionen därför slutsatsen att de mest detaljerade uppgifterna fanns tillgängliga i Turkiet. På grundval av detta uppmanade kommissionen de berörda parterna att lämna synpunkter och förslag på offentligt tillgängliga uppgifter om icke snedvridna värden för var och en av de produktionsfaktorer som nämns i noteringen.

(197)

I den andra noteringen undersökte kommissionen sedan närmare hur ett referensvärde för de produktionsfaktorer som anges i den första noteringen skulle kunna fastställas för att konstruera normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen. I artikel 2.6a a i grundförordningen föreskrivs användning av motsvarande uppgifter i ett lämpligt representativt land ”under förutsättning att relevanta kostnadsuppgifter finns lätt tillgängliga”.

(198)

Även om statistiken i det aktuella fallet innehöll uppgifter om import av poppeltimmer och eukalyptusfaner till Turkiet, importerades dessa två viktiga produktionsfaktorer inte till Turkiet (och inte heller till något annat land, inbegripet de andra möjliga representativa länderna) i representativa kvantiteter. Kommissionen drog därför slutsatsen att priserna på denna import inte var representativa för marknadspriserna.

(199)

Kommissionen undersökte därför om det fanns ett annat referenspris som var representativt för marknadspriset. Den identifierade världens största exportörer av poppeltimmer och eukalyptusfaner. Eftersom statistiken över exporten från de största exportländerna av dessa två produktionsfaktorer innehöll uppgifter om stora exportvolymer föreslog kommissionen i den andra noteringen att referenspriset för poppeltimmer och eukalyptusfaner skulle baseras på exportpriset från de största exportländerna: global export från Frankrike för poppeltimmer och global export från Ukraina för eukalyptusfaner.

(200)

De andra två viktiga produktionsfaktorerna, laminatpapper och mjöl, importerades till det föreslagna representativa landet (Turkiet) i betydande kvantiteter och kommissionen ansåg därför att importpriserna för laminatpapper och mjöl till Turkiet (borträknat import från Kina och länder som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/755 (112)) var representativa för marknadspriserna.

(201)

Kommissionen förklarade även att den skulle använda turkisk statistik för att fastställa icke snedvridna kostnader för arbetskraft (113) och energi (114).

(202)

I den andra noteringen underrättade kommissionen även de berörda parterna om att vissa av de enskilda produktionsfaktorerna hade försumbar betydelse för den totala produktionskostnaden och att dessa försumbara enskilda faktorer därför skulle sammanställas under ”förbrukningsvaror”. Kommissionen uppgav även att den skulle beräkna förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpa denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna referensvärdena i det lämpliga representativa landet.

(203)

Efter offentliggörandet av den andra noteringen uttryckte klaganden stöd för kommissionens val att fastställa en ersättningskostnad för att konstruera normalvärden med hjälp av det genomsnittliga priset på Frankrikes export av poppeltimmer. Klaganden ansåg att det genomsnittliga pris på Frankrikes export av poppeltimmer som angavs i den andra noteringen (117 euro/m3) var rimligt.

(204)

Jiangshan Wood uppgav också att de uppskattade kommissionens rimliga metod gällande referensvärdet för poppeltimmer. De ansåg dock att en rimligare metod skulle vara att använda statistik över importen inom unionen med priser som ligger i linje med handelspriserna mellan Kanada och Förenta staterna.

(205)

Kommissionen beaktade synpunkterna, men vidhöll att genomsnittspriset på Frankrikes export av poppeltimmer var representativt för marknadspriset eftersom Frankrike är världens största exportör. Kommissionen korrigerade dock skrivfel som berodde på dubbla uppgifter och uppdaterade referenspriset i enlighet med detta (se avsnitt 3.2.3.2 Råvaror).

(206)

När det gäller eukalyptusfaner hävdade klaganden att Ukraina inte producerar (odlar/skördar) eukalyptusträd i kommersiell skala på grund av olämpliga klimatförhållanden, och att de betydande exportvolymerna från Ukraina under HS-nummer 4408 90 därför med all sannolikhet utgörs av faner av björk och bok eller andra lövträd, men inte eukalyptusfaner. Klaganden ansåg också att det resulterande genomsnittspriset på export från Ukraina (251,49 euro/m3) inte återspeglade priserna på eukalyptusfaner, som var betydligt högre, och att det föreslagna referensvärdet därför var för lågt. Klaganden hävdade att utgångspriset på eukalyptusfaner var upp till tre gånger högre än kommissionens referensvärde och att genomsnittspriset borde vara omkring 520 euro/m3. För att illustrera prisintervallen lämnade klaganden in känsliga fakturor för eukalyptusfaner med ursprung i Uruguay och Paraguay, som klaganden ansåg vara en av de största och mest kända källorna till eukalyptusfaner för tillverkning av kryssfaner (plywood) av lövträ.

(207)

Som svar på klagandens synpunkter hävdade PTIA att referenspriset för eukalyptusfaner var för högt. De hävdade att kommissionen i stället skulle kunna använda priset på eukalyptustimmer som importeras från Brasilien till unionen, vilket skulle resultera i ett referenspris på omkring 55 euro/m3, alternativt priset på eukalyptustimmer som importeras till Kina som ligger på en liknande nivå. Som ytterligare bevisning lämnade PTIA in fakturor och kontrakt avseende eukalyptustimmer från Uruguay och Brasilien.

(208)

Kommissionen noterade för det första att HS-nummer 4408 90 var ett samlingsnummer som omfattade faner tillverkat av flera olika lövträd, inte bara eukalyptus. Den godtog också klagandens synpunkt att eftersom eukalyptus inte odlades i Ukraina var det mer sannolikt att exporten under det numret från Ukraina omfattar andra träslag än eukalyptus.

(209)

Kommissionen höll dock inte med om PTIA:s påstående att priset på eukalyptusfaner kunde baseras på kilopriset på eukalyptustimmer som importeras till unionen eller till Kina. Statistiken över importen av eukalyptustimmer angavs endast i kilo och kunde därför inte användas direkt för att fastställa ett pris per m3. Dessutom kunde kommissionen inte exakt fastställa hur mycket eukalyptustimmer det går åt per m3 faner, eftersom förbrukningen till stor del beror på timrets kvalitet och produktionsprocessen. Slutligen måste ett referenspris för eukalyptustimmer justeras för att ta hänsyn till produktionsprocessens mervärde när eukalyptusfaner tillverkas av timret. Av samma skäl som ovan, dvs. betydelsen av timrets kvalitet och tillverkningsprocessen, kunde kommissionen inte exakt beräkna ett sådant mervärde. Av dessa skäl höll kommissionen inte med om att referensvärdet för eukalyptusfaner i detta fall borde baseras på priset på eukalyptustimret, som är en insatsvara och en annan produkt än faner.

(210)

Kommissionen ansåg också att även om den valde export av eukalyptusfaner från ett annat land där eukalyptus odlades var HS-numret ett samlingsnummer som omfattade alla typer av lövträd, varav vissa kan vara betydligt billigare än eukalyptus, medan andra arter är betydligt dyrare än eukalyptus (t.ex. olika exotiska tropiska träslag som endast används till ytfaner av högsta kvalitet). Det gäller även export från Uruguay och Paraguay där mer lövträd odlas. Eftersom priserna som baserades på enskilda fakturor inte kunde betraktas som representativ bevisning för att fastställa marknadspriset ansåg kommissionen att det var lämpligast att fastställa referenspriset på grundval av ett genomsnittligt exportpris (på omkring 443 euro/m3) från de största exportländerna under HS-nummer 4408 90 (inbegripet eukalyptus och faner av arter som liknar eukalyptus), vilket låg i linje med det pris på eukalyptusexporten från Paraguay och Uruguay som klaganden lämnat in. Kommissionen justerade därför referenspriset i enlighet med detta.

(211)

När det gäller referensvärdet för mjöl ansåg Jiangshan Wood att mjölmarknaden i Turkiet var snedvriden och att importpriset därför inte var representativt som referenspris. Företaget hävdade att Turkiet vidtagit en rad åtgärder som snedvridit marknaden: sedan maj 2023 har landet 130 % tull på import av vete (och 0 % om det importerade vetet bearbetas till mjöl eller pasta som exporteras) och 102,6 % tull på import av vetemjöl. Jiangshan Wood hävdade att tullarna var avsedda att förbjuda import av mjöl och främja inhemsk bearbetning av billigt importerat vete till mjöl för export. Företaget hävdade också att exporten av mjöl från Turkiet minskade avsevärt, vilket innebar att mjölpriserna i Turkiet under undersökningsperioden var snedvridna och uppblåsta. Jiangshan Wood hävdade dessutom att Turkiet infört ett antal restriktioner för import av mjöl, bland annat en importlicens och inspektionskrav. Jiangshan Wood ansåg därför att kommissionen borde använda ett icke snedvridet mjölpris vid fastställandet av normalvärdet, exempelvis cif-priset (kostnad, försäkring och frakt) för import till Turkiet, utan importtullen på 102,6 %.

(212)

Jiangshan Wood hävdade även att det HS-nummer som kommissionen använde (HS 1101 00 00 ) omfattade mjöl som används för livsmedelsprodukter och inte bara för kryssfaner (plywood) av lövträ. De menade att kommissionen vid fastställandet av referenspriset på mjöl borde använda HS-nummer 1101 00 15 (HS-nummer för mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg) i stället.

(213)

Kommissionen avvisade argumentet att den på grund av de påstådda snedvridningarna på den turkiska marknaden inte borde beakta importtullen. De kvantiteter mjöl som importerades till Turkiet var betydande, så det fanns en efterfrågan på mjöl till priser som inkluderade importtullarna. Därför ansågs detta pris vara ett representativt marknadspris. Kommissionen avvisade därför påståendet att mjölpriset inte utgjorde ett representativt referensvärde och höll fast vid den valda metoden såsom förklaras ovan. Kommissionen godtog dock Jiangshan Woods förslag att använda HS-nummer 1101 00 15 för att fastställa priset, i stället för det generella numret för mjöl (HS 1101 00 00 ).

(214)

Jiangshan Wood hävdade också att referensvärdet för arbete och el var onödigt uppblåst, eftersom kommissionen först omvandlade turkisk lira (TRY) till euro (EUR) och sedan euro till renminbi yuan (CNY) och att det därför påverkades av bilaterala fluktuationer i växelkursen mellan turkisk lira och euro. Företaget ansåg att kommissionen borde omvandla turkisk lira direkt till renminbi yuan enligt den genomsnittliga växelkursen på 0,22211, offentliggjord på https://www.xe.com/.

(215)

Kommissionen avvisade detta påstående. Faktum är att växelkurser som offentliggörs av andra källor, exempelvis den som Jiangshan Wood hänvisar till, kan skilja sig från dem som kommissionen använder för att fastställa referenspriset. I enlighet med sin praxis använde kommissionen de officiella växelkurser som offentliggjorts av Europeiska centralbanken, vilka var de officiella växelkurserna under undersökningsperioden. De växelkurser som offentliggjorts av Europeiska centralbanken gör det möjligt för kommissionen att göra en direkt omräkning från turkisk lira till euro (med växelkursen 0,2434 i detta fall). Det referenspris som fastställs genom en sådan omräkning resulterar i samma referenspris i renminbi yuan som det som fastställts av kommissionen. Påståendet avvisades därför.

(216)

Med beaktande av samtliga uppgifter som lämnats av de berörda parterna och som samlats in under kontrollbesöken beslutade kommissionen att följande produktionsfaktorer och deras källor skulle användas för att fastställa normalvärdet i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen:

Tabell 1

Produktionsfaktorer för den undersökta produkten

(217)

Kommissionen inkluderade ett värde för produktionsomkostnader för att täcka kostnader som inte ingår i de produktionsfaktorer som avses ovan. För att fastställa detta belopp uttryckte kommissionen de produktionsomkostnader som den samarbetsvilliga exporterande producenten hade för produktionen av den undersökta produkten som en procentandel av den faktiska kostnaden för de råvaror som använts och tillämpade sedan denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna produktionsomkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna produktionsomkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke-snedvridna produktionsomkostnaderna när de levererades till företagets fabrik.

(218)

För att fastställa det icke snedvridna priset på två viktiga råvaror, poppeltimmer och eukalyptusfaner, använde kommissionen ett vägt genomsnittligt exportpris för världens största exportörer av dessa råvaror: Frankrike när det gäller poppeltimmer och ett genomsnitt för de största exportländerna när det gäller eukalyptusfaner (116). Exportpriserna låg på cif-nivå (kostnad, försäkring och frakt), och kommissionen lade till importtullar på 4,1 % för poppeltimmer och 2,5 % för eukalyptusfaner, vilket ansågs rimligt och låg i linje med de genomsnittliga importtullar som togs ut av de tio största importländerna, vilka tillsammans stod för mellan 84 % och 99 % av den globala importen av dessa träprodukter.

(219)

För de två återstående råvarorna, laminatpapper och mjöl, fastställde kommissionen referensvärdet på grundval av det vägda genomsnittliga importpriset till det representativa landet, såsom det rapporterats i GTA-databasen. Till detta pris adderades importtullar och transportkostnader. Ett importpris i det representativa landet fastställdes som ett vägt genomsnitt av enhetspriserna för importen från alla tredjeländer utom Kina och de länder som anges i bilaga 1 till förordning (EU) 2015/755 (117). Kommissionen beslutade att undanta import från Kina till det representativa landet, eftersom den i avsnitt 3.2.1.5 drar slutsatsen att det på grund av förekomsten av betydande snedvridningar i enlighet med artikel 2.6a b i grundförordningen inte är lämpligt att använda inhemska priser och kostnader i Kina. Eftersom det inte finns någon bevisning som visar att samma snedvridningar inte påverkar produkter avsedda för export på samma sätt, ansåg kommissionen att samma snedvridningar påverkade exportpriserna.

(220)

När det gäller ett antal av produktionsfaktorerna utgjorde de samarbetsvilliga exporterande producenternas faktiska kostnader en försumbar andel av de totala råvarukostnaderna under översynsperioden. Eftersom det värde som användes för dessa faktorer inte hade någon märkbar inverkan på beräkningarna av dumpningsmarginalen, oavsett vilken källa som användes, beslutade kommissionen att inkludera dessa kostnader i förbrukningsvarorna. Kommissionen beräknade förbrukningsvarornas procentandel av den totala kostnaden för råvaror och tillämpade denna procentandel på den omräknade kostnaden för råvaror när den använde sig av de fastställda, icke snedvridna priserna.

(221)

För att fastställa det icke snedvridna priset för råvaror enligt artikel 2.6a a första strecksatsen i grundförordningen använde kommissionen det representativa landets relevanta importtullar till det cif-värde som registrerats i importstatistiken i det representativa landet, enligt uppgift i GTA.

(222)

Kommissionen fastställde den samarbetsvilliga exporterande producentens transportkostnader för leverans av råvaror som en procentandel av den faktiska kostnaden för dessa råvaror och tillämpade denna procentandel på de icke snedvridna kostnaderna för samma råvaror, i syfte att fastställa de icke snedvridna transportkostnaderna. Kommissionen ansåg att förhållandet mellan den exporterande producentens råvaror och de angivna transportkostnaderna inom ramen för denna undersökning rimligen kunde användas för att uppskatta de icke snedvridna transportkostnaderna för råvarorna vid leverans till företagets fabrik.

(223)

Den turkiska statistikbyrån offentliggör detaljerad information om löner inom olika ekonomiska sektorer i Turkiet (118). Kommissionen använde den senaste tillgängliga statistiken, som omfattade 2022, för den genomsnittliga arbetskraftskostnaden för näringsverksamhet C.16, Tillverkning av trä och varor av trä och kork, utom möbler; tillverkning av varor av halm och flätningsmaterial, enligt Nace rev. 2. Det genomsnittliga månadsvärdet för 2022 justerades i vederbörlig ordning för inflationen med hjälp av det arbetskraftskostnadsindex som offentliggjorts av den turkiska statistikbyrån för att anpassa det till undersökningsperioden (1 juli 2023–30 juni 2024) (119).

(224)

Kommissionen använde den statistik över elpriser som offentliggjorts av tillsynsmyndigheten för energimarknaden (Energy Market Regulatory Authority, EMRA) i dess regelbundna pressmeddelanden. Kommissionen använde uppgifterna om de industriella elpriserna i kWh för industrisektorn under undersökningsperioden (1 juli 2023–30 juni 2024) (120).

(225)

Enligt artikel 2.6a a i grundförordningen ska det konstruerade normalvärdet ”omfatta ett icke snedvridet och skäligt belopp för att täcka försäljnings- och administrationskostnader, andra allmänna kostnader samt vinst”. Dessutom måste ett värde för produktionsomkostnader fastställas för att täcka kostnader som inte ingår i produktionsfaktorerna ovan.

(226)

Vid fastställandet av referensvärden för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst föreslog kommissionen inledningsvis att man skulle använda finansiella uppgifter för fem turkiska företag som fanns tillgängliga i ORBIS-databasen för en period som föregick undersökningsperioden.

(227)

Både Jiangshan Wood och PTIA hävdade att det turkiska företaget Isik Ahsap Profil Lojistik Sanayi Ve Ticaret Anonim Sirketi (Isik) inte tillverkade kryssfaner (plywood) utan andra träprodukter som väggpaneler, golvbeläggning av MDF-skivor eller spånskivor, och att uppgifter för detta företag därför inte borde tas med i beräkningarna.

(228)

Jiangshan Wood hävdade vidare att när det gäller försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader för Murat Sahin Orman Urunleri Insaat Mimarlik Nakliyat Sanayi Ve Ticaret Limited Sirketi (vars handelsnamn är Tokpan) och Isik måste kommissionen dra av ett belopp för direkta försäljningskostnader från försäljnings- och administrationskostnaderna och andra allmänna kostnader. Kommissionen använde till slut uppgifter om försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst från turkisk statistik, eftersom de finansiella uppgifter för de fem turkiska företagen som fanns tillgängliga i ORBIS-databasen inte avsåg undersökningsperioden och inga senare uppdaterade uppgifter fanns tillgängliga i ORBIS. Kommissionen beslutade därför att använda den turkiska regeringens uppgifter om företagens genomsnittliga driftkostnader och rörelseresultat som offentliggjorts av Turkiets centralbank avseende de ekonomiska resultaten för 3 121 företag med verksamhet inom sektorn för tillverkning av trävaror, kork, halm och rotting (Nace – C-162), vilka den ansåg var officiella och tillförlitliga. Kommissionen behövde därför inte ytterligare bemöta Jiangshan Woods och PTIA:s synpunkter på de finansiella uppgifterna för de fem turkiska producenterna.

(229)

På grundval av detta uppgick försäljnings- och administrationskostnaderna och de andra allmänna kostnaderna uttryckta som en procentandel av kostnaden för sålda varor och tillämpade på de icke snedvridna tillverkningskostnaderna till 16,1 %. Vinsten uttryckt som en procentandel av kostnaden för sålda varor lades till de icke snedvridna produktionskostnaderna och uppgick till 8,4 %.

(230)

På grundval av ovanstående konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(231)

Först fastställde kommissionen de icke snedvridna kostnaderna. Kommissionen tillämpade de icke snedvridna kostnaderna per enhet på den samarbetsvilliga exporterande producentens faktiska förbrukning av de olika produktionsfaktorerna. De uppgifter om förbrukningsnivåer som tillhandahölls av den samarbetsvilliga exporterande producenten verifierades under kontrollbesöken. Kommissionen multiplicerade förbrukningsfaktorerna med de icke snedvridna enhetskostnader som noterats i det representativa landet enligt beskrivningen i detta avsnitt.

(232)

När de icke snedvridna tillverkningskostnaderna hade fastställts lade kommissionen till produktionsomkostnaderna och avskrivningarna till de icke snedvridna kostnaderna för att få fram de icke snedvridna produktionskostnaderna.

(233)

På de produktionskostnader som fastställts enligt föregående skäl tillämpade kommissionen de försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader (121) och den vinst (122) som fastställts enligt beskrivningen ovan.

(234)

På denna grundval konstruerade kommissionen normalvärdet från fabrik per produkttyp i enlighet med artikel 2.6a a i grundförordningen.

(235)

Jiangshan Wood exporterade till unionen genom icke-närstående handlare i Kina. Exportpriset fastställdes därför på grundval av det pris som faktiskt betalats eller skulle betalas av den första icke-närstående kunden (en inhemsk handlare) för den berörda produkten vid försäljning på export till unionen, i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

(236)

Enligt artikel 2.10 i grundförordningen ska kommissionen göra en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset i samma handelsled och kompensera för olikheter i faktorer som påverkar priserna och prisernas jämförbarhet. I det aktuella fallet valde kommissionen att jämföra normalvärdet med exportpriset för Jiangshan Wood i handelsledet fritt fabrik. Såsom förklaras närmare nedan gjordes inga justeringar av normalvärdet från fabrik eller exportpriset från fabrik enligt Jiangshan Woods uppgifter.

(237)

Det cif-värde som fastställts för att användas som nämnare för dumpningsberäkningarna baserades dock på Jiangshan Woods pris från fabrik, och till detta pris adderade kommissionen en icke-närstående handlares kostnader för sjötransport, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst. För att fastställa dessa justeringar och beräkna cif-värdet utifrån priset från fabrik förlitade kommissionen sig på offentligt tillgänglig information (Drewry World Container Index) för sjötransport (123) och på en av de icke-närstående handlarnas ekonomiska redovisning som tillhandahölls av Jiangshan Wood. Kommissionen uppmanade Jiangshan Woods icke-närstående handlare att samarbeta genom att tillhandahålla faktiska uppgifter om sina sjötransportkostnader, försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt om sin vinst. Eftersom kommissionen fick svar från handlarna för sent för att kunna beakta dem i de preliminära undersökningsresultaten kan nivån på dessa justeringar ändras i undersökningens slutliga skede.

(238)

Normalvärdet fastställdes i handelsledet fritt fabrik med hjälp av produktionskostnader tillsammans med belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst, vilka ansågs rimliga för detta handelsled. Därför behövdes inga justeringar för att återföra normalvärdet till handelsledet fritt fabrik.

(239)

Kommissionen fann inga skäl att göra några justeringar av normalvärdet, och den exporterande producenten begärde inga sådana justeringar.

(240)

Eftersom Jiangshan Wood sålde i handelsledet fritt fabrik gjordes inga justeringar av exportpriset.

(241)

Såsom förklaras i avsnitt 1.5 i förordningen beslutade kommissionen att tillämpa artikel 18 i grundförordningen för fastställande av dumpning, i enlighet med artikel 17.4 andra stycket i grundförordningen, och att bevilja en enskild undersökning till Pizhou Jiangshan Wood Co., Ltd, som var det enda företag som lämnade ett korrekt svar på frågeformuläret i tid och som kunde kontrolleras i enlighet med artikel 16.1 i grundförordningen.

(242)

För att fastställa dumpningsmarginalen för Jiangshan Wood jämförde kommissionen det vägda genomsnittliga normalvärdet för varje typ av den likadana produkten med det vägda genomsnittliga exportpriset för motsvarande typ av den berörda produkten, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen. På denna grundval fastställdes den preliminära vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, till följande:

(243)

För samtliga övriga exporterande producenter fastställde kommissionen dumpningsmarginalen på grundval av tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(244)

För detta ändamål baserade kommissionen dumpningsmarginalen på en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för Jiangshan Wood och de exportpriser som rapporterats i Eurostat. Kommissionen anser att denna exportstatistik utgjorde en rimlig uppskattning av de icke-samarbetsvilliga exporterande producenternas dumpningsbeteende. Detta bekräftades genom en analys av de genomsnittliga exportpriser som rapporterats av de exporterande producenter som gav sig till känna under stickprovsförfarandet, vilka låg på ungefär samma nivå som Eurostat-uppgifterna.

(245)

De preliminära dumpningsmarginalerna, uttryckta som en procentandel av priset cif vid unionens gräns, före tull, har fastställts till följande:

(246)

Den likadana produkten tillverkades av 26 unionsproducenter under undersökningsperioden. Dessa producenter utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(247)

Unionens sammanlagda produktion uppgick till omkring 1 664 963 kubikmeter (m3) eller 1 082 031 ton under undersökningsperioden. Kommissionen fastställde denna siffra på grundval av all tillgänglig information om unionsindustrin, bland annat klagomålet och svaret på det makroekonomiska frågeformuläret från European Panel Federation, intresseorganisationen för unionsproducenter av kryssfaner (plywood) av lövträ. Som anges i skäl 27 i förordningen svarade de tre unionsproducenter som ingick i urvalet för 28 % av unionens sammanlagda produktion av den likadana produkten.

(248)

Kommissionen fastställde förbrukningen i unionen på grundval av försäljningen i EU och importen från alla länder under det året på grundval av a) uppgifter från klaganden om unionsindustrins försäljning av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen, vilka dubbelkontrollerades mot de försäljningsvolymer som rapporterats av de unionsproducenter som ingick i urvalet, och b) import av den undersökta produkten från samtliga tredjeländer enligt uppgifter från Eurostat.

(249)

Förbrukningen i unionen utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

Förbrukning i unionen (m3)

(250)

Den sammanlagda förbrukningen i unionen av den undersökta produkten minskade betydligt (–30 %) under skadeundersökningsperioden. Mellan 2021 och 2022 var den nedåtgående trenden måttlig. Minskningen av förbrukningen intensifierades under 2023 men återhämtade sig något under undersökningsperioden. Kommissionen konstaterade att den minskade förbrukningen i unionen berodde på flera faktorer: införandet av ekonomiska sanktioner på import av träprodukter, inbegripet den undersökta produkten, med ursprung i Ryssland och Belarus i juli 2022 efter Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina, importörernas lagring i början av skadeundersökningsperioden efter införandet av antidumpningsåtgärder på import av björkplywood med ursprung i Ryssland 2021 och slutet på den ekonomiska återhämtning som följde efter covid-19-pandemin. Införandet av ekonomiska sanktioner ledde till att 1,4 miljoner m3 kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Ryssland (124) och Belarus (125) uteslöts från unionsmarknaden. Marknaden drabbades av en utbudschock och krympte eftersom varken unionsindustrin eller andra producerande länder till fullo kunde ersätta ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ. Björk och poppel är redo för avverkning efter 10 till 40 år. Det tar därför flera år att öka antalet träd som är avsedda för produktion av kryssfaner (plywood) av lövträ genom att styra om timmer från pappers- och virkesproduktion (se skäl 326).

(251)

Kommissionen fastställde importvolymen på grundval av uppgifter från Eurostat. Marknadsandelen för importen fastställdes på grundval av jämförelsen mellan importvolymerna och förbrukningen i unionen.

(252)

Kommissionen kunde konstatera att det fanns snedvridna uppgifter i den rapporterade statistiken på nivån för tilläggsenheten (m3 i detta fall). För jämförelseändamål beslutade kommissionen därför att omvandla den rapporterade vikten (ton), vilket är en mer tillförlitlig och stabil uppsättning uppgifter, till m3.

(253)

Omvandlingen baserades på skivornas densitet, beräknad som vikten dividerad med tilläggsenheten. Om densiteten låg inom ett fördefinierat densitetsintervall för varje HS-nummer godtogs den rapporterade tilläggsenheten. Om den rapporterade densiteten låg utanför intervallet ersattes den med den genomsnittliga densiteten för HS-numret i fråga.

(254)

Importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 3

Importvolym och marknadsandelar

(255)

Importen av kryssfaner (plywood) av lövträ från Kina ökade med totalt 16 % under skadeundersökningsperioden. Den nådde sin kulmen 2022 med en ökning på 32 % jämfört med importvolymen 2021. Efter en minskning av importvolymen 2023 ökade importen av kryssfaner (plywood) av lövträ igen under undersökningsperioden.

(256)

Ett av skälen till den kraftiga ökningen av importen från Kina var att kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Ryssland och Belarus ersattes av kinesiskt kryssfaner (plywood) av lövträ på unionsmarknaden. De outnyttjade lager av kryssfaner (plywood) av lövträ som byggts upp i Kina till följd av nedgången i den kinesiska byggindustrin mobiliserades snabbt för att fylla den lucka som lämnats av ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ på unionsmarknaden, såsom förklaras i skäl 250.

(257)

Marknadsandelen på unionsmarknaden för importen från Kina utvecklades i enlighet med de förändrade handelsflöden och den minskade förbrukning som beskrivs ovan. I detta sammanhang ledde ökningen av importen från Kina till att Kinas marknadsandel ökade med 67 procentenheter under skadeundersökningsperioden.

(258)

Kommissionen fastställde importpriserna i euro/m3 på grundval av statistik från Eurostat, vilket förklaras i skälen 251–253.

(259)

Det vägda genomsnittliga priset på importen till unionen från det berörda landet utvecklades på följande sätt:

Tabell 4

Importpriser (euro/m3)

(260)

Priset på importen från Kina ökade först med 42 % mellan 2021 och 2022 på grund av den plötsligt ökade efterfrågan på unionsmarknaden efter uteslutandet av 1,4 miljoner m3 kryssfaner (plywood) av lövträ från Ryssland och Belarus på grund av de ekonomiska sanktionerna och den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin. Denna ökning var dock av tillfällig karaktär: under 2023 och undersökningsperioden återgick priserna till nivåer som liknade 2021 års nivå.

(261)

Kommissionen fastställde prisunderskridandet under undersökningsperioden genom att jämföra det vägda genomsnittliga försäljningspris per produkttyp som de unionsproducenter som ingick i urvalet tog ut av icke-närstående kunder på unionsmarknaden, justerat till nivån fritt fabrik, och motsvarande vägda genomsnittliga pris per produkttyp för importen från den samarbetsvilliga producenten till den första oberoende kunden på unionsmarknaden, fastställt till cif-nivån, med lämpliga justeringar för tullar och kostnader efter import.

(262)

Prisjämförelsen gjordes för varje enskild produkttyp och för transaktioner i samma handelsled, efter justering av priserna vid behov och efter avräkning av avdrag och rabatter. Resultatet av jämförelsen uttrycktes som en procentandel av den teoretiska omsättningen under undersökningsperioden för de unionsproducenter som ingick i urvalet. Det visade på en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal på 46,3 %.

(263)

Kommissionen konstaterade vidare att de kinesiska importpriser som anges i tabell 4 under hela skadeundersökningsperioden genomgående var lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspris per enhet och genomsnittliga tillverkningskostnader per enhet enligt tabell 8.

(264)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla ekonomiska indikatorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(265)

Såsom anges i skäl 27 tillämpades ett stickprovsförfarande för fastställandet av den skada som unionsindustrin eventuellt lidit.

(266)

Vid fastställandet av skadan skilde kommissionen mellan makroekonomiska och mikroekonomiska skadeindikatorer. Kommissionen bedömde de makroekonomiska indikatorerna på grundval av uppgifter i klagandens svar på frågeformuläret avseende alla unionsproducenter, vid behov dubbelkontrollerade mot svaren på frågeformuläret från de unionsproducenter som ingick i urvalet. Kommissionen utvärderade de mikroekonomiska indikatorerna på grundval av de uppgifter som unionsproducenterna i urvalet lämnat som svar på frågeformuläret. Båda uppsättningarna av uppgifter ansågs vara representativa för unionsindustrins ekonomiska situation.

(267)

De makroekonomiska indikatorerna är följande: produktion, produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande, försäljningsvolym, marknadsandel, tillväxt, sysselsättning, produktivitet, dumpningsmarginalernas storlek och återhämtning från tidigare dumpning.

(268)

De mikroekonomiska indikatorerna är följande: genomsnittspriser per enhet, kostnad per enhet, arbetskraftskostnader, lager, lönsamhet, kassaflöde, investeringar, räntabilitet och kapitalanskaffningsförmåga.

(269)

Unionens totala produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 5

Produktion, produktionskapacitet och kapacitetsutnyttjande

(270)

Unionsindustrins produktionsvolym på 1 872 902 m3 under 2021 var i stort sett oförändrad under 2022, då 1 845 776 m3 kryssfaner (plywood) av lövträ tillverkades (–1 %). Under 2023 och undersökningsperioden minskade dock produktionen i EU kraftigt med 9 % respektive 11 % jämfört med 2021, och endast 1 664 963 m3 producerades mellan den 1 juli 2023 och den 30 juni 2024. Unionsindustrin kunde inte öka sin produktionsvolym och på så vis dra nytta av att ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ, på grund av de ekonomiska sanktionerna, hade uteslutits från unionsmarknaden . Tvärtom tvingades den att minska sin produktion från och med 2022 på grund av den ökade importen från Kina (+32 % 2022, +10 % 2023 och +16 % under undersökningsperioden) till dumpade priser. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins produktionsvolym betydligt, med 11 %.

(271)

Utvecklingen av produktionskapaciteten, som ökade med 2 % under skadeundersökningsperioden efter unionsindustrins investeringar, vittnar om unionsindustrins ansträngningar att ersätta det ryska och belarusiska kryssfaner (plywood) av lövträ som uteslutits från unionsmarknaden på grund av sanktionerna.

(272)

Kapacitetsutnyttjandet på 75 % var lågt redan 2021 när covid-19-pandemin hade en negativ påverkan på efterfrågan. Under 2022 lyckades unionsindustrin upprätthålla denna nivå, bara för att se den minska med 10 % 2023 och 13 % under undersökningsperioden, jämfört med 2021 års nivå.

(273)

Unionsindustrins försäljningskvantitet och marknadsandel utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 6

Försäljningsvolym och marknadsandel

(274)

Unionsindustrins försäljningsvolym på EU-marknaden följde en nedåtgående trend mellan 2021 och 2023 innan den ökade något under undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade unionsindustrins totala försäljningsvolym betydligt, med 12 %.

(275)

Unionsindustrins sjunkande försäljning står i proportion till dess sjunkande produktionsvolym.

(276)

År 2021, då ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ fortfarande importerades till unionen, var unionsindustrins marknadsandel 38 %. Unionsindustrins marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden. Denna ökning bör dock ses mot bakgrund av den betydande minskningen av marknaden som helhet (–30 % på grund av uteslutandet av ryskt och belarusiskt kryssfaner [plywood] av lövträ från unionsmarknaden, såsom förklaras i skäl 250). Trots unionsindustrins minskade försäljningsvolym under skadeundersökningsperioden ökade därmed dess marknadsandel till 46 % under 2023 och undersökningsperioden.

(277)

Ökningen med 26 procentenheter av unionsindustrins marknadsandel bör även ses mot bakgrund av att de kinesiska producenternas marknadsandel ökade med två tredjedelar (67 %) under skadeundersökningsperioden, från 18 % till 31 % (se skäl 254).

(278)

Medan unionsindustrins marknadsandel ökade under skadeundersökningsperioden vände produktions- och försäljningsvolymen nedåt, både i absoluta och relativa tal, under skadeundersökningsperioden. Som framgår av skäl 280 minskade även sysselsättningen något.

(279)

Sysselsättning och produktivitet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7

Sysselsättning och produktivitet

(280)

Under skadeundersökningsperioden minskade sysselsättningen i unionsindustrin med 2 %. Under 2022 skedde en ökning med 1 % jämfört med året före. Under 2023 och undersökningsperioden minskade dock sysselsättningen med 1 % respektive 2 %.

(281)

Den relativt stabila sysselsättningsnivån mellan 2021 och slutet av undersökningsperioden berodde på unionsindustrins ovilja att göra sig av med sin högutbildade arbetskraft. Som framgår av produktionskapacitetens utveckling (se skäl 271) var unionsindustrin medveten om att det fanns en fortsatt efterfrågan på dess produkt i unionen, men eftersom den utsattes för prispress genom importen från Kina, så som förklaras närmare i skäl 288, hindrades den från att öka sin produktion och försäljning.

(282)

Till följd av den minskade produktionen (se skäl 270) och den relativt stabila sysselsättningen (se skäl 280) minskade produktiviteten för arbetskraften inom unionsindustrin, mätt i antal producerade m3 per anställd och år, med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(283)

Alla dumpningsmarginaler låg väsentligt över miniminivån. Inverkan av de faktiska dumpningsmarginalernas storlek på unionsindustrin var betydande, med tanke på volymen av och priserna på importen från det berörda landet.

(284)

Detta är den första antidumpningsundersökningen avseende den berörda produkten. I november 2021 infördes antidumpningsåtgärder på mellan 14,4 % och 15,8 % på import av björkplywood med ursprung i Ryssland (126). Björkplywood omfattas av denna undersökning.

(285)

De vägda genomsnittliga försäljningspriser per enhet som unionsproducenterna i urvalet tog ut av icke-närstående kunder i unionen utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 8

Försäljningspriser i unionen

(286)

Försäljningspriserna på unionsmarknaden ökade med 41 % under skadeundersökningsperioden. Denna ökning berodde på kraftigt ökade kostnader för råvaror, särskilt timmer, så som förklaras i skäl 287. Prisökningarna i EU 2022 och 2023 till följd av den ekonomiska uppgången efter covid-19-pandemin var ännu kraftigare: 49 % respektive 53 %. Under undersökningsperioden sjönk försäljningspriserna med 12 % jämfört med när de var som högst 2023.

(287)

Unionsindustrins produktionskostnad per enhet ökade betydligt under skadeundersökningsperioden. Den ökade först med 43 % mellan 2021 och 2022, och ökade sedan ytterligare under 2023 och undersökningsperioden, motsvarande en 57-procentig ökning av produktionskostnaden per enhet jämfört med 2021. Den främsta orsaken till kostnadsökningen var de stigande timmerpriserna, som fördubblades i vissa delar av unionen.

(288)

Under 2022 kunde unionsindustrin höja sina försäljningspriser avsevärt för att matcha de kraftigt ökade enhetskostnaderna. Från och med 2023 och under undersökningsperioden kunde unionsindustrin dock inte överföra den ytterligare kostnadsökningen till konsumenterna genom att höja priserna i motsvarande grad på grund av den prispress som importen från Kina orsakade. Unionsindustrin tvingades upprätthålla en viss prisnivå för att inte tappa en viss försäljningsvolym, vilket på grund av den minskade förbrukningen innebar att unionsindustrin kunde öka sin marknadsandel på unionsmarknaden, så som förklaras i skäl 257.

(289)

De genomsnittliga arbetskraftskostnaderna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 9

Genomsnittlig arbetskraftskostnad per anställd

(290)

Under skadeundersökningsperioden ökade arbetskraftskostnaderna med 17 %. Arbetskraftskostnaderna ökade först med 9 % 2022 innan de minskade något 2023. Under undersökningsperioden ökade arbetskraftskostnaderna igen till följd av vissa unionsproducenters omstruktureringar.

(291)

Lagernivåerna för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 10

Lager

(292)

Under skadeundersökningsperioden ökade lagernivåerna med 25 %. År 2022 skedde en kraftig ökning på 48 % av utgående lager när unionsindustrin försökte ersätta en del av det ryska och belarusiska kryssfaner (plywood) av lövträ som uteslutits. Dessa ansträngningar undergrävdes dock av en ökad lågprisimport från Kina. Lagernivåerna minskade sedan, men under 2023 och undersökningsperioden låg de fortfarande långt över 2021 års utgående lagernivåer.

(293)

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 11

Lönsamhet, kassaflöde, investeringar och räntabilitet

(294)

Kommissionen fastställde lönsamheten för de unionsproducenter som ingick i urvalet genom att uttrycka nettovinsten före skatt för försäljningen av den likadana produkten till icke-närstående kunder i unionen i procent av omsättningen för den försäljningen. Ökningen av EU:s försäljningspriser med 49 % under 2022, tillsammans med en ökning av tillverkningskostnaden med 43 %, så som förklaras i skälen 285–288 ovan, ledde till högre lönsamhetsnivåer det året. Denna ökning var emellertid tillfällig, eftersom lönsamheten därefter sjönk till negativa siffror under undersökningsperioden, då tillverkningskostnaden fortsatte att öka (57 %) utan att följas av en motsvarande prisökning (41 %). Med andra ord minskade unionsindustrin sin marknadsandel betydligt 2023 och gick med förlust under undersökningsperioden, eftersom den inte kunde höja sina försäljningspriser för att täcka de ökade produktionskostnaderna. Uppgifterna tydde därför på att prisökningar som annars skulle ha ägt rum förhindrades under 2023 och undersökningsperioden.

(295)

Nettokassaflödet är ett mått på unionsproducenternas förmåga att självfinansiera sin verksamhet. Nettokassaflödet utvecklades på samma sätt som lönsamheten, vilket innebar att situationen efter 2022 försämrades från ett positivt till ett negativt kassaflöde.

(296)

Unionsindustrins investeringar minskade med 31 % under skadeundersökningsperioden. Investeringarna bestod främst i modernisering av unionsproducenternas produktionsutrustning.

(297)

Räntabiliteten är vinsten i procent av det bokförda nettovärdet av investeringar. Den ökade kraftigt under 2022, efter covid-19-pandemin då unionsindustrin kunde höja priserna, men minskade 2023 och blev negativ under undersökningsperioden.

(298)

Till följd av den nedåtgående utvecklingen för flera indikatorer, exempelvis produktion, försäljning, lönsamhet och räntabilitet, försämrades även kapitalanskaffningsförmågan för de unionsproducenter som ingick i urvalet under skadeundersökningsperioden.

(299)

Förbrukningen av kryssfaner (plywood) av lövträ på unionsmarknaden minskade med 30 % under skadeundersökningsperioden som en följd av flera olika faktorer, bland annat de ekonomiska sanktioner som införts på import av den undersökta produkten med ursprung i Ryssland och Belarus, frisläppandet på unionsmarknaden av den ryska import som lagrades under 2021 och som inte redovisades som förbrukning under 2022 och de efterföljande åren samt slutet av den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin. Mot denna bakgrund ökade mängden kryssfaner (plywood) av lövträ som importerades från Kina betydligt under skadeundersökningsperioden, både i absoluta och relativa tal.

(300)

Under undersökningsperioden ökade importvolymerna från Kina till 16 % över 2021 års nivå. Deras marknadsandel ökade från 18 % 2021 till 31 % under undersökningsperioden (+67 %). Priset på import från Kina ökade inledningsvis med 42 % mellan 2021 och 2022, för att därefter minska kontinuerligt. Under undersökningsperioden låg priset på import från Kina 12 % över 2021 års nivå, vilket stod i skarp kontrast till utvecklingen för unionsindustrins eller övriga tredjeländers priser i unionen, vilka ökade betydligt (+41 % respektive +34 %) under samma period.

(301)

De flesta makroindikatorer och mikroindikatorer försämrades under skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins försäljningsvolym, produktionsvolym och kapacitetsutnyttjande minskade med 12 %, 11 % respektive 13 % under skadeundersökningsperioden. Trots den minskade förbrukningen (–30 %) ökade unionsindustrin sin marknadsandel med åtta procentenheter till 46 % eftersom dess försäljning minskade mindre än förbrukningen. Unionsindustrins ökade marknadsandel bör också ses mot bakgrund av att även marknadsandelen för importen från Kina ökade betydligt på unionsmarknaden. Till följd av unionsproducenternas minskade försäljning ökade lagren med 25 %, vilket hade en negativ inverkan på deras kassaflöde. Unionsindustrins produktionskapacitet ökade något (med 2 %) under skadeundersökningsperioden, men samtidigt minskade investeringarna med 31 %. Sysselsättningen minskade med 2 % under skadeundersökningsperioden.

(302)

Medan det genomsnittliga försäljningspriset i EU ökade med 41 % under skadeundersökningsperioden ökade produktionskostnaderna per enhet betydligt mer (+ 57 %) under samma period. Från och med 2023 kunde unionsindustrin inte höja sina försäljningspriser för att täcka denna ökande tillverkningskostnad på grund av prispressen från den kinesiska importen, vilket gjorde att unionsindustrin gick från vinst 2021 och 2022 till en avsevärt minskad vinst 2023, för att därefter drabbas av förluster under undersökningsperioden (- 2 %). Arbetskraftskostnaderna uppvisade också en försämring genom att öka med 17 % till följd av den omstrukturering som vissa unionsproducenter genomförde. Unionsindustrins nettokassaflöde och räntabilitet följde samma utveckling som lönsamheten och blev negativa under undersökningsperioden.

(303)

Mot denna bakgrund drog kommissionen i detta skede slutsatsen att unionsindustrin lidit väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.5 i grundförordningen.

(304)

I enlighet med artikel 3.6 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den dumpade importen från det berörda landet vållat unionsindustrin väsentlig skada. I enlighet med artikel 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen även huruvida andra kända faktorer samtidigt kunde ha vållat unionsindustrin skada. Kommissionen säkerställde att all eventuell skada som vållats på grund av andra faktorer än den dumpade importen från det berörda landet inte tillskrevs den dumpade importen. Dessa faktorer är importen från tredjeländer, unionsindustrins exportresultat, den minskade förbrukningen i EU och energikrisen, så som de berörda parterna också hävdar.

(305)

Unionsindustrins försämrade ekonomiska situation sammanföll med en ökande marknadspenetration för importen av kryssfaner (plywood) av lövträ från Kina till priser som konsekvent underskred unionsindustrins priser, eftersom de kinesiska priserna genomgående förblev lägre än unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser per enhet under hela skadeundersökningsperioden och den konstaterade prisunderskridandemarginalen var så hög som 46,3 %. Inflödet av lågprisimport från Kina ledde till förhindrade prishöjningar under 2023 och undersökningsperioden, så som förklaras i skäl 255, vilket även hindrade unionsindustrin från att under samma period ersätta en del av den björkplywood från Ryssland och Belarus som förbjöds på unionsmarknaden 2022. Importvolymernas och prisernas utveckling, vilken framgår av tabellerna 3 och 4, visar att unionsindustrins prisnivåer hölls nere (se tabell 8), och därmed kan ett orsakssamband fastställas mellan importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(306)

Importen från Kina ökade med 16 % under skadeundersökningsperioden, från 683 984 m3 2021 till 794 899 m3 under undersökningsperioden, vilket motsvarar en marknadsandel på 31 %. Importen skedde till priser som var betydligt lägre än unionsindustrins priser under skadeundersökningsperioden. Denna lågprisimport i ökande volymer hindrade unionsindustrin från att höja sina priser i linje med de ökade produktionskostnaderna.

(307)

I en situation med stigande kostnader och prispress från dumpad import från Kina kunde unionsindustrin inte ta ut hållbara priser, vilket ledde till en kraftig minskning av lönsamheten, från en positiv marginal på 7 % 2021 och 12 % 2022 till en betydligt lägre marginal på 4 % 2023 och en förlust på –2 % under undersökningsperioden. Under 2023 och undersökningsperioden drabbades unionsindustrin av ytterligare kostnadsökningar, samtidigt som priserna på den kinesiska importen sjönk ytterligare med nästan 20 % under 2023 jämfört med 2022 och därefter till en ännu lägre nivå under undersökningsperioden. Andra ekonomiska indikatorer, såsom kassaflöde och räntabilitet, blev också negativa under undersökningsperioden.

(308)

Därför drogs preliminärt slutsatsen att dumpad import av kryssfaner (plywood) av lövträ från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada i fråga om pris och volym.

(309)

Importvolymen från övriga tredjeländer utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 12

Import från tredjeländer

(310)

Efter uteslutandet av ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ från unionsmarknaden 2022 motsvarade importen från andra källor endast omkring 63 % av den volym som importerades från Kina. I absoluta tal minskade importvolymerna från dessa källor något från 2023 till undersökningsperioden. Marknadsandelen för importen från andra länder än Kina, Ryssland och Belarus under undersökningsperioden var således betydligt lägre än de kinesiska producenternas marknadsandel på 31 %.

(311)

Importen från andra länder än Kina, Ryssland och Belarus såldes till priser som var nästan dubbelt så höga som priset på importen från Kina. Under undersökningsperioden var det genomsnittliga priset på importen från Kina 56 % av det genomsnittliga priset på importen från andra länder än Kina, Ryssland och Belarus.

(312)

På grundval av den begränsade volymen, den oförändrade marknadsandelen och det höga priset på importen från andra källor än Kina, Ryssland och Belarus drog kommissionen preliminärt slutsatsen att verkningarna av importen från tredjeland inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsproducenterna lidit.

(313)

Exportvolymen för unionsproducenterna i urvalet utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 13

Exportresultat för unionsproducenterna i urvalet

(314)

Inom unionsindustrin minskade exportvolymerna med 37 % mellan 2021 och 2022, vilket sannolikt hängde samman med den oväntade tillgången på ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) på den internationella marknaden efter EU:s införande av ekonomiska sanktioner som innebar att dessa produkter inte fick säljas på unionsmarknaden. Omdirigeringen av dessa volymer fortsatte att pressa ner unionsindustrins exportförsäljning under 2023 och undersökningsperioden. Under skadeundersökningsperioden minskade exportförsäljningen från 28 % av unionsindustrins totala försäljningsvolym till 23 %, eller med 113 340 m3 i absoluta tal.

(315)

Som framgår av skälen 259, 286 och 309 ökade världsmarknadspriserna med omkring 35–50 % 2022. EU:s exportpriser följde i allmänhet samma utveckling som de priser som togs ut i EU. År 2022 kunde unionsindustrin höja exportpriserna till 150 % av 2021 års nivå, men priserna sjönk tillbaka till 148 % under undersökningsperioden.

(316)

Verkningarna av exportvolymernas negativa utveckling mildrades av deras låga absoluta kvantitet (295 536 m3 under undersökningsperioden) och andel av unionsindustrins totala försäljning (18,6 % under undersökningsperioden), i kombination med de ökade genomsnittliga exportpriserna under skadeundersökningsperioden. Kommissionen drog den preliminära slutsatsen att exportresultatet inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentlig skada som unionsindustrin lidit.

(317)

Kommissionen konstaterade att uteslutandet från unionsmarknaden av import av kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Ryssland och Belarus 2022 hade stor inverkan på förbrukningen i EU. År 2021, året innan ekonomiska sanktioner infördes för vissa träprodukter från Ryssland och Belarus, exporterade dessa länder 1 365 549 m3 kryssfaner (plywood) av lövträ till unionsmarknaden, vilket motsvarade en sammanlagd marknadsandel på 36 % av unionsmarknaden. År 2023, det första hela år då sanktionerna gällde, minskade den sammanlagda importen av kryssfaner (plywood) av lövträ från dessa länder till unionen till 174 m3 (eller en marknadsandel på 0 %).

(318)

Det fanns rörelser på marknaden som kompenserade för uteslutandet av ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ. Detta gäller särskilt kringgåendet av antidumpnings- och sanktionsåtgärderna genom export av 143 490 m3 respektive 113 501 m3 kryssfaner (plywood) av lövträ via Kazakstan under 2023 respektive undersökningsperioden; ökningen av importen från övriga tredjeländer med 169 615 m3 och slutligen ökningen av importen från Kina med 110 916 m3 under undersökningsperioden. Trots detta minskade förbrukningen i unionen med 30 % under undersökningsperioden.

(319)

Kommissionen undersökte orsakerna till att huvuddelen av det uteslutna ryska och belarusiska kryssfaneret (plywooden) inte omedelbart eller på kort sikt ersattes av unionsindustrin, som hävdade att den hade en outnyttjad kapacitet på 873 037 m3 under undersökningsperioden, eller genom import från andra länder.

(320)

När det gäller unionsindustrin innebar bristen på omedelbar tillgång till timmer, som är den viktigaste råvaran och ett allmänt inslag i denna industri som förlitar sig på insatsvaror som inte handlas i stor utsträckning, att det fanns en gräns för en plötslig ökning av tillverkningen. Dessutom tillverkade unionsindustrin på beställning och lagerförde inte varor. Den hade därför inte stora mängder kryssfaner (plywood) av lövträ som omedelbart kunde mobiliseras när de ekonomiska sanktionerna tvingade bort ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ från unionsmarknaden. På medellång sikt har unionsindustrin kapacitet, både när det gäller produktion och råvaror, att ersätta större delen av de volymer som uteslutits från marknaden, förutsatt att lika villkor återställs.

(321)

De kinesiska producenterna och producenterna i övriga tredjeländer reagerade snabbare på införandet av ekonomiska sanktioner i EU. År 2022 ökade importen från Kina och resten av världen, utom Ryssland och Belarus, omedelbart med 32 % respektive 49 %. Den sammanlagda ökningen av importen från Kina och resten av världen uppgick emellertid endast till 353 491 m3 2023. Den ökade importen kunde inte kompensera för uteslutandet av 1 427 973 m3 ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ.

(322)

Kommissionen drog den preliminära slutsatsen att den minskade förbrukningen inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentlig skada som unionsindustrin lidit.

(323)

PTIA hävdade att orsaken till den minskade förbrukningen i unionen efter 2022 inte var införandet av ekonomiska sanktioner mot ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ, utan snarare en kollapsad efterfrågan på grund av nedgången inom byggindustrin i EU. De hävdade att det faktum att unionsindustrin för kryssfaner (plywood) av lövträ inte kunde fylla den lucka som det uteslutna ryska och belarusiska kryssfaneret (plywooden) lämnat visade att det var efterfrågan på unionsmarknaden som hade minskat, snarare än utbudet. Den minskade efterfrågan påstods vara den främsta orsaken till att unionsindustrin lidit skada.

(324)

Kommissionen ansåg att unionens byggsektor hade en topp efter covid-19-pandemin under åren 2021 och 2022, som följdes av en avmattning. Unionsindustrins produktion och försäljning minskade emellertid betydligt mindre (–12 % respektive –11 % under 2023 och undersökningsperioden) än förbrukningen (–30 %), vilket visar att unionsindustrin även på en krympande marknad lyckades fortsätta att tillverka och sälja betydande kvantiteter även om trycket från kinesiska tillverkare, som kontinuerligt ökade sina importvolymer till betydligt lägre priser, blev alltmer kännbart och till slut orsakade väsentlig skada.

(325)

Dessutom visade kringgåendet av antidumpningsåtgärderna och de ekonomiska sanktionerna för kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Ryssland och Belarus genom export via Kazakstan och Turkiet (127) att efterfrågan på unionsmarknaden fortfarande var hög. Situationen på unionsmarknaden kan i själva verket bäst beskrivas som att utbudet minskade snarare än efterfrågan.

(326)

Eftersom ökade mängder timmer av björk och poppel (se skäl 320), som är den huvudsakliga råvaran i kryssfaner (plywood) av lövträ i EU, inte omedelbart fanns att tillgå ledde detta, enligt kommissionen, till bristande tillgång på kryssfaner (plywood) av lövträ i sig, vilket innebar att utbudet minskade och därmed också den totala förbrukningen i unionen. Kommissionen ansåg att problemen med den bristande tillgången på timmer var rent fysiologiska och en av de allmänna egenskaperna hos industrin för kryssfaner (plywood). Träd som är i rätt ålder för produktion av kryssfaner (plywood) av lövträ måste planteras 10–40 år innan de kan avverkas. Tillverkare av kryssfaner (plywood) av lövträ äger egna planteringar eller köper från långvariga leverantörer med fleråriga avtal, även om auktioner även är vanliga på vissa marknader i unionen. Denna flaskhals i råvaruförsörjningen omöjliggjorde en omedelbar omställning till en betydligt högre produktion av kryssfaner (plywood) av lövträ. På medellång sikt är det emellertid möjligt att gradvis styra om timmer avsett för pappers- och timmerproduktion till produktion av kryssfaner (plywood) om unionens industri för kryssfaner (plywood) av lövträ kan ta ut rättvisa marknadspriser. Dessutom kan så kallade reservodlingar som är redo för avverkning men inte har avverkats av miljöskäl, t.ex. för att binda jorden, också avverkas.

(327)

Det konstaterades att kinesiska leverantörer av kryssfaner (plywood) av lövträ var de enda som kunde öka sina försäljningsvolymer avsevärt 2022–2023, eftersom de hade stora lager på grund av en nedgång i den kinesiska byggsektorn från 2021. På medellång sikt hindrades unionsproducenterna från att öka sina produktionsvolymer på grund av denna import.

(328)

Mot bakgrund av ovanstående avvisade kommissionen påståendet och ansåg att unionsindustrins bristande förmåga att ersätta förbjudet ryskt och belarusiskt kryssfaner (plywood) av lövträ berodde på en ökning av dumpad kinesisk import och bristen på omedelbart användbart timmer. Den minskade förbrukningen från och med 2022, som nådde sin kulmen 2023 och återhämtade sig något under undersökningsperioden, utgjorde en förlorad möjlighet för unionsindustrin och var potentiellt en bidragande faktor till den skada som lidits, dock utan att försvaga orsakssambandet med dumpad kinesisk import. Denna import under skadeundersökningsperioden, som kännetecknades av en krympande unionsmarknad, ökade kraftigt i volym och minskade i pris trots en allmän kostnadsökning för unionsindustrin (se skäl 287).

(329)

PTIA hävdade att energikrisen i EU till följd av Rysslands invasion av Ukraina var en avgörande orsak till unionsindustrins ökade produktionskostnader.

(330)

Kommissionen konstaterade att energikrisen endast hade en begränsad inverkan på industrin för kryssfaner (plywood) av lövträ. Unionsproducenterna som ingick i urvalet producerade sin egen energi med hjälp av biomassa (flis, bark, sågspån och kasserat faner). Även om unionsindustrin inte var immun mot de stigande energipriserna, som också hängde samman med stigande transportpriser, var den relativt väl skyddad mot energikrisen.

(331)

Kommissionen avvisade därför påståendet och drog preliminärt slutsatsen att de höga energipriserna inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skadan.

(332)

Kommissionen fastställde preliminärt att det fanns ett orsakssamband mellan den väsentliga skada som unionsindustrin lidit och den dumpade importen från Kina. Till följd av den ökade volymen dumpad import från Kina till sjunkande priser ökade unionsindustrins produktionskostnader med 57 % (se skäl 287), vilket hindrade unionsindustrin från att sätta hållbara priser och ledde till en kraftig försämring av dess ekonomiska situation. Importen från Kina ledde till negativa priseffekter för unionsindustrin. Kommissionen konstaterade ett betydande prisunderskridande orsakat av kinesisk import. Kommissionen konstaterade dessutom ett betydande förhindrande av prishöjningar under 2023 och undersökningsperioden. Unionsindustrins lönsamhet sjönk från 7 % till en förlust på - 2 % under undersökningsperioden, samtidigt som kassaflödet och räntabiliteten blev negativa.

(333)

Kommissionen särskilde och avgränsade verkningarna av andra kända faktorer av betydelse för unionsindustrin från den dumpade importens skadevållande verkningar. Kommissionen ansåg preliminärt att importen från andra tredjeländer än Kina, på grund av dess begränsade volym och relativt höga pris, inte försvagade orsakssambandet mellan importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. Kommissionen drog dessutom den preliminära slutsatsen att den minskade exportförsäljningen och förbrukningen på unionsmarknaden inte bidragit avsevärt och direkt till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit. På samma sätt förklarade kommissionen ingående i avsnitt 5.3.1 att den tillfälliga bristen på timmer, även om den kan vara en bidragande faktor till den skada som lidits, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skadan.

(334)

På grundval av ovanstående drog kommissionen i detta skede slutsatsen att den dumpade importen från Kina vållade unionsindustrin väsentlig skada och att de andra faktorerna, betraktade var för sig och tillsammans, inte försvagade orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skadan. Skadan består av minskad produktion, försäljning och produktivitet, lägre priser, minskat kapacitetsutnyttjande, lägre lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet samt ökade arbetskraftskostnader och lager.

(335)

I det aktuella ärendet hävdade klagandena att det fanns råvarurelaterade snedvridningar i den mening som avses i artikel 7.2a i grundförordningen. För att bedöma den lämpliga nivån för åtgärderna fastställde kommissionen därför först storleken på den tull som krävs för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit om man bortser från snedvridningar enligt artikel 7.2a i grundförordningen. Därefter undersökte kommissionen om dumpningsmarginalen för de exporterande producenterna i urvalet skulle bli högre än deras skademarginal (se skälen 346–348).

(336)

Skadan skulle undanröjas om unionsindustrin kunde uppnå ett vinstmål genom att sälja till ett sådant målpris som avses i artikel 7.2c och 7.2d i grundförordningen.

(337)

I enlighet med artikel 7.2c i grundförordningen beaktade kommissionen följande faktorer för att fastställa vinstmålet: lönsamhetsnivån före ökningen av importen från det berörda landet, den lönsamhetsnivå som krävs för att täcka de totala kostnaderna och investeringarna, forskning och utveckling (FoU) samt innovation, och den lönsamhetsnivå som kan förväntas under normala konkurrensförhållanden. Denna vinstmarginal bör inte vara lägre än 6 %.

(338)

Klaganden ansåg att ett skäligt vinstmål bör ligga inom ett intervall på 10 %–15 %.

(339)

Som ett första steg fastställde kommissionen en grundläggande vinst som skulle täcka samtliga kostnader under normala konkurrensförhållanden. När det gäller lönsamhetsnivån före ökningen av importen från de berörda länderna var det inte möjligt att fastställa en vinstmarginal på grundval av något av åren omedelbart före ökningen av dumpad import från det berörda landet, eftersom unionsindustrin under dessa år drabbades av ett inflöde av dumpad import från andra ursprungsländer. Åren 2021 och 2022 konstaterades också vara starkt påverkade av den ekonomiska återhämtningen efter covid-19-pandemin och verkade inte vara lämpliga för att fastställa vinstmålet. Inget av dessa år kunde därför betraktas som ett år med en normal konkurrenssituation på unionsmarknaden. Kommissionen ansåg därför att det var lämpligare att använda 2017 års lönsamhetsnivå på 13,43 %.

(340)

Unionsindustrin visade att dess investeringsnivå, FoU och innovation under skadeundersökningsperioden skulle ha varit högre under normala konkurrensförhållanden. Kommissionen kontrollerade dessa uppgifter under kontrollbesöken på plats genom att kontrollera företagets interna räkenskaper avseende investeringsplaner, förvaltningsbeslut och årsredovisningar och konstaterade att påståendena var berättigade. För att återge detta i vinstmålet räknade kommissionen ut skillnaden mellan utgifterna för investeringar, FoU och innovation under normala konkurrensförhållanden, enligt uppgifter från unionsindustrin som kontrollerats av kommissionen, och motsvarande faktiska utgifter under skadeundersökningsperioden. Skillnaden, uttryckt i procent av omsättningen, var mellan 0,07 % och 1,18 % beroende på vilka producenter som ingick i urvalet.

(341)

Procentsatsen lades till den grundläggande vinsten på 13,4 %, som anges i skäl 339, vilket resulterade i ett vinstmål på 13,5 % och 14,6 %, beroende på situationen för de producenter som ingick i urvalet.

(342)

I enlighet med artikel 7.2d i grundförordningen bedömde kommissionen, som ett sista steg, de framtida kostnader för unionsindustrin som följer av de multilaterala miljöavtal och tillhörande protokoll som unionen är part i, samt av de ILO-konventioner som förtecknas i bilaga Ia till grundförordningen, under den period då åtgärden tillämpas i enlighet med artikel 11.2. På grundval av de inlämnade uppgifterna, som styrktes av företagens rapporteringsverktyg och prognoser, fastställde kommissionen en ytterligare kostnad på mellan 1,06 euro/m3 och 5,55 euro/m3, jämfört med kostnaderna för att efterleva dessa avtal under undersökningsperioden. Denna ytterligare kostnad lades till det icke-skadevållande priset.

(343)

På denna grundval beräknade kommissionen ett icke-skadevållande pris per m3 för den likadana produkten för unionsindustrin genom att tillämpa den ovannämnda vinstmålsmarginalen (se skäl 341) på produktionskostnaden för unionsproducenterna i urvalet under undersökningsperioden, och lade sedan till justeringarna enligt artikel 7.2d per produkttyp.

(344)

Kommissionen fastställde därefter skademarginalen på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för den samarbetsvilliga exporterande producenten i det berörda landet, vilket fastställts för beräkningarna av prisunderskridandet, och det vägda genomsnittliga icke-skadevållande priset för den likadana produkt som de unionsproducenter som ingick i urvalet sålde på unionens marknad under undersökningsperioden. Den skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes som andel av det vägda genomsnittliga importvärdet cif.

(345)

Nivån för undanröjande av skada för ”all övrig import med ursprung i det berörda landet” fastställs på samma sätt som dumpningsmarginalen för dessa företag.

(346)

Som förklaras i tillkännagivandet om inledande lade klaganden fram tillräcklig bevisning för kommissionen om att det förekom råvarurelaterade snedvridningar i det berörda landet avseende den undersökta produkten. I enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen granskades följaktligen i denna undersökning de påstådda snedvridningarna för att bedöma om en tull som är lägre än dumpningsmarginalen i relevanta fall skulle vara tillräcklig för att undanröja skadan.

(347)

Eftersom de marginaler som är tillräckliga för att undanröja skada var högre än dumpningsmarginalerna ansåg kommissionen emellertid att det i detta skede inte var nödvändigt att behandla denna aspekt.

(348)

Till följd av denna bedömning drog kommissionen slutsatsen att det är lämpligt att fastställa storleken på de provisoriska tullarna i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(349)

Med stöd av ovanstående bedömning bör provisoriska antidumpningstullar fastställas enligt nedan i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen.

(350)

Då kommissionen beslutat att tillämpa artikel 7.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den med säkerhet kunde fastslå att det inte skulle ligga i unionens intresse att vidta åtgärder i detta ärende, trots att skadevållande dumpning konstaterats föreligga, i enlighet med artikel 21 i grundförordningen. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika intressen som berördes, inbegripet unionsindustrins, importörernas, grossisternas, detaljisternas och användarnas intressen.

(351)

Unionsindustrin består av cirka 26 företag i Bulgarien, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike och sysselsätter omkring 40 000 arbetstagare direkt och indirekt. Industrin för kryssfaner (plywood) av lövträ genererar framför allt arbetstillfällen på landsbygden. Majoriteten av unionsproducenterna, totalt 17 företag, gav sitt stöd till klagomålet och ingen motsatte sig att undersökningen inleddes.

(352)

Unionsindustrins nuvarande lönsamhetsnivå är ohållbar. Införandet av åtgärder förväntas göra det möjligt för unionsindustrin att höja sina försäljningspriser och återfå sin lönsamhet.

(353)

Om inga åtgärder vidtas kommer detta sannolikt att få en betydande negativ inverkan på unionsindustrin i form av fortsatt förhindrade prishöjningar och en ytterligare minskning av försäljningen, vilket leder till fler förluster, nedläggningar av produktionsanläggningar och uppsägningar.

(354)

Kommissionen drog därför slutsatsen att införandet av provisoriska åtgärder skulle ligga i unionsindustrins intresse.

(355)

Som berörda parter registrerade sig 52 importörer, och ett antal inlagor och synpunkter inkom från några av dem. PTIA, en tillfällig sammanslutning av importörer i unionen, bestod av 19 importörer. Såsom anges i skäl 29 gjorde kommissionen ett urval bestående av tre importörer. Två av importörerna i urvalet besvarade hela frågeformuläret och en importör besvarade det delvis.

(356)

Flera importörer hävdade att unionsindustrin saknar kapacitet att tillgodose efterfrågan i unionen och hävdade att åtgärderna skulle skapa brist på marknaden. Importörerna hävdade också att de högre priser som följer av ett eventuellt införande av höga antidumpningstullar inte kan föras över på konsumenterna och kommer att driva bort dem från marknaden. Dessutom påstods att unionsproducenterna inte är intresserade av att tillhandahålla vissa typer av kryssfaner (plywood) av lövträ.

(357)

Kommissionen ansåg att risken för att åtgärderna ska leda till brist på kryssfaner (plywood) av lövträ på unionsmarknaden är begränsad. För det första har unionsindustrin kapacitet att öka produktionen. För det andra finns det många andra anskaffningskällor än Kina. Slutligen kan kinesiska exporterande producenter fortsätta att exportera till unionen till rättvisa priser.

(358)

Kryssfaner (plywood) av lövträ som importeras från Kina är en betydande och lönsam del av importörernas produktsortiment, tillsammans med kryssfaner (plywood) av lövträ som importeras från andra länder än Kina. Införandet av åtgärder kan komma att ändra den produktmix som importörer och handlare erbjuder genom att andelen kryssfaner (plywood) av lövträ från andra länder än Kina ökar. Det är dock osannolikt att införandet av åtgärder kommer att leda till att importen från Kina upphör helt.

(359)

Undersökningen visade att unionsindustrin är villig och kapabel att leverera till alla segment av unionsmarknaden, men att den i dagsläget inte kan göra det eftersom den i vissa marknadssegment har konkurrerats ut av billigare dumpad import från Kina. Vissa typer av kryssfanerskivor av lövträ importeras till priser som är så orättvist låga att de ligger under unionsproducenternas produktionskostnader.

(360)

Sammanfattningsvis kan antidumpningsåtgärderna på den nivå som fastställts ovan ha en negativ inverkan på vissa icke-närstående importörer. Denna inverkan bör inte vara betydande överlag, eftersom det finns andra källor till kryssfaner (plywood) av lövträ än Kina och eftersom importörerna kan föra över åtminstone en del av kostnadsökningen på sina kunder. Enligt deras svar på frågeformuläret uppnådde importörerna i urvalet sunda lönsamhetsnivåer under undersökningsperioden.

(361)

På grundval av ovanstående fastställde kommissionen preliminärt att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på icke-närstående importörer som helhet förväntas vara begränsad och att den inte kommer att uppväga de positiva effekterna av åtgärderna för unionsproducenterna.

(362)

En användare och en intresseorganisation för användare samt två leverantörer, grossister/återförsäljare, registrerade sig som berörda parter. En användare, Bouwmaat, besvarade frågeformuläret delvis. Användarna framförde inga särskilda synpunkter, men PTIA, intresseorganisationen för importörer och handlare, lämnade synpunkter på den del av klagomålet som rör unionens intresse och motsatte sig införandet av höga tullar även ur slutanvändarnas synvinkel.

(363)

Införandet av åtgärder kommer sannolikt att påverka användarna. Kommissionen saknade dock uppgifter från användarna i detta skede, eftersom det enda partiella svaret på frågeformuläret inte gjorde det möjligt för kommissionen att i detalj analysera åtgärdernas verkningar.

(364)

Kommissionen bedömde åtgärdernas sannolika inverkan på användarna och konstaterade preliminärt att kostnaden för kryssfanerskivor av lövträ som används i deras kärnverksamhet, t.ex. formbygge för byggnation, för de flesta industriella användare inte är särskilt betydande i förhållande till de totala kostnaderna. Detsamma gäller transportsektorn. Exempelvis är kostnaden för tunt kryssfaner (plywood) av lövträ som används för inredning av fritidsfordon eller fartyg försumbar jämfört med det totala priset. Följaktligen kommer inverkan på de flesta industriella användare, som utgör mer än 60 % av slutkunderna, och deras leverantörer att vara begränsad. Icke-industriella användare och deras leverantörer kommer att påverkas mer av den förväntade prisökningen. Användarna inom sektorerna för möbler, snickeri och musikinstrument kommer också att påverkas till viss del, även om kryssfaner (plywood) av lövträ i allmänhet används för högkvalitativa produkter som säljs till ett högre pris, vilket innebär att råvarukostnadernas betydelse minskar. Kommissionen konstaterade att åtgärdernas eventuella negativa inverkan på användarna inte kommer att uppväga åtgärdernas positiva effekter för unionsproducenterna.

(365)

Mot bakgrund av ovanstående slår kommissionen fast att det inte finns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det uppenbart inte ligger i unionens intresse att införa åtgärder på import av kryssfaner (plywood) av lövträ med ursprung i Kina i detta skede av undersökningen.

(366)

På grundval av kommissionens slutsatser beträffande dumpning, skada, orsakssamband, åtgärdernas nivå och unionens intresse bör provisoriska åtgärder införas i syfte att förhindra att den dumpade importen vållar unionsindustrin ytterligare skada.

(367)

Provisoriska antidumpningsåtgärder bör införas för import av produkten med ursprung i det berörda landet i enlighet med artikel 7.2a i grundförordningen. Kommissionen drog i skäl 348 slutsatsen att den lämpliga nivån för att undanröja skadan borde vara dumpningsmarginalen.

(368)

På grundval av ovanstående bör följande provisoriska antidumpningstullsatser införas, uttryckta som andel av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(369)

Den individuella företagsspecifika antidumpningstullsats som anges i denna förordning fastställdes på grundval av resultaten av denna undersökning. Den avspeglar alltså den situation som konstaterades föreligga för detta företag enligt undersökningen. Denna tullsats är endast tillämplig på import av den berörda produkten med ursprung i det berörda landet och som produceras av den angivna juridiska enheten. Import av den berörda produkten som producerats av ett annat företag som inte uttryckligen nämns i denna förordnings normativa del, inbegripet enheter som är de uttryckligen nämnda företagen närstående, bör omfattas av den tullsats som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i Kina”. De bör inte omfattas av någon av de individuella antidumpningstullsatserna.

(370)

För att minimera risken för kringgående på grund av skillnader i tullsatserna krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att de individuella antidumpningstullarna tillämpas. Individuella antidumpningstullar är endast tillämpliga om en giltig faktura uppvisas för tullmyndigheterna i medlemsstaterna. Fakturan måste uppfylla kraven i artikel 1.3 i denna förordning. Fram till dess att en sådan faktura uppvisas bör importen omfattas av den antidumpningstull som är tillämplig på ”all övrig import med ursprung i det berörda landet”.

(371)

Även om denna faktura är nödvändig för att tullmyndigheterna i medlemsstaterna ska kunna tillämpa de individuella antidumpningstullsatserna på import är den inte den enda omständighet som tullmyndigheterna ska beakta. Även om en faktura som uppfyller samtliga krav i artikel 1.3 i denna förordning uppvisas, måste medlemsstaternas tullmyndigheter utföra sina sedvanliga kontroller och får, liksom i alla andra fall, kräva ytterligare handlingar (transportdokument osv.) för att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga och för att säkerställa att en påföljande tillämpning av en lägre tullsats är berättigad i enlighet med tullagstiftningen.

(372)

Om exporten från något av de företag som omfattas av de lägre, individuella tullsatserna ökar väsentligt i volym efter införandet av de berörda åtgärderna, kan denna volymökning i sig anses utgöra en förändring i handelsmönstret som orsakats av införandet av åtgärder i den mening som avses i artikel 13.1 i grundförordningen. Under sådana omständigheter och förutsatt att villkoren är uppfyllda kan en undersökning om kringgående inledas. Vid en sådan undersökning kan man bland annat undersöka om det finns behov av att upphäva de individuella tullsatserna och i stället införa en landsomfattande tull.

(373)

Såsom anges i skäl 3 beslutade kommissionen att importen av den berörda produkten skulle registreras. Registreringen infördes för att möjliggöra uttag av eventuell retroaktiv tull i enlighet med artikel 10.4 i grundförordningen.

(374)

Mot bakgrund av undersökningsresultaten i det preliminära skedet bör registreringen av import upphöra.

(375)

Inget beslut om en eventuell retroaktiv tillämpning av antidumpningsåtgärder har fattats i detta skede av förfarandet.

(376)

I enlighet med artikel 19a i grundförordningen underrättade kommissionen berörda parter om det planerade införandet av provisoriska tullar. Denna information gjordes också tillgänglig för allmänheten på webbplatsen för GD Handel och ekonomisk säkerhet. De berörda parterna gavs tre arbetsdagar för att lämna synpunkter på riktigheten av de beräkningar som särskilt lämnats ut till dem.

(377)

Kommissionen tog emot synpunkter från China National Forest Products Industry Association och flera kinesiska exporterande producenter. Parterna begärde bland annat att kommissionen skulle lämna ut beräkningarna och den metod som använts för att fastställa dumpningsmarginalen för ”all annan import”.

(378)

Kommissionen höll inte med. Syftet med de uppgifter som lämnades i det preliminära skedet var att ge berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på beräkningarnas riktighet och inte på metoden. Den metod som användes för att fastställa tullsatsen för ”all annan import” beskrivs i avsnitt 3.5 i förordningen, och berörda parter uppmanades att lämna synpunkter i enlighet med artikel 2.1 nedan. De beräkningar som baserades på normalvärdet för Jiangshan Wood kunde emellertid inte lämnas ut utan att avslöja företagets konfidentiella uppgifter. Kommissionen avvisade därför påståendet.

(379)

Inga andra synpunkter lämnades.

(380)

Enligt god förvaltningspraxis kommer kommissionen att uppmana de berörda parterna att inkomma med skriftliga synpunkter och/eller att begära att bli hörda av kommissionen och/eller förhörsombudet för handelspolitiska förfaranden inom en fastställd tidsfrist.

(381)

Undersökningsresultaten avseende införandet av provisoriska tullar är preliminära och kan komma att ändras i undersökningens slutliga skede.

(382)

Klaganden pekade på ett påstått kringgående redan i samband med registreringen av import av den berörda produkten (128). Detta påstådda kringgående bestod i att mycket tunna ytterskikt av barrträfaner fästes ovanpå ytfaneret på kryssfaner (plywood) av lövträ. Därmed omfattas produkten av nomenklaturnummer som inte är föremål för registrering, utan att dess väsentliga egenskaper ändras. För att minimera risken för kringgående ansåg kommissionen därför att det var lämpligt att övervaka sådan import. Därför bör separata Taric-nummer skapas för import av sådana produkter under KN-numren 4412 10 00 och 4412 39 00 . Uppgifter som samlas in vid övervakningen av sådan import kan också användas för att inleda en undersökning om kringgående enligt artikel 13 i förordning (EU) 2016/1036.